Minoritetsspråksboende Utreds Fler ”Gode Män” Behövs Ny Butik I Kuttainen KIRUNA INFORMATION | Välkommen AKTUELLT | Kiruna Kommun

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Minoritetsspråksboende Utreds Fler ”Gode Män” Behövs Ny Butik I Kuttainen KIRUNA INFORMATION | Välkommen AKTUELLT | Kiruna Kommun Information från Kiruna kommun till alla kommuninvånare nr 3 | 2012 Nu ligger vi på plats KIRUNA KLÄTTRAR I KOMMUNRANKING Här slipar Filip Johansson och Kiruna AIF:s innebandy- lag formen inför hemma- premiären i div. 1. Minoritetsspråksboende utreds Fler ”Gode män” behövs Ny butik i Kuttainen KIRUNA INFORMATION | Välkommen AKTUELLT | Kiruna kommun Varje år rankar nyhetstidningen Fokus Sveriges ”Vi lever i en spännande tid” kommuner för att ta reda på var det är bäst att bo. Kiruna hamnar i år på en 63:e plats och Vi lever i en spännande tid. Den senaste befolkningsstatistiken visar att klättrar hela 69 placeringar sedan förra årets Kiruna återigen ökar. Samtidigt presenteras en rapport från arbetsmark- nadsverket som visar att Kiruna har en god arbetsmarknad och en mycket ranking. låg arbetslöshet. I tidskriften Fokus undersökning ” här är det bäst att bo” har Kiruna i år avancerat från plats 132 till plats 63 (se artikeln här intill). Förutsättningarna i Kiruna Vi ser dessutom att Kiruna de kommande har på några år förändrats från åren har ett stort behov av nyanställningar, vilket stort bostadsöverskott och hög skapar ännu bättre förutsättningar för inflytt- ning. Förutsättningarna i Kiruna har på några år ”arbetslöshet till stor efterfrågan förändrats från stort bostadsöverskott och hög på både bostäder och arbetskraft.” arbetslöshet till stor efterfrågan på både bostäder och arbetskraft. Nya bostäder är en avgörande fråga, både för framtida kompetensförsörj- ning och tillväxt. Kirunabostäder har bara det senaste året tillfört 100 lägen- heter till bostadsmarknaden i Kiruna, totalt 170 lägenheter, men behovet är mycket större än så. Därför är det positivt att vi nu ser att andra aktörer påbörjat bostadsbyggande. Kiruna kommun producerar ett särskilt informationsblad för stads- omvandlingen och därför behandlar vi inte stadsomvandlingen i denna tidning. Jag vill ändå nämna arkitekttävlingen för Kirunas nya centrum. Intresset för att medverka har varit mycket stort både nationellt och internationellt. Tio lag har kvalificerat sig för tävlingen. Det blir mycket spännande att se resultatet av arkitekttävlingen där de som tillhör Europas elit inom stadspla- nering och arkitektur presenterar sina idéer om det framtida Kiruna. I slutet av detta år får vi se de olika förslagen som kommunfullmäktige slutligen beslutar om. Därefter kommer planarbetet för nya centrum att påbörjas. Vi har hög medelinkomst, låg arbetslöshet och så trivs barnfamiljerna bra i Kiruna. Det ger avancemang i nyhetstidningen Fokus årliga kommunrakning. Temat för det här numret är den nya Rakethallen invid nya Raketsko- lan. Den har nu öppnat för verksamhet och är ett viktigt och efterlängtat tillskott i vår infrastruktur. Kiruna kommun renoverar Simhallsbadet och Matojärvis gamla anrika ishall. Det är två anläggningar där jag personli- gen tillbringat mycket tid, på Simhallsbadet som anställd och chef och på Kiruna klättrar Matojärvi som ”hockeypappa”. Båda anläggningarna är flitigt använda av Kirunaborna och fyller en viktig funktion i vårt samhälle. I skrivande stund har höstfärgerna börjat komma, kanske är det den tid när vår natur är som vackrast. Ibland glömmer vi bort att se alla fördelar i kommunrankingen Text: Maria Lindgren • Foto: Anders Gustafsson Kiruna har. Att bo i en stad eller i någon av våra byar med dess fördelar och samtidigt ha närheten till naturen med alla möjligheter