Musikproducenten Som Fonogramproducent Ett Arbete Om Att Begränsa Sin Kreativitet

Konstnärligt examensarbete

Musikproducenten som fonogramproducent Ett arbete om att begränsa sin kreativitet

Författare: Anton Wernberg Handledare: Tobias Rydén, Karin Eriksson Examinator: Patrik Ahlm Termin: VT16 Ämne: Musikproduktion Nivå: Kandidat Kurskod: 2MU803

Abstrakt Musikproducenten som fonogramproducent The Music Producer as a Record Producer

I denna undersökning har jag kombinerat rollen som musikproducent med en fonogramproducents arbete med syftet att testa på att utöka mina egna kunskaper. För att göra detta har jag tagit fram en musikprodukt i genren singer-songwriter efter en referens och underlaget för denna studie har varit böcker, artiklar, hemsidor och praktisk erfarenhet.

Med hjälp av detta underlag har jag redogört för de båda rollernas arbete samt för referensalbumet:s arbetssätt. Jag har även gjort en analys av det klingande materialet för att kartlägga mina erfarenheter och saker som jag upplever för att sedan applicera detta på mitt egna skapande. Detta arbete mynnade sedan ut i ett uppdrag som jag arbetade utefter.

Mitt skapande har baserats kring redan färdiga låtar som jag arrangerat och producerat ihop. Processen bestod av förproduktioner, inspelning mixning och pre-mastring som gjordes i enlighet med projektets uppdragsbeskrivning.

Resultatet hamnade i låtar vars sound är nära referensen, samt tankar och reflektioner kring rollkombinationen i praktiken.

Nyckelord Musikproducent, fonogramproducent, singer-songwriter

Tack Stort tack till mina handledare, Tobias Rydén och Karin Eriksson som väglett mig igenom detta arbete. Även stort tack till Martin Carlén som försett detta arbete med låtar och musikaliskt framförande.

Innehåll

1 Inledning ______3 1.1 Rollerna i ett traditionellt perspektiv ______3 1.1.1 Musikproducenten ______3 1.1.2 Fonogramproducenten ______3 1.2 Samarbetet ______3

2 Syfte ______3 2.1 Frågeställningar ______3

3 Metod och material ______4 3.1 Förstudie ______4 3.1.1 Litteraturstudie ______4 3.1.2 Analys av klingande material ______5 3.2 Material ______5 3.3 Musikprodukten ______5 3.4 Analys & Avstämning ______6

4 Redovisning av förstudie ______6 4.1 Litteraturstudie ______6 4.1.1 Referensalbumet ______6 4.2 Uppdragsbeskrivning ______7 4.3 Klingande analys av referensalbumet ______7 4.3.1 Instrumentering ______7 4.3.2 Sex mixelement ______7

5 Redovisning av musikproduktionen ______8 5.1 Förproduktion ______9 5.1.1 I Don’t (Too Drunk) ______9 5.1.2 City Lights ______9 5.1.3 Love Me Again ______9 5.2 Inspelning av material ______10 5.3 Musikmix ______10 5.4 Pre-mastring ______11

6 Resultat ______11 6.1 Låtarnas sound i förhållande till förlagan ______11 6.2 Låtarnas uppbyggnad och arrangemang ______11 6.2.1 I Don’t (Too Drunk) ______11 6.2.2 City Lights ______12 6.2.3 Love Me Again ______12 6.3 Kombinationen av rollerna ______13 6.4 Att arbeta mot en förutbestämd uppdragsbeskrivning ______13

7 Slutdiskussion ______13

Referenser ______14

1 Inledning Musikindustrin befinner sig i ständig förändring. Projekten blir allt större och budgetarna allt mindre trots intäkterna fortsätter att öka (Portnoff, 2015:10). Därför är det av yttersta relevans att hålla sig aktuell inom musikfältet. Ett bra sätt för att göra detta är att utöka sin kompetens för att därigenom hålla sig attraktiv. Detta arbete görs för att testa på att ta fler roller och genom ”learning by doing” skaffa sig nya kunskaper och erfarenheter som sedan kommer kunna appliceras för att hålla sig attraktiv på den rådande arbetsmarknaden.

1.1 Rollerna i ett traditionellt perspektiv 1.1.1 Musikproducenten En musikproducent sägs motsvara rollen som ressigör och producent inom filmfältet. En musikproducent är ansvarig för att framställa en kreativ process till en greppbar form. Detta innebär att musikproducentens arbete handlar om allt ifrån att välja låtar och bestämma låtens sound, till att sköta administrativa uppgifter såsom hålla projektets budget samt boka studior och musiker (Passman 2014:129). Detta för att en majoritet av artister och skivbolag inte innehar denna kunskap själva. Därför anlitas i många fall en frilansande musikproducent för att lösa detta uppgifter (European Sound Directors Assosiation (www) 2016-03-10).

