Kvinnligt Och Manligt I Malla Silfverstolpes Salong

INGRID HOLMQUIST

Kvinnligt och manligt i Malla Silfverstolpes salong

I Malin Silfverstolpes salong dominerar den romantiska könsideologins särartstänkande, men samtidigt ges kvinnor möjlighet till en vidgad social och kulturell identitet. Både kvinnor och män får också en chans att skapa alternativa relationer och könskonstruktioner: Salongskulturen blir ett frirum mellan familjen och offentligheten.

"Musik, sång, rika samtal - ljulligt roligt, så sa "preciösa" salonger härstammar den kvinn- som jag önskade alltid kunna ha det".1 Detta liga värdinnans betydelsef ulla roll, men kvin- uttalande av Malla Silfuerstolpe om den egna nor fick också andra viktiga roller i salongen, salongen säger något väsentligt om salongs- de kunde sjunga, deklamera, spela teater, skri- kulturen. Salongen representerar både konst va vers etc. Tack vare salongens "halvoffentlig- och liv, både kulturella aktiviteter och en social het" fick aristokratins och borgerskapets kvin- gemenskap som för de mest engagerade ut- nor en möjlighet till bildning och konstnärlig vecklas till en sorts livsform. verksamhet under perioder då offentligheten Salongskulturen får sin speciella karaktär av var så gott som stängd för dem.'5 att salongen är ett socialt och kulturellt rum Samtidigt som salongen inneburit en social som befinner sig mellan privatsfären och den och kulturell fristad för kvinnor, kan den knap- offentliga sfären. Den är privat genom att past kallas ett kvinnornas eget rum. Männen salongerna hålls i hem och ofta utgår från ett intog mycket framträdande positioner i sa- umgänge mellan vänner, men samtidigt öpp- longerna, precis som i samhället i övrigt. nar den sig mot offentligheten genom att fun- I den här artikeln vill jag närmare undersö- gera som ett intellektuellt och estetiskt forum. ka hur salongens könsstruktur konstrueras. Salongen kan vara smakdomare och normsät- Min utgångspunkt är en konkret kontext, Malla tare, fungera som plantskola för nya konstnär- Silfverstolpes salong, som ideologiskt och kul- liga begåvningar eller erbjuda en publik för turellt främst tillhör den romantiska perio- mer etablerade kulturpersonligheter. Den är den. Jag frågar mig vilka konstruktioner av också ett forum som utvecklar och reflekterar kön som förekommer och på vilket sätt de skil- över den sociala gemenskapen mellan män- jer sig från de gängse under den romantiska niskor. En central del av dess estetiska och perioden. Erbjuder salongens halvoffentliga intellektuella verksamhet är att skapa psykolo- rum möjligheter till nya relationer mellan gisk sensibilitet och människokunskap. I sa- män och kvinnor och mellan kvinnor och longen pågår en "privatpersonernas självupp- kvinnor? lysningsprocess" som är mycket viktig att upp- märksamma, särskilt för den som vill fokusera kvinnornas roll i salongskulturen.2 Malla Silfverstolpes salong Kvinnor och olika uttryck för den kulturellt Malla Silfverstolpe (1782-1861), Sveriges kan- konstruerade kvinnligheten är intimt förknip- ske mest kända salongsvärdinna, håller salong pade med salongen och dess utveckling. i Uppsala mellan ca 1820 och 1850. Salongens Aristokratiska kvinnor skapade i Frankrike på glansperiod är 1820-talet, då den litterära 1600-talet de salonger som brukar räknas som uppsalaromantiken blomstrar och dess främ- de första och som mönsterbildande. Från des- sta företrädare författarna och senare profes- 35 sorerna PDA Atterbom och Erik Gustaf Geijer Ibland gör hon en paus och framkastar en fråga till med sina familjer utgör salongskretsens kär- Geijer, som med rask fart tecknar stolta granar och na. Malla Silfverstolpe är inte den enda i smärta björkar. Med ett par innehållsrika ord kas- Uppsala som under den här perioden har ett tar han ett nytt l jus öfver ämnet, eller fäller en skym- umgängesliv med intellektuella och konstnär- mande fördom och gifver så en ny utsigt som en liga förtecken, både hos Geijers och hos pro- uthuggning i en skog. "Hvad säger Atterbom om fessorsfamiljen Knös finns ett salongsliknande detta?" ljuder nu den läsandes röst. Skalden far upp ur sina drömmar och utvecklar sina tankar. De gju- sällskapsliv. Särskilt mor och dotter Alida och ta ett mildt skimmer öfver föremålen såsom en Thekla Knös delar rangen av salongsvärdinnor aftonrodnads stilla glans. med Malla Silfverstolpe. Men det är hon som är medelpunkten och den samlande kraften, Efter läsningen blir det supé och sedan musik: hon är den enda som anses ha en salong i 4 "kontinental" mening. Efter måltidens slut samlas man kring pianot, och Thekla Knös, som i vuxen ålder blev förfat- den blonda flickan med det stilla harmoniska tare, tillbringade många kvällar under sin upp- väsendet sätter sig vid instrumentet. O, kunde jag växt i Silfverstolpes salong. Hennes beskrivning låta några af dessa toner ljuda, man skulle då förstå den förtrollning, som fängslade gamla och unga, av en typisk salongskväll på 1840-talet citeras när hon sjöng. Hvad som äfven intog de mindre ofta i material om perioden och kan sägas ge musikaliska, var, att hvarje sång, hvaije poem fram- en officiell bild av salongen, visa hur de som trädde helt, förklaradt, röjande sin innersta skön- förvaltade arvet efter Silfverstolpe ville se het. Mången gång var det, när förut hörda ord så salongskulturen.5 Silfverstolpes egna memoa- sjöngos, som hade poesiens ande, den förut slum- rer - ett mycket omfattande material som hon rande, med ens slagit upp sina himmelsblå ögon, var sysselsatt med under stora delar av sitt liv lyft sina vingar och sett dig in i själen. och som bara delvis finns publicerat - ger en mer sammansatt version.6 Mansdominans med komplikationer Thekla Knös skildring är charmerande, men samtidigt starkt idyll- och idealiserande i Könsstrukturen i Malla Silfverstolpes salong sin efterklangsromantiska stil. stämmer i stora drag med Thekla Knös skildring, både vad gäller kvinnors och mäns funk- Alla fredagsaftnar samlades man. Hur trefligt såg tioner i salongen och könsideologin. Roman- det ej ut, när man trädde in i detta stora