RUTTPLANERING – Retursystem För Pantade PET-Flaskor Och Aluminiumburkar

RUTTPLANERING – Retursystem för pantade PET-flaskor och aluminiumburkar

Sofie Johansson Carl Nilsson

EXAMENSARBETE 2008 Industriell Organisation och Ekonomi med inriktning Logistik och Ledning

RUTTPLANERING - Retursystem för pantade PET-flaskor och aluminiumburkar

ROUTE PLANNING - Recycle system for deposit bottles and aluminum cans

Sofie Johansson

Carl Nilsson

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom äm- nesområdet Logistik. Arbetet är ett led i den treåriga högskoleingenjörsutbild- ningen. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Handledare: Eva Johansson

Omfattning: 15 Högskolepoäng

Datum: 12 juni 2008

Arkiveringsnummer:

Förord

Detta examensarbete är den avslutande examinationen på utbildningen Industriell Or- ganisation och Ekonomi vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Arbetet är utfört i sam- arbete med uppdragsgivaren Transab samt DPS Europe som tillhandahållit programvara för datoriserad ruttplanering.

Vi vill tacka Magnus Bergkvist på Transab som erbjöd oss att arbeta med det här projektet, vilket har varit givande och intressant. Magnus har bistått med hjälp och information som varit till stor hjälp. Tack också till Kjell Engström, Netlink Örebro, som svarat på frågor om projektet och hjälpt oss på traven.

Ett tack till vår handledare på Tekniska Högskolan, Eva Johansson, som kommit med bra tips och gett bra vägledning under arbetets gång.

Ett stort tack till DPS Europe i Göteborg och speciellt Thomas Rickne, som tillhanda- hållit programvara och ovärderlig support under arbetets gång.

Jönköping, juni 2008

______Sofie Johansson Carl Nilsson

Abstract

This report is the final part within our education, Industrial Organization and Econ- omy focusing on Logistics and Management at Jönköping School of Engineering. The aim with this report is to coordinate recycle drives for deposited aluminum-cans and bottles collected from grocery stores within Jönköping county and locality.

In the present situation both aluminum cans and bottles filled with drinks are distributed to the grocery stores by the brewery’s own distributers. At the same time as they supply the drinks they also discharge the grocery stores units with restored aluminum- cans and bottles. To make it easier for the grocery stores to handle the goods in the future, all distribution of drinks ought to be directly delivered to the grocery stores own separate central warehouse. This means every brewery ought to instead supply their drinks to the grocery stores central warehouse instead of taking them directly to the grocery stores. The drinks will then be distributed from the central warehouse to the grocery stores in connection with their orders of provisions. Due to hygienic rea- sons it is not possible that the deposited units are transported together with the provi- sion. Therefore a kind of recycle drive needs to be organized.

By using computer-aided route planning systems every transport are optimized, which means the transportation and labour costs will be reduced. At the same time the strain on the environment will also be a reduced. The company, DPS Europe, an interna- tional supplier of professional designed route planning systems. They have assisted with computer software and support during the study. The software PlanLogix build optimized drive routes based on different presumptions, restrictions and parameters which is based on information given by Returpack, responsible for the Swedish bottle refund system.

A week’s work requires 19 shifts, three shifts on every work day and two shifts on the weekends. How many times the deposited units need to be collected varies between each grocery store. It differs from seven times a week to one time every forth week. This will lead to a four-week schedule with 76 routes. The total cost for the bottle refund system is 603 459 SEK/four weeks, and the filling degree on the vehicles will be approximately 50 percent.

If a bottle refund system is to be implemented it needs to be profitable for the environment, meaning the positive effects need to exceed the negative effects, which the transports cause. To implement deposit drives, the units of aluminum-cans and bottles needs to be higher so the filling degree increases. A proposal to increase the filling degree could be to decrease the number of times each grocery store gets their deposits collected. This will increase the filling degree since at every occasion there will be more units to collect and at the same time decrease the transportation.

Keywords: Bottle refund system, computerize route planning, environment, logistic, recycling, recycle system, route optimize

1 Sammanfattning

Sammanfattning

Rapporten är det avslutande momentet av utbildningen Industriell Organisation och Ekonomi med inriktning Logistik och Ledning vid Jönköpings Tekniska Högskola. Målet med examensarbetet är att planera och utforma rutter utifrån förutbestämda kriterier, för returkörningar av pantade PET-flaskor och aluminiumburkar från livsmedelsbutiker i Jönköpings län med omnejd.

I dagsläget distribueras konsumtionsfärdig dryck i aluminiumburkar och PET-flaskor till butiker med bryggeriernas egna distributörer som i samband med leveransen töm- mer butikernas lager av pantade enheter. Men för att underlätta godshanteringen hos handlarna ska i framtiden distributionen istället ske till livsmedelskedjornas olika centrallager och därifrån distribueras tillsammans med butikens beställning av livsmedel. På grund av hygieniska skäl kan butikens pantade enheter inte samköras med livsmedel vilket kräver att någon form av returkörning samordnas.

Genom att använda datorstödd ruttplanering optimeras transporterna vilket betyder att transportkostnader och arbetskostnader minimeras samtidigt som miljöpåverkan reduceras. Företaget DPS Europe är en internationell leverantör av professionella ruttplaneringssystem som bistått med programvara och support. Med hjälp av programmet PlanLogix, från DPS Europe, har optimala körrutter byggts upp utifrån olika förut- sättningar, begränsningar och parametrar baserade på information från Returpack, som ansvarar för det svenska pantsystemet.

Det krävs 19 arbetsskift i veckan, tre skift på vardagar och två skift på helger, för att samtliga butiker ska få sina lager av pantade enheter tömda. Hämtningsfrekvensen hos butikerna varierar från sju gånger i veckan till en gång var fjärde vecka, vilket resulterar i att ett fyraveckorsschema med totalt 76 rutter skapas. Totalkostnaden är 603 459 kronor/fyra veckor och den använda lastkapaciteten på fordonen är 50 procent.

Om ett retursystem ska användas måste det vara miljölönsamt, det vill säga att de positiva effekterna med retursystemet måste vara fler än de negativa konsekvenserna som ökade transporter medför. För att det ska bli försvarbart och lönsamt att utföra returkörningar för PET-flaskor och aluminiumburkar krävs en högt utnyttjande av lastkapacitet. Ett förslag som ökar utnyttjandet av lastkapaciteten är att minska butikernas hämtningsfrekvens så att det vid varje hämtningstillfälle finns mer pantande enheter att hämta. På så sätt ökar den använda lastkapaciteten samtidigt som trans- portsträckan reduceras.

Nyckelord: Datoriserad ruttplanering, logistik, miljö, pantsystem, retursystem, ruttoptimering, återvinning

2 Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

1 Inledning...... 5

1.1 FÖRETAGSBESKRIVNINGAR ...... 5 1.1.1 Transab ...... 5 1.1.2 Returpack ...... 6 1.2 BAKGRUND ...... 6 1.2.1 Nulägesbeskrivning...... 6 1.2.2 Framtidsplan ...... 7 1.2.3 Uppdragsbeskrivning ...... 7 1.3 MÅL ...... 7 1.4 AVGRÄNSNINGAR ...... 7 1.5 DISPOSITION ...... 8 2 Teoretisk bakgrund ...... 9

2.1 VAD ÄR LOGISTIK?...... 9 2.2 LOGISTIKSYSTEMETS TOTALKOSTNAD ...... 9 2.2.1 Logistiksystemets åtta kostnadstyper...... 10 2.3 VÄGTRANSPORTER...... 11 2.3.1 Fyllnadsgrad...... 11 2.4 LAGAR OCH REGELVERK...... 11 2.4.1 Kör- och vilotider...... 11 2.4.2 Färdskrivare...... 12 2.5 RETURSYSTEM - ”OMVÄND DISTRIBUTION”...... 13 2.5.1 Förpackningar...... 13 2.5.2 Olika typer av retursystem...... 13 2.5.3 Återanvändning och återvinning ...... 14 2.5.4 Retursystemens struktur...... 14 2.6 MILJÖ...... 15 2.6.1 Alternativa bränslen ...... 16 2.7 PROGNOSTISERING ...... 16 2.8 RUTTPLANERING ...... 17 2.8.1 Ruttplaneringsproblemet ...... 18 2.8.2 Sekvensering av rutter...... 19 2.8.3 Transportstrategier...... 19 2.9 DATORISERAD RUTTPLANERING...... 20 2.9.1 Fördelar med datoriserad ruttplanering ...... 20 2.9.2 Nackdelar med datoriserad ruttplanering ...... 21 2.9.3 Indata till ruttplaneringen...... 21 3 Metod ...... 23

3.1 UNDERSÖKNINGSMETODER ...... 23 3.1.1 Litteraturstudier...... 23 3.1.2 Datainsamling...... 23 3.1.3 Analys av data ...... 24 3.1.4 Ruttplanering...... 24 3.2 GENOMFÖRANDE...... 26 3.2.1 Indata till PlanLogix...... 27 3.2.2 Arbetssteg i PlanLogix...... 30 3.2.3 Kostnader för olika arbetstider...... 35 3.2.4 Sporadiska hämtningar...... 35 3.3 METODKRITIK ...... 36 3.3.1 Reliabilitet ...... 36 3.3.2 Validitet...... 36

3 Innehållsförteckning

3.3.3 Indata till PlanLogix...... 36 4 Resultat ...... 38

4.1 ETT FORDON – TVÅ SKIFT ...... 38 4.2 TVÅ FORDON – TRE SKIFT ...... 39 4.2.1 Nyckeltal för Två fordon – Tre skift...... 41 5 Analys...... 42

5.1 ETT FORDON – TVÅ SKIFT ...... 42 5.2 TVÅ FORDON – TRE SKIFT ...... 42 5.3 TRE FORDON – ENDAST DAGSKIFT ...... 43 6 Diskussion ...... 44

6.1 JÄMFÖRELSE AV BRÄNSLEALTERNATIV ...... 44 6.2 FRAMTIDA PROGNOSER...... 45 7 Referenser...... 46

8 Sökord...... 48

9 Bilagor...... 49 Bilaga 1 - Aluminiumburkens och PET-flaskans väg genom Returpacks pantsystem...... 50 Bilaga 2 – Lämpliga dagar för sporadiska hämtningar...... 51 Bilaga 3 – Rutter för vecka 1...... 53 Bilaga 4 – Rutter för vecka 2...... 73 Bilaga 5 – Rutter för vecka 3...... 93 Bilaga 6 – Rutter för vecka 4...... 113 Figurförteckning Figur 1: Logistiksystemets kostnader 10 Figur 2 Exempel på rutter i ett område 18 Figur 3: Sekvensering av rutter 19 Figur 4: Koordinatsystemets uppbyggnad 21 Figur 5: Designläget i Frågor, Microsoft Access 27 Figur 6: Importfil till PlanLogix 28 Figur 7: Skapa profiler i PlanLogix 30 Figur 8: Manuella inställningar för fordonstyper i PlanLogix 31 Figur 9: Importfil till PlanLogix 32 Figur 10: Optimering av rutter i PlanLogix 34 Figur 11: Gula markeringar visar oallokerade order och listan visar de 14 rutterna 38 Figur 12: Gröna markeringar visar allokerade order och listan visar de 19 rutterna för vecka 1 40 Figur 13: Körordningen för rutt 1.1.1.D och rutten utritat på karta 40 Tabellförteckning Tabell 1: Lönekostnader 35 Tabell 2: Nyckeltal för fyraveckorsschemat 41

4 Inledning

1 Inledning Det här arbetet är det avslutande momentet av utbildningen Industriell Organisation och Ekonomi med inriktning Logistik och Ledning vid Jönköpings Tekniska Högsko- la. Ämnesområdet för rapporten är logistik och behandlar ruttplanering för att samordna returkörningar av aluminiumburkar och PET-flaskor från livsmedelsbutiker i Jönköpings län med omnejd. Uppsatsens uppdragsgivare är Transab, ett väletablerat entreprenadföretag i Jönköping. Transab har i sin tur erhållit uppdraget att samordna returkörningar från Returpack, som ansvarar för det svenska pantsystemet.

Ruttplanering kan utföras manuellt eller med hjälp av datorstöd. Med hjälp av ett datoriserat ruttplaneringsprogram optimeras körrutter och negativa miljökonsekvenser som transporter medför reduceras.

1.1 Företagsbeskrivningar

1.1.1 Transab

Transab är en del av Transabgruppen som även innefattar Kindgrensgatans fastighets AB och Bjursells samt tre intresseföretag. Transabgruppen är uppbyggt av 43 med- lemsföretag och sysselsätter omkring 300 personer samt omsätter 330 miljoner kronor per år (Transab, 2008).

Transab har sitt säte i Jönköping, centralt i förhållande till Sveriges tre största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö. Inom Jönköpings kommun är Transab ett av de största företagen inom Logistik, Bygg/Anläggning, Entreprenad och Återvinning. Transab har en stor och varierad fordonsflotta till sitt förfogande vilket gör dem flex- ibla att utföra tjänster inom de olika affärsområdena (Transab, 2008).

Uppdelningen på fyra affärsområden gör att Transab kan specialisera sig inom varje arbetsområde och på så sätt tillgodose marknaden på ett bättre sätt. Bygg/Anläggning är stommen i Transabs verksamhet och innefattar allt från uthyrning av bilar och ma- skiner till totallösningar med transport och maskintjänster. Inom affärsområdet Logis- tik erbjuder Transab transporter som sedan kan kompletteras med exempelvis backup, statistik och transportplanering. Backup innebär att Transab sätter in extra resurser vid volymtoppar samt anpassar distributionen vid lägre volymer. Statistik betyder att Transab följer upp, kvalitetssäkrar samt utvecklar uppdrag. Transportplanering inne- bär att Transab tar ansvar för hela distributionskedjan och skapar kostnadseffektiva lösningar. Affärsområdet Entreprenad handlar om att beställaren talar om vad han vill få utfört inom mark och anläggning och Bjursells utför arbetet till ett förutbestämt pris. Det senaste tillkomna affärsområdet startade våren 2008 och är en återvinnings- verksamhet på Torsvik, nio kilometer söder om Jönköping. Här hanteras återvunnet material från Transabs egna verksamhet (Transab, 2008).

Transab är miljö- och kvalitetscertifierade enligt ISO 14001:1996 respektive ISO 9001:2000. Transab arbetar ständigt med att förbättra den egna verksamhetens kvalitet samt minska miljöbelastningen (Transab, 2008).

5 Inledning

1.1.2 Returpack

Returpack består av två nära samarbetande bolag som hanterar var sitt materialslag. AB Svenska Returpack ansvarar för det svenska pantsystemet och återvinning av aluminiumburkar och AB Svenska Returpack-PET ansvarar för återvinning av PET- flaskor. Dessa bolag benämns i det följande endast Returpack som är ett välkänt va- rumärke. Returpack arbetar med att informera om det svenska pantsystemet för att öka andelen pantade förpackningar, administrera ekonomin mellan samtliga ingående par- ter samt att samordna återtagningen av pantförpackningar (Informationsbroschyr, Re- turpack).

AB Svenska Returpack bildades år 1984 efter att den svenska regeringen beslutat om att aluminiumburkar skulle återvinnas och därmed infördes ett pantsystem. År 1994 byggdes pantsystemet ut med återvinningsbara plastflaskor, även detta efter ett beslut från regeringen. Sedan oktober 2003 transporteras samtliga återvunna aluminiumburkar och PET-flaskor till Returpacks återvinningscentral i Norrköping. Här sorteras, räknas och balas de returnerade materialen. En central återvinningsstation ger bättre kontroll över pantflödet, underlättar sorteringsprocessen och förbättrar kvaliteten på materialet som sedan transportas vidare till återvinningsföretag (Returpack, 2008).

1.2 Bakgrund Konsumtionen av drycker i aluminiumburkar och PET-flaskor har ökat markant under de senaste åren. Konsumeringen av buteljerat vatten har på 10 år ökat med över 100 procent i Sverige, vilket medför att antalet pantade enheter är fler än någonsin. Idag pantas omkring 85 procent av alla sålda aluminiumburkar och PET-flaskor vilket gör svenskarna bäst i världen på att panta. Årligen innebär det att mer än en miljard enheter pantas och återvinns. Returpacks målsättning är dock ännu högre, målet är att 90 procent av alla aluminiumburkar och PET-flaskor ska återvinnas (Returpack, 2008).

Att panta innebär stora miljövinster både ur nedskräpningssynpunkt och ur energiåt- gång. Regeringens beslut om pantsystemet syftade till en början att få bukt med ökad nedskräpning i naturen, vilket också utvecklat sig bra, trots en markant ökning av sål- da aluminiumburkar och PET-flaskor. Ur ett energiperspektiv sparas ca 95 procent energi när aluminiumburkar tillverkas av återvunnet material (Informationsbroschyr, Returpack).

1.2.1 Nulägesbeskrivning

Konsumtionsfärdig dryck (öl och läsk) i aluminiumburkar och PET-flaskor levereras i dagsläget till livsmedelsaffärer runt om i Sverige av bryggeriernas egna distributörer, exempelvis Coca-cola, Spendrups och Carlsberg. Samtidigt som distributören levererar de konsumtionsfärdiga dryckerna tömmer distributören butikernas lager på pantade aluminiumburkar och PET-flaskor (Transabs logistikchef, 2008). Distributionen av dryckerna samkörs alltså med den omvända distributionen, returkörningen, vilket gör att transportens fyllnadsgrad blir hög. Bilaga 1 beskriver aluminiumburkens och PET- flaskans väg genom Returpacks pantsystem.

6 Inledning

1.2.2 Framtidsplan

För att få ner antalet leverantörer till varje enskild butik och därmed underlätta godshanteringen hos handlarna ska bryggeriernas distributörer istället leverera konsum- tionsfärdiga drycker till de olika livsmedelskedjornas centrallager. Därifrån ska sedan livsmedelskedjornas egna distributörer leverera de konsumtionsfärdiga dryckerna tillsammans med butikens övriga beställningar av livsmedel. Problemet är dock att livsmedelskedjornas distributörer inte kan ta hand om det pantande godset som finns i livsmedelsbutikerna av hygieniska skäl. Det pantade godset är inte rengjort vilket gör det olämpligt att transportera med livsmedel. Det kräver därför att någon form av re- turkörning samordnas.

Tanken är att de pantade returerna som hämtats upp hos de olika butikerna ska transporteras till en depå på Torsvik, som kommer att fungera som ett mellanlager. Från Torsvik ska sedan det inhämtade godset transporteras med fjärrtransport till Retur- packs återvinningsstation i Norrköping (Transabs logistikchef, 2008).

1.2.3 Uppdragsbeskrivning

Transab har fått i uppdrag från Returpack att samordna returkörningar av pantade aluminiumburkar och PET-flaskor från livsmedelsbutiker i ett område som omfattar Jönköpings län med omnejd. Att samordna returkörningar är landsomfattande projekt där Sverige är indelat i olika områden och har i dagsläget påbörjats i Örebro och Malmö med goda resultat. Liknande returkörningar kommer successivt genomföras i hela landet.

Transab har i sin tur gett författarna i uppdrag att utifrån flertalet parametrar utforma optimala rutter och beräkna totalkostnaden för dessa. Relevanta parametrar att ta hän- syn till vid ruttplanering är bland annat pantvolymer för aluminiumburkar och PET- flaskor, hämtningsfrekvens hos handlarna, samt lagar och förordningar gällande kör- och vilotider. För att ruttplaneringen ska kunna genomföras måste fordonens lastkapacitet, antalet fordon samt vilken typ av fordon som bör användas bestämmas. Med denna rapport som underlag kan Transab sedan använda resultatet för implementering av rutterna under tredje kvartalet år 2009.

1.3 Mål Målet med examensarbetet är att planera och utforma rutter utifrån förutbestämda kriterier, för returkörningar av pantade PET-flaskor och aluminiumburkar från livsmedelsbutiker i Jönköpings län med omnejd. Genom att minimera transportsträckan och maximera fyllnadsgraden leder det till mindre påverkan på miljön och omgivningen samt en lägre resursåtgång.

1.4 Avgränsningar • Studien behandlar inte transporteringen av pantade aluminiumburkar och PET- flaskor från depån på Torsvik, Jönköping, till den centrala återvinningsstatio- nen i Norrköping. Alla arbetsscheman och kostnadsberäkningar utgår från de- påns position på Torsvik. Mellanlagrets storlek, hur ofta transporter till Norr-

7 Inledning

köping ska ske samt vilken typ av fordon som ska användas för fjärrtranspor- ten är inte bestämt.

• Vilket slags fordon som ska användas i studien är av betydelse för rutternas utformning. Studien utvärderar dock inte olika fordonsalternativ, utan samtliga beräkningar i studien är baserade på användning av en komprimeringsbil, vilket var rekommendationen från Transab.

• Implementering av returkörningar i Jönköpings län är tänkt att starta under år 2009 och rutterna är därför baserade på volymprognoser, som är framtagna av Returpack, för år 2009. Övriga prognoser tas inte i beaktning då dessa inte är relevanta för studien.

• Studien behandlar endast kostnadsaspekten för returkörningar och tar i resultatet inte hänsyn till någon intäkt som inhämtning av pantat gods kommer att bära med sig. Detta för att endast kostandsaspekten är av betydelse för uppdragsgivaren Transab.

1.5 Disposition I rapportens inledning beskrivs uppdraget och varför ett behov av returkörningar upp- stått. I inledningen definieras även målet med examensarbetet. Nästföljande kapitel är en teoretisk bakgrund som behandlar ämnesområdet logistik. Teorikapitlet inriktas mot vilka förutsättningar en transport kräver, vad som menas med retursystem/omvänd distribution och vad ruttplanering är och hur den kan tillämpas. Den teoretiska bakgrunden ligger till grund för resonemang och val av metod som beskrivs i metodkapitlet. Metodkapitlet är indelat i två delar som tydliggör undersökningsme- todiken samt på ett utförligt sätt beskriver genomförandet. Därefter följer resultatet vilket innefattar sammanfattning av körscheman och kostnadsanalyser. De rutter som utformats presenteras sist i rapporten som bilagor. Resultaten analyseras i ett eget kapitel och därefter följer en diskussion. Diskussionen är dels baserad på de teoretiska kapitlen om miljö och alternativa bränslen och dels på resultatet som framkommit vid användning av ruttplaneringsprogrammet PlanLogix. Referenser som används i rapporten presenteras tillsammans med bilagor sist i rapporten.

8 Teoretisk bakgrund

2 Teoretisk bakgrund I den teoretiska bakgrunden presenteras och beskrivs den teori som är relevant för studiens genomförande och som ligger till grund för resultat, analys samt diskussion. Teorikapitlet behandlar ämnesområdet logistik och inriktas mot retursystem, ruttplanering och datoriserade ruttplanering. Teorin är hämtad från litteratur, webbsidor och muntliga referenser.

2.1 Vad är logistik? Logistik kan definieras som läran om effektiva materialflöden (Persson & Virum, 1996). Logistik beskrivs som ett samlingsnamn för de aktiviteter och verksamheter som ser till att material och produkter finns på rätt plats i rätt tid. Logistik syftar även på att de inblandade parterna ska få en ökad ekonomisk vinning (Jonsson & Mattsson, 2005). Detta görs genom att skapa flödeseffektivitet. De flöden som omfattas är de fysiska flödena, informationsflödena och betalningsflödena (Storhagen, 2003).

Persson & Virum, (1996) skriver att logistik alltid har varit sammankopplat med en effektiv förflyttning och försörjning av trupper i samband med krig. Ett exempel är Gulfkriget, som kallats för ”the logistics war” där förflyttning och försörjning av trupper och material genomfördes på betydligt kortare tid än vad som hade skett tidigare.

Logistik ska inte bara ses som en uppsättning tekniker, metoder eller verktyg utan i det stora hela som ett synsätt. Logistiken finns inom företaget, mellan företagen och från råvara till slutlig förbrukare (Jonsson & Mattsson, 2005). I Skandinavien används dessutom materialadministration (MA) som synonym till logistik för att påvisa logistikens roll om att administrera material i och mellan företag. I samband med det syn- sättet definierar Jonsson & Mattson (2005, s. 20) logistik som:

”planering, organisering och styrning av alla aktiviteter i materialflödet, från råma- terialanskaffning till slutlig konsumtion och returflöden av framställd produkt, och som syftar till att tillfredställa kunders och övriga intressenters behov och önskemål, dvs. ge en god kundservice, låga kostnader, låg kapitalbindning och små miljökonse- kvenser.”

Lumsden (2006, s. 22) refererar till Shapiro & Heskett (1985) som definierar logistik som de sju R:en enligt följande:

”Logistik definieras som de aktiviteter som har att göra med att erhålla rätt vara eller service i rätt kvantitet, i rätt skick, på rätt plats, vid rätt tidpunkt, hos rätt kund, till rätt kostnad”

2.2 Logistiksystemets totalkostnad Logistiksystemets totalkostnad innebär att hänsyn inte enbart ska tas till specifika individuella logistikaktiviteter utan till det stora hela. Om en kostnad för en aktivitet minimeras, kan det hända att kostnader för andra aktiviteter höjs desto mer. Det är viktigt att se till helheten vid olika logistikbeslut (Jonsson & Mattsson, 2005). Figur 1

9 Teoretisk bakgrund visar hur samtliga kostnader påverkar varandra och att även kundservice och miljö- konsekvenser påverkas av logistiksystemets uppbyggnad.

Kundservice Miljökonsekvenser

Logistiksystemets kostnader Brist och förseningskotnader Emballagekostnader

Transport- och Kapacitetsrelaterade kostnader hanteringskostnader Lagringskostnader

Administrativa kostnader Orderkostnader

Figur 1: Logistiksystemets kostnader (egen modell baserad på Jonsson & Mattsson (2005), s. 142)

2.2.1 Logistiksystemets åtta kostnadstyper

Enligt Jonsson & Mattsson (2005) finns det åtta kostnadstyper; transport och hanteringskostnader, emballeringskostnader, lagringskostnader, administrativa kostnader, orderkostnader, kapacitetsrelaterade kostnader, brist och förseningskostnader samt miljörelaterade kostnader.

Transport och hanteringskostnader brukar delas in i externa och interna transporter. De interna transporterna avser först och främst plockning, förflyttning och paketering. De externa transporternas aktiviteter är lastning, förflyttning, omlastning och lossning av gods vid transporter mellan företagets anläggningar samt mellan leverantörer och kunder (Jonsson & Mattsson, 2005). Emballeringskostnaderna omfattar förpack- ningsmaterial, emballering och godsmärkning. Vid flergångssystem för förpackningar tillkommer även kostnader för administration, återtransport, lagring och rekonditione- ring. Den tredje kostnadstypen är lagringskostnader och är kostnaden för att lagerhål- la varor, beror bland annat på dess kvantitet. De olika kostnaderna består bland annat av kapitalkostnad för bundet kapital, lagerhyra, försäkring samt kostnader för skador och svinn (Jonsson & Mattsson, 2005; Persson & Virum, 1996). Administrativa kostnader omfattar alla de kostnader som förknippas med långsiktig planering och operativ styrning av verksamheten. Dessa kostnader innefattas bland annat av löner till ad- ministrativ personal samt datorer och kommunikationsutrustning för verksamheten (Jonsson & Mattsson, 2005). Orderkostnader kan hänföras till hantering av inköps- och tillverkningsorder. Fordonen och maskinerna tillsammans med personalen och de tillgängliga anläggningarna utgör den tillgängliga kapaciteten. Kapacitetsrelaterade kostnader kan omfatta årliga avskrivningar och underhåll och drift av anläggningarna. Brist och förseningskostnader uppstår när leveransen eller hämtningen inte kan ske enligt kundens önskemål. Detta kan bero på övertidsarbete i tillverkningen eller extra kostnader för snabbtransporter. Transporter påverkar miljön till exempel genom ut-

10 Teoretisk bakgrund släpp, trängsel och buller. De miljörelaterade kostnaderna är svåra att uppskatta där- för att effekterna kan visa sig långt framöver (Jonsson & Mattsson, 2005).

2.3 Vägtransporter Kraven på att transporter ska vara snabba och effektiva har ökat kraftigt. Med lastbil kan i stort sett vilken godstyp som helst transporteras från dörr till dörr. Tack vare detta kan antalet omlastningar reduceras och därigenom färre godsskador uppkomma (Lumsden, 2006). Vägbunden lastbilstrafik är det vanligaste sättet att genomföra såväl långa som korta godstransporter eftersom detta är det enda trafikslaget som kan erbjuda transporter utan omlastningar från leverantör till kund (Jonsson & Mattsson, 2005).

Pewe (2002) skriver att lastbilens främsta konkurrensfördel är dess snabbhet och flex- ibilitet. Dessutom har lastbilen möjligheten att kompletteringslasta eller dellossa under pågående transport. Detta gör lastbilen till ett optimalt och flexibelt fordon vid ruttplanering och ökar möjligheten att tillfredställa kundernas krav på leveransplats ökar.

Lastbilens nackdelar är begränsningar inom vägnätet, framkomligheten inom vissa områden, gränser för lastkapacitet och dess utsläpp av miljöfarliga ämnen i den omgi- vande miljön, natur och bebyggelsen(Pewe, 2002). Inom städerna är luftföroreningar, buller och framkomlighet de stora problemen (Pewe, 2002). Ytterligare nackdelar hos lastbilarna finns i form av en hård reglering som styrs av nationella och internationella beslut (Storhagen, 2003).

2.3.1 Fyllnadsgrad

Utnyttjandet av lastkapaciteten brukar benämnas fyllnadsgrad. Fyllnadsgraden mäts som andelen utnyttjad lastvolym, lastyta eller maximal lastvikt (Jonsson & Mattsson, 2005). För att maximera ett fordons fyllnadsgrad är det viktigt att beakta returflödena. Det kan dock vara svårt att hålla en hög fyllnadsgrad på grund av att distribution och returflöden inte är samordnade, ett fordon som har en fyllnadsgrad på 100 procent till en mottagare och går tomt tillbaka, har totalt sett en fyllnadsgrad på 50 procent. De menar vidare att distributionssystem är ofta dimensionerade efter efterfrågetoppar och det är därför inte ovanligt att fyllnadsgraden på en lastbil är 50 procent. Detta leder till att fordonet inte utnyttjas maximalt alla dagar om året. Genom att hålla en hög fyllnadsgrad resulterar detta i minskade transportkostnader per transporterad enhet och dessutom mindre belastning för miljön (Jonsson & Mattsson, 2005).

2.4 Lagar och regelverk

2.4.1 Kör- och vilotider

Från och med den 1 juli 2005 gäller Vägarbetstidslagen (2005:395) för alla anställda som deltar i vägtransporter och som omfattas av kör- och vilotidsreglerna. I lagen regleras bland annat hur mycket en anställd får arbeta och hur ofta chauffören måste ta rast. Lagen gäller för svenska anställda förare som kör i Sverige och i utlandet samt för utländska förare som kör i Sverige (Arbetsmiljöverket, 2008).