1.1.2 Fonogramproducenten Kulturrådet benämner termen: ”Med fonogramproducent avses organisation som är juridisk eller fysisk person med F-skattsedel som ägnar sig åt professionell utgivning av musik” (Kulturådet (www) 2016-03-10). Fonogramproducentens har flertalet arbetsuppgifter som alla grundar sig i att föra mastern1 till konsumenten och att hitta ny talang och förvalta denna (Passman 2014:65 f).

1.2 Samarbetet Detta arbete innehåller låtar skrivna av Martin Carlén. Dessa låtar har inte fokus i mitt arbete utan detta arbete är främst kring och med låtarna snarare än själva låtskrivandet i sig. Alltså har jag inte varit med i låtskrivandet som berör detta arbete, ej heller har Martin beblandat sig i detta arbete mer än att ha medverkat som låtskrivare och utövande konstnär.

2 Syfte Syftet med denna undersökning är att kombinera dessa två roller och undersöka hur jag som musikproducent i egenskap av fonogramproducent går tillväga när jag skall framställa en musikprodukt utefter en referens inom genren singer-songwriter ämnad för den kommersiella marknaden.

2.1 Frågeställningar Frågeställningarna för detta arbete lyder som följer: 1. Hur fungerar ett förutbestämt uppdrag i den kreativa processen? 2. Vilka problem kan uppstå i skapandet när man arbetar gentemot en förutbestämd förlaga?

1 En master är produkten som kommer ur en musikproducents arbete. Med andra ord, den färdiga låten på valfritt medium. (Passman 2014:73 f)

3 Metod och material I arbetet har jag tagit fram en musikprodukt bestående av tre låtar i genren ”Singer Songwriter” vilka har skapats utefter ett referensalbum, + med Ed Sheeran. Jag ämnade komma åt soundet på detta album och applicerade detta på mitt eget skapande i förhoppning av att det skulle leda till en snarlik slutprodukt. Artisten på denna musikprodukt är min gode vän och kollega Martin Carlén som även har skrivit och framfört låtarna som är en del av detta projekt.

I detta projekt var jag som musikproducent passiv under drygt två veckor i projektets början. Alltså var inte skapandeprocessen en del av dessa veckor utan fokus lades på att fördjupa min förståelse till vad som skulle göras och därmed skapa ett underlag till projektets kreativa del.

3.1 Förstudie Förstudien till detta projekt består av både litteraturstudier samt studier i form av kritisk analys av det klingande materialet i referens.

3.1.1 Litteraturstudie Litteraturstudien tillämpades för att hämta information om den rådande musikbranschen och de arbetsroller som förekommer inom framställning av en traditionell musikproduktion. Denna del av studien hämtades till stora delar ur All you need to know about the music business skriven av Donald S. Passman. Boken kan ses som populärvetenskaplig, men är välrenommerad inom branschen. Författaren har även en examen från Harvard Law school och är yrkesverksam advokat inom musikfältet (Passman 2014). Denna bok kombineras även med information från The European Sound Directors Assosiation:s hemsida, vilket är ett samarbete mellan organisationer i Europa som jobbar med närstående rättigheter i musikfältet (European Sound Directors Assosiation (www) 2016-03-10).

Denna del av litteraturstudien är till för att konkretisera en traditionell fonogramproducents arbetsuppgifter och klargöra vilken betydelse dessa har för slutprodukten.

Litteraturstudien gjordes även för att klargöra för processen som fortgick under skapandet. Denna gjordes med en publicerad intervju ur tidskriften Sound on Sound, vilken inte ses som vetenskaplig ur akademiska normer, men som är välrenommerad inom musikfältet. Intervjun jag valt att använda mig av är med producenten bakom referensalbumet, Jake Gosling, vilken är skriven av Tom Doyle som publicerades i januarinumret 2012. Jag använde denna intervju då den tar upp skapandet av + med Ed Sheeran, därmed var den av yttersta relevans till denna undersökning (Sound on Sound (www) 2016-03-09).

Studierna kring referensalbumet riktade sig till att få en tydlig bild kring deras tillvägagångssätt när de skapade materialet. Allt från deras arbetssätt, tankebanor och vilken teknisk utrustning de hade att tillgå. Utefter detta utvecklades en tydlig uppdragsbeskrivning för att redogöra tydliga ramar för projektet med tidsbudgetering, mål och tydlig arbetsfördelning. Detta uppdrag kombinerades med artistens egna mål och idéer som anammades under arbetets gång.

3.1.2 Analys av klingande material Det har även gjorts en grundlig analys av det klingande materialet från referensalbumet i hemstudio. Låtarna dissekerades och det fördes anteckningar efter saker jag upplevde angående låtarnas sound utefter musikmixens sex element beskrivet av Bobby Owsinski i boken The Mixing Engineer’s Handbook. Dessa sex element är: Balans, frekvensspektra, panorama, dimension, dynamik och intresse (Owsinski 2014:35).

