Inrikesflygets Förändringar
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
INRIKESFLYGETS FÖRÄNDRINGAR TRENDER OCH BEHOV Kontaktperson: Jean-Marie Skoglund, [email protected] Telefon 011-415 21 82 Transportstyrelsen, 601 73 Norrköping INRIKESFLYGETS FÖRÄNDRINGAR 3 SAMMANFATTNING Finanskrisen som inleddes hösten 2008 har fått kraftiga åter- Inrikesflygets marknadsutveckling uppvisar ett antal tydliga verkningar på samhället. Inom flyget, inte minst i inrikes- trender: Antalet aktörer ökar, SAS marknadsandel minskar och trafiken, har man drabbats av en kraftigt minskad efterfrågan. passagerarna blir färre. Under perioden 2001–2008 tappade Det finns därför stor anledning att på nytt följa upp utveck- inrikestrafiken 1,2 miljoner passagerare. Enligt statistiken för lingen inom inrikesflyget. de första sju månaderna 2009 håller den negativa trenden i sig. Under senare år har nya former av flygbolag etablerats Mycket har hänt sedan Luftfartsverket (LFV) i november på marknaden. Av dessa har flygreseorganisatörerna fram- 2001 lämnade rapporten Inrikesflygets marknadsförutsättningar – gångsrikt tagit marknadsandelar, medan lågprisflygbolag Åtgärder för att förbättra konkurrensen till regeringen. tendrar att ha en kort livslängd. Den här uppföljande rapporten syftar till att: De senaste decenniernas två allvarliga, globala kriser hade båda bakomliggande ekonomiska orsaker, även om Kuwait- • beskriva inrikesflygets utveckling sedan år 2000 kriget blev den utlösande faktorn vid den första och terror- • beskriva inrikesflygets nuvarande verksamhetsförut- attentaten i september 2001 startskottet för den andra. sättningar Gemensamt för dessa kriser är att de ledde till en långvarig • bedöma vilka konsekvenser den reviderade transportpolitiken nedgång i inrikestrafiken, en nedgång som man i efterhand kan få för inrikesflyget aldrig återhämtat sig ifrån. Det finns därför anledning att tro • bedöma vilka huvudsakliga utvecklingstrender som kommer att inrikesflygets utveckling följer samma mönster genom att forma inrikesflygets utveckling på kort och på lång sikt den nuvarande konjunkturnedgången. Prognosen visar en • föreslå eventuella åtgärder för att påverka en utveckling nedgång på 10 procent under både 2009 och 2010, därefter av inrikesflyget mot de transportpolitiska målen. väntas en försiktig vändning uppåt men inte till samma nivå som 2008. Ett omfattande lagstiftningsarbete inom EU:s luftfarts- område har tillsammans med transportpolitiska beslut på När företrädare för flygbolagen ger sin syn på inrikes- det nationella planet bidragit till att skapa ändrade förut- flygets verksamhetsförutsättningar framkommer bland annat sättningar för inrikesflyget. Bland annat har luftfartsskyd- att SAS nedläggning av linjer skapar möjligheter för andra det stärkts, liksom passagerarnas rättigheter. Nya transport- operatörer men att konkurrensen är tuff och lönsamheten politiska propositioner har ställt upp delvis nya målbilder att generellt sett dålig. Långa avtal för personal och maskiner arbeta mot. I den senaste från 2008 föreslås en förenklad gör att det tar tid att anpassa kostnadsläget vid en konjunktur- målstruktur, bland annat i avsikt att underlätta beslutsprocess, nedgång. EU:s regelverk uppges också vara kostnadsdrivande. styrning och uppföljning. Passagerarna har blivit mer miljömedvetna men ytterst sett är priset den avgörande faktorn. När det gäller framtids- I en uppföljning av inrikesflygets utveckling i förhållande utsikterna förutspår man en minskning i antalet flygplatser, till de transportpolitiska målen under 2000-talet framgår att en bibehållen konkurrenskraft på längre sträckor men en situationen har försämrats avseende delmålet Tillgänglighet, ökad konkurrens från bil och tåg över kortare avstånd, en medan utvecklingen beträffande Kvalité, Säkerhet och Miljö fortsatt minskning i trafiken totalt sett och en övergång till har varit tillfredsställande. Under perioden har även en över- mindre flygplanstyper. syn av det framtida svenska flygplatssystemet gjorts. Med utgångspunkt i det arbetet fattade regeringen i slutet av Det ekonomiska läget är bekymmersamt för flygbolagen. 