Broschyr Antagen Utbyggnadsstrategi

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Broschyr Antagen Utbyggnadsstrategi Utbyggnadsstrategi 150 000 invånare Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-22 Utbyggnadsstrategi 150 000 invånare Tunnerstad Gränna Örserum Ölmstad Skärstad Bankeryd Kaxholmen Centrala Bottnaryd tätorten Lekeryd Jönköping Huskvarna Ryd Hovslätt Norrahammar ÖggestorpÖg Taberg Månsarp +Barnarp Tenhult ÖdestuguÖ N Unnaryd Utbyggnadsstrategin är en fördjupad översiktsplan för hela kommunen och består av följande tre delar: ► Utbyggnadsstrategi 150 000 invånare ► Konsekvenser för Utbyggnadsstrategi 150 000 invånare ► Utställningsutlåtande Utbyggnadsstrategi 150 000 invånare Utbyggnadsstrategin syftar bästa förutsättningarna att bygga till att föreslå en utbyggnad för en god hållbar utveckling. För- för bostäder och verksam- tätningsområden utgörs av mindre heter i Jönköpings kommun obebyggda områden inom eller om kommunen växer från intill befi ntliga strukturer som gator 128 000 till 150 000 invånare. eller kollektivtrafi klinjer. Förslaget innehåller dessutom nyexploaterings- områden i stads- och kommundelar Behovet är då 15 000 nya bostäder för att tillgodose den typ av bo- och mark för verksamheter som städer som inte kan åstadkommas motsvarar 10 000 nya arbetstill- genom förtätning och omvandling fällen. För att klara detta behöver och för att stärka och komplettera kommunen ha en strategi och en stads- och kommundelarna. Efter- markberedskap. Strategin ska till- som A6-området identifi erats som godose det långsiktiga utbyggnads- ett i fl era avseenden hållbart alter- behovet och samtidigt uppnå en nativ för nyexploatering föreslås att hållbar utveckling. det utreds vidare. Dokumentet har efter en sam- En viktig målsättning i utbygg- råds- och utställningsperiod vunnit nadsstrategin är att vi ska bygga med laga kraft som en fördjupad över- en högre exploateringsgrad än vad siktsplan. Plandokumentets vikti- vi har gjort under senare år. Det ger gaste strategi är att förtäta och om- god markhushållning och kortare vandla i befi ntlig bebyggelsestruktur avstånd mellan målpunkter för in- med 10 000 bostäder. Södra Munk- vånarna och innebär det mest ekolo- sjöområdet är det mest betydelse- giskt, ekonomiskt och socialt hållbara. fulla omvandlingsområdet med de ANTAGANDE SAMRÅD UTSTÄLLNING 20 oktober 2009 Kommunfullmäktige 2 maj - 4 juli 2011 V - 11 januari 2010 22 december 2011 Utbyggnadsstrategin har varit utsänd för samråd där allmänheten hade möjlighet att komma med synpunkter. Därefter bearbetades strategin och ett nytt förslag togs fram för utställning. Efter utställningen antogs strategin av kommunfullmäktige och har nu vunnit laga kraft. Utbyggnadsstrategi 150 000 invånare Förtätning och omvandling en hög exploatering, detta är särskilt Förtätningsområden utgörs av angeläget i områden som ligger i mindre obebyggda områden som närheten av ett starkt kollektivtra- ligger inom eller intill befi ntliga fi kstråk, en centrumfunktion eller strukturer som gator, kollektivtrafi k- en större arbetsplats. En tätare be- linjer, gång- och cykelbanor, vatten- byggelse ger kortare avstånd vilket och avloppsledningar. Den nya be- innebär ett minskat behov av var- byggelsen kan innehålla bostäder, dagliga bilresor i tätorten eftersom grönområden, service och verksam- förutsättningarna för gång- och heter som inte är störande för när- cykeltrafi k blir bättre. Den förtätade liggande bostäder. bebyggelsestrukturen förstärker Omvandlingsområden utgörs också befolkningsunderlaget för den av områden inom tätortens gränser service som fi nns och kan dessutom som redan är ianspråktagna för be- skapa förutsättningar för utökad byggelse, verksamheter eller annan service. Om en förtätning görs inom användning och där marken istället en stadsdel/kommundel som har föreslås för nya användningssätt. en mycket enhetlig upplåtelseform Både förtätning och omvandling eller hustyp ska den typ av upplå- kan ske genom kompletterande telseform