Uppföljning Av Projekt Haparandabanans Vattenanknutna Åtaganden, Naturmiljöeffekter Och Miljömål

Examensarbete vid Institutionen för geovetenskaper ISSN 1650-6553 Nr 227

Uppföljning av projekt Haparandabanans vattenanknutna åtaganden, naturmiljöeffekter och miljömål

Follow-up of the Haparanda Line Project’s water-related commitments, effects on the natural environment and environmental goals

Hanna Östrén

Tryckt hos Institutionen för geovetenskaper, Geotryckeriet, Uppsala universitet, Uppsala, 2011

REFERAT

Uppföljning av projekt Haparandabanans vattenanknutna åtaganden, naturmiljöeffekter och miljömål

Hanna Östrén

Haparandabanan, den järnväg för godstrafik som går mellan Boden och Haparanda, byggdes för närmare 100 år sedan och stora delar av järnvägssträckan är i dåligt skick. För att klara morgondagens ökande transportbehov rustas den befintliga järnvägen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny järnväg mellan Kalix och Haparanda.

Projekt Haparandabanan har i järnvägsplaner, tillståndsansökningar om vattenverksamhet och anmälningsärenden gällande uppläggning av inert avfall utlovat att vidta en mängd åtgärder och försiktighetsmått. För att dessa åtaganden inte ska förbises och eventuellt orsaka negativa effekter på naturmiljön är det angeläget att följa upp dem.

Det övergripande syftet med det här examensarbetet var att följa upp åtgärder och försiktighets- mått som projekt Haparandabanan åtagit sig att vidta och som kan påverka järnvägsområdets yt- och grundvatten. Exempel på åtgärder är att trummor ska läggas genom järnvägsbanken vid passage av våtmarker för att våtmarkernas hydrologiska funktioner ska upprätthållas, att sulfidjord ska placeras anaerobt under grundvattenytan och att grumlingsförebyggande åtgärder ska vidtas vid vattendrag med målsättning att finsand ska hinna sedimentera. Två undersyften med examensarbetet var att ta reda på om järnvägsbyggnationen påverkat närområdets yt- och grundvattenkvalitet och att kortfattat och generellt beskriva projektets status vad gäller upp- nåelse av dess vattenrelaterade miljömål.

Resultaten visar att projekt Haparandabanan uppfyllt de flesta åtaganden som följts upp under det här examensarbetet men att det funnits en del brister. Mer detaljerat visar resultaten bland annat att projektets utformningar av järnvägsvallens underbyggnad vid passager av våtmarker till viss del ändrats efter järnvägsplanernas fastställelser och att lokalisering av upplag till stor del följt järnvägsplanernas illustrationer. Projektets sulfidjordshantering har inte alltid skett på bästa tänkbara sätt eftersom det funnits brister i nedgrävning och täckning av uppgrävda sulfidjordar. Kontroll av lakvatten från sulfidjordsupplag har skett regelbundet men referensprovtagningen var i de flesta provtagningspunkter bristfällig vilket lett till att det är svårt att dra konkreta slutsatser om huruvida projektets uppläggning av sulfidjordar orsakat förhöjda sulfathalter eller inte. Vidare visar resultaten att projekterade sedimenteringsanordningar inte alltid uppförts och att de i vissa fall varit undermåliga. Erosionsskydd i form av bergkross och naturgrus har dock i stor utsträckning lagts vid alla vattendrag utefter den nya järnvägslänken. Diagram över turbiditet visar att projektet mest troligt orsakat grumling i mer än hälften av vattendragen. Resultaten visar också att samstämmigheten mellan olika delar av projektets järnvägsplaner bör bli bättre. Ett exempel är att skyddsåtgärder mot kemikalieutsläpp vid järn- vägens passage av tre grundvattenförande isälvsavlagringar utlovades i järnvägsplanernas planbeskrivningar men inte miljökonsekvensbeskrivningar, vilket bidragit till att detaljprojektörer inte projekterat in några skyddsåtgärder. Projektet har uppnått tre av fyra av sina detaljerade miljömål.

Nyckelord: uppföljning av MKB, infrastrukturprojekt, miljömål, grumling, turbiditet, sulfidjord, sulfatjord, flödesdimensionering, Haparandabanan, Trafikverket

Institutionen för geovetenskaper, Luft-, vatten- och landskapslära, Uppsala universitet, Villavägen 16, SE-752 36 Uppsala

iii

ABSTRACT

Follow-up of the Haparanda Line Project’s water-related commitments, effects on the natural environment and environmental goals

Hanna Östrén

The Haparanda Line, the railway for freight traffic between Boden and Haparanda in North- eastern Sweden, was built around 100 years ago and much of the railway line is in poor state. To meet tomorrow’s growing transportation needs, the existing railway between Boden and Kalix is being upgraded and a new railway between Kalix and Haparanda is being built.

The Haparanda Line Project has indicated, in railway plans, water activity permit applications and notification cases of inert waste storage, that it will implement a variety of precautionary actions and measures. In order to assure that these commitments are not overlooked and possibly cause negative impacts on the natural environment, it is important to follow them up.

The overall aim of this master thesis is to follow up the actions and precautions which the Haparanda Line Project is committed to take and that may affect the surface water and groundwater in the railway area. Examples of promised actions are adding culverts through the railway embankment when crossing of wetlands, in order to sustain the wetlands’ hydrological functions, placing sulphide soil under the groundwater table, and implementing actions to prevent increases in turbidity in watercourses, with the goal that fine sand should sediment. Two subobjectives with this master thesis are to find out if the railway construction has affected the local area’s surface water quality and groundwater quality and to briefly describe the project’s status in terms of attainment of its water-related environmental goals.

The results show that the Haparanda Line Project has fulfilled most commitments that were investigated in this master thesis, but that there have been some shortcomings. In more detail, the results show, among other things, that the project’s design of the railway embankment in wetlands deviated to some extent from the railway plans and that the localization of heaps largely followed the railway plan’s illustrations. The project’s sulphide soil management has not always been good because there have been shortcomings in burial and coverage of exhumed sulphide soils. Control of leachate from sulphide soil heaps has occurred regularly, but there were flaws in providing reference samples in the majority of sampling points. It was therefore, difficult to determine if the project management of sulphide soils caused elevated sulfate levels or not. Furthermore, the results show that planned sedimentation devices have not always been built and that they in some cases have been poorly installed. Erosion protection in the form of crushed rock has yet been used in most watercourses along the new railway. Graphs showing turbidity show that the project most likely caused turbidity changes in more than half of the watercourses. The results also indicate that coherence between different parts of the project’s railway plans should be improved. An example of non-coherence is that protective actions against chemical spills at the crossing of three water-bearing glaciofluvial deposits were promised in the project’s railway plans but not in their environmental impact assessments. This has contributed to that no protective actions were planned. The project has achieved three of four of its detailed environmental goals.

Key words: EIA follow-up, infrastructure project, environmental goal, turbidity, sulphide soil, sulphate soil, flow design, The Haparanda Line, The Swedish Transport Administration

Department of Earth Sciences, Program for Air, Water and Landscape Sciences, Uppsala University, Villavägen 16, SE-752 36 Uppsala

FÖRORD

Detta examensarbete omfattar 30 högskolepoäng och är det avslutande momentet inom naturvetarprogrammet geovetenskap med inriktning mot hydrologi vid Uppsala universitet. Arbetet initierades av och utfördes på Trafikverket Region Nord i Luleå från juli år 2010 till april år 2011. Ämnesgranskare för arbetet var Roger Herbert, docent vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet och handledare var Annelie Mattson-Djos, miljöhandläggare på Trafikverket Region Nord. Examinator var Allan Rodhe, professor i hydrologi vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.

Jag vill i första hand rikta ett stort tack till min ämnesgranskare respektive handledare Roger Herbert och Annelie Mattson-Djos som väglett mig under de här månaderna och i andra hand till Gunnel Nilsson, Carin Forsberg, Peter Nilsson, Kristoffer Barrelöv, Håkan Ekström och Marcus Tjäder vid Trafikverket i Luleå, Stefan Johansson på Tyréns, Lorens Wikström på Ramböll Sverige AB och Michael Hopgood och Johnny Sjödin på Mark Radon Miljö (MRM) för era värde- fulla bidrag till mitt examensarbete. Jag vill också tacka alla andra medarbetare inom projekt Haparandabanan som har fått mig att trivas bra under den gångna perioden. Slutligen vill jag tacka min familj i Piteå för mat, trevligt sällskap och värme, trots en ovanligt kylig vinter.

Uppsala, maj 2011

INNEHÅLL

1 INLEDNING ...... 1

1.1 SYFTEN ...... 2

1.2 AVGRÄNSNINGAR ...... 3

1.3 RAPPORTENS DISPOSITION ...... 4

2 BAKGRUND ...... 5

2.1 HAPARANDABANAN ...... 5 2.1.1 Historik ...... 5 2.1.2 Områdesbeskrivning...... 7 2.1.2.1 Meteorologisk översikt ...... 7 2.1.2.2 Geologisk översikt ...... 8 2.1.2.3 Hydrologisk översikt ...... 9 2.1.2.4 Biologisk översikt ...... 15

2.2 JÄRNVÄGARS NATURMILJÖEFFEKTER ...... 16 2.2.1 Erosion, grumling och sedimentation ...... 16 2.2.1.1 Erosion ...... 16 2.2.1.2 Grumling ...... 17 2.2.1.3 Sedimentation ...... 18 2.2.2 Sulfid- och sulfatjordar ...... 20 2.2.2.1 Bildning av sulfidjordar ...... 20 2.2.2.2 Utbredning av sulfid- och sulfatjordar ...... 20 2.2.2.3 Ombildning av sulfidjordar till sura sulfatjordar ...... 20 2.2.2.4 Frigörelse av metaller ...... 21 2.2.2.5 Utlakning av metaller...... 21 2.2.2.6 Identifiering av sulfid- och sulfatjordar...... 22 2.2.2.7 Påverkan på vattenekosystemen ...... 22 2.2.2.8 Åtgärder för att motverka bildning av sura sulfatjordar ...... 23

2.3 FLÖDESDIMENSIONERING ...... 24 2.3.1 Framtidens klimat ...... 26

2.4 LAGAR OCH ÖVRIGA STYRMEDEL ...... 28 2.4.1 Vattendirektivet ...... 28 2.4.2 Miljöbalken ...... 29 2.4.2.1 Miljökonsekvensbeskrivningar ...... 29 2.4.2.2 Vattenverksamheter...... 30 2.4.2.3 Miljöfarliga verksamheter ...... 31 2.4.2.4 Egenkontroll ...... 32 2.4.3 Nationella miljökvalitetsmål ...... 32 2.4.4 Process för byggande av järnväg ...... 33 2.4.4.1 Idéskede ...... 33 2.4.4.2 Förstudie ...... 33 2.4.4.3 Järnvägsutredning ...... 33 2.4.4.4 Järnvägsplan ...... 34 2.4.4.5 Bygghandling ...... 34 2.4.4.6 Byggskede och garantitid ...... 34

2.5 PROJEKT HAPARANDABANANS MILJÖARBETE...... 35 2.5.1 Miljöledningssystem ...... 35 2.5.2 Miljöpolicy ...... 35

2.5.3 Miljöledningsprogram för projekt Haparandabanan ...... 35 2.5.4 Detaljprojektering ...... 36 2.5.5 Entreprenader ...... 36 2.5.7 Egenkontrollprogram ...... 37 2.5.8 Miljöutbildning ...... 37 2.5.9 Fältbesök ...... 38

3 METODER ...... 39

3.1 PROCESSUPPFÖLJNING ...... 39 3.1.1 Sammanställning av åtaganden ...... 39 3.1.2 Skrivningar av resuméer ...... 41 3.1.2.1 Granskning av projekt Haparandabanans dokument ...... 41 3.1.2.2 Kommunikation med nyckelpersoner...... 41 3.1.2.3 Projektmöten ...... 41 3.1.2.4 Dataanalyser ...... 42 3.1.2.5 Fältbesök ...... 42 3.1.2.6 Litteraturstudier ...... 42 3.1.3 Bedömningar av hur åtaganden hanterats ...... 42 3.1.4 Förslagsgivningar till förbättringar ...... 43

3.2 EFFEKTUPPFÖLJNING ...... 43 3.2.1 Dataanalyser ...... 43 3.2.2 Litteraturstudie ...... 44

3.3 MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING ...... 44

4 RESULTAT ...... 45

4.1 PROCESSUPPFÖLJNING ...... 45

4.2 EFFEKTUPPFÖLJNING ...... 45 4.2.1 Grumling ...... 45 4.2.2 Analys av uppmätta värden i lakvatten från sulfidjordsupplag ...... 46 4.2.3 Analys av uppmätta värden i ett utvalt grundvattenrör ...... 48 4.2.3.1 Sulfathalter och pH-värden ...... 48 4.2.3.2 Metallhalter ...... 50

4.3 MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING ...... 56

5 DISKUSSION ...... 58

5.1 PROCESSUPPFÖLJNING ...... 58 5.1.1 Utformning av passager av vattendrag...... 58 5.1.1.1 Flödesdimensionering ...... 58 5.1.2 Hydrologisk balans ...... 58 5.1.2.1 Utformning av passager av våtmarker ...... 58 5.1.3 Masshantering ...... 59 5.1.3.1 Sulfidjordshantering ...... 59 5.1.4 Grumling ...... 61 5.1.5 Föroreningar ...... 62 5.1.5.1 Passager av åsar ...... 62

5.2 EFFEKTUPPFÖLJNING ...... 62 5.2.1 Grumling ...... 62 5.2.2 pH-värden samt sulfat- och metallhalter i lakvatten från sulfidjordsupplag ...... 64

vii

5.3 MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING ...... 67

6 SLUTSATSER ...... 68

6.1 PROCESSUPPFÖLJNING ...... 68

6.2 EFFEKTUPPFÖLJNING ...... 70

6.3 MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING ...... 70

7 REFERENSER ...... 71

7.1 SKRIFTLIGA KÄLLOR...... 71 7.1.1 Ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet ...... 74 7.1.2 Miljödomstolens domar ...... 75 7.1.3 Anmälningar om permanent uppläggning av överskottsmassor ...... 76 7.1.4 Protokoll från detaljprojekteringen ...... 77 7.1.5 Förfrågningsunderlag och bygghandlingar ...... 79 7.1.5.1 Objektspecifika miljökrav för byggskedet ...... 80

7.2 INTERNETREFERENSER ...... 80

7.3 PERSONLIG KOMMUNIKATION ...... 83

7.4 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR ...... 83

BILAGA 1 PROCESSUPPFÖLJNINGTABELL ...... 84

BILAGA 2 GRUMLING I VATTENDRAG SOM KORSAS AV HAPARANDABANANS NYA STRÄCKA ...... 151

BILAGA 3 SULFATHALTER I LAKVATTEN FRÅN SULFIDJORDSUPPLAG ...... 154

BILAGA 4 FOTOGRAFIER PÅ JÄRNVÄGSPASSAGER OCH SEDIMENTERINGSANORDNINGAR ...... 159

viii

1 INLEDNING

Från mitten av 1800-talet fram till första världskrigets slut spelade järnvägen en betydelsefull roll för utvecklingen av det svenska samhället. Under 1950-talet upphörde i princip satsningen på den svenska järnvägen och andra transportslag konkurrerade ut tåget som det främsta transportmedlet. Satsningen återupptogs i slutet av 1980-talet och genom bildandet av Banverket 1988 inleddes en genomgripande upprustning och modernisering av den svenska järnvägen (Trafikverket, 2010a, Internet).

Haparandabanan, den järnväg för godstrafik som går mellan Boden och Haparanda i Norrbottens län, öppnades i etapper från år 1900. Eftersom banan byggdes för närmare 100 år sedan är stora delar av den gamla järnvägssträckan i mycket dåligt skick (Trafik- verket, 2010b, Internet). Behovet av transporter har inom Barentsregionen ökat och industrier och handelsföretag vill ha en säker, snabb och miljövänlig frakt av sina produkter (Trafikverket, 2010f, Internet). Förra seklets järnväg räcker inte längre till för att klara dagens ökande transportbehov (Trafikverket, 2010b, Internet). Genom att rusta upp den befintliga järnvägen och bygga en helt ny sträcka mellan Kalix och Haparanda förespås Haparandabanan öka den regionala tillväxten samtidigt som den kommer vara viktig för en välfungerande godstrafik mellan norra och södra Sverige (Trafikverket, 2010f, Internet).

När Trafikverket startade den 1 april år 2010 avvecklades Banverket, Vägverket och Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) (Trafikverket, 2011a, Internet).

I Sveriges första samlade miljölagstiftning, miljöbalken (1998:808) (MB), kan man i 26 kap. 19 § läsa: "Den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön fortlöpande ska planera och kontrollera sin verksamhet och genom egna undersökningar eller på andra sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön"

År 1999 skrev riksdagens revisorer (Riksdagen, 1999) på eget initiativ en rapport där dåvarande Banverket1 fick kritik för att myndigheten inte följde upp miljöaspekter på tillfredsställande sätt. Revisorerna menade att miljöaspekter måste finnas med under hela planeringsprocessen och att miljöeffekterna av myndighetens investeringar bättre måste följas upp efter projektens avslut. Uppföljningarna ger kunskap som kan användas både för att vidta korrigerande åtgärder och för att förbättra bedömningarna av miljö- aspekter i kommande projekt.

Med anledning av citatet ur miljöbalken och riksdagens revisorers kritik samt för miljöns skull är det högst angeläget att projekt Haparandabanans åtaganden, naturmiljö- effekter och miljömål följs upp.

1 De flesta dokument som hör till projekt Haparandabanan upprättades av Banverket, d.v.s. före 1 april år 2010. För att inga missförstånd ska uppstå i den här rapporten används termen ”dåvarande Banverket” i de fall där dokument upprättats av Banverket och ”Trafikverket” i de fall där dokument upprättats av Trafikverket. 1

1.1 SYFTEN

Projekt Haparandabanan har i olika dokument lovat att vidta en mängd åtgärder och försiktighetsmått som inte får förloras ur minnet. Därför är det nödvändigt med en upp- följning av dessa. Det övergripande syftet med examensarbetet var att följa upp de åtgärder och försiktighetsmått som projekt Haparandabanan åtagit sig att vidta och som på något sätt kan påverka järnvägsområdets yt- och grundvatten. Exempel på åtgärder är att trummor ska läggas genom järnvägsbanken vid passage av våtmarker för att våt- markernas hydrologiska funktioner ska upprätthållas, att sulfidjordar inte ska läggas upp i anslutning till vattendrag och att grumlingsförebyggande åtgärder ska vidtas vid vattendrag med målsättning att finsand ska hinna sedimentera.

För att uppfylla examensarbetets främsta syfte beskriver rapporten (i Bilaga 1) huruvida myndigheten gör eller har gjort som den utlovat i järnvägsplaner, tillståndsansökningar om vattenverksamhet och anmälningsärenden gällande uppläggning av inert avfall och ger i vissa fall förslag på vad myndigheten kan göra bättre i det här projektet. Studien ska också ligga till grund för erfarenhetsåterföring till nästkommande projekt. Efter projektets avslut ska en rapport, som ska visa om de antaganden beträffande naturmiljö- effekter som gjordes i planeringen av upprustningen samt byggnationen av Haparanda- banan stämmer, lämnas över till tillsynsmyndigheten. Det här examensarbetet ska även ligga till grund för den rapporten.

Ett undersyfte med examensarbetet är att ta reda på om järnvägsbyggnationen påverkat närområdets yt- och grundvattenkvalitet. Resultatet redovisas i kapitel 5.2 ”Effekt- uppföljning” samt Bilaga 2 och 3.

Projekt Haparandabanan har enligt järnvägsplanerna ett övergripande och sex detaljerade miljömål som enligt projektets miljöledningsprogram ska följas upp fortlöpande. Denna uppsats beskriver därför även kortfattat och generellt projektets status vad gäller uppnåelse av vissa av dess miljömål.

1.2 AVGRÄNSNINGAR

Uppföljningen av projekt Haparandabanans åtaganden, naturmiljöeffekter och miljömål kräver minst två examensarbetare och uppdelningen gjordes så att i princip alla dåvarande Banverkets åtaganden som anknyter till vatten behandlas i denna rapport. Hit hör delar av järnvägsplanerna, allt i projektets tillstånd till vattenverksamheter och anmälningar om uppläggning av inert avfall. Vad gäller avgränsning i tid ingick dokument som tillkom från och med järnvägsplanernas godkännande till tiden för examensarbetets slut. Det som återstår för en annan examensarbetare att följa upp är juridiskt bundna åtgärder och försiktighetsmått, naturmiljöeffekter och miljömål inom områden som kulturmiljö, hälsa, landskapsbild, viltfrågor m.m.

I den här rapporten återfinns åtgärder och försiktighetsmått som beskrivs i avsnitt i järnvägsplaner som huvudsakligen behandlar viltfrågor och landskapsbild. Det beror på att dessa åtgärder och försiktighetsmått även ingår i vattendomar eller går under termen masshantering (som blev en huvuddel i processuppföljningen eftersom schaktning, transportering och uppläggning av stora mängder massor på olika sätt kan påverka hydrologin). Det förklarar alltså varför ”Vandringshinder” blev en av huvud- rubrikerna i processuppföljningen.

De detaljerade miljömålen för projektet enligt järnvägsplanerna är:

1. Begränsa skador på kulturhistoriskt intressanta miljöer. 2. Undvika vandringhinder för fisk. 3. Undvika skador på fisk och bottenfauna till följd av grumling och sedimentation. 4. Undvika vandringhinder för storvilt och rennäringen. 5. Undvika användning och deponering av miljöfarliga ämnen. 6. Miljöutvärdering av projektet.

Miljömål 2, 3, 5 och 6 behandlas i den här rapporten medan resterande miljömål lämnas åt en annan examensarbetare.

Att följa upp gällande lagstiftning såsom miljökvalitetsnormer och nationella miljö- kvalitetsmål hade varit intressant men inte svarat mot examensarbetets syften och varit alltför tidskrävande.

1.3 RAPPORTENS DISPOSITION

Rapportens innehåll disponeras fortsättningsvis enligt följande:

2. Bakgrund 3. Metoder 4. Resultat 5. Diskussion 6. Slutsatser 7. Referenser

Bilaga 1 Processuppföljningstabell Bilaga 2 Grumling i vattendrag som korsas av Haparandabanans nya del Bilaga 3 Sulfathalter i lakvatten från sulfidjordsupplag Bilaga 4 Fotografier på järnvägspassager och sedimenteringsanordningar

Följande lista informerar kortfattat om de sex resterande kapitlens och en bilagas inne- håll:

 I bakgrundskapitlet beskrivs Haparandabanan och behandlas information som kan vara nödvändig för att läsaren fullt ut ska förstå resultatdelen av den här rapporten.  I metodkapitlet beskrivs de metoder som använts under det här examensarbetet. Uppföljningen delas här in i tre delar, process-, effekt- och miljömålsuppföljning, där den förstnämnda är en uppföljning av själva arbetet med projektets vattenrelaterade åtaganden, den andra nämnda en uppföljning av projektets påverkan på järnvägsområdets yt- och grundvattenkvalitet och den tredje nämnda en upp- följning av projektets detaljerade miljömål.  I resultatkapitlet visas process-, effekt- och miljömålsuppföljningens resultat.  I diskussionskapitlet tas författarens tankar upp. Diskussionerna handlar om uppmätta värdens säkerhet, bedömningsgrunder, källors tillförlitlighet, vikten av att skydda grundvattentillgångar m.m.  I slutsatskapitlet listas slutsatserna från processuppföljningen (Bilaga 1), effekt- uppföljningen och miljömålsuppföljningen.  I referenskapitlet anges de referenser som använts i det här examensarbetet.  I Bilaga 4 finns fotografier på järnvägspassager över vattendrag som korsas av den nya sträckan av Haparandabanan. Läsaren hänvisas ofta till dessa fotografier från processuppföljningstabellen i Bilaga 1.

Figurer benämns i själva rapporten med 1, 2, 3 o.s.v. och i bilagorna först med bilagans nummer, sedan ett bindestreck och sist med figurens nummer i bilagan. Exempelvis heter de tre första figurerna i Bilaga 3 3-1, 3-2 och 3-3. Detta förfaringssätt används för att läsaren snabbt ska kunna hitta den figur som avses.

2 BAKGRUND

I det här kapitlet beskrivs Haparandabanan samt behandlas relevant information för fortsatt läsning av den här rapporten. Det första avsnittet återger kortfattat Haparanda- banans historia samt ger en områdesbeskrivning innehållande en meteorologisk, geologisk, hydrologisk och biologisk översikt vardera. Det andra avsnittet talar om vilka naturmiljöeffekter som järnvägar generellt kan ge på mark och vatten, beskriver begreppen erosion, grumling och sedimentation och redogör för sulfid- och sulfatjordars bildning, utbredning, påverkan på vattenekosystemen m.m. Anledningarna till att erosion, grumling och sedimentation beskrivs är att projekt Haparandabanan riskerar att orsaka grumling i ett tjugotal vattendrag och att projektet åtagit sig att vidta olika åtgärder för att minimera grumling. Anledningarna till att sulfid- och sulfatjordar redogörs för är att det finns stora mängder sulfidjordar i området kring Haparanda- banan som projektet behöver flytta på och att projektet lovat att vidta vissa åtgärder för att sulfidjordarna inte ska försura marken alltför mycket och orsaka höga halter av miljöfarliga metaller. Det tredje avsnittet förklarar begreppet flödesdimensionering eftersom projektet angett att trummor i vattendrag ska dimensioneras för minst 50- årsflöden (se Bilaga 1 ”Processuppföljningstabell”). Det fjärde avsnittet redogör för gällande lagstiftning och övriga styrmedel såsom vattendirektivet, miljöbalken (inklusive miljökonsekvensbeskrivningar (MKB:er), vattenverksamheter, miljöfarliga verksamheter och egenkontroll), nationella miljökvalitetsmål och järnvägsprocessen. Anledningen är att lagstiftning och övriga styrmedel genomsyrar hela examensarbetet. Det femte avsnittet redogör slutligen för Trafikverket och projekt Haparandabanans miljöarbete eftersom många dokument som beskrivs där också nämns i process- uppföljningstabellen i Bilaga 1.

2.1 HAPARANDABANAN 2.1.1 Historik

Haparandabanan, den järnväg för godstrafik som går mellan Boden och Haparanda i Norrbottens län, öppnades i etapper från år 1900. Banan fick en särskild betydelse under första världskriget eftersom den var Rysslands enda fredliga förbindelse västerut (Trafikverket, 2010a, Internet). Under andra världskriget användes Haparandabanan flitigt av bland annat frivilliga soldater som åkte från de nordiska länderna till Finland för att delta i finska vinterkriget och av finska krigsbarn som kom till Sverige (Ekeving, 2011, Internet). Haparandabanan var viktig för Finlands försörjning eftersom den var den enda öppna järnvägsförbindelsen till ett icke-krigförande land (Forum för levande historia, 2011, Internet) och för Sveriges försörjning eftersom den enda tillåtna handeln under en period gick via en finsk hamn vid Barents hav (Björklund, 1981).

Eftersom Haparandabanan byggdes för närmare 100 år sedan är stora delar av den gamla järnvägssträckan i mycket dåligt skick. Brister på banunderbyggnaden och en sliten banöverbyggnad gör att hastigheten under vissa delar av året begränsas till 40 km/h, vilket medför höga trafikeringskostnader som hämmar och begränsar trafik- tillväxten. Eftersom järnvägssträckan saknar signalsystem och inte är elektrifierad kan den endast trafikeras av dieseldrivna lok. Förra seklets järnväg räcker inte längre till för att klara dagens ökande transportbehov (Trafikverket, 2010b, Internet).

Inom Barentsregionen har behovet av transporter ökat. Industrier och handelsföretag vill ha en säker, snabb och miljövänlig frakt av sina produkter. Genom upprustningen och byggandet av Haparandabanan kommer dessa behov tillgodoses. Banan förespås öka den regionala tillväxten samtidigt som den kommer vara viktig för en välfungerande godstrafik mellan norra och södra Sverige. Den nya Haparandabanan kommer vara elektrifierad, försedd med nytt signalsystem och ha en kapacitet som står i relation till dagens och morgondagens transportbehov (Trafikverket, 2010f, Internet).

Syftet med utbyggnaden av Haparandabanan är att den ska bidra till en hållbar samhällsutveckling, vilken har ekonomiska, sociala och ekologiska dimensioner. Värderingen av bästa alternativ för sträckorna öster om Morjärv (se Figur 1) skedde först på systemnivå. De tre alternativ som studerades var ett kustnära alternativ mellan Kalix och Haparanda och en upprustning av befintlig bana mellan Morjärv och Kalix/- Karlsborg, en upprustning av de befintliga sträckorna Morjärv-Karungi-Haparanda och Morjärv-Kalix/Karlsborg samt ett nollalternativ som i princip innebar att behålla befintlig standard på båda sträckorna (Banverket, 2005). Förstudier och järnvägs- utredningar visade att det bästa alternativet, både ekonomiskt och miljömässigt, är att rusta upp sträckan mellan Boden och Kalix (119km) och bygga en ny kustnära järnväg mellan Kalix och Haparanda (42km) (se Figur 1) (Trafikverket, 2010f, Internet). Då- varande Banverket fick av staten i uppdrag att göra detta och bygget är idag i full gång. Kostnaden för hela projektet är beräknad till cirka 3,5 miljarder kronor, en investering som redan idag är samhällsekonomiskt lönsam (Trafikverket, 2011b, Internet). Haparandabanan beräknas kunna trafikeras år 2012 (Trafikverket, 2011c, Internet).

Figur 1. Haparandabanans sträckning. De svarta linjerna visar den gamla järnvägs- sträckningen och den gröna linjen den nya järnvägssträckningen. Mellan Boden och Kalix (119km) håller järnvägen på att rustas upp och mellan Kalix och Haparanda (42km) byggs en helt ny järnväg som förhoppningsvis kommer kunna trafikeras år 2012 (Trafikverket 2011c, Internet). ©Lantmäteriet

2.1.2 Områdesbeskrivning

2.1.2.1 Meteorologisk översikt

Det norrbottniska klimatet karaktäriseras av bistra vintrar, korta vårar och solrika men korta somrar. Enligt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) ligger medeltemperaturen i januari mellan -9° och -16° och i juli mellan 11° och 15°. Årsmedel- nederbörden mellan år 1961 och 1990 låg mellan 400 och 700 mm i området kring Haparandabanan (se Figur 2) (SMHI, 2009a, Internet).

Figur 2. Årsmedelnederbörd för perioden 1961-1990 (SMHI, 2009g, Internet). ©Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

2.1.2.2 Geologisk översikt

Norrbottens kust har präglats av de senaste istiderna som gjort terrängen relativt flack och moränrik. Enligt Hushållningssällskapet (2010) är morän den vanligaste jordarten i området men det finns även stora torvarealer och på många håll kan man hitta sulfidjordar (Banverket, 2007c). Sulfid- och sulfatjordar beskrivs vidare i avsnitt 2.2.2.

Den nya järnvägen passerar de tre isälvsavlagringarna Morjärvsåsen, Sangisåsen och Överkalixåsen, som huvudsakligen består av sand (se Figur 3) (Banverket, 2007a; Ban- verket, 2007b).

Figur 3. De tre isälvsavlagringarna (som visas i rosa färg) är Morjärvsåsen, Sangisåsen och Överkalixåsen (Banverket 2007b). ©Sveriges geologiska undersökning

Berggrunden i området domineras av bergarterna gnejs, granit och skiffer (Banverket, 2007b).

2.1.2.3 Hydrologisk översikt

Eftersom en järnvägsbyggnation enligt Folkeson (1999) kan påverka områdets hydrologi (se även avsnitt 2.2 ”Järnvägars naturmiljöeffekter”) kommer här en hydrologisk översikt.

Landskapet i norr karaktäriseras av många sjöar och stora älvar (Vattenmyndigheterna, 2011a, Internet). Flödena i vattendragen är som störst under vårfloden i maj och juni och som lägst i april, strax innan vårfloden (Hushållningssällskapet, 2010). Flera vattendrag som korsas av Haparandabanan har påverkats av dikning och några har utsatts för flottningsverksamhet och rensningar (se Tabell 1 för beskrivningar av avrinnings- områden och Tabell 2 för ekologisk och kemisk status i de vattendrag som korsas av Haparandabanan) (Banverket, 2007b). Torneälven och Kalixälven är västra Europas till ytan största sammanhängande älvsystem som inte är exploaterat till förmån för vatten- kraft (Hushållningssällskapet, 2010). De flesta sjöar längs Haparandabanans nya sträckning är grunda och har låg vattenomsättning vilket tillsammans med den flacka topografin gör att sjöarna är känsliga för näringsbelastning från omgivande marker (Banverket, 2007b).

Årsmedelavrinningen var under perioden 1961-1990 mellan 300 och 400 mm (se Figur 4) och årsmedelavdunstningen runt 300 mm i området kring Haparandabanan (SMHI, 2009f, Internet; SMHI, 2009e, Internet).

Figur 4. Årsmedelavrinning för perioden 1961-1990. I området kring Haparandabanan var den mellan 300 och 400 mm (SMHI, 2009f, Internet). ©Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Vid kusten sker en nybildning av våtmarker då vikar och fjärdar skiljs från havet på grund av landhöjningen. Norrbotten är ett av världens våtmarksrikaste områden med, i ett europeiskt perspektiv sett, unika myrtyper (Länsstyrelsen Norrbotten, 2011, Internet). Några av de större våtmarkerna har höga naturvärden, är naturreservat och klassas som Natura 2000-områden men många våtmarker är påverkade av utdikningar för att åstadkomma en högre skogsproduktion (Banverket, 2007b).

Vattnets kemiska kvalitet är överlag god med en låg belastning av miljögifter och för- surande ämnen men lokalt finns det områden med tydlig påverkan. I vissa delar av om- rådet är den antropogena påverkan stor, bland annat i form av utbyggda älvar och skogsbruk (Vattenmyndigheterna, 2011a, Internet).

Haparandabanan passerar elva av SMHI:s avrinningsområden. Torneälvens avrinnings- område är det största med en yta på 40 157 km2 och kustområdet 1/2 är det minsta med en yta på cirka 70 km2 (se Figur 5). Avrinningsområdenas totala storlek är ungefär 66 000 km2 (Vattenmyndigheterna, 2010).

Enligt Svenskt Vattenarkiv 2008 (SVAR) varierar andelen sjöar i avrinningsområdena mellan 2,2 % (Kustområdet 2/3) och 6,5 % (Vitåns avrinningsområde) (se Tabell 1) (SVAR, 2008, Internet).

Nedan visas (se Figur 5) och beskrivs kortfattat (se Tabell 1) de avrinningsområden som Haparandabanan korsar.

Figur 5. Bottenvikens vattendistrikt. De svarta linjerna visar gränser för huvud- avrinningsområden och de svarta beteckningarna visar vilken siffra avrinningsområdet har. De grå beteckningarna visar kustområden och de blå visar kustvattenområden (Svanström & Eriksson, 2008). I Tabell 1 beskrivs de avrinningsområden som korsas av Haparandabanan närmare samt tydliggörs beteckningarnas roller. ©Statistiska central- byrån och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (bearbetningar av Statistiska centralbyrån)

Tabell 1. De elva avrinningsområden som korsas av Haparandabanan. Tabellen talar om hur stora avrinningsområdena är, hur stora medelflödena i utloppspunkterna är, hur stor andel av avrinningsområdena som täcks av sjöar och beskriver kortfattat avrinningsområdenas karaktärer med avseende på naturmiljöer. Om inte annat anges är informationen hämtad från Vattenmyndigheternas publikation ”Från Torneälven till Öreälven” (Vattenmyndigheterna, 2010).

AVRINNINGS- BESKRIVNING OMRÅDE 1. Torneälven Total yta: 40 157 km2 Medelflöde i utloppspunkt: 392 m3/s Andel sjöar: 4,9 % (SVAR, 2008, Internet)

Övrigt: Torneälven med biflöden är ett Natura 2000-område, skyddat mot vattenkraftutbyggnad. Betydelsefullt vildlaxbestånd, värdefullt för fiske, flodpärlmusslor, 18 objekt/vattendrag som pekats ut som skyddsvärda med avseende på naturmiljö. 1/2 Total yta: 65 km2 Andel sjöar: 4,3 % (SVAR, 2008, Internet)

Övrigt: Eventuell förekomst av utter. Knapphändig information. 2. Keräsjoki Total yta: 427 km2 Medelflöde i utloppspunkt: 4 m3/s Andel sjöar: 2,5 % (SVAR, 2008, Internet)

Övrigt: Inga skyddade vatten. Området runt Keräsjokis mynning ut i havet är humöst och rikt på sulfidjord där dikning påskyndar naturliga processer vilket kan leda till surstötar och utlakning av metaller. Många av kustsjöarna är påverkade av metallbelastning på grund av detta. 2/3 Total yta: 225 km2 Andel sjöar: 2,2 % (SVAR, 2008, Internet)

Övrigt: Källträsket och Mjöträsket finns utpekade som särskilt värde- fulla vatten med avseende på naturmiljö (Vattenmyndigheterna, 2010). Träsken har en intressant geologi med spridda kalk- förekomster, hyser flera ovanliga djurarter och är viktiga rast- och häckningsplatser för fåglar, mycket tack vare den rikliga tillgången på insekter, vattendjur och fisk (Banverket, 2007b). Eventuell förekomst av utter. I övrigt är informationen knapphändig.

3. Sangisälven Total yta: 1 230 km2 Medelflöde i utloppspunkt: 12,6 m3/s Andel sjöar: 6,4 % (SVAR, 2008, Internet)

Övrigt: Moån är skyddad, bland annat på grund av dess artrikedom. Tre dammar för vattenkraftsreglering, värdefullt för fiske, förekomst av utter. Många av kustsjöarna kan periodvis påverkas av metaller som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfid, i vilka den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom till exempel dikning. 3/4 Total yta: 95 km2 Andel sjöar: 3,7 % (SVAR, 2008, Internet)

Övrigt: Knapphändig information. 4. Kalixälven Total yta: 18 130 km2 Medelflöde i utloppspunkt: 294 m3/s Andel sjöar: 3,6 % (SVAR, 2008, Internet)

Övrigt: Kalixälven med biflöden är ett Natura 2000-område, skyddat mot vattenkraftsutbyggnad. Vattendraget med biflöden är värdefullt för fiske med ett laxbestånd som är ett av landets mest värdefulla. Tolv objekt/vattendrag har pekats ut som värdefulla vatten med avseende på naturmiljö. Det finns sju kända lokaler med flodpärl- musslor och utter förekommer. Många av kustsjöarna kan periodvis påverkas av metaller som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfid, i vilka den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom till exempel dikning. 5. Töreälven Total yta: 449 km2 Medelflöde i utloppspunkt: 4,4 m3/s Andel sjöar: 3,0 % (SVAR, 2008, Internet)

Övrigt: Inga skyddade vatten. En känd lokal för flodpärlmusslor, värdefullt för fiske. Tallån är utpekad som värdefullt vatten med avseende på naturmiljö. Många av kustsjöarna kan periodvis påverkas av metaller som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfid, i vilka den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom till exempel dikning. 6. Vitån Total yta: 519 km2 Medelflöde i utloppspunkt: 4,9 m3/s Andel sjöar: 6,5 % (SVAR, 2008, Internet)

Övrigt: Inga skyddade vatten. Området runt Vitåns mynning i havet är rikt på sulfidjord där dikning påskyndar naturliga processer, vilket kan leda till surstötar och utlakning av metaller. Värdefullt för fiske, förekomst av utter. Sveriges suraste sjö, Blåmissusjön, med pH kring 3, ligger inom avrinningsområdet. Många av kustsjöarna kan periodvis påverkas av metaller som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfid, i vilka den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom till exempel dikning.

7. Råneälven Total yta: 4 207 km2 Medelflöde i utloppspunkt: 43 m3/s Andel sjöar: 4,2 % (SVAR, 2008, Internet)

Övrigt: Inga skyddade vatten men hela Råneälven med biflöden är ett Natura 2000-område, skyddat mot vattenkraftsutbyggnad. Flodpärl- musslor i fem flöden, förekomst av utter, värdefullt för fiske. Lax- bestånden i Råneälven är ett av landets mest värdefulla. Sex områden/vattendrag är utpekade som värdefulla vatten med avseende på naturmiljö. Många av kustsjöarna kan periodvis påverkas av metaller som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfid, i vilka den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom till exempel dikning. 8. Altersundet Total yta: 403 km2 Medelflöde i utloppspunkt: 3,8 m3/s Andel sjöar: 6,0 % (SVAR, 2008, Internet)

Övrigt: Inga skyddade vatten. Området runt Persöfjärden är rikt på sulfidjord. Dikning påskyndar naturliga processer vilket leder till sur- stötar och utlakning av metaller. Persöfjärden är utpekat som ett värdefullt vatten med avseende på naturmiljö. Många av kustsjöarna kan periodvis påverkas av metaller som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfid, i vilka den naturliga försurningsprocessen kan på- skyndas genom till exempel dikning.

I Tabell 2 nedan redovisas vattendrag som korsas av den nya järnvägen och som projekt Haparandabanan innehar tillstånd till vattenverksamhet i. För vattendragen anges ekologisk och kemisk status. Den ekologiska statusen omfattar biologiska, fysikalisk- kemiska och hydrologiska kvalitetsfaktorer och graderas i en femgradig skala där klasserna är: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. Den kemiska statusen baseras på koncentrationer av de ämnen som har EU-gemensamma miljökvalitets- normer och/eller som är upptagna på listan över prioriterade ämnen och klassificeras som antingen god eller ej god status.

Fotografier på alla vattendrag förutom Vitån visas i Bilaga 4. Senare i det här kapitlet kommer fler hydrologiska aspekter att tas upp (se avsnitt 2.2 ”Järnvägars naturmiljö- effekter” och 2.3 ”Flödesdimensionering”).

Tabell 2. De vattendrag som korsas av Haparandabanan och som projekt Haparanda- banan sökt tillstånd till vattenverksamhet i. Ekologisk och kemisk status har hämtats från Vatteninformationssystem Sverige (VISS, 2009, Internet). Där bindestreck finns är statusen inte fastställd.

VATTENDRAG EKOLOGISK STATUS KEMISK STATUS (exklusive Hg) Vitån God God Skaramyrsbäcken - - Kvarnbäcken Otillfredsställande God Gäddträskbäcken - - Sangisälven Måttlig God Sattaoja Otillfredsställande God Naartijoki - - Präntijärvenoja God God Aavajoki - - Kylmäoja Måttlig God Keräsjoki God God Väärtioja Måttlig God Vuononoja Otillfredsställande God Sepposenoja - -

Den nya järnvägen passerar, som tidigare nämnts, tre grundvattenförande åsar; Morjärvsåsen, Sangisåsen och Överkalixåsen (Banverket, 2007a; Banverket, 2007b). Grundvattentillgångarna i åsarna är ungefär 5-25 l/s och uttagsmöjligheten ungefär 1-5 l/s (Banverket, 2007a; Banverket, 2007b). Enligt Sveriges Geologiska Undersökning är åsarna viktiga för regionen ur vattenförsörjningssynpunkt (Banverket, 2007a; Ban- verket, 2007b).

2.1.2.4 Biologisk översikt

Vegetationsmässigt kännetecknas kustområdet mellan Kalix och Haparanda av barrskog och det är ovanligt rikt på sumpskogar. Skogsmark är den dominerande naturtypen med ca 60 % av den totala landarealen. Dikningsgraden i skogarna är hög och de har brukats hårt vilket gör att det finns få objekt med höga naturvärden kvar. Några av de större våt- markerna har dock enligt Länsstyrelsen i Norrbottens läns våtmarksinventering höga naturvärden. Käll- och Mjöträsket (vilkas biologi kortfattat beskrevs i Tabell 1) är de mest värdefulla våtmarkerna med flera ovanliga växt- och djurarter. Området runt dem är naturreservat och klassat som Natura 2000-område (Banverket, 2007b).

Eftersom samebyarna i området har vinterbetesmarker nere vid kusten är järnvägs- området mellan Kalix och Haparanda rikt på renar vintertid. Även älgar finns det gott om under vintrarna då de brukar vandra ner mot kusten (Banverket, 2007b).

Torneälven och Kalixälven har en naturlig reproduktion av lax och hela Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt är kärnområde för flodpärlmussla och utter i Europa (Vattenmyndigheterna, 2011a, Internet).

2.2 JÄRNVÄGARS NATURMILJÖEFFEKTER

Järnvägar kan enligt Folkeson (1999) generellt ge följande effekter på mark och vatten:

Mark

 ändrade hydrogeologiska förhållanden  föroreningspåverkan  erosion  sättningar och skred  borttagande av geologiska formationer

Vatten

 förorening av ytvatten  påverkan på ytvattnens biologi  hydrogeologiska förändringar  förorening av grundvatten

Projekt Haparandabanan riskerar att ge ovanstående effekter på mark och vatten. Eftersom detta är ett examensarbete i hydrologi ligger fokus på förändringar av järnvägsområdets yt- och grundvatten. Erosion nämns under ”Mark” men eftersom grumling och sedimentation påverkar vattendragen och kanske inte är självklara begrepp kommer nästa avsnitt att redogöra för vad erosion, grumling och sedimentation är. Projektet hanterar en stor mängd sulfidjord och om den inte hanteras på rätt sätt riskerar projektet att försura marken vilket i sin tur kan leda till urlakning av miljö- farliga metaller. Därför kommer nästnästa avsnitt (2.2.2 ”Sulfid- och sulfatjordar”) beskriva vad sulfidjord är, vilka effekter sulfidjord kan ge på naturmiljön m.m. Resterande effekter som nämns under ”Mark” kommer alltså inte att behandlas vidare i det här kapitlet.

2.2.1 Erosion, grumling och sedimentation

2.2.1.1 Erosion

Enligt Nationalencyklopedin (2011, Internet) är erosion nötning eller skulptering av berggrund eller jordtäcke genom bland annat vatten och vind. Vattenerosion, som ibland kallas fluvial erosion, sker i bäckar och älvar. Utanför vattendrag i sluttningar sker sluttningserosion och när regndroppar faller på bar jord sker dropperosion. Floderosion verkar som sidoerosion i älvar eller som djuperosion på älvars bottnar. Ofta skiljs naturlig erosion och av människan påverkad erosion, som kan leda till markförstöring, åt.

Hur känslig en jord är för erosion beror på hur stora partiklar den har. Jordarter med stora partiklar, exempelvis grus och sten, eroderar inte lika lätt som jordarter med små partiklar, som exempelvis sand och silt. Leror, som har små partiklar, är undantag. De är svåreroderade eftersom partiklarna hålls ihop av kohesionskrafter. Där vegetation saknas kan vinden erodera jordlagren. Sand och silt är, som nämndes ovan, särskilt 16

känsliga för denna erosion (SGU, 2011, Internet). Konstruktioner vid vattenarbeten med tillhörande markarbeten kan påverka tillförseln av material till vattendrag eftersom konstruktionerna genom ändrade strömningshastigheter eller dämningar kan medföra kort- eller långsiktiga erosionsmöjligheter (Tyréns, 2006).

Genom att lägga erosionsskydd över områden med lätteroderade jordar kan man minska risken för erosion och därmed grumling. Ett bra erosionsskydd skyddar jord från att erodera bort och släpper samtidigt igenom regnvatten. Bergkrossmaterial är det vanligast förekommande erosionsskyddet i svenska infrastrukturprojekt. Andra metoder för att minska erosion är att styra arbeten till lämpliga tider på året och att avtäcka så små ytor som möjligt (Tyréns, 2006).

De största riskerna för vattenerosion utmed Haparandabanan är av naturliga skäl där järnvägen passerar vattendrag. Vid brobyggen och trumläggningar avtäcks mark vilket ofta leder till ökade erosionsmöjligheter. För att minska erosionen vid vattendrag har projektet erosionsskyddat vattendragens kanter, oftast med hjälp av bergkrossmaterial men ibland med naturgrus. Man har även försökt avtäcka marken under så kort tid som möjligt. I Bilaga 4 visas fotografier på de vattendrag som korsas av den nya sträckan av Haparandabanan. På fotografierna kan man se exempel på erosionsskydd.

2.2.1.2 Grumling

Utsläpp av suspenderat partikulärt material, det vill säga partiklar som på grund av sin låga vikt virvlas upp och transporteras bort med strömmande vatten, medför grumling och sedimentation som kan innebära miljöproblem (Tyréns, 2006).