Med balans menas relationen instrumenten emellan sett till ljudstyrka. Vilket är det mest grundläggande elementet i mixen och sätter grunden för en bra mix (Owsinski 2014:39-46). Mixens frekvensspektra handlar om hur instrumenten presenteras soniskt i relation till varandra samt i vilket frekvensområde de olika instrumenten representeras (Owsinski 2014:63-76). Panoramat i en mix handlar om var i stereofältet de olika instrumenten är placerade (Owsinski 2014:47-61). Elementet dimension handlar om vilken plats musiken har, storleken på ljudkällor och placeringen i djupledd (Owsinski 2014:77-96). Med mixens dynamik menas kontroll och manipulation av instrumentens envelope, samt även den dynamiska relationen mellan låtens olika delar (Owsinski 2014:97-117). Sist men inte minst, intresseelementet, handlar om att hålla lyssnaren intresserad låten igenom. En bra mix måste vara lika intressant som en bra film, vilket innebär att arbeta med spänning och frisättning för att lyssnaren inte ska bli uttråkad (Owsinski 2014:119-123).

Analysen gjordes även i nära anslutning till intervjun med Jake Gosling för att kunna knyta an mina upplevelser till det faktiska tillvägagångsättet som användes för att åstadkomma resultatet.

Detta referensalbum används som en förlaga till musikprodukten i detta arbete. Med det menas att jag inte ämnat att kopiera eller efterlikna utan läts inspireras av soundet och känslan som präglar detta album.

3.2 Material Materialet för denna undersökning kommer dels vara mina anteckningar som sker löpande under skapandeprocessen, vilka främst är en loggbok av mina egna tankar och funderingar kring mitt eget skapande. Dels min beställning som tas fram efter förstudien ihop med analysen som görs av det klingande materialet.

3.3 Musikprodukten Målet med denna digitala musikprodukt är att uppnå soundet av referensalbumet samt kombinera detta med låtarna och framförandet av Martin Carlén. Underlaget från förstudien kommer utgöra grunden för skapandet och processen skall fortgå i enlighet med denna.

Arbetet börjar i att göra förproduktioner. Dessa förproduktioner är för att ge en klingande förlaga att arbeta ifrån när det kommer till produktionen. Dessa förproduktioner skall alltså med stora penseldrag innehålla låtarnas arrangemang och instrumentering.

Efter förproduktionerna är gjorda kommer produktionen ta vid med att vi går in i studion. Det är två heldagar som läggs i LNU:s studio A för att lägga sången och de grundläggande gitarrerna. Utöver dessa dagar kommer resterande arbete ske i hemstudio.

3.4 Analys & Avstämning Löpande under produktionsprocessen kommer det ske avstämningar gentemot förstudiens utlagda ramar. Dessa avstämningar blir möjliga genom den löpande loggen som förs under produktionens gång. När produktionen sedan blir klar kommer en jämförande analys ske på mitt material gentemot referensmaterialet för att avgöra hur nära referensen jag lyckades hamna.

4 Redovisning av förstudie Nedan redovisas den förstudie som gjordes för grunden till uppdragsbeskrivningen som jag sedan arbetade emot. Men även det som lade grunden för det konstnärliga arbetet.

4.1 Litteraturstudie Som tidigare nämnts är en fonogramproducent någon som ägnar sig åt professionell utgivning av fonogram på musikmarknaden (Kulturådet (www) 2016-03-10). Fonogramproducenten gör detta genom att använda sig av en distributör som för de färdiga fonogramen till handeln. Alltså är fonogramproducenten det vi idag i folkmun kallar för skivbolag. För att ett skivbolag ska kunna göra detta behöver de arbeta i flera olika fält simultant. Enligt Passman kan ett skivbolag delas upp i flera olika paraplyn. Vi har Artist & Repetoire vars arbete är att upptäcka nya talanger och förvalta dessa för att skapa nya produkter till skivbolaget. Försäljning, då skivbolagets fonogram måste göras tillgängliga för allmänheten. För att då göra allmänheten medveten om att dessa produkter finns, sysslar då skivbolaget även med marknadsföring och promotion. Produktion är en avdelning som är av mindre relevans i vår digitala era. Men dessa har ansvar för att framställa och lösa logistiken kring fysiska produkter och föra dem till distributörerna. För att dessa områden ska samarbeta finns det produktledare som ser till att produkterna arbetas på av ett sammansvetsat team (Passman 2014:65 f).

Utöver att enbart syssla med att ta fram och sprida produkter, har de även administrativa uppgifter för att cirkusen skall fungera och frodas. För att göra detta har de en avdelning avsedd för ekonomi, vilken betalar royalty2 till artister men även håller koll på bokföringen samt budgeterar för projekt.. Skivbolagets juridikavdelning sköter avtal med återförsäljare och artister samt all förhandling som angår dessa avtal (Passman 2014:66).

Passman menar att olika skivbolags fördelning av dessa uppgifter kan se ut på flera olika sätt. I mindre bolag så är dessa inte sällan kombinerat på en, eller ett fåtal personer, medan i större bolag kan de ha flera avdelningar bara för ett område (Passman 2014:66).