eller hustyp som det fi nns byggnation inom lågutnyttjade ytor brist på i området prioriteras. Detta eller genom till- och påbyggnad. för att kunna tillmötesgå invånarnas I förtätnings- och omvandlings- behov av olika typer av bostäder områden ska det normalt eftersträvas både inom centrala delar som mindre orter. Utbyggnadsstrategi 150 000 invånare Nyexploateringsområden Utredningsområde A6 Nyexploateringsområden är hittills A6-området har mycket goda förut- obebyggda markområden som tas sättningar att kunna medverka till i anspråk för en tätortsexpansion. utbyggnadsstrategins önskade be- Områdena ligger i anslutning till byggelsestruktur och föreslås där- befi ntlig bebyggelsestruktur och ges för som ett utredningsområde där förutsättningar för en god kollektiv- en fördjupad översiktsplan ska upp- trafi kförsörjning. Även vid nyexplo- rättas innan defi nitiv ställning fattas atering är det viktigt att bygga med om utbyggnad av området. De stora en hög exploatering för att få korta fördelarna med området är närheten avstånd, ge god service och vara till många arbetsplatser i stadens markbesparande. Det är särskilt centrum, A6 service- och handels- viktigt med en hög exploatering på område, Ryhovs länssjukhus och de platser som ligger riktigt nära en Södra Munksjöområdet som är centrumfunktion, en större arbets- under utveckling. Ambitionen är att plats eller en kollektivtrafi klinje. Ut- utveckla en ny hållbar stadsdel där byggnaden ska främja den kompletta kollektivtrafi k, gång och cykel är bebyggelsemiljön. Inom ett större norm och som beaktar områdets nyexploateringsområde innebär det natur- och rekreationsvärden. En att befolkningen ska ha tillgång till utbyggnad av A6-området ger staden offentlig och kommersiell service, en rundare form och bidrar därför grönområden och ett väl utvecklat till ett bättre fördelat trafi kfl öde i gång- och cykelvägnät. staden. Plankarta över centrala tätorten V:912 B:907 F:909 B:908 V:102 B:105 B:104 O:102 O:610 VB:101 F:601 B:101 B:102 V:101 F:602 F:102 F:103 B:601 F:101 B:602 O:603 B:201 F:201 F:202 O:602 F:204 F:513 O:601 A B:603 F:205 F:604 O:604 V:201 F:514 O:605 F:210 F:605 F:208 O:601 B O:606 F:608 V:202 O:611 F:516 F:517 F:515 F:607 O:607 B:606 F:801 F:820 F:803 F:807 F:818 F:501 O:608 F:809 F:808 O:501 F:522 F:523 F:804 F:502 B:203 A O:805 F:519 O:804 F:505 F:819 F:810 O:801 F:506 O:504 F:813 F:507 V:203 O:502 F:609 F:814 B:203 B F:611 V:601 V:501 F:524 V:204 F:509 F:510 F:525 F:612 F:815 B:501 F:511 F:526 B:204 F:527 F:613 F:614 F:512 VB:601 V:205 F:816 V:207 VB:202 O:802 O:803 O:804 VB:504 V:206 O:505 F:401 F:402 VB:505 B:301 O:401 V:210 F:403 F:404 F:324 V:211 O:301 V:209 B:403 F:405 B:403 V:208 O:402 F:301 F:303 V:402 B:404 V:403 B:405 F:319 O:302 O:403 O:303 O:304 F:322 B:406 B:303 V:701 F:304 O:404 F:305 B:415 V:702 B:701 O:305 O:306 B:702 F:406 F:701 V:703 F:706 F:321 F:702 B:414 B:703 F:703 F:705 F:306 B:413 VB:701 O:307 B:416 B:305 B:705 F:704 O:308 B:408 B:407 B:410 B:707 F:307 B:306 B:412 O:309 B:307 O:310 B:411 V:303 B:309 VB:302 V:309 V:310 V:305 B:311 F:308 V:311 F:323 O:311 V:306 F:309 V:312 O:312 B:312 V:313 Plankarta F:310 V:307 V:323 F:311 Centrala tätorten F:312 F:313 Förtätningsområden/Omvandlingsområden F:314 V:325 F:315 V:316 V:324 Nyexploateringsområden V:322 VB:301 B:314 Verksamhetsområden/Bostadsområden B:315 B:316 Verksamhetsområden F:316 B:317 A6, Utredningsområde F:318 O:313 B:319 F:317 O:316 O:314 B:318 O:315 F:319 Strategiskt omvandlingsområde V:317 V:314 V:315 Strategiskt område för bostäder Strategiskt område för bostäder/verksamheter Strategiskt område för verksamheter V:318 V:319 V:326 Alternativa sträckningar för Götalandsbanan/Europabanan Sträckningar i förstudie för järnväg Torsvik-Tenhult Möjliga vägprojekt Högupplösta kartor fi nns på www.jonkoping.se/utbyggnadsstrategi Möjliga kollektivtrafiksträckningar Utbyggnadsstrategi 150 000 invånare Övriga tätorter villor med äganderätt och både För att ge möjlighet till goda bo- hyres- och bostadsrätter är under- miljöer