DOCSLIB.ORG

CJL Almqvist”, I Staden Mellan Pärmarna

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
CJL Almqvist”, I Staden Mellan Pärmarna juvelsmycke C.J.L. Almqvist Samlade Verk 6 Törnrosens bok Duodesupplagan. Band IV I drottningens II juvelsmycke SAMLADE VERK 6 C.J.L. Almqvist Törnrosens bok Duodesupplagan. Band IV Drottningens Juvelsmycke (1834) Texten redigerad och kommenterad av Lars Burman SVENSKA VITTERHETSSAMFUNDET III drottningens Huvudredaktör: Bertil Romberg Biträdande huvudredaktörer: Lars Burman och Johan Svedjedal Redaktionskommitté: Gunnar Broberg, Sven-Göran Malmgren, Per Rydén, Barbro Ståhle Sjönell, Tore Wretö Almqvists Samlade Verk utges i samarbete med Almqvistsällskapet. Denna volym har tillkommit med anslag från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Redaktionens verksamhet har under- stötts genom ett anslag från Magn. Bergvalls Stiftelse. Parallellt med Samlade Verk (som är den kompletta, vetenskapliga utgåvan) utger Gidlunds förlag en moderniserad urvalsutgåva under titeln Almqvists Skrifter. C.J.L. Almqvists Samlade Verk publiceras även som digitala hypertexter på Svenska Vitterhetssamfundets hemsida: http://spraakdata.gu.se/lb/vittsam/almqvist.html Abstract Almqvist, C.J.L., Törnrosens bok. Duodesupplagan. Band IV. Texten redigerad och kommenterad av Lars Burman. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet, 2002 (Samlade Verk, 6) (C.J.L. Almqvist. The Book of the Wild Rose IV. Edited by Lars Burman, Department of Literature, University of Uppsala.) Carl Jonas Love Almqvist (1793–1866) was one of the leading Swedish authors of fiction as well as a controversial radical in the religious and political debate. Svenska Vitterhetssamfundet publishes his Collected Works in 51 volumes. © Lars Burman & Svenska Vitterhetssamfundet, Stockholm 2002 Formgivning: Krister Gidlund Distribution: Almqvist & Wiksell International Printed in Sweden by Fingraf, Södertälje 2002 ISBN 91 7230 103 1 IV juvelsmycke Innehåll Inledning .....................................................................................................VII TÖRNROSENS BOK. BAND IV ................................................................ 2 Drottningens Juvelsmycke .......................................................................... 3 [Jaktslottsramen]........................................................................................... 5 Första Boken ................................................................................................ 11 Andra Boken ................................................................................................ 28 Tredje Boken ............................................................................................... 37 Fjerde Boken ............................................................................................... 49 Femte Boken................................................................................................ 57 Sjette Boken ................................................................................................. 74 Sjunde Boken .............................................................................................. 97 Åttonde Boken...........................................................................................123 Nionde Boken ............................................................................................156 Tionde Boken ............................................................................................188 Elfte Boken ................................................................................................220 Tolfte Boken ..............................................................................................254 [Efterskrift; jaktslottsramen] ..................................................................291 Varianter och kommentarer ...................................................................295 V drottningens VI inledning Inledning Drottningens Juvelsmycke utgör en korsväg i Almqvists författarskap. När romanen kom ut år 1834 fyllde författaren 41 år och hade lämnat ungdomens strävan efter ett nytt och omvälvande livssätt. Den frihets- längtande Värmlandsvistelsen låg flera år tillbaka i tiden. Nu var han rektor vid Nya Elementarskolan med siktet inställt på en professur eller en befattning som kyrkoherde. Sökandet efter en själfull livsstil i andliga sällskap – som exempelvis Manhemförbundet – var historia, liksom hans öppna swedenborgska engagemang. Ännu hade inte trumpetstötarna från det politiskt radikala 1840-talet fritt låtit höra sig. Stora delar