Sambruk Av Samhällets Jour- Och Beredskapsresurser Är Lönsamt!
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Sambruk av samhällets jour- och beredskapsresurser är lönsamt! Räddningsverket, 651 80 Karlstad Telefon 054-13 50 00, fax 054-13 56 00. www.raddningsverket.se Beställningsnummer P21-466/06. Fax 054-13 56 05 ISBN 91-7253-298-X Denna rapport ingår i Räddningsverkets serie av forsknings- och utvecklingsrapporter. I serien ingår rapporter skrivna av såväl externa författare som av verkets anställda. Rapporterna kan vara kunskapssammanställningar, idéskrifter eller av karaktären tillämpad forskning. Rapporten redovisar inte alltid Räddningsverkets ståndpunkt i innehåll och förslag. 2006 Räddningsverket, Karlstad Avdelningen för stöd till räddningsinsatser ISBN 91-7253-298-X Beställningsnummer P21-466/06 2006 års utgåva Sambruk av samhällets jour- och beredskapsresurser är lönsamt! Björn Sund Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Nationalekonomi 2006 Räddningsverkets kontaktperson: Magnus Nygren, Tillsynsavdelningen, telefon 054-13 52 46 2 Sammanfattning I samhället finns flera olika jour- och beredskapsresurser som alla har egna ansvarsområden och som ibland, t.ex. vid en trafikolycka, samarbetar för att lösa den uppkomna situationen. Hypotesen i denna rapport är att ett samarbete/sambruk skulle kunna ske i fler fall och att man med en begränsad insats skulle kunna skapa en mängd personer som kan utföra en förstainsats vid olyckor eller andra akuta händelser. Dessa jour- och beredskapsresurser kallas i rapporten för förstainsatspersoner (FIP) och kompetensen kan uppnås med en mycket begränsad utbildningsinsats. Insatsuppgifterna kan bestå i att t.ex. iaktta, utgöra en trygghetsresurs, rapportera, biträda, spärra av eller utföra förstahjälpen. Tabell 1. Jour- och beredskapsresurser på olika nivåer Nivå Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kategori Räddning Brandman heltid Brandman deltid FIP* Bevakning Väktare Dörrvakt FIP Omsorg Sjuksköterska Undersköterska FIP Fastighet Fastighetstekniker Hantverkare FIP Teknisk verksamhet Maskinist/rör/vatten/avlopp Maskinist FIP Energi Elektriker Linjekontroll/röjning FIP Ambulans/sjukvård Ambulanssköterska (ssk) Paramedic FIP * = förstainsatsperson Förutom att definiera vad som menas med sambruk av jour- och beredskapsresurserna, beskriva utvecklingsmöjligheter och vilka erfarenheter som finns när det gäller fördelar och kostnader med att skapa en resurs inom olika områden tar rapporten huvudsakligen upp ett antal exempel på sambruk som studeras djupare med hjälp av kostnadsnyttoanalyser. Snabbare insats vid hjärtstopp Beskrivning: Behandlar åtgärden att möjliggöra för jour- och beredskapsresurserna att göra antingen en tidig hjärtlungräddningsinsats eller en snabbare defibrillering vid akuta hjärtstopp Resultat: Sannolikt mycket samhällsekonomiskt lönsamt. Den åtgärd som framförallt sticker ut är att utrusta räddningstjänsten med defibrillatorer. För denna åtgärd är fördelarna mellan 40-60 gånger större än kostnaderna i de exempel som använts. Tidig hjärtlungräddning visar kvoter mellan 10-20, vilket också är högt. Snabbare halkbekämpning Beskrivning: En åtgärd som syftar till att göra det möjligt att nyttja jour- och beredskapsresurserna för en snabbare halkbekämpning vid situationer med extrem halka Resultat: Sannolikt samhällsekonomiskt olönsamt. Fördelarna med åtgärden övervägs av kostnaderna för att genomföra den. 3 Bevakning på stora badplatser Beskrivning: Genom en omorganisation för samhällets jour- och beredskapsresurser blir en snabbare insats vid drunkningstillbud på större badplatser möjlig Resultat: Sannolikt samhällsekonomiskt olönsamt. Kostnaden för bevakningen är högre än fördelarna med det förväntade antalet räddade liv. Insats av räddningstjänstpersonal vid hot om suicid Beskrivning: Räddningstjänsten larmas samtidigt som de ”ordinarie” enheterna som ambulans, polis och socialtjänst vid hot om suicid, vilket möjliggör en snabbare insats vid suicidsituationer Resultat: Sannolikt samhällsekonomiskt lönsamt. Varierar mycket beroende på förutsättningarna, men ligger på en nyttokostnadskvot mellan 6-28. Snabbare insats vid vattenskador i byggnader Beskrivning: En snabbare insats vid plötsliga vattenskador i byggnader blir möjlig genom att nyttja samhällets jour- och beredskapsresurser Resultat: Sannolikt samhällsekonomiskt lönsamt. De minskade materiella skadorna vid plötsliga vattenskador överstiger kostnaderna för den ökade beredskapen. Resultaten av sambruksexemplen pekar på potentiella möjligheter till utveckling för att skydda samhällsmedborgarna mot och vid olyckor och andra akuta händelser. Exemplen visar varierande samhällsekonomisk lönsamhet, men möjligheten att hitta alternativ som uppvisar högre nyttokostnadskvoter än många av de traditionella åtgärderna (åtminstone inom räddningstjänstens