i hela kommunen är det representerade trots att det på viktigt att det fi nns kompletterings- många ställen fi nns en efterfrågan möjligheter även i de mindre tät- på dessa boendeformer. Nybygg- orterna. Det stärker kommundelen nation är därför ett tillfälle till att och kan dessutom ge ett bättre komplettera tätortens bostadsutbud underlag för servicefunktioner på med de upplåtelseformer och bygg- orten. Av tradition byggs där mest nadstyper som det råder brist på. Bankeryd Utbyggnadsstrategi 150 000 invånare Gränna Kaxholmen Skärstad Ölmstad Utbyggnadsstrategi 150 000 invånare Örserum Lekeryd Öggestorp Bottnaryd Utbyggnadsstrategi 150 000 invånare Verksamhetsområden Strategiska områden Områdena planeras för verksam- Det är viktigt att kommunen har en heter med så stor omgivningspå- beredskap för att kunna växa även verkan att de inte är lämpliga att bortom 150 000 invånare. Därför integreras med bostäder. De här har ett antal områden som bedöms verksamheterna är ofta ytkrävande ha goda förutsättningar för en fram- och har ett stort behov av närligg- tida tätortsexpansion utretts och ande och goda kommunikations- redovisas i planförslaget som stra- möjligheter. Därför behöver verk- tegiska områden. Vissa områden samhetsområden byggas upp kring som ligger nära befi ntliga tätorter hållbara transportsystem och den har ett stort efterfrågetryck från starka utvecklingen av logistikföre- exploatörer och enskilda för bygg- tag i kommunen innebär att tillgång nation. Men en gles spridd byggna- till järnvägsspår och det övergrip- tion skulle försvåra för framtida ande vägnätet är mycket betydelse- planläggning av området, därför fullt.
Recommended publications
  • Underlag Till Cykelplan Region Jönköping
    Bilaga 2 - Kartor Region Jönköpings län Underlag till cykelplan Region Jönköping Jönköping/Malmö 2017-02-06 Sommen Beteckningar Befintliga cykelvägar i Jönköpings län Befintliga cykelvägar Källa: NVDB Statliga Tranås Kommunala Gränna Sandhem Enskilda Mullsjö Habo Bankeryd Kaxholmen Aneby Kortebo Bottnaryd Jönköping Lekeryd Anneberg Barnarp TenhultForserum Taberg Eksjö Nässjö Mariannelund Malmbäck Hok Vaggeryd Bodafors Ekenässjön Hestra Skillingaryd Holsbybrunn Vetlanda Sävsjö Myresjö Landsbro Gnosjö Vrigstad Hillerstorp Stockaryd Gislaved Korsberga Anderstorp Rörvik Burseryd RefteleBredaryd Värnamo Smålandsstenar Forsheda Bor o Rydaholm 0 25 km Esri, HERE, DeLorme, MapmyIndia, © OpenStreetMap contributors, and the GIS user community Sommen Beteckningar Trafiksäkerhetsklass för cykling i blandtrafik längs det statliga Trafiksäkerhetsklass cykling i blandtrafik Grön bilvägnätet Tranås Gul Gränna Sandhem Röd Lila Mullsjö Habo Bankeryd Kaxholmen Aneby Kortebo Bottnaryd Jönköping Lekeryd Anneberg Barnarp TenhultForserum Taberg Eksjö Nässjö Mariannelund Malmbäck Hok Vaggeryd Bodafors Ekenässjön Hestra Skillingaryd Holsbybrunn Vetlanda Sävsjö Myresjö Landsbro Gnosjö Vrigstad Hillerstorp Stockaryd Gislaved Korsberga Anderstorp Rörvik Burseryd RefteleBredaryd Värnamo Smålandsstenar Forsheda Bor o Rydaholm 0 25 km Esri, HERE, DeLorme, MapmyIndia, © OpenStreetMap contributors, and the GIS user community Beteckningar Skadade cyklister och mopedister på det statliga vägnätet 2011-2015 (! Skadegrad Källa: Strada (! G Död (! (! (!(!(! (! (! Allvarligt skadad
    [Show full text]
  • Junehem Årsredovisning 2020
    ÅRSREDOVISNING 2020 2 INNEHÅLL VD HAR ORDET 3 Nu ser jag fram emot ett 2021 med något mindre utmaningar än 2020 och en återgång till ett mer normalt liv. Eric Engelbrektsson, VD Junehem Innehåll Årsredovisning 2020 VD har ordet ....................................................................................................3 Man ska inte behöva bo i stan för att bo bra .......................................4 Året i korthet ......................................................................................4 VD har ordet Max Jensen, Byggprojektledare: ”Vi utgår alltid från de lokala förutsättningarna.” ..............................5 Då ska man