av 1830-talet kan för Almqvists del, trots pedagogisk flit och stor litterär produktion, tyckas som en seglats över en lugn och småbor- gerlig fjärd. Men det bedrägliga lugnet hotades av omskakande händel- ser i familjelivet. I juni 1833 slöts en självmordspakt mellan Almqvists fosterdotter och en av hans goda vänner. De dränkte sig i Edsviken, kanske påverkade av Almqvists dödsmystik och religiösa förkunnelser. Almqvists songe ”Den drunknade simmerskan” ger en förtätad bild av händelsen. Även i Drottningens Juvelsmycke är mord, självmord, offer- död och hinsideslängtan centrala motiv. Liv och död, himmel och jord, oskuld och arsenik – romanen bågnar av oförlösta spänningar.1 Inte bara biografiskt utan också litteraturhistoriskt står Drottningens Juvelsmycke i en korsväg. Vid 1830-talets början lämnar Almqvist en period av spridda och ofta inhiberade publiceringsprojekt och koncen- trerar sin skönlitterära produktion till ramverket Törnrosens bok. Projek- tet genomfördes delvis på eget förlag – utgivningen var systematisk och VII inledning kontrollerad och efter de tre första häftena med Jagtslottet, Hermitaget och Hinden följde Drottningens Juvelsmycke. Romanen utgör alltså den fjärde delen i Törnrosens bok. Här ställs romantik mot realism och politik mot religion. Verket är strängt symmetriskt komponerad men utmärks samtidigt av litterär revolt och frihetslängtan. Det är paradoxalt men symptomatiskt att romanens starkaste uttryck för obundenhet och obero- ende – Tintomaras sång i skogen – är uppbyggt i strikta korsställningar. Mig finner ingen, Ingen jag finner. […] Jag ler åt alla, Alla åt mig le. (s. 171) Den romantiskt estetiska hållningen balanseras av en underström av samhällskritik och politisk revoltvilja. Sällan uppmärksammas att den Tintomara, som ställer sig så tydligt utanför kärleks-, köns- och klass- relationer, i bokens slut lämnar ett uppdrag till hovdamen Magdalena Rudenschöld. Flera gången ber hon Rudenschöld ”minnas verket”, vil- ket innebär att fördriva maktintriganten Reuterholm. Tintomara är inte bara en undflyende naturvarelse, en främmande, instinktstyrd andro- gyn på tillfälligt besök i samhället. Hon är också katalysator i revolt och samhällsförändring. På originaleditionens häftesomslag bär romanen titeln: Drottningens Juvelsmycke eller Azouras Lazuli Tintomara, Romantiserad Berättelse om händelser näst före, under och efter Konung Gustaf III:s mord. Tids- mässigt utspelar den sig under några vår- och sommarmånader år 1792. Romanen skildrar stölden av ett ovärderligt kungligt smycke och i cent- rum står den i brottet inblandade operaeleven Tintomara. Tintomara är en av den svenska litteraturens gränsöverskridare; det är osäkert om hon2 är kvinna, man eller androgyn. Den märkliga och undersköna Tintomara begår inte bara juvelstölden, utan agerar också – själv ovetande – lockfågel för Gustaf III på den ödesdigra maskeradbalen. Hon är därtill kronprinsens halvsyster (de påstås båda ha hovstall- VIII inledning mästare Munck som far) och blandas snart in i den politiska makt- kampen efter konungens död. I utkanten av mordkomplotten mot Gustaf III finns två unga office- rare: kaptenen Ferdinand och hans vän och chef, majoren Clas Henric. De uppvaktar var sin syster i en adlig familj. Den mörke och storvuxne Ferdinand är förälskad i Amanda, den något yngre, längre och förnufti- gare av systrarna, medan den vackre Clas Henric uppvaktar Adolfine, den kortare, mer oansvariga men ytterst charmerande 18-åringen. Miss- tagna identiteter i de kvällsskumma skogarna i norra Stockholm in- vecklar de fyra i ett svartsjukedrama som kulminerar med att Ferdinand och Clas Henric drar blankt mot varandra. Vid sidan av dessa aristokratiska kärleksäventyr bedrivs emellertid intriger och komplotter på högsta nivå. Drottningens Juvelsmycke skild- rar en dunkel, hemlighetsfull och konspiratorisk värld befolkad av män med maktlystnad. Hertig Karl och Gustaf Adolf Reuterholm är de ledande aktörerna i detta spel. Bådas frimuraranknytning betonas. Efter kungamordet flyr alla romanens huvudpersoner till Kol- mårdens skogar. Förkrossade och i psykiskt kaos efter det mord där deras fästmän var inblandade vistas Adolfine och Amanda på familjens gods i Östergötland. Vid Bråviken, någon mil därifrån och okända för flickorna, gömmer sig Clas Henrik och Ferdinand. Till det östgötska godset kommer också Tintomara – klädd som pojke. De fyra adels- ungdomarna förälskar sig i den androgyna varelsen och drabbas så småningom av kärleksvansinne. I en nattlig nyckelscen vid vägkorset Lindamot närmar sig alla fyra på var sin väg Tintomara. Detta är bara en av alla de gånger som ×-mönstret används. Tintomara står som en dunkel centralpunkt för allas passion och längtan. Tintomara flyr kärleken, och flykten underlättas av Reuterholms uppdykande på den östgötska herrgården. I hans sällskap anträder Tintomara resan tillbaka till storpolitikens Stockholm. Även i huvud- staden riktas passionerna mot henne. Den vilda och fria, ekorr- och rå- djursliknande gestalten skall tämjas till älskarinna åt hertig Karl och vänjas vid luxuösa slottsbudoirer. Ännu en gång flyr Tintomara. Hon låter värva sig