väl upplys- tikens Uppsala är inte det radikala, romantis- ta rum. ( ) Vid det stora blå och livita ostindis- ka Berlin, där Rahel Varnhagen och Bettina von ka porslinsbordet susar theköket, och en blond frö- Arnim är värdinnor. I den tyska romantiken ken, värdinnans systerdotter, fyller kopparna med finns starka androgyna inslag, men i Sverige det doftande théet. Vi gå genom det angränsande dominerar den rousseauanskt-komplementä- förmaket och hälsa på lärde män och behagliga qvinnor. Från sitt lilla kabinett kommer värdinnan ra synen på kön, där manlighet likställs med oss till mötes och räcker oss handen till välkoms- intellektuell förmåga och kvinnlighet med thälsning. Hon är ej lång, men starkt byggd, och det känslomässig.' Dessa föreställningar återspeg- är någonting kraftfullt, energiskt och bestämdt i las i Thekla Knös indelning av salongsgästerna hennes rörelse. Rösten är full och ljudande, hon i "lärde män och behagliga qvinnor". På ett uttalar orden med tydlighet och eftertryck och de annat ställe antyds också en hierarki:"den in- stora mörkblå ögonen stråla af lif och godhet. tressante mannen och den älskvärda flickan' Innan du vet ordet af har har hon inledt dig i ett (min kursiv). samtal, som anslår din själs skäraste strängar, du En liknande fördelning av egenskaper efter börjar bli varm och känna dig hemma stadd. kön återkommer i beskrivningen av salongens fyra huvudpersoner, men här blir könskarak- Kvinnorna tar fram sina handarbeten, Geijer teristiken mer komplicerad. De två manliga har fått papper och penna för att rita. Vär- skalderna representerar som sig bör den intel- dinnan börjar läsa högt ur den bok som blivit lektuella förmågan, men medan Geijers ord vald för kvällen. står för "manlig" kraftfullhet, uttrycker Ätter- 36

Malla Silfverstolpe, f Montgomery, vid sybågen. Teckningen utförd 1808 av A malia von Helvig på Edeby som ägdes av vännerna Otto Magnus Munck och hans hustru Elisa Hebbe (foto: Statens konstmuéer).

boms tankar en sensibilitet som med tidens karakteriseras av stark idealisering av kvinnan, språk kan kallas "kvinnlig". Atterboms menta- som betraktas som ett högre väsen som inkar- litet tycks vara besläktad med sångerskans, nerar poesin, religionen eller kärleken. Me- som genom sin röst kan förmedla själva "poe- dan den rousseauanskt-romantiska kvinno- sins ande". uppfattningen understryker att kvinnan ska Att vara sångerska i salongens halvoffentlig- "behaga" mannen, betraktas den högroman- het är en form av kvinnligt konstnärsskap som tiska kvinnan som mannens etiskt estetiska uppmuntras under den här tiden.,s Många av ledstjärna eller musa.9 "Sångmö" och "Ideal" sångerskorna, som här Malla Silfv erstolpes sys- (med stora bokstäver!) är också de epitet som terdotter Ava Wrangel, höll också en hög stan- Agnes Geijer, Geijers dotter, använder för att dard. Skildringen av sångerskan här skapar en beskriva sin väninna Ava Wrangels roll i kvinnobild som hör hemma i vad som kan kal- salongen:"för många av de äldre och yngre las det "högromantiska" kvinnoidealet. Det manliga deltagarna i denna krets var hon det- 37

ta - besjöngs i sonetter och romancer - dyrka- rande representerar genom sin adliga bak- des hemligt och uppenbarligt."10 Men givetvis grund. Denna ger henne avsevärd auktoritet i finns beröringspunkter mellan idén om kvin- kretsen av borgerliga uppåtsträvande män nan som "behaglig" och som Ideal, i båda fal- som Geijer och Atterbom. Enligt det borger- len är hon till för att inspirera mannen. Och i ligt romantiska kvinnoidealet ska kvinnan vara salongens praktik var Ava Wrangel inte bara lyssnande och följsam, inte talande och själv- upphöjd utan också ett dragplåster som hjälp- hävdande.1 1 te Malla Silfverstolpe att attrahera de rätta unga männen till sin krets. Värdinnan ger I kontrast till den kvinnorna en chans unga sångmön fram- träder bilden av den Värdinnans starka po- äldre värdinnan - och sition i salongen ger det är med henne även andra kvinnor som det romantiska möjlighet att framträ- rollmönstret defini- da och göra sig gällan- tivt kompliceras. Vis- de. Trots att Thekla serligen finns påfal- Knös får det att låta lande moderliga drag som om kvinnorna i bilden av Malla Silf- främst är sysselsatta verstolpe - hon visar med sina handarbe- något av den omhän- ten i Malla Silfver- dertagande moderlig- stolpes salong, så beto- het som är en kärn- nar värdinnan själv de punkt i det romantis- Agnes Geijer och Ava Wrangel fångade vid "glada, lifiiga samta- ka kvinnoidealet. Sam- fortepianot av Brynolf Wennerberg. (Teckningen len mellan sina vän- tidigt har värdinnan ur Anna Lisa Liljebjörn-Geijers och Agnes Geijer- ner, samfälldt herrar en sorts chefsroll, en Hamiltons Två släktled berätta, utgiven på och fruntimmer, i lit- styrande och bestäm- Bonniers 1947.) terära ämnen". Och mande funktion, som detta är, menar hon, genom sin auktoritativa karaktär kommer i en kontrast till den manligt ledda salongen konflikt med det romantiska kvinnoidealet. hos landshövding färta i Uppsala, där herrar- Det är också påfallande att medan Ava na talar "allvarsamt" och "lagligt" om "stats- Wrangel entydigt karakteriseras av sitt "stilla, mannalifvet", medan damerna diskuterar harmoniska väsende", så är Malla Silfverstol- "tapisserisömn, mönster eller hushållning".12 pes framtoning inte bara moderlig utan också Samtal mellan män och kvinnor i intellek- "kraftfull", "energisk" och "bestämd". tuella ämnen är ingen självklarhet i sällskaps- Värdinnan är salongens centralgestalt och livet vid denna tid. Atterbom ger i sina rese- så också här. Det är Malla Silfverstolpe som minnen en skildring av salongsmiljön i Berlin dirigerar händelseförloppet, står i centrum 1817. Där noterar han förtjust att "båda könen för aktiviteterna och utgör sällskapets samlan- utan att jollra över ingenting och utan att elakt de kraft. Liksom sångerskan karakteriseras mönstra varandra, med lika mycken förtrolig- hon av sin röst, "full och ljudande", men hon het som livlighet bidraga till eget och allmänt är framför allt en talets person. Hon skapar de