34 INGRID HOLMQUIST Kvinnligt och manligt i Malla Silfverstolpes salong I Malin Silfverstolpes salong dominerar den romantiska könsideologins särartstänkande, men samtidigt ges kvinnor möjlighet till en vidgad social och kulturell identitet. Både kvinnor och män får också en chans att skapa alternativa relationer och könskonstruktioner: Salongskulturen blir ett frirum mellan familjen och offentligheten. "Musik, sång, rika samtal - ljulligt roligt, så sa "preciösa" salonger härstammar den kvinn- som jag önskade alltid kunna ha det".1 Detta liga värdinnans betydelsef ulla roll, men kvin- uttalande av Malla Silfuerstolpe om den egna nor fick också andra viktiga roller i salongen, salongen säger något väsentligt om salongs- de kunde sjunga, deklamera, spela teater, skri- kulturen. Salongen representerar både konst va vers etc. Tack vare salongens "halvoffentlig- och liv, både kulturella aktiviteter och en social het" fick aristokratins och borgerskapets kvin- gemenskap som för de mest engagerade ut- nor en möjlighet till bildning och konstnärlig vecklas till en sorts livsform. verksamhet under perioder då offentligheten Salongskulturen får sin speciella karaktär av var så gott som stängd för dem.'5 att salongen är ett socialt och kulturellt rum Samtidigt som salongen inneburit en social som befinner sig mellan privatsfären och den och kulturell fristad för kvinnor, kan den knap- offentliga sfären. Den är privat genom att past kallas ett kvinnornas eget rum. Männen salongerna hålls i hem och ofta utgår från ett intog mycket framträdande positioner i sa- umgänge mellan vänner, men samtidigt öpp- longerna, precis som i samhället i övrigt. nar den sig mot offentligheten genom att fun- I den här artikeln vill jag närmare undersö- gera som ett intellektuellt och estetiskt forum. ka hur salongens könsstruktur konstrueras. Salongen kan vara smakdomare och normsät- Min utgångspunkt är en konkret kontext, Malla tare, fungera som plantskola för nya konstnär- Silfverstolpes salong, som ideologiskt och kul- liga begåvningar eller erbjuda en publik för turellt främst tillhör den romantiska perio- mer etablerade kulturpersonligheter. Den är den. Jag frågar mig vilka konstruktioner av också ett forum som utvecklar och reflekterar kön som förekommer och på vilket sätt de skil- över den sociala gemenskapen mellan män- jer sig från de gängse under den romantiska niskor. En central del av dess estetiska och perioden. Erbjuder salongens halvoffentliga intellektuella verksamhet är att skapa psykolo- rum möjligheter till nya relationer mellan gisk sensibilitet och människokunskap. I sa- män och kvinnor och mellan kvinnor och longen pågår en "privatpersonernas självupp- kvinnor? lysningsprocess" som är mycket viktig att upp- märksamma, särskilt för den som vill fokusera kvinnornas roll i salongskulturen.2 Malla Silfverstolpes salong Kvinnor och olika uttryck för den kulturellt Malla Silfverstolpe (1782-1861), Sveriges kan- konstruerade kvinnligheten är intimt förknip- ske mest kända salongsvärdinna, håller salong pade med salongen och dess utveckling. i Uppsala mellan ca 1820 och 1850. Salongens Aristokratiska kvinnor skapade i Frankrike på glansperiod är 1820-talet, då den litterära 1600-talet de salonger som brukar räknas som uppsalaromantiken blomstrar och dess främ- de första och som mönsterbildande. Från des- sta företrädare författarna och senare profes- 35 sorerna PDA Atterbom och Erik Gustaf Geijer Ibland gör hon en paus och framkastar en fråga till med sina familjer utgör salongskretsens kär- Geijer, som med rask fart tecknar stolta granar och na. Malla Silfverstolpe är inte den enda i smärta björkar. Med ett par innehållsrika ord kas- Uppsala som under den här perioden har ett tar han ett nytt l jus öfver ämnet, eller fäller en skym- umgängesliv med intellektuella och konstnär- mande fördom och gifver så en ny utsigt som en liga förtecken, både hos Geijers och hos pro- uthuggning i en skog. "Hvad säger Atterbom om fessorsfamiljen Knös finns ett salongsliknande detta?" ljuder nu den läsandes röst. Skalden far upp ur sina drömmar och utvecklar sina tankar. De gju- sällskapsliv. Särskilt mor och dotter Alida och ta ett mildt skimmer öfver föremålen såsom en Thekla Knös delar rangen av salongsvärdinnor aftonrodnads stilla glans. med Malla Silfverstolpe. Men det är hon som är medelpunkten och den samlande kraften, Efter läsningen blir det supé och sedan musik: hon är den enda som anses ha en salong i 4 "kontinental" mening. Efter måltidens slut samlas man kring pianot, och Thekla Knös, som i vuxen ålder blev förfat- den blonda flickan med det stilla harmoniska tare, tillbringade många kvällar under sin upp- väsendet sätter sig vid instrumentet. O, kunde jag växt i Silfverstolpes salong. Hennes beskrivning låta några af dessa toner