Load more

Recommended publications
  • Fredrika Bremer: Famillen H***
    Fredrika Bremer FAMILLEN H*** SVENSKA FÖRFATTARE NY SERIE Fredrika Bremer FAMILLEN H*** Utgiven med inledning och kommentarer av Åsa Arping SVS SVENSKA VITTERHETSSAMFUNDET STOCKHOLM 2000 Utgiven med bidrag av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Abstract Fredrika Bremer, Famillen H***. Utgiven med inledning och kommentarer av Åsa Arping. (Fredrika Bremer, The H-Family. Edited with introduction and commentary by Åsa Arping, Department of Comparative Literature, Göteborg University, Box 200, SE-405 30 Göteborg, Sweden.) Skrifter utgivna av Svenska Vitterhetssamfundet. Svenska författare. Ny serie, XXVI+242 pp., Stockholm. ISBN 91-7230-094-9 Famillen H*** (The H-Family) appeared in the second and third part of Teck- ningar utur hvardagslifvet (Sketches from Every-day Life), published anon- ymously in 1830–31. This début was an immediate success and the writer’s identity was soon revealed. Here Fredrika Bremer (1801–1865) presented the reader to a literary landscape previously unknown in Sweden. Ordinary con- temporary milieus and characters are unerringly described through a quick prose easily varying from elevated to quiet and humouristic. Alongside of and often in opposition to romanesque conventions this book offered a new kind of realistic account. For the first time Famillen H*** now appeares in a critical edition. The text, based on the first edition, is preceded by an introduction presenting the creation and reception of the novel, and is followed by a commentary. © Svenska Vitterhetssamfundet ISBN 91-7230-094-9 Svenska Vitterhetssamfundet c/o Svenska Akademiens Nobelbibliotek Box 2118, SE-103 13 Stockholm http://svenska.gu.se/vittsam.html Printed in Sweden by Bloms i Lund Tryckeri AB Lund 2000 Inledning Det är besatt, besatt, besatt! Jag tror att någon välmenande hexa har sagt hokus pokus öfver mig och min lilla bok.
    [Show full text]
  • Writing the Self Through the Transformational States of the Public
    University of Lund Peter Henning Språk- och litteraturcentrum Master's thesis Literature – Culture – Media: LIVR07 Supervisor: Eva Hættner Aurelius 2009-06-03 Writing the self through the transformational states of the public Dialogical concerns of self-writing in a study of the autobiographical work of Agneta Horn and Erik Gustaf Geijer Table of contents Introduction .............................................................................................................. 3 At the crossroads of past and present 3 Research aims and posed questions 4 Material 4 Disposition 5 A note on translations 6 Dialogue, performativity and the appropriation of identity .............................. 7 Defining the terminology of the public 7 Approaching the performative 9 Claiming identity 14 Questioning, and gaining, identity 17 The phenomena of dialogue 20 Relationality and dialogue 21 ‘Utterance’ in the Bakhtinian sense 23 From speech act, to performativity, towards dialogue 25 Dialogue as illuminated through transformational, external structures 28 Summary 31 Modes of dialogue in the seventeenth century: a study of the political publics of literature and the autobiography of Agneta Horn............................................. 33 A book-historical background 33 The poltical public and its ideological expressions 36 Self-writing and the public 38 The case of Agneta Horn 41 Selfhood in between the diverging perspectives of modernity and postmodernity 46 Searching for one’s self in the publics of literature: the circumstances surrounding Erik Gustav Geijer’s Minnen ........................................................ 49 Introductory remarks 49 Previous research, the relevancy of a new perspective 50 Rethinking Minnen 52 The formal issue of the compilational form 52 Melancholic retrospection 54 A second farewell 59 To find a self 61 An aesthetic in transition, Minnen towards the public 65 1 Summary and conclusions ...................................................................................