4.1.1 Referensalbumet + med Ed Sheeran släpptes i September 2011 och hade vid slutet av samma år sålt drygt 790 000 exemplar (Official charts (www) 2016-03-09). Albumet har sedan dess belönats med att ha sålt 6 gånger platina i juni 2013 (British Phonographic Industry (www) 2016-03-09). Albumet är genremässigt titulerad under singer-songwriter men innehåller även starka referenser från hiphopen. Musiken backas även med flera olika

2 Royalty är en prestationsbaserad ersättning som tilldelas musiker när musiken används. (Skatteverket (www) 2016-03-10)

typer av arrangemang. Det förekommer allt från akustiska ballader till trumbeats och rap (Sound on Sound (www) 2016-03-09).

Albumet producerades ute på landsbygden i England. I Windelsham ligger Sticky Studios som ägs och drivs av Jake Gosling som har producerat och skrivit albumet ihop med Ed Sheeran. Sticky Studios består av en hybrid mellan analogt och digitalt samt innehåller klenoder som tillhört stora namn inom musikfältet, bland annat Hans Zimmers gamla mixerbord och John Lennons högtalare som båda användes vid produktionen av albumet (Sound on Sound (www) 2016-03-09).

Instumentväg på albumet så används det, utöver sången, akustiska och elektriska gitarrer blandat med en samling av klaviaturinstrument från Sticky studios instrumentpark av pianon och vintagesynthar. Dessa instrument har sedan fångats upp genom tidigare nämnda mixerbord med mikrofoner av sE electronics (Sound on Sound (www) 2016-03-09).

Inspelningen menar Gosling gick till på ett väldigt analogt arbetssätt, där fokus flyttades från att få den perfekta tagningen till att fånga känslan för låten med enkla medel. Detta i kombination med att låtarna konsturerades genom användandet av loopar och riff skapade Ed Sheerans karaktäristiska sound som han är känd för som liveartist (Sound on Sound (www) 2016-03-09).

4.2 Uppdragsbeskrivning Utefter denna förstudie tog jag på mig hatten som fonogramproducent och började det administrativa arbetet kring musikproduktionen. Jag beräknade hur många arbetsdagar som beräknades behövas för detta arbete vilket slutade i totalt 25 stycken arbetsdagar, varav två i extern studio som det budgeterades för, vilket jag ansåg rimligt för att leverera det som efterfrågades. Utöver denna budget presenterades även referensen och målet med produktionen samt en överblick på Martins artisteri. Vilket jag ansåg kändes typiskt för hur ett verkligt uppdrag hade kunnat tänkas se ut.

4.3 Klingande analys av referensalbumet Analysen av referensalbumet fortgick i min hemstudio utefter mixens sex element som definieras av Owsinski (Owsinski, 2014:35). Denna bedömning gjordes av mig genom noggrann lyssning genom högkvalitativa studiomonitorer, hörlurar samt öronsnäckor av typisk modell. Denna klingande analys i kombination med litteraturstudien lade grunden för produktionen och inspelningen. Nedan följer en summering av mina upplevelser.

4.3.1 Instrumentering Ed Sheeran - + fann jag är till stora delar baserad kring akustisk gitarr, elgitarr, och elbas (med undantag på sistnämnda för låtarna Grade 8 och Wake me up) ihop med Ed:s karaktärsrika sång. Utöver dessa är det vanligt förekommande med klaviaturinstrument såsom akustiskt och elektriskt piano, stråk och trummor av programmerad sort. Dessa baseras på olika samplingsbibliotek som är omöjliga att nämna för mitt öra, även om jag ter mig höra drag till vissa ikonsika trummaskiner och bibliotek.

4.3.2 Sex mixelement Balansmässigt ligger sången utan tvekan i fokus på samtliga låtar. Detta går ihop mycket med elementet intresse, som återkommer längre fram. Det finns helt enkelt mycket intresse inbakat i Ed:s sång. Utöver sången så är de sakerna som ligger starkt i

mixen alltid de intressebärande elementen, de som för låten framåt. Dessa intressebärande element är främst en gitarr, elektrisk eller akustisk, eller ett trumkomp, ibland de båda i kombination.

Frekvensmässigt kan en mix brytas ner till sex stycken huvudområden, Sub-bas3, bas4, lågt mellanregister5, högt mellanregister6, presence7 och briljans8 där varje område har lika stor betydelse för slutprodukten (Owsinski, 2014:64). Lite hårt draget upplever jag detta album sett till helheten saknar ett uns av de två extremerna, sub-bas och briljans, vilket gör att man på gott och ont upplever albumet som mellanregisterfokuserat. Med detta menar jag att mixarna är tydliga och välseparerade, men saknar kraften och storleken som hade tillkommit om dessa två extremer var bättre representerade på albumet. Albumet upplevs som litet och kraftlöst i jämförelse mot andra.

Sett till panorama så består ljudbilden både av ljudkällor i stereo och panorerad mono. Ljudfältet känns väl använt på ett kreativt men ändå välavvägt sätt. De instrumenten som uppenbart ligger i stereo är akustisk gitarr och klaviaturinstrument, resten upplever jag som ljudkällor i panorerad mono. Fantomcenter på albumet följer en etablerad standard med leadsång, bas, och bastrumma och virvelkagge i de låtar där dem används.