11 Teoretisk bakgrund

Sedan den 11 april 2007 finns det även ett regelverk gällande kör- och vilotider för vägtransporter med fordon eller fordonskombinationer med en totalvikt över 3,5 ton samt bussar oavsett vikt (Vägverket, 2008a). Regelverket gäller i EU:s medlemsländer samt i EES-länderna Island, Liechtenstein och Norge. Samliga fordon som omfattas av reglerna måste vara utrustade med en färdskrivare som registrerar kör- och vilotider. För lastfordon under 3,5 ton samt taxibilar gäller nationella regler. Föraren ska istället för att använda en färdskrivare föra en personlig tidbok där vilotiden fylls i. Genom uppgifterna som registreras i färdskrivaren och uppgifterna i tidboken kan kontrollmyndigheter kontrollera att reglerna följs (Vägverket, 2008a).

Kör- och vilotidsreglerna finns för att (Vägverket, 2008b):

• Säkerställa en sund konkurrens mellan aktörerna i vägtransportbranschen • Ge förarna en god social situation • Bidra till ökad trafiksäkerhet genom regelbunden vila och rimliga arbetspass för chaufförerna

Regelverket säger att körtiden inte får överskrida nio timmar per arbetsdag, men får utökas till tio timmar per dag högst två gånger i veckan. Körtid är den tid som registreras som körning i färdskrivaren och för att bidra till en ökad trafiksäkerhet delas körtiden in i körperioder. En körperiod är körtiden mellan det att föraren börjar köra efter en viloperiod eller rast. Körperioden får dock inte överskrida en körtid på fyra och en halv timma. Under tiden en körperiod pågår eller efter en körperiod är slut ska en rast tas ut på 45 minuter. Rasten kan tas ut i helhet eller delas på två. Efter minst 45 minuters rast påbörjas alltid en ny körperiod (Vägverket, 2008c).

Under varje 24-timmarsperiod ska föraren ha en sammanhängande dygnsvila på minst 11 timmar. Dygnsvilan kan max tre gånger i veckan reduceras till nio timmar och får då inte avbrytas. Vid 11 timmars dygnsvila kan vilan delas på två delar, dock måste dygnsvilan förlängas till 12 timmar. Kravet är då att den första delen måste vara minst tre timmar och den andra delen måste vara minst nio timmar. Dygnsvilan får hållas i fordonet om ändamålsenlig sovmöjlighet finns (Vägverket, 2008c).

2.4.2 Färdskrivare

Det finns två typer av färdskrivare, analog och digital (Vägverket, 2008d). Med analog färdskrivare registreras kör- och vilotider mekaniskt på diagramblad. Bristande funktion hos den analoga färdskrivaren gör det enkelt att kringgå EU:s regelverk och det är lätt att manipulera den faktiska körtiden. För att undkomma problem med fusk och manipulation måste samtliga nytillverkade bussar och tunga lastbilar från den 1 maj 2006 vara utrustade med digitala färdskrivare. Kör- och vilotider registreras digi- talt i en fordonsenhet och på ett förarkort. Vidare står det på Vägverkets hemsida (2008d) att syftet med digitala färdskrivare är att få en effektivare kontroll mot EU:s regelverk vilket leder till bättre arbetsmiljö för förarna och ökad trafiksäkerhet. För att använda en digital färdskrivare krävs ett personligt förarkort som alltid ska användas. Föraren ansvarar för att innan en körning kontrollera att rätt tid och rätt land är regi- strerat i färdskrivaren samt att färdskrivaren fungerar. Det är arbetsgivarens skyldighet att färdskrivaren fungerar tillfredsställande. Detta gäller både för analoga och digitala färdskrivare (Vägverket, 2008d).

12 Teoretisk bakgrund

2.5 Retursystem - ”omvänd distribution” Av olika anledningar krävs det att förpackningen efter användning måste tillbaka till leverantör eller återförsäljare. Detta kan bero på ekonomiska skäl (värde på förpack- ningen), platsbrist eller att slutkonsumenten inte kan hantera förpackningen. Det är anledningen till att ett omvänt distributionssystem – retursystem skapas (Lumsden, 2006). Syftet med omvänd distribution är alltså att förflytta varor och material från konsumenten tillbaka till en punkt för återanvändning eller återvinning (Storhagen, 2003). Ett retursystem kan antingen vara öppet eller slutet. Det öppna systemet fungerar utanför företagets gränser. Det innebär att olika företag ansluter sig till ett och samma retursystem. Ett slutet system innebär att retursystemet fungerar inom företa- gets verksamhet (Storhagen, 2003). En skillnad mellan omvänd distribution och vanlig distribution är att den omvända inte är lika tidskritisk. Vid returer är godsvärdet och kapitalbindningen lägre och hållbarhetstiden är lång (Jonsson & Mattsson, 2005).

En nackdel med retursystem är att det förekommer svinn och låg omsättningshastighet på lastbärarna. Svinnet kan bero på att lastbärare anses användbara till annat än just det de är till för och används exempelvis som förvaringsplats istället för att returneras. Den låga omsättningshastigheten beror oftast på att godset lagras på eller i sin lastbä- rare eller att ett antal lastbärare samlas ihop för att få en mer rationell returtransport (Storhagen, 2003).

Främsta anledningen till att skapa ett retursystem är att minska de negativa miljökon- sekvenserna. Därför måste ett retursystem vara ”miljölönsamt”. Det betyder att miljö- belastningen på grund av insamling och transport inte får överstiga de vinster som uppstår i kretsloppssystemet. Returlogistik är vanligt för olika sorteters förpackningar, till exempel tomflaskor, plast, metall, papper och glas (Jonsson & Mattsson, 2005).

2.5.1 Förpackningar

Förpackningar utgör en stor del av samhällets totala avfall. Förpackningens utformning påverkar möjligheten till effektiv och miljövänlig hantering och transportering samt användning och återvinning (Jonsson & Mattsson, 2005). Producenten har ett producentansvar när det handlar om förpackningar. Vid tillverkning ska producenten ansvara för att förpackningarna är utformade så de kan återvinnas och därmed minska avfallet. Det innebär även att producenten ansvarar för att tillhandahålla lämpliga in- samlingssystem för förpackningarna och att utsorterade förpackningar transporteras bort och återanvänds, återvinns eller på annat sätt tas om hand på ett miljömässigt sätt. Men för att systemet ska slutas kräver det att användaren som förbrukar förpackning- en sorterar ut dem från övrigt avfall och lämnar dem till insamlingssystemet. Används förpackningsmaterial som möjliggör kompakta laster kan fyllnadsgraden i fordonet öka och därmed minska de indirekta miljökonsekvenserna (Jonsson & Mattsson, 2005).

2.5.2 Olika typer av retursystem

Lumsden (2006) skriver att retursystemen kan se ut på olika sätt beroende på hur för- packningen ser ut och hur förpackningen återinförs i systemet.

• Återanvändning – Förpackningen återanvänds till sin ursprungliga funktion.

13 Teoretisk bakgrund

• Materialåtervinning – Förpackningens ingående material återvinns till nya förpackningar oberoende av förpackningens tidigare funktion. • Energiåtervinning – Förpackningens ingående energivärde tas tillvara och det sker oftast genom förbränning. • Biologisk behandling – Förpackningar med eventuella rester bryts ned med biologisk behandling, rötning eller kompostering. • Deponi – Förpackningar med eventuella rester deponeras på en bestämd plats utan krav på återvinning eller nedbrytning.

2.5.3 Återanvändning och återvinning

Genom återanvändning och materialåtervinning ökar livslängden på produkterna och materialvolymerna reduceras. Ett typexempel av återanvändning är PET-flaskor och aluminiumburkar och innebär att materialet i en produkt omvandlas till en ny produkt (Storhagen, 2003). Men all återanvändning och återvinning är beroende av väl funge- rande logistik som leder till ökade transporter. För att det ska vara försvarbart med ökade transporter ställs det höga krav på transport- och logistiklösningarna. Fördelar- na med återanvändning och återvinning måste med marginal väga upp nackdelarna med transporterna (Storhagen, 2003).

2.5.4 Retursystemens struktur

Strukturen för retursystemen består av tre komponenter; organisation, ägande och kostnader för retursystemet (Lumsden, 2006).

Organisation • Bytessystem – Förpackningarna byts hela tiden. När en fylld förpackning läm- nas återfås en motsvarande tom förpackning. • Pantsystem – Förpackning ges ett värde som sedan kan utnyttjas för att säljas eller köpas efter behov. Värdet som sätts på förpackningen har stor betydelse för att användaren ska bli intresserad att återlämna förpackningen. • Hyrsystem – Förpackningarna hyrs under tiden som användaren förbrukar den. Även här är prissättningen en viktig faktor för att användaren ska eliminera hyreskostnaden genom att leverera tillbaka förpackningen till systemet.

Ägande • Individuellt – Var och en äger sina egna förpackningar. Här måste ett värde tilldelas förpackningen eller måste ett system byggas upp för att följa alla för- packningar. • Ensidigt – Ett av företagen i en relation tar över ägandet av förpackningarna i systemet. Ägaren kan då själv bygga upp ett kontrollerbart system för för- packningarna. • Gemensamt – Till skillnad mot ensidigt så sköts systemet gemensamt. Viktigt att ansvaret är tydligt fördelat bland deltagarna. • Tredje part – En utomstående part som inte är delaktig i distributionskedjan äger förpackningarna.

14 Teoretisk bakgrund

Kostnader för retursystemen • Administration – Retursystemen måste administrera såsom personal, hyra av lokaler och transporter. • Kapitalbindning och lager – Förpackningarna binder i sig ett kapital. Detta gäller både förpackningar inom flödet och förpackningar som lagerhålls. • Nyanskaffning och skrotning – Nya förpackningar/enheter måste köpas in på grund av omsättning, förslitningar och modernisering av förpackningar. • Svinn – Förpackningarna försvinner på olika sätt. Det är viktigt att eliminera svinnet för att kunna hantera returflödet bättre. • Returtransport – Returtransporterna bör göras så effektiva som möjligt för att denna del inte tillför något värde till förpackningen. • Sortering och inspektion – Förpackningarna kräver inspektion och sortering. • Reparation och rengöring – Förpackningarna kräver rengörning och andra åt- gärder för att konsumenten varit ovarsam i sin hantering eller inte rengjort dem. Detta görs också av hygieniska skäl.

2.6 Miljö Logistiksystem påverkar miljön på olika sätt, exempelvis genom föroreningar i form av utsläpp och buller från transporter, hög energiförbrukning samt bristfällig hantering av avfall och återvinning (Jonsson & Mattsson, 2005). Externa transporter resulterar i en direkt miljöpåverkan på grund av utsläpp till luft, vatten och mark. Vid all förbrän- ning bildas koldioxid, vatten och energi. Koldioxiden från förbränning av fossila bränslen ger upphov till ökad växthuseffekt som är ett av många av dagens miljöhot. Men utsläpp sker även bland annat i samband med spill, läckage, olyckshändelser och däckslitage (Jonsson & Mattsson, 2005).

Miljöpåverkan kan klassificeras i tre nivåer; lokal påverkan, regional påverkan samt global påverkan (Lumsden, 2006). Lokal påverkan är utsläpp som direkt påverkar människors hälsa och välbefinnande samt den närliggande miljön. Dessa miljöhot, exempelvis buller, lukt, avfall och skrot samt luftföroreningar är kortlivade och ofta lätta att identifiera och reducera. Regional påverkan färdas längre sträckor och påver- kar miljön i ett längre perspektiv. Det kan handla om övergödning, gifter i marken och landskapsförändringar. Dessa miljöhot är svårare att identifiera och reducera på grund av att skadorna uppstår lång tid efter det att utsläppen skett. Den globala påverkan är miljöhot som sprider sig över jorden och är oberoende av utsläppskällan. Koldioxid bidar till en global växthuseffekt oavsett var gasen släpp ut, likaså uttunning av ozon- skiktet (Lumsden, 2006; Jonsson & Mattsson, 2005).

För att minimera miljöpåverkan finns det många logistikrelaterade åtgärder att göra (Jonsson & Mattsson, 2005). Det kan handla om att använda alternativa fordon, motorer och drivmedel, kombinera transporter eller att samlasta gods från flera kunder för att öka transportens fyllnadsgrad och därmed minska antalet transporter (Jonsson & Mattsson, 2005). Se kapitel 2.8 Ruttplanering om olika metoder för effektivare transportering.

15 Teoretisk bakgrund

2.6.1 Alternativa bränslen

I Sverige förbrukas det årligen cirka sex miljarder liter bensin och över fyra miljarder liter diesel. Det resulterar i stora utsläpp av växthusgasen koldioxid och andra hälso- och miljöfarliga ämnen som kolväten, partiklar och kväveoxider. För att minska Sve- riges totala koldioxidutsläpp kan alternativa bränslen användas. Alternativa bränslen är bränslen som används som ett alternativ till dieselolja och bensin. De alternativa drivmedlen som säljs på den svenska marknaden och är relevanta för tunga fordon är RME och biogas (Håll Sverige rent, 2008).

RME RME, även kallat rapsdiesel eller rapsmetylester, är ett förnyelsebart drivmedel och är en kemisk förädling av rapsolja. Oljan förädlas med metanol och kaliumhydroxid. RME innehåller cirka fem procent mindre energi per liter än dieselolja. Vid använd- ning av RME är motorns verkningsgrad ungefär den samma som vid dieseldrift och förbrukningen av RME blir därför jämförbar med förbrukningen vid dieseldrift (Eco- bränsle, 2008).

Den främsta fördelen med RME är att utsläppen av fossil koldioxid minskar med 60- 80 procent jämfört med vid dieseldrift (Miljöfordon, 2008a). Större delen av den koldioxid som släpps ut via avgaser tas upp av rapsplantan och det blir ett nästintill slutet system. Genom att använda RME minskar miljöpåverkan och växthuseffekten. Parti- kel- och kväveoxidutsläpp mellan RME och dieselolja är dock relativt lika. RME kan användas i dieselmotorer utan ombyggnad men det krävs dock att dieselmotorn är optimerad för RME drift för att utsläppen ska förbli låga (Miljöfordon, 2008a).

Dieselmotorer som använder RME betraktas dock inte som ett miljöfordon. För att uppfylla kraven som miljöfordon måste fordonet ha partikelfilter och uppfylla vissa bränsleförbrukningskrav. I dagsläget finns det inga fordonsmodeller som uppfyller dessa krav på den svenska marknaden (Miljöfordon, 2008b).

Biogas Biogas består till 97 procent av metan och resten av koldioxid och luft. Gasen bildas vid nedbrytning av organiskt material, till exempel sorterat matavfall, trädgårdsavfall eller annan organisk massa och är därmed ett förnyelsebart bränsle (Aga, 2008).

Framställning av biogas sker i syrefri miljö vilket innebär att nästintill ingen koldioxid bildas (Miljöfordon, 2008c). Eftersom biogas framställs ur restprodukter blir gasen en del i naturens kretslopp. Den koldioxid som förbränns i motorn är av förnyelsebart ursprung vilket gör att koncentrationen av koldioxid i atmosfären inte ökar och därför betraktas biogas idag som det mest miljövänliga bränslealternativet. Vid biogaspro- duktion sker dock ett visst läckage av metan som är en gas som bidrar till växthusef- fekten. Med hänsyn tagen till den totala effekten av koldioxid- och metanutsläpp minskar bidraget till växthuseffekten med 70-95 procent vid biogasdrift jämfört med bensindrift (Miljöfordon, 2008c).

2.7 Prognostisering Prognoser kan definieras som systematiska metoder för att förutsäga framtida händel- ser eller tillstånd. Prognoser tillsammans med annan information och data används

16 Teoretisk bakgrund som underlag för beslutsfattande och ingår som en del i planeringsprocessen (Persson & Virum, 1996). Huvudsyftet med prognostisering är att öka kunskapen om efterfrå- gan och försäljning och därigenom kunna planera i förväg för att öka lönsamheten (Olhager, 2000).

Prognoser klassificeras vanligen utifrån den tidshorisont vilka de ska täcka. Persson & Virum (1996) delar in tidshorisonterna enlig följande:

• Långtidsprognoser, upp till 5 år – Prognoserna görs ofta på aggregerad nivå och används vid planering av omfattande förändringar, exempelvis produk- tionsförändringar och produktutveckling. • Prognoser på medellång sikt, 1-3 år – Prognoserna används för att uppskatta efterfrågan av produkter samt behovet av material och komponenter med lång leveranstid. • Prognoser på kort sikt, 3-12 månader – Prognoserna används vid planering av bland annat produktionskapacitet samt inköp av råmaterial och tjänster. • Veckoprognoser, 1-4 veckor – Prognoserna används för att bestämma exempelvis produktionsordning, lageruttag, transportupplägg samt bemannings- behov i produktion.

Prognoser är vanligtvis felaktiga och ska inte betraktas som känd efterfrågan. Finns det tillgång till information om efterfrågan är prognosarbete onödigt och prognoser ska aldrig ersätta känd information (Olhager, 2000). För att prognosen ska bli mer tillförlitlig ska den inkludera ett mått på förväntat prognosfel (en standardavvikelse). Att utgå ifrån summan av ett antal oberoende variabler ger ett stabilare förlopp med ett lägre prognosfel än vad enskilda variabler ger. Det är därför bättre att göra aggre- gerade prognoser för produktgrupper istället för prognoser för individuella produkter. Prognoser som ligger nära i tiden blir mer tillförlitliga än sådana som ligger längre fram i tiden (Olhager, 2000).

Även om prognoser ger ett bra underlag för framtida bedömningar är det viktigt att risken och osäkerheten sätts i relation till det beräknade värdet (Persson & Virum, 1996).

2.8 Ruttplanering Med ruttplanering menas planering av olika turer i ett område för att försörja ett visst antal kunder, se figur 2. I figur 2 motsvarar de röda punkterna kunder och den svarta centrerade punkten är transporternas utgångspunkt. Planeringen omfattar flera beslut såsom leveransfrekvenser, vilka kunder som skall försörjas från vilka lagerpunkter samt antalet fordon som behövs för att täcka behovet (Persson & Virum, 1996). Vida- re menade de att ruttplaneringen bygger på antaganden eller fakta om geografiska förhållanden, vägnätets omfång och kvalitet, kundernas storlek och lokalisering samt branschens konkurrenssituation. I tätbebyggda områden är ruttplanering särskilt effektivt på grund av att det finns flera vägar att välja mellan, samtidigt som kunderna ofta är större och tätare lokaliserade (Persson & Virum, 1996).

17 Teoretisk bakgrund

Figur 2 Exempel på rutter i ett område (egen modell baserad på Jonsson & Mattsson, 2005, s. 411)

2.8.1 Ruttplaneringsproblemet

Lundgren m.fl. (1993) beskriver optimering av rutter som det klassiska ruttplaneringsproblemet, där det handlar om att minimera den totala körkostnaden för samtliga använda fordon under fastställda begränsningar. Problemet består i att:

• Alla kunders efterfrågan skall tillfredställas • Fordonens lastkapacitet får inte överskridas • Samtliga rutter skall starta och sluta på samma ställe • Varje fordon kör högst en rutt i taget • Varje kund besöks av ett fordon som levererar eller hämtar in hela kundens produkter

Syftet med ruttplanering är att maximera eller minimera målfunktioner. De målfunk- tioner som ska maximeras kan vara kapacitetsutnyttjandet av fordonen, utlevererad eller inhämtad godsvolym och antal besökta kunder. De målfunktioner som bör minimeras är total körsträcka, antal rutter och antal fordon. Dessa optimeringar görs för att få en så låg totalkostnad som möjligt. Dock har dessa olika målfunktioner en tendens att motverka varandra (Lumsden, 2006).

Ruttplaneringen kan se olika ut beroende på vilken tidshorisont som används. Plane- ringen kan gälla distributionsupplägget för en viss dag till planeringen över flera år som då innebär val av transportmedel eller ingående av transport- och leveransavtal (Persson & Virum, 1996). Jonsson & Mattsson (2005) delar in ruttplaneringen i olika planeringsnivåer. Strategisk planering är att bestämma distributionsnätverkets struktur och hur det ska trafikeras. På taktisk och operativ nivå menar de att det handlar om mer detaljerad planering såsom konsolidering av leveranser och att följa och spåra gods under leverans.

18 Teoretisk bakgrund

Komplexiteten inom ruttplaneringen kan bli väldigt stor när antalet kunder ökar. Pro- blemet med att finna lämpliga rutter ökar snabbt beroende på hur många faktorer som är lämpligt att ta hänsyn till. För att hantera detta problem har ett antal matematiska beräkningsmetoder som kräver datorstöd tagits fram (Jonsson & Mattsson, 2005). Se punkt 2.9, Datoriserad ruttplanering för mer information.

2.8.2 Sekvensering av rutter

För att utnyttja ett fordon under en hel dag ska olika rutter kombineras så att utnyttjandegraden blir hög på fordonen, se figur 3. Det gäller att fordonen får så kort vänte- tid mellan två rutter och därmed så högt tidsutnyttjande som möjligt. Detta begrepp brukar benämnas sekvensering av rutter. Sekvenseringen av rutter kan genomföras per dag för rutter som tar hela dagar och över längre tidsperioder för rutter som inte genomförs dagligen (Jonsson & Mattsson, 2005).

Figur 3 visar ett exempel på hur sekvensering av rutter kan se ut under en dag. Fordon nummer 1 påbörjar en rutt klockan 8.00 som pågår fram till 11.30. Sedan påbörjar samma fordon en ny rutt klockan 12.45 som pågår fram till 14.30 och därefter ytterligare en rutt. Detta kan, som i exemplet, kombineras av flera olika fordon.

8.00 9.00 10.00 11.00 12.00 13.00 14.00 15.00 16.00 17.00 18.00

Fordon 1

Fordon 2

Fordon 3

Fordon 4

Figur 3: Sekvensering av rutter, (egen modell baserad på Jonsson & Mattsson, 2005, s. 412)

2.8.3 Transportstrategier

För att minska det totala transportbehovet finns ett antal strategier som används vid vanlig eller omvänd distribution. Relevanta transportstrategier för denna studie är:

Mjölkrundor Mjölkrundor, även kallat slingtrafik eller turbilstrafik, innebär att lastning och lossning sker under en transportslinga inom en avgränsad region och i planerade körrutter. Denna transportstrategi utnyttjar att lastnings- och lossningsplatserna ligger inom samma region, detta för att undvika onödiga transportsträckor. Mjölkrundorna tar dock inte hänsyn till hur stora volymer som lastas eller lossas varje dag. Oavsett mängd så körs turerna (Jonsson & Mattsson, 2005)

En fördel med mjölkrundor är att kunderna på rutten alltid får lastat eller lossat sitt gods vid ungefär samma tidpunkt (Lumsden, 2006). Nackdelarna med mjölkrundor är

19 Teoretisk bakgrund att utnyttjandegraden på fordonet inte blir optimal under hela rutten, samt att det vid vissa tillfällen krävs omfattande planering, så kallad ruttplanering (Jonsson & Matts- son, 2005).

Tidsfasta leveransdagar Till skillnad mot mjölkrundor så innebär tidsfasta leveransdagar att leveranser eller inhämtningar (returer) samlas ihop till en viss region en viss dag. Detta innebär att många småleveranser undviks. Nackdelen är att leverans- och inhämtningstiden kan bli några dagar längre (Jonsson & Mattsson, 2005).

2.9 Datoriserad ruttplanering Datoriserade ruttplaneringssystem har som syfte att lösa ruttplaneringsproblemet. Sy- stemen som är sofistikerade och interaktiva baseras på matematisk programmering med skiftande användargränssnitt och grafiskt stöd. Systemen finns tillgängliga i flera olika former, som oftast är anpassade för transportplanering med komplexa leverans- krav (Eibl, 1999).

I praktiken kan det vara svårt att ta hänsyn till alla restriktioner som finns i företagets distributionssystem. En del förenklingar kan vara nödvändiga att göra i ruttplanerings- systemen (Storhagen, 2003). Datorstyrda ruttplaneringssystem kan effektivisera last- planering och rutter så att antalet körda fordonskilometer minskas med 5-10 procent jämfört med manuell planering (Lumsden, 2006).

2.9.1 Fördelar med datoriserad ruttplanering

Fördelar med att optimera transporterna med ett datoriserat ruttplaneringsprogram kan delas in i på makro- och mikronivå och är mätbara på olika sätt (Eibl, 1999).

På makronivå som är ett övergripande och stort perspektiv, till exempel en hel för- sörjningskedja, kan fördelarna delas in i synliga och osynliga. De synliga och märkba- ra fördelarna är att den totala fysiska distributionen blir effektivare som därmed ger effektivare transporter som i sin tur även genererar en effektivare lagerhantering. De osynliga fördelarna är en bättre kontroll och övervakning av transporterna och arbets- prestationer som skapar fördelar i andra delar av verksamheten än den fysiska distributionen (Eibl, 1999).

På mikronivå som behandlar ett mer detaljerat perspektiv i verksamheten handlar det om att skapa tillfredsställelse på arbetsplatsen. Genom ett datoriserat ruttplaneringssystem påverkas arbetsrutiner genom att svårighetsgraden på komplexa arbetsuppgif- ter sjunker och därmed ökar arbetstakten vid behandling av dagliga order (Eibl, 1999).

Genom att färre fordon används och att rätt fordon kopplas till rätt uppdrag kan de totala kostnaderna (fordons- och lönekostnader) minska med 10-25 procent. Kunderna erbjuds också en högre servicenivå eftersom ett datoriserat ruttplaneringsprogram enkelt anpassar förutbestämda rutter utefter kundernas önskemål. En annan fördel är att nyckeltal till olika rutter alltid kan tas fram och analyseras från programmet vilket gör resultatet lättöverskådligt (Instruktionsmanual PlanLogix, 2008).

20 Teoretisk bakgrund

Madesten & Brolin (2006) skriver om fördelar, förutom de som nämnts ovan, som de upplevde när de arbetade med ruttplaneringsprogrammet PlanLogix. De ansåg att det gick åt mindre planeringstid till de olika ruttoptimeringarna trots dess komplexitet. Dessutom kunde väldigt många simuleringar göras för att testa olika parametrar och alternativa lösningar. De fann också att datoriserad ruttplanering minskar beroendet av nyckelpersoner som innehar informell information.

2.9.2 Nackdelar med datoriserad ruttplanering

En nackdel med att använda ett datoriserat ruttplaneringsprogram är de uppstartnings- kostnader som programmen bär med sig i form av investering i programvara och ut- bildning av personal. För att få fram tillförlitliga resultat krävs en noggrann kontroll att indatan till programmet är korrekt, vilket är mycket tidskrävande. Det kan även uppstå negativa reaktioner hos personalen i samband med en implementering (Mades- ten & Brolin, 2008).

2.9.3 Indata till ruttplaneringen

Lundgren m.fl. (1993) strukturerar upp den indatan som är betydelsefull och som måste finnas med vid ruttplanering i fyra delar; geografisk data, efterfrågedata, data om transportmedel samt kostnadsdata.

Geografiska data För kunna planera rutterna på bästa sätt krävs det kunskap om det aktuella områdets geografi, var kunderna är belägna, hur områdets vägar ser ut samt vetskapen om olika restriktioner, såsom hastighetsbegränsningar. I datoriserade ruttplaneringsprogram är oftast sådan information förinställd och väsentlig information kan enkelt kompletteras eller justeras i programmet (Lundgren m.fl., 1993). För att underlätta för programmen att lokalisera kundernas position kan koordinater användas istället för dess riktiga adresser (DPS Europe:s VD, 2008).

Koordinater är tal som anger geometriska punkter. För att beskriva positioner är det vanligt att det så kallade sfäriska polära koordinatsystemet används, som består av två vinkelräta cirklar runt jorden vilket visas i figur 4. Dessa punkter i de båda cirklarna benämns latitud, breddgrad och longitud, längdgrad. Genom att båda dessa gradtal kombineras, kan alla platser på jorden beskrivas (NE, 2008). Tack vare noggranna koordinater kan ett datoriserat ruttplaneringsprogram beräkna avstånd och körtider mycket detaljerat (Lundgren m.fl., 1993).

Figur 4: Koordinatsystemets uppbyggnad (Djuvfeltdt, 2008)

21 Teoretisk bakgrund

Efterfrågedata Kundernas godsvolym och transportfrekvens måste vara tillgängliga oavsett om ruttplaneringen gäller distribution eller omvänd distribution. Det kan också finnas vissa begränsningar i form av öppettider hos kunden eller specifika datum som transporten måste ske på. Det är också viktigt att veta ungefär hur lång tid ett besök hos den specifika kunden tar. Tiden kan bero på godsvolymen, vilken tid på dagen transporten sker, vilken fordonstyp som används samt hur lossningsplatsen hos kunden ser ut (Lund- gren m.fl., 1993).

Data om transportmedel Informationen om bilarna måste finnas tillgänglig i samband med ruttplaneringen. Det kan gälla antal bilar, bilarnas lastkapacitet och hur många skift bilen ska köras. Kapa- citeten anges oftast i volym men kan också gälla vikten. Dessutom är genomsnitthas- tigheterna på olika vägtyper av stor betydelse då detta påverkar körtiden. Dessa has- tigheter justeras ofta automatiskt i programmen, då programmen har vetskap om de gällande hastighetsbestämmelserna (Lundgren m.fl., 1993).

Kostnadsdata Ruttplaneringen bygger på målsättningen att minimera den totala transportkostnaden. Det är viktigt att känna till vissa kostnader för att kunna göra en god uppskattning på de totala kostnaderna. Det är flera faktorer som bidrar till den totala tranportkostnaden bland annat chaufförens lön, fyllnadsgrad på fordonet, körsträcka, och rörliga kostnader för fordonet (Lundgren m.fl., 1993).

22 Metod

3 Metod Ett omfattande undersökningsarbete ligger till grund för rapportens resultat. Metodka- pitlet är indelat i två delar som tydliggör undersökningsmetodiken samt på ett utförligt sätt beskriver genomförandet. Undersökningsmetodiken beskriver hur information och data bearbetats för att användas som underlag för studiens resultat. I kapitlet ge- nomförande beskrivs tillvägagångssättet med ruttplaneringsprogrammet PlanLogix som använts för att planera och utforma rutter för returkörningar av pantade PET- flaskor och aluminiumburkar.

3.1 Undersökningsmetoder

3.1.1 Litteraturstudier

För att utöka kunskapen inom ämnesområdet logistik och för att ge en fördjupad kunskap om ruttplanering genomfördes en litteraturstudie. Litteraturstudien utfördes som en inledande aktivitet för att utifrån den inlästa faktakunskapen inom ämnet skapa bättre förutsättningar för att lösa uppgiften gällande ruttplanering. Litteraturstudien utgör därmed basen som ligger till grund för resultat-, analys- samt diskussionsavsnit- ten i rapporten angående ruttplanering.

Studien baserades på kurslitteratur från tidigare gjorda kurser på Tekniska Högskolan i Jönköping inom distribution- och transportteknik samt ekonomi, relevant facklittera- tur i ämnesområdet logistik och ruttplanering samt tidskrifter från åkeribranschen. Därutöver studerades tidigare examensarbeten med liknande uppdrag.

