Skelle� ebygden

TIDNING FÖR LOKALHISTORIA

Tema: DRÄNGSMARK 2/2011

Interiörfoton från allmogehem vid tiden för förra sekelskiftet är mycket ovanliga. Här en bild från salen i Esaias och Viktoria Brännströms parstuga på Kläppen i Drängsmark. På mittuppslaget fi nns gårdens exteriör. SKELLEFTEÅ MUSEUMS BILDARKIV. FOTO VIA ELIN LUNDGREN, DRÄNGSMARK VIA FOTO SKELLEFTEÅ MUSEUMS BILDARKIV. Innehåll

Min hembygd – Drängsmarkspoesi 4 Några äldre kartor över Drängsmark 6 Vatten- och ångsågen – unik i sitt slag 10 Bilder från förr 12 Lindmarkarna – en familj som bestämde 14 Fri kost och bostad i skolsalen 16 Glimtar från det andliga livet 18 Gamla dalabrev berättar om 1800-talets marknadsliv 20 Adolf Rudholm – femtio spännande år på haven 22 Drängsmark – byn lagom nära 24

Tidskriften Skelleftebygden ges ut av SKEFO, Skelleftebygdens lokalhistoriska förening. Kopior av bilder kan beställas från Skellefteå museums bildarkiv. Redaktion: Rolf Granstrand, redaktör och ansvarig utgivare 070-266 87 23, [email protected] Åke Bäckman, redigering och grafi sk form, akbac@.st Tryckt av Skellefteå Tryckeri AB 2011.

Besök sajten lokalhistoria.skelleftea.org en rik källa att ösa ur! SKELLEFTEÅ MUSEUMS BILDARKIV. VIA ELIN LUNDGREN VIA SKELLEFTEÅ MUSEUMS BILDARKIV.

Redan 1869 kunde man se svensktillverkade cyklar på en utställning i Stockholm. Tävlingar krävde högre fart och därför ökades storleken på framhjulet. De riskabla höghjulingarna hade trampor på framhjulet, och deras storhetstid var 1870–90. Så kom kedjedrift och luftgummidäck, frihjul och växlar. Den sk romb-ramen kom på 1890-talet och cyklarna kom att se ut som de gör nu. Att en speciell damcykel var nödvändig förstår man av bilden, som visar syskonen Hilda och Johan Lundgren, Drängsmark, på cykeltur ca 1910. De hörde inte till fattigfolket – vid sekelskiftet 1900 kostade en cykel över 8.000 kronor (i 1990 års penning- värde). Lägg märke till den lilla verktygsväskan på ramen – punktering var något man måste räkna med.

2 SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 Varför just Skelleftebygdens lokalhistoriska Drängsmark?Drängsmark? förening

Föreningens adress: är nu SKEFO för tjugo- tämligen god välmåga – som just Skelleftebygdens lokalhistoriska förening, SKEFO sjätte gången – tillsam- Drängsmark. Några blev öde- Nordanå, 931 33 Skellefteå mansN med en hel rad samarbets- byar redan under stormaktstiden, partners – bjuder in till Lokalhis- medan andra införlivats i det cen- Ordförande: toriska dagar i Mikaelihelgen, så trala stadsområdet – Böle, Morön, Rolf Granstrand, 070-266 87 23, är det alltså Drängsmark som är Sunnanå och Hedensbyn. Men e-post: [email protected] själva mötesplatsen. Varför just nog är det häpnadsväckande att Sekreterare: Lars Jonsson, 0910-108 33 Drängsmark, kan man undra. skelleftebygdens bosättare redan Kassör: Flertalet Lokalhistoriska dagar för mer än femhundra år sedan Martha Hellgren, 0910-559 50 har ju arrangerats i Skelleftebyg- var så insiktsfulla när det val av dens centrum eller i de lite större plats för sin bosättning och sitt Medlemsavgifter: samhällena som Lövånger, Jörn, näringsfång – och sin kyrkplats! Enskild medlem: 150 kr (inkl tidskriften) , Burträsk, Bureå, I detta nummer kan man ge- Familj 2 personer: 200 kr (1 ex av tid- skriften) Kågedalen, Ursviken eller t.o.m. nom en hel rad skribenter – ingen Ungdom under 20 år: 25 kr (inkl tid- Norsjö och Malå. nämnd och ingen glömd – i detalj skriften) Ja, dels fi nns det förstås ett helt följa hur Drängsmarksbygden prosaiskt skäl; någon föreslog utvecklats under århundradenas Drängsmark, SKEFOs styrelse lopp; av naturliga skäl med en Som medlem prövade tanken och fann den betoning på slutet av 1800-talet • får du kontakt med andra som har utvecklingsbar, kontakt togs med och första halvan av 1900-talet. aktivt intresse för dina trakter och intres- lokala intressenter som var med Vår egen tids historia får vi kan- seområden på noterna och nu är vi här! ske överlåta till dem som kommer • får du information om lokalhistoriska Men det fi nns också en mer efter oss att skriva. evenemang: föreläsningar, konferenser, kurser, utfl ykter mm grundläggande orsak; Skellefte- Dessutom bjuds på några lo- kalhistoriska bidrag utan anknyt- • får du som är utfl yttad skelleftebo bygden är i ovanligt hög grad bu- en påminnelse om din gamla hembygds ren av sina byar, och Drängsmark ning till Drängsmark. historia är en mycket god representant för Trevlig läsning tillönskas. • stödjer du den lokalhistoriska forsk- den byastruktur som låg färdig Med hälsningar ningen i Skellefteå redan vid medeltidens slut! Rolf Granstrand • kan du få hjälp och stöd när du själv Det var bönder från sjuttiofyra ordf. SKEFO letar fakta om din hembygd och män- byar som kring år 1500 byggde niskorna där, om ditt barndomshem och den nya fi na sockenkyrkan – en gårdarna i din by av Norrlands största – invigd av .• Dessutom får du föreningens tid- skrift Skelleftebygden med lokalhisto- ärkebiskop Jakob Ulfsson den 19 riskt material – dokument och populärt februari 1507. Av alla dessa byar PS. Passa också på att gå in på den skrivna artiklar. lever det stora fl ertalet vidare i lokalhistoriska portalen på nätet: www.lokalhistoria.skelleftea.org http://skefo.skelleftea.org

SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 3 Min hembygd av Ruben Sjöstedt (1906–96)

Sjöstedt var uppväxt på Kläppen i Drängsmark. Utbildade sig till folkskollärare på seminariet i Luleå åren 1928–30, då denna dikt tillkom. Var senare under hela sitt yrkesliv verksam som folkskollärare i Kåge.

å Gråbergets kam stod en jätte grå Du ser bråddjupa skogstjärnar svarta som P och höll i handen sin silverspegel. beck, du ser långgrunda klarblåa sjöar Han såg i fjärran på havets blå, Och långt borta ett glittrande blådraget ett skepp med svällande vita segel. streck, det är havet med holmar och öar. Det styrde sin färd mot en örik vik, där sötvattnet fl öt genom smala sund, Du ser bördiga ängar och skogen, en bård där stränderna grönska var lummig och rik, runtomkring uti mörkgrönt och lila, och fi skarna lekte kring öar och grund. och borta vid skogen hur gård invid gård stå i sämja och livaktig vila. Det lade i land och vår jätte såg hur röken steg från en skog i lågor. Du ser ut över marken som fäderna röjt, Då tändes vreden i jättens håg: du ser lönen för odlarens möda ”Se kristfolket seglar på mina vågor, på åkrar som fäderna harvat och plöjt de krypen, de skövla min vackra skog.” i sin kamp för en nödtorftig föda. Han ropade högt, och vitt det klang kring nejden, när spegeln mot berget han Ifrån träsk och morän ha de vunnit den mark, slog så hårt, att i hundrade stycken den som du ser mellan skogar och vatten. sprang. De tackade Gud att ej tallarnas bark frös som kornet i frostvädersnatten. När solen rann upp smälte varje del som vinterns is, när på våren det töar Vet att hembygdens ängar och skog till vatten ned. Det blev träsk och sel, kunna tala, om blott du vill höra. små täcka tjärnar och stora sjöar. Var blomma som föll för din lie och dog, ville viska ett ord i ditt öra, Så lyder sagan och själv du kan, ville viska ett väckande manande ord, om du ifrån Gråbergets topp ser ut om din plikt emot torvan och tegen, kring bygden, fi nna att den är sann, din plikt mot det stycke av hemlandets jord, och icke diktad från början till slut. du kan kalla din hembygd, din egen.

4 SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 Jag har sprungit mig vill på den milsvida hed i en bleknande sommarnatt, och jag lyssnade rädd, när jag dödstrött sjönk ned på en fura, till huldrornas skratt, och jag såg hur drakelden lyste så röd genom dimmorna invid en tjärn. Jag såg vättarna sila dess falnande glöd mellan fi ngrar av skrovligt järn.

