RUTTPLANERING – Retursystem För Pantade PET-Flaskor Och Aluminiumburkar

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

RUTTPLANERING – Retursystem För Pantade PET-Flaskor Och Aluminiumburkar RUTTPLANERING – Retursystem för pantade PET-flaskor och aluminiumburkar Sofie Johansson Carl Nilsson EXAMENSARBETE 2008 Industriell Organisation och Ekonomi med inriktning Logistik och Ledning RUTTPLANERING - Retursystem för pantade PET-flaskor och aluminiumburkar ROUTE PLANNING - Recycle system for deposit bottles and aluminum cans Sofie Johansson Carl Nilsson Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom äm- nesområdet Logistik. Arbetet är ett led i den treåriga högskoleingenjörsutbild- ningen. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Handledare: Eva Johansson Omfattning: 15 Högskolepoäng Datum: 12 juni 2008 Arkiveringsnummer: Förord Förord Detta examensarbete är den avslutande examinationen på utbildningen Industriell Or- ganisation och Ekonomi vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Arbetet är utfört i sam- arbete med uppdragsgivaren Transab samt DPS Europe som tillhandahållit program- vara för datoriserad ruttplanering. Vi vill tacka Magnus Bergkvist på Transab som erbjöd oss att arbeta med det här pro- jektet, vilket har varit givande och intressant. Magnus har bistått med hjälp och infor- mation som varit till stor hjälp. Tack också till Kjell Engström, Netlink Örebro, som svarat på frågor om projektet och hjälpt oss på traven. Ett tack till vår handledare på Tekniska Högskolan, Eva Johansson, som kommit med bra tips och gett bra vägledning under arbetets gång. Ett stort tack till DPS Europe i Göteborg och speciellt Thomas Rickne, som tillhanda- hållit programvara och ovärderlig support under arbetets gång. Jönköping, juni 2008 __________________________ _________________________ Sofie Johansson Carl Nilsson Abstract Abstract This report is the final part within our education, Industrial Organization and Econ- omy focusing on Logistics and Management at Jönköping School of Engineering. The aim with this report is to coordinate recycle drives for deposited aluminum-cans and bottles collected from grocery stores within Jönköping county and locality. In the present situation both aluminum cans and bottles filled with drinks are distrib- uted to the grocery stores by the brewery’s own distributers. At the same time as they supply the drinks they also discharge the grocery stores units with restored aluminum- cans and bottles. To make it easier for the grocery stores to handle the goods in the future, all distribution of drinks ought to be directly delivered to the grocery stores own separate central warehouse. This means every brewery ought to instead supply their drinks to the grocery stores central warehouse instead of taking them directly to the grocery stores. The drinks will then be distributed from the central warehouse to the grocery stores in connection with their orders of provisions. Due to hygienic rea- sons it is not possible that the deposited units are transported together with the provi- sion. Therefore a kind of recycle drive needs to be organized. By using computer-aided route planning systems every transport are optimized, which means the transportation and labour costs will be reduced. At the same time the strain on the environment will also be a reduced. The company, DPS Europe, an interna- tional supplier of professional designed route planning systems. They have assisted with computer software and support during the study. The software PlanLogix build optimized drive routes based on different presumptions, restrictions and parameters which is based on information given by Returpack, responsible for the Swedish bottle refund system. A week’s work requires 19 shifts, three shifts on every work day and two shifts on the weekends. How many times the deposited units need to be collected varies between each grocery store. It differs from seven times a week to one time every forth week. This will lead to a four-week schedule with 76 routes. The total cost for the bottle refund system is 603 459 SEK/four weeks, and the filling degree on the vehicles will be approximately 50 percent. If a bottle refund system is to be implemented it needs to be profitable for the envi- ronment, meaning the positive effects need to exceed the negative effects, which the transports cause. To implement deposit drives, the units of aluminum-cans and bottles needs to be higher so the filling degree increases. A proposal to increase the filling degree could be to decrease the number of times each grocery store gets their deposits collected. This will increase the filling degree since at every occasion there will be more units to collect and at the same time decrease the transportation. Keywords: Bottle refund system, computerize route planning, environment, logistic, recycling, recycle