3.1.2 Datainsamling

Datainsamlingen innefattade både kvalitativa och kvantitativa metoder. Syftet med att använda kvantitativa metoder är att det som studeras på något vis ska göras mätbart och undersökningsresultaten ska kunna presenteras numeriskt (Andersen, 1994). De kvantitativa metoderna innebär insamling av siffermässiga data eller omarbetning av information till siffror. Det kan också innebära matematiska eller statistiska beräk- ningar som bearbetningsmetoder (Allwood, 2004). All kvantitativ data som den här studien grundades på var framtagen och utarbetad av Returpack. Datan bestod av bu- tiksinformation och av prognoser som var baserad på butikernas tidigare års pantvolymer. Utifrån de prognostiserade volymerna har Returpack gjort ett antal beräkningar för att få fram en rimlig hämtningsfrekvens hos butikerna, som är av avgörande betydelse för rutternas utformning. All kvantitativ data presenterades i flertalet olika Ex- cel-filer.

Till skillnad från kvantitativa metoder är kvalitativa metoder svårare att avgränsa och att mäta (Andersen, 1994). Kvalitativa metoder innebär insamling av information, en kvalitet, i ett sammanhang och dessa metoder sker oftast i form av språkliga enheter (Allwood, 2004). De kvalitativa data som låg till grund för studiens resultat var till stor del baserad på intervjuer och samtal med personer som var insatta i det landsomfattande projektet av insamling av pantade PET-flaskor och aluminiumburkar. Inter- vjuerna gjordes med studiens uppdragsgivare som var Transabs logistikchef, samord-

23 Metod naren av Returpacksprojektet som arbetar på Netlink i Örebro samt logistikchefen på Returpack, Norrköping.

Intervjuerna förbereddes med strategiskt utarbetade frågor och genomfördes antingen på källans arbetsplats eller vid längre avstånd via telefon och e-mail. Vid vidare kontakt ledde intervjuerna till mer informella samtal angående frågor och funderingar som uppstod under studiens gång, vilket har lett till hjälpande vägledning. Svaren från intervjuerna bearbetades noga och användes för att komplettera och utöka den information som Returpack bistått med.

De flesta intervjuerna gjordes med uppdragsgivaren, logistikchefen på Transab. Vid studiens inledande möte med Transabs logistikchef presenterade han målet för studien och information och indata till uppdraget tilldelades författarna. Kontakten, via per- sonliga möten, telefon och e-mail, med uppdragsgivaren hölls kontinuerligt med cirka en veckas mellanrum, för att försäkra att studien fortskred åt rätt håll. Med hjälp av intervjuer klargjordes oklarheter, funderingar och frågor kring uppdragets utförande som uppkom under studiens gång.

Kontakten med samordnaren av Returpacksprojektet och logistikchefen på Returpack skedde via telefon och e-mail och var mer sporadisk. Intervjuerna baserades främst på frågeställningar för att få fram kompletterande information till Returpacks Excel-filer.

3.1.3 Analys av data

All kvantitativ data från Returpack förmedlades via logistikchefen på Transab. Vid ett av de inledande mötena med Transabs logistikchef förtydligades, analyserades och bearbetades all data från Returpack. För att få informationen mer lättöverskådlig sor- terades den relevanta informationen, som ligger till grund för resultatet, ut.

Efter överväganden och i samråd med Returpack bestämdes att en Excel-fil med prognoser för år 2009 skulle ligga till grund för ruttplaneringen. Den Excel-filen skapades i maj 2007 och det fanns vid studiens start inga uppdaterade prognoser för område 14, Jönköpings län med omnejd, tillgängliga. Uppdaterade prognoser för andra områ- den i Sverige visar dock bara marginella skillnader från nuvarande prognoser.

Prognoserna för pantningsvolymer presenterades endast på årsbasis och tog därmed inte hänsyn till någon eventuell säsongsvariation vilket diskuteras mer i avsnitt 3.3.

3.1.4 Ruttplanering

Ruttplanering kan utföras manuellt eller med datorstöd. För att på ett effektivt sätt lösa ruttplaneringproblematiken och därmed skapa optimala rutter, är det många olika faktorer att ta hänsyn till. Genom att optimera transporterna minimeras bland annat transportkostnader och arbetskostnader samtidigt som miljöpåverkan reduceras vilket känns mycket viktigt att ta hänsyn till i dagens globala klimatproblematik. Valet av datorstödd ruttplanering kändes självklart efter att litteraturstudien hade genomförts och flertalet positiva effekter med datoriserad ruttplaneringsprogram presenterats.

DPS Europe är en internationell leverantör av professionella ruttplaneringssystem och startade sin verksamhet i England 1982. DPS Europe etablerades i Sverige i början av

24 Metod

1990-talet och har idag flera tusen kunder med storkunder som Schenker, DHL, DSV, COOP, ICA och Dagab/Axfood (DPS Europe, 2008a). Samtliga DPS Europe:s produkter som finns på den svenska marknaden är anpassade efter svenska förhållanden, både vad det gäller språk och kartor (DPS Europe, 2008b).

För att få fram optimala rutter vid insamlingen av PET-flaskor och aluminiumburkar i Jönköpings län med omnejd tillhandahöll DPS Europe programvara och kontinuerlig support. Författarna tog själva kontakt med DPS Europe efter rekommendation från författarnas handledare på Tekniska Högskolan i Jönköping. Samarbetet inleddes med en workshop hos DPS Europe i Göteborg, då företagets VD presenterade företaget och dess produkter. Vidare kontakt med DPS Europe för support och frågeställningar sköttes via telefon, e-mail och internetmöten. Internetmötena genomfördes via hemsi- dan www.gotomeeting.com, som DPS Europe använder för att bistå support till sina kunder världen över. Via Internetsidan kunde DPS Europe vid problem se och ta kon- trollen över den dator som användes för att bygga upp och optimera rutterna och där- igenom hitta fel och korrigera dessa.

Programmet som användes i studien heter PlanLogix och är det mest använda ruttop- timeringsprogrammet i Sverige. PlanLogix kan antingen användas på operativ, taktisk eller strategisk nivå. Programmet kan styras manuellt eller genom optimering där optimeringen på ett effektivt sätt skapar rutter med låga kostnader samtidigt som kunderna erbjuds en hög servicenivå (DPS Europe, 2008c). För att PlanLogix ska kunna skapa rutter är programmet sammanlänkat med detaljerade kartor som levereras av Navteq. Kartorna tar hänsyn till enkelriktningar och svängrestriktioner (DPS Europe, 2008d). Rutterna optimeras utifrån olika parametrar, till exempel den snabbaste vägen ur ett tidsperspektiv, den kortaste körsträckan, fordonets använda lastkapacitet, lagar och förordningar gällande kör- och vilotider, hastighetsbegränsningar samt en rad andra parametrar. Fördelen med programmet är bland annat att programmet automatiskt tar hänsyn till alla dessa parametrar och utifrån dessa konstruerar optimala rutter samt beräknar totalkostnad för rutterna. Dock kan alltid manuella ändringar göras inom optimeringen, vilket kan vara fördelaktigt i vissa situationer (DPS Europe:s VD, 2008).

25 Metod

3.2 Genomförande Excel-filerna från Returpack innehöll data för hela Sverige där landet var indelat i olika områden. Den här studien omfattade dock endast område 14, Jönköpings län med omnejd. Relevant kvantitativ information från Returpacks Excel-filer bestod av:

• Kundinformation såsom butikens namn, adress, både gatuadress och koordinater samt butikens kontaktperson med tillhörande telefonnummer. • Butikernas prognostiserade pantningsvolymer av PET-flaskor och aluminiumburkar i m3 för år 2009. • Frekvens på hur ofta butikens lager på pantade enheter skulle tömmas. • Hur många kärl butiken beräknades fylla med pantade enheter varje dag. (Ett kärl är gjort i plast som kan liknas med en soptunna. Kärlen har fyra hjul, rymmer 800 liter, är stapelbara och framtagna för att förvara de pantade enhe- terna i butikens lagerutrymme. Kärlen kan med enkelhet tömmas i en komprimeringsbil med två fack, vilket kommer att användas för returtransporterna.)

För att lösa uppgiften med ruttplanering användes denna information för att bygga upp en databas i Microsoft Access. Databasen användes sedan som bas i genomföran- det.

Uppbyggnaden av databasen påbörjades under workshopen på DPS Europe med stöd av DPS Europe:s VD. Han poängterade att 80 procent av arbetet med ruttoptimering skulle användas till att skapa en bra och stabil databas. Därefter var det viktigt att ka- librera samtliga uppgifter så att databasen blev korrekt och tillförlitlig. Minst tid, cirka 20 procent av arbetet, skulle läggas på själva optimeringen som mer eller mindre skedde automatiskt.

En fördel med att arbeta med en databas som är uppbyggd i Access istället för i Mic- rosoft Excel är att om förutsättningarna för uppdraget förändras kan ändringar med enkelhet korrigeras i Access. Görs en korrigering i Tabell under objekt-menyn i Ac- cess uppdateras all information som är sammanlänkad till den tabellen vilket är den främsta fördelen gentemot att arbeta med en databas som är uppbyggd i Excel. I Excel krävs det att eventuella korrigeringar sker manuellt i samtliga ark vilket skapar stor risk för att viktiga uppdateringar inte korrigeras. En annan fördel med att arbeta med Microsoft Access är att det med lätthet går att sortera och filtrera ut data som är relevant för uppgiften. Detta görs med hjälp av designläget i Frågor, där olika villkor för om viss information ska behandlas eller inte kan bestämmas.

En fråga som skapades sorterade ut de order som skulle importeras till PlanLogix. Optimeringen av rutter skedde i olika steg, vilket beskrivs vidare i kapitel 3.2.2, Op- timering av rutter, och samtliga order skulle därför inte importeras till PlanLogix på samma gång. Så genom att skapa en fråga, ”ta med” – ”ja/nej”, om en order skulle importeras till PlanLogix eller inte, sattes ett villkor till ”ja” vilket betydde att endast de order som var markerade med ”ja” skulle importeras. Ett annat ett villkor sattes till område 14, vilket gjorde att endast de order som ingick i område 14 senare planerades in i rutter. Se figur 5, designläget i frågor.

26 Metod

Figur 5: Designläget i Frågor, Microsoft Access

Men för att sedan kunna importera och använda informationen från Access i PlanLo- gix skapades ett makro.

Makrot omvandlar Access-filen, som är baserad på Frågor, till en Excel-fil och det är från Excel-filen, se kapitel 3.2.1, som PlanLogix importerar indata. I Frågor är viss information/koder nödvändig för att PlanLogix ska kunna förstå och importera och använda den information som databasen bygger på. När en ändring eller ett tillägg görs i databasen överförs informationen till Excel-filen med hjälp av en knapptryck- ning på makrot; Kör. Då uppdateras Excel-filen med de uppdateringar eller ändringar som gjorts i Access och genom att importera Excel-filen till PlanLogix uppdateras även informationen i ruttplaneringsprogrammet.

I Returpacks Excel-filer varierade hämtningsfrekvensen från varje dag till färre än en gång i månaden. Sex butiker hade från början en hämtningsfrekvens på 17 gånger om året, det vill säga var tredje vecka. För att tillgodose deras behov skulle det krävas att ett tolvveckorsschema upprättades. Ett tolvveckorsschema skulle vara svårt att över- blicka och hantera och borde enligt DPS Europe:s VD om möjligt undvikas. Så för att undvika ett tolvveckorsschema beslutades, i samråd med Transabs logistikchef, att omvandla de berörda butikernas hämtningsfrekvens från var tredje vecka till hämtning varannan eller var fjärde vecka. Detta ledde till att ett fyraveckorsschema istället kunde upprättas.

3.2.1 Indata till PlanLogix

Efter att makrot har körts skapas den Excel-fil (figur 6) som ska importeras till Plan- Logix. Excel-filen består av information som måste finnas med för att rutter ska kunna skapas, såsom kundinformation, pantningsvolymer och hämtningsfrekvens samt information som är nödvändig för att PlanLogix ska kunna skapa rutter.

27 Metod

Figur 6: Importfil till PlanLogix

Prod1 och Prod2: Prod1 och Prod2 är beteckningar för PET-flaskor respektive aluminiumburkar. Voly- men är angiven i antal liter, efter att godset har komprimerats i komprimeringsbilen (se bilaga 1, PET-flaskans och aluminiumburkens väg genom Returpack pantsystem). Pantningsvolymerna är, tillsammans med fordonens lastkapacitet och framräknad worktime, avgörande för rutternas utformning.

Det är viktigt att poängtera att samtliga volymer pantade PET-flaskor och aluminiumburkar hos varje butik är baserad på prognoser och är därmed inte helt tillförlitliga. Prognoserna presenteras endast på årsbasis och tar inte hänsyn till någon eventuell säsongsvariation. För att ta hänsyn till dessa faktorer krävs vissa marginaler i ruttplaneringen, både i utnyttjad lastkapacitet och i arbetstid.

Frekvens: I Returpacks data finns information om hur många gånger i veckan butiken ska ha hämtning av pantade enheter. Hämtningsfrekvensen är baserad på volymen pantade PET-flaskor och aluminiumburkar samt på butikens lagringsmöjligheter. Butikernas hämtningsfrekvens varierar från hämtning en gång om dagen (7) till färre än en gång var fjärde vecka (< 0,25). De butikerna med hämtning färre än var fjärde vecka sche- malagdes dock inte utan blev sporadiska hämtningar. Mer information om sporadiska hämtningar kommer i kapitel 3.2.4.

Planeringen sker veckovis med en order för varje planerad hämtning. Det betyder att en butik med hämtning varje dag har sju order som ska planeras in på en vecka, butiker med fyra hämtningar i veckan har fyra order och så vidare.

Orderref: Varje hämtning har ett ordernummer.

28 Metod

Action: I kolumnen Action står ”A” för add. Det betyder att ordern automatiskt läggs in i PlanLogix.

CD: ”C” står för collection och betyder att PlanLogix ska skapa rutter för uppsamling av gods. ”D” står för delivery. Detta kommando gör att PlanLogix kan skapa rutter där leverans och uppsamling ska kombineras.

Worktime: Arbetstiden hos varje kund är namngett worktime i PlanLogix. Worktime omfattar den tid det tar att tömma butikens pantade enheter vid varje hämtningstillfälle och är enligt projektledaren för hela projektet uppskattat till två minuter per kärl från det att fordonet angjort vid butiken.

Worktime är sammankopplat med hur många kärl kunden fyller på en dag samt hur ofta kunden har hämtning av pantade aluminiumburkar och PET-flaskor. Exempelvis fyller ICA Maxi i Jönköping 13 kärl med pantade enheter om dagen samt har hämt- ning en gång om dagen. Det ger en worktime hos ICA Maxi på cirka 26 minuter (13 kärl per dag * 1 dag mellan varje hämtning * 2 minuter per kärl). ICA Mat-Jätten i Värnamo fyller 0,835 kärl om dagen men har bara hämtning en gång i veckan. Det ger en worktime hos ICA Mat-Jätten till cirka 12 minuter (0,835 kärl per dag * 7 dagar mellan varje hämtning * 2 minuter per kärl).

Antalet fyllda kärl per hämtning avrundades vid beräkningar uppåt med tanke på att kärlet måste tömmas oavsett kärlets fyllnadsgrad.

I PlanLogix finns det även en parameter som behandlar en fast tid, angörningstid, hos varje kund. Den är justerbar och är i denna ruttoptimering satt till en minut. Det är den genomsnittliga tiden det tar för chauffören att backa intill butikens lastbrygga.

Closed: Veckodagarna är i PlanLogix numrerade till måndag = 1, tisdag = 2, …, lördag = 6 och söndag = 7. Closed anger vilka dagar som kunden inte ska ha hämtning av retur- gods. De butikerna med hämtning fyra, tre eller två gånger i veckan måste planeras så att hämtningarna sker med jämna mellanrum och till exempel inte tre dagar i rad. Det- ta justeras med hjälp av kommandot closed.

För butiker med hämtning en gång i veckan spelar det ingen roll vilken dag hämtning- en sker och det ger programmet friheten att planera in ordern till den rutt som är mest lämplig. På så sätt optimeras rutterna.

Address: I ”address”-fältet är kundens leveransadress ersatt med koordinater. Genom att defi- niera kundens adress i longitud och latitud istället för gatuadress skapas en mer noggrann geografisk beskrivning på var samtliga kunder är belägna, vilket ger en mer exakt ruttplanering. På så sätt beräknas avstånd och körtider mellan olika butiker mycket detaljerat.

29 Metod

Koordinater och körschema kan sedan exporteras från PlanLogix till chaufförens GPS eller skrivas ut och presenteras som en färdplan.

3.2.2 Arbetssteg i PlanLogix

I detta kapitel beskrivs de olika stegen som ingick i PlanLogix, innan och i samband med att ruttoptimeringen genomfördes.

1. Skapa en ny profil Det första steget i PlanLogix var att skapa en ny profil under Workarea samt välja en karta som omfattade det område där ruttoptimeringen skulle ske. Genom att skapa och spara flera olika profiler i PlanLogix är det möjligt att arbeta med olika uppdrag paral- lellt. Varje profil motsvarar en planeringsvecka där varje profil innehåller samtliga order på en vecka. Den profil som ska användas aktiveras med ett dubbelklick när programmet startas upp, se figur 7.

Figur 7: Skapa profiler i PlanLogix

2. Val av inställningar I menyn Inställningar gjordes flertalet manuella inställningar, se figur 8. Det är viktigt att dessa inställningar är nära verkligheten för att få realistiska kostnadsrapporter och färdplaner. Vissa inställningar är generella och förvalda medan andra är justerbara. Vissa inställningar användes inte, då dessa inte var av betydelse för studien.

30 Metod

Figur 8: Manuella inställningar för fordonstyper i PlanLogix

Generellt – Under fliken generellt namngavs projektet och vilken måttenhet (kilometer eller miles) som skulle gälla vid avståndsberäkningar valdes. Här justeras även eventuella hastighetsvariationer som kan uppstå på grund av rusningstrafik. I det aktuella området, område 14, användes detta inte då ingen betydande rusningstrafik fö- rekommer.

Last – Lastenheten på fordonet ställdes in efter hur många lastfack fordonet som ska användas för returkörningarna har. Varje lastenhet namngavs för att kopplas till korrekt kolumn i Excel-filen. Här angavs även en fast angörningstid till en minut per stopp.

Arbetstid – Under fliken arbetstid finns inställningar som automatiskt tar hänsyn till de körtidslagar som finns, exempelvis att en rast på 45 minuter måste tas efter 4,5 timmars körtid. Här gjordes inga ändringar.

Intäkt – De eventuella intäkterna per order, stopp, arbetad timme osv. kan ställas in under fliken intäkter. Detta var dock inte relevant för denna studie då endast kostnadsaspekten var av betydelse.

Skift – Här skapades skiften som PlanLogix skulle fördela ut order på. Tre skift skapades, ett dagskift mellan kl. 06.00-15.00, ett kvällsskift mellan kl. 15.00-00.00 samt ett helgskift mellan kl. 06.00-16.00. Skiften kopplades ihop med arbetskostnaden per timma (se kapitel 3.2.3) och PlanLogix räknade sedan automatiskt ut den totala arbetskostnaden för varje skift, och tog då även hänsyn till eventuella obekvämlighets- tillägg.

Fordonstyper – Här skapades olika fordon med förutsättningar för lastkapacitet och kostnader. De bilar som användes i studien var så kallade komprimeringsbilar. Last-

31 Metod enheten var indelad i två fack, 14 m3 för PET-flaskor och 7 m3 för aluminiumburkar. Varje fordon som skapades kopplades till en kostnad för vad det kostar att använda och köra fordonet. Kostnaderna för fordonen angavs per timme och per kilometer och var, enligt Transabs logistikchef, 350 kr per timme och 12 kr per kilometer. Under fliken fordonstyper lades även en depåtid till. Varje skift har avslutats med 30 minuters depåtid som ska användas till att lossa det inhämtade godset samt tanka upp bilen inför nästkommande skift. Inställningarna för fordonstyper visas i figur 8.

Produkttyper – De olika produkterna, PET-flaskor och aluminiumburkar, som ska fraktas benämndes i importfilen i antal liter medan fordonets lastkapacitet benämndes i m3. För att synkronisera lasten räknades produktvolymerna om till m3 vilket ställdes in under fliken produkttyper.

Depåer – I PlanLogix skapades en depå som användes som start- och slutdestination för samtliga rutter i ruttplaneringen. En depå kommer att byggas i anslutning till Tran- sabs återvinningsstation i Jönköping och fungera som ett mellanlager för det returnerade pantgodset, innan vidare transportering till Norrköping. Depåns position angavs i PlanLogix med longitud och latitud.

Avancerat, Optimering och Inställningar - Här kan mer detaljerade inställningar göras och under fliken inställningar valdes den informationen som var relevant att presente- ra i olika sammanhang.

3. Import av kunder och dess data genom Excel-filen Efter att samtliga inställningar var klara importerades den Excel-fil, som ligger till grund för optimeringen och som beskrevs i kapitel 3.2.1, till PlanLogix. Figur 9 visar importmenyn där importen startas med play-knappen. Även här kan olika inställningar göras.

Figur 9: Importfil till PlanLogix

32 Metod

4. Optimering av rutter Genomförandet skedde i två olika försök för att hitta de mest lönsamma och optimala rutterna. För att få fram ett resultat med låg resursåtgång var målet att minimera antalet fordon för insamling av pantade PET-flaskor och aluminiumburkar i område 14 som omfattar Jönköpings län med omnejd.

Innan en optimering startar kan fordonsflottans storlek bestämmas. Valet är att låsa programmet till ett fast antal fordon att planera in order på eller låta programmet an- vända ett fritt antal fordon. I denna studie skedde samtliga optimeringar med fast fordonsflotta och i det första försöket låstes fordonsflottan till ett fordon för att begränsa programmet att inte planera in fler order än vad ett fordon har kapacitet att transportera. Det resultatet presenteras senare i kapitel 4.1, Ett fordon – Två skift. Vid det andra försöket utökades den fasta flottstorleken till två fordon vars resultat presenteras i kapitel 4.2, Två fordon – Tre skift.

Optimeringsprocessen skedde i flertalet steg och det fanns olika optimeringsalternativ att välja på. Innan Excel-filen importerades till PlanLogix markerades de order som skulle planeras in vid den första optimeringen. Det var samtliga sju order för butiker med hämtning varje dag samt den första ordern för butiker med hämtning fyra, tre eller två gånger per vecka. Dessa order markerades med ”ja” under ”ta med”- fältet i Microsoft Access. Därefter uppdaterades makrot, Excel-filen importerades och optimeringen av rutterna startade.

Vid den första optimeringen användes optimeringsalternativet fri optimering, se figur 10. Vid fri optimering bygger programmet automatiskt upp optimala rutter utifrån den importerade Excel-filen och de förutsättningar som är inställda i PlanLogix. Dock krävdes vissa manuella justeringar inom rutterna och vissa rutter sammanfogades för att minimera antalet arbetsskift på en vecka. I den första optimeringen skapades rutter med samliga ”ja”- markerade order och med hjälp av kommandot closed.

För butiker med hämtning varje dag stängdes order ett till att bli inplanerad på mån- dag ”234567”, order två för tisdag ”134567” osv. Detta gjorde att butikerna fick en order inplanerad varje dag och att butikens samtliga order planerades in vid den första optimeringen. Butiker med hämtning fyra, tre eller två gång per vecka planerades också in med hjälp av kommandot closed för att få hämtningarna jämt fördelade under veckan och inte exempelvis tre dagar i rad. Sifferkombinationen ”34567” betydde att order ett kunde hämtas antingen på måndag eller på tisdag. Programmet fick då möj- lighet att planera in ordern på den dagen som passade bäst, och på så sätt optimerades rutterna. Utifrån vilken dag order ett planerades in på kunde sedan de order som var kvar planeras in för att få spridning på hämtningarna under veckan.

När den fria optimeringen var gjord och butiker med hämtning en gång om dagen tillsammans med de butiker med hämtningen fyra, tre eller två gånger i veckan vars första order blivit inplanerad, avmarkerades alla dessa order i Access, under ”ta med”- fältet. Inför den andra optimeringen markerades istället butikernas andra order i ”ta med”- fältet. Efter nya order markerats med ”ja” i ”ta med”- fältet i Access kördes makrot och den uppdaterade importfilen importerades på nytt till PlanLogix och först därefter gjordes en ny optimering med alla tillagda order. Vid alla följande optimeringar användes optimeringsalternativet lägg till befintliga rutter. Med det komman-

33 Metod dot byggs de redan befintliga rutterna, som skapades vid den först optimeringen, på mer och mer och på så sätt optimeras rutterna varje gång fler order läggs till.

Figur 10: Optimering av rutter i PlanLogix

När alla order blivit inplanerade på en vecka, det vill säga alla butiker med hämtning en gång i veckan eller mer frekvent, kopierades den profilen till fyra likadana profiler. Dessa fyra profiler, namngavs vecka 1, 2, 3 och 4, vilket blev grunden för ett fyraveckorsschema. De butiker som hade hämtningar mer sällan än en gång i veckan planerades sedan in med spridning över de fyra olika veckorna för att få rutter med så jämn arbetsbelastning som möjligt.

Hämtningsfrekvensen hos butikerna varierar från sju gånger i vecka till en gång var fjärde vecka. Det resulterar i ett fyraveckorsschema där vecka ett och tre samt vecka två och fyra blir relativt lika. För att hålla reda på rutterna namngavs samtliga rutter i PlanLogix med en kod som förklarar vilken vecka, dag, bil och skift som rutten ska köras på.

Vecka: Dag: Bil: Skift: 1 = Vecka 1 1 = Måndag 1 = Bil 1 D = Dagskift (06.00 – 15.00) 2 = Vecka 2 2 = Tisdag 2 = Bil 2 K = Kvällsskift (15.00 – 00.00)

3 = Vecka 3 3 = Onsdag H = Helgskift (06.00 – 16.00)

4 = Vecka 4 4 = Torsdag

5 = Fredag

6 = Lördag

7 = Söndag

34 Metod

Exempelvis betyder kombinationen 1.4.1.K att rutten ska köras torsdag vecka 1, som ett kvällsskift med bil 1.

3.2.3 Kostnader för olika arbetstider

PlanLogix räknar automatiskt ut den totala arbetskostnaden för varje skift. Lönekost- naderna är bestämda utifrån vad det kostar Transab, inklusive sociala avgifter och arbetsgivaravgift, att ha en chaufför anställd. Lönekostnaderna är indelade i tre nivåer, normal arbetstid, enkelt obekvämlighetstillägg (OB 1) samt kvalificerad obekvämlig- hetstillägg (OB 2) och är enligt Transabs logistikchef (2008):

Normal Arbetstid Måndag – Fredag 06.00 – 18.00 220 kr/h OB 1 Måndag – Fredag 00.00 – 06.00 + 37 kr/h OB 1 Måndag – Fredag 18.00 – 00.00 + 37 kr/h OB 1 Lördag 00.00 – 06.00 + 37 kr/h OB 2 Lördag 06.00 – 00.00 + 75 kr/h OB 2 Söndag 00.00 – 00.00 + 75 kr/h Tabell 1: Lönekostnader (egen tabell baserad på information från Transabs logistikchef samt Åkeri- ekonomi, 2008)

3.2.4 Sporadiska hämtningar

En anledning till att vissa butiker blev sporadiska hämtningar var för att de berörda butikerna hade mycket små pantvolymer att det inte blev hållbart att ha de inplanerade. Genom att inte planera in butiker med en hämtningsfrekvens på mindre än var fjärde vecka undveks en större planeringsperiod än fyra veckor. Detta betyder att be- rörda butiker måste boka en tid för hämtning.

För att de sporadiska hämtningarna ska kunna samordnas med schemalagda hämt- ningar krävs det marginaler på rutterna. För att enkel kunna planera i en sporadisk hämtning när en butik har meddelat att de vill ha en hämtning, skapades ett schema för lämpliga dagar, se bilaga 2.

35 Metod

3.3 Metodkritik I detta kapitel analyseras rapportens tillförlitlighet utefter de metoder som använts under studiens gång.

3.3.1 Reliabilitet

Reliabilitet är ett annat ord för tillförlitlighet och är ett mått på i vilken utsträckning ett tillvägagångssätt i en studie ger samma resultat vid ett annat tillfälle med liknande förhållanden (Bell, 2000). För att reliabiliteten ska benämnas som hög ska samma resultat uppkomma om studien utförs på nytt. En studie med hög reliabilitet innefattas av konsistenta och stabila undersökningar som återupprepas i olika former (William- son, 2002). Eftersom studiens kvantitativa data bygger på Returpacks prognoser är detta inga siffror som har kunnat påverkas eller justeras. Förutsättningarna och restrik- tionerna för returkörningarna har varit klara och tydliga, vilket begränsat och styrt arbetet mot det uppsatta målet. För att programmet, PlanLogix, ska optimera rutter och beräkna kostnaden för en rutt har vissa antaganden gjorts. Dessa har dock alltid tagits och diskuterats fram i samråd med personer som är väl insatta i projektet, vilket styrker tillförlitligheten. De antaganden och inställningar som gjorts beskrivs i genom- förandekapitlet, för att resultatet ska kunna bli det samma om en liknad studie ska genomföras vid ett annat tillfälle. Även detta styrker studiens reliabilitet.

3.3.2 Validitet

Validitet eller giltighet är ett begrepp som säger om resultat eller frågan som framkommit är det som verkligen ska beskrivas eller mätas. Även om reliabiliteten är hög kan validiteten vara låg, därför att svaret som framkommit inte är det svar som förvän- tas (Bell, 2000). Målet med studien var att planera och utforma rutter utifrån förutbe- stämda kriterier, för returkörningar av pantade PET-flaskor och aluminiumburkar från livsmedelsbutiker i Jönköpings län med omnejd, vilket också har genomförts och validiteten kan därför anses hög. Under studiens gång har regelbunden kontakt hållits med uppdragsgivaren, handledaren på Tekniska Högskolan och DPS Europe:s VD för att säkerställa att studien fortskred mot det uppsatta målet, vilket även det stärker studiens validitet. För att uppnå högre validitet gjordes vissa avgränsningar under studiens gång, detta för att lägga all fokus och koncentration på rapportens verkliga syfte och mål.

3.3.3 Indata till PlanLogix

Eftersom både kvalitativ data och kvantitativ data ligger till grund för resultatet och analysen är det av stor vikt att den är korrekt. Nedanstående punkter har stor betydelse för att rutterna ska bli tillförlitliga och verklighetstrogna. Om någon av nedanstående punkter är felaktiga, kan studiens resultat bli missvisande.