verksamhet) verkar lovande. Samtidigt ställer arbetssättet många gånger höga krav på samhället när det gäller koordination och samarbete kring insatserna. I rapporten tas inte hänsyn till olika juridiska komplikationer (ex. arbetsrättsliga) som kan förekomma. De antas inte vara av en sådan grad att alternativet är orimligt, utan att en lösning är möjlig att finna om det skulle vara aktuellt. Slutsatsen av denna rapport blir alltså att det inom sambruksområdet existerar flera intressanta och sannolikt mycket samhällsekonomiskt lönsamma alternativ. De som studerats djupare är bara några få av många möjliga tänkbara alternativ. Samtidigt ställs höga krav på samhällets samordning av insatserna om användningen av jour- och beredskapsresurserna ska fungera. Forskningsområdet bedöms som utvecklingsbart ur många olika perspektiv och långt ifrån uttömt. 4 Summary As well as the emergency services (police, fire, ambulance, coastguard) society contains several different types of “on call” and emergency standby personnel all with their own areas of responsibility that sometimes collaborate to deal with emergency situations. The hypothesis in this report is that collaboration could occur in many more cases, and that with limited effort a body of personnel that could execute a first response at accidents and other emergency incidents could be established. The on call and emergency standby personnel are in the report referred to as “first responders” (FR) and this level of competence can be attained with very limited training. Operational tasks can, for example, include observing, comforting people, reporting, assisting, cordoning off, and administering first aid. Table 1. “On call” and other emergency standby personnel at various levels Level 1 Level 2 Level 3 Category Fire & rescue Full-time firefighter Part-time firefighter FR Guarding Security guard Doorman FR Care Nurse Assistant nurse FR Building Building maintenance man Workman FR maintenance Technical Machine operator/plumber Boiler-men FR Power Electrician Power cable FR inspection/clearing Ambulance/medical Ambulance nurse Paramedic FR care Apart from defining what is meant by collaboration between on call and emergency standby personnel, describing development options, and what experience there is with regard to the benefits and costs of creating a resource within various areas, the report mainly deals with a number of examples of collaboration, which are studied in-depth with the help of cost-benefit analyses. Quicker response in the event of cardiac arrest Description: Deals with measures to make it possible for on call and emergency standby personnel to either administer early CPR or quicker defibrillation during an acute cardiac arrest. Result: Probably very socio-economically profitable. The measure that above all others stands out is to equip the fire service with defibrillators. For this measure the benefits gained are between 40 and 60 times greater than the costs in the examples given. Early CPR results in quotients between 10 and 20, which is also high. 5 Quicker measures to prevent slipping Description: A measure that aims to make it possible for on call and emergency standby personnel to more quickly prevent slipping in extremely slippery conditions. Result: Probably socio-economically unprofitable. The benefits from this measure are negated by the costs for carrying it out. Guarding of large swimming areas. Description: Through an organisation for society’s “on call” and emergency standby personnel quicker responses to drowning incidents at large swimming areas would be possible. Result: Probably socio-economically unprofitable. The costs for guarding are higher than the benefits attained, i.e. the expected number of lives saved. Emergency response by fire service personnel to suicide threats. Description: Alerting the fire service at the same time as the usual emergency services, i.e. ambulance, police, and social services, are called out for suicide threats, would result in a quicker emergency response operation for suicide situations. Result: Probably socio-economically profitable. Varies a lot depending on the conditions, but is at an approximate cost-benefit quotient of between 6 and 28. Quicker response for water damage in buildings. Description: A quicker response for sudden water damage situations in buildings would be possible by utilising society’s on call and emergency standby personnel. Result: Probably socio-economically profitable. The reduced damage to property through sudden water damage exceeds the costs for this increased emergency standby service. The results of the collaboration examples point towards potential possibilities for development to protect people from and during accidents and other emergencies. The examples indicate varying levels of socio-economic profitability, but it is promising that