Dina tjärnar jag lodat med sänke och rev, uppå fl ötet jag stirrat mig blind, och ibland fi ck jag fi sk, men det hände det blev bara napp utav väder och vind, men jag satt där ändå med ett tröstefullt mod, fastän fångsten var tämligen skral, och myggorna höllo kalas på mitt blod, och kvällen blev dunkel och sval.

Uppå skidor jag stakat i backar och berg, varit ute i ur och i skur. Jag har andats din luft och fått muskler och märg av ett liv i din friska natur.

Jag skall minnas dig jämt fast den fostran du gav skall förvanskas av verkliga skäl. Jag har lovat att bliva en böckernas slav, en pennans och papperets träl. ☼

DIKTEN FÖRMEDLAD AV HOLGER LUNDGREN.

SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 5 Ulf Lundström: Några äldre kartor över Drängsmark

Artikeln är ett försök att klargöra var hemmanen i byn har legat vid skilda tider och när utfl yttningar skett till områden utanför bykärnan. Det är komplicerat att få fram alla uppgifter varför luckor och felak- tigheter kan fi nnas i materialet.

en äldsta kartan över trakten sedan längs Byskeälven till Arvidsjaurs hade och tanken var att kunna öka skat- runt Drängsmark gjordes kyrka eller ”lappkyrkan” som den kall- ten ytterligare eller åtminstone se till redan 1638, när vägarna lades. En annan väg fanns mellan Piteå att resurser togs till vara på bästa sätt. D och Arvidsjaur. Widman gjorde en karta över Ostträsket till och från Nasafjälls silvergruva i Arjeplogsfjällen kartlades. I kartan Den äldsta kartan och intilliggande mark och en karta över framkom att den äldsta vägen mel- en första kartan över Drängsmarks hemmanen i byn, som då alla låg i norra lan Skellefteå och Arvidsjaur följde Dby gjordes 1648 av lantmätaren Drängsmark. I byn fanns 13 hemman, Drängsmarksheden i stora stycken. Erik Eriksson Widman. Trettioåriga kri- som tillsammans hade ett årligt utsäde Vägen utgick från Frostkåge och get pågick och den svenska staten ville på 20½ tunnor och årligen fi ck 313 lass gick över Drängsmark, Lillkågeträsk, få kunskap om vilka resurser som landet hö. I beskrivningen till kartan står att Stavaträsk, Degerträsk, Kåtaselet och byn har gott tillfälle till timmerskog, tjärskog, mulbete men saknar gott fi ske. Byn har god åker och äng som inte drab- bas av frosten. Byn var belägen 4 mil norr om kyrkan; man använde den korta nordsvenska mil som omfattade 5 km. Tretton hemman byn fanns alltså 13 hemman, vilka var I stamhemmanen på Drängsmark 2–7, 9, 11–16. Gårdarna bestod av tre grup- per. Den ena gruppen låg vid nuvarande vägkorsningen strax söder om bönhuset och omfattade hemmanen 6–9, den andra gruppen låg ett stycke nordväst om den första gruppen längs byavägen och omfattade gårdarna 2–4. Den tredje gruppen låg vid vägkorsningen mot Tällåsen, vid Hemträskets östra sida och omfattade hemmanen 11–15. Vid sydöstra delen av Hemträsket låg ett hemman för sig, hemmanet nr 16. De tre grupperna kan möjligen härstamma från tre ursprungliga hemman i byn.

Karta 1. Del av Erik Eriksson Widmans karta över Drängsmark 1648. LMV Z5 28:1.

6 SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 Karta 2. Geometrisk avmätning av Hans Kruuse 1703–04. LMV Z5, 28:2.

Sjuttonhundratalets karta De har även brukat och brukar fortfa- år 1734. Selet fi ck väg till troligen et är en mycket detaljerad rande tjärbränning, men skogen börjar först mot slutet av 1700-talet. Fällfors karta över byns åkrar, ängar bli förödd. Byamännen har även kvarnar vid Byskeälven hade också en kyrkväg och gärdsgårdar. Nu fi nns i byn i Bäckåkersbäcken på vilka de mal till som gick mot söder och passerade D eget behov. De har ingen synnerligen Drängsmark. Under 1760- och 1770 15 stamhemman. Nils Nilsson som är son på hemmanet nr 11 har fl yttat ut till god betesmark eftersom sandheden och gjordes försök att anlägga ett nybygge fäbodarna i Brännan, där han uppfört myrar ligger så nära byn. De berättar sig i Stormark, men ansökan underkän- gårdsbyggnader. Brännan ligger intill ha förmån av boskapen och åkerbruket des slutligen eftersom marken ansågs byarået mot Frostkåge. för att betala skatterna och av tjärbrän- tillhöra Drängsmark. I stället anlades I beskrivningen står följande: ning för dem som förmår bruka det. torpbebyggelse i området. Dessa byamän har någorlunda god åker På kartan hittar vi även byns fäbodar: Gråbergsbodarna, Hedbodarna, Stor- Nya skiften i gärdena A och B, dock är de skrinlända id storskiftet 1810 fanns fäbodar (magra, torra, ofruktbara), i synnerhet stensbodarna, Träskbodarna och Vit- bergsbodarna. Vvid Bäckåkern intill Kvarnforsen. gårdsgärdorna. Men gärdena C, D och F I Tällåsen fanns ett hemman, nr 16, som är mycket frostaktiga, så därför uppskat- Storskiftet 1758 hade fl yttats från östra stranden av Hem- tas att en tunnas utsäde gav igen 2–2½ nder slutet av 1740-talet började en träsket. I Drängsmarkskläppen fanns tunna i medelmåttiga år, men det övriga Udiskussion i Sverige om behovet av fl era byggnader, och den odlade marken 2½–3 tunnor. Ängarna är tämligen goda en jordbruksreform som skulle ge färre bestod av uppodlingar som gjorts av sol- men till största delen myrvallar, och åker- och ängslotter för att effektivisera dater, f.d. soldater och inhysesmän vilka Hemmyran med Hult- och Smedmyran jordbruket. En lag om storskifte kom sannolikt även bodde vid ägorna. bärgas tillsammans. De lider skada under 1757, och enligt lagen räckte det om en regnår av vatten, så att de ger sämre med bonde ville ha skiftet så tvingades de hö än detta år. Byamännen har även ett övriga följa efter. I Drängsmark ge- litet fi ske i träsket med lagnor (nät) och nomfördes första skiftet redan 1758 av de berättar att de ger i taxa till kronan ½ lantmätaren Olof Clausén. pund abborrar. Men de får ingen fi sk där På kartan över delning av inägor från utan betalar taxan med pengar. 1777 av Johan Boström, LMV Z5, 28:4, Byamännen har även nödtorftig fi nns utmärkt en väg som går till Selet timmer- och vedskog, med skog för vid Byskeälven, vars kyrkväg till Skel- tillverkning av gärdsgårdar och lövskog lefteå alltså passerade Drängsmark. Den samt till andra små behov. Men byamän- gick bl.a över Storstensfäbodarna. Det nen har ingen möjlighet att inrätta en var inte så märkligt eftersom Selet grun- såg, ingen näverskog eller svedjemark. dades av två nybyggare från Drängsmark

SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 7 är laga skiftet inleddes på Cb nr 3:3 samt grosshandlare Södra Drängsmark fanns 1864 fanns det två gårdar Olof Henrik Svartling på Ge nr hemmanet Fb 6:3 som inne- Nvid Myrorna Ac nr 1:4 7:6. Vid Drängsmarkskläppen I hades av Jakob Jönsson. som ägdes av Håkan Pettersson låg efter skiftet hemmanet Fc nr Hemmanet Dg 4:8 där Lars Anton och Ad nr 1:5 som ägdes av Da- 6:4 som ägdes av Carl Olofsson. Lundqvist var bonde hade gårds- niel Pettersson. I Tällåsen fanns Han fi ck sina hemmansdelar på byggnaderna i Norra Drängs- Ne nr 13:6 som ägdes av skollä- Drängsmarkskläppen, men på mark, men på hemmanets skifte rare E.M. Thelberg, Qd 16:5 som kartan fi nns hus markerade på i Södra Drängsmark fanns också ägdes av Jon Jönsson. Hemmanet platsen vid inledningen av skif- byggnader. Johan Stenvall som Qc nr 16:4 som ägdes av brö- tet. Så han kan ha bott där redan ägde hemmanet Bb nr 2 hade derna Jakob och Lars Larsson låg innan förrättningen inleddes. sina gårdsbyggnader i Södra byn. också vid Tällåsen liksom Pa nr Byggnader fanns även i Södra 15:2 som ägdes av Per Nilssons Drängsmark som ägdes av Nils sterbhus. Sterbhuset ägde även Jakobsson på hemmanet Aa, nr Pb nr 15:3 som fl yttades ut en 1:2 och hemmanet hade även liten bit från den gamla gården. gårdsbyggnader i norra byn så Dessutom fanns här bröderna Nils hemmanet kan ha brukats av två Nilsson och Daniel Peter Nilsson hushåll. Även hemmanet Bd nr på Pc, nr 15:4. I Kvarnfors fanns 2 som ägdes av grosshandlaren hemmanet Fd 6:5 som ägdes av Olof Henrik Svartling hade bygg- Per Persson Lindqvist. Vid Brän- nader i bägge byadelarna. Hem- nan låg hemmanet K nr 10:1 som manet Ge nr 7 som också ägdes ägdes av Anders Gustaf Bränn- av Svartling hade en stor gårds- ström. På Drängsmarkskläppen plats i södra byn. På en samfäl- bodde Per Hansson Ef nr 5:7, A. Ulf Lundström har skrivit lighet som låg mellan Hemträsket Lindfors på Od nr 14:5, Per Pers- kommentarerna till kartorna, och södra byavägen fanns fl era son på Ea, nr 5:2 som var stam- som kommer från Lantmäte- byggnader. hemman på nr 5, Per Lindgren riet i Gävle.