• Volymer Eftersom volymerna baseras på prognoser gjorda av Returpack och inte faktisk volym kan dessa inte ses som 100 procent säkra. I indata har ingen hänsyn tagits till säsongsvariationer eller variationer under veckans olika dagar. Säsongsvaria- tionerna ska enligt logistikchefen på Transab inte förekomma i det aktuella områ-

36 Metod det. Volymerna kan komma att variera under veckans olika dagar men eftersom resultatet visar att det finns överkapacitet på fordonens lastutrymme ses inte detta som något större problem.

• Koordinaterna hos butikerna Det är av stor betydelse att butikernas koordinater är korrekta eftersom butikernas positionering annars kommer förändras. Detta påverkar såväl körsträcka, tidsåt- gång, arbetskostnaden och rutternas utformning. För att höja reliabiliteten dubbel- kollades och kontrollerades butikernas koordinater dels gentemot Eniros hemsida och dels med adressregistret Navteq, som tillhandahölls av DPS Europe.

• Antaganden Eftersom butikernas lastningsplatser ser olika ut, har antagandet gjorts att angör- ningstiden för fordonet till kajen, porten eller markporten tar i snitt en minut. Denna tid kan variera beroende på situationen och omgivningen hos de olika butikerna. Dessutom har depåtiden vid lossning satts till 30 minuter, vilket också är ett antagande som inte finns dokumenterad någon annanstans än i rapporten.

• Arbets- och fordonskostnader Lönerna har angetts efter kollektivavtalet. Dessa kan dock skilja sig något chauf- förer emellan vilket påverkar den totala transportkostnaden. Fordonskostnaderna som angetts kan komma att förändras framöver på grund av prisändringar för bränsle och andra fordonsrelaterade kostnader. Detta kan i sin tur komma att på- verka val av fordon och bränsle.

37 Resultat

4 Resultat I detta kapitel presenteras resultat som användningen av det datoriserade ruttplaneringsprogrammet PlanLogix gav. Resultatet är indelat i två alternativa resultat varav bara det ena alternativet uppfyller studiens mål, att utforma rutter utifrån förutbestäm- da kriterier. De rutter som uppfyller studiens mål, presenteras i helhet bilagorna 3-6 i slutet av rapporten. I resultatkapitlet presenteras även den totala kostnaden för att samordna returkörningar av pantade PET-flaskor och aluminiumburkar.

4.1 Ett fordon – Två skift I PlanLogix sker ruttoptimeringen på veckobasis och i studien var det totalt 167 order som var tvungna att planeras in på en vecka. När optimering gjordes med inställningar i PlanLogix för en bil som utnyttjades dagligen under två skift på vardera nio timmar, det vill säga 14 skift på en vecka att planera in order och skapa rutter på, resulterade det i att 20 order av 167 order blev oallokerade. När en order blir oallokerad betyder det att ordern inte har blivit inplanerad på någon rutt på grund av kapacitetsbrist, i figur 11 är de gula konerna symboler för oallokerade order. Resultatet blev att arbetstiden på samtliga 14 skift utnyttjades till max, vilket också presenteras i figur 11, samtidigt som lastbilens använda lastkapacitet blev relativt låg, 43 procent för PET- flaskor och 57 procent för aluminiumburkar.

Figur 11: Gula markeringar visar oallokerade order och listan visar de 14 rutterna

Totalkostanden för att använda ett fordon – två skift presenteras inte i rapporten eftersom det alternativet inte uppfyller målet eller de krav och restriktioner som finns för studien. Det är därmed heller inget resultat som kan vara användbart i en kommande implementering då rutterna blir ofullständiga.

38 Resultat

4.2 Två fordon – Tre skift För att få samtliga 167 order som måste planeras in varje vecka krävdes det mer kapacitet än 14 skift per vecka att fördela ut order på. Det var dock inte lastkapaciteten utan körsträckor och körtider som var begränsningarna. Genom att utöka fordonsflottan till två fordon ökade kapaciteten med 100 procent och de 167 order som var tvungna att hämtas in på en vecka kunde fördelas på totalt 28 skift. Resultatet efter optimeringarna där fordonsflottan fastställs till två fordon gav 28 korta och ofullstän- diga skift. För att skiften skulle bli hela arbetsdagar (nio timmar) krävdes manuella justeringar där vissa skift sammanfogades. Efter att de manuella justeringarna gjordes behövdes det tre skift på veckodagar och två skift på helger för att få samtliga 167 order inplanerade, vilket gav totalt 19 skift per vecka. På de 19 skiften fanns det då utrymme och marginaler för att planera in 40 order med hämtningsfrekvens på varannan och var fjärde vecka.

I rutterna som presenteras i helhet i bilagorna 3-6, utnyttjas ett av fordonen på ett dagskift (06.00 – 15.00) och på ett kvällsskift (15.00 – 00.00), medan det andra fordonet enbart utnyttjas på ett dagskift under veckodagar. I figur 12 presenteras samtliga skift i vecka ett och de gröna kvadraterna symboliserar samtliga order under vecka ett. För att kunna hålla nere antalet skift på helgerna då arbetskostnaderna är höga (OB 2), skapades ett helgskift som avslutas kl. 16.00. Det kräver dock att båda bilarna går på varsitt dagskift på helgen.

När optimeringen var klar och totalt 739 order var inplanerade på ett fyraveckorsschema (totalt 76 rutter) blev dock inte samtliga skift fullplanerade med körorder. Vissa skift var då inne på depån innan skiftets stopptid. För att fylla ut så att arbetsda- gen blev nio timmar planerades övrigt arbete in.

Övrigt arbete är tänkt att fungera som en marginal för att hämta upp sporadiska order (47 order) som ligger i anslutning till planerade och schemalagda order, se bilaga 2 angående lämpliga dagar. Övrigt arbete kan även innebära underhåll av fordon. Det ger ett visst utrymme för eventuella justeringar i körscheman och möjlighet att planera in fler order än vad det är i dagsläget.

Som ett exempel på hur programmet PlanLogix presenterar de optimala rutterna visar figur 13 den rutt som ska köras vecka ett, måndag, med fordon ett och som ett dagskift, både i ett körschema och visuellt.

39 Resultat

Figur 12: Gröna markeringar visar allokerade order och listan visar de 19 rutterna för vecka 1

Figur 13: Körordningen för rutt 1.1.1.D och rutten utritat på karta

40 Resultat

4.2.1 Nyckeltal för Två fordon – Tre skift

Intäkten som Transab kommer att erhålla från Returpack för att de samordnar retur- körningar av pantade PET-flaskor och aluminiumburkar kommer att vara baserad på antalet kärl som ska tömmas hos respektive butik. För att få fram vilken intäkt varje kärl måste ge för att inte retursystemet ska köras med förlust gjordes en enkel uträk- ning utifrån den totalkostnad som ruttoptimeringen resulterade i.

Den totala kostnaden som innefattar löne- och fordonskostnader för ett fyraveckorsschema är 603 459 kronor. Enligt Returpacks Excel-filer är det under den perioden totalt 4 241 kärl som ska tömmas. Divideras kostnaden med antal kärl blir det en kostnad på 143 kronor per kärl. Eftersom volymerna och antal kärl baserades på prognoser, kan dessa skilja sig från verkligheten. Då 143 kronor per kärl ger ett nollresultat måste en vinst läggas till för att returkörningarna ska vara lönsamma.

Nyckeltalen för samtliga rutter på en vecka presenteras i tabell 2.

Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4

Antal kilometer 4120 4149 4137 4193

Antal rutter 19 19 19 19

Antal stopp 186 183 186 184

Totalkostnad (kr) 150 543 150 829 150 714 151 373

Använd lastkapacitet BURK 55% 52% 54% 54%

Använd lastkapacitet PET 40% 40% 41% 39% Tabell 2: Nyckeltal för fyraveckorsschemat

41 Analys

5 Analys I detta kapitel analyseras resultatet som framkommit i studien.

5.1 Ett fordon – Två skift Med begränsningen att skapa rutter där endast ett fordon utnyttjades, men som be- mannades på två skift resulterade i oallokerade order. Det var dock inte lastbilens lastkapacitet som var begränsningen utan tidsbrist på grund av långa körsträckor. Vid optimeringen saknades dessutom alla order med hämtningsfrekvens lägre än en gång i veckan. Det var alltså inte tillräckligt med ett fordon och två skift. För att resterande order skulle kunna schemaläggas samt för att skapa marginaler för sporadiska hämt- ningar krävdes det mer kapacitet i form av tid.

5.2 Två fordon – Tre skift När rutter skapades med två fordon och tre skift att planera in order på blev den an- vända lastkapaciteten på fordonen 54 procent för aluminiumburkar och endast 40 procent för PET-flaskor. Det visar återigen att det inte var lastkapaciteten som satte be- gränsningar vid ruttoptimeringen för inhämtning av PET-flaskor och aluminiumburkar. Begränsningar låg istället i arbetstiderna, som var baserade på Vägverkets lagar och förordningar, och körsträckorna på de olika rutterna. De butiker som skulle ha hämtning varje dag var utspridda över hela Jönköpings län vilket betydde att kör- sträckan på varje arbetsskift blev väldigt långt, en faktor som var svår att påverka då butikerna ligger där de ligger. Kombinationen av låg fyllnadsgrad och långa kör- sträckor skapar mindre lönsamma körningar med höga miljöbelastningar. Även om fordonen kan drivas med alternativa bränslen sliter lastbilstransporter mycket på inf- rastrukturen, skapar en bullrig miljö, ökar partikelutsläpp från däck och avgaser samt andra negativa effekter som är svåra att minimera oavsett drivmedel.

Kravet på ett retursystem är att systemet ska vara miljölönsamt, det vill säga att de positiva effekterna med retursystemet måste vara fler än de negativa konsekvenserna som ökade transporter medför. För att det ska bli mer lönsamt att utföra returkörning- ar med de rutter som tagits fram i studien måste den använda lastkapaciteten öka. Men hur kan detta ske? Ett alternativ är att titta över butikernas hämtningsfrekvenser. En- ligt Returpacks data, som denna studie grundar sig på, ska de butiker som fyller fler än tre kärl per dag ha daglig hämtning, de butiker som fyller fler än två kärl per dag ha hämtning fyra gånger i vecka och så vidare. När burkar och flaskor pantas i butiken komprimeras inte materialet speciellt mycket och kräver därmed mycket lagringsut- rymme. I komprimeringsbilen komprimeras sedan materialet ytterligare 75 procent vilket gör att materialet som tar mycket plats i butiken nästintill försvinner i fordonet. Det betyder att det krävs stora mängder burkar och flaskor för att fyllnadsgraden ska bli hög på fordonet vilket blir en svår ekvation att lösa då butikernas lagringsutrymmen är mycket begränsade. Genom att minska hämtningsfrekvensen blir det mer gods att hämta hos varje butik vid varje tillfälle och det ger en högre andel utnyttjad lastkapacitet på fordonet. Men det är bara genomförbart om butikerna kan lagerhålla större mängder pantat material.

42 Analys

Ett alternativ som har varit uppe som förslag och som helt behandlas av Returpack är att de butikerna med stora mängder pantade enheter ska investera i en egen komprimator. Returpack gör i dagsläget en inventering av butikernas intresse för en egen komprimator som skulle innebära en stor investering för den enskilda butiken. Med en egen komprimator minskas butikernas behov av stora lagringsutrymmen och hämt- ningarna kan då ske mer sällan vilket skulle leda till ökad fyllnadsgrad. Skulle det bli genomförbart att minska butikernas hämtningsfrekvens och exempelvis reducera varje dag hämtningar till varannan dag skulle den använda lastkapaciteten på fordonet öka, samtidigt som körsträckan skulle reduceras eftersom orderantalet skulle minska. Där- igenom skapas positiva effekter på både miljö och ekonomi.

Anledningen till att rutterna kompletterades med övrigt arbete var för att skapa en korrekt arbetskostnad som grundas på att arbetsskiften på vardagarna är nio timmar. Ett undantag är dock helgerna då inget övrigt arbete planerades in. Arbetskostnaderna utgår från att tre chaufförer kör ett rullande schema med fast lön under vardagar medan helgskiften bemannas med extrapersonal som kör på timpenning.

En nackdel med det framtagna resultatet är att rutterna ser olika ut från dag till dag och butiker med regelbundna hämtningar inte får någon bestämd tid på dygnet när returgodset ska hämtas. Rutternas oregelbundenhet beror på att hämtningsfrekvensen hos de olika butikerna varierar och för att få optimala rutter planeras rutterna utefter vilka butiker som ska ha hämtning just den dagen och tar alltså inte hänsyn till hur rutten dagen före ser ut. För att få lite struktur på tidpunkterna, körs kvällsskiftet alltid ”väster om E4:an”, vilket innefattar exempelvis Värnamo, Gislaved och Ulricehamn. På så sätt undviks att en butik med hämtning varje dag får en hämtning sent på mån- dagskvällen och tidigt på tisdagsmorgonen.

En risk med det framtagna resultatet som innebär att rutterna planeras in på två fordon som utnyttjas både dag- och kvällsskift är att butiker som är inplanerade på kvällsskif- tet har stängt. För att kunna köra ett kvällsskift krävs att berörda butiker antingen kan placera ut de kärl med pantade enheter som ska tömmas utanför butiken eller att nyck- lar till lagringsutrymmet tilldelas chauffören.

5.3 Tre fordon – Endast dagskift Det enda alternativet för att undvika kvällsskiftet (15.00 – 00.00) under vardagarna skulle vara att investera i ytterligare ett fordon. Tre fordon skulle då allokeras till varsitt dagskift, exempelvis mellan kl. 07.00 och 16.00, när livsmedelsbutiker garanterat är bemannade, alternativt öppna. Rutterna skulle se likadana ut som med två fordon – tre skift med enda skillnaden att kvällsskiftet blir ett dagskift. Detta skulle även resul- tera i att OB-tillägget försvinner på kvällsskiftet och lönekostnaden minskar, dock bara med ca 1 000 kr per vecka (6 timmar á + 37 kr multiplicerat med fem dagar). Detta ger en totalkostnad för ett fyraveckorsschema på 607 459 kronor, som presenta- des efter en ny optimering. Att enbart köra dagskift väger knappast upp nackdelarna med att köra ett kvällsskift. Detta alternativ kommer kräva att ytterligare ett fordon finns tillgängligt för returkörningar, vilket skapar en lägre utnyttjandegrad på varje fordon.

43 Diskussion

6 Diskussion I diskussionsavsnittet diskuteras, med egna åsikter och tankar, resultatet som framkommit i studien, olika bränslealternativ till de fordon som kommer att användas vid returkörningarna samt framtida prognoser. Diskussionen baseras på det teoretiska kapitlet om miljö och alternativa bränslen.

Det finns väldigt många möjligheter att planera och optimera rutterna och frågan är om det finns en optimal lösning? Butikernas turordning och dagarna som hämtningar- na ska ske på kan ändras många gånger. Eftersom det var tvunget att sprida ut hämt- ningarna hos butikerna över veckans dagar, för att skapa ett jämnt flöde, innebar detta begränsningar till skillnad från om hämtning kunde ske på valfria dagar.

Resultatet som presenterades i 4.2 Två fordon – Tre skift, uppfyller studiens mål och de rutter som planerats fram kan därmed användas vid implementeringen som är av- sedd att ske någon gång under det tredje kvartalet år 2009. De rutter som presenteras i bilagorna 3-6 är väldigt tidsdetaljerade och exakta. Tanken är dock att de framtagna rutterna ska fungera som en god grund, där chaufförerna själva ska kunna utveckla och förbättra dessa efter implementeringen.

6.1 Jämförelse av bränslealternativ Eftersom den negativa miljöpåverkan hos transportbranschen är relativt stor, innebär detta att ett mer miljövänligare bränslealternativ skulle medföra stora besparingar på miljön. Tyvärr är nackdelarna med de miljövänligare bränslealternativen fortfarande relativt många och förutsättningarna för att använda ett alternativt bränsle inte optimala.

Ingen fordonstillverkare kan för tillfället lämna garantier på motorer i fordon som körs med bränslet RME och dieselfordon som drivs på RME klassas inte heller som något miljöfordon. I kombination med att fordonen som drivs med RME kan vara svårstartade vid kallt klimat och att tillgången på bränslet för närvarande är begränsat, blir RME ett opålitligt och olämpligt bränsle till returkörningarna.

Biogas är det bränsle som påverkar miljön minst. Nackdelarna är dock att räckvidden per tank är högst begränsad och tankstationerna är få i östra Sverige. Det finns för närvarande två tankstationer i Jönköping, en i Gislaved och en tankstation är planerad att öppna i Nässjö under år 2009. Ett alternativ i denna studie, för att minska miljöpå- verkan, skulle vara att använda sig av ett biogasfordon som trafikerar Gislaved, som har hämtning varje dag. Detta skulle innebära att en tankning sker ungefär i mitten av den rutten, samtidigt som fordonet tankas upp i slutet av rutten i Jönköping.

Tidsåtgången för att tanka upp fordonet skulle bli något längre men miljöbesparingen desto större. Den planerade tankstationen i Nässjö ger möjlighet att använda ett fordon som drivs med biogas även på ”östra sidan av E4:an” som i resultatet körs med bil 2.

Den senaste månaden har det dessutom dykt upp två nya alternativa bränslen. Alterna- tiven har funnits tidigare på personbilar, men har nu på allvar kommit till de tyngre och större fordonen, däribland på komprimeringsbilar. Det första alternativet är ett

44 Diskussion hybridfordon som drivs av diesel och en elmotor. När fordonet lastar och komprime- rar drivs fordonet helt och hållet på elmotorn. Likaså drivs fordonet på elmotorn fram till dess att farten överstiger 20 km/h. Fordonet som tillverkas av Volvo testas för när- varande i Göteborg.

Det andra alternativet som blivit aktuellt den senaste tiden är etanoldrivna större fordon. För närvarande finns enbart tillgång till vanliga lastbilar med detta bränslealter- nativ, men förhoppningsvis kommer även komprimeringsbilar som drivs på etanol produceras. Det är Scania som har varit med och utvecklat denna typ av fordon. Nackdelen som det ser ut nu är att fordonet drar nästan 70 procent mer etanol per kilometer än en vanlig dieselmotor. Prismässigt är etanolen idag ett antal kronor billiga- re och miljömässigt är etanolen ett klart bättre alternativ till diesel. Ett argument mot etanolfordonen kan vara att framställningen av etanol kommer från naturens egna resurser, exempelvis sockerrör, spannmål eller majs. Detta gör att åkrar som tidigare odlat spannmål för mat, nu istället producerar spannmålen till bränsleindustrin, vilket ger bättre betalt.

6.2 Framtida prognoser I Returpacks Excel-filer finns det prognoser för år 2015 som visar att pantvolymerna hos butikerna kommer att öka. Dock kommer troligtvis inte volymerna att sätta stopp för de rutter som tagits fram i studien eftersom den använda lastkapaciteten på fordonen inte är någon begränsning. Dessa volymer är dock oerhört svåra att förlita sig på, då de ligger långt fram i tiden.

En viktig aspekt när det gäller framtida prognoser är den intensiva diskussionen om buteljerat vatten. Många anser att det är dumdristigt att transportera vatten på flaska i ett land som Sverige som kan erbjuda bra kvalitet på kranvatten. Vissa butiker och restauranger har helt och hållet slutat med försäljning av buteljerat vatten och erbjuder enbart vatten från kranen. Denna ”bojkott” skulle kunna påverka volymerna från butikerna men i dagsläget är det osäkert om, och i sådana fall när.

Trenden i samhället går också mot att små butiker med låg hämtningsfrekvens mer och mer försvinner samtidigt som stora butiker växer fram. Det blir svårare att överle- va för de mindre kioskerna och butikerna. Detta skulle påverka rutterna genom färre butiker att hämta hos, samtidigt som större butiker skulle behöva mer frekventa hämt- ningar med mer gods att hämta vid varje tillfälle.

Då två fordon används i resultatet för returkörningarna, finns det utrymme för ytterligare ett skift på ett utav fordonen. Bil 1 utnyttjas i resultatet på ett dagskift och på ett kvällsskift medan Bil 2 enbart utnyttjas på ett dagskift. Detta ger att det finns ett ledigt kvällsskift på Bil 2 som skulle kunnas utnyttjas vid eventuella säsongstoppar och annat övertidsarbete. Skulle prognoserna förändras kraftigt några år framöver eller om nya butiker skulle tillkomma går det att använda det extra kvällsskiftet utan att göra några ytterligare fordonsinvesteringar. Detta skulle dock kunna påverka de nuvarande rutterna och eventuellt skulle de befintliga rutterna förändras något.

45 Referenser

7 Referenser Litteratur: Allwood, C.M. (2004), Perspektiv på kvalitativ metod, Studentlitteratur, Lund.

Andersen, H. (1994), Vetenskapsteori och metodlära, en introduktion, Studentlittera- tur, Lund.

Bell, J. (2000), Introduktion till forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund.

Eibl, P. (1999), Computerised Vehicle Routing and Scheduling in Road Transport, Aldershot: Ashgate Publishing Ltd.

Informationsbroschyr från Returpack, överlämnad av Transab, 071116.

Jonsson, P. & Mattsson, S-A. (2005), Logistik, läran om effektiva materialflöden. Studentlitteratur, Lund.

Lumsden, K. (2006), Logistikens grunder, Studentlitteratur, Lund.

Lundgren, M., Jörnsten, K., Madsen, O. (1993), Handbok i ruttplanering, Transport- forskningsberedningen, Stockholm.

Madesten, T., Brolin, P. (2006), Distribution och ruttplanering vid Åbro Bryggeri, Södertörns Högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, Södertälje.

Olhager, J. (2000), Produktionsekonomi, Studentlitteratur, Lund.

Persson, G. & Virum, H. (1996), Logistik som konkurrenskraft, Liber-Hermods AB, Malmö.

Pewe, U. (2002), Lönsam logistik, Industrilitteratur AB, Stockholm.

Shaprio, R, & Heskett, J. (1985), Logistics strategy: cases and concepts, St. Paul, Minn.: West.

Storhagen, N. (2003), Logistik - grunder och möjligheter, Liber AB, Malmö.

Williamson, K. (2002), Research methods for students, academics and professionals, Centre for information studies, Charles Sturt University.

Internetsidor: Aga, (2008) - www.aga.se (Acc. 080125)

Arbetsmiljöverket, (2008) - www.av.se/lagochratt/vatl/ (Acc. 080125)

Ecobränsle, (2008) - www.ecobransle.se (Acc. 080125)

Djuvfeltdt, (2008) - http://www.djuvfeldt.se/fusion/readarticle.php?article_id=26 (Acc.080411)

46 Referenser

DPS Europe, (2008a) - http://www.dps-int.com/presentations/DPS-LogiX.pdf (Acc. 080401) DPS Europe, (2008b) - http://www.dpss.se/ruttplanering_documents_swe.htm (Acc. 080401

DPS Europe, (2008c) - http://www.dpss.se/_support/documents/SvenskPlanLogiX.pdf (Acc. 080401)

DPS Europe, (2008d) - http://www.dpss.se/_support/documents/SvenskNavteq.pdf (Acc. 080401)

Håll Sverige rent, (2008) - http://www.giftfrimiljo.nu/sa/node.asp?node=884 (Acc. 080407)

Miljöfordon, (2008a) - www.miljofordon.se/miljoaspekter/miljofakta/rapsolja- rme.aspx (Acc. 080125)

Miljöfordon, (2008b) - www.miljofordon.se/bransle/andra-alternativbranslen/rapsolja- rme-/varfor-godkanns-inte-rme-bilar.aspx (Acc. 080125)

Miljöfordon, (2008c) - www.miljofordon.se/miljoaspekter/miljofakta/biogas.aspx (Acc. 080125)

NE, (2008) - http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=229756&i_word=koor dinater (Acc. 080411)

Returpack, (2008) - www.returpack.se (Acc.080228)

Transab, (2008) - www.transab.se (Acc. 080118)

Vägverket, (2008a) - www.vv.se/templates/page3____16178.aspx (Acc. 080118)

Vägverket, (2008b) - www.vv.se/templates/page3____16173.aspx (Acc. 080118)

Vägverket, (2008c) - www.vv.se/templates/page3____16186.aspx (Acc. 080118)

Vägverket, (2008d) - www.vv.se/templates/page3____16263.aspx (Acc. 080125)

Åkeriekonomi, (2008) - www.akeriekonomi.se (Acc. 080416)

Muntliga referenser:

Kjell Engström, Samordnare av Returpacksprojektet, Netlink, sporadiskt under perioden 080226 till 080507

Magnus Bergqvist, Affärsområdeschef – Logistik, Transab, löpande under perioden 071116 till 080507

Marie Skoog, Logistikchef, Returpack, 080222

Thomas Rickne, VD DPS Europe, löpande under perioden 080225 till 080512

47 Sökord

8 Sökord

Miljökostnader 11 Administrativa kostnader 11 Miljöpåverkan 16 Alternativa bränslen 17 Mjölkrundor 20 aluminiumburkar 6, 7, 8, 15, 24, 26, 27, 30 Orderkostnader 11 Biogas 17, 45 Brist och förseningskostnader 11 pantförpackningar 7 Bytessystem 15 pantsystem 6, 7, 15, 50, 51 PET-flaskor 6, 7, 8, 15, 24, 26, 27, 30 Data om transportmedel 23 PlanLogix 21, 22, 26, 28, 29, 30, 31 Datoriserad ruttplanering 1, 2, 20, 21, 22 Prognostisering 17 Deponi 15 DPS 22, 25, 26, 27, 38 Reliabilitet 37 returkörning 8 Efterfrågedata 23 Returpack 6, 7, 8, 24, 25, 27, 37 Emballeringskostnader 11 retursystem 14 Energiåtervinning 15 returtransport 14 RME 17, 45 Fyllnadsgrad 12 rutter 8, 19, 20, 21, 25, 26, 30, 34 Färdskrivare 13 Ruttplanering 6, 16, 18, 25 Förpackningar 14 Ruttplaneringsproblemet 19

Geografiska data 22 Sekvensering 20

Hyrsystem 15 Tidsfasta leveransdagar 21 totalkostnad 10, 19 Kapacitetsrelaterade kostnader 11 Transab 6, 7, 8, 25 koordinater 22, 27, 30, 33, 38 Transport och hanteringskostnader 11 Kostnader för retursystemen 16 transporter 11, 12, 15, 16, 21 Kostnadsdata 23 Transportsstrategier 20 Kör- och vilotider 12, 13 Validitet 37 Logistik 6, 10 Vägarbetstidslagen 12 Vägtransporter 12 Materialåtervinning 15 Microsoft Access 27 Återanvändning 15 Microsoft Excel 27 återvinning 7, 14, 15, 16 Miljö 16

48 Bilagor

9 Bilagor Bilaga 1 Aluminiumburkens och PET-flaskans väg genom Returpacks pantsystem.

Bilaga 2 Lämpliga dagar för sporadiska hämtningar

Bilaga 3 Rutter för vecka 1

Bilaga 4 Rutter för vecka 2

Bilaga 5 Rutter för vecka 3

Bilaga 6 Rutter för vecka 4

49 Bilagor

Bilaga 1 - Aluminiumburkens och PET-flaskans väg genom Returpacks pantsystem

50 Bilagor

Bilaga 2 – Lämpliga dagar för sporadiska hämtningar

Ort Butik Adress Hämtningsdag Kommentar

ANEBY HANDLAR'N ASKERYD SOLHEM Måndag, Torsdag I samband med Aneby/Tranås

ANEBY GERT O PIAS KIOSK O ML AB JÖNKÖPINGSVÄGEN 1 Måndag, Torsdag I samband med Aneby/Tranås

ANEBY BILISTEN STORGATAN 1 Måndag, Torsdag I samband med Aneby/Tranås

ANNEBERG ANNEBERGS SERVICEBUTIK VALLGATAN 4 B Måndag, Torsdag I samband med Aneby/Tranås

BLIDSBERG BILISTEN LIVS/BENSIN ULRICEHAMNSVÄGEN 4 Måndag - Fredag I samband med Ulricehamn

BOR COOP NÄRA 07-6583 CENTRUMVÄGEN 8 Fredag V.4 I samband med Värnamo

BOTTNARYD TEMPO BOTTNARYD LINDÄNGSVÄGEN 2 Måndag - Fredag I samband med Ulricehamn

BRANDSTORP BILISTEN KYRKLIDEN 2 Måndag, Tisdag, Torsdag I samband med Habo/Mullsjö

EKSJÖ HERREDAHLS NÄRLIVS STOCKHOLMSVÄGEN 25 Måndag, Onsdag, Fredag I samband med Eksjö

GRIMSÅS ICA MATRUTAN GRIMSTORG Tisdag, Onsdag, Fredag I samband med Gislaved/Gnosjö

GRIMSÅS NEXANS/PERSONALMATSAL KABELVÄGEN 6 Tisdag, Onsdag, Fredag I samband med Gislaved/Gnosjö

GRÄNNA HUGOS CHARK & LIVS TRANÅSVÄGEN 26 Onsdag, Fredag V.1,3 I samband med Gränna

GÄLLSTAD ICA-ANDERS TORGET Måndag, Tisdag, Torsdag, Fredag I samband med Gislaved/Ulricehamn

HABO TIME FAGERHULT FAGERLIDSVÄGEN 1 Måndag, Tisdag, Torsdag I samband med Habo/Mullsjö

HULT HULTHALLEN ALBERT ENGSTRÖMS VÄG 36 Fredag V.2,4 I samband med Mariannelund

HUSKVARNA ICA ÖXNEHALLEN OXHAGSGATAN 75 Måndag - Fredag I samband med Huskvarna

INGATORP TEMPO INGATORP STORGATAN 25 Fredag V.2,4 I samband med Mariannelund

JÖNKÖPING ROSENLUNDS LIVS HERMANSVÄGEN 45 Måndag - Fredag I samband med Jönköping

JÖNKÖPING PREEM ÅSENVÄGEN ÅSENVÄGEN 1 Måndag - Fredag I samband med Jönköping

KORSBERGA ICA NÄRA VETLANDAVÄGEN 1 Måndag - Fredag I samband med Vetlanda

KVILLSFORS TEMPO KVILLSFORS ÖKNAVÄGEN 4 Måndag - Fredag I samband med Vetlanda

LÄNGHEM ICA NÄRA LÄNGHEM BORÅSVÄGEN 26 Måndag, Tisdag, Torsdag, Fredag I samband med Gislaved/Ulricehamn

51 Bilagor

MALMBÄCK ICA NÄRA MALMBÄCK TORGET 5 Måndag - Fredag I samband med Nässjö

RÖRVIK RÖRVIK INDUSTRISERVICE AB STORGATAN 25 Torsdag V.4 I Samband med Rörvik

SANDHEM HANDLAR'N STRÅKENVÄGEN 6 Måndag, Tisdag, Torsdag I samband med Habo/Mullsjö

SANDSJÖFORS SANDSJÖFORS LIVS PATRIKSVÄGEN 2 Måndag - Fredag I samband med Sävsjö/Vetlanda

SJÖTOFTA SJÖTOFTA HANDELSBOD BYGÄRDESVÄGEN 34 Måndag - Fredag I samband med Gislaved

SOLBERGA LARSSONS NÄRKÖP NÄSSJÖVÄGEN 16 Måndag, Torsdag I samband med Aneby/Tranås

STENSJÖN BARKÖS HANDEL SVALÖVÄGEN 11 Måndag - Fredag I samband med Vetlanda

STOCKARYD TEMPO JÄRNVÄGSGATAN 3 Torsdag V.4 I Samband med Rörvik

SUNHULTSBRUNN CT:S MINILIVS TRANÅSVÄGEN 12 Måndag, Torsdag I samband med Aneby/Tranås

SÄVSJÖ OKQ8 LJUNGAGATAN 27 Måndag, Torsdag I samband med Sävsjö

TENHULT ICA NÄRA TENHULT MICKELS VÄG 2 Måndag - Fredag I samband med Nässjö

TRANÅS PREEM RAMFALL Måndag, Onsdag, Torsdag I samband med Tranås

TRANÅS KIMARPS LIVS BECKHEMSVÄGEN 8 Måndag, Onsdag, Torsdag I samband med Tranås

TRANÅS BILISTEN/ICA GRIPENBERG JÖNKÖPINGSVÄGEN 66 Måndag, Onsdag, Torsdag I samband med Tranås

TRANÅS TORPÖBODEN CAMPING TORPÖN Måndag, Onsdag, Torsdag I samband med Tranås

TRÄDET KÖLABY BYGG O LANTHANDEL INDUSTRIGATAN 1 Måndag - Fredag I samband med Ulricehamn

VEGBY ICA VEGBY STORGATAN 2 Måndag, Tisdag, Torsdag, Fredag I samband med Gislaved/Ulricehamn

VETLANDA ICA NÄRA HELGES TORNGATAN 10 Måndag - Fredag I samband med Vetlanda

VETLANDA STENBERGA LIVS NÄRA DEJ NÄVERBYN Måndag - Fredag I samband med Vetlanda

VETLANDA ICA 1:AN SKÅNEGATAN 1 Måndag - Fredag I samband med Vetlanda

VISINGSÖ VISINGSÖ LANTHANDEL TUNNERSTAD Onsdag, Fredag V.1,3 I samband med Visingsö/Gränna

ÄNG ÄNGS LIVS NÄRA DEJ FÅGELVÄGEN 41 Måndag - Fredag I samband med Nässjö

ÖSTERBYMO ÖMO-HALLEN HAGAGATAN 3 Måndag V.1,3 I samband med Österbymo

ÖSTERBYMO ASBY LANTHANDEL ASBY POSTGATA 2 Måndag V.1,3 I samband med Österbymo

ÖSTERBYMO NINNAS LIVS NÄRA DEJ RYDSNÄSVÄGEN 16 Måndag V.1,3 I samband med Österbymo

52 Bilagor

Bilaga 3 – Rutter för vecka 1

För att strukturera upp rutterna namngavs samtliga rutter i PlanLogix med en kod som förklarar vilken vecka, dag, bil och skift som rutten ska köras på.

