AARR BETARBETARHHIISSTT OORRII AA ##44//22000099 [[113322]]

BBaarrnn PPoolliissöövveerrvvaakknniinngg KKooooppeerraattiioonneenn ARBETARHISTORIA 132

03 ledare : »Generation DDR finns» 37 mary hilson & silke neunsinger : Den kooperativa rörelsens globala historia – en TEMA: BARN projektskiss. 04 norbert götz : »Att styra och ställa på 39 hans larsson : Om kooperationens biblio - egen hand» – Unga Örnar 1929–45 tek. 13 fredrik lilja : Baasens barn i Kapprovin - sen. Barn- och ungdomsarbete i det expande - 44 dokument : Solidaritet med Finland. rande kapitalistiska jordbruket, 1900 –1960 . 18 susanna hedenborg : Omvårdnad och RECENSIONER hårt arbete. Barns arbete och fostran inom 46 klaus misgeld : Antisemitismen i prakti - ridsporten. ken. – Sven Nordlund, Affärer som vanligt. 22 mats myrstener : Litteratur om barnarbe - Ariseringen i Sverige 1933 –1945 . te på ARAB. Omslag: Barn på lands- 48 kaspar braskén : Kampen mot den inre bygden, förmodligen från 25 dokument: För tjugo år sedan: FN:s barn - fienden – ny forskning om den stora ter - 1940-talet. konvention. rorn. – Hermann Weber & Ulrich Mählert (Hrsg.), Verbrechen im Namen der Idee. Terror 26 jenny langkjaer : »Skrif ni edra tecken...» im Kommunismus 1936–1938 . Polisövervakning av arbetarrörelsens möten 50 hans larsson : Om ett mycket stort pro - i Stockholm 1885–1918 . jekt: MEGA. NYHETER FRÅN ARAB 54 jan ottosson : Pionjärarbete om folkrö - 31 arne högström : Från brevduva till freds - relse företag. – Carina Gråbacke, När folket duva: Sten Andersson under sju decennier. tog se mester. Studier av Reso 1937 –77 .

13 31 44 4 LEDARE

Demonstration i Östberlin i november 1989. »Inget våld» står det på ordningsvakternas pannband. Foto: Markku Björkman »Generation DDR finns» i skrivande stund har bilderna av Gorbatjov, Bush d.ä. och inte heller den nya Helmut Kohl-yran bland östtyskarna. Kohl flimrat över tv-skärmarna. De framställs som de tre sto - Anledningen var förstås inte bara bristen på personliga kon - ra männen som fick Berlinmuren att falla men det är en myck - takter med DDR utan det handlade lika mycket om att jag till - et vinklad bild av utvecklingen som utelämnar många aktörer. hör en generation som hade utbildats i Västtyskland. Under Sommaren 1989 var jag för första gången i Sverige på ett in - min skoltid hade jag sett ett antal filmer som visade att DDR ternationellt arbetsläger för ungdomar och skickade kläder till var ett helt annat land än Västtyskland. Filmerna gick ut på att SWAPO i Namibia. Snart började den ungerska deltagaren bli visa att människorna i DDR hade extremt gammalmodiga klä - orolig och upprörd över de första östtyskar som sökte sig till der på sig och att det inte fanns mycket att köpa i affärerna. den västtyska ambassaden i Budapest och därmed lämnade Inte förrän vi fick läsa Uwe Johnson och hans systemkritiska DDR. Detta var början till krav på utresetillstånd som under böcker i skolan började jag förstå lite mer av systemet DDR. hösten 1989 blev symbolen för den tysta revolutionen i DDR. När jag sommaren 1990 träffade en tjej från DDR i min ålder Under hösten 1989 var nyheterna fulla med reportage om på en tågluff insåg vi båda att även hon tillhörde »generation demonstrationer i DDR. Jag såg det som ett uttryck för en po - DDR finns». Skillnaden var bara att hon hade lärt sig att vi litisk mobilisering och en revolt som jag kunde sympatisera västtyskar alla var kapitalister. med, samtidigt som jag som 18-åring hade ganska svårt för att begripa kyrkornas engagemang i det hela. Jag begrep inte hel - i dag, 20 år efter murens fall och med en utbildning till his - ler varför en äldre generation som några av mina lärare grät av toriker i bagaget, undrar jag om det går att förstå den historis - lycka över utvecklingen i DDR. ka betydelsen av samtida händelser till den grad som de så små - Även jag tyckte att DDR-medborgarna skulle slippa leva bak - ningom kan få? Givetvis går det inte att generalisera utifrån en om staketet – men jag trodde att det skulle bli en refomering av 18 -årings tolkning. Men det är inte lätt att se de konsekvenser DDR och inte en återförening. Jag, som enbart hade varit med av stora historiska förändringar just i det ögonblicket som de på de obligatoriska Västberlin-resorna inklusive en dagsutflykt sker. Idag är DDR även för »generation DDR finns» en his - till Östberlin sponsrad av den västtyska staten, jag, som sakna - torisk företeelse men som fortfarande lämnar sina avtryck i da - de släktingar bakom muren och aldrig hade varit i Östtyskland gens tyska politik. tidigare, jag begrep inte slagorden som »wir sind ein Volk», och SILKE NEUNSINGER

ARBETARHISTORIA 4/2009 •3 TEMA: BARN

»Att styra och ställa på egen hand » Unga Örnar 1929–45

Vad var syftet med politiska barnorganisationer där hatet har fått lämna plats för gemenskapen .» 4 i Sverige? I artikeln diskuterar författaren Unga I motsats till SSU:arna, som var uttalade prota - Örnars roll som socialdemokratisk barnorganisa- gonister av folkhemsbegreppet inom den svenska ar - tion med scoutprägel. – AV NORBERT GÖTZ betarrörelsen, användes själva folkhemsbegreppet dock nästan aldrig i sammanhang med de Unga Ör - En samtida aktör betecknade den svenska ung - narna. En motsvarande politiskt laddad terminologi domsverksamheten under nittonhundratalets första ansågs inte lämplig för de yngre årskullarna. Jag har hälft som en konkurrens om själarna, som tvingade bara kunnat hitta ordet folkhem en enda gång i tid - olika aktörer i området »att ta hänsyn till ungdo - skriften Unga Örnar , och där finns det i ett något mens själ» och deras »önskan att styra och ställa på speciellt och lekfullt sammanhang. I en artikel om egen hand». 1 Detta kan tolkas på olika sätt, beroen - arbetarrörelsens folkhögskola Brunnsvik, där det de på om konkurrensen om eller hänsyn till ungdo - bland annat utbildades ungdomsledare för Unga Ör - marna betraktas som viktigast. Enligt det kon - nar, talas det om ett elevhem som kallades ’Folk - fliktteoretiska perspektivet, som till exempel före - hemmet’: språkats av Göran Sidebäck, var kampen om den Eleverna i de olika elevhemmen håller ihop sinse - uppväxande generationen och ytterst om den poli - mellan och »krigen» mellan »Röda nästet» och tiska makten avgörande. Min slutsats är att hans »Folkhemmet» blir ibland väldiga kraftmätningar boktitel Kampen om barnets själ är lika vilseledande både i styrka och i list och förslagenhet. […] Men som ett perspektiv som antyder att barnen endast är kamratskapet skadas aldrig av detta – det växer sig objekt. 2 Barnen ansågs i allmänhet inte som objekt starkt i det dagliga umgänget och den gemensam - för de vuxnas ansträngningar utan snarast som själv - ma uppgiften att skola sig och lära varandra. 5 ständiga individer. Syftet med denna artikel är att genom en analys av ungdomsorganisationen Unga Historisk bakgrund och Unga Örnars Örnar under perioden 1929–45 visa att socialdemo - grundande kraternas ungdomsverksamhet handlade om för - medlingen av universalistiska normer och värde - Den socialdemokratiska ungdomsverksamheten i ringar i ungdomarnas intresse och inte om implan - Sverige har sina rötter i våren 1890 . Malmö Kvinn - tering av snäva särintressen. liga Söndagsskola startade den första socialistiska Det hade också förefallit märkvärdigt om det söndagsskolan, vars mål var en politisk skolning för skulle ha funnits utpräglade konflikter om ungdo - barn. Verksamheten avbröts troligen efter några må - mens socialisering under en tid då samarbetet mel - nader. Året därpå grundades socialistiska söndags - lan olika sociala grupper gjorde avgörande framsteg. skolor i Stockholm. Unga Örnars etableringsfas sammanfaller tidsmäs - 1903 startade så kallade sagostunder i Malmö med sigt med byggandet av det så kallade folkhemmet. författaren Karl Gustaf Ossiannilsson som upphovs - Intrycket att ungdomsverksamheten i Sverige under man. Dessa sagostunder spred sig framförallt i södra 1930 - och 1940 -talet inte odlade idealistiska koncept Sverige och sponsrades av de lokala socialdemokra - utan snarare utvecklade pragmatiskt orienterade tiska föreningarna. Programmet för dessa sagostun - synsätt motsvarar även Henrik Berggrens forsk - der var mer omfattande än vad namnet antyder. Där ningsresultat. Han iakttar att det avantgardistiska ingick musik, lek och spel, idrott och för de äldre ungdomsbegreppet, som delades av Tyskland och även föredrag och diskussionsövningar. Allmänt var Sverige omkring sekelskiftet, eroderade i Sverige politisk återhållsamhet utbredd i sagostunden, även och avlöstes av ett pragmatiskt organisationsbegrepp om politik inte var uteslutet. Man skulle inte för - i samband med folkhemsbygget. 3 medla – så som Per Albin Hansson 1915 i förordet Nils Goude, Unga Örnars första riksledare, an - till sin översättning av läroboken Pages för young soci - vände folkhemstanken på sin egen organisation på alists uttryckte det – troslära eller dogmer, utan ett följande sätt: »Hemmet skall vara förebilden. Hem - visst mått »rent objektiv undervisning i socialism». met, där öppen frimodighet och god vilja finnes – Enligt honom hade de socialistiska söndagsskolorna

4•ARBETARHISTORIA 4/2009 Mycket av Unga Örnars aktivitet liknande scoutrörelsens verksamhet. På bilden visas medlemmarna i Angbyavdelningen som skulle cykla utefter Ångermanälven. Foto: Morgon-Tidningen och sagostunderna i första hand inrättats »för att be - domsinternationalen i Wien. Två av de svenska del - reda de socialistiska arbetarnas barn glädje, för att tagarna grundade hösten 1929 den första gruppen göra dem hemmastadda i Folkets Hus». 6 Unga Örnar i Stockholm. Namngivningens avvi - Sedan mitten av 1920 -talet uppfattades SSU:s ne - kande från den tyska förebilden motiverades med att dersta åldersgräns, 15 år, som i tilltagande utsträck - ’falk’ i det svenska språket (bildligt) stod för rovfå - ning problematisk på grund av kommunistiska och gel och ’örn’ för frihet. Dessutom var ’frihetsörnen’ konservativa barnaktiviteter. På SSU:s kongress 1928 symbol för SSU. 8 Det sades inget om att man avstod bildades en arbetsgrupp som skulle ta fram förslag från den politiska signalfärgen röd. för socialistisk ungdomsverksamhet för 12- till 18 - Efter ett förslag från SSU:s stadgekommission åringar. För denna åldersgrupp fanns det varken hos blev Unga Örnar sommaren 1930 en institution över SSU eller hos sagostunden tillräckligt med intres - hela Sverige. Man vände sig till åldersgruppen 12–15 santa aktiviteter. Det poängterades att målet inte var år, i praktiken omfattades även angränsande ålders - förmedling av politiska dogmer utan »en allmän - grupper. SSU:s styrelse utsåg ungdomsfunktionären mänsklig uppfostran», att »utveckla barnens indi - Nils Goude till den förste riksledaren. Principiellt vidualiteter» såsom kreativitet och självständigt tän - strävade man efter en »samverkan mellan hemmen, kande. Idéerna från scoutrörelsen, idrottsrörelsen arbetarrörelsen och de unga själva». Förutom de an - och folkbildningen skulle på ett lyckligt sätt förenas. 7 förda faktorerna spelade även följande iakttagelse en Inspiration hämtade man på sommaren 1929 på roll för initieringen: arbetarklassens barn verkade ungdomsdagarna organiserade av Rote Falken i ofta endast ha ett val mellan »att springa omkring på samband med en festival av den socialistiska ung - gator och vägar och rekrytera dessa skaror av skri -

ARBETARHISTORIA 4/2009 •5 TEMA: BARN

Malmö Kvinnliga Söndagsskola startade den första socialistiska söndagsskolan som skulle skola barn i politik. Bilden av Malmö Sagostunds Sångkör finns i Per Albin Hanssons arkiv. kande och ofogsgörande ungdomar, som det ofta så förbjudna. Unga Örnar var tvungna att bestämma mycket klagas på», eller att »sugas […] upp av för - sig för att antingen avstå från sina blåa skjortor och eningar direkt motarbetande arbetarrörelsen eller i örnhalsdukar eller från sin förbindelse med SSU bästa fall likgiltiga för densamma». 9 som politisk organisation. Efter att Unga Örnars le - Stadgan angav som mål »grundläggande enskild dare konfererat med vederbörande minister och so - och medborgerlig fostran och väckande av arbets - cialdemokraternas partisekreterare, Gustav Möller, glädje», »förståelse för kulturella värden samt kun - beslöt man enhälligt att bibehålla scoutuniformen, skap om sociala förhållanden och arbetarrörelsens in - den så kallade örndräkten. satser i nutidens samhällsliv» samt ett »härdande, Enligt sin nya stadga hade Unga Örnar nu blivit måttfullt friluftsliv». Unga Örnar skulle uttryckligen en självständig scoutorganisation. Denna lösning »icke medverka i politisk propagandaverksamhet el - »uppfattades [...] som ett formellt offer på ’uni - ler utnyttjas av klubbarna i deras organisationsarbe - formlagens altare’». Trots skilsmässan strävade te». 10 Likaså heter det i en programmistisk artikel i Unga Örnar efter fortsatt samarbete med SSU-av - Unga Örnars tidskrift att det på intet vis handlade om delningarna på lokal nivå. Unga Örnar förblev i praktiken även framöver SSU:s ungdomsorganisa - att söka tvångsuppfostra dem, drilla dem till socia - tion som också var rekryteringspool för dess ung - lister, använda dem för agitationsverksamhet för domsledare. Utöver personliga överlappningar kom den socialdemokratiska rörelsen eller demonstra - finansiella: Henning Skjöld, tredje riksledare 1936– tioner. De ’Unga Örnarna’ må sedan, när de nått 40 , hade förutom sin halvtidstjänst på Unga Örnar åldern för medlemskapets upphörande i Unga Ör - en annan halvtidstjänst hos SSU där också för - nar, själva bestämma om de vilja sluta sig till den bundstidningens redaktör var anställd. Ekonomiska socialdemokratiska ungdomsrörelsen och därmed bidrag från SAP gick också via SSU. 12 bli aktiva kämpar för socialismen, eller om de vil - För att upprätthålla en formell förbindelse med ja stå utanför. 11 arbetarrörelsen och för att utveckla sin egen profil ansökte Unga Örnar om medlemskap i Arbetarnas Från SSU till ABF bildningsförbund, ABF. Det dröjde innan förbundet Samhörigheten med SSU varade inte länge. Efter - kom med ett positivt beslut. I slutet av 1934 beställ - som den svenska riksdagen 1933 vidtagit åtgärder des en ABF-inspektör för Unga Örnar. Medlemskap mot svenska SA-förband blev politiska uniformer i ABF kom sedan till stånd 1937 . Det poängterades

