DOCSLIB.ORG

Helgonbruk I Moderniseringstider Bruket Av Birgitta- Och Olavstraditionerna I Samband Med Minnesfiranden I Sverige Och Norge 1891 – 2005

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Helgonbruk I Moderniseringstider Bruket Av Birgitta- Och Olavstraditionerna I Samband Med Minnesfiranden I Sverige Och Norge 1891 – 2005 Ingemar Lindaräng Helgonbruk i moderniseringstider Bruket av Birgitta- och Olavstraditionerna i samband med minnesfiranden i Sverige och Norge 1891 – 2005 Linköping Studies in Arts and Science No. 392 Linköpings universitet Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur Tema Kultur och samhälle Linköping Studies in Arts and Science No. 392 Vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet bedrivs forskning och ges forskarutbildning med utgångspunkt från breda problemområden. Forsk- ningen är organiserad i mångvetenskapliga forskningsmiljöer och forskarut- bildningen huvudsakligen i forskarskolor. Gemensamt ger de ut serien Lin- köping Studies in Arts and Science. Denna avhandling kommer från Tema Kultur och samhälle vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK). Vid Tema Kultur och samhälle, eller Tema Q, är forskningen och forskarut- bildningen tvärvetenskapligt organiserad. Kultur studeras som ett dynamiskt praktikfält och forskningen rör såväl kulturprodukterna i sig som hur de produceras, kommuniceras och brukas. Distribueras av: Tema Kultur och samhälle Campus Norrköping Linköpings universitet 601 74 Norrköping Ingemar Lindaräng Helgonbruk i moderniseringstider Bruket av Birgitta- och Olavstraditionerna i samband med minnesfiranden i Sverige och Norge 1891 – 2005 ISBN: 978-91-85831-52-4 ISSN: 0282-9800 © Ingemar Lindaräng Tema Kultur och samhälle Omslagsbild: Gustav Lærums Olavsskulptur i Sarpsborg Axel Wallenbergs Birgittaskulptur i Vadstena Foto: Författaren Omslagsmontage och layout: Dennis Nentzell Tryck: LiU-Tryck, Linköpings universitet, 2007 Förord Förord ”Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen, som är mödan värd.” (Karin Boye) Det är helt visst en särskild känsla att avsluta ett fem år långt avhandlings- arbete och överlämna ett manuskript till tryckeriet och för disputation. Det var ju under resans gång ”målet” och ”meningen”. Samtidigt infinner sig alla goda minnen från den ”väg” som vandrats under dessa år, alla upplevel- ser, reskamrater och färdledare jag mött. Vägen har sannerligen varit mödan värd. Färden började hösten 2002 tillsammans med nio andra doktoran- der från olika lärosäten och discipliner inom det nystartade projektet Tema Kultur och Samhälle vid Linköpings Universitet. För mig som boende och verksam i Vadstena sammanföll starten på avhandlingsarbetet med inled- ningen av det stora Birgittajubileet som hade börjat planeras redan år 1996. Avhandlingsämnet, som skulle anknyta till programområdet Kulturarv och Historiebruk, låg därför nära till, att undersöka bakgrunden till och syftet med detta jubileum, varför heliga Birgitta ansågs så viktig att fira på ett så storvuligt sätt i en modern, sekulariserad tid. Studiet av Birgittajubileet in- satt i ett historiskt sammanhang utmynnade i en licentiatavhandling år 2005 med titeln ”Ett jubileum i tiden. Birgittajubileet 2003 som historiebruk”. Jag tackar er alla i Birgittajubileets stora organisation som var mig behjälpig un- der arbetets gång, särskilt Lars Bergquist, Åse Berglund och Carina Johans- son på jubileumskansliet. Vid ett besök i Rom hösten 2002, då Birgittajubileet började med ett stort firande i Peterskyrkan, mötte jag historieprofessor Rolf Grankvist med fru Gunlaug från Trondheim i Norge. Vänskap uppstod, de blev intresse- rade av mitt arbete och på deras initiativ blev jag inbjuden att föreläsa vid det stora Olavsfirandet i Trondheim i juli 2003. Det var för mig en stor upp- levelse att på detta sätt få ta del av den levande traditionen