DOCSLIB.ORG

HELSINGBORG (I{D) Stortorgets Framtida Utfornining Är Ännu Inte Slutgiltigt Fastställd

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
HELSINGBORG (I{D) Stortorgets Framtida Utfornining Är Ännu Inte Slutgiltigt Fastställd I Söndagen den 12 december 1982 f TiIl uiÍnster: Stortorget och Kä¡nan sedila lrån uöster 7782. Akoa¡ell att Elias Martin. Cøtan tíll höger är Lílla Torggatan. Det har som synes h¿int en hel del i Elelsingborg de senttste 20O åren, (Foto: Helsingborgs museum), Till höger: På den andra stortorgsbilden lornar ouüdersmolnen upp sig. Här oerkar dea i sñilet t)ara ert lätt dis i luften. Det är nätt och jämnt att man lcan se öuer till Helsingör, Aa byggnadeína i Helsíngborg är d.et bara Mariakyrkàn som finns kuar sen Elias Martins tid. (Foto: Eje Sjölander), HELSINGBORG (I{D) Stortorgets framtida utfornining är ännu inte slutgiltigt fastställd. Troligtvis kornmer ett antal parkeringsplatser att tas bort och en del planteringar att anläggas på torgets övre del. Klart står i varje fall att torget inte kommer att ha stora likheter med hur det tog sig ut för 200 år sen. Då fanns där nämligen varken bilar HELSINGBORG (HD) Stortorgets frarntida utfornining är ännu inte slutgiltigt fastställd. Troligtvis kommer ett antal parkeringsplatser att tas bort och en del planteringar att anläggas på torgets öwe del. Klart står i varje fall att torget inte kommer att ha stora likheter med hur det tog sig ut frir 200 år sen. Då fanns där nämligen vârken bilar eller beläggning, däremot vaç det gott om träd. På Helsingborgs museum förvaras två akvareller av den kände svenske målaren E[ias Manin (1739- fBIB) som l7B2 förevigade just Stortorget. Det ena motivet som bara finns Resor kring landet och sorgfälligr på en liten skiss visar torget sett göra Ritningar på Slika Ställen från Sundet. Den öppna platsen och annotationer om Byggnads tillkom vid krigen på 1600-talet Storlek och Proportion med Re- för att ge frin skottfält från Kär- marquer m.m. om Fållkets Se- nari och är hä¡ kantad av små der, Äkerbruk och fiske Red- t¡äd. skap. .' ' Till vãnsler finns en del av Han fick också ett anslag och något som liknar en bondgård. bosatte sig i Stockholm där han Till höger skymtar..taken på ett 1785 blev professor i land- par andra låga hus. Qver torget är skapsmålning vid konstakade- ett ekipage förspänt med två häs- mien. tar på väg i full fart in i Lilla Torggatan. På landborgen tronar MOSEBACKE Kärnan som ¡nte ser ut att vara i Han och brodein tänkte resa något vidare skick. - iand och rike runt och avbilda Terrasstrapporna var inle (1739- Elias Iila¡tin 1818) märkliga platser. Elias skulle gö- påtänkta och den som ville upp t)at en aa de lrämstø land- ra förlagan och Johàn Fredrik till Kärnan fick besvära sig med skapsmålarna under den gus- kopparsticket. Tyvärr fullföljdcs att forcera den branta backen. tzoianska tiden. För precis inte det vidlyftiga proþktet och Det var inte heller riskfritt att 20O sen besökte hø,n någon samlingsvolym kom aldrig passera torget trots alt man inte ûr Hel- ut, berättar Torkel Eriksson. behövde se upp för bilar. singborg. Bland Elias Martins mest bc- römda verk finns "Stockholm BRÄNNERI de helsingborgarna har emellertid chansen att redan nu ta sig en titt från Mosebacke" och cn käntt Det var gyttjigt bedrtiv- - och på de två tavlorna. De har nyli- lvbildning med skånsk anknyt- ligt. Torget blev snart en sanitär västfasaden gen utgivits som vykort och finns òing är på Lunds olägenhet. Det hände att grisar domkyrka. att inhandla på stadsmuseet. och andra husdjur