6•ARBETARHISTORIA 4/2009 Eskilstuna sagostundsbarn 1906. i detta sammanhang att det inte var fråga om något Det framgår att Unga Örnar inte var någon stor or - ekonomiskt engagemang. Efter Nils Goudes avgång ganisation och att det fanns perioder av stagnation i som riksledare var Gösta Ronner 1935–36 andra mitten av 1930 -talet och i början av 1940 -talet. Den riksledare för Unga Örnar. Han var också ABF:s in - höga tillväxten i medlemmar 1944 beror på sam - spektör för Unga Örnar 1934–40 . manslagningen med sagostundsrörelsen. Jämfört Tabell 1 visar Unga Örnars utveckling och riks - med det tiodubbla medlemsantalet i SSU var Unga organisationens ekonomi. Örnar inte bara åldersmässigt lillebror som icke rik - tigt kunde stå på egna ben än. Den eftersträvade ut - vecklingen till en massorganisation som kommer till Tabell 1: Unga Örnars utveckling* uttryck i parollen »vårt gemensamma mål: ’alla ar - Lokal- Med- Budget betarbarn till Unga Örnar’» 13 kunde inte realiseras. avdelningar lemmar (SEK)** Först i slutet av 1950 -talet kunde det bli tal om fram - 1931 25 532 – steg i denna riktning. 1932 57 2100 23 314 1933 108 4514 – Scoutverksamhet kontra 1934 110 4551 – arbetarbildning 1935 118 4897 26 489 1936 116 4763 41 246 Hur kan Unga Örnars verksamhet beskrivas? Hugo 1937 118 5150 31 315 Heffler, riksledare mellan åren 1940–44, skrev i Örn - 1938 135 6321 39 151 ledaren : »det mest glädjande och hoppingivande 1939 134 6403 – tecknet i vår verksamhet för närvarande är de stän - 1940 137 6187 43 733 digt återkommande klagomålen, att det inte finns 1941 134 6085 38 042 något fast att hålla sig till». Enligt honom var det 1942 144 6628 – just denna utmaning, att hitta sin egen väg, som gav 1943 159 7659 – ledarna möjligheten att utveckla sin personlighet. 14 1944 175 10 335 51 671 Så som Unga Örnars tongivande pedagog, förskol - 1945 198 11 953 77 232 lärare Hernfried Bark, slog fast var det dock inte * Se Götz 2001, s. 440 för källhänvisningar. gruppledarens personlighet som var avgörande: ** Omräknad till 1932 års priser. »Uppfostrarens viktigaste uppgift blir [...] att hjälpa

ARBETARHISTORIA 4/2009 •7 TEMA: BARN

Genom läger- och friluftslivet går det kanske att få det största och betydelsefullaste greppet över barnen. Det kanske dock kan sägas, att om fri - luftslivet får bli ensamt dominerande, så kan det - ta åstadkomma en förskjutning av mentaliteten inom våra klubbar […]. Det måste därför kanske bli hämmande krafter, och i studiearbetet såg tal. en sådan. 17 Relationen till scoutrörelsen förblev därför ambiva - lent. Idén om anslutning till det svenska scoutför - bundet förkastades med hänvisning till Unga Örnars skepsis gentemot högtidliga löften för barn samt den egna positiva synen på könsblandat ungdomsarbete. Men tidsandan förkunnade »frihet, jämlikhet och camping». Mot denna bakgrund tolkades lägerlivet inom den socialistiska ungdomsverksamheten som en skola för demokrati och pragmatiskt tänkande. 18 Den kombinerades också med direkt träning i de - mokrati med de av Rote Falken i Tyskland introdu - cerade så kallade barnrepublikerna som förebild. Vid större läger bildade ungdomarna partier som hette »glädje och ansvar», »enhet», »vänskap» »solidari - tet», »hela makten åt örnarna», »lägret främst», el - ler »regeringspartiet», och konkurrerade om riks - dagsmandat. Den därpå valda riksdagen inrättade utskott, till exempel ett hälsovårdsutskott, ett bygg - Två unga örnar, Inga och Eva Bengtsson, sju respek- nadsutskott och ett ordningsutskott. Vid en överväl - tive fem år, på möte i Bommersvik. Foto: G. Forsberg digande valseger 1933 gick det att berätta: Regeringen utnyttjade […] icke sin seger att ska - ungdomen upptäcka sig själv, sina värden, sina an - pa en självförhärligande diktatur, utan åstundade lag, att göra sig aktiv.» 15 att med hänsynstagande till varje berättigad syn - Unga Örnars uppfostringskoncept var mot den - punkt skapa lika rätt- och skyldigheter för Örn- na bakgrund öppet och tog sin utgångspunkt i med - ungarna, därmed givande möjligheter till frisk lemmens intressen och föreställningar. Förebilder flykt mot framtida örnsammankomster och vikti - fanns både inom scoutrörelsen och inom arbetar - gare riksdagsmannaval. 19 bildningen. I en tidig verksamhetsberättelse finns Av ett »riksdagsprotokoll» från 1945 får man dock den programmatiska och karakteristiska utsagan att intrycket att ett sådant parlament efter omständig - »en sund avvägning mellan studiearbetet och verk - heterna även kunde bli ett slags högsta domstol som samheten ute i skog och mark har varit och måste var upptagen med att upprätthålla law and order .20 allt framgent bliva vår strävan.» 16 I spänningsfältet mellan dessa två poler gick Unga Örnar sin egen Ungdomscirklar som ett samhälle väg. Det handlade inte om en enkel medelväg utan i miniatyr om en väg som visserligen syftade åt att förena även - tyr och inlärning, men samtidigt skulle leda från lek Redan den förste riksledaren betonade, att Unga till ansvarsfullt handlande. Örnar vill bygga broar mellan skolan och det frivil - Hos Unga Örnar fanns därför en tendens att hål - liga bildningsarbetet, och enligt en av hans efterträ - la scouttraditionens inflytande i schack och främja dare hörde studiecirklar till »vår speciella form». 21 arbetarbildningens tradition. Redan Unga Örnars Grundläggande var Hernfried Barks 1933 publice - förste riksledare Nils Goude »uttryckte en farhåga rade skrift om ungdomscirklar, som 1944 följdes av för lägerlivet, om detta finge ta överhand», samt en motsvarande skrift om ungdomsledare. 22 Centralt klargjorde detta i ett internt protokoll: för Barks uppfostringsfilosofi var »frihetens och fri -

8•ARBETARHISTORIA 4/2009 Även idrott tillhörde Unga Örnars aktiviter, bilderna är från »Örnolympiaden» 1937. villighetens princip». Detta skulle bland annat bety - Valfriheten sträckte sig enligt Bark inte minst över da att medlemmarna själva fick bestämma vilket arbetssättet såsom lektyr, referat eller diskussion. ämne de önskade studera, vilka metoder som skulle Även drillmetoden sågs saklig och pragmatisk: användas och att de kunde ändra sig när som helst Drillen betraktas kanske som synd av en del mo - med majoritetsbeslut. Den självformulerade in - derna pedagoger, men om metoden visar sig nöd - vändningen att detta var nära anarki kontrade Bark vändig att tillgripa, så bör ju ingen vidskeplig mo - med att slå fast: »Nej, det är konsekvent demokrati dernism avhålla från metodens anammande. och den, som en gång beträtt självstyrelsens och Ungdomen själv har ju också gärna accepterat självansvarets väg, får inte rygga tillbaka för en del den t.ex. vid idrottsutövningar. tillsynes obehagliga och oriktiga konsekvenser.» För ungdomsledaren gällde det »inte så mycket att un - Även sång, musik och teaterspel omnämns av Bark i dertrycka och hålla tillbaka det dåliga som att tillfö - detta sammanhang. Avgörande för honom var »att ra det goda näring.» 23 ungdomarna trivas i cirkeln», att ungdomskretsens

ARBETARHISTORIA 4/2009 •9 TEMA: BARN

Unga Örnar bedrev också lekverksamhet. Bilden visar en grupp örnar från Kärrtorp där det ska ha konsumerats »25 liter outspädd saft» på en vecka. Foto: Sallstedts Bildbyrå koncept »är så smidig och anpassningsbar, att den till - Genom ett samhälle i miniatyr skulle örnarna öva låter införlivandet av alla de verksamhetsmoment, som sig i procedurer för samhällelig problemlösning. Er - ledaren önskar eller som ungdomen själv begär». 24 farenheten med att själv greppa problem skulle för - På grund av den decentraliserade organisationsfor - medla självkänsla och eliminera längtan att »i bryd - men kan bara allmänna anmärkningar göras rörande samma situationer ropa på ’den starke mannen’». 27 kursernas innehåll. Enligt Hernfrid Bark skulle man Avsikten med fostran, som fanns även bakom de »[…] inte för tidigt börja med opolitiska cirklarna, var i undervisning i samhälleliga ordets sanna bemärkelse ting, ty detta kan grundlägga socialisation. Enligt Bark fördomar». Han ansåg att »bör man icke vänta för stats- och kommunalkunskap, mycket av samhällskänsla nationalekonomi och fackför - och social instinkt hos de eningskunskap var mindre lämpliga att läras ut för de unga i dessa åldersgrupper. Deras vaknande själv - yngre grupperna »såvida inte studieledaren är en rik - hävdelsebegär gör dem snarare individualistiska och tig trollkarl i populariseringskonst». Däremot var Bark övervägande asociala.» Han tog fäste vid den trots en stor förespråkare av allmän historia. allt förekommande kamratkänslan och dess potenti - Han såg arbetarerörelsens hjältar som lämpliga al att vidga sig »till solidaritet inom flocken och så - objekt för att egga ungdomarnas fantasi, men avråd - lunda småningom lägga grunden till ett mera om - de från långa föreläsningar om socialism även om de fattande solidaritetsbegrepp, som senare kan vidgas hölls med glödande anda. Devisen han utgav för till samhällssolidaritet». 28 Den nationella nivån kun - Unga Örnar löd: »behandla de unga som om de vore de i detta sammanhang visa sig på ett märkligt för - vuxna, men kom ihåg, att de äro till hälften barn!» 25 krympt vis och nästan bli förbigången när kamrat - Oberoende av studiecirkelns tema skulle »förmå - skapet skulle breda ut sig »till att omfatta en hel gan till självstyrelse och sinnet för parlamentarisk klubb eller förening och att från denna växa ut till ordning uppövas […] genom att cirkeln själv väljer att omsluta en stor, riksomfattande folkrörelse eller ordförande, sekreterare, bibliotekarie och kassör». 26 en världsomspännande idégemenskap». 29

10 • ARBETARHISTORIA 4/2009 Grundtonen var ändå Unga Örnars självförståelse »som en samverkande del i samhällets tjänst». 30 Även en »människosolidaritet» eller »mänsklighets - solidaritet», som inte var idébunden, utan univer - sell, hörde till socialdemokraternas barn- och ung - domsorganisations idéhushåll. 31

Demokrati, men inte politik Det borde ha blivit tydligt att Unga Örnar, så som Hugo Leffler uttryckte det, inte var någon organi - sation »som ’tar hand om’ de unga för att efter kon - stens alla regler dressera dem till ’demokrater’», utan en »unga medborgares egen demokratiska or - ganisation, som genom att praktisera demokratin vill medverka till att medlemmarna, örnar såväl som le - dare, utvecklar sig själva till demokrater i anda och handling». 32 Denna praxis tränades inte bara i cirk - larna, utan var, efter separationen från SSU, en del av Unga Örnars organisationsstruktur. Grupper på lokal nivå valde sina ledare, som i sin tur valde di - triktsledare, som valde riksledaren. »Unga Örnar vill framför allt medverka till fostran av goda demokra - Mona Pettersson och Lillemor Appelgren tillhörde de ter», hette det i en programmatisk artikel. 33 450 örnar som i juli 1944 deltog i ett barnläger i Inom socialdemokratin blev det Unga Örnars Motala. Alla lägrets barn över 14 hjälpte till med jord- uppgift att svara »för underhållning vid rörelsens fa - bruksarbetet. Foto: Percy Oscarsson miljefester», i synnerhet vid lucia- och julfestlighe - terna. 34 Det politiska verksamhetsfältet föll däremot stunderna organiserade de yngre, Unga Örnar de inte i Unga Örnars ansvarsområde. Detta gällde re - äldre barnen. På vissa håll (och under vissa perioder) dan under den tid då de organisatoriskt sorterade fanns det konkurrens organisationerna emellan, men under SSU. »Misstänksamheten för att rörelsen är på andra håll överfördes sagobarnen automatiskt till ute på politisk fiskafänge alltmer försvinner», hette Unga Örnar vid 12 års ålder. Båda organisationerna det i mitten av 1930 -talet i en verksamhetsberättel - hade liknande ideal med utgångspunkt i den refor - se. 35 Unga Örnar strök 1944 förbudet för sina grup - mistiska arbetarrörelsen och 1944 blev Unga Örnar per att delta i politisk propaganda ur sin stadga. och Sagostundsrörelsen ett. Däremot var Unga Ör - Denna punkt, sades det, var historiskt betingad och nars förhållande till scoutrörelsen mera ambivalent. hade blivit en självklarhet, men den förmedlade lätt Inom den socialdemokratiska ungdomsorganisatio - intrycket av ett dåligt samvete och distanserade sig i nen fanns det trots delvis liknande aktiviteter inte onödan från SSU:s i och för sig berömvärda delak - obetydliga förbehåll mot de övergripande idealen tighet i den politiska verksamheten. 36 och många konkreta aspekter av scoutrörelsen, inte Trots den låga politiska profilen måste Göran Si - minst mot allt som hade affinitet till det militäriska. debäcks tes att sagostundsrörelsen i förhållande till Sammanfattningsvis kan Unga Örnars politiska Unga Örnar representerade uppfattningen om en socialisationsstrategi – på den punkten har Sidebäck politisk fostran, avvisas. Hans material verkar inte rätt – »betecknas som miljöskapande eller indi - övertygande i denna fråga. Snarare är det så att vi rekt». 38 Till en väsentlig del riktade sig den social - kan skönja en konflikt hos båda grupperingarna mel - demokratiska barn- och ungdomsverksamheten till lan strävan efter politisk neutralitet å ena sidan, och förankringen av demokratisk och participatorisk bekännelsen till arbetarrörelsen å andra. Artiklar om medvetenhet och motsvarande handlingspraxis av personen Karl Marx återfanns inte bara i Sago- medlemmarna. Det handlade om att skapa utrymme stundsrörelsen publikationer utan även i tidskriften för utveckling av myndiga folkhemsinvånare och åt - Unga Örnar .37 Skillnaden mellan de båda rörelserna minstone på lokal nivå hade medlemmarna avgö - var – trots överlappningar i praktiken – att sago- rande inflytande på själva verksamheten. Rickard

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 11 TEMA: BARN

Lindström beskrev detta program i en novell om en människans nationella och »övernationella» ge - idealtypisk örns levnadsöde på följande sätt: »allt menskap. Unga Örnars väg in i den socialdemokra - detta kan verka i allmän socialistisk riktning, även tiska arbetarrörelsen räknades som »den rätta vä - om vi samvetsgrant akta oss för att tala ett ord poli - gen», men i förgrunden stod den enskilde individens tisk socialism». Socialismen gällde uttryckligen som utveckling till en mogen personlighet. 39