som finns för rekreation och et är sjunde året i rad som nyhet- En annan bidragande orsak till Kirunas ingar på den övre delen av aktiviteter är fantastiskt. När man träffar Kirunabor som flyttat tillbaka stidningen Fokus genomför sin fina placering är att vi har ett relativt lågt listan kommer också att få och de beskriver varför de återvänt blir man påmind om fördelarna med Dkommunranking. Den här gången har ohälsotal och att vi har stora naturom- den bästa genomsnittliga Nyhetstidningen Kiruna. n Kiruna förbättrat sin placering i samtliga råden som är miljöskyddade, fundamen- placeringen, och därmed kategorier och klättrar alltså 69 placer- tala saker för en kommun enligt Fokus. hamna i toppen av rankin- Fokus rankar varje år ingar totalt. Därmed är Kiruna en av de Vi har även hög medelinkomst i jäm- gen. Sveriges kommuner. Mats Dahlberg kommuner som har för- förelse med andra kom- Biträdande kommunchef, Kiruna kommun bättrat sin placering mest muner, samtidigt som Kiruna kommun har egentligen oddsen sedan förra årets lista. arbetslösheten är låg. emot sig i en sådan här ranking, för om En av anledningarna 290 Totalt sett så granskar man tittar på de kommuner som placerar kommuner finns det i Sverige. till den stora klättringen Första platsen i 2012 års ranking och bedömer Fokus sig i toppen av rankingen så är det de är att Kiruna har avancer- Sveriges kommuner i kommuner som ligger i närheten av en KIRUNA information ges ut av Kiruna kommun knep Habo i Småland. Kiruna at från 106:e till 30:e plats fem olika kategorier. De storstad. Vinnaren i 2012 års ranking, och delas ut till alla hushåll i kommunen. kom på plats 63. i kategorin ”Att ha familj”. tittar bland annat på vad Habo, ligger till exempel inom pendling- Ansvarig utgivare: Redaktion: Ulrika Hannu, Maria Lindgren, Vi har låg andel barn som lever i fattigdom det finns att göra för unga i kommunen, savstånd till Jönköping. Tvåan Knivsta Mats Dahlberg Anne-Sofie Koivisto, Stefan Wikström, samtidigt som vi har ett bra förhållande hur mycket som satsas på äldreomsorg ligger även den i närheten av en storstad, Redaktör: Marianne Öhman Kiruna kommun, Ulrika Hannu, Maria Lindgren mellan medelinkomster och huspriser samt hur arbetsmöjligheterna ser ut för Uppsala. Så trots de långa avstånden vi har Stina Johansson, TVAB, Åsa Redin, KBAB Kontakta redaktionen: vilket gör att många har råd att köpa hus kommuninvånarna. Med dessa utgångs- både inom kommunen och till närmsta samt Petra Sternlund, Krauz & Co. [email protected] här. När det gäller det sistnämnda så är punkter jämförs kommunerna sedan med storstad så placerar sig Kiruna ändå högt Tel: 0980-70 000 Kiruna faktiskt den näst bästa kommunen varandra och får en placering mellan upp i rankingen tack vare mycket annat Se även www.kommun.kiruna.se Produktion: Krauz&Co. reklambyrå Omslagsbilden till Kiruna Information nr 3 2012 i hela Sverige! 1-290. Den kommun som har flest placer- som är bra. n är tagen av Jörgen Medman, Krauz&Co. 2 KIRUNA information nr 3 | 2012 nr 3 | 2012 KIRUNA information 3 AKTUELLT | Kiruna kommun Tekniska verken i Kiruna AB Kommunkontoret Socialförvaltningen Socialförvaltningen Sommarjobbarna som fixade finfina parker Text: Stina Johansson • Foto: Sandra Eriksson n n Att hålla 15 parker och ett flertal grön- områden i trim har sysselsatt runt 50 ungdo- mar under sommaren. Alexander Lapinniemi har jobbat som sommarvikarie på Tekniska Verken i Kiruna AB med uppdrag att hand- Du som har en demensdiagnos leda och vägleda sommarjobbarna i den dagliga parkskötseln. och är intresserad av att ha – Det är ett bra och roligt arbete och jag ... stycken fler Kirunabor har vi något meningsfullt att göra har både haft utmaningar och sysselsättning