I Söndagen den 12 december 1982

f

TiIl uiÍnster: Stortorget och Kä¡nan sedila lrån uöster 7782. Akoa¡ell att Elias Martin. Cøtan tíll höger är Lílla Torggatan. Det har som synes h¿int en hel del i Elelsingborg de senttste 20O åren, (Foto: museum),

Till höger: På den andra stortorgsbilden lornar ouüdersmolnen upp sig. Här oerkar dea i sñilet t)ara ert lätt dis i luften. Det är nätt och jämnt att man lcan se öuer till Helsingör, Aa byggnadeína i Helsíngborg är d.et bara Mariakyrkàn som finns kuar sen Elias Martins tid. (Foto: Eje Sjölander),

HELSINGBORG (I{D) Stortorgets framtida utfornining är ännu inte slutgiltigt fastställd. Troligtvis kornmer ett antal parkeringsplatser att tas bort och en del planteringar att anläggas på torgets övre del. Klart står i varje fall att torget inte kommer att ha stora likheter med hur det tog sig ut för 200 år sen. Då fanns där nämligen varken bilar (HD) Stortorgets frarntida utfornining är ännu inte slutgiltigt fastställd. Troligtvis kommer ett antal parkeringsplatser att tas bort och en del planteringar att anläggas på torgets öwe del. Klart står i varje fall att torget inte kommer att ha stora likheter med hur det tog sig ut frir 200 år sen. Då fanns där nämligen vârken bilar eller beläggning, däremot vaç det gott om träd. På Helsingborgs museum förvaras två akvareller av den kände svenske målaren E[ias Manin (1739- fBIB) som l7B2 förevigade just Stortorget.