summera 2020 för Junehem, kan man lugnt underhållsplan och tidigarelägga åtgärder som kunde utföras Taberg – Sörsjön ................................................................................6 säga att året blev inte så som vi planerat. Ingen hade förut- under rådande omständigheter, såsom takbyten och utemiljö på våra fastigheter. Av vår plan på 150 miljoner lyckades vi utföra Ölmstad – Kvarter Fornminnet ......................................................8 sett att en pandemi skulle komma in över världen i början av åtgärder för cirka 80 miljoner kronor. Taberg – Kvarter Berget ................................................................10 året. En pandemi som gjorde att vi fick ändra vårt arbetssätt Norrahammar – Centrum ........................................................... 12 flera gånger, något som vår personal löste på ett fantastiskt Under våren 2020 genomförde vi
    [Show full text]
  • Klassning Av Vägar Gällande Apv, Jönköpings Län Skyddsklassade
    2015-03-30 Klassning av vägar gällande Apv, Jönköpings län 1(22) Skyddsklassade vägar Normalklassade vägar Lågklassade vägar E4 Kronobergs läns gräns vid Toftanäs-Östergötlands läns gräns vid Porsarp E4.17 Värnamo (127)- Värnamo (151) 25 Kronobergs läns gräns vid Malaberg-Kronobergs läns gräns vid Nyäng 26 Hallands läns gräns vid Skeppshult - Västra Götalands läns gräns vid Nydala (värdväg för väg 40, delen Skogslid - tpl Hedenstorp, samt för väg 47, delen tpl Hedenstorp- Slättäng) 27 Kronobergs läns gräns vid Gölsjö-Västra Götalands läns gräns vid Grönhult 30 Kronobergs läns gräns vid Värnäs-(tpl Ljungarum) (E4.01, 40, 47) 31 Kronobergs läns gräns vid Boskvarn-Jönköping (tpl Ekhagen) (E4, 40, 47) (värdväg för väg 40 mellan Jönköping, tpl Ekhagen och cpl Gisshult samt för väg 47 mellan Jönköping, tpl Ekhagen och cpl Vetlanda södra) 31.02 Stensjön (tpl Stensjön) förbindelseväg mellan (31, 40, 47) och (128) 32 Eksjö (cpl Eksjö södra) (40)- Östergötlands läns gräns vid Grytbäcken 40 Västra Götalands läns gräns vid Djupedal-Kalmar läns gräns vid Göreda bro (Vägvisas gemensamt med väg 31 och 47, Jönköping-cpl Gisshult). 47 Kalmar läns gräns vid Kungsbro- Västra Götalands läns gräns vid Björkebacken 2015-03-30 Klassning av vägar gällande Apv, Jönköpings län 2(22) Skyddsklassade vägar Normalklassade vägar Lågklassade vägar 125 Kronobergs läns gräns vid Hultanäs-Vetlanda (tpl Vetlanda östra) (47) 127 Värnamo (tpl Värnamo norra) (E4, E4.17)- Vetlanda (cpl Vetlanda västra) (31, 47) 128 Sävsjö (127)-Broarp (40) 129 Mariannelund (40)-Kalmar läns gräns
    [Show full text]
  • Klassning Av Vägar Jönköpings
    1(13) Ärendenummer TRV 2020/123812 Dokumentdatum Jönköpings län 2020-12-11 Gäller från 2021-01-01 Klassning av vägnätet med avseende på skyddskrav, Jönköpings län Om Klassningen Väg nr Delsträcka Vägklass klassningen är övrig tid tidsbegränsad E4 Kronobergs länsgräns - Östergötlands länsgräns Skyddsklassad E4.17 Värnamo (127) - Värnamo (151) Skyddsklassad 25 Kronobergs länsgräns - Kronobergs länsgräns Skyddsklassad 26 Hallands länsgräns - Västra Götalands länsgräns Skyddsklassad 27 Kronobergs länsgräns - Västra Götalands länsgräns Skyddsklassad Kronobergs länsgräns - 30 Tpl Ljungarum (E4.01, 40, 47) Skyddsklassad 31 Kronobergs länsgräns - Tpl Ekhagen (E4, 40, 47) Skyddsklassad 31.02 Stensjön (128 - 31) Normalklassad 32 Tpl Björkeryd (31) - Östergötlands länsgräns Skyddsklassad 40 Västra Götalands länsgräns - Kalmar länsgräns Skyddsklassad 47 Kalmar länsgräns - Västra Göstalands länsgräns Skyddsklassad 125 Kronobergs länsgräns - Tpl Vetlanda östra (47) Normalklassad Tpl Värnamo norra (E4, E4.17) - 127 Cpl Vetlanda västra (31, 47) Skyddsklassad 128 Sävsjö (127) - Broarp (40) Skyddsklassad 129 Mariannelund (40) - Kalmar länsgräns Normalklassad Östergötlands länsgräns - 131 Tpl Tranås norra (32, 1009) Skyddsklassad Tpl Huskvarna södra (E4, 943.01) - 132 Bredestads k:a (32, 1046) Skyddsklassad 133 Gränna (Tpl Gränna) (E4, 993) - Tranås (32) Skyddsklassad 134 Norrlunda (32) - Östergötlands länsgräns Normalklassad 151 Cpl Värnamo (E4.17) - Vik (26, 592) Skyddsklassad Bredaryd (Cpl 153, 500) - 152 Tpl Skillingaryd södra (E.4, 806, 846.05) Skyddsklassad
