ARMENIAN, ARMENIO, ARMÉNIEN

Language family: Indoeuropean, Armenian.

Language codes:

ISO 639-1 hy

ISO 639-2 arm (B), hye (T)

ISO 639-3 Variously:

hye – Modern Armenian

xcl –

axm – Middle Armenian

Linguasphere: 57-AAA-a.

Glottolog: arme1241

Beste izen batzuk (autoglotonimoa: Հայերեն Hayeren): armansjanki yazyk alt armenian [ARM]. armenian [ARM] hizk. ; baita AEB, Azerbaidjan, Bulgaria, Egipto, Errusia (Europa), Estonia, Frantzia, Georgia, Grezia, Honduras, Hungaria, India, Iran, Irak, Israel, Jordania, Kanada, Kazakhstan, Kirgizia, Libano, Palestina, Siria, Tajikistan, , Turkia (Europa), Tirkmenistan, Ukraina, Uzbekistan eta Zipre ere. armjanski alt armenian [ARM]. ena alt armenian [ARM]. ermeni dili alt armenian [ARM]. ermenice alt armenian [ARM]. haieren alt armenian [ARM]. somkhuri alt armenian [ARM]. syria dial armenian [ARM]. syrien alt syria dial armenian [Arm].

ARMENIA

armenian (haieren, somkhuri, ena, ermenice, ermeni dili, armjansky yazyk) [ARM] 3.197.000 hiztun (1993, Johnstore); SESB ohiko ama hizkuntza dute talde etnikoko % 91ek (1979ko errolda); herrialde guztietako populazio osoa 6.000.000 (1999, WA); herrialdeko alde guztietan; halaber mintzatua beste 29 herrialdetan, AEB, Azerbaidjan, Bulgaria, Egipto, Errusia (Europa), Estonia, Frantzia, Georgia, Grezia, Honduras, Hungaria, India, Iran, Irak, Israel, Jordania, Kanada, Kazakhstan, Kirgizia, Libano, Palestina, Siria, Tajikistan, Turkia (Europa), Tirkmenistan, Ukraina, Uzbekistan eta Zipre barne. Indo-European, Armenian. Dialektoak: , erevan (eriwan), tbilisi (tiflis), karabagh, shamakhi (schamachi), astrakhan (astrachan), dzhulfa (dschugha, dschulfa), agulis, khvoy-salmst (choi-salmst), urmia-maragheh (urmia-maragha), artvin (artwin), karin (erzurum, erzerum), mus (musch), van (wan), tigranakert (diyarbakir, diarbekir), kharberd (charberd, erzincan, erzenka), shabin-karahissar (schabin-karahissar), trabzon (trapezunt), hamshen (hamschen), malatya (malatia), kilikien, syria (syrien), arabkir, akn, sebaste, ewdokia (tokat), smyrna (izmir), north komedia, constantinople (konstantinopel, istanbul), rodosto, crimea (krim), ashkharik. Dialekto guztiak herrialde denetan normalki kontatzen da ulergarriak direla; errusiera Armeniako armeniarren % 30 bat; eastern armenian (ashkharik) Armenia, Turkia eta Iranen da mintzatua; hizkuntza nazionala; SVO; alfabeto bakarra.

AZERBAIJAN

armenian (haieren, somkhuri, ermenice, armjanski) [ARM] Nagomo-Karabakh erregioa. Indo-European, Armenian. Dialektoa: . Ikus sarrera nagusia Armenian.

JORDANIA

armenian [ARM] 8.000 hiztun (1971, The Armenian Review). Indo-European, Armenian. Dialektoa: western armenian. Ikus sarrera nagusia Armenian.

Hizkuntza / lengua: armeniera / armenian / armenio / arménien.

Hiztunak / hablantes (2001): 5.330.000 (Rafael del Moral).

Herrialdea / país: Armenia (3.200.000), Georgia (370.000), Errusia (360.000), Azerbaijan (160.000), Iran (300.000), Siria (300.000), Jordania (50.000), Libano (210.000), Egipto (100.000), AEB (180.000).Garrantzizko komunitateak agertzen dira: Uzbekistan, Turkmenistan, Frantzia eta Turkian.