kring hellig Olav i Norge som både visade sig innehålla paralleller till bruket av heliga Birgitta i Sverige men även hade sin särart. Därför blev det naturligt att efter arbe- tet med licentiatavhandlingen göra ett jämförande studium av båda dessa företeelser. Jag har därigenom fått förmånen att vistas vid flera tillfällen i Trondheim och genom Rolfs och Gulaugs kontaktnät och stora kunskaper har jag fått färdledning och fördjupad förståelse för norsk kultur, historia och fromhetstraditioner. Rolf har dessutom läst och kommenterat mina av- handlingsmanus. På Olavsfestdagarnas kansli i Trondheim har direktör Per Kvistad Uddu och den övriga personalen varit mig mycket behjälplig liksom biskop Finn Wagle, domprost Knut Andresen och pilgrimspräst Rolf Syn- nes på kyrkokanslierna. En särskilt stark upplevelse var att få samtala en eftermiddag med Tomelise Lysaker, dotter till den legendariske och modige biskopen Arne Fjellbu, om förhållandena i Norge under krigsåren. Resan gick även till Stiklestad i Værdals kommun, norr om Trondheim, där avdel- ningsleder Per Steinar Raaen vid Stiklestads Nasjonale Kultursenter (SNK) tog väl hand om mig och gav mig fördjupad kunskap om SNK:s arbete och Helgonbruk i moderniseringstider Spelet om Heilag Olav som är kärnan i verksamheten. I södra Norge är Sarpsborg en stad med starka Olavstraditioner som jag fick ta del av under Olavsfirandet 2006. Øyvind Fjeld, Nina Winther, Mona Beate Buckholm och Dag Mysen var några av de Olavsentusiaster som engagerat delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Till alla nyvunna vänner i Norge, som väglett mig på färden, vill jag uttrycka ett varmt tack. Under hela avhandlingsresan har lärare och administrativ personal vid Tema Kultur och Samhälle i Norrköping och från Enheten för Historia i Linköping varit viktiga inspiratörer och vägvisare. Min huvudhandledare Peter Aronsson och bitr. handledare Kalle Bäck har betytt oerhört mycket. Jag är djupt tacksam för deras engagemang och uppmuntran. Våra samtal vid olika vägskäl och vägval har varit konstruktiva, öppna och dessutom mycket trevliga. I doktorandgruppen har vi delat glädje och våndor. Vid ett otal seminarier har vi fått möjlighet att diskutera våra texter. Jag tackar er alla för goda råd, materialtips och erfarenheter från andra forskningstradi- tioner! Min opponent vid slutseminariet, Cecilia Trenter, vill jag också tacka. Hennes genomläsning, kritiska och positiva synpunkter betydde mycket för att öppna ögonen för alternativa vägval. Den eminente fotografen Christer Elderud, har generöst ställt bildma- terial till förfogande. Tack också till Tommy Andersson, Bryssel, som hjälpt mig med den engelska översättningen. Avhandlingen har tryckts med bidrag från Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur och Claes och Greta Lagerfelts Stiftelse, vilket jag är synnerligen tacksam för. En avhandlingsprocess är inget enmansföretag. Särskilt engagerade blir familjemedlemmarna. Denna avhandling tillägnas därför inte minst min fru Ingegerd och våra ungdomar Maria och Andreas som alla varit samtals- partner efter vägen. Andreas har även med sin stora datorkunskap hjälpt mig med formgivningen av avhandlingen. Hellig Olav och heliga Birgitta har ofta varit samtalsämnen vid måltider och vandringar. Det var särskilt högtidligt när det Birgittaspel, som Ingegerd är producent för, uppfördes i Trondheim under Olavsfestdagarna 2006. Heliga Birgitta och hellig Olav möttes då igen. En förhoppning är, att målet och meningen med avhandlingsarbetet inte endast blir en bok att ställa in i bokhyllan utan även en fortsatt vandring mot nya upplevelser och projekt. Under färden har många kontakter knutits som förhopp- ningsvis skall innebära ett vidgat kulturellt och turistiskt samarbete mellan Birgittas stad, Vadstena, och Trondheim, Stiklestad och Sarpsborg som viktiga centra för levande