    [Show full text]
  • Name Index to Books on Swedes in Texas
    Name index to books on Swedes in Texas Index compiled by Kathryn L. Saul, Augustana College, Class of 2004 and Swenson Center student workers Susanne Elf, Andreas Henninger, Kerstin O'Connor, and Christina Peterson Book Title Author Region Date Published Code # Swedish Texans, The Scott, Larry E. TX 1990 105 Svenskarne i Texas i Ord och Bild, 1838-1918 (The Swedes in Texas Severin, Ernest; Scott; TX 1919 106 in Words and Pictures) (Both Westerberg; öjerholm Volumes) How to Read the Index Below is an index of names that Swenson Center staff compiled from the above books. The Reference number begins with the book code, followed by the page number. Request the book or photocopies you need through your home library’s interlibrary loan department. Tips on Name and Place Spellings Spellings are shown as they are in the books, even if they have changed over the years. The spellings of Swedish place names in these books were sometimes old spellings, phonetic, or even erroneous. Remember to look for Carlson starting with both “C” and “K.” “V” & “W” are also interchangeable, as are sometimes “S” and “Z.” Some parish names beginning with “V” used to start with a silent “H,” so you might find Vetlanda under Hvetlanda or even Hwetlanda. Swedish vowels å, ä, and ö fall at the end of the alphabet, but our database does not sort them that way, so look for your Åbergs with “A” instead of after “Z.” How to Search Use CTRL+F to search for specific text (Mac users use Apple+F). Or, use your "Page Down" key to browse all of the names.
    [Show full text]
  • Skyddsvärda Träd I Jönköpings Kommun 2 Skyddsvärda Träd I Jönköpings Kommun
    Meddelande nr 2012:08 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun 2 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun MEDDELANDE NR 2012:08 3 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Meddelande nr 2012:08 Referens Marielle Gustafsson, Naturavdelningen, februari 2012 Kontaktperson Marielle Gustafsson, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 036-395283, [email protected] Helen Bjurulf och Dag Fredriksson, Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 036-105000, [email protected], [email protected] Webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping Fotografier Framsida: Helen Bjurulf, Jönköpings kommun. Övrigt: Dag Fredriksson, Jönköpings kommun. Länsstyrelsen. Kartmaterial Lantmäteriet ISSN 1101-9425 ISRN LSTY-F-M—2012:08--SE Upplaga 150 exemplar. Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 2012 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på miljömärkt papper och omslaget består av PET- plast, kartong, bomullsväv och miljömärkt lim. Vid återvinning tas omslaget bort och sorteras som brännbart avfall, rapportsidorna sorteras som papper. Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012 4 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Förord Vackra stora träd har alltid fascinerat människan. Både för sin skönhet och sin mäktighet. Runt Södra Vätterbygden, vid gårdsmiljöer i kulturlandskapet, i tätorten och i Östra Vätter- branterna kan vi stoltsera med en hel del pampiga träd. Framför allt bestånd av gamla tallar, ädellövträd av ask, lind och alm men även imponerande ekar med grov barkstruktur. På dessa så kallade jätteträd (>1 m i diameter) frodas en stor mängd kryp, lavar, mossor och svampar. Hålbyggande fåglar och rovfåglar som bygger i grova kronor är beroende av dessa träd. Vi vill bevara kulturlandskapen med äldre träd, tätortens många skyddsvärda träd och dess mångfald. Vi har också fastställda mål för detta i kommunen, vilka bygger på de natio- nella och regionala miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Levande skogar, Ett rikt od- lingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.