1.1.1.D

Vecka: Dag: Bil: Skift: 1 = Vecka 1 1 = Måndag 1 = Bil 1 D = Dagskift (06.00 – 15.00) 2 = Vecka 2 2 = Tisdag 2 = Bil 2 K = Kvällsskift (15.00 – 00.00)

3 = Vecka 3 3 = Onsdag H = Helgskift (06.00 – 16.00)

4 = Vecka 4 4 = Torsdag

5 = Fredag

6 = Lördag

7 = Söndag

53 Bilagor

LogiX Planera 1.1.1.D VECKA 1

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 6,766 48 Skift Dagskift BURKm3 0,000 4,450 64

Sträcka Kms 219 Order 11 Tid 08:59 Stopp 11

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp 13 Torsvik Mån 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 1 MAXI ICA STORMARKNAD HERKULESV 7 JÖNKÖPING Mån 06:19 06:46 00:27 00:19 11 1,440 0,929 3 Hämta 163 ICA FLAMMAN ÖSTER ÖSTRA STORG 90 JÖNKÖPING Mån 06:56 07:07 00:11 00:09 2 0,486 0,370 4 Hämta 15 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Mån 07:17 07:30 00:13 00:09 2 0,622 0,451 5 Hämta 79 WILLY:S VÄSTRA JÄRNVÄGSG 1 TRANÅS Mån 08:52 09:09 00:17 01:22 73 0,609 0,386 6 Hämta 107 COOP EXTRA 07-4400 HÄSTSKEDEG 1 TRANÅS Mån 09:14 09:25 00:11 00:05 1 0,418 0,302 7 Hämta 95 ICA KVANTUM ÅG 22 TRANÅS Mån 09:28 09:39 00:11 00:02 0 0,533 0,286 8 Hämta 183 KONSUM 07-6571 TRANÅSV 8 ÖSTERBYMO Mån 10:24 10:35 00:11 00:45 34 0,573 0,357 9 Hämta 128 ICA-LÖNNEN STORG 54 ANEBY Mån 11:21 11:34 00:13 00:46 32 0,590 0,334 10 Rast Mån 12:24 13:09 00:45 00:49 29 0,000 0,000 11 Hämta 117 ICA SUPERMARKET HUSKVAR STOCKMAKAREG 4 HUSKVARNA Mån 13:24 13:33 00:09 00:15 9 0,507 0,379 12 Hämta 50 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Mån 13:37 13:46 00:09 00:03 0 0,409 0,287 13 Hämta 36 WILLY:S ÖSTERÄNGEN 2135 BIRKAG 8 JÖNKÖPING Mån 13:55 14:06 00:11 00:08 3 0,579 0,369 14 Övrigt arbete Mån 14:27 14:29 00:02 00:21 16 0,000 0,000 15 Depåstopp Torsvik Mån 14:29 14:59 00:30 00:00 0 6,766 4,450

54 Bilagor

LogiX Planera 1.1.1.K VECKA 1

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 4,904 35 Skift Kvällsskift BURKm3 0,000 3,284 47

Sträcka Kms 260 Order 10 Tid 08:59 Stopp 10

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Mån 15:00 15:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 29 ICA KVANTUM EXPOG 2 VÄRNAMO Mån 16:02 16:13 00:11 01:02 63 0,605 0,351 3 Hämta 206 SMÅLÄNNINGENS MARKNAD INDUSTRIV 10 BREDARYD Mån 16:42 16:51 00:09 00:29 22 0,351 0,258 4 Hämta 164 ICA NÄRA BREDARYD STORG 8 BREDARYD Mån 16:53 17:04 00:11 00:01 0 0,533 0,249 5 Hämta 43 ICA KVANTUM STINSG2 GISLAVED Mån 17:39 17:48 00:09 00:35 21 0,480 0,313 6 Hämta 167 ICA CENTRUM STORG 32 TRANEMO Mån 18:25 18:36 00:11 00:37 25 0,449 0,416 7 Hämta 87 WILLY:S TRANEMO BUT 2143 LIMMAREDSV 3 TRANEMO Mån 18:42 18:55 00:13 00:05 1 0,546 0,333 8 Hämta 114 WILLY:S HEMMA STRANDG 32 ULRICEHAMN Mån 19:54 20:03 00:09 00:58 38 0,508 0,421 9 Hämta 64 ICA KVANTUM STRANDG 6 ULRICEHAMN Mån 20:06 20:15 00:09 00:03 0 0,398 0,288 10 Rast Mån 20:52 21:37 00:45 00:36 25 0,000 0,000 11 Hämta 83 ICA LJUNGQVIST SKARABORGSG 3 MULLSJÖ Mån 21:56 22:09 00:13 00:19 13 0,565 0,362 12 Hämta 103 ICA SUPERMARKET HABO JÖNKÖPINGSV 1 HABO Mån 22:34 22:45 00:11 00:25 14 0,469 0,293 13 Övrigt arbete Mån 23:26 23:29 00:03 00:41 32 0,000 0,000 14 Depåstopp Torsvik Mån 23:29 23:59 00:30 00:00 0 4,904 3,284

55 Bilagor

LogiX Planera 1.1.2.D VECKA 1

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 5,603 40 Skift Dagskift BURKm3 0,000 3,759 54

Sträcka Kms 204 Order 10 Tid 08:59 Stopp 10

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Mån 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 111 ICA SUPERMARKET JÄRNVÄGSG 2 VAGGERYD Mån 06:32 06:43 00:11 00:32 25 0,563 0,353 3 Hämta 152 HEMKÖP TORGET 5 VRIGSTAD Mån 07:22 07:35 00:13 00:38 29 0,685 0,325 4 Hämta 126 KONSUM EXTRA 07-5220 STORG 12 SÄVSJÖ Mån 07:56 08:09 00:13 00:21 14 0,591 0,420 5 Hämta 71 WILLY:S VETLANDA BUT 2155 VITALAG 12 VETLANDA Mån 08:52 09:09 00:17 00:42 28 0,641 0,400 6 Hämta 8 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Mån 09:11 09:26 00:15 00:02 0 0,660 0,466 7 Hämta 99 ICA SUPERMARKET PRÄSTG 4 EKSJÖ Mån 10:25 10:38 00:13 00:59 33 0,462 0,350 8 Hämta 120 HEMKÖP BUT 4227 ÖSTERLÅNGG 28 EKSJÖ Mån 10:42 10:51 00:09 00:03 0 0,487 0,306 9 Hämta 159 KONSUM EXTRA 07-5500 RÅDHUSG 26 NÄSSJÖ Mån 11:31 11:44 00:13 00:39 23 0,519 0,439 10 Hämta 22 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Mån 11:47 12:00 00:13 00:02 0 0,584 0,422 11 Hämta 57 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Mån 12:05 12:14 00:09 00:05 1 0,411 0,278 12 Rast Mån 12:36 13:21 00:45 00:21 17 0,000 0,000 13 Övrigt arbete Mån 13:55 14:29 00:34 00:34 28 0,000 0,000 14 Depåstopp Torsvik Mån 14:29 14:59 00:30 00:00 0 5,603 3,759

56 Bilagor

LogiX Planera 1.2.1.D VECKA 1

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 9,193 66 Skift Dagskift BURKm3 0,000 6,097 87

Sträcka Kms 115 Order 15 Tid 08:59 Stopp 15

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Tis 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 91 WILLY:S RÅSLÄTT BUT 2164 SPARVHÖKSG 1 JÖNKÖPING Tis 06:12 06:25 00:13 00:12 7 0,512 0,388 3 Hämta 2 MAXI ICA STORMARKNAD HERKULESV 7 JÖNKÖPING Tis 06:38 07:05 00:27 00:12 5 1,440 0,929 4 Hämta 16 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Tis 07:20 07:33 00:13 00:14 3 0,622 0,451 5 Hämta 51 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Tis 07:45 07:54 00:09 00:11 6 0,409 0,287 6 Hämta 37 WILLY:S ÖSTERÄNGEN 2135 BIRKAG 8 JÖNKÖPING Tis 08:02 08:13 00:11 00:08 3 0,579 0,369 7 Hämta 84 ICA LJUNGQVIST SKARABORGSG 3 MULLSJÖ Tis 08:59 09:12 00:13 00:45 38 0,565 0,362 8 Hämta 181 KONSUM 07-6530 KYRKV 12 MULLSJÖ Tis 09:13 09:26 00:13 00:01 0 0,627 0,410 9 Hämta 171 COOP KONSUM 07-5250 MALMÖG 11 HABO Tis 09:50 10:07 00:17 00:24 14 0,821 0,458 10 Hämta 104 ICA SUPERMARKET HABO JÖNKÖPINGSV 1 HABO Tis 10:08 10:19 00:11 00:00 0 0,469 0,293 11 Hämta 140 ICA SUPERMARKET BANKERY SJÖÅKRAV 10 BANKERYD Tis 10:37 10:48 00:11 00:18 7 0,479 0,248 12 Hämta 132 COOP KONSUM EXTRA 07-520 POSTG 1 BANKERYD Tis 10:50 11:03 00:13 00:01 0 0,544 0,358 13 Hämta 155 KONSUM 07-6538 DALVIKSRINGEN 20 JÖNKÖPING Tis 11:22 11:33 00:11 00:19 11 0,614 0,355 14 Hämta 134 KONSUM EXTRA 07-5600 KRISTINEDALSG 2 JÖNKÖPING Tis 11:44 11:57 00:13 00:10 2 0,535 0,355 15 Rast Tis 12:00 12:45 00:45 00:03 0 0,000 0,000 16 Hämta 123 ICA SUPERMARKET KLOSTERG 33 JÖNKÖPING Tis 12:04 12:52 00:07 00:00 0 0,394 0,362 17 Hämta 154 WILLY:S HEMMA JÖNKPG 3243KLOSTERG 70 JÖNKÖPING Tis 12:57 13:10 00:13 00:05 1 0,583 0,472 18 Övrigt arbete Tis 13:30 14:29 00:59 00:20 11 0,000 0,000 19 Depåstopp Torsvik Tis 14:29 14:59 00:30 00:00 0 9,193 6,097

57 Bilagor

LogiX Planera 1.2.1.K VECKA 1

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 5,781 41 Skift Kvällsskift BURKm3 0,000 3,457 49

Sträcka Kms 241 Order 10 Tid 08:59 Stopp 10

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Tis 15:00 15:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 30 ICA KVANTUM EXPOG 2 VÄRNAMO Tis 16:02 16:13 00:11 01:02 63 0,605 0,351 3 Hämta 162 AG:S MALMÖV 12 VÄRNAMO Tis 16:15 16:26 00:11 00:02 0 0,550 0,240 4 Hämta 156 HEMKÖP CITY VÄRNAMO 4160 ENEHAGSV 2 VÄRNAMO Tis 16:32 16:43 00:11 00:06 1 0,573 0,380 5 Hämta 75 WILLY:S GRÖNDAL TRÄFFG VÄRNAMO Tis 16:52 17:09 00:17 00:08 2 0,638 0,378 6 Hämta 168 ICA ÄSSET BROG 4 FORSHEDA Tis 17:28 17:45 00:17 00:19 13 0,943 0,463 7 Hämta 184 TEMPO REFTELE TORGET REFTELE Tis 18:27 18:40 00:13 00:41 17 0,551 0,398 8 Hämta 138 KONSUM EXTRA 07-2200 KÖPMANG 6 GISLAVED Tis 19:09 19:20 00:11 00:29 17 0,497 0,313 9 Hämta 44 ICA KVANTUM STINSG 2 GISLAVED Tis 19:23 19:32 00:09 00:02 0 0,480 0,313 10 Hämta 88 WILLY:S TRANEMO BUT 2143 LIMMAREDSV 3 TRANEMO Tis 20:12 20:25 00:13 00:40 27 0,546 0,333 11 Rast Tis 21:23 22:08 00:45 00:57 37 0,000 0,000 12 Hämta 65 ICA KVANTUM STRANDG 6 ULRICEHAMN Tis 22:11 22:20 00:09 00:03 2 0,398 0,288 13 Övrigt arbete Tis 23:27 23:29 00:02 01:07 59 0,000 0,000 14 Depåstopp Torsvik Tis 23:29 23:59 00:30 00:00 0 5,781 3,457

58 Bilagor

LogiX Planera 1.2.2.D VECKA 1

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 4,663 33 Skift Dagskift BURKm3 0,000 3,287 47

Sträcka Kms 193 Order 8 Tid 08:59 Stopp 8

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Tis 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 160 KONSUMHALLEN 06-5060 GEORGSLID 1 NORRAHAMMAR Tis 06:11 06:22 00:11 00:11 3 0,523 0,373 3 Hämta 147 ICA NÄRA HOVSLÄTT HAMMARV 140 A JÖNKÖPING Tis 06:36 06:51 00:15 00:13 3 0,779 0,450 4 Hämta 177 KONSUMHALLEN 06-5070 NORRAHAMMARSV 143 JÖNKÖPING Tis 06:52 07:05 00:13 00:00 0 0,632 0,608 5 Hämta 182 KONSUM 06-6616 BERGSLAGSV 29 TABERG Tis 07:29 07:42 00:13 00:24 7 0,558 0,424 6 Hämta 166 ICA TROLLET TABERG BARNARPSV 5 TABERG Tis 07:43 07:54 00:11 00:00 0 0,516 0,266 7 Hämta 58 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Tis 08:54 09:03 00:09 01:00 49 0,411 0,278 8 Hämta 23 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Tis 09:08 09:21 00:13 00:04 1 0,584 0,422 9 Hämta 9 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Tis 10:27 10:42 00:15 01:06 43 0,660 0,466 10 Rast Tis 12:10 12:55 00:45 01:27 68 0,000 0,000 11 Övrigt arbete Tis 13:13 14:29 01:16 00:18 14 0,000 0,000 12 Depåstopp Torsvik Tis 14:29 14:59 00:30 00:00 0 4,663 3,287

59 Bilagor

LogiX Planera 1.3.1.D VECKA 1

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 5,096 36 Skift Dagskift BURKm3 0,000 3,435 49

Sträcka Kms 280 Order 8 Tid 08:59 Stopp 8

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Ons 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 3 MAXI ICA STORMARKNAD HERKULESV 7 JÖNKÖPING Ons 06:19 06:46 00:27 00:19 11 1,440 0,929 3 Hämta 96 ICA KVANTUM ÅG 22 TRANÅS Ons 08:21 08:32 00:11 01:34 78 0,533 0,286 4 Hämta 108 COOP EXTRA 07-4400 HÄSTSKEDEG 1 TRANÅS Ons 08:34 08:45 00:11 00:02 0 0,418 0,302 5 Hämta 80 WILLY:S VÄSTRA JÄRNVÄGSG 1 TRANÅS Ons 08:50 09:07 00:17 00:05 1 0,609 0,386 6 Hämta 153 KONSUM 07-5270 HAMNV 4 GRÄNNA Ons 10:00 10:13 00:13 00:53 37 0,611 0,454 7 Hämta 38 WILLY:S ÖSTERÄNGEN 2135 BIRKAG 8 JÖNKÖPING Ons 10:51 11:02 00:11 00:37 33 0,579 0,369 8Rast Ons 12:00 12:45 00:45 00:57 49 0,000 0,000 9 Hämta 115 WILLY:S HEMMA STRANDG 32 ULRICEHAMN Ons 12:54 13:03 00:09 00:09 8 0,508 0,421 10 Hämta 66 ICA KVANTUM STRANDG 6 ULRICEHAMN Ons 13:06 13:15 00:09 00:03 0 0,398 0,288 11 Övrigt arbete Ons 14:22 14:29 00:07 01:07 59 0,000 0,000 12 Depåstopp Torsvik Ons 14:29 14:59 00:30 00:00 0 5,096 3,435

60 Bilagor

LogiX Planera 1.3.1.K VECKA 1

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 7,262 52 Skift Kvällsskift BURKm3 0,000 4,302 61

Sträcka Kms 204 Order 12 Tid 08:59 Stopp 12

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Ons 15:00 15:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 31 ICA KVANTUM EXPOG 2 VÄRNAMO Ons 16:02 16:13 00:11 01:02 63 0,605 0,351 3 Hämta 142 HEMKÖP BROG 42 ANDERSTORP Ons 16:56 17:07 00:11 00:43 36 0,446 0,256 4 Hämta 151 ICA SUPERMARKET ANDERST STORG 18 ANDERSTORP Ons 17:11 17:24 00:13 00:03 1 0,718 0,329 5 Hämta 45 ICA KVANTUM STINSG 2 GISLAVED Ons 17:41 17:50 00:09 00:16 6 0,480 0,313 6 Hämta 165 KONSUM 07-5040 STORG 5 GNOSJÖ Ons 18:23 18:34 00:11 00:33 21 0,486 0,346 7 Hämta 144 ICA SUPERMARKET KÖPMANSG 21 GNOSJÖ Ons 18:35 18:52 00:17 00:01 0 0,815 0,479 8 Hämta 146 HEMKÖP BUT 4267 GNOSJÖ JÄRNVÄGSG 60 GNOSJÖ Ons 18:58 19:13 00:15 00:05 1 0,768 0,490 9 Hämta 161 ICA NÄRA STORG 6 HILLERSTORP Ons 19:35 19:46 00:11 00:21 12 0,512 0,329 10 Hämta 130 HEMKÖP ARTELLIRIG 28 SKILLINGARYD Ons 20:16 20:29 00:13 00:29 21 0,565 0,357 11 Hämta 170 LAGAHALLEN STUREG 25 SKILLINGARYD Ons 20:29 20:44 00:15 00:00 0 0,876 0,363 12 Hämta 192 KONSUM JÄRNVÄGSG 3 VAGGERYD Ons 21:08 21:17 00:09 00:23 15 0,428 0,336 13 Hämta 112 ICA SUPERMARKET JÄRNVÄGSG 2 VAGGERYD Ons 21:17 21:28 00:11 00:00 0 0,563 0,353 14 Rast Ons 21:56 22:41 00:45 00:27 21 0,000 0,000 15 Övrigt arbete Ons 22:45 23:29 00:44 00:04 3 0,000 0,000 16 Depåstopp Torsvik Ons 23.29 23:59 00:30 00:00 0 7,262 4,302

61 Bilagor

LogiX Planera 1.3.2.D VECKA 1

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 5,277 38 Skift Dagskift BURKm3 0,000 3,746 54

Sträcka Kms 204 Order 10 Tid 08:59 Stopp 10

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Ons 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 17 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Ons 06:22 06:35 00:13 00:22 14 0,622 0,451 3 Hämta 52 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Ons 06:47 06:56 00:09 00:11 6 0,409 0,287 4 Hämta 118 ICA SUPERMARKET HUSKVAR STOCKMAKAREG 4 HUSKVARNA Ons 06:59 07:08 00:09 00:03 0 0,507 0,379 5 Hämta 72 WILLY:S VETLANDA BUT 2155 VITALAG 12 VETLANDA Ons 08:57 09:14 00:17 01:49 78 0,641 0,400 6 Hämta 10 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Ons 09:16 09:31 00:15 00:02 0 0,660 0,466 7 Hämta 136 KONSUM EXTRA 07-4300 SÖDRA STORG 3 EKSJÖ Ons 10:29 10:42 00:13 00:57 32 0,494 0,407 8 Hämta 100 ICA SUPERMARKET PRÄSTG 4 EKSJÖ Ons 10:43 10:56 00:13 00:01 0 0,462 0,350 9 Hämta 121 HEMKÖP BUT 4227 ÖSTERLÅNGG 28 EKSJÖ Ons 11:00 11:09 00:09 00:03 0 0,487 0,306 10 Hämta 24 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Ons 11:49 12:02 00:13 00:40 23 0,584 0,422 11 Hämta 59 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Ons 12:08 12:17 00:09 00:05 1 0,411 0,278 12 Rast Ons 12:30 13:15 00:45 00:12 10 0,000 0,000 13 Övrigt arbete Ons 13:58 14:29 00:31 00:43 35 0,000 0,000 14 Depåstopp Torsvik Ons 14:29 14:59 00:30 00:00 0 5,277 3,746

62 Bilagor

LogiX Planera 1.4.1.D VECKA 1

Depå Torsvik Leverera Hämta % 1 Fordon Bil 1 PETm3 0,000 7,346 52 Skift Dagskift BURKm3 0,000 5,930 85

Sträcka Kms 184 Order 13 Tid 08:59 Stopp 13

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Tor 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 92 WILLY:S RÅSLÄTT BUT 2164 SPARVHÖKSG 1 JÖNKÖPING Tor 06:12 06:25 00:13 00:12 7 0,512 0,388 3 Hämta 4 MAXI ICA STORMARKNAD HERKULESV 7 JÖNKÖPING Tor 06:38 07:05 00:27 00:12 5 1,440 0,929 4 Hämta 124 ICA SUPERMARKET KLOSTERG 33 JÖNKÖPING Tor 07:17 07:24 00:07 00:12 3 0,394 0,362 5 Hämta 207 MATBÖRSEN MELLANGATAN MELLANG 32 JÖNKÖPING Tor 07:40 07:47 00:07 00:15 4 0,000 0,991 6 Hämta 18 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Tor 07:50 08:03 00:13 00:02 1 0,622 0,451 7 Hämta 81 WILLY:S VÄSTRA JÄRNVÄGSG 1 TRANÅS Tor 09:25 09:42 00:17 01:22 73 0,609 0,386 8 Hämta 150 HEMKÖP TRANÅS ÖSTRA JÄRNVÄGSG 10 TRANÅS Tor 09:48 10:03 00:15 00:05 1 0,682 0,456 9 Hämta 97 ICA KVANTUM ÅG 22 TRANÅS Tor 10:06 10:17 00:11 00:02 0 0,533 0,286 10 Hämta 109 COOP EXTRA 07-4400 HÄSTSKEDEG 1 TRANÅS Tor 10:19 10:30 00:11 00:02 0 0,418 0,302 11 Hämta 129 ICA-LÖNNEN STORG 54 ANEBY Tor 11:09 11:22 00:13 00:38 26 0,590 0,334 12 Hämta 158 KONSUM 07-5290 KÖPMANSG 16 ANEBY Tor 11:23 11:36 00:13 00:01 0 0,558 0,389 13 Hämta 53 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Tor 12:41 12:50 00:09 01:05 39 0,409 0,287 14 Hämta 39 WILLY:S ÖSTERÄNGEN 2135 BIRKAG 8 JÖNKÖPING Tor 12:59 13:10 00:11 00:08 3 0,579 0,369 15 Rast Tor 13:17 14:02 00:45 00:06 5 0,000 0,000 16 Övrigt arbete Tor 14:16 14:29 00:13 00:14 11 0,000 0,000 17 Depåstopp Torsvik Tor 14:29 14:59 00:30 00:00 0 7,346 5,930

63 Bilagor

LogiX Planera 1.4.1.K VECKA 1

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 4,462 32 Skift Kvällskift BURKm3 0,000 2,658 38

Sträcka Kms 260 Order 8 Tid 08:59 Stopp 8

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Tor 15:00 15:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 32 ICA KVANTUM EXPOG 2 VÄRNAMO Tor 16:02 16:13 00:11 01:02 63 0,605 0,351 3 Hämta 149 ICA MAT-JÄTTEN DOKTORSG 2 VÄRNAMO Tor 16:24 16:37 00:13 00:10 4 0,761 0,340 4 Hämta 76 WILLY:S GRÖNDAL TRÄFFG VÄRNAMO Tor 16:44 17:01 00:17 00:07 1 0,638 0,378 5 Hämta 46 ICA KVANTUM STINSG 2 GISLAVED Tor 17:57 18:06 00:09 00:55 38 0,480 0,313 6 Hämta 89 WILLY:S TRANEMO BUT 2143 LIMMAREDSV 3 TRANEMO Tor 18:46 18:59 00:13 00:40 27 0,546 0,333 7 Hämta 67 ICA KVANTUM STRANDG 6 ULRICEHAMN Tor 20:00 20:09 00:09 01:01 39 0,398 0,288 8Rast Tor 20:42 21:27 00:45 00:32 22 0,000 0,000 9 Hämta 85 ICA LJUNGQVIST SKARABORGSG 3 MULLSJÖ Tor 21:50 22:03 00:13 00:23 16 0,565 0,362 10 Hämta 105 ICA SUPERMARKET HABO JÖNKÖPINGSV 1 HABO Tor 22:29 22:40 00:11 00:25 14 0,469 0,293 11 Övrigt arbete Tor 23:21 23:29 00:08 00:41 32 0,000 0,000 12 Depåstopp Torsvik Tor 23:29 23:59 00:30 00:00 0 4,462 2,658

64 Bilagor

LogiX Planera 1.4.2.D VECKA 1

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 3,796 27 Skift Dagskift BURKm3 0,000 2,520 36

Sträcka Kms 179 Order 6 Tid 08:59 Stopp 6

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Tor 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 60 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Tor 06:56 07:05 00:09 00:56 46 0,411 0,278 3 Hämta 25 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Tor 07:10 07:23 00:13 00:04 1 0,584 0,422 4 Hämta 11 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Tor 08:29 08:44 00:15 01:06 43 0,660 0,466 5 Hämta 127 KONSUM EXTRA 07-5220 STORG 12 SÄVSJÖ Tor 09:27 09:40 00:13 00:42 28 0,591 0,420 6 Hämta 145 ICA SUPERMARKET VÄSTRA JÄRNVÄGSG 12 SÄVSJÖ Tor 09:45 10:02 00:17 00:04 1 0,798 0,477 7 Hämta 148 NETTO 16146 HANTVERKAREG 2 SÄVSJÖ Tor 10:03 10:18 00:15 00:01 0 0,752 0,457 8Rast Tor 10:18 11:03 00:45 00:00 0 0,000 0,000 9 Övrigt arbete Tor 12:13 14:29 02:16 01:10 58 0,000 0,000 10 Depåstopp Torsvik Tor 14:29 14:59 00:30 00:00 0 3,796 2,520

65 Bilagor

LogiX Planera 1.5.1.D VECKA 1

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 8,378 60 Skift Dagskift BURKm3 0,000 6,523 93

Sträcka Kms 128 Order 13 Tid 8:59:00 Stopp 13

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Fre 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 93 WILLY:S RÅSLÄTT BUT 2164 SPARVHÖKSG 1 JÖNKÖPING Fre 06:12 06:25 00:13 00:12 7 0,512 0,388 3 Hämta 5 MAXI ICA STORMARKNAD HERKULESV 7 JÖNKÖPING Fre 06:38 07:05 00:27 00:12 5 1,440 0,929 4 Hämta 135 KONSUM EXTRA 07-5600 KRISTINEDALSG 2 JÖNKÖPING Fre 07:21 07:34 00:13 00:16 4 0,535 0,355 5 Hämta 178 HEMKÖP BUT 4134 BARNARPSG 10 JÖNKÖPING Fre 07:44 07:57 00:13 00:09 2 0,546 0,699 6 Hämta 175 ICA NÄRA JÖNKÖPING CITY VÄSTRA STORG 14 JÖNKÖPING Fre 07:58 08:13 00:15 00:00 0 0,559 0,839 7 Hämta 19 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Fre 08:31 08:44 00:13 00:18 4 0,622 0,451 8 Hämta 194 KONSUM 07-6541 HAKARPSV 65 HUSKVARNA Fre 08:57 09:06 00:09 00:13 7 0,399 0,287 9 Hämta 119 ICA SUPERMARKET HUSKVAR STOCKMAKAREG 4 HUSKVARNA Fre 09:11 09:20 00:09 00:04 1 0,507 0,379 10 Hämta 54 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Fre 09:24 09:33 00:09 00:03 0 0,409 0,287 11 Hämta 169 ICA KÖPCENTRUM TUNNLANDSV 1 HUSKVARNA Fre 09:53 10:10 00:17 00:20 8 0,824 0,498 12 Hämta 198 TEMPO KÖPMANNEN BRAHEG 41 GRÄNNA Fre 10:40 10:49 00:09 00:29 24 0,322 0,229 13 Hämta 172 ICA BRAHEHALLEN HÄVDEV 9 GRÄNNA Fre 10:49 11:04 00:15 00:00 0 0,790 0,490 16 Rast Fre 11:27 12:12 00:45 00:22 9 0,000 0,000 14 Hämta 196 KONSUM TUNNERSTAD VISINGSÖ Fre 12:12 12:21 00:09 00:00 0 0,334 0,323 15 Hämta 40 WILLY:S ÖSTERÄNGEN 2135 BIRKAG 8 JÖNKÖPING Fre 12:59 13:10 00:11 00:38 33 0,579 0,369 16 Övrigt arbete Fre 13:31 14:29 00:58 00:21 16 0,000 0,000 17 Depåstopp Torsvik Fre 14:29 14:59 00:30 00:00 0 8,378 6,523