strövade om- - Han brukade resa omkring kring där fritt, berättar museichef RAMLOSA på sommaren och det var säker! Torkel Eriksson. också då han kom till Hctsing- En tredje Den andra storlorgsbilden är bild av Elias Marrin borg. Han förde inte dagbok och målad från landborgskanten. Till rned helsingborgsanknytning är i vi vet inget om hans. vistelse på vänster stic(er Mariakyrkan Nationalmuseums ägo. Den åter- stan. Men man kan ju alltid fanr¡- ger fram. Mitt i bilden vid hamnpiren en vy från dalen i Ramlösa. sera om att han bodde på det som ungefär där Stenbocksstatyn står Torkcl Eriksson har kommit skulle bli Mollberes cller Horcl att intressera sig för Elías Martin i dag ligger kronobränneriet, en Munthe, eller varför inte i av stans första riktiga industrier. och hans helsingborgstavlor även Ramlösa. Det uppfördes 1777 på Gustav i sin egenskap av konsthistoriker. III:s order. Elva år senare var del Elias Martin var en av de stora IMPRESSIONIST slutbränt där eftersom husbe- landskapsmålarna under den gus- Aven om de två akvarellerr¡a hovsbränningen åter släpptes fri. tavianska eran och var på många på stadsmuseet har bleknat sen 1.797 byggdes det gamla sätt en föregångsman. Hans väg de kom till för 200 år sen framgår rådhuset på platsen och hundra år till Helsingborg är egentligen det rydligt vilken skicklig konsr- senare uppfördes det nuva¡ande ganska märklig. när Elias Martin var. På sin rid rådhuset p| marken bredvid där Han var alltså född 1739. I var han också mycket uppburen bränneriet haft magasin och stall. mitten av l7óO-talet var han och umgicks nred Bellman, Ketl- Ett gytter av hustak i stan syns verksam på Sveaborg under Au- gren, Sergel m.fl. också. Och på andra sidan Sun- gustin Ehrensvärd som orna- Han förebådade romanri- det kan man ana Kronborgs mentritare och teckningslärare. - ken. Hans bilder har friskhet siluett. Därefter bar det ir,äg till Paris för en studier vid konstakademien. som får en att tänka på impressio- ju I UTSTÃLLNING 1768 kom han till London där nismen som kom först hundra I han utbildade sig vid Royal Aca- år senare. Han var fascinerad av I - De två akvarellerna har vi demy of Arts. ljusets inverkan på fôremålen och t kommit över i antikvitetsaffá¡er i molniga himlar älskade han. På Stockholm. Det andra motivet HEMRESA samma gång var han ändå ett finns i två exemplar och ingå,r slags realist och mycket nog- Elias specialitet var också i Vitterhetsakatlemiens - Martins grann i sina avbildningar, sam- samlingar. Vi skulle gärna vilja akvareller och i England iärde manfattar Torkel Eriksson. ha dem permanent uthängda på han sig den högt uppdrivna tek- Och tack vare den gamle Elias stadsmuseet. Men det vågar vi nik som utvecklats där. Han gifte Martin kan helsingborgarna fort- inte eftersom akvareller har en sig också under englandsvistel- farande studerb Stortorget anno tendens att blekna i dagsljus, sen. Tillsammans med sin bror 1782. Det är väl inte heller ute- förklarar Torkel Eriksson. Johan Fredrik som gjorde gravy- slutet att stadsplanerarna kan få rer hade han stora framgångar. - I Èamband med Helsing- inspiration av att granska hans borgs 90O-årsjubileum 1985.tän- I en PM till Gustav III 1780 akvaraller. Tråd längs torget vore ker vi i alla fall ordna en utställ- begärde han dock pengar till en t.ex. lngen dum idó. ning om Helsingborg i konsten hemresa. Han försökte också in- och då ska vi också visa Elias lressera kungen för en planerat Martins akva¡eller. stort grafiskt verk. De konst- och historietõrstan- Elias Martin skulle "företaga Jonae Nilseon.
