Rita Paqvalén, Kampen Om Eros. Om Kön Och Kärlek I Pahlensviten
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 128 2007 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson Lund: Erik Hedling, Eva Hættner Aurelius, Per Rydén Stockholm: Anders Cullhed, Anders Olsson, Boel Westin Uppsala: Bengt Landgren, Torsten Pettersson, Johan Svedjedal Redaktörer: Anna Williams (uppsatser) och Petra Söderlund (recensioner) Inlagans typografi: Anders Svedin Utgiven med stöd av Vetenskapsrådet Bidrag till Samlaren insändes till Litteraturvetenskapliga institutionen, Box 632, 751 26 Upp- sala. Uppsatserna granskas av externa referenter. Ej beställda bidrag skall inlämnas i form av utskrift och efter antagning även digitalt i ordbehandlingsprogrammet Word. Sista inläm- ningsdatum för uppsatser till nästa årgång av Samlaren är 1 juni 2008 och för recensioner 1 september 2008. Uppsatsförfattarna erhåller särtryck i pappersform samt ett digitalt underlag för särtryck. Det består av uppsatsen i form av en pdf-fil. Abstracts har språkgranskats av Sharon Rider. Svenska Litteratursällskapet tackar de personer som under det senaste året ställt sig till förfo- gande som bedömare av inkomna manuskript. Svenska Litteratursällskapet Pg: 5367-8. Svenska Litteratursällskapets hemsida kan nås via adressen www.littvet.uu.se. isbn 978-91-87666-25-4 issn 0348-6133 Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2007 Recensioner av doktorsavhandlingar · 301 lar skildringen på stereotypa uppfattningar om re- och stöder de slutsatser han drar, slutsatser som sandefolket som var förhärskande ”vid denna tid” trots allt övertygar på grund av sin noggrannhet. och alltså i den kontext de framträdde i allmänhet Det är glädjande, tycker jag, att litteraturveten- inte kunde anses vara anstötliga eller kränkande. skapens domäner på detta sätt kan utvidgas, och Snarare än rasistisk per se är Lagerlöfs novell ett att inte bara skönlitterära texter kan fungera som exempel på hur fiktionens dynamik gör bruk av primärmaterial när man vill studera en svunnen vardagliga stereotypier för att nå sitt syfte – att tids mentaliteter. STF:s artiklar har, liksom Iter driva berättelsen till ett slut och framhålla en all- lapponicum och Nils Holgerssons underbara resa ge- mänmänsklig moral. nom Sverige, alldeles säkert bidragit till att skapa Som Erlandson-Hammargren också vill visa i vår uppfattning om naturen omkring oss. Det rå- sin avhandling spelar dessa stereotypa, etniska fö- der inget tvivel om att vår förståelse för natursy- reställningar dessutom en roll då det svenska fjäl- nen är både vidare och djupare efter att vi tagit del landskapet beskrivs i årsskrifterna. Samerna figu- av denna studie som på ett så uttömmande sätt rerar med en ”ambivalens, som sträcker sig från ett gjort bruk av ett multimodalt material. klart svenskt etnocentriskt, i många fall rasistiskt synsätt, med spridda humanistiska inslag, till ett Håkan Sandgren mer samecentrerat synsätt med romantiska för- tecken, dock ännu inte befriat från fördomsfulla eller rasistiska undertoner” (s. 206). Förutom att Rita Paqvalén, Kampen om Eros. Om kön och kär- stycket illustrerar Erlandson-Hammargrens ib- lek i Pahlensviten (Meddelanden från avdelningen land rätt helgarderade stil när han ska samman- för nordisk litteratur, 16). Nordica, Helsingfors fatta (eller framskapa) en tämligen komplex pro- universitet. Helsingfors 2007. cess, visar den – liksom Lagerlöfexemplet – på ett mer oförlöst, ideologikritisk drag i avhandlingen. Rita Paqvaléns doktorsavhandling Kampen om Man kan i och för sig tycka att dessa inslag ger Eros. Om kön och kärlek i Pahlensviten behandlar ytterligare en dimension åt ett redan mångsidigt Agnes von Krusenstjernas romansvit Fröknarna objekt som natursyn, men de leder alltså ofta in i von Pahlen som utkom i sju delar åren 1930–1935. övertolkningarnas sankmark. I stället för att över- Avhandlingen har till syfte att undersöka roman- tygas serveras läsaren tvärsäkra tolkningar som till världens syn på kärlek, kön, sexualitet och moder- exempel att en same placerad som storleksmarkör skap och ställa den i relation till aktuella idéström- vid en glaciärspricka ”blir en främling i sin egen ningar i det svenska trettiotalets samhälle. Främst miljö” (s. 161); att en ganska banal bild av Helags- är det feministiskt tankegods som står i fokus för fjället, plåtad av Selim Birger, där en människa är utforskningen och av avgörande betydelse är Ellen placerad mitt i bilden av ett sublimt landskap, Keys banbrytande arbeten om kärlek och samlev- övergår till att vara ”ett argument för den speci- nad som utkom under nittonhundratalets första ella, skrämmande, relationen mellan exploatö- decennium (Lifslinjer I–III, 1903–1906, Kvinno- ren och det exploaterade, mellan det inbrytande