blivit från årskiftet fram till slutet på dagtid är välkommen att av augusti. Av dessa 70 personer hela sommaren. Att som handledare syssel- besöka Trivselkällan på Vilans sätta ungdomarna och få dem engagerade och är de flesta män, närmare ge dem en första ingång i arbetslivet har varit bestämt 60 st. äldreboende. Detta kan tolkas som att den en stor och givande utmaning. expanderande gruvbranschen På Trivselkällan anordnas olika aktiviteter Det gäller att visa att arbetet är viktigt och Alexander Lapinniemi har tillsammans fortfarande attraherar fler män för dem som har en demensdiagnos och ett att vi på Tekniska Verken i Kiruna AB vill med 50 sommarjobbare fixat våra parker. än kvinnor, trots LKAB:s seriösa Ragnhild Mannela och Elisabeth T Johansson, projektanställd respektive projektledare beslut om daglig verksamhet från bistånds- att vår stad ska vara välskött och fin, menar satsning på att få in fler kvinnor. utreder minoritetsspråksboende för äldre. handläggare. Senast anordnades en mode- Alexander. ren driftas av Tekniska Verken i Kiruna AB. Tack vare den senaste visning för seniorer av Marja-Lena, Agneta – Med tanke på all beröm vi fått från all- – Men det är viktigt att poängtera att alla befolkningsökningen passerar och Hildur, personal på Trivselkällan. Det mänheten när vi varit ute och arbetat och det parker inte sköts av oss. Trafikverket och ett Kiruna 23 000 invånare och vi är finns plats för fler personer, så du som är positiva gensvar vi fått tycker jag absolut att vi flertal fastighetsägare ansvarar för sina områ- nu 23 050 personer som bor här. Minoritetsspråkboende intresserad av detta är varmt välkommen att har lyckats denna sommar, säger Alexander. den, genomfartsleder, slänter, rondeller och kontakta personalen på telefon 700 93 för Parkerna som Alexander och hans kollegor refuger, säger Christian Wallgren, enhetschef mer information. Även anhöriga till perso- och sommarjobbare skött om under somma- på avdelning Logistik. n i Kiruna utreds ner med en demensdiagnos är välkomna att höra av sig. Om du har en demensdiagnos och är in- Nytt djungeltema vid plaskpoolen! Isaksson Ulrika Foto: tresserad av att delta i aktiviteterna på Triv- Fritids- och kulturförvaltningen Socialförvaltningen i Kiruna kommun utreder frågan om selkällan men saknar ett beslut om daglig möjligheten att starta ett boende för äldre med de nationella verksamhet, kontakta biståndshandläggaren minoritetsspråken
Recommended publications
  • Översiktsplan 2018 Inledning
    Samrådsredogörelse Översiktsplan 2018 Inledning Samhällsbyggnadsförvaltningen i Kiruna kommun har, av kommunfullmäktige, fått i uppdrag att ta fram en ny översiktsplan för Kiruna kommun. Ett i december 2017 upprättat planförslag har varit på samråd enligt 3 kap. 9§ plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Tiden för samrådet har varit fr.o.m. 2017-12-14 t.o.m. 2018-02-05. Planhandlingen har funnits tillgänglig i stadshuset i Kiruna, i biblioteken i Karesuando, Svappavaara, Vittangi, Kiruna samt bokbussen, i Eurosuandohuset i Karesuando samt på kommunens hemsida. Information om samrådet har lämnats via annonsering i ortstidningar samt via kommunens hemsida, facebook och instagram. Under samrådstiden hölls ett ”Öppet hus” 08.00-20.00 i Stadshushallen där intresserade kunde komma och titta på förslaget och ställa frågor. Samråd Till översiktsplanen för Kiruna kommun har 38 yttranden inkommit, varav några inkom efter samrådstidens slut. Samtliga yttranden finns redovisade i denna samrådsredogörelse och de synpunkter som inkommit har kommenterats. Samtliga yttranden redovisas i sin helhet. 2 Inkomna skrivelser 1. Statliga myndigheter och verk m.m. ............................................................................... 4 Länsstyrelsen .......................................................................................................................................... 4 Region Norrbotten ............................................................................................................................... 24 Försvarsmakten ...................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Depictions of Laestadianism 1850–1950
