Nordens Historiker En Vänbok Till Harald Gustafsson Bodensten, Erik; Brilkman, Kajsa; Larsson Heidenblad, David; Sanders, Hanne
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Nordens historiker En vänbok till Harald Gustafsson Bodensten, Erik; Brilkman, Kajsa; Larsson Heidenblad, David; Sanders, Hanne 2018 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Bodensten, E., Brilkman, K., Larsson Heidenblad, D., & Sanders, H. (Red.) (2018). Nordens historiker: En vänbok till Harald Gustafsson. (Studia historica lundensia; Vol. 28). Historiska institutionen, Lunds Universitet. Total number of authors: 4 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 STUDIA HISTORICA LUNDENSIA Nordens historiker EN VÄNBOK TILL HARALD GUSTAFSSON Red. Erik Bodensten, Kajsa Brilkman, David Larsson Heidenblad & Hanne Sanders Nordens historiker är en festskrift tillägnad Harald Gustafsson, professor i historia vid Lunds universitet. Boken samlar forskare från hela Norden och visar på förtjänsterna med att skriva historia utifrån ett gränsöverskridande nordiskt perspektiv. Detta arbetssätt har varit kännetecknande för Harald Gustafssons forskargärning och inspirerat de medverkande författarna till att prova nya vägar. Bokens fyra redaktörer är alla verksamma i Lund. 9 789188 473592 STUDIA HISTORICA LUNDENSIA HISTORISKA INSTITUTIONEN ISBN 978-91-88473-59-2 NORDENS HISTORIKER Nordens historiker En vänbok till Harald Gustafsson Erik Bodensten, Kajsa Brilkman, David Larsson Heidenblad och Hanne Sanders (red.) STUDIA HISTORICA LUNDENSIA 28 Studia Historica Lundensia kan beställas via Lunds universitet: www.ht.lu.se/serie/shl E-post: [email protected] Omslag, framsidan: Vestan úr Dölum / Dalir, West Iceland, 1904, av Þórarinn B. Þorláksson. Foto: Listasafn Íslands / National Gallery of Iceland, LÍ 922. Omslag, baksidan: Harald Gustafsson. Foto: privat. Copyright: Respektive författare, 2018 Historiska institutionen Lunds Universitet Studia Historica Lundensia 28 ISBN 978-91-88473-59-2 (tryck) ISBN 978-91-88473-60-8 (pdf) ISSN 1650-755X Omslag & sättning av Gunilla Albertén, Media-Tryck Tryckt i Sverige av Media-Tryck, Lunds universitet, Lund 2018 Miljömärkt enligt Svanen, 3041 0903 Innehåll Inledning Erik Bodensten, Kajsa Brilkman, David Larsson Heidenblad & Hanne Sanders 9 I. Vad är det nordiska? At vælge et nordisk perspektiv En udfordring til en nationalstatslig historieskrivning Hanne Sanders 17 Det var en gang et norgesvelde Tanker om en samfunnsdannelse som ikke lenger er Steinar Imsen 31 ’Norden’ og ’Skandinavien’ Begrepsbruk i brytningstid Ruth Hemstad 45 Scandinavia Magna En alternativ nordisk statsbildning 1743 Erik Bodensten 61 II. Nordiska komparationer Språkmöten i det tidigmoderna Norden Isländska och finska bönder i interaktion med överheten Leon Jespersen & Nils Erik Villstrand 79 Den privatiserade välfärdsstaten Extremer och medelvägar i den nordiska modellen Mats Hallenberg 97 En nordisk blick på det moderna miljömedvetandets genombrott David Larsson Heidenblad 113 De politiska flyktingarna från Nazi-Tyskland och den skandinaviska socialdemokratin Samarbetet kring flyktinghjälpen 1933–1940 Pär Frohnert 125 Nationens hjältar och offer i industrialiseringen Bo Persson 139 III. Möten och identiteter Nordiskt samarbete och vetenskaplig persona De nordiska historikermötena på 1920-talet Lars Edgren 159 Att se över Sundet Rumslig positionering och mobilisering på Baltiska utställningen 1914 Lina Sturfelt 175 ”Gud naade oss alle Danske, Svenske och Norske” Om nordisk identitet i senmedeltidens och 1500-talets Norden Per Stobaeus 189 Den som sa det kunde vara det Om att förställa tillhörighet i 1600-talets nordiska gränsland Jens Lerbom 203 The Voices of Constables in 1770 Constables (hreppstjórar) in Iceland in a period of administrative changes within Denmark-Norway Hrefna Róbertsdóttir 213 IV. Norden i Europa Savonarola i Norden Reception av luthersk konfessionskultur i Sverige och Danmark under andra hälften av 1500-talet Kajsa Brilkman 231 Øer i et transnationalt hav Upåagtede forbindelser mellem Island og den danske vadehavsregion i 1700-tallet Christina Folke Ax 245 Pyramiden ved Segeberg Slægten Rantzau og dannelsen af staten Danmark-Slesvig-Holsten Gunner Lind 259 The Danish Habsburgs Hans, Dorothea and Christina of Denmark as part of the Habsburg dynasty Liesbeth Geevers 273 Nordens historiker som pappa