Kungl. Gustav Adolfs Akademiens MINNESBOI( 1957-1972

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Kungl. Gustav Adolfs Akademiens MINNESBOI( 1957-1972 Kungl. Gustav Adolfs Akademiens MINNES BOK 1957-1972 Il Kungl. Gustav Adolfs Akademiens MINNESBOI( 1957-1972 På uppdrag av Akademien utarbetad av JOHN TUNELD Il LUND 1981. BLOMS BOKTRYCKERI AB ISBN 91-85352-04-7 Förord Den senare delen av minnesboken skiljer sig från den förra i fråga om det bibliografiska materialet. På grund av det ekonomiska läget och an­ slagsbeviljande myndigheters återhållsamhet har Akademien beslutat att, så långt det med hänsyn till bokens syfte och karaktär varit möjligt, be­ gränsa omfånget. I stället för fullständiga bibliografier har hänvisningar gjorts till tidigare förteckningar även om kvaliteten hos dessa är mindre tillfredsställande. I den mån som det varit påkallat, har för dessa ut­ arbetats kompletterande tillägg. Allvarliga erinringar emot en sådan in­ skränkning har inte saknats och man kan endast djupt beklaga utveck­ lingen. Även för denna del har jag att tacka för älskvärt bistånd från de bio­ graferades anhöriga. Ett särskilt tack är jag dock skyldig universitetslektorn Helli Clerwall-Halbe i Frankfurt am Main för en ovärderlig hjälp, som hon trots egen forskning och krävande undervisning velat ge i fråga om de tyska ledamöternas bibliografier. Hennes osjälviska medverkan gäller dem alla men i särskild hög grad Will-Erich Peuckert, för vilken den aktuella litteraturen varit synnerligen svåråtkomlig och ofta omöjlig att få till låns, Lund den 1 september 1980. John Tuneld Innehåll Förord . .. V Carl Kempe ................................................... Trygve Knudsen . 7 Hugo Leijon . .. 21 Beatrice Lesslie . 23 Nils Lid . .. 25 Natan Lindqvist . 31 Karl Gustav Ljunggren ......................................... 41 Oskar Loorits . 65 Carl Marstrander . 67 Hugh Marwick . 81 Anders Nanne . 87 Helge N elson . 89 Martin P:n Nilsson ............................................. 133 Magnus Olsen . 187 Erik Olson .................................................... 195 Carl Axel Pettersson . 203 Will-Erich Peuckert . 205 Albin Rapp . 249 Jöran Sahlgren ................................................. 251 Sven Salen . 305 Didrik Arup Seip ............................................... 315 Giandomenico Serra ............................................ 319 Hugh Smith ................................................... 321 Jan de Vries ................................................... 333 Sigurd Wallin ................................................. 367 Joel Wangö ................................................... 399 Tage W arborn . 407 Åke Wickman . 409 Hendrik Jozef van de Wijer ..................................... 411 Hjalmar Aselius . 421 Gunnar Östborn . 429 Carl Kempe 8/12 1884-8/7 1967 Johan Carl Kempe, f. i Stockholm, d. i Örnsköldsvik. Föräldrar: Direktör Frans Kristoffer Kempe och Eva Treffenberg. Mog.-ex. vid Norra latinläroverket i Stockholm 1903, student vid Upp­ sala universitet s.