    ROALD E. KRISTIANSEN Depictions of Laestadianism 1850–1950 DOI: https://doi.org/10.30664/ar.87789 Attribution 4.0 International (CC BY 4.0) he issue to be discussed here is how soci- country. Until 1905, Norway was united ety’s views of the Laestadian revival has with Sweden, and so what happened in changed over the course of the revival T Sweden was also important for Norway. movement’s first 100 years. The article claims that society’s emerging view of the revival is This was even the case for a fairly long time characterized by two different positions. The first after 1905, especially with regard to a reli­ period is typical of the last part of the nineteenth gious movement that united people from century and is characterized by the fact that three Nordic countries (Sweden, Finland the evaluation of the revival took as its point of departure the instigator of the revival, Lars Levi and Norway). Laestadius (1800–61). The characteristic of Laes- The Laestadian revival originated in tadius himself would, it was thought, be char- northern Sweden during the late 1840s, acteristic of the movement he had instigated. and was led by the parish minister of Kare­ During this first period, the revival was sharply criticized. This negative attitude gradually suando, Lars Levi Læstadius (1800–61). changed from the turn of the century onwards. Within a few years, the revival spread The second period is characterized by greater to the neighbouring countries Finland openness towards understanding the revival on and Norway. In Norway, most parishes its own premises.
    [Show full text]
  • Protokoll Sammanträdet Den 21-22 Juni 2016 § 40 – 70
    Landstingsfullmäktiges protokoll Sammanträdet den 21-22 juni 2016 § 40 – 70 Inga Gustafsson, sekreterare Justerat den 28 juni 2016 Elisabeth Lindberg, ordförande Nils-Olov Lindfors, justerare Lars U Granberg, justerare § 40-53 Evelina Edenbrink, justerare § 54-70 Bevis Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella an- slagstavla den 28 juni 2016 Överklagandetiden utgår den 20 juli 2016 Inga Gustafsson 1 LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 21-22 JUNI 2016 Sammanträdet öppnas ..................................................................................... 3 Anmälan om nya ersättare .............................................................................. 3 Anmälan om inkallade ersättare ..................................................................... 3 Upprop ............................................................................................................ 3 Val av två protokolljusterare ........................................................................... 4 Information från presidiet ............................................................................... 5 Stipendium för bästa förbättrings-/utvecklingsarbete i vården 2016 .............. 5 Anmälan av frågor .......................................................................................... 6 Ändringar till följd av landstingets nya uppdrag som regionalt utvecklingsansvarig ........................................................................................ 6 Deltagande i förberedelsearbetet för regionbildning .....................................