66 Bilagor

LogiX Planera 1.5.1.K VECKA 1

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 4,712 34 Skift Kvällsskift BURKm3 0,000 3,023 43

Sträcka Kms 263 Order 9 Tid 08:59 Stopp 9

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Fre 15:00 15:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 113 ICA SUPERMARKET JÄRNVÄGSG 2 VAGGERYD Fre 15:32 15:43 00:11 00:32 25 0,563 0,353 3 Hämta 33 ICA KVANTUM EXPOG 2 VÄRNAMO Fre 16:32 16:43 00:11 00:49 43 0,605 0,351 4 Hämta 77 WILLY:S GRÖNDAL TRÄFFG VÄRNAMO Fre 17:00 17:17 00:17 00:16 5 0,638 0,378 5 Hämta 139 KONSUM EXTRA 07-2200 KÖPMANG 6 GISLAVED Fre 18:15 18:26 00:11 00:58 39 0,497 0,313 6 Hämta 47 ICA KVANTUM STINSG 2 GISLAVED Fre 18:29 18:38 00:09 00:02 0 0,480 0,313 7 Hämta 116 WILLY:S HEMMA STRANDG 32 ULRICEHAMN Fre 20:05 20:14 00:09 01:26 64 0,508 0,421 8 Hämta 68 ICA KVANTUM STRANDG 6 ULRICEHAMN Fre 20:17 20:26 00:09 00:03 0 0,398 0,288 9Rast Fre 20:47 21:32 00:45 00:20 17 0,000 0,000 10 Hämta 133 COOP KONSUM EXTRA 07-520 POSTG 1 BANKERYD Fre 22:17 22:30 00:13 00:45 38 0,544 0,358 11 Hämta 141 ICA SUPERMARKET BANKERY SJÖÅKRAV 10 BANKERYD Fre 22:31 22:42 00:11 00:01 0 0,479 0,248 12 Övrigt arbete Fre 23:16 23:29 00:13 00:33 26 0,000 0,000 13 Depåstopp Torsvik Fre 23:29 23:59 00:30 00:00 0 4,712 3,023

67 Bilagor

LogiX Planera 1.5.2.D VECKA 1

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 4,656 33 Skift Dagskift BURKm3 0,000 2,973 42

Sträcka Kms 184 Order 8 Tid 08:59 Stopp 8

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Fre 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 173 ROSTEDTS LIVS SANDSJÖV 19 BODAFORS Fre 07:03 07:20 00:17 01:03 51 0,816 0,424 3 Hämta 12 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Fre 08:02 08:17 00:15 00:42 28 0,660 0,466 4 Hämta 73 WILLY:S VETLANDA BUT 2155 VITALAG 12 VETLANDA Fre 08:19 08:36 00:17 00:02 0 0,641 0,400 5 Hämta 157 KONSUM 07-6579 HANTVERKARG 5 EKENNÄSSJÖN Fre 09:04 09:15 00:11 00:27 9 0,595 0,327 6 Hämta 101 ICA SUPERMARKET PRÄSTG 4 EKSJÖ Fre 09:46 09:59 00:13 00:31 23 0,462 0,350 7 Hämta 122 HEMKÖP BUT 4227 ÖSTERLÅNGG 28 EKSJÖ Fre 10:03 10:12 00:09 00:03 0 0,487 0,306 8 Hämta 26 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Fre 10:52 11:05 00:13 00:40 23 0,584 0,422 9 Hämta 61 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Fre 11:10 11:19 00:09 00:05 1 0,411 0,278 10 Rast Fre 12:14 12:59 00:45 00:54 44 0,000 0,000 11 Övrigt arbete Fre 13:00 14:29 01:29 00:00 1 0,000 0,000 12 Depåstopp Torsvik Fre 14:29 14:59 00:30 00:00 0 4,656 2,973

68 Bilagor

LogiX Planera 1.6.1.H VECKA 1

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 4,897 35 Skift Helgskift BURKm3 0,000 3,231 46

Sträcka Kms 261 Order 8 Tid 09:10 Stopp 8

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Lör 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 6 MAXI ICA STORMARKNAD HERKULESV 7 JÖNKÖPING Lör 06:19 06:46 00:27 00:19 11 1,440 0,929 3 Hämta 125 ICA SUPERMARKET KLOSTERG 33 JÖNKÖPING Lör 06:58 07:05 00:07 00:12 3 0,394 0,362 4 Hämta 106 ICA SUPERMARKET HABO JÖNKÖPINGSV 1 HABO Lör 07:41 07:52 00:11 00:35 18 0,469 0,293 5 Hämta 86 ICA LJUNGQVIST SKARABORGSG 3 MULLSJÖ Lör 08:17 08:30 00:13 00:25 14 0,565 0,362 6 Hämta 69 ICA KVANTUM STRANDG 6 ULRICEHAMN Lör 09:28 09:37 00:09 00:57 39 0,398 0,288 7 Hämta 90 WILLY:S TRANEMO BUT 2143 LIMMAREDSV 3 TRANEMO Lör 10:38 10:51 00:13 01:01 39 0,546 0,333 8 Hämta 48 ICA KVANTUM STINSG 2 GISLAVED Lör 11:32 11:41 00:09 00:41 27 0,480 0,313 9Rast Lör 11:59 12:44 00:45 00:17 12 0,000 0,000 10 Hämta 34 ICA KVANTUM EXPOG 2 VÄRNAMO Lör 13:25 13:36 00:11 00:41 29 0,605 0,351 11 Depåstopp Torsvik Lör 14:40 15:10 00:30 01:03 64 4,897 3,231

69 Bilagor

LogiX Planera 1.6.2.H VECKA 1

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 4,825 34 Skift Helgskift BURKm3 0,000 3,247 46

Sträcka Kms 261 Order 9 Tid 09:13 Stopp 9

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Lör 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 20 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Lör 06:22 06:35 00:13 00:22 14 0,622 0,451 3 Hämta 41 WILLY:S ÖSTERÄNGEN 2135 BIRKAG 8 JÖNKÖPING Lör 06:41 06:52 00:11 00:06 3 0,579 0,369 4 Hämta 55 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Lör 07:02 07:11 00:09 00:10 2 0,409 0,287 5 Hämta 82 WILLY:S VÄSTRA JÄRNVÄGSG 1 TRANÅS Lör 08:33 08:50 00:17 01:22 70 0,609 0,386 6 Hämta 110 COOP EXTRA 07-4400 HÄSTSKEDEG 1 TRANÅS Lör 08:55 09:06 00:11 00:05 1 0,418 0,302 7 Hämta 98 ICA KVANTUM ÅG 22 TRANÅS Lör 09:09 09:20 00:11 00:02 0 0,533 0,286 8 Hämta 13 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Lör 11:12 11:27 00:15 01:51 82 0,660 0,466 9Rast Lör 11:57 12:42 00:45 00:30 17 0,000 0,000 10 Hämta 27 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Lör 13:19 13:32 00:13 00:37 21 0,584 0,422 11 Hämta 62 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Lör 13:37 13:46 00:09 00:05 1 0,411 0,278 12 Depåstopp Torsvik Lör 14:43 15:13 00:30 00:56 46 4,825 3,247

70 Bilagor

LogiX Planera 1.7.1.H VECKA 1

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 4,329 31 Skift Helgskift BURKm3 0,000 3,068 44

Sträcka Kms 224 Order 8 Tid 08:14 Stopp 8

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Sön 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 131 HEMKÖP ARTELLIRIG 28 SKILLINGARYD Sön 06:37 06:50 00:13 00:37 34 0,565 0,357 3 Hämta 74 WILLY:S VETLANDA BUT 2155 VITALAG 12 VETLANDA Sön 08:26 08:43 00:17 01:36 73 0,641 0,400 4 Hämta 14 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Sön 08:46 09:01 00:15 00:02 0 0,660 0,466 5 Hämta 137 KONSUM EXTRA 07-4300 SÖDRA STORG 3 EKSJÖ Sön 09:58 10:11 00:13 00:57 32 0,494 0,407 6 Hämta 102 ICA SUPERMARKET PRÄSTG 4 EKSJÖ Sön 10:13 10:26 00:13 00:01 0 0,462 0,350 7 Hämta 28 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Sön 11:03 11:16 00:13 00:37 22 0,584 0,422 8 Hämta 63 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Sön 11:21 11:30 00:09 00:05 1 0,411 0,278 9Rast Sön 12:03 12:48 00:45 00:32 27 0,000 0,000 10 Hämta 94 WILLY:S RÅSLÄTT BUT 2164 SPARVHÖKSG 1 JÖNKÖPING Sön 13:15 13:28 00:13 00:27 23 0,512 0,388 11 Depåstopp Torsvik Sön 13:44 14:14 00:30 00:15 7 4,329 3,068

71 Bilagor

LogiX Planera 1.7.2.H VECKA 1

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 5,617 40 Skift Helgskift BURKm3 0,000 3,622 52

Sträcka Kms 256 Order 9 Tid 08:58 Stopp 9

Typ Order Kundnamn Adress 1 Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Sön 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 35 ICA KVANTUM EXPOG 2 VÄRNAMO Sön 07:02 07:13 00:11 01:02 63 0,605 0,351 3 Hämta 78 WILLY:S GRÖNDAL TRÄFFG VÄRNAMO Sön 07:29 07:46 00:17 00:16 5 0,638 0,378 4 Hämta 143 HEMKÖP BROG 42 ANDERSTORP Sön 08:27 08:38 00:11 00:40 32 0,446 0,256 5 Hämta 49 ICA KVANTUM STINSG 2 GISLAVED Sön 08:56 09:05 00:09 00:18 7 0,480 0,313 6 Hämta 70 ICA KVANTUM STRANDG 6 ULRICEHAMN Sön 10:35 10:44 00:09 01:29 64 0,398 0,288 7Rast Sön 11:27 12:12 00:45 00:42 36 0,000 0,000 8 Hämta 7 MAXI ICA STORMARKNAD HERKULESV 7 JÖNKÖPING Sön 12:32 12:59 00:27 00:20 17 1,440 0,929 9 Hämta 21 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Sön 13:13 13:26 00:13 00:14 3 0,622 0,451 10 Hämta 56 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Sön 13:38 13:47 00:09 00:11 6 0,409 0,287 11 Hämta 42 WILLY:S ÖSTERÄNGEN 2135 BIRKAG 8 JÖNKÖPING Sön 13:56 14:07 00:11 00:08 3 0,579 0,369 12 Depåstopp Torsvik Sön 14:28 14:58 00:30 00:21 16 5,617 3,622

72 Bilagor

Bilaga 4 – Rutter för vecka 2

För att strukturera upp rutterna namngavs samtliga rutter i PlanLogix med en kod som förklarar vilken vecka, dag, bil och skift som rutten ska köras på.

2.1.1.D

Vecka: Dag: Bil: Skift: 1 = Vecka 1 1 = Måndag 1 = Bil 1 D = Dagskift (06.00 – 15.00) 2 = Vecka 2 2 = Tisdag 2 = Bil 2 K = Kvällsskift (15.00 – 00.00)

3 = Vecka 3 3 = Onsdag H = Helgskift (06.00 – 16.00)

4 = Vecka 4 4 = Torsdag

5 = Fredag

6 = Lördag

7 = Söndag

73 Bilagor

LogiX Planera 2.1.1.D VECKA 2

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 6,712 48 Skift Dagskift BURKm3 0,000 4,399 63

Sträcka Kms 181 Order 11 Tid 08:59 Stopp 11

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Mån 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 1 MAXI ICA STORMARKNAD HERKULESV 7 JÖNKÖPING Mån 06:19 06:46 00:27 00:19 11 1,440 0,929 3 Hämta 163 ICA FLAMMAN ÖSTER ÖSTRA STORG 90 JÖNKÖPING Mån 06:56 07:07 00:11 00:09 2 0,486 0,370 4 Hämta 15 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Mån 07:17 07:30 00:13 00:09 2 0,622 0,451 5 Hämta 79 WILLY:S VÄSTRA JÄRNVÄGSG 1 TRANÅS Mån 08:52 09:09 00:17 01:22 73 0,609 0,386 6 Hämta 107 COOP EXTRA 07-4400 HÄSTSKEDEG 1 TRANÅS Mån 09:14 09:25 00:11 00:05 1 0,418 0,302 7 Hämta 95 ICA KVANTUM ÅG 22 TRANÅS Mån 09:28 09:39 00:11 00:02 0 0,533 0,286 9 Hämta 128 ICA-LÖNNEN STORG 54 ANEBY Mån 10:20 10:33 00:13 00:41 27 0,590 0,334 10 Hämta 191 OHLSSONS LANTHANDEL ANEBYV 2 LEKERYD Mån 11:22 11:33 00:11 00:49 29 0,519 0,306 11 Hämta 117 ICA SUPERMARKET HUSKVAR STOCKMAKAREG 4 HUSKVARNA Mån 11:58 12:07 00:09 00:24 10 0,507 0,379 12 Hämta 50 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Mån 12:10 12:19 00:09 00:03 0 0,409 0,287 13 Hämta 36 WILLY:S ÖSTERÄNGEN 2135 BIRKAG 8 JÖNKÖPING Mån 12:28 12:39 00:11 00:08 3 0,579 0,369 14 Rast Mån 12:53 13:38 00:45 00:13 10 0,000 0,000 15 Övrigt arbete Mån 13:45 14:29 00:44 00:07 6 0,000 0,000 16 Depåstopp Torsvik Mån 14:29 14:59 00:30 00:00 0 6,712 4,399

74 Bilagor

LogiX Planera 2.1.1.K VECKA 2

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 4,553 33 Skift Kvällsskift BURKm3 0,000 3,026 43

Sträcka Kms 260 Order 9 Tid 08:59 Stopp 9

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Mån 15:00 15:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 29 ICA KVANTUM EXPOG 2 VÄRNAMO Mån 16:02 16:13 00:11 01:02 63 0,605 0,351 3 Hämta 164 ICA NÄRA BREDARYD STORG 8 BREDARYD Mån 16:43 16:54 00:11 00:30 22 0,533 0,249 4 Hämta 43 ICA KVANTUM STINSG 2 GISLAVED Mån 17:29 17:38 00:09 00:35 21 0,480 0,313 5 Hämta 167 ICA CENTRUM STORG 32 TRANEMO Mån 18:16 18:27 00:11 00:37 25 0,449 0,416 6 Hämta 87 WILLY:S TRANEMO BUT 2143 LIMMAREDSV 3 TRANEMO Mån 18:32 18:45 00:13 00:05 1 0,546 0,333 7 Hämta 114 WILLY:S HEMMA STRANDG 32 ULRICEHAMN Mån 19:44 19:53 00:09 00:58 38 0,508 0,421 8 Hämta 64 ICA KVANTUM STRANDG 6 ULRICEHAMN Mån 19:56 20:05 00:09 00:03 0 0,398 0,288 9Rast Mån 20:43 21:28 00:45 00:37 25 0,000 0,000 10 Hämta 83 ICA LJUNGQVIST SKARABORGSG 3 MULLSJÖ Mån 21:46 21:59 00:13 00:18 12 0,565 0,362 11 Hämta 103 ICA SUPERMARKET HABO JÖNKÖPINGSV 1 HABO Mån 22:25 22:36 00:11 00:25 14 0,469 0,293 12 Övrigt arbete Mån 23:17 23:29 00:12 00:41 32 0,000 0,000 13 Depåstopp Torsvik Mån 23:29 23:59 00:30 00:00 0 4,553 3,026

75 Bilagor

LogiX Planera 2.1.2.D VECKA 2

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 6,283 45 Skift Dagskift BURKm3 0,000 4,276 61

Sträcka Kms 207 Order 11 Tid 08:59 Stopp 11

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Mån 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 111 ICA SUPERMARKET JÄRNVÄGSG 2 VAGGERYD Mån 06:32 06:43 00:11 00:32 25 0,563 0,353 3 Hämta 152 HEMKÖP TORGET 5 VRIGSTAD Mån 07:22 07:35 00:13 00:38 29 0,685 0,325 4 Hämta 126 KONSUM EXTRA 07-5220 STORG 12 SÄVSJÖ Mån 07:56 08:09 00:13 00:21 14 0,591 0,420 5 Hämta 176 ICA NÄRA BROBYHALLEN BROBYGRÄND LANDSBRO Mån 08:33 08:48 00:15 00:23 16 0,680 0,517 6 Hämta 71 WILLY:S VETLANDA BUT 2155 VITALAG 12 VETLANDA Mån 09:26 09:43 00:17 00:37 15 0,641 0,400 7 Hämta 8 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Mån 09:45 10:00 00:15 00:02 0 0,660 0,466 8 Hämta 99 ICA SUPERMARKET PRÄSTG 4 EKSJÖ Mån 10:59 11:12 00:13 00:59 33 0,462 0,350 9 Hämta 120 HEMKÖP BUT 4227 ÖSTERLÅNGG 28 EKSJÖ Mån 11:16 11:25 00:09 00:03 0 0,487 0,306 10 Hämta 159 KONSUM EXTRA 07-5500 RÅDHUSG 26 NÄSSJÖ Mån 12:05 12:34 00:13 00:02 23 0,519 0,439 11 Hämta 22 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Mån 12:21 12:34 00:13 00:02 0 0,584 0,422 12 Hämta 57 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Mån 12:39 12:48 00:09 00:05 1 0,411 0,278 13 Rast Mån 12:51 13:36 00:45 00:02 2 0,000 0,000 14 Depåstopp Torsvik Mån 14:29 14:59 00:30 00:53 43 6,283 4,276

76 Bilagor

LogiX Planera 2.2.1.D VECKA 2

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 8,541 61 Skift Dagskift BURKm3 0,000 5,773 82

Sträcka Kms 116 Order 15 Tid 08:59 Stopp 15

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Tis 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 91 WILLY:S RÅSLÄTT BUT 2164 SPARVHÖKSG 1 JÖNKÖPING Tis 06:12 06:25 00:13 00:12 7 0,512 0,388 3 Hämta 2 MAXI ICA STORMARKNAD HERKULESV 7 JÖNKÖPING Tis 06:38 07:05 00:27 00:12 5 1,440 0,929 4 Hämta 16 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Tis 07:20 07:33 00:13 00:14 3 0,622 0,451 5 Hämta 51 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Tis 07:45 07:54 00:09 00:11 6 0,409 0,287 6 Hämta 37 WILLY:S ÖSTERÄNGEN 2135 BIRKAG 8 JÖNKÖPING Tis 08:02 08:13 00:11 00:08 3 0,579 0,369 7 Hämta 84 ICA LJUNGQVIST SKARABORGSG 3 MULLSJÖ Tis 08:59 09:12 00:13 00:45 38 0,565 0,362 8 Hämta 104 ICA SUPERMARKET HABO JÖNKÖPINGSV 1 HABO Tis 09:37 09:48 00:11 00:25 14 0,469 0,293 9 Hämta 140 ICA SUPERMARKET SJÖÅKRAV 10 BANKERYD Tis 10:07 10:18 00:11 00:18 7 0,479 0,252 10 Hämta 132 COOP KONSUM EXTRA 07-520 POSTG 1 BANKERYD Tis 10:19 10:32 00:13 00:01 0 0,544 0,358 11 Hämta 195 NETTO 16169 JÖNKÖPING ANDERS BLOMSTRANDSV 5 JÖNKÖPING Tis 10:48 10:57 00:09 00:15 9 0,408 0,252 12 Hämta 155 KONSUM 07-6538 DALVIKSRINGEN 20 JÖNKÖPING Tis 11:02 11:13 00:11 00:05 2 0,614 0,355 13 Hämta 134 KONSUM EXTRA 07-5600 KRISTINEDALSG 2 JÖNKÖPING Tis 11:24 11:37 00:13 00:10 2 0,535 0,355 14 Hämta 123 ICA SUPERMARKET KLOSTERG 33 JÖNKÖPING Tis 11:40 11:47 00:07 00:03 0 0,394 0,362 15 Hämta 154 WILLY:S HEMMA JÖNKPG 3243KLOSTERG 70 JÖNKÖPING Tis 11:53 12:06 00:13 00:05 1 0,583 0,472 16 Rast Tis 12:09 12:54 00:45 00:03 1 0,000 0,000 17 Hämta 203 ICA NÄRA GRÄSHAGEN LOVISAG 25 JÖNKÖPING Tis 12:54 13:03 00:09 00:00 0 0,388 0,292 18 Övrigt arbete Tis 13:22 14:29 01:07 00:18 10 0,000 0,000 19 Depåstopp Torsvik Tis 14:29 14:59 00:30 00:00 0 8,541 5,773

77 Bilagor

LogiX Planera 2.2.1.K VECKA 2

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 5,256 38 Skift Kvällsskift BURKm3 0,000 3,170 45

Sträcka Kms 257 Order 10 Tid 08:59 Stopp 10

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Tis 15:00 15:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 30 ICA KVANTUM EXPOG 2 VÄRNAMO Tis 16:02 16:13 00:11 01:02 63 0,605 0,351 3 Hämta 162 AG:S MALMÖV 12 VÄRNAMO Tis 16:15 16:26 00:11 00:02 0 0,550 0,240 4 Hämta 156 HEMKÖP CITY VÄRNAMO 4160 ENEHAGSV 2 VÄRNAMO Tis 16:32 16:43 00:11 00:06 1 0,573 0,380 5 Hämta 75 WILLY:S GRÖNDAL TRÄFFG VÄRNAMO Tis 16:52 17:09 00:17 00:08 2 0,638 0,378 6 Hämta 138 KONSUM EXTRA 07-2200 KÖPMANG 6 GISLAVED Tis 18:07 18:18 00:11 00:58 39 0,497 0,313 7 Hämta 44 ICA KVANTUM STINSG 2 GISLAVED Tis 18:21 18:30 00:09 00:02 0 0,480 0,313 8 Hämta 190 HESTRA KÖPCENTER MOG 26 HESTRA Tis 19:11 19:22 00:11 00:40 26 0,538 0,265 9 Hämta 88 WILLY:S TRANEMO BUT 2143 LIMMAREDSV 3 TRANEMO Tis 19:54 20:07 00:13 00:32 24 0,546 0,333 10 Hämta 193 ICA MATHYTTAN TORGET LIMMARED Tis 20:23 20:32 00:09 00:16 6 0,431 0,309 11 Rast Tis 21:13 21:58 00:45 00:40 25 0,000 0,000 12 Hämta 65 ICA KVANTUM STRANDG 6 ULRICEHAMN Tis 22:09 22:18 00:09 00:11 7 0,398 0,288 13 Övrigt arbete Tis 23:25 23:25 00:04 01:07 59 0,000 0,000 14 Depåstopp Torsvik Tis 23:29 23:59 00:30 00:00 0 5,256 3,170

78 Bilagor

LogiX Planera 2.2.2.D VECKA 2

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 5,268 38 Skift Dagskift BURKm3 0,000 3,441 49

Sträcka Kms 196 Order 9 Tid 08:59 Stopp 9

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Tis 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 160 KONSUMHALLEN 06-5060 GEORGSLID 1 NORRHAMMAR Tis 06:11 06:22 00:11 00:11 3 0,523 0,373 3 Hämta 147 ICA NÄRA HOVSLÄTT HAMMARV 140 A JÖNKÖPING Tis 06:36 06:51 00:15 00:13 3 0,779 0,450 4 Hämta 166 ICA TROLLET TABERG BARNARPSV 5 TABERG Tis 07:15 07:26 00:11 00:23 7 0,516 0,266 5 Hämta 58 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Tis 08:26 08:35 00:09 01:00 49 0,411 0,278 6 Hämta 23 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Tis 08:40 08:53 00:13 00:04 1 0,584 0,422 7 Hämta 187 NETTO 16129 NÄSSJÖ STORG 23 NÄSSJÖ Tis 08:55 09:06 00:11 00:02 0 0,529 0,325 8 Hämta 174 HEMKÖP BUT 4233 STORG 36 NÄSSJÖ Tis 09:07 09:22 00:15 00:00 0 0,752 0,537 9 Hämta 189 NÄRA DEJ LÅNGG 68 A NÄSSJÖ Tis 09:25 09:36 00:11 00:03 1 0,514 0,324 10 Hämta 9 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Tis 10:44 10:59 00:15 01:08 44 0,660 0,466 11 Rast Tis 12:21 13:06 00:45 01:21 63 0,000 0,000 12 Övrigt arbete Tis 13:30 14:29 00:59 00:24 19 0,000 0,000 13 Depåstopp Torsvik Tis 14:29 14:59 00:30 00:00 0 5,258 3,441

79 Bilagor

LogiX Planera 2.3.1.D VECKA 2

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 5,096 36 Skift Dagskift BURKm3 0,000 3,435 49

Sträcka Kms 280 Order 8 Tid 08:59 Stopp 8

80 Bilagor

LogiX Planera 2.3.1.K VECKA 2

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 5,958 43 Skift Kvällsskift BURKm3 0,000 3,603 51

Sträcka Kms 205 Order 10 Tid 08:59 Stopp 10

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Ons 15:00 15:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 31 ICA KVANTUM EXPOG 2 VÄRNAMO Ons 16:02 16:13 00:11 01:02 63 0,605 0,351 3 Hämta 142 HEMKÖP BROG 42 ANDERSTORP Ons 16:56 17:07 00:11 00:43 36 0,446 0,256 4 Hämta 151 ICA SUPERMARKET ANDERST STORG 18 ANDERSTORP Ons 17:11 17:24 00:13 00:03 1 0,718 0,329 5 Hämta 45 ICA KVANTUM STINSG2 GISLAVED Ons 17:41 17:50 00:09 00:16 6 0,480 0,313 6 Hämta 165 KONSUM 07-5040 STORG 5 GNOSJÖ Ons 18:23 18:34 00:11 00:33 21 0,486 0,346 7 Hämta 144 ICA SUPERMARKET KÖPMANSG 21 GNOSJÖ Ons 18:35 18:52 00:17 00:01 0 0,815 0,479 8 Hämta 146 HEMKÖP BUT 4267 GNOSJÖ JÄRNVÄGSG 60 GNOSJÖ Ons 18:58 19:13 00:15 00:05 1 0,768 0,490 9 Hämta 161 ICA NÄRA STORG 6 HILLERSTORP Ons 19:35 19:46 00:11 00:21 12 0,512 0,329 10 Hämta 130 HEMKÖP ARTELLIRIG 28 SKILLINGARYD Ons 20:16 20:29 00:13 00:29 21 0,565 0,357 13 Hämta 112 ICA SUPERMARKET JÄRNVÄGSG 2 VAGGERYD Ons 20:53 21:04 00:11 00:24 15 0,563 0,353 14 Rast Ons 21:32 22:17 00:45 00:27 21 0,000 0,000 15 Övrigt arbete Ons 22:21 23:29 01:08 00:04 3 0,000 0,000 16 Depåstopp Torsvik Ons 23:29 23:59 00:30 00:00 0 5,958 3,603

81 Bilagor

LogiX Planera 2.3.2.D VECKA 2

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 5,872 42 Skift Dagskift BURKm3 0,000 4,073 58

Sträcka Kms 205 Order 11 Tid 08:59 Stopp 11

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Ons 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 17 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Ons 06:22 06:35 00:13 00:22 14 0,622 0,451 3 Hämta 52 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Ons 06:47 06:56 00:09 00:11 6 0,409 0,287 4 Hämta 118 ICA SUPERMARKET HUSKVAR STOCKMAKAREG 4 HUSKVARNA Ons 06:59 07:08 00:09 00:03 0 0,507 0,379 5 Hämta 10 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Ons 08:57 09:12 00:15 01:49 79 0,660 0,466 6 Hämta 72 WILLY:S VETLANDA BUT 2155 VITALAG 12 VETLANDA Ons 09:15 09:32 00:17 00:02 0 0,641 0,400 7 Hämta 157 KONSUM 07-6579 HANTVERKARG 5 EKENÄSSJÖN Ons 09:59 10:10 00:11 00:27 9 0,595 0,327 8 Hämta 136 KONSUM EXTRA 07-4300 SÖDRA STORG 3 EKSJÖ Ons 10:40 10:53 00:13 00:29 22 0,494 0,407 9 Hämta 100 ICA SUPERMARKET PRÄSTG 4 EKSJÖ Ons 10:55 11:08 00:13 00:01 0 0,462 0,350 10 Hämta 121 HEMKÖP BUT 4227 ÖSTERLÅNGG 28 EKSJÖ Ons 11:12 11:21 00:09 00:03 0 0,487 0,306 11 Hämta 24 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Ons 12:01 12:14 00:13 00:40 23 0,584 0,422 12 Hämta 59 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Ons 12:19 12:28 00:09 00:05 1 0,411 0,278 13 Rast Ons 12:41 13:26 00:45 00:12 10 0,000 0,000 14 Övrigt arbete Ons 14:09 14:29 00:20 00:43 35 0,000 0,000 15 Depåstopp Torsvik Ons 14:29 14:59 00:30 00:00 0 5,872 4,073

82 Bilagor

LogiX Planera 2.4.1.D VECKA 2

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 7,346 52 Skift Dagskift BURKm3 0,000 4,939 71

Sträcka Kms 184 Order 12 Tid 08:59 Stopp 12

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Tor 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 92 WILLY:S RÅSLÄTT BUT 2164 SPARVHÖKSG 1 JÖNKÖPING Tor 06:12 06:25 00:13 00:12 7 0,512 0,388 3 Hämta 124 ICA SUPERMARKET KLOSTERG 33 JÖNKÖPING Tor 06:43 06:50 00:07 00:17 6 0,394 0,362 4 Hämta 4 MAXI ICA STORMARKNAD HERKULESV 7 JÖNKÖPING Tor 07:02 07:29 00:27 00:12 3 1,440 0,929 5 Hämta 18 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Tor 07:43 07:56 00:13 00:14 3 0,622 0,451 6 Hämta 81 WILLY:S VÄSTRA JÄRNVÄGSG 1 TRANÅS Tor 09:18 09:35 00:17 01:22 73 0,609 0,386 7 Hämta 150 HEMKÖP TRANÅS ÖSTRA JÄRNVÄGSG 10 TRANÅS Tor 09:41 09:56 00:15 00:05 1 0,682 0,456 8 Hämta 97 ICA KVANTUM ÅG 22 TRANÅS Tor 09:59 10:10 00:11 00:02 0 0,533 0,286 9 Hämta 109 COOP EXTRA 07-4400 HÄSTSKEDEG 1 TRANÅS Tor 10:13 10:24 00:11 00:02 0 0,418 0,302 10 Hämta 129 ICA-LÖNNEN STORG 54 ANEBY Tor 11:02 11:15 00:13 00:38 26 0,590 0,334 11 Hämta 158 KONSUM 07-5290 KÖPMANSG 16 ANEBY Tor 11:16 11:19 00:13 00:01 0 0,558 0,389 12 Hämta 53 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Tor 12:35 12:44 00:09 01:05 39 0,409 0,287 13 Hämta 39 WILLY:S ÖSTERÄNGEN 2135 BIRKAG 8 JÖNKÖPING Tor 12:52 13:03 00:11 00:08 3 0,579 0,369 14 Rast Tor 13:10 13:55 00:45 00:06 4 0,000 0,000 15 Övrigt arbete Tor 14:10 14:29 00:19 00:15 11 0,000 0,000 16 Depåstopp Torsvik Fre 14:29 14:59 00:30 00:00 0 7,346 4,939