nöje" genom "glättigt lärorika samtal, angenä- samtal som är salongens viktigaste aktivitet ma berättelser, skarpsinniga reflexioner".13 och samvarons kitt. Både kvinnor och män deltog också tillsam- Den talande kvinnorollen är typisk för mans i andra salongsaktiviteter, som var van- salongskulturen och speciellt för värdinnerol- ligt förekommande hos Malla Silfverstolpe. len. Den har sina rötter i en gammal aristo- De läste t ex ofta pjäser med fördelade roller, kratisk kultur, som Malla Silfverstolpe fortfa- skrev tillfällesvers och skapade "tableaux vi- 38 vants" - en sorts mimiska dramatiseringar över rats, eller den mer privata nivån, de intensiva t ex mytologiska ämnen som kretsen gärna och ibland stormiga vänskapsförbindelserna. uppförde vid bemärkelsedagar. Men trots att För att få tillgång till de senare måste vi lägga kvinnorna alltså spelade en aktiv roll, kan man ännu ett rum till den "väl upplysta" salongen, inte komma ifrån intrycket att denna salong nämligen det "lilla kabinettet", platsen för vår var mansdominerad. värdinnas mer intima salongsrelationer. Dit in "D. 22 var en brillant fredag. Många herrar", stiger t ex 1823 den obestridde auktoriteten skrev Malla Silfverstolpe 1822 med en för hen- Geijer och erbjuder den överrumplade Malla ne själv och hennes samtid avslöjande formu- Silfverstolpe ett barn, dvs han försöker förföra lering.14 Kärnan i hennes krets var som fram- henne.15 Erotiken spelar en väsentlig roll i gått Geijer och Atterbom, men även andra i hennes salong, men den är helt frånvarande sin tid kända manliga akademiker och skri- såväl i Thekla Knös som andra minnesteckna- benter tillhörde den inre cirkeln. Den nu res skrifter. Aven ur Silfverstolpes tryckta me- mest kände författaren som frekventerade moarer är den bortcensurerad, något jag ska salongen var Carl Jonas Love Almqvist, som fram återkomma till. till striden kring romanen Det går an 1838 ofta kom på besök och bl a lanserade sina "Songes" i kretsen. Utöver dessa etablerade herrar mås- Alternativ livsform te också de unga männen nämnas, studenter För Malla Silfverstolpe innebär salongslivet och ofta samtidigt konstutövare, som Malla social gemenskap, intellektuell och konstnär- Silfverstolpe svärmade för och tog sig an. De lig verksamhet - sammantaget en livsform viktigaste av dessa var Per Ulrik Kernell, fram- som erbjuder ett alternativ till familjen och stående bellmanssångare, och Adolf Fredrik äktenskapet. När hon startar salongen är hon Lindblad, sedermera berömd tonsättare. 38 år, barnlös och nybliven änka. Impulsen att Kvinnorna var främst inbjudna i sin egen- skapa en salong stammar från mötet med de skap av fruar - så Anna Lisa Geijer och Alida människor som kommer att bli kärnan i Knös - eller döttrar - Agnes Geijer och Thekla salongskretsen. Dessa återuppväcker nämli- Knös. Men det hindrade inte att hustru- och gen hennes ungdomsdrömmar om vänskap dotterrollen genom salongskulturens inflytan- och kärlek mellan likasinnade, ideal som hade de kunde bytas mot en mer självständig och frustrerats i hennes äktenskap. Så här uttryck- konstnärligt skapande uppgift. Alida och er hon det i memoarerna: Thekla Knös blev själva salongsvärdinnor om än i ett mindre format, Thekla Knös blev dess- Hittills hade hon alltid sökt gifVa sig orätt, att anse utom författare och Agnes Geijer en framstå- som fantastiska drömmar sina ungdomsidealer, sina saknader och sitt begrepp af den sällhet, som ende sångerska i salongerna. Även för Anna beslägtade sinnen kunna njuta genom hvarandra. Lisa Geijer blev Malla Silfverstolpes salong en Tusende gånger hade hon sagt sig, at hon vore et stimulerande miljö, både i intellektuellt och besynnerligt undantag, en svärmande varelse, som emotionellt avseende. ingenstädes kunde finna svar och genkärlek."' Med detta lämnar vi översiktsbilden av salongen och fokuserar i stället på Malla Silf- Kontakten med de nya vännerna i Uppsala verstolpe och hennes relationer till Anna Lisa återkallar minnena från den vänkrets och Geijer, Adolf Fredrik Lindblad och Thekla salongskultur hon upplevde under sin upp- Knös. Syftet är att ytterligare fördjupa beskriv- växt på slottet Edsberg. Hon hade där en ung- ningen av salongskulturen och dess köns- domlig krets av släkt och vänner som var prä- struktur. Thekla Knös idylliserande framställ- glad av det sena 1700-talets förromantiska ning har en avgörande svaghet i att salongens stämningar. De läste, skrev och spelade teater dynamiska karaktär av halvoffentlighet inte och utvecklade, under inspiration av bl a kommer till sin rätt. Vi får varken se dess mer Goethe och Rousseau, en kärleks- och vänskaps- offentliga sida, där t ex Atterbom läser sitt kult där förtrolighet, innerlighet och själsge- sagospel Lycksalighetens ö innan det publice- menskap var centrala inslag. Memoarerna vi- 39 sar hur ungdomsmiljön ger Malla Silver- borgerliga omgivning och i den förhärskande stolpe en spirande känsla av sig själv som indi- romantiska könsideologin är kvinnans roller vid, skapar en vilja hos henne att vara någon som maka och mor en grundpelare. Själv är och att uppnå gemenskap och bekräftelse. hon också socialiserad till att leva i familj, fast- Hennes liv visar en rörelse från en salongs- än familjelivet har en något annorlunda inne- kultur till en annan, från den aristokratiska börd i den aristokratiska kultur hon represen- salongsmiljö där hon växte upp till den mer terar, där släkten betonas mer än i borgerlig- borgerliga salong som hon själv skapar. I den- heten. Detta framträder i hennes uppväxt, na utveckling förstärks det individ-orientera- som är relaterad till en släktkrets snarare än de draget hos henne. Edsbergs-salongen väx- en kärnfamilj: hon är tidigt föräldralös och er hon in i och dess bas är hennes familj och växer upp med sin mormor, moster och halv- släkt. Uppsala-salongen däremot, är hennes syster som närmaste anhöriga. Hon har alltså eget verk, där kretsen består av vänner hon personlig erfarenhet av att leva i en sorts själv har valt. gruppgemenskap, men hon verkar samtidigt ha en tidigt grundad uppfattning