HISTORIA. Lengua indoeuropea de orígenes inciertos y

genéticamente aislada aunque muestra afinidades tanto con el HISTORIA. Jatorri ezezaguna duen indoeuropar hizkuntza da eta griego como con el persa y las lenguas indo-arias. Su identidad genetikoki isolatua, baina baditu ahaidetasunak grekoarekin eta indoeuropea ha sido ampliamente modificada por su convivencia pertsierarekin eta baita hizkuntza indo-ariarrekin ere. Bere con lenguas no indoeuropeas. Sus hablantes la llaman hayeren indoeuropartasuna asko aldatu du indoeuroparrak ez diren (Hayasdan es su país y ellos se designan hay). El nombre de hizkuntzen kontaktuak. Bere hiztunek hayeren deitzen diote Armenia se encuentra en textos persas y griegos del s. VI a. C. (Hayasdan da beren herrialdea eta eurak hay bezala deitzen

dira).Armenia izena testu pertsiar eta grekoetan agertzen da K.a. VI. Existen datos para creer que la lengua oral pudo existir desde el m.an. segundo milenio a.C. y, tras un larguísimo periodo de formación del Bada daturik esateko armeniar mintzoa K.a. bi mila urte lehenago que se ignora casi todo, no la encontramos escrita hasta el s. V de bazela eta eratze-aldi luze baten ondoren, zeinaz ia ezer ez nuestra era. baitakigu, K.o. V. m.ra arte ez da ageri idatzirik. Armenia fue la prtimera nación que proclamó religión de estado al

cristianismo en el año 327. La invención del alfabeto armenio Armenia izan zen lehen nazioa kristautasuna estatuaren erlijio permitió un siglo después la traducción de la Biblia y de los libros aldarrikatu zuena 327an. Armeniar alfabetoa asmatzeak posible egin sagrados, sustituyendo así las lenguas litúrgicas siria y griega. zuen mende bat geroago Biblia eta liburu sakratuak itzultzea, honela Los parecidos entre las voces más frecuentes del vocabulario persa siriera eta grekoa hizkuntza liturgikoak ordezkatuz. y del armenio son grandes, pero se enriquece también con Pertsiar hiztegiko eta armenierako hitzen arteko antza handia da, préstamos del árabe, del turco y un importante fondo de origen baina badu arabiera eta turkieratik jasotako mailegurik eta jatorri misterioso, resto, sin duda, de una lengua o familia de lenguas ezezaguneko fondo garrantzitsu bat, dudarik gabe gaur galduak anteriores hoy desaparecidas. Se calcula que el 40% de su léxico diren hizkuntzaren edo hizkuntza-familiaren baten hondakina. Uste está formado por préstamos. Se distingue entre el armenio da bere lexikoaren % 40 bat maileguz dagoela osatua. Bereizten dira occidental (en boca de los emigrados) y el oriental, que es el que mendebaldeko armeniera (emigratuek mintzatua) eta ekialdekoa, mantiene la tradición escrita. Los hablantes de ambas variedades tradizio idatzia mantendu duena.Bi aldaeren hiztunek ongi ulertzen entienden la que no les es propia. dute elkar. El pueblo armenio sufrió la invasión de los mongoles, seguida de la

de los mamelucos en el s. XIV, pero el drama del genocidio armenio

de 1915 a 1921 ha sido el episodio más trágico. Armeniar herriak mongolen inbasioa jasan zuen, gero mamelukoena Los textos más antiguos en armenio se remontan al año 405. El XIV. m.an, baina armeniar genozidioaren drama izugarria 1915etik primer periódico en armenio se publicó en Constantinopla en 1832. 1921 artekoa izan zen, bere episodiorik tragikoena.

Armenieraz idatzitako testu zaharrenak 405ekoak dira. Lehenengo LENGUA. Principales características. egunkaria Konstantinoplan idatzi zen 1832an. Fonética. A) Su sistema fonológico muestra influencias de las

lenguas del Cáucaso, en particular por la riqueza de los HIZKUNTZA. Ezaugarri nagusiak. consonantes. B) Su alfabeto comprende 32 consonantes y 6 Fonetika. A) Bere sistema fonologikoak Kaukasoko hizkuntzen vocales. eragina du, bereziki bere kontsonanteen aberastasunean. B) Morfosintaxis. A) No distingue género, aunque sí 2 números: Alfabetoak 32 kontsonante ditu eta 6 bokal. singular y plural. B) Los nombres se declinan en 4 casos:

nominativo-acusativo, genitivo-dativo, ablativo e instrumental. El Morfosintaxia. A) Ez du generorik, baina bai bi numero: singular genitivo se coloca, como en inglés, antes del nombre. C) El artículo eta plurala. B) Izenek 4 kasu dituzte deklinabidean: nominatibo- aparece, como en su lengua vecina el búlgaro, al final de los akusatiboa, genitibo-datiboa, ablatiboa eta instrumentala. Genitiboa, nombres. D) El adjetivo es invariable. E) El acento recae casi ingelesez bezala, izenen ondoren jartzen da. C) Gertukoa duen regularmente en la última sílaba. F) El verbo del armenio clásico bulgarieran bezalaxe, artikulua izenen ondoren jartzen da. D) distinguía un tema de presente (aspecto imperfectivo) y un tema de Adjektiboa aldaezina da. E) Azentua ia beti azken silabak hartzen aoristo (aspecto perfectivo). Un prefijo señala el tiempo. Se coloca du. F) Armeniera klasikoko aditzak bereizten zituen orainaldiko tema tras el sujeto y antes de los complementos, pero puede ocupar (aspektu inperfektiboa) eta aoristoaren tema (aspektu perfektiboa). cualquier otra posición. G) Utiliza posposiciones y también Aurrizki batek seinalatzen du denbora. Subjektuaren ondoren eta preposiciones.H) Los 10 primeros números en armenio son: mek (1), osagaien aurrean jartzen da baina beste edozein leku har dezake. G) erkow (2), erek’ (3), čors (4), hing (5), vec’ (6), eõt’e (7), owt’e (8), Posposizioak eta preposizioak erabiltzen ditu. H) Hona hemen ine (9), tase (10). armenieraz lehenengo 10 zenbakiak: mek (1), erkow (2), erek’ (3),

čors (4), hing (5), vec’ (6), eõt’e (7), owt’e (8), ine (9), tase (10).

Idazkera. Armeniar alfabetoan idazten da. V. m.an Mesrop Mashtots

monjeak asmatu zuen eta gaur arte iraun du ia ezertxo ere aldatu Escritura. Se escribe en alfabeto armenio. Fue inventado en el s. V gabe. Ezkerretik eskuinera idazten da eta baditu maiuskulak eta por el monje Mesrop Mashtots y ha sobrevivido casi intacto hasta minuskulak. hoy. Se escribe de izquierda a derecha y tiene mayúsculas y

minúsculas.

GRAMATIKAK, METODOAK, ESKULIBURUAK

ARMENIERAZKO GRAMATIKA, 20x14, 287 or., 2004.

EUSKAL GRAMATIKA LABURRA, Armenieraz, Vahan Sarkisian, 20,5x14, 256 or., Erevan, 2000.

PARLONS ARMÉNIEN, Élisabeth Mouradian Venturini eta Michel Malherbe, Langue et Culture, L´Harmattan, gramatika eta hiztegia, 21,5x13,5, 339 or., Paris, 2007.

SPOKEN EAST ARMENIAN, Spoken Language Services, Inc., Gordon H. Fairbanks eta Earl W. Stevick, 403 or., New York, 1989.

HIZTEGIAK, LEXIKOAK

EUSKERA-ARMENIERA, International Linguistic Academy, Vahan Sarkisian, 20x14,5, 333 or., Erevan, 2001.

ARMENIAN-ENGLISH, Rev. Dicran Khantrouni eta Mardiros Koushakdjian, 416 or., Erevan, 1992.

ARMENIAN-ENGLISH, Pocket Student Dictionary, Marcar S. Assadourian, Librairie du Liban, 16,5x12, 292 or., Beirut, 2000.

ENGLISH-ARMENIAN, Pocket Student Dictionary, Marcar S. Assadourian, Librairie du Liban, 16,5x12, 613 or., beirut, 2000.

Parlons arménien liburuaren sinopsia:

Cet ouvrage vous permettra de découvrir ou redécouvrir l'Arménie, sa culture, à travers sa langue et son alphabet, qui au cours des siècles devint avec le christianisme un rempart puissant face à l'envahisseur aux carrefours entre l'Orient et l'Occident. L'Arménien n'a pas connu de ramifications et conserve, sans doute, les structures linguistiques les plus proches possibles et imaginables avec la protolangue indo-européenne.