REFERENSER – »ATT STYRA OCH STÄLLA 19 E. N., »Riksdagsval i Örnstaten», Unga Örnar PÅ EGEN HAND» 3:8, 1933, s. 6 f. 1 Hernfrid Bark, Ungdomsledaren , Stockholm 1944, 20 Protokoll fört vid sammanträde med örnriksda - s. 8 . Uppsatsen är baserad på ett (mera detaljerat) kapi - gen i Älmhult, Unga Örnar, Acc 1981/144, Vol . 1, tel i Norbert Götz, Ungleiche Geschwister: Die Konstruk - ARAB. tion von nationalsozialistischer Volksgemeinschaft und 21 Protokoll från Unga Örnars Representantskaps - schwedischem Volksheim , Baden-Baden 2001 . Den möte den 25 och 26 maj 1935 & Protokoll fört vid svenska versionen är baserad på en råöversättning av Unga Örnars Riksförbunds ordinarie representant - Ingeborg Landwehr och har språkgranskats av Emil skapmöte den 25 och 26 mars 1944 (citat), Unga Ör - Kaukonen. Jag tackar bägge hjärtligt för deras hjälp. nar, Acc 1981/144, Vol . 5, ARAB, 2 Göran Sidebäck, Kampen om barnets själ: barn- och 22 Hernfrid Bark, Ungdomscirkeln: dess uppgifter och ungdomsorganisationer för fostran och normbildning 1850– arbetssätt , Stockholm 1933; Bark 1944. 1980 , Stockholm 1992. 23 Bark 1944:21. 3 Henrik Berggren, Seklets ungdom: Retorik, politik 24 Bark 1933:7–9, 15. och modernitet 1900–1939 , Stockholm 1995, s. 228 (ci - 25 Protokoll fört vid instruktionskurs med di - tatet), 163 f, 226 f. striktsintendenterna för ’Unga Örnar’ lördagen den 13 4 Nils Goude, »Julen 1933: ljusets högtid», Unga och söndagen den 14 juni 1931 å ABF:s Studiehem, Örnar 3:12, 1933, s. 3. Stockholm, Unga Örnar, Acc 1981/144 , Vol 1, ARAB; 5 »Skolan där man trivs», Unga Örnar 14, 1944, Bark 1933:11 ; Rapport från en instruktionskurs för le - s. 196–200 (citat 199 ). dare av Unga Örnar, 8/2 193? (1933 eller tidigare). 6 Per Albin Hansson, »Förord», Frederick James Unga Örnar, Vol. 6, ARAB. Gould, Socialism för de yngsta , Stockholm 1915, s. 3–6 26 Bark 1933: 9. (citaten 3). 27 Örnledaren 7:1, 1938, s. 1. 7 Protokoll fört vid Sverges Socialdemokratiska 28 Rapport från en instruktionskurs för ledare av Ungdomsförbunds femte ordinarie kongress i Stock - Unga Örnar, 8/2 193? (1933 eller tidigare). Unga Ör - holm den 28 nov.– 2 dec. 1928 , Stockholm 1929, s. 129– nar, Vol. 6, ARAB. 131 (citaten 130 , Hernfried Bark & Torsten Nilsson). 29 Bark 1944:6. 8 »Stockholmsdistriktet 10 år», Unga Örnar 11, 30 Unga Örnars förbundsstyrelse: verksamhetsbe - 1941, s. 130–133 (citat 132 ); Emes Olsson, Som en sol- rättelse för år 1945 , Unga Örnar, Acc 1981/144, Vol 5, örn: bilder ur Unga Örnas historia , Stockholm 1981. ARAB. 9 »Vad är och vad vill Unga Örnar?» Unga Örnar 31 Sven-Arne Stahre, »Fördjupad solidaritet», Örn - 1:1, 1931, s. 1 f. ledaren 12, 1943, s. 41. 10 Den första stadgan är dokumenterad i Olsson 32 Heffler 1941: 1 f. 1991:30–33. 33 »Vad vill vi med Unga Örnar», Örnledaren 12, 11 »Vad är och vad vill …» 1931: 2. 1943, s. 53f. 12 Protokoll från Riksutskottet för Unga Örnar, 34 Olsson 1981: 55. 17/1 & 22/5 1936, Unga Örnars Riksförbund, Vol. 1, 35 Berättelse över verksamheten inom Unga Örnar Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB). omfattande tiden 3 dec. 1933 – 15 maj 1935 , Unga Ör - 13 Berättelse över verksamheten inom Unga Örnar nar, Acc 1981/144 , Vol. 5, ARAB. omfattande tiden 3 dec. 1933–15 maj 1935 , Unga Ör - 36 Protokoll fört vid Unga Örnars Riksförbunds or - nar, Acc 1981/144 , Vol. 5, ARAB. dinarie representantskapmöte den 25 och 26 mars 14 Hugo Heffler, »Våra arbetsmetoder», Örnledaren 1944, Unga Örnar, Acc 1981/144, Vol 5, ARAB. 10:7, 1941, s. 1 f. 37 Sidebäck 1992:192–194, 212, 279 ; artikel om Karl 15 Bark 1944: 24. Marx t.ex. i Unga Örnar 1:2, 1931, s. 3 & 2:6, 1932. 16 Berättelse över verksamheten inom Unga Örnar 38 Sidebäck 1992:288. omfattande tiden 3 dec. 1933–15 maj 1935 , Unga Ör - 39 Rickard Lindström, Örnen: berättelsen om en ung nar, Acc 1981/144 , Vol. 5, ARAB. socialist , Stockholm 1933, s. 65, 77, 87 (novellen kom 17 Protokoll fört vid instruktionskurs med di - ut under pseudonym Lars Anders Karlfors). striktsintendenterna för ’Unga Örnar’ lördagen den 13 och söndagen den 14 juni 1931 å ABF:s Studiehem, NORBERT GÖTZ Stockholm, Unga Örnar, Acc 1981/144 , Vol. 1, ARAB. är verksam vid Centrum för Norden-studier vid 18 Albin Lind, »Frihet, jämlikhet och camping», Rehnvall-institutet i Helsingfors Frihet 18:12, 1934, s. 9 f.

12 • ARBETARHISTORIA 4/2009 Baasens barn i Kapprovinsen Barn- och ungdomsarbete i det expanderande kapitalistiska jordbruket, 1900 –1960

Det sydafrikanska jordbruket genomgick stora förändringar de det olagligt för någon att köpa mark utanför den del som under första hälften av 1900-talet. Barn utgjorde en stor del var avsedd för den egna rasgruppen. 2 I takt med att de svarta av farmernas arbetsstyrka – över 200 000 år 1936 – och blev fråntagna sitt viktigaste produktionsmedel, jorden, öka - deras liv förändrades i takt med de större förändringarna. I de deras beroende av vita farmare och de blev istället arbeta - denna process spelade tillgången till utbildning för svarta en re eller labour tenants . Enligt en statlig utredning hade labour central roll. – AV FREDRIK LILJA tenancy i praktiken försvunnit från Kapprovinsen på 1930 -ta - let och ersatts med kontantlönearbete, 3 men detta är ytterst Arbete har utgjort en central del av tveksamt. Det fortsatte åtminstone in barns liv i södra Afrika sedan den tidi - på 1940 -talet och förblev ett viktigt ga kolonisationens dagar, och även in - sätt att få tillgång till barns arbete på. nan dess. Liksom i andra delar av värl - Det var dock tydligt att myndigheter - den har barnen främst varit sysselsat - na ville främja kontantlönearbete; en ta i jordbruket. Vad som skiljer Sydaf - farmare i Port Elizabeth, Dr Froelich, rika från många andra länder är dock ansökte exempelvis 1941 om tillstånd att barns deltagande i arbetet skett un - att husera nio svarta familjer på sin der koloniala former, där svarta och farm men nekades och uppmanades färgade barn kommit att arbeta för att anställa arbetare istället. 4 vita farmare, ofta benämnda baas av de I de fall där farmaren hade arbeta - arbetande. I det följande ska en över - re var denne tvungen att komma över - blick ges av barns och ungdomars roll ens med sin anställde om formerna för i det expanderande kapitalistiska jord - barnens anställning eftersom de inte bruket i Kapprovinsen under första var en del av faderns arbetskraft, även hälften av 1900 -talet. om detta ofta var en förutsättning för Vid sekelskiftet 1900 hade många föräldrarnas anställning. Anställning farmare relativt liten tillgång på kapi - av barn underlättades mer eller mind - tal och därmed svårt att anställa jord - re av lagen då det endast stipulerades bruksarbetare. Lösningen blev ett ar - att farmare inte fick anställa barn un - rendesystem där framförallt svarta der 16 år för arbete på en annan farm bönder fick bo på farmen och använ - än den där föräldrarna bodde. 5 I prak - da en del av den för eget bruk i utby - tiken gick det alltså att anställa hur te mot antingen en kontant hyra eller För att kunna behålla barnen på farmen bör- unga barn som helst. arbete. De som arbetade kom att kal - jade de vita jordägarna inrätta skolor på plats. las labour tenants och det var under - Bilden visar ett barn på FN:s internationella Fruktplockare, fåraherdar förstått att hela familjen, inklusive barndag i Kapstaden. Foto: Magnus Bergmar och hemhjälp barnen, skulle arbeta för farmaren. Även de som betalade kontanthyra utförde ofta arbete åt far - Barnens arbetsuppgifter varierade beroende på dels vilken maren. 1 sorts produktion de var inblandade i, dels karaktären på ar - De semifeodala förhållandena var dock inte populära bland betsmomenten i den produktionen. I de västra delarna av Kap myndigheter och framgångsrika farmare, som ansåg att det var dominerade vin- och fruktodlingar, och barnen där var oftast ett slöseri med arbetskraften. Redan under slutet av 1800 -ta - inblandade i plockningen. Då särskilt skörden krävde extra ar - let och början av 1900 -talet infördes därför lagar som syftade betskraft var det vanligt att farmare anställde barn enkom för till att begränsa arrenderelationerna. Exempelvis Natives Land dessa tillfällen. Vin- och fruktindustrin förlitade sig i stor ut - Act 1913 förbjöd alla kontrakt som inte innebar någon över - sträckning på sådan arbetskraft. Att ha enbart den nödvändi - föring av arbete och fastställde att arrendebönder skulle ge sin ga mängden arbetare på farmen helårsanställd och rekrytera markägare 90 dagars arbete om året. Lagen delade även in lan - säsongsarbetare från reservaten eller från familjer på farmen det i svarta och vita områden, svarta fick sju procent, och gjor - var ett utbrett sätt att minimera arbetskostnader på. På inget

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 13 TEMA: BARN

I det sydafrikanska apartheidssystemet fick de svarta jordbruksarbetarna ofta bo på bondens tomt. Där fick de en bit jord för eget bruk för att kunna försörja sig själv och familjen. På ett liknande sätt fungerade också migrant- arbetarsystemet inom andra näringsgrenar, där arbetarna fick bo i ghetton som på bilden. Foto: Litman Epstein

sätt var detta specifikt för vin- och fruktindustrin i Kap, alla 10 och 14 år gamla. 7 Förmodligen levde en stor del av dessa i sektorer med liknande produktion var beroende av tillfällig ar - fårdistrikten i Karroo. Då majoriteten av herdarna var unga är betskraft, men fruktplockningen krävde mycket manuellt ar - det troligt att de i första hand vaktade får. I förkoloniala sam - bete, och då det var relativt enkelt verkar det ha varit väl an - hällen i södra Afrika var det de yngre barnens uppgift att skö - passat för barn. 6 ta om får. En del barn började redan i sjuårsåldern med den I de östra och norra delarna av provinsen bredde får- och arbetsuppgiften och följde då med äldre bröder för att lära sig boskapsfarmer ut sig. Fåravel var särskilt utbrett i de karga och fick sedan alltmer ansvar. När de blev äldre fick de istället landskapen i Karroo och barnens uppgift där var att agera få - ansvar för boskap. 8 Den här praktiken övertogs av de kapita - raherdar. Enligt folkräkningen 1936 fanns det 92 000 herdar listiska fårfarmarna, som använde barnen till de arrendatorer i hela landet i åldrarna 10 till 19 år, men det fanns ingen in - eller arbetare som bodde på farmen som herdar. Det verkar delning efter vare sig provins eller årskull. Detta finns dock som om en del arrendebönder som betalade kontanthyra var återgivet i 1946 år folkräkning och enligt den fanns nästan 40 beroende av att kunna erbjuda sina barns tjänster som herdar, procent av herdarna i Kap och mer än 70 procent var mellan i utbyte mot att de fick bruka en del av farmen. 9

14 • ARBETARHISTORIA 4/2009 Utöver alla herdarna fanns det år 1936 140 000 svarta barn Dessa möjligheter försvann emellertid i takt med att labour te - och ungdomar mellan 10 och 19 år i landet som var registre - nants och arbetare förlorade utrymme att skapa egna förmögen - rade som jordbruksarbetare. Sammanlagt var det alltså fler än heter och deras barn försökte därför tjäna egna pengar i gruvor - 220 000 svarta barn och ungdomar som utförde något sorts na eller i städerna, där lönerna var betydligt högre än i jordbru - arbete inom jordbruket och som var registrerade. Det egent - ket. De förkoloniala band, vilka farmare utnyttjat, löstes således liga antalet var säkerligen betydligt större. Det är tydligt att upp allteftersom arbetsrelationerna blev mer kapitalistiska. det var främst svarta barn som förväntades arbeta. Enligt folk - räkningen var det endast i denna grupp som yrket registrera - Kapitalisering och sämre förhållanden des från tio år. Färgade registrerades från 15 år, varför någon statistisk översikt över barnarbetet i den gruppen blir omöj - Under mellankrigsperioden kunde alltfler farmare, bland an - lig. Vad gäller färgade ungdomar, i åldern 15 till 18 år, fanns nat på grund av utbyggnad av järnvägsnätet och ökad efter - det emellertid 10 664 registrerade jordbruksarbetare 1946 . Då frågan på jordbruksprodukter, kapitalisera och mekanisera sin den färgade gruppen främst bodde i västra Kap är det troligt verksamhet. Vissa sektorer, som exempelvis fåraveln, verkar att dessa ungdomar till stor del arbetade inom vin- och frukt- ha varit ledande i denna utveckling, vilket i stor utsträckning industrin. De vita barnen förväntades inte arbeta, men det in - berodde på efterfrågan på ull från brittisk textilindustri. Re - nebär inte att många ändå gjorde det. Barn till farmare eller dan i början av 1900 -talet började fårfarmare använda sig av bywoners , vita arrendatorer som ofta var väldigt fattiga, för - stängsel, elektriska ullsaxar, mekaniska ullpressar, samt meka - väntades säkerligen hjälpa sina föräldrar, men som på andra nisk vattentillförsel till djuren. 12 håll i världen betraktades det inte som arbete. Inom andra sektorer, som frukt- och vinindustrin, verkar Medan det var pojkarnas uppgift att vakta djuren, tillhörde det ha varit svårare att mekanisera, åtminstone vissa delar av hushållets bestyr flickorna. Berättelser om flickor som arbeta - produktionen. Plockning av frukt förblev manuell, vilket in - de för farmare, eller snarare farmares hustrur, indikerar att det nebar att det fortfarande krävdes säsongsarbetare. 13 Den sto - inte var de yngsta flickorna som anställdes för hushållsarbete. ra mekaniseringsperioden i landet verkar emellertid ha inträf - Barnpassning, matlagning och städning krävde vissa kunska - fat efter 1940 . Mellan 1937 och 1960 ökade exempelvis anta - per, som äldre barn antogs ha. Flickorna arbetade emellertid let traktorer från 6 000 till 119 000 .14 även som jordbruksarbetare. Även om de till antalet inte var Kapitaliseringen av jordbruket medförde ett ökat kontant - lika många som pojkarna så hjälpte de exempelvis till vid skör - lönearbete. 1936 års Native Land and Trust Ac t, enligt vilken detid. Dessutom var det flickornas, och kvinnornas, uppgift att arrendatorer skulle ge 180 dagars arbete om året till sin far - sköta det egna hemmet. 10 Deras arbetsuppgifter var således be - mare, var ett incitament att ge upp alla arrenderelationer. 15 Då tydligt fler än pojkarnas, men många av dem var oavlönade. lönerna i jordbruket var låga tedde sig därför livet i städerna, där industrier börjat växa fram, som ett bättre alternativ för många svarta, som förut haft tillgång till mark. Under 1930- Upplösta familjeband och 1940 -talet ägde således en migrationsvåg, eller flykt, från När arrendesystemet infördes verkar det som om de förkolo - farmerna till städerna rum, vilket upprörde både den vita niala strukturer, där en man kunde ha flera fruar, förstärktes. stadsbefolkningen och de vita farmarna. En stor familj, med fler än en fru och många barn, var en för - del då dessa kunde erbjudas som arbetskraft. Detta förändra - Farmskolor des emellertid när arrendebönderna förvandlades till arbeta - re eller fick minskade möjligheter till odling. En lösning på problemet med sinande arbetskraft var att far - På 1930 -talet ansåg både myndigheterna och farmarna att marna byggde skolor till sina arbetares barn. På 1940 -talet var det var ett problem att barn till labour tenants lämnade far - det ovanligt med utbildning för svarta och föräldrar skickade merna för att åka till gruvorna eller till städerna. Barn till la - ibland iväg sina barn till städer eller större orter för att de skul - bour tenants var visserligen skyldiga att fullfölja sina kontrakt le få gå i skola eller flyttade själva. En skola på farmen skulle enligt Masters’ and Servants’ Act och Native Service Contract ge dem incitament att stanna kvar. Sålunda beslutades 1945 Act ,11 men det är uppenbart att förvandlingen av arbetsrela - att farmare skulle kunna ansöka om bidrag för Native Schools on tionerna resulterade i att fäderna tappade en del av sin kon - European Farms . Farmskolorna var avsedda för barn till svar - troll över barnens arbete. Så länge som svarta arrendatorer ta jordbruksarbetare. 16 De farmare som hade arrendatorer fortfarande hade viss frihet att odla och föda upp boskap och skulle således, rent teoretiskt, inte kunna ansöka; skolorna blev kunde skaffa ett visst kapital hade de lättare att få sina barn att därmed ett sätt för myndigheterna att främja införandet av arbeta för dem. Åtminstone pojkarna kunde förmodligen vän - kontantlönearbete på farmerna. Farmskolor för färgade blev ta sig att deras arbete skulle rendera hemgift, så att de själva inte statsstödda förrän på 1960 -talet, och kommer därför inte kunde gifta sig och starta eget jordbruk. att behandlas här.