2008 beslut om att staten bör tillhandahålla ett basutbud av Underprissättning från ett antal lågprisflygbolag har gjort det flygplatser, i nuläget tio, för att säkerställa god interregional svårt för övriga bolag att ta ut priser som motsvarar verkliga och internationell tillgänglighet. Vid ett antal flygplatser kostnader. Under 2008 ökade också bolagens driftkostnader. kommer LFV att lämna över huvudmannaskapet till lokala Kapitalkostnaderna minskade däremot då efterfrågan på och regionala aktörer. flygplan har dämpats. Ett flertal avgifter har de senaste åren lagts till flygbolagens kostnadsmassa, något som kritiserats från flygbolagens sida. 4 INRIKESFLYGETS FÖRÄNDRINGAR För flygplatserna präglas de ekonomiska förhållandena av De åtgärdsbehov som nu är aktuella och som lyfts fram i påtagliga stordriftfördelar, endast en handfull av de flygplatser denna rapport går i korthet ut på att: som har inrikestrafik går med vinst. • Konkurrensutvecklingen inom och mellan trafikslagen Marknaden för inrikesflyg har i de nordiska länderna en lik- bör redovisas och ett fortsatt upprätthållande av sunda artad struktur med ett dominerande flygbolag och ett fåtal konkurrensvillkor inom inrikesflyget bör fortlöpande aktörer totalt sett. I rapporten presenteras en jämförelse av följas upp. situationen på den svenska, norska och finska inrikes- • Konsekvenserna av vissa kapacitetsbegränsningar på marknaden. Den norska gynnas av landets topografi, följ- Arlanda och Bromma ska belysas. aktligen är också det norska inrikesflyget betydligt större än • Konsumenterna bör förses med förbättrad och mer sam- det svenska och finska. stämd information om samtliga trafikslag med avseende på utbud, priser, miljöpåverkan med mera. Flyget och dess miljöpåverkan har stått på agendan i flera • Det nationella och internationella regelverket kan harmo- sammanhang under de senaste åren. Kraven på ett aktivt niseras bättre och en viss regelförenkling på nationell nivå arbete för att minska de klimatpåverkande utsläppen från är önskvärd. flyget ökar. Idag används och diskuteras olika typer av styr- • Den gemensamma avgiften för luftfartsskyddet (GAS) medel, och från och med 2012 omfattas flyget av EU:s han- bör utvärderas och incitamentet till kostnadseffektivitet delssystem för utsläppsrätter. För närvarande står inrikesfly- förstärkas. get för två procent av de totala utsläppen från den svenska • Vilka konsekvenser har de ökade kraven på säkerhets- transportsektorn, och trots att flygets miljöpåverkan inte har kontroller, och hur de operativa säkerhetslösningarna på förändrats snabbt under senare år, har allmänheten anmärk- respektive flygplats utformats, bör studeras. ningsvärt snabbt fått en alltmer negativ inställning till flyget • Konsekvenserna för inrikesflyget av att staten begränsar ur ett miljöperspektiv, något som dock inte i motsvarande sitt huvudmannaskap för flygplatser till 10 basflygplatser, utsträckning kommer till uttryck när passagerarna erbjuds och ändrar förutsättningarna för driftbidrag till icke statliga möjligheter att klimatkompensera sin resa. flygplatser, bör följas upp. Till de utvecklingstendenser som förväntas prägla perioden fram till 2020 hör en krympande marknad, ett mer snabb- föränderligt utbud, fler flygplatshållare, hårdare miljöstyr- ning, ökad fokusering på flygplatsort som destination, ökad priselasticitet och minskat statligt ekonomiskt stöd till icke- statliga flygplatser. En genomgång av tidigare åtgärdsförslag som LFV läm- nade till regeringen i rapporten om inrikesflygets konkurrens- situation 2001 visar att myndigheten har fått gehör för många av de förslag som då lämnades och att utvecklingen fram till 2009 med några få undantag i stort sett följt LFV:s linje. INRIKESFLYGETS FÖRÄNDRINGAR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING ..............................................................................................................................8 1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................................8 1.2 Syfte och tillvägagångssätt .......................................................................................................................8 2 ÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR INOM TRANSPORTSEKTORN ................................ 10 2.1 Propositionen ”Moderna transporter” ...............................................................................................10 2.2 Propositionen ”Mål för framtidens resor och transporter” .............................................................11 2.3 Flygplatssystemet i förändring ..............................................................................................................12 2.3.1 Flygplatsutredningen 2007 ....................................................................................................12 2.3.2 Nationellt basutbud av flygplatser .......................................................................................13 2.4 Upphandlad trafik ...................................................................................................................................13 2.5 Förändrad luftfartslagstiftning ..............................................................................................................14 2.6 Uppföljning gentemot transportpolitiska mål 2000–2008 ................................................................15 2.6.1 Tillgänglighet och åtkomlighet .............................................................................................16