Det ena motivet som bara finns Resor kring landet och sorgfälligr på en liten skiss visar torget sett göra Ritningar på Slika Ställen från Sundet. Den öppna platsen och annotationer om Byggnads tillkom vid krigen på 1600-talet Storlek och Proportion med Re- för att ge frin skottfält från Kär- marquer m.m. om Fållkets Se- nari och är hä¡ kantad av små der, Äkerbruk och fiske Red- t¡äd. skap. . .' ' Till vãnsler finns en del av Han fick också ett anslag och något som liknar en bondgård. bosatte sig i där han Till höger skymtar..taken på ett 1785 blev professor i land- par andra låga hus. Qver torget är skapsmålning vid konstakade- ett ekipage förspänt med två häs- mien. tar på väg i full fart in i Lilla Torggatan. På landborgen tronar MOSEBACKE Kärnan som ¡nte ser ut att vara i Han och brodein tänkte resa något vidare skick. - iand och rike runt och avbilda Terrasstrapporna var inle (1739- Elias Iila¡tin 1818) märkliga platser. Elias skulle gö- påtänkta och den som ville upp t)at en aa de lrämstø land- ra förlagan och Johàn Fredrik till Kärnan fick besvära sig med skapsmålarna under den gus- kopparsticket. Tyvärr fullföljdcs att forcera den branta backen. tzoianska tiden. För precis inte det vidlyftiga proþktet och Det var inte heller riskfritt att 20O sen besökte hø,n någon samlingsvolym kom aldrig passera torget trots alt man inte ûr Hel- ut, berättar Torkel Eriksson. behövde se upp för bilar. singborg. Bland Elias Martins mest bc- römda verk finns "Stockholm BRÄNNERI de helsingborgarna har emellertid chansen att redan nu ta sig en titt från Mosebacke" och cn käntt Det var gyttjigt bedrtiv- - och på de två tavlorna. De har nyli- lvbildning med skånsk anknyt- ligt. Torget blev snart en sanitär västfasaden gen utgivits som vykort och finns òing är på olägenhet. Det hände att grisar domkyrka. att inhandla på stadsmuseet. och andra husdjur strövade om- - Han brukade resa omkring kring där fritt, berättar museichef RAMLOSA på sommaren och det var säker! Torkel Eriksson. också då han kom till Hctsing- En tredje Den andra storlorgsbilden är bild av Elias Marrin borg. Han förde inte dagbok och målad från landborgskanten. Till rned helsingborgsanknytning är i vi vet inget om hans. vistelse på vänster stic(er Mariakyrkan Nationalmuseums ägo. Den åter- stan. Men man kan ju alltid fanr¡- ger fram. Mitt i bilden vid hamnpiren en vy från dalen i Ramlösa. sera om att han bodde på det som ungefär där Stenbocksstatyn står Torkcl Eriksson har kommit skulle bli Mollberes cller Horcl att intressera sig för Elías Martin i dag ligger kronobränneriet, en Munthe, eller varför inte i av stans första riktiga industrier. och hans helsingborgstavlor även Ramlösa. Det uppfördes 1777 på Gustav i sin egenskap av konsthistoriker. III:s order. Elva år senare var del Elias Martin var en av de stora IMPRESSIONIST slutbränt där eftersom husbe- landskapsmålarna under den gus- Aven om de två akvarellerr¡a hovsbränningen åter släpptes fri. tavianska eran och var på många på stadsmuseet har bleknat sen 1.797 byggdes det gamla sätt en föregångsman. Hans väg de kom till för 200 år sen framgår rådhuset på platsen och hundra år till Helsingborg är egentligen det rydligt vilken skicklig konsr- senare uppfördes det nuva¡ande ganska märklig. när Elias Martin var. På sin rid rådhuset p| marken bredvid där Han var alltså född 1739. I var han också mycket uppburen bränneriet haft magasin och stall. mitten av l7óO-talet var han och umgicks nred Bellman, Ketl- Ett gytter av hustak i stan syns verksam på Sveaborg under Au- gren, Sergel m.fl. också. Och på andra sidan Sun- gustin Ehrensvärd som orna- Han förebådade romanri- det kan man ana Kronborgs mentritare och teckningslärare. - ken. Hans bilder har friskhet siluett. Därefter bar det ir,äg till för en studier vid konstakademien. som får en att tänka på impressio- ju I UTSTÃLLNING 1768 kom han till London där nismen som kom först hundra I han utbildade sig vid Royal Aca- år senare. Han var fascinerad av I - De två akvarellerna har vi demy of Arts. ljusets inverkan på fôremålen och t kommit över i antikvitetsaffá¡er i molniga himlar älskade han. På Stockholm. Det andra motivet HEMRESA samma gång var han ändå ett finns i två exemplar och ingå,r slags realist och mycket nog- Elias specialitet var också i Vitterhetsakatlemiens - Martins grann i sina avbildningar, sam- samlingar. Vi skulle gärna vilja akvareller och i England iärde manfattar Torkel Eriksson. ha dem permanent uthängda på han sig den högt uppdrivna tek- Och tack vare den gamle Elias stadsmuseet. Men det vågar vi nik som utvecklats där. Han gifte Martin kan helsingborgarna fort- inte eftersom akvareller har en sig också under englandsvistel- farande studerb Stortorget anno tendens att blekna i dagsljus, sen. Tillsammans med sin bror 1782. Det är väl inte heller ute- förklarar Torkel Eriksson. Johan Fredrik som gjorde gravy- slutet att stadsplanerarna kan få rer hade han stora framgångar. - I Èamband med Helsing- inspiration av att granska hans borgs 90O-årsjubileum 1985.tän- I en PM till Gustav III 1780 akvaraller. Tråd längs torget vore ker vi i alla fall ordna en utställ- begärde han dock pengar till en t.ex. lngen dum idó. ning om Helsingborg i konsten hemresa. Han försökte också in- och då ska vi också visa Elias lressera kungen för en planerat Martins akva¡eller. stort grafiskt verk. De konst- och historietõrstan- Elias Martin skulle "företaga Jonae Nilseon