om en Salongen blir en alternativ livsform som fyl- naturlig familjestruktur som hon hamnat ler "hennes hjertas behof' både vad gäller per- utanför: sonliga kontakter och en kreativ miljö:"musik, sång och rika samtal". Värdinneskapet skapar en identitet där hon kan realisera sina behov Malla ansåg sig som et undantag ur den stora sam- av gemenskap utanför familjens ram. Hennes hällskedjan där familjeförhållandena sammanhålla umgänge inom kretsen är både familjärt för- länkarna. Denna ödsliga tanka låg i botten av hen- 19 troligt och svärmiskt romaneskt: familjeliv nes hjerta. finns i de täta kontakterna med familjerna Geijer, Knös och Atterbom, romantiska svär- Malla Silfverstolpe är kluven mellan individua- merier växer fram ur hennes roller som musa lism och familjeorientering, mellan viljan att och mecenat för kretsens unga män. skapa ett eget liv och kravet att leva efter givna Malla Silfverstolpes försök att leva med en familje- och släktmönster. Detta är en central krets i stället för en familj är dock långt ifrån konflikt i memoarerna. Man kan tom hävda problemfritt. Det finns visserligen lyriska skil- att det är den som gör henne till memoarför- dringar av hur salongslivet kan vara helt till- fattare, eftersom det är under det första, in- fredsställande - "nog" - som hon uttrycker tensiva livet med salongskretsen som skrivandet. Speciellt gäller det de tidiga åren på 1820- det kommer igång - den utlösande faktorn är talet, då kretsen är ny och samvaron för hen- svärmeriet för Kernell och hans plötsliga död nes del intensifieras av svärmeriet för Ker- i tuberkulos. Dessa händelser aktualiserar nell:"Vid hvarje tanke, som lästes, var hon hennes annorlunda position och inspirerar säker att möta den behaglige Kernells blickar, henne till att skriva om sin "underliga erfa- 0 som då alltid sökte hennes".1' Men ofta visar renhet", som hon själv säger.- Memoarernas hon sig också osäker över salongslivets gemen- vittnesbörd blir ibland en eländesbeskrivning skap. En fredag i december 1823 reflekterar - hennes situation är sårbar. Men det blir ock- hon över att vännerna som nyligen varit "främ- så spännande, eftersom hon i sin kluvna kvin- mande" för henne, nu är henne "allra kärast". noidentitet kan framstå som en både modern Tanken ger henne inte trygghet utan en käns- och kämpande kvinna. la av förgängelse och oro inför framtiden: Allt var blott lån - vansklighet! Malla själf var ju Intrikat blandning blott en liten episod i hvar och en av dessas lef- av privat och offentligt nadshistoria. ls 1 memoarerna visar sig salongslivet ofta vara De män som är viktigast för Malla Silfverstolpe en bräcklig grund för Malla Silfverstolpes för- i salongskretsen är Geijer, Kernell och Lind- sök att skapa ett annorlunda kvinnoliv. Fa- blad. Geijer är den store auktoriteten, som miljelivet är basen för det sociala livet i hennes hon samtidigt klär av in på bara kroppen när 40

Carl Johan Ljunggren, Salongsinteriör, akvarellerad teckning. (Foto: Statens konstmuseer)

hon beskriver hans erotiska närmanden eller Adolf Fredrik Lindblad (1801-1878) blev beklagar att han ska "behöfVa fuktas för att rätt med liden en av 1800-talets främsta komposi- komma från det torra", dvs att han har svårt att törer i Sverige. Mest känd blev han för sina vara intressant i nyktert tillstånd.-1 Kernell är många sånger, men hans produktion omfattar hennes musa: en renhjärtad, för tidigt bort- även opera, symfonier och kammarmusik. När gången yngling, som hon behandlar med sam- han 1823 gör entré i Malla Silfverstolpes ma idealiserande dyrkan som männen riktar salong är han ännu okänd, obemedlad och mot Ava Wrangel. tämligen oskolad. Hans bakgrund är synnerli- Lindblads betydelse för Malla Silfverstolpe gen enkel. Fadern var okänd och hans mor var är svårare att snabbt fixera, eftersom han tro- bara 16 år när han föddes. ligen är den man i kretsen som betytt mest för Malla Silfverstolpe fattade genast tycke för henne. Relationen visar å ena sidan på den den begåvade och stilige unge mannen. Han intrikata blandningen av privat och offentligt sjöng med en "egen ton som hon aldrig hört" i salongens halvoffentlighet, å andra sidan är och "den svarta fracken klädde honom så väl, den ett uttryck för en kontakt mellan man och håret, på sned kammadt, var ej likt någon kvinna som är möjlig i salongskulturen, men annans", skrev hon entusiastiskt efter deras som svär mot det omgivande samhällets nor- första möte.22 mer. Dessutom är Lindblads karriär ett tydligt Tack vare henne kommer Lindblad in i exempel på vad en man kan uppnå i salongen. Uppsalas musikliv och börjar musicera flitigt 41

med Geijer. Dessutom - och det är viktigare - Som jag visat är naturligtvis tillgivenheten ordnar hon ett stipendium åt honom för stu- dem emellan sammanvävd med relationen dier i Tyskland och Frankrike. Hon underlät- mellan värdinnan och hennes protegé. Vän- tar också hans inbrytning i det tyska musiklivet skapen kan ses i ljuset av värdinnans auktori- genom att ta honom med på den tyska resa tet och makt och den unge mannens karriär- som hon själv företog tillsammans med Geijer behov och manliga könsmakt. Men det förkla- 1825-26. Lindblad får genom henne en intro- rar bara delar av förhållandet, eftersom det duktion till Berlins salonger, där flera av hans finns tydliga inslag av en mer jämlik, jag-du- visor framförs och så småningom blir utgivna, orienterad relation mellan dem. De uppfattar översatta av hennes nära väninna, författarin- t ex varandra som syskonsjälar eftersom båda nan och salongsvärdinnan Amalia von Helvig. I ser den andre som en intensiv och känslig per- Berlin träffar han också kompositören Felix son. Lindblad utnämner Malla Silfverstolpe Mendelsohn, som blir både en inspirationskälla till den enda "varma" människa han träffat. och en nära vän. Sammantaget har mötet med Hon i sin tur fascineras av att han som en "ter- den tyska och senare franska musikkulturen mometer" registrerar allt som händer i sin en avgörande betydelse för Lindblads framtid, omgivning: "intet gick förloradt för hans fina eftersom hans musikaliska kunnande vidgas känsla, hans skarpa uppfattning, och hon både teoretiskt och praktiskt på ett sätt som märkte mången gång huru fint han förstod hade varit omöjligt i Sverige. henne". 