Olavstraditioner. Heliga Birgittas återkomst till Nidaros 2006 Vadstena augusti 2007 Foto: Författaren Ingemar Lindaräng Innehåll Förord 3 Inledning 7 Kapitel 1. Teoretiska ingångar 23 Kapitel 2. Nationalhelgonen återupptäcks 49 ”Sveriges mest frejdade dotter” - Birgittafirandet 1891 49 Hellig Olav som ”Venstreman” - Olavsfirandet 1897 57 Det var nationalromantiker och liberaler som började 68 Kapitel 3. Helgonbruk i brytningstid 73 Birgitta, kulturarv och förnyare - Birgittajubileet 1923 73 Nationell samling kring helgonkungen - Olavsfirandet 1930 85 Helgonjubileer i dragkamp mellan tradition och modernitet 96 Kapitel 4. Det ekumeniska genombrottet 99 Heliga Birgitta förenar - Birgittajubileet 1973. 99 ”Noe for enhver smak” - Olavsfirandet 1980. 105 Ett kulturellt och religiöst paradigmskifte 112 Kapitel 5: Helgonbruk i en ”senmodern” tid 115 ”A Prophetess of new times” - Birgittajubileet 2003. 115 Festivalsstämning och hundraårsmarkering - Olavsfirandet 2005 149 Professionalisering, kommersialisering och kulturell mångfald 166 Kapitel 6. Sammanfattning och slutdiskussion 171 Exkurs 193 Bilagor 195 Bilaga 1. Birgittatraditionens spridning 195 Bilaga 2. Olavstraditionens spridning 197 Referenser 203 Summary 223 5 6 Inledning Inledning Vadstena maj-juni 2003 I strålande sommarsol fylldes gator och torg, gränder och kyrkor av män- niskor från när och fjärran för att fira heliga Birgittas födelsedag för 700 år sedan. Många strosade omkring i staden medeltidsklädda. Askersundsbor kom resande med båt med landshövding och biskop i spetsen. De medförde den sista tegelsten från det medeltida tegelbruket i Olshammar som en gång levererat tegelsten till klostret. I procession gick de anlända från hamnen till Stora Torget. I täten gick ett jazzband, som spelade ”When the Saints go marching in..”, och i kön bar Söderköpingsbor en kopia av Birgittas relik- skrin. På torget mottog klostrets abbedissa, moder Karin, tegelstenen. Som tack spelade hon till allas jubel tvättbräda ihop med jazzbandet. De tillresta Birgittasystrarna från jordens alla hörn, som minglade omkring i folkvimlet, verkade trivas. Det var mycket som hände dessa dagar: medeltidsmarknad,
Load more

Recommended publications
  • For Life and Peace
    Lund University Centre for Theology and Religious Studies Department of Missiology and Ecumenical Studies Graduation Essay, Course: KRE006 Supervisor and Examiner: Prof. David Kerr Date of Submission: 2007-08-30 FOR LIFE AND PEACE An Analysis of International Peace Making through Ecumenical Cooperation at the Life and Peace Conference in Uppsala 1983 Sara Gehlin TABLE OF CONTENT INTRODUCTION 4 THE OPENING OF THE PEACE CONFERENCE 4 AIMS AND MAIN QUESTIONS 6 EXISTING RESEARCH 7 Literature 7 Archival Materials 8 Media 9 Interviews 10 THEORETICAL FRAMEWORK 12 The Doctrine of Just War 12 The Kingdom of God 13 God and Man in the Realization of the Kingdom 13 The Responsibility of Man in the Realization of the Kingdom 16 A Movement in Transition 18 The Church as Mediator in International Conflict 20 HYPOTHESIS 23 DELIMITATIONS 24 METHOD 24 ANALYSIS 27 MEDIATORS FOR PEACE 27 The Initiative 27 In the Era of the Second Cold War 27 The Churches as Creators of Public Opinion 28 The Preparatory Process 29 The Initial Steps 29 A Pan-Christian Meeting in the Spirit of Nathan Söderblom 31 A Second Start 37 Constructing an Organisation 39 Concluding Remarks 42 RESISTERS OF THE NUCLEAR WAR 43 The Composition of a Common Message 43 The Procedure 43 Guiding Documents 44 Condemning the Nuclear War 46 A Message Requiring Immediate Disarmament 47 Split Positions on the Issue of Deterrence 47 Deterrence: A Moral Dilemma 47 Deterrence: Upholding the Balance 49 A Message of Compromise 51 The Churches as Actors for Common Security 52 Upholding a World Conscience
    [Show full text]
  • Fra Statskonform Kirke Til Sosial Omformer?