Sett till dimension och djup upplever jag mixarna som något torra, utan att på något sätt kännas onaturligt eller bristande. Mixarna består till stor del antingen av det naturliga rummet de spelade in i eller korta reverbtider. Sången är den som i helheten är mest effektlagd med kort reverb och vad jag gissar är ett enklare slapback eko. Just valet att göra ljudbilden så pass torr gör att när det väl kommer in något tydligt effektlagt instrument (vilket det gör i flera låtar) så ger det elementet ett större intryck än vad jag tor den skulle fått om resten av ljudbilden också hade samma mängd effekter.

Dynamikmässigt är låtarna väldigt dynamiska, de är inte överdrivet komprimerade eller limiterade, både sett till individuella ljudkällor och sett till pre-mastering. Detta gör att mixarna känns musikaliska och öppna, det sistnämnda trots avsaknaden av briljans. Jag tror avsaknaden av briljansen som nämnd tidigare hade varit mer avgörande om musiken hade varit hårdare komprimerad.

Sett till intresse så har det inte tagits till några uppenbara tekniker för att hålla intresset igång. Utan intresset ligger inbakad i Eds melodik och texter i kombination med mixarbetet kring balans och dynamik samt arrangemangen. Alltså har det med enkla medel skapat mycket intresse på ett relativt invecklat sätt, vilket jag finner imponerande.

5 Redovisning av musikproduktionen Musikprodukten består som tidigare nämnts av tre låtar i genren singer-songwriter. Låtarna framförs av artisten Martin Carlén som också skrivit låtarna i fråga. Jag fick låtarna skickade till mig av artist i varierande kvalité, de kunde vara allt ifrån en enkel inspelning med gitarr och sång till idéer till framtida produktioner.

3 16 Hz till 60 Hz 4 60 Hz till 250 Hz 5 250 Hz till 2 kHz 6 2 kHz till 4 kHz 7 4 kHz till 6 kHz 8 6 kHz till 16 kHz

5.1 Förproduktion När låtarna anlänt till mig i sina tidiga demo-form från artist började mitt arbete med att lära mig, planka och sätta mig in i låtarna. Helt enkelt klargöra för mig hur låtarna spelades och var uppbyggda, så jag kunde bygga arrangemang kring dessa. Samtliga förproduktioner gjordes i min hemstudio för enkelhetens och bekvämlighetens skull. Då hemstudion har större produktionsmöjligheter när det kommer till trumsamplingar, trumloopar och instrument som analysen visade spelar en stor roll för denna typ av sound än de andra alternativen som fanns att tillgå.

5.1.1 I Don’t (Too Drunk) Demon levererades som en gitarrbaserad låt i shuffle med mycket fokus på sången, vilket inte riktigt stämde överens med analysen och uppdragsbeskrivningen som framställdes tidigare. Det som stämde överens var att fokus låg på sången, något som behölls hela vägen till den färdiga slutproduktionen. Den stora förändringen som skedde efter låten var plankad var att den shuffle-frasering som Martins ursprungsidé präglades av, slopades för att placeras i en rak rytm. Sen togs tempot upp något och blev mer baserat efter trummor än efter gitarr.

Denna låt baseras på loopar och beatbox i enlighet med analysen. Vilket började med att ta fram ett två takter långt mönster med beatbox och trumloop som stämde in gentemot analysen samt ackompanjerade låten. När detta mönster var funnet lagrades det på extra bastrumma och virveltrumma, för att stärka låtens puls, samt för att få större kontroll och färga låtens ljudbild ytterligare. Vid detta stadie började låtens sound hamna nära You need me, I don’t need you från referensalbumet. Något jag valde att förädla ytterligare i resterande arrangemang.

När detta två takter långa rytmmönster fanns började trumloopen utvecklas till en låt och det lades på slaskinspelningar9 av gitarrer och basgitarr. Detta för att kunna föreställa hur slutprodukten kan komma till att låta när allt är klart, samt för att kunna gå in i inspelningsfasen med tydligare idéer på låtens uppbyggnad.

5.1.2 City Lights Likt den förra låten, levererades även denna som en gitarrbaserad låt med fokus på att leverera texten och melodin. Denna låt i detta utförande var något som stämde bra överens med analysen och två låtar på referensalbumet. Närmare bestämt A-Team och Lego House. Vilket anammades och förädlades till slutprodukten. Låtens slutgiltiga sound hamnar väldigt nära artistens demo, då arrangemangen starkt påminner om varandra. Förproduktionen av denna låt bestod mest av att planka låten samt att bygga upp arrangemanget lätt med slaskinspelningar av piano, basgitarr och enkel perkussion.

5.1.3 Love Me Again När jag fick artistens demo av denna låt så skiljde den sig från de övriga två då den levererades med en produktionsidé och arrangemang. Vilket utökades och förbättrades för att färga låtens sound något, ihop med att få arrangemanget att stämma bättre ihop med referensalbumet och analysen.