ljuda, man skulle då förstå den förtrollning, som fängslade gamla och unga, av en typisk salongskväll på 1840-talet citeras när hon sjöng. Hvad som äfven intog de mindre ofta i material om perioden och kan sägas ge musikaliska, var, att hvarje sång, hvaije poem fram- en officiell bild av salongen, visa hur de som trädde helt, förklaradt, röjande sin innersta skön- förvaltade arvet efter Silfverstolpe ville se het. Mången gång var det, när förut hörda ord så salongskulturen.5 Silfverstolpes egna memoa- sjöngos, som hade poesiens ande, den förut slum- rer - ett mycket omfattande material som hon rande, med ens slagit upp sina himmelsblå ögon, var sysselsatt med under stora delar av sitt liv lyft sina vingar och sett dig in i själen. och som bara delvis finns publicerat - ger en mer sammansatt version.6 Mansdominans med komplikationer Thekla Knös skildring är charmerande, men samtidigt starkt idyll- och idealiserande i Könsstrukturen i Malla Silfverstolpes salong sin efterklangsromantiska stil. stämmer i stora drag med Thekla Knös skild- ring, både vad gäller kvinnors och mäns funk- Alla fredagsaftnar samlades man. Hur trefligt såg tioner i salongen och könsideologin. Roman- det ej ut, när man trädde in i detta stora väl upplys- tikens Uppsala är inte det radikala, romantis- ta rum. ( ) Vid det stora blå och livita ostindis- ka Berlin, där Rahel Varnhagen och Bettina von ka porslinsbordet susar theköket, och en blond frö- Arnim är värdinnor. I den tyska romantiken ken, värdinnans systerdotter, fyller kopparna med finns starka androgyna inslag, men i Sverige det doftande théet. Vi gå genom det angränsande dominerar den rousseauanskt-komplementä- förmaket och hälsa på lärde män och behagliga qvinnor. Från sitt lilla kabinett kommer värdinnan ra synen på kön, där manlighet likställs med oss till mötes och räcker oss handen till välkoms- intellektuell förmåga och kvinnlighet med thälsning. Hon är ej lång, men starkt byggd, och det känslomässig.' Dessa föreställningar återspeg- är någonting kraftfullt, energiskt och bestämdt i las i Thekla Knös indelning av salongsgästerna hennes rörelse. Rösten är full och ljudande, hon i "lärde män och behagliga qvinnor". På ett uttalar orden med tydlighet och eftertryck och de annat ställe antyds också en hierarki:"den in- stora mörkblå ögonen stråla af lif och godhet. tressante mannen och den älskvärda flickan' Innan du vet ordet af har har hon inledt dig i ett (min kursiv). samtal, som anslår din själs skäraste strängar, du En liknande fördelning av egenskaper efter börjar bli varm och känna dig hemma stadd. kön återkommer i beskrivningen av salongens fyra huvudpersoner, men här blir könskarak- Kvinnorna tar fram sina handarbeten, Geijer teristiken mer komplicerad. De två manliga har fått papper och penna för att rita. Vär- skalderna representerar som sig bör den intel- dinnan börjar läsa högt ur den bok som blivit lektuella förmågan, men medan Geijers ord vald för kvällen. står för "manlig" kraftfullhet, uttrycker Ätter- 36 Malla Silfverstolpe, f Montgomery, vid sybågen. Teckningen utförd 1808 av A malia von Helvig på Edeby som ägdes av vännerna Otto Magnus Munck och hans hustru Elisa Hebbe (foto: Statens konstmuéer). boms tankar en sensibilitet som med tidens karakteriseras av stark idealisering av kvinnan, språk kan kallas "kvinnlig". Atterboms menta- som betraktas som ett högre väsen som inkar- litet tycks vara besläktad med sångerskans, nerar poesin, religionen eller kärleken. Me- som genom sin röst kan förmedla själva "poe- dan den rousseauanskt-romantiska kvinno- sins ande". uppfattningen understryker att kvinnan ska Att vara sångerska i salongens halvoffentlig- "behaga" mannen, betraktas den högroman- het är en form av kvinnligt konstnärsskap som tiska kvinnan som mannens etiskt estetiska uppmuntras under den här tiden.,s Många av ledstjärna eller musa.9 "Sångmö" och "Ideal" sångerskorna, som här Malla Silfv erstolpes sys- (med stora bokstäver!) är också de epitet som terdotter Ava Wrangel, höll också en hög stan- Agnes Geijer, Geijers dotter, använder för att dard. Skildringen av sångerskan här skapar en beskriva sin väninna Ava Wrangels roll i kvinnobild som hör hemma i vad som kan kal- salongen:"för många av de äldre och yngre las det "högromantiska" kvinnoidealet. Det manliga deltagarna i denna krets var hon det- 37 ta - besjöngs i sonetter och romancer - dyrka- rande representerar genom sin adliga bak- des hemligt och uppenbarligt."10 Men givetvis grund. Denna ger henne avsevärd auktoritet i finns beröringspunkter mellan idén om kvin- kretsen av borgerliga uppåtsträvande män nan som "behaglig" och som Ideal, i båda fal- som Geijer och Atterbom. Enligt det borger- len är hon till för att inspirera mannen. Och i ligt romantiska kvinnoidealet ska kvinnan vara salongens praktik