    [Show full text]
  • Jukkasjärvi Socken
    Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AH Rubrik HANDLINGAR OM JUKKASJÄRVI SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar Volym 1-5 Fornfynd, fornminnen, fornlämningar. Volym 6 Sjöregleringar, Historia, uppteckningar. Volym 7-8 Byggnadsinventering längs Malmbanan. Volym 9 Jukkasjärvi samhälle. Volym 10 Kyrkor, Kyrkogårdar. Volym 11 Hembygdsgården och hembygdsföreningen. Volym 12-19 Byar och gårdar. Volym 20 Övrigt. 1 1931-2001 FORNFYND, FORNMINNEN, FORNLÄMNINGAR Rapport över arkeologiska undersökningar i Jukkasjärvi socken 1954. Historik - kulturhistoriskt skyddsvärde (från olika byar och platser i Jukkasjärvi sn) Fyndförteckningar från SHM, utan år. Uppgift om fynd av pilspets, utan år. Handlingar om Jukkasjärviexpeditionen 1931-1932. 0138/34 Ang. Lapplandsundersökningen (med 0192/34). 0043/37 Ang. mejsel av skiffer. 0674/38 Skiss av pilspets funnen vid Vuoskajärvi. 0492/40 Ang. stenformation vid Vaikkojärvi, Vaikkolombolo. Ang. fynd av skida 1943. 0014/47 Ang. mynt från Övre Soppero. 0267/47 Ang. fynd av stenåldersverktyg i Vittangi. Inv. nr. 5014 (med 0300/47). 0167/48 Ang. fynd av spikar m.m. från Svappavaara. 0125/48 Ang. bidrag till undersökning. Ang. sten från Pjeskenjarka 1948. 0231/48 Ang. stort fångstgropsystem (med 0034/54). 0234/48 Ang. skelettdelar på Jeprinsuolo, Torneträsk. 0101/51 Ang. kvarnstenar i Kurravaara. 0033/53 Ang. fynd av sten, troligen i Kuoksu. Pm om ev. fornlämning nedanför Tuollavaara. 0202/60 Ang. Jukkasjärviundersökningen. 0115/54 Ang. förmodad plats för Jukkasjärvi gamla kyrka och undersökning av skelettdelar (med 0136/54). 0089/54 Ang. fynd av människoben från Altavaara, ev. gamla begravningsplatsen i Jukkasjärvi (med 0105/54). Uppteckning om avrättad same vid Altavaara 1841, 1943. Pm om undersökning av kåtatomt vid Bergfors, 1956.
    [Show full text]
  • 2005-12 Fram-Baksida Kiruna VV FS.Indd
    Förstudie Kirunaprojektet, Allmänna vägar i Kiruna 6 Planeringsförutsättningar 6.1 Trafi k och trafi kanter I detta avsnitt redovisas befi ntliga förutsättningar som främst har 6.1.1 MÅLPUNKTER 6.1.2 ARBETSPENDLING betydelse för planeringen av vägar på kort sikt. På lång sikt är förändringen av dessa förutsättningar av betydelse för långsiktigt Huvuddelen av de offentliga och kommersiella serviceinrätt- Trots långa avstånd förekommer arbetspendling mellan Kiruna och hållbara lösningar. ningarna är lokaliserade till stadsdelen Centrum. Av det totala anta- övriga kommuner inom Norrbottens län. De viktigaste pendlingsor- let arbetstillfällen inom Kiruna stad fi nns cirka 80% inom stadsde- terna redovisas i tabell 6.1. Det är cirka 70 personer fl er som pend- Konsekvenser och effekter redovisas i avsnitt 12. I förekommande larna Centrum, Bolaget, Järnvägen och Industrin. lar till Kiruna än som pendlar från Kiruna. fall har studerade korridorer som redovisas i avsnitt 11. Tänkbara åtgärder lagts in med konturlinjer på kartor för att underlätta förstå- Följande målpunkter bedöms vara av störst vikt: elsen av konsekvensbeskrivningar i avsnitt 12. Mål för turistresor: Mål för tjänsteresor: Stadscentrum LKAB Kyrkan Stadshuset Campingplatsen Sjukhuset Jukkasjärvi Mål för arbetsresor: Flygplatsen Stadscentrum Mål för besöksresor: Industriområden Bostadsområden Sjukhuset Skolor För redovisning av skolor som mål- punkter se avsnitt 6.1.7 Barriäreffek- ter. Loussajärvi Arbetspendling Arvids- Boden Gälli- Hapa- Jokk- Kalix Luleå Pajala Piteå Över- Summa Kiruna 2003 jaur vare randa mokk torneå Utpendling till: 34 24 85 2 12 21 140 26 9 1 Ut: 355 Inpendling från: 2 13 210 8 9 7 62 86 10 11 In: 428 9832 pers har Kiruna som både bostads- och arbetsställekommun Pendlingsnetto: 73 Tabell 6.1.