å., där han bedrev studier i kemi och nationalekonomi 1903-05. - Underlöjtnant vid Norrlands dragonregementes reserv 13/1 1908 med tjänstgöring 1907-09 och 1914-19. Anställd i Mo och Domsjö AB 1906. Efter grundliga studier inom kon­ cernen i Stockholm och Norrland ledamot av styrelsen för Sulfitaktie- 2 GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN 1957-1972 bolaget Mo och Domsjö 1909 samt dess verkställande direktör och dispo­ nent 1915-18, varefter bolaget uppgick i moderbolaget; verkst. direktör och disponent för Sandviks ångsågsaktiebolag 1915-17 och 1941-48. Ut­ sågs i december 1916 till disponent i Mo och Domsjö AB och efterträdde fadern som verkst. direktör 1917, vilken post han lämnade med utgången av 1948; ledamot av koncernens styrelse 1916-65 samt dess ordförande 1947-64. Som framstående industriledare och teknisk föregångsman styrelseleda­ mot av ett flertal sammanslutningar och företag inom trävarubranschen, försäkrings- och förvaltningsbolag, rederi- och transportföretag såsom Svenska Handelsbanken 1917-26, Stockholms sjöförsäkrings AB 1919-62 samt ordförande där 1933-61, verkst. direktör och disponent för Gideå och Husums AB 1922-65, ordf. i AB Nordsvenska bruk 1931-64, i Svenska trävaruexportföreningen 1931-40, styrelseledamot i AB Aequitas 1933-45 och dess fortsättning AB Coalitas 1945-57, initiativtagare till European timber exporters convention och preses där 1935-39, ordf. i Skogsindustriernas samarbetsutskott 1942-45, ledamot av Svenska trä• forskningsinstitutet 1942-49, vars tillkomst till icke oväsentlig del be­ rodde på hans insatser, verkst. direktör i Moälvens träsliperi 1944-48, ordf. i Rederi AB Jamaica 1951-61, Rederi AB Pulp 1951-56 samt dess fortsättning AB Salenrederierna 1956-61, i Wedevågs bruks AB 1954-67 samt i en rad av Mo och Domsjö koncernens dotterbolag. Ledamot av Kinakommitten 1959 och av styrelsen för Östasiatiska museets vänner 1960-62. - Ledamot av 1925 års olycksfallsförsäkrings• kommitte, av 1932 års handelskommission samt av Järnvägsrådet 1935-40. HL av Norrlands nation i Uppsala 1941, LVet.-samh. i Uppsala 1955, LGAA 1960 och HLHA s.å. Erhöll lllis quorum meruere labores 12 :te storleken 1934, Bernadotte­ medaljen 1961 samt en rad utmärkelser tilldelade av lokala och rikssvenska sammanslutningar. CARL KEMPE 3 Bibliografi [Utkast till lagar om försäkring för olycksfall i arbete, om riksförsäkrings- 1926 anstalten samt om ändrad lydelse i lagen om försäkringsrådet. Avgivet den 8 dec. 1925. - Tills. med andra.] Riksdagens protokoll. 1926. Bihang. Saml. 1. Nr 109: Bil. A, s. 239-260. [1 [Förslag till vissa handelspolitiska beredskapsåtgärder. Avgivet den 28 april 1932 1932.] Stockholm 1932. Fol. 29 s. [Maskinskrift. - Tills. med andra.] Finansdepartementet. Handlingar 18 maj 1934. Nr 42. - Jfr nr 3. [2 P.M. angående valutaclearingavtal i utlandet. [Avgivet den 17 maj 1932. - Tills. med andra.] Riksdagens protokoll. 1932. Bihang. Saml. 1. Nr 266: Bil. A, s. 14-21. - .Tfr nr 2. ~ Goodwill hos ett industriföretag. 1943 Om goodwill. Några inlägg i en aktuell fråga av Gustav Cassel ... Stig Arhman (Stockholm 1943), s. 55-63. - Jfr nr 20. [4 Svårigheterna får ej avskräcka. [Enquetesvar till: Ett svenskt frihandels- 1944 initiativ?] Samtid och framtid. 1 (1944): Nr 6, s. 5. [5 [Förord.] 1945 Skogen ger. En bok om Mo och Domsjö aktiebolag (Stockholm 1945), s. 7. [6 Anförande vid möte med Mo och Domsjö AB:s anställda den 13 oktober 1946 1946. Stockholm 1946. 8:o. 25, (1) s. [Omslagstitel.] [7 Den kontinuerliga driften - några synpunkter baserade på erfarenheter 1954 från Essviks och Husums fabriker. Vår lösen. 45 (1954), s. 89-92. [8 Aforismer. 1961 Insikt. Information för anställda vid Mo och Domsjö. 