Släkten Kuoksu 1539-1930
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
SLÄKTEN KUOKSU Släkten Kuoksu Första upplagan. Författare: Erik Johansson Kuoksu (epost: [email protected], hemsida: hem.passagen.se/kuoksu) Formgivning och typografi av författaren. Utgiven i Göteborg 2011 av författaren. Arbetet kan beställas från: Erik Kuoksu: [email protected] Lulu.com (USA) För information om övriga arbeten av Erik Kuoksu se hemsidan: hem.passagen.se/kuoksu I enlighet med lagen om upphovsrätt förbjudes kopiering och eftertryck av detta arbete utan författarens medgivande. S L Ä K T E N K U O K S U ERIK JOHANSSON KUOKSU d GÖTEBORG 2011 INLEDNING I år är det tvåhundra år sedan Lars Larsson Mukka – Kuoksu, som är stamfar för Kuoksu‐ släkten, dog. På grund av detta ger jag nu ut denna skrift, som dels kommer att finnas tillgänglig som PDF‐fil på Internet, dels kommer att ges ut som bok. Lars Larsson Mukka var född i Junosuando 1727 och tillhörde släkten Mukka – en släkt som i sin tur är en gren av den sedan 1539 kända birkarlssläkten Pello i Pello, Övertorneå socken. Lars blev åbo på nybygget Kuoksu 1765 – ett nybygge som grundats på 1690‐talet av hans hustru Lisa Olofsdotters farfar, men som 1736 tagits över av Kengis bruk. Senast på 1780‐talet började Lars Larsson Mukka kalla sig Lars Larsson Kuoksu, eftersom det i Tornedalen vid den här tiden var sed att uppta boplatsens namn som sitt eget. Genom ett flitigt uppodlingsarbete lade han grunden till en stor förmögenhet, som skingrades först under mellankrigstidens ekonomiska kriser. Lars Larsson Kuoksus sonsöner Olof och Lars Larssöner Kuoksu köpte Kuoksu nybygge av Kengis bruk den 22 februari 1821 och deras ättlingar och efterträdare äger fortfarande delar av det gamla nybygget. Lars Larsson Kuoksus yngre son Olof Larsson Kuoksu – Merasjärvi hamnade efter skiftande öden i Kurravaara. Några av hans ättlingar grundade de yttersta nybyggena i fjällvärlden, andra flyttade ned efter älven. Många av dem som har sitt ursprung i Jukkasjärvi socken härstammar på ett eller annat sätt från Lars Larsson Mukka–Kuoksu och Lisa Olofsdotter. De släkter i Jukkasjärvi, Vittangi och Junosuando församlingar (Jukkasjärvi och Pajala kommuner) som härstammar från Lars Lars‐ son Mukka–Kuoksu och hans hustru Lisa Olofsdotter i rakt nedstigande led (från far till son) är: Johansson, Isaksson, Pettersson, Kuoksu och Grusmark i Kuoksu; Ulkulahti, Lenasson, Utvik, Tagebo, Ulkén, Umenius och Larsson i Kurravaara; Johansson, Isaksson, Andersson och Grape i Käyrivuopio; Eliasson i Lannavaara; Tornéus i Kurravaara, Jukkasjärvi, Vivungi och Övre Soppero; Johansson, Fagerbäck, Ferneryd, Glimmerber och Gingdal i Salmi/Kiruna; Yli‐ vainio, Alvros och Ylvin i Kangos, Grensjö, Karlsson och Bergefors i Vittangi, samt Bokstrand i Tärendö. Ättlingar till fostersöner till medlemmar av Kuoksusläkten bär namnen Eriksson i Kuoksu, Torneus i Kurravaara; Hansson‐Torneus i Övre Soppero, samt Snällfot i Silkkimuotka. De mest kända medlemmarna av Kuoksusläkten är skidåkaren Erik Larsson, kallad ʺKiruna‐ Lasseʺ (tabell 74), dennes sondotter, författaren Åsa Larsson, samt kyrkoherde emeritus Jan‐Erik Kuoksu (tabell 24), som sedan 1980‐talet har varit verksam som konstnär. Göteborg den 10 januari 2011 Erik Kuoksu (son till Jan‐Erik Kuoksu, tabell 24) 5 REGISTER ÖVER