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 15 TEMA: BARN

Den forskning som bedrivits om skolorna visar att de prägla - skapsskötsel dominerade den agrara ekonomin. Exempelvis S. des av låg utbildningsnivå och dåliga materiella förhållanden. M. Harts Happy Valley i Cathcart, E. K. Trollips Mount Pro - Farmarna fick själva bygga skolhuset, men underhåll och lä - spect i Bedford och J. J Moolmans Eldorado i Cradock var får - rare betalades av staten. Farmaren blev oftast föreståndare för farmer. På andra farmer, som W. J. Pringles Grenoble i Ade - skolan, och hade som sådan nästan oinskränkt makt. Han kun - laide, den nämnde H. P. Shones Hartfell i Somerset East, W. de exempelvis stänga den under delar av året och beordra ut H. J. van Rensburgs Kleinplaas och Schoemans Honey Gro - barnen att arbeta, vilket var särskilt vanligt vid jordbrukets ve i Cradock födde man upp boskap. 21 Det har inte gått att av - högsäsong. Skolorna hade således även en viktig funktion som göra om de flesta skolor låg på får- eller boskapsfarmer, men arbetskraftsreserv. 17 det är troligt att det förhöll sig så. Vi bör därför granska om det H. P. Shone i Somerset East i östra Kap ansökte 1948 om fanns ett samband mellan produktionen i de agrara sektorer en skola för 40–50 barn men fick avslag på grund av brist på som dominerade de östra delarna av Kap och farmskolorna. medel. När han ansökte igen året därpå var han angelägen om Det var tydligt att framförallt fåraveln hade genomgått sto - att få veta hur ärendet hanterades eftersom »we are all losing ra förändringar under de föregående decennierna. Stängsel our natives round here: They are going to the towns to send och vattenpumpning hade införts, vilket ledde till att efterfrå - their children to school and things are desperate.» gan på fåraherdar minskade drastiskt på 1930- och 1940 -ta - Den oro som Shone gav uttryck för var inte påhittad; istäl - len. Nästan 50 procent av de svarta fåraherdarna i åldrarna 10 let för att vänta på godkännande från staten startade han 1949 till 19 år försvann mellan 1936 och 1946 enligt de folkräk - en privat farmskola. Samma år var han orolig över skolans ningar som gjordes. Detta skedde samtidigt som antalet svar - framtid och rapporterade att han inte hade råd länge till utan ta jordbruksarbetare i samma åldrar ökade från 141 000 till statligt stöd. 18 Till slut erhöll han dock bidrag för sin skola. 19 450 000 .22 De stora förändringarna måste i viss mån betraktas Episoden illustrerar tydligt farmarnas åsikter. De såg att ar - kritiskt, men det är ändå anmärkningsvärda siffror. Det har ej betskraften höll på att försvinna och menade att åtgärder kräv - gått att urskilja vilka sektorer jordbruksarbetarna tillhörde, des. Även om det är fastställt att skolorna var ett sätt att hålla men gissningsvis var de inblandade i det mer arbetsintensiva kvar arbetskraften på krävs det dock en djupare analys för att jordbruket med fruktplockning eller liknande skördearbete. förklara deras roll i det sydafrikanska samhället. Den stora ökningen av antalet unga jordbruksarbetare innebär dock inte nödvändigtvis att fler barn arbetade, endast att for - merna för deras arbete hade blivit kapitalistiska. Ändrad produktion i östra Kap Mekaniseringen av det sydafrikanska jordbruket resultera - De första av dessa skolor startade 1946 och antalet steg snabbt; de inte i någon minskning av manuellt arbete, vilket har för - tre år senare fanns fler än 1 000 i landet. 20 I Kap var farmarna klarats av att den ökade totala produktionen krävde mer arbe - angelägna om att ansöka om bidrag för skolor men dessa var te. 23 Det verkar dock inte ha gällt ullproduktionen. Till skillnad koncentrerade till endast ett fåtal distrikt i de östra delarna från andra sektorer var mekaniseringen i den sektorn av den som Cradock, Bedford och Somerset East där fåravel och bo - karaktären att det manuella arbetet blev kraftigt begränsat. Det

I andra delar av Afrika har barn också plockat kaffe. – Till höger: Arbetande ungdomar någonstans i Afrika. Foto: Rune Hassner

16 • ARBETARHISTORIA 4/2009 ökade användandet av stängsel gjorde således en stor del av få - raherdarna arbetslösa. Dessutom försvårade stängslen arren - REFERENSER – BAASENS BARN derelationer genom att ett delat användande av farmen blev 1 William Beinart, Twentieth-Century South Africa , Oxford, opraktiskt, vilket förvandlade föräldrarna till arbetare. Det är 2001, s 55–56 ; Colin Bundy, The Rise and Fall of the South African förstås möjligt att herdarna omvandlats till arbetare men deras Peasantry , London 1979, s 116, 136–137. uppgifter var i så fall säsongsbetonade. Framförallt klippning - 2 Beinart, 2001, s 56. 3 Native Farm Labour Commission. Report of the Native Farm en var det moment, som krävde manuellt arbete, men denna Labour Commssion, 1937–1939 . Pretoria 1939 . var reducerad till en eller två gånger om året. 24 4 Brev från District Commander, Port Elizabeth, till Magist - Som klargjorts verkar skolorna först ha etablerats i områ - ratet, Port Elizabeth, 29/4/41 . Department of Education. 4/PEZ den där barn blivit arbetslösa. Eftersom skolorna endast var 14/1/88 . Western Cape Provincial Archives, (CA). till för barn till svarta jordbruksarbetare är det också troligt att 5 Farm Labour Project, 1982, s 30. 6 Wendy Davies, We Cry For Our Land. Farm Workers in South föräldrarna där i stor utsträckning blivit arbetare. Istället för Africa , Oxford 1990, s 8, 29 ; Jan Theron. »Farm Labour in the att som tidigare forskning enbart betrakta skolorna som in - Citrusdal Valley», i SALDRU Farm Labour Conference , Kapstaden strument för att behålla arbetskraften på farmen och som ar - 1976. s 5 –8. betskraftsreserv är det därför mer fruktbart att se dem som del 7 South Africa Bureau of Census and Statistics, Population Cen - i en samhällsprocess, i vilken kapitalisering och mekanisering sus, 1936. Volume IX , Pretoria 1942 ; South Africa Bureau of Census and Statistics, Population Census 1946. Volume V , Pretoria 1955. av produktionen förvandlat arbetsrelationerna från semifeo - 8 Monica Hunter, Reactions to Conquest. Effects of Contact with dala till kapitalistiska. Utöver att de behöll föräldrarna på far - Europeans on the Pondo of South Africa , Oxford 1936, s 159. men var skolorna således också ett medel för social kontroll av 9 Bundy, 1979, s 116. barnen. 10 Se exempelvis Charles van Onselen, The Seed is Mine. The Det är också tydligt att den sektor av jordbruket där kopp - Life of Kas Maine, a South African Sharecropper, 1894–1985 , Kap - staden 1996 ; Davies, 1990, s 24–26 lingarna till det europeiska kapitalet var störst var först med 11 Native Farm Labour Commission, 1939, s 21. att förändra produktionen. Den brittiska textilindustrin och 12 Farmers’ Weekly , 1917 ; William Beinart, The Rise of Conser - de sydafrikanska fårfarmarna var exempelvis involverade i vation in South Africa. Settlers, Livestock, and the Environment forskning, utbildning och marknadsföring för att förbättra 1770–1950 , Oxford 2003, s 192, 261. både ullens kvalitet och farmarnas inkomster. 25 Framförallt det 13 Davies, 1990, s 8 –9. brittiska kapitalets expansion i Kapprovinsen var således en 14 Beinart, 2001, s 355. 15 Beinart, 2001, s 124. viktig faktor bakom förändrad produktion och förändrade ar - 16 Margaret Gaganakis & Mary Crewe, Farm Schools in South betsrelationer där. Africa , Johannesburg 1987, s 7–8 . Dessa arbetare kallades bona fide farm labourers, vilka särskiljdes från tenants genom att de inte fick rättighet att bruka land. Bantu Education 17 Davies, 1990, s 19 –20 . Gaganakis & Crewe, 1987. 18 Brev från H. P. Shone till A. Vlok. Department of Educa - När Nationalistpartiet 1953 införde Bantu Education Act rik - tion. EM 171/3, CA. tades ytterligare statligt stöd till farmskolorna. Bantu educa - 19 Department of Bantu Education. Bantu Education Bulletin , tion syftade till att befästa de svartas position som arbetskraft. 26 1957. Samtidigt bör det ses som ett svar på ökad efterfrågan på 20 Timothy Plaut. »Farm schools for African and Coloured utbildad arbetskraft från både jordbruk och industri. Den me - children in South Africa», i SALDRU Farm Labour Conference . Kapstaden 1974. s 4. kaniserade produktionen inom jordbruket krävde exempelvis 21 Farmers’ Encyclopedia . 198?. maskinförare. Genom farmskolorna kunde således farmare få 22 Population Census 1936 ; 1946. tillgång till en arbetskraft som enbart var utbildad till att arbeta 23 Reggie Africa, »Mechanisation in South African Agricul - på farmen. Det mekaniserade arbetet var dock något som ture 1936 –1974 », i SALDRU Farm Labour Conference , Kapstaden framför allt de äldre barnen och ungdomarna utförde, vilket 1976, s 9. 24 A. J. Hanekom, The Wool Industry in South Africa , Johan - innebär att de yngre blev säsongsarbetare. nesburg 1960, s 96–97. Efter apartheids genomförande 1948 flyttades ett stort an - 25 Farmers’ Weekly , 20 Oktober, 1937 ; Die Wolboer , Oktober, tal svarta landsbygdsbor från vita farmer till reservaten (hem - 1947. länderna). Både barn och vuxna blev därefter migrantarbeta - 26 I. B. Tabata, Education for Barbarism , London 1959. re till vita farmer, 27 men barnen fick även en viktig uppgift i de 27 Anti-Slavery Society. Child Labour in South Africa . London 1983 . familjejordbruk som bedrevs i reservaten där de bland annat vaktade får och boskap. Barnarbetet hade i det fallet flyttat från FREDRIK LILJA det kapitalistiska jordbruket till det småskaliga bondejordbru - är verksam vid Historiska institutionen, Uppsala universitet. ket, medan det fortfarande efterfrågades i andra kapitalistiska jordbrukssektorer.

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 17 TEMA: BARN

Omvårdnad och hårt arbete Barns arbete och fostran inom ridsporten

Vad lär sig barn och ungdomar av att idrotta? De flesta idrot- den idrott som anordnar flest utbildningar. 1 Det tredje skälet ter innehåller element av såväl tävlingsfostran som demo- är att idrotten – precis som andra samhällssektorer är starkt kratifostran. Inom ridsporten framträder dessutom omvård- genuspräglad. Idag är ridsporten en utpräglad »flicksport»; 85 nadsfostran, i form av slitsamt, skadligt och tungt arbete med procent av medlemmarna i Svenska Ridsportförbundet är hästarnas skötsel och den omvårdnad som utförs av de flickor och kvinnor. 2 Hästen och verksamheter kring hästen är många flickor som idag dominerar sporten. – AV SUSANNA dessutom kvinnligt genuskodade. På det sättet skiljer sig rid- HEDENBORG sporten från de flesta andra idrotter som istället är, och länge har varit, starkt präglade av värden som vi brukar förknippa För nära 80 år sedan, 1931 , skrev Ivar Lo-Johansson en kort med manlighet. När det gäller ridsporten har genuskodning - bok med namnet Jag tvivlar på idrotten . Där utvecklade han kri - en förändrats. För hundra år sedan var arbetet inom hästsek - tik mot idrottens kommersialisering och dess framskjutna plats torn starkt förknippat med män och manlighet. Män från de i samhället på bekostnad av kulturen. Idag framstår skriften lägre samhällsklasserna körde hästar i jord- och skogsbruk som långt före sin tid. Sedan 1930 -talet har idrottens betydel - samt inom transportsektorn. Att rida hörde militären och se ökat. Idag utgör både den kommersialiserade idrotten och överklassen till. 3 Jag återkommer till detta nedan, men vill idrotten inom den ideella sektorn viktiga delar av samhället. ändå påpeka att ridsporten därför är intressant att studera ef - Och knappast någon skulle väl kunna tänka bort idrotten? tersom det är möjligt att fostran inom ridsporten ser ut på ett När det gäller barn och ungdomar är idrotten, tillsammans annat sätt än inom flera andra idrotter. Det är till och med så med skolan och familjen, den viktigaste fostransmiljön i dagens att det är rimligt att tro att fostran inom ridsporten kan ha Sverige. Till vad idrotten fostrar är dock mindre klart. Kritik medverkat till de stora genusförändringar som sporten ge - som liknar den Ivar Lo förde fram luftas regelbundet, om än i nomgått under andra hälften av 1900 -talet. ny språkdräkt, omväxlande med lovord. Inte sällan anses idrot - ten generera så motsägelsefulla känslor som glädje och sorg Till vad fostrar idrotten? samt gemenskap och utslagning. Samhällsdebatten om idrotts - rörelsen handlar även om huruvida föreningsidrotten ska om - Forskare har använt dikotomin tävlingsfostran och förenings - fatta alla personer eller om aktiviteter inom denna ska alstra våra fostran för att karakterisera vad idrotten fostrar till. 4 Den för - kommande idrottsstjärnor; om föräldrar driver sina barn för sta kännetecknas av att idrotten framför allt fostrar barn och långt eller stöttar dem för lite; och huruvida barn tycker om att ungdomar till prestationer där man jämför sig med andra i täv - tävla, eller om de lider av tävlingshysterin inom idrotten. lingar; medan den andra innebär att idrotten, liksom andra Frågor om huruvida idrotten förmedlar goda samhällsbä - folkrörelser, fostrar barn och ungdomar i demokratiskt med - rande värden om att alla ska få vara med eller negativa värden borgarskap. Det är framför allt det senare som, tillsammans förknippade med konkurrens och utslagning är förstås av in - med tankar om att idrott främjar hälsa, har motiverat ett brett tresse med tanke på dem som är engagerade i idrottsrörelsen. statlig stöd. Trots det har forskning om barn- och ungdoms - Till vad idrotten fostrar är dessutom intressant eftersom staten verksamheten inom föreningsidrotten visat att tävlingsfostran stöttar barn- och ungdomsidrotten ekonomiskt. Är det verkli - har varit och är central. 5 En studie av idrottsledares syn på gen rätt att staten, med hjälp av skattemedel, ska stödja en verk - barnidrotten visar att även om det finns glädje och lek inom samhet som förknippas med utslagning, stress och ohälsa i sam - denna så står prestation och framgång i fokus. Dessutom är det band med till exempel dopning, är en fråga som diskuteras med tydligt att barn styrs på ett auktoritärt sätt av idrottsledare – jämna mellanrum i pressen. Det finns även en pendling mellan det vill säga i praktiken formas inte verksamheten av de demo - tankar om att staten ska stödja idrotten för breddidrottandets kratiska ideal som utgör grunden för föreningsfostran. 6 Studi - skull, och att stödet ska bidra till elitidrottens utveckling. Bil - en visar samtidigt att bilden är komplex i det att synen på täv - den är komplex och frågan om vad barn och ungdomar lär sig lingen skiljer sig något åt mellan olika idrotter. Till exempel är av att idrotta verkar inte lätt att besvara. I ett försök att belysa ledare inom barngymnastiken och, om än i mindre utsträck - problemet ska jag i denna artikel först diskutera fostran inom ning, ledare inom ridsporten, mer tveksamma än andra till att några olika idrotter för att sedan koncentrera diskussionen på en tävling skulle vara något positivt för barnen. Idrottens fostran sport – ridsporten – under andra hälften av 1900 -talet. har även moraliska aspekter och idealt lär sig barn och ungdo - Det finns flera skäl till att fokusera på ridsporten. För det mar »fair play» när de idrottar. Att inte heller idrottens mora - första är att ridsporten en av våra största barn- och ungdoms - liska fostran är enkel visar annan forskning som framhållit att idrotter. Dessutom är den, för det andra, näst efter fotbollen, ju längre barn och ungdomar kommer i sin fotbollsfostran,