Tove Sanders och Björn Sanders 287 Medverkande 291 Harald Gustafssons bibliografi i urval, 1978–2017 297 Tabula gratulatoria 309 Inledning Erik Bodensten, Kajsa Brilkman, David Larsson Heidenblad & Hanne Sanders Högsommaren 2016 skrev Harald Gustafsson ett nytt förord till sin flitigt använda och vida spridda bok Nordens historia – en europeisk region under 1200 år. I förordet till denna tredje reviderade upplaga uttrycker han en viss ambivalens inför att boken, som första gången gavs ut 1996, fortfarande efterfrågas. Förvisso glädjer han sig åt att boken alltjämt används i undervisningen vid många lärosäten. Samtidigt bekla- gar han sig över att ingen ny syntes över nordisk historia har skrivits efter hans egen.1 Detta trots att strävan efter internationalisering har varit en av de starkast verkande krafterna inom historievetenskapen under 2000-talet. Stockholm, juli 1985. Foto: privat. 1 Harald Gustafsson, Nordens historia. En europeisk region under 1200 år, Lund 2017, s. 9. 9 INLEDNING I förordet lägger han fram sina tankar kring denna till synes paradoxala utveck- ling. Hur kommer det sig att intresset för att skriva nordisk historia tycks ha mins- kat trots att ambitionerna att internationalisera historieforskningen har tilltagit? Det tentativa svar som Harald ger är att nordisk historia av många inte uppfattas som tillräckligt internationell. Detta menar han är en felsyn. Istället lyfter han fram att Norden uppvisar en inre mångfald som gör det till en utmärkt enhet att arbeta med för den som vill bryta sig loss från invanda nationella ramar.2 Vad Harald inte visste om när han skrev sitt nya förord var att vi, hans vänner och kollegor, tidigare samma år hade påbörjat arbetet med denna festskrift: Nordens historiker. Den samlar forskare från hela Norden och syftar till att visa på de histo- rievetenskapliga förtjänsterna med att arbeta med gränsöverskridande nordiska per- spektiv. På detta sätt vill vi hedra Harald på hans 65-årsdag den 16 februari 2018. Vi gör det på det finaste sätt forskare känner till – genom att bygga vidare på det som Harald själv har gjort. De 18 bidragen i boken har alla tillkommit som en följd av att vi i redaktionen ombad författarna att prova på att arbeta som Harald. Vi utmanade dem att ut- forska vad en nordisk blick skulle kunna tillföra deras egna forskningsområden. Bidragsgivarna uppmanades att se framåt och söka nya forskningsfrågor. Vår mål- sättning har varit att visa på hur Haralds forskning kan inspirera andra att tänka i nya banor. Boken innehåller även ett specialskrivet nittonde bidrag av Haralds barn, Danmark, sommaren 1998. Foto: privat. 2 Gustafsson, s. 9. 10 INLEDNING Björn och Tove, som ger en unik inblick i hur det är att växa upp med Nordens historiker som pappa. Slutresultatet är en samling texter som vi redaktörer är mycket stolta över att kunna överlämna till Harald. Geografiskt täcker de in hela Norden och komplicerar dessutom vilka regionens yttre gränser är. Kronologiskt sträcker bidragen sig från medeltiden till vår omedelbara samtid. Tematiskt rymmer de både sådant som Ha- rald är djupt fascinerad av och sådant som han – trots att han inte är speciellt intres- serad – ändå har betydande kunskaper om. Sammansättningen av författare speglar Haralds stora nordiska nätverk och spänner över hela hans karriär. Vi redaktörer har valt att ordna bidragen i fyra sektioner som på var sitt sätt åskådliggör det fruktbara i att använda sig av nordiska perspektiv. I det första, Vad är det nordiska?, samlas fördjupande resonemang om värdet av en nordisk blick samt de skiftande föreställningar som har funnits kring Norden och det nordiska. I det andra, Nordiska komparationer, förs metodologiska diskussioner kring hur nordiska jämförelser är särskilt väl lämpade för att belysa specifika fält och forskningsfrågor. I det tredje, Möten och identiteter, återfinns texter som analyserar nordiska samman- komster och hur olika identiteter har samspelat med varandra. I det fjärde, Norden i Europa, lyfts den geografiska blicken för att visa på hur Norden kan förstås som en europeisk region. Samtliga teman har utgjort viktiga spår i Haralds egen forskning och i det följande ska bidragen kortfattat presenteras. Danmark, sommaren 2000. Foto: privat. Island, sommaren 2016. Foto: privat. 11 INLEDNING Vad är det nordiska? Den första sektionen inleds med Hanne Sanders argumentation