    [Show full text]
  • The Economical Geography of Swedish Norrland Author(S): Hans W:Son Ahlmann Source: Geografiska Annaler, Vol
    The Economical Geography of Swedish Norrland Author(s): Hans W:son Ahlmann Source: Geografiska Annaler, Vol. 3 (1921), pp. 97-164 Published by: Wiley on behalf of Swedish Society for Anthropology and Geography Stable URL: http://www.jstor.org/stable/519426 Accessed: 27-06-2016 10:05 UTC Your use of the JSTOR archive indicates your acceptance of the Terms & Conditions of Use, available at http://about.jstor.org/terms JSTOR is a not-for-profit service that helps scholars, researchers, and students discover, use, and build upon a wide range of content in a trusted digital archive. We use information technology and tools to increase productivity and facilitate new forms of scholarship. For more information about JSTOR, please contact [email protected]. Swedish Society for Anthropology and Geography, Wiley are collaborating with JSTOR to digitize, preserve and extend access to Geografiska Annaler This content downloaded from 137.99.31.134 on Mon, 27 Jun 2016 10:05:39 UTC All use subject to http://about.jstor.org/terms THE ECONOMICAL GEOGRAPHY OF SWEDISH NORRLAND. BY HANS W:SON AHLMrANN. INTRODUCTION. T he position of Sweden can scarcely be called advantageous from the point of view of commercial geography. On its peninsula in the north-west cor- ner of Europe, and with its northern boundary abutting on the Polar world, it forms a backwater to the main stream of Continental communications. The southern boundary of Sweden lies in the same latitude as the boundary between Scotland and England, and as Labrador and British Columbia in America; while its northern boundary lies in the same latitude as the northern half of Greenland and the Arctic archipelago of America.
    [Show full text]
  • Bilaga 2 Anläggningar
    Bilaga 2 Anläggningar 2 (12) Innehåll 1 FYSISK PLANERING FÖR ANLÄGGNINGAR OCH AVFALLSLÖSNINGAR ................ 4 2 ÅVC............................................................................................................. 5 2.1 Kiruna ÅVC ........................................................................................ 5 2.2 ÅVC i byarna ...................................................................................... 5 3 KIRUNA AVFALLSANLÄGGNING ..................................................................... 5 4 KIRUNA VÄRMEVERK .................................................................................... 7 5 SLAMLAGUNER ............................................................................................ 8 5.1 Frys-/torkbädd i Lainio ..................................................................... 8 5.2 Frys-/torkbädd Karesuando .............................................................. 9 5.3 Frys-/torkbädd i Soppero (Soppero avfallsupplag enl. Mk lista) ...... 9 5.4 Frys-/torkbädd i Saivomuotka .......................................................... 9 5.5 Frys-/torkbädd Vittangi avloppsreningsverk .................................. 10 6 TILLSTÅNDSPLIKTIGA ANLÄGGNINGAR MED PRIVATA VERKSAMHETSUTÖVARE ............................................................................. 10 6.1 Svevias anläggning, Svappavaara .................................................... 10 6.2 Kuusakoski Sverige AB ..................................................................... 11 6.3 Stena Miljö
    [Show full text]
  • This-Is-Lkab.Pdf
    THIS IS LKAB PERFORMANCE IN IRONMAKING IT STARTS WITH THE IRON 1696 The ore-rich mountains 1912 Kiruna Church is completed, 1982 LKAB takes the decision 2010 LKAB earmarks a budget Luossavaara and Kiirunavaara, a gift from the company to the to introduce large-scale sub-level of billions of kronor for future after which LKAB was named, parish. The church will be moved caving, increasing productivity urban transformations in Kiruna are mentioned for the first time to the new centre of Kiruna as part noticeably. LKAB develops olivine and Malmberget. in a document by Samuel Mört, of the urban transformation. pellets, which prove to be a highly a bookkeeper at the Kengis works. competitive pellet product. 2011 LKAB makes record profits. 