Load more

Recommended publications
  • Friedrich Neumeyer
    Friedrich Neumeyer CARL AUGUST EHRENSVÄRDS BALLONGTECKNINGAR Det har alltid skämtats med tekniska nyheter. Så också med ballongerna. Dr-Ing. Fr. Neumeyer behandlar några förut icke uppmärksammade svenska bilder av ballonger. Ballongteckningar Den stora blomstring, som konst, vitterhet och vetenskap uppnådde i Italien och Frankrike efter 1700-talets mitt, följdes i Sverige med spänt intresse. Tid efter annan avreste från Sverige konstnärer, offi­ cerare och politiker söderut för att själva bliva delaktiga av de solstrålar, som hovets och salongernas liv skänkte sina gäster. På 1780-talet levde exempelvis i Rom en hel svensk konstnärskoloni, bland dem /. T. Sergel och C. A. Ehrensvärd. År 1783 färdades Gus­ taf III för andra gången till Italien och Frankrike. Det är känt och genom vetenskapliga undersökningar styrkt, vilka impulser den bil­ dande konsten i södern givit svensk konstutveckling under 1 700-talet. Samtidigt ha dock naturvetenskapernas framsteg nått Sverige. Tack vare de franska matematikerna D5Alembert, Bouguer, Bossut, Maupertuis, Lagrange och Laplace och schweizarna Jakob, Johan och Daniel Bernoulli och Leonhard Euler utformades den matema­ tiska vetenskapen för första gången så, att den blev en fastare grund för den experimentella fysiken. Experiment utfördes ej längre på måfå, utan samtidigt förutsågos, kontrollerades och förbättrades re­ sultaten med matematikens klara och korta formelspråk. Ett flertal tekniska områden ställdes därigenom på en helt ny, i vår mening modern basis. Till dessa områden hörde särskilt några
    [Show full text]
  • Hur Såg Det Ut?
    Hur såg det ut? Rune Pettersson * Institutet för infologi Bilden på omslaget visar oljemålningen Midsommardans från 1897. Här fångade Anders Zorn stämningen när allmogen firade midsommar. Tavlan är 140 x 98 cm och finns på Nationalmuseum i Stockholm. Lik- som de flesta bilderna i den här boken kommer den här bilden från Wi- kimedia Commons. Texten (Referens x.) i bildtexter hänvisar till refe- renslistan längst bak i boken, i det här fallet (Referens Z0rn 1). Några bilder är mina egna. ISBN e-bok 978-91-85334-36-7 ISBN 9185334-36-7 © Rune Pettersson Tullinge 2017 2 Förord Den här boken Hur såg det ut? ger exempel på några framgångsrika landskapsmålare och porträttmålare som har förnyat sina områden under de senaste 500 åren. Dessa personer arbetade ofta med bilder, grafisk form och texter. En del var grafiker, en del var målare, andra var tecknare. Några hade idéerna och överlät åt experter att göra bilderna. Fakta för den här boken kommer från akademiska avhandlingar, artiklar, examensarbeten vid högskolor och universitet, faktaböcker, konferensrapporter, kyrkböcker, uppslagsverk, utställningskataloger med mera. Alla referenser är samlade längst bak i boken. Tyvärr är det inte möjligt att återge mer än ett litet antal bilder. På några ställen finns det hänvisningar till platser på Internet, där man kan se på typbilder. Augusti 2017 Rune Pettersson 3 Innehåll Förord 3 Innehåll 4 Inledning 7 1500-talet 11 Renässansen 11 Vasarenässansen 12 Slottet Tre Kronor 13 Vädersolstavlan 14 Två grenar inom måleriet 16 1600-talet 17 Barocken 17 Barocken
    [Show full text]
  • Fredmans Epistlar 13