    TT-2015-2.book Page 164 Tuesday, May 19, 2015 3:10 PM Fra statskonform kirke til sosial omformer? Sju teser om Den norske kirkes rolle fra 1800-tallet til i dag HANS MORTEN HAUGEN F. 1971. Dr.jur og cand.polit. Professor, Institutt for diakoni og ledelse, Diakonhjemmet Høgskole. [email protected] Summary Sammendrag The Church of Norway has traditionally been a part of Den norske kirke har tradisjonelt vært en del av stats- the state of Norway. To what extent has this induced its makten i Norge. I hvilken grad har dette medført at de employees to be loyal to the state and the prevailing ansatte er lojale mot staten og den rådende samfunns- social order? Have leading church employees and orden? Har ledende kirkeansatte og ledere engasjert leaders engaged in or opposed social transformation seg i eller motarbeidet sosiale endringsbevegelser? movements? The article finds that the Church of Nor- Artikkelen peker på at Den norske kirke i mange way during many decisive phases has been in opposi- avgjørende faser de siste to hundre år har vært i oppo- tion to important social movements that have contrib- sisjon til viktige sosiale bevegelser som har bidratt til uted to the Norwegian welfare system and democracy. dagens norske velferdssystem og demokrati. Det er There are, however, countertrends to this overall pic- imidlertid flere unntak fra dette hovedbildet, og i dag ture, and currently the Church of Norway is highly crit- framstår Den norske kirke som svært kritisk til staten – ical of the state – for instance of its asylum policies. for eksempel i asylpolitikken.
    [Show full text]
  • “Liberated by God's Grace”
    “LIBERATED BY GOD’S GRACE” Assembly Report LWF Twelfth Assembly, Windhoek, Namibia, 10–16 May 2017 “Liberated by God’s Grace” Assembly Report ASSEMBLY REPORT © The Lutheran World Federation, 2017 Published by The Lutheran World Federation – A Communion of Churches Route de Ferney 150 P. O. Box 2100 1211 Geneva 2, Switzerland Design: Edwin Hassink/Brandious Concept, editing, translation, revision, layout and photo research: LWF Office for Communication Services, Department for Theology and Public Witness and Department for Planning and Operations ISBN 978-2-940459-74-2 2 LWF Twelfth Assembly Contents Foreword ...........................................................................................................................4 Address of the President .....................................................................................................6 Report of the General Secretary ........................................................................................20 Report of the Chairperson of the Finance Committee ..........................................................38 Liberated by God’s Grace – Keynote Address .....................................................................48 Message ..........................................................................................................................56 Public Statements and Resolutions ...................................................................................64 Salvation—Not for Sale .....................................................................................................86
    [Show full text]
  • Church and Health Grafisk/Trykk: BK.No • Foto: Shutterstock • Papir: Galeriepapir: Art Silk • Shutterstock Foto: Grafisk/Trykk: • BK.No CHURCH and HEALTH
    XXX ChurCh and health Grafisk/trykk: BK.no • Foto: Shutterstock • Papir: GaleriePapir: Art Silk • Shutterstock Foto: Grafisk/trykk: • BK.no CHURCH AND HEALTH Contents 1. Introduction . .5 1.1 Background for the document presented at the General Synod 2015 .............................................................5 1.2 Overview of the content of the document ...........................................................................................................7 1.3 What do we understand by health?.......................................................................................................................8 2. 2. Theological Perspectives on Health and the Health Mission of the Church . 10. 2.1 Health in a biblical perspective............................................................................................................................10 2.2 Healing in a biblical perspective..........................................................................................................................12 2.3 The mission of the disciples . .15 2.4 The healing ministry of the Church....................................................................................................................16 3. Todays Situation as Context for the Health Mission of the Church . 19. 3.1 The welfare state as frame for the health mission of the Church ....................................................................19 3.2 Health- and care services under pressure ..........................................................................................................21
    [Show full text]
  • Michael Praetorius's Theology of Music in Syntagma Musicum I (1615): a Politically and Confessionally Motivated Defense of Instruments in the Lutheran Liturgy
    MICHAEL PRAETORIUS'S THEOLOGY OF MUSIC IN SYNTAGMA MUSICUM I (1615): A POLITICALLY AND CONFESSIONALLY MOTIVATED DEFENSE OF INSTRUMENTS IN THE LUTHERAN LITURGY Zachary Alley A Thesis Submitted to the Graduate College of Bowling Green State University in partial fulfillment of the requirements for the degree of MASTER OF MUSIC August 2014 Committee: Arne Spohr, Advisor Mary Natvig ii ABSTRACT Arne Spohr, Advisor The use of instruments in the liturgy was a controversial issue in the early church and remained at the center of debate during the Reformation. Michael Praetorius (1571-1621), a Lutheran composer under the employment of Duke Heinrich Julius of Braunschweig-Lüneburg, made the most significant contribution to this perpetual debate in publishing Syntagma musicum I—more substantial than any Protestant theologian including Martin Luther. Praetorius's theological discussion is based on scripture, the discourse of early church fathers, and Lutheran theology in defending the liturgy, especially the use of instruments in Syntagma musicum I. In light of the political and religious instability throughout Europe it is clear that Syntagma musicum I was also a response—or even a potential solution—to political circumstances, both locally and in the Holy Roman Empire. In the context of the strengthening counter-reformed Catholic Church in the late sixteenth century, Lutheran territories sought support from Reformed church territories (i.e., Calvinists). This led some Lutheran princes to gradually grow more sympathetic to Calvinism or, in some cases, officially shift confessional systems. In Syntagma musicum I Praetorius called on Lutheran leaders—prince-bishops named in the dedication by territory— specifically several North German territories including Brandenburg and the home of his employer in Braunschweig-Wolfenbüttel, to maintain Luther's reforms and defend the church they were entrusted to protect, reminding them that their salvation was at stake.