I infrastrukturprojekt uppstår grumling lätt i stora skärningar eller i områden med lätt- eroderade jordarter. Markarbeten som avlägsnar vegetation och frilägger markyta ger ofta upphov till grumling. Vegetation fungerar i vanliga fall som filter och fångar upp partiklar innan de når vattnet. Maximal tillförsel av material till vattendrag är vanligtvis störst när schaktningsarbeten påbörjas och avtar gradvis tills de når en konstant nivå, vilket beror på att små partiklar lätt transporteras bort av regn och avrinnande vatten och kvar blir till största delen grovkornigt material som är tyngre och inte påverkas lika mycket av nederbörd (Tyréns, 2006).

Det är framför allt de minsta partiklarna som upplevs orsaka grumling i vattendrag. När de svävar i vattnet och träffas av solljus reflekteras strålarna och vattnet ser ”mjölkigt” ut (Tyréns, 2006).

I ett ekologiskt perspektiv är olika vattendrag olika känsliga för grumling. Vissa arter påverkas inte alls av icke-naturlig grumling medan de negativa konsekvenserna för andra arter blir stora. När omgivningen förändras flyr många individer från området där störningen uppstod. Problemet för dessa individer är att det kan vara svårt att hitta liknande platser. De som inte innehar förmågan att snabbt mobilisera sig längre sträckor drabbas (Tyréns, 2006). Grumling minskar sikten i vattnet för vissa arter och kan därmed försvåra sökandet efter föda (Rivinoja m.fl., 2000). Indirekt kan grumling på- verka födotillgången negativt eftersom en minskad mängd solljus som når vattendragets botten leder till en minskad produktion av alger och plankton som i sin tur leder till att

näringstillgången för individerna högre upp i näringskedjan minskar (Tyréns, 2006). De flesta fiskar som lever i strömmande vatten klarar några veckors grumling eftersom de är vana vid den naturliga grumlingen som brukar öka vid kraftiga vattenflöden. Om grumlingen pågår i månader kan den dock ge negativa konsekvenser för fiskar och andra vattenlevande individer i form av skador på gälarna. Filtrerande insektsarter och musslor påverkas negativt av för mycket grumling eftersom de filtrerar just vatten (Rivinoja m.fl., 2000).

För att förhindra grumling kan, i exempelvis diken, olika slags sedimenteringsanordningar uppföras. De kan vara platsbyggda, transportabla eller naturliga. Exempel på en transportabel sedimentfälla är en vanlig container som vatten pumpas upp i och exempel på en naturlig sedimentfälla är en våtmark till vilken vatten leds och får infiltrera (Tyréns, 2006). Fyra exempel på platsbyggda sedimenteringsanordningar som använts vid byggnationen av den nya sträckan av Haparandabanan finns i Bilaga 4.

Turbiditet är ett mått på mängden ljus som absorberas eller bryts av vatten. Eftersom det oftast finns ett samband mellan turbiditet och koncentration av suspenderat material kan turbiditet användas för att uppskatta halten suspenderat material (Lloyd m.fl., 1987). Andra metoder för att mäta grumling är flaskmetoden och siktning (Tyréns, 2006).

2.2.1.3 Sedimentation

Sedimentation är när partiklar som är tyngre än vatten sjunker till botten. Hur snabbt partiklarna sjunker beror på deras densitet och form (Tyréns, 2006; Minnesota Rural Water Association, 2011, Internet). Om de har hög densitet sjunker de snabbare än om de har låg densitet. Finkorniga partiklar kan hålla sig svävande i vatten under en lång tid innan de sedimenterar och kan sprida ut sig på ett stort område. Om de sedimenterar i ett vattendrag spolas de ofta iväg vid nästa höga vattenflöde och sedimenterar sedan igen när vattnet blir lugnare. Grovkorniga partiklar sedimenterar snabbare än finkorniga och kan bilda bankar i vattendrag som ligger kvar länge, trots höga vattenflöden (Tyréns, 2006). I Tabell 3 redovisas sedimenteringstider hos jordarter med olika kornstorlekar.

Tabell 3. Sedimenteringstider hos olika jordarter (Rivinoja m.fl., 2000). Svenska Geo- tekniska Föreningen benämns SGF. FRAKTION BENÄMNING 1981 (SGF) SEDIMENTERINGSTID (Kornstorlek i mm) (Kornstorlek i mm) (Tid för att sjunka 1 meter) Grus Grovgrus (60-20) 1 s Mellangrus (20-6) Fingrus (6-2) Sand Grovsand (2-0,6) 10 s Mellansand (0,6-0,2) Finsand (0,2-0,06) 2 min Silt Grovsilt (0,06-0,02) 2 tim Mellansilt (0,02-0,006) Finsilt (0,006-0,0002) Ler Ler (<0,0002) 8 dygn

Fiskar och bottenlevande djur är enligt Tyréns (2006) mycket beroende av lämpliga bottnar för att kunna överleva. När partiklar sedimenterar på bottnar fyller de antingen igen små håligheter eller lägger sig i lager. I båda fallen drabbas både organismer som lever på bottensubstratets yta och de som ligger nedgrävda i det. Enligt Tyréns (2006) är en av de största anledningarna till att flodpärlmusslan är utrotningshotad igen- slamning av bottensubstrat. Unga musslor lever nämligen upp till åtta år nedgrävda i bottensubstratet. Om fina partiklar sedimenterar kan det innebära ökad dödlighet hos fiskrom, kräftor och musslor och laxartade fiskar som vid lek vill ha grusbottnar kan komma att få färre lekområden vilket kan leda till mindre fortplantning.

2.2.2 Sulfid- och sulfatjordar

Projekt Haparandabanan gräver upp sulfidjord och anlägger sulfidjordsupplag. An- ledningen till att sulfidjord inte får ligga kvar under järnvägen är att den har under- måliga stabilitetsegenskaper. Förflyttning av sulfidjord kan leda till att den kommer i kontakt med syre. Om den oxiderar kan den enligt Wennerberg (2005) ge kraftigt för- surat lakvatten. Det här avsnittet beskriver hur sulfidjordar bildats, var de förekommer, hur det går till när de oxiderar, hur utlakningen av metaller går till och vilken påverkan de kan ha på vattenekosystemen.

2.2.2.1 Bildning av sulfidjordar

I Östersjöområdet har sulfidjordar främst bildats under Litorinaperioden för 7500 till 4000 år sedan då havsvattnet var varmare, saltare och mer näringsrikt än idag (Landsbygdsnätverket, 2009; Sohlenius & Öborn, 2002). Efter den senaste istiden bredde havet ut sig och tidigare landlevande växter hamnade på havsbottnen och bäddades, tillsammans med alger, in i sediment (Landsbygdsnätverket, 2009; Sohlenius & Öborn, 2002). Ackumulationen av växtrester i sedimenten ledde till syrebrist och bakterier som trivdes i anaeroba förhållanden började bryta ned växtresterna med hjälp av sulfat i havsvattnet och sulfidsediment bildades, innehållande bland annat järn- sulfider (främst FeS och FeS2) (Landsbygdsnätverket, 2009; Sohlenius & Öborn, 2002). Enligt Sohlenius & Öborn (2003) förekommer järnsulfiderna i Norrbotten mestadels som järnmonosulfider (FeS).

Idag ligger dessa sulfidjordar ovanför havsytan bland annat på grund av landhöjningen. När sulfidjordarna ligger under grundvattenytan är de kemiskt stabila och neutrala men när grundvattennivån sjunker och de exponeras för syre påbörjas kemiska reaktioner och sura sulfatjordar, som förutom att de är sura också innehåller mer svavel- och metallföreningar än normalt, bildas (Landsbygdsnätverket, 2009).

2.2.2.2 Utbredning av sulfid- och sulfatjordar

Sulfid- och sulfatjordar finns fläckvis över hela jorden men främst längs kusterna i Sydostasien, västra Afrika, Australien och USA. De största förekomsterna av jordarna i Europa finns i Finland men förekomsterna är också stora i Sverige (Landsbygds- nätverket, 2009). I Sverige finns jordarna främst längs Norrlands kust men även i andra områden längs Östersjökusten och vid Mälaren och Hjälmaren (Sohlenius & Öborn, 2002). Ibland går jordarna under namnet ”svartmocka” på grund av deras svarta färg som beror på innehållet av mineralet järnsulfid (FeS) (Landsbygdsnätverket, 2009; Sohlenius & Öborn, 2002). Nivåmässigt ligger största delen av sulfid- och sulfatjordarna upp till 60 m över havet (Landsbygdsnätverket, 2009).

2.2.2.3 Ombildning av sulfidjordar till sura sulfatjordar

När grundvattennivån av olika anledningar sjunker och sulfidjordarna exponeras för syre sker olika reaktioner i dem. Kortfattat beskrivet oxideras sulfidmineraler till järn- hydroxider och sulfat (S ) och protoner ( ) frigörs (Landsbygdsnätverket, 2009; 20

Sohlenius & Öborn, 2002). Svavelsyra (H2SO4) bildas och markens pH sjunker drastiskt. Enligt Höglund & Herbert (2004) går oxidationen av järnsulfider (FeS2) till så här:

FeS2 + O2 + H2O  F + 2S + 2

och oxidationen av järnmonosulfider (FeS) till så här:

2+ FeS + 2O2  Fe + 2S

Oxidationen av sulfidmineral till järnhydroxider går snabbt och jordarna får en grå färg redan efter några timmar (Sohlenius & Öborn, 2002). Ofta ses utfällningen av järn som rostbildning i jordarna. Sulfidjordars reaktion med syre bildar alltså sura sulfatjordar (Landsbygdsnätverket, 2009). Enligt Wennerberg (2005) uppvisar sura sulfatjordar pH- värden mellan 2 och 4.

2.2.2.4 Frigörelse av metaller

Vid bildningen av sura sulfatjordar frigörs, förutom svavelsyra, skadliga metaller bundna till lättlösliga sulfider. När pH i marken sjunker löses också mer svårvittrade sulfider, silikater och organiska ämnen upp vilket gör att ännu mer metaller frigörs och löser sig i det markbundna vattnet (Landsbygdsnätverket, 2009).

Grundämnen kan vara hårt bundna i mineral eller organiskt material, lösta i markvattnet eller sitta löst bundna på markens partiklar. Dominerande bindningsform för ett visst ämne varierar mellan och inom olika jordar. De totala halterna av tungmetaller är inte högre i sulfidjordar än i andra svenska lerjordar utan det är mobiliseringen från mineral till markvatten som gör metallerna lättrörliga. I sulfidjordar är tungmetaller delvis bundna i silikatmineral, men också i järnsulfider, exempelvis FeS2. När sulfiderna oxiderar frigörs svavel, järn och metaller som varit bundna i dem. De låga pH-värdena i den oxiderade jorden leder till att silikatmineral löses upp och omvandlas (genom kemisk vittring) vilket gör att tungmetaller löses i markvattnet (Sohlenius & Öborn, 2002).

Vissa metaller kan på nytt bindas i de mineral som bildas i den oxiderade jorden, exempelvis kan koppar bindas i järnhydroxider som tidigare fällts ut i sura sulfatjordar. Detta minskar mest troligt utlakningen av ämnet (Sohlenius & Öborn, 2002).

2.2.2.5 Utlakning av metaller

Oftast innehåller dräneringsvatten från områden med sura sulfatjordar höga halter av flera potentiellt giftiga tungmetaller, såsom kadmium, nickel, zink och koppar (Sohlenius & Öborn, 2002). Under torra perioder när grundvattennivåerna är låga och vatten av- dunstar minskar de sura sulfatjordarnas volymer och lodräta sprickor bildas. Sprick- ytorna får ofta en rödbrun färg som beror på att föreningar som bildas vid oxideringen binds på dem. De sura föreningarna och mobiliserade metallerna sköljs sedan ut till diken och vattendrag vid snösmältning eller kraftiga regn (Landsbygdsnätverket, 2009). Under grundvattenytan är ofta marken mer kompakt och där går transporten betydligt

långsammare. Därför förekommer många metaller i höga koncentrationer i markvattnet närmast grundvattenytan. Utlakningen gör att totalhalterna av svavel och många metaller blir lägre i den sura sulfatjorden än i den underliggande sulfidjorden (Sohlenius & Öborn, 2002).

2.2.2.6 Identifiering av sulfid- och sulfatjordar

Okulärt kan sulfidjordar identifieras genom deras karaktäristiska svarta färg som beror på innehållet av mineralet järnsulfid (FeS). Områden med sulfid- eller sulfatjordar kan hittas med hjälp av biogeokemiska kartor som anger tungmetallhalter i bäckvatten- växter. Områden med sura sulfatjordar har ofta förhöjda halter av vissa metaller. Även på jordartskartor kan man hitta dessa jordar (Sohlenius & Öborn, 2002).

Indikationer på läckage från sura sulfatjordar är klart vatten, inget synligt smådjursliv i diken, oljeliknande hinnor på vattenytor (som visar bakteriell tillväxt vid riklig utfällning av järn) och rött ”grötigt” vatten som slammar upp allt i sin väg (Landsbygds- nätverket, 2009). Andra indikationer är vertikala sprickor med purpurröda millimeter- tjocka beläggningar av järnhydroxider. I dessa sprickor förekommer också mineralet jarosit som har en ljusgul färg (Sohlenius & Öborn, 2002).

2.2.2.7 Påverkan på vattenekosystemen

Koncentrationer av många ämnen stiger i vattendrag som passerar områden med sura sulfatjordar. Eftersom grundvattennivån sjunker under torra perioder (vilket leder till att sulfidmineral oxideras och svavelsyra bildas) varierar också koncentrationer av pH och tungmetaller kraftigt under året. Under snösmältningen och efter kraftiga regn rinner stora mängder vatten genom jordarna och syra och metaller sköljs ut till vattendrag. Exempel på metaller vars koncentrationer kan bli höga är kadmium, nickel och aluminium. Eftersom metallkoncentrationer beror på låga pH-värden och höga sulfathalter orsakar sura sulfatjordar höga metallkoncentrationer (Sohlenius & Öborn, 2002).

Läckage av syra och metaller från sura sulfatjordar orsakar störst skador i vattendrag, speciellt i de nedre delarna eftersom surhets- och metallbelastningen där sammantaget blir störst. Detta kan ses i form av obalans i ekosystemen, försvunna bottendjursbestånd, skadade fortplantningsområden och fiskdöd, även om det sistnämnda är sällsynt (Landsbygdsnätverket, 2009; Sohlenius & Öborn, 2002).

I Tabell 4 anges bakgrundshalter av metaller i vattendrag utefter Norrlands kust. Efter- som kusten är påverkad av sura sulfatjordar kan värdena i tabellen vara intressanta att jämföra uppmätta värden med.

Tabell 4. Bakgrundshalter av metaller i vattendrag utefter Norrlands kust, under högsta kustlinjen (Herbert m.fl., 2009). Låg halt av humus Hög halt av humus och låg alkalinitet och låg alkalinitet pH 6,95 6,03 As 0,2µg/l 0,3µg/l Cd 0,005µg/l 0,009µg/l Co 0,041µg/l 0,13µg/l Cr 0,15µg/l 0,3µg/l Cu 0,62µg/l 0,52µg/l Hg 1,2ng/l 2,5ng/l Ni 0,34µg/l 0,33µg/l Pb 0,09µg/l 0,23µg/l V 0,085µg/l 0,43µg/l Zn 1,8µg/l 2,7µg/l Al 98µg/l 315µg/l Fe 151µg/l 653µg/l Mn 13µg/l 27µg/l

2.2.2.8 Åtgärder för att motverka bildning av sura sulfatjordar

För att motverka bildning av sura sulfatjordar måste först och främst områden med sulfidjordar identifieras. När det är gjort bör man så långt som möjligt undvika att sänka grundvattenytan. Om marken ska dikas är det viktigt att inte sänka grundvattenytan mer än absolut nödvändigt. Kalkning kan höja pH i det övre markskiktet men inte längre ned. Det är viktigt att tänka på förekomsten av sulfidjordar vid exempelvis järnvägs- byggnationer (Sohlenius & Öborn, 2002).

Flera metoder har i Finland prövats inom jordbruket för att minska belastningen från dessa jordar. Ingen metod är 100 % effektiv men den bästa metoden är reglerad dränering som i stor utsträckning kan motverka bildning av sura sulfatjordar. Med metoden kan man reglera mängden avrinningsvatten från ett område och därmed för- hindra att marken torkar ut för mycket, balansera avrinningen efter en torr sommar och minimera risker för surchocker i vattendrag. Regleringen kan ske i öppna diken eller i reglerbrunnar, som är det vanligare alternativet. Om tillgång till vatten finns kan regleringen också användas för underbevattning som innebär att man pumpar vatten från vattendrag in i marken när den riskerar att torka ut. För att regleringen ska ha effekt måste nederbördsmängderna och vattnets rörelser i marken följas. Jordbrukarna i Finland reglerar nästan alla nya dikningar (Landsbygdsnätverket, 2009).

I ett flera hundra år långt perspektiv är det dock troligt att de negativa effekterna av sura sulfatjordar minskar eftersom vittringen, som höjer pH och minskar mobiliseringen av metaller, kommer att fortsätta (Sohlenius & Öborn, 2002).

2.3 FLÖDESDIMENSIONERING

Projekt Haparandabanan har i olika dokument skrivit att kulvertar och trummor ska dimensioneras för minst 50-årsflöden för att minimera risken för vattengenombrott. Eftersom termen 50-årsflöde förekommer på flera ställen i processuppföljningstabellen i Bilaga 1 och läsaren kanske är obekant med den, kommer här ett avsnitt som närmare går in på flödesdimensionering.

Flödesdimensionering går ut på att bestämma hur ofta en vattenanläggnings (t.ex. en järnvägstrummas) flödeskapacitet kan vara otillräcklig. Med andra ord; en återkomsttid bestäms och utifrån den räknas det dimensionerande flödet ut.

SMHI:s hydrologiska stationsnät omfattar ungefär 330 stationer. För vattenföring och vattenstånd beräknas dygns-, månads- och årsmedelvärden samt maximum och mini- mum för varje år. Det finns vattenföringsserier från ungefär 725 platser med varierande serielängder. Att få en optimal fördelning av mätstationer är ett av syftena med planeringen av stationsnätet. Utifrån data från vattenföringsstationer och med hjälp av interpoleringsmetoder och matematiska modeller kan information om vattenföring med en bestämd noggrannhet ges för en valfri punkt i ett vattendrag. För att ta reda på vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag som finns inom ett område som inte direkt täcks av stationsnätet används i stället data från stationsnätet som underlag för vidare beräkningar och uppskattningar (SMHI, 2009d, Internet). Om vattenföringsserier från ett vattendrag inte finns att tillgå utgår man i så fall alltså från vattenföringsserier i när- liggande likartade vattendrag (SMHI, 2001).

Dimensioneringsunderlag för byggande i vatten beräknas genom frekvensanalys av befintliga hydrologiska mätserier (SMHI, 2009d, Internet). I frekvensanalyser bestäms återkomsttider på T år och sedan uppskattas de högvattenflöden, QT, som inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång under T år. Perioder på T år blir alltså de uppskattade högvattenflödenas återkomsttider. För att uppskatta högvattenflöden går det mer specificerat till så att de högsta vattenflödena för ett visst antal år sorteras i storleks- ordning och medelvärde och standardavvikelse räknas ut. Sedan väljs en sannolikhets- fördelning och QT kan räknas ut med hjälp av fördelningens formel/formler (Shaw, 1994). SMHI använder i första hand Gumbelfördelning och tvåparameters Lognormal- fördelning (SMHI, 2001). Så här räknas det dimensionerande flödet, QT, ut med hjälp av Gumbelfördelning:

QT = + S * KT där är medelvärdet av högvattenflödena och S är standardavvikelsen (Xu, 2009).

Eftersom de hydrologiska mätserierna innehåller information om hur hydrologiska för- hållanden varit gäller beräknade värden för likadana förhållanden som tidigare. I små avrinningsområden med liten andel sjöar finns ofta vattendrag med snabb respons. I sådana vattendrag kan den momentana flödestoppen vara mycket högre än dygns- medelvärdet. I SMHI:s dimensioneringsunderlag anges därför en faktor för momentan- 24

tillägget. Momentanfaktorn för varje område har beräknats som kvoten mellan det högsta uppmätta momentanflödet och det högsta uppmätta dygnsflödet under en period. För framräknade punkter har kurvanpassningar gjorts och de tar även hänsyn till områdens sjöprocent (SMHI, 2009d, Internet).

För att räkna ut sannolikheten att ett högvattenflöde med en viss återkomsttid inträffar eller överträffas en gång under ett visst antal år används formeln:

där P är sannolikhet, QT är högvattenflödet, T är återkomsttid och n är antal år (Xu, 2009).

Exempel: Projekt Haparandabanan har dimensionerat kulvertar och trummor för minst 50-årsflöden och banvallen beräknas hålla i ungefär 120 år. Ett 50-årsflöde har en återkomsttid på 50 år, vilket betyder att flödet inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång på 50 år. Sannolikheten är med andra ord 1 på 50 för varje enskilt år. När banvallen exponeras för risken under flera år blir den ackumulerade risken större. För en kulvert eller trumma vars livslängd beräknas till 120 år blir den ackumulerade risken 91 % att 50-årsflödet överskrids minst en gång under 120 år (SMHI, 2010, Internet). Beräkningen går till så här:

≈ 91 %

I Tabell 5 visas ytterligare sannolikheter, som beräknats på samma sätt.

Tabell 5. Samband mellan återkomsttider, exponerade tider och sannolikheter att de olika flödena ska inträffa eller överträffas (SMHI, 2010, Internet). Återkomsttid Sannolikhet Sannolikhet Sannolikhet Sannolikhet Sannolikhet under 5 år under 10 år under 20 år under 50 år under 100 år 5 år 67 % 89 % 99 % 100 % 100 % 10 år 41 % 65 % 88 % 99 % 100 % 20 år 23 % 40 % 64 % 92 % 99 % 50 år 10 % 18 % 33 % 64 % 87 % 100 år 5 % 10 % 18 % 39 % 63 % 500 år 1 % 2 % 4 % 10 % 18 % 1000 år 0 % 1 % 2 % 5 % 10 %

Vid flödesdimensionering är det viktigt att ta hänsyn till framtida klimatförändringar och markanvändningar och att beakta effekter av bristande underhåll på vatten- anläggningar, till exempel igenväxta diken som kan höja vattennivåerna.

2.3.1 Framtidens klimat

Traditionell frekvensanalys av hydrologiska mätserier bygger på antagandet att klimatet inte förändras över tid och att framtidens flöden har samma statistiska egenskaper som de som observerats och lagrats i våra tidsserier. Om det visar sig att klimatet inte är stabilt kan resultatet ifrågasättas. Med den bakgrunden och med vetskapen om att framtidens klimat kan ändras är det viktigt att ta hänsyn till systemets känslighet för klimat- förändringar vid flödesdimensionering. Om konstruktionen förväntas hålla länge, exempelvis i 100 år, är det speciellt viktigt (SMHI, 2009d, Internet).

I februari i år publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature två nya studier (Min m.fl., 2011 och Pall m.fl., 2011). Enligt Min m.fl. (2011) har den antropogena ökningen av växthusgaser i atmosfären bidragit till den observerade intensifieringen av extrem- nederbörd över ungefär två tredjedelar av norra halvklotets landområden, för vilka data finns tillgänglig. Resultaten är baserade på en jämförelse mellan uppmätta och klimatmodellsimulerade förändringar i extremnederbörd under andra delen av 1900- talet. Enligt Pall m.fl. (2011) är det mycket troligt att antropogena växthusgasutsläpp ökat risken för översvämningar i England och Wales. Forskarna har gjort beräkningar av hur vädret utvecklades under en specifik period och av hur vädrets utveckling påverkade vattenflödena. De har också räknat ut hur vädret hade varit och hur hydrologin hade sett ut utan människans extra växthusgasutsläpp. Hur stor betydelsen av växthusgasbidraget var för risken för översvämningar under perioden är fortfarande osäkert, men i nio fall av tio tyder modellresultaten på att 1900-talets antropogena växthusgasutsläpp ökade risken för översvämningar i England och Wales under perioden med mer än 20 % och i två av tre fall med mer än 90 %. Studierna visar alltså att människans ökning av växthusgaser i atmosfären har bidragit till en intensifiering av extrema skyfall över norra halvklotet och ökat risken för översvämningar i England och Wales. Eftersom den förstärkta växthusgaseffekten är ett globalt problem är det troligt (men inte helt säkert) att människans ökning av växthusgaser i atmosfären även har ökat risken för översvämningar i Sverige.

Under år 2010 publicerades en rapport (Nikulin m.fl., 2010) som visar scenarier för hur extremvädersituationer kommer att se ut i Europa under perioden 1971-2100. Som kontrollperiod användes data från SMHI:s standardperiod 1961-1990. Tidigare klimat- scenarier har visat att den totala nederbörden kommer att minska långsiktigt i en del regioner, exempelvis södra Europa, medan mönstret för den extrema nederbörden på många av dessa platser kommer få ökad frekvens och intensitet. De nya beräkningarna för Skandinavien visar att extrem nederbörd som tidigare inträffat vart tjugonde år kan bli verklighet vart åttonde år, och till och med så ofta som vart tredje år på vissa platser vintertid. Enligt de nya scenarierna ökar regnmängderna vid extremtillfällena med upp till 40 % i Skandinavien. Beräkningarna för nederbörd har något större spridning i resultaten jämfört med för extrema temperaturer och vindar men alla modeller visar att extremerna kommer bli fler och mer intensiva. I Figur 6 visas hur ofta, jämfört med under perioden 1961-1990, 20-årsextremnederbörd i Skandinavien i genomsnitt enligt beräkningarna kommer att inträffa i slutet av detta århundrade under sommar- och vintertid. I områden där 20-årsextremnederbörd förväntas inträffa lika ofta som under perioden 1961-1990 används lila färg och i områden där 20-årsextremnederbörd för- väntas inträffa oftare används andra färger (se färgskalan i Figur 6). I nordöstra Sverige kommer stora förändringar i allmänhet ske, i synnerhet under vinterhalvåret.

Figur 6. Karta över Skandinavien som visar hur ofta den andra hälften av 1900-talets 20-årsextremnederbörd i genomsnitt enligt beräkningarna kommer att inträffa i slutet av detta århundrade under sommar- och vintertid (efter Nikulin m.fl., 2010). ©Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Vid en närmare granskning av kartorna i Figur 6 kan man se att beräkningar för kust- området mellan Kalix och Haparanda inte gjorts. Figuren indikerar dock att extrem- nederbörd som inträffade en gång per 20:e år under perioden 1961-1990 i området kring Haparandabanan kommer att inträffa vart tolfte, tionde eller åttonde år under sommaren och vart åttonde, sjätte eller fjärde år under vintern.

Enligt regionala framtidsscenarier kommer klimatet i norra Sverige bli varmare och blötare. Scenarierna har använts för att, med hjälp av HBV-modellen, studera hur vatten- flöden kommer att förändras. Vattenflödesscenarierna visar en ökad avrinning från Sverige med den största ökningen i fjällen. De karaktäristiska avrinningsförloppen under året kommer att förändras. Vårflödena kan på grund av ändrade temperatur- och nederbördsförhållanden komma några veckor tidigare än de gör idag (SMHI, 2009b, Internet). När SMHI har jämfört meteorologiska mätserier från åren 1991-2005 med den meteorologiska standardnormalperioden 1961-1990 visar analysen att det har blivit varmare och på många platser nederbördsrikare. Växthuseffekten kan ha börjat påverka vårt klimat vilket understryker rimligheten i klimatscenariernas resultat (SMHI, 2009d, Internet).

För att järnvägar ska klara av klimatets variationer måste hänsyn tas till ändrade risker för ras och skred, förändrade grundvattenförhållanden och broar och trummor måste vara dimensionerade för att kunna släppa igenom tillräckligt mycket vatten under extrema vattenflöden. Underhållsbehovet av järnvägar förändras eftersom nederbörds- fördelningen mellan regn och snö under vintern kommer bli annorlunda i Sverige (SMHI, 2009c, Internet).

2.4 LAGAR OCH ÖVRIGA STYRMEDEL

De miljörättsliga lagar och styrmedel som gäller i Sverige är väsentliga att känna till för att fullt ut förstå den här rapporten. Förutom i det här kapitlet kommer lagarna och styr- medlen att nämnas i alla resterande kapitel.

2.4.1 Vattendirektivet

EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG), även kallat vattendirektivet eller vattenramdirektivet, trädde i kraft i medlemsländerna i slutet av år 2000. Medlemsländerna hade då dryga 3 år på sig att införa de lagar och författningar som är nödvändiga för att följa direktivet.

Syftet med direktivet är att upprätta en ram för skyddet av inlandsytvatten, vatten i övergångszoner, kustvatten och grundvatten för att:

 ”hindra ytterligare försämringar och skydda och förbättra statusen hos akvatiska ekosystem och, såvitt avser deras vattenbehov, även terrestra ekosystem och våtmarker som är direkt beroende av akvatiska ekosystem,  främja en hållbar vattenanvändning baserad på ett långsiktigt skydd av tillgängliga vattenresurser, och  eftersträva ökat skydd och förbättring av vattenmiljön bland annat genom särskilda åtgärder för en gradvis minskning av utsläpp och spill av prioriterade ämnen samt genom att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen upphör eller stegvis elimineras,  säkerställa en gradvis minskning av förorening av grundvattnet och förhindra ytterligare förorening, och  bidra till att mildra effekterna av översvämning och torka och därigenom bidra till:

 tillräcklig tillgång på ytvatten och grundvatten av god kvalitet som behövs för en hållbar, balanserad och rättvis vattenanvändning,  en betydande minskning av förorening av grundvattnet,  skydd för territoriella och marina vatten,  uppfyllande av målen för relevanta internationella överenskommelser, inbegripet sådana som syftar till att förebygga och eliminera förorening av den marina miljön, genom gemenskapsåtgärder för att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen upphör eller gradvis elimineras, med det slutgiltiga målet att uppnå koncentrationer i den marina miljön som ligger nära bakgrundsnivåerna för naturligt förekommande ämnen och nära noll för av människan framställda syntetiska ämnen”.

Enligt Westerlund (2005) har vattendirektivet en tillämpningsstruktur som följer avrinningsområden. Om man på effektivast möjliga sätt vill kontrollera vatten som resurs måste man utgå från hur vatten rör sig i naturen och då hamnar man automatiskt i ett avrinningsområdestänkande. Avrinningsområdena för ytvatten ska bestämma struktur och indelningar. Grundvattenrörelserna sammanfaller ofta med dem men inte alltid och därför säger direktivet att man utifrån grundvattenförhållanden i respektive område ska bestämma till vilket avrinningsområde en grundvattentillgång ska tillhöra. EG-rättsligt sett är ramdirektivet relativt radikalt eftersom det inte bara säger att olika vattenrelaterade mål ska uppnås utan även i stor omfattning hur det ska göras.

Som en följd av vattendirektivet är Sverige idag indelat i fem vattendistrikt och hela Norrbottens län ingår i Bottenvikens vattendistrikt som sträcker sig från Torneälven i nordost ner till och med Öreälvens avrinningsområde i söder och omfattar alla sjöar och vattendrag i de avrinningsområden som rinner ut i Bottenviken och Kvarken. Även kustområdena i skärgården ingår men inte havsområdet utanför (Vattenmyndigheterna, 2011a, Internet). Ansvarig för Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt är Läns- styrelsen i Norrbottens län (Vattenmyndigheterna, 2011b, Internet).

2.4.2 Miljöbalken

Miljöbalken trädde i kraft 1 januari 1999 och upphävde tidigare svenska miljölagar. Den syftar till att främja en hållbar utveckling, där både vi och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö (Tyréns, 2006). Enligt Miljödepartementet (2011, Internet) innehåller miljöbalken bland annat allmänna hänsynsregler som alla ska följa för att skydda naturen. De innebär exempelvis att alla måste vidta nödvändiga skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Hänsynsreglerna gäller för alla verksamheter som påverkar miljön. Den som orsakar skada eller olägenhet ansvarar för att förebygga eller avhjälpa den. Miljöbalken innehåller också miljökvalitetsnormer som är gränser för hur mycket naturen tål. Genom normerna bestäms högsta eller lägsta halter av olika ämnen i mark, vatten och luft i specifika områden.

2.4.2.1 Miljökonsekvensbeskrivningar

Miljökonsekvensbeskrivningar har funnits med i den svenska miljölagstiftningen sedan början av 90-talet men kraven och processen blev betydligt mer omfattande i och med miljöbalken som infördes år 1999. Tanken med hela processen är att verksamhets- utövaren ska få in synpunkter för att kunna genomföra projektet på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Miljökonsekvensbeskrivningar krävs bland annat för miljöfarliga verksamheter enligt 9 kap. MB och vattenverksamheter enligt 11 kap. MB. Innan en ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning lämnas in till tillståndsmyndigheten ska ett samråd hållas.

MKB-processen går kortfattat till som så att någon planerar en verksamhet som kräver tillstånd enligt miljöbalken och lämnar ett samrådsunderlag till länsstyrelsen (och till miljöförvaltningen när kommunen är tillståndsmyndighet). Samrådsunderlaget är en skriftlig redogörelse för den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och förutsedda miljöpåverkan. Denna information ska även lämnas till

enskilda som antas bli särskilt berörda. Verksamhetsutövaren kallar till ett samråds- möte som den själv bestämmer utformningen på. Ofta åker länsstyrelsen och kommunen ut till den aktuella verksamheten och diskuterar ansökan samt inriktning och omfattning på miljökonsekvensbeskrivningen. Verksamhetsutövaren för protokoll.

Om den aktuella verksamheten finns beskriven i förordningen (1998:905) om miljö- konsekvensbeskrivningar innebär verksamheten betydande miljöpåverkan och ett till samråd ska hållas. Om den aktuella verksamheten inte automatiskt innebär betydande miljöpåverkan ska verksamhetsutövaren inhämta synpunkter från särskilt berörda och tillsynsmyndigheten. Tillsammans med samrådsprotokollen utgör dessa synpunkter en samrådsredogörelse som ska skickas till länsstyrelsen. Länsstyrelsen läser samråds- redogörelsen och beslutar om verksamheten kan antas medföra betydande miljö- påverkan eller inte. Om den inte gör det får verksamhetsutövaren göra klart MKB:n men om den gör det ska ett ytterligare samråd hållas med en bredare krets.

Ofta måste ärendet annonseras i tidningar och kommunstyrelsen och statliga myndigheter höras. Lokala natur- och miljöföreningar är andra intressegrupper. Efter det bredare samrådet sammanfattar verksamhetsutövaren inkomna synpunkter skriftligt.

Vad en MKB ska innehålla regleras i 6 kap. 7§ MB. MKB-dokumentet ska vara ett enskilt dokument, oberoende av ansökan. När MKB:n är klar skickas den tillsammans med ansökan till tillståndsmyndigheten där prövningar påbörjas (Länsstyrelsen i Kalmar län, 2006).

2.4.2.2 Vattenverksamheter

Miljöbalkens 11:e kapitel behandlar vattenverksamheter. Vilka åtgärder som räknas som vattenverksamheter finns beskrivna i 11 kap. 2§ MB. Förenklat omfattar vattenverksamheter alla åtgärder som kan förändra vattnets djup, volym eller läge (Tyréns, 2006). Utgångspunkten är att vattenverksamheter är tillståndspliktiga men det finns även åtgärder som bara är anmälningspliktiga (11 kap. 9§ MB). Om det är självklart att inga allmänna eller enskilda intressen skadas av en planerad vattenverksamhet krävs inget tillstånd men verksamhetsutövaren måste då kunna visa att ingen skadas av vattenverksamheten (Tyréns, 2006).

Tillståndspliktiga vattenverksamheter prövas i en miljödomstol och anmälningspliktiga hos en länsstyrelse. Innan en ansökan lämnas in ska samråd med länsstyrelsen och enskilda som kan bli särskilt berörda ske (6 kap. 4§ MB). Efter samrådet beslutar länsstyrelsen om vattenverksamheten kan medföra en betydande miljöpåverkan. Om den bedöms göra det ska även ett bredare samråd hållas. I miljöbalken finns redovisat vilka tillståndspliktiga verksamheter som alltid medför en betydande miljöpåverkan. Om en specifik vattenverksamhet är upptagen i den redovisningen behöver det första sam- rådet med länsstyrelsen inte hållas utan då kan det utökade samrådet hållas direkt.

En tillståndsansökan om vattenverksamhet innehåller alltid en miljökonsekvens- beskrivning (MKB) och en redogörelse från samråd. Miljödomstolen beslutar om miljö- konsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. MB. Länsstyrelsen har innan beslutet möjlighet att yttra sig över miljökonsekvensbeskrivningen och föreslå villkor. Miljö-

domstolen meddelar sedan villkor för vattenverksamheten (Tyréns, 2006). Ett exempel på en vattenverksamhet är projekt Haparandabanans bortledande av grundvatten vid Hamptjärn i Kalix kommun (se Figur 7).

Figur 7. Vattenverksamhet i form av bortledande av grundvatten från järnvägsskärning vid Hamptjärn i Kalix kommun.

2.4.2.3 Miljöfarliga verksamheter

Miljöfarliga verksamheter definieras i miljöbalkens 9 kap. 6§ och där ingår även upplag av massor. Schaktmassor bestående av sten, grus eller jord räknas som ”inert avfall” om de blir över vid exempelvis en järnvägsbyggnation. Inert avfall innebär att avfallet inte förändras kemiskt, biologiskt eller fysikaliskt. Det löses inte heller upp, brinner inte och bryts inte ned kemiskt. Föroreningsrisken avgör om det behövs en anmälan eller till- stånd för uppläggning av inert avfall. Om föroreningsrisken bedöms som ringa ska upplaget anmälas till berörd kommun och om det bedöms som mer än ringa krävs tillstånd av länsstyrelsen. Urgrävda massor räknas inte som förorenade men kan ändå förorena genom exempelvis damning eller grumling (Tyréns, 2006).

2.4.2.4 Egenkontroll

Egenkontroll är en lagstiftad kontroll som varje verksamhetsutövare, vars verksamhet eller åtgärder ”kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön” måste genomföra. Kontrollen regleras i miljöbalkens 26 kap. om tillsyn. I kapitlets 19§ står bland annat att verksamhetsutövaren måste ”planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar”. Verksamhetsutövaren är också skyldig att ”genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön”.

Enligt Naturvårdsverket (2011a, Internet) omfattas den som bedriver en tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet också av förordningen (1998:901) om verksamhets- utövarens egenkontroll (FVE) och Naturvårdsverkets författningssamling 2000:15k (NFS) om genomförande av mätningar och provtagningar i vissa verksamheter. I förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll beskrivs hur dokumentation ska gå till. Där ställs bland annat krav på att göra en riskvärdering av verksamheten och dela upp ansvar för de delar som påverkar miljön. Om kemikalier ska användas ska en kemikalieförteckning upprättas. Förordningen ställer också krav på att det ska finnas rutiner för kontroll och underhåll av de delar av verksamheten som kan påverka miljön.

2.4.3 Nationella miljökvalitetsmål

Sverige har enligt Naturvårdsverket (2011c, Internet) 16 nationella miljökvalitetsmål som tillsammans beskriver det önskvärda tillståndet i miljön år 2020 (år 2050 då det gäller klimatmålet). De nationella miljökvalitetsmålen är:

1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv

Enligt Naturvårdsverket (2011b, Internet) är miljökvalitetsmålen viktiga för vår framtid och arbetet med att uppnå dem utgör grunden för den nationella miljöpolitiken. Naturvårdsverket ansvarar för tio miljökvalitetsmål och Boverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Sveriges geo-

logiska undersökning ansvarar för ett vardera. Varje år redovisas en samlad bedömning av möjligheterna att nå målen fram till år 2020.

Det nionde miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet” nämns i Bilaga 1 ”Process- uppföljningstabell”.

2.4.4 Process för byggande av järnväg

Planering och byggande av järnväg regleras huvudsakligen av lagen (1995:1649) om byggande av järnväg och miljöbalken. Järnvägsprocessen, som beskrivs och regleras i lagen om byggande av järnväg, består av flera olika skeden; idéskede, förstudie, järnvägsutredning, järnvägsplan, bygghandling och byggskede. I planeringsprocessen, som man kan säga utgörs av de fyra första skedena, väger man olika intressen mot varandra (Trafikverket, 2010h, Internet). I idéskeden, förstudier och järnvägs- utredningar väger man främst järnvägsintresset mot allmänna intressen medan enskilda intressen väger tyngst i järnvägsplaner (Ekhall m.fl., 2001). Järnvägsprocessen är omfattande och sträcker sig över flera år (Trafikverket, 2010h, Internet).

2.4.4.1 Idéskede

I idéskedet avgör Trafikverket om det kan bli aktuellt med ut- eller nybyggnad av järn- väg. Syftet är att identifiera vilka idéer som är tänkbara och genomförbara. Om idéerna går igenom kan det leda till en förstudie (Holmqvist & Lindbom, 2002).

2.4.4.2 Förstudie

Först identifierar och analyserar Trafikverket brister och möjligheter för att hitta tänkbara lösningar. Idéer som bedöms ogenomförbara sorteras bort. En öppen dialog med omvärlden är en viktig förutsättning för att kunna hitta bra alternativ (Trafikverket, 2010h, Internet). I en förstudie görs en grov avvägning om var järnvägen ska dras och det fokuseras främst på vilka områden som ska undvikas snarare än att ringa in områden som kan komma att bli aktuella för dragningen av den nya järnvägen (Holm- qvist & Lindbom, 2002). Om Trafikverket inte kan välja ett alternativ efter förstudien, och/eller om projektet ska tillåtlighetsprövas av regeringen, genomförs en järnvägs- utredning, annars påbörjas järnvägsplanarbetet direkt efter förstudien. Projekt som inte är av någon större omfattning kan direkt gå vidare från förstudie till järnvägsplanering, utan att ansöka om regeringens tillåtlighet. En lösning som innebär en helt ny järnväg eller ett nytt spår som är längre än 5km har generellt en betydande miljöpåverkan och måste därför tillåtlighetsprövas (Trafikverket, 2010h, Internet).

2.4.4.3 Järnvägsutredning

Under en järnvägsutredning provar, analyserar och utvärderar Trafikverket de åter- stående lösningarna. Syftet är att ta fram underlag för val av alternativ (Trafikverket 2010b, Internet). Konsekvenser för boende och miljö vägs mot samhällsnytta och vad som är ekonomiskt hållbart (Holmqvist & Lindbom, 2002). Till en järnvägsutredning hör 33

en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. Den lösning som väljs ska ha regeringens tillåtlighet innan arbetet med en järnvägsplan kan påbörjas. Om det bara finns ett alternativ kan projektet gå direkt från förstudie till järnvägsplan (Trafikverket, 2010h, Internet).

2.4.4.4 Järnvägsplan

Trafikverket färdigställer den slutgiltiga sträckningen och dess utformning och presenterar vilka marker och vilka fastigheter som kommer att beröras. Till varje järnvägsplan upprättas en miljökonsekvensbeskrivning som länsstyrelsen ska god- känna. Fokus på dialog och samråd med sakägare, kommuner, övriga myndigheter och intressenter är fortfarande starkt. När en järnvägsplan fastställts följer en överklagande- tid innan den vinner laga kraft. När den gjort det kan byggandet påbörjas (Trafikverket, 2010h, Internet).

2.4.4.5 Bygghandling

Trafikverket tar fram slutgiltiga bygghandlingar och projektets tekniska utformning, som måste överensstämma väl med järnvägsplanen/järnvägsplanerna. Om större avvikelser från järnvägsplanen/järnvägsplanerna görs i projektet kan det bli nödvändigt att ändra den/de eller upprätta en ny/nya (Trafikverket, 2010h, Internet). Upphandling av entreprenörer sker i konkurrens, ofta efter att järnvägsplanen fastställts och alla till- stånd är klara (Holmqvist & Lindbom, 2002).

2.4.4.6 Byggskede och garantitid

Under byggskedet utför Trafikverket löpande kontroller och miljöronder som har till syfte att se till att entreprenörer följer vad som står i bygghandlingar och miljöplaner. När en entreprenad avslutats sker en slutbesiktning där man kontrollerar att arbetet skett som utlovat. Vid brobyggen över vattendrag kontrolleras exempelvis att vatten, botten och stränder är i det skick som Trafikverket och entreprenören kommit överens om. Efter slutbesiktning börjar en så kallad garantitid. Under denna tid är aktuell entre- prenör skyldig att åtgärda eventuella fel som uppkommer och som kan härledas till entreprenörens handlande (Holmqvist & Lindbom, 2002).

2.5 PROJEKT HAPARANDABANANS MILJÖARBETE

Det här avsnittet beskriver projekt Haparandabanans övergripande miljöarbete och förklarar termer som används i det. Med miljöarbete menas, enligt Trafikverket (2011d, Internet), ”ett omfattande arbete för att minimera negativa effekter på miljön”. De termer som förklaras i det här avsnittet används främst i processuppföljningen (Bilaga 1).

2.5.1 Miljöledningssystem

Trafikverket använder sig av ett miljöledningssystem (baserat på ISO 14001) som enligt Miljöstyrningsrådet (2011, Internet) är ”ett organisatoriskt arbetssättsätt som under- lättar att rationellt och kostnadseffektivt bedriva sitt miljöarbete. Det bygger på principen att planera, genomföra, kontrollera och förbättra sitt arbete”.

För att kontrollera och förbättra sitt arbete använder projektet avvikelsehanteringssystemet Synergi.

2.5.2 Miljöpolicy

Enligt Trafikverket (2010e) ansvarar alla medarbetare på Trafikverket för att i sam- verkan med samarbetspartners och kunder leda utvecklingen av ett miljömässigt håll- bart transportsystem genom att:

 ”planera, bygga och förvalta transportsystemet på ett miljöanpassat sätt  integrera miljöhänsyn i vårt dagliga arbete  utveckla transportsystemet i enlighet med alla steg i fyrstegsprincipen  kommunicera hur våra beslut påverkar miljön och de överväganden som gjorts  uppmärksamma och följa författningar och andra krav  lära av våra erfarenheter för ständig förbättring”

Fyrstegsprincipen är enligt Trafikverket (2010e) ”ett angreppssätt som innebär att när ett behov har identifierats väljs i ett första steg åtgärder som kan påverka transport- behovet och val av transportsätt. I ett andra steg väljs åtgärder som ger effektivare ut- nyttjande av befintligt transportsystem och fordon. Först om behovet inte går att tillgodose med åtgärder enligt steg ett och steg två görs i tredje hand begränsade ombyggnads- åtgärder eller i sista hand nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder”.

2.5.3 Miljöledningsprogram för projekt Haparandabanan

”Miljöledningsprogram - Haparandabanan” är projektspecifikt och innehåller bland annat projektets detaljerade miljömål, information om grumling, sulfidjordar och val av trummor. Dokumentets mål och åtgärder ska följas upp av projektets miljöhandläggare (Banverket, 2005).

2.5.4 Detaljprojektering

I dokumentet ”FU2000 Generella miljökrav – konsulttjänster” ställs miljökrav på konsulter vid upphandlingar. Modell FU2000 skapades för att säkerställa att alla upphandlingar uppfyller de grundläggande krav som gäller för offentliga beställare och att alla upphandlingar sker kostnadseffektivt (Trafikverket, 2010c, Internet). När Trafik- verket anlitar konsulter måste konsulterna för varje arbete ta fram en miljöplan som visar hur myndighetens miljökrav ska uppfyllas. Innan ett arbete får påbörjas ska miljö- planen godkännas av Trafikverket (Trafikverket, 2010d, Internet).

För att underlätta detaljprojekteringen upprättades ”Miljöprogram för detaljprojektering JP11-12” och ”Miljöprogram för detaljprojektering JP13-14”. Dokumenten innehåller järnvägsplanernas inarbetade och planerade åtgärder och övriga kunskaper som projektet vill föra vidare till detaljprojektörerna. Åtgärderna är sorterade geografiskt och kortfattat beskrivna. Syftena med de två miljöprogrammen var att tjäna som checklistor och underlätta för detaljprojektörerna att ta hänsyn till åtgärder som fast- ställts i järnvägsplanerna (Banverket, 2006).

Projektörer inom Trafikverket ansvarar för att åtgärder, försiktighetsmått och övriga intentioner i miljökonsekvensbeskrivningar överförs till bygghandlingar och miljö- handläggare ansvarar för att de överförs till ansökningshandlingar (Trafikverket, 2010d, Internet).

Till detaljprojekteringen av den nya sträckningen av Haparandabanan anlitades konsulter från Tyréns AB och Ramböll Sverige AB. Under projekteringen upprättades ett trettiotal protokoll som i den här uppsatsen benämns ”protokoll från detaljprojekteringen”. I protokollen tas allt möjligt som har med järnvägsbyggnationen att göra upp.

