Porjus gamla kraftstation − från elproduktion till kulturarv

av Anna Elmén Berg

industrisamhällets kulturarv har under de samhället under hela 1900-talet har fått genomgå senaste decennierna hamnat i fokus för kulturpo- i kampen för sin överlevnad. Incitamentet var att litik, kulturmiljövård och forskning. En mångfacet- Porjus kraftverk byggdes här i Stora Luleälv, vid terad bild av främst 1900-talets historia växer nu utloppet av Stora Lulevatten åren 1910−1915. fram genom de olika tolkningar av industrisam- Det kan i detta sammanhang vara motiverat hället som görs.1 Ett sätt att berätta om industria- att titta närmare på kraftstationen utifrån ett kul- liseringen och om hur industrins fysiska uttryck turarvsperspektiv. Ställverksbyggnaden vid Porjus återbrukas som kulturarv är att utgå ifrån en plats. kraftstation hör till de allra första byggnadsverk, Jag har valt att ta min utgångspunkt i Porjus, ett tillkomna efter industrialiseringens genombrott vattenkraftverk och ett samhälle i Jokkmokks kom- på 1800-talet, som fick status av byggnadsminnes- mun i Norrbottens inland; det senare beroende av märke i landet.4 Porjus upptogs på förteckningen det förra för sin existens.2 över byggnadsminnesmärken efter regeringsbeslut År 1880 fanns endast fyra tätorter med mer än 1986.5 Men debatten om Porjus startade redan 500 invånare (Piteå, Luleå, Boden och Haparan- 1970 och därför är historien om bevarandet även da) i det enormt stora Norrbottens län − området är vidsträckt och rymmer landets fjorton nordli- gaste kommuner på en landyta som utgör 25% av Sverige. − Sjuttio år senare uppgick antalet tätorter till etthundrasju.3 Mot den bakgrunden är det lätt att förstå att en av industrialiseringens mest vitt- famnande konsekvenser var ett samhällsbyggande som saknar motsvarighet i vår historia. Många av de nytillkomna samhällena byggde dock på bräcklig grund. De uppkom som en följd av industrietableringar inom basnäringarna skog, malm och vattenkraft och hade ofta svårt att ut- veckla ett diversifierat näringsliv. Flera förblev or- ter med ensidig näringsstruktur i beroende av ett enda industriföretag och därför finns antagligen också ett nära samband mellan företagens och samhällenas utveckling. I det avseendet är Porjus bara ett samhälle i mängden. Varje samhälles till- komsthistoria är dock unik, men Porjus är intres- santare än de flestas, genom sin dramatiska upp- byggnadshistoria och genom de tvära kast som figur 1. Karta över Norrbottens län. Porjus är beläget mellan Gällivare och , vid utloppet av Stora Lulevatten.

46 nybruk bht 53/2007 berättelsen om hur det gick till, när ett av de för- utbyggnaden av vad som i forskningen har kallats sta industriminnena från 1900-talet erkändes. våra fyra nationalkraftverk: Trollhättan, Porjus, Kategorin ”industriminnen” kan sägas vara Älvkarleby och Motala.8 Förste generaldirektör etablerad inom kulturminnesvården först i slutet var Vilhelm Hansen (fram till 1916 kallad vatten- av 1970-talet.6 Porjus är därmed ett tidigt exem- fallsdirektör) som tillsammans med Gösta Malm, pel i den process som ledde fram till en breddad chef för byggnadsavdelningen, ledde projektering- kulturminnesvård och kulturpolitik. Under det arna.9 Första åren inom Vattenfall präglades av pi- tidigare 1900-talet hade engagemanget för kul- onjäranda och den kunskap och kompetens man turmiljöer med industriell anknytning framför allt byggde upp inhämtades utomlands. Hansen och ägnats lämningar från den förindustriella epoken Malm företog studieresor till usa och Canada, där där hantverksmässiga inslag fortfarande domine- bland annat Niagara Falls och Shawinigan Falls rade produktionen, objekt främst från 1600- och besöktes. Malm reste också till de större vatten- 1700-talen. Särskilt hade järnhanteringens hyttor kraftverken i Schweiz och Sydtyskland.10 och bruk uppmärksammats.7 Ingen 1900-talsan- Porjus tillkom i första hand för att Riksgräns- läggning hade tidigare rönt så stor uppmärksam- banan, över vilken malmen från Kiruna fördes till het som Porjus. hamnen i , skulle elektrifieras.11 Men som Staffan Hansson visat, fanns i satsningen även en vision om vad kraftverket kunde innebära för Pionjärskedet Norrbottens industrialisering. Därför överdimen- Men först en historisk tillbakablick. Anläggandet sionerades anläggningen kraftigt utöver vad som av vattenkraftstationen i Porjus var följden av en krävdes för att möta behoven från de primära offensiv statlig politik, en satsning på industriell kunderna, Järnvägsstyrelsen och lkab. Genom utveckling som skulle komma hela nationen till detta gavs också utrymme för att energiintensiva godo. Genom den nybildade Kungl. Vattenfalls- industrier skulle kunna etablera sig i Porjus, eller i styrelsen administrerades vid 1900-talets början närområdet, lockade av den billiga elkraften. Även

figur 2. Ställverksbyggnaden under uppbyggnad på 1910-talet. Norrbottens museums bildarkiv.