    scripta minora bibliothecae regiae universitatis upsaliensis vol. 14 Dubbelt öl ger gott humör Bellman, ölet och Bryggareföreningens biblioteksdonation i Uppsala Carina Burman Förord Detta är en första antydan om ett kommande större projekt. Jag står i begrepp att påbörja en levnadsteckning över Bellman, och under för­ arbetet stötte jag på den fascinerande samlingen öllitteratur på Carolina Rediviva i Uppsala. Jag vill tacka f.d. Bryggeriämbetets i Stockholm pensionskassa för det stipendium som gjort studien möjlig. Kungliga Vetenskapssam­ hället i Uppsala, Sven och Dagmar Saléns stiftelse samt f.d. Bryggeri­ ämbetets i Stockholm pensionskassa har genom generösa bidrag be­ kostat tryckningen. Tack också till Uppsala universitetsbibliotek, där Svenska Bryggareföreningens donation förvaras, och där jag under perioder njutit arbetsro i en gustaviansk soffa. Ett särskilt tack till Petra Wåhlin Massali, som formgivit boken, Carina Bromark, som varit bildredaktör, Krister Östlund, som fungerat som redaktör och Magnus Hjalmarsson, som tagit fotografierna. Biblioteket har ock­ så vänligen givit boken plats bland sina Scripta Minora. Jag vill ock­ så tacka övriga bibliotek, som jag utnyttjat under arbetet, främst biblioteket vid Svenska institutet i Rom och Cambridge University Library, liksom redaktionen för Svenska Akademiens ordbok, som hjälpt mig med excerpter. Ett stort tack också till de båda ölkännare – Peter Lind och Henrik Mickos – som kritiskt läst boken i manuskript. I den mån jag navigerat vilse på ölhaven beror det enbart på mina egna problem med kompassen, inte deras. Manuskriptet har också lästs av Alice Burman Wallace. Person­ och dryckesregister har upprättats av Annie Burman. Rom 17 januari 2015 Carina Burman 5 Yr och ung ter sig Movitz i Ulla Winblads minne.
    [Show full text]
  • Bellmanmarts2012
    INDHOLD: * Styrelsen for Meddelelser fra Selskabet Kulturpolitik – sant va dä Selskabet Bellman i Danmark Bellmanmusikken Formand: forfatteren Søren Sørensen Årsmødet på Ambassaden Næstformand: bioanalytiker Dorte Jepsen BELLMAN Bellman på Bymuseet Sekretær: provst Hans Lundsteen Ulla skal på bal, nu på Sophienholm Kassemester: Alex Pedersen I DANMARK Tine Topsøe Øvrige medlemmer: Bodil Heisters korsatser Erik Harbo Viceskoleinspektør Fritz Haack NR.72 marts 2012 Ut pictura Poësis Søren Sørensen Operasanger Erik Harbo Illustrationer: Cand. pæd. psyk. Eva Holbek Forside: Fritz Haack; Fotos: Alex Gymnasielærer, mag.art. Randi Larsen Billedhuggeren Karen Nordentoft Pedersen. Ill. Martin/Hogarth Lektor mag. Art. Per Olsen Tilknyttet styrelsen som særlig sagkyndig: Køb denne samling der Advokat Claus Arup også findes Skuespiller Nis Bank Mikkelsen for kor Udgiver: Selskabet Bellman i Danmark hos kompo- Adresse: Ellekrogen 28, 2950 Vedbæk nisten på tlf. Tlf. 45 89 36 35 35384758 Redaktion: Søren Sørensen, ansv. el. Fritz Haack, Hans Lundsteen bheister@po Layout og tryk: Erik Harbo st.tele.dk 60 kr. + Redaktionsudvalg: Foreningens styrelse Eftertryk af artikler er velkomne mod moms og forsendelse kildeangivelse og honorar ISSN 0909-7732 og de danske guldalderdigtere Køb af musik og bøger: 2. Bind: Søren Sørensen: Danske Bellman i Billed og Digt 2011 Bellmaniana Pris 348 kr. Forsendelse skal betales for såvel cd’er Erik Harbo synger Bellman i Bymuse- som bøger. ets Havesal. DVD Specialpris 80 kr. Henvendelse til Ole Simonsen, Erik Harbo synger Bellman, Pris kr. 80 Bringetoften 33 3500 Værløse. Tlf. Nis Bank-Mikkelsen & Bellmania, cd. 4497 6059 email: [email protected] Pris kr. 100.- Søren Sørensen: Skoel bette piger. Pris Følgende bøger bestilles hos Eva Holbek på [email protected] kr.
