Arbetarhistoria Nr 132 (2009:4)
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
AARR BETARBETARHHIISSTT OORRII AA ##44//22000099 [[113322]] BBaarrnn PPoolliissöövveerrvvaakknniinngg KKooooppeerraattiioonneenn ARBETARHISTORIA 132 03 ledare : »GeneraTion DDR finns» 37 mary hilson & silke neunsinger : Den kooperaTiva rörelsens globala hisToria – en TEMA: BARN projekTskiss. 04 norbert götz : »ATT sTyra och sTälla på 39 hans larsson : Om kooperaTionens biblio - egen hand» – Unga Örnar 1929–45 Tek. 13 fredrik lilja : Baasens barn i Kapprovin - sen. Barn- och ungdomsarbeTe i deT expande - 44 dokument : SolidariTeT med Finland. rande kapiTalisTiska jordbrukeT, 1900 –1960 . 18 susanna hedenborg : Omvårdnad och RECENSIONER hårT arbeTe. Barns arbeTe och fosTran inom 46 klaus misgeld : AnTisemiTismen i prakTi - ridsporTen. ken. – Sven Nordlund, Affärer som vanligt. 22 mats myrstener : LiTTeraTur om barnarbe - Ariseringen i Sverige 1933 –1945 . Te på ARAB. Omslag: Barn på lands- 48 kaspar braskén : Kampen moT den inre bygden, förmodligen från 25 dokument: För Tjugo år sedan: FN:s barn - fienden – ny forskning om den sTora Ter - 1940-talet. konvenTion. rorn. – Hermann Weber & Ulrich MählerT (Hrsg.), Verbrechen im Namen der Idee. Terror 26 jenny langkjaer : »Skrif ni edra Tecken...» im Kommunismus 1936–1938 . Polisövervakning av arbeTarrörelsens möTen 50 hans larsson : Om eTT myckeT sTorT pro - i STockholm 1885–1918 . jekT: MEGA. NYHETER FRÅN ARAB 54 jan ottosson : PionjärarbeTe om folkrö - 31 arne högström : Från brevduva Till freds - relse föreTag. – Carina Gråbacke, När folket duva: STen Andersson under sju decennier. tog se mester. Studier av Reso 1937 –77 . 13 31 44 4 LEDARE Demonstration i Östberlin i november 1989. »Inget våld» står det på ordningsvakternas pannband. Foto: Markku Björkman »Generation DDR finns» i skrivande stund har bilderna av GorbaTjov, Bush d.ä. och inTe heller den nya HelmuT Kohl-yran bland ösTTyskarna. Kohl flimraT över Tv-skärmarna. De framsTälls som de Tre sTo - Anledningen var försTås inTe bara brisTen på personliga kon - ra männen som fick Berlinmuren aTT falla men deT är en myck - TakTer med DDR uTan deT handlade lika myckeT om aTT jag Till - eT vinklad bild av uTvecklingen som uTelämnar många akTörer. hör en generaTion som hade uTbildaTs i VäsTTyskland. Under Sommaren 1989 var jag för försTa gången i Sverige på eTT in - min skolTid hade jag seTT eTT anTal filmer som visade aTT DDR TernaTionellT arbeTsläger för ungdomar och skickade kläder Till var eTT helT annaT land än VäsTTyskland. Filmerna gick uT på aTT SWAPO i Namibia. SnarT började den ungerska delTagaren bli visa aTT människorna i DDR hade exTremT gammalmodiga klä - orolig och upprörd över de försTa ösTTyskar som sökTe sig Till der på sig och aTT deT inTe fanns myckeT aTT köpa i affärerna. den väsTTyska ambassaden i BudapesT och därmed lämnade InTe förrän vi fick läsa Uwe Johnson och hans sysTemkriTiska DDR. DeTTa var början Till krav på uTreseTillsTånd som under böcker i skolan började jag försTå liTe mer av sysTemeT DDR. hösTen 1989 blev symbolen för den TysTa revoluTionen i DDR. När jag sommaren 1990 Träffade en Tjej från DDR i min ålder Under hösTen 1989 var nyheTerna fulla med reporTage om