    [Show full text]
  • 6.6 Socioekonomiska Förhållanden Gelse Koncentrerad Kring Större Vägar Och Järnvägsstationer
    6.6 Socioekonomiska förhållanden gelse koncentrerad kring större vägar och järnvägsstationer. Områdena taslätten och andra bördiga områden inom utredningsområdet har tidigt (IV) till (IX) är mycket mer glesbebygda, med undantag av (VIII), Säbyda- haft en hög befolkningstäthet. Järnvägens utbyggnad och industrialise- Kommunindelningen utgör en viktig ram för beskrivningen i detta kapitel len, och västra delen av (VI) där Tranås ligger. (X), (XI) och (XII) har gan- ringen under 1800-talets andra hälft påverkade bebyggelsemönstret inom och kommunerna Linköping, Mjölby, Ödeshög, Boxholm, Tranås, Aneby, ska mycket bebyggelse med låg täthet. (XIII) är Jönköpings tätort, med utredningsområdet på ett sätt som fortsatt ger avtryck idag. (Se vidare Jönköping, Ulricehamn och Borås har alla mer än 20 procent av sin area hög täthet i hela området. (XIV) och (XVII) inkluderar Dumme mosse under Kulturhistoriska funktioner och samband, kap 6.5.) inom utredningsområdet. Dessa kommuner kommer att behandlas i detalj och Komosse, och är mycket glesbodda, även i tätortsnära områden. Låg i påföljande analyser medan tio angränsande kommuner berörs mer peri- är också tätheten i (XVI) och (XVIII). I (XIX), (XX) och (XXI) är det igen Åldersstruktur och boendeform fert, både av utredningsområdet och i beskrivningen. Detta gäller kommu- relativt sammanhängande bebyggelse, med störst förtätning kring Ulrice- Det finns stora variationer inom utredningsområdet avseende befolk- nerna Svenljunga, Tranemo, Mullsjö, Habo, Gislaved, Vaggeryd, Nässjö, hamn och Borås. ningens åldersstruktur. Den lägsta genomsnittsåldern finns i Habo och Ydre, Vadstena och Motala. Linköping. Det kan finnas flera orsaker till detta men här finns många Många av de mönster som präglar dagens befolkningsutbredning inom småbarnsfamiljer, framför allt i Habo, som också har områdets högsta Andel av Befolkning Andel av area inom inom utred- bef.
    [Show full text]
  • Personregister
    PERSONREGISTER Posthistoria i Jönköpings kommun från stormaktstid till nutid med vykortskollage Sammanställt av Hans-Ove Aldenbrink Posthistoria i Jönköpings kommun från stormaktstid till nutid PERSONREGISTER Härmed presenteras ett personregister där alla personer som finns namngivna har redovisats med hänvisning till bokens sidnummer. Efter namnet anges födelseår (f.) och/eller året när personen avled (d.) om det är känt och sida nr där resp. namn förekommer samt en kort information om yrke och annan data, verksamhetsort etc. Jönköping i april 2010 Hans-Ove Aldenbrink, ordförande, Jönköpings Posthistoriska Förening. Adolfsson, Ingegerd Personregister sida 122, 165, 280. Efter namnet anges födelseår (f.) Poststationsföreståndare, Postchef. och/eller året när personen avled Verksamhetsorter Svartorp, (d.) om det är känt och sida nr där Brötjemark och Vireda. resp. namn förekommer samt en kort information om yrke och Af Klinteberg, P E. annan data, verksamhetsort etc. sida 361. Patron. Agrenius, Helen sida 712. Författare. A Abrahamsson, Bertha Ahlberg, Jennie sida 114. sida 632. Poststationsföreståndare, Kortebo. Lokalpostmästare, Jönköping, se lokalpostartikel. Abrahamsson, Edith sida 114. Ahlgren, Johan Carl Poststationsföreståndare, Kortebo. sida 256. Verksamhetsort Jönköping. Abrahamsson, Gunnar sida 147. Ahlstedt, Ellen Poststationsföreståndare, Taberg. sida 45, 46. Poststationsföreståndare, Visingsö. Abrahamsson, P G. sida 76. Albertsson Lantbrevbärare, Jerstorp. sida 704. Författare, Jönköping. Adamsson, Bo sida 460. Aldenbrink, Bengt Befälhavare, se ångbåtskapitel. sida 285, 286, 287, 288. Postiljon, Hovslätt. Adelind, Carina sida 60. Aldenbrink, Hans-Ove f. 1950 Postanställd, Barnarp. sida 2, 3, 13, 224, 225, 259, 266, 285, 288, 290, 292, 295, 312, 371, 375, Adelsvärd 403, 408, 409, 413, 448, 449, 456, sida 99. 457, 507, 572, 575, 585, 624, 636, Överste och Baron, Skärstad.