24 Den offentliga sidan av relationen mellan Men de tycks inte bara ha haft en känslo- Malla Silfverstolpe och Adolf Fredrik Lind- mässig utan också en intellektuell gemenskap. blad är typisk för salongskulturen: att vara För Lindblad är Silfverstolpe inte bara "varm" värdinna innebär ofta att vara mecenat och utan också "vaken ' (min kursiv) och aldrig "in- den typiske protegén är en begåvad ung man different".-' Han jämför henne i det sam- med lägre social ställning. Värdinnerollen för- manhanget inte bara med sig själv utan också utsätter oftast vissa materiella och kulturella med Almqvist! Hon å sin sida menar att han är resurser, god ekonomi och dessutom gott sym- "den intressantaste av alla människor".26 boliskt kapital i form av hög social börd och goda förbindelser. Värdinnan har också ofta Familjeideologin ifrågasatt auktoritet genom högre ålder: Malla Silfver- stolpe är 19 år äldre än Lindblad, när de träf- Även för den privata sidan av förhållandet fas första gången är hon 41 och han 22. mellan Malla Silfverstolpe och Adolf Lindblad Den privata sidan av förhållandet mellan kan man hitta mönster i en annan, äldre dem är en intensiv och tidvis passionerad vän- salongskultur. Den preciösa salongsvärdinnan skap, som varar ända till hennes död 1861. Madeleine de Scudéry (1608-1701) inledde som Särskilt under den första tiden finns uppen- 45-åring ett svärmiskt förhållande till en 28- bara erotiska inslag i deras förhållande, trots årig man, och markisinnan du Deffand (1697- att Lindblad redan då är förlovad. När han 1780), likaså berömd salongsvärdinna, sägs i 1828 gift sig och flyttat till Stockholm blir det sjuttioårsåldern ha haft en romans med den en mer normaliserad, men fortfarande emo- 48-årige Horace Walpote.-' Det som skiljer Silf- tionellt laddad vänskap. Från tiden för hans verstolpe och Lindblad från dessa är att de flyttning till Stockholm 1860 finns 168 brev befinner sig i en annan ideologisk kontext, bevarade.Tyvärr finns inga brev från Malla där ett erotiserat vänskapsförhållande mellan Silfverstolpe kvar, men det otryckta original- en äldre kvinna och en yngre man betraktas manuskriptet av hennes memoarer ger inblick som onormalt. i förhållandet. I den utgivna, kraftigt redige- Både Malla Silfverstolpe och Adolf Lind- rade versionen är den erotiska relationen blad visar sitt beroende av familjeideologin effektivt bortcensurerad. Kanske inget att för- genom att försöka ge sin vänskap prägeln av vånas över med tanke på att redigeringen är förhållandet mellan mor och son. För båda gjord av Lindblads dotter! tycks det tolkningsmönstret bli ett sätt att 42 uttrycka närhet, ömhet, beroende och att sam- mängden av tilltalsord: 'Vad skall jag egentli- tidigt hålla erotiken under kontroll. Hon gen kalla dig", skriver han plötsligt i ett brev.33 framhåller sin "moderliga kärlek", som hon När Lindblad tänker sig SilfVerstolpe som en karakteriserar som "oegennyttig" och "ren". auktoritativ fadersgestalt, gör han ett radikalt Den erotiska dimensionen av relationen pro- brott med romantikens komplementära sär- jicerar hon på Lindblad - hon lyckas alltså inte artstänkande. I stället ansluter han sig till det helt förtränga den! - som anklagas för att inte androgyna idealet, som i Sverige främst före- som kvinnan förstå "den rätta, himmelska kär- träds av Almqvist. Det ger Malla Silfverstolpe leken".28 Det finns dessutom ett mindre argu- en överraskande släktskap med Almqvists menterande plan i hennes framställning, där gäckande gestalter Tintomara och Amorina! hon både uttrycker skamkänslor och uppen- Även i jämförelse med Almqvist (som var en bar förtjusning över erotiken. Det senare kan nära vän) framstår Lindblad som unik, ty mig studeras i följande citat ur memoarerna: veterligen har Almqvist aldrig framställt kvinnan som en fadersgestalt. ...hennes hjerta klappade mot hans hand, som sag- ta förflyttade sig från fönsterposten till hennes hjerta-som klappade starkare! - Skulle hon skjuta bort Utvecklande korrespondens denna vänliga hand? - hon gjorde det icke - utan lutade sig tryggt mot den".-5' Anna Lisa Geijers brev till Malla Silfverstolpe ger många exempel på salongens betydelse Det är typiskt för Malla Silfverstolpe att hon för en kvinna. Dels hänvisar hon ofta i positi- bryter mot familjeideologin i de handlingar va ordalag till de konstnärliga och intellektu- som hon återger i memoarerna, medan hon ella aktiviteterna, "fredagarna" är hennes "ve- ofta håller fast vid den i sin mer reflekterade derquickelsedagar", anser hon. '1 Dels växer argumentation. Hon kan också sakligt konsta- det fram en nära vänskap mellan de båda kvin- tera sin "passion" för Lindblad och jämföra norna som ger Alisa Geijer (som hon kalla- den med sin "andliga" kärlek för Kernell.30 des) "ett eget rum", där hon handlar, tänker Vid ett tillfälle tar hon också klart ställning för och känner annorlunda än i familjelivet. sina rättigheter som individ gentemot famil- Liksom i fallet Lindblad framträder närhe- jens krav. När systern anklagar henne för att ten även i den här relationen tydligast i origi- prioritera Lindblad genmäler hon stolt att nalmanuskriptet och deras brevväxling. Inte hon "förbehållit sig att fri och oberoende (...) bara Malla Silfverstolpes kontakter med män söka den näring för själ och sinne som hon är nedtonade i de tryckta memoarerna utan behöfde och tyckte sig ha rättighet till. Det var också de med kvinnor! När det gäller kvin- en 'emancipation', som hon omsider erkänt norna rör det sig inte om någon moralisk cen- vara nödvändig."31 sur utan beror troligen på att de har bedömts Lindblad hanterar familjemönstret annor- som mindre intressanta. Det är de "stora" lunda. Det tycks vara en hjälp i hans försök att männen som får dominera i memoarerna och förstå Malla Silfverstolpe som person och de blir också skildrade med vederbörlig re- framträder i alla de tilltalsord han