1940 Narvik is invaded by the The same year the LKAB Academy 1888 The first ore train rolls Germans and the port is blown up. 1989 The subsidiary Minelco, foundation is established to along the Ore Railway from Malm- Ore traffic focuses on Luleå until now LKAB Minerals, is estab- secure future recruitment. berget to Luleå. the port of Narvik is rebuilt. lished. Its task is to develop markets for the iron ore outside 2015 LKAB celebrates 125 1890 The company 1955 LKAB’s first pelletising of the steel industry. years and publishes a book about Luossavaara-Kiirunavaara plant – the first such plant in the company’s history. Aktiebolag – LKAB – is formed. Europe – is taken into operation 1997 Wireless communication in Malmberget, increasing the is introduced into LKAB’s under- 2018 The starting shot for the 1898 Hjalmar Lundbohm is degree to which the iron ore is ground mines using the Wireless SUM (Sustainable Underground appointed as local manager in upgraded and thus also the value Underground Communication Mining) initiative to develop a new Kiruna.
    [Show full text]
  • Summary Report on the Geological and Geophysical Characteristics of the Akkiskera–Kuormakka Key Area
    KARTERING BARENTS 2013 Summary report on the geological and geophysical characteristics of the Akkiskera–Kuormakka key area Stefan Luth & Robert Berggren October 2013 SGU-rapport 2013:12 Cover picture: Topographic map showing the Akkiskera– Kuormakka key area outlined in red. Sveriges geologiska undersökning Box 670, 751 28 Uppsala tel: 018-17 90 00 fax: 018-17 92 10 e-post: [email protected] www.sgu.se CONTENTS Introduction ..................................................................................................................................................................... 4 Available data for the Akkiskera–Kuormakka region .............................................................................. 6 Published material ......................................................................................................................................... 6 Map databases .................................................................................................................................................. 8 Bedrock maps ............................................................................................................................................. 8 Drill cores ................................................................................................................................................... 8 Mineralization and alteration ................................................................................................................. 9 Lithogeochemistry and soil geochemistry ..........................................................................................
    [Show full text]
  • LKAB 2019 Annual and Sustainability Report
    2019 ANNUAL AND SUSTAINABILITY REPORT LKAB aims to create prosperity by being one of the most innovative, resource-efficient and responsible mining and minerals companies in the world. 02 LKAB ANNUAL AND SUSTAINABILITY REPORT 2019 CONTENTS INTRODUCTION RESPONSIBILITY AND GOVERNANCE The year in brief 2 Sustainable enterprise 50 Comments by the President and CEO 4 Risks and risk management 51 How we create value 8 Comments by the Chairman of the Board 58 Objectives for sustainable development 10 Corporate governance report 59 Board of Directors 66 BUSINESS CONTEXT AND STRATEGY Executive management team 68 Global context 13 Strategic priorities 16 FINANCIAL RESULTS Group overview 70 PRODUCTS AND MARKETS Financial statements 73 Customer offering 21 Notes 83 Drivers and trends 22 The Board’s attestation 121 Market development 24 Auditor’s report 122 OPERATIONS SUSTAINABILITY NOTES Exploration 27 Notes to the sustainability report 126 Mining 31 Auditor’s Limited Assurance Report Processing 33 on the Sustainability Report 144 Transport 34 OTHER INFORMATION Suppliers 35 Mineral reserves and mineral resources 146 Employees 36 Ten-year overview 150 Social responsibility 40 Terms and definitions 151 Environmental responsibility 44 Annual General Meeting and financial information 153 Impact in the value chain 48 Addresses lkab.com Administration report pages 2–3, 8–14, 35–72 and 121. Sustainability report pages 8–14, 35–41, 44–47, 50–56 and 125–143. RAIL TRANSPORT PORTS ABOUT LKAB’S ANNUAL AND SUSTAINABILITY REPORT 2019 The Board of Directors and the President hereby submit the annual and sustainability report for Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ), corporate identity number 556001-5835, for the calendar year 2019.