    [Show full text]
  • Så Å Si Sant 5Mai2013
    Så å si sant Tysk propaganda i Norge under 1. verdenskrig Espen Nævestad Masteroppgave i historie Institutt for arkeologi, konservering og historie Universitetet i Oslo Våren 2013 1 © Espen Nævestad 2013 Tittel: Så å si sant: Tysk propaganda i Norge under 1. verdenskrig Forfatter: Espen Nævestad http://www.duo.uio.no/ Trykk: Reprosentralen, Universitetet i Oslo 2 Forord Det norske terra incognita 1914-18 er en tidsreise verdt. Jeg traff både sjøuhyrer, ville og enøyde – ubåter, kolonitropper og dr. Aall. Jeg takker for følget og ønsker fortiden «på gjensyn». Jeg hadde tanker om en tur i den retning da jeg kom i kontakt med veileder Ola Teige og Nik. Brandal, to av de tre forfatterne av boken om den multimislykte spionen Alfred Hagn, og de penset meg inn på sporet til Bundesarchiv og Politisches Archiv i Berlin og alt stoffet som finnes der om Tysklands propaganda i Norge under 1. verdenskrig. Arkivene svulmer, men ingen bryr seg. Takk til Ola og Nik.! Ola ledet meg mildt videre, utenom spioner, bombekofferter og miltbrannbakterier, inn blant krigsstemte, forurettede tyskere og deres norske hjelpere, en broket skare av mer eller mindre mistilpassede, oversette intellektuelle med høye idealer og lave inntekter. Det er noe eget med andre menneskers hemmeligheter. Historiens ironi har latt stiftelsen Fritt Ord flytte inn i Uranienborgveien 2, der den tyske og senere sovjetiske legasjon holdt til. Huset ville vært et monument for norsk offentlighet også uten Fritt Ord. Tyskerne følte seg under 1. verdenskrig urettmessig utestengt fra norsk offentlighet og iverksatte derfor et massivt og enestående forsøk på å komme til orde, med nær sagt alle midler og stort sett forgjeves.
    [Show full text]
  • Og Kirkesynet Hos Eivind Berggrav Og Sigmund Feyling Under Krigsårene 1940-1945
    En sammenligning av stats- og kirkesynet hos Eivind Berggrav og Sigmund Feyling under krigsårene 1940-1945. Av Frida Sofie Øyen. Veileder Professor Øyvind Norderval Fordypningsoppgave i Teologi ved Det teologiske fakultet UNIVERSITETET I OSLO VÅREN 2019 II En sammenligning av stats- og kirkesynet hos Eivind Berggrav og Sigmund Feyling under krigsårene 1940-1945. III © Forfatter Våren 2019. Tittel: En sammenligning av stats og kirkesynet hos Eivind Berggrav og Sigmund Feyling under krigsårene 1940-1945. Forfatter Frida Sofie Øyen. http://www.duo.uio.no/ Trykk: Allkopi IV Sammendrag Denne oppgavens hensikt er å se på Eivind Berggrav og Sigmund Feylings ulike fremstillinger av stat og kirke som kommer frem i deres skrifter og hendelser under krigsårene 1940-1945. Dette gjøres blant annet ved hjelp av diskursanalyse. Noe av målet for denne oppgaven er å se på hvordan staten og kirken fremstilles ut fra Berggrav og Feylings ulike tilnærminger og ståsteder. I krigsårene står Eivind Berggrav på den norske motstandsiden og var biskop i Oslo da krigen kom til Norge. Sigmund Feyling var prest og medlem av Nasjonal Samling (N.S). Han ble ekspedisjonssjef i kirkedepartementet da N.S kommer til makten i Norge. Denne oppgaven vil altså ta for seg to forskjellige prester/teologer som stod på hver sin side av krigen. Noen av argumentene som denne oppgaven ser nærmere på, er for eksempel når Berggrav og Feyling argumenterer om kirken alltid skal være lydig mot staten eller ikke. Rom.:13 viser seg blant annet å være et viktig bibelsted for både Berggrav og Feyling, når det kommer til det de skriver om kirken og folket alltid skal være lydige mot staten eller ikke.