    [Show full text]
  • Kvinnligt Och Manligt I Malla Silfverstolpes Salong
    34 INGRID HOLMQUIST Kvinnligt och manligt i Malla Silfverstolpes salong I Malin Silfverstolpes salong dominerar den romantiska könsideologins särartstänkande, men samtidigt ges kvinnor möjlighet till en vidgad social och kulturell identitet. Både kvinnor och män får också en chans att skapa alternativa relationer och könskonstruktioner: Salongskulturen blir ett frirum mellan familjen och offentligheten. "Musik, sång, rika samtal - ljulligt roligt, så sa "preciösa" salonger härstammar den kvinn- som jag önskade alltid kunna ha det".1 Detta liga värdinnans betydelsef ulla roll, men kvin- uttalande av Malla Silfuerstolpe om den egna nor fick också andra viktiga roller i salongen, salongen säger något väsentligt om salongs- de kunde sjunga, deklamera, spela teater, skri- kulturen. Salongen representerar både konst va vers etc. Tack vare salongens "halvoffentlig- och liv, både kulturella aktiviteter och en social het" fick aristokratins och borgerskapets kvin- gemenskap som för de mest engagerade ut- nor en möjlighet till bildning och konstnärlig vecklas till en sorts livsform. verksamhet under perioder då offentligheten Salongskulturen får sin speciella karaktär av var så gott som stängd för dem.'5 att salongen är ett socialt och kulturellt rum Samtidigt som salongen inneburit en social som befinner sig mellan privatsfären och den och kulturell fristad för kvinnor, kan den knap- offentliga sfären. Den är privat genom att past kallas ett kvinnornas eget rum. Männen salongerna hålls i hem och ofta utgår från ett intog mycket framträdande positioner i sa- umgänge mellan vänner, men samtidigt öpp- longerna, precis som i samhället i övrigt. nar den sig mot offentligheten genom att fun- I den här artikeln vill jag närmare undersö- gera som ett intellektuellt och estetiskt forum.
    [Show full text]
  • The Power of Character
    THE POWER OF CHARACTER THE POWER OF CHARACTER: MIDDLE-CLASS MASCULINITIES, 1800–1900 David Tjeder Akademisk avhandling som för avläggande av filosofie doktorsexamen vid Stockholms universitet, offentligen försvaras i G-salen, Biologihuset, Frescati, fredagen den 9 maj 2003, klockan 10.00. ABSTRACT Tjeder, David, The power of character: Middle-class masculinities, 1800–1900. 320 pp. Department of History, Stock- holm University. Stockholm. ISBN 91–7265–633–6. This is a study of continuity and change in middle-class conceptions of ideal manhood. My theoretical cues are the notions of the male as an unproblematised and genderless norm, masculinity as homosocial, and George L. Mosse’s use of countertypes. Notions of passions, youth, and character were important throughout the century. If young men could learn to master the dangerous passions especially in the precarious period of youth, they would develop character. If men instead gave in to the passions, they would fall and become countertypes. Meanwhile, young men lived according to another notion, that young men should have their fling. The meaning of manhood also changed over time. In the decades around 1800, manhood meant to lead a life which would be beneficial to society as a whole. Another ideal, that of the man of the world, was founded on urbane manners as a tactic to further one’s career. By mid-century, the ideal of the self-made man came to the fore. The homosocial world of business was now seen as a good way to mould manly characters. In the last decades of the century, moralists criticized the sexual double standard and male sexuality.