    [Show full text]
  • Timeline – from the 1500S to the Present Day
    Timeline – from the 1500s to the present day 16th Century In the 1500s, Europe saw a rise of central states with a strong royal power. Gustav Vasa was elected king of Sweden in 1523. He strengthened his power further by cutting the ties with the Catholic Church, joining Sweden to the Protestant faith, and introducing a hereditary monarchy. For Gustav Vasa, and for other Renaissance rulers, magnificent state rooms at the royal palaces were important. Contemporary art, such as portraits and woven tapestries, legitimized the ruling family. Gustav Vasa’s sons had high ambitions regarding art and architecture. But influences didn’t reach Sweden from the main areas of the Renaissance, on the Italian peninsula, but from northern Europe. However, a significant part of the Renaissance art in the museum’s collections came to Sweden as war-loots during the 1600s. 17th Century This period is usually called the Baroque. The word Baroque can also be used to describe an artistic style, with dynamic compositions, strong emotions and a direct appeal to the senses. The style originated in Catholic Europe but spread to Protestant areas and throughout the world. One of the purposes of art was to persuade, to argue for the right faith or for a prince’s claim to power and glory. Silver and precious textiles spoke convincingly about the owner’s position. With realistic images of Jesus, Mary and the saints, the artists wished to remind the viewer of their humanity and make them imagine their suffering. This hall shows art related to the cultural cities of Rome, Antwerp, Paris and Amsterdam.
    [Show full text]
  • Nationalmuseum Stockholm Volume 22
    Art Bulletin of Nationalmuseum Stockholm Volume 22 Art Bulletin of Nationalmuseum Stockholm Volume 22 2015 Art Bulletin of Nationalmuseum, Stockholm, © Stockholms Auktionsverk, Stockholm Graphic Design is published with generous support from (Fig. 5, p. 35) BIGG the Friends of the Nationalmuseum. © Royal Library of Belgium, Brussels (Fig. 2, p. 38) Layout Nationalmuseum collaborates with © Teylers Museum, Haarlem (Fig. 3, p. 39) Agneta Bervokk Svenska Dagbladet and Grand Hôtel Stockholm. © Biblioteca Apostolica Vaticana, Shelfmark: We would also like to thank FCB Fältman & Riserva.S.81(int.2) (Fig. 2, p. 42) Translation and Language Editing Malmén. © Galerie Tarantino, Paris (Figs. 3–4, p. 43) Gabriella Berggren, Erika Milburn and © Wikimedia Commons/Public Domain Martin Naylor Cover Illustration (Figs. 3–4, pp. 46–47) Anne Vallayer (1744–1818), Portrait of a Violinist, © National Library of Sweden, Stockholm Publishing 1773. Oil on canvas, 116 x 96 cm. Purchase: (Figs. 5–6, pp. 48–49) Janna Herder (Editor) and Ingrid Lindell The Wiros Fund. Nationalmuseum, NM 7297. © Uppsala Auktionskammare, Uppsala (Publications Manager) (Fig. 1, p. 51) Publisher © Landsarkivet, Gothenburg/Johan Pihlgren Art Bulletin of Nationalmuseum is published Berndt Arell, Director General (Fig. 3, p. 55) annually and contains articles on the history and © Västergötlands museum, Skara (Fig. 4, p. 55) theory of art relating to the collections of the Editor © Svensk Form Design Archive/Centre for Nationalmuseum. Janna Herder Business History (Fig. 2, p. 58) © Svenskt Tenn Archive and Collection, Nationalmuseum Editorial Committee Stockholm (Fig. 4, p. 60) Box 16176 Janna Herder, Linda Hinners, Merit Laine, © Denise Grünstein (Fig. 5, p. 152) SE–103 24 Stockholm, Sweden Lena Munther, Magnus Olausson, Martin Olin, © The National Gallery, London (Figs.