system, route optimize 1 Sammanfattning Sammanfattning Rapporten är det avslutande momentet av utbildningen Industriell Organisation och Ekonomi med inriktning Logistik och Ledning vid Jönköpings Tekniska Högskola. Målet med examensarbetet är att planera och utforma rutter utifrån förutbestämda kriterier, för returkörningar av pantade PET-flaskor och aluminiumburkar från livs- medelsbutiker i Jönköpings län med omnejd. I dagsläget distribueras konsumtionsfärdig dryck i aluminiumburkar och PET-flaskor till butiker med bryggeriernas egna distributörer som i samband med leveransen töm- mer butikernas lager av pantade enheter. Men för att underlätta godshanteringen hos handlarna ska i framtiden distributionen istället ske till livsmedelskedjornas olika centrallager och därifrån distribueras tillsammans med butikens beställning av livs- medel. På grund av hygieniska skäl kan butikens pantade enheter inte samköras med livsmedel vilket kräver att någon form av returkörning samordnas. Genom att använda datorstödd ruttplanering optimeras transporterna vilket betyder att transportkostnader och arbetskostnader minimeras samtidigt som miljöpåverkan redu- ceras. Företaget DPS Europe är en internationell leverantör av professionella ruttpla- neringssystem som bistått med programvara och support. Med hjälp av programmet PlanLogix, från DPS Europe, har optimala körrutter byggts upp utifrån olika förut- sättningar, begränsningar och parametrar baserade på information från Returpack, som ansvarar för det svenska pantsystemet. Det krävs 19 arbetsskift i veckan, tre skift på vardagar och två skift på helger, för att samtliga butiker ska få sina lager av pantade enheter tömda. Hämtningsfrekvensen hos butikerna varierar från sju gånger i veckan till en gång var fjärde vecka, vilket resulte- rar i att ett fyraveckorsschema med totalt 76 rutter skapas. Totalkostnaden är 603 459 kronor/fyra veckor och den använda lastkapaciteten på fordonen är 50 procent. Om ett retursystem ska användas måste det vara miljölönsamt, det vill säga att de po- sitiva effekterna med retursystemet måste vara fler än de negativa konsekvenserna som ökade transporter medför. För att det ska bli försvarbart och lönsamt att utföra returkörningar för PET-flaskor och aluminiumburkar krävs en högt utnyttjande av lastkapacitet. Ett förslag som ökar utnyttjandet av lastkapaciteten är att minska buti- kernas hämtningsfrekvens så att det vid varje hämtningstillfälle finns mer pantande enheter att hämta. På så sätt ökar den använda lastkapaciteten samtidigt som trans- portsträckan reduceras. Nyckelord: Datoriserad ruttplanering, logistik, miljö, pantsystem, retursystem, ruttoptimering, återvinning 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning........................................................................................ 5 1.1 FÖRETAGSBESKRIVNINGAR .......................................................................................................5 1.1.1 Transab ................................................................................................................................................................5 1.1.2 Returpack ............................................................................................................................................................6 1.2 BAKGRUND .................................................................................................................................6 1.2.1 Nulägesbeskrivning............................................................................................................................................6 1.2.2 Framtidsplan .......................................................................................................................................................7 1.2.3 Uppdragsbeskrivning ........................................................................................................................................7 1.3 MÅL ..............................................................................................................................................7 1.4 AVGRÄNSNINGAR ......................................................................................................................7 1.5 DISPOSITION ...............................................................................................................................8 2 Teoretisk bakgrund .................................................................. 9 2.1 VAD ÄR LOGISTIK?......................................................................................................................9 2.2 LOGISTIKSYSTEMETS TOTALKOSTNAD ....................................................................................9 2.2.1 Logistiksystemets åtta kostnadstyper.......................................................................................................