bht 53/2007 nybruk 47 figur 3. Dammen i juni 1920. Norrbottens museums bildarkiv. närheten till malmfälten samt tillgång till träkol Vattenfallsstyrelsen stod för såväl bostäder som genom de stora skogarna ansågs som positiva lo- annan service, men i andra delar oreglerad kåk- kaliseringsfaktorer. bebyggelse. Så såg det också ut på andra platser Det så kallade pionjärskedet i Porjus historia är som haft en rasande snabb tillväxt. Det exempel väldokumenterat, både i litteratur, samlingar och som avskräckte samtiden var Malmberget, vars utställningsform. Men mer därom senare. Intill tillkomst låg något tidigare än Porjus. En bidra- kraftstationsbygget växte bebyggelsen fram.12 De gande orsak till kåkstaden var att Vattenfallssty- första bostäderna var enkla, rundtimrade skogs- relsens samhälle planerades enbart för ungkarlar kojor, ofta placerade mot en utgrävd sluttning i och fast anställd personal. För dem som ville ha terrängen. På så sätt behövde man bara timra tre sina familjer med, eller av andra skäl inte hade väggar. Golvet bestod av stampad jord. Skogsko- tillträde till arbetarbarackerna, återstod att bygga jorna var en tillfällig lösning och ersattes snart av privat utanför Vattenfallsstyrelsens område.13 För större provisoriska baracker. Redan 1911 bodde handlare och hantverkare tillhandahöll dock Vat- 860 arbetare i baracker. Ledningen inkvarterades tenfallsstyrelsen mark.14 i ett nytt tvåvåningshus som byggts för att möta Kronan på samhällsbygget var naturligtvis vat- den nya turismens behov, av Erik Olsson, den man tenkraftsanläggningen, som av samtiden beteckna- som ”före Vattenfall” ägt marken och tillsammans des som en stor nationell framgång. Civilministern med sin familj varit de enda bofasta på platsen. Oscar von Sydows högstämda tal vid invigningen Efterhand byggdes under ledning av arbetsche- vittnar om patriotismen: fen Axel Granholm ett provisoriskt samhälle upp, tänkt att bestå bara under anläggningsperioden, Vi står inför fullbordandet av ett mäktigt storverk, som som beräknades till fyra år. Allt fler funktioner mitt ute i ödemarken reser sig såsom ett ståtligt monu- ment för svensk företagsamhet, åt svenskt ingejörssnille, tillkom för att snabbt täcka behoven för en stor åt svensk dådkraft. Det står här även som ett påtagligt stab anläggningsarbetare och tjänstemän. Resulta- bevis för att en av de storvulna drömmar som drömts om tet blev ett i vissa delar välplanerat samhälle, där Norrlands framtid blivit en levande verklighet.15

48 nybruk bht 53/2007 Kraftverket projekterades under ledning av Fredrik uppgift, så tillföll uppgiften att gestalta ställverks- Jonsson, erfaren ingenjör specialiserad på vatten- byggnadens fasader en arkitekt, Erik Josephson, byggande. Efter studieresor i usa och Canada samt mest känd för att ha ritat militäranläggningar i kraftverksprojektering i ingenjörsfirman Unander hela landet för Kungliga fortifikationen och se- & Jonsson hade han den specialistkompetens som nare Fortifikationsdepartementet. På hans digra krävdes för uppgiften. Sedan 1909 var han chef för verksförteckning finns även privata villor, bankpa- Vattenfallsstyrelsens tekniska avdelning.16 lats och kyrkliga uppdrag.21 Före Porjus hade han Porjus kraftverk skiljde sig från tidigare vatten- även stått för den arkitektoniska utformningen av kraftanläggningar på flera sätt. Det projekterades Olidan som byggdes 1906−1912 och han kom även för en effekt på 38 mw och var därigenom inte att rita Älvkarleby och Motala.22 störst i landet, det var Olideverket i Trollhättan Templet i ödemarken eller lappmarkens ka- som byggts för nästan 60 mw. Men det var av- tedral kallades ställverksbyggnaden i samtida tid­ gjort den svåraste byggnadsuppgiften på grund av ningsartiklar och liknelsen är väl funnen, med tan- de förhållanden som det hårda klimatet och det ke på de referenser till sakralt byggande som finns perifera läget uppställde. Till de extrema arbets- i arkitekturen.23 Byggnaden uppfördes i mörkbrunt villkoren bidrog att byggandet av dammen måste handslaget helsingborgstegel med avfärgade fogar ske under lågvattentid, det vill säga på vintern, när på en sockel av granit. Taket täcktes från början temperaturen i värsta fall kunde sjunka ned till med eternit, men har numera bytts till plåt. Sär- –40 grader.17 skilt den norra fasaden vittnar om att arkitektens Dammen var den största i landet vid tillkomst- utgångspunkt varit den kristna långhuskyrkan med tiden och det var den del av bygget som hade brant lutande sadeltak, sidoskepp åt öster och störst landskapspåverkan när Stora Porjusselet spetsbågiga fönster. Det rektangulära tornet med dämdes upp till ett fem kilometer långt vattenma- avvalmat sadeltak har jalusiförsedda öppningar gasin. Själva dammbyggnaden var 1 250 meter lång som associerar till kyrktornens ljudgluggar. och gick drygt 800 meter in på den västra stran- Västfasaden är den representativa sidan mot äl- den som därmed sattes under vatten. Dammen var ven och även den mest reproducerade. Byggnaden för sin tid avancerad och bestod tekniskt sett av rytmiseras här genom att fönstren samlats tre och flera olika dammtyper.18 tre samt genom strävpelarnas återkommande med Porjus var epokgörande även eftersom det jämna mellanrum. Fasadens betoning ligger på tillsammans med Mockfjärd, Kopparbergs län södra sidan, på entréutbyggnaden med ”Kungspor- (färdigt 1911) tillhörde världens första underjords- ten”, där fönstersättningen är tätare. Där koncen- anläggningar. Maskinsalen placerades 52 meter treras också uttrycket genom byggnadsvolymernas under jord. En sjuttio meter lång, men hög och gruppering och skapar en riktning uppåt, genom luftig hall sprängdes ut i berget och kläddes invän- perspektivportalen, frontespisen och slutligen tor- digt med betong. I denna uppställdes fem turbiner net med den förgyllda kronan på topp. i nischer och generatorerna radades upp i hallen.19 På liknande sätt som civilministerns tal för- Öster om dammen sprängdes en 525 meter lång kroppsligar arkitekturen den storsvenska intentio- tilloppstunnel in i berget. Genom denna leddes nen. Ställverksbyggnaden var ett prestigefyllt bygge vattnet in i en fördelningsbassäng och genom fem som ställde krav på arkitekturens representativitet trycktuber fördes så vattnet ned till turbinerna. Se- och på så sätt en ideal uppgift för den svenska dan forsade vattnet vidare ut genom en 1 274 me- monumentälskande nationalromantiken. ter lång avloppstunnel som mynnade i Lillselet. Fördelningsbassängen, tubintagen och kraft- verkets övriga funktioner samlades i en stor tegel- Industriperioden byggnad ovanför schaktet. Hit förlades ställverket I maj 1914 dämdes vattnet upp och i oktober test- med transformatorer och utrustning för kraftöver- kördes de första aggregaten. Sedan invigdes kraft- föring, driftcentralens kontrollrum samt utrym- stationen högtidligen i februari året därpå. Där men för kontor, verkstäder och förråd.20 var det egentligen tänkt att berättelsen om Porjus Om kraftverkets projektering var en ingenjörs- skulle ta slut. Av de 130 byggnader som uppfördes