Artistens idé förde tankarna till flera låtar på referensalbumet direkt. Men mest U.N.I, Drunk och Grade 8, alla på sitt egna sätt. Därför började förproduktionen, efter plankningen, med att ta trumloopen som var lagd av artist, utveckla dess sound till att

9 D.v.s. temporära inspelningar vars utgångspunkt är att ersättas vid ett senare skede.

stämma mer gentemot referensalbumet. Tillexempel genom subbastrumman som kännetecknar U.N.I och trumloop i stuk med Drunk. Efter trumloopen fortsatte arbetet i enlighet med de andra två, genom att spela in och skapa ett arrangemang med hjälp av demoinspelningar.

5.2 Inspelning av material För inspelningen av materialet till detta projekt fanns två dagar i LNUs studio A att tillgå. Dessa två dagar var tänkt att hinnas med inspelningen av alla akustiska ljudkällor, gitarrer, sång, bas, piano och perkussion. Med andra ord allt utom trummorna, vilka som tidigare nämnts baserades på trumloopar.

Dessa två dagar inleddes med att sätta sound, mikrofoner och nivåer för samtliga instrument. Genom att detta löstes för samtliga instrument tidigt i processen kunde ett kreativt flöde upprätthållas genom resterande inspelningsperiod utan dödtid mellan byte av instrument. Då kunde fokus läggas på att få rätt känsla på framförandet i enlighet med litteraturstudien istället för att lägga energi på att fundera över om mikrofonen står på rätt ställe. I och med detta hade Martin, som framförde samtliga instrument, en kreativ hörna ute i det stora inspelningsrummet där det var enkelt och smärtfritt för båda att ta upp ett instrument för att prova idéer till låten. Därigenom är låtarnas arrangemang till stor del improviserad på plats i studio utefter den mall som gjordes vid förproduktionen.

Instrumenten som fanns att tillgå i inspelningsrummet var: akustisk gitarr, elgitarr, basgitarr, piano och sång. Samtliga instrument hade dubbel uppsättning mikrofoner som gav drastiskt annorlunda sound för att enkelt kunna testa olika ljudbilder för de olika låtarna, samt att om ett instrument skulle behöva bli dubblerat var det enkelt att göra så med olika sound.

Det enda som inte blev lagt på dessa två dagar av det tänkte var sången, lead och kör. Detta pga. diverse oförutsägbara händelser. I och med detta sprack tidsbudgeten som fanns angiven i uppdragsbeskrivningen och produktionen behövde gå utöver det budgeterade, då det behövde tillkomma en dag till. Drygt en vecka senare gick vi in i studion igen för att lägga sången på dessa låtar. Sångmikrofonen sattes upp på ett liknande sätt som den hade gjort på inspelningssessionen förut, vilket blev enklare tack vare dokumentering genom fotografi. På denna dag lade all lead-sång och kör till I Dont (Too Drunk). Resterande kör och lades sedan i min hemstudio för enkelheten och bekvämlighetens skull. Men även här, likt instrumenten, för att få en något annorlunda klang när man lagrar flera ljudkällor på varandra.

5.3 Musikmix Efter all inspelning var färdig var det läge att mixa musiken i min hemstudio. De tre låtarna mixades helt separat från varandra (alla tre låtarna har drastiskt olika sound), med tanken att de skall knytas ihop spektralt i pre-mastringsprocessen (dock mixades de efter analysen). Musikmixen pågick under totalt fyra dagar (till skillnad från de tre som budgeterades för i uppdragsbeskrivningen), vilket en duktig matematiker snabbt räknar ut blir en dags mixning per låt ihop med revisioner sista dagen. Mixningen fortgick helt in-the-box10, vilket även var fallet med referensalbumet.

10 In-the-box, ett vedertaget uttryck inom branschen när man enbart arbetar i den digitala domänen.

5.4 Pre-mastring Pre-mastringen gjordes, alla regler till trots, i min hemstudio. Målet med denna pre- mastring var att knyta ihop de tre låtarna till ett enhetligt sound så att de funkade att spela sida vid sida.

6 Resultat 6.1 Låtarnas sound i förhållande till förlagan När jag i efterhand lyssnar på mina färdiga låtar gentemot förlagan slår det mig att jag kommit ganska nära utan att ha tillgång till samma ljudkällor och utrustning som i förlagan. Men ljudmixarna har samma egenskaper som förlagan med annan karaktär, av logiska skäl. Vilket för mig är lite överraskande. Det stora som skiljer dessa åt, dock, är att mina mastringar har mer sub-bas och briljans än vad förlagan har. Dock inget problem enligt mig då målet aldrig var att kopiera förlagan till punkt och pricka, utan bara nå soundet och feelingen som kännetecknar denna. Samt att i mina öron låter denna ökning i sub-bas och briljans aningen bättre och modernare (referensalbumet har trots allt nästan sex år på nacken).