Recommended publications
  • Klassning Av Vägar Gällande Apv, Jönköpings Län Skyddsklassade
    2015-03-30 Klassning av vägar gällande Apv, Jönköpings län 1(22) Skyddsklassade vägar Normalklassade vägar Lågklassade vägar E4 Kronobergs läns gräns vid Toftanäs-Östergötlands läns gräns vid Porsarp E4.17 Värnamo (127)- Värnamo (151) 25 Kronobergs läns gräns vid Malaberg-Kronobergs läns gräns vid Nyäng 26 Hallands läns gräns vid Skeppshult - Västra Götalands läns gräns vid Nydala (värdväg för väg 40, delen Skogslid - tpl Hedenstorp, samt för väg 47, delen tpl Hedenstorp- Slättäng) 27 Kronobergs läns gräns vid Gölsjö-Västra Götalands läns gräns vid Grönhult 30 Kronobergs läns gräns vid Värnäs-(tpl Ljungarum) (E4.01, 40, 47) 31 Kronobergs läns gräns vid Boskvarn-Jönköping (tpl Ekhagen) (E4, 40, 47) (värdväg för väg 40 mellan Jönköping, tpl Ekhagen och cpl Gisshult samt för väg 47 mellan Jönköping, tpl Ekhagen och cpl Vetlanda södra) 31.02 Stensjön (tpl Stensjön) förbindelseväg mellan (31, 40, 47) och (128) 32 Eksjö (cpl Eksjö södra) (40)- Östergötlands läns gräns vid Grytbäcken 40 Västra Götalands läns gräns vid Djupedal-Kalmar läns gräns vid Göreda bro (Vägvisas gemensamt med väg 31 och 47, Jönköping-cpl Gisshult). 47 Kalmar läns gräns vid Kungsbro- Västra Götalands läns gräns vid Björkebacken 2015-03-30 Klassning av vägar gällande Apv, Jönköpings län 2(22) Skyddsklassade vägar Normalklassade vägar Lågklassade vägar 125 Kronobergs läns gräns vid Hultanäs-Vetlanda (tpl Vetlanda östra) (47) 127 Värnamo (tpl Värnamo norra) (E4, E4.17)- Vetlanda (cpl Vetlanda västra) (31, 47) 128 Sävsjö (127)-Broarp (40) 129 Mariannelund (40)-Kalmar läns gräns
    [Show full text]
  • Klassning Av Vägar Jönköpings
    1(13) Ärendenummer TRV 2020/123812 Dokumentdatum Jönköpings län 2020-12-11 Gäller från 2021-01-01 Klassning av vägnätet med avseende på skyddskrav, Jönköpings län Om Klassningen Väg nr Delsträcka Vägklass klassningen är övrig tid tidsbegränsad E4 Kronobergs länsgräns - Östergötlands länsgräns Skyddsklassad E4.17 Värnamo (127) - Värnamo (151) Skyddsklassad 25 Kronobergs länsgräns - Kronobergs länsgräns Skyddsklassad 26 Hallands länsgräns - Västra Götalands länsgräns Skyddsklassad 27 Kronobergs länsgräns - Västra Götalands länsgräns Skyddsklassad Kronobergs länsgräns - 30 Tpl Ljungarum (E4.01, 40, 47) Skyddsklassad 31 Kronobergs länsgräns - Tpl Ekhagen (E4, 40, 47) Skyddsklassad 31.02 Stensjön (128 - 31) Normalklassad 32 Tpl Björkeryd (31) - Östergötlands länsgräns Skyddsklassad 40 Västra Götalands länsgräns - Kalmar länsgräns Skyddsklassad 47 Kalmar länsgräns - Västra Göstalands länsgräns Skyddsklassad 125 Kronobergs länsgräns - Tpl Vetlanda östra (47) Normalklassad Tpl Värnamo norra (E4, E4.17) - 127 Cpl Vetlanda västra (31, 47) Skyddsklassad 128 Sävsjö (127) - Broarp (40) Skyddsklassad 129 Mariannelund (40) - Kalmar länsgräns Normalklassad Östergötlands länsgräns - 131 Tpl Tranås norra (32, 1009) Skyddsklassad Tpl Huskvarna södra (E4, 943.01) - 132 Bredestads k:a (32, 1046) Skyddsklassad 133 Gränna (Tpl Gränna) (E4, 993) - Tranås (32) Skyddsklassad 134 Norrlunda (32) - Östergötlands länsgräns Normalklassad 151 Cpl Värnamo (E4.17) - Vik (26, 592) Skyddsklassad Bredaryd (Cpl 153, 500) - 152 Tpl Skillingaryd södra (E.4, 806, 846.05) Skyddsklassad
    [Show full text]
  • Sammanställning Över Allmänna Vägar M.M