på en Tågluff insåg vi båda aTT även hon Tillhörde »generaTion demonsTraTioner i DDR. Jag såg deT som eTT uTTryck för en po - DDR finns». Skillnaden var bara aTT hon hade lärT sig aTT vi liTisk mobilisering och en revolT som jag kunde sympaTisera väsTTyskar alla var kapiTalisTer. med, samTidigT som jag som 18-åring hade ganska svårT för aTT begripa kyrkornas engagemang i deT hela. Jag begrep inTe hel - i dag, 20 år efter murens fall och med en uTbildning Till his - ler varför en äldre generaTion som några av mina lärare gräT av Toriker i bagageT, undrar jag om deT går aTT försTå den hisToris - lycka över uTvecklingen i DDR. ka beTydelsen av samTida händelser Till den grad som de så små - Även jag TyckTe aTT DDR-medborgarna skulle slippa leva bak - ningom kan få? GiveTvis går deT inTe aTT generalisera uTifrån en om sTakeTeT – men jag Trodde aTT deT skulle bli en refomering av 18 -årings Tolkning. Men deT är inTe läTT aTT se de konsekvenser DDR och inTe en åTerförening. Jag, som enbarT hade variT med av sTora hisToriska förändringar jusT i deT ögonblickeT som de på de obligaToriska VäsTberlin-resorna inklusive en dagsuTflykT sker. Idag är DDR även för »generaTion DDR finns» en his - Till ÖsTberlin sponsrad av den väsTTyska sTaTen, jag, som sakna - Torisk föreTeelse men som forTfarande lämnar sina avTryck i da - de släkTingar bakom muren och aldrig hade variT i ÖsTTyskland gens Tyska poliTik. Tidigare, jag begrep inTe slagorden som »wir sind ein Volk», och SILKE NEUNSINGER ARBETARHISTORIA 4/2009 •3 TEMA: BARN »ATT sTyra och sTälla på egen hand » Unga Örnar 1929–45 Vad var syftet med politiska barnorganisationer där haTeT har fåTT lämna plaTs för gemenskapen .» 4 i Sverige? I artikeln diskuterar författaren Unga I moTsaTs Till SSU:arna, som var uTTalade proTa - Örnars roll som socialdemokratisk barnorganisa- gonisTer av folkhemsbegreppeT inom den svenska ar - tion med scoutprägel. – AV NORBERT GÖTZ beTarrörelsen, användes själva folkhemsbegreppeT dock näsTan aldrig i sammanhang med de Unga Ör - En samTida akTör beTecknade den svenska ung - narna. En moTsvarande poliTiskT laddad Terminologi domsverksamheTen under niTTonhundraTaleTs försTa ansågs inTe lämplig för de yngre årskullarna. Jag har hälfT som en konkurrens om själarna, som Tvingade bara kunnaT hiTTa ordeT folkhem en enda gång i Tid - olika akTörer i områdeT »aTT Ta hänsyn Till ungdo - skrifTen Unga Örnar , och där finns deT i eTT någoT mens själ» och deras »önskan aTT sTyra och sTälla på speciellT och lekfullT sammanhang. I en arTikel om egen hand». 1 DeTTa kan Tolkas på olika säTT, beroen - arbeTarrörelsens folkhögskola Brunnsvik, där deT de på om konkurrensen om eller hänsyn Till ungdo - bland annaT uTbildades ungdomsledare för Unga Ör - marna beTrakTas som vikTigasT. EnligT deT kon - nar, Talas deT om eTT elevhem som kallades ’Folk - flikTTeoreTiska perspekTiveT, som Till exempel före - hemmeT’: språkaTs av Göran Sidebäck, var kampen om den Eleverna i de olika elevhemmen håller ihop sinse - uppväxande generaTionen och yTTersT om den poli - mellan och »krigen» mellan »Röda näsTeT» och Tiska makTen avgörande. Min sluTsaTs är aTT hans »FolkhemmeT» blir ibland väldiga krafTmäTningar bokTiTel Kampen om barnets själ är lika vilseledande både i sTyrka och i lisT och förslagenheT. […] Men som eTT perspekTiv som anTyder aTT barnen endasT är kamraTskapeT skadas aldrig av deTTa – deT växer sig objekT. 