83 Bilagor

LogiX Planera 2.4.1.K VECKA 2

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 4,462 32 Skift Kvällsskift BURKm3 0,000 2,658 38

Sträcka Kms 260 Order 8 Tid 08:59 Stopp 8

84 Bilagor

LogiX Planera 2.4.2.D VECKA 2

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 4,332 31 Skift Dagskift BURKm3 0,000 2,905 42

Sträcka Kms 177 Order 7 Tid 08:59 Stopp 7

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Tor 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 185 KONSUM 07-6575 JÖNKÖPINGSV 2 FORSERUM Tor 06:32 06:43 00:11 00:32 26 0,536 0,385 3 Hämta 60 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Tor 07:25 07:34 00:09 00:42 17 0,411 0,278 4 Hämta 25 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Tor 07:39 07:52 00:13 00:04 1 0,584 0,422 5 Hämta 11 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Tor 08:58 09:13 00:15 01:06 43 0,660 0,466 6 Hämta 127 KONSUM EXTRA 07-5220 STORG 12 SÄVSJÖ Tor 09:56 10:09 00:13 00:42 28 0,591 0,420 7 Hämta 145 ICA SUPERMARKET VÄSTRA JÄRNVÄGSG 12 SÄVSJÖ Tor 10:14 10:31 00:17 00:04 1 0,798 0,477 8 Hämta 148 NETTO 16146 HANTVERKAREG 2 SÄVSJÖ Tor 10:32 10:47 00:15 00:01 0 0,752 0,457 9Rast Tor 10:47 11:32 00:45 00:00 0 0,000 0,000 10 Övrigt arbete Tor 12:42 14:29 01:47 01:10 58 0,000 0,000 11 Depåstopp Torsvik Tor 14:29 14:59 00:30 00:00 0 4,332 2.905

85 Bilagor

LogiX Planera 2.5.1.D VECKA 2

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 7,142 51 Skift Dagskift BURKm3 0,000 4,782 68

Sträcka Kms 141 Order 12 Tid 08:59 Stopp 12

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Fre 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 93 WILLY:S RÅSLÄTT BUT 2164 SPARVHÖKSG 1 JÖNKÖPING Fre 06:12 06:25 00:13 00:12 7 0,512 0,388 3 Hämta 141 ICA SUPERMARKET SJÖÅKRAV 10 BANKERYD Fre 06:52 07:03 00:11 00:26 7 0,479 0,248 4 Hämta 133 COOP KONSUM EXTRA 07-520 POSTGATAN 1 BANKERYD Fre 07:05 07:18 00:13 00:01 0 0,544 0,358 5 Hämta 135 KONSUM EXTRA 07-5600 KRISTINEDALSG 2 JÖNKÖPING Fre 07:46 07:59 00:13 00:28 12 0,535 0,355 6 Hämta 5 MAXI ICA STORMARKNAD HERKULESV 7 JÖNKÖPING Fre 08:15 08:42 00:27 00:16 4 1,440 0,929 7 Hämta 19 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Fre 08:56 09:09 00:13 00:14 3 0,622 0,451 8 Hämta 40 WILLY:S ÖSTERÄNGEN 2135 BIRKAG 8 JÖNKÖPING Fre 09:16 09:27 00:11 00:06 3 0,579 0,369 9 Hämta 54 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Fre 09:37 09:46 00:09 00:10 2 0,409 0,287 10 Hämta 119 ICA SUPERMARKET HUSKVAR STOCKMAKAREG 4 HUSKVARNA Fre 09:49 09:58 00:09 00:03 0 0,507 0,379 11 Hämta 61 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Fre 10:59 11:08 00:09 01:01 38 0,411 0,278 12 Hämta 26 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Fre 11:13 11:26 00:13 00:04 1 0,584 0,422 13 Rast Fre 12:14 12:59 00:45 00:48 31 0,000 0,000 14 Hämta 188 KONSUM 07-6573 CENTRUMV 19 TENHULT Fre 12:59 13:10 00:11 00:00 0 0,520 0,318 15 Övrigt arbete Fre 13:32 14:29 00:57 00:22 0 0,000 0,000 16 Depåstopp Torsvik Fre 14:29 14:59 00:30 00:00 0 7,142 4,782

86 Bilagor

LogiX Planera 2.5.1.K VECKA 2

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 4,748 34 Skift Kvällsskift BURKm3 0,000 3,131 45

Sträcka Kms 237 Order 9 Tid 08:59 Stopp 9

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Fre 15:00 15:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 113 ICA SUPERMARKET JÄRNVÄGSG 2 VAGGERYD Fre 15:32 15:43 00:11 00:32 25 0,563 0,353 3 Hämta 33 ICA KVANTUM EXPOG 2 VÄRNAMO Fre 16:32 16:43 00:11 00:49 43 0,605 0,351 4 Hämta 77 WILLY:S GRÖNDAL TRÄFFG VÄRNAMO Fre 17:00 17:17 00:17 00:16 5 0,638 0,378 5 Hämta 201 NETTO 16155 VÄRNAMO FREDSG 4 VÄRNAMO Fre 17:17 17:28 00:11 00:00 0 0,522 0,368 6 Hämta 139 KONSUM EXTRA 07-2200 KÖPMANG 6 GISLAVED Fre 18:26 18:37 00:11 00:57 39 0,497 0,313 7 Hämta 47 ICA KVANTUM STINSG 2 GISLAVED Fre 18:40 18:49 00:09 00:02 0 0,480 0,313 8 Hämta 186 ICA NÄRA DALSTORP ULRICEHAMNSV 15 DALSTORP Fre 19:46 19:57 00:11 00:56 38 0,537 0,346 9 Hämta 116 WILLY:S HEMMA STRANDG 32 ULRICEHAMN Fre 20:34 20:43 00:09 00:37 24 0,508 0,421 10 Hämta 68 ICA KVANTUM STRANDG 6 ULRICEHAMN Fre 20:46 20:55 00:09 00:03 0 0,398 0,288 11 Rast Fre 21:09 21:54 00:45 00:13 11 0,000 0,000 12 Övrigt arbete Fre 22:47 23:29 00:42 00:53 47 0,000 0,000 13 Depåstopp Torsvik Fre 23:29 23:59 00:30 00:00 0 4,748 3,121

87 Bilagor

LogiX Planera 2.5.2.D VECKA 2

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 3,916 28 Skift Dagskift BURKm3 0,000 2,571 37

Sträcka Kms 241 Order 7 Tid 08:59 Stopp 7

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Fre 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 73 WILLY:S VETLANDA BUT 2155 VITALAG 12 VETLANDA Fre 07:45 08:02 00:17 01:45 83 0,641 0,400 3 Hämta 12 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Fre 08:04 08:19 00:15 00:02 0 0,660 0,466 4 Hämta 197 LUNDBERGS LIVS STORG 8 HJÄLTEVAD Fre 09:18 09:27 00:09 00:58 32 0,331 0,621 5 Hämta 180 ICA NÄRA MATHÖRNAN LINGSTRÖMSG 4 MARIANNELUND Fre 09:56 10:11 00:15 00:29 17 0,665 0,386 6 Hämta 179 KONSUM 08-6817 VÄSTRA STORG 26 MARIANNELUND Fre 10:12 10:27 00:15 00:00 0 0,670 0,402 7Rast Fre 11:41 12:26 00:45 01:13 41 0,000 0,000 8 Hämta 101 ICA SUPERMARKET PRÄSTG 4 EKSJÖ Fre 12:29 12:42 00:13 00:03 1 0,462 0,350 9 Hämta 122 HEMKÖP BUT 4227 ÖSTERLÅNGG 28 EKSJÖ Fre 12:46 12:55 00:09 00:03 0 0,487 0,306 10 Övrigt arbete Fre 14:25 14:29 00:04 01:30 63 0,000 0,000 11 Depåstopp Torsvik Fre 14:29 14:59 00:30 00:00 0 3,916 2,571

88 Bilagor

LogiX Planera 2.6.1.H VECKA 2

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 4,825 34 Skift Helgskift BURKm3 0,000 3,247 46

Sträcka Kms 261 Order 9 Tid 09:13 Stopp 9

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Lör 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 20 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Lör 06:22 06:35 00:13 00:22 14 0,622 0,451 3 Hämta 41 WILLY:S ÖSTERÄNGEN 2135 BIRKAG 8 JÖNKÖPING Lör 06:41 06:52 00:11 00:06 3 0,579 0,369 4 Hämta 55 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Lör 07:02 07:11 00:09 00:10 2 0,409 0,287 5 Hämta 82 WILLY:S VÄSTRA JÄRNVÄGSG 1 TRANÅS Lör 08:33 08:50 00:17 01:22 70 0,609 0,386 6 Hämta 110 COOP EXTRA 07-4400 HÄSTSKEDEG 1 TRANÅS Lör 08:55 09:06 00:11 00:05 1 0,418 0,302 7 Hämta 98 ICA KVANTUM ÅG 22 TRANÅS Lör 09:09 09:20 00:11 00:02 0 0,533 0,286 8 Hämta 13 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Lör 11:12 11:27 00:15 01:51 82 0,660 0,466 9Rast Lör 11:57 12:42 00:45 00:30 17 10 Hämta 27 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Lör 13:19 13:32 00:13 00:37 21 0,584 0,422 11 Hämta 62 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Lör 13:37 13:46 00:09 00:05 1 0,411 0,278 12 Depåstopp Torsvik Lör 14:43 15:13 00:30 00:56 46 4,825 3,247

89 Bilagor

LogiX Planera 2.6.2.H VECKA 2

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 4,897 35 Skift Helgskift BURKm3 0,000 3,231 46

Sträcka Kms 261 Order 8 Tid 09:10 Stopp 8

90 Bilagor

LogiX Planera 2.7.1.H VECKA 2

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 4,329 31 Skift Helgskift BURKm3 0,000 3,068 44

Sträcka Kms 224 Order 8 Tid 08:14 Stopp 8

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Sön 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 131 HEMKÖP ARTELLIRIG 28 SKILLINGARYD Sön 06:37 06:50 00:13 00:37 34 0,565 0,357 3 Hämta 74 WILLY:S VETLANDA BUT 2155 VITALAG 12 VETLANDA Sön 08:26 08:43 00:17 01:36 73 0,641 0,400 4 Hämta 14 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Sön 08:46 09:01 00:15 00:02 0 0,660 0,466 5 Hämta 137 KONSUM EXTRA 07-4300 SÖDRA STORG 3 EKSJÖ Sön 09:58 10:11 00:13 00:57 32 0,494 0,407 6 Hämta 102 ICA SUPERMARKET PRÄSTG 4 EKSJÖ Sön 10:13 10:26 00:13 00:01 0 0,462 0,350 7 Hämta 28 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Sön 11:03 11:16 00:13 00:37 22 0,584 0,422 8 Hämta 63 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Sön 11:21 11:30 00:09 00:05 1 0,411 0,278 9Rast Sön 12:03 12:48 00:45 00:32 27 10 Hämta 94 WILLY:S RÅSLÄTT BUT 2164 SPARVHÖKSG 1 JÖNKÖPING Sön 13:15 13:28 00:13 00:27 23 0,512 0,388 11 Depåstopp Torsvik Sön 13:44 14:14 00:30 00:15 7 4,329 3,068

91 Bilagor

LogiX Planera 2.7.2.H VECKA 2

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 5,617 40 Skift Helgskift BURKm3 0,000 3,622 52

Sträcka Kms 256 Order 9 Tid 08:58 Stopp 9

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Sön 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 35 ICA KVANTUM EXPOG 2 VÄRNAMO Sön 07:02 07:13 00:11 01:02 63 0,605 0,351 3 Hämta 78 WILLY:S GRÖNDAL TRÄFFG VÄRNAMO Sön 07:29 07:46 00:17 00:16 5 0,638 0,378 4 Hämta 143 HEMKÖP BROG 42 ANDERSTORP Sön 08:27 08:38 00:11 00:40 32 0,446 0,256 5 Hämta 49 ICA KVANTUM STINSG 2 GISLAVED Sön 08:56 09:05 00:09 00:18 7 0,480 0,313 6 Hämta 70 ICA KVANTUM STRANDG 6 ULRICEHAMN Sön 10:35 10:44 00:09 01:29 64 0,398 0,288 7Rast Sön 11:27 12:12 00:45 00:42 36 8 Hämta 7 MAXI ICA STORMARKNAD HERKULESV 7 JÖNKÖPING Sön 12:32 12:59 00:27 00:20 17 1,440 0,929 9 Hämta 21 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Sön 13:13 13:26 00:13 00:14 3 0,622 0,451 10 Hämta 56 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Sön 13:38 13:47 00:09 00:11 6 0,409 0,287 11 Hämta 42 WILLY:S ÖSTERÄNGEN 2135 BIRKAG 8 JÖNKÖPING Sön 13:56 14:07 00:11 00:08 3 0,579 0,369 12 Depåstopp Torsvik Sön 14:28 14:58 00:30 00:21 16 5,617 3,622

92 Bilagor

Bilaga 5 – Rutter för vecka 3

För att strukturera upp rutterna namngavs samtliga rutter i PlanLogix med en kod som förklarar vilken vecka, dag, bil och skift som rutten ska köras på.

3.1.1.D

Vecka: Dag: Bil: Skift: 1 = Vecka 1 1 = Måndag 1 = Bil 1 D = Dagskift (06.00 – 15.00) 2 = Vecka 2 2 = Tisdag 2 = Bil 2 K = Kvällsskift (15.00 – 00.00)

3 = Vecka 3 3 = Onsdag H = Helgskift (06.00 – 16.00)

4 = Vecka 4 4 = Torsdag

5 = Fredag

6 = Lördag

7 = Söndag

93 Bilagor

LogiX Planera 3.1.1.D VECKA 3

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 6,766 48 Skift Dagskift BURKm3 0,000 4,450 64

Sträcka Kms 219 Order 11 Tid 08:59 Stopp 11

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Mån 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 1 MAXI ICA STORMARKNAD HERKULESV 7 JÖNKÖPING Mån 06:19 06:46 00:27 00:19 11 1,440 0,929 3 Hämta 163 ICA FLAMMAN ÖSTER ÖSTRA STORG 90 JÖNKÖPING Mån 06:56 07:07 00:11 00:09 2 0,486 0,370 4 Hämta 15 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Mån 07:17 07:30 00:13 00:09 2 0,622 0,451 5 Hämta 79 WILLY:S VÄSTRA JÄRNVÄGSG 1 TRANÅS Mån 08:52 09:09 00:17 01:22 73 0,609 0,386 6 Hämta 107 COOP EXTRA 07-4400 HÄSTSKEDEG 1 TRANÅS Mån 09:14 09:25 00:11 00:05 1 0,418 0,302 7 Hämta 95 ICA KVANTUM ÅG 22 TRANÅS Mån 09:28 09:39 00:11 00:02 0 0,533 0,286 8 Hämta 183 KONSUM 07-6571 TRANÅSV 8 ÖSTERBYMO Mån 10:24 10:35 00:11 00:45 34 0,573 0,357 9 Hämta 128 ICA-LÖNNEN STORG 54 ANEBY Mån 11:21 11:34 00:13 00:46 32 0,590 0,334 10 Rast Mån 12:24 13:09 00:45 00:49 29 0,000 0,000 11 Hämta 117 ICA SUPERMARKET HUSKVAR STOCKMAKAREG 4 HUSKVARNA Mån 13:24 13:33 00:09 00:15 9 0,507 0,379 12 Hämta 50 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Mån 13:37 13:46 00:09 00:03 0 0,409 0,287 13 Hämta 36 WILLY:S ÖSTERÄNGEN 2135 BIRKAG 8 JÖNKÖPING Mån 13:55 14:06 00:11 00:08 3 0,579 0,369 14 Övrigt arbete Mån 14:27 14:29 00:02 00:21 16 0,000 0,000 15 Depåstopp Torsvik Mån 14:29 14:59 00:30 00:00 0 6,766 4,450

94 Bilagor

LogiX Planera 3.1.1.K VECKA 3

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 4,553 33 Skift Kvällsskift BURKm3 0,000 3,026 43

Sträcka Kms 260 Order 10 Tid 08:59 Stopp 10

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Mån 15:00 15:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 29 ICA KVANTUM EXPOG 2 VÄRNAMO Mån 16:02 16:13 00:11 01:02 63 0,605 0,351 4 Hämta 164 ICA NÄRA BREDARYD STORG 8 BREDARYD Mån 16:43 16:54 00:11 00:30 22 0,533 0,249 5 Hämta 43 ICA KVANTUM STINSG2 GISLAVED Mån 17:29 17:38 00:09 00:35 21 0,480 0,313 6 Hämta 167 ICA CENTRUM STORG 32 TRANEMO Mån 18:16 18:27 00:11 00:37 25 0,449 0,416 7 Hämta 87 WILLY:S TRANEMO BUT 2143 LIMMAREDSV 3 TRANEMO Mån 18:32 18:45 00:13 00:05 1 0,546 0,333 8 Hämta 114 WILLY:S HEMMA STRANDG 32 ULRICEHAMN Mån 19:44 19:53 00:09 00:58 38 0,508 0,421 9 Hämta 64 ICA KVANTUM STRANDG 6 ULRICEHAMN Mån 19:56 20:05 00:09 00:03 0 0,398 0,288 10 Rast Mån 20:43 21:28 00:45 00:37 25 0,000 0,000 11 Hämta 83 ICA LJUNGQVIST SKARABORGSG 3 MULLSJÖ Mån 21:46 21:59 00:13 00:18 12 0,565 0,362 12 Hämta 103 ICA SUPERMARKET HABO JÖNKÖPINGSV 1 HABO Mån 22:25 22:36 00:11 00:25 14 0,469 0,293 13 Övrigt arbete Mån 23:17 23:29 00:12 00:41 32 0,000 0,000 14 Depåstopp Torsvik Mån 23:29 23:59 00:30 00:00 0 4,553 3,026

95 Bilagor

LogiX Planera 3.1.2.D VECKA 3

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 5,603 40 Skift Dagskift BURKm3 0,000 3,759 54

Sträcka Kms 204 Order 10 Tid 08:59 Stopp 10

96 Bilagor

LogiX Planera 3.2.1.D VECKA 3

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 9,193 66 Skift Dagskift BURKm3 0,000 6,097 87

Sträcka Kms 115 Order 15 Tid 08:59 Stopp 15

Y SJÖÅKRAV 10 BANKERYD Tis 10:37 10:48 00:11 00:18 7 0,479 0,248 12 Hämta 132 COOP KONSUM EXTRA 07-520POSTG 1 BANKERYD Tis 10:50 11:03 00:13 00:01 0 0,544 0,358 13 Hämta 155 KONSUM 07-6538 DALVIKSRINGEN 20 JÖNKÖPING Tis 11:22 11:33 00:11 00:19 11 0,614 0,355 14 Hämta 134 KONSUM EXTRA 07-5600 KRISTINEDALSG 2 JÖNKÖPING Tis 11:44 11:57 00:13 00:10 2 0,535 0,355 15 Rast Tis 12:00 12:45 00:45 00:03 0 0,000 0,000 16 Hämta 123 ICA SUPERMARKET KLOSTERG 33 JÖNKÖPING Tis 12:04 12:52 00:07 00:00 0 0,394 0,362 17 Hämta 154 WILLY:S HEMMA JÖNKPG 324 3KLOSTERG 70 JÖNKÖPING Tis 12:57 13:10 00:13 00:05 1 0,583 0,472 18 Övrigt arbete Tis 13:30 14:29 00:59 00:20 11 0,000 0,000 19 Depåstopp Torsvik Tis 14:29 14:59 00:30 00:00 0 9,193 6,097

97 Bilagor

LogiX Planera 3.2.1.K VECKA 3

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 5,781 41 Skift Kvällsskift BURKm3 0,000 3,457 49

Sträcka Kms 241 Order 10 Tid 08:59 Stopp 10

98 Bilagor

LogiX Planera 3.2.2.D VECKA 3

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 4,663 33 Skift Dagskift BURKm3 0,000 3,287 47

Sträcka Kms 193 Order 8 Tid 08:59 Stopp 8

99 Bilagor

LogiX Planera 3.3.1.D VECKA 3

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 5,096 36 Skift Dagskift BURKm3 0,000 3,435 49

Sträcka Kms 280 Order 8 Tid 08:59 Stopp 8

100 Bilagor

LogiX Planera 3.3.1.K VECKA 3

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 7,782 56 Skift Kvällsskift BURKm3 0,000 4,622 66

Sträcka Kms 221 Order 13 Tid 08:59 Stopp 13

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Ons 15:00 15:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 31 ICA KVANTUM EXPOG 2 VÄRNAMO Ons 16:02 16:13 00:11 01:02 63 0,605 0,351 3 Hämta 202 TALLBERGA KÖPCENTRUM TALLBERGA BREDARYD Ons 16:51 17:02 00:11 00:37 28 0,522 0,320 4 Hämta 142 HEMKÖP BROG 42 ANDERSTORP Ons 17:34 17:45 00:11 00:32 24 0,446 0,256 5 Hämta 151 ICA SUPERMARKET ANDERST STORG 18 ANDERSTORP Ons 17:49 18:02 00:13 00:03 1 0,718 0,329 6 Hämta 45 ICA KVANTUM STINSG 2 GISLAVED Ons 18:18 18:27 00:09 00:16 6 0,480 0,313 7 Hämta 165 KONSUM 07-5040 STORG 5 GNOSJÖ Ons 19:01 19:12 00:11 00:33 21 0,486 0,346 8 Hämta 144 ICA SUPERMARKET KÖPMANSG 21 GNOSJÖ Ons 19:13 19:30 00:17 00:01 0 0,815 0,479 9 Hämta 146 HEMKÖP BUT 4267 GNOSJÖ JÄRNVÄGSG 60 GNOSJÖ Ons 19:36 19:51 00:15 00:05 1 0,768 0,490 10 Hämta 161 ICA NÄRA STORG 6 HILLERSTORP Ons 20:12 20:23 00:11 00:21 12 0,512 0,329 11 Hämta 130 HEMKÖP ARTELLIRIG 28 SKILLINGARYD Ons 20:53 21:06 00:13 00:29 21 0,565 0,357 12 Hämta 170 LAGAHALLEN STUREG 25 SKILLINGARYD Ons 21:07 21:22 00:15 00:00 0 0,876 0,363 13 Hämta 192 KONSUM JÄRNVÄGSG 3 VAGGERYD Ons 21:46 21:55 00:09 00:23 15 0,428 0,336 14 Hämta 112 ICA SUPERMARKET JÄRNVÄGSG 2 VAGGERYD Ons 21:55 22:06 00:11 00:00 0 0,563 0,353 15 Rast Ons 22:07 22:52 00:45 00:00 0 0,000 0,000 16 Övrigt arbete Ons 23:23 23:29 00:06 00:31 24 0,000 0,000 17 Depåstopp Torsvik Ons 23.29 23:59 00:30 00:00 0 7,784 4,622

101 Bilagor

LogiX Planera 3.3.2.D VECKA 3

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 5,277 38 Skift Dagskift BURKm3 0,000 3,746 54

Sträcka Kms 204 Order 10 Tid 08:59 Stopp 10

102 Bilagor

LogiX Planera 3.4.1.D VECKA 3

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 7,346 52 Skift Dagskift BURKm3 0,000 4,939 71

Sträcka Kms 184 Order 13 Tid 8:59:00 Stopp 13

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Tor 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 92 WILLY:S RÅSLÄTT BUT 2164 SPARVHÖKSG 1 JÖNKÖPING Tor 06:12 06:25 00:13 00:12 7 0,512 0,388 4 Hämta 124 ICA SUPERMARKET KLOSTERG 33 JÖNKÖPING Tor 06:43 06:50 00:07 00:17 6 0,394 0,362 3 Hämta 4 MAXI ICA STORMARKNAD HERKULESV 7 JÖNKÖPING Tor 07:02 07:29 00:27 00:12 3 1,440 0,929 6 Hämta 18 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Tor 07:43 07:56 00:13 00:14 3 0,622 0,451 7 Hämta 81 WILLY:S VÄSTRA JÄRNVÄGSG 1 TRANÅS Tor 09:18 09:35 00:17 01:22 73 0,609 0,386 8 Hämta 150 HEMKÖP TRANÅS ÖSTRA JÄRNVÄGSG 10 TRANÅS Tor 09:41 09:56 00:15 00:05 1 0,682 0,456 9 Hämta 97 ICA KVANTUM ÅG 22 TRANÅS Tor 09:59 10:10 00:11 00:02 0 0,533 0,286 10 Hämta 109 COOP EXTRA 07-4400 HÄSTSKEDEG 1 TRANÅS Tor 10:13 10:24 00:11 00:02 0 0,418 0,302 11 Hämta 129 ICA-LÖNNEN STORG 54 ANEBY Tor 11:02 11:15 00:13 00:38 26 0,590 0,334 12 Hämta 158 KONSUM 07-5290 KÖPMANSG 16 ANEBY Tor 11:16 11:29 00:13 00:01 0 0,558 0,389 13 Hämta 53 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Tor 12:35 12:44 00:09 01:05 39 0,409 0,287 14 Hämta 39 WILLY:S ÖSTERÄNGEN 2135 BIRKAG 8 JÖNKÖPING Tor 12:52 13:03 00:11 00:08 3 0,579 0,369 15 Rast Tor 13:10 13:55 00:45 00:06 4 0,000 0,000 16 Övrigt arbete Tor 14:10 14:29 00:19 00:15 11 0,000 0,000 17 Depåstopp Torsvik Tor 14:29 14:59 00:30 00:00 0 7,346 4,939

103 Bilagor

LogiX Planera 3.4.1.K VECKA 3

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 4,462 32 Skift Kvällskift BURKm3 0,000 2,658 38

Sträcka Kms 260 Order 8 Tid 08:59 Stopp 8

104 Bilagor

LogiX Planera 3.4.2.D VECKA 3

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 3,796 27 Skift Dagskift BURKm3 0,000 2,520 36

Sträcka Kms 179 Order 6 Tid 08:59 Stopp 6

105 Bilagor

LogiX Planera 3.5.1.D VECKA 3

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 8,378 60 Skift Dagskift BURKm3 0,000 6,523 93

Sträcka Kms 128 Order 13 Tid 8:59:00 Stopp 13

106 Bilagor

LogiX Planera 3.5.1.K VECKA 3

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 4,712 34 Skift Kvällsskift BURKm3 0,000 3,023 43

Sträcka Kms 263 Order 9 Tid 08:59 Stopp 9

107 Bilagor

LogiX Planera 3.5.2.D VECKA 3

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 4,925 35 Skift Dagskift BURKm3 0,000 3,180 45

Sträcka Kms 184 Order 8 Tid 08:59 Stopp 8

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Fre 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 173 ROSTEDTS LIVS SANDSJÖV 19 BODAFORS Fre 07:03 07:20 00:17 01:03 51 0,816 0,424 3 Hämta 12 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Fre 08:02 08:17 00:15 00:42 28 0,660 0,466 4 Hämta 73 WILLY:S VETLANDA BUT 2155 VITALAG 12 VETLANDA Fre 08:19 08:36 00:17 00:02 0 0,641 0,400 5 Hämta 199 ICA NÄRA STORG 9 VETLANDA Fre 08:37 08:50 00:13 00:01 0 0,269 0,207 5 Hämta 157 KONSUM 07-6579 HANTVERKARG 5 EKENNÄSSJÖN Fre 09:17 09:28 00:11 00:26 9 0,595 0,327 6 Hämta 101 ICA SUPERMARKET PRÄSTG 4 EKSJÖ Fre 09:59 10:12 00:13 00:31 23 0,462 0,350 7 Hämta 122 HEMKÖP BUT 4227 ÖSTERLÅNGG 28 EKSJÖ Fre 10:16 10:25 00:09 00:03 0 0,487 0,306 8 Hämta 26 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Fre 11:05 11:18 00:13 00:40 23 0,584 0,422 9 Hämta 61 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Fre 11:23 11:32 00:09 00:05 1 0,411 0,278 10 Rast Fre 12:27 13:12 00:45 00:54 44 0,000 0,000 11 Övrigt arbete Fre 12:14 14:29 01:29 00:02 1 0,000 0,000 12 Depåstopp Torsvik Fre 14:29 14:59 00:30 00:00 0 4,925 3,180

108 Bilagor

LogiX Planera 3.6.2.H VECKA 3

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 4,825 34 Skift Helgskift BURKm3 0,000 3,247 46

Sträcka Kms 261 Order 9 Tid 09:13 Stopp 9

109 Bilagor

LogiX Planera 3.6.1.H VECKA 3

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 4,897 35 Skift Helgskift BURKm3 0,000 3,231 46

Sträcka Kms 261 Order 8 Tid 09:10 Stopp 8

110 Bilagor

LogiX Planera 3.7.2.H VECKA 3

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 4,329 31 Skift Helgskift BURKm3 0,000 3,068 44

Sträcka Kms 224 Order 8 Tid 08:14 Stopp 8

111 Bilagor

LogiX Planera 3.7.1.H VECKA 3

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 5,617 40 Skift Helgskift BURKm3 0,000 3,622 52

Sträcka Kms 256 Order 9 Tid 08:58 Stopp 9

112 Bilagor

Bilaga 6 – Rutter för vecka 4

För att strukturera upp rutterna namngavs samtliga rutter i PlanLogix med en kod som förklarar vilken vecka, dag, bil och skift som rutten ska köras på.