18 • ARBETARHISTORIA 4/2009 Utbildningen inom hästsporten har sedan länge handlat om praktisk kunskap om både hästen och hästens skötsel. Bilden visar barnen i ridskolan vid Hässelby gård 1957. Foto: A-Bild desto mer lär de sig om hur de ska ta sig runt olika regelverk för saken är att undersökningar av fostran och utbildning inom att laget ska kunna vinna sina matcher. Även här råder med föreningsidrotten ur ett tidsperspektiv är få. Men det finns un - andra ord tävlingsfostran. 7 dantag. En studie av Fotbollförbundets utbildningar visar att Fostran inom barn- och ungdomsidrotten handlar även om dessa till en början hade ett brett fostrande perspektiv där so - att forma framtida män och kvinnor. Flera studier visar att cialt ansvar var centralt. Snart kom dock förbundet att foku - id rott och konstruktionen av manlighet har hört nära samman. 8 sera på tävlingsfostran. 13 Genom att följa ett pojkfotbollslag visar en forskare att poj - Jag ska nedan studera utbildningssträvanden under andra karna i laget tidigt blev konfronterade med motsatser till en he - hälften av 1900 -talet inom en av ridsportens organisationer – terosexuell – »normal» – manlighet. Dessa motsatser uttryck - Ridfrämjandet (RidF). 14 Därefter kommer ett avsnitt som be - tes som »kärringen», »bögen» och »invandraren» och genom handlar den praktiska fostran på ridskolan. 15 fotbollen fostrades pojkarna att bli »riktiga svenska män». 9 Fortfarande är barnidrotten ofta en värld där männen fost - Ridsport och utbildning rar både pojkar och flickor. Detta verkar få konsekvenser för formandet av genus och inom de idrotter där idrottsledaren RidF bildades på statligt initiativ 1948 och strax efter dess bil - är en man dominerar idrottens manliga karaktärsdanande och dande stod det klart att en stor del av arbetet inom förbundet tävlingsinriktade fostran. Detsamma gäller miljöer där både kom att handla om att utbilda barn- och ungdomar. RidF:s kvinnor och män verkar som idrottsledare. Men i miljöer där verksamhet växte snabbt. År 1948 var 51 föreningar anslutna kvinnor dominerar som idrottsledare påvisas en större tvek - till organisationen. Drygt 40 år senare hade antalet tiodubb - samhet till tävlings- och konkurrensinslag. 10 Ridledare, oftast lats till drygt 500 . Antalet medlemmar ökade under samma pe - kvinnor, håller visserligen med om påståendet »att tävlings - riod från 7 695 till 180 273 . Föreningarna anslöt därmed mer verksamhet är bra för barns personliga utveckling», men ma - än 20 gånger fler medlemmar 1990 i jämförelse med 1948 . joriteten av dessa menar samtidigt »att många barn far illa av Dessutom var en ökande andel av dessa medlemmar unga. År att tävla och konkurrera», att det inte är viktigt att stimulera 1950 var andelen medlemmar under 21 år 46 procent och barns vinnarinstinkt och att barn kan lära sig utan att konkur - 1990 var andelen unga 69 procent. rera. 11 Trots att det med andra ord verkar som att det inom Med utgångspunkt från att många av medlemmarna var ridsporten finns en fostran som inte är lika starkt präglad av unga bildades år 1962 en egen organisation inom RidF för manliga ideal som inom till exempel fotboll är det viktigt att barn och ungdomar – Ridfrämjandets ungdomsnämnd (Rid - understryka att det finns en komplexitet. Att fostras inom rid- FU). Ekonomiska redogörelser från denna organisation visar sporten handlar nämligen också om att fostras till ledare; nå - att en ökande del av dess intäkter och kostnader hade att göra got som vanligen förknippas med manlighet. 12 med kursverksamhet. Det handlade om allt från instruktörs - Hittills har studier inriktade på samtiden presenterats. Or - utbildning till studiecirkelverksamhet för barn och ungdomar

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 19 TEMA: BARN

samt författande av studiematerial. Liksom idrottsrörelsen i vårdnadsfostran betonades i allt högre grad? Eftersom flera stort åtnjöt RidF bidrag från staten för utbildnings- och kurs - studier har visat att den socialt konstruerade kvinnligheten verksamhet. kopplas till omvårdnad, verkar det vara en rimlig tanke. 18 Utifrån begreppen föreningsfostran och tävlingsfostran är det intressant att konstatera att mycket av den verksamhet som Ridsport och fostran i praxis pågick inom ungdomsnämnden handlade om hur arbetet med en förening skulle gå till. Här förekom även verksamhet som Sedan länge har utbildningen inom hästsporten i första hand inte alls går att passa in under de två huvudkategorierna – kur - handlat om praktisk verksamhet och för att erhålla kunskap ser som behandlade hästens skötsel. Om RidFU:s utbildande om hästen och hästens skötsel har det ansetts vara nödvändigt verksamhet jämförs med fotbollens dito blir dragen tydligare. att arbeta med hästar. Att arbetet runt hästen sedan länge or - Fotbollförbundet hade i huvudsak målet att framställa bättre ganiserats efter ålder är tydligt. Ofta har personer inom häst - fotbollspelare, vilket gjordes genom tävlingsfostran. Till skill - sektorn påbörjat denna praktiska utbildning redan som barn nad från Fotbollförbundet var RidF inte i första hand en täv - och barns arbete med hästar har setts som fostrande. Dessu - tom har detta arbete, trots att det har varit tungt, fysiskt skad - ligt och delvis starkt styrt av en vuxenvärld, betraktats som absolut nödvändigt för den som vill hålla på med hästar. Huruvida barns insatser inom ridsporten har ökat eller minskat med tiden är omöjligt att säga utifrån de källmaterial som finns tillgängliga. Intervjuer jag har gjort visar tydligt att barns och ungdomars arbete inom hästsektorn alltid varit vik - tigt. 19 Att det funnits starka drag av kontinuitet står klart. Huruvida ridsporten faktiskt kräver att någon börjar vid unga år för att lyckas är omöjligt att säga på grundval av detta material, men det är intressant att notera att alla de jag inter - vjuat började med hästar tidigt i sina liv. Samtidigt är det så att precis som när det gäller andra sporter är det få idrottsmän som börjat sina karriärer som vuxna. Huruvida hästsporten kan sä - gas följa ett allmänt idrottsmönster är svårt att säga något om, utan att göra en större undersökning av flera aktiva. Men det är viktigt att komma ihåg att hästsporten särskiljer sig från annan sport i det att de aktiva förväntas arbeta med mycket annat fö - rutom ridningen. Här krävs att man mockar och tar hand om hästarna – i tid räknat ofta mer än man rider. Hästens om - En undersökning om ridskolornas verksamhet visade att endast 14 procent av tiden på ridskolan användes för ridningen, resten vårdnad, liksom att ta hand om utrustning och stallet är vikti - gick till hästskötsel eller arbete i stallet. Foto: Lantarbetaren ga delar av den praktiska fostran som barn och ungdomar möts av inom hästsporten. Motsvarande arbetsinsats krävs inte av lingsverksamhet även om det förekom tävlingar. Huvuddelen någon som är aktiv i en fotbollsförening. Det är till exempel av verksamheten handlade inte ens om ridning. 16 Detta spegla - ingen som förväntar sig att fotbollspelare ska ställa i ordning de ridskolornas aktiviteter. En undersökning gjord av RidFU av planen. Att föreningsidrotten dock kräver visst ideellt arbete ridskolans verksamhet från 1973 visade att bara hälften av alla är tydligt. Försäljning av lotter, att stå i kafeterian och att hjäl - besökare red när de kom till ridskolan. Dessutom utgjorde den pa till med träning är vanliga sysslor. Att detta arbete ofta är tid de besökande red endast cirka 14 procent av all tid man var ordnat efter genus står klart. En studie av ett herrlag i hand - på ridskolan. 17 Att kurserna som handlade om hur man bedrev boll och ett damlag i fotboll visar att damerna förväntades hjäl - föreningsverksamhet passar in under kategorin föreningsfostran pa till med städningen av klubblokalerna, något som inte för - är tydligt. När det gäller hästens skötsel finns det skäl att an - väntades av herrarna. 20 vända ett annat begrepp för att kategorisera ridsportens fostran – omvårdnadsfostran. Avslutande diskussion Att tävlingsfostran kan knytas till en konstruerad manlig - het visar de studier som presenterades ovan och frågan om hur Svaret på frågan om till vad ridsporten fostrar tycks med andra fostran inom ridsporten hänger samman med dess genuskod - ord vara föreningsfostran och omvårdnad när man ser till de ning måste därför ställas. Kanske feminiserades RidF:s verk - teoretiska utbildningarna och till omvårdnad när det gäller samhet i och med att föreningsfostran och framför allt om - praktiken. Kanske är det denna omvårdnadsfostran som förkla -

20 • ARBETARHISTORIA 4/2009 rar sportens feminisering. Att detta kan gälla hästsektorn i stort dag – inte heller med sysslor som brukar genuskodas som visar en studie av genusordningen inom trav- och galoppspor - kvinnliga. 22 Som jag ser det är det troligt att hästsporten hit - ten. Med tiden har hästens omvårdnad – snarare än teknik – be - tills har haft en acceptans för att dessa arbetsuppgifter utförs tonats allt starkare inom travet, vilket kan kopplas till den ökan - av yngre personer, eftersom arbetet varit fostrande. De tuffa de andelen kvinnor som hästskötare. 21 Samtidigt är det viktigt arbetsvillkoren legitimeras av att man har möjlighet att ut - att komma ihåg att även ridhästarna inom armén togs omhand vecklas. Det finns inte heller något starkt fackligt arbete för och vårdades och att mottot »hästens välbefinnande ska gå före att förändra arbetsvillkoren, eftersom barn och ungdomar i ditt eget» länge varit rådande inom sporten. Inom armén ut - många fall inte anses utföra ett arbete därför att de inte får fördes det omvårdande arbetet av män och var manligt genus - betalt. Kanske är detta arbete mer osynligt än annat, efter- kodat. Det var dessutom socialt klasskodat – medan officerare som det utförs av flickor och unga kvinnor? Här är den starka red hästarna var det hästskötare som vårdade dem. kommersialisering som Ivar Lo var kritisk mot långt borta. Det är även intressant att påpeka att det i den omvårdnad Slutsatserna visar också på vikten av att det i diskussioner om som barn- och ungdomar lär sig förekommer fysiskt tunga ar - idrottens roll i samhället är viktigt att tala om vilken idrott betsuppgifter, som vi vanligen inte förknippar med barns var - eller sport som avses – fostran kan se ut på många olika sätt.

REFERENSER – OMVÅRDNAD OCH genus. En forskningsgenomgång.» Kvinno - som får statligt stöd. Det är också troligt HÅRT ARBETE vetenskaplig tidskrift 2005:1 ; Greiff & He - att det skulle kunna förekomma en rad an - 1 Karin Redelius, Ledarna och barnidrot - denborg 2006 ; Hedenborg 2008 . dra verksamheter inom Fotbollförbundet ten. Idrottsledarnas syn på idrott, barn och fost - 9 Jesper Fundberg, Kom igen gubbar. Om än rena matcher ran , Stockholm 2002, s. 73 . pojkfotboll och maskuliniteter , Stockholm 17 RidFU årsberättelse 1973:12 2 SOU 2000:109. 2003 . 18 Bland andra Susanna Hedenborg & 3 Mats Greiff & Susanna Hedenborg, I 10 Redelius 2002. Ulla Wikander, Makt och försörjning , Lund sulky och sadel. Historiska perspektiv på svensk 11 Redelius 2002 , särskilt kapitel 7. 2003 . Där det även finns forskningsöver - trav- och galoppsport , Stockholm 2006 , kapi - 12 Lena Forsberg, Att utveckla hand - sikter vad gäller manligt och kvinnligt. Se tel 5; Susanna Hedenborg, Arbete på stall - lingskraft. Om flickors identitetsskapande pro - även Soheyla Yazdanpanah, Att upprätt - backen. Nittonhundratalets svenska galoppsport cesser i stallet , Luleå 2007. hålla livet. Om lågavlönade ensamstående ur genus- och generationsperspektiv , Malmö 13 Peterson 1993. mödrars försörjning i Sverige , Stockholm 2008 . 14 Källmaterialet utgörs av Ridfrämjan - 2008 , ss. 191–201 för en forskningsöversikt 4 Tomas Peterson, Den svengelska model - dets och Ridfrämjandets ungdomsnämnds samt en diskussion av begreppen »om - len. Svensk fotboll i omvandling under efter - tryckta verksamhetsberättelser och kalend - sorgsarbete» och »omsorgskapital». krigstiden , Lund 1993 . rar 1948–1991 , Ridfrämjandet, RA; samt 19 Personerna presenteras i Hedenborg 5 SOU 2008:59 . Jag koncentrerar mig intervjuer med Ulla Ståhlberg 2008-02-11 2008. här på föreningsidrotten. Det finns även och Jan Wigdell 2008-04-18 . 20 Jesper Andreasson, Idrottens kön. Ge - studier av skolidrottens fostrande funktion, 15 Att jag valt att utgå från RidF, och nus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag , dem lämnar jag dock därhän i denna artikel. inte någon av de andra organisationerna Lund 2007 . För en historisk studie av genus- och klass - inom ridsporten, beror på att förbundet 21 Greiff & Hedenborg 2006 , kapitel 5. konstruktioner inom skolidrotten, se Pia bildades i syfte att popularisera sporten och 22 Ekonomhistorikern Lena Sommes - Lundquist Wannerberg, Kroppens medborgar - kom att bli större än de andra organisatio - tad visar i sin avhandling till och med att fostran. Kropp, klass och genus i skolans fysiska nerna (Svenska Ridsportens Centralför - kroppsstyrka användes som ett argument fostran 1919–1962 , Stockholm 2004 . bund, Svenska Lantliga Ryttarföreningarna för att anställa män som mejerister när 6 Redelius 2002 . och Svenska Ponnyförbundet) produktionen flyttades in i mejerierna – 7 Per Nilsson, Fotbollen och moralen. En 16 Att verksamheten inom olika idrotts - trots att arbetet rent tekniskt blev lättare. studie av fyra allsvenska fotbollsföreningar , förbund kan se så olika ut är förstås en svå - Lena Sommestad, Lena, Från mejerska till Stockholm 1993 . righet när det gäller att göra jämförelser. mejerist. En studie av mejeriyrkets maskulini - 8 Eva Olofsson, Har kvinnorna en sports - Till exempel skulle man mot mitt resone - seringsprocess , Lund 1992, s. 249 . lig chans. Den svenska idrottsrörelsen och kvin - mang kunna invända att fotboll måste spe - norna under 1900-tale t, Umeå 1989 ; Bir - las i lag mot varandra, och alltså under täv - SUSANNA HEDENBORG gitta Fagrell, De små konstruktörerna. lingsförhållanden, för att vara fotboll; me - är verksam vid Institutionen för idrottsve - Flickor och pojkar om kvinnligt och manligt i dan ridsport kan göras på en rad olika sätt tenskap, Malmö högskola. relation till kropp, idrott, familj och arbete , utan att sluta att vara ridsport. Samtidigt är Stockholm 2000 ; Jonny Hjelm, Amasoner det, som jag ser det, intressant att jämföra på planen. Svensk damfotboll 1965–1980 , de verksamheter som pågår inom de olika Umeå 2004 ; Håkan Larsson, »Idrottens idrottsföreningarna eftersom det är dessa