8 (1961): Nr 32, s. 17; 33, s. 21; 34, s. 21; 35, s. 13. - Jfr nr 10, 13, 15-17, 19, 21, 23, 25-27. [9 Arsenik och spetsar. Några hel- och halvsanningar ruvade och kläckta av en gammal individ. Teckningar av Gunnar Brusewitz. Stockholm 1961. 8:o. 41, (2) s. [Anon.] Jfr nr 9, 13, 15-17, 19, 21, 23, 25-27. [10 Hörnefors-försäljningen. Carl Kempes anförande vid informationsmötet i Hörnefors den 15 juni. Insikt. Information för anställda vid Mo och Domsjö. 8 (1961): Nr 33, s. 1-3. [11 [Tal vid invigningen av nytt forskningslaboratorium den 8 nov. 1961.] Ibid. Nr 35, s. 14-15. [12 4 GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN 1957-1972 1962 Aforismer. Insikt. Information för anställda vid Mo och Domsjö. 9 (1962): Nr 36, s. !l; 37, s. 23; 38, s. 22; 3!l, s. 15; 40, s. 1!l; 41, s. 13. - Jfr nr 9, 10, 15-17, 1!l, 21, 23, 25-27. [13 [»Stillastående betyder tillbakagång». Angäende Mo och Domsjö AB:s ut­ veckling.] Skogens skördar ([Örnsköldsvik] 1962), s. 10. - Xven pub!. på engelska, fran­ ska, spanska och tyska. - Början av artikeln pub!. i: Insikt. Information för anställda vid Mo och Domsjö. 9 (1962): Nr 40, s. 1. [14 Stormhatt och Belladonna. Ytterligare några hugskott, favorithat och pro­ filer av samma gamla individ. Teckningar av Gunnar Brusewitz. Stockholm 1962. 8:o. 33, (1) s. (Anon.] Jfr nr !l, 10, 13, 16, 17, 19, 21, 23, 25-27. [15 1963 Aforismer. Insikt. Information för anställda vid Mo och Domsjö. 10 (1963): Nr 42, s. 23; 43, s. 3; 45, s. 21; 48, s. 16. - Jfr nr 9, 10, 13, 15, 17, 19, 21, 23, 25-27. [16 Curare. Ett sista svep med glosor, moralkakor och klyschor av den nu över• ärige individen. Teckningar av Gunnar Brusewitz. Stockholm 1963. 8:o. 27, (1) s. (Anon.] Jfr nr 9, 10, 13, 15, 16, 1!l, 21, 23, 25-27. [17 Kära vänner och kolleger i Mo och Domsjö. [Hälsningsanförande i Själe• vads kyrka den 1 7 augusti 1963 vid bolagets 90-årsjubileum.] Insikt. Information för anställda vid Mo och Domsjö. 10 (1963): Nr 46, s. 1-3. [18 1964 Aforismer. Insikt. Information för anställda vid i\fo och Domsjö. 11 (1964): Nr 51, s. 19; 52, s. 22; 53, s. 6; 54, s. 23; 56, s. 6; 57, s. 18; 58, s. 25; 59, s. 4. - Jfr nr 9, 10, 13, 15-17, 21, 23, 25-27. [19 Om goodwill. Ibid. Nr 59, s. 18-19. - Utdrag ur nr 4. [20 1965 Aforismer. Insikt. Information för anställda vid Mo och Domsjö. 12 (1965): Nr 60, s. 15; 61, s. 19; 62, s. 25; 63, s. 18; 64, s. 12; 65, s. 28; 66, s. 9; 67, s. 7; 68, s. 7; 69, s. 25. - Jfr nr 9, 10, 13, 15-17, 19, 23, 25-27. [21 [Anförande i samband med avgåendet som styrelseordförande i Mo och Domsjö AB den 12 jan. 1965.] Ibid. Nr 61, s. 22-23. [22 Antiqua et hodierna. Quos Deus perdere vult, dementat prius. Teckningar av Gunnar Brusewitz. Stockholm 1965. 8:o. 25, (1) s. (Anon.] Jfr nr 9, 10, 13, 15-17, 19, 21, 25--27. [23 Preface. Gyllensvärd, B., Chinese ceramics in the Carl Kempe collection (Stockholm 1965), s. 7. CARL KEMPE 5 Aforismer. 1966 Insikt. Information för ansUillda vid Mo och Domsjö. 13 (1966): Nr 70, s. 28; 71, s. 4; 72, s. 10; 73, s. 23; 74, s. 23; 75, s. 9; 76, s. 12; 77, s. 16; 78, s. 24; 79, s. 13. - Jfr nr 9, 10, 13, 15-17, 19, 21, 23, 26, 27. [25 Odi profanum vulgus. Med denna sentens avser författaren att uttrycka sin avsky för allt vulgärt i livet, evad det förekommer högt eller lågt, till höger eller vänster. Teckningar av Gunnar Brusewitz. Stockholm 1966. 8:o. 20, (1) s. [Anon.] Jfr nr 9, 10, 13, 15-17, 19, 21, 23, 25, 27. [26 Aforismer.