2.5.5 Entreprenader

I förfrågningsunderlag till entreprenörer ingår bland annat dokumentet ”FU2000 Generella miljökrav – entreprenader”, tekniska beskrivningar, mängdförteckningar och ett miljöprogram innehållande objektspecifika miljökrav. Miljöprogram upprättas, enligt Banverket (2007a), för att systematisera och belysa krav och åtgärder som bör följas respektive vidtas för att miljösäkra järnvägsbyggnationen. Objektspecifika miljökrav arbetas fram med hjälp av bland annat ”FU2000 Generella miljökrav – entreprenader” och järnvägsplanernas miljökonsekvensbeskrivningar. I projekt Haparandabanan har detaljprojektörer tagit fram objektspecifika miljökrav för alla entreprenader. Miljö- handläggare har granskat kraven och gett synpunkter på dem innan de bifogats entreprenadhandlingarna. Entreprenörer som arbetar för Trafikverket måste för varje uppdrag ta fram en miljöplan som visar hur myndighetens miljökrav ska uppfyllas. Innan ett arbete får påbörjas ska den godkännas av Trafikverket (Trafikverket, 2010d, Internet).

2.5.7 Egenkontrollprogram

Trafikverket är verksamhetsutövare enligt miljöbalkens 26 kap. 19§ och förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll och ska således bedriva egenkontroll. ”Egenkontrollprogram – Haparandabanan” behandlar den kontroll av recipienter, grundvattenresurser och sulfidjordsupplag som sker med anledning av byggandet av den nya sträckan av Haparandabanan. Syftet med egenkontrollprogrammet är att kunna följa upp statusen i miljöerna före, under och efter byggtiden för att kunna upptäcka eventuell påverkan och vid behov kunna vidta åtgärder (Trafikverket, 2010g).

I projektets egenkontrollprogram ingår bland annat provtagning av yt- och grundvatten, vilket sker en gång i månaden utefter den nya sträckan av Haparandabanan. Variabler som mäts är turbiditet, färg, konduktivitet, pH, alkalinitet, nitrit, CODMn, ammonium, fosfat, nitrit, fluorid, klorid, sulfat, kalcium, järn, kalium, magnesium, natrium, kisel, aluminium, arsenik, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, mangan, molybden, nickel, fosfor, bly, strontium, zink, totalhårdhet och svavel. CODMn står för Chemical Oxygen Demand Manganese och är ett mått på den mängd syre som förbrukas vid fullständig kemisk nedbrytning av organiska ämnen i vatten. Mangan är oxidations- medlet. Projekt Haparandabanans vattenprover tas av konsultföretaget Mark Radon Miljö (MRM) och skickas till laboratoriet Analytica där variablerna (efter filtrering) mäts. Provsvaren skickas tillbaka till MRM som levererar en vattenstatusrapport till Trafikverket en gång i månaden.

2.5.8 Miljöutbildning

Miljöarbetet i projektet ska präglas av ”ökad medvetenhet för att få till stånd miljöhänsyn inom hela organisationen och i hela processen. Medarbetare inom projektledning och produktion ska utbildas i miljöfrågor” (Banverket, 2007a). Enligt ”Miljöledningsprogram - Haparandabanan” tillgodoses utbildningskravet för konsulter vid upphandlingar. I en relativt ny version av ”FU2000 Generella miljökrav – entreprenader” kan man läsa att ”leverantörens ledande befattningsinnehavare i uppdraget ska genomgå eller under de fem senaste åren ha genomgått en miljöutbildning som minst omfattar tillståndet i miljön, miljöaspekter och miljöeffekter i anläggningsprojekt samt lagar och andra krav relevanta för uppdraget” och att övrig personal i uppdraget ska ”informeras om plats- och projektspecifika miljökrav och miljörisker samt projektets projektplan/miljöplan som berör deras arbete. Informationen utformas i proportion till uppdragets omfattning och komplexitet”.

Projekt Haparandabanan har hållit miljöutbildningar för entreprenörer om ungefär fyra timmar. I december 2010 hölls en intern miljöutbildning inom projektet. Projektet har, förutom material till miljöutbildningar, också tagit fram övrigt utbildningsmaterial, bland annat en kemikaliebroschyr, för att öka miljöhänsynen hos entreprenörer.

2.5.9 Fältbesök

För att miljösäkra byggarbetet åker miljöhandläggare med flera ut i fält regelbundet. Så kallade miljöronder utförs och miljöhandläggarna tittar på kemikaliehantering, grumling m.m. Inför besiktningar har förbesiktningar utförts, där bland annat miljöaspekter tittats på. Figur 8 visar ett fältbesök i området för den nya sträckan av Haparandabanan.

Figur 8. Fältbesök vid Haparandabanan i samband med en projektträff. På bilden ses projektmedarbetare stå på järnvägsbron över Sangisälven. En byggledare berättar om byggandet av projektets ekodukt (som ses i bakgrunden).

3 METODER

Syftena med det här examensarbetet var att följa upp projekt Haparandabanans vattenanknutna åtaganden, ta reda på om projektet påverkat järnvägsområdets yt- och grundvattenkvalitet och kortfattat beskriva projektets status vad gäller uppnåelse av dess vattenrelaterade miljömål. För att kunna uppfylla examensarbetets olika syften på ett lättöverskådligt sätt delades uppföljningen in i tre delar som benämndes process- uppföljning, effektuppföljning och miljömålsuppföljning.

3.1 PROCESSUPPFÖLJNING

I processuppföljningen utvärderades själva arbetet med projektets vattenrelaterade åtaganden. Uppföljningens ändamål var att undersöka i vilken mån de vattenanknutna åtgärder och intentioner som beslutades under planbeskrivnings-, MKB-, ansöknings- och anmälningsarbetena kom att fullföljas i praktiken.

3.1.1 Sammanställning av åtaganden

För att dåvarande Banverket skulle få rusta upp den befintliga delen av Haparanda- banan och bygga den nya krävdes en rad tillstånd. Projektet omfattar 9 järnvägsplaner, har beviljats 15 tillstånd för vattenverksamhet och innehar 33 godkända anmälningar om uppläggning av inert avfall.

 Järnvägsplanerna består av en planbeskrivning och en miljökonsekvens- beskrivning vardera.  Tillståndsärendena för vattenverksamheter innefattar en miljökonsekvens- beskrivning och villkor som angetts i Miljödomstolens domar.  Anmälningsärendena gällande uppläggning av inert avfall med ringa miljö- påverkan innehåller inte några miljökonsekvensbeskrivningar utan enklare beskrivningar av utföranden och berörd kommuns godkännande med eventuella synpunkter.

I arbetet med att sammanställa alla vattenanknutna åtgärder och försiktighetsmått användes inledningsvis tre kolumner i ett Excel-blad, en för åtgärder i järnvägs- planernas planbeskrivningar, en för åtgärder i järnvägsplanernas miljökonsekvens- beskrivningar och en för åtgärder i tillstånd för vattenverksamhet och anmälnings- ärenden gällande uppläggning av inert avfall. Kolumnerna slogs ihop och gavs rubriken ”Dåvarande Banverkets juridiskt bundna åtgärder och försiktighetsmått” (se den fjärde kolumnen i Figur 9).

För att kunna redovisa processuppföljningens resultat på ett enkelt sätt bildades en tabell med fem kolumner (se Figur 9).

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till åtgärder och försiktighetsmått förbättringar och bedömningar Figur 9. Processuppföljningstabellen fick fem kolumner. Den första kolumnen anger radnummer, den andra vilka aspekter som behandlas (t.ex. grumling), den tredje i vilka dokument åtagandena beskrivits, den fjärde själva åtagandena och den femte innehåller resuméer, eventuella förslag till förbättringar och bedömningar i de fall de var möjliga att göra.

Sorteringen av aspekter gjordes inte utifrån järnvägsplanernas kapitelindelningar utan efter indelningar som bättre överensstämmer med det här examensarbetets syften. En annan anledning till att järnvägsplanernas kapitelindelningar inte valdes är att å- tagandena ofta beskrivs i flera olika kapitel. De huvudrubriker som valdes är:

 Utformning av passager av vattendrag  Hydrologisk balans  Masshantering  Grumling  Föroreningar  Vandringshinder  Övrigt miljöarbete

Under rubriken ”Källor” angavs, med hjälp av fyra olika bokstäver, i vilka dokument åtagandena beskrivits. De fyra bokstäverna är P, M, V och U där;

P = planbeskrivning(ar) i järnvägsplan(er) M = miljökonsekvensbeskrivning(ar) i järnvägsplan(er) V = tillstånd till vattenverksamhet U = anmälning(ar) om uppläggning av inert avfall

3.1.2 Skrivningar av resuméer

3.1.2.1 Granskning av projekt Haparandabanans dokument

För att ta reda på om myndigheten uppfyllt sina vattenanknutna åtaganden eller inte granskades nedanstående dokument.

 Miljöprogram för detaljprojektering JP11 och JP12  Miljöprogram för detaljprojektering JP13 och JP14  Protokoll från detaljprojektering av JP11 och JP12  Protokoll från detaljprojektering av JP13 och JP14  Egenkontrollprogram - Haparandabanan  Rutiner i Haparandabanans miljöledningsprogram  Entreprenörers projektplaner inklusive miljöplaner och riskanalyser  Objektspecifika miljökrav  Tekniska beskrivningar  Ritningar  Mängdförteckningar  Brunnsinventeringar  Grumlingsinventering  Minnesanteckningar från miljömöten  Avvikelser i avvikelsehanteringssystemet Synergi  MRM:s vattenstatusrapporter

3.1.2.2 Kommunikation med nyckelpersoner

För att ta reda på om myndigheten uppfyllt en stor del av sina vattenanknutna åtaganden krävdes kontakt med några nyckelpersoner inom projektet. Personlig kommunikation gav ofta mer verklighetsförankrad information och ibland blev svaren mer nyanserade än de som kunde läsas sig till i dokument. De personer som svarade på frågor till resuméer var projekt Haparandabanans projektledare, detaljprojektörer, miljöhandläggare och byggledare. Några personer intervjuades muntligt och några svarade på frågor via e-post.

3.1.2.3 Projektmöten

Under hösten 2010 deltog författaren i olika möten för att fånga upp viktiga aspekter till sitt examensarbete och för att lära sig mer om hur myndigheten och dess projekt fungerar. Författaren förde anteckningar för att senare kunna följa upp viktiga aspekter med rätt personer. Möten som författaren deltog i var bland annat måndagsmöten för ny järnväg, miljöhandläggarmöten, egenkontrollmöten, produktionsmöten, miljömöten och en projektträff i Kukkolaforsen.

3.1.2.4 Dataanalyser

För att fullfölja processuppföljningen användes resultaten i Bilaga 2 ”Grumling i vattendrag som korsas av Haparandabanans nya del” (för vidare beskrivning se avsnitt 3.2.1 ”Dataanalyser”).

3.1.2.5 Fältbesök

Sex gånger under hösten togs tillfället i akt att följa med norrut för att titta på byggandet och upprustningen av Haparandabanan. Författaren var med och inventerade grumling, tog vattenprover, deltog vid en miljörond och en förbesiktning av en markentreprenad, tittade på broar, trummor, sedimenteringsanläggningar och lärde sig framför allt en hel del om hur järnvägsbyggnationer går till. Vid dessa tillfällen togs ett hundratal fotografier som utnyttjats under examensarbetets gång.

3.1.2.6 Litteraturstudier

För att verklighetsförankra uppföljningen av projektets vattenrelaterade åtgärder och försiktighetsmått samlades relevant skriftligt material in under arbetets gång. Veten- skapliga rapporter inklusive examensarbeten, artiklar i tidningar, läroböcker och anteckningar från hydrologikurser samt information på svenska myndigheters hemsidor lästes.

3.1.3 Bedömningar av hur åtaganden hanterats

Syftet med att bedöma hur väl myndigheten hanterat sina vattenanknutna åtaganden är att myndigheten och övriga läsare på en gång ska kunna urskilja vilka åtgärder och försiktighetsmått som myndigheten inte lyckats fullt ut med. I vissa fall är det för sent för att vidta eller komplettera åtgärder men i flera fall går det att, innan projektets avslut, rätta till åtgärder som förbisetts eller glömts bort. Bedömningar av hur åtaganden hanterats inom projektet gjordes utifrån färgerna grönt, gult och rosa. Vad färgerna innebär visas i Figur 10.

= Godkänt = Godkänt med anmärkning = Icke godkänt

Figur 10. De tre färgerna som användes vid bedömningar av hur åtgärder och försiktighetsmått hanterats inom projektet. Den gröna färgen innebär att åtgärderna hanterats på ett godkänt sätt, den gula färgen att de hanterats på ett godkänt sätt men med anmärkning och den rosa färgen att de inte hanterats på ett godkänt sätt.

Om en åtgärd beskrivs i de objektspecifika miljökraven eller den tekniska beskrivningen har myndigheten, som själv innehar det övergripande ansvaret, även lagt över ansvar på entreprenören och påvisat att aspekten är viktig vilket gett en bättre bedömning. Om det finns avvikelser i avvikelsesystemet Synergi som talar för att ett åtagande hanterats

otillfredsställande blev bedömningen sämre. Det beror på att även om det är entreprenören som inte vidtagit en lovad åtgärd eller lovat försiktighetsmått så är det myndigheten som lovat att vidta åtgärden eller försiktighetsmåttet och som har det övergripande ansvaret. Här kommer ett exempel: Myndigheten har lovat att kemikalier som används i projektet ska förvaras inlåsta men eftersom det finns flera avvikelser i Synergi som talar för att kemikalier inte alltid förvarats inlåsta så blev bedömningen av hur åtagandet hanterats ”godkänt men med anmärkning” och resumén färgades gul.

3.1.4 Förslagsgivningar till förbättringar

Förslag till förbättringar gavs för det mesta utifrån vad som utlovats i järnvägsplaner, tillstånd till vattenverksamhet och anmälningsärenden gällande uppläggning av inert avfall. Om dåvarande Banverket exempelvis åtagit sig att anlägga en sedimenteringsanordning i ett specifikt dike och inte anlagt den gavs mest troligt ett förslag till för- bättring om att anlägga en sedimenteringsanordning i det specifika diket. I de fall då- varande Banverket verkar ha hanterat åtaganden på tillfredsställande sätt gavs inga förslag till åtgärder.

3.2 EFFEKTUPPFÖLJNING

I effektuppföljningen analyserades om och i så fall i vilken utsträckning projektet har påverkat järnvägsområdets yt- och grundvattenkvalitet. Olika arbetsmetoder krävdes för att fullfölja effektuppföljningen. I det här avsnittet presenteras de tillvägagångssätt som användes.

3.2.1 Dataanalyser

För att försöka ta reda på om järnvägsbyggnationen av den nya sträckan av Haparanda- banan orsakat någon nämnvärd grumling skapades ett turbiditetsdiagram för varje vattendrag som korsas. Om halten suspenderade partiklar i vattnet nedströms var avsevärt högre än uppströms under tiden som grumlande arbeten ägde rum kan man tolka det som att järnvägsbyggnationen orsakade grumling.

För att undersöka om projektets masshantering inklusive sulfidjordshantering utefter den nya sträckan av Haparandabanan har orsakat försurning och urlakning av metaller skapades pH-, sulfat- och metalldiagram. Med hjälp av diagram över pH-medelvärden respektive sulfatmedelvärden visades i vilka provtagningspunkter försurning mest troligt orsakats. Data från en provtagningspunkt valdes ut att titta närmare på och diagram som visar korrelationer mellan sulfat- och metallhalter samt metallhalter över tid skapades.

Rådata tillhandahölls av konsultföretaget MRM. Vattenproverna tas av MRM en gång i månaden och skickas till ett laboratorium där de filtreras. En mängd olika halter mäts och provsvaren skickas tillbaka till MRM som analyserar dem och skriver en månatlig rapport som skickas till Trafikverket. I avsnitt 2.5.6 ”Egenkontrollprogram” beskrevs arbetsgången mer utförligt och angavs vilka halter som mäts.

3.2.2 Litteraturstudie

För att verklighetsförankra effektuppföljningen samlades information in under arbetets gång, exempelvis lästes artiklar i tidningar och rapporter publicerade av svenska myndigheter.

3.3 MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING

I miljömålsuppföljningen beskrevs kortfattat och generellt projektets status vad gäller uppnåelse av vissa av dess miljömål. Samma arbetsmetoder som i processuppföljningen krävdes för att fullfölja miljömålsuppföljningen (se avsnitt 3.1 ”Processuppföljning”). Ett undantag är de tre bedömningsfärgernas betydelser. I miljömålsuppföljningen innebär den gröna färgen att projektet har uppnått eller förmodligen kommer att uppnå sitt miljömål, den gula färgen att projektet inte helt har uppnått sitt miljömål eller kanske inte kommer att kunna uppfylla sitt miljömål och den rosa färgen att projektet inte har och mest troligt inte kommer att kunna uppfylla sitt miljömål.

4 RESULTAT

4.1 PROCESSUPPFÖLJNING

Processuppföljningen uppfyller examensarbetets främsta syfte eftersom den följer upp de åtgärder och försiktighetsmått som projekt Haparandabanan åtagit sig att vidta och som på något sätt kan påverka järnvägsområdets yt- och grundvattenkvalitet. På grund av att processuppföljningen består av 315 olika åtgärder och försiktighetsmått placerades den, trots att den utgör en så viktig och stor del av uppsatsen, i en bilaga (se Bilaga 1). I Figur 11 visas en sammanställning över processuppföljningstabellens be- dömningar. Den största delen av åtagandena har hanterats på ett godkänt sätt, den näst största delen på ett godkänt sätt men med anmärkning och den näst minsta på ett icke godkänt sätt. Den minsta delen består av ej bedömda åtaganden.

16 13 Godkänt

65 Godkänt med anmärkning

Icke godkänt

221 Ej bedömt

Figur 11. Sammanställning över processuppföljningstabellens olika bedömningar.

4.2 EFFEKTUPPFÖLJNING

Effektuppföljningens resultat är uppdelat i tre huvudavsnitt. I det första huvudavsnittet ”Grumling” visas skillnader i grumling mellan uppströms och nedströms järnvägen be- lägna provtagningspunkter i två vattendrag. Diagram över grumling i resterande vattendrag är placerade i Bilaga 2. I det andra huvudavsnittet ”Analys av uppmätta värden i lakvatten från sulfidjordsupplag” visas bland annat medelsulfathalter och pH-medel- värden i lakvatten (grundvatten) från sulfidjordsupplag. Diagram med sulfathalter för alla provtagningspunkter är placerade i Bilaga 3. I det tredje huvudavsnittet ”Analys av uppmätta värden i ett utvalt grundvattenrör” visas pH-värden och sulfat- och metallhalter i ett utvalt grundvattenrör (U12 GWR 1 vid väg 723).

4.2.1 Grumling

För att ta reda på om projektet har orsakat grumling i de vattendrag som korsas av den nya sträckan av Haparandabanan har turbiditet uppströms och nedströms järnvägs- passagen i 13 vattendrag jämförts (se Figur 12 och 13 samt Figur 2-1 till och med Figur 2-11). Sammanfattningsvis finns det skillnader i turbiditet mellan uppströms och ned-

ströms flytande vatten i de flesta vattendrag som korsas av Haparandabanans nya del. De vattendrag där man vid fler än ett tillfälle kan se en tydlig ökning av grumlande partiklar i vattnet nedströms gentemot uppströms är Skaramyrsbäcken, Sangisälven, Sattaoja, Naartijoki, Präntijärvenoja, Väärtioja, Vuononoja och Sepposenoja.

Exempel på olika resultat angående turbiditet kan tas från Aavajoki och Skaramyrs- bäcken. I Aavajoki har det inte varit någon skillnad i turbiditet mellan uppströms och nedströms järnvägspassagen flytande vatten (se Figur 12) men i Skaramyrsbäcken var skillnaden i turbiditet under våren 2010 avsevärt stor. I april var turbiditeten mer än 30 gånger så hög nedströms järnvägspassagen som uppströms (se Figur 13).

25 20 Uppströms 15 Nedströms 10

5 Turbiditet Turbiditet (FNU) 0

Figur 12. Turbiditet i Aavajoki, uppströms och nedströms byggnationen av den nya sträckan av Haparandabanan.

40 Uppströms 30 Nedströms 20

10 Turbiditet Turbiditet (FNU) 0

Figur 13. Turbiditet i Skaramyrsbäcken, uppströms och nedströms byggnationen av den nya sträckan av Haparandabanan.

Övriga diagram som visar grumling i vattendrag som korsas av den nya sträckan av Haparandabanan finns att skåda i Bilaga 2.

4.2.2 Analys av uppmätta värden i lakvatten från sulfidjordsupplag

Vid oxidation av sulfidjord till sur sulfatjord förväntas ökande sulfathalter och minskande pH-värden. Det beror på att sulfat och protoner frigörs vid oxidationen vilket leder till att svavelsyra bildas och pH sjunker drastiskt. Av provtagningspunkterna (grundvattenrör), lokaliserade strax ”nedströms” projekt Haparandabanans sulfidjords-

upplag, har U14:6 haft den högsta medelsulfathalten (se Figur 14) men där är provtagningen bristfällig (se Figur 15) och pH-medelvärdet i stort sett neutralt (se Figur 16). Grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723 har däremot haft en hög medelsulfathalt (se Figur 14) och sulfathalten har ökat tydligt från och med slutet av år 2009 (se Figur 17 i avsnitt 4.2.3.1 ”Sulfathalter och pH-värden”). På grund av den tydliga ökningen av sulfat i lakvatten från U12 GWR 1 vid väg 723 valdes provresultat från det grundvattenröret ut att titta vidare på och därför tillkom ytterligare diagram för att visa hur det kan se ut när vissa metallhalter ökar (se avsnitt 4.2.3 ”Analys av uppmätta värden i ett utvalt grund- vattenrör”). Diagram som visar medelsulfathalter i ytvatten och sulfathalter över tid i lakvatten från sulfidjordsupplag finns att skåda i Bilaga 3.

120

100

40 Sulfat (mg/l)Sulfat 20

Figur 14. Medelsulfathalter i lakvatten (grundvatten) från sulfidjordsupplag.

180

150 120 90 60 Sulfat (mg/l)Sulfat 30 0

Figur 15. Sulfathalter i lakvatten från upplag U14:6 över tid.

pH 5

Figur 16. pH-medelvärden i vattenprover tagna ur grundvattenrör inom järnvägs- området.

Sulfathalterna i provtagningspunkt U11:1 (ytvatten), U11:5c (ytvatten), U12:2 (ytvatten), U12 GWR 1 vid väg 723 (grundvatten), U13:4 (ytvatten) och U14:6 (grundvatten) har vid flera tillfällen varit höga. Sulfathalterna har också ökat över tid i flertalet provtagningspunkter. Tydligast har ökningen varit i grundvattenrör U12 GWR 1 (väg 723).

4.2.3 Analys av uppmätta värden i ett utvalt grundvattenrör

I det här avsnittet visas endast resultat för grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723. Grundvattenröret valdes ut att titta närmare på eftersom medelsulfathalten varit hög och sulfathalten i röret, jämfört med andra grundvattenrör, ökat tydligt. Diagram som visar sulfathalter över tid för andra provtagningspunkter i lakvatten från sulfidjordsupplag finns att skåda i Bilaga 3.

4.2.3.1 Sulfathalter och pH-värden

Sulfathalten har i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723 ökat sedan slutet av år 2009 (se Figur 17). Korrelationen mellan sulfathalter och pH är relativt hög (se Figur 18) och pH har minskat tydligt sedan mitten av år 2009 (se Figur 19). Det verkar finnas ett samband mellan ökade sulfathalter och låga pH-värden i röret.

300 250 200 150 100

Sulfat (mg/l)Sulfat 50 0

Figur 17. Sulfathalter i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723.

300

250 200 150 100

Sulfat (mg/l)Sulfat R² = 0,581 50 0 5,6 5,8 6 6,2 6,4 pH Figur 18. Korrelation mellan sulfathalter och pH-värden i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723. Höga sulfathalter sammanfaller med låga pH-värden och korrelationen är relativt hög.

6,4 6,3 6,2

6,1

pH 6 5,9 5,8 5,7

Figur 19. pH i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723. Tydlig nedåtgående trend men pH-värdena är inte oroväckande låga.

4.2.3.2 Metallhalter

I sulfidjordar finns metaller bundna i silikatmineral och järnsulfider. När sulfider oxiderar frigörs svavel, järn och metaller som varit bundna i dem. Låga pH-värden i sura sulfatjordar leder till att silikatmineral löses upp och, genom kemisk vittring, omvandlas. Vittringen gör att metaller löses i markvattnet (Sohlenius & Öborn, 2002). Eftersom sulfathalten i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723 har ökat över tid, pH-värdet har minskat och korrelationen dem emellan är relativt hög så förväntas ökande metallhalter.

Exempelvis förväntas järnhalten öka enligt FeS2 + O2 + H2O  F + 2S + 2 och alla metaller på grund av kemisk vittring alternativt oxidering av sulfider.

4.2.3.2.1 Kalcium

Korrelationen mellan sulfat- och kalciumhalter är mycket hög (se Figur 20) och kalcium- halten i röret har ökat tydligt sedan början av år 2010 (se Figur 21). Det finns ett signifikant samband mellan ökade sulfat- och kalciumhalter.

70 70

60 R² = 0,9876 60

50 50 40 40

30 30 Ca (mg/l) Ca Ca (mg/l) Ca 20 20 10 10 0 0 0 100 200 300 Sulfat mg/l

Figur 20 och 21. Till vänster korrelation mellan sulfat- och kalciumhalter i grundvatten- rör U12 GWR 1 vid väg 723 och till höger kalciumhalter i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723.

4.2.3.2.2 Kalium, natrium, kisel och magnesium

Korrelationerna mellan sulfathalter och kalium-, natrium-, kisel och magnesiumhalter är mycket höga (se Figur 22) och alla fyra metallers halter ökar över tid (se Figur 23). Tydligast är ökningen av magnesium. Det verkar alltså finnas signifikanta samband mellan ökade sulfathalter och ökade kalium-, natrium-, kisel- och magnesiumhalter i grundvattenröret.

20 R² = 0,9873 15 15 K R² = 0,88 K 10 10 Na Na R² = 0,8978

5 Si 5 Si K, Na, Na, Si, K, Mg (mg/l) K, Na, Na, Si, K, Mg (mg/l) R² = 0,8042 Mg Mg 0 0 0 100 200 300 Sulfat (mg/l)

Figur 22 och 23. Till vänster korrelationer mellan sulfathalter och kalium-, natrium-, kisel- och magnesiumhalter i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723 och till höger kalium-, natrium-, kisel- och magnesiumhalter i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723.

4.2.3.2.3 Järn

Korrelationen mellan sulfat- och järnhalter är mycket låg (se Figur 24) och järnhalten har minskat över tid (se Figur 25). Det finns inget signifikant samband mellan ökningen av sulfat- och järnhalter.

0,25 0,25

0,2 0,2 0,15 0,15

0,1 R² = 0,0543 0,1

Fe (mg/l)Fe Fe (mg/l)Fe 0,05 0,05 0 0 0 100 200 300 Sulfat (mg/l)

Figur 24 och 25. Till vänster korrelation mellan sulfat- och järnhalter i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723 och till höger järnhalter i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723.

4.2.3.2.4 Strontium

Korrelationen mellan sulfat- och strontiumhalter är hög (se Figur 26) och strontium- halten har ökat markant över tid (se Figur 27). Det verkar finnas ett tydligt samband mellan ökade sulfat- och strontiumhalter.

600 600

500

500 400 400

300 300 Sr (µg/l) Sr 200 R² = 0,9578 (µg/l) Sr 200 100 100 0 0 0 100 200 300 Sulfat (mg/l)

Figur 26 och 27. Till vänster korrelation mellan sulfat- och strontiumhalter i grund- vattenrör U12 GWR 1 vid väg 723 och till höger strontiumhalter i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723.

4.2.3.2.5 Aluminium och mangan

Korrelationerna mellan sulfathalter och aluminium- och manganhalter är mycket låga (se Figur 28). Manganhalten minskar över tid och aluminiumhalten är relativt konstant (se Figur 29). Det finns inget signifikant samband mellan förhöjda sulfathalter och aluminium- och manganhalter i grundvattenröret.

350 350

300 300 250 250 200 200 150 150 R² = 0,002 Al Al

100 100 Al, Mn Mn Al, (µg/l) R² = 0,102 Mn Mn Al, (µg/l) Mn 50 50 0 0 0 100 200 300 Sulfat (mg/l)

Figur 28 och 29. Till vänster korrelationer mellan sulfathalter och aluminium- och manganhalter i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723 och till höger aluminium- och manganhalter i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723.

4.2.3.2.6 Barium

Korrelationen mellan sulfat- och bariumhalter är mycket hög (se Figur 30) och barium- halten har ökat markant över tid (se Figur 31). Det finns ett tydligt samband mellan ökade sulfat- och bariumhalter.

120 120 100 100

R² = 0,8926

80 80

60 60 Ba (µg/l) Ba 40 (µg/l) Ba 40 20 20 0 0 0 100 200 300 Sulfat (mg/l)

Figur 30 och 31. Till vänster korrelation mellan sulfat- och bariumhalter i grundvatten- rör U12 GWR 1 vid väg 723 och till höger bariumhalter i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723.

4.2.3.2.7 Nickel och zink

Korrelationerna mellan sulfathalter och nickel- och zinkhalter är mycket låga (se Figur 32). Nickelhalten minskar över tid och zinkhalten ökar svagt (se Figur 33). Det finns inga signifikanta samband mellan förhöjda sulfathalter och nickel- och zinkhalter i röret. Observera de låga halterna under somrarna och de höga halterna under höstarna som signalerar årstidsvariationer.

35 35

30 30 25 25 20 R² = 0,0646 20

15 Ni 15 Ni Ni, Zn Zn (µg/l) Ni, 10 Zn Zn (µg/l) Ni, 10 Zn 5 5 R² = 0,0002 0 0 0 100 200 300 Sulfat (mg/l)

Figur 22 och 23. Till vänster korrelationer mellan sulfathalter och nickel- och zinkhalter i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723 och till höger nickel- och zinkhalter i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723.

4.2.3.2.8 Koppar och kobolt

Korrelationen mellan sulfat- och kobolthalter är relativt hög men korrelationen mellan sulfat- och kopparhalter är mycket låg (se Figur 34). Koppar- och kobolthalterna ökar svagt över tid (se Figur 35). I grundvattenröret finns ett signifikant samband mellan förhöjda sulfat- och kobolthalter men inte mellan förhöjda sulfat- och kopparhalter.

14 14

12 12 10 10 8 R² = 0,589 8 6 Cu 6 Cu

4 Co (µg/l)Cu, Cu, Co (µg/l)Cu, Co 4 Co 2 R² = 0,0512 2 0 0 0 100 200 300 Sulfat (mg/l)

Figur 34 och 35. Till vänster korrelationer mellan sulfathalter och koppar- och kobolthalter i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723 och till höger koppar- och kobolthalter i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723.

4.2.3.2.9 Arsenik, krom och molybden

Korrelationerna mellan sulfathalter och arsenik-, krom- och molybdenhalter är låga (se Figur 36). Metallhalterna är mycket låga och ökar inte över tid (se Figur 37). Det finns inget signifikant samband mellan förhöjda sulfathalter och arsenik-, krom- och molybdenhalter i grundvattenröret.

1,4

1,4 1,2 1,2 1 1 0,8 As 0,8 As 0,6 0,6 R² = 0,1602 Cr Cr

0,4 R² = 0,0142 0,4 As, Cr, Cr, Mo (µg/l)As, Mo Cr, Mo (µg/l)As, Mo 0,2 R² = 0,2139 0,2 0 0 0 100 200 300 Sulfat (mg/l)

Figur 36 och 37. Till vänster korrelationer mellan sulfathalter och arsenik-, krom- och molybdenhalter i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723 och till höger arsenik-, krom- och molybdenhalter i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723.

4.2.3.2.10 Bly

Korrelationen mellan sulfat- och blyhalter är låg (se Figur 38) och blyhalten har varit konstant över tid (se Figur 39). Det finns inget signifikant samband mellan ökade sulfat- och blyhalter.

0,4 0,4

0,35 0,35

0,3 0,3

0,25 0,25 g/l)

µ 0,2 0,2

0,15 0,15

Pb (µg/l) Pb Pb ( Pb 0,1 R² = 0,0022 0,1 0,05 0,05 0 0 0 100 200 300 Sulfat (mg/l)

Figur 38 och 39. Till vänster korrelation mellan sulfat- och blyhalter i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723 och till höger blyhalter i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723.

4.2.3.2.11 Kadmium

Korrelationen mellan sulfat- och kadmiumhalter är rätt låg (se Figur 40) men kadmium- halten har ökat över tid (se Figur 41). Det kan finnas ett samband mellan ökade sulfat- och kadmiumhalter. Observera de låga halterna under sommaren och den tidiga hösten 2009 och sommaren 2010 samt de höga värdena under våren och hösten 2010 som signalerar årstidsvariationer och troligtvis beror på bland annat torka under somrarna.

0,05 0,05

0,04

0,04 0,03 R² = 0,3141 0,03 0,02

0,02 (µg/l) Cd Cd (µg/l) Cd 0,01 0,01 0 0 0 100 200 300 Sulfat (mg/l)

Figur 40 och 41. Till vänster korrelation mellan sulfat- och kadmiumhalter i grund- vattenrör U12 GWR 1 vid väg 723 och till höger kadmiumhalter i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723.

4.3 MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING

I det här avsnittet redogörs för projekt Haparandabanans status vad gäller uppnåelse av dess vattenrelaterade detaljerade miljömål (se Tabell 6).

Vid bedömningar av hur väl projektet uppfyllt sina miljömål användes samma färger som i processuppföljningstabellen men med annorlunda betydelser. Den gröna färgen i det här avsnittet innebär att projektet har uppnått eller förmodligen kommer att uppnå sitt miljömål, den gula färgen innebär att projektet inte helt har uppnått sitt miljömål eller kanske inte kommer att kunna uppfylla sitt miljömål och den rosa färgen innebär att projektet inte har och mest troligt inte kommer att kunna uppfylla sitt miljömål.

Tabell 6. Projekt Haparandabanans detaljerade miljömål med anknytning till vatten, deras delmål och status och författarens bedömningar av hur miljömålen hittills (april år 2011) uppfyllts. Miljömål 1 och 4 ingår inte inom ramen för detta examensarbete.

2 MÅL UNDVIKA VANDRINGSHINDER FÖR FISK HANDLINGS- I vattendrag som är värdefulla för fiskens fortplantning ska nya broar och PLAN trummor utformas så att fiskens vandringsmöjligheter inte försämras. Bedömningen av vilka vattendrag som kräver extra omsorg framgår av de fiskutredningar som görs i efterföljande planeringsskeden. STATUS Konstruktioner i vattendrag har generellt utformats så att fiskars vandrings- möjligheter inte försämras. Bantrummorna i två vattendrag, Gäddträsk- och Skaramyrsbäcken, saknar dock naturgrus på sina betongbottnar.

Figur 4-10 visar att en temporär bro kan ha orsakat vandringshinder för fisk i Aavajoki men bara under en begränsad tid. 3 MÅL UNDVIKA SKADOR PÅ FISK OCH BOTTENFAUNA TILL FÖLJD AV GRUMLING OCH SEDIMENTATION HANDLINGS- Innan projektering påbörjas ska det ha utarbetats riktlinjer för behandling PLAN av vatten från byggarbetsplatser som innehåller partikulärt material. STATUS Riktlinjer för behandling av vatten från byggarbetsplatser har tagits fram och finns som bilaga till projekt Haparandabanans miljöledningsprogram.

Turbiditetsmätningar görs av konsultföretaget MRM en gång i månaden i vattendrag som korsas av Haparandabanans nya sträcka. Proverna under- söks i ett laboratorium och svar skickas till MRM som analyserar dem och skriver en rapport som levereras till Trafikverket. Med hjälp av rapporten kan miljöhandläggaren eller projektledningen se om åtgärder i grumlings- förebyggande syfte behöver vidtas och i så fall kontakta aktuella entre- prenörer.

I Bilaga 2 visas skillnad i turbiditet mellan prover tagna uppströms och ned- ströms järnvägspassagen. Om turbiditetsmätningarna visar högre värden nedströms än uppströms kan man tolka det som att järnvägsbyggnationen orsakat en ökning av suspenderat material i vattendraget. I några av vattendragen har grumlingspåverkan varit tydlig medan det i andra vattendrag inte går att utläsa någon påverkan alls. De vattendrag där man vid fler än ett tillfälle kan se en tydlig ökning av grumlande partiklar i vattnet nedströms gentemot uppströms är Präntijärvenoja, Väärtioja, Vuononoja, Sepposenoja, Skaramyrsbäcken, Sangisälven, Naartijoki och Sattaoja.

5 MÅL UNDVIKA ANVÄNDNING OCH DEPONERING AV MILJÖFARLIGA ÄMNEN HANDLINGS- Innan projektet påbörjas ska en rutin för hantering av överblivet material PLAN från rivning av befintliga järnvägskonstruktioner ha tagits fram och inarbetats i tillämpliga kravspecifikationer. Allt nytillkommande material ska granskas ur miljösynpunkt. STATUS En rutin för hantering av överblivet material från rivningar av befintliga järnvägskonstruktioner har tagits fram och finns som bilaga till projekt Haparandabanans miljöledningsprogram.

Flertalet avvikelser i avvikelsehanteringssystemet Synergi talar om att kemikalier inte alltid förvarats inlåsta och att några icke granskade kemikalier har använts. Det har förekommit oljefläckar från fordon men det verkar inte som att några större läckage skett. 6 MÅL MILJÖUTVÄRDERING AV PROJEKTET HANDLINGS- Projektets miljömål ska följas upp fortlöpande. Några år efter att projektet PLAN avslutats ska en utvärdering av miljöeffekterna genomföras. Utredningen ska visa om de antaganden beträffande miljöeffekter som gjordes i planeringsarbete och MKB stämmer. STATUS I och med detta examensarbete följs fyra av projektets sex miljömål upp. En annan examensarbetare har påbörjat en uppföljning av bland annat miljö- mål.

5 DISKUSSION

5.1 PROCESSUPPFÖLJNING

Processuppföljningen är betydelsefull eftersom den uppfyller examensarbetets främsta syfte, nämligen att följa upp de åtgärder och försiktighetsmått som projekt Haparanda- banan åtagit sig att vidta och som på något sätt kan påverka järnvägsområdets yt- och grundvatten.

I processuppföljningstabellen (Bilaga 1) gjordes bedömningar med tre olika färger. Det är viktigt att komma ihåg att bedömningar är personliga. Om en annan examensarbetare hade gjort det här examensarbetet hade bedömningarna förmodligen sett annorlunda ut. Inga medvetna personliga värderingar har dock legat till grund för bedömningarna.

När myndighetens åtaganden sorterades togs ingen hänsyn till var åtgärderna beskrivs. Ibland slogs åtgärder ihop och ibland inte. Om sorteringen hade skett på ett annat sätt hade kanske färgfördelningen i processuppföljningstabellen och Figur 11 varit helt annorlunda men innehållet hade i princip varit detsamma.

Diskussionerna i det här avsnittet är ofta korta. Det beror på att diskussioner i många fall redan förts i resuméerna i processuppföljningstabellen.

5.1.1 Utformning av passager av vattendrag 5.1.1.1 Flödesdimensionering

Trummor under den nya sträckan av Haparandabanan har dimensionerats för minst 50- årsflöden. Enligt scenarier för extremvädersituationer (Nikulin m.fl., 2010) kommer det i framtiden att bli blötare i norra Sverige med ökad avrinning som följd och 20-års- extremnederbörd förespås inträffa oftare i slutet av det här århundradet. Eftersom det verkar finnas en koppling mellan växthusgasutsläpp och både extremnederbörd och översvämningar och det finns en koppling mellan extremnederbörd och extremflöden borde Trafikverket i framtiden dimensionera trummor för ännu större flöden.

5.1.2 Hydrologisk balans

5.1.2.1 Utformning av passager av våtmarker

Utformningar av passager av våtmarker har till viss del ändrats efter järnvägsplanernas fastställelser. Det är möjligt att valda utformningar med bergkross i stället för jord i banvallens nedre delar är bättre för den hydrologiska balansen än järnvägsplanernas utformningar med trummor men det återstår att se. Underhållsmässigt kan de valda utformningarna vara mer krävande eftersom håligheterna i banvallen kan växa igen. Om myndigheten i järnvägsplansskedet var osäker på utformningarna borde den exempelvis bara ha skrivit att våtmarkernas hydrologiska balanser ska upprätthållas och inte i text och på bilder illustrerat utformningar med trummor.

5.1.3 Masshantering

5.1.3.1 Sulfidjordshantering

Dessa bedömningskriterier ska enligt järnvägsplanerna ligga till grund för val av uppläggningsplats för massor:

 Behov  Kulturmiljö  Områdets geotekniska förhållanden och bärighet  Naturtyper  Närhet till vattendrag  Synbarhet i landskapet  Topografiska förhållanden  Transporter

Till varje kriterium hör en kortfattad text som beskriver dem närmare. Kriterierna ”Områdets geotekniska förhållanden och bärighet” och ”Topografiska förhållanden” talar i stort sett för sig själva medan ”Behov”, ”Naturtyper”, ”Närhet till vattendrag” och ”Transporter” för det här kapitlets syfte behöver närmare förklaringar. Under kriteriet ”Behov” kan man läsa att uppläggningsplatser ska lokaliseras där det finns behov av dem (exempelvis i närheten av större skärningar och urgrävningsområden) och under ”Naturtyper” kan man läsa att områden med värdefulla eller känsliga naturtyper i största möjliga mån ska undvikas och att som underlag för bedömningar ska de natur- inventeringar som gjorts för projektet och fältiakttagelser användas. Det står att våt- marker generellt ska undvikas eftersom de är värdefulla biotoper och viktiga för den biologiska mångfalden men att torv och andra lösa sediment från myrar som kan läggas upp vid myrkanter är undantag. Under kriteriet ”Närhet till vattendrag” står det att områden i anslutning till vattendrag generellt ska undvikas och om ett vattendrag ändå kommer ligga nära kommer särskilda anvisningar och riktlinjer utarbetas i detaljprojekteringsskedet. Under bedömningskriteriet ”Transporter” finns texten: ”Områden kommer att väljas med hänsyn till att minimera långa transporter av massor”. Bedömningskriterierna ”Kulturmiljö” och ”Synbarhet i landskapet” ingår inte inom ramen för detta examensarbete.

I anmälningarna om uppläggning av inert avfall (se 7.1.3 ”Anmälningar om permanent uppläggning av överskottsmassor”) angav dåvarande Banverket att sulfidjord ska placeras inom våtmarksområden, invallas med tät morän, företrädesvis placeras under grundvattenytan och täckas med minst 0,2 m vegetationsmassor och minst 1 m morän för att förhindra dränering och exponering mot luft. Invallningen med morän ska ske i tillräcklig omfattning för att förhindra utströmning av lakvatten från sulfidjordarna och avsikten ska vara att sulfidjordarna ska behålla full vattenmättnadsgrad i ett långt tidsperspektiv. När sulfidjordarna undersöktes i slutet av år 2010 visade det sig att sulfidjordarna inte riktigt hanterats i överensstämmelse med anmälningarnas utlovade åt- gärder. Vid provtagningstillfällena fanns det enligt MRM (2011) inget upplag där all sulfidjord låg under grundvattenytan. Tjockleken på täckskikten varierade i de borrhål där sulfidjord hittades. På en del sulfidjordsupplag fanns ordentlig täckning på vissa platser och liten täckning på andra och på tre sulfidjordsupplag fanns ingen täckning alls. I några sulfidjordsupplag hade det oxiderade skiktet ett medeldjup på flera deci-

meter. Projektets hantering av sulfidjordar borde åtminstone fram till årsskiftet 2010/2011 ha varit bättre. Sulfidjordarna skulle ha grävts ned djupare och täckts betydligt bättre.

Enligt vattendirektivet ska man utgå från hur vattnet rör sig i naturen, det vill säga ”tänka i avrinningsområden”. Vid sulfidjordshantering bör det bland annat innebära att avrinningsområdenas hydrologiska, geologiska, meteorologiska och biologiska förut- sättningar ska beaktas. Med anledning av att projekt Haparandabanan inte verkar ta hänsyn till vilka avrinningsområden som det förlägger (sulfidjords)upplag inom kan man fundera på vilket förfarande som i naturmiljösynpunkt är lämpligast. Är det bättre att lokalisera uppgrävda sulfidjordar i närheten av ursprungsplatsen än att lokalisera dem där de gör minst eventuell skada? Eller är det införandet av vattendirektivet i svensk lag som gått långsamt? Borde inte lokaliseringen av massor, och främst sulfidjord, ske med hänsyn till vattendirektivet? En tanke att leka med är alternativet att medvetet välja avrinningsområden att förr eller senare ”belasta” i stället för att minimera masstransporter och placera sulfidjordarna så nära deras ursprungsplatser som möjligt. I ett långt tidsperspektiv spelar kanske längre transporter som leder till en temporär ökning av oxidationsfronter i jordarna inte så stor roll.

Eftersom man enligt vattendirektivet ska ”tänka i avrinningsområden” och projekt Haparandabanans bedömningskriterier, som ligger till grund för val av uppläggnings- platser, inte tar hänsyn till avrinningsområden kan det vara intressant att se hur projektets lokalisering av sulfidjordar ser ut. Med hjälp av kartorna över linje- sträckningen i järnvägsplanerna och sammanställningen ”Från Torneälven till Öreälven” över Bottenvikens vattendistrikts huvudavrinningsområden och kustmynnande vattendrag kunde avrinningsområden för alla upplag utefter Haparandabanans nya sträckning någorlunda väl bestämmas (se Tabell 7). Sulfidjordsmängder togs fram med hjälp av en sammanställning över uppläggningsplatser (Trafikverket, 2010l). Mängderna be- räknades i tidiga skeden. Det är viktigt att ha i åtanke att exakta mängder var svårt att ange och att värdena i Tabell 7 är ungefärliga.

Tabell 7. Avrinningsområden som dåvarande Banverket planerat att lokalisera upplag utefter den nya sträckningen av Haparandabanan inom. Tabellen anger även avrinnings- områdenas storlekar och i vilka upplag dåvarande Banverket planerat att lägga sulfidjord (fetstilta). I den fjärde kolumnen anges total mängd sulfidjord som planerats placeras inom respektive avrinningsområde. AVRINNINGS- AVRINNINGS- UPPLAG MÄNGD OMRÅDE OMRÅDETS STORLEK SULFIDJORD Kalixälven 18 130 km2 U11:1 0 m³ 3/4 95 km2 U11:2, U11:3, U11:4, U11:5, ca 27 370 m³ U11:6, U11:7, U11:8, U11:9, U11:10, U12:1, U12:2 Sangisälven 1 230 km2 U12:3a, U12:3b, U12:4, ca 3 000 m³ U12:5, U12:7, U12:8 2/3 225 km2 U13:1, U13:2, U13:3, U13:4, ca 33 300 m³ U13:5, U13:6 Keräsjoki 427 km2 U13:8, U13:9, U13:10, ca 8 760 m³ U13:11, U14:1, U14:2 1/2 65 km2 U14:3, U14:4, U14:5, U14:6 ca 11 930 m³ Torneälven 40 157 km2 U14:8 0 m³

I Tabell 1 beskrevs elva avrinningsområden varav sju berörs av Haparandabanans nya sträckning. Bland de sju har Torneälvens, Sangisälvens och Kalixälvens avrinnings- områden samt kustområdet 2/3 flest värdefulla lokaler ur naturmiljösynpunkt. I kust- området 2/3 ligger alla upplag söder om Käll- och Mjöträsket (som är utpekade som särskilt värdefulla vatten med avseende på naturmiljö och som hyser flera ovanliga djurarter), vilket betyder att träsken inte kommer att påverkas. Torneälven och Kalix- älven med biflöden är Natura 2000-områden, skyddade mot vattenkraftsutbyggnad och med värdefulla bestånd av lax och flodpärlmusslor. Enligt Tabell 7 har Trafikverket helt lyckats undvika Torneälvens och Kalixälvens avrinningsområden. Sangisälven är värde- fullt för fiske och hyser bestånd av utter. Trafikverket planerade att lokalisera 3000 m³ sulfidjord i Sangisälvens avrinningsområde vilket är en liten mängd i sammanhanget men som ändå förr eller senare kan påverka älvens vattenkvalitet på ett negativt sätt genom försurning och utlakning av metaller. Eftersom uppgrävda samt dåligt deponerade och täckta sulfidjordar kan försura marken och grundvattnet under lång tid, anser jag att man borde ta hänsyn till avrinningsområdenas naturmiljöer, buffrings- förmågor m.m. när man lokaliserar upplag.

