aktuell rymdfart

Text: Bengt Rosengren n himla lång väg har Christer upp skulle kopplas in med hjälp av ett Fuglesang fått vandra för att bli mellanstycke ”P5”, och gamla solpane- Foto: ESA / NASA Sveriges förste astronaut. Men ler skulle fällas ihop och tas ur bruk. Etack vare hans stora tålamod Christer har haft stor användning pp och skicklighet under rymdfärden för sitt tålamod och sin beslutsamhet. U den 9–22 december 2006 är han nu Hans rymdfärd skulle ha blivit av en toppkandidat för flera framtida långt tidigare. Katastrofen med rymd- rymdfärder. färjan Columbia som slets sönder Meningen var från början att den 1 februari 2003, på grund av en Christer skulle delta i en rymdfärd skada i vingens värmeskydd, betydde och till den ryska rymdstationen Mir, i ett årslånga uppehåll i alla rymdfärje- samarbete mellan ESA och Ryssland. flygningar. Under tiden har ryska Åren fram till 1996 gick han genom rymdfarkoster fått uppehålla trafiken ned allt mer avancerade kosmonautut- till ISS. Avfärden har dessutom blivit bildningar. Han utsågs till medlem senarelagd flera gånger på grund av i flygledargruppen för expeditionen tekniska problem. Euromir 95, och var stand-in för kos- Men trägen vinner! Den 9 decem- monautkollegan Thomas Reiter, som ber 2006, klockan 20:47 östkusttid, också blev den som slutligen fick åka lyfte rymdfärjan Discovery från Cape upp till Mir. I väntan på ett nytt upp- Canaveral, med Fuglesang, Curbeam, drag fortsatte Christers utbildning, Polansky, Oefelen, Patrick, Higgin- och 1998 fick han som förste icke-ryss botham och Williams ombord. Väl ”körkort” för Sojuzfarkosten. Detta uppe vid ISS möttes Christer av bland Den internationella rymdstationen (ISS) är det största internationella rymdprojektet någonsin ger honom behörighet att självstän- annat sin gode vän Thomas Reiter och många länder är inblandade: Canada, Japan, Ryssland, USA plus de europeiska länder med Christer digt flyga ned och landa en Sojuzfar- från utbildningen i Ryssland. De hade som deltar i det europeiska rymdorganet ESA, dvs. även Sverige. Byggandet av ISS började kost med tre personer ombord, en många gånger diskuterat möjlighe- med att kontrollmodulen Zarja sändes upp 1998 och har fortskridit alltsedan dess. Försening- mycket avancerad uppgift. terna att mötas i rymden, men trott ar i programmet har inträffat. Vi ser ännu inte slutet på uppbyggnaden. ESA har konstruerat År 1998 blev Christer förflyttad till att detta aldrig skulle låta sig göras. laboratoriet Columbus, som sedan en tid väntar på att sändas upp med en rymdfärja. NASA, till ett jobb som samordnare Men det kunde det, och återseendet mellan NASA och den ryska rymd- blev hjärtligt. styrelsen. I det påbörjade projektet För att förstå vilket avancerat med den nya internationella rymdsta- arbete Fuglesang och Curbeam hade tionen ISS krävdes transporter med framför sig måste vi beskriva det Den övre bilden visar ISS som den såg ut i september 2006, före Christer Fuglesangs besök. både amerikanska rymdfärjor och lite närmare. För att snabbt kunna Den undre bilden visar stationen efter det att den kompletterats av Christer Fuglesang med ryska rymdfarkoster. Ryssarna har bemanna den elslukande ISS föreslog flera i december 2006. delat upp transporterna så att Sojuz ryssarna att man skulle utrusta den lämnar och hämtar besättningar, och med stora solpaneler som monterades Progresskapslar transporterar upp provisoriskt i ena änden av ISS. Där material och förnödenheter och åker har de förblivit. Rymdfärjan Atlantis, tillbaka med sopor. Christers utbild- STS-115-12A, medförde ytterligare ning var idealisk för samordningsjob- 100-meterstora solpaneler, som mon- bet. Samtidigt fortsatte hans astro- terades i änden av ISS:s 100 meter naututbildning, nu med inriktning på långa ”ryggrad”. Men de kopplades rymdfärjan och ISS. inte in då. Det skulle Fuglesang och Christer Fuglesang har dessutom Curbeam göra. deltagit i ett antal forskningsprojekt För att kunna göra inkopplingen de senaste åren. Bland annat har det måste astronauterna: handlat om partikelstrålning som • Skruva loss den nya jättestora astronauter utsätts för och som visar solpanelen och låta den sväva fritt sig genom ljusblixtar i ögonen. någon timme, förtöjd bara i en lina. För några år sedan blev Christer När installationen av P5 är färdig uttagen till sitt första rymduppdrag. skruvar man fast den igen. Det gällde att delta i expeditio- • Installera P5 som ett mellan- nen STS-116-12A.1. Uppgiften var stycke. Det kan beskrivas som en att stiga upp med rymdfärjan till jättestor elektrisk kontakt, med en Christer Fuglesang ger sig av på rymdstationen ISS och bygga om uppsättning stift i ena ändan och rymdfärd STS-116 med rymdfärjan det elektriska systemet. Detta är ett en helt annan uppsättning stift Discovery den 9 december 2006, mycket komplicerat uppdrag. Nya i andra ändan. Mellan ändarnas klockan 20:47 (USA:s östkusttid). stora solpaneler som redan skickats stift går en mängd kablar som