Recommended publications
  • Fra Redaktørene
    Fra redaktørene Ved årsskiftet gikk Odd Einar Haugen og Kjell Ivar Vannebo av som redaktører av Maal og Minne etter ti års fortjenstfull innsats, og de undertegnede har tatt over sta- fettpinnene. Jon Gunnar Jørgensen har fungert i stillinga fra 1.1.2006, Lars S. Vikør fra 1.3.2006. Ved forrige redaktørskifte for ti år siden ble det øyeblikkelig gjort klart at det var kommet nye koster inn i redaksjonen. Hefte 1-1995 hadde et annet format og et annet ytre enn det leserne hadde vent seg til de foregående 24 åra – til dels ei tilbakevending til tidligere skikk og bruk (i fargebruken og papirkvaliteten). En ny redaksjonell prak- sis ble også innvarsla, med bruk av eksterne konsulenter på innsendte manuskripter og et nyoppnevnt redaksjonsråd. På disse punktene har vi valgt å være konservative, det vil si at vi inntil videre fortsetter med den stilen Haugen og Vannebo la grunnen til. Det kan komme endringer seinere, men vi regner med å ha noen år å gå på – sjøl om tidsalderen med 30-40 år lange redaktørperioder nok er definitivt over. Innholdsmessig er kontinuiteten stor. Haugen og Vannebo poengterte alt for ti år siden at Maal og Minne fortsatt skulle ivareta de grunnfesta og sterke tradisjonene tidsskriftet bygger på, som ledende innafor de felta tittelen peker på: norsk "maal" i nåtid og fortid, og "minne" både i form av folkeminne og norrønfilologi. Det er vi også forplikta av. Odd Einar Haugen og Kjell Ivar Vannebo har på en forbilledlig måte fulgt opp sine løfter om fortsatt – i likhet med forgjengerne – å gi ut et høynivåtidsskrift innafor disse fagfelta.
    [Show full text]
  • Nordic Uniqueness in the Middle Ages? Political and Literary Aspects
    SVERRE BAGGE NORDIC UNIQUENESS IN THE MIDDLE AGES? POLITICAL AND LITERARY ASPECTS WAS THERE a particular Nordic civilisation in the Middle Ages? There are two possible candidates on which such a characterisation might be based: (1) The unique literary culture of Iceland and (2) “The Scandinavian model”, with egalitarianism, democracy, welfare and peace. This latter is a modern phenomenon but may possibly have its origins in earlier periods, even in the Middle Ages. From this point of view, discussion about the Scandinavian model may form part of a wider discussion about the unique­ ness of Europe, which has also been traced back to the Middle Ages. Of course, such claims cannot be based on any deep similarity between medieval and modern society. There is little to suggest that medieval Europe was a better place to live for the majority of its population than other, contemporary civilisations or that it was particularly peaceful, egali­ tarian or democratic. Claims for a medieval origin of modern, Western civilisation must therefore be based on marginal differences or “cracks” in the generally traditional surface that might eventually lead to major chang­ es. Proto-capitalism, for example, which was stimulated by the existence of free cities, competition between a great number of moderately sized and relatively stable states might be seen as a stimulus to inventions (or at least the spread of them) and the need for the king or ruler to share his power with aristocrats and/or burghers might be seen as the origin of modern democratic theory and practice.1 While Nordic civilisation can hardly claim to be in the forefront of the development of capitalism or industrialisation, it may have some claims in the field of state formation or possibly democ­ racy.