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 21 TEMA: BARN

Litteratur om barnarbete på ARAB

Barnarbete som forskningsfält förefaller ha fått ett uppsving i i arbete), och 182 om »worst forms of child labor», bägge från den akademiska världen först på 1990 -talet. ARAB förvärvade 1992 . Frågan är idag på den globala agendan på ett sätt som hösten 2009 en omfattande antologi The world of child labor (re - aldrig tidigare, skriver Hugh D. Hindman. daktör Hugh D. Hindman, förlaget M.E. Sharpe, New York, Hindman jämför med forskning om kvinnor i arbetslivet, 2009 ) där 190 olika forskare sammanfattar barnarbetet, både som etablerades på 1970 -talet. Till exempel har barnarbete historiskt och vad gäller aktuell forskning. som ekonomisk teori inte undersökts på allvar förrän den Idag finns en rad organisationer som publicerar sig inom ovannämnda organisationen SIMPOC publicerade sina re - detta område: ILO, Understanding children in work (UCW) sultat 1998 . Med enstaka undantag är det alltså på senare år – ett projekt som leds av forskare från Roms universitet, In - som ämnet stadfästs akademiskt. ternational research on working children (IREWOC), Inter - I den ovannämnda antologin behandlas ämnet historiskt, national institute of social history, Amsterdam (IISH), Statis - och man konstaterar att de förhållanden arbetande barn idag tical information and monitoring program on child labor står inför i tredje världen, är desamma som förekom i Europa (SIMPOC) – en organisation inom ILO, International pro - under den industriella revolutionen på 1700 - och 1800 -talet. gram on the elimination of child labor (IPEC) med flera. Ett särskilt kapitel behandlar Action against child labor med ARAB har sedan flera år förvärvat rapporter främst från ILO det arbete ovannämnda organisationer genomför, såsom FN, om barnarbete, men även litteratur från IISH. UNICEF, ILO, så kallade non-governmental organizations Den ovannämnda antologins redaktör, Hugh D. Hindman som Organization of working children, och olika fackför - från Appalachian state university i USA skriver i inledning, eningar. Barnarbetsfrågan presenteras sedan land för land och s.XXV: kontinent för kontinent, med särskilda historiska tillbaka - blickar på Canada, USA, och Europa. Svenska bidragsgivare är Child labor is a problem of immense social and economic Lars Olsson, Sofia Lundberg, Kristina Engwall och Ingrid proportions throughout the developing world. Millions of Söderlind. children are stuck in absolutely intolerable situations, and many millions more are forced by necessity or circumstan - Äldsta boken från 1836 ce to work too much, at too young an age, robbed of both Den äldsta posten i ARAB:s bibliotek är tryckt i London 1836 , their childhoods and their futures. P. Gaskells Artisans and machinery: the moral and physical con- Idag bygger det förebyggande arbetet mot barnarbete främst dition of the manufacturing population considered with referen- på FN:s konvention om barns rättigheter från 1989 , samt ce to mechanical substitutes for human labour , som innehåller ILO:s två konventioner, 138 (om minimiålder för anställning ett kapitel om barnarbete. Även en brittisk skrift från 1870 ,

22 • ARBETARHISTORIA 4/2009 T.E. Kebbels The agricultural labourer , behandlar barnarbete, tar därefter en rad nya konventioner mot barnarbete, flera här inom jordbruket. Vår första svenska skrift är från 1877 , återfinns i vårt bibliotek. Betänkande angående minderårigas antagande och användande i fabrik, handtverk eller annan hantering . Lagstiftningen i Sveri - Debatt under första världskriget ge revideras sedan av en annan kommitté 1892 , vars betän - Under första världskriget debatteras frågan livligt, både vad kande vi också äger. gäller kvinnors och barns arbete i industrin. I vår systematis - Tidiga titlar som vi har på andra språk är den österrikiske ka lappkatalog finns därför hänvisningar till tidningsartiklar socialisten Victor Adlers Die Fabriksinspektion insbesondere in av bland annat Louise Zietz, Clara Wirth, Adelheid Popp, Ro - England und der Schweiz , som behandlar arbetstiden inom bert Schmidt, och Frederic Keeling. Debatten gällde barnar - barnarbetet, från 1884 , och Louis Bouquets Le travail des en - bete både i Förenta staterna och i Europa, en av pådrivarna fants et des filles mineures dans l'industrie: loi du 19 mai 1874 om var tyska SPD. En tidig titel på spanska är Por los mujeres y los barnarbete inom gruvindustrin utgiven 1885 , och behandlar niños que trabajan utgiven i Valencia 1910 av Alfredo Palacios. den lagstiftning som fanns på området i Frankrike vid denna 1918 gav det socialistiska ungdomsförlaget Fram ut Willi tid. Även denna lag reviderades och kommenteras i en skrift av Münzenbergs broschyr Tag hand om barnen! , bearbetad på Bouquet 1892 . Redan 1867 uppmärksammade en belgisk för - uppdrag av kommunistiska Internationella förbundet av soci - fattare, Jules Simon, barnarbetet i skriften L’ouvrier de huit ans . alistiska ungdomsorganisationer, översatt av »socialistprästen» På 1840 -talet genomfördes i Belgien en undersökning av H.F. Spak. Den behandlar både barnarbete och ett förslag till barn- och ungdomsarbete inom gruvindustrin, Enquête sur la barnomsorg i offentlig regi. condition …, som återfinns i våra samlingar. Frågan kan därefter följas i titlar som Das Proletarische Kind Frågan var aktuell vid sekelskiftet i Europa, till exempel i av Otto Rühle ( 1922 ), Barnamördandet och arbetarhelvetet i Kina en tysk skrift Kindarbeit und Kinderschutz (1904 ) av K. Agahd, (1926 ) utgiven av Internationella arbetarhjälpen, The juvenile The child-slaves of Britain (1905 ) av Robert H. Sherard, Min - labour market av John Jewkes ( 1938 ) som behandlar Stor- derårigas yrkesarbete av Karin Fjällbäck-Holmgren ( 1905 ), som britannien, och den amerikanska Child Labor Legislation in vi äger i manuskript, Kinderarbeit und Kinderschutz av Hen - the Southern Textile States av Elizabeth H. Davidson ( 1939 ). riette Fürth, Child labour under capitalism (1908 ) utgiven av 1936 gav Internationella livsmedelsarbetarefederationen ut en The Fabian society i England, eller Child life and labour av broschyr om barn och ungdomar inom industrin, De unga Margaret Alden ( 2. upplagan 1909 ). Samtidigt tar författaren arbetarnas skydd inom livs- och njutningsmedelsindustrin , det vill Ph. Zinsli upp problemet i Schweiz i en liknande bok. Bakom säga tobak och sprit. 1949 togs en kungörelse (SFS 1949:209 ) det nya intresset kan skönjas Ellen Keys banbrytande bok om förbud att använda minderårig till vissa farliga arbeten. Barnets århundrade som utkom sekelskiftsåret 1900 . Det är alltså inte länge sedan en lag togs mot barn- och ung - 1919 tog ILO en konvention concerning the night work of domsarbete inom industrin. young persons employed in industry som reviderades 1948 . ILO En senare historisk exposé är Kinderarbeit in Nederland

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 23 TEMA: BARN

1500 –1874 av J.C. Fleggert från 1964 på barnarbete , och vi har också en 60 -poängs- holländska. ILO tog upp problemet med uppsats i ekonomisk historia från 2005 , barn i gruvarbete redan 1952 , och åter som finns elektroniskt publicerad: Med 1964 i rapporten The employment of young barnens bästa för ögonen!?: om lagstiftnings - persons in underground work in mines of all processen mot barnarbete i Sverige och Eng - kinds . ILO:s arbete efter andra världskri - land under 1800-talet. get mot barnarbete skulle vara betydel - En nyutkommen svensk titel är Barn i sefullt. En annan samtida titel, från 1974 , arbete, om barnarbete i Sverige under 1900- är Betrogene Kinder: eine Sozialgeschichte talet , av Ingrid Söderlind och Kristina der Kindheit av Erna M. Johansen, som Engwall, utgiven 2008 . behandlar tyska förhållanden. 1979 och Idag är det inte ovanligt att ungdomar 1980 kom två svenska pionjärarbeten, börjar arbeta deltid redan i skolan. Kan - Barnarbete och arbetarbarn , av Lars Ols - ske är det en tillbakagång till gamla tider, son och Eva Lis Bjurman, och Då barn när barn började arbeta direkt efter sex år var lönsamma: om arbetsdelning, barnarbe - i folkskolan, och ofta redan dessförinnan. te och teknologiska förändringar i några I »Svenska ämnesord», som är bibliote - svenska industrier under 1800- och början kens klassifikationsindex, betyder signum av 1900-talet , av Lars Olsson. Ohafa, »Barn och ungdom på arbets - Från 1990 -talet och framåt växer an - marknaden». Idag finns en mer specifik talet titlar i vårt bibliotek, till exempel Women, children and underavdelning, »barnarbete», vilket kanske också är ett teck - work in Sweden 1850-1993 , (SOU 1994:38 ) av Ann-Sofie en i tiden. Det finns också ett ämnesord »slaveri», men med Ohlander, ett betänkande utgivet av Svenska nationalkom - hänvisning till avdelningarna för historia och etnologi. Kanske mittén för FN:s konferens om befolkning och utveckling, och ett tecken på att klassifikationen i Sverige inte riktigt hängt med en rad rapporter från ILO, som Action against child labour i utvecklingen, eftersom barnarbete i form av slaveri knappast är (2000 ), A future without child labour (2002 ), Children at work: något som enbart hör historien till? health and safety risks (2002 ), och The end of child labour (2006 ). Vissa av ovannämnda titlar återfinns ännu inte i vår kata - En mer visuell presentation av ämnet är Children of the indust - log på nätet, KATA, utan endast i vår gamla lappkatalog, som rial revolution: a CD-Rom depicting the lives of working-class child - ännu inte digitaliserats. ren from the late 18th until the early 20th century , utgiven på CD-Rom av The working class movement library i Salford. MATS MYRSTENER Det svenska Industrifacket gav 2004 ut en broschyr, Stoppa är medarbetare vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

24 • ARBETARHISTORIA 4/2009 DOKUMENT

För tjugo år sedan: FN:s barnkonvention på barnområdet finns anledning att fira flera jubile - Av intresse är också en undersökning om barn och arbete er: 85 -årsjubileet av 1924 års Genèvedeklaration om barn - som organisationen (med hjälp av Ulf Blomdahl och Stig ets rättigheter, femtioårsjubileet av 1959 års FN-deklaration Elofsson från Stockholms universitet) genomförde hösten om barnets rättigheter, 30 -årsjubileet av det internationel - 1990 i några svenska städer. 569 elever på mellan- och hög - la barnåret 1979 och slutligen 20 -årsjubileet av FN:s kon - stadiet var tillfrågade. Av dessa hade nästan hälften under år vention om barnets rättigheter. 1990 arbetat utanför hemmet mot betalning. Reklamutdel - Ungefär samtidigt med de dramatiska händelserna i sam - ning och barnpassning stod för över 30 procent av detta ar - band med murens fall antogs alltså FN:s deklaration om bete, de vanligaste arbetsuppgifterna var arbete i stall, barn - barnets rättigheter. Detta skedde den 20 november 1989 vakt, byggnadsarbete, reklam- och tidningsutdelning, lokal - och året därpå ratificerade Sverige konventionen. För Sve - vård, arbete i jordbruk och trädgård, packningsarbete med riges del inrättades 1993 Barnombudsmannen som en sär - mera. 23 procent hade fått arbetsskador av något slag, 20 skild myndighet för att tillvarata barns och ungdomars in - procent ansåg att det påverkade läxläsningen, över 20 pro - tressen utifrån barnkonventionen. cent ansåg att arbetet var tröttande eller stressigt men hela 71 Inför ratificerandet ställde regeringen sammanlagt 30 procent svarade nej på frågan om de hellre skulle använda ti - miljoner kronor ur allmänna arvsfonden till förfogande för den de arbetade till något annat, till exempel idrott, för - att olika myndigheter och frivilliga organisationer under en eningsverksamhet eller någon annan fritidssysselsätning. treårsperiod skulle kunna göra »ytterligare insatser» för att uppfylla konventionens stadganden. fn:s barnkonvention har kritiserats för att vara allt - Unga Örnars riksförbund sökte och fick 900.000 kronor för starkt präglad av I-världens föreställningsramar. I Sve - i bidrag för ett treårigt projekt där barn skulle fungera som rige anklagas myndigheter ofta för brott mot barnkonven - informatörer och få möjlighet att vara med i barnkommis - tionen i olika sammanhang. Det kan till exempel gälla be - sionskommittéer i hela landet. Material rörande konventio - handlingen av flyktingbarn och handikappade barn. Men nen om barnets rättigheter återfinns i fyra volymer (nr 736- vem skall göras ansvarig när ett barn svälter ihjäl i Somalia 739 ) i Unga Örnars riksförbunds arkiv. Handlingarna rör till för brott mot artikel 27 som fastslår rätten för varje barn till stora delar arbetet med detta projekt men här finns också en den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, del handlingar från Frivilligorganisationernas Samrådsgrupp andliga, moraliska och sociala utveckling? Och jämte denna för Konventionen om Barnets rättigheter, i vilken organisa - artikel finns artiklar som stadgar att konventionsstaterna tionen var representerad, från arbetsgruppen »Barns rätt» skall uppmuntra produktion och spridning av barnböcker. som förberedde remissvar till utredning om barnombuds - Existensen av en särskild barnkonvention vid sidan av mannen 1991 , från en informationskampanj om barnets rät - FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna från 1948 tigheter under åren 1991 –1992 samt ett brev till Rumäniens kan få en att undra om barn inte betraktas som människor president Ion Iliescu där man uttryckte sin upprördhet efter av världssamfundet, inte minst med tanke på artiklar som tar ett TV-inslag om handikappade barnhemsbarn i Rumänien. upp yttrande-, tanke-, samvets- och religionsfrihet.