Parlons arménien suit l’esprit de la collection en proposant avec la partie linguistique un aperçu historique, une partie concernant la société et la culture, des éléments de communication et arménien-français.

Ce livre peut intéresser les personnes qui veulent apprendre l’arménien, visiter l’Arménie, qui parlent l’arménien occidental ou bien les lycéens qui préparent leur bac d’arménien.

ARMENIAR ALFABETOA

ARMENIAN ALPHABET

Izena Ahoskera letraldaera

Balio Letra Ahoskera ISO numerikoa Ohikoa Eraberritua Klasikoa Ekia. Mendeb. Klasikoa 9985 Klasikoa Ekialdekoa Mendebal.

Ա ա այբ [aɪb] [aɪpʰ] [ɑ] a 1 Բ բ բեն [bɛn] [pʰɛn] [b] [pʰ] b 2

Գ գ գիմ [ɡim] [kʰim] [ɡ] [kʰ] g 3

Դ դ դա [dɑ] [tʰɑ] [d] [tʰ] d 4

Ե ե եչ [jɛtʃʰ] [ɛ], hitz hasie. [jɛ] e 5

Զ զ զա [zɑ] [z] z 6

Է է է [ɛː] [ɛ] [ɛː] [ɛ] ē 7

Ը ը ըթ [ətʰ] [ə] ə ë 8

Թ թ թօ թո [tʰo] [tʰ] tʿ t’ 9

Ժ ժ ժէ ժե [ʒɛː] [ʒɛ] [ʒ] ž 10

Ի ի ինի [ini] [i] i 20

Լ լ լիւն լյուն [lʏn] [ljun] [lʏn] [l] l 30

Խ խ խէ խե [χɛː] [χɛ] [χ] x 40

Ծ ծ ծա [tsɑ] [dzɑ] [ts] [dz] c ç 50

Կ կ կեն [kɛn] [ɡɛn] [k] [ɡ] k 60

Հ հ հօ հո [ho] [h] h 70

Ձ ձ ձա [dzɑ] [tsʰɑ] [dz] [tsʰ] j 80

Ղ ղ ղատ [ɫɑt] [ʁɑt] [ʁɑd] [ɫ] [ʁ] ł ġ 90

Ճ ճ ճէ ճե [tʃɛː] [tʃɛ] [dʒɛ] [tʃ] [dʒ] č č̣ 100

Մ մ մեն [mɛn] [m] m 200

Յ յ յի հի [ji] [hi] [j] [h], [j] y 300

Ն ն նու [nu] [n] n 400

Շ շ շա [ʃɑ] [ʃ] š 500

Ո ո ո [o] [vo] [o], word initially [vo] o 600

Չ չ չա [tʃʰɑ] [tʃʰ] čʿ č 700

Պ պ պէ պե [pɛː] [pɛ] [bɛ] [p] [b] p 800

Ջ ջ ջէ ջե [dʒɛː] [dʒɛ] [tʃʰɛ] [dʒ] [tʃʰ] ǰ 900

Ռ ռ ռա [rɑ] [ɾɑ] [r] [ɾ] ṙ 1000

Ս ս սէ սե [sɛː] [sɛ] [s] s 2000

Վ վ վեւ վեվ [vɛv] [v] v 3000

Տ տ տիւն տյուն [tʏn] [tjun] [dʏn] [t] [d] t 4000

Ր ր րէ րե [ɹɛː] [ɾɛ] [ɹ] [ɾ] r 5000 Ց ց ցօ ցո [tsʰo] [tsʰ] cʿ c’ 6000

Ւ ւ հիւն N/A [hʏn] [w] [v] w 7000

Փ փ փիւր փյուր [pʰʏɹ] [pʰjuɾ] [pʰʏɾ] [pʰ] pʿ p’ 8000

Ք ք քէ քե [kʰɛː] [kʰɛ] [kʰ] kʿ k’ 9000

XIII. m.an gehitua / Added during the thirteenth century

Օ օ օ [o] [o] ō ò N/A

Ֆ ֆ ֆէ ֆե [fɛː] [fɛ] [f] f N/A

Klasikoa Ekial. Mendebal. ISO Ohikoa Eraberritua Klasikoa Ekial. Mendebal. Klasikoa 9985 Balio Letra Ahoskera numerikoa

Izena

Loturak / Ligatures

Armenierazko idazkun zaharretan lotura Ancient Armenian manuscripts used many asko erabiltzen zen espazioa aurrezteko. ligatures to save space. Some of the Erabilienetako batzuk hauek ziren: ﬓ commonly used ligatures are: ﬓ (մ+ն), ﬔ (մ+ն), ﬔ (մ+ե), ﬕ (մ+ի), ﬖ (վ+ն), ﬗ (մ+ե), ﬕ (մ+ի), ﬖ (վ+ն), ﬗ (մ+խ), և (մ+խ), և (ե+ւ), etab. Inprenta asmatu (ե+ւ), etc. After the invention of printing ondoren, armenierazko letra moldeek ere Armenian typefaces made a wide use of asko erabiltzen zituzten loturak. Ortografia ligatures as well. In the new orthography berrian և karakterea ez da jada lotura the character և is no longer a typographical tipografikoa eta ez da inoiz ere halakotzat ligature, and must never be treated as erabili behar. Letra diferentea da eta bere such. It is a distinct letter and has its place lekua du zerrenda alfabetiko berrian, “o”- in the new alphabetic sequence, before "o". ren aurrean. Աստուած Astuac ‘Jainkoa’ The word Աստուած Astuac 'God' laburturik. Lehenengo letra eta azkenekoa abbreviated. Only first and last letters are bakarrik idazten dira. written.

Puntuazio markak / Punctuation marks

Armenieran, ( , ) koma da eta ( : ) In Armenian ( , ) is a comma and ( : ) is the normalean puntua. ( ՞ ) galdera marka ordinary period. The question mark ( ՞ ) is galdera hitzaren azkeneko bokalaren placed after the last vowel of the question ondoren kokatzen da (normalean bokal word (usually the stressed vowel). The short azentuduna). Eten laburra adierazteko ( ՝ ) stop ( ՝ ) is placed in the same manner as erabiltzen da bi puntu bezala ezarrita, baina the colon, but indicating a pause that is koma baino luzeagoa den etenaldia longer than that of a comma, but shorter adieraziz, eta bi puntu baino laburragoa. than that of a colon. There is also ( . ), Badago ( . ) ere, puntu eta koma bezala which is used like the ordinary semicolon, erabilia, bereziki erlazio handiko bi perpaus, mainly to separate two closely related, but baina oraindik independenteak, bereizteko still independent clauses, or when a long edota elementu zerrenda luzeko segidan. list of items follows. The interjection sign ( ՛ ) interjekzio marka normalean interjekzio ( ՛ ) is usually placed over the last vowel of hitzaren azken bokalaren gainean kokatzen the interjection word. ( « » ) are used for da. ( « » ) ikurrak aipamenak markatzeko quotatin marks. ( ՜ ) is used as the erabiltzen dira. ( ՜ ) harridura marka da. exclamation mark. The Armenian ( ՟ ) laburdura marka hitz laburtuaren abbreviation mark ( ՟ ) was placed on top of gainean jarri ohi zen laburtua zela the abbreviated word to indicate that it was adierazteko; armenieraz pativ deitua, jada abbreviated; called pativ in Armenian, it is ez da erabiltzen. not used now.

Letraldaera / Transliteration

ISO 9985 (1996)-k honela letraldatu zuen ISO 9985 (1996) transliterates the armeniar alfabetoa armeniera for modern Armenian as modernorako. follows.

ա բ գ դ ե զ է ը թ ժ ի լ խ ծ կ հ ձ ղ ճ մ յ ն շ ո չ պ ջ ռ ս վ տ ր ց ւ փ ք օ ֆ ու և

a b g d e z ē ë t’ ž i l x ç k h j ġ č̣ m y n š o č p ǰ ṙ s v t r c’ w p’ k’ ò f ow ew

Armeniera klasikoko hizkuntz literaturan, In linguistic literature on Classical sistema zertxobait ezberdinak erabiltzen Armenian, slightly different systems are in dira (bereziki ohartu č ikurrak hainbat use (in particular note that č has a different esanahi duela). meaning).