använder spekt! för henne i sina brev. Oftast är hon moders- I kontakten mellan Malla Silfverstolpe och gestalten som han familjärt kallar för Mutt, Alisa Geijer är samtalet och brevskrivningen efter tyskans Mutter. Själv är han sonen, "lydi- centrala - båda kommunikationsformer som ge Adolf", "snälle Adolf". Så småningom blir odlas i salongskulturen. Samtalen tycks främst hon "mormor Malla", och han "gamle Adolf". vara förtroliga. Alisa Geijer utnämner Malla Men en gång kallar han henne överraskande Silfverstolpe till sin speciella hjärtevän och "Pappa"! En "ej alldeles oförtjänt titel", säger uttrycker ständigt längtan till "ensamheten" han utan att förklara närmare, men det verkar med henne i "CabinettsofFan".35 I breven handla om auktoritet.32 Samtidigt är hon ock- framträder också en intellektuell och kritisk så hans "älskade vän" för vilken han är "evigt dimension. Där ägnar de sig tillsammans åt din". Intressant är att han själv kommenterar den "privatpersonernas självupplysningspro- 43 cess", som jag inledningsvis hävdade var typisk hon här till Geijers likgiltighet för sina söner: för salongskulturen. "Skulle det ej också kosta på dig att aldrig se Det hetaste ämnet i Alisa Geijers brev är den honom sysselsätta sig med sina Söner?" skriver romantiska kärleken. När hon läser väninnans hon retoriskt.38 Överhuvudtaget är hennes påbörjade memoarer, inspireras hon t ex till kritik av manligheten och av sin make mycket att analysera sitt äktenskap och sina förlorade mer framträdande i breven till väninnan än i illusioner om kärleken. Så här beskriver hon den levnadsteckning hon skrev mot slutet av den första tiden som gift: sitt liv och som senare publicerades. Där be- römmer hon Geijer på alla upptänkliga vis Det var ett slags ansvar att känna mig den lyckligas- och intar själv den ödmjuka hustruns roll: te hustru och mor och vara tacksam därföre - och jag orkade ingen af delarne eller rättare illusionens Jag vet bättre än någon, huru mycket det felades och excaltationens vingar voro klippta - och det mig för att vara en rätt värdig hustru åt honom, hvarefter mitt längtande älskande hjerta som flicka men jag tröstar mig alltid med hans ömma försäk- klappade och led tyckte jag alltid ännu var et oup- ringar om att just de egenskaper, som jag tyckte hunnidt mål och en fåvisk fantasie.3'1 felades mig, hade ej passat för hans trevnad och lycka. 39 Vid ett annat tillfälle är det en skrift om "flick- ors uppfostran" som utlöser diskussionen om Från salongskulturen kärleken. Alisa Geijer menar sig av egen erfa- till offentligheten renhet veta att en alltför skyddad uppväxt med för mycket romanläsning leder till en roman- Alisa Geijer kommenterar ofta själva skrivpro- tisk "förgudning" av kärleken och mannen. cessen och vad den betyder för henne. När Själv förstod hon först i sitt äktenskap att man- hon till en nära vän får skriva ned sina "inner- nens kärlek ej motsvarar kvinnans i "ömhet, sta tankar", känner hon sig "sjelfsvåldig" på ett trohet och fördragsamhet" och att även hos de sätt som annars bara är möjligt för "snillen" "bästa" män finns "falskhet" och "ljumhet". I eller "artister".40 Närheten till Malla Silfver- det här sammanhanget accepterar Alisa stolpe blir också en hjälp när skrivandet känns Geijer det hon ser som mannens brister ge- utmanande. Om sin "lunta" om romantisk nom att förstå dem i relation till den polära, kärlek säger hon att det är första gången som romantiska könsordningen. Mannen varken hon "bjudit till att så der på papper reda" sina kan eller bör älska som kvinnan, menar hon, tankar. Uppgiften har underlättats av att hon hans uppgift är att vara "Medborgare, Veten- tyckt sig "tala alltsammans" till väninnan i viss- skapsman, Menniskjovän"! Den kvinna blir het om att hon "godhetsfullt uptager" det hon olycklig som inte kan lära sig den läxan utan velat uttrycka.41 vill "bestämma graden af sin trofasthet och till- 1 salongskulturen finns en tät förbindelse gifvenhet" för mannen "efter hvad han deraf mellan vänskap, talande och skrivande som skänker henne". Hennes försvar för det förefaller särskilt viktig för kvinnor. Både hos romantiska särartstänkandet får här också Alisa Geijer och Malla Silfverstolpe får salong- hjälp av en kristen diskurs: kvinnans behov av ens rörelse från tal till skrift också en förläng- ömsesidighet i kärlek är "egoism", i stället ning som pekar mot det offentliga skrivandet. måste kvinnan acceptera "försakelsen", lära Alisa Geijers levnadsteckning kan nämnas 3 sig "kyssa riset". ^ här, men tendensen är tydligast hos Malla Trots dessa nästan masochistiska självankla- Silfverstolpe som arbetar seriöst med sina me- gelser förmedlar Alisa Geijers brev en stark moarer under merparten av sitt vuxna liv med implicit kritik mot den romantikens Store en ihärdighet som tyder på en vilja att nå Man som Geijer inkarnerade i Uppsala. Hon offentligheten. Dessutom deltar hon i den lit- kan dessutom vara helt explicit och deklarera terära fejden kring Almqvists Det går an med att stora naturer saknar behov av "kärlek och kortromanen Månne det går an ? (1840). meddelande", eftersom de "hafva så nog af sig Den som fick äran att på allvar ta steget från sjelfVa". Utöver sina egna besvikelser hänvisar salongsskrivandet till offentligheten var Thekla 44