Karta 3. Del av Södra Drängsmark. Laga skifte 1864-69 av J. Klockhoff. LMV Z5, 28:11.

8 SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 Kartan ovan är förmodligen från ca 1900 och visar samtliga byar i Byske socken med sina byaområden. Den visar tydligt hur stort Drängsmarks byaområde är jämfört med övriga Byske socken. Drängsmarks storlek i mark beror på att byn hade ett stort antal hemman, och skattetalet för byn svarar mot en bestämd areal i skog och mark. T.ex. var och Östanbäck tillsammans på 1500-talet en by nästan lika stor som Drängsmark, och byarna har tillsammans ungefär lika mycket skog som Drängsmark.

Många utfl yttningar Lb (11:3) Gustaf Anton Nilsson. tt område som påverkades kraftigt Ma (12:2) Per Nilssons sterbhus. av utfl yttningar var östra sidan av id skiftet kom ett stort antal hem- E Na (13:2) 3/32 Johan Norgren. Hemträsket och korsningen mellan man att fl yttas ut, främst till Stor- V Nd (13:5) Jakob Olofsson Holmlund. byavägen och vägen mot Tällåsen. Där mark. Dit fl yttades följande hemman, Qb (16:3) August Stenmark där ingick kom stamhemmanen för Drängsmark beteckningarna fanns vid laga skiftet: hans hemmansdel Dd (4:5). 12–15 att fl yttas. En del gamla tomter Bc (2:4) Lars Johan Marklund. kom att bebyggas igen i samband med De (4:6) Mikael Marklund. ill Tällåsen fl yttade hemman Nb, senare delningar av hemman som blev Df (4:7) C.O. Brännström till hans torp Tnr 13:3 som ägdes av kolportören kvar i centrala byn, men östra stranden i Stormark. Frans Esaias Gyllengahm (1835–1908). av Hemträsket blev kraftigt utglesad. Eb (5:3) Johan Brännström. Johan Jonsson ägde ett hemman i bykär- Hemmanet nr 5 fl yttades troligen redan Ec (5:4) Johan Blom. nan Ld nr 11:5 som fl yttades till Tällåsen före skiftet från västra delen av norra Ed (5:5) Joakim Lundström. intill hans hemman som han redan hade byn till Drängsmarkskläppen söder om Fb (6:3) Jakob Jonsson. Han hade san- där. Hemmanet Mb nr 12 som ägdes av byn. Soldattorpen nr 114–118 som nu nolikt fått jorden redan 1853 i samband N.J. Stenlund och fältjägare Stålberg hette Ståhlberg, Vallon, Blom, Dunder med delningen av hemmanet. fl yttades till Träskbodarna. Till Soldat- och Tapper fl yttades från Soldatkläppen Hb (8:3) Lars Samuelsson. kläppen fl yttade G. Brännström på intill byarået mot Frostkåge till Morarna Hc (8:4) Gustaf Andersson Lindmark Gd nr 7:5 samt Per Erik Brännström som ligger söder om Ostträsket. med hans hemmansdel Nc 13:4. på Gc nr 7:4. Ib (9:3) Carl Hansson. Han fl yttade mar- ken till ett torp som han hade i Stormark redan före skiftet.

SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 9 Va� en- och ångsågen – unik i si� slag

Redan på 1600-talet hade byamännen en eller fl era kvarnar vid Kvarnforsen. Även bönder i Frostkåge kom till Drängsmark för att mala sitt mjöl. Sedan 1740-talet fi nns det även dokument om sågkvarnar inom byn Drängsmarks domäner.

protokoll från byastämman 1741 Byggnadsminne anges att man beslutat fullfölja byg- ågföreningen tar dock fortsatt ansvar get av en sågkvarn vid Hedbofallet, I och beslutar vid årsstämman 1970 ”Anton-Annersa”-fallet, i Hedbäcken. S att kontakta Västerbottens norra forn- Vid tinget i Skellefteå 1784 får byamän- minnesförening och Ernst Westerlund nen tillstånd att på nytt uppföra en grov- vid Skellefteå museum. Året därpå bladig husbehovssåg på samma plats. beslutas att inleda upprustning, då med Men fyrtio år senare är det dags för den nybildade samhällsnämnden som en ny anläggning, nu vid Kvarnforsen med-aktör. fem km nerströms. I ett brev till Kung- Riksantikvarieämbetet medverkar lig Befallningshavande daterat den 16 med medel, och 1985 förklaras sågen september 1828 ansöker byamännen Men 1923 tas defi nitivt steget till en som byggnadsminne. Kombinations- ”om ny syn och besiktning på nytt ställe kombinerad vatten- och ångsåg. Vid extra driften, att sågen går att köra med både av vår gamla och nedruttnade sågqvarn föreningsstämma den 16 juni beslutas att vatten och ånga, gör den unik och enligt till husbehovs begagnande”. Man var inköpa en begagnad ”av Munktells Mek. uppgift ensam i sitt slag i Europa. 2007 dock inte eniga om platsens lämplighet; Verkstads AB tillverkad 34 effektiva utses den till årets industriminne i Sve- en del befarade att dammen skulle skada hästkrafters ånglokomobil”. Pådrivande rige. P-O WIKSTRÖM uppströms liggande slåtterängar. är den nye sågställaren Valdemar Larsson, Tillstånd gavs dock och i början av som kommer att leda arbetet vid sågen 1830-talet är den nya sågen på plats. fram till nerläggningen 1965. Förutom för byns husbehovssågning så hyrs den periodvis ut till andra sågverks- ägare i bygden.

Dags för ånga ot slutet av 1800-talet kommer Mönskemål om större kapacitet, och vid sammanträde med sågägarna beslu- tas att bygga om sågen från grunden. Det sker under våren och sommaren 1896. Vattenhjulet ersätts med en turbin. En lättare ram med större hastighet installeras liksom ett kantverk. Ramen var verkligen modern för sin tid, med valsade blad som gjorde att man kunde såga fram fl era dimensioner plank på en gång. Det var omöjligt i den tidigare ”grovbladiga” sågen med smidda blad. Men ännu ingen ånga! Den kommer först 1912, när grosshandlare Carl Berg- mark arrenderade sågen. Denna maskin År 1923 inköptes en 34 hästkrafters ånglokomobil, tas dock bort, när arrendet upphör. väl underhållen och än idag fullt funktionsduglig.

10 SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 Vartannat år arrangeras Sågens dag, en folkfest i det vackra området. Drängsmarks byaförenings verksamhet vid Va� en- och ångsågen Drängsmarks byaförening bedriver skötsel och underhåll av det natursköna området vid vatten- och ångsågen i norra Drängsmark. Ägare av området med byggnader är Drängsmarks byamän.

edan 10 år tillbaka har föreningen från 1899, en salpeterlada från 1850, en spånhyvel som fanns på samma ställe drivit ett sommarcafé, med byns en smedja från 1850 samt ett härbre 1870. Till dessa byggnader har skänkts Sungdomar till hjälp, nere vid så- från 1700-talet. Längst ner i forsen har ett stort antal bruksföremål från äldre tid. gen. Vartannat år arrangeras Sågens dag, föreningen uppfört en reproduktion av P-O WIKSTRÖM som genom åren alltid lockat mycket folk. Den dagen visningssågas det med ångmaskinen som kraftkälla, takspån hyvlas fram, försäljning av olika saker för kropp och själ bjuds ut, ja en riktig folkfest brukar det vara. Bland byggnader i området är en loge

Nytt i området är ”Schillmarks-huset”, en gård från slutet av 1800-talet som fl yttades hit år 2003. I den byggnaden visas alster av Nils Schillmark (1745–1804), född i Drängsmark. Han betraktas som en av den gustavianska tidens främsta porträtt- målare. Schillmark levde och verkade i Finland större delen av sitt liv. På Ateneum i Helsingfors visas många av hans verk i original.

SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 11 Bilder från förr Fotot på den framgångsrika harjakten i Drängsmark sommaren 1914 togs med en mycket modern kamera som just ankommit till bygden. Det var en Kodak 3A med vinröd bälg. Den laddades inte med glasplåtar utan med Kodaks patenterade rullfi lm, som gav bilder i den tidens vykortsformat, nämligen 9x14 cm.

et var mannen till vänster, Andreas Lund- storebror Johan (th) som redan 1903 etablerat sig gren, som tagit med kameran från USA när som handlare i Drängsmark. Men när orosmolnen Dhan besökte hembyn. Han hade emigrerat hopades över Europa under sensommaren 1914 i tjugoårsåldern i början av seklet, bl.a för att und- återvände ”Andy” för säkerhets skull till USA. komma värnplikten. Nu var han hemma för första Men kameran lämnade han till brodern Johan, och gången för att besöka föräldrar och syskon, bl.a den är fortfarande i familjens ägo.

Harjakt i Drängs- mark 1914. 14 st harar sköts vid detta tillfälle av Johan och Andreas Lundgren.

Gårdar på Drängsmarkskläppen.

12 SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 Damerna är systrarna Hilda och Tekla Lundgren, män- nen är Oskar Lundmark och Johan Lundgren. Alla från Drängsmark. 1910-talet.

Lundagård i Drängsmark. Diversehandel och poststation. Den senare inrättades 1 juni 1916 och då togs även detta fotografi av Johanoch hans Lundgren gård.

Janne Lundgren med sin häst ute på sin Viktoria (född Lundkvist) med maken Esaias Bränn- egen gård i norra byn Drängsmark. ström framför deras hus på Kläppen, Drängsmark. Vid husets högra knut sitter fostersonen Johan Lund- gren, systerson till Viktoria Brännström. Interiören på förstasidan är från detta hus.

Vy från norra byn.

De fl esta av dessa bilder från Drängsmark fi nns i Skellefteå museums bildarkiv, där kopior kan köpas. Originalfotona kommer från Elin Lundgren.

SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 13 LINDMARKARNA – en familj som var med och bestämde i små� och stort!

Johan Lindmark (1847–1907) var 20 år när bygden 1867 drabbades av den svåra hungersnöden. Han fi ck tre dött- rar och fyra söner, av vilka Carl, Hugo och Evald lyfts fram i detta sammanhang. Martha Hellgren har forskat lite om Lindmarkarna.

ohans far Carl Hansson var från ordförande i Kommunalnämnden och Stormark. Vid laga skifte var han Kommunalfullmäktige samt ledamot av Drängsmarks störste bonde, och Landstinget till sin död. J När jag läst in mig om Lindmarkarna liksom sina tre söner var han både bonde och politiker. slås jag av att så många från Byske södra När vi idag läser om deras insatser var aktiva för sockens utveckling. Dom behöver vi känna till att deras livstid ville bryta byarnas isolering och såg ett gällde slutet av 1800-talet och början på samhälle utanför den egna byn och med 1900-talet med stora samhällsföränd- hänsyn till de usla vägarna är det inte ringar som den industriella revolutionen underligt att Lindmark hade kommunal- och två världskrig. Deras insats är svår kontoret hemma. att sammanfatta och värdera, men arbeta Var det väckelsearvets budskap, du det gjorde dom. har en uppgift att förvalta det som Gud Johan arbetade med att bygga ut gett dig här i tiden, himlaarvet har du gamla skolan med en bönsal, byggde kvar, som var deras ledmotiv? en ny spånhyvel och ett mejeri. Han var vägombud och en drivande kraft för arl Lindmark (född 1880) var bättre vägar liksom sonen Evald. femte barnet till Johan Lindmark C Carl Lindmark När Gyllengahm plötslig avsade sig och hans hustru Anna Fredrika Samuels- uppdraget att vara skoltillsyningsman dotter. Carl blev 79 år och kom redan i des året efter. Så visst var Lindmarkarna fi ck Johan ta över. Han var dessutom unga år att inskolas som politiker av sin till nytta för byn. far, vilket var bra eftersom pappa Johan Men Carls stora samhällsinsats torde plötsligt dog. Carl fi ck som 27-åring ta ändå ha varit alla åren i Riksdagen. över ordförandeklubban för Byske kom- 1914–18 i andra kammaren, 1931–38 i munalnämnd och behöll den fram till första kammaren och till sist 1945–47 1947, dvs i fyrtio år! Från 1919 var han åter i andra kammaren. Förutom dessa ledamot av Landstinget i Västerbotten. uppdrag var han ledamot av Skogsvårds- 1922 centraliserades arbetet för Byske styrelsen och Taxeringsnämnden, in- socken till Byske samhälle och en kom- spektor för både Byske husmodersskola munalkamrer anställdes. och Byskes yrkesskolor m.m. 1924, när frågan skulle avgöras om Sitt andliga hem hade han i EFS och en väg mot kustlandsvägen via Ostvik i kyrkan och satt t.ex i Domkapitlet. stället för den tidigare utfarten via Träsk- bodarna norr om Ostträsket, så inbjöds landshövding Nils G. Ringstrand. Carl blev utsedd att vara med i mottagnings- kommittén, liksom Evald som var med i vägdistriktets styrelse. Vad som sades Johan Lindmark dokumenterades inte men vägen bygg-

14 SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 När bönhuset skulle byggas 1933 lämna- om katekesens återinförande. Senare, des de juridiska frågorna åt Evald. När 1943, var Evald EFS riksordförande. sågföreningen funderade på att få höja Evald, som var mycket intresserad av fallhöjden i forsen var det Evald som sång och musik, startade redan 1909 en fi ck uppdraget att verkställa förslaget. kör som sjöng vid vissa gudstjänster. Både Evald och Carl satt i sågförening- MARTHA HELLGREN ens styrelse, och 1912 köpte Evald och Sigfrid Lundström ett självrensande tröskverk av märket ”Gevalia”. Kravet på högre vägstandard steg oavbrutet. Evald, som satt i vägdistrik- tets styrelse där även pappa Johan suttit som ordförande, motionerade om att det var nödvändigt med fortsatt upprust- ning av vägarna. Man började samla in pengar, och när det gällde Stormarksvä- gen fi ck Evald uppdraget att uppvakta Länsstyrelsen om anslag till vägbygget. Hugo Lindmark De fi ck ett anslag för en 3,6 m väg men ugo Lindmark (1883–1939) var den byggdes fyra meter bred. Typiskt Hnäst yngsta sonen. Han blev endast för Drängsmarkarna, tycker en del, det 56 år och den som i största utsträckning skulle vara lite större! arbetade som bonde även om också han År 1927 var Evald, redan då riksdags- hade kommunala uppdrag. man, med i en delegation från EFS som Hugo som var ordförande för Tjur- uppvaktade konungen i frågan om kris- Evald Lindmark föreningen fi ck det viktiga uppdraget att tendomsundervisningen i folkskolan och köpa ny tjur, då den gamla började bli gammal och lat. Bra tjur var ju förutsätt- ningen för en bra utveckling av kobe- Betydande livsgärningar ståndet. Vägfrågan var ständigt aktuell, spe- lokalt och i riksdagen ciellt i början på 1920-talet då bilar nått bygden. Då satt Hugo i Vägdistriktets om riksdagsmän var Carl och och erinrade om Evalds varma religiosi- styrelse, var en av dem som förhandlade Evald mycket aktiva. Carl skrev tet och de stora insatser han gjort. Lewi om inköp av mark för att bredda vägen S16 egna motioner och Evald 104 Pethrus var på plats som representant för men också den som skulle se till att och ofta gällde det landsbygdens ange- Evalds många vänner i Stockholm. vägarbetet blev genomfört. lägenheter. Carl motionerade bl.a om Kyrkoherde Arthur Degerman på- Han var skolråd och ledamot i Byske statsanslag till gödselvårdsanläggningar minde vid Carls kista om orden i Psalta- församlings och pastorats kyrkofullmäk- och enskilda utfartsvägar. ren 85: ”Deras håg står till Hans vägar. tige. Vidare kronoombud i Byske södra För att sammanfatta Lindmarkarnas Herrens vägar kan gå genom tunga pass, taxeringsdistrikt och styrelseledamot i livsgärning och betydelse för Drängs- men vandraren får styrka genom Guds Skellefteortens mejeriförening. marksbygden och hela Skelleftebygden ord. Saliga äro de som i Herren ha sin Som sina bröder var han aktiv skulle det behövas minst en avhandling, starkhet.” inom EFS och kyrkan och satt i Byske men en sammanfattning är kanske ändå – Vår vän var aldrig så upptagen att missionsförenings styrelse. Hugo var referaten i Norran från jordfästningarna. han inte hade tid att gå in i bönekam- under 25 år söndagsskollärare och åren Hugo som var ensamstående fi ck en maren för att bedja och hämta kraft, 1905–1939 dess föreståndare, alltså i 34 fi n begravning men inte så uppmärksam- fortsatte kyrkoherden innan han lät de år. Han drev också frågan om att bygga mad som Evalds och Carls. tre skovlarna jord falla på kistan. En nytt bönhus vilket invigdes i december Både Evald och Carl jordfästes i lång rad tal hölls och blomstergärden 1933. Byske kyrka under stor tillslutning. Vid vid båren var stor. Evalds jordfästning var det kyrkoherde Bröderna vilar nu i den stora familje- vald Lindmark var född 1885 och Manfred Norde som höll griftetalet och graven i Byske, men deras gärningar kan Edog endast 59 år gammal. Men han påminde om orden i Hebreerbrevets 4 fortfarande skönjas i bygden. hann vara både lantbrukare och politiker, kap. ”Alltså står en sabbatsvila åter”. MH bl.a i riksdagen där han skrev många Norde sa bl.a att vi mötte i Evald KÄLLOR: motioner, de fl esta i lantbruks- och nyk- Böckerna Drängsmarksbygden, Byske socken Lindmark inte bara en god medborgare genom tiderna, Norrländsk uppslagsbok, Tvåkam- terhetsfrågor. Han skrev också politiska utan även en god kristen som inte tve- marriksdagen 1867–1970, ledamöter och valkretsar, broschyrer, bl.a 1933 med anledning av kade att kasta sig i det religiösa livet. I Porträttgalleri från Västerbottens län 1936 samt Kun- skapskällan, offentligt tryck, notiser i Norran m.m. ett Arvskatteförslag och där han lyfte den långa raden talare fanns pingstpastor fram arbetslösheten kontra arvsskatten. Lewi Pethrus, som höll ett gripande tal

SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 15 Fri kost och bostad i skolsalen... I Karl X1:s Kyrkolag från 1686 fi ck prästerskapet i uppdrag att se till, att ”allmogen erhölle undervisning i kristendom och lärde sig läsa i bok”. Någon ordnad undervisning hölls inte utan barnens läsfärdigheter kom i praktiken att vila på föräldrarna, främst mödrarna.

e som vid de regelbundna Ambulerande lärare och Frostkåge bildade ett distrikt och husförhören inte nöjaktigt hade under åren ett stort antal lärare. I ndervisningen i Drängsmark sköt- kunde läsa uppmanades att Drängsmark upplät Anders Gerhardsson D tes helt av ambulerande lärare. öva sig hos klockaren eller någon U från 1850 skollokal på sin gård mot en Enligt de nya föreskrifter – och den nya annan läskunnig person – kristen- ersättning av 16 skilling per dag. distriktsindelning – som skoldirektio- domskunskap och innanläsning var När småskola inrättades i byn fi ck nen fastställde redan 1846, skulle som de viktiga ämnena. byamännen själva utse lärare. Vid bya- skollokal användas ”någon bondesal, Skellefteå sockens första fasta stämman i februari 1865 beslöts anställa som byalaget efter skatt skulle inreda”. skola var på Brännan och den fi ck pigan Lovisa Andersdotter från Östan- Läraren skulle få fri kost av den by där ordinarie lärare 1835. bäck till småbarnslärarinna. I ersättning han tjänstgjorde, och skolsalen skulle Efter folkskolestadgans tillkomst fi ck hon fritt husrum samt 1 Rdr 50 öre användas till bostad. Redan då togs 1842 tillsatte Skellefteås socken- per vecka i kontanter. Hon gifte sig 1870 beslut om två skolterminer, mycket likt stämma en kommitté, där drängs- med Olof Brännström och fi ck fyra barn. det vi har idag. marksbon Anders Esaiasson Bränn- Periodvis höll hon skola i hemmet och Oftast blev det dock så att man ström ingick, som snabbt kom med under lektionerna fi ck skolbarnen vagga hade undervisning i Frostkåge den ena förslag om indelning av den stora och sköta hennes barn. terminen och i Drängsmark den andra. socknen i skoldistrikt samt inrättande Undervisningen skulle vara sex timmar av ytterligare en fast skola vid det per dag. De barn som inte gick i skolan Thelberg folkrika Ytterstfors bruk i Byske. utan fi ck undervisning i hemmet skulle Enligt förslaget skulle fem lärare n lärare från 1800-talet som gett infi nna sig till förhör vid examen. Under – förutom klockaren – sköta under- avtryck i Drängsmark är Erik ferierna gavs läxor som förhördes vid E visningen i de två fasta skolorna och Magnus Thelberg (1822-1905), bördig av skoldirektionens fastställda tillfäl- i de nio distrikten! från Östersund. Han var socknens första len. Drängsmark, Ostvik, Östanbäck ordinarie folkskollärare och fi ck mycket goda omdömen i sin lärargärning. Thelbergs häftiga temperament bi- drog nog till att han slutade som lärare och blev handlare i Drängsmark och senare bonde på Tällåsen (nuvarande Urban Brännströms fastighet). I Drängs- mark känner många till ”Tillbersch-vä- gen”, som går från Tällåsen till Stormark – men kanske inte att den fått sitt namn av läraren Thelberg.

Ont i knäna opplingen kyrka och skola var Kmycket tydlig i gamla tider.tider. I Fäll- fors skola 1876 kunde det gå till så här. ”Palmgren höll mycket långa morgonbö- ner. Psalmen sjöng han med en egen- domlig högtidlig röst och så långsamt att just inget barn kunde följa med. Sedan Drängsmarks nya skolhus, invigt den 29 januari 1933. Ritningar av arkitekt Birger Dahlberg, Skellefteå. bad han och till sist fi ngo vi alla falla på

16 SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 Troligen en femteklass, foto- graferad ca 1920 vid den skola som byggdes 1860. Den skolan är nu en del av Bönhu- set (se nästa uppslag). Lärarinnan är Astrid Lindmark, som för övrigt var gift med Carl Lindmark (se sida 14).

BILD VIA EIVOR LARSSON Framväxten av skolundervisning knä för att deltaga i en bön, som räckte i Drängsmarksområdet så länge att många inte kunde hålla sig stilla. Det gjorde så ont i knäna”. På 1843 Kommitté om skolundervisning i Skellefteå socken. Anders Gustav eftermiddagen avslutades skoldagen Esaiasson Brännström från Drängsmark fi nns med med ”sista halvtimmen fi ngo vi vanligen 1846 Skoldirektion inom Skellefteå socken, ambulerande lärare som ta fram bibliska historien och katekesen undervisade i ”skolsalar” på vissa hemman, där barn från angränsande och börja med läxan till nästa dag. Ett gårdar samlades. öronbedövande sorl fyllde skolsalen, 1850 Skollokal hos Anders Gerhardsson. när vi på en gång rabblade våra läxor så 1860 Beslut om skolbygge på Huvudberget, kostnad 134 riksdaler 14 öre 1863 Skolan invigs med en skolsal för 30–40 elever och ett rum för läraren, högt vi förmådde. Huvudsaken var att vi öppen spis i varje rum kunde vad vi läst, dvs att vi kunde läsa 1872 Renoverades och förbättrades skolan – tätning av fönster och knutar, upp det utantill”. installation av kaminer I Drängsmarksboken skriver Carl 1875 Byske blir egen socken och därmed ett eget skolområde Nilsson-Wangby under rubriken ”Skolan 1881 En andra skolsal byggs till som byns centrum för andlig och kul- 1885 Renovering och tätning, skolhusets väggar ”skulle drivas på det att icke turell verksamhet” att när han började skolbarnen må frysa ihjäl vintertid”. skolan 1920 hade den tre salar. Småsko- 1902 Utbyggnad med en ”bönsal”, som senare togs i bruk som skolsal. lan med klasserna 1 och 2, mellanskolan 1904 Nuvarande uthus byggs, innehöll även plats för likvagnen. En lärar- bostad med två lägenheter uppförs på samma tomt någon gång mellan med klasserna 3 och 4 samt storskolan 1905 och 1910. Huset senare fl yttat till södra byn och innehas av med klasserna 5 och 6. I storskolan hölls Eskil Andersson söndagsbön, då en av ”byaprästerna” 1930 Beslut om byggande av ny skola på södra byn läste en predikan av Hammarsten eller 1932 Nya skolan invigs annan författare. STORMARK isst har skolan utvecklats – skol- 1890 Skola i Johan Eriksson Marklunds bagarstuga Vplikten är densamma – men snart 1891 Byggande av ett ”skol-bönhus”. Skolhuset bekostades av Stormarks har vi glömt skurloven då skolan skura- skatteägare, som bidrog med dagsverken och virke. Drängsmarkarna des, bärloven som innebar att barnen bi- bidrog till inredning med anledning av att Stormark hade bidragit till drog med bär så att lingonsylt fanns hela skolbygget i Drängsmark. 1951 Skolan i Stormark läggs ned. Eleverna och den sista lärarinnan läsåret, potatisloven då vi grävde potatis Sigrid Lundkvist fl yttas till Drängsmark. inte bara på det egna ”potatlanne” utan även hos andra mot lite ersättning. HEMMISTJÄRN Höstlovet och sportlovet har ersatt de 1918 Albert Öhlin bygger en västerbottensgård till skolbyggnad, som socknen tidigare mera praktiskt inriktade skol- först hyrde men sedan förvärvade. Som mest gick 24 barn i skolan. ledigheterna. 1939 Skolan i Hemmistjärn läggs ned, Selma Brännström är den sista GERTRUD SJÖQUIST lärarinnan och både lärarinna och elever fl yttas till Drängsmark. Åren 1939–1962 användes huset som bönhus och samlingssal, sedan KÄLLOR: Skolan av Hjalmar Essner som privatbostad. Ur Drängsmarks historia, K H Lindmark Hemmistjärn av Ann-Britt Dahlberg och Ingela Öhlin DRÄNGSMARKSKLÄPPEN Skolminnen, Carl Edqvist 1910 (ca) Skola bedrevs i byggnad på nuvarande Bo och Kjell Brännströms fastighet, ägare var Gustav Anders (G A) Brännström (även kallad ”Bränngubben”) som hade en stor barnaskara 1937 Skolan läggs ned. Eleverna och den sista lärarinnan Agnes Forsman fl yttas till Drängsmark. Ur ”Drängsmarksbygden” (1993) >>

SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 17 Glimtar från det andliga livet

I Drängsmark – liksom i andra västerbottniska byar – hölls redan under 1700- talet byabön i hemmen. I de stora västerbottensgårdarna fanns utrymme att samlas när församlingens präster eller någon lekman läste bibeln och predi- kade. Från 1860, då den första skolan byggdes, och i synnerhet efter 1880, då en större skolsal tillbyggdes, kunde man hålla sina sammankomster där. År 1902 byggdes en tredje skolsal. Förutom till skollokaler användes dessa också till bönesammankomster, söndagsskola, stämmor m.m.

yske blev egen församling 1874, och kyrkan stod färdig något år Btidigare. Så från och med den tidpunkten ställdes kyrkfärderna från Drängsmark dit och inte till den gamla sockenkyrkan i Skellefteå. Flera av Skelleftebygdens mest bemärkta predikanter före och efter se- kelskiftet var bosatta i Drängsmark, bl.a. F.E Gyllengahm (1835–1908) och J.V. Forsman (1864–1937). Den 25 november 1903 beslöts att bilda Drängsmarks Kristliga Ungdoms- förening med anslutning till EFS. Inom ett år hade den över 100 medlemmar.

Bönhusförening bildas å 1920-talet växte tanken på att Pbygga ett bönhus för byns behov. Intresserade sammankallades och den 24 januari 1920 hade 23 bybor samlats. Bygget av nytt bönhus startades 1933. En stor del av virket levererades utan kostnad av skogs- Under Evald Lindmarks ordförandeskap ägare inom byn, och byborna bidrog med mycket frivilligt arbete. dryftades frågan. Enligt § 1 bildades Drängsmarks bönhusförening. Var och dröjde man dock med att bygga. I början nera de nya lokalernas lilla sal. en som gick in som medlem fi ck teckna på 1930-talet blev det aktuellt med ett Samma dag beslöt styrelsen att sig för en frivillig insats, dock lägst 10 nytt skolbygge på annan plats inom byn, omgående sätta igång byggandet. Rit- kronor. där Byske skoldistrikt byggde. Eftersom ning och kostnadsförslag på 16.000 kr I den första styrelsen valdes Evald skatteägarna ägde det gamla skolhuset lämnade byggmästare O V Lundqvist. Lindmark till ordförande och sekreterare med tomt, så blev det möjligt att för en Anbud infordrades för färdigställande, och till kassör Hjalmar Lundkvist. Öv- billig penning förvärva huset. och till byggmästare för arbetet antogs riga i styrelsen var Leander Ståhlberg, Den 13 april 1933 sammankallade anbudet på 12.470 kr från O V Lund- Sigfrid Lundström och Nikanor Bränn- bönhusföreningen samtliga skatteägare, qvist, Drängsmark. Målningsarbetet ut- ström. Föreningens uppgift var att inom och skolhuset överläts till bönhusfö- fördes av Algot Lundqvist, Drängsmark, Drängsmarks by uppföra bönhus eller reningen för en summa av 50 kr. Det för 875 kr. missionshus, där byns gemensamma beslöts att det nya bönhuset skulle Den slutliga byggnadskostnaden böne- och predikosamlingar skulle hållas sammanbyggas med skolhusets stora sal, uppgick till 17.000 kr. Då hade också – enligt den evangeliskt-lutherska och som redan fanns på tomten. Skatte- en hel del virke levererats gratis av rosenianska läran. ägarna gjorde dessutom det förbehållet skogsägare inom byn och dessutom hade Under väntan på tomtfrågans lösning att byastämman gratis skulle få dispo- byborna lagt ner mycket frivilligt arbete.

18 SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 Dags för invigning bodde i byn, J V Forsman, kallade även ånga bybor har visat intresse och talare utifrån, även präster i församling- utfört många gratis dagsverken nvigningen av bönhuset skedde den M en, missionärer m.fl . för bönhusets underhåll och förbättring 10 december 1933 och förrättades av I Fyra bröder, födda i Drängsmark och genom åren. Husmodersföreningen missionsföreståndare pastor Nils Dahl- uppväxta intill bönhuset, bör särskilt har i samband med bönhusföreningens berg, Stockholm. Medverkade gjorde nämnas: Gustav Hjalmar Lundqvist, årsmöten anordnat kaffeservering och också predikant J V Forsman, Josef f. 1871, tillhörde den första styrelsen behållningen av denna har oavkortat gått Nygren, rektor Sven Bodin och Hugo och deltog vid byggandet av bönhuset, till bönhuset. Allt detta sammantaget Lindmark. De läste alla var sitt bibelord. han förelästa även vid gudstjänsterna. visar att byns innevånare uppskattat en Det var en stor högtid för Drängs- Olov Valfrid Lundqvist, f. 1874, var samlingslokal för andlig verksamhet mark när byn fi ck sitt bönhus, dessutom arkitekt och byggmästare för bönhuset. inom byn. under pågående väckelsetid. Många Jonas Algot Lundqvist, f. 1877, utförde GERTRUD SJÖQUIST gånger under den första tiden var båda målningsarbetena vid byggnationerna. salarna fullsatta. Under en lång följd av Johan Petter Lundqvist, f. 1879, tillhörde Artikel i ”Drängsmarksbygden” (1993), år hölls högmässa varje söndag. Någon Framväxten av skolundervisning i Drängsmarks- styrelsen under 1930-1940-talen, han var föreläste ur Hammarstens predikningar området söndagsskollärare och ”föreläsare” vid eller Emanuelssons. Predikanten som gudstjänsterna. Lokalhistoriska dagar i Drängsmark 30 sept–1 okt 2011

Fredag 30 sept kl 18–21 Program i Folkets hus fram till kl 14.45: Drängsmark från äldsta tid till laga Glimtar från idrotten i Drängsmark. skifte. Ulf Lundström, Skellefteå museum. David Lundqvist och Melker Johnsson Glimtar från förra sekelskiftet. Holger Att rädda gamla foton och ge dem nytt Lundgren. – Frågor och diskussion. liv. Jan Fredman, Skelleftebygdens släkt- Kvällsfi ka med tillfälle att bese utställning- forskare. ar och bokbord från bl.a Folkrörelsearkivet, Fynd i arkiven – några smakprov. Företagsarkivet, Skellefteå museum, Stu- Gunilla Wikström och Lars Marklund. dieförbundet Vuxenskolan, Sensus, Skellef- Kl 15 Eftermiddagsfi ka i Bönhuset – teå släktforskarförening, Byske församling och fortsatt program: samt alla föreningar i Drängsmark. Glimtar från bönhus och skola. Panel- Film med Drängsmarkstema. Torsten samtal under ledning av Lars Jonsson. Bovin Ångsågen – unik i sitt slag. Ny fi lm av Lindmarkarna – makthavare i stort och Bengt Spade och René Sjöstrand. smått! Ove Wallmark, Martha Hellgren Söndag 2 oktober och P.G. Persson berättar. Kl 11 Gudstjänst i bönhuset med Robert Lördag 1 oktober Koss, Byske församling. Sång av Veronica Kl 10 Guidad byavandring, med samling Stålberg. Därefter kyrkkaffe med lokalhis- och parkering vid bönhuset. toriskt tema. Talare: David Lundqvist. Kl 12 ”Sopplunch” i Folkets hus. Bok- bord, utställningar m m.

Arrangörer: SKEFO i samarbete med Drängsmarks byamän, Drängsmarks byaförening, Bönhusföreningen, Folkets hus-föreningen, Folkrörelsearkivet, Företagsarkivet, Skelleftebygdens släktforskare, Skellefteå museum, Byske församling, SENSUS och Studieförbundet Vuxenskolan – med stöd av Skellefteå kommuns kulturförvaltning och Norran.

SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 19 Gamla dalabrev berä� ar om 1800-talets marknadsliv

Älvdalingarnas gårdfarihandel med hemtillverkade produkter har mycket gamla traditioner. Men 1800-talets handlare blev i stället ett slags mellanhänder – de köpte enkla och billiga s.k. kramvaror hos någon grossist, vanligen i Stockholm, och sålde dem vidare på marknader i norra Sverige.

rost Per Persson var en av många Frost Per fi ck väl inte mer post än de älvdalingar som under vintersä- andra. Men han hade den sympatiska Fsongerna gästade övre Norrlands egenheten att spara sina brev, kanske marknadsplatser under 1800-talet. Och alla. Nutida ättlingar, i nära kontakt med som överlevde långa, kalla, strävsamma Elfdalens hembygdsförening, försöker få vandringar med knaper kost men också tag i brev – original eller kopior – som tack vare den livlina som var tvinnad av spritts ut vid olika arvsskiften (Frost Per otaliga brev. Hemifrån eller från syskon dog 1910). Många är avsända till eller och vänner, även de på vandring längs från platser i Västerbotten. vintervägar i norr.

Frost Per Persson (1829-1910) var äldst bland sju syskon. Även de två systrarna var ofta med vid de årliga handelsresorna. Äldre barn och tjänstefolk kunde medfölja som sällskap och hjälpredor. Yngste brodern Frost Lars (1837-1911) blev kvar i Skellefteå och gifte sig här 1859. Från ca 1870 försörjde han sin familj som eldare vid ångsågen i Clemensnäs

ora Tidning ordnade för många Mår sedan en tävling om den äldsta Att skicka brev till Mora-stämpeln på frimärke. Priset vann en kringvandrande en sonson till Frost Per Persson som handlare påminner om visade upp ett brev till farfadern, adres- lerduveskytte – man serat till Umeå och poststämplat den 16 måste sikta framför. Många brev eftersän- november 1855. Det var det året som des, då adressaten frimärket – på brevet fyra skilling banko hunnit gå vidare till – hade premiär i Sverige. Avsändare var nästa marknadsställe. Pers moder Tägt Kjerstin Anders Dotter Det kunde fi nnas tre, fyra poststämplar (1798-1881) som förmedlar ”tidningar” på ett brev. Postgång- (nyheter) om det som timat hemma i Elf- en var osäker och inte dalen. Många påminnelser om Guds särskilt snabb. bud är kanske en indirekt varning för 12 öre var länge portot för ett brev i de syndfulla frestelser som marknaden lägsta prisklassen. kunde erbjuda. Ett PS: ”Vi hafva köpt en 1870 var en industriar- ko för 50 Rdr.” betares dagslön 1:50 Ett annat brev till ”Dahlkarlen Väl- riksdaler riksmynt (1 rdr rmt = 100 öre). acktade Frost Per Persson, Skellefteå” Arbetsdagen var 12 var daterat 30 november och stämplat timmar lång – för att den 5 december 1856. Avsändare var betala portot för ett blivande hustrun Anna Ols Dotter: enkelt brev måste avsändaren alltså slita ”Älskade bortavarande vän, Gud vare i en timme, när jobb med dig nu och alltid och hans Englar fanns. ledsaga dig på dina vägar och stigar.”

20 SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 Brevet till vänster, från 1856, hade Frost Pers blivande hustru som avsändare. Det saknar en nymodighet, frimärket! Längst ner står något som kan tydas som ”angb”. Att sända brev med någon ångbåt kunde ibland gå fortare än med ordinär post. Kust- ångarna var också det vanliga sättet för hand- laren att med sin varusäck och kälke ta sig till någon lämplig hamn, t ex Ursviken.

en långa saknaden under det mörka vidare om marknadslivet inte minst i Dhalvåret kunde vara tärande: ”Du Skelleftebygden under senare delen av vet käre vän, huru tankarna sväfva af 1800-talet. och an emellan dig och mig som dock ÅKE BÄCKMAN likväl för närvarande oss emellan är ett stort svalg, och ändock är våra hjärtan De många marknaderna kungjordes i inneslutna uti varandra...” Anna funderar almanackan, de fl esta hölls i juni, sep- kring ”vår förestående vigsel” – paret Brevet nedan postades i Ursviken och tember, oktober eller under vintern. Några gifte sig 1857. stämplades där av en sömnig posttjäns- marknadsplatser i våra trakter var Åsele, teman den 30 (!) februari 1880. Lycksele, Dorotea, Burträsk och Skellefteå. De många brevens innehåll är sällan Brevet passerade Skellefteå 1 mars märkvärdigt, men sammantaget kan de och blev sedan liggande i Junsele, där bidra till att ge en god bild av dalahand- det stämplades 17 mars. Den enda ______larnas villkor och vandringsvägar. Att stämpel som fattas är Åsele, där brevet LÄSTIPS: så småningom nådde adressaten. J. Ejdestam, Gårdfarihandel. Avsnitt mycket i breven rör personliga förhåll- Inget kuvert – adress och frimärke i Bilder ur lanthandelns historia, 1943/1965. anden hindrar nog inte att de kan vara av fi nns direkt på det hopvikta brevet! Breven hem, Skellefteå museum 2007. värde för den som tar sig före att forska

Detta ”Handelsbevis” utfärdades 1881 av Elfdalens Kronolänsmans-Kontor i enlighet med ”Kongl. förordning- arne 18 juni 1864 och 20 juni 1879, angående utvidgad näringsfrihet”. Det är utfärdat för Handlanden Frost Per Persson i Rot. Handelsbeviset fastslår att Frost Per är 52 år och har blå ögon, ljust hår, grått skägg, magerlagt ansikte, ordinär växt utan lyte och är 5 fot 7½ tum lång.

SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 21 Aldrig rädd i tron på en högre makt: Femtio spännande år på haven för Adolf Rudholm Idag pratas ofta om globalisering, med vilket man menar att världen kommit närmare genom fl yttningar och informationsteknologins landvinningar. Ordet kommer osökt i tanken när man hör berättelser från andra halvan av 1800-ta- let när industrialiseringen och globaliseringen var något påtagligt i Norrland. Sjömännen var beresta och Amerikafebern var spridd, vilket gjorde att ta steget och bryta upp och fl ytta till andra sidan jordklotet kanske inte var så stort.

SKELLEFTEÅ MUSEUMS BILDARKIV ården en bit öster om andra komministergården byggdes på G1860-talet av sadelmakare Per Adam Rudholm. En liten, kraftigt byggd man med hett temperament. Med sin hustru Anna hade han åtta barn. Den äldste sonen, Adolf, gick redan vid 14 års ålder till sjöss, på första turen tillsammans med sedermera mössmakare Lindgren på Hällbergs skuta med nämn- de Anton Lindgren som befälhavare. Adolf Rudholm seglade på världshaven i mer än femtio år med endast kortvariga avbrott då han besökte hemmet och sin familj. Ett brev som hans hustru Emma sände honom till uppgiven adress i London ankom dit för sent. Brevet blev under nära ett år eftersänt från hamn till hamn jorden runt och returnerades slutligen till den uppgivna adressen i London. Adolf Rudholm gjorde många resor med barkskeppet Sävenäs, sjösatt vid Alderholmens En Londontidning fotograferade brevet, varv i Ursviken 1875. Mer om fartyget och varvet kan läsas i Skelleftebygden nr 1/2011. som var påklistrat en massa olika adres- ser och var lappat och lagat. Då erhöll Sävenäs ansågs av beresta sjömän en resa till Marseille kom barken Säve- Rudholm, vilken nu åter befann sig i vara ett av de vackraste fartyg som näs, förd av kapten Tunell, in i en orkan London, sitt länge efterlängtade brev. plöjde världshaven. Hon var om drygt så att den ej kunde manövreras. De Rudholm gjorde många resor med 1.000 ton, delvis byggd av ek och kopp- förlorade två ankare och Sävenäs drev barkskeppet ”Sävenäs”. Den lastade rad på full läst1. Sävenäs sjösattes vid redlös mot ön Minorca i Medelhavet. trävirke vid Sävenässågen, tog in provi- Alderholmen 1875 och gick några år Alle man var på fötter, utom Rud- ant för månader framöver i Helsingör, på samma trad som Andrea Vilhelmina. holm som lugnt stannade kvar i sin slaf. angjorde olika hamnar i England där de Hon förliste i Medelhavet i slutet av De befarade att det allra värsta av allt de tog in frukt och kompletterade provi- 1920-talet. varit med om nu vore förestående. Fred- anten ytterligare på S:t Helena. Färden rik Lindgren (en son till Olof Lindgren i gick så vidare förbi Goda Hoppsudden dolf Rudholm fi ck under sina seg- Lunds by) kom ned i Rudholms hytt och till Melbourne. Återresan gick i vanliga Alatser på de sju haven vara med om ville att han skulle be en bön till Gud. fall över Kap Horn till England, oftast åtskilliga äventyr. En gång måste han Stormen bedarrade så småningom. London med barlast någon gång möjli- åse hur ett fartyg helt förliste. Det var en De undgick därigenom att famnas av gen vete från Australien. brigg som gick under i Nordsjön. Under den klippiga ökusten, vilket utan tvivel