bht 53/2007 nybruk 49 under anläggningsperioden var inte mer än åtta Superfosfatfabrik öppnade 1918. Vattenfalls egen avsedda för permanent bruk: förutom ingenjörs- industri bestod av en elektrisk verkstad, en meka- mässen bostäder för den lilla personalstyrka som nisk verkstad, en såg och en snickerifabrik. Även beräknades behövas för driften av kraftverket.24 Domänverket hade en såg på platsen.29 Men Vattenfallsstyrelsen hyste trots allt gott En stadsplan för samhället togs fram 1918 och hopp om att få avsättning för kraften och redan då spåddes Porjus i rikspressen en lysande fram- 1916 beslutades om installation av ett femte aggre- tid som landets nordligaste stad. Till det järnverk gat.25 Under de närmaste åren fortsatte byggandet som Grängesbergsbolaget vid denna tid planera- både av ett industriområde och ett bostadsom- de, knöts stora förhoppningar om ett ännu större råde. Infrastrukturen byggdes ut med järnväg till uppsving för Porjus.30 industriområdet, gator, vatten och avloppsnät och Men den industriella utopin kom på skam. allt fler funktioner tillkom: post, polis, skola, bibli- Den expansion som kom under första världskri- otek, sjukstuga.26 Efter det att spanska sjukan 1918 get och som gav löften inför framtiden, förbyttes krävt många dödsfall byggde Statens Järnvägar redan under 1920-talet i svår nedgång. Trots sitt och Vattenfall gemensamt kyrkogård och begrav- perifera läge, eller kanske snarare just på grund av ningskapell, ritat av stockholmsarkitekten Harald det, har Porjus historia i högsta grad styrts av de Wadsjö.27 Metodistkapell tillkom på privat initiativ internationella konjunkturerna. Porjus smältverk 1920 och det fick även användas av statskyrkan för var den största arbetsgivaren och industrins top- söndagarnas högmässor. Egen kyrka fick Porjus par och dalar påverkade hela samhällets varanden inte förrän 1928, då ett marketenteri byggdes om och låtanden. med frivillig arbetskraft och ekonomiskt stöd av Smältverket drevs vidare i olika företagskonstel- Vattenfall och privatpersoner.28 lationer under namnet Porjus Järnverk 1924−1927 Under de närmaste åren etablerades flera in- och 1927−1930. Under det tidiga trettiotalets de- dustrier och Porjus blev under en period en av pression låg driften nere fram till 1934. Under se- de största industriorterna i Norrbottens inland. nare delen av 1930-talet förbättrades konjunkturen AB Porjus smältverk tillkom 1917 och Stockholms på grund av återuppbyggnaden i Europa och sena-

figur 4. Templet i ödemarken kallades ställverksbyggnaden i samtida källor. Norrbottens museums bildarkiv.

50 nybruk bht 53/2007 re gav högkonjunkturen under andra världskriget gandet av den nya kraftstationen gav arbetstillfäl- porjusanläggningen god avsättning för produktio- len, men teknikens landvinningar gjorde att anta- nen. Men när Tysklands framgångsår var över var let anställda var betydligt färre denna gång. I maj även järnverkets goda år förbi. Efter ett driftstopp 1973 arbetade omkring 350 personer med bygget, som varat drygt ett år, togs anläggningen i bruk men många var pendlare bosatta i , Jokk- för sista gången 1946 och drevs sedan fram till mokk, Messaure eller Gällivare/Malmberget. Det 1958 då den definitivt lades ned.31 Därmed var det stora byggnadsprojektet kunde därmed inte hjälpa så kallade industritiden i Porjus historia avslutad. upp samhällets sjunkande befolkningstal. Uppgif- Det blev i fortsättningen istället från vatten- terna om hur stor del av arbetskraften som kom kraftsutbyggnadens anläggningsarbeten som sam- utifrån varierar, men det framstår klart att pend- hället kom att hämta sin näring. I Luleälven finns lingen var kontroversiell och att pendlarna kunde idag 16 vattenkraftverk och Porjus blev basen för uppfattas som osolidariska som inte bosatte sig på de arbeten som skedde i övre delen av Stora Lule- orten för att därigenom ta ansvar för samhällets älv: Regleringsarbetena i Suorva, där dammen ut- fortlevnad.34 byggdes i olika etapper 1919−23, 1937−41, 1942−44 Beslutet att bygga en ny kraftstation väckte och 1966−72; bygget av kraftstationen i Har- helt följdriktigt även frågan om vad som skulle språnget 1918−22, 1945−52 och 1974−80; Messaure hända med den gamla. Redan i slutet av 1920-talet 1957−1962 samt 1980−1984; Vietas 1964−1972; Rit- hade utbyggnaden av ett utomhusställverk påbör- sem 1972−1978 samt Ligga 1951−54 och 1977−84. jats, som gjorde att den ståtliga ställverksbyggna- Anläggningsarbetena gav tillfälliga arbetsmöjlighe- den successivt förlorade sin ”största” funktion.35 ter, många rallare flyttade från bygge till bygge där Drifts- och kontrollfunktionen skulle dock finnas man inkvarterades i provisoriska baracker, men kvar till dess att den nya stationen togs i bruk senare även i flyttbara egnahem. Under 1950-talet och kontrollen skulle flyttas nio mil nedströms, bussades arbetskraft från Porjus till Harsprånget till driftcentralen i Vuollerim.36 Med dessa planer och till de senare byggena i Ritsem och Vietas var för framtiden hade Vattenfall egentligen ingen an- det många porjusbor som veckopendlade.32 vändning för byggnaden och kom med förslaget Befolkningsmängdens variationer över tid kan att den skulle rivas. ge en föreställning om samhällsutvecklingen, även Åke Rudin var driftchef vid Norrbottens Kraft- om antalet mantalsskrivna inte stämmer överens verk vid Vattenfall och därmed närmast ansvarig med antalet bosatta. År 1912 hade exempelvis för vad som skulle hända med den gamla kraft- kraftstationsbygget 1 460 anställda, medan endast stationsbyggnaden. Han förespråkade en rivning 645 personer var mantalsskrivna i samhället. För- av ekonomiska skäl. Någon möjlighet till ny an- modligen minskar dock felmarginalen med åren. vändning av fastigheten såg han inledningsvis inte 1923 nådde befolkningen en topp på 2 098 per- och att underhålla en tom byggnad skulle medföra soner, för att därefter sjunka till 987 år 1933. Där- alltför höga kostnader. Efter samråd med sina che- efter ökade befolkningen igen fram till 1950 när fer vände han sig dock i mars 1970 till Harald 3 008 personer var mantalsskrivna i Porjus. Bara Hvarfner, landsantikvarie och chef för Norrbot- fem år senare hade befolkningen på nytt minskat tens museum, för att efterfråga dennes synpunk- med tusen personer, sedan flyttade ytterligare tu- ter. Orsaken till detta var att ”Från en del håll sen personer under den följande tioårsperioden. har röster nu höjts om ’affektionsvärdet’ av denna Efter 1965 har befolkningen fortsatt att minska: unika byggnad”.37 1975 fanns här 804 folkbokförda, 1985 − 675, 1994 De som opponerat sig mot rivningsplanerna var − 553 och slutligen 2004 − 412 invånare.33 Porjus Arkivkommitté, en lokal intresseförening som bildats 1963 i samband med förberedelserna för Porjus femtioårsjubileum. Syftet var att ”samla Rädda Porjus! material från Porjus korta men händelserika histo- Det andra kraftverksbygget i Porjus historia, 1971− ria”.38 Arkivkommittén kom att spela en väsentlig 1982, var inte på långa vägar så genomgripande roll som bevarandeförespråkare och påtryckare, för samhällsutvecklingen som det första. Anläg- men längre fram också som förvaltare och levan-