    [Show full text]
  • Theswedishartexhibitionbychris
    The Swedish A rt E xhibiti on Chri sti an Bri nton City A rt Museum Saint Louis 1 91 6 Cover by BB YNJULF STRANDENA ES After Design by GUNNAR HA LLS TRfiM o ri ht 1 6 C py g , 1 9 First Impressi on Copies Sec ond Impression C opies Redfield -Kendrick-Odell Co Inc . E x hibiti on of C ontem porary Sw edi sh A rt I91 6 Under the A uspi ces of The Brooklyn Museum The Copley Soc iety of Boston The Pennsylvania Academy of the Fine Arts The Carnegie Institute , Pittsburgh The Detroit Museum of Art The Art Institute of Chicago ‘ The Minneap olis Institute of Arts Art M use um . The City . , St Louis H t i The John erron Art Insti ute , Ind anapolis The Toledo Museum of Art Th e C ommittee desires t o ex press its apprec iation of the f M r A l z r ser i es . nshe m the mmissi ner v c o Sc h ul t b e g , Art C o o from Sweden t o the Panama -Pac ifi c International Exposi i h d i i l i i i t on , W o has ma e t poss b e t o ex h b t the Swed sh e ti in the nit t tes C oll c on U ed S a . — GABRIEL STRANDBERG The Cripple INTRO DUCTIO N HE art of the Scandinavian countries is the i i youngest , n the matter of actual date , n all s Europe .
    [Show full text]
  • Horstigmat – En Beständigt Föränderlig Historia
    HORSTIGMAT – EN BESTÄNDIGT FÖRÄNDERLIG HISTORIA et är en mångsidig och bitvis motsägelsefull bild vi får av både handeln med kön, av horstigmat och av D sambanden däremellan i 1700-talets Stockholm om vi undersöker det förflutna med utgångspunkt i Lena Cajsa Bohmans historia. Handeln ägde rum överallt och samtidigt inte på någon särskild plats, den innefattade en olaglig handling men saknade egentlig brottsrubricering. Lagstiftningen rörande utomäktenskaplig sexualitet var hård, på samma gång som många kvinnor precis som Lena Cajsa Bohman och Lovisa von Plat klarade sig undan domar under ett helt liv, trots att deras illegala handel kunde vara både känd och erkänd. Pengars inblandning saknade juridisk betydelse, men en outtalad förväntan på att kvinnan skulle »värdera sin dygd» kunde tolkas bokstavligt. Tiden var strängt religiös, och samtidigt påtagligt präglad av sinnlighet och grovkornig humor. Kvinnor i handeln kunde uppnå både tveeggad ryktbarhet och rikedom, men släpades i metaforisk smuts i skändliga visor. Alla kvinnor, hög som låg, riskerade att angripas med horstigmat, som samtidigt var genomkorsat av andra hierarkiska samhällsordningar. Hårdast drabbades de kvinnor som befann sig längst ner på samhällsstegen – men också kvinnor ur de arma och eländas led 241 kunde höljas i siden och smycken genom det imaginära maskhål i ståndssamhällets sociala ordning som handeln med sex i sällsynta fall erbjöd. Samtidigt tycks kvinnor från högre sociala strata också ha använt sitt erotiska kapital för överlevnad i ett samhälle där få andra vägar till försörjning stod öppna för en kvinna – kanske i synnerhet inom aristokratin. Och trots en rigid juridisk hållning och en stark social kontroll var gränserna mer glidande, mer öppna och genomsläppliga än vad de senare skulle komma att bli.