20 populär Astronomi Nr 1 2007 Nr 1 2007 populär Astronomi 21 aktuell rymdfart

Ja alltså, hur var det nu? Är det jag som drar runt verktyget eller är det verktyget som drar runt mig? I tyngdlöshet har man inget ordentligt fäste, och då får verk- tygen vara specialgjorda så att de inte drar runt astronauten.

skall göra så att rätt apparat får rätt spänning från rätt med kranskötarna och ge precisa order för varje liten för- solpanel. Kopplar man fel – ja, då brinner apparaten! flyttning. Oftast när lyftkranarna jobbar har kranskötarna • För att kunna göra inkopplingen måste man tillfälligt utvändiga kameror som visar precis var lasten befinner sig. bryta all ström på ISS. Men det kan man väl inte göra? Men inte den här gången. Den närmaste kameran satt fel Då skulle man kunna tappa kontrollen över ISS totalt. och var sönder, så den fick astronauterna passa på att byta ut. Så planen var att göra provisoriska omkopplingar Ett annat problem var den kvarvarande solpanelen som under arbetet, så att hela tiden minst hälften av all skulle tas bort. Den skulle med hjälp av elektriska motorer utrustning skulle ha ström. Eftersom det finns dubbla vika ihop sig själv, ungefär som en bilkarta. Men någonting uppsättningar av all viktig utrustning, så skulle det hade kärvat, och den vägrade vika ihop sig. Detta kostade bara under enstaka minuter vara en ensam apparat extra rymdpromenader och lite improvisation från Christers som styrde någon viktig funktion. sida. Till sist gav den med sig så att de nya solpanelerna nu • När allt var klart skulle allt fungera enligt ritningarna. kan vrida sig mot solen och hålla elen på topp. Men så godtrogen vågar man inte vara. Så när Fugle- Till allas lättnad kunde Discovery landa den 22 decem- sang och Curbeam ändå var ute på rymdpromenad ber 2006, klockan 17:32 östkusttid. Vår svenske astronaut, fick de kontrollera ett 15-tal lådor med vetenskapliga Christer Fuglesang, fick stort beröm från alla håll för sin instrument innan de fick gå tillbaka in i stugvärmen, insats och för sin förmåga att improvisera i besvärliga efter 6½ timmar. situationer. Nya rymdfärder har utlovats. Fuglesangs och Curbeams ansvar var inte slut med det. Alla historier skall ha ett lyckligt slut, så också denna. P5-sektionen är stor, och det gäller att lirka in den på plats, På förmiddagen den 25 januari 2007 landade Christer Fugle- utan att den stöter mot, eller rentav skadar, något annat på sang med familj på Arlanda flygplats. Där möttes de av ISS. Enligt ritningar, och efter vad Christer har tränat, så är Sveriges ”rymdminister” Maud Olofsson. Vid ceremonin det bara 7 centimeter mellan P5 och viktiga komponenter avtäcktes en jätteaffisch av Christer, bredvid andra berömda på det smalaste stället. svenskar. Den 26 januari var Christer med familj inbjudna Rymdfärjan kom med P5, men hur lossar man P5 och till kung Carl Gustaf och drottning Silvia. Christer har transporterar den 100 meter bort till monteringsstället? också besökt sina gamla skolor, mött folk på Stockholms Detta måste också tränas in. Hur gick det till då? Jo, P5 Central och varit med i många intervjuer och tv-soffor. lossas ur Discovery med en lyftkran som tillhör rymdfär- För oss som är verksamma inom astronomi och andra För att efterlikna tyngdlöshet tränade astronauterna i vattentankar jan. Sedan räcks P5 över till en större lyftkran som sitter naturvetenskaper är det viktigt med föredömen som på jorden. Där kunde man fortfarande skilja på upp och ned. Men i på ISS. Detta är en kanadensisk specialitet, alla lyftkra- Christer Fuglesang för att kunna rekrytera nästa genera- den verkliga rymden saknar däremot upp och ned betydelse. Man kan nar i rymden är från Kanada. Men lyftkranarna styrs av tion naturvetare och tekniker.  arbeta i vilken ställning som helst. Men det kräver träning, annars astronauter inne i rymdfärjan och ISS. När utrymmet är så blir man illamående eftersom balansorganet i innerörat blir förvirrat. trångt som vid P5, så måste Fuglesang och Curbeam styra Här ses Christer Fuglesang och Robert Curbeam i arbete på ISS. hanteringen. Så astronauterna fick stå i telefonförbindelse BENGT ROSENGREN är civilingenjör och följer nyheter inom astronomi och rymdfart

22 populär Astronomi Nr 1 2007 Nr 1 2007 populär Astronomi 23