    [Show full text]
  • Del 3 Tänkbara Lösningar Och Effekter
    DEL 3 TÄNKBARA LÖSNINGAR OCH EFFEKTER 91 8 Utredningsområdet Sammanfattning kapitel 8: Kapitel 8 beskriver bakgrunden till utredningsområdets avgränsning, de principer och förutsättningar som ligger till grund för utredningsområdets utbredning och för hur utredningsområdet delats upp i delsträckor och i delområden. Indelningen i delområden är inte på något sätt styrande för generering av korridorer i kommande planläggningsprocess. 8.1 Avgränsning av utredningsområde I det förberedande skedet inför åtgärdsvalsstudien för sträckan Linköping–Borås, som resulterade i rapporten Översiktlig design och systemlösning31, gjordes en geografisk avgränsning för det område som skulle studeras, se kapitel 2. Det översiktliga utrednings- områdets yttre gränser utgjordes av de bestämda fasta förutsättningarna för utredningen, såsom restider och Station Jönköping, samt att alla tänkbara systemlösningar skulle rymmas inom det översiktliga utredningsområdet. I avgränsningen togs ingen hänsyn till landskaps- eller miljöfrågor, utan avgränsningen tillgodosåg endast ändamålen med höghastighetsjärnvägen. I arbetet med åtgärdsvalsstudien har utredningsområdet successivt avgränsats ytterligare. Arbetet med avgränsningen har huvudsakligen inneburit att utredningsområdet blivit mindre. En första avgränsning gjordes efter Sverigeförhandlingens beslut om station i Tranås, vilket innebar en ny styrande förutsättning för åtgärdsvalsstudien. Efterföljande analyser under våren 2016 kring stadspassager i Jönköping och Tranås resulterade i yt- terligare avgränsning för utredningsområdet då utredningen begränsades till att omfatta tre (Tranås) respektive fyra (Jönköping) stationsalternativ, se kapitel 16 respektive 17. Ytterligare avgränsningar av utredningsområdet har också baserats på de olika land- skapsavsnittens känslighet för en ny storskalig infrastrukturanläggning. Genom att jäm- föra känsligheten med områdenas kvaliteter ur ett järnvägssystem- och anläggningstek- niskt perspektiv har områden med särskild känslighet och inga eller begränsade fördelar ur teknisk synvinkel avgränsats bort.
    [Show full text]
  • Underlag Till Cykelplan Region Jönköping
    Bilaga 1 – Objektsblad studerade stråk med exempel på åtgärder Region Jönköpings län Underlag till cykelplan Region Jönköping Jönköping/Malmö 2017-02-06 Smålandsstenar-Reftele Smålandsstenar-Reftele-Bredaryd-Forsheda-Värnamo Västbo transport Reftele Fållinge, industriområde, flygplats Smålandsstenar 1")53 ")26 0 1 2 4 Km © OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA Möjlig åtgärd TS-klass statligt vägnät Separerad cykelväg Grön Befintlig cykelväg Cykling i blandtrafik Gul Röd Lila Potential Sträckan har identifierats genom den modifierade Kågesonmodellen och ingår i det sammanhängande stråket Smålandsstenar-Värnamo-Bor. Nuläge Ordnad cykelförbindelse saknas mellan orterna. Det finns alternativ via det enskilda vägnätet som dock innebär långa omvägar. Exempel på åtgärder Nybyggnad av cykelbana längs väg 153 (8,9 km). Bedömd kostnad 39 Mkr. Nybyggnad av separerad cykelväg från Reftele längs väg 598 (1,5 km), därefter hänvisning till cykling i blandtrafik (11,9 km). Bedömd kostnad 5 Mkr. 1 Reftele-Bredaryd Smålandsstenar-Reftele-Bredaryd-Forsheda-Värnamo 1")52 ")27 ")27 Reftele Bredaryd 1")53 0 0,75 1,5 3 Km © OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA Möjlig åtgärd TS-klass statligt vägnät Separerad cykelväg Grön Befintlig cykelväg Cykling i blandtrafik Gul Röd Lila Potential Sträckan har identifierats genom den modifierade Kågesonmodellen och ingår i det sammanhängande stråket Smålandsstenar-Värnamo-Bor. Nuläge Separerad cykelväg saknas längs väg 153. Alternativ längs enskilda vägar finns men innebär ett flertal korsningar av väg 153 och järnvägen. Exempel på åtgärder Utbyggnad av separerad cykelbana längs väg 153 (8,7 km). Bedömd kostnad 30 Mkr. 2 Bredaryd-Forsheda Smålandsstenar-Reftele-Bredaryd-Forsheda-Värnamo 1")52 Bredaryd 1")53 ")27 Forsheda 0 0,45 0,9 1,8 Km © OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA Möjlig åtgärd TS-klass statligt vägnät Separerad cykelväg Grön Befintlig cykelväg Cykling i blandtrafik Gul Röd Lila Potential Sträckan är identifierad genom Kågesonmodellen och ingår i stråket Smålandsstenar-Värnamo-Bor.