    [Show full text]
  • The 15Th International Saga Conference Sagas and the Use of the Past 5Th –11Th August 2012, Aarhus University Preprint of Abstracts
    The 15th International Saga Conference Sagas and the Use of the Past 5th –11th August 2012, Aarhus University Preprint of Abstracts Edited by A. Mathias Valentin Nordvig and Lisbeth H. Torfing with Pernille Hermann, Jens Peter Schjødt and Ulla Loumand Sponsored by: A.P. Møller og Hustru Chastine Mc-Kinney Møllers Fond til almene Formaal; 15. juni Fonden; Forskningsrådet for Kultur og Kommuni- kation (FKK); Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur; Letterstedtska Föreningen; Faculty of Arts, Aarhus University; The De- partment of Aesthetics and Communication, Aarhus University; The Department of Culture and Society, Aarhus University; Salling; Bryg- geriet Sct. Clemens. MB Published by Department of Aesthetics and Communication Department of Culture and Society Faculty of Arts SUN-Tryk Fællestrykkeriet for Sundhedsvidenskab og Humaniora, Aarhus Universitet All rights reserved. Copyright © 2012, the Contributors. ISBN: 978-87-995444-0-0 http://sagaconference.au.dk/fileadmin/sagaconference/Pre-print.pdf The cover image is the so-called “Aarhus Mask”, a depiction on a ru- nestone found in the district of Hasle in Aarhus. It has been dated to the period 970-1020. Design by Nichlas Tougaard, Det Nye Sort. Preface The theme of the 15th International Saga Conference, the 5th to the 11th of August, 2012, Aarhus University, is Sagas and the Use of the Past. Papers at the conference will be presented in one of the following categories: Memory and Fiction, Myth and Reality, Textuality and Manuscript Transmission, Genre and Concepts of History, Oral Tradi- tion, The Christianisation of Denmark and Eastern Scandinavia, The Use of Sagas and Eddas in the 21st Century and Open Session Apart from the keynote lectures, orally-presented papers are organized in up to 6 parallel sessions on each day of the conference, in addition to which there are poster presentations, which are presented on Thursday afternoon.
    [Show full text]
  • Perspectives on Two Centuries of Norwegian Language Planning and Policy Theoretical Implications and Lessons Learnt
    $&7$$&$'(0,$(5(*,$(*867$9,$'2/3+,&/,, 3HUVSHFWLYHVRQ7ZR&HQWXULHVRIPerspectives on Two Centuries of 1RUZHJLDQ/DQJXDJH3ODQQLQJDQG3ROLF\Norwegian Language Planning and Policy 7KHRUHWLFDO,PSOLFDWLRQVDQG/HVVRQV/HDUQW (UQVW+nNRQ-DKU HGLWRU 8336$/$ .XQJO*XVWDY$GROIV$NDGHPLHQ I|UVYHQVNIRONNXOWXU 1 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI 152 2 sid2 3 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI CLII Perspectives on Two Centuries of Norwegian Language Planning and Policy Theoretical Implications and Lessons Learnt Ernst Håkon Jahr (editor) UPPSALA 2018 Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 4 Abstract Ernst Håkon Jahr (ed.), Perspectives on Two Centuries of Norwegian Language Planning and Pol- icy. Theoretical Implications and Lessons Learnt. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 152. Uppsala, 2018. 197 pp. ISSN 0065-0897, ISBN 978-91.87403-30-9. Within Scandinavian linguistics, two specific fields of study have aroused particular interest among linguistic scientists world wide: Old Norse and Norwegian language planning and policy. For a long time, there have been conferences on Old Norse studies. However, until now, no con- ference or symposium has been dedicated specifically to the second field: Language planning and policy in modern Norway. The reason why Norwegian language planning and policy have received so much international attention is primarily due to the works and contributions of Einar Haugen (1906–1994). His influ- ential theoretical model of language planning activities was based on empirical data from the de- velopment of modern Norwegian. His seminal 1966 book Language planning and language con- flict: the case of modern Norwegian as well as other works laid the foundation for the study and research of Language Planning as a separate area within the broad subject of linguistic studies.