    [Show full text]
  • Den Musikaliska Salongen I Falun: En Studie Av Den Borgerliga Salongen Som Pedagogisk Miljö
    Nordisk musikkpedagogisk forskning. Årbok 14 2012, 47–71 Nordic Research in Music Education. Yearbook Vol. 14 2012, 47–71 Den musikaliska salongen i Falun: en studie av den borgerliga salongen som pedagogisk miljö Juvas Marianne Liljas ABSTRACT The music salon in Falun: a study of the bourgeois salon as pedagogi- cal milieu In the article I explore the bourgeois salon as a landscape for learning. The project is directed towards the didactical functions of the salon and its importance for the spreading of pedagogical systems in Sweden. The purpose is to highlight the Munktellian salon in Falun and its relation to internatio- nal, mainly German, role models. The project emanates from German edu- cational theory with relevance for the romantical, new humanistic ideal of education. Of a certain interest are Johan Henrik Munktell´s (1804–1861) education travels (bildningsresor). Inspired by Mendelssohn´s music salon in Berlin and the early salons in Uppsala he created a salon where his daughters were educated in art and music. A letter collection from J. H. Munktell to his father J. J. Munktell in 1828–30 can be considered a unique historical material, which places the Falun salon in a continental context of culture, education and industrial pretensions. The method of the study is based on Paul Ricoeur´s hermeneutics. The narrative moments are qualified through interpretation to give the historical material a new description. Through the project, conditions that contribute to changes in the landscape of educational history are accoun- ted for. The results extend the knowledge of the early Jewish salon culture in Germany and how it has influenced general pedagogy and music education.
    [Show full text]
  • Innehåll Antiken Grekisk Litteratur
    Innehåll Antiken Grekisk litteratur HOMERISKA HYMNER * . Till Dionysos … . Till Demeter … . Till gudarnas moder … . Till Gaia, alltings moder … HOMEROS (ca f. Kr.) ur Iliaden . [I:–, –] … . [VI:–] … . [XIV:–, –] … . [XVIII:–] … ur Odysséen . [VI] … . [IX:–] … . [XI] … . [XIX:–] … HESIODOS (ca f. Kr.) . ur Theogonin … ur Verk och dagar . [–] … . [–] … . [–] … . [–] … . STRIDEN MELLAN GRODORNA OCH MÖSSEN * … ARCHILOCHOS (-talet f. Kr.) –. Fragment … TYRTAIOS (-talet f. Kr.) . Skön är en kämpes död … ALKMAN (-talet f. Kr.) –. »Bergen sova» – två översättningar … –. »Halkyon» – tre översättningar … SAPFO (-talet f. Kr.) . Konstrikt skrudade, eviga Afrodite … . Skynda, flickor, grip … –. Fragment … –. »Gudars like» – tio översättningar … ALKAIOS (ca -talet f. Kr.) . Förvirrad ser jag … . Drickom, vänner! … . Fukta lungan med vin! … SOLON (ca – f. Kr.) . Ja, jag har givit åt folket … THEOGNIS (-talet f. Kr.) . Ingen, o Kyrnos, bär skulden … –. Epigram … . Kyrnos, den fågelns skri … ANAKREON (-talet f. Kr.) . Varför flyr du mig beständigt … . Du som strövar … . Åter Eros med gyllne hår … . Månaden bär Poseidons namn! … SIMONIDES (ca – f. Kr.) THEOFRASTOS (ca – f. Kr.) . I den konstfulla kistan … . ur Karaktärer … . I som vid Thermopyle … THEOKRITOS (ca – f. Kr.) . Om du en dödlig är … ur Idyller . Såsom när Zeus … . I. Thyrsis … –. Epigram … . VI. Dafnis och Damoitas … PINDAROS (ca – f. Kr.) . XV. Adonisfesten … . Sjunde nemeiska sången … . XXX. Feber … . Första olympiska sången … KALLIMACHOS (ca – f. Kr.) . Tolfte olympiska sången … –. Epigram … . Fjortonde olympiska sången … APOLLONIOS RHODIOS (mitten av -talet f. Kr.) . Nionde paianen … . ur Argonautika … . ur Åttonde pythiska sången … –. EPIGRAMDIKTNING * … AISOPOS (ca f. Kr.) ASKLEPIADES (ca f. Kr.) ur Fabler –. Epigram … . Eken och vassrören … . Gälla cikada … . Korpen och räven … ANTIPATROS (ca f. Kr.) . Sköldpaddan och örnen … . Mjölnerskor, spar era malande händer … . Lejonet, björnen och räven … MELEAGROS (ca f.