bht 53/2007 nybruk 51 degörare av lokalhistorien. Med vår tids termino- värden som för Hvarfner och Janson sammanta- logi skulle man säga att det kulturarvsarbete som get motiverade ett bevarande samlades under fyra arkivkommittén bedrivit, lyft fram många olika punkter: arkitektoniskt, teknikhistoriskt, ekono- perspektiv på industrisamhällets kulturarv i Porjus miskt-historiskt samt socialhistoriskt värde. och därmed medverkat till att skapa en stark lokal Arkitektens framstående ställning i svensk identitet för porjusborna. historia exemplifierades i skrivelsen med kända Rudins skrivelse resulterade i att landsantikva- stockholmsverk av hans hand. Kraftstationens ar- rien Hvarfner tillsammans med överantikvarien kitektoniska kvaliteter framhölls i åsikten att ”hans vid Riksantikvarieämbetet Sverker Janson kom på tunga monumentala stil lät sig väl förenas med det besök i juni 1970. Åke Rudin agerade ciceron och lappländska landskapet”. Som arkitekturhistoriskt har själv berättat om vad som hände: värdefulla anfördes även de närliggande bostads- husen i trä. Antikvarierna ansåg att byggnaden Jag talade varmt för rivning och argumenterade bl.a. som så att i Trollhättan och Älvkarleby har vi två motsvarande borde bevaras som exempel på industriarkitektur byggnader med fortsatt verksamhet framför sig. Här i Por- från 1900-talets början. jus skulle vi få en tom, kall gammal ”fabriksbyggnad”, som Ur ett teknikhistoriskt perspektiv framhölls att snart skulle förfalla. Jag utläste av besökarnas reaktioner att dessa delade min åsikt, varefter dom for hem och för- utbyggnaden av vattenkraften i Norrland var bero- fattade ett papper med rakt motsatt innehåll – byggnaden ende av en svensk uppfinning: tekniken för över- borde bevaras.39 föring av elektricitet över långa avstånd. Sedan pekades på Porjus pionjärstatus vad gällde vat- Harald Hvarfner sammanfattade synpunkterna i tenbyggnadsteknikens framsteg vid seklets början en skrivelse till Riksantikvarieämbetet i september och att särskilt byggandet av den underjordiska 1970. Han framhöll inledningsvis att kraftstatio- maskinhallen samt till- och avloppstunnlarna re- nen numera inte enbart kunde betraktas utifrån presenterade nyheter för sin tid. Själva stationshu- ett praktiskt, ekonomiskt perspektiv utan att även sets storlek sågs som ett resultat av ett av tidens kulturhistoriska synpunkter måste beaktas. Han olösta tekniska problem, nämligen att man då inte pekade också på att kostnaderna för en eventuell kunde bygga utomhusställverk. Till slut framhölls rivning inte heller var obetydliga. De antikvariska maskinsalen med utrustning från olika tidsperio-

figur 5. Den underjordiska maskinsalen. foto: C. Strömberg 1920, Norrbottens museums bildarkiv.

52 nybruk bht 53/2007 der som intressant för att illustrera teknikutveck- Eller är det bara djurgårdsminnen med Bellman med eller lingen under 1900-talet. utan Ulla som är värt att bevara till eftervärlden? Så tycker och tänker Stockholmarna, och vi anser att de har fel!40 Det ekonomiskt-historiska värdet ansågs själv- klart: porjuskraften var en förutsättning för statens För det första betonar Tor Nordstrand klassper- exploatering av malmfälten och dess betydelse för spektivet − kraftstationen är för honom inte ett den svenska ekonomiska utvecklingen var så väl- nationalistiskt monument över svenska uppfin- känd, att Hvarfner inte ansåg sig vara tvungen att ningar eller statens förmåga att utvinna naturens orda mycket om det. rikedomar − utan ett monument över de arbetare Slutligen det socialhistoriska värdet, som be- som byggde anläggningen under svåra umbäran- handlades mer utförligt. Utbyggnaden av Porjus den. För det andra pekar han på polariseringen kraftstation och samhälle sågs som ett represen- Stockholm−Porjus, på att det lokala perspektivet tativt exempel på ”den svenska industrins utbygg- borde få göra sig gällande på denna plats där nad och konsekvenserna härav på olika sociala, många viktiga beslut i samhällets historia faktiskt politiska och ekonomiska områden med ökade fattats i Vattenfalls styrelse i Stockholm. Och för resurser för enskild konsumtion och social trygg- det tredje på att det finns en hierarkisk värdering het”. I detta sammanhang framhölls också att av kultur, på att det som brukar kallas ”finkultur” upp­byggnadsskedet var väl dokumenterat och inte borde ställas över, utan jämsides med arbe- därför väl lämpade sig för att levandegöras i ut- tarnas kultur. Med antikvarierna delar han åsikten ställningar och skrifter. Hvarfner framhöll att ex- att ekonomiska överväganden inte får vara allena- empelvis en utställning som visades sommartid i rådande i beslutet av kraftstationens framtid. El- gamla kraftstationen, skulle locka publik från den ler som Nordstrand uttrycker det: ”Ingenjörerna turism som redan fanns i området och att Norr- tänker bara med räknestickan”. bottens museum gärna skulle medverka vid att Att arbetare ur ett gräsrotsperspektiv på detta etablera en sådan verksamhet i samarbete med sätt gjorde anspråk på det nationella kulturarvet Norrbottens kraftverk, om ekonomiska förutsätt- var en ny företeelse för 1970-talet. Bevarande av ningar gavs. kulturmiljöer hade förknippats med en konser- Samtliga fyra punkter i den antikvariska argu- vativ ideologi och oftast gällt kyrkor, övrestånds- mentationen utgick från ett nationellt perspektiv miljöer som slott och herrgårdar, samt de agrara och lyfte därmed Porjus till en nivå där kraftstatio- kulturmiljöer som hembygdsrörelsen omhuldat. nen representerade större skeenden i svensk his- Porjus Arkivkommitté var ingen hembygdsfören- toria och gavs en mer allmängiltig betydelse. Men ing, utan måste väl snarare betraktas som en ”gräv- som vi skall se fanns det också ett annat sätt att förening”, redan innan Gräv-där-du-står-rörelsen värdera och argumentera för ett bevarande. uppstod. Sven Lindqvists bok med samma namn Drygt en vecka efter Hvarfner och Jansons be- inspirerade en folkrörelse, men den publicerades sök, alltså innan de offentliggjort sitt ställningsta- inte förrän 1978.41 Uppenbarligen kanaliserade gande, avsändes en skrivelse i ärendet från Porjus Lindqvist i sin bok ett intresse som redan fanns. Arkivkommitté till statsminister Olof Palme. Arkiv­ För arkivkommittén blev boken istället en bekräf- kommittén använde sig alltså av den gamla med- telse på att det man uträttade var viktigt.42 borgerliga rättigheten att ”skriva till kungs”, fast Händelseförloppet kan ses mot bakgrund av nu i en modernare tappning. Författare till brevet den politiska radikalisering som skedde i Sverige var Tor Nordstrand, en av arkivkommitténs dri- under senare delen av 1960-talet och de debatter vande personer och van skribent. I sin arga, men omkring saneringen av stadskärnorna i landet samtidigt humoristiska skrivelse, tar han kortfattat som ofta rasade. ”Rivningsraseri” var ett begrepp upp tre aspekter av bevarandefrågan, som visar på som lanserades i samband med dessa och det an- perspektiv väsensskilda från antikvariernas: vändes även i Porjusdebatten.43 På 1960-talet gick industrisamhället in i ett nytt skede. Strukturratio- Skall man inte göra något för att åtminstone rädda den naliseringar och tekniska framsteg gjorde att före- gamla Kraftstationsbyggnaden? Är inte arbetarnas historia också kultur? Eller ska vi hålla fast vid att det bara är teelser utmönstrades och ersattes av nyheter. Vissa Gustaf II Adolf och Karl XII som betytt något för Sverige? industribranscher rationaliserades, medan andra