    SAMMANSTÄLLNING ÖVER ALLMÄNNA VÄGAR M.M. Jönköpings läns författningssamling 06FS 2019:6 TranåsTranåsTranås HaboHaboHabo AnebyAnebyAneby MullsjöMullsjöMullsjö JönköpingJönköpingJönköping EksjöEksjöEksjö JönköpingJönköpingJönköping NässjöNässjöNässjö VaggerydVaggerydVaggeryd VetlandaVetlandaVetlanda SävsjöSävsjöSävsjö GnosjöGnosjöGnosjö GislavedGislavedGislaved VärnamoVärnamoVärnamo Medgivande Lantmäteriet 2007. Ur GSD-Övesiktskartan ärende 106-2004/188F. Jönköpings läns författningssamling Länsstyrelsen i Jönköpings län 06 FS 2019:6 Sammanställning över allmänna vägar m.m. inom Utkom från trycket Jönköpings län; den 22 mars 2019 beslutade den 18 mars 2019 (258-10290-2018). I enlighet med 13 kap. 1 § trafikförordningen (1998:1276) har Länsstyrel- sen upprättat följande sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt bärighetsklasser och vissa lokala trafikföreskrifter inom Jönköpings län. ANNELI WIRTÉN Lennart Andersson I sammanställningen redovisas: I. Allmänna föreskrifter och upplysningar ..................................................... 2 II. Förteckning över riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser ............... 7 III Förteckning över ej numrerade kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 ..................................................................... 46 IV. Vissa lokala trafikföreskrifter m.m. .......................................................... 52 Bilageförteckning: A. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter på väg med bärighetsklass 1 (BK1) .. 56 B. Tabell:
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Skyddsvärda Träd I Jönköpings Kommun 2 Skyddsvärda Träd I Jönköpings Kommun
    Meddelande nr 2012:08 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun 2 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun MEDDELANDE NR 2012:08 3 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Meddelande nr 2012:08 Referens Marielle Gustafsson, Naturavdelningen, februari 2012 Kontaktperson Marielle Gustafsson, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 036-395283, [email protected] Helen Bjurulf och Dag Fredriksson, Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 036-105000, [email protected], [email protected] Webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping Fotografier Framsida: Helen Bjurulf, Jönköpings kommun. Övrigt: Dag Fredriksson, Jönköpings kommun. Länsstyrelsen. Kartmaterial Lantmäteriet ISSN 1101-9425 ISRN LSTY-F-M—2012:08--SE Upplaga 150 exemplar. Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 2012 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på miljömärkt papper och omslaget består av PET- plast, kartong, bomullsväv och miljömärkt lim. Vid återvinning tas omslaget bort och sorteras som brännbart avfall, rapportsidorna sorteras som papper. Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012 4 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Förord Vackra stora träd har alltid fascinerat människan. Både för sin skönhet och sin mäktighet. Runt Södra Vätterbygden, vid gårdsmiljöer i kulturlandskapet, i tätorten och i Östra Vätter- branterna kan vi stoltsera med en hel del pampiga träd. Framför allt bestånd av gamla tallar, ädellövträd av ask, lind och alm men även imponerande ekar med grov barkstruktur. På dessa så kallade jätteträd (>1 m i diameter) frodas en stor mängd kryp, lavar, mossor och svampar. Hålbyggande fåglar och rovfåglar som bygger i grova kronor är beroende av dessa träd. Vi vill bevara kulturlandskapen med äldre träd, tätortens många skyddsvärda träd och dess mångfald. Vi har också fastställda mål för detta i kommunen, vilka bygger på de natio- nella och regionala miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Levande skogar, Ett rikt od- lingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.
    [Show full text]
  • MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5).
    [Show full text]
  • In Short: •Ca 6500 Employees •Owns and Maintains the National Road Network •Close to 15000 Bridges •Total Volume of Work Ca 2,5 Billion €
    2004-01 In short: •Ca 6500 employees •Owns and maintains the national road network •Close to 15000 bridges •Total volume of work ca 2,5 billion € Ebbe Rosell, M.Sc. Civ. Eng., works in a group of national bridge and tunnel specialists at SNRA. Main field of interests are concrete structures, fiber technology and foundations. 1 2004-01 Källösund bridge A case studie of instrumentation and monitoring of an existing bridge on the Swedish west coast. The purpose of monitoring was to allow heavy traffic while waiting for strengthening measures to be carried out. 2 2004-01 Aknowledgements The bridge is owned by Vägverket, in English known as: Swedish National Road Administration (SNRA) Expert knowledge as well as design, installation and follow up of instrumentation and monitoring has been provided by: NGI, Norwegian Geotechnical Institute, Oslo Assessment and strengthening design has been done by: FB Engineering AB, Gothenburg 3 2004-01 Källösund bridge 4 2004-01 And where are we? Skogen Svanskog Marieberg N Bro Udden Södertälje Salem Hökenäs Värmlandsbro Hult St Mellösa Tryggeboda Mosås Skottvång Kållerud Tyresta Åva Smådalarö Ölsboda Tumba Sund Bollsbyn Nykvarn Handen Svinesund Kråkviken Svalboviken Laxne Bäckhammar Odensbacken Pershagen Vårsta Jordbro Hälle Säffle Mullhyttan Fjugesta Ekeby Äsköping Dalarö N Herrenäs Hosjö Svartå Askersby Hälleforsnäs Uringe Solvik Kumla Hampetorp S Örrud Kvarntorp Bommersvik Nordby Bomarken Åbytorp Malmköping Viad Råglanda Sköllersta Läppe Vängsö Västerhaninge Medhamn Mellösa Järna Åtorp Hällabrottet Tarsta
    [Show full text]
  • Del 3 Tänkbara Lösningar Och Effekter
    DEL 3 TÄNKBARA LÖSNINGAR OCH EFFEKTER 91 8 Utredningsområdet Sammanfattning kapitel 8: Kapitel 8 beskriver bakgrunden till utredningsområdets avgränsning, de principer och förutsättningar som ligger till grund för utredningsområdets utbredning och för hur utredningsområdet delats upp i delsträckor och i delområden. Indelningen i delområden är inte på något sätt styrande för generering av korridorer i kommande planläggningsprocess. 8.1 Avgränsning av utredningsområde I det förberedande skedet inför åtgärdsvalsstudien för sträckan Linköping–Borås, som resulterade i rapporten Översiktlig design och systemlösning31, gjordes en geografisk avgränsning för det område som skulle studeras, se kapitel 2. Det översiktliga utrednings- områdets yttre gränser utgjordes av de bestämda fasta förutsättningarna för utredningen, såsom restider och Station Jönköping, samt att alla tänkbara systemlösningar skulle rymmas inom det översiktliga utredningsområdet. I avgränsningen togs ingen hänsyn till landskaps- eller miljöfrågor, utan avgränsningen tillgodosåg endast ändamålen med höghastighetsjärnvägen. I arbetet med åtgärdsvalsstudien har utredningsområdet successivt avgränsats ytterligare. Arbetet med avgränsningen har huvudsakligen inneburit att utredningsområdet blivit mindre. En första avgränsning gjordes efter Sverigeförhandlingens beslut om station i Tranås, vilket innebar en ny styrande förutsättning för åtgärdsvalsstudien. Efterföljande analyser under våren 2016 kring stadspassager i Jönköping och Tranås resulterade i yt- terligare avgränsning för utredningsområdet då utredningen begränsades till att omfatta tre (Tranås) respektive fyra (Jönköping) stationsalternativ, se kapitel 16 respektive 17. Ytterligare avgränsningar av utredningsområdet har också baserats på de olika land- skapsavsnittens känslighet för en ny storskalig infrastrukturanläggning. Genom att jäm- föra känsligheten med områdenas kvaliteter ur ett järnvägssystem- och anläggningstek- niskt perspektiv har områden med särskild känslighet och inga eller begränsade fördelar ur teknisk synvinkel avgränsats bort.
    [Show full text]
  • Hotade Dagaktiva Fjärilar I Jönköpings Län
    Hotade dagaktiva fjärilar i Jönköpings län Hotade dagaktiva fjärilar i Jönköpings län 1 Hotade dagaktiva fjärilar i Jönköpings län MEDDELANDE NR. 2004:40 2 Hotade dagaktiva fjärilar i Jönköpings län Titel Hotade dagaktiva fjärilar i Jönköpings län Författare Niklas Johansson Fotografier Om ej annat anges- Mattias Lange: [email protected]. Foto också av Lennart Persson och Ida Gustafsson Layout Niklas Johansson Beställningsadress Länsstyrelsen i Jönköpings län, Samhällsbyggnadsavdelningen, 551 86 Jönköping Telefon 036-39 50 00 (vx) Webbplats www.f.lst.se Kontaktperson Niklas Johansson, Samhällsbyggnadsavdelningen. miljöövervakningen Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon 036-39 52 63, e-post [email protected] Meddelande Nr. 2004:40 ISSN 1101-9425 ISRN LSTY-F-M—04/--SE Referens Niklas Johansson, Samhällsbyggnadsavdelningen, 2004 Upplaga 100 ex. Kartmaterial Översiktskartan (skala 1:250 000, röda kartan raster och vektor) © Lantmäteriet 2004. Ur GSD-Översiktskartan ärende 106- 2004/188F. Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 2004 Omslagsbild:.Överst till vänster: liten blåvinge, överst till höger: smalsprötad bastardsvärmare, nederst till vänster kovetenätfjäril och nederst till höger allmän metallvingesvärmare. Denna publikation bör citeras som: Johansson, N. (2004). Hotade dagaktiva fjärilar i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län. publ. nr. 2004:40 Hotade dagaktiva fjärilar i Jönköpings län 3 Sammanfattning Sommaren 2004 inventerades 19 olika lokaler, fördelat på två områden i Jönköpings län, efter den akut hotade veronikanätfjärilen (Melitaea britomartis). I ett av dessa områden, Skuru hatt i Eksjö kommun, hittades ett exemplar av arten 1977 och inventeringarna avsåg att undersöka om arten fortfarande fanns kvar. Undersökningen av området kring Skuru hatt visade att veronikanätfjärilen inte längre lever kvar i den gamla fyndplatsens omedelbara närhet.
    [Show full text]
  • Fs06 2021:4 Sammanställning Över Allmänna Vägar M.M
    SAMMANSTÄLLNING ÖVER ALLMÄNNA VÄGAR M.M. Jnkpings läns frfattningssamling 06FS 2021:4 TranåsTranåsTranås • HaboHaboHabo • • AnebyAnebyAneby MullsjMullsjMullsj • • JnkpingJnkpingJnkping EksjöEksjöEksjö JnkpingJnkpingJnkping • • NässjöNässjöNässjö VaggerydVaggerydVaggeryd VetlandaVetlandaVetlanda • SävsjöSävsjöSävsjö GnosjöGnosjöGnosjö • • • • GislavedGislavedGislaved VärnamoVärnamoVärnamo• Medgivande Lantmäteriet 2007. Ur GSD-Övesiktskartan ärende 106-2004/188F. Jnkpings läns frfattningssamling Länsstyrelsen i Jnkpings län 06FS 2021:4 Sammanställning ver allmänna vägar m.m. inom Utkom från trycket Jnkpings län; den 19 mars 2021 beslutad den 17 mars 2021 (dnr 258-10102-2020) Länsstyrelsen har i enlighet med 13 kap. 1 § trafikfrordningen (1998:1276) upprättat fljande sammanställning ver allmänna vägar och andra viktigare vägar samt bärighetsklasser och vissa lokala trafikfre- skrifter inom Jnkpings län. JOHAN LÖWENADLER DAVIDSSON Lennart Andersson I sammanställningen redovisas: I. Allmänna freskrifter och upplysningar .................................................... 2 II. Frteckning ver riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser ............... 7 III Frteckning ver ej numrerade kommunala gator och vägar som är upplåtna fr bärighetsklass 1 ..................................................................... 47 IV. Vissa lokala trafikföreskrifter m.m. .......................................................... 52 Bilagefrteckning: A. Tabell: Hgsta tillåtna bruttovikter på väg med bärighetsklass 1 (BK1) .. 56 B. Tabell: Hgsta tillåtna
    [Show full text]
  • East Vättern Scarp Landscape
    East Vättern Scarp Landscape - Biosphere reserve nomination form In cooperation between Swedish Forestry Agency, County Administrative Board of Jönköping, Municipality of Jönköping, Federation of Swedish Farmers, Södra Skogsägarna, Gränna Skogsgrupp and World Wildlife Fund WWF Develop the vitality of the local community Conserve biodiversity and cultural heritage Support knowledge and practice Jönköping 2011 Nomination documents and contact information are available on our website, www.ostravatterbranterna.se. Working Party for the Nomination Form: Simon Jonegård Swedish Forest Agency Johan Uhr County Administrative Board of Jönköping Stellan Gustavsson Municipality of Jönköping Claes Hellsten World Wildlife Fund (WWF) and the Gränna Skogsgrupp Anders Råsberg Federation of Swedish Farmers (LRF) and Södra Skogsägarna Authors: Simon Jonegård (Swedish Forest Agency), Johan Uhr, Måns Lindell, Malin Lund, Anders Wallander, Bernard Jaldemark, Marielle Magnusson, Marie Andersson and Henrick Blank (County Administrative Board), Per König, Helen Bjurulf and Calle Tollén (Municipality of Jönköping), Claes Hellsten (WWF), Agneta Börjesson (Röttle Natur och Kultur), Tomas Fasth (ProNatura), Pelle Hakeman (Hakarps säteri) and Ådel Vestbö Franzén (Jönköping County Museum). In addition to these people, several others have been involved in generating the documentation. Cover photo: Simon Jonegård, Niklas Johansson and Erik Sollander Illustrations: Simon Jonegård (1-5, 10, 12-14), Claes Hellsten (6-7), Tomas Fasth (8), Municipality of Jönköping (9 and
    [Show full text]
  • Fåglar I Södra Vätterbygden 3 - 2015
    Fåglar i Södra Vätterbygden 3 - 2015 Jönköpings Fågelklubb Tidskrift utgiven av: Jönköpings Fågelklubb är en ideell Jönköpings Fågelklubb förening med ett övergripande mål att Lyckås15, 561 92 Huskvarna främja kunskapen om fågelfaunan och skyddet av dess livsmiljöer i södra Vätter- Hemsida: bygden. Klubben är ansluten till Sveriges www.jonkopingsfagelklubb.se Ornitologiska Förening BirdLife Sverige. Ansvarig utgivare: Anders Söderlund Klubben förverkligar detta genom att anordna sammankomster, exkursioner Redaktion: och kurser Jan Blomquist, Björn Merkell och Anders verka för att, hos allmänheten, väcka Söderlund och underhålla intresse för fågelfaunan och fåglarnas livsbetingelser. Redaktionsadress: arbeta med ornitologiska undersök- Öland, 563 93 Gränna, tel 0390-510 34 e-post [email protected] ningar och dokumentation av fågel- faunan. bistå myndigheter, organisationer och Styrelse i Jönköpings Fågelklubb enskilda i ornitologiska frågor. Ordförande: sprida information till medlemmar och Leif Jansson, tel. 036-163148 allmänheten om fåglar och deras livs e-post [email protected] miljöer. Sekreterare: Leif Thörne, 036-128164 Klubbens verksamhetsområde omfattar e-post [email protected] Jönköping, Habo och Mullsjö kommun. Kassör och medlemsregister: Jan Blomquist, tel. 036-138142 Medlemsavgifter 2015: e-post [email protected] Ungdom t.o.m. 25 år 100:- Äldre än 25 år 150:- Övriga: Hela familjen 200:- Andreas Joakimson, tel. 073-3814911 e-post [email protected] Insättes på Jönköpings Fågelklubbs bank- Olof Karlsson, tel. 036-142111
    [Show full text]