Ur Barnets rättigheter , ett studiematerial från Unga Örnars Riksförbund i samarbete med ABF, Stockholm 1991. Materialet ingår också i Unga Örnars arkiv.

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 25 »Skrif ni edra tecken...» Polisövervakning av arbetarrörelsens möten i Stockholm 1885–1918

Under decennierna kring förra sekelskiftet var poliskonstap- från år till år, vilket kan ses i tabellen till höger. Antagligen be - lar ett återkommande inslag vid arbetarrörelsens möten. Där rodde detta dels på en faktisk variation, som exempelvis 1914 övervakade de vad som hände, antecknade vad som sades samt 1917–1918 , och dels på luckor i källmaterialet, vilket tro - och rapporterade vidare till sina överordnade. Men trots en ligtvis är fallet för åren 1898 samt 1900–1902 . Vi kan konsta - omfattande övervakning var det sällan agitatorer och mötes- tera att det åtminstone såg ut så som tabellen anger. Det kan ha deltagare åtalades för något. – AV JENNY LANGKJAER varit fråga om fler möten och konstaplar, men sannolikt var det inte fråga om färre. De övervakade mötena arrangerades Kring förra sekelskiftet ansågs arbetarrörelsen utgöra ett hot fram till 1906 främst av socialdemokraterna, och sedan av både mot den rådande ordningen. För att få bukt med detta hot, socialdemokrater och ungsocialister fram till 1917 och 1918 , vidtogs en rad åtgärder från de styrandes sida. Lagar infördes då även nybildade Sveriges Socialdemokratiska Vänsterpartis för att få större möjlighet att kväsa strejker och andra former möten fick besök av konstaplar. av allmänt ordningsstörande aktiviteter. Det blev polisens Vanligtvis gick två konstaplar på varje möte, men det före - uppgift att se till att dessa lagar upprätthölls. Ordningspoli - kom att en konstapel gick ensam, eller att så många som elva sens insatser vid demonstrationer och upplopp var en del av detektivkonstaplar närvarade på en del större möten. 4 Kon - detta. En annan, mindre uppmärksammad del av polisens upp - staplarna försökte inte i någon större utsträckning smälta in gift var den som riktade sig mot arbetarrörelsens muntliga agi - bland mötesdeltagare för att i hemlighet övervaka mötena. tation. Mellan 1885 och 1918 övervakade Stockholmspolisens Deras närvaro var väl känd redan från 1880 -talet. 5 Vid vissa detektivavdelning, den tidens kriminalavdelning, åtminstone möten användes stenografikunniga detektivkonstaplar eller 1 921 politiska och andra möten. Ändå var det få personer som särskilda stenografer som anlitades utifrån. 6 Det tycks ha va - blev fällda för brott relaterade till politisk yttrandefrihet under rit viktigt att få med allt som sades. perioden. Med tiden effektiviserades verksamheten. Bevarade an - Möjligheterna var stora för makthavarna att begränsa ar - teckningar och ritningar avslöjar att detektivkonstaplar place - betarrörelsens utrymme i det offentliga, och därmed dess rades ut på särskilda platser i den lokal där mötet skulle hållas. 7 muntliga agitation. Polisen hade obegränsat tillträde till of - Stora anteckningsböcker började användas, som listade mö - fentliga sammankomster, men någon censur kunde inte ut - ten i kronologisk ordning genom urklippta tidningsannonser övas. Däremot kunde polisen upplösa möten med hänvisning till allmän ordning och säkerhet. Även om mötet inte upplös - Övervakade politiska möten i Stockholm 1885 –1918. tes kunde repressalier vara att vänta mötesdeltagarna senare. Förutom munkorgs- och Staaflagarna var brottsbeskrivning - Antal Antal Antal Antal ar som inskränkte den politiska yttrandefriheten aktuella, till möten poliser möten poliser exempel uppmaning till uppror och smädelse mot kungen. 1 1885 5 20 1902 45 1886 43 64 1903 38 68 1887 36 60 1904 30 67 Så gick mötesövervakningen till 1888 99 212 1905 28 79 I maj 1885 började detektivavdelningen övervaka politiska 1889 99 307 1906 57 142 möten i Stockholm. 2 Denna mötesövervakning fortsatte åt - 1890 99 175 1907 30 60 minstone till 1925 , och återupptogs även under 1930 -talet. 1891 169 272 1908 36 89 Detektivkonstaplar närvarade på politiska möten och anteck - 1892 70 118 1909 50 111 nade vad som sades och gjordes. Många gånger utformades 1893 80 152 1910 60 122 ordagranna referat. 3 De bevarade mötesrapporterna är en 1894 46 103 1911 45 94 oundgänglig källa till arbetarrörelsens historia som ännu 1895 42 88 1912 112 209 knappt har utnyttjats. Här finns uppgifter om deltagarantal vid 1896 52 93 1913 87 164 demonstrationer och möten, vad som sagts och gjorts vid mö - 1897 21 47 1914 96 199 ten och till och med uppgifter om musikstycken som uppförts, 1898 4 12 1915 72 166 när allmänt skratt eller bravorop hörts från åhörarna, samt 1899 20 32 1916 89 184 mycket annat. 1900 3 10 1917 97 200 Hur många möten som övervakades förändrades mycket 1901 12 1918 99 173

26 • ARBETARHISTORIA 4/2009 och handskrivna poster. 8 Detta tyder på en mer noggrann organisering av mötesbevak - ningen, med långsiktig planering. Mötesövervakningen upptog vid vissa till - fällen en betydande del av den verksamhet som detektivavdelningen utförde. En kväll i september 1904 övervakades till exempel tio socialdemokratiska möten samtidigt. Två kon- staplar bevistade varje möte, vilket innebar att 20 konstaplar var upptagna med mötesöver - vakning. 9 På detektivavdelningen tjänstgjorde totalt 56 konstaplar år 1905 .10 Om vi tar i beräkning att alla dessa inte tjänstgjorde sam - tidigt, eftersom de hade lediga dagar och i bland nattjänstgöring, står det klart att mö - tesövervakningen inte var någon oansenlig verksamhet. Enligt de bevarade mötesrapporterna upp - löstes under perioden 1885–1918 endast en handfull möten. 11 Källmaterialet visar upp en bild av en mycket disciplinerad arbetarrörel - Konstaplar i detektivavdelningens ordersal på Myntgatan 9 i Stockholm 1911. se, och en febrilt antecknande detektivpolis, Foto: Polismuseet som också uppmärksammade frånvaron av oroligheter på de övervakade mötena. I rapport efter rapport Dervid utauktionerades diverse artiklar såsom speglar, toa - kan vi läsa om möten med hundratals deltagare där inga oord - lettsaker, böcker, cigarrer m.m; hvarje artikel som såldes ningar förekommo 12 , eller som vid ett fackligt möte 1888 vid befästades med klubbslag och hvarvid köparne genast fick Ligna på Södermalm, där runt 100 personer deltog: ... någon erlägga betalning; såsom auktionsmäklare tjenstgjorde en oordning förekomme ej, utan alla stilla och tysta aflägsnade sig .13 yngl. vid namn Österlöf. Auktionen var besökt af omkring 75 personer. Inga tal höllos. 18 Många detaljer, få förändringar Varför var rapporterna så detaljrika? Vissa möten tycks ovik - Rapporterna var mycket noggrant formulerade, och innehöll tiga, men rapporterna består ändå av långa redogörelser. An - många detaljer. Förutom referaten eller sammanfattningarna tagligen har detta flera förklaringar. Dels hade detektivkon - av vad som sagts på mötet, rapporterades även vem som ar - staplarna generella instruktioner att följa när de författade rap - rangerat mötet, adressen där det hållits och huruvida orolig - porter. De skulle vara tydliga, fullständiga och på samma gång heter förekommit på mötet eller inte. 14 I de flesta rapporter inte allt för vidlyftiga. 19 Dels var det vid en eventuell straff - meddelades även hur många deltagare mötet haft. 15 Ibland blir rättslig bedömning i domstol av uppviglingsbrottslighet vik - detaljrikedomen förbryllande. Från en fredsjulotta i decem - tigt under vilka omständigheter den brottsliga gärningen ägt ber 1916 rapporterades följande: rum. Straffbudens flexibilitet innebar att just detaljer såsom vem personen var som hade försökt förmedla ett yttrande samt Efter detta föredrag förekom åter ett musiknummer, hvar - vilka och hur många som var möjliga mottagare av detta bud - efter fröken Inga Berentz framträdde och sjöng visor om: skap kunde avgöra hur samhällsfarligt yttrandet var. 20 Vad som »små flickor på promenad»; »om en bil och ett ekipage»; krävdes för en fällande dom skulle således ha kunnat påverka »om min lilla tant», samt en kuplett ur operan »Pariserlif». rapporteringen från möten. Trots dessa omständigheter tycks På samtlige musiknummer och föredrag, mest Inga Berentz det ändå orimligt att anta att sånger om små flickor på pro - visor, applåderades kraftigt af publiken... 16 menad och huruvida det utförts sång och pianomusik eller en - Det finns många liknande exempel. I en rapport från septem - bart pianomusik på ett möte, skulle ha kunnat påverka en rätte - ber 1909 meddelas: »Före mötet utfördes sång och pianomu - gång. Om enstaka konstaplar av ren osäkerhet rapporterade sik samt efter mötet pianomusik.» 17 allt de kunde komma på från ett möte, och detaljerna inte var En auktion, anordnad 1895 av Stockholms Norra Social - önskvärda, borde deras överordnade ha påpekat detta förhål - demokratiska Ungdomsklubb, övervakades och i rapporten lande så att detaljerna försvann. Så har dock inte varit fallet, kan vi läsa följande: detaljerna förekommer under hela perioden.

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 27 Mötesrapporterna uppvisar en slående likformighet under hela undersökningsperioden. Vissa tendenser till förändring kan dock anas. Från 1906 angavs ibland huruvida några militärer närvarat på mötena, och om så var fallet meddelades i vilka uni - former militärerna var klädda. 21 Trots att denna uppgift i tider av häftig antimilitaristisk agitation borde ses som högst intres - sant för detektivpolisen, var uppgifterna om militärer inte sär - skilt vanliga. De förekom sporadiskt under perioden, var vanli - gast mellan 1906 och 1909 , för att till slut försvinna helt. 22 Upp - gifter angående militärer blev inte en del av den mall eller den praxis som fanns för vilka uppgifter som togs med i en mötes - rapport. En annan förändring i rapporteringen var en viss själv - ständighet från konstaplarnas sida. Från 1909 återfinns en del formuleringar som »I föredraget förekom intet som enligt vårt förmenande kunde anses såsom förgripligt mot lag eller laga myndighet. »23 Det skulle kunna tänkas att de lite mer rutinera - de detektivkonstaplarna efter att ha besökt många möten visste vad som krävdes för att ett åtal skulle vara möjligt. Dessa for - muleringar förekommer sporadiskt, och når sin höjdpunkt 1916 för att sedan försvinna helt från rapporterna. 24 Uppgifter om militärer och självständighet från konstaplarnas sida slog således aldrig rot i mötesövervakningen som helhet. Hur kom det sig att så många detaljer rapporterades, och varför förändrades inte mötesrapporteringen trots att försök gjordes till detta? En förklaring är att mötesövervakningen kom att leva sitt eget liv. Detektivpolisens övervakning av mö - ten var, som polisens verksamhet i sin helhet, en stor byråkra - tisk apparat, med mängder av rapporter. Oavsett varför över - vakningen infördes under 1880 -talet så kan den, som många Polisens mötesrapport från ett möte 1888. – Höger sida: Poli- andra byråkratiska verksamheter, ha fått ett värde i sig själv. sens plan över hur detektivkonstaplarna hade placerats ut i Målet med övervakningen var inte längre att motverka arbe - möteslokalen. tarrörelsen eller att egentligen få veta något särskilt om den. ringsnivå, fick inte någon konsekvens. De användes egentli - Målet blev i stället att producera många rapporter, rapporter gen inte alls, mer än till en juridisk diskussion där orden vän - som visade att den enskilde polismannen hade varit där, att des och vreds, för att till slut konstateras inte vara farliga, el - verksamheten var viktig, att den behövdes. ler lagstridiga, nog för ett åtal.

Vad användes informationen till? Konstaplar och mötesdeltagare Under åren 1885 till 1918 skrevs tusentals mötesrapporter. Från 1885 fram till 1918 användes åtminstone 4063 konstapel- Vad användes dessa till? Många av de rapporter som författa - insatser från detektivavdelningens sida för att övervaka åtmin - des efter mötesbevakningen vidareförmedlades till polismäs - stone 1921 politiska och diverse andra möten. De allra flesta av taren. Han avgjorde sedan om åtal skulle väckas på grund av dessa möten anordnades av socialdemokrater och andra socia - något som yttrats på mötet. Vissa rapporter skickade polis- lister, många välkända av polis och allmänhet, yrkesagitatorer mästaren vidare till statsministern, civilministern, utrikesmi - som höll föredrag med stor regelbundenhet. Även om utbudet nistern och justitiedepartementet för bedömning huruvida ett av politiska möten var stort, var lokalerna de hölls i återkom - åtal var tänkbart. 25 Samtliga rapporter med uppgifter om be - mande. 43 procent, 400 möten, av alla 937 möten mellan 1906 dömning från högre ort som finns bevarade, visar att åtal el - och 1918 hölls i någon av lokalerna i Folkets Hus på Barnhus - ler annan åtgärd inte var önskvärd, varken från polismästarens gatan. De övriga mötena hölls främst i Hornsbergs hage och sida eller från högre ort. Tidigare forskning visar också att få Viktoriasalen på Tunnelgatan. Att det uppstod någon slags re - personer fälldes i första instans för brott relaterade till politisk lation mellan de övervakande konstaplarna och de övervakade yttrandefrihet under den aktuella perioden. 26 De rapporter mötesdeltagarna bör ha varit oundvikligt. Men hur såg denna som togs så högt upp, ända från detektivavdelningen till rege - relation ut? Tanken på kampen för demokrati ger lätt en bild av