bht 53/2007 nybruk 53 helt enkelt gick under. I Porjus byggdes ett nytt Frågan diskuterades internt bland Vattenfalls kraftverk som gjorde det gamla överflödigt. Men chefer och i Porjusprojektets samordningskom- här hotade mer än arbetslöshet: i Porjus hotades mitté som bildats för ändamålet. Både kommit- hela samhällets existens. tén och Norrbottens Kraftverk förordade 1972 ett Det kan tyckas som ett överdrivet påstående: bevarande. Frågan fick slutligen sin lösning när att en ort med en så ”stor” anläggning som Por- också Vattenfalls generaldirektör Jonas Norrby jus kraftstation skulle hotas av utplåning. Men ett förklarade sig stödja bevarandet. Hans beslut togs kraftverk skiljer sig från mer personalintensiva in- efter ett besök av riksantikvarien: dustrier som exempelvis sågverk, smältverk eller gruvor, i det att det inte behövs så stor personal Helt oväntat kom dåvarande riksantikvarien Sven B.F. för driften. I det första kraftverket arbetade från Jansson, ”Run-Janne” och besökte mig en dag. Han ville understryka riksantikvarieämbetets bestämda uppfattning början fyra personer per skift för att klara kontroll att byggnadens borde bibehållas som byggnadsminnes- och drift. Bemanningen minskades efterhand till märke. en person per pass och på 1970-talet hade teknik- Han var mycket bestämd i sin uppfattning, som tillsam- utvecklingen medfört att någon personal på plats mans med hans personliga pondus och charm påverkade mig starkt. Smickrande var det ju också att kraftverket egentligen inte behövdes, eftersom driften som kunde vara värdefull kultur. redan nämnts kunde fjärrstyras från Vuollerim.44 I detta sammanhang är det lätt att förstå att frå- Det som avgjorde Norrbys ställningstagande var gan om kraftstationen även fick symboliska över- alltså påtryckningar från högsta antikvariska ort, toner: kampen för kraftstationen kunde även ses men det framgår att han även tagit intryck av ar- som en ställföreträdande kamp för hela samhällets kivkommitténs idoga arbete. 48 överlevnad. Ett bevarande av Porjus kraftstation Från och med 1973 diskuterades inte längre symboliserade samhället Porjus fortlevnad. kraftstationens vara eller inte vara. Nu gällde dag- Med facit i hand drygt 35 år senare är det ordningen istället hur byggnaden skulle nyttjas.49 I också uppenbart att farhågorna inte var så över- Vattenfalls personaltidning Vi i Vattenfall utlystes drivna. Anläggarsamhällen som Harsprånget och en idétävling. Det var ett tecken på arbetslivets Messaure överlevde inte när kraftverksbyggena var och organisationens demokratisering, som skulle över. Harsprånget revs så sent som på 1980-talet, ha fått vattenrallarna 60 år tidigare att häpna.50 trots att det då redan av Riksantikvarieämbetet Tävlingen vanns av Alf Wallbing, ingenjör i Vat- hade valts ut som ett riksintresse för kulturmin- tenfall och en av arkivkommitténs förgrundsperso- nesvården i arbetet med den nya fysiska rikspla- ner, med förslaget att ställverksbyggnaden skulle neringen.45 bli ett ”allhus” för samhället. Allaktivitetshus låg i tiden, men hade nog fram till dess varit mer av en storstadsföreteelse. I Porjus skulle det bli ”ett hus Återanvändning för arbete, rekreation och fritid av aldrig skådat Under åren 1970−1972 debatterades kraftstationens slag”.51 framtid i Norrskensflamman och Norrländska So- Den 24 augusti 1979 beslutade Vattenfalls sty- cialdemokraten. Porjus Arkivkommitté bedrev vad relse att ställverkbyggnaden skulle bevaras och att vi idag skulle kalla lobbying och uppvaktade såväl hela 19 miljoner kronor skulle investeras.52 Att be- riksantikvarien som generaldirektören för Vatten- vara byggnaden enbart som ett monument över fall, Jonas Norrby, i frågan, samt andra personer kraftbyggarepoken var i sig inget alternativ. Huset som man tänkte sig kunde utöva inflytande.46 1972 måste nyttiggöras genom att återbrukas, därom publicerades en artikel med titeln Rädda Porjus i tycks alla parter ha varit ense. Wallbings förslag tidningen Ny Teknik.47 Författaren Bo Forsberg förverkligades också fullt ut.53 underströk det teknikhistoriska värdet av att Por- Vissa delar återställdes, blev museum och har jus sparades för framtiden. Artikeln spädde på sedan dess bevarats i princip orörda. Det gäller opinionen i debattens slutskede, men hade för- kontrollrummet med den magnifika manöverpa- modligen ingen avgörande betydelse, eftersom de nelen i marmor samt den underjordiska maskin- flesta parter i målet redan tagit ställning. hallen med utrustning i form av turbiner och