5.1.4 Grumling

Dåvarande Banverket angav inte i detalj i tillståndsärendena för vattenverksamhet vilka åtgärder som ska vidtas mot grumling men har i de objektspecifika miljökraven som ingår i förfrågningsunderlag och bygghandlingar angett att grumlingsförebyggande åtgärder ska vidtas. Funktionskravet på de grumlingsförebyggande åtgärderna (se Bilaga 4 för exempel på grumlingsförebyggande åtgärder som använts inom projekt Haparandabanan) är att finsand ska hinna sedimentera vilket sker efter 2 minuter. De grumlingsförebyggande åtgärderna ska godkännas av myndigheten innan markarbeten i anslutning till naturliga vattendrag får påbörjas. Entreprenörerna ska varje dag kontrollera sin verksamhet genom att bland annat föra journal över grumling. För att

begränsa den påverkan på vattendragen som skett är det möjligt att tydligare direktiv från myndigheten i form av ritningar på sedimenteringsanordningar hade gjort att fler anordningar uppförts. Om material till anordningar skrivs in i mängdförteckningar och entreprenörer får pengar till att uppföra dem blir kanske risken att anordningarna inte uppförs mindre. I Bilaga 4 kan man få en bild av hur mycket tid och pengar som entreprenörer lägger på anordningar.

Dåvarande Banverket lovade att eventuell grumling inte ska utgöras av grova partiklar. Projektet beställer turbiditetsdata men den säger ingenting om hur stora partiklarna som grumlar är. För att visa tillsynsmyndigheten att grumlingen inte består av grova partiklar anser jag att projektet borde köpa den tjänsten.

Projektets effekter i form av grumling i vattendragen som korsas av den nya sträckan av Haparandabanan diskuteras i effektuppföljningens avsnitt 5.2.1 ”Grumling”.

5.1.5 Föroreningar

5.1.5.1 Passager av åsar

I processuppföljningstabellen fördes lite diskussion om huruvida grundvattenförande åsar bör skyddas eller inte. Risken för olyckor med farligt gods är visserligen liten men existerar. SGU påpekade i ett yttrande (SGU, 2003) vikten av att skydda åsarna men då- varande Banverket har beslutat att inte vidta några skyddsåtgärder trots att myndigheten skrivit att den ska göra det i järnvägsplanernas planbeskrivningar. Detalj- projektören för sträckan menar att järnvägspassagerna inte ingår i några skydds- områden för vattentäkter vilket visserligen är sant men åsarna kanske kommer bli viktiga för vattenförsörjningen i framtiden. Dåvarande Banverket bör bättre ha kontrollerat vad det skrivit. I miljökonsekvensbeskrivningarna var åtgärderna i och för sig bara planerade men i järnvägsplanernas planbeskrivningar var åtgärderna lovade. Myndigheten borde ha tänkt mer långsiktigt och inte utnyttjat det faktum att inrättandet av skyddsområden för vattentäkter går för långsamt.

5.2 EFFEKTUPPFÖLJNING 5.2.1 Grumling

Turbiditetsmätningar har redovisats i Figur 12 och 13 i rapporten och i Figur 2-1 till och med 2-11 i Bilaga 2, men resultaten kan vara missvisande eftersom provtagningarna bara sker en gång i månaden och att felmätningar kan ske. Det finns några orimliga skillnader mellan linjerna (t.ex. i Figur 2 och 7 i Bilaga 2) och tänkbara orsaker är mätfel i laboratoriet, datahanteringsfel eller omdragningar av vattendrag. Att mäta turbiditet när man vill ta reda på hur mycket det grumlat är inte helt problemfritt men verkar vara det som generellt används.

Det primära syftet med turbiditetsdiagrammen är inte att jämföra uppmätta turbiditets- värden med generella värden utan att ta reda på om järnvägsbyggnationen orsakat grumling i vattendragen. Om turbiditeten är högre uppströms än nedströms och

skillnaden är trovärdig har projektet med stor sannolikhet orsakat grumling i vattendraget. För att ta reda på trovärdigheten kan det vara bra att känna till årstids- variationer. Att hitta turbiditetsdata från de vattendrag som korsas av den nya Haparandabanan och som kan visa årstidsvariationer var inte lätt men ett försök gjordes (se Figur 42) där uppmätt turbiditet från två olika provtagningspunkter i Kalixälven visas. Provtagningspunkterna är dock belägna inom Kiruna kommun, alltså en bra bit bort från Haparandabanan.

0,7

0,6

0,5 0,4 0,3

0,2 KVA03 Turbiditet Turbiditet (FNU) 0,1 KVA04 0

Figur 42. Turbiditet i Kalixälvens övre del uppmätt i två olika provtagningspunkter, belägna i Kiruna kommun. Proverna är tagna under 2009 (Hushållningssällskapet, 2010). Turbiditeten i Kalixälven var som högst under senvåren (under tiden för vår- floden) och i mitten av augusti och som lägst under våren och sommaren. Att mät- ningarna i slutet av augusti visar noll är eventuellt fel.

I princip alla diagram över turbiditet i de vattendrag som korsas av den nya sträckan av Haparandabanan visar liknande årstidsvariationer som i Kalixälven. Generellt är turbiditeten högst i april, maj och augusti. Nedan följer diskussioner om huruvida järnvägsbyggnationen orsakat grumling i vattendragen som rinner under den nya järn- vägen eller inte.

 Enligt Figur 13 var turbiditeten i Skaramyrsbäcken nedströms järnvägspassagen avsevärt högre än uppströms under våren 2010. Turbiditeten i april var mer än 30 gånger så hög nedströms som uppströms. Den stora differensen tyder på att järnvägsbyggnationen orsakat grumling i Skaramyrsbäcken.  Enligt Figur 2-1 har turbiditeten i Kvarnbäcken nedströms järnvägspassagen inte varit högre än uppströms förutom vid ett tillfälle (i december år 2009). Samman- taget verkar järnvägsbyggnationen ha skett på ett varsamt sätt och inte orsakat grumling i Kvarnbäcken.  I Gäddträskbäcken har turbiditeten nedströms järnvägspassagen aldrig varit avsevärt högre än uppströms (se Figur 2-2) och hela tiden har det handlat om små kvantiteter. Järnvägsbyggnationen har troligtvis inte orsakat någon nämn- värd grumling i vattendraget.  I Sangisälven var turbiditeten i april och juli år 2009, enligt Figur 2-3, avsevärt högre nedströms järnvägspassagen än uppströms vilket tyder på att järnvägs- byggnationen orsakat relativt kraftig grumling i Sangisälven vid minst två tillfällen.

 I Sattaoja var turbiditeten enligt Figur 2-4 mycket hög i februari och mars år 2010. Järnvägsbyggnationen verkar ha orsakat kraftig grumling i Sattaoja i början av år 2010.  I Naartijoki har turbiditeten nedströms järnvägspassagen, enligt Figur 2-5, varit avsevärt högre än uppströms vid två tillfällen; i januari och maj år 2010. Järnvägsbyggnationen orsakade mest troligt grumling i Naartijoki vid två till- fällen under år 2010.  Enligt Figur 2-6 har turbiditeten i Präntijärvenoja nedströms järnvägspassagen oftast varit högre än uppströms fram till juni år 2010, vilket tyder på att järnvägs- byggnationen orsakat grumling i Präntijärvenoja vid flera tillfällen.  I Aavajoki har turbiditeten nedströms järnvägspassagen, enligt Figur 12, i princip inte vid något provtagningstillfälle varit högre än uppströms, vilket talar för att järnvägsbyggnationen inte orsakat någon grumling i vattendraget.  I Kylmäoja har provtagningen, enligt Figur 2-7, delvis varit bristfällig. Det finns inget som tyder på att järnvägsbyggnationen orsakat någon nämnvärd grumling i Kylmäoja.  I Keräsjoki verkar turbiditetsvariationen, enligt Figur 2-8, till största del ha varit naturlig. Endast vid ett tillfälle, i mars år 2010, var turbiditeten nedströms järnvägspassagen påtagligt högre än uppströms. Järnvägsbyggnationen verkar inte ha orsakat någon nämnvärd grumling i Keräsjoki.  I Väärtioja har turbiditeten, enligt Figur 2-9, generellt varit låg men vid några tillfällen (under somrarna och senhösten år 2009) var den högre nedströms järnvägspassagen än uppströms, vilket tyder på att järnvägsbyggnationen orsakat grumling i vattendraget vid några tillfällen.  Enligt Figur 2-10 har turbiditeten i Vuononoja nedströms järnvägspassagen vid några tillfällen varit högre än uppströms. Störst var skillnaderna i april år 2009 och 2010, vilket kan bero på att höga vårflöden drog med sig material från området kring järnvägspassagen. Sammantaget ser det ut som att järnvägs- byggnationen orsakat grumling i Vuononoja vid några tillfällen.  I Sepposenoja har turbiditeten, enligt Figur 2-11, generellt varit hög och den har vid ett flertal tillfällen varit högre nedströms järnvägspassagen än uppströms, vilket tyder på att järnvägsbyggnationen orsakat grumling i vattendraget. Störst var skillnaden i april och november år 2009 och mars år 2010.

Sammanfattningsvis verkar projektet ha orsakat grumling i Skaramyrsbäcken, Sangis- älven, Sattaoja, Naartijoki, Präntijärvenoja, Väärtioja, Vuononoja och Sepposenoja men inte i resterande vattendrag.

5.2.2 pH-värden samt sulfat- och metallhalter i lakvatten från sulfidjordsupplag

Vid uppläggning av sulfidjord som, vid kontakt med syre, kan oxideras till sur sulfatjord, vilken sänker pH-värdet i marken och därmed kan urlaka miljöfarliga metaller, är det viktigt att placeringen av jordarna sker under grundvattenytan och att täckningen av dem sker med täta ytskikt. I processuppföljningen (se Bilaga 1 och 5.1.3.1 ”Sulfidjords- hantering”) ådagalades att nedgrävningen och täckningen av sulfidjordarna inte alltid skett på önskvärt vis.

En järnvägsbyggnation medför generellt stora ingrepp på naturmiljön. När stora ingrepp görs är det viktigt att ta referensvattenprover för att senare kunna säkerställa att in- greppen inte orsakar onödiga konsekvenser för naturmiljön. I listan nedan diskuteras projekt Haparandabanans referensprovtagning samt faktorer som kan påverka vatten- provtagningens resultat och som bortsetts från i det här examensarbetet.

 Referensprovtagningen av kemiska variabler i lakvatten från sulfidjordsupplag påbörjades i de flesta fall för sent för att känna till normala halter och kunna eliminera naturliga årstidsvariationer. Framför allt har provtagningen, enligt Bilaga 3, varit bristfällig i provtagningspunkterna U11:1 (ytvatten), U11:3 (ytvatten), U11:5b rör 1 (ytvatten), U11:5b rör 2 (grundvatten), U11:5c (ytvatten), U11:7 (ytvatten), U11:7 rör 1 (grundvatten), U11:7 rör 2 (grundvatten), U12:2 (ytvatten), U12:8a (ytvatten), U13:2 (grundvatten), U13:3 (grundvatten), U13:10 (grundvatten), U14:1 (grundvatten) och U14:2 (grundvatten).  Exakt när sulfidjord placerats i respektive upplag har inte tagits reda på under det här examensarbetet. Om sulfathalten i grundvattnet ökat tydligt har projektets deponering av sulfidjord antagits orsaka ökningen.  Grundvattenrören är lokaliserade i utkanterna av sulfidjordsupplagen. Hur rören är placerade i förhållande till grundvattnets strömningsriktning har inte analyserats under det här examensarbetet. Det är möjligt att det finns felplacerade rör, till vilka inget lakvatten från sulfidjordsupplag rinner.  Möjligheten för metaller att mobilisera sig från upplag till grundvattenrör efter det att sulfidjordar deponerats har inte analyserats under det här examensarbetet.  Statistiska tester av R2-värdena i de diagram som visar korrelationer mellan sulfat- och olika metallhalter, och som skulle ha kunnat påvisa felaktiga antaganden, har inte utförts.

Om sulfidjordarna hade grävts ned bättre och vattenprovtagningen inte visat några för- höjda halter hade provtagningen eventuellt kunnat avslutas tidigare än vad som kanske blir fallet. Det är möjligt att den bristfälliga nedgrävningen av sulfidjordarna (som beskrevs i avsnitt 5.1.3.5 ”Sulfidjordshantering”) kan leda till ökade utgifter för vattenprovtagning för projektet eftersom sulfat- och metallhalterna förmodligen kommer fort- sätta att öka.

Utifrån sulfathaltsdiagrammen konstaterades bland annat följande:

 Sulfathalterna i provtagningspunkt U11:1 (ytvatten), U11:5c (ytvatten), U12:2 (ytvatten), U12 GWR 1 vid väg 723 (grundvatten), U13:4 (ytvatten), U14:6 (grundvatten) har vid flera tillfällen varit höga.  I flera provtagningspunkter har sulfathalterna ökat över tid. Tydligast är ökningen i grundvattenrör U12 GWR 1 (väg 723).  Det är i data från alla provtagningspunkter svårt att urskilja årstidsvariationer.  Den stora skillnaden i sulfathalt mellan vattenprover tagna uppströms och nedströms i diket som avvattnar U13:4 tyder på att allt inte står rätt till. De sky- höga värdena nedströms kan bero på otillfredsställande sulfidjordshantering eller att diket är draget genom sulfidjord.

Med tanke på att referensprovtagningen för det mesta är bristfällig är det svårt att dra säkra slutsatser om huruvida projektet orsakat förhöjda sulfathalter i järnvägsområdet eller inte. I ungefär 65 % av provtagningspunkterna är trendlinjen dock positiv.

Sulfathalten i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723 har ökat markant sedan slutet av år 2009, pH-värdet har minskat och korrelationen dem emellan är relativt hög. Det är mycket troligt att uppläggningen av sulfidjord inte har skett på ett tillfredställande sätt och att sulfidjord nu ligger ovanför grundvattenytan och orsakar en ökning av sulfat i grundvattnet. I avsnitt 4.2.3.2 ”Metallhalter” visades och beskrevs samband mellan grundvattenrörets ökade sulfathalt och vissa metallhalter. De metaller för vilka man kan se en hög korrelation med sulfat och vars halter har ökat tydligt är kalcium, kalium, natrium, kisel, magnesium, strontium, barium, kobolt och kadmium och de metaller för vilka man kan se en låg korrelation med sulfat och/eller vars halter minskat eller varit konstanta är järn, aluminium, mangan, nickel, zink, koppar, arsenik, krom, molybden och bly. Med tanke på att sulfathalten i grundvattenröret ökat tydligt, pH-värdet minskat tydligt och att korrelationen dem emellan är hög samt att diagram över både korrelationer mellan sulfat- och metallhalter och metallhalter över tid skapats (för att ta reda på vilka metaller som ökat respektive minskat på grund av projektet), borde till- förlitligheten i slutsatserna vara hög.

Sammanfattningsvis är det svårt att dra säkra slutsatser om projektets delvis bristfälliga nedgrävning och täckning av sulfidjordar har orsakat förhöjda sulfathalter i järnvägs- områdets yt- och grundvatten. I ungefär 65 % av provtagningspunkterna har sulfathalten ökat men eftersom provtagningen pågått under en relativt kort tid och prover bara tas en gång i månaden är det i diagrammen svårt att uppfatta bakgrundshalter och urskilja naturliga årstidsvariationer. I det utvalda grundvattenröret U12 GWR 1 vid väg 723 har sulfathalten ökat, pH-värdet minskat och korrelationen dem emellan är relativt hög. Troligtvis har otillräcklig nedgrävning och täckning av sulfidjord orsakat en ökning av sulfat i grundvattnet. Det har konstaterats att den ökade sulfathalten, som mest troligt beror på projektets delvis bristfälliga nedgrävning och täckning av sulfidjord, har lett till urlakning av ungefär hälften av de olika metaller som ingår i projektets vattenprovtagning och som har analyserats i den här rapporten.

5.3 MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING

Projekt Haparandabanan satte i ett tidigt skede upp detaljerade miljömål för projektet och fyra av dem ingår inom ramen för detta examensarbete. För att målen ska uppnås är det viktigt att de följs upp under projektets gång.

Liksom i processuppföljningstabellen gjordes bedömningar med tre olika färger. Man måste komma ihåg att bedömningar är personliga. Om en annan examensarbetare hade gjort det här examensarbetet hade bedömningarna kanske sett annorlunda ut. Inga medvetna personliga värderingar har dock legat till grund för dem. I listan nedan förs diskussioner om varför bedömningarna av projektets vattenrelaterade miljömål gjordes som de gjordes.

 Det detaljerade miljömålet ”Undvika vandringshinder för fisk” fick en grön be- dömning trots att det saknas naturliga bottnar i Skaramyrs- och Gäddträsk- bäcken. Tillstånden till vattenverksamheterna i Skaramyrs- och Gäddträskbäcken kom efter miljöprogrammet för detaljprojekteringen av JP11 och JP12 skrevs. Att bäckarna ska ha naturlika bottnar är inte ett villkor i domarna men beskrivs i texterna. Det verkar vara så att entreprenörer inte läser hela domar utan bara villkor och följer ritningar och mängdförteckningar. Det är myndighetens ansvar att se till att åtagandena i tillståndsansökningarna följs. I det här fallet verkar det ha skett ett misstag, som enkelt kan åtgärdas.  Det detaljerade miljömålet ”Undvika skador på fisk och bottenfauna till följd av grumling och sedimentation” relaterar till process- och effektuppföljningens avsnitt om grumling. I avsnitt 5.1.4 ”Grumling” och 5.2.1 ”Grumling” fördes bland annat diskussioner om vad myndigheten kunde ha gjort bättre för att få fler sedimenteringsanordningar uppförda, orimliga skillnader i turbiditet mellan uppströms och nedströms järnvägspassagen flytande vatten, årstidsvariationer och om i vilka vattendrag projektet verkar ha orsakat grumling. Miljömålet fick en gul bedömning eftersom det i Präntijärvenoja, Väärtioja, Vuononoja, Sepposenoja, Skaramyrsbäcken, Sangisälven, Naartijoki och Sattaoja vid fler än ett tillfälle vardera visas en tydlig ökning av grumlande partiklar i vattnet ned- ströms gentemot uppströms den nya järnvägslänken.  Det detaljerade miljömålet ”Undvika användning och deponering av miljöfarliga ämnen” fick en grön bedömning eftersom det inte verkar ha skett några större läckage av olja eller andra miljöfarliga ämnen. Tyvärr har kemikalier i flera fall förvarats utan invallning vilket verkar vara ett återkommande problem. En lösning på det kan vara att planera in mer miljöutbildning för entreprenörer.  Det detaljerade miljömålet ”Miljöutvärdering av projektet” fick en grön be- dömning eftersom projektet detaljerade miljömål i och med det här och ett annat examensarbete följs upp.

6 SLUTSATSER

Haparandabanan, den järnväg för godstrafik som går mellan Boden och Haparanda, byggdes för närmare 100 år sedan och stora delar av järnvägssträckan är i dåligt skick. För att klara morgondagens ökande transportbehov rustas den befintliga järnvägen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny järnväg mellan Kalix och Haparanda.

Projekt Haparandabanan har i järnvägsplaner, tillståndsansökningar om vattenverksamhet och anmälningsärenden gällande uppläggning av inert avfall utlovat att vidta en mängd åtgärder och försiktighetsmått. För att dessa åtaganden inte ska förbises och eventuellt orsaka negativa effekter på naturmiljön är det angeläget att följa upp dem.

Det övergripande syftet med det här examensarbetet var att följa upp de av projektets åtaganden som kan påverka järnvägsområdets yt- och grundvatten. Två undersyften var att ta reda på om järnvägsbyggnationen påverkat närområdets yt- och grundvattenkvalitet och att kortfattat och generellt beskriva projektets status vad gäller uppnåelse av dess vattenrelaterade miljömål.

För att kunna uppfylla examensarbetets olika syften på ett lättöverskådligt sätt delades uppföljningen in i tre delar; processuppföljning, effektuppföljning och miljömåls- uppföljning. Den förstnämnda följer upp de åtgärder och försiktighetsmått som projekt Haparandabanan åtagit sig att vidta och som kan påverka järnvägsområdets yt- och grundvattenkvalitet. I den andra nämnda analyserades om och i vissa fall i vilken ut- sträckning projektet har påverkat järnvägsområdets yt- och grundvattenkvalitet. Och i den sistnämnda beskrevs kortfattat och generellt projektets status vad gäller uppnåelse av dess fyra vattenrelaterade miljömål.

I de tre avsnitten nedan listas de tre uppföljningarnas och därmed examensarbetets slutsatser.

6.1 PROCESSUPPFÖLJNING

Slutsatserna utifrån resuméerna och bedömningarna i processuppföljningstabellen (Bilaga 1) är följande:

 Val av brokonstruktioner över vattendrag och utformningar av dessa byggdes till största del enligt järnvägsplanerna.  Utformningar av passager av våtmarker har till viss del ändrats efter järnvägs- planernas fastställelser. Underhållsmässigt kan de valda utformningarna vara mer krävande. Om myndigheten i framtiden är osäker på liknande utformningar bör den bara skriva att våtmarkernas hydrologiska balanser ska upprätthållas och inte i text och på bilder illustrera detaljerade utformningar.  Vad som gäller när det kommer till terrängkörningsdispenser har varit lite oklart och bör bättre diskuteras i framtiden.  Alla åtgärder och försiktighetsmått rörande Hamptjärn och Byträsket har hanterats på tillfredsställande sätt.

 Val av täkter till byggnadsmaterial verkar ha gjorts med hänsyn till lokal miljö samt med strävan att minimera masstransporterna.  Samordning mellan entreprenader samt sortering och återanvändning av massor verkar ha skett i stor utsträckning.  Vegetationstäcket inom järnvägsområdet återanvändes i så stor utsträckning som möjligt. Tyvärr tog vegetationsmassorna slut snabbt vilket myndigheten borde ha kunnat räkna ut och angett i järnvägsplanerna.  Lokalisering av upplag har till stor del följt järnvägsplanernas illustrationer.  Sulfidjordshanteringen har inte skett på bästa möjliga sätt. En stor andel sulfidjord har legat ovanför grundvattenytan och på flera upplag har täckskikten varit tunna eller till och med obefintliga. Sulfidjordar har inte alltid täckts omedelbart efter schaktning. Kontroller av lakvatten från sulfidjordsupplag har tagits regelbundet men referensprovtagningen var bristfällig vilket lett till att det är svårt att kunna se och eliminera naturliga årstidsvariationer. Trafikverket bör i kommande projekt ta gott om referensprover.  Alla sedimenteringsanordningar som projekterats in i grumlingsförebyggande syfte har inte uppförts och det har funnits anordningar som varit bristfälligt ut- förda. Vattenprovtagningen visar att det grumlat i flera av vattendragen. Myndig- heten bör ge tydligare direktiv när det gäller sedimenteringsanordningar.  Erosionsskydd i form av bergkross eller naturgrus har lagts på i princip alla ställen där myndigheten angett att den ska göra det.  Tidsstyrningen av grumlande arbeten har fungerat bra.  De tre grundvattenförande sandåsarna som järnvägen passerar bör skyddas bättre. Myndigheten har i järnvägsplanerna angett att skyddsåtgärder ska vidtas men inte vidtagit dem.  Etableringsytor bör i större utsträckning lokaliseras på större avstånd från vattendrag.  Kemikaliehanteringen har inte alltid skett på ett sådant sätt att risken för utsläpp minimerats.  Faunapassager har till största del utformats enligt järnvägsplaner och tillstånds- ansökningar till vattenverksamheter. I de fall myndigheten angett att särskilda passager för småvilt ska utredas vidare i detaljprojekteringen har oftast separata ”torrtrummor” projekterats in.  Miljöutbildning för Trafikverksanställda hölls för sent i det här projektet.  Det har ofta förekommit skillnader mellan åtgärder i järnvägsplanernas planbeskrivningar och deras miljökonsekvensbeskrivningar, vilket bör kontrolleras bättre i framtiden.  Planerade utredningar i järnvägsplaner verkar i princip alltid ha genomförts. Dokumenteringen från dem bör dock bli bättre.

6.2 EFFEKTUPPFÖLJNING

Slutsatserna från effektuppföljningsdiagrammen och diskussionen är följande:

 Projektet ser ut att ha orsakat grumling i mer än hälften av vattendragen som den nya sträckan av Haparandabanan korsar.  Projektets uppläggning av sulfidjord verkar ha orsakat förhöjda sulfathalter i några provtagningspunkter. Det är möjligt att projektet orsakat förhöjda halter i många fler provtagningspunkter men eftersom referensprovtagningen i de flesta fall varit bristfällig är det omöjligt att dra sådana slutsatser.  Sulfathalten har i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723 ökat tydligt sedan slutet av år 2009, pH-värdet har minskat och korrelationen dem emellan är relativt hög. Det finns ett signifikant samband mellan ökade sulfathalter och minskade pH-värden i grundvattenröret och det verkar finnas samband mellan ökade sulfathalter och ökade kalcium-, kalium-, natrium-, kisel-, magnesium-, strontium-, barium-, kobolt- och kadmiumhalter, mestadels på grund av ökad mineralvittring. Det finns inga signifikanta samband mellan ökade sulfathalter och järn-, aluminium-, mangan-, nickel-, zink-, koppar-, arsenik-, krom-, molybden- och blyhalter.

6.3 MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING

Projekt Haparandabanan har enligt järnvägsplanerna ett övergripande och sex detaljerade miljömål som ska följas upp fortlöpande. Denna uppsats beskriver kortfattat och generellt projektets status vad gäller uppnåelse av dess fyra vattenrelaterade miljömål. Slutsatserna från miljömålsuppföljningen är följande:

 Broar och trummor har utformats så att fiskars vandringsmöjligheter inte för- sämras. Undantag är Skaramyrs- och Gäddträskbäckens bottnar som utgörs av betong och saknar naturgrus.  Kontrollen av att åtgärder och försiktighetsmått i tillståndsansökningar till vattenverksamheter kommer med i bygghandlingar måste bli bättre.  I mer än hälften av vattendragen som den nya sträckan av Haparandabanan korsar har den uppmätta turbiditeten varit högre nedströms än uppströms järnvägspassagen vid fler än ett tillfälle. Det tyder på att projektet orsakat grumling i dessa vattendrag.  En rutin för hantering av överblivet material från rivningar av befintliga järnvägskonstruktioner har tagits fram. Kemikalier har inte alltid förvarats på tillfredsställande sätt men det verkar inte ha skett några större läckage.  I och med det här och ett annat examensarbete följs projektets miljömål upp.

7 REFERENSER

7.1 SKRIFTLIGA KÄLLOR

Banverket (2003) ”Trummor och ledningar” Standard BVS585.18

Banverket (2005) Kalix–Haparanda, Kustnära järnväg, Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning, Slutrapport med Banverkets beslut, BRNT 2003:16-IV, 2005- 02-28

Banverket (2006) ”Ny järnväg Kalix-Haparanda, Miljöprogram för detaljprojektering JP13 och JP14, km 60+000 – 84+017”, BRN06/872/BY10, 2006-10-16

Banverket (2007a) Kalix-Haparanda, ny järnväg, Järnvägsplan 11, km 42+500 – 54+000 Del 1(4), Utställelsehandling, BRN04/913/BY10, 2007-02-01

Banverket (2007b) Kalix-Haparanda, ny järnväg, Järnvägsplan 12, km 54+000 – 60+366 Del 1(4), Utställelsehandling, BRN04/913/BY10, 2007-02-01

Banverket (2007c) Kalix-Haparanda, ny järnväg, Järnvägsplan 13, km 60+366 – 73+400 Del 1(4), Utställelsehandling, BRN04/913/BY10, 2007-02-01

Banverket (2007d) Kalix-Haparanda, ny järnväg, Järnvägsplan 14, km 73+400 – 84+017 Del 1(4), Utställelsehandling, BRN04/913/BY10, 2007-02-01

Banverket (2007e) ”Ny järnväg Kalix-Haparanda, Miljöprogram för detaljprojektering JP11 och JP12, km 42+484 – 60+360”, BRN06/872/BY10, 2007-08-24

Banverket (2007f) ”Teknisk PM byggnadsverk”, järnvägsplan 13

Banverket (2008) ”Anvisning för projektering och läggning av trummor i vattendrag”

Banverket (2010) ”Miljöledningsprogram – Haparandabanan”, version 6, upprättat 2005-02-22, reviderat 2010-02-22

Björklund, E. (1981) Petsamotrafiken, Åkeriförlaget

Ekhall, J., Holmqvist, A. & Johansson, L. (2001) Hur detaljerat ska miljökonsekvenser behandlas i järnvägsplanering? Institutionen för landskapsplanering Ultuna, Sveriges lantbruksuniversitet

Folkeson, L. (1999) Uppföljning av naturmiljöeffekter i MKB för väg- och järnvägsprojekt, Väg- och transportforskningsinstitutet

Herbert, R., Björkvald, L., Wällstedt, T., Johansson, K. (2009) Bakgrundshalter av metaller i Svenska inlands- och kustvatten, Rapport 2009:12, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet

Holmqvist, A., Lindbom, I. (2002) Uppföljning av miljökonsekvenser i MKB för järnvägsprojekt, Sveriges lantbruksuniversitet

Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB (2010) Torne- och Kalixälvar Årsrapport 2009 http://www.tkvvf.se/Arsrapporter/tkvvf_AR_2009.pdf

Höglund, L.O., Herbert, R. (2004) MiMi – Performance Assessment Main Report. MiMi 2003:3, MiMi Print, Luleå. ISBN 91-89350-27-8.

Landsbygdsnätverket (2009) Sura sulfatjordar, Landsbygdsnätverkets publikation

Lloyd, D.S., Koenings, J.P., Laperriere, J.D. (1987) “Effects of Turbidity in Fresh Waters of Alaska” North American Journal of Fisheries Management 1987; 7: 18-33

Länsstyrelsen i Norrbottens län (2005) ”Dispens att framföra arbetsmaskiner i terräng på barmark i samband med upprustning och nyanläggning av järnväg Boden – Karlsborg samt Kalix – Haparanda”, Beslut 2005-08-31, 523-12118-05

Länsstyrelsen i Kalmar län (2006) ”MKB Miljökonsekvensbeskrivning”

Min, S-K., Zhang, X., Zwiers, F.W., Hegerl, G.C. (2011) “Human contribution to more- intense precipitation extremes”, Nature 470: 378-381

MRM (2011) Sulfidjordsupplag Undersökning Haparandabanan, 2011-01-31

Nikulin, G., Kjellström, E., Hansson, U., Strandberg, G., Ullerstig, A. (2011) “Evaluation and future projections of temperature, precipitation and wind extremes over Europe in an ensemble of regional climate simulations”, Tellus A G3: 41-55

Pall, P., Aina, T., Stone, D.A., Stott, P.A., Nozawa, T., Hilberts, A. G. J., Lohmann, D., Allen, M. R. (2011) “Anthropogenic greenhouse gas contribution to flood risk in England and Wales in autumn 2000”, Nature: 470: 382-385

Ramböll (2008a) Grundvattenförhållanden vid Hamptjärnen, Haparandabanan

Ramböll (2008b) Hydrogeologiska fältundersökningar Hamptjärnen

Ramböll (2008c) Inventering av brunnar JP13-14, 2008-04-01

Riksdagen (1999) Vägverket, Banverket och miljön, Rapport 1998/99:6.

Rivinoja, P,. Larsson, S. (2001) ”Effekter av grumling och sedimentation på fauna i strömmande vatten - en litteratursammanställning”, Rapport 31. Vattenbruks- institutionen, Sveriges lantbruksuniversitet

SGU (2003) ”Nya Haparandabanan Järnvägsutredning Kalix-Haparanda. Kustnära järnväg 01-603/2003” Yttrande i ärende

Shaw, E.M. (1994) Hydrology in practice, tredje upplagan, Chapman & Hall

SMHI (2001) ”Utredning om klimatförändring, flödesbestämning och havsvattennivå- förändring”, Bilaga 4 http://www.trafikverket.se/TrvSeFiler/Foretag/Bygga_och_underhalla/Vag/Vagutform ning/Dokument_vag_och_gatuutformning/okade_vattenfloden- behov_av_atgarder_inom_vaghallningen/okade_vattenfloden/bilaga_4_utredning_om_kli matforandring.pdf

Sohlenius, G., Öborn, I. (2002) ”Sura sulfatjordar läcker metaller - orsaker och möjliga åtgärder”, FAKTA Jordbruk nr 7 2002, Sveriges lantbruksuniversitet

Sohlenius, G., Öborn, I. (2003) Geokemisk karakterisering av sulfidhaltiga jordar Slutrapport för projekt finansierat av SGU:s Stöd till Geovetenskaplig Forskning 2000-2001

Svanström, S., Eriksson, M. (2008) Statistik för vattendistrikt och huvudavrinningsområden 2005, korrigerad version, MI 11 SM 0701, Statistiska centralbyrån, 2008-04-04

Trafikverket (2010e) ”Miljöpolicy”, dokument-ID 2010:50, Ärendenummer 2010/93115, 2010-11-10

Trafikverket (2010f) ”Haparandabanan”, Utgåva 1, juni 2010, Beställningsnummer 100075, Produktion av Terese Lantto

Trafikverket (2010g) ”Egenkontrollprogram – Haparandabanan”, diarienummer TRV 2010/26889

Trafikverket (2010i) ”Minnesanteckningar från miljömöte nr 2 om avvikelser och miljöåtaganden i JP 11-14”, 2010-05-31

Trafikverket (2010j) ”Minnesanteckningar från miljöavstämningsmöte 2, Haparanda- banan, ny del”, 2010-10-01

Trafikverket (2010k) ”Grumlingsinventering Haparandabanan, ny del” TRV 2010/26889

Trafikverket (2010l) Sammanställning över entreprenaders uppläggningsplatser

Tyréns (2006) Vägledning grumling

Tyréns (2008) Inventering och provtagning av brunnar för Haparandabanan, utmed planerad järnväg och byggvägar, 2008-03-28

Vattenmyndigheterna (2010) Från Torneälven till Öreälven

Vägverket (2005) ”ATB Väg”, Vägverkets publikation 2005:112, Kapitel D Avvattning och dränering, BY20A 2005:23036

Vägverket produktion (2008) Projektplan inkl. miljöplan E.1441 Järnvägsbroar över väg 729, Keräsjoki och Väärtioja

Wennerberg, H. (2005) Studie av riskanalys av sulfidleror i Uppsala stad, examensarbete i Miljö- och vattenteknik, 20p, Uppsala universitet

Westerlund, S. (2005) ”Att förstå vattenramdirektivet”, version 1.0, Speciell fastighetsrätt, Uppsala universitet

WSP (2008) Komplettering MKB Järnvägsbro över Sangisälven

Xu, C. (2009) Statistical methods in hydrology (lecture notes), Department of Earth Sciences, Uppsala University

7.1.1 Ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet

Banverket (2005) ”Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken – Vitån”

Banverket (2007) ”Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken -Anläggande av järnvägspassage över Sattaoja”

Banverket (2007) ”Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken -Anläggande av järnvägspassage över Naartijoki”

Banverket (2007) ”Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken -Anläggande av järnvägspassage över Kylmäoja”

Banverket (2007) ”Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken -Anläggande av järnvägspassage över Aavajoki”

Banverket (2007) ”Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken -Anläggande av järnvägspassage över Keräsjoki”

Banverket (2007) ”Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken -Anläggande av järnvägspassage över Väärtioja”

Banverket (2007) ”Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken -Anläggande av järnvägspassage över Sepposenoja”

Banverket (2007) ”Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken -Anläggande av järnvägspassage över Präntijärvenoja”

Banverket (2007) ”Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken -Anläggande av järnvägspassage över Vuononoja”

Banverket (2008) ”Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken -Anläggande av järnvägspassage över Sangisälven”

Banverket (2008) ”Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken -Anläggande av järnvägspassage över Kvarnbäcken”

Banverket (2008) ”Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken -Anläggande av järnvägspassage över Skaramyrsbäcken”

Banverket (2009) ”Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken -Anläggande av järnvägspassage över Gäddträskbäcken”

Banverket (2009) ”Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken – Bortledande av grundvatten från järnvägsskärning, Kalix kommun – Hamptjärn”

7.1.2 Miljödomstolens domar

Miljödomstolens dom M1397-07, 2008-02-15, domen ändrad genom anmälan 2010-02- 24 och föreläggande från Länsstyrelsen i Norrbottens län 2010-03-31, Sattaoja

Miljödomstolens dom M1398-07, 2008-02-26, Naartijoki

Miljödomstolens dom M1396-07, 2008-02-26, Kylmäoja

Miljödomstolens dom M1755-07, 2008-04-04, Aavajoki

Miljödomstolens dom M827-07, 2008-04-04, Keräsjoki

Miljödomstolens dom M175-08, 2008-04-18, Väärtioja

Miljödomstolens dom M226-08, 2008-04-29, Sepposenoja

Miljödomstolens dom M1395-07, 2008-05-22, Präntijärvenoja

Miljödomstolens dom M223-08, 2008-10-09, Vuononoja

Miljödomstolens dom M600-08, 2008-11-05, villkor 4 ändrat 2009-04-28 (M2715-08), Sangisälven

Miljödomstolens dom M227-09, 2009-06-22, Kvarnbäcken

Miljödomstolens dom M842-09, 2009-10-21, Gäddträskbäcken

Miljödomstolens dom M669-09, 2009-10-27, Skaramyrsbäcken

Miljödomstolens dom M780-05, 2005-11-03, Vitån

Miljödomstolens dom M1077-09, 2010-05-17, Hamptjärn

7.1.3 Anmälningar om permanent uppläggning av överskottsmassor

Banverket (2008) ”Anmälan om permanent uppläggning av överskottsmassor för anläggningsändamål, Uppläggningsplats U12 Väg 723”, 2008-10-10

Banverket (2008) ”Anmälan om permanent uppläggning av överskottsmassor för anläggningsändamål, Uppläggningsplats U12:2”, 2008-10-07

Banverket (2008) ”Anmälan om permanent uppläggning av överskottsmassor för anläggningsändamål, Uppläggningsplats U12:3A-B”, 2008-10-08

Banverket (2008) ”Anmälan om permanent uppläggning av överskottsmassor samt anmälan för krossanläggning, Uppläggningsplats U12:4”, 2008-10-10

Banverket (2008) ”Anmälan om permanent uppläggning av överskottsmassor för anläggningsändamål, Uppläggningsplats U12:5”, 2008-10-11

Banverket (2008) ”Anmälan om permanent uppläggning av överskottsmassor för anläggningsändamål, Uppläggningsplats U12:7”, 2008-10-11

Banverket (2008) ”Anmälan om permanent uppläggning av överskottsmassor för anläggningsändamål, Uppläggningsplats U12:8A”, 2008-10-10

Banverket (2008) ”Anmälan om permanent uppläggning av överskottsmassor för anläggningsändamål, Uppläggningsplats U12:8B”, 2008-10-12

Banverket (2008) ”Anmälan uppläggningsyta U13:1 och U13:2”, 2008-10-10

Banverket (2008) ”Anmälan uppläggningsyta U13:4”, 2008-02-26

Banverket (2008) ”Anmälan uppläggningsyta U13:5”, 2008-04-21

Banverket (2009) ”Anmälan uppläggningsyta U13:6”, 2009-01-22

Banverket (2008) ”Anmälan uppläggningsyta U13:7”, 2008-04-04

Banverket (2008) ”Anmälan uppläggningsyta U13:8 och krossverksamhet”, 2008-04-21

Banverket (2008) ”Anmälan uppläggningsyta U13:9 och 13:10”, 2008-04-21

Banverket (2008) ”Anmälan uppläggningsyta U13:11”, 2008-04-23

Banverket (2008) ”Anmälan uppläggningsyta U14:1”, 2008-03-20

Banverket (2008) ”Anmälan uppläggningsyta U14:2”, 2008-03-20

Banverket (2008) ”Anmälan uppläggningsyta U14:3 och 14:4”, 2008-05-29

Banverket (2008) ”Anmälan uppläggningsyta U14:5”, 2008-05-29

Banverket (2008) ”Anmälan uppläggningsyta U14:6”, 2008-09-16

Banverket (2008) ”Anmälan uppläggningsyta U14:7 och 14:8”, 2008-05-20

Banverket (2009) ”Anmälan om permanent uppläggning av överskottsmassor, Uppläggningsplats U11:4”, 2009-02-09

Banverket (2009) ”Anmälan om permanent uppläggning av överskottsmassor för anläggningsändamål, Uppläggningsplats U11:5A”, 2009-02-09

Banverket (2009) ”Anmälan om permanent uppläggning av överskottsmassor för anläggningsändamål, Uppläggningsplats U11:5B”, 2009-02-09

Banverket (2009) ”Anmälan om permanent uppläggning av överskottsmassor för anläggningsändamål, Uppläggningsplats U11:5C”, 2009-02-09

Banverket (2009) ”Anmälan om permanent uppläggning av överskottsmassor samt anmälan för krossanläggning, Uppläggningsplats U11:7”, 2009-02-09

Banverket (2009) ”Anmälan om permanent uppläggning av överskottsmassor för anläggningsändamål, Uppläggningsplats U11:10A-B”, 2009-02-13

Banverket (2009) ”Anmälan uppläggningsyta U13:3”, 2009-01-22

Banverket (2010) ”Anmälan om kompletterande upplagsyta inom järnvägsplan 13, Haparandabanan”, 2010-01-18

7.1.4 Protokoll från detaljprojekteringen

Banverket (2007) Protokoll Uppstartsmöte detaljprojektering mark och byggnadsverk JP11-12

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte 1 Detaljprojektering mark och byggnadsverk JP11-12

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte 2 Detaljprojektering mark och byggnadsverk JP11-12

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte 3 Detaljprojektering mark och byggnadsverk JP11-12

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte 4 Detaljprojektering mark och byggnadsverk JP11-12

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte 5 Detaljprojektering mark och byggnadsverk JP11-12

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte 6 Detaljprojektering mark och byggnadsverk JP11-12

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte 7 Detaljprojektering mark och byggnadsverk JP11-12

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte 8 Detaljprojektering mark och byggnadsverk JP11-12

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte 9 Detaljprojektering mark och byggnadsverk JP11-12

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte 10 Detaljprojektering mark och byggnadsverk JP11-12

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte 11 Detaljprojektering mark och byggnadsverk JP11-12

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte 12 Detaljprojektering mark och byggnadsverk JP11-12

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte 13 Detaljprojektering mark och byggnadsverk JP11-12

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte 14 Detaljprojektering mark och byggnadsverk JP11-12

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte 15 Detaljprojektering mark och byggnadsverk JP11-12

Banverket (2007) Protokoll Uppstartsmöte detaljprojektering mark & byggnadsverk JP13-14

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte nr 1 detaljprojektering mark & byggnadsverk JP13-14

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte nr 2 detaljprojektering mark & byggnadsverk JP13-14

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte nr 3 detaljprojektering mark & byggnadsverk JP13-14

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte nr 4 detaljprojektering mark & byggnadsverk JP13-14

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte nr 5 detaljprojektering mark & byggnadsverk JP13-14

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte nr 6 detaljprojektering mark & byggnadsverk JP13-14

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte nr 7 detaljprojektering mark & byggnadsverk JP13-14

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte nr 8 detaljprojektering mark & byggnadsverk JP13-14

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte nr 9 detaljprojektering mark & byggnadsverk JP13-14

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte nr 10 detaljprojektering mark & byggnadsverk JP13-14

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte nr 11 detaljprojektering mark & byggnadsverk JP13-14

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte nr 12 detaljprojektering mark & byggnadsverk JP13-14

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte nr 13 detaljprojektering mark & byggnadsverk JP13-14

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte nr 14 detaljprojektering mark & byggnadsverk JP13-14

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte nr 15 detaljprojektering mark & byggnadsverk JP13-14

Banverket (2007) Protokoll Projekteringsmöte nr 16 detaljprojektering mark & byggnadsverk JP13-14

7.1.5 Förfrågningsunderlag och bygghandlingar

Banverket (2008) Teknisk beskrivning Geoteknik, Entreprenad 1221

Banverket (2008) Teknisk Beskrivning Mark, Entreprenad 1241

Banverket (2008) Teknisk beskrivning Geoteknik, Entreprenad 1241

Banverket (2008) Teknisk beskrivning, Entreprenad 1341

Nordic Construction Company (2008) Riskanalys för broar, Entreprenad 1241

7.1.5.1 Objektspecifika miljökrav för byggskedet

Banverket (2008) Objektspecifika miljökrav Haparandabanan, Ny järnväg, Entreprenad 1141”

Banverket (2008) Objektspecifika miljökrav, Haparandabanan, Ny järnväg, Entreprenad 1121”

Banverket (2008) Objektspecifika miljökrav, Haparandabanan, Ny järnväg, Entreprenad 1342”

Banverket (2008) Objektspecifika miljökrav, Haparandabanan, Ny järnväg, Entreprenad 1332”

Banverket (2008) Objektspecifika miljökrav, Haparandabanan, Ny järnväg, Entreprenad 1441”

Banverket (2008) Objektspecifika miljökrav, Haparandabanan, Ny järnväg, Entreprenad 1431”

Banverket (2008) Objektspecifika miljökrav, Haparandabanan, Ny järnväg, Entreprenad 1241”

Banverket (2009) Objektspecifika miljökrav, Haparandabanan, Ny järnväg, Entreprenad 1131”

Banverket (2009) Objektspecifika miljökrav, Haparandabanan, Ny järnväg, Entreprenad 1331”

7.2 INTERNETREFERENSER

Ekeving, G. (2011) SJ under andra världskriget http://www.ekeving.se/hg/BD-ovr-researr.html, 2011-10-18

Forum för levande historia (2011) Fakta om Förintelsen http://www.levandehistoria.se/book/export/html/2569, 2011-06-30

Länsstyrelsen Norrbotten (2011) Våtmarker http://www2.lansstyrelsen.se/norrbotten/Sv/miljo-och-klimat/tillstandet-i- miljon/vatmark/Pages/default.aspx, 2011-05-15

Miljödepartementet (2011) Miljölagstiftning http://www.sweden.gov.se/sb/d/3770, 2011-05-15

Miljöstyrningsrådet (2011) Miljöledningssystem http://www.msr.se/sv/Service/Vanliga-fragor/Fragor/Miljoledningssystem/, 2011-05- 16

Minnesota Rural Water Association (2011) Sedimentation http://www.mrwa.com/OP-Sedimentation.pdf, 2011-09-06

Nationalencyklopedin (2011) Erosion http://www.ne.se/erosion/1112970, 2011-05-02

Naturvårdsverket (2011a) Egenkontroll http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Lagar-och-styrning/Tillsyn-och- egenkontroll/Egenkontroll/, 2011-05-15

Naturvårdsverket (2011b) Miljökvalitetsmål http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmal/, 2011- 05-15

Naturvårdsverket (2011c) Miljömål http://miljomal.se/Undre-meny/Om-miljomalen/

SGU (2011) Erosion och sluttningsprocesser – omformar ständigt jordarterna http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi/jordtacket/efter-istiden/erosion.html, 2011-05-15

SMHI (2009a) Norrbottens klimat http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/norrbottens-klimat-1.5008, 2011- 05-15

SMHI (2009b) Klimatförändringens konsekvenser för svenska vattenflöden http://www.smhi.se/kunskapsbanken/konsekvenser-for-svenska-vattenfloden-1.5837, 2011-05-15

SMHI (2009c) Klimatförändringens konsekvenser för den tekniska infrastukturen http://www.smhi.se/kunskapsbanken/konsekvenser-for-den-tekniska-infrastrukturen- 1.5831, 2011-05-15

SMHI (2009d) Ta hänsyn till klimatförändringen http://www.smhi.se/Produkter-och-tjanster/professionella-tjanster/bygg-och- anlaggning/ta-hansyn-till-klimatforandringen-1.1491, 2011-05-15

SMHI (2009e) Årsavdunstning medelvärde 1961-1990 http://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/vattenstand/1.4096, 2011-05-1

SMHI (2009f) Normal årsavrinning http://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/vattenstand/1.7967, 2011-09-06

SMHI (2009g) Normal uppmätt årsnederbörd, medelvärde 1961-1990 http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/nederbord/1.4160, 2011-09-06

SMHI (2010) Beräkna återkomsttider http://www.smhi.se/Produkter-och-tjanster/professionella-tjanster/statistik-och- data/berakna-aterkomsttider-1.14134, 2011-05-15

SVAR (2008) Kartdata ur översiktskartan, SMHI http://produkter.smhi.se/svar/svar2008.htm

Synergi (2011) Avvikelser, Trafikverket, Haparandabanan, sökkriterier Miljö och Plats, 2011-01-28

Trafikverket (2010a) Historia Haparandabanan http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Norrbotten/Haparandabanan/Bakgrund- Haparandabanan/Historia-Haparandabanan/, 2010-08-04

Trafikverket (2010b) Haparandabanans bakgrund http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Norrbotten/Haparandabanan/Bakgrund- Haparandabanan/, 2011-05-15

Trafikverket (2010c), Modell FU2000 http://www.trafikverket.se/Foretag/Upphandling/Sa-upphandlar- vi/Forfragningsunderlag/Forfragningsunderlag-modell-FU-2000-utgava-J/, 2011-05-15

Trafikverket (2010d), Miljö Haparandabanan http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Norrbotten/Haparandabanan/Miljo- Haparandabanan/, 2010-05-15

Trafikverket (2010h) Så blir väg och järnväg till http://www.trafikverket.se/Privat/Vagar-och-jarnvagar/Sa-blir-vag-och-jarnvag-till/, 2011-05-15

Trafikverket (2011a) Snabbfakta om Trafikverket http://www.trafikverket.se/Om-Trafikverket/Trafikverket/Snabbfakta-om- Trafikverket/, 2011-05-16

Trafikverket (2011b) Om projektet http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Norrbotten/Haparandabanan/Om- projektet-Haparandabanan/, 2011-05-02

Trafikverket (2011c) Haparandabanan http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Norrbotten/Haparandabanan/, 2011-08-23

Trafikverket (2011d) Vårt miljöarbete http://www.trafikverket.se/Privat/Miljo-och-halsa/Vart-miljoarbete/, 2011-09-06

Vattenmyndigheterna (2011a) Vattnet i distriktet http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/bottenviken/vattnet-i- distriktet/Pages/default.aspx, 2011-05-15

Vattenmyndigheterna (2011b) Bottenviken http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/bottenviken/Pages/default.aspx, 2011-05-15

VISS (2009) Vatteninformationssystem Sverige http://www.viss.lst.se/

7.3 PERSONLIG KOMMUNIKATION

Barrelöv, Kristoffer (2011) Projekteringsledare Haparanda, Trafikverket

Ekström, Håkan (2011) Byggledare BEST Bredviken/Sågbäcken, Trafikverket

Forsberg, Carin (2011) Miljöhandläggare för befintlig bana, Trafikverket

Johansson, Stefan (mars 2011) Detaljprojektör av JP11 och JP12, Tyréns

Mattson-Djos, Annelie (2011) Miljöhandläggare för ny bana, Trafikverket

Nilsson, Peter (januari 2011) Samordnande byggledare, Trafikverket

Nilsson, Gunnel (2011) Projekteringsledare Kalix – Haparanda, Trafikverket

Tjäder, Marcus (2011) Arbetsledare, Trafikverket

Wikström, Lorens (februari 2011) Detaljprojektör av JP13 och JP14, Ramböll Sverige AB

7.4 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.

Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar

Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll

Lag (1995:1649) om byggande av järnväg

Miljöbalken. SFS 1998:808

Naturvårdsverkets författningssamling. NFS 2000:15k

BILAGA 1 PROCESSUPPFÖLJNINGTABELL

Den första kolumnen i processuppföljningstabellen anger radnummer, den andra vilka aspekter som behandlas (t.ex. grumling), den tredje i vilka dokument åtagandena beskrivits, den fjärde själva åtagandena och den femte innehåller resuméer, eventuella förslag till förbättringar och bedömningar i de fall de var möjliga att göra. Under rubriken ”Källor” anges, med hjälp av fyra olika bokstäver, i vilka dokument åtagandena beskrivits. De fyra bokstäverna är P, M, V och U där;

P = planbeskrivning(ar) i järnvägsplan(er) M = miljökonsekvensbeskrivning(ar) i järnvägsplan(er) V = tillstånd till vattenverksamhet U = anmälning(ar) om uppläggning av inert avfall

Vid bedömningar av hur åtgärder och försiktighetsmått hanterats inom projektet användes dessa tre färger:

= Godkänt = Godkänt med anmärkning = Icke godkänt

Den gröna färgen innebär att åtgärderna har hanterats på ett godkänt sätt, den gula färgen att de har hanterats på ett godkänt sätt men med anmärkning och den rosa färgen att de inte har hanterats på ett godkänt sätt. Vit färg innebär att åtagandet inte har kunnat bedömas.

Förkortningen JP står för järnvägsplan. Med andra ord betyder JP11 järnvägsplan 11 o.s.v.

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 1 UTFORMNING AV M Utformning av vattenpassager inom JP13 Utformning av vattenpassager har, enligt protokoll från detaljprojekteringen av JP13- PASSAGER AV ska detaljstuderas i nästa skede 14, detaljstuderats. VATTENDRAG I protokoll 13 och 14 från detaljprojekteringen av JP13-14 diskuterades lutningar på trumbottnar och beställaren och detaljprojektören kom fram till att broritningar ska justeras så att lutningar överensstämmer med lutningar angivna i tillstånds- ansökningar till vattenverksamheter, d.v.s. ≤ 0,2 %. I flera protokoll från detaljprojekteringen av JP13-14 diskuterades utformning av viltpassager. 2 KONSTRUKTIONER P M Passagerna av Sangisälven, Keräsjoki, Enligt den samordnande byggledaren har alla nämnda järnvägskonstruktioner byggts Naartijoki och Aavajoki ska utgöras av enligt järnvägsplanernas planbeskrivningar och MKB:er. järnvägsbroar, passagen av Kvarnbäcken av en kort järnvägsbro, passagerna av Skaramyrsbäcken och Gäddträskbäcken av halvcirkelformade bågar och Väärtioja, Vuononoja, Sepposenoja, Kylmäoja, Präntijärvenoja och Sattaoja ska ledas genom järnvägsbanken i kulvertar och trummor 3 P Mindre vattendrag i JP13 som korsar Enligt den samordnande byggledaren har alla trummor inom JP13 som leder mindre järnvägen ska förläggas i trummor av vattendrag genom järnvägsbanken en diameter på minst 800mm. betong med en diameter på minst 800mm 4 Brofästen P M Brofästena till järnvägsbron över Sangis- I Figur 4-5 kan man se att ett av brofästena är placerat långt från älvstranden. Andra älven ska vara placerade en bit in från bilder bekräftar att det andra brofästet också är det. älvstranden för att minska risken för att sediment kommer ut i vattnet vid byggnationen och för att minska risken för påverkan av älvsediment i vattendraget 5 Brostöd P M Brostöden under järnvägsbroarna över Enligt den samordnande byggledaren är brostöden placerade utanför Naartijokis och Naartijoki och Aavajoki ska placeras Aavajokis vattenområden vid normala flöden och i Keräsjoki finns två brostöd i utanför vattenområdet (vid normala vattnet. flöden) och vid Keräsjoki ska två brostöd placeras i vattnet

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 6 Lutning på V Vid detaljprojekteringen ska man vid val I protokoll 13 och 14 från detaljprojekteringen av JP13-14 diskuterades lutningar på kulvertar/trummor av lutning på kulverten över Väärtioja se trumbottnar och beställaren och detaljprojektören kom fram till att broritningar ska till att erosionsrisken minimeras, justeras så att lutningar överensstämmer med lutningar angivna i tillstånds- grumling undviks, funktionen bibehålls ansökningar till vattenverksamheter, d.v.s. ≤ 0,2 %. och att inga vandringshinder för fisk och I dokumentet ”Anvisning för projektering och läggning av trummor i vattendrag”, andra vattenlevande organismer uppstår som använts i detaljprojekteringen, finns det projekteringskrav på att trum- dimensionen inte får påverka vattendragets bredd, att vattenhastigheten inte nämn- värt får avvika från vattendragets naturliga, att trumman ska placeras på ett sådant sätt så att inte fall uppstår och att skarpkantat material ska undvikas eller att erosionsskydd ska täckas med naturmaterial såsom sten eller grus. Det finns vidare krav på att en bro eller valvformad trumma ska väljas före en trumma för att behålla naturlig botten, att trumman alltid ska läggas minst 0,3 m under vattendragets botten och att om vattendraget hyser mindre däggdjur ska det vid nybyggnation anläggas en torr landpassage i anslutning till trumman, kulverten eller bron. Om kulverten projekterats enligt anvisningarna ovan bör erosions- och grumlingsrisken ha minimerats. Enligt den samordnande byggledaren finns inga vandringshinder i kulverten. 7 V Trumman i Skaramyrsbäcken ska ligga Enligt den samordnande byggledaren ligger trumman i Skaramyrsbäcken plant. plant 8 FLÖDES- P M Yt- och grundvatten inom JP13-14 ska För att minimera risken för vattengenombrott krävs att man dimensionerar broar, DIMENSIONERING omhändertas så att risken för vatten- kulvertar och trummor för höga flöden. Eftersom detaljprojektörerna, enligt dem genombrott minskas själva, dimensionerat trummor för 50-årsflöden och broar för 100-årsflöden respektive för 100-årsregn (JP13-14) eller större bör risken för vattengenombrott i dagsläget vara mycket liten. En banvall beräknas hålla i ungefär 120 år. Med förutspådda klimatförändringar ökar flödena och risken för vattengenombrott. Enligt Nikulin m.fl. (2010) kommer 20- årsextremnederbörd i genomsnitt inträffa vart åttonde och kanske till och med vart fjärde år i Norrbottens år 2070. Om samma procentuella minskning i tidsintervall gäller för 50-årsextremnederbörd kan vissa trummor i Haparandabanans banvall vara otillräckliga och risken för vattengenombrott öka. Förslag till förbättringar i det här eller nästkommande projekt: Skriv inte att risken för vattengenombrott ska minskas för det kan vara ganska svårt att uppnå.

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 9 P M Trummorna inom JP11-12 ska ha en Enligt detaljprojektör av sträckan inom JP11-12 är alla trummor dimensionerade för större dimension än för det så kallade 50- minst 50-årsflöden. De direktiv man fick från Banverket var att trummor skulle årsflödet för att minimera risken för dimensioneras för minst 50-årsflöden och broar för 100-årsflöden. Trummor skulle vattengenombrott vara av typen "bantrummor" med 800 mm som minsta dimension. Det betyder att många av trummorna är dimensionerade för högre flöden än HHQ-50. Detaljprojektören har även tagit hänsyn till naturmiljöanpassade åtgärder, naturlig bredd m.m. enligt Banverkets standard 585.18 (Banverket, 2003) vid dimensionering av broar och trummor. Det innebär, enligt detaljprojektören, att en över- dimensionering nästan alltid sker i förhållande till dimensionering utifrån kraven på avbördningskapacitet. Han påpekar att den höga profilnivån på järnvägen innebär att avstånd mellan brobanor och HHW-100 i de flesta fall är mycket större än vad som krävs. 10 P M Höga vattenflöden ska beaktas vid Enligt detaljprojektör av JP13-14 dimensionerades broar och trummor över dimensionering av järnvägsbroar och vattendrag inom JP13-14 för 100-årsregn. Inga trummor är dimensionerade för trummor över Sattaoja, Kylmäoja och flöden lägre än 50-årsflöden. Vuononoja med flera 11 V Järnvägspassagerna över bland annat Enligt detaljprojektör av JP11-12 dimensionerades broar för 100-årsflöden och Aavajoki, Kylmäoja, Naartijoki, trummor för minst 50-årsflöden och enligt detaljprojektör av JP13-14 Präntijärvenoja, Sattaoja, Gäddträsk- dimensionerades broar och trummor för 100-årsregn. Inga trummor är bäcken, Kvarnbäcken och Skaramyrs- dimensionerade för flöden lägre än 50-årsflöden. bäcken ska dimensioneras för att klara Eftersom 100-årsregn genererar stora vattenmassor i området och 50-årsflöden bara vattenflöden även under högflödes- inträffar statistisk sett en gång under 50 år kan man, om dimensioneringen är perioder korrekt, vara ganska säker på att broarna och trummorna i dagsläget är dimensionerade för högflödesperioder, det vill i området för Haparandabanan främst säga vårflöden. Det är viktigt att komma ihåg att exempelvis 50-årsregn inte är samma sak som 50-årsflöden. 12 V Kulvertarna över Sepposenoja och Enligt detaljprojektör av JP13-14 var Banverkets direktiv de generella systemkraven Vuononoja ska dimensioneras efter för trummor och broar. Kraven säger att inga vandringshinder ska uppstå, att om- bäckens bredd, vattenflöde, och den grävningar av bäckar ska ges ett naturliknande utförande m.m. Detaljprojektören har naturliga bäckfårans karaktär följt Banverkets direktiv. 13 V De provisoriska passagerna över Enligt den samordnande byggledaren har inte någon dämning eller påverkan på Kvarnbäcken, Väärtioja, Sepposenoja och flödet skett. Vuononoja ska dimensioneras så att dämning eller påverkan på flödet inte sker

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 14 Överdiken P Där järnvägen passerar i skärning inom Enligt den samordnande byggledaren har det längs någon sträcka anlagts så kallade JP14 med mot järnvägen lutande terräng överdiken, som, enligt Vägverket (2005), är ett dike utanför en skärningsslänts krön ska överdiken anläggas för att begränsa avsett att förhindra vattenflöde i slänten. vattenflödet in mot järnvägen Förslag till förbättringar i nästkommande projekt: Skriv inte att överdiken ska anläggas om det inte är säkert att det ska göras. 15 HYDROLOGISK P Innan detaljprojekteringen inleds ska Om vattenståndet vid mötesstationen på våren undersökts vidare har inte tagits reda BALANS vattenståndet på våren vid mötes- på under det här examensarbetet. stationen i Kosjärv undersökas vidare 16 P Våtmarken av klass 1 som ligger norr om Enligt miljöhandläggare för befintlig del ska våtmarken inte beröras av järnvägs- den planerade mötesstationen i Kosjärv upprustningen eftersom den ligger utanför järnvägsområdet. ska inte beröras av järnvägsbygget 17 P Markavvattning inom JP3 ska endast Såvitt miljöhandläggare för befintlig del vet har ingen markavvattning ägt rum. utföras i undantagsfall 18 UTFORMNING AV P M Hur passager av våtmarker inom JP13-14 Enligt detaljprojektör för sträckan inom JP13-14 detaljstuderades i projekteringen PASSAGER AV ska utformas för att upprätthålla hur passager av våtmarker ska utformas för att upprätthålla områdets hydrologiska VÅTMARKER områdets hydrologiska balans ska detalj- balans. Dikesutformning och tätning av myrområden (spärrvallar) studerades. studeras i nästa skede 19 P Banvallar över myrmarker inom JP13 ska Järnvägens utbredning verkar inte ha förändrats mycket sedan illustrationerna i utformas så att intrånget på myren blir så järnvägsplanerna gjordes. I illustrationerna kan man se att inga ytterligare intrång i litet som möjligt våtmarker inom JP13, förutom själva banvallens intrång, görs. 20 M Påverkan på avvattningen av våt- Påverkan på Piilijänkkäs hydrologiska balans har diskuterats. Det detalj- markerna inom JP13 och Piilijänkkä ska projekterades för trummor genom järnvägsbanken men projektledningen beslöt särskilt observeras och beaktas senare att lägga bergmaterial i stället för jordmaterial i järnvägsbankens nedre delar för att vatten lättare ska kunna rinna mellan båda sidor av järnvägen. Enligt detaljprojektör för sträckan inom JP13-14 detaljstuderades i projekteringen hur passager av våtmarker ska utformas för att upprätthålla områdets hydrologiska balans. 21 V Banverket ska vidta lämpliga åtgärder för I de objektspecifika miljökraven för E1331 och E1332 står följande text; "För att att bibehålla den hydrologiska balansen i upprätthålla hydrologisk balans vid passage av våtmarker har utformningen av området vid Kylmäoja och Sattaoja (JP13) järnvägsbank, ersättningsvägar och byggvägar i projekteringen utformats på ett särskilt sätt vilket ej får förändras". Trots det beslöt projektledningen att inte anlägga trummor i järnvägsbanken utan i stället byta ut jordmaterial mot bergmaterial i järnvägsbankens nedre delar vilket ska medge hydrologisk kommunikation mellan båda sidor av järnvägen.

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 22 P M Järnvägsbanken över Piilijänkkä ska Enligt projekteringsledare, Haparanda har järnvägsbanken över Piilijänkkä byggts av utformas och åtgärder ska utföras på ett bergmaterial i stället för jordmaterial vilket ska medge en hydrologisk sådant sätt att myrens hydrologiska kommunikation mellan båda sidor om järnvägen. funktion upprätthålls Det var projekterat för några trummor genom järnvägsbanken men projektledningen valde att utesluta det alternativet. Projekteringsledare, Haparanda menar att man i detaljprojekteringen inte tänkte på alternativet med bergmaterial i järnvägsbanken efter hela sträckan. Tillgången till berg blev också större än man hade räknat med. Vid flödesdimensionering är det smart att tänka långsiktigt för att hålla nere kostnader och påverkan på naturmiljön. Klimatförändringar och underhåll måste beaktas. I våtmarker finns många suspenderade partiklar i vattnet som på sikt kan komma att täppa igen hålrummen i banvallen. Det finns en viss risk för att underhåll av banvallen kan bli mer tidskrävande nu än den hade varit om trummor projekterats in. 23 Anläggande av M Där stora våtmarker inom JP11-12 skärs Detaljprojektören av JP11-12 menar att de grundförstärkningsmetoder som använts trummor genom av ska trummor placeras så att vattnet vid passager av våtmarker är urgrävning och återfyllning med sprängsten, bank- järnvägsbanken lättare kan rinna mellan båda delarna pålning och träpålning. Dessa metoder möjliggör för vatten att transporteras naturligt i våtmarkerna under järnvägsbanken. Detaljprojektören menar att det som kan påverka våtmarkernas hydrologiska balans är dikning men att grundvatten- sänkningarna utefter Haparandabanans nya del oftast är relativt lokala och detalj- projektören bedömer att nya diken inte har påverkat våtmarkerna i någon större omfattning. Den samordnande byggledaren har för sig att trummor placerats i järnvägsbanken inom E1231 för att vatten lättare ska kunna rinna mellan båda sidor av järnvägen. Förslag till förbättringar i nästkommande projekt: Bättre planering. Skriv inte att trummor ska anläggas utan i stället att den hydrologiska balansen ska upprätthållas. 24 M Trummor ska anläggas söder om Terva- Enligt projekteringsledare, Haparanda har man inte lagt trummor i järnvägsbanken jänkkä för att behålla våtmarkens hydro- över våtmarkerna inom JP13-14 utan i stället bytt ut jord mot bergkross i banvallens logiska funktion nedre delar. Projekteringsledaren menar att vatten på så sätt lättare ska kunna rinna mellan båda sidorna av järnvägen, mycket på grund av att sträckan med genom- släppligt bergmaterial är lång. Förslag till förbättringar i nästkommande projekt: Bättre planering. Skriv inte att trummor ska anläggas utan i stället att den hydrologiska balansen ska upprätthållas.

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 25 V Trummor ska läggas genom järnvägs- Våtmarker inom JP13 är Palojänkkä, Mustajänkkä, Valkeajänkkä och Riekonjänkkä. banken inom JP13 för att utjämna flöden Projekteringsledare, Haparanda har för sig att man bytt ut jord mot bergkross i ban- så att det inte blir uppdämningar upp- vallens nedre delar längs hela sträckan i stället för att lägga trummor. ströms järnvägsbanken (tillstånds- Projekteringsledaren menar att vatten på så sätt lättare ska kunna rinna mellan båda ansökan till vattenverksamhet vid sidorna av järnvägen, mycket på grund av att sträckan med genomsläppligt berg- Sattaoja) material är så lång. Förslag till förbättringar i nästkommande projekt: Bättre planering. Skriv inte att trummor ska anläggas utan i stället att den hydrologiska balansen ska upprätthållas. 26 P M Trummor ska läggas under bank vid Enligt den samordnande byggledaren var det projekterat för trummor vid passage av passage av våtmarkerna Myllyjänkkä och Piilijänkkä men man valde att bygga järnvägsbanken av bergmaterial i stället för Piilijänkkä för att medge en hydrologisk jordmaterial, vilket ska medge en hydrologisk kommunikation mellan båda sidor om kommunikation mellan ömse sidor av järnvägen. Avvikelse nr 39371 i Synergi bekräftar detta. järnvägen Projekteringsledare, Haparanda säger att man gjort på samma sätt vid passage av Myllyjänkkä. Förslag till förbättringar i nästkommande projekt: Bättre planering. Skriv inte att trummor ska anläggas utan i stället att den hydrologiska balansen ska upprätthållas. 27 Tätande åtgärder P M Tätande åtgärder på Piilijänkkäs östra Enligt den samordnande byggledaren har man lagt bergmaterial i stället för jord i sida ska utföras för att undvika att vatten banvallen vilket gör att vatten kan rinna igenom banvallen. Tätande åtgärder behövs från myren leds in i järnvägsterrassen således inte. Avvikelse nr 39373 i Synergi talar om att åtgärderna inte varit nödvändiga eftersom terrassbottnen ligger ovanför myrens yta. Förslag till förbättringar i nästkommande projekt: Bättre planering. Skriv inte att tätande åtgärder ska utföras utan i stället att den hydrologiska balansen ska upprätt- hållas. 28 P M Vilka tätande åtgärder som krävs för att Eftersom projektledningen kommit fram till att tätande åtgärder inte behövs har undvika att vatten från Piilijänkkä Piilijänkkäs hydrologiska balans i och för sig studerats men inte direkt tätande avvattnas mot öst ska studeras åtgärder. 29 Torv M Där urgrävning av torv inom JP13-14 är Enligt den samordnande byggledaren har torv som grävts ur ersatts av sprängstens- aktuell ska massorna ersättas av massor, enligt handling. sprängstensmassor vilket medger hydrologisk kommunikation mellan ömse sidor av banvallen

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 30 M Torv som grävs ur ska läggas i kanten av Enligt den samordnande byggledaren har torv lagts på Piilijänkkäs utsida. våtmarkerna i JP14 för att återföra lakvatten till våtmarken (och för att minska transportarbetet) 31 TERRÄNGKÖRNING V Banverket ska delge entreprenörer vad I de objektspecifika miljökraven för alla entreprenader utefter ny bana står det att som gäller enligt villkoren för Banverkets "Villkor angivna i tillstånd för att framföra arbetsmaskin på barkmark i terräng skall dispens för terrängkörning (JP11-14) följas". 32 V I miljöprogrammet för byggskedet med I de objektspecifika miljökraven för entreprenader utefter ny bana finns olika föreskrifter för entreprenörer ska det stå formuleringar men mestadels med samma innehåll. I de objektspecifika miljökraven att fordonskörning ska ske på anlagda står att villkor angivna i Banverkets tillstånd för att framföra arbetsmaskin på bar- arbetsvägar så att våtmarker och mark i terräng ska följas, att framförande av fordon ska ske så att bestående skador sumpskogar undviks helt (JP11-14) på vegetation och mark inte uppkommer, att överfarter, körstråk och arbete med maskiner ska planeras i fält för att minimera påverkan på känsliga markpartier, att skador på allmänt nyttjade stigar/leder ska förhindras, att påverkan på mark och vegetation i våtmarksområden, sumpskogar och naturvårdsområden ska minimeras och att transporter inom dessa områden endast ska ske om inga skador på mark eller vegetation bedöms uppkomma. Villkoren angivna i Banverkets tillstånd för att framföra arbetsmaskin på barmark i terräng är att befintliga transport- och tillfartsvägar till järnvägen i första hand ska användas, att maskinerna ska framföras kortast möjliga väg mellan tillfartsvägar och arbetsplatser, att transporter ska ske så att skador på mark och vegetation minimeras, att körning på myrmark och trädfällning ska minimeras, att vid körning som berör naturreservat, Natura 2000-områden eller fågelskyddsområden ska särskild hänsyn tas till naturvärden och att för körning på privat mark måste mark- ägarens medgivande inhämtas. Det står således i miljöprogrammet att fordonskörning i första hand ska ske på anlagda arbetsvägar men inte att våtmarker och sumpskogar helt ska undvikas. Förslag till förbättringar i nästkommande projekt: Bättre samstämmighet mellan dokument. 33 V Banverket ska informera entreprenörerna I de objektspecifika miljökraven för alla entreprenader inom JP11-14 förutom E1141 om att framförande av fordon i anslutning står det att framförande av fordon i anslutning till våtmarker, sjöar och vattendrag till våtmarker, sjöar och vattendrag ska ska minimeras och att åtgärder för markskoning ska vidtas vid behov. I kraven för minimeras och att åtgärder för E1141 står det att markskoning ska vidtas vid behov. markskoning ska vidtas vid behov (JP11- 14)

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 34 V Transporter för entreprenadmaskiner, I avvikelsesystemet Synergi finns bara en avvikelse som berör terrängkörning och lastbilar och servicefordon ska ske inom som inte gäller sank mark (som behandlas på rad 35). Enligt avvikelsen (nr 35528) fastställd gräns för arbetsområde, inom orsakade en skogsmaskin tillhörande en underentreprenör djupa hjulspår vid eventuella avgränsningar mot skyddad Kattiserbacken. Underentreprenören hade dock tillstånd att köra där den gjorde så natur och på anordnade service- och avvikelsen gällde bara de djupa hjulspåren. byggvägar. Fri terrängkörning ska inte förekomma (JP11-14) 35 V Fordonskörning på sank mark I de objektspecifika miljökraven för alla entreprenader inom JP11-14 förutom E1141 (våtmarker, sjöar och vattendrag) ska i står det att framförande av fordon i anslutning till våtmarker, sjöar och vattendrag möjligaste mån undvikas (JP11-14) ska minimeras. I avvikelsesystemet Synergi finns två avvikelser som talar om att fordonskörning på sank mark ägt rum. Avvikelse nr 35527 kom till på grund av att blöt mark revs upp av skogsmaskiner under planerad ersättningsväg och avvikelse nr 39028 talar om att ett flertal vattenfyllda hjulspår uppkommit i en myr. I ”Minnesanteckningar från miljöavstämningsmöte 2, Haparandabanan, ny del” framgår att terrängkörningsdispensen inte var avsedd att gälla byggentreprenader utan bara geoteknikenheten och att den inte borde ha bifogats objektspecifika miljökrav. Enligt den samordnande byggledaren har man bara kört på sank mark där man varit tvungen att göra det för projektets skull. 36 V Perioder med tjälad mark ska prioriteras I de objektspecifika miljökraven för entreprenader där de sex vattendragen ingår står vid anläggningsarbeten vid Kylmäoja, det bland annat att körning på mark med otillräckligt snötäcke ska undvikas för att Naartijoki, Präntijärvenoja, Sangisälven, förhindra markskador. Sattaoja och Skaramyrsbäcken Enligt den samordnande byggledaren har anläggningsarbeten under perioder med tjälad mark prioriterats. 37 HAMPTJÄRN OCH P M En fördjupad geohydrologisk under- Under 2008 producerade Ramböll två utförliga dokument; ”Grundvattenförhållanden BYTRÄSKET sökning ska göras för att bedöma om- vid Hamptjärnen, Haparandabanan” och ”Hydrogeologiska fältundersökningar fattningen av de konsekvenser som blir av Hamptjärnen”. skärningen vid Hamptjärn 38 V En mindre del av vattnet från skärningen Enligt den samordnande byggledaren rinner en mindre del av vattnet från vid Hamptjärn ska ha Skaramyrsbäcken skärningen österut mot Skaramyrsbäcken. Resten rinner västerut. som recipient

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 39 Utfiskning av V Om det finns fisk i Hamptjärn ska en Enligt miljöhandläggare för ny bana har inte vattennivån i Hamptjärn sjunkit. Om den Hamptjärn utfiskning i samband med sjösänkningen gör det kommer en utfiskning vid lämplig tidpunkt att göras. göras för att begränsa skadeverkan 40 V Banverket ska kontrollera så att inga Eftersom vattennivån i Hamptjärn inte sjunkit har det inte funnits någon anledning resterande fiskar finns kvar under att göra en utfiskning och desto mindre anledning att kontrollera att det inte finns avsänkningstiden några fiskar kvar i tjärnen. 41 V Eventuell fisk från Hamptjärn ska sättas Enligt miljöhandläggare för ny bana kommer eventuell fisk från Hamptjärn att sättas ut i Byträsket ut i Byträsket. 42 Kontrollprogram för V Ett kontrollprogram ska upprättas för att ”Egenkontrollprogram – Haparandabanan” upprättades i mars 2006 och innefattar Hamptjärn och säkerställa att Byträsket inte påverkas provtagning av bland annat grund- och ytvattennivåer i Hamptjärnsområdet. Att det Byträsket negativt ska säkerställa att Byträsket inte påverkas negativt är kanske lite modigt formulerat men myndigheten lovar i egenkontrollprogrammet att tillföra vatten till Byträsket om vattennivån sjunker. 43 V I kontrollprogrammet ska I ”Egenkontrollprogram – Haparandabanan” finner läsaren följande text: "Om kompensatoriska åtgärder för att mätningarna visar att vattennivån i sjön Byträsket sjunker mer än vad som kan säkerställa en naturlig vattennivå i härledas till naturliga variationer, kommer kompensationsåtgärder i form av tillförsel Byträsket redovisas av vatten att utredas. Hittills tyder inget på att vattennivån sjunker". Att påstå att kompensationsåtgärder är redovisade är inte helt korrekt men eftersom inget hittills tyder på att Byträskets vattennivå sjunker är det inte relevant att redovisa dem och om den skulle sjunka har myndigheten lovat att utreda åtgärder i form av tillförsel av vatten. 44 V Banverket ska ge in kontrollprogrammet Enligt miljöhandläggare för ny bana har ett kontrollprogram för Hamptjärn lämnats för Hamptjärn till tillsynsmyndigheten in i tid till tillsynsmyndigheten. inom den tid som myndigheten bestämmer 45 Byträskets vattennivå V En pegel ska anläggas i Byträsket så att Enligt projektledare Kalix - Haparanda avläses Byträskets vattennivå digitalt med en sjöns nivå kan avläsas regelbundet nivågivare. 46 V Om det visar sig att Byträskets nivå Om det visar sig att Byträskets vattennivå sjunker kommer, enligt miljöhandläggare sjunker oförutsett ska Banverket vidta de för ny bana, kompensationsåtgärder i form av tillförsel av vatten att utredas. kompensatoriska åtgärder som redovisas i kontrollprogrammet 47 Uppföljande V Uppföljning av påverkan på området runt Enligt MRM:s senaste rapporter har inte vattennivån i Hamptjärn sjunkit. naturinventering Hamptjärn ska göras genom uppföljande Miljöhandläggare för ny bana säger att en uppföljande naturinventering i fält naturinventering i fält kommer göras i ett senare skede, om det visar sig att nivån sjunker.

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 48 MASSHANTERING P M V Hantering av massor inom JP11-13 och Rutinen "Hantering av jord- och bergmassor i projekt Haparandabanan", som är en JP4 ska ske enligt rutin ”Hantering av jord bilaga till miljöledningsprogrammet, innefattar en arbetsgång om elva punkter. Syftet och bergmassor i projekt Haparanda- med arbetsgången verkar främst vara att hjälpa projektledning och miljöhandläggare banan" att arbeta så att ingenting glöms bort efter vägen. Punkterna verkar stämma väl överens med hur myndigheten arbetat med hantering av jord- och bergmassor i projektet. 49 P M I bygghandlingsskedet ska en noggrann Enligt miljöhandläggaren för befintlig bana hittades ingen sulfidjord vid schakt- masshanteringsplan för JP4 upprättas för arbeten vid Bredviken. Masshanteringen har setts över i detaljprojekteringsskedet att hitta en plats där man kan lägga sulfid- men ingen noggrann masshanteringsplan för JP4 har gjorts. Massor har bland annat jord som inte får plats på upplaget. återanvänts i Gammelgården. Under detaljprojekteringen ska mass- Förslag till förbättringar i nästkommande projekt: Gör en noggrann masshanterings- hanteringen inom JP5 ses över och vid plan om det åtagits eller lova inte för mycket. behov ska ett masshanteringsprogram upprättas 50 M I den fortsatta projekteringen ska I protokoll 4 från detaljprojekteringen av JP13-14 står det att beställaren gjort en mängder av massor inom JP13-14 visualisering av de ingående entreprenaderna på en GIS-plan som ska uppdateras vid definieras mer noggrant förändringar och då mängderna under projektets gång förändras. Mängdförteckningar bifogades alla entreprenader. 51 VAL AV TÄKTER M V Val av täkter till byggnadsmaterial ska Projektet har en egen bergtäkt vilket, enligt miljöhandläggaren för ny bana, göras med hänsyn till lokal miljö samt minimerat masstransporterna. med strävan att minimera masstransporterna (JP11-14) 52 V För att täcka materialbehovet till Vitån Enligt miljöhandläggare, befintlig bana har godkända täkter i projektets närhet ska i första hand godkända täkter i använts. projektets närhet användas 53 SAMORDNING P M V En samordning mellan detalj- Enligt detaljprojektör av JP13-14 har en samordning med detaljprojektör av JP11-12 projektörerna för ny järnväg ska ske så att när det gäller över- och underskott av massor skett. Detaljprojektör av JP11-12 man kan nyttja användbara överskotts- bekräftar detta och säger att massor från "JP12" har nyttjats till fyllningar i "JP13". massor från andra delar av Haparanda- I detaljprojekteringen av JP11-12 (protokoll 12) finns det även ett exempel på att banan till entreprenader som har under- projektet löst problem med bergmaterialöverskott inom JP12 genom att ålägga skott på massor och vice versa entreprenör att frakta bergmaterial till entreprenader med bergmaterialunderskott inom JP13. 54 P Om överskottsmassor inte kan användas Enligt miljöhandläggare, befintlig bana har det varit brist på massor inom JP3 så det inom JP3 ska de, om möjligt, användas i har inte uppstått några överskottsmassor. andra projekt i närområdet

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 55 MASSBALANS P M Massbalans ska eftersträvas inom Enligt protokoll från detaljprojekteringen av JP11-14 verkar massbalans ha respektive järnvägslinje diskuterats vid ett flertal tillfällen. Myndigheten gjorde en visualisering av de (JP11-14 och JP4-5) ingående entreprenaderna på en GIS-plan med tanken att den ska uppdateras vid förändringar och då mängder förändras under projektets gång. Massbalans nämns flest gånger i protokoll för detaljprojekteringen av JP13-14. Myndigheten och detalj- projektören diskuterar bland annat om ändringar av profillägen och om en samordning av entreprenader kan göras för att få en bättre massbalans. De kom fram till att överskottsmassor från en broentreprenad inom JP13 ska läggas upp i järnvägs- linjen för att kunna nyttjas inom en terrassentreprenad och man bestämmer att man ska göra på samma sätt för övriga broar om profil och uppschaktade massor tillåter detta. Enligt den samordnande byggledaren har det varit ett överskott av jord i det flesta entreprenader utefter ny bana. Miljöhandläggaren för befintlig del säger att man nyttjat alla massor man kan och att det är en kostnadsfråga. I Bredviken blev det mycket överskottsmassor som gick till ett vägbygge i Gammelgården. Massbalansen ses alltid över i projekteringen. 56 M Massbalansen ska ses över i Enligt miljöhandläggare, befintlig bana har massbalansen setts över i projekterings- projekteringsskedet så att massorna inom skedet. Massor från JP4 har återanvänts i Gammelgården. JP4 används maximalt 57 SORTERING AV P M Massor ska under byggtiden hanteras Den samordnande byggledaren tror att det är svårt att hitta effektivare metoder för MASSOR effektivt och resurssnålt, sorteras så att masshantering. Han menar att projektets täkt varit värdefull och att massor plockats de lätt kan återanvändas och i så stor ut i linjen i stället för att köpas in. Det har blivit en del massor över på grund av att utsträckning som möjligt användas som järnvägens profil är så rak. Dessa överskottsmassor har i så stor utsträckning som resurs för utfyllnader (JP11-14) möjligt använts som resurs för utfyllnader. Eftersom massor är ekonomiskt värdefulla och projektet gärna vill hålla sin budget är det föga troligt att det slösats på dem. Att ta reda på om logistiken fungerat dåligt och onödiga transporter gjorts hamnar utanför ramen för detta arbete. 58 ÅTERANVÄNDNING P M Vid byggande av Bredvikens och Såg- Enligt miljöhandläggare, befintlig bana har massor återanvänts. bäckens mötesstationer ska jord- och bergmassor återanvändas i så stor ut- sträckning som möjligt

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 59 V Materialet i den gamla broöverbyggnaden Enligt arbetsledaren för brobytet över Vitån kapades stålet i den gamla bron över över Vitån ska tas om hand och återvinnas Vitån i bitar, bortforslades och såldes för återvinning. så långt som möjligt för att minimera uttag ur täkt 60 V Kylmäojas, Präntijärvenojas och Sattaojas Den samordnande byggledaren misstänker att de ursprungliga bäckfårorna i första gamla bäckfåror ska i första hand åter- hand återfyllts med schaktmassor från urgrävningen av de nya bäckfårorna eftersom fyllas med schaktmassor från ur- det är det mest effektiva sättet. grävningen av de nya bäckfårorna 61 ÖVERSKOTTS- P M Överskottsmassor ska i första hand Enligt den samordnande byggledaren har överskottsmassor i så stor utsträckning MASSOR nyttjas till att utforma flacka slänter på som möjligt använts som resurs för utfyllnader. banvallen och i andra hand läggas separat och terrängmodelleras så att de passar in i landskapet. 62 M Schaktade massor inom JP11-12 ska i Enligt den samordnande byggledaren har schaktade massor inom JP11-12 i första första hand nyttjas till att täcka hand nyttjats för att täcka massbehovet inom respektive järnvägslinje. massbehov inom respektive järnvägslinje 63 P Schaktade jordmassor inom JP11, 13-14 Den samordnande byggledaren säger att schaktade jordmassor, av rätt kvalitet, ska användas till uppbyggnad av använts till uppbyggnad av järnvägsbankar. järnvägsbankar 64 P Övergångar mellan högre bankar och Enligt den samordnande byggledaren har överskottsmassor i så stor utsträckning omgivande mark inom JP11-14 ska som möjligt använts som resurs för utfyllnader. arbetas ihop genom nyttjande av överskottsmassor 65 P M De överskottsmassor som eventuellt Enligt miljöhandläggare för befintlig bana har det handlat om få kontaktlednings- uppstår inom JP1-5 vid borrning av hål stolpar och små kvantiteter. Massorna har inte använts som fyllnadsmaterial. för kontaktledningsstolpar ska användas som fyllnadsmaterial vid proﬁl/tvärprofilkorrigering av järnvägsbank såvida de inte innehåller markföroreningar, i så fall ska de köras till närmaste deponi

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 66 Miljögeotekniska M För att säkerställa en riktig hantering av Enligt miljöhandläggare, befintlig bana har provtagning längs hela banan skett och undersökningar överskottsmassor inom JP1 och JP3 ska inga halter överskreds för återanvändning. Det har inte funnits misstankar om miljögeotekniska undersökningar utföras föroreningar. på de platser där schaktning kommer att bli aktuellt eller om det finns misstanke om föroreningar 67 SLÄNTSKYDD P Beroende på jordens beskaffenhet ska Den samordnande byggledaren menar att jordslänter vid behov har släntskyddats. jordslänter, vid behov, förses med släntskydd (JP11-14) 68 P Järnvägsbankarnas slänter inom JP11 ska Den samordnande byggledaren säger att järnvägsbankarnas slänter inom JP11 har skyddas med släntskydd av krossmaterial skyddats med krossmaterial. 69 MATERIALVAL P Inget naturgrus ska användas vid Miljöhandläggaren för befintlig bana tror att kross använts. Vid byggnation av byggnation av AT-transformatorer och Kosjärvs mötesstation köptes kross in från Töre. kontaktledningar inom JP1-2 eller vid byggnationen av Kosjärvs mötesstation 70 V Tätningen vid Präntijärvenoja och Vilka sorts massor som använts vid tätning av Präntijärvenojas och Sattaojas gamla Sattaojas gamla inlopp ska göras med inlopp har inte tagits reda på under detta examensarbete. mindre erosionskänsliga massor 71 UPPLAG V Vid uppläggning ska hänsyn tas till Förutom att det, enligt miljöhandläggaren för ny bana, orsakades lite grumling i omgivande mark Skaramyrsbäcken när en vall anlades har inget framkommit som tyder på att hänsyn inte tagits. 72 U Flytbenägna massor ska läggas upp Den samordnande byggledaren säger att flytbenägna massor lagts upp centralt inom centralt inom upplaget (U12:7, U12 väg U11:5C och att inga flytbenägna massor har lagts i U12:7. 729, U11:5C) 73 Pallar U För att reducera risken för ras och skred i Den samordnande byggledaren säger att skredbenägna massor lagts upp i pallar och upplagen ska finkorniga, vattenmättade avvattnats. Ibland har de hunnit frysa och fått flera års avvattning. De blötaste och flytbenägna massor läggas upp i massorna har vid några tillfällen körts till en tipp. pallar om mäktigheten 1 meter och avvattnas innan ett nytt skikt påförs (U13:4, U14:2, U13:7, U13:5, U14:7, U14:8, U14:4, U14:5, U14:6, U13:1, U13:2, U13:3, U12:8A, U12:2, U12:3AB, U12:5, U12:7, U12:8B, U12, U12:4, U11:7, U11:10AB, U11:3, U11:5ABC, U11:1)

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 74 U Jord ska fyllas upp i pallar om 1 meter Enligt den samordnande byggledaren har tiden entreprenörerna låtit massorna ligga (U13:5, U13:3, U13:4, U13:1, U13:2) och berott på hur blöta massorna varit. Entreprenörerna har ibland mätt vattenkvoten få ligga i 2 veckor innan nästa pall läggs och läst av i en tabell för att se om man kan lägga upp nästa lager. Ibland har de upp (U13:5, U13:1, U13:2) väntat lång tid, ibland inte. Åtgärderna har inte kunnat hittas i tekniska beskrivningar eller objektspecifika miljökrav för E1341. 75 Efter verksamheten U Efter det att verksamheten avslutats ska I skrivande stund kom MRM:s nya rapport "Sulfidjordsupplag Undersökning alla upplag kontrolleras så att utförande Haparandabanan". I den framgår att de utförligt med geoteknisk borrbandvagn och är i överensstämmelse med bygghandling. skruvborr provtagit 14 upplag. Med decimeterprecision i djupled får läsaren för varje I de fall sulfidjord förekommer ska det borrhål veta inom vilka skikt sulfidjord förekommer och hur djupt det eventuellt kontrolleras om jord där sulfidjord är oxiderade skiktet är. upplagd är mättad och anaerob (JP11-14) Miljöhandläggaren menar att anledningarna till att alla sulfidjordsupplag inte har provtagits än är att vissa inte är sluttäckta och att några ännu inte packats vilket betyder att de hittills varit omöjliga att ta sig ut på. Sulfidjordsupplag kommer att kontrolleras årligen. Därför kommer alla upplag så småningom komma med i rapporterna. 76 VEGETATIONS- P M V Vegetationstäcke inklusive jordmån inom I de objektspecifika miljökraven för entreprenader inom JP13-14 kan man inte läsa MASSOR järnvägsområdet ska skalas av och till- att vegetationsmassor generellt ska tillvaratas men under rubriken 3.8.1 ”Sulfidjord” varatas innan järnvägsbygget (P, M, V). är det krav på att man innan uppläggning avtäcker upplagsområden så att minst 0,5 Innan påbörjad uppläggning ska meter av det översta lagret schaktas undan. vegetationstäcket på upplagsytor skalas I de objektspecifika miljökraven för entreprenader inom JP11-12 står det inte att av och läggas i utkanten av områdena (P) vegetationsmassor ska tillvaratas utan när entreprenörerna vill läsa om hur massor (JP11-14) ska förflyttas hänvisas de till olika dokument, exempelvis ”Teknisk beskrivning Mark”, ”Teknisk beskrivning Bro”, ”Teknisk beskrivning Geoteknik” och ”Mängdförteckning”. Enligt den samordnande byggledaren har vegetationstäcket inom järnvägsområdet skalats av. Terrängen är dock blockig och mängden vegetationsmassor som man kunnat skala av är inte så stor. Vegetationstäcket på upplagsytor har skalats av och lagts i utkanten av områdena. 77 Förvaring P Avtagna vegetationsmassor ska läggas i Enligt den samordnande byggledaren har avskalade vegetationsmassor legat i järnvägsområdets ytterkant och förvaras områdets ytterkanter. så att kompaktering inte uppstår (JP11- 14)

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 78 Syfte P V Avtagna vegetationsmassor (inklusive Enligt den samordnande byggledaren tog avskalade vegetationsmassor slut relativt jordmån) ska återanvändas för att minska snabbt men de har återanvänts i så stor utsträckning som möjligt. Avvikelse nr 37482 ingreppets bredd och snabbt återetablera bekräftar att det har varit brist på vegetationsmassor. en för platsen naturlig växtlighet (JP11- 14) 79 P Åtgärder som görs ska syfta till att skapa Se rad 78. förutsättningar för en naturlig föryngring På grund av bristen på vegetationsmassor ska upplag som inte täckts med (JP11-14) vegetationsmassor, enligt den samordnande byggledaren, markberedas och skogsplanteras. 80 P Avtagna vegetationsmassor ska i första Avskalade vegetationsmassor har i första hand nyttjats till att täcka upplag enligt den hand utnyttjas till att täcka bankar och samordnande byggledaren. skärningar (JP11-14) 81 P Avtagna vegetationsmassor ska användas Enligt den samordnande byggledaren har vegetationsmassor lagts på någon slänt till vegetationsetablering på slänter men inte som regel. (inklusive krön) för en snabbare vegetationsetablering (JP11-14) 82 P Avtagna vegetationsmassor ska användas Enligt den samordnande byggledaren har vegetationsmassor främst lagts på upplag, till återställande av naturmark inom JP11- det vill säga naturmark. 12, 14 för en snabbare vegetationsetablering 83 P Avtagna vegetationsmassor ska användas Enligt den samordnande byggledaren har vegetationsmassor använts i områden till vegetationsetablering i områden i JP13 inom JP13 som terränganpassats, exempelvis upplag. som terränganpassats 84 V Bergkrossmaterialet på Sattaojas, Enligt den samordnande byggledaren har inga jordmassor lagts på de fyra vatten- Vuononojas, Väärtiojas och Sepposenojas dragens strand- och åkanter. strand- och åkanter ska täckas med jord- Förslag till förbättringar i det här eller nästkommande projekt: Lägg jord på massor för att underlätta naturlig Sattaojas, Vuononojas, Väärtiojas och Sepposenojas strand- och åkanter. etablering av vegetation

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 85 Upplag P Efter avslutat arbete ska permanenta upp- Enligt den samordnande byggledaren har vegetationsmassor lagts på upplagsytor lag påföras vegetationsmassor i ett lager fram till dess att de tog slut. Resterande upplag ska markberedas och skogsplanteras. om minst 10cm för att stimulera en I avvikelse nr 37482 står det att man har brist på avbaningsmassor och att man inte naturlig återetablering av vegetation kommer kunna täcka upplagsytorna som man lovat. (JP11-14) I och med att det är en ekonomisk fråga har det förmodligen inte slösats på massor men beställaren borde vetat detta tidigare och inte skrivit att upplagsytorna ska täckas med vegetationsmassor. Förslag till förbättringar i det här eller nästkommande projekt: Skriv att vegetationsmassor ska användas så långt som möjligt och att mark som blir utan exempelvis ska markberedas och skogsplanteras. 86 Etableringsområden V Efterbehandling av arbetsområden ska I Teknisk Beskrivning Mark för E1241 finns texten "avtagen markvegetation och skapa förutsättningar för återetablering jordmån skall i första hand återanvändas till beklädnad av etableringsytor (efter av naturlig vegetation (JP11-14) avetablering) och återställning till naturmark…". Förmodligen finns liknande texter i övriga tekniska beskrivningar för mark. Efterbehandling av arbetsområden kan innebära flera saker och eftersom myndigheten planerat att markbereda mark som inte kunnat täckas av vegetationsmassor kommer man att skapa förutsättningar för återetablering av naturlig vegetation. Se även rad 87. 87 P M Avtagna vegetationsmassor ska användas I avvikelse nr 37482 i Synergi kan man läsa att det är brist på vegetationsmassor och till återställande av etableringsytor för en att upplagsytorna inte kommer kunna täckas som lovat. snabbare vegetationsetablering (JP11-14) Enligt den samordnande byggledaren har vegetationsmassor använts till åter- ställande av etableringsytor. Förslag till förbättringar i det här eller nästkommande projekt: Skriv att etablerings- områden ska täckas med vegetationsmassor i så stor utsträckning som möjligt och att etableringsytor som blir utan massor exempelvis ska markberedas och skogsplanteras (om de utgjordes av skog innan). 88 LOKALISERING AV P M En översiktlig lokalisering av I protokoll 11 från detaljprojekteringen av JP11-12 står det att en medarbetare tittat UPPLAG uppläggningsområden och områden för på var det finns områden som är lämpliga att använda som upplag på sträckan. hantering av massor ska ske (JP11-12) Samma person delade under detaljprojekteringen också med sig av sina synpunkter på var specifika upplag bör placeras.

100

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 89 P M Vid val av plats för uppläggning av Enligt detaljprojektör av JP13-14 påverkade faktorer som terrängformationer, överskottsmassor inom JP13-14 ska växtlighet, avrinningsförhållanden och transportavstånd lokalisering av permanenta hänsyn tas till var behovet finns, topo- upplag. grafin, geotekniska förhållanden, närhet Enligt protokoll från detaljprojekteringen av JP13-14 ändrades gränser för två till vattendrag, värdefulla naturvärden, upplagsytor efter synpunkter från en sameby men ändring av gränser ingår nog inte i synbarhet i landskapet och transporter. begreppen "val av områden" eller "val av plats". I protokoll 13 står det att beställaren Eventuella upplag vid Hamptjärn ska ska kontrollera möjligheten att nyttja samma upplagsyta för två entreprenader inom lokaliseras med hänsyn till lokala för- JP14 för att få bättre logistik i masstransporterna. hållanden med avseende på vegetations-, Det verkar utan tvekan vara så att hänsyn tagits till var behovet finns och transport- mark- och vattenförhållanden avstånd. Med avrinningsförhållanden skulle detaljprojektören kunna mena avstånd från vattendrag och med växtlighet värdefulla naturvärden. Topografi och geotekniska förhållanden skulle kunna gå under begreppet terrängformationer. Att ta reda på om man tagit hänsyn till synbarhet i landskapet ingår inte inom ramen för detta examensarbete. 90 P Permanenta upplag ska i första hand Permanenta upplag har till största del lokaliserats enligt järnvägsplanernas lokaliseras till skogsmark (JP11-14) illustrationer. Illustrationerna visar att upplagen oftast lokaliserats till skogsmark (ibland sumpskog) men även till våtmarker. 91 P M Massor inom JP13-14 ska läggas på ett Enligt miljöhandläggare för ny bana har inte massor lagts oplanerat i anslutning till avstånd från vattendrag så att risk för vattendrag i någon större utsträckning. Vid ett dike som ansluter till Vuononoja har förorening och grumling minskar det legat en liten hög som orsakade grumling när det regnade. Där lades senare en risfälla (se Figur 4-21).

101

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 92 M Om ett upplag inom JP11-14 lokaliseras Enligt miljöhandläggaren för ny bana ligger U11:5B nära Skaramyrsbäcken. En nära ett vattendrag ska särskilda sedimentationsdamm lades in på ritningar men den blev aldrig anlagd eftersom anvisningar och riktlinjer utarbetas i vägen flyttades så att den inte fick plats. När vallen för sulfidjord anlades skredade en detaljprojekteringsskedet bit av upplaget mot bäcken. U11:9 ligger nära Gäddträsket. Strandskyddsdispens finns för båda ovan nämnda upplag. I övrigt känner miljöhandläggaren inte till några särskilda anvisningar men i de objektspecifika miljökraven kan man läsa att erosionsskydd ska läggas på upplags slänter i närheten av vattendrag. Ibland har det gjorts lite sent. Exempelvis vid U12:4 har det uppstått grumling från upplaget och dikeskanter eftersom erosionsskydd inte lagts i tillräcklig omfattning. U13:3 ligger ganska nära Sattaoja. Där lades en sedimentationsdamm innan vatten rann ut i bäcken men den fungerade sällan. I Kylmäoja har grumling orsakats för att man inte lagt erosionsskydd i bandiket. U13:11 ligger i anslutning till bandiket och är inte erosionsskyddat. En miljögardin har efter entreprenadens slut anlagts. Såvitt miljöhandläggaren vet har det inte funnits någon sedimentationsdamm i bandiket. 93 P M Ingen uppläggning av massor inom JP5 Miljöhandläggaren för befintlig bana säger att inga massor lagts upp på eller i ska ske på eller i direkt anslutning till anslutning till våtmarker. våtmarker. Upplag ska så långt som möjligt förläggas inom befintligt järnvägs- område 94 P M Ingen uppläggning av massor inom JP14 Upplag inom JP14 har lokaliserats i närheten av järnvägen. Utefter sträckan inom ska ske i områden med höga naturvärden JP14 finns inga Natura 2000-områden eller riksintressen. 95 M Marken närmast Krokbäcken ska inte Enligt byggledare BEST Bredviken/Sågbäcken har marken i direkt anslutning till användas som uppläggningsyta på grund Krokbäcken inte använts som uppläggningsyta. En del av myrkanten fick en del av risken för grumling och förorening av fyllning vid bygget av servicevägen till Bredvikens mötesplats. vattnet 96 P M Om ytterligare uppläggningsytor behövs Enligt miljöhandläggare, befintlig bana har inga ytterligare upplag behövts utan man inom JP4 ska de lokaliseras med hänsyn har återanvänt alla massor. till funktion, markägarens intressen och miljövärde

102

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 97 Planering av P M Upplagsytor inom JP11-12 ska studeras I protokoll 6 från detaljprojekteringen av JP11-12 står det att Tyréns har mängd- upplagsområden vidare under detaljprojekteringen beräknat och fördimensionerat upplagen inom JP11 och att förslagen innebär avvikelser från järnvägsplanen, främst gällande servitut, trumlägen och diken. Man kan även läsa att volymer och arealer runt upplag ska beräknas noggrannare. När det gäller utformning av upplag fick en sameby och berörda markägare ge sina synpunkter. Det står exempelvis i protokoll 7 att ett upplag utgått vilket är en avvikelse mot järnvägsplanen men mest troligt en positiv sådan. I protokoll 12 står det att en miljöhandläggare och projekteringsledare kommer att diskutera utformning av upplag. Detaljprojektören av JP11-12 säger att samtliga uppläggningsplatsers utformningar planerades i detaljprojekteringen. 98 M En detaljerad planering av områden för Enligt detaljprojektör av JP13-14 gjordes en detaljerad planering av upplägningsytor uppläggning, lagring och hantering av i detaljprojekteringen. Detaljprojektör av JP11-12 bekräftar detta och säger att massor ska ske i bygghandlingsskedet samtliga uppläggningsplatsers utformningar planerades i detaljprojekteringen. 99 P M Upplag inom JP1, 3 och 5 ska planeras så Enligt miljöhandläggare, befintlig bana har inga miljöintressen påverkats av upplag. att inga miljöintressen påverkas Anmälningar gjordes men man har knappt lagt upp massor inom JP1, 3 och 5. 100 M I den fortsatta projekteringen ska I protokoll 5 från detaljprojektering av JP13-14 kan man läsa att projektering av placering av massor inom JP13-14 uppläggningsytor pågår, i protokoll 12 att sulfidjord inte alltid behöver hamna under definieras mer noggrant grundvattenytan utan kan täckas med morän enligt skriften ”Masshantering Miljö” och i protokoll 13 att möjligheten att nyttja samma upplagsyta i två olika entreprenader ska kontrolleras. Enligt detaljprojektör av JP13-14 gjordes en detaljerad planering av uppläggnings- ytor i detaljprojekteringen.

103

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 101 Tillfälliga upplag V Tillfälliga upplag ska lokaliseras med I de objektspecifika miljökraven för entreprenader inom JP11-12 kan man läsa att hänsyn till lokala förhållanden med uppläggning av vegetationsmassor och ris för flisbearbetning inte får ske i våtmarks- avseende på vegetations-, mark- och och naturvårdsområden, sumpskogar eller i nära anslutning till vattendrag, att vid vattenförhållanden (JP11-14) osäkerhet angående intrång och påverkan på ett område ska samråd ske med beställarens miljöhandläggare och att tillfälliga upplag inte får anläggas i nära anslutning till vattendrag eller inom våtmarks-, natur- eller skyddsområden för vatten- täkter. I de objektspecifika miljökraven för entreprenader inom JP13-14 finner man samma meningar förutom den om att tillfälliga upplag inte får läggas i nära anslutning till vattendrag eller inom våtmarks-, natur- eller skyddsområden för vattentäkter. Enligt miljöhandläggare för ny bana har inte massor lagts oplanerat i anslutning till vattendrag i någon större utsträckning. Vid ett dike som ansluter till Vuononoja har det legat en liten hög som orsakade grumling när det regnade. Där lades senare en risfälla (se Figur 4-21). 102 P Hänsyn ska under byggtiden tas till I de objektspecifika miljökraven kan man exempelvis läsa att generell miljöhänsyn skyddsvärda naturmiljöer inom JP13 som ska vidtas och att påverkan på mark och vegetation i våtmarksområden, sumpskogar finns längs med järnvägslinjen och som och naturvårdsområden ska minimeras. kan beröras av tillfälliga upplag Det finns ingen avvikelse i Synergi som talar för att hänsyn inte tagits. 103 SULFIDJORDS- V Vid detaljprojekteringen ska ytterligare Enligt detaljprojektörerna av JP11-12 och JP13-14 gjordes undersökningar avseende HANTERING undersökningar genomföras avseende sulfidjord vad gäller försurningspotential och frågor om den slutliga hanteringen av sulfidjord vad gäller försurningspotential jordarna i detaljprojekteringen. Detaljprojektören av JP11-12 tillägger att sulfid- och frågor om den slutliga hanteringen av haltiga massor i de flesta fall har lagts i samma miljö som de kommer ifrån, täckts massorna med jordmassor för att inte exponeras för syre och hamnat under grundvattenytan. I protokoll från detaljprojekteringen av JP13-14 nämns knappt sulfidjord men i protokoll från detaljprojekteringen av JP11-12 har sulfidjord diskuterats flitigt. Främst diskuterades invallning, täckning och packning av sulfidjord. Det framgår inte i något protokoll att undersökningar med avseende på försurningspotential gjorts. Enligt miljöhandläggare för befintlig del har man undersökt var sulfidjord finns och i vilka volymer. Undersökningar vad gäller försurningspotential gjordes mellan järnvägsutredningarna och järnvägsplanerna. Enligt miljöhandläggaren har inga ytterligare undersökningar gjorts i detaljprojekteringen.

104

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 104 P En kartläggning av förekomst och djup Enligt miljöhandläggare för befintlig bana gjordes en kartläggning av sulfidjordar i hos sulfidjordar inom JP4 ska ske för att projekteringen. Man hittade knappt sulfidjord men den som hittades lades upp på veta vilken betydelse bortledning av upplag U11:1. grundvatten får för recipientens vattenkvalitet 105 P M V Hantering av sulﬁdjord ska följa Ban- I rutinen "Hantering av sulfidhaltiga jordar i projekt Haparandabanan", som är en verkets rutin ”Hantering av sulﬁdhaltiga bilaga till miljöledningsprogrammet, finns en arbetsgång innehållande 21 punkter. jordar i projekt Haparandabanan” Hanteringen av sulfidjord i projektet verkar vara i överensstämmelse med punkterna. 106 V Råd och rekommendationer för hantering Enligt miljöhandläggare för befintlig bana följdes dokumentet i detaljprojekteringen. av sulfidjordsmassor som LTU tillsammans med Vägverket och Ban- verket har arbetat fram ska användas som vägledning 107 V Särskild försiktighet ska tillskrivas Eftersom sulfidjord legat under bar himmel enligt MRM:s rapport ”Sulfidjordar arbeten som påverkar de sulfidjordar som Undersökningar Haparandabanan” och nedgrävd sulfidjord i vissa upplag oxiderat dominerar markerna i stora delar av har inte arbeten utförts med särskild försiktighet. Dessutom verkar dikesdragningar området ha gjorts i området utan hänsyn till sulfidjord. Den samordnande byggledaren anser dock att man hanterat sulfidjordar med försiktighet. 108 Lokalisering P Sulfidjordar eller lera inom JP11-14 ska Sulfidjordar har, enligt den samordnande byggledaren, hanterats med försiktighet. inte läggas upp på sluttningar Jordarna har lagts i upplag och inte på sluttningar. 109 P M V Sulfidjord ska inte läggas upp i närheten Enligt miljöhandläggaren för ny bana ligger några upplag, exempelvis U11:5B, nära av vattendrag Skaramyrsbäcken. I övrigt har upplag lokaliserats en bit bort från vattendrag. 110 P M Företrädesvis ska sulfidjordar inom JP13- Sulfidjordar har lagts i upplag i eller i anslutning till järnvägsområdet. Sulfidjordar 14 läggas upp på mark som innehåller förekommer enligt järnvägsplanerna i stora mängder i området. sulfidjordar 111 Transporter M Långa transporter som ökar risk för Enligt den samordnande byggledaren har långa transporter naturligt minimerats i oxidering av sulfidjord ska minimeras i antal. Han menar också att det i projekteringen planerats för var urgrävd sulfidjord antal ska placeras. E1431 gjorde en ytterligare anmälan för uppläggning (U14:8) för att korta transporterna.

105

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 112 U Sulfidjord som schaktas upp ska I de objektspecifika miljökraven för alla entreprenader utefter ny bana står det att transporteras till upplag utan mellan- sulfidjord ska transporteras till upplag utan mellanlagring. lagring (U12:8A, U12:2, U11:7, U11:3, Enligt miljöhandläggaren för ny bana har sulfidjord mellanlagrats några dagar inom U11:5BC, U11:1) E1431 i samband med att man grävde under den befintliga järnvägen. Entreprenören hittade oväntad sulfidjord och lade upp den vid banan på grund av tidsbrist (spåret var avstängt för trafik under en viss tid). Massorna kördes till upplag nästkommande vecka. Den samordnande byggledaren menar att sulfidjord i stort sett transporterats till upplag utan mellanlagring. 113 Skyddsvallar U Invallning av sulfidjord med tät morän I de objektspecifika miljökraven för entreprenader inom JP13-14 står det att området ska ske i erforderlig omfattning för att ska hållas invallat så att lakvatten inte kan rinna vidare, att invallningen ska utformas förhindra utströmning av lakvatten som en bank av morän med en krönbredd på minst 2 meter och att krönet ska hållas (U13:4, U14:1, U14:2, U13:7, U13:11, minst 0,5 meter högre än sulfidjordsupplagets yta. U14:5, U14:6, U13:1, U13:2, U13:3, U11:7) I objektspecifika miljökrav för entreprenader inom JP11-12 står det ingenting om invallning men de hänvisar till ”Teknisk beskrivning Geoteknik”. I exempelvis ”Teknisk beskrivningen Geoteknik” för E1221 kan man läsa att skyddsvallar av morän i U12:2 ska utföras där sulfidjord ska läggas upp. Det finns inga avvikelser som säger att skyddsvallar inte uppförts och grundvattenprovtagningen talar inte om hur mycket lakvatten som flödar från upplagen. 114 U Sulfidjord i U11:1 ska vallas in med Ingen sulfidjord har lagts i upplag U11:1 så ett behov av invallning har inte funnits, moränmassor. enligt den samordnande byggledaren. Vallarna ska vara 0,5 meter högre än den upplagda sulfidjorden 115 U Skyddsvallar av morän ska uppföras runt Den samordnande byggledaren säger att skyddsvallar av morän i U12:8A och U12:2 om ytor för sulfidjord innan den läggs upp har uppförts. (U12:8A, U12:2) 116 U Innan uppläggning i U11:7 ska skydds- Skyddsvallar har uppförts norr, söder och väster om sulfidjordsytan i U11:7 innan vallar uppföras norr, söder och väster om uppläggning av sulfidjord, enligt den samordnande byggledaren. sulfidjordsytan 117 V En skyddsvall ska uppföras mellan Enligt miljöhandläggaren för ny bana skredade vallen i U11:5B när den byggdes upplagsplats U11:5B och Skaramyrs- eftersom marken inte hade tillräcklig bärighet. Entreprenören fick leta reda på fast bäcken för att upplaget inte ska påverka mark och flytta vallen dit. Om vallen erosionsskyddats är det i så fall, enligt den vattenområdet. Vallen ska byggas av samordnande byggledaren, med vegetationsmassor. moränmassor ovanför högsta högvatten- nivå och erosionsskyddas

106

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 118 U Skyddsvallen i U11:5B ska fyllas ut i pallar Se rad 117 ovan. och packas. Vallen ska ges en liggtid om Huruvida vallen legat i tre månader innan uppläggning påbörjats kan varken miljö- tre månader innan upplaget får börja handläggaren eller den samordnande byggledaren svara på. fyllas upp 119 U Upplag U11:5C ska förses med en skydds- Enligt den samordnande byggledaren har en skyddsvall mot järnvägen i sydost och vall mot järnvägen i sydost och längs längs den östra sidan av U11:5C uppförts. östra sidan av ytan. Skyddsvallen ska fyllas ut i pallar och packas 120 Placering i P M V U Sulfidjord ska läggas upp under I de objektspecifika miljökraven för entreprenader utefter ny bana står det ingenting förhållande till grundvattenytan alternativt täckas med om att sulfidjord ska placeras under grundvattenytan men entreprenören hänvisas grundvattenytan ett tätt ytskikt (V). till eventuella villkor från tillsynsmyndighet. Det står i kraven att villkor ska upp- Sulfidjord ska placeras anaerobt under fyllas. grundvattenytan (U13:4, U14:1, U14:2) Enligt MRM:s rapport ”Sulfidjordsupplag Undersökning Haparandabanan” skriven Sulfidjord ska företrädesvis placeras 2011-01-31 låg grundvattenytan vid tiden för borrningen i U13:4 ovanför sulfidjord i under grundvattenytan (U13:7, U13:11, vissa borrhål och under sulfidjord i andra. I tre borrhål hade sulfidjord oxiderat (5 U14:5, U14:6, U13:1, U13:2, U13:3) cm, 10 cm och 30 cm). Enligt den samordnande byggledaren grävde entreprenören en djup vallgrav i U14:1 men han vet inte om all sulfidjord ligger under grundvattenytan. MRM:s rapport säger att sulfidjord hade oxiderat i fyra borrhål (5 cm, 20 cm, 20 cm och 60 cm) och att all sulfidjord inte låg under grundvattenytan. När det gäller U14:2 har entreprenören, enligt den samordnande byggledaren, i alla fall försökt gräva ner sulfidjorden så långt det är möjligt. MRM:s rapport säger att sulfidjord oxiderat i ett av tre rör (10 cm) men att täckskiktet är djupt. Resterande upplag enligt MRM:s rapport: I U13:7 fanns inget oxiderat skikt i något av borrhålen. Grundvattenytan låg djupare. Förmodligen är det täckande skiktet kompakt. I U13:11 låg sulfidjord ovanför grundvattenytan men den hade bara oxiderat (30 cm) i ett av nio borrhål vilket tyder på att upplaget har ett kompakt täckskikt. I U14:5 var medeldjupet på sulfidjordens oxiderade skikt 8 cm och i U14:6 3 cm. I U13:3 hade sulfidjord oxiderat i flera av borrhålen. I en provtagningspunkt fanns otäckt sulfidjord och den hade oxiderat 1,2 meter. Täckskiktet var generellt tunt. På U11:5B var täckskiktet djupt, på U11:5C fanns inget täckskikt, på U11:7 var täck- skiktet tunt, på U12:2 var täckskiktet metertjockt och på U12:8A var täckskiktet djupt. U13:1 och U13:2 har inte provtagits. Grundvattenytan stöttes endast på i fyra upplag och bara i vissa borrhål.

107

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 121 U Om deponering av sulfidjord under I objektspecifika miljökrav för alla entreprenader utefter ny bana där sulfidjord grundvattnet inte fullständigt kan uppnås förväntas förekomma står det att sulfidjord i alla upplag ska täckas med någon form ska sulfidjorden täckas med torv och av organiskt material och morän. morän (U14:1, U14:2, U13:7, U13:11, Enligt den samordnande byggledaren har sulfidjord som inte kunnat deponeras U14:5, U14:6, U13:1, U13:2, U13:3) under grundvattenytan täckts med vegetationsmassor och morän, inte torv. MRM:s rapport ”Sulfidjordsupplag Undersökning Haparandabanan” talar dock om att det inte finns något upplag där sulfidjord helt ligger under grundvattenytan och att täckskikten i vissa fall är tunna. På tre upplag fanns ingen täckning alls vid provtagningstillfällena i slutet av år 2010. 122 Tillvägagångssätt M V U Sulfidjordar ska läggas ut i 1-2m tjocka I de objektspecifika miljökraven står det ingenting om att sulfidjord ska läggas ut i 1- skikt 2 meter tjocka skikt. Den samordnande byggledaren menar att sulfidjord ibland lagts ut i mindre än 1-2 meter tjocka skikt och ibland kanske mer. Enligt MRM:s rapport ”Sulfidjordsupplag Undersökning Haparandabanan” framgår att sulfidjord oftast lagts ut i 1 meter tjocka skikt eller mer. I exempelvis U12:2 är sulfidjordsskiktet uppemot 3 meter tjockt. 123 U Upplagd sulfidjord ska omedelbart täckas I de objektspecifika miljökraven för entreprenader utefter ny bana står det att för att i största möjliga mån förhindra att moräntäckning av sulfidjord ska ske kontinuerligt eller omedelbart. sulfidjord kommer i kontakt med syre Enligt den samordnande byggledaren har sulfidjord inte alltid täckts omedelbart utan ibland legat helt öppet. Målsättningen har dock alltid varit att sulfidjord så snabbt som möjligt ska täckas över. Enligt MRM:s rapport ”Sulfidjordsupplag Undersökning Haparandabanan” var tre upplag under provtagningstillfällena inte täckta.

108

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 124 P M V Sulfidjordar ska kompakteras och täckas I de objektspecifika miljökraven för alla entreprenader utefter ny bana kan man läsa med ett tätt ytskikt av morän för att för- att sulfidjord ska täckas med ett lager av minst 1 m morän och i de objektspecifika hindra sprickbildning och urlakning (V). miljökraven för entreprenader inom JP13-14 kan man läsa att sulfidjord ska Sulfidjord i upplag U13:4, U14:1, U14:2, kompakteras men det finns inga krav på detta för entreprenader inom JP11-12. Det U13:7, U13:11, U14:5, U14:6, U13:1, kanske säger sig självt att sulfidjord kompakteras när ett tungt lager läggs ovanpå U13:2, U12:8A, U12:2, U11:7, U11:3, den. U11:5BC, U11:1, U13:3 ska även täckas Enligt den samordnande byggledaren har sulfidjordar täckts med morän (och ev. med ett minst 0,2 meter tjockt lager av vegetationsmassor) och entreprenören har kört med maskin på dem för att torv kompaktera. Byggledaren menar att sulfidjordar sjunker ihop mycket och "kompakterar sig själva". MRM:s rapport ”Sulfidjordsupplag Undersökning Haparandabanan” säger att tjockleken på täckskikt varierar i de borrhål sulfidjord hittats. På U11:3, U11:5C och U13:2 fanns ingen täckning alls, på många sulfidjordsupplag fanns ordentlig täckning på vissa platser och liten täckning på andra. Tjockast var täckskiktet på U11:5B, U12:8A och U13:11. I några upplag hade det oxiderade skiktet ett medeldjup på flera dm. Enligt avvikelse nr 42358 i Synergi bildades sprickor på sulfidjordsupplag U12:2 vilket tyder på att upplaget inte täcktes och kompakterades tillräckligt. I objektspecifika miljökrav för entreprenader inom JP11-12 står det ingenting om att sulfidjord ska täckas med torv eller vegetationsmassor. I de objektspecifika miljökraven för entreprenader inom JP13-14 står det att sulfidjord ska täckas med ett lager av organiskt material. Enligt den samordnande byggledaren har sulfidjord i flera upplag täckts med ett lager av vegetationsmassor, inte torv. Vegetationsmassorna tog slut relativt snabbt, se rad 78 och 79. 125 Upprättande av U Om deponering av sulfidjord under Inget kontrollprogram har upprättats i samråd med tillsynsmyndigheten hittills men kontrollprogram grundvattnet inte kan uppnås fullständigt MRM har bland annat mätt oxidationsfronter, täckskiktens tjocklekar och djup till ska ett kontrollprogram upprättas i grundvattenytan i sulfidjordsupplag och överlämnat rapporten. samråd med tillsynsmyndigheten (U14:1, Provtagning av grundvatten ingår i Haparandabanans egenkontrollprogram. U14:2) Enligt miljöhandläggare för ny del ska MRM:s rapport delges Kalix och Haparanda kommun, som är tillsynsmyndigheter för upplagen. 126 U Ett kontrollprogram för upplaget ska Se rad 125 ovan. upprättas i samråd med Enligt ett provtagningsstatusblad från juni 2010 har prover tagits i grundvatten i tillsynsmyndigheten (U13:7, U13:11, anslutning till U13:7, U13:11, U14:6, U13:2 och U13:3 men inte U13:1 och U13:5. U14:6, U13:1, U13:2, U13:3, U13:5)

109

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 127 Kontroller P M V Kontroller av sprickbildning på alla MRM började enligt ”Sulfidjordsupplag Undersökning Haparandabanan” ta prover i sulfidjordsupplag ska genomföras. sulfidjordsupplag i oktober 2010. Bland annat har sprickbildning kontrollerats. Enligt miljöhandläggaren för ny bana kontrolleras sprickbildning även av byggledare och vid syn inför slutbesiktning. 128 M U Kontroller av lakvatten från sulfidjords- Enligt MRM:s rådata började lakvatten från några sulfidjordsupplag provtas år 2008 upplag inom JP11-12 ska genomföras men de flesta började provtas år 2009 och 2010. När jordartsgeologin ser ut som i det här fallet, med sulfidjordar lite varstans, är det viktigt att ta referensprover för att senare kunna avgöra vad som orsakat exempelvis förhöjda metallhalter. Om jordartsgeologin är homogen går det bättre att analysera uppmätta värden eftersom man då kan jämföra med mer generella värden. Under egenkontrollmöten med MRM har det framgått att referensprovtagningen i Haparandabanans fall är otillräcklig. Det saknas även gränsvärden i egenkontrollprogrammet för när åtgärder ska vidtas. I protokoll 5 från detaljprojekteringen av JP11-12 påpekade projektledningen att det var viktigt att få till en kontrollmätning innan byggarbetet startar och i protokoll 15 står det att man diskuterat installation av grundvattenrör och att Banverket vill få minst ett referensprov från upplagen innan sulfidjord läggs på dem. Ambitionen var således att ta referensprover från alla sulfidjordsupplag. Enligt miljöhandläggaren för ny bana finns det sulfidjordsupplag som inte provtas. Förslag till förbättringar i nästkommande projekt: Om järnvägen passerar sulfidjordsområden måste referensprover tas så snabbt som möjligt, annars kommer resterande provtagningar vara förgäves. 129 M V Inom JP11-14 ska efterkontroller på I slutet av 2010 började MRM, enligt ”Sulfidjordsupplag Undersökning Haparanda- sulfidjordsupplag genomföras. banan”, borra hål i sulfidjordsupplag och bland annat mäta oxidationsfronter, Inom JP11-12 ska efterkontroller av grundvattenytans avstånd till markytan och sulfidjordsskiktens tjocklek. Sprick- sprickbildning på sulfidjordsupplag bildning har kontrollerats. Mätningarna kommer att fortsätta. genomföras Enligt miljöhandläggaren för ny bana kontrolleras sprickbildning även av byggledare och vid syn inför slutbesiktning. 130 GRUMLING P M Rutiner framtagna för grumlande arbeten Rutinen "Grumlande arbeten i projekt Haparandabanan" som är en bilaga till ska följas i arbetet inom JP4 miljöledningsprogrammet innefattar en arbetsgång om tio punkter. Syftet verkar främst vara att hjälpa projektledning och miljöhandläggare att arbeta så att ingenting glöms bort efter vägen. Enligt byggledare BEST Bredviken/Sågbäcken och miljö- handläggare för befintlig del har rutinen följts.

110

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 131 V Banverket ska i sina handlingar för detalj- Med "handlingar för detaljprojekteringen" avses ”Miljöprogram för detaljprojekteringen ange att grumlings- projektering av JP11 och JP12” och ”Miljöprogram för detaljprojektering av JP13 och förebyggande åtgärder ska vidtas vid JP14”. I det förstnämnda kan man läsa att det under byggtiden ska anläggas passage av vattendrag sedimentfällor i anslutning till vattendrag där så bedöms lämpligt. Det står vidare att vid arbeten i vatten, där så erfordras, ska skydd mot grumling genom spontning, fiberduk e.d. ske. I det andra miljöprogrammet kan man bland annat läsa: "Andra åtgärder är att anlägga skärmar vid utsläppspunkten i recipienten samt att använda mindre känsliga våtmarker för att samla upp finkorniga material". I båda programmen kan man läsa att val av åtgärder samt utformningar av dessa ska studeras vidare i detaljprojekteringen. Att avgöra om det står att grumlingsförebyggande åtgärder ska vidtas vid passage av vattendrag är svårt eftersom det är en tolkningsfråga. I princip kan man läsa att åt- gärder ska vidtas där de behövs, och eftersom det är onödigt att vidta åtgärder om de inte behövs, kan man tolka det som att beställaren uppfyllt vad de skrivit i vatten- domarna. 132 P M Val av grumlingsförebyggande åtgärder I rutinen "Grumlande arbeten i projekt Haparandabanan" som är en bilaga till inom JP14 under byggtiden samt miljöledningsprogrammet står det under Arbetsgång, punkt 7 att entreprenör ska utformningar av dessa ska studeras lämna förslag på detaljutformning av reningsutrustning i det fall detta blir aktuellt vidare i detaljprojekteringen och att utformningen ska godkännas av beställare. Det står även att det ingår som en förutsättning vid upphandling av entreprenör. Varför skrivs det i planbeskrivningen, MKB:n och i miljöprogrammet för detaljprojekteringen att val och utformningar av grumlingsförebyggande åtgärder ska studeras i detaljprojekteringen när det är bestämt att det ska överlåtas till entreprenörer? Enligt detaljprojektör av JP13-14 överläts åtgärdsvalet till entreprenörer eftersom det till stor del styrs av arbetsmetodik. Detaljprojektören säger också att förslag på lokalisering av sedimenteringsanordningar gjordes utifrån kartmaterial och besök på plats. Den slutgiltiga utformningen överläts till entreprenörer. För utloppsdike och fördröjningsmagasin vid km 83+800 (E1431) gjordes dock en detaljprojektering. De direktiv man fick från dåvarande Banverket var generella krav om grumlings- förebyggande åtgärder och riktlinjer från MKB:erna. Förslag till förbättringar i nästkommande projekt: Skriv inte att val av och utformningar av grumlingsförebyggande åtgärder ska studeras i detaljprojekteringen om det är bestämt att entreprenörer ska utforma sina sedimenteringsanordningar själva. Om det med grumlingsförebyggande åtgärder avses exempelvis erosionsskydd bör det förtydligas.

111

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 133 V Banverket ska kräva att entreprenörerna I de objektspecifika miljökraven för alla entreprenader utefter ny bana står det, ska vidta åtgärder för att förhindra formulerat på olika sätt, att åtgärder för att begränsa sedimenttransport som kan ge sedimenttransport av grövre partiklar upphov till grumling av vattendrag ska vidtas. Det finns även en text som beskriver (grus, sand och finsand) (JP11-14) hur eventuella magasin ska dimensioneras, se rad 134. 134 V Ett tydligt funktionskrav för grumlings- I de objektspecifika miljökraven för alla entreprenader utefter ny bana står det att förebyggande åtgärder ska anges i eventuella magasin ska dimensioneras för en nederbörd på 10 mm/h då fällan är förfrågningsunderlag och bygghandlingar placerad vid bergupplag eller bergschakt, en nederbörd på 20 mm/h då fällan är (JP11-14) placerad vid jordupplag eller jordschakt, en hydraulisk uppehållstid på 2 min, en ytbelastning på 1 m³/m²/h och ett djup på 2 m. Det står även att avrinningsområdet för det vatten som passerar sedimenteringsmagasinet måste beräknas. I och med de fasta värdena borde funktionskravet vara tydligt. 135 U Entreprenören ska senast 2 veckor innan I de objektspecifika miljökraven för alla entreprenader utefter ny bana kan man i de arbeten som kan medföra grumling första punkterna under rubrikerna som behandlar grumling läsa att entreprenören, anmäla detta till Banverket (U12:1, senast 2 veckor innan arbeten som kan medföra grumling, ska anmäla detta till U12:8A, U12:2, U12:3AB, U12:5, U12:7, Banverket. U12:8B, U12, U12:4, U11:3, U11:4, Enligt den samordnande byggledaren har entreprenörer anmält alla grumlande U11:5ABC, U11:1) arbeten muntligt till projektets byggledare i god tid innan de påbörjats. 136 V Grumlingsförebyggande åtgärder ska I de objektspecifika miljökraven för alla entreprenader står det att entreprenörernas utföras och vara godkända av Banverket skyddsåtgärder ska vara godkända av Banverket. innan entreprenadarbetena får påbörjas Den samordnande byggledaren säger att vissa grumlingsförebyggande åtgärder varit (JP11-14) projekterade. De som inte varit det har godkänts av miljöhandläggare eller övrig personal hos beställaren. 137 P M V Grumlingsförebyggande åtgärder ska vid- I de objektspecifika miljökraven för entreprenader inom JP11-12, där fyra vattendrag tas vid passage av alla vattendrag utefter och Hamptjärn ingår, finns texten "Åtgärder för att begränsa sedimenttransport som ny bana under byggtiden kan ge upphov till grumling av vattendrag skall vidtas". Kraven för entreprenader inom JP13-14, där nio vattendrag ingår, är något annorlunda; "Arbeten som kan grumla naturliga vattendrag, t.ex. vid terrassering i finkorniga jordar, får ej förekomma utan skyddsåtgärder för att begränsa spridning av grövre partiklar (grus, sand och finsand). Krav på skyddsåtgärder anges oftast i myndigheters beslut". Den samordnande byggledaren säger att skyddsåtgärder mot grumlig vidtagits vid alla vattendrag utefter ny bana. Med "grumlingsförebyggande åtgärder" menas inte bara sedimenteringsanordningar utan även erosionsskydd och det har anlagts vid alla vattendrag.

112

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 138 P Grumlande arbeten i vatten inom JP11-12 Enligt samordnande byggledare har man bland annat använt en miljögardin i ska utföras med metoder så att påverkan Grossmyrgraven, pumpat vatten till containrar, anlagt risbäddar, överfallsdammar på fisk och andra vattenlevande djur blir och sedimentationsbassänger. Arbeten har också förlagts till vintrar. så liten som möjligt 139 V Grumlingsförebyggande åtgärder vid I de objektspecifika miljökraven för E1342, där järnvägsbron över Aavajoki ingår, kan Aavajoki ska vidtas med målsättning att man läsa att arbeten som kan grumla naturliga vattendrag, t.ex. terrasseringar i finsand ska hinna sedimentera finkorniga jordar, inte får förekomma utan skyddsåtgärder för att begränsa spridning av grövre partiklar (grus, sand och finsand). Det står att krav på skyddsåtgärder oftast anges i myndigheters beslut och beskrivs hur man ska dimensionera magasin i syfte att avskilja grövre fraktioner vid kraftigare regn. Enligt projekt Haparandabanansgrumlingsinventering fanns det i augusti 2010 viss risk för grumling vid högflöde och en sandbank nedströms arbetsplatsen men om den orsakats av järnvägsbygget eller inte var oklart. 140 P M Om diken finns i anslutning till upplag Enligt illustrationerna i järnvägsplanerna ligger alla upplag nära järnvägen och dess inom JP13-14 ska grumlingsförebyggande bandiken. åtgärder, såsom avskärande diken och Miljöhandläggaren för ny bana känner inte till att några avskärande diken gjorts i invallning av flytbenägna massor med täta grumlingsförebyggande syfte. massor, vidtas Enligt samordnande byggledare har djupa vallgravar grävts där man lastat ner flyt- benägna massor och sedan fyllt med jord ovanpå. 141 U Åtgärder ska vidtas i diket väster om Enligt projekt Haparandabanans grumlingsinventering från augusti 2010 har man uppläggningsyta U13:4 om det finns risk haft problem med grumling i ett dike som ansluter till Naartijoki men att man att sedimenttransport som kan orsaka placerat en duk och ett överfall i det. Den samordnande byggledaren sa (21/1 2011) grumling i Naartijoki uppkommer under att diket ska erosionsskyddas inom de närmsta dagarna. anläggningstiden 142 U Åtgärder ska vidtas i diket sydväst om Enligt samordnande byggledare har inga åtgärder vidtagits i det diket på grund av att uppläggningsytan om det finns risk för att man inte ansett att det funnits behov av det eftersom sträckan från upplaget till sedimenttransport som kan orsaka vattendraget är lång. grumling i Keräsjoki uppkommer under Projekt Haparandabanans grumlingsinventering från augusti 2010 bekräftar att man anläggningstiden (U14:2) inte haft några grumlingsproblem i Keräsjoki.

113

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 143 V Alla arbeten i Gäddträskbäcken, Kvarn- I projekt Haparandabanans grumlingsinventering från augusti 2010 kan man läsa att bäcken, Sangisälven, Sattaoja och det inte varit några problem med grumling i Gäddträskbäcken och Kvarnbäcken, att Skaramyrsbäcken ska bedrivas så att risk fanns för grumling i Sangisälven och Skaramyrsbäcken och att grumling grumling begränsas för att undvika förekommit i Sattaoja. påverkan på fisk-, djur- och växtlivet i Enligt avvikelse nr 35535 i Synergi har finsediment från ett dike vid Kattiserbacken vattendragen följt med hela vägen (via Grossmyrgraven) till Sangisälven och enligt avvikelse nr 37702 innehöll vattnet i Grossmyrgraven både fina och grova partiklar och de var synliga i Sangisälven. Ur turbiditetsdiagrammen i rapporten och Bilaga 2 kan man utläsa att järnvägs- byggnationen inte orsakat speciellt mycket grumling i Gäddträskbäcken, Kvarn- bäcken och Sangisälven och att det förekommit en del grumling i Sattaoja och Skaramyrsbäcken. Enligt samordnande byggledare har dock alla arbeten vid vattendragen bedrivits så att grumling begränsats. 144 M Extra stor hänsyn ska tas vid anläggnings- För att ta reda på om extra stor hänsyn tagits vid anläggningsarbeten vid dessa fyra arbeten vid Aavajoki, Sattaoja, vattendrag är ett av få sätt att titta på vattenprovtagningen. Präntijärvenoja och Kylmäoja för att I turbiditetsdiagrammen i rapporten och Bilaga 2 framgår att det inte under någon förebygga grumling av vattendragen månad grumlat mer nedströms än uppströms i Aavajoki, att det grumlat rejält mycket mer nedströms än uppströms i Sattaoja i februari och mars 2010, att det några månader grumlat mer nedströms än uppströms i Präntijärvenoja och att det inte verkar ha grumlat speciellt mycket mer nedströms än uppströms i Kylmäoja. Tyvärr är provtagningen där lite bristfällig. Enligt avvikelse nr 37709 i Synergi har det förekommit betydande grumling i bandiken som ansluter till Kylmäoja. Diken och slänter var bara delvis erosionsskyddade. 145 P M För att undvika erosion och grumling ska Enligt miljöhandläggare för befintlig del har arbeten vid Sågbäcken mestadels utförts arbeten inom JP5 planeras så att ytan vintertid då vattenföringen är låg. När man stängde bäcken fick man erosionsskydd i vegetationsfri mark under byggskedet trumman men det grumlade knappast. minimeras, särskilt i sluttningar och under perioder med hög nederbörd. Om detta inte är möjligt eller om grumling trots detta uppstår ska en enkel sedimentationsgrop grävas i varje utloppsdike innan vattnet når Sågbäcken

114

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 146 U Avtäckta ytor ska ligga öppna under så I objektspecifika miljökrav för alla entreprenader står det att avtäckta ytor ska ligga kort tid som möjligt för att minimera öppna så kort tid som möjligt för att minimera erosion och grumling. erosion och grumling (U12:1, U12:8A, Enligt den samordnande byggledaren ligger det öppna ytor på många ställen men U12:2, U12:3AB, U12:5, U12:7, U12:8B, sällan i närheten av vattendrag och ytor har inte öppnats tidigare än nödvändigt. U12, U12:4, U11:3, U11:4, U11:5ABC, U11:1) 147 V Vid behov av flänsar eller liknande för att Det står ingenting om flänsar i de objektspecifika miljökraven för E1121. inte materialet i den nya delen av Enligt den samordnande byggledaren har det inte funnits ett behov av flänsar. Skaramyrsbäcken ska spolas ut kommer sådana att anläggas 148 SEDIMENTERINGS- V Vid projektering av passager ska Enligt den samordnande byggledaren finns sedimenteringsanordningar inritade på ANORDNINGAR grumlingsförebyggande åtgärder i form ritningar. av sedimentationsdammar redovisas Detaljprojektören av JP11-12 menar att det ingår i entreprenörernas åtaganden att utföra arbeten så att grumling minimeras. Vissa sedimenteringsanordningar projekterades in, övriga detaljstuderades inte i projekteringen utan överläts åt entreprenörer att utforma. 149 U I entreprenörernas riskanalyser ska I de objektspecifika miljökraven finner man följande text: "I entreprenörens riskanalys handlingsplaner redovisas som beskriver skall en handlingsplan redovisas som beskriver ytterligare åtgärder som kan vidtas i ytterligare åtgärder som kan vidtas i samband med ännu kraftigare regn". samband med ännu kraftigare regn Enligt miljöhandläggare för ny bana är det lite olika hur entreprenörer skriver i sina (U12:1, U12:8A, U12:2, U12:3AB, U12:5, riskanalyser. Ibland finns det med någon skrivning om kraftiga regn men oftast U12:7, U12:8B, U12, U12:4, U11:3, U11:4, hänvisar de bara till att de ska vidta åtgärder, inte vilka. Exempel på åtgärder kan U11:5ABC, U11:1) vara större sedimenteringsmagasin eller beredskap för att lägga ut mattor eller erosionsmaterial. 150 P M V Vid schaktarbeten i anslutning till vatten- Den samordnande byggledaren säger att sedimentfällor till viss del anlagts vid drag inom JP11-12 ska sedimentfällor för schaktarbeten i anslutning till vattendrag. Ibland har entreprenörer anlagt extra hantering av processvatten ordnas för att anordningar som inte varit projekterade och ibland har byggledare eller miljö- minska grumling av omgivande vatten och handläggare sagt till att extra anordningar krävs. förebygga spridning av eventuella Enligt avvikelse nr 40416 i Synergi har en sedimentationsdamm som finns inritad vid kemikalieutsläpp Skaramyrsbäcken inte anlagts och det har uppstått grumling som skulle ha kunnat förhindras med en damm.

115

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 151 M Vid arbeten i vatten inom JP11-12, där det De vattendrag som ligger inom JP11-12 och som dåvarande Banverket sökt tillstånd behövs, ska skydd mot grumling genom till vattenverksamhet för är Skaramyrsbäcken, Kvarnbäcken, Gäddträskbäcken och spontning, fiberduk eller dylikt ske Sangisälven. Ett av sätten för att lista ut om man vid behov skyddat vattendragen genom exempelvis spontning eller fiberduk är att titta på diagrammen över grumling i avsnitt 4.2.1 ”Grumling” och i Bilaga 2. I diagrammen kan man utläsa att järnvägsbyggnationen orsakat kontinuerlig grumling i Skaramyrsbäcken under våren 2010, att grumling i Kvarnbäcken bara orsakats en månad (i december 2009), att det generellt grumlat ytterst lite i Gäddträskbäcken och att det i Sangisälven grumlat mer nedströms järnvägspassagen än uppströms vid bara ett tillfälle (i december 2009). Ytterligare skydd hade behövts vid i alla fall Skaramyrsbäcken. 152 V Vid behov av sedimentfällor i diken som Enligt grumlingsinventeringen från augusti 2010 har ingen sedimenteringsdamm ansluter till Skaramyrsbäcken ska uppförts och det har funnits viss risk för grumling. anordningar uppföras Figur 13 visar att det konstant grumlat mer nedströms än uppströms järnvägs- passagen i Skaramyrsbäcken. Det betyder att det funnits behov av sedimentfällor. Förslag till förbättringar i nästkommande projekt: Anlägg sedimentfällor i alla diken som riskerar att påverka vattendrag genom grumling. 153 U Om det finns risk för grumling i Aavajoki Enligt den samordnande byggledaren har det inte funnits någon risk för sediment- under anläggningstiden ska transport från upplaget till Aavajoki. Det beror till stor del på att upplaget knappt har sedimentationsbassänger anläggas innan använts. Sulfidjord har täckts in men bara på en liten yta. I närområdet har mer berg- dräneringsvatten från U13:7 släpps ut i massor än väntat schaktats ut vilket gör att mer jord har behövts för att fylla igen det vattendraget tomrum berggrunden lämnat efter sig. Av den anledningen blev upplaget inte lika stort som planerat. Figur 12 bekräftar att ingen grumling orsakad av järnvägsbyggnationen förekommit i Aavajoki när proverna tagits. 154 V Innan vattnet från skärningen vid Hamp- Enligt den samordnande byggledaren har det inte funnits behov av sand- eller tjärn avleds till befintliga diken, bäckar slamavskiljning eftersom vattnet rinner mot Lampbäcken och vägen dit är lång. eller andra vattendrag ska sand- och slamavskiljning ske

116

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 155 U I syfte att avskilja grövre fraktioner vid I de objektspecifika miljökraven för alla entreprenader står det att eventuella kraftiga regn ska eventuella magasin vid magasin vid bergupplag eller bergschakt ska dimensioneras för en nederbördsmängd bergupplag eller bergschakt på 10mm/timme, en hydraulisk uppehållstid på 2 min och för ett djup på 2 m. dimensioneras för en nederbörd på 10 Enligt den samordnande byggledaren är själva skärningen inom JP12 en mycket stor mm/timme, en hydraulisk uppehållstid på sedimentdamm. När man grävt ur har man grävt lodrätt nedåt i stället för diagonalt 2 minuter och för 2 meters djup (U12:1, inåt vilket gjort att skärningen varit ovanligt stor. U12:8A, U12:2, U12:3AB, U12:5, U12:7, När beställaren i sina dokument skrev 10 mm/timme antar jag att de menade 10 U12:8B, U12 väg 729, U12:4, U11:3, mm/m²/h och borde i så fall ha skrivit det. U11:4, U11:5ABC, U11:1) 156 V Sedimenteringsdammar ska anläggas i I de objektspecifika miljökraven för E1131 står det att sedimenteringsdammar ska dikena öster om Gäddträskbäcken anläggas på båda sidorna om järnvägslinjen vid Gäddträskbäcken och enligt den samordnande byggledaren finns två sedimenteringsdammar i dikena öster om Gäddträskbäcken. Projektets grumlingsinventering från augusti 2010 säger att man inte haft några problem med grumling i Gäddträskbäcken alls. 157 V Grumlande arbeten vid Kvarnbäcken och Enligt den samordnande byggledaren har vatten i Kvarnbäcken och Sangisälven Sangisälven under byggtiden ska pumpats upp i containrar. förhindras genom att vatten under känsliga perioder för fisk tas om hand i sedimenteringsanordningar 158 V Sedimentfällor och sedimentbassänger Enligt ritningar finns inga sedimenteringsanordningar vid Sattaoja men enligt ska anläggas vid Sattaoja projektets grumlingsinventering från augusti 2010 finns en sedimentationsdamm precis vid ett utlopp i Sattaoja. Den är dock dåligt utförd, klarar inte högre flöden och har haft genombrott vid några tillfällen med grumling som följd. 159 U Pumpat vatten i samband med Enligt den samordnande byggledaren har man vid några ställen pumpat vatten till entreprenadarbeten ska sedimentera containrar. Det bör ha hunnit sedimentera i dem. Om man pumpat vatten vid alla innan det förs tillbaka (U12:1, U12:8A, berörda entreprenadarbeten är svårt att ta reda på. U12:2, U12:3AB, U12:5, U12:7, U12:8B, U12, U12:4, U11:3, U11:4, U11:5ABC, U11:1)

117

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 160 Funktionskrav V Sedimenteringsanordningar ska uppföras För att ta reda på om sedimenttransporter av grövre partiklar har skett hade man så att ingen sedimenttransport av grövre behövt torka vattenproverna och undersöka de kvarvarande partiklarnas storlekar partiklar (grus, sand och finsand) sker men den tjänsten köper inte projektet. (Keräsjoki, Kylmäoja, Naartijoki, Enligt projektets grumlingsinventering från augusti 2010 har det funnits stora Präntijärvenoja, Sepposenoja, Väärtioja, problem med grumling i Kylmäoja och Naartijoki men inte i Keräsjoki, Präntijärven- Vuononoja och Kvarnbäcken) oja, Sepposenoja, Väärtioja, Vuononoja och Kvarnbäcken. Turbiditetsdiagrammen i Bilaga 2 visar att järnvägsbyggnationen med stor sannolikhet orsakat grumling i Keräsjoki, Naartijoki, Präntijärvenoja, Sepposenoja, Väärtioja och Vuononoja. I diagrammen som visar turbiditet i Kylmäoja och Kvarnbäcken är det få punkter som visar att det grumlat mer nedströms än uppströms järnvägs- 161 V Funktionskravet på sedimenterings- Ipassagen. objektspecifika miljökrav för alla entreprenader utefter ny bana står det att magasin dammar eller containrar ska vara att bland annat ska dimensioneras för en hydraulisk uppehållstid på 2 minuter i syfte att kornstorlekar ned till finsand (2min avskilja grövre fraktioner även vid kraftiga regn. uppehållstid) ska avskiljas från vatten- flödet 162 V Sedimenteringsanläggningen vid Sangis- Enligt miljöhandläggare för befintlig bana utfördes arbetena vid Sangisälven vintertid älven ska utföras så att ingen sediment- innan vårfloden. Entreprenören slog ned spontar och gjöt stöden i torrhet i lådor i transport av grövre partiklar (grus, sand vattnet. Länspumpningen gjordes till intilliggande myr för infiltration. och finsand) sker. Anläggningen ska kunna rensas från material som sedimenterat 163 V Kravet på sedimenteringsanläggningen I de objektspecifika miljökraven för E1131 står det att magasin ska dimensioneras vid Kvarnbäcken ska vara en hydraulisk för en nederbördsmängd på 10mm/h vid bergupplag eller bergschakt, 20mm/h vid uppehållstid på 2min, en ytbelastning på jordupplag eller jordschakt, en hydraulisk uppehållstid på 2min och ett djup på 2m. 1m³/m²/h och ett djup på 2m Det står också att avrinningsområdet för vattnet som passerar sedimenteringsmagasinet ska beräknas. Ingenting nämns om ytbelastning, som är flödet dividerat per ytenhet. Sedimenteringsanläggningen vid Kvarnbäcken ska alltså vara dimensionerad för flödet 1m³/h per m². Enligt projektets grumlingsinventering från augusti 2010 har det inte funnits några grumlingsproblem i Kvarnbäcken alls så man kan anta att sedimenterings- anläggningen varit dimensionerad på ett bra sätt men beställaren har inte haft som krav (i alla fall inte i de objektspecifika miljökraven) att sedimenteringsanläggningen ska vara dimensionerad för en ytbelastning på 1m³/m²/h.

118

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 164 Tömning V Sedimenteringsanläggningen vid Kvarn- I de objektspecifika miljökraven för E1131, där Kvarnbäcken ingår, står det att bäcken ska tömmas på sediment då den är reningsanläggningar och sedimentfällor ska tömmas på sediment när de är fyllda till fylld till max 50 % (V). max 50 %. Liknande krav är ställda i objektspecifika miljökrav för alla entreprenader. Reningsanläggningar och sedimentfällor Såvitt den samordnande byggledaren vet har sedimenteringsanläggningen vid Kvarn- ska tömmas på sediment när de är fyllda bäcken aldrig haft behov av tömning. Han menar att man har hållit koll på dessa till max 50 % (U12:1, U12:8A, U12:2, anläggningar och han känner inte till någon anläggning som haft behov av tömning. U12:3AB, U12:5, U12:7, U12:8B, U12, U12:4, U11:3, U11:4, U11:5ABC, U11:1) 165 U En kontrollplan som inkluderar skötsel Enligt miljöhandläggare för ny bana har det inte gjorts. och dokumentation av tömt slam ska Förslag till förbättringar i det här eller nästkommande projekt: Gör vad som skrivits i upprättas (U12:1, U12:8A, U12:2, anmälningar eller lova inte för mycket. U12:3AB, U12:5, U12:7, U12:8B, U12, U12:4, U11:3, U11:4, U11:5ABC, U11:1) 166 Kontroll V Utöver entreprenörernas egenkontroll I ”Egenkontrollprogram – Haparandabanan” står ingenting om att beställaren ska ska Banverket utföra egna funktions- göra funktionskontroller av dammar. kontroller av dammar enligt Banverkets Enligt projektledare Kalix - Haparanda har man dock gjort okulära besiktningar och egenkontrollprogram enligt miljöhandläggare, ny bana har provtagning av vatten från dammen i täkten gjorts. 167 EROSIONSSKYDD V Vid detaljprojekteringen ska särskilt Detaljprojektör för sträckan inom JP13-14 menar att det projekterats så att erosions- beaktas att erosionsskydden i kulvertarna skydden i vattendragen ska anläggas så att erosionsrisken minimeras, funktionen över Sepposenoja och Väärtioja ska bibehålls och att inga vandringshinder för vattenlevande djur uppstår. Detalj- utföras på ett sådant sätt att erosions- projektören menar att det kan vara svårt att helt undvika grumling men att hänsyn risken minimeras, grumling undviks, tagits för att minimera den. funktionen bibehålls och inga vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer uppstår 168 V Strandkanterna vid Aavajoki, Kylmäoja, I dokumentet ”Teknisk PM byggnadsverk”, järnvägsplan 13 står det att alla Naartijoki, Präntijärvenoja och Sattaoja vattendrag under järnvägsbroarna ska erosionsskyddas enligt VV Publikation ska erosionsskyddas enligt Vägverkets ”Erosionsskydd i vatten vid väg- och brobyggnad". publ. 1987:18 ”Erosionsskydd i vatten vid väg- och brobyggnad” med t.ex. spräng- sten eller naturgrus

119

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 169 Dimensionering V Erosionsskyddet i Kvarnbäcken ska vara Enligt den samordnande byggledaren har man vid Kvarnbäcken använt sig av dimensionerat för vattenhastigheten gabioner (stålnätskorgar). Först gjöts en betongmur och sedan fylldes gabionerna 1,5m/s med krossgrus och travades på varandra, på betongmuren. Byggledaren är säker på att erosionsskyddet i Kvarnbäcken är dimensionerat för 1,5m/s. I protokoll 10 från detaljprojekteringen av JP11-12 kan man läsa att materialet från SMHI är färdigt och erosionsskydden justerats på ritningen. Vilken ritning det gäller framgår inte men det är möjligt att det gäller flera vattendrag. Erosionsskyddet i Kvarnbäcken kan ses i Figur 4-2. 170 V Erosionsskydd ska anläggas från Kvarn- Se rad 169 ovan. bäckens medelvattenyta upp till 20,2 meter över havet vilket motsvarar 0,5m över högsta högvatten 171 Placering P M Erosionsskydd ska anläggas i utsatta I protokoll 1 från detaljprojekteringen av JP11-12 påpekade projektledaren att ut- lägen i JP11-14 där vattenflöden eller bredningen av erosionsskydd är viktig att utreda och i protokoll 9 kan man läsa att regn befaras påverka konstruktionerna Ramböll och Tyréns diskuterat utformningar av erosionsskydd i jordskärnings- slänter. Enligt den samordnande byggledaren har det lagts mycket erosionsskydd i form av bergkross utefter hela den nya sträckan. 172 P M Järnvägsbankarna vid järnvägsbroarna Enligt den samordnande byggledaren har alla jordbankars innersläntar erosions- över Aavajoki, Naartijoki, Sattaoja, skyddats. Kylmäoja och vid trumman över Se Figur 4-6, 4-7, 4-10, 4-11, 4-12 och 4-16. Vuononoja ska erosionsskyddas 173 M Slänter inom JP11-12 ska erosions- Enligt den samordnande byggledaren har erosionsskydd anlagts där behov funnits. skyddas där ett behov finns, exempelvis På ställen där marken består av sand är det mindre risk för ras, skred och kollaps vid Sangisälven och på delsträckor söder vilket gör att mindre erosionsskydd behövs. om Lillträsket och Storträsket, för att I protokoll 9 från detaljprojekteringen av JP11-12 kan man läsa att Ramböll och motverka ras, skred och kollaps Tyréns diskuterat utformandet av erosionsskydd i jordskärningsslänter. 174 V Schaktade ytor i anslutning till Kvarn- Enligt den samordnande byggledaren har schaktade ytor vid Kvarnbäcken och bäcken och Sangisälven ska erosions- Sangisälven erosionsskyddats väl. skyddas Se Figur 4-2 och 4-5. 175 V Erosionsskydd ska anläggas runt koner, Enligt den samordnande byggledaren har erosionsskydd anlagts runt koner, på på bankslänter och längs vattendragets bankslänter och längs Keräsjokis strandkanter. strandkanter (Keräsjoki)

120

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 176 M V Bäckbottnarna och kanterna i de ny- Enligt den samordnande byggledaren har bäckbottnarna och kanterna i de tre vatten- dragna delarna av Sattaoja, Präntijärven- dragen erosionsskyddats. I Sattaoja och Präntijärvenoja har naturgrus och bergkross oja och Kylmäoja ska erosionsskyddas använts i lika stora delar. Bäckbottnar och kanter har erosionsskyddats enligt bygghandlingar. Enligt ritning ska det ligga naturgrus i kulverten i Kylmäoja. Figur 4-6, 4-8, 4-9 och 4-12 bekräftar vad byggledaren sagt. 177 V Erosionsskydd ska anläggas på Sangis- Enligt den samordnande byggledaren har Sangisälvens västra strand erosions- älvens västra strand skyddats mycket väl. Figur 4-5 visar en del av erosionsskyddet. 178 V Den nya dragningen av Gäddträskbäcken Enligt den samordnande byggledaren har erosionsskydd i form av bergkross anlagts i ska förses med erosionsskydd den nya dragningen av Gäddträskbäcken. Figur 4-3 och 4-4 bekräftar detta. 179 V Erosionsskydd ska anläggas vid Den samordnande byggledaren säger att båda vattendragens in- och utlopp är Gäddträskbäckens och Skaramyrsbäckens erosionsskyddade. in- och utlopp Se Figur 4-1, 4-3 och 4-4. 180 V Erosionsskydd ska anläggas uppströms Enligt den samordnande byggledaren har erosionsskydd lagts uppströms och ned- och nedströms järnvägspassagerna vid ströms i båda vattendragen. Han påpekar att diken även erosionsskyddats. Aavajoki och Naartijoki Figur 4-10 och 4-11 visar erosionsskydd vid Aavajoki. 181 V Erosionsskydd ska anläggas längs Kvarn- Den samordnande byggledaren säger att erosionsskydd har anlagts uppströms och bäckens strand på en sträcka av 15-16 nedströms bron, enligt ritning. meter uppströms och nedströms bron I Figur 4-2 kan man se att erosionsskydd anlagts men inte så långt som 15-16 meter både uppströms och nedströms. 182 V Erosionsskydd ska anläggas i Den samordnande byggledaren säger att erosionsskydd i form av naturgrus har Sepposenojas bäckfåra och längs anlagts i Sepposenoja. strandzonerna på en sträcka av ca 55 Figur 4-17 bekräftar detta. Andra fotografier bekräftar att erosionsskydd anlagts meter (ca 10 meter uppströms och ca 45 efter en längre sträcka. meter nedströms) 183 V Erosionsskydd ska anläggas i Vuononojas Den samordnande byggledaren säger att Vuononojas bäckfåra och strandkanter har bäckfåra och längs strandzonerna på en erosionsskyddats. sträcka av ca 75 meter (ca 35 meter Figur 4-16 bekräftar detta och övriga privata fotografier visar att erosionsskydd uppströms och ca 40 meter nedströms anlagts efter en längre sträcka. järnvägsbron) 184 V Erosionsskydd ska anläggas i Väärtiojas Den samordnande byggledaren säger att Väärtiojas bäckfåra och strandkanter bäckfåra och längs strandzonerna på en erosionsskyddats. Hur långt skyddet sträcker sig vet han inte och de bilder som sträcka av ca 70 meter (ca 20 meter hittats på järnvägspassagen över Väärtioja talar inte heller om det. uppströms och ca 50 meter nedströms)

121

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 185 V Vid behov av erosionsförebyggande åt- Den samordnande byggledaren säger att erosionsskydd är anlagda. gärder ska ett erosionsskydd anläggas i Figur 4-1 och 4-2 bekräftar detta. bropassagerna över Kvarnbäcken och Skaramyrsbäcken 186 Material V Erosionsskydd för Sangisälvens brostöd 4 I ”Teknisk beskrivning Geoteknik” för E1421 kan man läsa att erosionsskyddet för och 5 ska utföras med minst 0,5m kross- stöd 4 och 5 ska utföras med minst 0,5 m krossmaterial 0-150 mm med D50 ≥ 100 material på de ytor som omfattas av jord- mm och på de ytor som omfattas av jord- och bergschakt för stöd 4 och 5 upp till nivå och bergschakt, upp till nivån för för ursprunglig älvbotten. ursprunglig älvbotten 187 V Bergkross ska användas som erosions- Enligt den samordnande byggledaren har bergkross använts som erosionsskydd i skydd i Gäddträskbäcken, Skaramyrs- Gäddträskbäcken och Skaramyrsbäcken och naturgrus som erosionsskydd i bäcken, Sepposenoja, Vuononoja och Sepposenoja, Vuononoja och Väärtioja. Väärtioja Figur 4-1, 4-2, 4-14, 4-15, 4-16 och 4-17 visar att naturgrus använts som erosionsskydd på Skaramyrsbäckens, Sepposenojas, Vuononojas och Väärtiojas strandkanter och bergkross på Gäddträskbäckens. 188 Diken U För att förhindra grumling i Präntijärven- Präntijärvenoja ligger öster om upplag U13:5 och enligt samordnande byggledare oja under krossningsverksamheten ska leds dräneringsvattnet västerut. Därför har inga erosionsskydd eller avskärmande erosionsskydd och avskärmande diken diken anlagts. anläggas innan dräneringsvatten från U13:5 släpps ut i vattendraget 189 U För att förhindra grumling i Kylmäoja Enligt samordnande byggledare har erosionsskydd och avskärmande diken inte varit under tiden för krossningsverksamhet aktuellt eftersom krossningsverksamheten aldrig ägt rum och man inte lagt ett korn och anläggande av upplag ska erosions- på U13:9. skydd och avskärmande diken anläggas innan dräneringsvatten från U13:8 och U13:9 släpps ut i Kylmäoja 190 U För att förhindra grumling i Säjvisdiket Den samordnande byggledaren sa den 21/1 2011 att erosionsskydd ska anläggas. under anläggningstiden ska erosions- Förslag till förbättringar: Lägg erosionsskydd i god tid. skydd och avskärmande diken anläggas innan dräneringsvatten från U13:1 och U13:2 släpps ut i recipienten

122

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 191 U För att förhindra grumling i Sattaoja I projektets grumlingsinventering från augusti 2010 kan man läsa att under anläggningstiden ska erosions- sedimentationsdammen i diket som ligger precis innan utloppet i Sattaoja och som skydd och avskärmande diken anläggas avvattnar en upplagsyta är dåligt utförd och att diket saknar erosionsskydd. innan dräneringsvatten från U13:3 släpps Den samordnande byggledaren säger (21 jan 2011) att erosionsskyddet ligger i en ut i recipienten hög och snart ska läggas på plats. I Figur 2-5 kan man se att det grumlade avsevärt mycket mer nedströms än upp- ströms under februari och mars år 2010 och inte speciellt mycket mer nedströms än uppströms efter det. När U13:3 började användas har inte kollats upp under detta examensarbete men innan år 2011 måste det ha varit. Förslag till förbättringar: Lägg erosionsskydd i tid eller uppför bättre sedimentations- anordningar. 192 U För att förhindra grumling i Vuononoja Enligt samordnande byggledare rinner vattnet längs linjen österut. Man har anlagt ska avskärmande diken anläggas innan risbäddar och erosionsskyddat diket. Projektets grumlingsinventering från augusti år dräneringsvatten från U14:6 släpps ut i 2010 bekräftar risbädden och talar om att den verkar fungera bra. vattendraget 193 TIDER V I de objektspecifika miljökraven ska Ban- Myndigheten har i de objektspecifika miljökraven för E1331 och E1332 angett att verket ange att inga grumlande arbeten grumlande arbeten inte får utföras under perioden 1 maj - 30 juni. vid Kylmäoja, Sattaoja och Präntijärvenoja får förekomma under maj och juni

123

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 194 P M V Grumlande arbeten inom JP11-14 ska Att veta exakt när påverkan på fisk och andra vattenlevande varelser är stor är svårt utföras under perioder då påverkan på men förmodligen är påverkan störst under högvattenförhållanden och när fisken fisk och andra vattenlevande djur är liten vanligtvis brukar vandra upp och ned i vattendragen. I de objektspecifika miljökraven för entreprenader som berör Naartijoki, Aavajoki, Vuononoja, Sepposenoja, Keräsjoki, Väärtioja, Sattaoja, Präntijärvenoja och Kylmäoja står det att grumlande arbeten inte får utföras under tidsperioden 1 maj - 30 juni. För entreprenader innefattande övriga vattendrag utefter ny bana hänvisar dokumenten till Miljödomstolens villkor. I objektspecifika miljökrav för alla entreprenader står det att grumlande arbeten ska genomföras under lågvattenförhållanden. Den samordnande byggledaren säger att de grumlande arbetena för det mesta utförts vintertid och han tycker att tidsstyrningen fungerat bra. Enligt Synergi (avvikelse nr 39032) har en trumläggning i en bäck skett i maj under grumlingsförbud. Figur 12 och 13 och Figur 2-1 till och med 2-11 visar att grumlingen nedströms bara i något enstaka vattendrag varit högre än uppströms under maj och juni. 195 M V U Anläggningsarbeten inom JP13 ska I de objektspecifika miljökraven för alla entreprenader utefter ny bana står det att undvikas under högflödesperioder och grumlande arbeten som kan påverka vattenkvaliteten i vattendrag ska genomföras anläggningsarbeten inom JP11-12, 14 ska, under lågvattenförhållanden. om möjligt, undvikas under högflödes- Enligt den samordnande byggledaren har grumlande arbeten utförts enligt perioder för att begränsa grumling (M, V) kontrakten, för det mesta vintertid. Grumlande arbeten, som kan påverka vattenkvaliteten i vattendrag, ska genom- föras under lågvattenförhållanden (U12:1, U12:8A, U12:2, U12:3AB, U12:5, U12:7, U12:8B, U12, U12:4, U11:3, U11:4, U11:5ABC, U11:1) 196 V Anläggningsarbeten i Sepposenojas, I de objektspecifika miljökraven för E1121 och E1431 kan man läsa att grumlande Vuononojas och Väärtiojas vattenarbeten ska utföras under lågvattenförhållanden. områden ska förläggas till perioder med Den samordnande byggledaren bekräftar att anläggningsarbetena har förlagts till låg vattenföring. perioder med låg vattenföring. I Väärtioja skedde arbetena sommartid efter I Skaramyrsbäckens vattenområde ska högvattenperioden. anläggningsarbeten så långt som möjligt anläggas till perioder med låg vatten- föring

124

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 197 V Arbeten med att gräva om Skaramyrs- I de objektspecifika miljökraven kan man läsa att grumlande arbeten ska utföras bäcken och anlägga en ny bantrumma ska under lågvattenförhållanden. Den samordnande byggledaren bekräftar att den nya utföras vid lågvatten bantrumman anlagts vid lågvatten. 198 V Arbeten i vatten för Sangisälvens brostöd Enligt den samordnande byggledaren anlades brostöd 4 och 5 mitt i vintern då 4 och 5 ska i första hand utföras under en vattenföringen var låg. period med låg vattenföring 199 V Större delen av anläggningsarbetena vid I de objektspecifika miljökraven nämns inte vintertid, men det står att grumlande Aavajoki, Gäddträskbäcken, Kvarnbäcken, arbeten ska utföras under lågvattenförhållanden. Keräsjoki, Kylmäoja, Naartijoki, Figur 2-1 till och med 2-11 och Figur 12 och 13 visar att järnvägsbyggnationen inte Präntijärvenoja, Sattaoja, Sepposenoja, orsakat någon grumling alls i Aavajoki, att den orsakat som mest grumling i Skaramyrsbäcken och Väärtioja ska Gäddträskbäcken i november och december 2009, i Kvarnbäcken i december 2009 utföras vintertid vid lågvattenföring och juli år 2010, i Keräsjoki i mars 2010, i Kylmäoja under hösten 2009 och i Naarti- joki i januari och maj 2010. Man ser vidare att den orsakat mest grumling i Präntijärvenoja under sommaren och hösten 2009 och våren 2010, i Sattaoja i februari och mars 2010, i Sepposenoja under våren och vintern 2009 och våren och sommaren 2010, i Skaramyrsbäcken under perioden februari - maj 2010 och i Väärti- oja under sommaren och vintern 2009 och sommaren 2010. Enligt den samordnande byggledaren har större delen av anläggningsarbetena vid vattendragen utförts vintertid. Ändå har det grumlat mer nedströms järnvägs- passagen än uppströms i flera vattendrag vid högvattenförhållanden vilket tyder på att ytor legat öppna under sommartid och att vind och regn fört med sig partiklar till vattendragen. 200 V Grumlande arbeten vid Vuononoja, I de objektspecifika miljökraven nämns inte vintertid, men det står att grumlande Kvarnbäcken, Gäddträskbäcken och arbeten ska utföras under lågvattenförhållanden. Skaramyrsbäcken ska så långt som möjligt Turbiditetsdiagrammen i Bilaga 2 och Figur 13 visar att det grumlat mest i Vuonon- utföras vintertid oja i april 2009 och 2010, i Kvarnbäcken i december 2009 och juli 2010, i Gäddträsk- bäcken i november och december 2009 och i Skaramyrsbäcken under perioden februari - maj 2010. Det tyder på att stora delar av anläggningsarbetena har utförts vintertid vilket den samordnande byggledaren också hävdar.

125

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 201 V Grumlande arbeten vid Kvarnbäcken och Enligt den samordnande byggledaren utfördes grumlande arbeten i Skaramyrs- Skaramyrsbäcken ska undvikas under vår bäcken under vintern och han menar att entreprenören höll bra koll på grumling, och försommar och om möjligt även exempelvis knackades hål i isen för att kunna se om det grumlade. Grumlings- under perioder med höga flöden förebyggande åtgärder har också vidtagits i ett dike vid Skaramyrsbäcken. Vår och försommar för mig är april till och med juni. Figur 13 visar att järnvägsbyggnationen mest troligt orsakat grumling i Skaramyrs- bäcken under månaderna april, maj och juni eftersom turbiditeten nedströms järnvägspassagen varit avsevärt högre än uppströms. Figur 2-1 visar att man inte kan se att någon grumling i Kvarnbäcken orsakats av järnvägsbyggnationen under månaderna april, maj och juni. 202 V Arbeten i form av schaktning vid I de objektspecifika miljökraven för E1441, där Keräsjoki ingår, står det att Keräsjoki och utförande av erosionsskydd grumlande arbeten inte får utföras 1 maj - 30 juni och att allt arbete som kan påverka med mera i åfåran ska i första hand vattenkvaliteten i vattendrag ska genomföras under lågvattenförhållanden i genomföras under perioden november- recepienten. april Enligt den samordnande byggledaren har de grumlande arbetena för det mesta ut- förts vintertid. I Keräsjoki grundlade man på annat sätt än tänkt vilket ledde till grumling. Figur 2-8 visar att grumlingen nedströms järnvägspassagen var högre än uppströms i augusti 2009 och i mars 2010. Att det grumlade en del i augusti behöver inte betyda att man schaktade och lade erosionsskydd vid Keräsjoki då utan det kan bero på andra saker, exempelvis att man låtit ytor ligga öppna för vind och vatten. 203 V Inga grumlande arbeten i Präntijärvenoja I de objektspecifika miljökraven för E1331, där Präntijärvenoja ingår, står det tydligt och Sangisälven ska förekomma under att inga grumlande arbeten får utföras 1 maj - 30 juni och i kraven för E1241, där maj och juni Sangisälven ingår, är inga datum angivna men entreprenören hänvisas till Miljö- domstolens villkor. Enligt den samordnande byggledaren har inga grumlande arbeten i Präntijärvenoja och Sangisälven förekommit under maj och juni. Figur 2-6 visar att det grumlade mer nedströms än uppströms i Präntijärvenoja i maj 2010 och Figur 2-3 att ingen grumling i Sangisälven orsakad av järnvägs- byggnationen har ägt rum i maj och juni, varken år 2009 eller 2010. 204 V Under perioden juli – september ska Enligt den samordnande byggledaren undveks grumlande arbeten i Sangisälven grumlande arbeten i Sangisälven så långt under juli - september. Brostöden grundlades under vintern. som möjligt undvikas

126

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 205 V Om anläggningsarbeten vid Kylmäoja, Enligt den samordnande byggledaren har alla tre vattendrag lagts om vid järnvägs- Präntijärvenoja och Sattaoja måste ut- passagerna. Präntijärvenoja blev omlagd i en stor trumma. Fisk sågs och den var inte föras mellan 1 april och 15 juni ska hindrad. Inget ska ha hindrat fisk i de andra vattendragen heller. vattendragen läggas om så att anläggningsarbetena inte hindrar fiskvandring 206 V Omgrävningen nedströms Skaramyrs- Enligt den samordnande byggledaren anlades erosionsskyddet på plats innan om- bäcken ska utföras och erosionsskyddet grävningen uppströms påbörjades. ska läggas på plats innan omgrävningen uppströms påbörjas 207 V Arbetet i Vitån ska påbörjas efter harrens Enligt arbetsledare för brobytet i Vitån utfördes vissa mindre kompletteringar under lekperiod 15/4-1/6 och avslutas innan våren, exempelvis målningskompletteringar som var väderberoende. öringens lekperiod 1/10 208 V Grumlande arbeten i Vitån ska inte ut- Enligt arbetsledare för brobytet i Vitån läckte vid ett tillfälle "borrkax" (som är en föras 15/4-1/6 biprodukt från kärnborrning) igenom barriären och ut i vattendraget. Detta åt- gärdades direkt i samråd med beställaren. Inga andra grumlande arbeten utfördes 15/4 - 1/6. 209 FÖRORENINGAR P M Hur känsliga områden inom JP14, Enligt detaljprojektör för sträckan inom JP13-14 diskuterades skyddsåtgärder men exempelvis Keräsjoki, Tervajänkkä och inga projekterades in. Piilijänkkä, ska skyddas under byggtiden ska detaljstuderas i bygghandlingsskedet 210 M Miljökonsekvenserna av ett kemikalie- Detaljprojektör av JP11-12 menar att risker beaktades och beskrevs i tidigare skeden utsläpp ska beaktas i den fortsatta (exempelvis i järnvägsplanernas MKB:er under rubrikerna byggtid och drifttid) och projekteringen vill minnas att riskerna för olyckor betraktades som små, att inga vattenskydds- områden berördes och att trafikeringen inte skulle bli så stor m.m. Enligt detaljprojektör av JP13-14 beaktades miljökonsekvenserna av ett kemikalie- utsläpp i detaljprojekteringen. Eftersom inga skyddsåtgärder projekterades in vid järnvägspassagerna av de tre grundvattenförande åsarna som bedömts av SGU som betydelsefulla för regionen ur vattenförsörjningssynpunkt verkar inte projektörerna ha beaktat miljökonsekvenser av kemikalieutsläpp i särskilt stor utsträckning.

127

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 211 Provtagning M Det ska utredas om provtagning av I ”Egenkontrollprogram - Haparandabanan” (29/9 2010) kan man läsa att man under grundvatten i Sangisåsen och Överkalix- järnvägsplanearbetet 2006 registrerade grundvattennivåer i Morjärvsåsen, Sangis- åsen behövs före, under eller efter åsen och Överkalixåsen och omgivande mark och att man håller på med en enklare byggnationen geohydrologisk undersökning och referensprovtagning av vattenkvalitet i de tre åsarna. Vattenstatusen är kartlagd och nu pågår kartläggning för att veta åt vilket håll och hur snabbt en förorening kan transporteras vid en eventuell olycka. 212 M Där föroreningar i massor inom JP13-14 Enligt miljöhandläggare har det inte dykt upp några massor där föroreningar kan kan tänkas förekomma ska provtagning tänkas förekomma. och vidare utredning ske 213 P Om ingen miljöprovtagning görs i bygg- Miljöhandläggaren för befintlig bana tror inte att det översta skiktet i den gamla ban- skedet ska massor från översta 0,5m av vallen hanterats inom järnvägsområdet utan använts till ett vägbygge och menar att befintlig banvall hanteras inom ban- föroreningar inte förekommit. området och inte användas för utfyllnad i anslutning till Lombmyran eller Såg- bäcken 214 KVÄVEUTSLÄPP M Konsekvenser av kväveutsläpp inom Enligt detaljprojektören av JP11-12 studerades konsekvenser av kväveutsläpp i sam- JP11-12 i samband med sprängning och band med uppläggning av sprängstensmassor på U11:7 och U11:9. Det bekräftas i förhöjning av pH-värden ska studeras anmälningarna till kommunen i Bilaga 4, Miljöbedömning - vattenburna kväve- utsläpp. Miljöhandläggaren för befintlig bana vet att MRM tagit prover i Aavajoki. Värdena visade på förhöjt pH men det var obetydligt. I ”Minnesanteckningar från miljömöte nr 2 om avvikelser och miljöåtaganden i JP 11- 14” står det att åtgärder har vidtagits för att minska utsläppen genom val av spräng- medel och optimering av salvor. 215 M V Föreskrifter för sprängning för att minska I de objektspecifika miljökraven för E1241, där Sangisälven ingår, står det under kväveutsläpp från sprängmedel ska följas rubriken ”Mark” att föreskrifter av tillvägagångssätt vid sprängning ska följas för att för att minska risken för påverkan på minska risken för miljöpåverkan på vattendrag. Entreprenören hänvisas till ”Teknisk Sangisälven beskrivning Geoteknik” och ”13.5 Riskanalys”. I ”Teknisk beskrivning Geoteknik” för E1241 kan man inte läsa speciellt mycket om hur man ska gå tillväga vid sprängning men i dokumentet ”Riskanalys för broar (E1241)” beskrivs utförligt risker vid sprängning och hur man ska kontrollera och åtgärda dem. Om föreskrifterna följts kan entreprenören bäst svara på men de har inte intervjuats till detta examensarbete.

128

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 216 PASSAGER AV ÅSAR M I känsliga passager, exempelvis vid Enligt detaljprojektör av JP11-12 finns det inget krav på tätning vid passage av Sangisåsen, ska det utredas om slänter Sangisåsen i järnvägsplanen och enligt Miljöprogram för detaljprojektering JP11 och och diken behöver tätas JP12 skulle frågan angående detta behov utredas i detaljprojekteringen. Frågan har diskuterats och slutsatsen blev att inga skyddsåtgärder ska vidtas eftersom järn- vägens passage av Sangisåsen ligger relativt långt söderut och att det inte är mycket kvar av åsen söder om järnvägen, de flesta vattentäkter ligger norrut och påverkas inte vid en eventuell olycka, risken för tågkollisioner och urspårningar är mycket liten, en eventuell olycka har begränsad påverkan i åsen och eftersom åsen inte ingår i något skyddsområde för vattentäkt där högre skyddskrav för vatten är aktuellt. Detaljprojektören menar att om tätning ska ha någon effekt vid en eventuell olycka är det ingen mening att enbart diken och slänter är tätade utan hela järnvägs- anläggningen inklusive bankropp måste vara tätad. 217 M För att skydda grundvattentillgångarna i Enligt detaljprojektör av JP11-12 och projektledare Kalix- Haparanda har inga Sangisåsen och Överkalixåsen under särskilda åtgärder vidtagits vid passage av åsarna. Anledningen är, enligt detalj- byggtiden ska särskilda åtgärder vidtas projektören, att åsarna inte ingår i något skyddsområde för vattentäkt där högre skyddskrav för vatten är aktuella.

129

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 218 P Dagvatten från järnvägen ska avledas bort I planbeskrivningen för JP11 finner man på sidan 29 texten "För säkerhets skull från Morjärvsåsen. avleder man dagvattnet inom järnvägsområdet bort från åsen" och i MKB:n är åtgärden planerad. Där står att dagvatten från järnvägen eventuellt ska avledas från Morjärvsåsen. Enligt ritning har diken på båda sidor om banvallen projekterats in men de är inte tätade. I järnvägsplan 11 kan man läsa att SGU bedömt att åsen är en viktig grundvatten- tillgång för regionen och i ett yttrande till järnvägsutredningen påpekar SGU vikten av "att vidtaga adekvata skyddsåtgärder för grundvattenresurserna för att förhindra föroreningsspridning i händelse av en olycka” (SGU, 2003). Enligt detaljprojektören av JP11-12 har man diskuterat skyddsåtgärder vid Morjärvs- åsen men beslutat att inte vidta några. Detaljprojektören menar att det inte finns något krav på tätning vid passage av Morjärvsåsen i järnvägsplanen och att frågan angående detta behov skulle bedömas under detaljprojekteringen enligt "Miljö- program för detaljprojektering JP11 och JP12". Detaljprojektören menar också att det är mycket svårt att lägga ett så kallat geomembran under hela banken och bro- passagen inklusive diken på denna sträcka på ett bra sätt för att avleda dagvattnet eftersom området där järnvägen passerar åsen är relativt platt och järnvägen går på bank hela sträckan. Järnvägens passage ligger också relativt långt söderut och det är inte mycket kvar av åsen söder om järnvägen. De flesta vattentäkter finns norrut och skulle inte påverkas vid en eventuell olycka. Åsen ingår inte heller i något skydds- område för vattentäkt där högre skyddskrav för vatten är aktuella.

130

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 219 P M Skyddsåtgärder i form av tät botten, täta I planbeskrivningen för JP12 på sidan 32 kan man läsa att dessa skyddsåtgärder har diken och avledning av allt dagvatten ska inarbetats i järnvägsplanen för att säkerställa vattenresurserna men i MKB:n är vidtas vid passage av Överkalixåsen för åtgärderna planerade. Eftersom återgärderna återfinns i planbeskrivningen under att föroreningar från järnvägen inte ska rubriken 1.4 ”Åtgärder” anser jag att de har lovats. nå grundvattnet I järnvägsplanen står det att SGU bedömt att Överkalixåsen är en viktig grundvatten- tillgång för regionen och i ett yttrande till järnvägsutredningen påpekar SGU vikten av "att vidtaga adekvata skyddsåtgärder för grundvattenresurserna för att förhindra föroreningsspridning i händelse av en olycka"(SGU, 2003). Enligt projektledare Kalix-Haparanda avleds inte dagvattnet, är dikena inte tätade och järnvägsbankens botten består till stor del av genomsläppligt material. Anledningen till att inte några åtgärder projekterades in var, enligt detaljprojektören av JP11-12, att Överkalixåsen inte ingår i något vattenskyddsområde. I åsar är den hydrauliska konduktiviteten normalt hög och när föroreningar når grundvattnet sprids de snabbt. Att inte vidta skyddsåtgärder vid passager av åsar där det är tänkt att farligt gods ska transporteras, motverkar det nionde nationella miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet” om man räknar med läckage från tågen eller i händelse av en kemikalieolycka. Grundvatten tjänar enligt Naturvårdsverket (2010b, Internet) inte bara som dricks- vatten för människor utan det påverkar också miljön för växter och djur i ytvattnet. Verket anser att grusåsar och andra formationer i landskapet där det finns grundvatten måste skyddas från exploatering.

131

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 220 P M Arbeten i anslutning till Morjärvsåsen, I de objektspecifika kraven för entreprenader som berör de tre åsarna kan man bland Sangisåsen och Överkalixåsen ska utföras annat läsa att speciell försiktighet ska vidtas vid Morjärvsåsen, att arbeten i an- så att risk för förorening av grundvatten slutning till Sangisåsen och Överkalixåsen ska utföras så att risk för förorening av undviks grund- och ytvatten som bortleds undviks. Det finns vidare krav på att arbetsmaskiner och fordon inte ska ställas upp och tankas och att ingen lagring av petroleumprodukter ska ske i direkt anslutning till vattentäkt. Uppställningar av fordon ska vara anordnade så att eventuella läckage kan samlas upp och förhindras nå omgivande mark, vattendrag eller grundvatten innan åtgärder med anledning av läckagen hinner vidtas. Reparationer och tankning av fordon samt övrig hantering, lagring eller användning av oljeprodukter eller andra kemikalier får inte ske inom skyddsområden för vattentäkter. Tillfälliga upplag får inte anläggas inom skydds- områden för vattentäkter och så vidare. Det finns en rad olika krav i de objektspecifika miljökraven. Eftersom det endast finns en avvikelse i Synergi (som handlar om spill av formolja) verkar det som om arbeten i anslutning till de tre grundvattenförande åsarna har utförts så att risk för förorening av grundvatten undvikits. 221 LOKALISERING AV P M Etableringsytor inom JP11-13 ska så långt Järnvägsplanernas kartor visar var man planerat för etableringsytor men det betyder ETABLERINGSYTOR som möjligt lokaliseras så att känsliga inte att de behöver vara lokaliserade så i verkligheten. Enligt kartorna ska tre vatten och naturområden undviks. etableringsytor ligga i anslutning till vattendrag medan de flesta ska ligga en liten bit Etableringsytor inom JP11-12 ska så långt bort. Vid brobyggen har etableringsytor placerats vid vattendrag men kemikalie- som möjligt lokaliseras så att hantering av användningen vid dem är inte särskilt omfattande. Främst används formolja, som material, maskinunderhåll med mera kan riskerar att hamna i vattendragen. ske utan risk för förorening av mark och I de objektspecifika miljökraven för E1241 står att "Etableringsområden kommer att vatten uppföras vid broarna". I entreprenaden finns två broar, varav den ena är järnvägs- bron över Sangisälven. Detaljprojektören av JP11-12 menar att avgörande faktorer vid lokalisering av etableringsområden var uppdelningar av entreprenader, närhet till anslutningsvägar m.m. Etableringsytorna verkar i praktiken ha, av naturliga skäl, förlagts inom järnvägs- området, så känsliga naturområden bör ha undvikits men när det gäller känsliga vatten (inklusive grundvattenförande åsar) verkar man ha kunnat vara lite mer varsam.

132

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 222 P M Föreslagna etableringsområden inom I protokoll från detaljprojekteringen av JP13-14 står det att etableringsytor inom JP11-12 och JP14 ska studeras vidare respektive entreprenad ska ses över så att de räcker till och att delar av uppläggning- under detaljprojekteringen sytor kan tas i anspråk vid behov. I protokoll från detaljprojekteringen av JP11-12 nämns inte, vad jag kan se, etaberingsytor. Eftersom detaljprojektören av JP11-12 på frågan om vilka faktorer som var av- görande vid lokalisering av etableringsytor svarade att det var uppdelningar av entreprenader, närhet till anslutningsvägar m.m. tolkas det som att även föreslagna etableringsområden studerades. 223 V Etableringsområde för byggande av Enligt den samordnande byggledaren finns det inget etableringsområde i närheten av trumma ska förläggas ett par hundra Skaramyrsbäcken. meter från Skaramyrsbäcken 224 M Marken närmast Krokbäcken ska inte Enligt byggledare BEST Bredviken/Sågbäcken har marken närmast Krokbäcken inte användas som etableringsyta på grund av använts som etableringsyta. risken för förorening av vattnet 225 KEMIKALIE- M V Föreskrifter och krav för entreprenörer I de objektspecifika miljökraven för alla entreprenader finns föreskrifter och krav för HANTERING avseende hantering av maskiner, material entreprenörer avseende hantering av maskiner, material och produkter inklusive och produkter inklusive lagring och lagring och tankning under byggtiden. tankning under byggtiden ska skrivas in i ett särskilt miljöprogram som ska bifogas entreprenadhandlingarna (JP11-14) 226 V I miljöprogrammen ska det ställas krav på I de objektspecifika miljökraven för alla entreprenader ställs krav på hur oljor, hur oljor, bränslen och fordon hanteras fordon och bränslen ska hanteras. (JP11-14) 227 P M V Entreprenörerna ska redovisa vilka I objektspecifika miljökrav för alla entreprenader utefter ny bana står det, med olika kemikalier som kommer att användas och formuleringar, att alla märkningspliktiga kemiska produkter som ska användas ska dessa ska vara godkända enligt Ban- finnas förtecknade i en kemikalieförteckning, att alla granskningsansökningar ska verkets kemikalielista (JP11-14) vara gjorda och att granskningsutlåtande ska ha erhållits innan entreprenadarbetena får påbörjas. Enligt avvikelser i Synergi framgår att några ogranskade kemikalier använts. Förslag på åtgärder i det här eller nästkommande projekt: Mer utbildning i kemikaliehantering för entreprenörer?

133

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 228 P M Särskild uppmärksamhet ska under bygg- Den samordnande byggledaren menar att uppmärksamhet iakttagits. Exempelvis har tiden iakttas vid hantering av ämnen som man inte placerat farmartankar direkt vid Keräsjoki. kan förorena mark och vatten vid områden med höga naturvärden, exempelvis Keräsjoki, Tervajänkkä och Piilijänkkä 229 V Val av oljor och bränslen ska ske på ett Avvikelser i Synergi säger att vissa entreprenörer saknat produktvalsanalyser och sådant sätt att en långsiktigt god hus- faroanalyser. Eftersom avvikelserna hamnat i Synergi har de upptäckts men kanske i hållning eftersträvas (JP11-14) ett för sent skede för att kunna påverka entreprenörerna att välja andra och mer miljövänliga oljor och bränslen? Inom projektet har dåvarande Banverket för personbilstransporter valt att låta bygg- ledares företag stå för (fyrhjulsdrivna) bilar. Anledningen är att projektet då slipper köpa in miljöklassade (fyrhjulsdrivna) bilar som Trafikverket kräver. Poolbilarna går att tanka med etanol men om alla gör det är osäkert. Det finns, enligt miljö- handläggarna för ny och befintlig bana, några bilar som används inom projektet och som inte klassas som miljöbilar. Förslag till förbättringar i det här eller nästkommande projekt: Ställ högre krav på entreprenörer vad gäller produktval och köp (i kommande projekt) in bilar som drivs av mer hållbara bränslen, hyr miljöklassade bilar eller skriv inte att ambitionen är att använda hållbara bränslen. 230 V Miljöanpassade smörjmedel ska användas Miljöhandläggaren för ny bana säger att miljöanpassade smörjmedel i huvudsak vid arbeten på, eller i närheten av, vatten- använts. täkter eller vattendrag (JP11-14) 231 P Åtgärder ska tas inom JP11-12 för att Den samordnande byggledaren säger att åtgärder vidtagits för att minimera ned- minimera nedsmutsning under byggtiden smutsning inom JP11-12. 232 M Arbeten i eller i anslutning till vatten Den samordnande byggledaren tycker att man gjort så gott man kunnat för att inom JP11-12 ska ske så att risk för begränsa risk för förorening under arbeten vid vatten. förorening begränsas

134

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 233 P Innan utsläpp av dagvatten från ban- Enligt miljöhandläggaren för ny bana var två sedimenteringsfällor vid Skaramyrs- kroppen till naturliga vattendrag inom bäcken inlagda på ritningar men ingen blev byggd. Vid Kvarnbäcken finns ingen JP11-12 sker ska sedimentationsfällor sedimenteringsfälla. Vid Gäddträskbäcken var det inritat två fällor varav den ena, anläggas enligt byggledare, är utförd. I Grossmyrgraven, som mynnar i Sangisälven och som avvattnar bandiken, finns miljögardiner som kommer vara kvar tills vidare men inte i all evighet. Förslag till förbättringar: Granska vad som skrivits i planbeskrivningar och gör miljö- program för detaljprojektering efter planbeskrivningar också och inte bara MKB:er. 234 M Fördröjningsmagasin för uppsamling av De vattendrag som finns inom JP11 är Skaramyrsbäcken, Kvarnbäcken och avrinningsvatten ska anordnas i lämpliga Gäddträskbäcken. Vid de vattendragen blev tre av fyra inritade sedimentationsfällor lägen inom JP11 aldrig anlagda (se rad 233 ovan). 235 P M AT-transformatorer inom JP1 och JP3 ska Enligt miljöhandläggare, befintlig bana är det standard att AT-transformatorer byggs byggas med ett uppsamlande kärl som med uppsamlande kärl och det har gjorts inom JP1-3. kan ta hand om eventuella läckage 236 M Inga åtgärder i skogsmarken i anslutning Det finns inga avvikelser i Synergi som talar för att åtgärder i skogsmarken i närheten till Kalix centralort får försämra av Kalix skulle kunna försämra kvaliteten på fiskevattnen. kvaliteten på fiskevattnen 237 Förvaring V Kemikalier ska förvaras inlåsta Krav på hantering av kemiska produkter finns i ”FU2000 - Generella miljökrav – (JP11-14) entreprenader”. I Synergi finns en del avvikelser från dokumentet som talar om att kemikalier inte alltid förvarats inlåsta. 238 P M V Förvaring av kemiska produkter, material I objektspecifika miljökrav för alla entreprenader utefter ny bana står det att och drivmedel ska ske så att spill och reparationer och tankning av fordon samt övrig hantering, lagring eller användning läckage av farliga ämnen undviks (JP11- av oljeprodukter eller andra kemikalier ska ske på sådant sätt att ingen risk för 14) förorening av mark eller vatten kan uppkomma. Det finns avvikelser i Synergi som talar om att förvaring av kemiska produkter, material och drivmedel inte alltid förvarats på tillfredställande sätt.

135

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 239 V Ingen tankning och lagring av petroleum- I de objektspecifika miljökraven för alla entreprenader utefter ny bana innefattande produkter ska ske i direkt anslutning till vattendrag står det under rubriken ”Mark” att "Ingen uppställning av arbetsmaskiner vattendrag eller område för vattentäkt och fordon, samt tankning och lagring av petroleumprodukter får ske i direkt (JP11-14) anslutning till vattendrag eller vattentäkt" och under rubriken ”Påverkan på naturresurser” kan man läsa; "Reparationer och tankning av fordon samt övrig hantering, lagring eller användning av oljeprodukter eller andra kemikalier skall ske på sådant sätt att ingen risk för förorening av mark eller vatten kan uppkomma. Det får inte heller ske i direkt anslutning till vattendrag eller inom vattentäktsområden". Beställaren har med andra ord ställt tydliga krav och det finns inte någon avvikelse i Synergi som säger att man tankat eller lagrat petroleumprodukter i anslutning till vattendrag eller vattentäkt så att det skett i betydlig omfattning är föga troligt. 240 V Drivmedelstankar och behållare ska vara I ”FU2000 Generella miljökrav – entreprenader” kan man läsa att drivmedelstankar märkta, godkända vid besiktning och och behållare ska vara märkta, godkända vid besiktning (om besiktningskrav före- skyddade för påkörning (JP11-14) ligger) och skyddade för påkörning. I Synergi finns några avvikelser som säger att kraven inte alltid uppfyllts. En entreprenör kunde inte visa upp besiktningsprotokoll för sina drivmedelstankar, andra entreprenörer förvarade mindre drivmedelskärl, ofta omärkta, utan invallning vid arbetsstationerna och farmartankar har vid några tillfällen varit uppställda utan påkörningsskydd. 241 V Kemiska produkter eller farligt avfall ska I de objektspecifika miljökraven för E1441, där Keräsjoki ingår, står det under inte förvaras intill Keräsjoki rubriken 3.1 ”Mark” att allt avfall ska deponeras hos godkänd mottagare av avfall respektive farligt avfall och att transporter av avfall och farligt avfall ska utföras av godkänd transportör. Under 3.6 ”Påverkan på naturresurser” kan man läsa att "Reparationer och tankning av fordon samt övrig hantering, lagring eller användning av oljeprodukter eller andra kemikalier skall ske på sådant sätt att ingen risk för förorening av mark eller vatten kan uppkomma. Det får inte heller ske i direkt anslutning till vattendrag eller inom vattentäktsområden". Enligt järnvägsplanernas kartor ligger etableringsytan en bit bort från Keräsjoki. I avvikelse nr 36606 i Synergi kan man läsa att etableringsytan var ganska skräpig och att farligt avfall förvarades under bar himmel vid fältbesök.