Knös, som 1851 belönades med Svenska aka- dra sidan ger den utrymme för alternativa demiens stora pris för diktcykeln "Ragnar könskonstruktioner och förhållningssätt. Mal- Lodbrok". Hon hade då gått i "salongsskola" la Silfverstolpes salong är präglad av den sedan barndomen och successivt avancerat romantiska könsideologins särartsfilosofi och från uppmärksam observatör till uppskattad mansdominans, men samtidigt skapar salong- författare av tillfällesdikter och dramatiska ens struktur möjligheter till brott mot den tablåer. Förloppet dokumenterar hon själv i rådande ordningen. dikten "Det satt ett barn i dina vittra salar", Värdinnans starka position utmanar mans- som hon dedicerade till Malla Silfverstolpe i hierarkin och normerna för kvinnlighet och samband med publiceringen av sin första dikt- genom hennes inflytande får även andra kvin- samling 1852. nor en chans att avvika från den förväntade Idéhistorikern Elisabeth Mansén, som skrivit könskonstruktionen. Avvikelsen kan beskrivas sin avhandling om Thekla Knös, visar i en som en rörelse bort från en familjeidentitet i ännu opublicerad uppsats hur salongen prä- riktning mot en mer mångfacetterad, indivi- glar hennes författarskap både som konkret dualiserad kvinnoidentitet. Hustrur och dött- miljö och litterärt motiv. I salongsmiljön rar utvecklas genom salongskulturen till skri- utvecklas hennes etiska och estetiska ideal, där benter och sångerskor. Salongen ger också tränas och uppmuntras hon som författare in öppningar för kritiskt tänkande (Alisa Geijer) spe, och genom den får hon som publicerad och alternativa relationer (Malla Silfverstolpe skribent en högt kvalificerad publik och och Adolf Lindblad). bedömningsinstans. Salongen ger också ska- I detta sammanhang har också salongens pande inspiration och litterärt stoff. Hennes karaktär av halvoffentlighet stor betydelse. första prosaverk Elfuomas qvällar (1852) är en Historiskt sett har salongen ofta haft prägeln nyckelroman i sagans form, där Malla Silf- av ett "frirum" med en kulturell position mel- verstolpe framträder som den temperaments- lan familjens och offentlighetens normer.43 fulla älvadrottningen Titania.42 Ibland är salongens familjekritiska dimension Thekla Knös är inte heller ensam om att mycket stark, som hos preciöserna eller i de vara salongskulturens framgångsrika dotter. tidiga tyska salongerna, som båda pläderade Inom den andra salongsgenerationen blir en för kvinnans emancipation och familjens upp- hel del kvinnor konstnärligt verksamma och lösning. Ibland är den mindre stark - som hos uppskattade, även om de inte gör karriär i Malla Silfverstolpe. Att hennes salong ändå är offentligheten. Agnes Geijer och Ava Wrangel så pass subversiv har nog mycket med hennes blev skickliga sångerskor. Agnes Geijer hade personliga bakgrund att göra. Som aristokrat dessutom litterära talanger - delar av hennes och fostrad i det sena 1700-talets mer (köns)li- dagbok har publicerats postumt. Lotten von berala klimat för hon in en delvis annan kultur Kraemer, som skrev och publicerade dikter, har i det (köns)konservativa, romantiska Uppsala. blivit mest känd för eftervärlden som grunda- Lindblads karriär avslöjar mannens privile- re av Samfundet de nio. Den andra generatio- gierade ställning i Silfverstolpes salong. A nens salongskultur kan alltså betraktas som en andra sidan visar Thekla Knös exempel att skördetid för kvinnorna, men samtidigt bör vi även en konstnärligt begåvad ung kvinna kan hålla i minnet att detta är en period då kvin- få stöd och hjälp. Självklart får männen också nor även utanför salongerna har stora konst- stimulans och inspiration genom mötet med närliga framgångar. Det gäller inte minst lit- salongens "behagliga" och dessutom intelli- teraturen, där kvinnorna dominerar romanen genta kvinnor. Samtidigt erbjuder salongen som får sitt genombrott på 1830- och 40-talet. en möjlighet för kvinnorna att hålla kvar de intressanta männen i en miljö dit de själva har tillträde. Männens samhälleliga överläge ger Sa m ma njatt ning dem ofta makten även i salongen, men kanske Salongen som kulturellt rum ger å ena sidan är kvinnornas rörelse bort från vanmakten uttryck för den rådande könsideologin, å an- mer intressant att notera. 45

NOTER 2(1 Memoarer, bd 3, s 107. 1 Malla Silfverstolpes Memoarer, Bd 2, s 262. För utförli- -' Originalmanuskriptet s 2204. 22 gare uppgifter om memoarerna se nedan not 6. Memoarer, bd 3, s 82. 2 Citatet "privatpersonernas självupplysningsprocess" är 23 Adolf Lindblad till Malla Silfverstolpe 7.4. 1829. 24 från Habermas, Borgerlig offentlighet, s 44. Habermas Memoarer, bd 3, s 100. behandlar i detta verk salongen som institution och 25 Adolf Lindblad till Malla Silfverstolpe 14.4. 1835. har, trots sitt androcentriska perspektiv på offentlighe- 26 Memoarer, bd 4, s 198. ten, inspirerat min tolkning av salongen. Jag utvecklar 27 Bray, 1948, s 178; Böhmer, 1979, s 117. detta i ett opublicerat manus, "Salongsinstitutionen 28 Originalmanuskriptet s 2144, 2159. och dess historia", tänkt som första kapitlet i den bok 29 Originalmanuskriptet, handskriften, 9.4.1824. som ska bli resultatet av mitt forskningsprojekt "Kvinn- 30 Memoarer, bd 4, s 170. ligt och manligt i den svenska romantikens salongskul- 31 Ibid bd 4, s 175. tur", finansierat av FRN. 32 Adolf Lindblad till Malla Silfverstolpe 21.2. 1832. 3 För en utförligare salongshistorik som tar fasta på kvin- 33 Ibid 20.7. 1848. norna se Holmquist, Romantikens kvinnor, s 33-37 och 34 Anna Lisa Geijer till Malla Silfverstolpe, 3.11.1821. Karen Klitgaard Povlsen, Nordisk kvinnoUtteraturhistoria 35 Ibid 12.1. 1831. 2, s 16-23. 36 Ibid 7.1. 1836. 4 Enligt Anna Hamilton Geete, Geijers dotterdotter och 37 Ibid 1-8.8. 1836, jfr 30.8. 1834. en av den uppsaliensiska salongskulturens mest kända 38 Ibid 21.4.1847. krönikörer. Se I Solnedgången, bd 1, s 106. 39 Liljebjörn-Geijer, op cit, s 147. 5 Thekla Knös, Efterlämnade anteckningar, s 52-53. 4(1 Anna Lisa Geijer till Malla Silverstolpe 21.2. 1847. 6 Malla SilfVerstolpes Memoarer utgavs postumt i fyra 41 Ibid 15.8. 