2 Barnen ansågs i allmänheT inTe som objekT sTarkT i deT dagliga umgängeT och den gemensam - för de vuxnas ansTrängningar uTan snarasT som själv - ma uppgifTen aTT skola sig och lära varandra. 5 sTändiga individer. SyfTeT med denna arTikel är aTT genom en analys av ungdomsorganisaTionen Unga HisTorisk bakgrund och Unga Örnars Örnar under perioden 1929–45 visa aTT socialdemo - grundande kraTernas ungdomsverksamheT handlade om för - medlingen av universalisTiska normer och värde - Den socialdemokraTiska ungdomsverksamheTen i ringar i ungdomarnas inTresse och inTe om implan - Sverige har sina röTTer i våren 1890 . Malmö Kvinn - Tering av snäva särinTressen. liga Söndagsskola sTarTade den försTa socialisTiska DeT hade också förefalliT märkvärdigT om deT söndagsskolan, vars mål var en poliTisk skolning för skulle ha funniTs uTpräglade konflikTer om ungdo - barn. VerksamheTen avbröTs Troligen efTer några må - mens socialisering under en Tid då samarbeTeT mel - nader. ÅreT därpå grundades socialisTiska söndags - lan olika sociala grupper gjorde avgörande framsTeg. skolor i STockholm. Unga Örnars eTableringsfas sammanfaller Tidsmäs - 1903 sTarTade så kallade sagosTunder i Malmö med sigT med byggandeT av deT så kallade folkhemmeT. förfaTTaren Karl GusTaf Ossiannilsson som upphovs - InTryckeT aTT ungdomsverksamheTen i Sverige under man. Dessa sagosTunder spred sig framförallT i södra 1930 - och 1940 -TaleT inTe odlade idealisTiska koncepT Sverige och sponsrades av de lokala socialdemokra - uTan snarare uTvecklade pragmaTiskT orienTerade Tiska föreningarna. ProgrammeT för dessa sagosTun - synsäTT moTsvarar även Henrik Berggrens forsk - der var mer omfaTTande än vad namneT anTyder. Där ningsresulTaT. Han iakTTar aTT deT avanTgardisTiska ingick musik, lek och spel, idroTT och för de äldre ungdomsbegreppeT, som delades av Tyskland och även föredrag och diskussionsövningar. AllmänT var Sverige omkring sekelskifTeT, eroderade i Sverige poliTisk åTerhållsamheT uTbredd i sagosTunden, även och avlösTes av eTT pragmaTiskT organisaTionsbegrepp om poliTik inTe var uTesluTeT. Man skulle inTe för - i samband med folkhemsbyggeT. 3 medla – så som Per Albin Hansson 1915 i förordeT Nils Goude, Unga Örnars försTa riksledare, an - Till sin översäTTning av läroboken Pages för young soci - vände folkhemsTanken på sin egen organisaTion på alists uTTryckTe deT – Troslära eller dogmer, uTan eTT följande säTT: »HemmeT skall vara förebilden. Hem - vissT måTT »renT objekTiv undervisning i socialism». meT, där öppen frimodigheT och god vilja finnes – EnligT honom hade de socialisTiska söndagsskolorna 4•ARBETARHISTORIA 4/2009 Mycket av Unga Örnars aktivitet liknande scoutrörelsens verksamhet. På bilden visas medlemmarna i Angbyavdelningen som skulle cykla utefter Ångermanälven. Foto: Morgon-Tidningen och sagosTunderna i försTa hand inräTTaTs »för aTT be - domsinTernaTionalen i Wien. Två av de svenska del - reda de socialisTiska arbeTarnas barn glädje, för aTT Tagarna grundade hösTen 1929 den försTa gruppen göra dem hemmasTadda i FolkeTs Hus».