136

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 242 M V Farligt avfall ska tas om hand vid miljö- Hur en miljöstation ska vara utformad för att få kallas miljöstation är en definitions- stationer för mellanlagring och vidare fråga. I avvikelse nr 39374 i Synergi står det att inga miljöstationer har upprättats av transport (JP11-14) beställaren och att de efterfrågas av entreprenörerna vilket tyder på att beställaren har lovat att upprätta miljöstationer och att de saknats. Enligt miljöhandläggare, befintlig bana har de flesta entreprenörer omhändertagit sitt avfall vid sina egna miljöstationer som ju också är och kallas miljöstationer. Det finns fem avvikelser i Synergi gällande farligt avfall som förvarats otillfreds- ställande. 243 Uppställning av V Fordon ska inte ställas upp utan att I objektspecifika miljökrav för alla entreprenader innefattande vattendrag utefter ny fordon skyddsåtgärder mot grundvatten- bana står det, med olika formuleringar, att arbetsmaskiner och fordon inte får ställas förorening vidtas (JP11-14) upp utan att skyddsåtgärder mot grundvattenförorening vidtas. Enligt miljöhandläggaren för ny bana hårdgör entreprenörerna i huvudsak ytan de ställer upp fordonen på. En entreprenör har en presenning på sin yta. Entre- prenörerna ska även ha rutiner för att kontrollera läckage och samla upp spill. 244 V Fordon ska inte ställas upp i anslutning I de objektspecifika miljökraven för alla entreprenader innefattande vattendrag till vattendrag (JP11-14) utefter ny bana står det att ingen uppställning av arbetsmaskiner och fordon, samt tankning och lagring av petroleumprodukter får ske i direkt anslutning till vattendrag eller vattentäkt. Miljöhandläggaren för befintlig bana tycker inte att fordon ställts upp i anslutning till vattendrag och miljöhandläggaren för ny bana säger att ingen uppställningsplats gjorts i anslutning till vattendrag. 245 Kontroll av läckage V Arbetsmaskiner ska regelbundet I de objektspecifika miljökraven för entreprenader utefter ny bana kan man under kontrolleras så att läckage av petroleum- rubriken ”Uppföljning/Dokumentation” läsa att entreprenörerna ska upprätta miljö- produkter eller andra för människors kontrollplaner för projektet som ska biläggas miljöplanerna och under hälsa eller miljön skadliga ämnen inte ”Uppföljning/Kontroll” står det att entreprenörer ansvarar för dagliga kontroller förekommer (JP11-14) enligt sina upprättade miljökontrollplaner. Vad som står i miljökontrollplanerna har inte kontrollerats under detta examensarbete men enligt miljöhandläggaren för ny bana ska entreprenörerna ha rutiner för att kontrollera läckage och samla upp spill. I Synergi finns en mängd läckage-avvikelser vilket tyder på att miljöhandläggare och entreprenörer ofta kontrollerat läckage.

137

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 246 Kräftpestsmitta V Vid arbeten vid Keräsjoki och Väärtioja I entreprenörens projektplan för E1441, där järnvägsbroar över väg 729, Keräsjoki ska maskiner och utrustning som använts och Väärtioja ingår, står det inte någonting om kräftpestsmitta eller desinficering av i vatten där kräftpestsmitta eller signal- maskiner och utrustning. I de objektspecifika miljökraven för E1441 kan man inte kräfta förekommer inte användas utan heller läsa någonting om kräftpestsmitta men det står att villkor angivna i Miljö- föregående desinficering domstolens dom ska följas. Den samordnande byggledaren har inte hört talats om någon desinficering av maskiner eller annan utrustning. 247 Beredskap P M V Under byggtiden ska det finnas beredskap Enligt miljöhandläggare, befintlig bana har man haft länsar inom JP5 och skött sig för eventuellt spill och läckage vid exemplariskt och enligt den samordnande byggledaren har det funnits en katastrof- Gäddträskbäcken och Skaramyrsbäcken väska i alla maskiner. och inom JP5 248 V Vid arbeten intill Sattaoja ska länsar Enligt de objektspecifika miljökraven ska länsar finnas tillgängliga i anslutning till finnas tillgängliga i tillräcklig omfattning Sattaoja. Om det funnits eller inte vet inte den samordnande byggledaren men han för omedelbar utläggning vid läckage av har inte sett till några. olja, drivmedel eller andra skadliga ämnen 249 Uppföljning av krav P Uppföljning av kravet på att alla Enligt miljöhandläggare, befintlig bana har uppföljning av kravet på att alla märkningspliktiga produkter som märkningspliktiga produkter som används ska vara granskade och godkända av används inom JP4-5 ska vara granskade beställaren innan de får användas skett vid miljöronder och i den årliga miljö- och godkända av Banverket innan de får rapporten. Miljöhandläggaren har fått driva på entreprenörer att lämna in sina användas ska ske vid miljöronder och i kemikalielistor. den årliga miljörapporten

138

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 250 VANDRINGSHINDER M Utformning av viltpassager inom JP11 ska Enligt detaljprojektören av JP11-12 studerades utformning av viltpassager i detalj- utredas vidare i detaljprojekteringen projekteringen. Som underlag användes en fältinventering med avseende på natur- miljö för sträckan Kalix-Haparanda, en spillningsinventering för älg, passager av riks- intresse för rennäringen, samråd med jaktlag, rennäring m.m. För de vattendrag med permanent biologisk funktion (det vill säga de vattendrag som normalt inte torkar ut någon gång under året) utreddes utformning av hydroekologi (främst för fisk och utter) i samband med anmälan eller tillstånd till vattenverksamhet. Avgörande faktorer vid valet mellan att projektera in faunapassager vid passager av vattendrag eller inte var om vattendragen utpekats ha permanenta biologiska funktioner, möjligtvis kan vara fiskförande och om de normalt inte torkar ut under torra somrar. För de vattendrag som uppfyllde något av dessa kriterier projekterades passagerna utmed dessa vattendrag med hänsyn till fisk, utter och annat småvilt. På frågan om vilka faktorer som var avgörande vid valet mellan att projektera in en separat så kallad torrtrumma och en landremsa i trumman/under bron svarar detaljprojektören att landremsor är projekterade under alla broar. (Vid Gäddträskbäcken finns ingen möjlighet för mindre djur att passera järnvägen.) 251 STORA LAND- P M Alla passager inom JP11-12 ska kunna Den samordnande byggledaren menar att alla passager som är tänkta att medge LEVANDE DJUR nyttjas av människor som rör sig till fots i passage av människor är byggda så att människor kan passera järnvägen. skogen. Inom JP11 ska det finnas åtta Ordet passage har en bred betydelse och att skriva att alla passager inom JP11-12 ska passager för människor kunna nyttjas av människor är modigt. Med god spänst kan nog människor använda de flesta passager men exempelvis inte passagen i Figur 4-3. 252 M Järnvägsbron över Sangisälven ska möjlig- Enligt den samordnande byggledaren möjliggör järnvägsbron över Sangisälven göra passage för människor och vilt passage för människor och vilt. Se Figur 4-5. 253 P M V Utmed Aavajokis och Keräsjokis stränder Enligt den samordnande byggledaren finns det ungefär tre meters fria passager ska det under järnvägsbroarna finnas under broarna. cirka tre meter fri passage Se Figur 4-10 och 4-11. 254 P M V Järnvägsbroarna över Aavajoki, Enligt den samordnande byggledaren kan älg passera järnvägen utmed Aavajoki, Naartijoki, Sangisälven, Oxtjärnsbäcken Naartijoki, Sangisälven, Oxtjärnsbäcken och Kvarnbäcken. och Kvarnbäcken ska göra det möjligt för Se Figur 4-2, 4-5, 4-10 och 4-11. älg att passera längs med vattendragen 255 P Marken kring och under järnvägsbron Enligt den samordnande byggledaren har marken kring och under järnvägsbron över Aavajoki ska utformas för att främja utformats för att främja passage, exempelvis har man lagt naturgrus på kanterna. passage av järnvägen utmed stränderna Figur 4-11 bekräftar detta. för vilt

139

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 256 Nivåer M Järnvägsbroarna över Oxtjärnsbäcken och Enligt den samordnande byggledaren är broarna i princip byggda så att vilt kan Kvarnbäcken ska vara utformade så att passera på samma nivå som omgivande mark. Vid Kvarnbäcken måste de ner till vilt kan passera på samma nivå som om- bäcken först. givande mark Se Figur 4-2. 257 M Järnvägsbron över Aavajoki ska möjlig- Enligt den samordnande byggledaren kan älg, ren och andra djur planskilt passera göra för större vilt att planskilt passera järnvägen utmed Aavajoki. Se Figur 4-11. järnvägen 258 Avverkning V Avverkningarna som berör Aavajokis, Enligt den samordnande byggledaren har man inte avverkat mer än nödvändigt vid Naartijoki och Präntijärvenojas vattendragen. strandlinjer ska begränsas till I Figur 4-10 kan man se att det finns lite vegetation längs Aavajoki men i Figur 4-8 passagernas omedelbara närhet eftersom och 4-9 kan man se att det inte växer någonting längs Präntijärvenoja i järnvägs- vegetationen nära åarna har en mycket området på grund av ett vägbygge. viktig funktion för livet i vattendragen 259 P M Vegetation i anslutning till Sågbäcken och Enligt miljöhandläggare, befintlig bana har man vid Sågbäcken grävt lite och lagt Krokbäcken ska så långt som möjligt erosionsskydd. Byggledare BEST Bredviken/Sågbäcken säger att vegetation i lämnas intakt anslutning till bäckarna så långt som möjligt lämnats intakt. 260 Vägvisande V Vegetation ska användas för att leda Enligt arbetsledaren har inga åtgärder vidtagits för att det ska finnas vägvisande vegetation djuren rätt till passagen under vegetation i anslutning till järnvägsbron över Kvarnbäcken. Figur 4-2 visar dock att järnvägsbron över Kvarnbäcken det finns en del vegetation i närheten av bron. 261 Skoterkörning V Järnvägsbron över Kvarnbäcken ska Enligt den samordnande byggledaren går det att passera järnvägen men han är tvek- utformas med en landremsa där vilt, sam till att skotrar är ämnade att köra under bron. människor och skoter ska kunna passera Figur 4-2 visar att skotrar har möjlighet att köra under bron. järnvägen, längs bäcken 262 M På Sangisälvens östra sida ska det finnas Enligt den samordnande byggledaren finns en skoterled på Sangisälvens östra sida i en skoterled läget för järnvägspassagen. Se Figur 4-5.

140

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 263 SMÅ LANDLEVANDE V Frågan om behov av särskild viltpassage i I protokoll 12 från detaljprojekteringen av JP11-12 kan man läsa att Tyréns ska ut- DJUR samband med järnvägspassagerna över värdera var passager för småvilt kan bli aktuellt och i protokoll 13 kan man läsa att Kylmäoja, Sattaoja, Präntijärvenoja, passager för småvilt lagts till på trumritningar. Väärtioja och Skaramyrsbäcken ska I flera av protokollen från detaljprojekteringen av JP13-14 har viltpassager utredas, bland annat med avseende på diskuterats. Exempelvis står att läsa att beställaren ska återkomma med besked om utteranpassade åtgärder det ska projekteras in viltpassager i trummor, att Ramböll ska ge förslag på vilka trummor som ska förses med viltpassager och se över hur behov och utformning av viltpassager vid trummor, där det i järnvägsplanerna angivits att det ska göras i detaljprojekteringen, utretts. Man kan vidare läsa att det i huvudsak är passage för utter som ska kontrolleras, att Ramböll ska kontrollera hur beskrivningen av vilt- passagen för Kylmäoja i MKB:n överensstämmer med Rambölls handling och att en utredning avseende behov av viltpassager vid respektive bro har levererats till beställaren. Särskilda passager i form av så kallade torrtrummor blev projekterade vid sidan av Kylmäoja, Sattaoja, Präntijärvenoja och Väärtioja. I Skaramyrsbäcken blev, enligt detaljprojektören av JP11-12, en hylla/konsol i lärkträ projekterad. Samtliga passager av vattendrag inom JP11-12 som utpekats ha en permanent biologisk funktion plus några till som möjligen kunde vara fiskförande och de som normalt inte torkar ut under torra somrar projekterades med hänsyn till utter och annat småvilt som kan tänkas nyttja passagerna. Figur 4-1, 4-6, 4-8, 4-9, 4-12, 4-14 och 4-15 bekräftar faunapassagerna. Det är inkonsekvent att i tillståndsansökningarna för vattenverksamhet skriva att frågan om behov av särskild viltpassage ska utredas när man också skrivit att man ska anlägga torrtrummor (se rad 268). 264 P Passagerna under järnvägsbroarna över Enligt den samordnande byggledaren hindrar ingen av passagerna mindre däggdjur Sattaoja, Präntijärvenoja, Kylmäoja och att passera längs med vattendragen. Vid Sattaoja, Präntijärvenoja och Kylmäoja har Skaramyrsbäcken ska utformas så att de torrtrummor anlagts parallellt med kulvertarna. inte hindrar mindre däggdjur såsom utter Detaljprojektör av JP11-12 säger att man tog hänsyn till uttrar vid projektering av att passera längs med vattendragen vattenpassager, bland annat genom att projektera in en hylla/konsol av lärkträ i Skaramyrsbäcken. Övriga broar över vattendrag inom JP11-12 ska medge passage- möjlighet mellan brostöd och strandlinjer. I protokoll 9 från detaljprojekteringen av JP13-14 kan man läsa att det i huvudsak är passage för utter som ska kontrolleras. 265 P M Trummor inom JP11-12 ska utformas så Den samordnande byggledaren säger att inga trummor hindrar passage av mindre att de inte hindrar passage av mindre djur djur.

141

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 266 Landremsor i P M V En hylla (en meter bred) i kulverten över Enligt den samordnande byggledaren finns det en 1 meter bred hylla (tillräcklig för kulvertar/trummor Sepposenoja ska medge passage för människor) i kulverten i Sepposenoja och en 0,5 meter bred hylla för småvilt i människor och vilt och en hylla i kulverten i Vuononoja. kulverten över Vuononoja ska medge Figur 4-16 och 4-17 bekräftar hyllorna. passage för småvilt 267 M Trumman för Krokbäcken ska Enligt byggledare BEST Bredviken/Sågbäcken har man inte bytt eller anlagt någon ny dimensioneras så att en landremsa för trumma i Krokbäcken i läget för järnvägspassagen. mindre landlevande djur får plats Antingen har detaljprojektören inte läst järnvägsplanen, medvetet valt att inte byta trumman/trummorna i Krokbäcken eller glömt det. Förslag till förbättringar i det här eller nästkommande projekt: Se över möjligheten att anordna en faunapassage under järnvägen längs med Krokbäcken. Planera bättre och läs noggrannare vad som skrivits i järnvägsplanerna när de fastställts. 268 Separata V Torrtrummor ska anläggas genom Enligt den samordnande byggledaren har torrtrummor anlagts parallellt med "torrtrummor" järnvägsbanken parallellt med kulvertarna i Kylmäoja, Sattaoja, Präntijärvenoja och Väärtioja. Torrtrumman vid kulvertarna i Kylmäoja, Sattaoja, Kylmäoja ligger något högre än omgivande mark eftersom det är ett dike mellan Präntijärvenoja och Väärtioja. Den vid järnvägsbanken och marken runt omkring. Kylmäoja ska vara i nivå med omgivande I Figur 4-6 och 4-12 kan man se de separata torrtrummorna. Den vid Kylmäoja är i mark och den vid Sattaoja ska vara på en nivå med omgivande mark och den vid Sattaoja lite högre upp. nivå över dimensionerat högvattenflöde (50-årsflöde) 269 Revirstenar för uttrar V Revirstenar för uttrar ska anläggas i Enligt den samordnande byggledaren har revirstenar för uttrar lagts i Gäddträsk- Gäddträskbäckens trumma bäckens trumma. 270 FISKAR OCH ANDRA P M Nya broar och trummor i vattendrag I Synergi finns en avvikelse (nr 37483) som talar om att det vid ett tillfälle beslutats VATTENLEVANDE värdefulla för fiskens fortplantning ska att slopa naturgrus i en trumma i ett biflöde till Aavajoki. I stället har trumman lagts DJUR utformas så att fiskens vandrings- 0,3 m högre. Det är troligt att fiskens vandringsmöjligheter försämrats i det biflödet. möjligheter inte försämras (JP11-14) Förslag till förbättringar i det här eller nästkommande projekt: Lägg, om möjligt, dit naturgrus och lägg i nästkommande projekt dit naturgrus där det är projekterat för det. 271 M Järnvägsbron över Sangisälven ska inte Eftersom brostöden för järnvägsbron över Sangisälven grundlades under vintern påverka fiskbeståndet negativt. enligt den samordnande byggledaren bör fiskbeståndet i vattendraget inte ha på- verkats negativt. 272 V Vid dimensionering av trummor i Detaljprojektör av JP11-12 menar att man tog största möjliga hänsyn till fisk vid Gäddträskbäcken och Skaramyrsbäcken dimensionering av trummor i Gäddträskbäcken och Skaramyrsbäcken, bland annat ska största möjliga hänsyn tas till fisk i genom att bäckarnas bredd har bibehållits (vilket gör att inga vandringshinder bäckarna uppstår) och att byggnationerna bara tilläts utföras under lågvattenförhållanden.

142

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 273 V Vid schakt- och fyllningsarbeten vid I de objektspecifika miljökraven för E1131 står det att sedimenteringsdammar ska Gäddträskbäcken och Skaramyrsbäcken anläggas på båda sidorna om järnvägslinjen vid Gäddträskbäcken och både i E1131 ska största möjliga hänsyn tas till fisk och E1121 står det att grumlande arbeten som kan påverka vattenkvaliteten i vattendrag ska genomföras under lågvattenförhållanden. Man kan även läsa att åtgärder för att begränsa sedimenttransport ska vidtas. Enligt miljöhandläggaren för ny bana var två sedimenteringsfällor vid Skaramyrs- bäcken inlagda på ritningar men ingen blev byggd. Vid Gäddträskbäcken var det inritat två fällor varav den ena är utförd. Enligt den samordnande byggledaren har knappt någon fisk synts till. I kontrakten med entreprenörerna har grumlande arbeten styrts till perioder då man inte tror att fiskar simmar förbi järnvägspassagerna. I projektets grumlingsinventering från augusti 2010 kan man läsa att man inte haft några problem med grumling i Gäddträskbäcken men att viss risk funnits för grumling i Skaramyrsbäcken. Figur 13 visar att järnvägsbyggnationen orsakat grumling i Skaramyrsbäcken under hela våren 2010 och även under maj och juni men då var halten av suspenderade partiklar i vattnet betydligt lägre än i april. Även om järnvägsbyggnationen orsakat mest grumling under månader med låga flöden kan de suspenderade partiklarna vid senare tillfällen orsaka bekymmer för fiskarna. Om schakt- och fyllningsarbeten levt om eller på annat sätt stört fiskarna ingår inte inom ramen för detta arbete. 274 P M V Järnvägspassagerna över Aavajoki, Enligt avvikelser har stenar vid de tillfälliga broarna över Aavajoki, Sattaoja och Gäddträskbäcken, Kvarnbäcken, Kylmä- Skaramyrsbäcken utgjort vandringshinder men i dagsläget finns inga vandrings- oja, Naartijoki, Präntijärvenoja, Sattaoja, hinder. Skaramyrsbäcken, Vuononoja, Sepposen- oja och Väärtioja ska utformas så att de inte hindrar fiskvandring 275 M Trumman för Krokbäcken ska läggas i ett Enligt byggledare BEST Bredviken/Sågbäcken har man inte lagt någon ny trumma i sådant läge och ges en sådan dimension Krokbäcken men det har lagts några vanliga runda trummor under en serviceväg i att den inte utgör vandringshinder för ﬁsk anslutning till Krokbäcken. och vattenlevande djur 276 M Mindre broar och trummor inom JP12 ska Enligt den samordnande byggledaren hindras inte fisk och smådjur inom JP12. utformas så att de inte hindrar passage av fisk och smådjur

143

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 277 P M Nya diken vid Sattaoja, Präntijärvenoja Enligt den samordnande byggledaren har de nya dikena utformats så att de inte och Kylmäoja ska utformas så att de inte hindrar fiskvandring. hindrar fiskvandring. 278 V Den tillfälliga passagen vid Kvarnbäcken Enligt den samordnande byggledaren har den tillfälliga passagen vid Kvarnbäcken ska utformas så att den inte utgör inte hindrat fisk och andra vattenlevande djur att passera. vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur 279 Bottenmaterial V En återställning av naturliga botten- Enligt den samordnande byggledaren har en återställning av naturliga botten- förhållanden i Gäddträskbäcken, Kvarn- förhållanden i vattendragen eftersträvats. bäcken, Sangisälven och Skaramyrs- Kvarnbäcken och Sangisälven har kvar sina ursprungliga bottnar. Gäddträskbäckens bäcken ska eftersträvas för att skapa en botten ser, enligt Figur 4-3, ut att utgöras av betong men där har revirstenar för bättre miljö för fisk och bottenfauna uttrar placerats. Skaramyrsbäckens botten i bantrumman utgörs av betong. 280 P Bottnar i fiskförande vattendrag inom Vattendragen Keräsjoki, Sepposenoja, Vuononoja och Väärtioja ingår i JP14. Enligt JP14 ska vara naturlika och inte utgöra den samordnande byggledaren har vattendragen naturliga bottnar som inte utgör vandringhinder vandringshinder. 281 V Kylmäojas, Naartijokis, Präntijärvenojas Vad som menas med naturmaterial kan diskuteras. Om det är naturgrus eller svallad och Sattaojas slänter och botten ska morän som avses bör man skriva det eftersom naturmaterial kan vara vad som helst erosionsskyddas med naturmaterial från naturen, exempelvis bergkross. Enligt den samordnande byggledaren har Kylmäojas, Präntijärvenojas och Sattaojas bottnar erosionsskyddats med naturgrus. Naartijokis botten har inte rörts. 282 P M V De omgrävda delarna av Skaramyrs- Enligt den samordnande byggledaren består bottnen i bantrumman i Skaramyrs- bäcken och Gäddträskbäcken ska fyllas bäcken av betong, den har alltså inte en naturlig bäckbotten. I Gäddträskbäcken har med liknande jord- och bottenmaterial revirstenar för uttrar placerats i trumman. som i de gamla bäckfårorna. I Figur 4-1, 4-3 och 4-4 kan man se att erosionsskydd/bottenmaterial lagts några Passagerna ska ha naturliga bäckbottnar. meter från bäckarnas inlopp. Trummorna ska fyllas med bottenmaterial cirka tre meter från bäckarnas in- och utlopp

144

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 283 V Kulvertarna i Väärtioja, Sepposenoja och Enligt den samordnande byggledaren har alla tre vattendrag försetts med naturligt Vuononoja ska förses med naturligt bottenmaterial. Sepposenojas, Vuononojas och Väärtiojas bäckfåror har erosions- bottenmaterial för att säkerställa passage skyddats med små avrundade stenar. Om erosionsskydden är helt nedsänkta i nivå för fisk och andra organismer. med omgivande botten kan han inte svara på men han säger att erosionsskydden Erosionsskydden i bäckfårorna ska vara anlagts enligt ritningar. helt nedsänkta i nivå med naturlig botten Figur 4-14, 4-16 och 4-17 bekräftar det naturliga bottenmaterialet i vattendragen. och bestå av svallad morän 284 V För att underlätta eventuell fiskvandring i Enligt ritningar ska minst 0,25 meter naturmaterial ligga i kulvertarnas bottnar. Den Kylmäoja, Präntijärvenoja och Sattaoja samordnande byggledaren säger att man gjort enligt ritningar. ska minst 0,25m naturmaterial läggas i Figur 4-6 bekräftar naturmaterialet i kulverten över Sattaoja och Figur 4-12 kulvertarnas bottnar bekräftar det i kulverten över Kylmäoja. 285 V Erosionsskydden i Keräsjokis fåra ska Enligt den samordnande byggledaren har Keräsjokis fåra erosionsskyddats med små bestå av naturgrus eller svallad morän. avrundade stenar. 286 ÖVRIGT P Miljöarbetet i projektet ska styras med ”Miljöledningsprogram - Haparandabanan" utfärdades i februari 2005. Programmet MILJÖARBETE hjälp av ett verksamhetssystem där rikt- beskriver hur dåvarande Banverkets miljöarbete i projekt Haparandabanan ska linjer finns förtydligade i rutiner och styras, bedrivas och följas upp. Till programmet finns sex rutiner. instruktioner 287 P Miljöarbetet i projektet ska präglas av Om miljöarbetet i projektet präglas av systemtänkande och överblick kan inte det här systemtänkande och överblick för att examensarbetet svara på. viktiga aspekter inte ska drunkna i detaljer 288 P Miljöarbetet i projektet ska präglas av I dokumenthanteringssystemet IDA som Trafikverket använder läggs projekt dokumentation för att lära mer och nå Haparandabanans dokumentation in. Min uppfattning är att det som främst saknas i ständiga förbättringar i arbetet dagsläget är dokumentation från detaljprojekteringen. Det finns detaljerade protokoll från detaljprojekteringsmötena och det är möjligt att detaljprojektörerna har dokumenterat hur de på egen hand tänkt men jag har inte hittat mycket av den informationen i IDA. Det hade underlättat en uppföljning av projektets miljöeffekter. Förslag till förbättringar i det här eller nästkommande projekt: Att bättre dokumentera hur beställaren och konsulterande detaljprojektörer tänker i detaljprojekteringen, exempelvis när det gäller våtmarkspassager, lokalisering av sedimenteringsanordningar och faunapassager. 289 P Miljöarbetet i projektet ska präglas av Vid fältbesök har det observerats att Trafikverket haft mycket folk på plats ute vid noggrann bevakning för att kunna före- spåret, främst i form av byggledare. Miljöhandläggare och projektledning har också bygga och lindra skador på fysisk miljö varit ute flitigt. Med tanke på det kan man säga att en noggrann bevakning utövats.

145

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 290 P Innan projektet påbörjas ska en rutin för Som bilaga till miljöledningsprogrammet finns en rutin för hantering av överblivet hantering av överblivet material från material. rivning av befintliga järnvägs- konstruktioner ha tagits fram och inarbetats i tillämpliga kravspecifikationer. Allt nytillkommet material ska granskas ur miljösynpunkt 291 P Innan projektering påbörjas ska det ha Enligt miljöhandläggare för befintlig bana finns riktlinjer som rutin i miljölednings- utarbetats riktlinjer för behandling av programmet. vatten från byggarbetsplatser som inne- håller partikulärt material 292 INVENTERINGAR P M Inventering av enskilda vattentäkter som I detaljprojekteringen av JP11-12 diskuterades inventering och referensprovtagning kan bli påverkade av järnvägsbygget ska av enskilda brunnar i Sangisområdet. I protokoll 8 från detaljprojekteringen av JP13- ske i bygghandlingsskedet (JP11-14) 14 står det att Ramböll överlämnat ett dokument innehållande befintliga brunnar inom JP13-14. Två välskrivna rapporter, ”Inventering och provtagning av brunnar för Haparanda- banan, utmed planerad järnväg och byggvägar” och ”Inventering av brunnar JP13- 14”, daterade i mars och april 2008, ligger i dokumenthanteringssystemet IDA som Trafikverket använder. I rapporterna framgår att inventeringar av fastigheter och brunnar gjorts och att vatten i utvalda brunnar provtagits och analyserats. 293 MILJÖPROGRAM FÖR V Fastställda krav och riktlinjer avseende Miljöprogram för byggskedet innefattar generella miljökrav, administrativa före- BYGGSKEDET miljö från planeringsskede, detalj- skrifter och objektspecifika miljökrav. I miljöprogrammet finner man fastställda krav projekteringsskede och meddelade till- och riktlinjer från planeringsskede, detaljprojekteringsskede och meddelade till- stånd ska överföras till byggskedet via stånd, dock inte tillstånd för vattenverksamheter. Till dem hänvisas entreprenörerna dokumentet ”Miljöprogram för bygg- via de objektspecifika miljökraven. skedet” (JP11-14) 294 M Miljöprogram och miljöplaner ska vara Om miljöprogram och miljöplaner är vägledande är svårt att svara på. Det skulle bäst vägledande för att genomföra göras av entreprenörerna men har inte gjorts i detta examensarbete. byggnationerna inom JP11-12 så skonsamt och med så få störningar som möjligt 295 Objektspecifika V Byggprocessen ska miljösäkras genom Objektspecifika miljökrav har upprättats inför varje upphandling och entre- miljökrav upprättande av objektspecifika miljökrav prenörerna har i miljöplaner redovisat hur de kommer att uppfylla beställarens (JP11-14) miljökrav och vilka förebyggande åtgärder som ska vidtas under uppdragstiden.

146

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 296 M När planarbetet med JP1 och JP3 avslutas Enligt miljöhandläggare för befintlig bana arbetades objektspecifika miljökrav fram. ska ett ”Objektspeciﬁkt miljöprogram” arbetas fram i de fall beställaren så beslutar 297 V Det underlag som ska nyttjas vid I de objektspecifika miljökraven för E1241 finner man texten: "Utöver Banverkets upprättandet av objektspecifika miljökrav "FU2000 Generella miljökrav - entreprenader" utgåva G gäller nedanstående objekt- ska bestå av den MKB som upprättas för specifika miljökrav." Den meningen kan få läsaren att anta att ”FU2000 Generella aktuellt projekt och de för Banverket miljökrav – entreprenader” inte har använts som underlag vid upprättandet av generella miljökrav som föreligger vid objektspecifika miljökrav. upphandling av entreprenader, FU 2000 Enligt miljöhandläggare för ny bana har både FU2000 och objektspecifika miljökrav (JP11-14) följt med i upphandlingar. Det har funnits en irritation över att vissa krav angetts dubbelt. I senare objektspecifika miljökrav har myndigheten försökt att bara ta med sådant som inte finns i FU2000. Oavsett man valt att dubblera de krav som finns i FU2000 eller inte har FU2000 varit underlag vid upprättandet av objektspecifika miljökrav. 298 M Det objektspecifika miljöprogrammet för Enligt miljöhandläggare för befintlig bana är de objektspecifika miljöprogrammen en JP1, 3 och 5 ska vara en bearbetning av bearbetning av järnvägsplanen och dess MKB. Föreslagna åtgärder har järnvägsplanen och dess MKB, där dokumenterats geografiskt. information om skydd och hänsyn samt föreslagna åtgärder dokumenteras geografiskt, kilometer för kilometer på ritning 299 M Det objektanpassade miljöprogrammet De objektspecifika miljökraven uppmärksammar etableringsplatser och permanent för entreprenader inom JP11-12 ska och temporär uppläggning av massor. Det finns bland annat krav på var uppläggning uppmärksamma etableringsplatser och av vegetationsmassor inte får ske, att tankning och underhåll av arbetsmaskiner ska permanent och temporär uppläggning av ske på platser anpassade för ändamålet, att etableringsytor i första hand ska an- massor vändas till tillfällig uppläggning av massor, byggnadsdelar och avverkat timmer. Det finns vidare krav på att tillfälliga upplag inte får anläggas i nära anslutning till vattendrag eller inom våtmarks-, natur- eller skyddsområden för vattentäkter, att etableringsytor ska återställas efter byggtiden, att villkor i beslut och åtaganden i anmälan för uppläggningsytor ska följas, hur sulfidjord ska hanteras m.m. Man kan även läsa att permanenta upplag och etableringsytor är planerade.

147

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 300 MILJÖPLANER V Entreprenörerna ska upprätta I dokumenthanteringssystemet IDA som Trafikverket använder finns projektplaner entreprenadspecifika miljöplaner som inklusive miljöplaner dokumenterade för alla entreprenader. De visar hur redovisar hur beställarens och beställarens och myndigheters miljökrav ska tillgodoses och vilka förebyggande myndigheters miljökrav ska tillgodoses åtgärder som ska/kan vidtas under entreprenadtiden. och vilka förebyggande åtgärder som ska vidtas under entreprenadtiden (JP11-14) 301 MEDDELANDEN TILL V Tillsynsmyndigheten ska meddelas i god Enligt miljöhandläggare, ny bana har Länsstyrelsen i Norrbottens län meddelats TILLSYNS- tid innan arbetena vid vattendragen innan arbetena påbörjats och den har inte haft några synpunkter på att MYNDIGHET påbörjas (JP11-14) meddelandena kommit för sent. 302 V Banverket ska meddela tillsyns- Enligt miljöhandläggare för ny bana har tillsynsmyndigheten meddelats lägena för myndigheten lägena för och ut- och utformningarna av de tillfälliga passagerna över vattendragen. Uppgifter om formningarna av de tillfälliga passagerna vattendragens mått och flödeskapacitet och när passagerna har planerat anläggas över Kvarnbäcken, Gäddträskbäcken och och tas bort har ingått. Skaramyrsbäcken i så god tid som möjligt innan anläggandet av passagerna påbörjas. Uppgifter om de två senare vattendragens mått och flödeskapacitet samt när passagerna planeras anläggas respektive tas bort ska ingå 303 MILJÖUTBILDNING P M Miljöarbetet i projektet ska präglas av I december 2010 anordnades en projektspecifik miljöutbildningsdag för projekt- ökad medvetenhet för att få till stånd medarbetare och 28 personer deltog. De flesta andra hade gått utbildningen men det miljöhänsyn inom hela organisationen finns fortfarande några som inte har det. Att 28 personer gick miljöutbildningen så och i hela processen. sent som i december 2010, när den största delen av projektet genomförts, kan inne- Medarbetare inom projektledning och bära att felaktiga beslut fattats i miljöfrågor. produktion ska utbildas i miljöfrågor Förslag till förbättringar i det här eller nästkommande projekt: Genomför projektspecifika miljöutbildningar för projektmedarbetare i början av nästa projekt. 304 V Samtliga entreprenörer som ska med- I Synergi framgår i några avvikelser att ett fåtal arbetare (främst under- verka i byggarbetet ska delta i Banverkets entreprenörer) har missat att gå beställarens miljöutbildning. miljöutbildning där miljöaspekter vid byggandet av Haparandabanan gås igenom 305 MILJÖREVISIONER P V Efterlevnad av miljökrav ska följas upp I dokumenthanteringssystemet IDA som Trafikverket använder finns revisioner genom miljörevisioner (JP11-14) dokumenterade.

148

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 306 MILJÖRONDER V Byggprocessen ska miljösäkras genom att Regelbundna miljöronder finns dokumenterade i dokumenthanteringssystemet IDA regelbundna miljöronder, där det som Trafikverket använder. kontrolleras att uppsatta mål och krav efterlevs av aktuell entreprenör, genom- förs under byggskedet (JP11-14) 307 EGENKONTROLL M För att miljösäkra projektet ska Ban- ”Egenkontrollprogram – Haparandabanan” utfärdades i mars 2006. verket utarbeta ett miljöprogram med kontrollplaner 308 M I bygghandlingsskedet ska ett miljö- Med miljökontrollprogram menas ”Egenkontrollprogram – Haparandabanan”. Det ut- kontrollprogram upprättas utifrån krav färdades i mars 2006 och har reviderats ett tiotal gånger. som ställs i FU 2000 Generella miljökrav - entreprenader och de objektspecifika miljökraven för byggskedet (JP11-14) 309 Inlämning av V Banverket ska ge in kontrollprogram för Enligt miljöhandläggare, befintlig del har vattendrag lagts in i egenkontroll- kontrollprogram Gäddträskbäcken, Kvarnbäcken, programmet allteftersom vattendomar fastställts. Präntijärvenoja och Sattaoja till tillsynsmyndigheten inom den tid som myndigheten bestämmer 310 V Banverket ska inom tid som ”Egenkontrollprogram – Haparandabanan” innehåller mätmetoder, mätfrekvenser tillsynsmyndigheten bestämmer ge in ett och utvärderingsmetoder för vattenprovtagningen i Keräsjoki. kontrollprogram för verksamheten vid Keräsjoki, innehållande mätmetoder, mätfrekvenser och utvärderingsmetoder 311 Vattenprovtagning P M V För att följa vattenverksamheternas Provtagning av vattenkvalitet i vattendrag som korsas av den nya sträckan av påverkan på vattendragen ska vatten- Haparandabanan påbörjades i maj 2006 och har pågått sedan dess med tre kvaliteten undersökas före, under och provtagningstillfällen per år 2006 och 2007. Referensproverna togs i maj, efter byggtiden, uppströms och ned- juli/augusti och september/oktober för att "fånga in" olika flödesperioder under ströms järnvägslinjen (JP11-14) säsongen. Nu (februari 2011) provtar konsultföretaget MRM vattenkvaliteten i vattendragen en gång per månad. Proverna skickas till ett laboratorium och analyseras av MRM. 312 V Regelbundna prover ska tas på vattnets Enligt MRM:s rådata har regelbundna prover tagits på turbiditet, lukt, färg, kemiska och fysikaliska egenskaper konduktivitet och ett trettiotal kemiska variabler som pH, alkalinitet och diverse (JP11-14) metallhalter.

149

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna Resuméer, förslag till förbättringar och bedömningar åtgärder och försiktighetsmått 313 V Provtagning ska ske där schaktning utförs Vattenprovtagning görs av MRM en gång i månaden i alla vattendrag utefter ny bana och där upplag förläggs i närheten av och hyttsten används inte inom projektet, vilket påtalades redan i protokoll från vattendrag eller där grundläggning sker detaljprojekteringen. med hyttsten (JP11-14) Tyvärr påbörjades grundvattenprovtagningen i vissa fall för sent för att kunna visa naturliga årstidsvariationer. Lakvatten från alla upplag provtas inte heller. 314 UPPFÖLJNING M Uppföljning av projekt Haparandabanan I och med detta examensarbete följs ungefär hälften av projekt Haparandabanans ska göras för att säkerställa att de planerade miljöåtgärder upp. Resterande delar följs upp av en annan examens- planerade åtgärderna genomförts och för arbetare. att undersöka om de utförda åtgärderna hade avsedd funktion 315 Miljömål P M Projektets miljömål ska följas upp fort- I och med detta examensarbete följs fyra av projektets sex miljömål (enligt järnvägs- löpande planerna) upp. De som återstår är 1. Begränsa skador på kulturhistoriskt intressanta miljöer och 4. Undvika vandringhinder för storvilt och rennäringen.

150

BILAGA 2 GRUMLING I VATTENDRAG SOM KORSAS AV HAPARANDA- BANANS NYA STRÄCKA Kvarnbäcken

100 80 60 40 Uppströms 20 Nedströms

Turbiditet Turbiditet (FNU) 0

Figur 2-1. Turbiditet i Kvarnbäcken, uppströms och nedströms byggnationen av den nya sträckan av Haparandabanan.

Gäddträskbäcken

12 10 8 6 Uppströms 4 Nedströms

2 Turbiditet (FNU) Turbiditet 0

Figur 2-2. Turbiditet i Gäddträskbäcken, uppströms och nedströms byggnationen av nya sträckan av Haparandabanan. Sangisälven

20 Uppströms Nedströms

10 Turbiditet Turbiditet (FNU) 0

Figur 2-3. Turbiditet i Sangisälven, uppströms och nedströms byggnationen av nya sträckan av Haparandabanan.

151

Sattaoja

300 250 200 150 Uppströms 100 Nedströms 50

Turbiditet Turbiditet (FNU) 0

Figur 2-4. Turbiditet i Sattaoja, uppströms och nedströms byggnationen av nya sträckan av Haparanda- banan.

50 Naartijoki 40 30 20 Uppströms 10 Nedströms

Turbiditet Turbiditet (FNU) 0

Figur 2-5. Turbiditet i Naartijoki, uppströms och nedströms byggnationen av nya sträckan av Haparanda- banan.

Präntijärvenoja

20 15 10 Uppströms 5 Nedströms

0 Turbiditet Turbiditet (FNU)

Figur 2-6. Turbiditet i Präntijärvenoja, uppströms och nedströms byggnationen av den nya sträckan av Haparandabanan.

Kylmäoja 180 150 120 90 60 Uppströms 30 Nedströms

Turbiditet (FNU) Turbiditet 0

Figur 2-7. Turbiditet i Kylmäoja, uppströms och nedströms byggnationen av den nya sträckan av Haparandabanan.

152

30 Keräsjoki 25 20 15 Uppströms 10 5 Nedströms

Turbiditet Turbiditet (FNU) 0

Figur 2-8. Turbiditet Keräsjoki, uppströms och nedströms byggnationen av den nya sträckan av Haparandabanan.

14 Väärtioja 12 10 8 6 Uppströms 4 Nedströms 2

Turbiditet Turbiditet (FNU) 0

Figur 2-9. Turbiditet i Väärtioja, uppströms och nedströms byggnationen av den nya sträckan av Haparandabanan.

14 Vuononoja 12 10 8 6 Uppströms 4 Nedströms 2

Turbiditet Turbiditet (FNU) 0

Figur 2-10. Turbiditet i Vuononoja, uppströms och nedströms byggnationen av den nya sträckan av Haparandabanan.

Sepposenoja 80 60 40 Uppströms 20 Nedströms

Turbiditet Turbiditet (FNU) 0

Figur 2-11. Turbiditet i Sepposenoja, uppströms och nedströms byggnationen av den nya sträckan av Haparandabanan.

153

BILAGA 3 SULFATHALTER I LAKVATTEN FRÅN SULFIDJORDSUPPLAG

600

500 400 300 200

Sulfat (mg/l) Sulfat 100 0

Figur 3-1. Medelsulfathalter i ytvattenprover. Diket med lakvatten från U13:4 har den i särklass högsta sulfathalten (se även Figur 3-17).

U11:1 (ytvatten) 180 150 120 90 60 30

Sulfathalt (mg/l)Sulfathalt 0

Figur 3-2. Sulfathalter i lakvatten från upplag U11:1.

U11:3 (ytvatten) 80 60 40 20

Sulfathalt (mg/l) Sulfathalt 0

Figur 3-3. Sulfathalter i lakvatten från upplag U11:3.

154

U11:5b rör 1 (grundvatten) 50 40 30 20 10

Sulfathalt (mg/l)Sulfathalt 0

Figur 3-4. Sulfathalter i lakvatten från upplag U11:5b rör 1.

U11:5b rör 2 (grundvatten) 60

0 Sulfathalt (mg/l)Sulfathalt

Figur 3-5. Sulfathalter i lakvatten från upplag U11:5b rör 2.

150 U11:5c (ytvatten) 100

Sulfathalt (mg/l)Sulfathalt 0

Figur 3-6. Sulfathalter i lakvatten från upplag U11:5c.

60 U11:7 (ytvatten) 40

0 Sulfathalt (mg/l)Sulfathalt

Figur 3-7. Sulfathalter i lakvatten från upplag U11:7.

155

1,25 U11:7 rör 1 (grundvatten) 1 0,75 0,5 0,25

Sulfathalt (mg/l)Sulfathalt 0

Figur 3-8. Sulfathalter i lakvatten från upplag U11:7.

10 U11:7 rör 2 (grundvatten) 8 6 4 2

0 Sulfathalt (mg/l)Sulfathalt

Figur 3-9. Sulfathalter i lakvatten från upplag U11:7.

U11 rör 3 (grundvatten) 3 2 1

0 Sulfathalt (mg/l)Sulfathalt

Figur 3-10. Sulfathalter i lakvatten från upplag U11.

180 U12:2 (ytvatten) 150 120 90 60 30

0 Sulfathalt (mg/l)Sulfathalt

Figur 3-11. Sulfathalter i lakvatten från upplag U12:2.

50 U12:2 (grundvatten) 40 30 20 10

0 Sulfathalt (mg/l)Sulfathalt

Figur 3-12. Sulfathalter i lakvatten från upplag U12:2.

156

U12:7 (grundvatten) 120 100 80 60 40 20

Sulfathalt (mg/l)Sulfathalt 0

Figur 3-13. Sulfathalter i lakvatten från upplag U12:7.

5 U12:8a (ytvatten) 4 3 2 1

0 Sulfathalt (mg/l)Sulfathalt

Figur 3-14. Sulfathalter i lakvatten från upplag U12:8a.

4 U13:2 (grundvatten) 3 2 1

0 Sulfathalt (mg/l)Sulfathalt

Figur 3-15. Sulfathalter i lakvatten från upplag U13:2.

100 U13:3 (grundvatten) 80 60 40 20

0 Sulfathalt (mg/l)Sulfathalt

Figur 3-16. Sulfathalter i lakvatten från upplag U13:3.

U13:4 (ytvatten) 2000 Uppströms 1500 Nedströms Mynning 1000 500

0 Sulfathalt (mg/l)Sulfathalt

Figur 3-17. Sulfathalter i lakvatten från upplag U13:4.

157

U13:7 (grundvatten) 20 15 10 5

0 Sulfathalt (mg/l)Sulfathalt

Figur 3-18. Sulfathalter i lakvatten från upplag U13:7.

U13:10 (grundvatten) 4 3 2 1

0 Sulfathalt(mg/l)

Figur 3-19. Sulfathalter i lakvatten från upplag U13:10.

40 U13:11 (grundvatten) 30 20 10

0 Sulfathalt(mg/l)

Figur 3-20. Sulfathalter i lakvatten från upplag U13:11.

5 U14:1 (grundvatten) 4 3 2 1

0 Sulfathalt(mg/l)

Figur 3-21. Sulfathalter i lakvatten från upplag U14:1.

U14:2 (grundvatten) 12 9 6 3

0 Sulfathalt (mg/l)Sulfathalt

Figur 3-22. Sulfathalter i lakvatten från upplag U14:2.

158

BILAGA 4 FOTOGRAFIER PÅ JÄRNVÄGSPASSAGER OCH SEDIMENTERINGS- ANORDNINGAR

Figur 4-1. Järnvägens passage över Skaramyrsbäcken. I trumman kan man se en liten hylla för mindre landlevande djur.

Figur 4-2. Järnvägens passage över Kvarnbäcken. Som man kan se finns det gott om plats för landlevande djur att passera järnvägen längs med vattendraget.

159

Figur 4-3 och 4-4. På den vänstra bilden kan man se järnvägens passage över Gäddträskbäcken. Det finns ingen landremsa eller separat torrtrumma för landlevande djur. På den högra bilden visas Gäddträskbäcken.

Figur 4-5. Järnvägsbron över Sangisälven. På båda sidor om älven finns gott om utrymme att passera järnvägen, även för skoteråkare. Järnvägsbron har två brostöd i vattnet. Fotografiet är taget av Thomas Johansson, Trafikverket.

160

Figur 4-6. Nybyggd järnvägsbro respektive vägbro innan omdragningen av Sattaoja. Under kulverten kan man se att naturgrus lagts. Till vänster ses en separat torrtrumma för landlevande djur.

Figur 4-7. Naartijoki.

161

Figur 4-8 och 4-9. Passager över Präntijärvenoja. Den övre bilden visar en vägbro och den nedre järnvägsbron. På den övre bilden kan man till höger se en separat torrtrumma för landlevande djur.

162

Figur 4-10 och 4-11. Till vänster Aavajoki och till höger järnvägsbron över samma vattendrag. På den vänstra bilden kan man i vattendraget se spår av en temporär bro som vid tiden när fotografiet togs kanske utgjorde vandringshinder för fisk.

Figur 4-12. Bantrumma som leder Kylmäoja under järnvägen. På bilden kan man se att det grumlar i vattnet. Till höger i bild finns en separat torrtrumma för landlevande djur.

163

Figur 4-13. Bild på Keräsjoki tagen under den breda järnvägsbron.

Figur 4-14 och 4-15. Den vänstra bilden visar främst järnvägspassagen över Väärtioja. I bakgrunden kan man se järnvägsbron över Keräsjoki. På båda bilderna ser man den separata torrtrumman för landlevande djur vid Väärtioja.

164

Figur 4-16. Järnvägspassage över Vuononoja. På den högra sidan finns en landremsa för landlevande djur.

Figur 4-17. Järnvägspassage över Sepposenoja. Till vänster i kulverten kan man se en landremsa byggd för gångpassage.

165

SEDIMENTERINGSANORDNINGAR

Figur 4-18. Miljögardin i diket Grossmyrgraven som ansluter till Sangisälven.

Figur 4-19. Sedimenteringsanordning i anslutning till Sattaoja.

Figur 4-20 och 4-21. Till vänster en sedimenteringsanordning i närheten av Naartijoki och till höger en risbädd i ett dike som ansluter till Vuononoja.

166