1836. delar 1909-11 av Malla Grandinsson, som gjorde en 42 Mansén, "Ett barn av salongskulturen", s 1-3, 17-18. Jfr mycket omfattande bearbetning och förkortning av det Mansén, Konsten att förgylla vardagen. Thekla Knös och ursprungliga manuskriptet. Jag kommer här att använ- romantikens Uppsala, diss. Lund, 1993. da mig av både de tryckta memoarerna och av origina- 43 Termen kommer från Wilhelmy s 37. let. Detta finns i privat ägo hos friherre Fredric Rud- beck, men delar finns i maskinavskrift på KB och Riks- arkivet under titeln Malla Montgomery-SilfVerstolpes LITTERATUR memoarer, I-IV. Originalet kommer att anges som "ori- Armstrong, Nancy, Tennenhouse, Leonard, red, The Ideo- ginalmanuskriptet". När inget annat anges avses dä logy of Conduct: Essays on Literature and the History of avskriften. Sexuality, London, NY 1987. Atterbom, PDA, Reseminnen och brev, Valda skrifter, 6, utg av För en analys av de tryckta memoarerna se Fredrik Böök, Sthlm 1929. Holmquist, op cit, s 44-53. La préciosité et tes précieux, 7 Holmquist, op cit s 35-37. Bray. René, Paris 1948. Böhmer, Ursula, "Konversation lind Literatur: /ur Rolle 8 Jfr Öhrström, Borgerliga kvinnors musicerande kap 4, s 93- 128. derFrau im Französischen salon des 18.Jahrhunderts", Die französische Autorin vom Mittelalter bis zur Gegenwart, 9 1 mitt opublicerade manuskript kap II, "Kvinnlighet, utg av Renate Baader und Dietmar Fricke. Wiesbaden manlighet, skrivande under svensk romantik", försöker 1979. jag särskilja tre olika hållningar i svensk romantik, den Borgerlig offentlighet. Kategorierna "pri- roussauanska, den högromantiska och den androgyna. Habermas, lurgen, vat " och "offentligt" i det moderna samhället, Se också Qvist, Kvinnofrågan i Sverige, s 32-33. övers Joachim Retzlaff, Malmö, 1984. lOLiljebjörn-Geijer&Geijer-Hamilton, Två släktled berätta, I solnedgången. Minnen från Erik s 237. Hamilton-Geete, Anna, Gustaf Geijers sista dagar, I-IV, Sthlm 1910-14. 1 ljfr Armstrong, Tennenhouse s 42-44, 52-53. 12Memoarer, bd 4, s 127. Holmquist, Ingrid, "Att söka lycksalighetens ö: Malla Silf- Romantikens kvinnor, 13PDA Atterbom, Valda skrifter 6, s 56. verstolpe och salongskulturen", red Ahlmo-Nilsson, Borgström, Holmquist, Sthlm 1990. 140riginalmanuskriptet s 1969. Klitgaard Povlsen, Karen, "Mellan hovkultur och vardags- 151 originalmanuskriptet, handskriften, 9.1 1823. I av- rum. Salongskulturen", Nordisk kvinnoUtteraturhistoria, skriften saknas hela året 1823, samt halva 1824, antag- 2, Höganäs 1993. ligen för att Malla Silfverstolpes erotiska relationer till Efterlämnade anteckningar. Geijer och Lindblad (se nedan) behandlas där. För- Knös, Thekla, Meddelade af AH förelsescenen har en autentisk prägel och har även (Agnes Hamilton), Sthlm 1881. uppfattats så av tidigare forskare. Se Norberg, s 171- Liljebjörn-Geijer, Anna Lisa, Geijer-Hamilton. Agnes, Två 171. släktled berätta, utg av W Gordon Stiernstedt, Sthlm 1947. 160riginalmanuskriptet s 1724. Mansén, Elisabeth, Konsten att förgylla vardagen. Thekla 17Memoarer, bd 3, s 42. Knös och romantikens Uppsala, diss Lund 1993. 18Ibid, 1x1 3, s 100. Notera att Malla Silfverstolpe skriver Montgomery-SilfVerstolpe, Malla, Memoarer, Bd 1-4, utg av om sig själv i tredje person. 19 Originalmanuskriptet s 1560. Malla Grandinsson, Sthlm 1908-11. 46

Norberg, Elsa, Geijers väg från romantik till realism, Uppsala society and intellectual matters and women for the 1944. home and the emotional area. As a result of this Qvist, Gunnar, Kvinnofrågan i Sverige iS09-1846, diss Gbg division of labour a sex/gender hierarchy is formed 1960. where men and masculinity are superior. On the Silfverstolpe, Magdalena, f Montgomery, Månne det går other hand, however, structural elements of the an? Fortsättning af "Det går an", Uppsala 1840. salon, such as the dominant role of the hostess and Wilhelmy, Petra, Der Berliner Salon im 19. Jahrhundert the social and cultural position of the salon as a (1780-1914), Berlin, 1989. Ohrström, Eva, Borgerliga kvinnors musicerande i 1800-talets semi public context, offer possibilities for devia- Sverige, Gbg 1987. tions from the dominant ideology. Women are invited into Silfverstolpe s sulotl clS Otryckta källor daughters and vvives of famous male artists and aca- Geijer, Anna I.isa. Brev till Malla Silfverstolpe i "Brev från demics. They partake of artistic activities and occa- Anna Lisa Geijer till svenskar", blad 1-272, Uppsala UB. sionally develop into artists, although not always for Holmquist, Ingrid, "Salongsinstitutionen och dess histo- a public audience. Alternative personal relation- ria", bokkapitel, manus 1993. ships and gender constructions also grow out of the "Kvinnlighet, manlighet, skrivande under svensk roman- salon milieu because of its offer of a cultural room tik", bokkapitel, manus 1994. Lindblad. Adolf Fredrik, Brev till Malla Silfverstolpe, L which is situated outside of the family and the fami- 48:3: 1-4, KB. ly ideology. Mansén, Elisabeth, "Ett barn av salongskulturen: förfat- The emancipatory possibilities of the salon are tarinnan Thekla Knös", uppsats för seminarium inom connected to its historically continuous criticism of projektet "Nordisk salonkultur - et komparativt studie i the family and family-oriented gender constructs. nordiske salonmilj0er 1780-1850", finansierat av NOS- This criticism can be strong and explicit as in the H, 19950121. "précieuse" salons of 17th century France and the Silfverstolpe, Malla, "Memoirer", vol 1-6. Hos Fredric early romantic salons of Germany around 1800, Rudbeck, Salsta gård, Stora Sundby. and weaker and more implicit as in the case of "Malla Montgomery Silfverstolpes memoarer I-IY", maskinavskrift, KB. Silfverstolpe's salon. Men often profit from the salons, i e as young artists who get pecuniary as well as personal support from the hostess and other encouraging women. SuMMARY But a young woman artist can get similar help as Tliis artide discusses the literary salon as a cultural shows the example of the author Thekla Knös (1815- "room" for women and men with regard lo eman- 1880) who has been called a "daughter" of Silf- cipatory possibilities, gender constructions and verstolpe^ salon. Men's social and political power issnes of power. On the basis of the most famous make them powerful also in the salons, but wo- salon in Sweden, Malla Sifverstolpe's salon during men's use of the salon in their moves towards literary romanticism (1820-1850), the sex/gender power is therefore not without interest. system of the salon is investigated. The result shows that on the one hand Silfver- Ingrid Holmquist stolpe^ salon is strongly influenced by the domi- Department ofFeminist Studies nant romantic ideology of difference at that time. University of Göteborg This ideology advocates an idea of complementary S-41298 Göteborg separate spheres where men are responsible for [email protected]