    [Show full text]
  • Svenska Nyheter
    | En Geflebos spårlösa försvinnan- Jernvägsplanerna. K. m:t har De svenska Klnamisslonärerns. Visby. de i Berlin sysselsätter polisen och Torfkol från Gotland. Svenska beviljat ett lån af 500,000 kr. för Enligt telegram till utrikesdeparte- Ett kapitalstarkt Finland. Nyheter. generalkonsulatet der- Stockholmskonsor- Järnvägsanläggningen Holts) Junga svensk-norska mentet frän de förenade tium lär, enligt städes. Det gäller en 65-årlg verk- rikenas ge- Gotl., ligga 1 un- Aftonposten i Helsingfors har —Limmared. neralkonsul 1 Shanghai ha 10 af Hel- derhandlingom öfvertagandet af mästare vid P. Wahlmans snickerifa- storn nu, liksom förut Nya Pressen, bllf- Stockholm. Gåfva tillarbetarne. Ingenlörer i Afrika stä gelseförbundets missionärer mördats mossvidder på Gotland för tillverk- Svenska brik 1 Gefle. tyskfödd men sedan 4C vit Indragen för alltid. Innehafvaren af bageriflrman We- högt I anseende, skrifver en medde- i Sephingfu* den 29 Juni. Dessa äro ning afbränntorf. Bränntorfstlllverk- & är bosatt 1 Sverige. P. kom till Ber- Koltar harlndragits sterdahl Karsten fabriker A. R. Kapkolonlen. nlngen för 2 månader lare till D. N. från början September hr och fru S. A. Persson, hr O. A. for industrielt behof inom Westerdahl och hans fru ha med an- lin i af från Wies- och Viborgs bladat för en månad. Vl- Vid The Grand Junction railways baden, Linns Larsson, fröknarne Justina ön nar redan under många &r pågått ledning af sitt den 23 Sept, firade der han undergått en sex vec- purin Sanomat har erhållit varning. storartade jernvägsanläggningar 1 ko- kors ankomsten Ber- Engvall och Jenny Lundell, hrr E. 1 myrmarkerna invid Stånga järn- •ilfverbröllop skänkt 1,000 kr. till kur.
    [Show full text]
  • The Royal Physiographic Society of Lund
    THE ROYAL PHYSIOGRAPHIC SOCIETY OF LUND ACADEMY FOR THE NATURAL SCIENCES, MEDICINE AND TECHNOLOGY THE ROYAL PHYSIOGRAPHIC SOCIETY OF LUND practical commercial enterprises, in ac- The Social Life of the Society cordance with the ideals of the Age of FOUNDED ON DECEMBER 2nd 1772 Enlightenment. As early as the first de- During the 18th and 19th centuries, and cades of the 19th century, however, the also into the 20th century, the Society´s activities that occupied the Society ten- meetings were held in members´ homes, ded to shift towards more fundamental providing an environment in which scien- scientific fields. tific business could be combined with so- cial contacts. The number of members is A thorough modernisation of the char- nowadays prohibitive for such an arrang- ter was sanctioned by King Carl XV on ement, and the social activities consist of November 28th 1862. During the 1950´s suppers taken after the monthly public and later, certain alterations and amend- lectures and plenary meetings, the annual ments were made to this version. After excursion with spouses in September, elaborate preparatory work, new statutes and the annual dinner and ball on Decem- were established by the government on ber 2nd to commemorate the date of the May 22nd 1997. His Majesty the King founding of the Society. This is a formal of Sweden is the Patron of the Society. and festive occasion, with the Permanent Anders Jahan Retzius Nils Hesslén Andreas Barfoth Secretary’s yearly report, the outgoing In 1773 the Society had 20 Swedish President’s formal address, as well as the members, and that year the first foreign awarding of prizes and medals.