    [Show full text]
  • Linde, Stig 2010 Församlingen I Granskningssamhället
    Församlingen i granskningssamhället Stig Linde Lund Dissertations in Social Work 39 © Stig Linde Omslag: Jonas Palm Foto: Stig Linde Tryck: Mediatryck, Lunds universitet Utgiven av: Lunds universitet, Socialhögskolan Box 23, 221 00 Lund Telefon: 046-222 00 00 (vxl) www.soch.lu.se ISSN 1650-3872 ISBN 978-91-89604-46-9 2 Förord Avhandlingsarbete är till en inte oväsentlig del ett lagarbete. Därför vill jag rikta mitt varma tack till er som låtit er intervjuas och på andra sätt bidragit till delstudierna, till mina handledare Verner Denvall och Jonas Alwall, till Svenska kyrkans forskningsråd som beviljade medel och anordnade seminarier, till er som på mångahanda sätt har bidragit med de praktiska förut- sättningarna för arbetet, knuffat på och uppmuntrat, läst texter och kommenterat, lämnat synpunkter och förväntat förbättringar – kort sagt, gjort detta projekt möjligt: Erik Blennberger, Niclas Blåder, Jonas Bromander, Jonas Christensen, Ninna Edgardh, Charlotte Engel, Mats J. Hansson, Johan Hvenmark, Martin Linde, Stina Linde, Sven Linde, Birgitta Lounela, Göran Lundstedt, Martha Middlemiss Lé Mon, Tuija Nieminen Kristofersson, Ove Nyman, Lars-Erik Olsson, Lars Svedberg, Lotta Säfström, Johan Söderholm, Kjell Wiklund, och vid Socialhögskolan i Lund: Staffan Blomberg, Yoshiko Boregren Matsui, Bertil Ekenberg, Cecilia Heule, Katarina Hollertz, Torbjörn Hjort, Håkan Johansson, Viktoria Järnegren, Mamfaal Kalley, Flemming Kristensen, Arne Kristiansen, Mats Larsson, Maria Leijman, Claes Levin, Torbjörn Magnusson, Elizabeth Martinell Barfoed, Anna Meeuwisse, Carina Olsson, Kerstin Svensson, Sune Sunesson, Hans Swärd, Maria Söderberg samt övriga deltagare i Socialhögskolans seminariegrupper, samt, sist men inte minst, Elin, Sofia och Elisabeth Linde. Södertälje 31 augusti 2010 Stig Linde 3 4 Innehållsförteckning TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING..............................................
    [Show full text]
  • Kjør Debatt! BLAD Dette Er En Oppfordring Til Alle Om Å Delta I Nnks Debattforum Slik at Det Mangfoldige Spekteret Av Tro Og Meninger Blir Synligg- Jort
    B B NYTT RETURADRESSE Det praktisk-teologiske seminar Postboks 1075 Blindern 0316 Oslo NORSK KIRKE KJøR DeBAtt! BLAD Dette er en oppfordring til Alle om å deltA i NNKs debAttforum slik at det mangfoldige spekteret av tro og meninger blir synligg- jort. Alle innlegg vil bli redaksjonelt behandlet før en evt. publiser- ing. Neste deadline er 1. januar 2014. Max lengde: 8000 anslag. Send til: [email protected] KRISTI ÅPENBARINGSDAG ! 6. SØNDAG I ÅPENBARINGSTIDEN nn 8 2013 hefte åtte åRGANG føRtieN ISSN 0802-9504 NYTT NORSK iNNholD NYTT NORSK KIRKE 8-2013 ABONNEMENT LEDER og GJESTELEDER: KIRKEBLAD Prisendring f.o.m. 01.01. 2011: BLAD Korsets orden .................................................................... 3 Ordinært: kr 250 (student og Steinar Ims Nytt norsk kirkeblad er et folkekirkelig fagblad honnør kr 125) og løper til det En senior for fremtiden i norske kirkeliv.............5 som kommer ut med normalt åtte hefter i året. sies opp skriftlig. Spørsmål kan Hallvard Beck Bladet henvender seg til prester, andre kirkelige sendes på epost til nytt-norsk- ansatte og lekfolk med interesse for kirke- og [email protected] MAGASINET: gudstjenesteliv. Eit blikk på historia med vekt på dei først åra... .........7 Nytt norsk kirkeblad viderefører tidsskriftet ANNONSERING Hallgeir Elstad Annonser som ønskes rykket Nils Altrup Dahls kirketenkning ...................................20 Teologi for menigheten og inneholder: inn i bladet sendes som ferdige Øyvind Norderval - Tekster med impulser til kreativ omgang pdf-
    [Show full text]
  • Norske Linjer Og Utenriksstyret I Den Norsk-Svenske Unionen
    Norske linjer og utenriksstyret i den norsk-svenske unionen Kandidatnummer: 103 Veileder: Dag Michalsen Leveringsfrist: 15. januar 2007 Til sammen 37 007 ord 15. januar 2007 Innholdsfortegnelse 1 INNLEDNING 1 1.1 UNIONSSTRID OG KONSTITUSJONELL STRID 1 1.2 PROBLEMSTILLING 3 1.3 KILDER 6 2 DET MATERIELLE: UTENRIKSSTYRET 8 2.1 DE NORSKE KRAVENE OM UTENRIKSSTYRET 8 3 DET PROSESSUELLE: LINJENE 13 3.1 LINJER FOR HVA? 13 4 LINJENE FØR 1885 16 4.1 INNLEDNING 16 4.2 FLORS SPØRSMÅL 1818 18 4.3 FALSENS GRUNNLOVSENDRINGSLINJE 1821-1824 19 4.4 STORTINGETS ADRESSELINJE 1827 20 4.5 HIELMS ADRESSELINJE 1830-1833 23 4.6 REGJERINGENS KONGELIGE RESOLUSJONSLINJE 1834-1842 26 4.7 STORTINGETS ADRESSELINJE 1836-1837 30 4.8 FORHANDLINGSLINJE 1837-1848: DEN FØRSTE UNIONSKOMITÉEN 33 4.9 SIBBERNS PRAKSISENDRINGSLINJE 1858-1871 38 4.10 FORHANDLINGSLINJE 1860-1871: DEN ANDRE UNIONSKOMITÉEN 39 5 LINJENE 1885-1891 47 5.1 ENDRINGEN AV DEN SVENSKE REGERINGSFORMEN I 1885 47 5.2 KONGELIG RESOLUSJONSLINJE 1885: REGJERINGEN SVERDRUPS FØRSTE LINJE 49 5.3 FORHANDLINGSLINJE 1885-1886: REGJERINGEN SVERDRUPS ANDRE LINJE 55 I 5.4 FORHANDLINGSLINJE 1890-1891: REGJERINGEN STANGS LINJE 67 5.5 QVAMS GRUNNLOVSENDRINGSLINJE 1886-1891 70 6 LINJENE 1891-1895 75 6.1 LOV, PLENARVEDTAK OG KONGELIG RESOLUSJON KONTRA FORHANDLINGER 75 6.2 PLENARVEDTAK KONTRA FORHANDLINGER 87 7 LINJENE 1895-1905 90 7.1 FORHANDLINGSLINJE 1895-1898: DEN TREDJE UNIONSKOMITÉEN 90 7.2 FORHANDLINGSLINJE 1900-1905: KONSULATKOMITÉEN OG STATSRÅDSFORHANDLINGER 94 7.3 SIDELINJE: INDREDEPARTEMENTETS OMORGANISERING 96 8 LINJENE 1905 98 8.1 GJELSVIKS FOLKERETTSLINJE 98 8.2 HAGERUPS OG IBSENS GRUNNLOVSENDRINGS- OG FORHANDLINGSLINJE 101 8.3 DEN LANGE LOVLINJEN 105 8.4 DEN MELLOMLANGE LOVLINJEN 108 8.5 DEN KORTE LOVLINJEN KONTRA PLENARVEDTAKSLINJEN 109 8.6 NOEN KONSTITUSJONELLE FORUTSETNINGER 114 9 AVSLUTNING 121 LITTERATURLISTE 123 II 1 Innledning 1.1 Unionsstrid og konstitusjonell strid Norges og Sveriges rettssystemer levde formelt stort sett atskilt fra hverandre gjennom hele unionstiden.