    [Show full text]
  • Tidig Hjärtlungräddning Av Samhällets Jour- Och Beredskapsresurser Vid Hjärtstopp – En Kostnadsnyttoanalys
    Tidig hjärtlungräddning av samhällets jour- och beredskapsresurser vid hjärtstopp – en kostnadsnyttoanalys Räddningsverket, 651 80 Karlstad Telefon 054-13 50 00, fax 054-13 56 00. www.raddningsverket.se Beställningsnummer P21-465/06. Fax 054-13 56 05 ISBN 91-7253-297-1 Denna rapport ingår i Räddningsverkets serie av forsknings- och utvecklingsrapporter. I serien ingår rapporter skrivna av såväl externa författare som av verkets anställda. Rapporterna kan vara kunskapssammanställningar, idéskrifter eller av karaktären tillämpad forskning. Rapporten redovisar inte alltid Räddningsverkets ståndpunkt i innehåll och förslag. 2006 Räddningsverket, Karlstad Avdelningen för stöd till räddningsinsatser ISBN 91-7253-297-1 Beställningsnummer P21-465/06 2006 års utgåva Tidig hjärtlungräddning av samhällets jour- och beredskapsresurser vid hjärtstopp - en kostnadsnyttoanalys Björn Sund Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Nationalekonomi 2006 Räddningsverkets kontaktperson: Magnus Nygren, Tillsynsavdelningen, telefon 054-13 52 46 2 . Sammanfattning Tiden mellan det att ett hjärtstopp inträffar till dess att behandling påbörjas (hjärtlungräddning, defibrillering eller avancerad hjärtlungräddning) är mycket betydelsefull för patientens överlevnad. I rapporten formuleras en modell för beräkning av kostnaden och nyttan med att göra det möjligt för samhällets jour- och beredskapsresurser att göra en snabb förstainsats (hjärtlungräddning) vid akuta hjärtstopp. Dessutom utförs beräkningar av den samhällsekonomiska lönsamheten i några praktiska exempel. Den snabbare insatsen möjliggörs av att de jour- och beredskapsresurser som finns i samhället nyttjas i fler larmsituationer än vad som är praxis idag. De kostnader som beräknas är inköp av utrustning (GPS-telefon), utbildning (introduktion och repetition), ökade sjukvårdsinsatser och fler utryckningar. Dessa ställs mot den ökade överlevnad som uppnås av en snabbare hjärtlungräddningsinsats. Resultaten tyder på att det är samhällsekonomiskt lönsamt med tidig hjärtlungräddning.
    [Show full text]
  • Kommunal Nyckelbiotopsinventering – En Sammanfattande Rapport Jönköpings Kommun Har Gjort En Nyckelbiotopsinvetering (Nbi) 2011-2013 På Kommunägd Mark
    2014-03-31 Kommunal nyckelbiotopsinventering – en sammanfattande rapport Jönköpings kommun har gjort en nyckelbiotopsinvetering (nbi) 2011-2013 på kommunägd mark. Den speglar de biologiska värdena i skog och på trädbärande marker, dvs betesmark, och vissa parker. Nbi är ett kunskaps- underlag i samhällsplanering och förvaltning. När det gäller förvaltning av grönområden har kommunen ett helhetstänk med många hänsyn att beakta. Nyckelbiotopsinventering är Skogsstyrelsens metod att kartlägga naturvärden och har använts i hela Sverige. Definitionen på nyckelbiotop är ”ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter.” Inventerade områden Inventeringsområdet 2011-2012 omfattade marker runt Jönköpings stad och 2013 vid kransorterna Bankeryd, Bottnaryd, Norrahammar-Ulvstorp/Axamo, Tabergsådalen, Barnarp-Torsvik, Tenhult, Lekeryd, Skärstad och södra Huskvarna. Centrala delar av Huskvarna inventerades 2001 och Grännaberget 2004. Flera naturreservat ingår i inventeringen Domneån, Taberg, Strömsberg, Bondberget, Vista kulle och Huskvarnabergen. Några planerade naturreservat ingår också och de är Häggeberg-Granbäckskogen, Nyponkullen och Vattenledningsområdet. Inventeringen har utförts både av kommunens personal och av naturvårdskonsulterna Naturcentrum AB, Pro Natura och Fennicus Natur. De har även gjort alla naturvårdsklassningar och sökt naturvärdesintressanta arter. I markerna
    [Show full text]