ա բ գ դ ե զ է ը թ ժ ի լ խ ծ կ հ ձ ղ ճ մ յ ն շ ո չ պ ջ ռ ս վ տ ր ց ւ փ ք օ ֆ ու և

a b g d e z ê ə t῾ ž i l x c k h j ł č m y n š o č῾ p ǰ r̄ s v t r c῾ w p῾ k῾ ô f u ev

Kontsonante herskariak / Stop consonants

բ ([b] vs. [pʰ]) and պ ([p] vs. [b])

դ ([d] vs. [tʰ]) and տ ([t] vs. [d])

գ ([ɡ] vs. [kʰ]) and կ ([k] vs. [ɡ])

Kontsonante afrikariak / Affricate consonants

ջ ([d͡ʒ] vs. [t͡ʃʰ]) and ճ ([t͡ʃ] vs. [d͡ʒ])

ձ ([d͡z] vs. [t͡sʰ]) and ծ ([t͡s] vs. [d͡z])

Armenian Unicode.org chart (PDF)

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 A B C D E F

U+053x Ա Բ Գ Դ Ե Զ Է Ը Թ Ժ Ի Լ Խ Ծ Կ

U+054x Հ Ձ Ղ Ճ Մ Յ Ն Շ Ո Չ Պ Ջ Ռ Ս Վ Տ

U+055x Ր Ց Ւ Փ Ք Օ Ֆ ՙ ՚ ՛ ՜ ՝ ՞ ՟

U+056x ա բ գ դ ե զ է ը թ ժ ի լ խ ծ կ

U+057x հ ձ ղ ճ մ յ ն շ ո չ պ ջ ռ ս վ տ

U+058x ր ց ւ փ ք օ ֆ և ։ ֊

Aurkezpen forma alfabetikoak (loturak) Alphabetic presentation forms (ligatures) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 A B C D E F

U+FB1x ﬓ ﬔ ﬕ ﬖ ﬗ

Letra gehiago daude armeniar alfabetoan There are more letters in the Armenian (38) latindarrean (26) baino, ingeles alphabet (38) than in Latin (26), some konbentzionalaren teklatuan tekla ez Armenian characters appear on non- alfabetikoetan agertzen dira armeniar alphabetic keys on a conventional English karaktere batzuk (hala nola շ maps to ,). language keyboard (for example, շ maps to ,).

Mendebaldeko armeniar konposizio taula Windows 2000/XP/2003- rentzat

Western Armenian keyboard layout of Windows 2000/XP/2003

Armenian Unicode.org chart (PDF)

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 A B C D E F

U+053x Ա Բ Գ Դ Ե Զ Է Ը Թ Ժ Ի Լ Խ Ծ Կ

U+054x Հ Ձ Ղ Ճ Մ Յ Ն Շ Ո Չ Պ Ջ Ռ Ս Վ Տ

U+055x Ր Ց Ւ Փ Ք Օ Ֆ ՙ ՚ ՛ ՜ ՝ ՞ ՟

U+056x ա բ գ դ ե զ է ը թ ժ ի լ խ ծ կ

U+057x հ ձ ղ ճ մ յ ն շ ո չ պ ջ ռ ս վ տ

U+058x ր ց ւ փ ք օ ֆ և ։ ֊

Alphabetic presentation forms (ligatures) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 A B C D E F

U+FB1x

Ekialdeko armeniar konposizio taula Windows 2000/XP/2003-rentzat

Eastern Armenian keyboard layout of Windows 2000/XP/2003

Testu lagina armenieraz / Sample text in Armenian

Letraldaera / Transliteration

Bolor mardik tsnvum en azat u havasar irents' arzhanapatvut'yamb u iravunqnerov. Nranq unen banakanut'yun u khighch & mimyants' petq e' yeghbayrabar veraberven.

Itzulpena / Translation

Gizon-emakume guztiak aske jaiotzen dira, All human beings are born free and equal in duintasun eta eskubide berberak dituztela; dignity and rights. They are endowed with eta ezaguera eta kontzientzia dutenez gero, reason and conscience and should act elkarren artean senide legez jokatu behar towards one another in a spirit of dute. brotherhood. (Giza Eskubideen Aldarrikapen (Article 1 of the Universal Declaration of Unibertsaleko 1. artikulua) Human Rights)