4.1.1.D

Vecka: Dag: Bil: Skift: 1 = Vecka 1 1 = Måndag 1 = Bil 1 D = Dagskift (06.00 – 15.00) 2 = Vecka 2 2 = Tisdag 2 = Bil 2 K = Kvällsskift (15.00 – 00.00)

3 = Vecka 3 3 = Onsdag H = Helgskift (06.00 – 16.00)

4 = Vecka 4 4 = Torsdag

5 = Fredag

6 = Lördag

7 = Söndag

113 Bilagor

LogiX Planera 4.1.1.D VECKA 4

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 6,712 48 Skift Dagskift BURKm3 0,000 5,481 78

Sträcka Kms 181 Order 12 Tid 08:59 Stopp 12

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Mån 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 1 MAXI ICA STORMARKNAD HERKULESV 7 JÖNKÖPING Mån 06:19 06:46 00:27 00:19 11 1,440 0,929 3 Hämta 163 ICA FLAMMAN ÖSTER ÖSTRA STORG 90 JÖNKÖPING Mån 06:56 07:07 00:11 00:09 2 0,486 0,370 4 Hämta 15 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Mån 07:17 07:30 00:13 00:09 2 0,622 0,451 5 Hämta 204 MATBÖRSEN EKHAGEN EKHAGSRINGEN 2 JÖNKÖPING Mån 07:33 07:40 00:07 00:03 1 0,000 1,082 6 Hämta 79 WILLY:S VÄSTRA JÄRNVÄGSG 1 TRANÅS Mån 09:03 09:20 00:17 01:22 73 0,609 0,386 7 Hämta 107 COOP EXTRA 07-4400 HÄSTSKEDEG 1 TRANÅS Mån 09:25 09:36 00:11 00:05 1 0,418 0,302 8 Hämta 95 ICA KVANTUM ÅG 22 TRANÅS Mån 09:38 09:49 00:11 00:02 0 0,533 0,286 9 Hämta 128 ICA-LÖNNEN STORG 54 ANEBY Mån 10:30 10:43 00:13 00:41 27 0,590 0,334 10 Hämta 191 OHLSSONS LANTHANDEL ANEBYV 2 LEKERYD Mån 11:21 11:32 00:11 00:37 27 0,519 0,306 11 Hämta 117 ICA SUPERMARKET HUSKVAR STOCKMAKAREG 4 HUSKVARNA Mån 11:59 12:08 00:09 00:26 11 0,507 0,379 12 Hämta 50 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Mån 12:12 12:21 00:09 00:03 0 0,409 0,287 13 Hämta 36 WILLY:S ÖSTERÄNGEN 2135 BIRKAG 8 JÖNKÖPING Mån 12:30 12:41 00:11 00:08 3 0,579 0,369 14 Rast Mån 13:00 13:45 00:45 00:18 15 0,000 0,000 15 Övrigt arbete Mån 13:47 14:29 00:42 00:02 1 0,000 0,000 16 Depåstopp Torsvik Mån 14:29 14:59 00:30 00:00 0 6,712 5,481

114 Bilagor

LogiX Planera 4.1.1.K VECKA 4

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 4,553 33 Skift Kvällsskift BURKm3 0,000 3,026 43

Sträcka Kms 260 Order 9 Tid 08:59 Stopp 9

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Mån 15:00 15:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 29 ICA KVANTUM EXPOG 2 VÄRNAMO Mån 16:02 16:13 00:11 01:02 63 0,605 0,351 3 Hämta 164 ICA NÄRA BREDARYD STORG 8 BREDARYD Mån 16:43 16:54 00:11 00:30 22 0,533 0,249 4 Hämta 43 ICA KVANTUM STINSG 2 GISLAVED Mån 17:29 17:38 00:09 00:35 21 0,480 0,313 5 Hämta 167 ICA CENTRUM STORG 32 TRANEMO Mån 18:16 18:27 00:11 00:37 25 0,449 0,416 6 Hämta 87 WILLY:S TRANEMO BUT 2143 LIMMAREDSV 3 TRANEMO Mån 18:32 18:45 00:13 00:05 1 0,546 0,333 7 Hämta 114 WILLY:S HEMMA STRANDG 32 ULRICEHAMN Mån 19:44 19:53 00:09 00:58 38 0,508 0,421 8 Hämta 64 ICA KVANTUM STRANDG 6 ULRICEHAMN Mån 19:56 20:05 00:09 00:03 0 0,398 0,288 9Rast Mån 20:43 21:28 00:45 00:37 25 0,000 0,000 10 Hämta 83 ICA LJUNGQVIST SKARABORGSG 3 MULLSJÖ Mån 21:46 21:59 00:13 00:18 12 0,565 0,362 11 Hämta 103 ICA SUPERMARKET HABO JÖNKÖPINGSV 1 HABO Mån 22:25 22:36 00:11 00:25 14 0,469 0,293 12 Övrigt arbete Mån 23:17 23:29 00:12 00:41 32 0,000 0,000 13 Depåstopp Torsvik Mån 23:29 23:59 00:30 00:00 0 4,553 3,026

115 Bilagor

LogiX Planera 4.1.2.D VECKA 4

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 6,283 45 Skift Dagskift BURKm3 0,000 4,276 61

Sträcka Kms 209 Order 11 Tid 08:59 Stopp 11

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Mån 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 111 ICA SUPERMARKET JÄRNVÄGSG 2 VAGGERYD Mån 06:32 06:43 00:11 00:32 25 0,563 0,353 3 Hämta 152 HEMKÖP TORGET 5 VRIGSTAD Mån 07:22 07:35 00:13 00:38 29 0,685 0,325 4 Hämta 126 KONSUM EXTRA 07-5220 STORG 12 SÄVSJÖ Mån 07:56 08:09 00:13 00:21 14 0,591 0,420 5 Hämta 176 ICA NÄRA BROBYHALLEN BROBYGRÄND LANDSBRO Mån 08:33 08:48 00:15 00:23 17 0,680 0,517 6 Hämta 71 WILLY:S VETLANDA BUT 2155 VITALAG 12 VETLANDA Mån 09:26 09:43 00:17 00:37 17 0,641 0,400 7 Hämta 8 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Mån 09:45 10:00 00:15 00:02 0 0,660 0,466 8 Hämta 99 ICA SUPERMARKET PRÄSTG 4 EKSJÖ Mån 10:59 11:12 00:13 00:59 33 0,462 0,350 9 Hämta 120 HEMKÖP BUT 4227 ÖSTERLÅNGG 28 EKSJÖ Mån 11:16 11:25 00:09 00:03 0 0,487 0,306 10 Hämta 159 KONSUM EXTRA 07-5500 RÅDHUSG 26 NÄSSJÖ Mån 12:05 12:34 00:13 00:02 23 0,519 0,439 11 Hämta 22 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Mån 12:21 12:34 00:13 00:02 0 0,584 0,422 12 Hämta 57 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Mån 12:39 12:48 00:09 00:05 1 0,411 0,278 13 Rast Mån 12:51 13:36 00:45 00:02 2 0,000 0,000 14 Depåstopp Torsvik Mån 14:29 14:59 00:30 00:53 43 6,283 4,276

116 Bilagor

LogiX Planera 4.2.1.D VECKA 4

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 8,153 58 Skift Dagskift BURKm3 0,000 5,481 78

Sträcka Kms 116 Order 14 Tid 08:59 Stopp 14

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Tis 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 91 WILLY:S RÅSLÄTT BUT 2164 SPARVHÖKSG 1 JÖNKÖPING Tis 06:12 06:25 00:13 00:12 7 0,512 0,388 3 Hämta 2 MAXI ICA STORMARKNAD HERKULESV 7 JÖNKÖPING Tis 06:38 07:05 00:27 00:12 5 1,440 0,929 4 Hämta 16 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Tis 07:20 07:33 00:13 00:14 3 0,622 0,451 5 Hämta 51 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Tis 07:45 07:54 00:09 00:11 6 0,409 0,287 6 Hämta 37 WILLY:S ÖSTERÄNGEN 2135 BIRKAG 8 JÖNKÖPING Tis 08:02 08:13 00:11 00:08 3 0,579 0,369 7 Hämta 84 ICA LJUNGQVIST SKARABORGSG 3 MULLSJÖ Tis 08:59 09:12 00:13 00:45 38 0,565 0,362 8 Hämta 104 ICA SUPERMARKET HABO JÖNKÖPINGSV 1 HABO Tis 09:37 09:48 00:11 00:25 14 0,469 0,293 9 Hämta 140 ICA SUPERMARKET SJÖÅKRAV 10 BANKERYD Tis 10:07 10:18 00:11 00:18 7 0,479 0,252 10 Hämta 132 COOP KONSUM EXTRA 07-520 POSTG 1 BANKERYD Tis 10:19 10:32 00:13 00:01 0 0,544 0,358 11 Hämta 195 NETTO 16169 JÖNKÖPING ANDERS BLOMSTRANDSV 5 JÖNKÖPING Tis 10:51 11:00 00:09 00:18 9 0,408 0,252 12 Rast Tis 11:10 11:55 00:45 00:09 2 0,000 0,000 13 Hämta 155 KONSUM 07-6538 DALVIKSRINGEN 20 JÖNKÖPING Tis 11:55 12:06 00:11 00:00 0 0,614 0,355 14 Hämta 134 KONSUM EXTRA 07-5600 KRISTINEDALSG 2 JÖNKÖPING Tis 12:16 12:29 00:13 00:10 2 0,535 0,355 15 Hämta 123 ICA SUPERMARKET KLOSTERG 33 JÖNKÖPING Tis 12:33 12:40 00:07 00:03 0 0,394 0,362 16 Hämta 154 WILLY:S HEMMA JÖNKPG 3243KLOSTERG 70 JÖNKÖPING Tis 12:45 12:58 00:13 00:05 1 0,583 0,472 17 Övrigt arbete Tis 13:18 14:29 01:11 00:20 11 0,000 0,000 18 Depåstopp Torsvik Tis 14:29 14:59 00:30 00:00 0 8,153 5,481

117 Bilagor

LogiX Planera 4.2.1.K VECKA 4

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 5,256 38 Skift Kvällsskift BURKm3 0,000 3,170 45

Sträcka Kms 257 Order 10 Tid 08:59 Stopp 10

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Tis 15:00 15:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 30 ICA KVANTUM EXPOG 2 VÄRNAMO Tis 16:02 16:13 00:11 01:02 63 0,605 0,351 3 Hämta 162 AG:S MALMÖV 12 VÄRNAMO Tis 16:15 16:26 00:11 00:02 0 0,550 0,240 4 Hämta 156 HEMKÖP CITY VÄRNAMO 4160 ENEHAGSV 2 VÄRNAMO Tis 16:32 16:43 00:11 00:06 1 0,573 0,380 5 Hämta 75 WILLY:S GRÖNDAL TRÄFFG VÄRNAMO Tis 16:52 17:09 00:17 00:08 2 0,638 0,378 6 Hämta 138 KONSUM EXTRA 07-2200 KÖPMANG 6 GISLAVED Tis 18:07 18:18 00:11 00:58 39 0,497 0,313 7 Hämta 44 ICA KVANTUM STINSG 2 GISLAVED Tis 18:21 18:30 00:09 00:02 0 0,480 0,313 8 Hämta 190 HESTRA KÖPCENTER MOG 26 HESTRA Tis 19:11 19:22 00:11 00:40 26 0,538 0,265 9 Hämta 88 WILLY:S TRANEMO BUT 2143 LIMMAREDSV 3 TRANEMO Tis 19:54 20:07 00:13 00:32 24 0,546 0,333 10 Hämta 193 ICA MATHYTTAN TORGET LIMMARED Tis 20:23 20:32 00:09 00:16 6 0,431 0,309 11 Rast Tis 21:13 21:58 00:45 00:40 25 0,000 0,000 12 Hämta 65 ICA KVANTUM STRANDG 6 ULRICEHAMN Tis 22:09 22:18 00:09 00:11 7 0,398 0,288 13 Övrigt arbete Tis 23:25 23:25 00:04 01:07 59 0,000 0,000 14 Depåstopp Torsvik Tis 23:29 23:59 00:30 00:00 0 5,256 3,170

118 Bilagor

LogiX Planera 4.2.2.D VECKA 4

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 5,268 38 Skift Dagskift BURKm3 0,000 3,441 49

Sträcka Kms 196 Order 9 Tid 08:59 Stopp 9

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Tis 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 160 KONSUMHALLEN 06-5060 GEORGSLID 1 NORRHAMMAR Tis 06:11 06:22 00:11 00:11 3 0,523 0,373 3 Hämta 147 ICA NÄRA HOVSLÄTT HAMMARV 140 A JÖNKÖPING Tis 06:36 06:51 00:15 00:13 3 0,779 0,450 4 Hämta 166 ICA TROLLET TABERG BARNARPSV 5 TABERG Tis 07:15 07:26 00:11 00:23 7 0,516 0,266 5 Hämta 58 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Tis 08:26 08:35 00:09 01:00 49 0,411 0,278 6 Hämta 23 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Tis 08:40 08:53 00:13 00:04 1 0,584 0,422 7 Hämta 187 NETTO 16129 NÄSSJÖ STORG 23 NÄSSJÖ Tis 08:55 09:06 00:11 00:02 0 0,529 0,325 8 Hämta 174 HEMKÖP BUT 4233 STORG 36 NÄSSJÖ Tis 09:07 09:22 00:15 00:00 0 0,752 0,537 9 Hämta 189 NÄRA DEJ LÅNGG 68 A NÄSSJÖ Tis 09:25 09:36 00:11 00:03 1 0,514 0,324 10 Hämta 9 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Tis 10:44 10:59 00:15 01:08 44 0,660 0,466 11 Rast Tis 12:21 13:06 00:45 01:21 63 0,000 0,000 12 Övrigt arbete Tis 13:30 14:29 00:59 00:24 19 0,000 0,000 13 Depåstopp Torsvik Tis 14:29 14:59 00:30 00:00 0 5,258 3,441

119 Bilagor

LogiX Planera 4.3.1.D VECKA 4

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 5,096 36 Skift Dagskift BURKm3 0,000 3,435 49

Sträcka Kms 280 Order 8 Tid 08:59 Stopp 8

120 Bilagor

LogiX Planera 4.3.1.K VECKA 4

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 5,958 43 Skift Kvällsskift BURKm3 0,000 5,224 75

Sträcka Kms 223 Order 11 Tid 08:59 Stopp 11

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Ons 15:00 15:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 200 BRYGGERIDEPÅN VÄRNAMO AFABRIKSV 4 BOR Ons 16:10 16:21 00:11 01:10 71 0,000 1,621 3 Hämta 31 ICA KVANTUM EXPOG 2 VÄRNAMO Ons 16:39 16:50 00:11 00:17 10 0,605 0,351 4 Hämta 142 HEMKÖP BROG 42 ANDERSTORP Ons 17:33 17:44 00:11 00:43 36 0,446 0,256 5 Hämta 151 ICA SUPERMARKET ANDERST STORG 18 ANDERSTORP Ons 17:48 18:01 00:13 00:03 1 0,718 0,329 6 Hämta 45 ICA KVANTUM STINSG2 GISLAVED Ons 18:18 18:27 00:09 00:16 6 0,480 0,313 7 Hämta 165 KONSUM 07-5040 STORG 5 GNOSJÖ Ons 19:01 19:12 00:11 00:33 21 0,486 0,346 8 Hämta 144 ICA SUPERMARKET KÖPMANSG 21 GNOSJÖ Ons 19:13 19:30 00:17 00:01 0 0,815 0,479 9 Hämta 146 HEMKÖP BUT 4267 GNOSJÖ JÄRNVÄGSG 60 GNOSJÖ Ons 19:35 19:50 00:15 00:05 1 0,768 0,490 10 Hämta 161 ICA NÄRA STORG 6 HILLERSTORP Ons 20:12 20:23 00:11 00:21 12 0,512 0,329 11 Hämta 130 HEMKÖP ARTELLIRIG 28 SKILLINGARYD Ons 20:53 21:06 00:13 00:29 21 0,565 0,357 12 Hämta 112 ICA SUPERMARKET JÄRNVÄGSG 2 VAGGERYD Ons 21:30 21:41 00:11 00:24 15 0,563 0,353 13 Rast Ons 21:43 22:28 00:45 00:01 0 0,000 0,000 14 Övrigt arbete Ons 22:58 23:29 00:31 00:30 24 0,000 0,000 15 Depåstopp Torsvik Ons 23:29 23:59 00:30 00:00 0 5,958 5,224

121 Bilagor

LogiX Planera 4.3.2.D VECKA 4

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 5,872 42 Skift Dagskift BURKm3 0,000 4,073 58

Sträcka Kms 205 Order 11 Tid 08:59 Stopp 11

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Ons 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 17 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Ons 06:22 06:35 00:13 00:22 14 0,622 0,451 3 Hämta 52 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Ons 06:47 06:56 00:09 00:11 6 0,409 0,287 4 Hämta 118 ICA SUPERMARKET HUSKVAR STOCKMAKAREG 4 HUSKVARNA Ons 06:59 07:08 00:09 00:03 0 0,507 0,379 5 Hämta 10 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Ons 08:57 09:12 00:15 01:49 79 0,660 0,466 6 Hämta 72 WILLY:S VETLANDA BUT 2155 VITALAG 12 VETLANDA Ons 09:15 09:32 00:17 00:02 0 0,641 0,400 7 Hämta 157 KONSUM 07-6579 HANTVERKARG 5 EKENÄSSJÖN Ons 09:59 10:10 00:11 00:27 9 0,595 0,327 8 Hämta 136 KONSUM EXTRA 07-4300 SÖDRA STORG 3 EKSJÖ Ons 10:40 10:53 00:13 00:29 22 0,494 0,407 9 Hämta 100 ICA SUPERMARKET PRÄSTG 4 EKSJÖ Ons 10:55 11:08 00:13 00:01 0 0,462 0,350 10 Hämta 121 HEMKÖP BUT 4227 ÖSTERLÅNGG 28 EKSJÖ Ons 11:12 11:21 00:09 00:03 0 0,487 0,306 11 Hämta 24 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Ons 12:01 12:14 00:13 00:40 23 0,584 0,422 12 Hämta 59 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Ons 12:19 12:28 00:09 00:05 1 0,411 0,278 13 Rast Ons 12:41 13:26 00:45 00:12 10 0,000 0,000 14 Övrigt arbete Ons 14:09 14:29 00:20 00:43 35 0,000 0,000 15 Depåstopp Torsvik Ons 14:29 14:59 00:30 00:00 0 5,872 4,073

122 Bilagor

LogiX Planera 4.4.1.D VECKA 4

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 7,346 52 Skift Dagskift BURKm3 0,000 4,939 71

Sträcka Kms 184 Order 12 Tid 08:59 Stopp 12

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Tor 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 92 WILLY:S RÅSLÄTT BUT 2164 SPARVHÖKSG 1 JÖNKÖPING Tor 06:12 06:25 00:13 00:12 7 0,512 0,388 3 Hämta 124 ICA SUPERMARKET KLOSTERG 33 JÖNKÖPING Tor 06:43 06:50 00:07 00:17 6 0,394 0,362 4 Hämta 4 MAXI ICA STORMARKNAD HERKULESV 7 JÖNKÖPING Tor 07:02 07:29 00:27 00:12 3 1,440 0,929 5 Hämta 18 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Tor 07:43 07:56 00:13 00:14 3 0,622 0,451 6 Hämta 81 WILLY:S VÄSTRA JÄRNVÄGSG 1 TRANÅS Tor 09:18 09:35 00:17 01:22 73 0,609 0,386 7 Hämta 150 HEMKÖP TRANÅS ÖSTRA JÄRNVÄGSG 10 TRANÅS Tor 09:41 09:56 00:15 00:05 1 0,682 0,456 8 Hämta 97 ICA KVANTUM ÅG 22 TRANÅS Tor 09:59 10:10 00:11 00:02 0 0,533 0,286 9 Hämta 109 COOP EXTRA 07-4400 HÄSTSKEDEG 1 TRANÅS Tor 10:13 10:24 00:11 00:02 0 0,418 0,302 10 Hämta 129 ICA-LÖNNEN STORG 54 ANEBY Tor 11:02 11:15 00:13 00:38 26 0,590 0,334 11 Hämta 158 KONSUM 07-5290 KÖPMANSG 16 ANEBY Tor 11:16 11:19 00:13 00:01 0 0,558 0,389 12 Hämta 53 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Tor 12:35 12:44 00:09 01:05 39 0,409 0,287 13 Hämta 39 WILLY:S ÖSTERÄNGEN 2135 BIRKAG 8 JÖNKÖPING Tor 12:52 13:03 00:11 00:08 3 0,579 0,369 14 Rast Tor 13:10 13:55 00:45 00:06 4 0,000 0,000 15 Övrigt arbete Tor 14:10 14:29 00:19 00:15 11 0,000 0,000 16 Depåstopp Torsvik Fre 14:29 14:59 00:30 00:00 0 7,346 4,939

123 Bilagor

LogiX Planera 4.4.1.K VECKA 4

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 4,462 32 Skift Kvällsskift BURKm3 0,000 2,658 38

Sträcka Kms 260 Order 8 Tid 08:59 Stopp 8

124 Bilagor

LogiX Planera 4.4.2.D VECKA 4

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 4,742 34 Skift Dagskift BURKm3 0,000 3,045 44

Sträcka Kms 209 Order 8 Tid 08:59 Stopp 8

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Tor 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 185 KONSUM 07-6575 JÖNKÖPINGSV 2 FORSERUM Tor 06:32 06:43 00:11 00:32 26 0,536 0,385 3 Hämta 60 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Tor 07:25 07:34 00:09 00:42 17 0,411 0,278 4 Hämta 25 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Tor 07:39 07:52 00:13 00:04 1 0,584 0,422 5 Hämta 11 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Tor 08:58 09:13 00:15 01:06 43 0,660 0,466 6 Hämta 127 KONSUM EXTRA 07-5220 STORG 12 SÄVSJÖ Tor 09:56 10:09 00:13 00:42 28 0,591 0,420 7 Hämta 145 ICA SUPERMARKET VÄSTRA JÄRNVÄGSG 12 SÄVSJÖ Tor 10:14 10:31 00:17 00:04 1 0,798 0,477 8 Hämta 148 NETTO 16146 HANTVERKAREG 2 SÄVSJÖ Tor 10:32 10:47 00:15 00:01 0 0,752 0,457 9 Hämta 205 ICA-GLIMTEN VÄSTRA TORGG 3 RÖRVIK Tor 11:32 11:41 00:09 00:40 26 0,410 0,140 10 Rast Tor 12:12 12:57 00:45 00:30 23 0,000 0,000 11 Övrigt arbete Tor 13:49 14:29 00:40 00:52 40 0,000 0,000 12 Depåstopp Torsvik Tor 14:29 14:59 00:30 00:00 0 4,742 3,045

125 Bilagor

LogiX Planera 4.2.1.D VECKA 4

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 8,153 58 Skift Dagskift BURKm3 0,000 5,481 78

Sträcka Kms 116 Order 14 Tid 08:59 Stopp 14

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Tis 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 91 WILLY:S RÅSLÄTT BUT 2164 SPARVHÖKSG 1 JÖNKÖPING Tis 06:12 06:25 00:13 00:12 7 0,512 0,388 3 Hämta 2 MAXI ICA STORMARKNAD HERKULESV 7 JÖNKÖPING Tis 06:38 07:05 00:27 00:12 5 1,440 0,929 4 Hämta 16 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Tis 07:20 07:33 00:13 00:14 3 0,622 0,451 5 Hämta 51 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Tis 07:45 07:54 00:09 00:11 6 0,409 0,287 6 Hämta 37 WILLY:S ÖSTERÄNGEN 2135 BIRKAG 8 JÖNKÖPING Tis 08:02 08:13 00:11 00:08 3 0,579 0,369 7 Hämta 84 ICA LJUNGQVIST SKARABORGSG 3 MULLSJÖ Tis 08:59 09:12 00:13 00:45 38 0,565 0,362 8 Hämta 104 ICA SUPERMARKET HABO JÖNKÖPINGSV 1 HABO Tis 09:37 09:48 00:11 00:25 14 0,469 0,293 9 Hämta 140 ICA SUPERMARKET SJÖÅKRAV 10 BANKERYD Tis 10:07 10:18 00:11 00:18 7 0,479 0,252 10 Hämta 132 COOP KONSUM EXTRA 07-520 POSTG 1 BANKERYD Tis 10:19 10:32 00:13 00:01 0 0,544 0,358 11 Hämta 195 NETTO 16169 JÖNKÖPING ANDERS BLOMSTRANDSV 5 JÖNKÖPING Tis 10:51 11:00 00:09 00:18 9 0,408 0,252 12 Rast Tis 11:10 11:55 00:45 00:09 2 0,000 0,000 13 Hämta 155 KONSUM 07-6538 DALVIKSRINGEN 20 JÖNKÖPING Tis 11:55 12:06 00:11 00:00 0 0,614 0,355 14 Hämta 134 KONSUM EXTRA 07-5600 KRISTINEDALSG 2 JÖNKÖPING Tis 12:16 12:29 00:13 00:10 2 0,535 0,355 15 Hämta 123 ICA SUPERMARKET KLOSTERG 33 JÖNKÖPING Tis 12:33 12:40 00:07 00:03 0 0,394 0,362

126 Bilagor

LogiX Planera 4.5.1.K VECKA 4

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 4,226 30 Skift Kvällsskift BURKm3 0,000 2,763 39

Sträcka Kms 237 Order 8 Tid 08:59 Stopp 8

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Fre 15:00 15:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 113 ICA SUPERMARKET JÄRNVÄGSG 2 VAGGERYD Fre 15:32 15:43 00:11 00:32 25 0,563 0,353 3 Hämta 33 ICA KVANTUM EXPOG 2 VÄRNAMO Fre 16:32 16:43 00:11 00:49 43 0,605 0,351 4 Hämta 77 WILLY:S GRÖNDAL TRÄFFG VÄRNAMO Fre 17:00 17:17 00:17 00:16 5 0,638 0,378 5 Hämta 139 KONSUM EXTRA 07-2200 KÖPMANG 6 GISLAVED Fre 18:15 18:26 00:11 00:58 39 0,497 0,313 6 Hämta 47 ICA KVANTUM STINSG 2 GISLAVED Fre 18:29 18:38 00:09 00:02 0 0,480 0,313 7 Hämta 186 ICA NÄRA DALSTORP ULRICEHAMNSV 15 DALSTORP Fre 19:33 19:44 00:11 00:55 38 0,537 0,346 8 Hämta 116 WILLY:S HEMMA STRANDG 32 ULRICEHAMN Fre 20:25 20:34 00:09 00:40 24 0,508 0,421 9 Hämta 68 ICA KVANTUM STRANDG 6 ULRICEHAMN Fre 20:37 20:46 00:09 00:03 0 0,398 0,288 10 Rast Fre 20:58 21:43 00:45 00:11 11 0,000 0,000 11 Övrigt arbete Fre 22:38 23:29 00:51 00:55 47 0,000 0,000 12 Depåstopp Torsvik Fre 23:29 23:59 00:30 00:00 0 4,226 2,763

127 Bilagor

LogiX Planera 4.5.2.D VECKA 4

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 3,916 28 Skift Dagskift BURKm3 0,000 2,571 37

Sträcka Kms 241 Order 7 Tid 08:59 Stopp 7

128 Bilagor

LogiX Planera 4.6.1.H VECKA 4

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 4,825 34 Skift Helgskift BURKm3 0,000 3,247 46

Sträcka Kms 261 Order 9 Tid 09:13 Stopp 9

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Lör 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 20 COOP FORUM 25-2000 BATALJONSG 10 JÖNKÖPING Lör 06:22 06:35 00:13 00:22 14 0,622 0,451 3 Hämta 41 WILLY:S ÖSTERÄNGEN 2135 BIRKAG 8 JÖNKÖPING Lör 06:41 06:52 00:11 00:06 3 0,579 0,369 4 Hämta 55 WILLY:S HUSKVARNA 2173 KUNGSG 23 HUSKVARNA Lör 07:02 07:11 00:09 00:10 2 0,409 0,287 5 Hämta 82 WILLY:S VÄSTRA JÄRNVÄGSG 1 TRANÅS Lör 08:33 08:50 00:17 01:22 70 0,609 0,386 6 Hämta 110 COOP EXTRA 07-4400 HÄSTSKEDEG 1 TRANÅS Lör 08:55 09:06 00:11 00:05 1 0,418 0,302 7 Hämta 98 ICA KVANTUM ÅG 22 TRANÅS Lör 09:09 09:20 00:11 00:02 0 0,533 0,286 8 Hämta 13 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Lör 11:12 11:27 00:15 01:51 82 0,660 0,466 9Rast Lör 11:57 12:42 00:45 00:30 17 10 Hämta 27 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Lör 13:19 13:32 00:13 00:37 21 0,584 0,422 11 Hämta 62 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Lör 13:37 13:46 00:09 00:05 1 0,411 0,278 12 Depåstopp Torsvik Lör 14:43 15:13 00:30 00:56 46 4,825 3,247

129 Bilagor

LogiX Planera 4.6.2.H VECKA 4

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 4,897 35 Skift Helgskift BURKm3 0,000 3,231 46

Sträcka Kms 261 Order 8 Tid 09:10 Stopp 8

130 Bilagor

LogiX Planera 4.7.1.H VECKA 4

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 1 PETm3 0,000 4,329 31 Skift Helgskift BURKm3 0,000 3,068 44

Sträcka Kms 224 Order 8 Tid 08:14 Stopp 8

Typ Order Kundnamn Adress Ort Dag Ankomst Avgång Stopptid Restid Km Petm3 Burkm3 1 Depåstopp Torsvik Sön 06:00 06:00 00:00 00:00 0 0,000 0,000 2 Hämta 131 HEMKÖP ARTELLIRIG 28 SKILLINGARYD Sön 06:37 06:50 00:13 00:37 34 0,565 0,357 3 Hämta 74 WILLY:S VETLANDA BUT 2155 VITALAG 12 VETLANDA Sön 08:26 08:43 00:17 01:36 73 0,641 0,400 4 Hämta 14 ICA KVANTUM VETLANDA NYG 3 VETLANDA Sön 08:46 09:01 00:15 00:02 0 0,660 0,466 5 Hämta 137 KONSUM EXTRA 07-4300 SÖDRA STORG 3 EKSJÖ Sön 09:58 10:11 00:13 00:57 32 0,494 0,407 6 Hämta 102 ICA SUPERMARKET PRÄSTG 4 EKSJÖ Sön 10:13 10:26 00:13 00:01 0 0,462 0,350 7 Hämta 28 ICA KVANTUM BANDYG 5 NÄSSJÖ Sön 11:03 11:16 00:13 00:37 22 0,584 0,422 8 Hämta 63 WILLY:S NÄSSJÖ BUT 2168 MELLANG 10 NÄSSJÖ Sön 11:21 11:30 00:09 00:05 1 0,411 0,278 9Rast Sön 12:03 12:48 00:45 00:32 27 10 Hämta 94 WILLY:S RÅSLÄTT BUT 2164 SPARVHÖKSG 1 JÖNKÖPING Sön 13:15 13:28 00:13 00:27 23 0,512 0,388 11 Depåstopp Torsvik Sön 13:44 14:14 00:30 00:15 7 4,329 3,068

131 Bilagor

LogiX Planera 4.7.2.H VECKA 4

Depå Torsvik Leverera Hämta % Fordon Bil 2 PETm3 0,000 5,617 40 Skift Helgskift BURKm3 0,000 3,622 52

Sträcka Kms 256 Order 9 Tid 08:58 Stopp 9

132