    [Show full text]
  • %Ty Jl?Eto I&Omantictem
    •*m %ty jl?eto i&omantictem in ^canDinatoian Hettets D. JI3ptoall : - €be jReto ftomanttcfam in ^canOtnauian Hettets By 2D. jUpball Chicago, Illinois [Page Left Blank] A ptologue Man Is a Fraction J#AN is but a fraction. There is nothing which human history teaches more clear­ ly than the fact that man is insufficient to become a sum total even of his own possibilities. Man's onesidedness is appalling. It is a part of his nature. It is a part of his greatness. In most cases genius means one particular faculty overdeveloped. A great man is, therefore, a very faulty man. He is the common man very much enlarged, warts and all. Man is a cripple by nature, and even more so by education. None is born a whole man. There is no such a thing as a type in embryo. Man is never a type, but an average. Man is specialized from the start. And yet he is more nearly whole in the cradle than ever after. An 3 acorn, said Boström, is bigger than an oak. Why I Because the acorn contains more nearly all the possibilities of an oak than any fullgrown tree in the for­ est. A baby is more nearly a total man than he ever will become in any succeed­ ing season of life. Education is not summing man up but rather splitting him into so many de­ tails, leaving as man's highest attain­ ments not a total man but a residue, one chip as it were out of the original block. Education too often tends to develop man's head at the expense of his chest, his brains at the expense of his heart, his thinking quality at the expense of activity, his speed at the expense of di­ rection and safety, and vice versa.
    [Show full text]
  • Malla Silfverstolpes Memoarer
    II: l l ~:---- -~ ... <~~t.:'lL.AIiÖV~:'~ , -~ ~~ . ~-:; l '~ MALLA MONTGOMERY·SILFVERSTOLPES ((; r rI ~~:~::,~,;J t MEMOARE:R Förord. !'T(;]I'\,\ .\1: Genom snart tre generationer ha dessa anteckningar under namn af .mormor Mallas memoarer» varit den trängre familje­ kretsens käraste läsning, och då de nu utlämnas till en större MALLA GRANDINSON ., " läsekrets, torde detta föranleda en tvåfaldig undran, dels hvarför de ej bekantgjorts tidigare, och dels hvarför de nu tryckas. Redan vid öfverstinnan Silfverstolpes död år 1861 öfverlades om lämpligheten af deras utgifvande, men stannade man då, man " och man emellan, vid den åsikten, att ett femtital år borde förflyta innan de publicerades, och därför ha de hittills icke FÖRSTA DELEN , ,. lllgifvits utan endast fÖrYarats som ett heligt depositum. t~·;; ('..­ 'Tt"r.: :::;.; t tJ 1782 J HO;) " Å andra sidan uttalas i dessa minnen mer än en gång, lo.....\.. .... ~> -t. ,)' -</ :-'" iL att förf. själf gärna såge deras bekantgörande till ledning och varning för andra lika ouppfostrade sinnen som hon ansåg sitt eget i ungdomen ha varit. i A ); Il Ile\ I' I' i • L,\ (, .\ ); Hennes barn- och ungdomsår förflöto i en helt annan om­ l ! gifning än hennes senare lefnad. I och med att hon kom att t- C ( j(, I bosätta sig i Uppsala - hon var då redan gift - omlades hela ~tA:,i!~~~l \/ ~ .: ':(i(•. hennes lif, och det intresse, hvarmed hon sedan alltjämt om­ t,i . ' I ;i; '.t! fattade .den eviga ungdomens stad. och hennes öppna blick r] \ (f E~_~~\ __.__,-,\ för dess betydelse för svensk kultur gjorde henne till en känd i personlighet inom den litterära världen.
    [Show full text]
  • Efter Tegnér Tryckt Med Bidrag Från Längmanska Kulturfonden Louise Vinges Fond
    Efter Te gnérexperiment med traditionen alfred sjödin & jimmie svensson (red.) efter tegnér Tryckt med bidrag från Längmanska kulturfonden Louise Vinges fond Denna bok är utgiven inom Kriterium, ett konsortium som sakkunnig- granskar svensk vetenskaplig litteratur. Det innebär att minst två externa och oberoende sakkunniga har granskat manus och att Kriterium därefter godkänt boken för publicering. Kriterium drivs på initiativ av svenska läro- säten och har som mål att värna den vetenskapliga bokens ställning och stärka dess position i förhållande till andra vetenskapliga publiceringsfor- mer. Samtliga böcker utgivna inom Kriterium finns tillgängliga open access via www.kriterium.se. Absalon 35 Språk- och litteraturcentrum: avdelningen för litteraturvetenskap Redaktör för skriftserien: Eva Haettner Aurelius © författarna för respektive text 2018 Grafisk form: Clara Wendel Tryck: Media-Tryck, Lunds universitet, 2018 isbn 978-91-88899-07-1 (tryck) isbn 978-91-88899-08-8 (epdf) issn 1102-5522 issn 2002-2131 Kriterium (Online) doi https://doi.org/10.32882/kriterium.13 Efter Te gnérexperiment med traditionen alfred sjödin & jimmie svensson (red.) Innehåll alfred sjödin Efter Tegnér – en inledning 7 Offentligheten och traditionen alfred sjödin Brev från de döda. 21 Tegnérs mediekritiska heroid anna hultman Oskyldiga hyllningar och oanständiga förslag. 45 Tegnérs ekivoka diktning sedd i ljuset av hans diktande till damer Poeten Tegnér – tematiska och formella mönster peter henning Tegnérs cirklar 85 jimmie svensson ”Att kunna omvexla versformen efter det särskilta innehållet”. 109 Om versifikatorisk ikonicitet i Frithiofs Saga Eftervärldens Tegnér kenneth lindegren Tegnér i skaparögonblicket. 143 Gestaltningar av sambandet mellan liv och verk evelina stenbeck Värdeförhandling och poetiskt återbruk av Tegnérs dikt 179 ”Det Eviga” rikard schönström Tegnér och Lund 203 Källförteckning 211 Bilaga I.
    [Show full text]
  • Magisteruppsats, Beatrice Falk
    Malla, privat och offentligt En litteratursociologisk analys av Malla Silfverstolpes roll i romantikens Uppsala Beatrice Falk Ämne: Litteraturvetenskap Nivå: Magister Poäng: 30 hp Ventilerad: VT 2019 Handledare: Otto Fischer Examinator: Margaretha Fahlgren Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsatser inom litteraturvetenskap Innehåll Inledning 3 Teori och metod 3 Material och tidigare forskning 6 Att forma ett fält 8 Märkvärdiga Malla 11 Salongens betydelse 14 Malla som värdinna 17 Fredag 19 Materiell kultur i salongen 19 Proceduren 22 Kvinnor och män 26 Familjedynamik och erotik — Mallas män 32 Malla och moderskap 34 Melankoli och geni 37 Fosforisten 38 Reseda 41 Relationsanalys 47 Kvinnlig vänskap 49 Barndomsvänner 49 Fru Geijer 50 Kreativa Kvinnor 52 Habitus möter habitus — Analys 54 Slutsatser 57 Källförteckning 60 !2 Inledning Under 1800-talets första hälft blomstrade romantiken i Uppsala. Flera av våra framstående författare; Geijer, Atterbom och Almquist för att nämna några, var verksamma i universitetsstaden, och rörde sig i samma kretsar. En medelpunkt för många av den svenska romantikens främsta författare var Malla Silfverstolpes Uppsaliensiska hem, där hon under långa perioder “höll fredag”, det vill säga litterär salong, för en utvald skara.1 Mallas position som ekonomiskt självständig änka, och värdinna i salongen gav henne en unik ställning att utforska och utmana för tiden konventionell könssegregering vad gäller beteende, förväntningar och relationer. Malla var adlig, men valde sin krets noggrant enligt till synes helt individuella regler som inte speglade börd utan snarare talang.2 Hon förde dagbok under nästan hela sitt liv och arbetade om stora delar av den till ett halvt offentligt memoarverk som hon ofta läste stycken ur under fredagskvällarna.