SLÄKTGRENAR Namn Ort Tabell Alvros Kangos 149 Andersson Käyrivuopio 56, 57 Bergefors Vittangi 159 Bokstrand Tärendö 162 Eliasson Lannavaara 88‐97 Eriksson Kuoksu 171‐177 Fagerbäck Kiruna/Salmi 35 Ferneryd Kiruna/Salmi 36 Fredriksson Käyrivuopio 60 Gingdal Kiruna/Salmi 38 Glimmerberg Kiruna/Salmi 37 Grape Käyrivuopio 61‐65 Grensjö Vittangi 157‐158 Grusmark Kuoksu 23, 25 Hansen Lyngen 27 Hansson‐Torneus Övre Soppero 210‐212 Harju Tärendö 161 Isaksson Kuoksu 16‐18 ʺ Käyrivuopio 53, 55, 58, 66 Johansson Kuoksu 13‐15, 19‐20, 22, 24 ʺ Kurravaara 101 ʺ Käyrivuopio 52, 54 ʺ Salmi 34 Karlsson Vittangi 160 Kurravaara Kurravaara 29, 68, 100, 133 ʺ Lannavaara 87 ʺ Salmi 86 Kuoksu Kuoksu 7‐12, 26, 170 Larsson Kurravaara 69‐85 ʺ Vittangi 99 Lenasson Kurravaara 39‐42 Mariasson Käyrivuopio 59 ʺ Salmi 33 Merasjärvi Kurravaara 28 Oksajärvi Oksajärvi 143‐145 ʺ Vittangi 157, 159 Olsson Käyrivuopio 67 Pettersson Kuoksu 21 Snällfot Silkkimuotka 198‐199 Tagebo Kiruna/Luleå 47 Torneus Jukkasjärvi 112‐120, 122‐132 ʺ Kurravaara 102‐111, 186‐191 ʺ Vivungi 134, 139‐142 ʺ Övre Soppero 121, 135‐138 Ulkén Kiruna/Handen 46 Ulkulahti Kurravaara 30‐32, 43, 46 Umenius Kiruna/Uppsala 48 Utvik Kiruna 44‐45, 49 Vainio USA 152 Ylivainio Kangos 156‐148, 150‐151, 153‐155 Ylvin Kangos 153, 156 6 SLÄKTEN KUOKSU Tabell 1 Henrik Staffansson (Pello). Antagligen död 1561/62. Husbonde på sedermera Olli, Antti eller Pello, Viinikka och Välimaa gårdar i Pello 1539‐61. Omnämnd som birkarl 1559.1 Gårdens marker låg på ömse sidor om älven; Antti och Olli ligger i nuvarande Neistenkangas, Viinikka i Väylänmukka, Vuopio vid Jaaravuopio i Nivanpää och Välimaa i Isokylä. Erik Wahlberg antar att själva gårdsbyggnaderna låg i nuvarande Neistenkangas, närmare bestämt på Antinvainio, en plats som troligen är uppkallad efter Henriks son Anders Hinders‐ son.2 I jordeboken för år 1543 skattar Henrik för 1 spannland åker och 4 lass äng. Hans gård var dock troligen från början på 2 spannland åker och 5 lass äng, om man räknar med den del av gården sonen Jöns Hindersson skattade för 1543. Han ägde 1554 fiskerätten i Pentäsjärvi.3 – Gift med Elin, omnämnd som ʺviduaʺ (änka) 1562‐65.4 Barn: 1. Jöns. Husbonde på sedermera Olli gård i Pello 1543‐1569. Omnämnd som birkarl 1559.5 Erik Wahlberg antar att hans gård låg på Ollinvainio i nuvarande Neistenkangas.6 Enlig längden för Älvsborgs lösen 1571 ägde han 4 mark koppar, 2 kor, en kviga, 3 får, ett hästföl för 3 mark, värt 30 mark och 6 öre.7 2. Erik Pello. Bosatt i Pello 1543‐49, husbonde på sedermera Krok gård i Haaparanta, Suen‐ saari, 1555‐67. Kallas 1564 ʺPellon Erichʺ, och 1561 ʺPäldo Erichʺ. Sonen Håkan (nämnd 1570‐ 1601) var fogdekarl, sexman och klockare i Nedertorneå socken.8 3. Staffan. Husbonde på sedermera Antti eller Pello, Viinikka och Välimaa gårdar i Pello 1565‐ 1603.9 4. Anders – tabell 2 Nämndemannen Jöns Hindersson Ollis bomärke i mantalslängden 1694. Jöns Hindersson Olli var son till Henrik Olsson Olli, vilken var son till birkarlen Olof Jönsson, vilken i sin tur var son till Jöns Hindersson (1:1). Tabell 2 Anders Hindersson (Pello) (från tabell 1). Nämndeman (1607) och husbonde på sedermera Antti eller Pello, Viinikka och Välimaa gårdar i Pello 1583‐1623. Hans gård var enligt jorde‐ boken 1607 den största i Pello, men han kunde trots det enbart så 4 spannland