22 SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 SKELLEFTEÅ MUSEUMS BILDARKIV

Många sjömän lät skulle ha slutat med en säker död för fotografera sig ute i ham- samtliga. narna i Europa. Denna Då Rudholm kom upp på däck igen bild fanns i ett album som sannolikt tillhört mötte han Janne Hedman från Kroksjön, Alexander Degerstedt i då andre styrman på Sävenäs. ”Jaså”, Degerbyn och förestäl- sade Janne, ”du har kommit på benen ler en man som är nu”. Han tyckte det var bra underligt att fotograferad i Antwerpen ca 1880. Sannolikt har Rudholm var så bekväm av sig att han albumet tidigare tillhört ej var rädd om sitt liv. Adolf litade på en Alexanders far Anton högre makts beskydd och kände sig där- Olofsson Degerstedt. för aldrig rädd. (Hans skeppskamrater I Degerbyn fanns en Hedman och Lindgren var under senare annan familj Degerstedt där många var sjömän. år ”lejonströmmare”.) Bilden kan möjligen före- Under första världskriget (1914-18) ställa sjömannen Oskar seglade Rudholm med ett norskt fartyg Degerstedt (1856-1896) destinerat till Liverpool. När hamnbefä- som bodde i en stuga vid Bredåkern i Degerbyn. let och lotsarna där fi ck reda på vilken Foto: H. Garlinck, Anvers rutt fartyget följt häpnade de. De hade (Antwerpen). gått rakt fram genom ett minfält, där mi- norna låg ankrade i sex fots djupt vatten och fartyget gick 16 fot djupt. Rudholm Så beslöt han göra en tripp till Old n annan av Adolf Rudholms bröder, fi ck en ingivelse att avmönstra i Eng- och hälsa på släkt och vänner: EPetter, emigrerade även han på nit- land. När samma fartyg gick ut på nytt Detta var på vårkanten 1929. Algots tiotalet till dollarlandet. Han bosatte sig i försvann det med man och allt. kusinsvägerska, född Broman och Kingsburg, Kalifornien. Han deltog i det Den av många väder garvade djup- änka, hade fortfarande kvar makarnas spansk-amerikanska kriget på Filippi- vattenseglaren dog 1923, över 70 år jordbruk. Då hon behövde en del hjälp nerna, gifte sig därefter och fi ck tio barn. gammal, på lasarettet i Eskilstuna. erbjöd sig Algot att komma över och I Kingsburg var den f.d. ”lejonström- Rudholm hade en gammeldags fromhet vara henne behjälplig med bärgning av maren” i många år vaktmästare i, enligt och aldrig vacklande barnatro på en all- skörden. Under denna tid blev den rätt så hans uppgift, världens största bankhus. härskare som styr och råder över väder försigkomna ungkarlen träffad av Amors En old boy talar ju gärna om biggest in och vind. pilar. Sen var det färdigt. the world. Algot Rudholm var ordentligt kär, n av Adolf Rudholms bröder, Algot, men då han omsider mötte gensvar 1) kom även han vid tidiga år ut i den hakade det upp sig en smula. Han var dvs skrovet var förstärkt med kopparplåt upp till E vattenlinjen. stora, vida världen. Han var justerare vid amerikansk medborgare. Det var nöd- _____ Lejonströms sågverk. En dag då han slet vändigt att han reste tilllbaka till USA FOTNOT Artikeln, här något kortad, är skriven av journalisten och svettades på en brädstapel slängde för att få en del papper ordnade. Ett kärt Axel Andersson. Den ingick i artikelserien Det Skel- han plötsligt justeringssågen, torkade besvär! Den hygglige och sympatiske lefteå som gått i Norra Västerbotten 1953. svetten ur pannan och sa: ”Nöu ta jig å svensk-amerikanen kände sig plötsligt far deill Amerika!” Några veckor satt förvandlad till en spänstig yngling – han ynglingen Algot på en båt, som styrde var ju bara 63 år, så han anträdde glad i västerled. Detta var på sommaren och lycklig som en speleman för andra 1889 och Algot Rudholm var då 23 år gången den långa resan över Atlanten. gammal. Han blev cementarbetare och Han var snart tillbaka igen och bröllopet senare farmare på 80 acres på Västkus- kunde stånda. ten och stannade i Amerika i 40 år.

SKELLEFTEBYGDEN 2/2011 23 Drängsmark – byn lagom nära

älkommen till Drängsmark! det drygt två mil och det tar bara ungefär Laga skifte 20 minuter med bil. Byn som ligger lagom nära. Vi är r 1873 var den laga delningen av V En stor tillgång i Drängsmark är na- i grova drag 500 personer som spritt ut Drängsmarks by förrättad. Ett turen. De vackra tallhedarna har otaliga Å oss i en bygd med jordbruksmark, skog, gigantiskt och grannlaga arbete som tog skogsvägar/stigar att vandra, cykla eller vatten och vandringsvänliga sandhedar. nästan åtta år att genomföra. Mitt i detta jogga längs. Dessutom har byn ett belyst Förr i tiden kallades Drängsmarkarna arbete kom nödåren 1867–1868, där skidspår, en motionslåda med chans att för ”långarmedrängsmarkara”, men av många for mycket illa och skördarna var vinna priser varje månad, fotbollsplaner, det syns inte mycket idag. Om det är i små eller obefi ntliga. hockeyrink samt skoterleder. takt med landhöjningen som händerna Modernare tider kom och utveckling- kommit närmare axlarna och därmed en tog fart. För den lässugne rekommen- gett invånarna mer anpassade armar är Från början deras boken ”Drängsmarksbygden” som ovisst. Men vid närmare granskning så örmodligen fanns folk i dessa trakt- ger en bra bild av livet i och omkring är hopen snarlik en männisch! Kom själv er redan på stenåldern, för många Drängsmark. och se! Ta dem i hand och provprata en F tusen år sedan. Myterna berättar om stund och bilda Dig en egen uppfattning. Kuus, som var den förste nybyggaren i Drängsmarkarna är bygden trogen, Hembygdsområdet och som hade en Dräng, som och många unga har lämnat bygden för mrådet kallas Kvarnforsen eftersom gifte sig med hans dotter. För att inte att se sig om i världen för att senare det har funnits kvarnar nere i forsen konkurrera om födan så fl yttade de en O komma tillbaka, mätta och glada, för långt före det byggdes någon såg där. mil norrut och då blev det naturligtvis att bosätta sig i en känd och trygg bygd. 1741 anlades byns första såg uppströms Drängsmark som blev deras boplats och Sanningen att säga så fi nns det inte Kvarnbäcken vid ett vattenfall som kall- by. någon annat ställe i världen som har så as ”Anton-Annersa”. Det vi med säkerhet vet är att i ett många Drängsmarkare på samma plats. Den första sågen vid Kvarnforsen pergamentsbrev bevarat i Uppsala uni- Byn har grundskola t.o.m. årskurs 5, byggdes vid 1830-talets mitt. En ny versitetsbibliotek fi nns ett utdrag av två förskolor, fritidshem, tankstation för damm byggdes 1888. Den sågbyggnad ”lagmansting med allmogen uti Skelitta bensin och diesel, ett rikt föreningsliv som fi nns idag stod klar 1896. Det var socken” den 3 augusti år 1500, där en och ett antal företagare. Även om inte en ramsåg som drevs via en turbin. bonde från Drengsmarck är med i lag- alla kan få sin utkomst från byn, så har Behovet att såga året om ökade och mansrätten. Det spekuleras därmed i att förbättrade vägar gjort det lättare och 1924 var en ångmaskin installerad. byn kan ha varit befolkad redan på 1300 snabbare att komma sig både bort och Varannan sommar är det provsågning -talet, när Skellefteå socken kommer till. hem. Dessutom fi nns bussförbindelser åt som visas för allmänheten. Se särskild Gammelgården öster om Hemträsket lite olika håll. Till centrala Skellefteå är artikel på sida 10! tros vara byns första boställe. MELKER JOHNSSON Långarmedrängsmarkare

folkmun har personer från Drängsmarkare populära drängar vid på plats. Speciellt populärt var det vid Drängsmark kallats ”långarme- potatisupptagning. De gick raklånga och resor till och från dansevenemang. I drängsmarkare”. Med all rätt. plockade potatisen med bägge händerna. Personer i väst och slipover hade ofta Granskar man folk från orten så Aldrig hördes de klaga över ryggbesvär. släktband till Drängsmark. Ingen stick- syns fenomenet tydligt. En del går Kvinnor i norra Västerbotten har vittnat erska hade råd, tid eller ork att sticka så helt ogenerat omkring med armarna om Drängsmarkskarlarnas speciella långa ärmar att de räckte till långarme- dinglande efter sidan, medan andra kramförmåga. Som att hamna i en boa- drängsmarkarna. Det moderna t-shirt- försöker dölja sitt ursprung genom orms omfamning har några uttryckt det. modet har tacksamt anammats i bygden. att ha händerna i byxfi ckan eller kro- Före bilbälteslagen fanns var det Uppgifterna är hämtade i gränslandet niskt gå och stå med armarna i kors vanligt att man placerade ut Drängs- mellan fabulering och sanning och är framför buken. markare i mitten av baksätet som en fullt trovärdiga. Förr i tiden, före maskinernas säkerhetsdetalj. Med sina värmande och ’n Melker erövring av arbetstillfällena, var kraftiga armar höll de ledigt två personer

Pris 50 kr Skelle� ebygden

SKELLEFTEBYGDEN 2/2011