6.2 Låtarnas uppbyggnad och arrangemang Som nämnt tidigare så byggde jag upp låtarna efter en tydlig referenslåt från referensalbumet. Detta har lett till att vissa delar av låtens arrangemang är lånade direkt från albumet medans andra är skapade i fri relation till övrigt arrangemang.

6.2.1 I Don’t (Too Drunk) Som tidigare nämts spelar beatboxandet i denna låt en stor och betydande roll. Vilken är direkt lånad från You need me, I don’t need you. På detta har jag då lagt på ytterligare trummor då jag ansåg att detta hjälpte till att förstärka låtens puls.

Låten har fyra olika gitarrer. En akustisk, som var ett måste till alla låtarna då Martins artisteri baseras kring sången och den akustiska gitarren i enlighet med referensalbumet. Det ligger även tre elgitarrer, som improviserat på plats i studion. Två av dessa elgitarrer dubbar varandra i pre-chorus då de kommer in på partiets riff men spelar även en roll i övriga delar då de ligger som en del av kompet. Den sista elgitarren ligger i sista tredjedelen av låten och spelar adlib över kompet, lite som ett solo. Denna kom till då jag på något sätt ville anamma den känslan Martins demo hade, som förde tankarna till en annan artist i genren singer-songwriter som även är en välrenommerad gitarrvirtuos. Sen förekommer även gitarrsolona på referensalbumet, så det kändes rätt att ta till detta.

Det ligger ett piano på låten, ett akustiskt som lades på plats i studion. Detta spelar på så sätt att de inte tar något större fokus i låten, utan ligger med för att fylla på klangen i kompet.

Angående sången så kom Martin in i studion med ett tydligt arrangemang uppmålat i sitt egna huvud, som jag valde att anamma och förädla in i låten på bästa sätt jag kunde samt vinkla in mina egna idéer till det hela. Leadsångens melodik och frasering ihop med stämsången är det jag valde att behålla från Martins idéer, som i kombination med viss handledning från mitt håll visade sig fungera ganska bra. På detta lade jag på versernas dubbar, hämtad direkt från valfri R&B hit från 90-talet för att skapa rörelse

och energi, samt ”Too drunk, Too drunk, Too drunk, I’m”- i refrängens B hook. Den senare kom till då jag ansåg att B-hooken saknade en motor, något som drog den framåt.

6.2.2 City Lights City lights är som tidigare nämts baserad på den akustiska gitarren och sången vilka jag valde att anamma Martins tydliga komp och arrangemangsidéer då de fungerade bra för dessa två delar och istället vägleda dessa.

Utöver den akustiska gitarren så ligger där en elgitarr som agerar motpol till den akustiska gitarren, då de ligger utpanorerade åt varsitt håll. Det finns även två extra gitarrer som spelar gitarrmelodin som spelas i intro och mellanspel. Dessa dubbas även med ett piano och hela idén med denna melodislinga var att det behövdes någonting som fyllde ut tomrumet när sången försvann. Pianot fortsätter även att kompa i den senare delen av låten då jag ansåg att det bidrog till en framåtrörelse som behövdes.

Låten är utan trummor, då jag ansåg att det inte behövdes föt låten samt att det stämde överrens med referensalbumet. Istället byggs låtens perkussiva element upp av den akustiska och elektriska gitarren som kompletteras med basgitarr och en shaker.

Sångarrangemanget är väldigt sparsmakad på denna låt då jag ville att leadsången skulle spela en väldigt betydande roll. Det ligger dock med en understämma i refrängerna för att förstärka sången något i detta parti. Samt en kör framåt slutet av låten som skapar intresse och framåtrörelse.

6.2.3 Love Me Again Arrangemanget till denna låt byggs på mixen av trumkomp och akustisk gitarr. Jag började skapa denna låt genom att hämta in bastrumman från U.N.I vars karaktär är väldigt fokuserad kring sub-basen. Efter denna fanns letade jag i mitt bibliotek av loopar efter en trumloop som kändes passande. Denna trumloop är sedan pålagrad med extra virveltrumma, för att förstärka låtens backbeat samt en shaker som bidrar till puls.

Gitarrerna i denna låten baseras likt den föregående på akustisk gitarr som kompletteras med en elektrisk. Den akustiska gitarren dubbas även på pre-chorus för att förstärka dess melodi med en extra gitarr samt piano. Pianot fortsätter även i resterande av låten som en del av kompet.

Till övrigt så ligger där en synth som dubbleras av en mellotron som spelar melodierna som förekommer på olika ställen i låten. Denna är där då det behövdes något som fyllde ut de tomrum som fanns naturligt i låten för att lyssnaren inte skulle tappa intresse.

Sången tar väldigt mycket plats i denna låten, och det händer mycket sett till sångens arrangemang. Det är mycket stämmor som tar mycket plats. Det första stämmorna som kom tillär falsettstämman i refrängen som jag tycker är väldigt typiskt för Ed Sheeran. I Pre-chorus ligger där en understämma i första samt en extra överstämma andra gången som är där för att förstärka melodiken. I verserna ligger även där en överstämma som hade kunnat vara hämtad från valfri popdänga. Denna stämman är i mitt tycke inte helt i enlighet med referensen och vad jag ville att låten skulle vara, men den håller intresset vid liv så lyssnaren inte blir utrråkad innan första refrängen kommer på.

