Svenska Folkskolans Vänner SFV-Kalendern Årgång
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern 2008 Årgång 122 Svenska folkskolans vänner Annegatan 12 (PB 198) 00121 Helsingfors Tel. 09-684 4570 Fax 09-684 45715 e-post: sfv@sfv.fi www.sfv.fi Bank: Sampo 800011-62307 Aktia 405548-297 Postgiro i Sverige: 4291-1 Redaktionskommitté: Ann-Mari Häggman, ordförande Bo Lundell Christine Romberg Christoffer Grönholm, kalenderredaktör Redigering: Olle Spring Pärmfoto: Maj-Len Grönholm ISSN:0357-1068 Ekenäs 2008 Ekenäs Tryckeri Ab Ombrytning Gita Lindgren 2 Innehåll Förord av Christoffer Grönholm: Östersjön är sårbar ............................................. 5 Östersjön Erik Bonsdorff: Östersjön – ett ekosystem under hot .............................................. 7 Björn Grönholm: Miljösamarbete i Östersjöregionen ............................................. 15 Ea Maria Blomqvist och Tove Holm: Högskolorna verkar för hållbar utveckling kring Östersjön ................................................................................................... 20 Fabian Dahlström: Musik över Östersjön ............................................................... 24 Thure Malmberg: Över Östersjön som passagerare ................................................. 36 Christoffer H. Ericsson: Kostern Southern Cross – min första egna riktiga båt ..... 64 Finska kriget Eva Walder-Brundin: Märkesåret 2009 ................................................................... 71 Olle Spring: När ryssen kom i landet. Folkets sägner om Finska kriget ................. 77 Göran Selén: Borgåborna och lantdagen 1809 ........................................................ 112 1918 Roger Holmström: Bofinken har varken frejdebevis eller medlemsbok ................ 116 Minnesrunor Carl Johan Adolfsson 129 Tancred Arppe 131 Christina Blomqvist 132 Jarl Brommels 133 Paul Budsko 135 Nelly Fågelbärj 136 May Flodin 137 Anne-Marie Hornborg- Franck 138 Birger Häggblom 140 Maj-Britt Jansén 141 Olof M Jansson 142 Paul ”Nacke” Johansson 144 Rolf Kullberg 146 Agneta ”Anki” Lindquist 148 Jack Mattsson 149 Ivar Rosenblad 150 Ola Rosendahl 152 Gustav ”Joker” Strömsholm 154 Fjalar Sundström 156 Gunnar Träskman 158 Bertel Widén 160 Tom Vuori 161 Kurt Zilliacus 163 Eduard ”Bubi” Zukale 165 Erik Ågren 167. SFV:s verksamhetsberättelse 2007: Ett festligt år.................................................... 169 Fondredovisning ...................................................................................................... 196 DISTIS kurser 2008–2009 ....................................................................................... 201 3 Christoffer Grönholm Östersjön är sårbar ”Att utgå ifrån hav, skepp och kuster är i att den är så grund. Medeldjupet är bara högsta grad nödvändigt då man vill struk- 55 meter och vattnet byts långsamt ut via turera den forntid som har gett upphov till de danska sunden. Det största hotet mot begreppet Finland och till större delen av Östersjön är den ekologiska risk som olje- vår forndiktning och ur vilken den mest transporterna medför. Speciellt sårbar är avgörande faktorn i Finlands historia, den den grunda Finska viken. I längdriktning- sekellånga politiska och kulturella gemen- en färdas ständigt flera hundra lastfartyg skapen med Sverige, härstammar” skriver och tankfartyg. De korsas dagligen av de Matti Klinge i boken Östersjövälden. Han snabbgående färjorna mellan Helsingfors har så rätt. Havet har alltid förenat och och Tallinn. Det hävdas att en ekologisk skapat möjligheter. storkatastrof flera gånger varit nära ögat. Ledmotivet i årets SFV-kalender är År 2007 fraktades 140 miljoner ton olja Östersjön. Östersjön handlar om Finland på Finska viken, år 2015 har mängden och Sverige men naturligtvis också om de ökat till 260 miljoner ton. baltiska staterna och om Polen, Tyskland Länge användes Östersjön som av- och Ryssland. I Björn Grönholms artikel stjälpningsplats. Det finns fortfarande gif- får vi ta del av vilka nätverk som jobbar ter utanför Hangö, Gotland, Estland och för Östersjön och i Fabian Dahlströms Sundsvall. Under krigen fälldes 150.000 översikt vilken musikverksamhet här fö- minor i Östersjön (60.000 i Finska viken), rekommer. Tove Holm och Ea Blomqvist varav 35.000 har röjts. Vad hände med rapporterar om hur forskningen samarbe- resten? tar kring Östersjön och Thure Malmberg Tänk på alla vrak som finns i Östersjön. berättar om hur fartygstrafiken har sett ut En försiktig kalkyl ger vid handen att det förr och nu. Christoffer H. Ericsson be- i Finska viken finns 1400 vrak. Av dem är rättar om sin första riktigt egna båt och 750 mer än 100 år gamla. Vissa är verk- sjöfärder med den. ligt välbevarade såsom omtvistade Vrouw Erik Bonsdorff skriver om Östersjöns Marina. Men en större fara utgör de fartyg hotade ekosystem. Östersjön är sårbar för som förliste på 1940- och 1950-talen för 5 att deras tankar när som helst kan börja Spring har redigerat ett intressant infor- läcka. mationspaket med berättelser om hän- Till råga på allt skall en gasledning delserna 1808–1809. Roger Holmström dras tvärs över Östersjön. Den beräknas uppmärksammar 90-årsminnet av inbör- vara färdig år 2012 och ha en kapacitet på deskriget 1918 via fem finländska förfat- 55.000 kubikmeter per år. tares röster. SFV:s verksamhetsberättelse Årets kalender uppmärksammar även och fondförteckning, samt Distis kursut- minnet av 1808–1809-års krig och Fin- bud ingår även i årets kalender. Minnes- lands separation från Sverige. Vad detta runorna är en viktig avdelning som många speciellt innebar för Sverige skriver am- kalenderläsare brukar uppmärksamma. bassadör Eva Walder-Brundin om och vad Årets kalender innehåller 25 nekrologer Borgå lantdag innebar för Finland och för över bemärkta finlandssvenska män och Borgåborna skriver Göran Selén om. Olle kvinnor som avlidit under året. 6 Erik Bonsdorff Östersjön – ett ekosystem under hot Östersjön är ett i många hänseenden rad process. Arter har invandrat, slagits säreget ekosystem: Havet bildades i sin ut igen, återkommit, men från ett annat nuvarande form först efter den senaste håll. Den invandring av s.k. främmande istiden, och genomgick flera dramatiska arter vi ser i dag, är egentligen bara ett förändringar innan det för ca 8500–7000 led i samma kedja, även om människans år sedan fick sin nuvarande karaktär roll i förloppet bidrar till att försnabba – bräckt vatten, skarpa fysiska, kemiska utvecklingen. Östersjöns marina ekosys- och klimatologiska gradienter, långsamt tem är förhållandevis artfattigt, och det är vattenutbyte styrt av stora tillflöden av m.a.o. uppenbart att en fortlöpande post- sötvatten och oregelbundna saltvattenin- glacial succession och kolonisering, med flöden genom de trånga och grunda sun- både nyinvandring och förlust av arter, den mellan Sverige och Danmark. För fortfarande pågår. Eftersom så få arter den organismvärld som lever i Östersjön fysiologiskt klarar av norra och centrala ställer detta stora krav på anpassning, och Östersjöns medellåga salthalter mellan 3 ur ett evolutionärt perspektiv har få arter och 10 promille, är artsammansättningen – om någon – genomgått en så omfattande dessutom förhållandevis enhetlig över genetisk anpassning, att man kunde tala stora områden och djupintervall, samt i om specifika, för Östersjön endemiska ar- flertalet biotoper och habitat. Vår bild av ter, utvecklade i denna globalt sett säreg- ett rikt hav präglas i hög grad av ett fåtal na marina miljö. Däremot finns ett flertal nyckel- och symbolarter, såsom blåstång, arter som genetiskt avviker från närområ- flundra, blåmussla och några till. denas (Nordsjön, Nordatlanten, insjöom- rådena kring Östersjön) artfränder, och Blandning av arter närmast påminner om de populationer man finner i exempelvis Vita Havet, vil- Ekologisk specialisering är sällsynt i ket ger en vink om att invandringen till Östersjön, medan motsatsen ofta gäller i Östersjön inte har varit en enkelt förkla- gamla, dynamiska ekosystem. Dessutom 7 En vy från Skärgårdshavet såsom vi gärna vill se den. (Foto: Erik Bonsdorff). utgörs faunan och floran av en blandning I artrika miljöer delar ofta flera arter av arter av marint och limniskt ursprung, likartade funktioner, och förlust av en art och längs våra kuster lever många arter får knappast konsekvenser för hela eko- vid sina absoluta fysiologiska tolerans- systemet. I Östersjön är därför begreppet gränser. Detta faktum innebär att eko- ”nyckelart” särskilt centralt, och få är de systemet å ena sidan är förhållandevis arter vilkas ekologiska roller är okända; förutsägbart (den tänkbara artstrukturen i Östersjön ger oss just därför en unik möj- en specifik miljö är lätt att förutsäga, och lighet att analysera, tolka och förstå hur omvänt säger oss en beskrivning av vil- arternas inbördes relationer fungerar och ken miljö som helst mycket om vilka ar- påverkar den ekologiska balansen. Ett ter som sannolikt dominerar), och å andra utmärkt och bekant exempel på detta är sidan extremt känsligt. Då varje art fyller torsken, som genom kraftigt överfiske i en, och ofta t.o.m. flera ekologiska rol- Östersjön minskat i betydelse, med stora ler, finns en risk att en lokal, regional el- följder för hela den pelagiala födoväven, ler storskalig utrotning inte bara påverkar och med klara kopplingar till de årliga den omedelbara närmiljön, utan faktiskt algblomningar man numera registrerar i hela födoväven och hela ekosystemet. havet. 8 Ekologisk öken Förändringar i tid och rum Östersjön står inför dramatiska ekolo- Låt oss betrakta Östersjön ur ett större giska omvävningar, till stor del som en perspektiv, det globala: Östersjöns totala följd av människans