    [Show full text]
  • Peter-Henning
    Peter Henning, Minne, jag, 1800. Litterär självframställning hos Atterbom, Geijer, Widerberg och Heidenstam (diss. Lund 2015) Upplaga för elektronisk publicering via Lunds universitet på http://lup.lub.lu.se, för lärosätets forsknings-, utbildnings- och biblioteksverksamhet och ej för kommersiella ändamål. Publicerad med tillstånd från Makadam förlag Tryckt utgåva finns i bokhandeln: ISBN 978-91-7061-173-5 Makadam förlag, Göteborg & Stockholm www.makadambok.se Peter Henning, I, Memory, 1800. Representations of the Self in Atterbom, Geijer, Widerberg and Heidenstam (diss. Lund University 2015) Edition to be published electronically through Lund University at http://lup.lub.lu.se, for the research, educational and library needs of the university and not for commercial purposes. Published by permission from Makadam Publishers A printed version is available through book stores: ISBN 978-91-7061-173-5 Makadam Publishers, Göteborg & Stockholm, Sweden www.makadambok.se Minne, jag, 1800 © Peter Henning & Makadam förlag 2015 · www.makadambok.se minne, jag, 1800 Minne, jag, 1800 © Peter Henning & Makadam förlag 2015 · www.makadambok.se Minne, jag, 1800 © Peter Henning & Makadam förlag 2015 · www.makadambok.se Peter Henning Minne, jag, 1800 Litterär självframställning hos Atterbom, Geijer, Widerberg och Heidenstam makadam förlag Minne, jag, 1800 © Peter Henning & Makadam förlag 2015 · www.makadambok.se Makadam förlag Göteborg · Stockholm www.makadambok.se Tryckt med bidrag från Per Anders och Maibrit Westrins stiftelse Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare
    [Show full text]
  • Nordisk Salonkultur. Et Studie I Nordiske Skønånder Og Salonmiljøer 1780–1850
    Titel · 1 Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 120 1999 Svenska Litteratursällskapet 2 · Författare REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Lars Lönnroth, Stina Hansson Lund: Per Rydén, Margareta Wirmark, Eva Hættner Aurelius Stockholm: Ingemar Algulin, Anders Cullhed Uppsala: Bengt Landgren, Johan Svedjedal, Torsten Pettersson Redaktörer: Hans-Göran Ekman (uppsatser) och Anna Williams (recensioner) Inlagans layout: Anders Svedin Distribution: Svenska Litteratursällskapet, Litteraturvetenskapliga institutionen, Slottet ing. A0, 752 37 UPPSALA Utgiven med stöd av Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet Bidrag till Samlaren insändes till Litteraturvetenskapliga institutionen, Slottet ing. A0, 752 37 Uppsala. Uppsatserna granskas av externa referenter. Ej beställda bidrag skall inlämnas i form av utskrift och efter antagning även på diskett i något av ordbehandlingsprogrammen Word for Windows eller Word Perfect. isbn 91–87666–16–2 issn 0348–6133 Printed in Sweden by Gotab, Stockholm 2000 186 · Övriga recensioner förs någon extra dimension med hjälp av RiVatterre och ning, men också Lennart Göthberg var starkt inXuerad Genette. Kopplingen till dem ter sig ganska långsökt. av internationella strömningar. Hos denne kritiker fanns Att recensenten på olika sätt refererar till och förhåller även ett anarkistiskt och polemiskt drag, något som kän- sig till den text han skriver om liksom till andra texter netecknade 40-talet i dess helhet, en period då Häger- som dras in som jämförelseobjekt är ju ganska självklart. ströms värdenihilism var en viktig ledstjärna. Avantgar- Att för den skull hävda att kritikens grundläggande dis- dets signum var också nyhetskravet, som ofta fördes kurs är parafraserande blir närmast en truism. Det litte- fram i Stig Carlsons kritik. raturpolitiska syftet med Vennbergs anmälan diskuterar Mats Jansson har sammanfattningsvis presenterat en och exempliWerar Jansson utmärkt på egen hand utan utmärkt studie, karakteriserad av både noggrannhet och draghjälp av RiVaterre och Genette.
    [Show full text]