54 nybruk bht 53/2007 figur 6. Ställverksbyggnaden i Porjus. foto: Rolf Kaarlenkaski, Norrbottens museums bildarkiv. generatorer. Två aggregat, nummer 8 och 9 mo- vattenfallsorterna Råcksta, Trollhättan, Älvkarleby derniserades dock och behölls i drift. och Västerås, samt visats i Stockholm och på flera Andra delar inreddes ändamålsenligt för nya orter i Norrbotten.55 användningar. Det tillkom lokaler för verkstäder, depåutrymmen samt kontor och personalutrym- men. Dessutom byggdes en sporthall och ett antal Gamla kraftstationen idag andra fritidslokaler. 1982, samma år som Porjus Idag, mer än tjugo år senare, måste Porjus gamla gamla kraftstation återinvigdes i augusti, arbetade kraftstations bevarande betecknas som ett fram- ungefär hundra personer här, med drift och un- gångsrikt återbruk av en industribyggnad, baserad derhåll av kraftstationerna i Ritsem, Vietas, Har- på ett koncept som fortfarande fungerar och som språnget, Porjus och Ligga.54 dessutom utvecklats efterhand. Driften av kraft- Slutligen tillkom lokaler för Porjus Arkivkom- stationerna i Luleälven finns visserligen inte kvar, mittés samlingar, forskarrum, Linas Café och utan har sedan länge koncentrerats till Vuollerim. utrymmen för Porjus Expo. Det sistnämnda var Idag ägs anläggningen av Vattenfall ab Vattenkraft. en utställning som i ord och bild dokumenterade Ställverksbyggnaden innehåller kraftverksmuseet pionjärskedet i Porjus historia, först sammanställd med utställningarna, arkivkommitténs lokaler, 1972 i Medborgarhuset Sarek av arkivkommittén sporthall, kontrollrum för ställverk, depåer och med ekonomiskt bistånd från Vattenfall. Utställ- förrådsutrymmen, verkstäder samt personalrum ningen blev en stor framgång. Under ett par som- för mekaniker, elektriker, kontrolltekniker och marmånader sågs den av nära 6 000 personer, driftspersonal. Dessutom finns lokaler för Porjus detta i ett avsides beläget samhälle som då hade Infocenter ab, ett företag som arbetar med digital drygt 700 invånare. Utställningen permanentades information, startat 1993 och då till hälften ägt av och när den efter tio år kunde flytta in i ställ- Vattenfall.56 verksbyggnaden beräknades den ha setts av över Där finns också ett undervisningscentrum för 100 000 personer. Den hade då också turnerat till utbildning och forskning i moderna elkraftspro-

bht 53/2007 nybruk 55 duktion, Vattenfall Training Centre. År 1995 revs abb Alstom Power Generation ab och ge Energy aggregat 8 och 9, och ersattes av nya aggregat för () ab.58 vad som då hette Jokkmokksskolan.57 u8 används Så möts den senaste och den äldsta svenska idag för utbildning även på internationell nivå och vattenbyggnadstekniken i den gamla maskinhal- u9 för forskning. u9 är en prototyp, världens för- len, femtio meter under jord i Porjus. sta Powerformer, som introducerar en ny teknik. Den gör det möjligt att överföra elektricitet till högspänningsnätet, utan att gå över mellanspän- Anna Elmén Berg, f. 1962. FD i konstvetenskap ningsställverk och aggregattransformatorer. Agg­ vid Umeå universitet 1997. Antikvarie vid Piteå regatet fasades in 1998 och ägs av Stiftelsen Porjus museum. Vattenkraftscentrum, som består av Vattenfall ab, [email protected]