åker och skörda 4 lass hö, vilket bara var något över medelvärdet för Övertorneå socken.10 – Gift före 161011 med N.N. Barn: 1. Staffan. Husbonde på sedermera Antti eller Pello, Viinikka och Välimaa gårdar i Pello 1626‐ 27. Enligt 1626 års boskapslängd var hans gård på 1/8 mantal. På gården fanns 1 fåle, 8 kor, 3 kvigor, 4 kalvar, 5 får och 2 lamm.12 Han var stamfar för de under tidigt 1700‐tal utdöda släktgrenarna Antti, Viinikka och Välimaa i Pello.13 2. Jöns Mukka – tabell 3 3. Dotter 4. Dotter Anders Hindersson Pellos sonson, sexmannen Anders Staffanssons (Antti) bomärke i 1635 års boskaps‐ längd. Anders Staffansson var son till Staffan Andersson (2:1). 7 Tabell 3 Jöns Andersson Mukka (från tabell 2). Husbonde på sedermera Mattila gård i Pello 1635‐1643, nybyggare i Junosuando 1644‐60.14 Jöns vistades bevisligen i Junosuando redan 1642, eftersom han var med när Junosuandonybyggaren Lars Larsson Pesu, kallas ʺLasun Lassiʺ, upptäckte malmen i Rautajoki under en ekorrjakt detta år. Det berättas att när Lasun Lassi sköt en järn‐ skodd pil mot en ekorre, vek pilen av, dragen av den starka magnetismen i en sten på en bergssida. Lasun Lassi visade stenen för några borgare i Torneå och efter undersökning befanns den vara järnhaltig. Inom kort anlades Kengis bruk och Junosuando masugn (Masugnsbyn) för att exploatera fyndigheten. Lars Larsson Pesu belönades år 1648 med skattefrihet och frihet och knektutskrivning i sin och sina söners livstid, men för Jöns Andersson Mukka verkade belöningen utebli. Jöns son Olof Jönsson Mukka skrev 1659 ett möjligen egenhändigt brev till bergskollegium. I detta begärde han att hans åldrige far skulle ges samma belöning som Lasun Lassi hade fått. Olof skrev att bergmästaren Isak Tiock två gånger vänt sig till landshövding Johan Graan i ärendet, men att hans far inte fått någon belöning eller ersättning. Bergskollegium tillsatte genast en utredning för att klarlägga Jöns Andersson Mukkas roll i malmfyndet. Resultatet av utredningen blev att bergmästarna Isak Tiock och Hans Filip Lybecker, samt malmletaren Jakob Pfunt intygade att Jöns Andersson Mukka varit med om upptäckten av malmen 1642. Detta bör i sin tur ha lett till att Jöns Andersson Mukka fick samma belöning som Lars Larsson Pesu 11 år tidigare hade fått; skattefrihet och frihet från ut‐ skrivningar i sin och sina söners livstid.15 Han levde troligen ännu 1679, då han var mycket gammal. Trots att han och hans söner fått frihet från utskrivningar togs en av hans söner ut till krigstjänst på 1670‐talet, vilket ledde till att hemmanet drabbades av stor fattigdom, och att Jöns två systrar gav sig ut på tiggarstråt.16 – Gift 1:o med N.N., †1642/43, möjligen dotter till nämndemannen Anund Anundsson (Kyrö) i Pello (se tabell 200) Barn: 1. Olof – tabell 4 2. Anders. Han var vuxen 1644, då hans far enligt mantalslängden detta år hade två vuxna söner. Han tas upp under Junosuando i 1685 års mantalslängde. Han sålde på 1680‐talet några ängar i Junosuando till nybyggaren Olof Nilsson Lovikka i Lovikka. Då ängarna ägdes gemensamt av bröderna Olof och Anders Jönsson Mukka, och Anders sålt ängarna utan brodern Olofs samtycke, drog Olof 1685 saken inför rätta. Det beslutades att Olof Nilsson Lovikka skulle få behålla hälften av ängarna, men återlämna de övriga till Olof Jönsson Mukka.17 3.