rörelsen, 1909 samt ”Missbrukad kvinnokraft”, samhället och vildmarken” (s. 229), och där La- 1896). Begreppet den Nya kvinnan är i studien gerlöfs Nils Holgersson-berättelse om hur kråkan centralt både som litterärt och socialt fenomen Garm Vitfjäder besegrar sin motståndare Vind-Ile men framför allt är syftet att jämföra Pahlenro- innebär en ”plädering för en godsägararistokratisk manernas gestaltning med den litterära represen- samhällsstruktur” (s. 326). tationen av begreppet. Modernismens och pri- Som jag visat i min recension finns det visst mitivismens genomslag i tidens litteratur bildar invändningar att göra mot Erlandson-Hammar- en viktig bakgrund och kartläggningen av olika grens Från alpromantik till hembygdsromantik, begärstrianglar ur ett queerperspektiv utgör ut- men liksom alla litteraturvetenskapliga avhand- gångspunkten i den litterära analysen och för de lingar har författaren att kämpa mot ett bång- teoretiska diskussionerna. En konstruktivistisk styrigt och mångfasetterat material. Han gör det uppfattning av kön och ett performativitetsteo- inte lättare för sig genom att inte bara blanda sak- retiskt maktperspektiv vägleder studien. prosa med skönlitteratur i sin historia om den Avhandlingens inledande kapitel har rubri- svenska natursynen. Författaren kryddar också ken ”Krusenstjernamyten” (s. 13–48). Författa- framställningen med bildmaterial som fördjupar ren redogör för den bild av Krusenstjerna och 302 · Recensioner av doktorsavhandlingar hennes verk som växt fram genom receptionen, intertextuell ”samtalspartner” (s. 43) om den nya Pahlenfejden och litteraturhistorieskrivningen. sedligheten och den Nya kvinnan. Keys syn på En spricka framträder tydligt: Krusenstjerna an- den jordiska, samhällsförankrade kärlekens för- sågs vara en gudabenådad berättare av världsklass måga att smälta samman andligt och kroppsligt, men hon överträdde de gränser som det skönlit- manligt och kvinnligt samt hennes vision om den terära verket måste respektera för att kunna res- jämställda kärleken, finner Paqvalén även vara ett pekteras: sedlighetens, den mentala sundhetens avgörande tema i Pahlenromanerna. och anständighetens gräns och inte minst, me- Avhandlingens syfte är att utreda förhållan- nade man, gränsen mellan det privata och det of- det mellan romansvitens könskonstruktion och fentliga. Å andra sidan modifierades bilden i den de uppfattningar om kön och sexualitet som do- samtida debatten, där försvarare som Karin Boye, minerade i den offentliga debatten under mel- Eyvind Johnson och Johannes Edfelt hävdade san- lankrigstiden. En grundläggande teoretisk ut- ningens primat över det moraliska hänsynstagan- gångspunkt är queerperspektivet, vilket definie- det i konsten. Den bestraffning som drabbade ras som en normkritisk eller heteronormkritisk Krusenstjerna knyter Paqvalén till det motsägel- undersökning av identitetsskapande sociala be- sedigra samhällsklimat som rådde under det mo- grepp som sexualitet och kön (s. 35). Judith But- derna genombrottets andra fas, präglat av kvin- lers arbeten om den upprepade handlingens bety- noaktivistiska, vetenskapliga, nationalistiska och delse för konstruktionen av kön ligger till grund socialkonservativa framsteg. för avhandlingens uppfattning om könskonsti- I kapitlet presenteras vidare avhandlingens re- tueringen som en pågående och föränderlig pro- lation till tidigare forskning. En viktig skiljelinje cess, oupplösligt förbunden med maktrelationer utgör synen på verkets tillkomsthistoria. Där tidi- och sociala konventioner. I avhandlingen används gare forskning tydligt urskiljer samarbetet mellan queerteorin för att analysera nostalgiskt och ho- Agnes von Krusenstjerna och hennes make David moerotiskt begär, men även könsöverskridandets Sprengel i romansvitens stilbrytningar och gen- gestaltning. Vidare appliceras ett intersektionellt reväxlingar, ansluter avhandlingsförfattaren till betraktelsesätt – korsbefruktningen mellan iden- uppfattningen att verket skall ses som en helhet titetsmarkörer som etnicitet, kön, sexualitet, klass utgiven under författarnamnet Agnes von Kru- och nationalitet – för att beskriva romansviten senstjerna. Därigenom sätts texten i centrum, lik- som ett gränsöverskridande projekt. som undersökningen av romanens modernistiska Studien är därefter indelad i tre huvudavsnitt: och idémässiga hemvist. Polyfoni och ambivalens ”Kampen om tolkningföreträde” (s. 49–141), är de nyckelord som anger riktningen i Paqvaléns ”Manlighet i kris” (s. 143–233) och ”Kvinnan som tolkning och som enligt henne för den in på nya vägvisare till en ny tid” (s. 235–319). I det första vägar. I romansviten är det kärleken som kan över- avsnittet ritar Paqvalén upp förutsättningarna för brygga dikotomierna man–kvinna, kropp–själ (s. Krusenstjernas