Noter

1. Se exempelvis ”Industriarvet i fokus”, Bebyggelsehistorisk 16. Brunnström 2001, s. 79ff. och 122. tidskrift nr 36 1998; Frågor till det industriella samhället, 17. Forsgren 1982, s. 36. sou 1999:18, Program för Norrbottens industriarv 2000, 18. Spade 1999, s. 19, 22f., 26, 34 och 42. Se även Forsgren Berättelser om vårt samhällets historia − svenska industri- 1982, s. 36, Forsgren 1990, s. 66f., samt Brunnström & minne 2002, Industrisamhällets kulturarv, sou 2002:67, Spade 1995, s. 173. Industrins avtryck: Perspektiv på ett forskningsfält 2003, 19. Brunnström & Spade 1995, s. 171−177, Forsgren 1982, s. 40 I industrisamhällets slagskugga: Om problematiska kul- och Brunnström 2001, s. 136ff. turarv 2005, Otydligt, otympligt, otaligt: Det industriella 20. Forsgren 1982, s. 36−40, 1990, s. 48 och 58 samt Brunns- kulturarvets utmaningar 2005. tröm 2001, s. 138. 2. Porjus är som en del i ”Norrbottens teknologiska megasys- 21. Ahnlund 1990, s. 276ff. tem” ett av de industriminnen som ingår i Riksantikvarie- 22. Brunnström 2001, s. 122ff. ämbetets program för det industrihistoriska kulturarvet, se 23. Brunnström 2001, s. 136ff. och 168. Berättelser om vårt samhälles historia − svenska industri- 24. Hansson 1994, s. 161. minnen 2002. Porjus samhälle som kulturarv behandlas av 25. Ibid, s. 226. Gustavsson 2001 och 2005. 26. Ibid, s. 230. 3. William-Olsson 1946, s. 26. Enequist 1957, s. 59f. och 1966, 27. Eklund, 2002, s. 3. Intervju med Hans Eklund, Norrbot- s. 208ff. tens museum 1998 och 2004. Om begravningskapellet, se 4. Sundlin 1993. Karlsmo 2005, s. 105f. 5. Inte 1978 som förteckningen anger, se Regeringsbeslut 28. Eklund 2002, s. 3f. 1986-08-21, Norrbottens museums arkiv. 29. Hansson 1999, s. 47. 6. Alzén 1996, s. 13 och 28. Som Alzén också visar hade be- 30. ”Vår blivande nordligaste stad”, Göteborgs handels- och greppet då en lång förhistoria sedan det lanserats främst sjöfarts tidning, 1918-02-16. Ahnlund & Brunnström 1993, av Marie Nisser och Gunnar Sillén under senare delen av s. 73. 1960-talet, se Alzén s. 27ff. 31. Hansson 1999, s. 19−73 7. Ibid, s. 23−25 samt Nisser 1979, s. 22. 32. Forsgren 1990, passim. 8. Brunnström & Spade, 1995, s. 78, 81, 114, och 172. 33. Porjus folkmängd 1909−1985. Dokumentation av Porjus 9. Gösta Malm (1873−1965) var landshövding i Norrbottens Arkivkommitté, Porjus Arkivkommittés arkiv. län 1971−1928 och generaldirektör för Vattenfallsstyrelsen 34. Ibid samt Porjus Kraft nr 3/1975, s. 2, Lagersson 1973 samt 1928−1938.Han var även handelsminister 1920−1921 samt Wallbing 1982a. socialminister 1923−1924. 35. Porjus Kraft nr 3/1975. 10. Hansson 1994, s. 173f., Brunnström 2001, s. 119ff. 36. Rudin 1973. 11. Hansson 1994, s. 189, 194, 196, 209, 212 och 215. Staffan 37. Rudin 1982 samt brev från Åke Rudin, 1970-03-12, Norr- Hansson har satt in Porjus i ett större sammanhang i en se- bottens museums arkiv. nare artikel, se Hansson 1998. Där visar han på att malm- 38. Porjus Kraft nr 2/1973 samt Jokkmokksmagasinet nr banan, gruvbrytningen i Kiruna och Malmberget, Porjus 2/2001. Eldsjälar i Porjus arkivkommitté på 1970-talet var kraftstation och Bodens fästning alla är tekniska system så Hans Eklund, Nils Johansson, Elin Jonsson, Bo Lundqvist, ömsesidigt beroende av varandra att det är möjligt att se Tor Nordstrand och Alf Wallbing dem som delar av ett teknologiskt megasystem. 39. Rudin 1982; brev från Harald Hvarfner 1970-05-22 samt 12. Forsgren 1982, s. 24−32, Hansson 1994, s. 160−165. brev från Sverker Janson 1970-07-07, Antikvarisk-Topogra- 13. Utan anställning fick man inte bo i Vattenfallsstyrelsens fiska arkivet. bostäder, Hansson 1994, s. 186. 40. Brev från Tor Nordstrand, 1970-06-12, Porjus arkivkommit- 14. Hansson 1994, s. 165. tés arkiv. 15. Citerat efter Forsgren 1982, s. 77f. 41. Rörande grävrörelsen, se Alzén 1996, s. 89ff.

56 nybruk bht 53/2007 42. Lindqvist 1978. Tord Nordstrand skriver i ett brev långt 49. Lagersson 1982. senare: ”Med Sven Lindqvists bok ’Gräv där du står’ för- 50. Vi i Vattenfall september/1972. stod de flesta att även Arbetarnas historia kan vara av visst 51. Wallbing 1982b. värde. Ett land, en stat består ej av högdjur allena”. Brev 52. Norrby 1982. från Tor Nordstrand till Norrbottens museum 1990-10-21, 53. Holmlund 1982 samt Rapport från kommittén för Porjus Norrbottens museums arkiv. gamla ställverksbyggnad 1978-06-15, Antikvarisk-Topogra- 43. Rudin 1982. fiska arkivet. 44. Porjus kraft nr 3/1975. 54. Forsgren 1982, s. 82. 45. Brev från Riksantikvarieämbetet till Jordbruksdepartemen- 55. Porjus kraft nr 4/1982. tet 1975-02-26, Norrbottens museums arkiv. 56. Dagens Nyheter 1993-10-13, s. C02, Norrbottens-Kuriren 46. Vid ett tillfälle reste exempelvis delar av arkivkommittén 1993-10-13. till Stockholm för att träffa dåvarande chefen för National- 57. Aro 1995 och Jokkmokkskolan: Informationstidning om museum, Bengt Dahlbäck, som var född porjusbo. Munt- en kraftfull utbildning 1994. liga uppgifter från Eva Gradin, Norrbottens museum. 58. Informationsskyltar i Porjus kraftstation, sommaren 47. Forsberg 1972. 2006. 48. Norrby 1982.

Käll- och litteraturförteckning

Otryckta källor Brunnström, Lasse & Spade, Bengt 1995, Elektriska vat- Antikvarisk-Topografiska arkivet tenkraftverk: Kulturhistoriskt värdefulla anläggningar Handlingar angående Porjus, kopior även i Norrbottens mu- 1891−1950, Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Svensk seums arkiv. energi. Dagens Nyheter 1993-10-13. Norrbottens museums arkiv Elmén Berg, Anna, 2000, Program för Norrbottens industri- Aro, Jeanette, 1995, Porjus gamla vattenkraftverk: Fotografisk arv, Luleå: Länsstyrelsen i Norrbottens län/Norrbottens dokumentation av aggregaten 8 och 9 inför rivning 1995, museum. otryckt rapport. Enequist, Gerd, 1957, ”Tätorternas och landsbygdens närings- Handlingar angående Porjus kraftstation. typer efter befolkningens sammansättning”, Atlas över Porjus arkivkommittés arkiv Sverige, Stockholm. Eklund, Hans, 2002, Porjus kyrkohistoria, Småskrifter nr 107. —, 1966, ”Bebyggelsen”, Sverige: Land och folk, första delen: Porjus folkmängd 1909−1985. Dokumentation av Porjus Arkiv- Allmän geografi, Stockholm: Natur och kultur. kommitté. Forsberg, Bo, 1972, ”Rädda Porjus!”, Ny Teknik nr 18. Brevväxling angående Porjus kraftstation. Forsgren, Nils, 1982, Porjus: pionjärverket i ödemarken, Por- jus: Porjus arkivkommitté/Vällingby: Vattenfall. Porjus kraftstation —, 1990, Den effektfulla älven: stänk från Luleälvens kraft- Informationsskyltar i Porjus kraftstation, sommaren 2006. fulla historia, Luleå: Vattenfall Norrbotten och Porjus ar- kivkommitté. Intervjuer och samtal Frågor till det industriella samhället, sou 1999:18. Intervju med Hans Eklund, 1998 & 2004, Eva Gradin, Norr- Gustavsson, Karin, 2005, ”Bland perifera riksintressen”, I in- bottens museum. dustrisamhällets slagskugga, red. Lars-Eric Jönsson & Bir- Muntliga uppgifter från Eva Gradin, Norrbottens museum, gitta Svensson, Stockholm: Carlssons. hösten 2006. Hansson, Staffan, 1994, Porjus: En vision för industriell ut- veckling i övre Norrland, Luleå. Tryckta källor och litteratur —, 1998, ”Malm, räls och elektricitet: Skapandet av ett tekno- Ahnlund, Mats, 1990, ”Staden, militärarkitekturen och den mi- logiskt megasystem i Norrbotten 1880−1920”, Den kon- litära miljön.”, Boden: Fästningen − garnisonen − samhäl- struerade världen: Tekniska system i historiskt perspek- let, red. Bror Oscar Nyström & Sven Skeppstedt, Boden: tiv, red. Pär Blomkvist & Arne Kaijser, Stockholm/Stehag: Kungl. Bodens artilleriregementes historiekommitté. Symposion. Ahnlund, Mats & Brunnström, Lasse, 1993, ”Bolagssamhällen —, 1999, Innovationer och industriell utveckling: Om elektri- i Norden − från brukstid till nutid”, Bebyggelsehistorisk citet, överföringsteknik och industriell utveckling i norr. tidskrift nr 25. Porjus Smältverk 1917−1958, Luleå: Luleå tekniska univer- Alzén, Annika, 1996, Fabriken som kulturarv: Frågan om sitet. industrilandskapets bevarande i Norrköping 1950−1985, Holmlund, Nils, 1982, ”Ombyggnaden − ett stimulerande Stockholm/Stehag: Symposion. jobb”, Porjus kraft nr 4. Berättelser om vårt samhällets historia − svenska industrimin- I industrisamhällets slagskugga: Om problematiska kultur- nen: Riksantikvarieämbetets program för det industrihis- arv, red. Lars-Eric Jönsson & Birgitta Svensson, 2005, toriska arvet, Stockholm: Riksantikvarieämbetet 2002. Stockholm: Carlssons. Brunnström, Lasse, 2001, Estetik & ingejörskonst: Den svens- ”Industriarvet i fokus”, Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 36, ka vattenkraftens arkitekturhistoria, Stockholm: Riksan- 1998, red. Kersti Morger. tikvarieämbetet. Industrins avtryck: Perspektiv på ett forskningsfält, red. Dag

bht 53/2007 nybruk 57 Avango & Brita Lundström, 2003, Eslöv: B Östlings bok- Porjus Kraft nr 2/1973, 3/1975 samt 4/1982. förlag Symposion. Rudin, Åke, 1973, ”Kraft ur Luleå älv”, Porjus Kraft nr 2. Industrisamhällets kulturarv, sou 2002:67. —, 1982, ”Heders Porjusbor – och tack Vattenfall”, Porjus Jokkmokkskolan: Informationstidning om en kraftfull utbild- kraft nr 4. ning, 1994, Luleå. Spade, Bengt, 1999, De svenska vattenkraftverken: teknik Jokkmokksmagasinet nr 2/2001. under hundra år, Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Karlsmo, Emilie, 2005, Rum för avsked: Begravningskapel- Svenska kraftverksföreningen. lets arkitektur och konstnärliga utsmyckning i 1900-talets Sundlin, Harald, 1993, Riksantikvarieämbetets förteckning Sverige, Göteborg/Stockholm: Makadam. över statliga byggnadsminnen enligt förordningen om Lagersson, Åke, 1973, ”Det nya kraftbygget”, Porjus kraft nr 2. statliga byggnadsminnen m.m. sfs 1988:1229, Riksantik- —, 1982, ”Bevara − ett lyckligt beslut”, Porjus kraft nr 4. varieämbetets förteckning över från statlig förvaltning Lindqvist, Sven, 1978, Gräv där du står: Hur man utforskar till annan förvaltning överförda fastigheter, Stockholm: ett jobb, Stockholm: Bonnier Fakta. Riksantikvarieämbetet. Nisser, Marie, 1979, Industriminnen: En bok om industri- Vi i Vattenfall september/1972. och teknikhistoriska bebyggelsemiljöer, Stockholm: Sveri- ”Vår blivande nordligaste stad”, Göteborgs handels- och sjö- ges arkitekturmuseum och Liber Förlag, (första upplagan farts tidning, 1918-02-16. 1974). Wallbing, Alf, 1982a, ”Framtid utan pendlare”, Porjus kraft nr Norrbottens-Kuriren 1993-10-13. 4. Norrby, Jonas V, 1982, ” ’Run-Janne’ hjälpte mig fatta beslutet”, —, 1982b, ”Ställverksbyggnaden i våra hjärtan”, Porjus kraft Porjus kraft nr 4. nr 4. Otydligt, otympligt, otaligt: Det industriella kulturarvets William-Olsson, William, 1946, Ekonomisk-geografisk karta utmaningar, red. Annika Alzén & Birgitta Burell, 2005, över Sverige, Stockholm: Nordisk Rotogravyr. Stockholm: Carlssons.

Porjus old power station − from power production to heritage

by Anna Elmén Berg

Summary The new Porjus power station was built in the The Porjus power station and its surrounding 1970s and the idea broached of demolishing the community were built in the 1910s as a national old control room building. manifestation. Electrification of the Riksgränsen The Porjus Archival Committee opposed dem- railway line was the prime purpose of the power olition and played an important part in prevailing station, but at the same time there were visions of on the State to give the building listed status and industrial development, the idea being for power- on Vattenfall (the State Power Board, as it then intensive industries to be started up in Porjus. was) to spend generously on adapting the place to The community as originally intended as a new uses. The building was turned into an all-pur- purely temporary expedient, but Porjus proved pose community centre which today comprises more viable than that. Industrial undertakings an indoor sports centre, workshops, a museum were established there, an area development plan and archives, as well as business facilities. Dur- for the community was adopted in 1918, and bril- ing the 1990s a research and education centre for liant future was prophesied for Porjus as the next modern power production was also established town in Norrland. here. If the power station was built in a spirit of Things didn’t turn out that way. The communi- “Big Swedish” patriotism at the beginning of the ty’s peripheral location made it hard for industry 20th century, in the 1970 it was locally invested to survive there. The “industrial period” of Porjus with different values altogether. The control room history ended in 1958, with the closure of the Por- building now came to be regarded instead as a jus Ironworks, and a population drain set in. The monument to the workers who constructed it. community survived, due probably to its serving The campaign to preserve the switchyard build- as an operational base for the many hydro-devel- ing also became a symbolic struggle for the whole opment projects on the (Luleälven). community’s survival.

58 nybruk bht 53/2007