28 • ARBETARHISTORIA 4/2009 Det är lätt att förstå om mötesdeltagare blev upprörda av kon - staplarnas övervakning av politiska möten. Men även om re - lationen mellan mötesdeltagare och detektivkonstaplar till en början präglades av konflikt, förändrades mötesdeltagarnas in - ställning till poliserna med tiden. Detektivkonstaplarna var fli - tiga besökare av arbetarrörelsens möten, och det är sannolikt att de blev igenkända förr eller senare. På vissa möten deltog runt 30–40 personer. 29 Att behålla sin anonymitet där kan ha varit svårt. Det förekom även att möten ställdes in eftersom det inte dök upp några åhörare – bortsett från detektivkon - staplarna, som på ett komiskt vis stundtals tycks ha varit arbe - tarrörelsens mest trogna anhängare. 30 Från konstaplarnas sida kan det säkerligen ha varit svårt många gånger att finna sin roll i detta sammanhang. Poliskon - staplarna inom såväl ordningspolisen som detektiva polisen till - hörde främst arbetarklassen, och även om detektivkonstaplarna ansågs vara en slags elitstyrka inom polisen, fanns ett stort miss - nöje med arbetsvillkoren. Många detektivkonstaplar beklagade sig över långa arbetspass och låg lön. På 1910 -talet var situatio - nen så illa att flera konstaplar valde att gå tillbaka till patrulle - ring inom ordningspolisen, där arbetsvillkoren var bättre. 31 I samband med ett åtal mot Axel Holmström 1906 , då han anklagades för smädelse mot riksdagen, menade han följande i en skrivelse till Stockholms Rådhusrätt: [...] anhåller jag att allmänna åklagarens yrkande mot mig [...] ogillas, så mycket mera som mitt inlägg i diskussionen ej af de talrikt närvarande, högre polismännen tyckes ha uppfattats som lagstridigt; jag dömer nämligen däraf, att polismakten i Stockholm ej strax åtalat mig utan först efter lång tid, efter utletandet af vissa punkter som kanske kun - na se ut som uppmaning till ohörsamhet. 32 en klassiskt konfliktfylld relation präglad av mötesdeltagarnas Detta tyder på att konflikten vad gäller yttrandefriheten en - ilska över inskränkningar i mötes- och yttrandefriheten och po - ligt Holmström fanns mellan personer som han själv och de lisen som ett stelt redskap mot potentiella samhällsomstörtan - som långt efter mötet granskade protokollen med lupp för att de element. Eller var relationen mer mångfacetterad än så? hitta något åtalbart yttrande. Detektivkonstaplarna gavs Det fanns onekligen en konflikt mellan arbetarrörelsen och egentligen inte något ansvar, tvärtom tycktes de bara ha utfört polisen. Våldsamma konfrontationer mellan ordningspolisen sitt uppdrag, att upprätthålla lagen, utan att ha hittat något att och Stockholms demonstrerande arbetarbefolkning var ett väl - anmärka på. Arbetarrörelsen i egenskap av Holmström och de känt fenomen. Konflikten präglades också av de konsekvenser övervakande poliserna framställs i citatet såsom hade de sam - som konstaplarnas rapporter från mötena kunde få för dem ma uppfattning av vad som var lagligt och inte. som yttrat sig på ett möte. Även om åtal för brott mot mun - korgs- och Staaflagarna inte var många, förekom de ändå. Kon - staplarnas rapporter blev då helt avgörande för en fällande Byråkratisk apparat, vardagligt slit dom. Det var i bland oklart både vem som yttrat sig och vad Från 1880 -talet var Stockholmspolisens detektivavdelning ett som sagts, och protester förekom från den tilltalades sida då jäv utav de verktyg som staten använde för att hantera det nya hot anfördes mot polismän som vittnat. 27 Från ett socialdemokra - mot samhället som arbetarrörelsen ansågs utgöra. Stora resur - tiskt möte i augusti 1888 rapporterades att talaren yttrat: ser lades ned på övervakning av politiska möten. Detta trots att Polisen har lärt sig att stenografera för att anteckna hvad vi få personer fälldes för brott relaterade till politisk yttrandefri - tala och för att derigenom komma åt oss men jag skall säga het under den aktuella perioden. En kraftig majoritet av rap - er /härvid knöt talaren handen mot några detektivkonstap - porterna visar att några ordningsproblem inte var att tala om, lar som gjorde anteckningar/ skrif ni edra tecken [...] 28 och endast en handfull möten blev upplösta av polisen. Arbe -

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 29 tarrörelsen framstår till och med som extremt skötsam. Ändå som blev övervakade. Arbetarrörelsens företrädare och detek - utfördes denna övervakning oavbrutet under 40 år. Varför? Jo, tivavdelningens konstaplar utvecklade med åren en speciell re - Polisens problem var att arbetarrörelsen inte gjorde något som lation. År efter år satt detektivkonstaplar på politiska möten, var olagligt. I alla fall inte så mycket olagligt. Mötesövervak - på nyårsvakor, på fredsjulottor. De lyssnade på musik, de såg ningen var polisens sätt att upprätthålla de lagar som stiftats hundratals mer eller mindre politiskt engagerade människor mot arbetarrörelsen, samtidigt som inte mycket kunde göras, som kom till mötena, de lyssnade på agitatorerna, på politi - eftersom arbetarrörelsen höll sig inom de ramar som staten kerna, på föredrag och diskussioner. De antecknade ofta fre - hade satt upp. Det som till en början var ett försök att stävja netiskt. Relationen var inte främst den mellan specifika kon - den socialistiska agitationen genom att samla bevis för eventu - staplar och särskilda talare. Relationen var den mellan en över - ella åtal, blev snart en rutinsyssla. Verksamheten blev en byrå - vakande detektivkonstapel, utsänd att övervaka hot mot sam - kratisk apparat där rapport efter rapport utformades på sam - hället på nyårsafton och de festklädda agitatorer som såg ho - ma sätt år ut och år in. De försök till förändringar som kan ses nom där. Relationen var den mellan en detektivkonstapel som slog inte rot, och oväsentliga detaljer radades upp i mötesrap - själv genom sina hårda arbetsvillkor måste ha undrat om han porterna. Övervakningen sattes igång av skäl som var rationel - var på rätt sida i striden, och de politiskt engagerade som kan - la för ett borgerligt samhälle, men när verksamheten väl hade ske förstod hans belägenhet. Relationen var den mellan ett satts igång, utvecklades den på egna villkor. yrke och ett annat, som i ett vardagligt slit vande sig vid va - Mitt i detta polisens problem med arbetarrörelsen finner vi randra, när år lades till år, föredrag till föredrag, och mötes - de människor som utförde övervakningen, och de människor rapport till mötesrapport.

REFERENSER – »SKRIF NI EDRA TECKEN...» 17 Pag . 95 , Anteckningsbok ang. möten 1908–1913 , DXIIIa:4, 1 Katarina Alexius, Politisk yttrandefrihet: en studie i lagstiftning Kriminalavdelningen, Ö.Ä, Polisärenden (SSA). och praxis under demokratins genombrottstid , Stockholm 1997, s. 35, 18 »P.M. 2.12 -95 », Rapporter från politiska och andra möten, 212, 272. FXI: 2, Stockholmspolisens kriminalavdelning rotel 6, Säpo med 2 Pag . 1 , Anteckningsbok ang. möten 1885–1889 , DXIIIa:1, föregångare, (RA). Kriminalavdelningen, Ö.Ä, Polisärenden, Stockholms Stadsarkiv 19 Teodor Hintze, Samling af författningar, polisorder, m.m. som (SSA). angå Stockholms polis , Stockholm 1887, s. 46. 3 Pag . 1-23 , Anteckningsbok ang. möten 1914–1919 , DXIIIa:8, 20 Alexius 1997, s. 158, 331. Kriminalavdelningen, Ö.Ä, Polisärenden (SSA). 21 1/8 1909 , Anteckningsbok ang. möten 1908–1913. 4 30/1 1887 , Anteckningsbok ang. möten 1885–1889 . Se även 22 Anteckningsböcker rörande möten 1902–1908, 1908–1913 1/5 1904, pag . 84–85 och 1/5 1904, pag . 86 , Anteckningsbok ang. och 1914–1919 ; Rapporter från politiska och andra möten, FXI: 3– möten 1902–1908 , DXIIIa:3, Kriminalavdelningen, Ö.Ä, Polis - 6, Stockholmspolisens kriminalavdelning rotel 6, Säpo med före - ärenden (SSA). gångare, (RA). 5 »P.M. 12.8 -88 », Rapporter från politiska och andra möten, 23 Pag . 485 , Anteckningsbok ang. möten 1908–1913. FXI:1, Stockholmspolisens kriminalavdelning rotel 6, Säpo med 24 Anteckningsböcker rörande möten 1902–1908, 1908–1913 föregångare, Riksarkivet (RA). och 1914–1919 ; Rapporter från politiska och andra möten, FXI: 3–6. 6 »PM rör. Socialdemokratien», Semmy Rubenssons papper, 25 »26.4-12 », Rapporter från politiska och andra möten, vol 1 (SSA). FXI: 4; »30.7-08 », Rapporter från politiska och andra möten, 7 »Referera: 24/9 -08 », » 21 oktober 1908 » och »Möte 3/12 FXI: 3; Mapp » 2.11-13 », Rapporter från politiska och andra mö - 08», Div. handlingar ang. personal och tjänstgöring, F1, Krimi - ten, FXI: 5; »PM 14.3-93 », pag . 14, 16 , Rapporter från politiska nalavdelningen, Ö.Ä. Polisärenden (SSA). och andra möten, FXI:2. 8 Anteckningsbok ang. möten 1912 , DXIIIa: 5; 1912 –1917 , 26 Alexius 1997, s. 359 ; Per Eklund, Rätten i klasskampen: en DXIIIa: 6; 1913 , DXIIIa: 7; 1917 –1924 , DXIIIa: 9, samtliga Krimi - studie i rättens funktioner , Stockholm 1974, s. 331. nalavdelningen, Ö.Ä, Polisärenden, (SSA). 27 Alexius 1997 , s. 8. 9 Pag. 102 –103, 107, 110, 113, 115, 119, 117, 123 –124 , Anteck - 28 »P.M. 12.8 -88 », Rapporter från politiska och andra möten, ningsbok ang. möten 1902–1908. FXI:1. 10 Björn Furuhagen, Ordning på stan: polisen i Stockholm 1848– 29 18/5 1906 , Anteckningsbok ang. möten 1902–1908. 1917 , Stockholm 2004, s. 60. 30 22/4 1888 , Anteckningsbok ang. möten 1885–1889. 11 Se t ex » 13.11-86 », Rapporter från politiska och andra mö - 31 »Till Herr Polismästaren», 12/4 1910 i Div. handlingar ten, FXI: 1. 1875–1923 , FXXI:1, Ö.Ä. Polismästaren, (SSA). 12 Pag . 479 , Anteckningsbok ang. möten 1902–1908. 32 Bilaga 3, »Till Stockholms Rådhusrätt...», Avd 3, Rot 1, mål 13 1/7 1888 , Rapporter från politiska och andra möten, FXI: 1. no 278, 1906 , Protokoll i brottmål, Stockholms Rådhusrätt, (SSA) 14 Anteckningsbok ang. möten 1885–1919, DXIII a:1, 2, 3, 4, 8. 15 22/2 1906 , Anteckningsbok ang. möten 1902–1908. JENNY LANGKJAER 16 Pag . 432 i Anteckningsbok ang. möten 1914–1919. är verksam vid historiska institutionen, Stockholms universitet.

30 • ARBETARHISTORIA 4/2009 NYHETER FRÅN ARAB

År 1944 tog Sten Andersson studentexamen vid Kungs- När han blev utrikesminister 1985 ägnade sig Sten holmens läroverk och började därefter sina studier vid Andersson mycket åt konflikten Israel –Palestina. Stockholms högskola. Foto: Nils Sallstedt Även efter pensioneringen 1991 fortsatte han att medla i Mellanöstern och blev god vän med Arafat.

Från brevduva till fredsduva: Sten Andersson under sju decennier

Sten Andersson, socialminister och senare också som brevbärare i Enskede, dit familjen flyttat 1925 , utrikesminister har lämnat ett stort arkiv efter sig och gick på kvällarna i aftonskola; sitt postala värv som nu har ordnats och förtecknats på Arbetar- skulle han senare delvis metaforiskt anspela på i oli - rörelsens arkiv och bibliotek. – AV ARNE HÖGSTRÖM ka sammanhang. Han gick med i SSU 1942 och var ordförande i den lokala SSU-klubben Frihet 1945– Att sammanfatta Sten Anderssons långa och skift - 1948 . Hans kamrater benämnde honom omväxlan - ningsrika bana har sina svårigheter, och vid sidan av de »Stene» och »Sten Sture». hans självbiografi, som kommer att behandlas nedan, Efter studentexamen vid Kungsholms läroverk har hittills inga sådana försök gjorts. Som en röd 1944 studerade han vid Stockholms högskola 1945– tråd genom hans liv med dess politiska strider och 1950 (mer sporadiskt även 1950–1955 ), utan att av - privata tragedier löper tron på värdet av att männi - lägga den pol-mag-examen han inriktat sig på. Pa - skor utbyter tankar och erfarenheter på lika villkor rallellt arbetade han som ABF-lärare och reseledare också över nationsgränser och kulturella skrankor, 1945–1953 och besökte 1947–1949 Paris, London en övertygelse som skänkte honom såväl framgång - och Tyskland. 1948–1956 ägnade han därtill åtskil - ar som besvikelser. Nedanstående, ett litet försök till lig tid åt den ekonomiska föreningen Ågestagården, levnadsteckning utan varje anspråk på fullständig - där socialdemokratiska ungdomsklubbar bedrev fri - het, utgår främst från hans nyligen förtecknade arkiv. luftsverksamhet. Detta omfattar 395 volymer och är därmed ett av ARAB:s största personarkiv. Folktalare Sten Sture Andersson föddes i Katarina försam - Den blivande folktalaren Sten Anderssons två första ling på Södermalm i Stockholm den 20 april 1923 bevarade tal hölls på SSU-kongressen i september som son till snickaren John Andersson och hans 1949 och ivrar för ökat samarbete mellan olika län - maka Terèse, född Lind. 1940–1945 tjänstgjorde han ders socialdemokratiska ungdomsorganisationer.

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 31 NYHETER FRÅN ARAB

Sten Andersson satt i Riksdagen från 1962 till 1993.

Det andra av dem inleds med en rättelse av uppgif - att intresset för det internationella samarbetet ter i pressen, en genre han senare skulle excellera i. skulle var mindre bland landsortsklubbisterna än Redan från början utmärks hans anföranden av en bland stockholms-klubbisterna. Tvärtom, jag blandning av humor och lidelse, hans språk av en tal - trodde mig ha spårat en sådan åsikt hos en del av språklig ledighet okonstlat förmäld med ett färgrikt förbundsstyrelseledamöterna och ifrågasatte åsik - personligt ordförråd: ternas riktighet, vilket ju inte är riktigt detsamma som stod i tidningen. Men detta om detta. Det Jag har tänkt anlägga några snävt organisatoriska tjänar ingenting till att käbbla om vem som sagt synpunkter på dessa problem. Det kan väl efter vad. Frans Nilssons tal te sig en smula krasst. Innan jag gör det, skulle jag vilja be herrar pressrefe - Andersson fjärmade sig medvetet från den stela och renter att lyssna ett litet ögonblick till mig. Det formella stil som ofta tyngde äldre tiders vältalighet. gäller era förnämliga prestationer i måndagens Han utvecklade tidigt en vana att inleda sina tal med AT. I och för sig spelar det så väldigt liten roll, vad att småprata med åhörarna, berätta något lustigt el - en Sten Andersson har sagt eller inte sagt. Men ler göra några småroliga anmärkningar för att för - om man någon gång finner anledning att refere - höja stämningen och visa att han stod på jämställd ra honom i någon tidning, då skall man banne fot med auditoriet, innan han genom någon anknyt - mig återge vad han har sagt och ingenting annat. ning övergick till huvudämnet. Började han ett an - Jag har aldrig gjort gällande, som det stod i AT, förande med att säga att det den här gången inte

32 • ARBETARHISTORIA 4/2009 Första maj på Norra Bantorget 1977.

skulle bli några skämt var det ett sätt att varsko om fred och solidaritet och arrangerade bland annat den att ämnet skulle bli allvarligt. första demonstrationen mot apartheidsystemet i Under tiden i Enskede SSU träffade han Eivor, Sydafrika. född Andersson 1930 , som han vigdes vid 1950 ; äk - tenskapet avsatte tre barn. Samma år invaldes han i Partisekreterare Stockholms statsfullmäktige och blev under åren Vid Sven Asplings upphöjelse till socialminister ef - 1951–1962 ledamot av stadskollegiet, drätselnämn - ter valet 1962 behövde SAP en ny partisekreterare. den och fastighetsnämnden. Under femtiotalet hann Den då nyutnämnde utrikesministern Torsten Nils - han även med att vara ordförande i Föreningen son yrkade på Sten Andersson, som också valdes Nordens ungdomsråd och svensk sekreterare i Eu - trots visst motstånd. Andersson visade sig vara som ropeiska ungdomskampanjen, och det socialdemo - klippt och skuren för posten, där han skulle stanna kratiska ungdomsförbundets internationella utskott till 1982 och bli allmänt känd för sin förmåga att föra inrättades på hans tillskyndan. Han var ombudsman fram sitt partis synsätt och värderingar. i Stockholms arbetarekommun 1953–1958 och sek- Under hans tid som sekreterare stödde SAP kam - reterare där 1958–1962 med uppgift att politiskt or - pen för demokrati i de dåvarande diktaturerna Spa - ganisera tjänstemännen i Stockholm; han samarbe - nien, