ÅTGÄRDSVALSSTUDIE Höghastighetsjärnväg Linköping - Borås
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
ÅTGÄRDSVALSSTUDIE Höghastighetsjärnväg Linköping - Borås 2018-03-31 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie Höghastighetsjärnväg Linköping - Borås Dokumentdatum: 2018-03-31 Ansvarig för genomförandet: Roger Sivert Kontaktpersoner: Andreas Hult, projektchef Roger Sivert och Eva-Lisa Andersson, projektledare Juliana Pyron, koordinerande samhällsplanerare Ansvarig konsult: Ramböll Sverige AB Publikationsnummer: 2018:104 ISBN 978-91-7725-290-0 Foton och illustrationer: Ramböll och Trafikverket Trafikverket 781 89 Borlänge E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 2 Förord Trafikverket planerar för en utbyggnad av höghastighetsjärnväg mellan Stockholm- Göteborg och Stockholm-Malmö. Ostlänken, Linköping-Borås, Göteborg-Borås och Jönköping-Malmö utgör delar av Trafikverkets programEn ny generation järnväg för höghastighetsjärnväg. Sträckorna Jönköping-Malmö och Linköping-Borås är i ett tidigt utredningsskede, som redovisas i form av en åtgärdsvalsstudie för varje sträcka. Åtgärdsvalsstudierna har utgått ifrån beslutade ändamål för en Ny Generation Järnväg och förutsättningar om snabb utbyggnad av en järnväg för 320 km/h samt, sedan februari 2016, även de av Sverigeförhandlingen utpekade stationsorterna. Åtgärdsvalsstudiernas bedömningar och rekommendationer utgår från dessa förutsättningar. Arbetet med åtgärdsvalsstudien har pågått 2015-2018. Under 2015 och 2016 kunskapen har successivt fördjupats inom ett stort utredningsområde. Utredningsarbetet inleddes under 2015 med en översiktlig principstudie för att kartlägga områdets förutsättningar, de funktioner och krav som den nya järnvägen ska uppfylla, samt möjliga systemlös- ningar. Rapporten från det inledande arbetet benämndes ”Översiktlig design och sys- temlösning”. Samtidigt som åtgärdsvalsstudien genomförts har Sverigeförhandlingen arbetat med sitt uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av en utbyggnad av en höghastighetsjärnväg i Sverige. I februari 2016 beslutade Sverigeförhandlingen att börja förhandla med kommunerna Tranås och Jönköping på sträckan Linköping-Borås. Under 2016 genomfördes ett fördjupat utredningsarbete kring de utpekade stations- orterna. Dessa delutredningar redovisas som separata underlagsrapporter till åtgärdsvals- studien. Åtgärdsvalsstudien sammanfattar på en övergripande nivå resultaten från detta arbete. En viktig grund i arbetet med höghastighetssystemets principiella sträckningar är att ha kunskap och förståelse för de förutsättningar som landskapet ger. En landskaps- karaktärsanalys (LKA) ligger därför som grund för utredningsarbetet. Det är också viktigt att tidigt i planeringsprocessen beakta relevanta miljöintressen som kan påverka såväl inriktningsbeslut som lokalisering och detaljutformning. Därför har det inom ramen för åtgärdsvalsstudien gjorts en miljöbedömning och för att underlätta för kommande plan- läggning har beprövade och formellt förankrade tillvägagångssätt använts. Våren 2017 publicerades en version av åtgärdsvalsstudien med tillhörande underlags- rapporter benämnda ”Förhandskopia 2017-02-15”. Det gavs då möjlighet att ge synpunkter på materialet och den möjligheten togs av 21 myndigheter, kommuner, regioner och organisationer. Synpunkterna har tagits omhand av Trafikverket och i relevanta delar arbetats in i slutversionen av rapporten. Mars 2018 Lennart Andersson Andreas Hult Regional direktör Syd Projektchef Linköping–Borås och Jönköping–Malmö Einar Schuch Bengt Rydhed Regional direktör Öst tf. Regional direktör i Väst 3 Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte På uppdrag av regeringen planerar Trafikverket för byggande av höghastighetsjärnväg på sträckorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Trafikverkets planering kopplat till höghastighetsjärnvägen bedrivs inom olika utred- ningar, dels i form av två projekt, Ostlänken (Linköping–Järna) och Göteborg–Borås, som befinner sig i planläggningsprocessen, dels i form av två åtgärdsvalsstudier för sträckorna Linköping–Borås respektive Jönköping–Malmö. Beskrivning av arbetsprocessen och rapportstruktur samt hur åtgärdsvalsstudien för höghastighetsjärnväg på sträckan Linköping-Borås förhåller sig till den fortsatta planläggningsprocessen. Denna rapport redovisar arbetet med åtgärdsvalsstudien för sträckan Linköping–Borås. Detta utredningsarbete inleddes med en förberedande studie 2015 och inkluderar även fyra underlagsrapporter. Åtgärdsvalsstudierna genomförs i syfte att: • ta fram underlag till Sverigeförhandlingen. • studera möjligheter och förutsättningar för höghastighetsjärnväg på den aktuella sträckan. • bistå med underlag till Nationell transportplan för perioden 2018–2029. • ta fram underlag inför kommande planläggningsskede. 44 Mål Det övergripande transportpolitiska målet är att ”säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet”. Målet ska nås utan att andra värden som miljö, hälsa och säkerhet äventyras. Trafikverket har formulerat ändamål som ger uttryck för det övergripande syftet med höghastighetsjärnvägen. Studerade lösningar i åtgärdsvalsstudien ska alla bidra till ändamålen. Ändamålet, eller det övergripande syftet, med höghastighetsjärnvägen är att: • frigöra kapacitet på befintlig järnväg för att möjliggöra robusta och hållbara transporter för människor och gods. • genom ökad tillgänglighet skapa förutsättningar för regional utveckling. • genom snabba och hållbara person- transporter knyta samman Stockholm C och Göteborg C på två timmar och Stockholm C och Malmö C på två och en halv timme. • öka tillgängligheten till de internationella marknaderna för människor och näringsliv. För sträckan Linköping–Borås har projekt- mål knutna till de transportpolitiska målen formulerats. Beskrivningarna av effekter för respektive delområde samt målupp- fyllelsebedömningarna för de olika stationsprinciperna utgår från dessa mål. Målherarki Styrande förutsättningar Planeringen av de nya höghastighetsjärnvägarna har att förhålla sig till ett antal över- gripande krav. Dessa krav reglerar restider och hastighet, kapacitet och trafik, stationer och kopplingspunkter samt tillförlitlighet och underhåll på höghastighetsjärnvägen. De övergripande kraven har varit avgörande för avgränsningen av åtgärdsvalsstudien med avseende på geografi och innehåll: • Restid Stockholm–Göteborg ska vara högst 2:00 timmar med direkttåg. • Restid Stockholm–Malmö ska vara högst 2:30 timmar med direkttåg. • Högsta hastighet 320 km/tim för höghastighetståg, respektive minst 250 km/tim för storregionala tåg. • Möjliga bytestider på stationer mellan olika tåg och mellan tåg och buss/spårvagn ska vara högst 10 minuter. Utredningen förhåller sig även till följande styrande förutsättningar: • Banan byggs som ett separerat system med begränsat antal kopplingspunkter till det konventionella nätet. Sträckningen Linköping-Borås innebär ingen koppling till det konventionella nätet. 55 Utredningsområdet De styrande förutsättningarna och den restidsbudget dessa medger för sträckan Linköping–Borås har tillsammans med Sverigeförhandlingens val av stationsorter varit styrande för avgränsningen av det utredningsområde som studeras i denna utredning. Det översiktliga utredningsområdet identifierades i arbetet med Översiktlig design och systemlösning (Trafikverket, 2015a). Nya styrande förutsättningar har under 2016 resulterat i ett utredningsområde för åtgärdsvalsstudien Linköping–Borås. Utredningsområde (dec 2017) Vänern Översiktligt utredningsområde (dec 2015) Motala Lidköping Linköping Skövde Skara Vättern Mjölby Falköping Tranås Ulricehamn Borås Jönköping Nässjö 0 30 km Det översiktliga utredningsområdet identifierades i arbetet med Översiktlig design och systemlösning (Trafikverket, 2015a). Nya styrande förutsättningar har under 2016 resulterat i ett utredningsområde för åtgärdsvalsstudien Linköping–Borås. Befintliga förhållanden och förutsättningar I åtgärdsvalsstudien beskrivs det identifierade utredningsområdets förutsättningar genom en presentation av befintliga förhållanden, såsom geologiska, miljömässiga och socioekonomiska aspekter. Tillsammans med anläggnings- och järnvägstekniska förutsättningar utgör de befintliga förhållanden underlag för det som presenteras i åtgärdsvalsstudien. 66 Bedömningar per delområde Indelning i delsträckor och delområden I syfte att underlätta beskrivningen av utredningsområdet har området delats in i sex delsträckor: Linköping, Linköping-Tranås, Tranås, Tranås-Jönköping, Jönköping och Jönköping-Borås samt ett tillhörande kopplingsområde söder om Jönköping (område för anslutning mot Jönköping-Malmö). För att underlätta analyserna av effekter samt bedömning av måluppfyllelse för utrednings-området, har delsträckorna i sin tur delats in i delområden, totalt tio delområden för delsträckorna mellan stationsorterna samt två delområden vardera för delsträckorna Linköping, Tranås och Jönköping. Kopplings- området har delats in i tre delområden. Vänern Borensberg Götene Utredningsområde (dec 2017) Karlsborg Motala Lidköping Ljungsbro Översiktligt utredningsområde (dec 2015) Roxen Ekängen Linköping LpA Vadstena Skövde Tibro Malmslätt Lingh em Skara Skänninge LpB Grästorp Vikingstad Skultorp Tåkern Vättern Mantorp Sturefors Mjölby Hjo Vara Ödeshög 01 Boxholm 02 Falköping Tidaholm TnsA Rimforsa Herrljunga 03 Vårgårda Tranås Gränna TnsB Sommen Kisa Åsunden 04 05 Mullsjö Habo Bankeryd Aneby Fristad 07 06 JöA Ulricehamn JöB Borås Sjömarken Dalsjöfors 08 Jönköping Sandared 01 Forserum Taberg Odensjö Tenhult 02 Eksjö 03 Vimmerby Viskafors 09 Nässjö Kopplingsområde Fritsla 10 Svenljunga