    [Show full text]
  • Tesis Doctoral Año 2016
    TESIS DOCTORAL AÑO 2016 EL PREMIO NOBEL DE LA PAZ EN EL CONTEXTO DE LAS RELACIONES INTERNACIONALES 1901-2015 EUGENIO HERNÁNDEZ GARCÍA LICENCIADO EN DERECHO DOCTORADO UNIÓN EUROPEA DIRECTOR: JAVIER ALVARADO PLANAS I TABLA DE CONTENIDO Introducción. ...................................................................................................................... 1 Alfred Nobel: sus relaciones con la física, la química, LA fisiología o la medicina, la literatura y el pacifismo ...................................................................................................... 4 Alfred Nobel: la física y la química .................................................................................................. 6 Nobel y la medicina ........................................................................................................................ 6 Nobel y la literatura ........................................................................................................................ 7 Nobel y la paz .................................................................................................................................. 8 Nobel filántropo ............................................................................................................................. 9 Nobel y España ............................................................................................................................. 10 El testamento y algunas vicisitudes hacía los premios ................................................................
    [Show full text]
  • Kulturen 1995 Bokkulturen I Lund
    Kulturen 1995 Bokkulturen KULTUREN 1995 EN ÅRSBOK TILL MEDLEMMARNA AV KULTURHISTORISKA FÖRENINGEN i Lund FÖR SÖDRA SVERIGE Bilden på omslaget visar sätteriet i Berlings Stilgjuteri Lund. Bild sid. 6 Lapidariet Ansvarig utgivare: Margareta Alin Huvudredaktör: Nils Nilsson Redaktion: Eva Lis Bjurman, Nils Nilsson samt Per S. Ridderstad. Foto: La rs Westrup Kulturen, där inte annan institution angives Form: Christer Strandberg Upplaga: 22000 ex Typsnitt: Berling Tryck: BTJ Tryck AB, Lund Repro:Sydrepro, Landskrona Papper: Linne ISSN 0454-5915 Innehåll MARGARETA ALIN 7 Kan museer vara visionära? OLOF SUNDBY 17 Stenar som talar NILS NILSSON 22 Berlingska huset PER S. RIDDERSTAD 25 Skriftkultur, bokkultur, tryckkultur PER EKSTRÖM 45 Skriptoriet i Laurentiusklostret NILS NILSSON 59 Gutenberg och boktryckarkonsten NILS NILSSON 6r Handpressen PER S . RIDDERSTAD 64 Lundatryckerier GÖRAN LARSSON 90 Försvenskningen åv de östdanska landskapen 1658 - 1719 STEINGRiMUR JONSSON 97 Gästtryckaren PER S . RIDDERSTAD 99 Inte tryckt i Lund NILS NILSSON 102 Snällpressen CHRISTIAN AXEL- N ILSSON ros Berlings Stilgjuteri i Lund PER S. RIDDERSTAD 127 Sättmaskinen LARS OLSSON 130 Typograferna i Lund vid sekelskiftet NILS N ILSSON 139 Avlatsbrevet - den första blanketten INGMAR BROHED 143 Katekesen som folkbok PER S . RIDDERSTAD 155 Tryckta pengar PER RYDEN 159 Tidningar i Lund EVA LIS BJURMAN 177 En bokhandlare kommer till staden GÖTE KLINGBERG 191 Barnböcker /rån Lund STAFFAN SÖDERBERG 205 Till samhällets tjänst 21 0 Kulturens verksamhet l 994 226 Donatorer l 994 Kan museer vara visionära? nMal och råttor ska inte bestämma vad vi minns!« Så skrev man i den statliga museiutredningen Minne och bildning 1994 om nvårdberget« - d.v.s . de stora föremålssamlingarna i sven­ ska museimagasin.
    [Show full text]