    [Show full text]
  • The Concept of Halvemål in Norwegian Linguistics – a Historiographical Account
    ejss 2020; 50(1): 83–110 Stian Hårstad* The Concept of Halvemål in Norwegian Linguistics – a Historiographical Account https://doi.org/10.1515/ejss-2020-0005 Abstract: This paper explores the historical background and application of the concept halvemål in Norwegian linguistics, with particular regard to the disci- plines of dialectology and onomasiology. The concept occurs in numerous stud- ies and serves as an apt illustration of how a folk notion may evolve into a rec- ognized scientifc term. The paper gives a detailed account of the employment of the term, and shows that its signifcation difers noticeably in diferent schol- arly contexts. The study further indicates that the concept has been considered “quasi-scientifc” by several scholars, possibly because of its background as a lay explanation. Introduction1 The Norwegian feld of dialectology prospered from the last decades of the 1800s onwards, and in a 1962 review article, Oskar Bandle, the Swiss Nordist, concludes that the discipline had by then brought forward “rather considerable achieve- ments.”2 In addition to paying tribute to the inventor of dialect research in Nor- way, the autodidact Ivar Aasen (1813–1896), Bandle highlights the contributions of Johan Storm (1836–1920), Marius Hægstad (1850–1927), and Amund B. Larsen (1849–1928), all of whom are considered representatives of a predominantly Ger- man Neogrammarian tradition (Bandle 1962, 301). How strong the infuences from the German academic milieus actually were has since been debated (cf. Venås, 1986; 2001; Jahr 1996; Hovdhaugen et al. 2000; Sandøy 2013). In any case, there is little doubt that many of the fundamental Neogrammarian concepts, such as “sound law” and “analogy,” found their way to Norway, more or less directly from 1 I wish to thank EJSS’ anonymous reviewer for valuable suggestions and ideas.
    [Show full text]
  • Corpus-Based Studies in Contrastive Linguistics Oslo Studies in Language General Editors: Atle Grønn and Dag Haug
    Oslo Studies in Language 6 (1) / 2014 Signe Oksefjell Ebeling, Atle Grønn, Kjetil Rå Hauge & Diana Santos (eds.) Corpus-based Studies in Contrastive Linguistics Oslo Studies in Language General editors: Atle Grønn and Dag Haug Editorial board International: Henning Andersen, Los Angeles (historical linguistics) Östen Dahl, Stockholm (typology) Torgrim Solstad, Berlin (semantics and pragmatics) Arnim von Stechow, Tübingen (semantics and syntax) National: Johanna Barðdal, Bergen (construction grammar) Laura Janda, Tromsø (Slavic linguistics, cognitive linguistics) Terje Lohndal, Trondheim (English, syntax and semantics) Øystein Vangsnes, Tromsø (Norwegian, dialect syntax) Local: Cecilia Alvstad, ILOS (Spanish, translatology) Hans Olav Enger, ILN (Norwegian, cognitive linguistics) Ruth E. Vatvedt Fjeld, ILN (Norwegian, lexicography) Jan Terje Faarlund, CSMN, ILN (Norwegian, syntax) Cathrine Fabricius-Hansen, ILOS (German, contrastive linguistics) Carsten Hansen, CSMN, IFIKK (philosophy of language) Christoph Harbsmeier, IKOS (Chinese, lexicography) Hilde Hasselgård, ILOS (English, corpus linguistics) Hans Petter Helland, ILOS (French, syntax) Janne Bondi Johannessen, ILN, Text Laboratory (Norwegian, language technology) Kristian Emil Kristoffersen, ILN (cognitive linguistics) Helge Lødrup, ILN (syntax) Gunvor Mejdell, IKOS (Arabic, sociolinguistics) Christine Meklenborg Salvesen, ILOS (French linguistics, historical linguistics) Diana Santos, ILOS (Portuguese linguistics, computational linguistics) Ljiljana Saric, ILOS (Slavic linguistics) Bente Ailin Svendsen, ILN (second language acquisition) Oslo Studies in Language 6 (1) / 2014 Signe Oksefjell Ebeling, Atle Grønn, Kjetil Rå Hauge & Diana Santos (eds.) Corpus-based Studies in Contrastive Linguistics Oslo Studies in Language, 6(1), 2014. Ebeling, Grønn, Hauge & Santos (eds.): Corpus-based Studies in Contrastive Linguistics. Oslo, University of Oslo ISSN 1890-9639 © 2014 the authors Set in LATEX fonts Gentium Book Basic and Linux Libertine. Cover design by UniPub publishing house.