    [Show full text]
  • Geology of the Northern Norrbotten Ore Province, Northern Sweden Paper 12 (13) Editor: Stefan Bergman
    Rapporter och meddelanden 141 Geology of the Northern Norrbotten ore province, northern Sweden Paper 12 (13) Editor: Stefan Bergman Rapporter och meddelanden 141 Geology of the Northern Norrbotten ore province, northern Sweden Editor: Stefan Bergman Sveriges geologiska undersökning 2018 ISSN 0349-2176 ISBN 978-91-7403-393-9 Cover photos: Upper left: View of Torneälven, looking north from Sakkara vaara, northeast of Kiruna. Photographer: Stefan Bergman. Upper right: View (looking north-northwest) of the open pit at the Aitik Cu-Au-Ag mine, close to Gällivare. The Nautanen area is seen in the back- ground. Photographer: Edward Lynch. Lower left: Iron oxide-apatite mineralisation occurring close to the Malmberget Fe-mine. Photographer: Edward Lynch. Lower right: View towards the town of Kiruna and Mt. Luossavaara, standing on the footwall of the Kiruna apatite iron ore on Mt. Kiirunavaara, looking north. Photographer: Stefan Bergman. Head of department, Mineral Resources: Kaj Lax Editor: Stefan Bergman Layout: Tone Gellerstedt och Johan Sporrong, SGU Print: Elanders Sverige AB Geological Survey of Sweden Box 670, 751 28 Uppsala phone: 018-17 90 00 fax: 018-17 92 10 e-mail: [email protected] www.sgu.se Table of Contents Introduktion (in Swedish) .................................................................................................................................................. 6 Introduction ..............................................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Being and Making Home in the World
    ISSN 1653-2244 INSTITUTIONEN FÖR KULTURANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI DEPARTMENT OF CULTURAL ANTHROPOLOGY AND ETHNOLOGY Being and making home in the world A glimpse into the complexity of ordinary life in the Swedish northern village Vittangi By Maja Söderberg Supervisor: Docent Sverker Finnström 2020 MASTERUPPSATSER I KULTURANTROPOLOGI Nr 101 Abstract Having the Swedish northern village Vittangi as its field, this thesis asks what it is that makes Vittangi feel like home to its inhabitants and, further, how the sense of home motivate its inhabitants to participate in its place-making, i.e., in making it their home. Home is, in the thesis, understood as a subjective experience of rootedness. The ethnographic chapters therefore investigate, by focusing on the experience of everyday life in the village, how the sense of home is expressed through the inhabitants’ activities and movements in, to and through the village. Considering that the thesis’ focus is both on the sense of home and the making of home, its over-all aim is to examine the relationship between being and making home. Moreover, great attention is given to the values existing in the village, referring both to values created by global processes of economics, politics, and social activity, as well as values that are based in the experience of everyday life. In the end, the thesis argues that it is the experience-based values of Vittangi which makes it home to its inhabitants, and that it is these values which motivates inhabitants to partake in its place-making. Further, it is argued that the experience-based values cannot be separated from global processes of economics and politics, but that it is through the form they take in the locality which makes them valuable.
    [Show full text]