6.3 Kombinationen av rollerna Att vara sin egen chef och samtidigt projektledare där man styrde över ett projekt som involverade andra människor var lite förvirrande till en början men visade sig vara väldigt effektivt i slutändan då jag upplevde en ökning i mitt kreativa flöde. Fonogramproducentrollen tyckte jag inte påverkade mitt arbete som musikproducent märkbart mer än att man tvingade in sitt skapande att bli mycket mer strukturerat, vilket jag ser som positivt.

6.4 Att arbeta mot en förutbestämd uppdragsbeskrivning Vad jag märkte var att fasta mål och tidsbudgetering verkade bra på det kreativa skapandet. När man var begränsad på detta sätt blev det väldigt enkelt att skapa låtarnas arrangemang och sound. Jag visste direkt vilka instrument jag skulle använda och behövde därför inte ödsla tid på att vela över vilken typ jag skulle använda, då detta redan var förutbestämt åt mig. Den enda gången detta förutbestämda uppdragsbeskrivning blev ett problem var vid inspelningen ihop med Martin. Då Martin skrivit låtarna hade han ofta föreställt sig en väldigt klar bild kring hur låtarna skulle låta och vara uppbyggda, vilken inte alltid stämde överrens med uppdraget och analysen. Då blev det mitt jobb som musikproducent att fånga upp dessa idéer och vinkla dessa så att de passade in till uppdraget och analysen, gärna på ett så anonymt sätt som möjligt. Vilket understryker musikproducentens arbete inom personkännedom och psykologi.

Ett annat, aningen större, problem som uppstod var att studiodagarna bokades i långt förväg. Visserligen är inte detta vanligtvis ett problem då det är bra att vara välplanerad, men ibland kan livet komma emellan. Veckan innan inspelningen lyckades Martin dra på sig en penicillin-kur som påverkade dessa två studiodagar fatalt. Vi kunde med andra ord inte lägga sången under dessa två dagar som tidigare var tänkt, utan vi fick skjuta på dessa till en extra dag veckan efter. Budgeten blev spräckt med andra ord.

7 Slutdiskussion Om du, kära läsare, någon gång arbetat på frilans vet du att det krävs kunskaper inom flera områden som traditionellt sett i ett stort företag löses av flera personer. Detta arbete var tänkt att testa utöka musikproducentens arbete genom att slänga in en extra kugge i spelet. Mycket av den administrativa rollen försvann dock in i det kreativa, logiskt, med tanke på arbetets natur. Men det hade varit intressant att se ett större arbete där det administrativa spelar större roll och fonogramproducentens arbetsuppgifter blir bättre representerade. Tillexempel skulle ett arbete där fokus även lagts på att genomföra promotionen och marknadsföringen till ett album varit intressant att se.

Dessa delar kommer dock fortsätta utanför detta konstnärliga examensarbete, då dessa låtarna är ämnade för den kommersiella marknaden.

Referenser Källor Ed Sheeran, + (2011) Asylum Records/ Atlantic Records (UPC: 5052498646524)

Litteratur Doyle, Tom (2012) Jake Gosling: Producing Ed Sheeran’s +, Sound on Sound http://www.soundonsound.com/sos/jan12/articles/ed-sheeran.htm (Sidan Besökt: 2016-03-09)

Hilleström, Håkan (2014) Juridik och Avtal – Musik och Event Sandared: Recito Förlag (ISBN: 978-91-7517-550-8)

Owsinski, Bobby (2014) The Mixing Engineer’s Handbook – Third Edition Boston: Course Technology, a part of Cengage Learning (ISBN: 978-1-285-42087-5)

Passman, S. Donald (2014) All You Need to Know About the Music Business – Eighth UK Edition London: Penguin Books Ltd. (ISBN: 978-0-241-00163-9)

Portnoff, Linda (2015) Musikbranshen i Siffror – Statistik för 2009-2014, Musiksverige http://www.musiksverige.org/wp-content/uploads/MusikbranschenISiffror_2014.pdf (Sidan besökt: 2016-03-12)

Elektroniska källor British Phonographic Industry http://www.bpi.co.uk/certified-awards.aspx (Sidan Besökt: 2016-03-09)

Kulturrådet http://www.kulturradet.se/fono (Sidan Besökt: 2016-03-10)

Official Charts http://www.officialcharts.com/chart-news/the-top-20-biggest-selling-albums-of-2011- revealed-__1722/ (Sidan besökt: 2016-03-09)

Skatteverket https://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteinkomst/inkomster/royalty.4.74594778 10df5bccdd480005235.html (Sidan Besökt: 2016-03-10)

The European Sound Directors Assosiation http://www.eusound.org/submissions/annex/04.asp (Sidan besökt: 2016-03-10)