    [Show full text]
  • OCCASIONAL PAPERS in ARCHAEOLOGY 34 Alexandra Sanmark
    OCCASIONAL PAPERS IN ARCHAEOLOGY 34 Alexandra Sanmark POWER AND CONVERSION - A COMPARATIVE STUDY OF CHRISTIANIZATION IN SCANDINAVIA University College London 2002 Ph.D. Thesis Department of Archaeology and Ancient History, Uppsala University, 2004 D0ctoral thesis from University College London 2002, revised 2003 ABSTRACT Sanmark, Alexandra 2004. Power and Conversion - a Comparative Study of Chris- tianization in Scandinavia. Occasional Papers in Archaeology 34. Uppsala. 322 pp., 5 maps, 13 figs, 4 diagrams, 1 table. ISSN 1100-6358, ISBN 91-506-1739-7. This book examines the Christianization of Scandinavia with the help of comparative material from Anglo-Saxon England, Old Frisia and Old Saxony. It is shown that Christianity spread from secular rulers and aristocracy downwards in society. In order to achieve widespread acceptance of Christianity, rulers employed specific measures, mainly legislation and material support to clerics. It is clear that in the conversion process, missionaries were necessary, but subordinate to secular rulers. Various kinds of pressure were present in all conversions covered by this study, ranging from mild inducement to brutal force. The conversion of Saxony was particularly violent. While not as harsh, the conversion of Norway belongs in the same part of the spectrum. Forceful conversions included the use of military force, but also the introduction of strict laws and rigorous control systems. Rewards of social, political and material nature were however also significant. Most important among the new laws were those that regulated the daily life of the population according to the Christian calendar, requiring observance of the seasonal fasts, Sundays and feast days. Other early decrees concerned baptism, churchyard burial and marriage regulations.
    [Show full text]
  • The Norwegian Term "Coastal Culture" and The
    www.ssoar.info The Norwegian term "Coastal Culture" and the movement associated with it Hundstad, Dag Veröffentlichungsversion / Published Version Zeitschriftenartikel / journal article Empfohlene Zitierung / Suggested Citation: Hundstad, D. (2007). The Norwegian term "Coastal Culture" and the movement associated with it. Deutsches Schiffahrtsarchiv, 30, 421-426. https://nbn-resolving.org/urn:nbn:de:0168-ssoar-55832-7 Nutzungsbedingungen: Terms of use: Dieser Text wird unter einer Deposit-Lizenz (Keine This document is made available under Deposit Licence (No Weiterverbreitung - keine Bearbeitung) zur Verfügung gestellt. Redistribution - no modifications). We grant a non-exclusive, non- Gewährt wird ein nicht exklusives, nicht übertragbares, transferable, individual and limited right to using this document. persönliches und beschränktes Recht auf Nutzung dieses This document is solely intended for your personal, non- Dokuments. Dieses Dokument ist ausschließlich für commercial use. All of the copies of this documents must retain den persönlichen, nicht-kommerziellen Gebrauch bestimmt. all copyright information and other information regarding legal Auf sämtlichen Kopien dieses Dokuments müssen alle protection. You are not allowed to alter this document in any Urheberrechtshinweise und sonstigen Hinweise auf gesetzlichen way, to copy it for public or commercial purposes, to exhibit the Schutz beibehalten werden. Sie dürfen dieses Dokument document in public, to perform, distribute or otherwise use the nicht in irgendeiner Weise abändern,
    [Show full text]