    [Show full text]
  • Ladda Ner Fulltext (Pdf)
    Det nationella landskapet Om upptäckten av den svenska naturen i Elias Martins bilder Mikael Ahlunä När frågor kring nationell identitet under 1700-talet diskuteras, kan bildkonsten tillhandahålla ett konkret och i detta sammanhang tidigare tämligen obeaktat material som på flera sätt är fruktbart att undersöka. Utvidgningen av konstmarknaden under slutet av århundradet innebar att nya grupper av konsumenter med smak för nya bildtyper förändrade konstens förutsättningar och innehåll. Bland de nya attityder som därigenom kom att återspeglas i tidens oljemålningar, akvareller och gravyrer återfanns även en ny syn på Sverige i rollen som nation och fädernesland. Den här artikeln handlar om landskapsmålaren Elias Martin (1739-1818) och några sidor av hans konstnärskap som särskilt tydligt knyter an till frågan om den nationella identiteten under gustaviansk tid. Elias Martin var verksam som målare, tecknare och grafiker.1 Han föddes i Stockholm 1739 och började sin bana som ornamentsritare för skärgårdsflottan vid Sveaborg. Efter hemkomsten därifrån reste han 1766 vidare till Paris. Vistelsen i den franska huvudstaden blev emellertid tämligen kortvarig och 1768 fortsatte han vidare till London, där han kom att stanna under de tolv följande åren. Fallet Martin illustrerar därmed hur Paris och Rom under 1700-talet fick konkurrens av London som utbildningsort och 1 Elias Martins konstnärskap är ännu tämligen outforskat. De fåtaliga publicerade arbeten som existerar är dessutom idag tämligen ålderstigna - de tillkom huvudsakligen under 1900-talets tre första decennier. Den fylligaste biografiska framställningen återfinns i Ragnar Hoppe, Målaren Elias Martin, Stockholm 1933. Se även Hans Frölich, Bröderna Elias och Johan Fredrik Martins gravyrer, Stockholm 1939. För närvarande arbetar dessutom författaren till denna arti­ kel med en avhandling om Elias Martin vid den konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.
    [Show full text]
  • Kalmar Kommuns Belysningsprogram 2016 Unika Kalmar
    TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Emma Andersson 2016-12-14 KS 2013/0482 Elena Bäcklund Kommunfullmäktige Kalmar kommuns Belysningsprogram 2016 Unika Kalmar Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar Kalmar kommuns Belysningsprogram 2016 Unika Kalmar. Bakgrund Under 2015 har Kalmar kommun i samarbete med Kalmar Energi AB och ÅF Lighting tagit fram ett belysningsprogram för kommunens offentliga gator och platser. Programmet skulle skapa en sammanhållen syn på hur Kalmar kommun ska arbeta med belysning utifrån trygghet, trafiksäkerhet, estetik, miljö och stadsutveckling. Samhällsbyggnadsnämnden godkände förslag till Belysningsprogram för Kalmar kommun på sammanträdet den 16 december 2015 och översände det till kommunfullmäktige för antagande. Kommunstyrelsens planutskott återremitterade ärendet till samhällsbyggnadsnämnden den 26 januari 2016 med beslutet att programmet skulle göras om så att det omfattar hela Kalmar kommun. Med återremissen som utgångspunkt har samhällsbyggnadskontoret arbetat fram ett nytt förslag till belysningsprogram för Kalmar kommun. Nuvarande förslag omfattar hela Kalmar kommun. Belysningsprogrammet ska bidra till att kvalitetssäkra framtidens belysningsanläggningar och fungera som ett planeringsunderlag med råd och riktlinjer för belysningen i Kalmar kommun. Programmet ska öka medvetenheten om belysningens betydelse i den fysiska miljön och skapa en helhetsbild för den som planerar och utformar belysningsanläggningar i Kalmar kommun. Med anledning av omarbetningen skickade samhällsbyggnadsnämnden det nya förslaget på remiss till servicenämnden för yttrande. Emma Andersson och Elena Bäcklund informerade om programmet på servicenämndens Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 480-45 00 47│[email protected] KS 2013/0482 2 (2) sammanträde den 23 november 2016. Servicenämnden har inkommit med ett remissvar och samhällsbyggnadskontoret har bemött synpunkterna skriftligt.
    [Show full text]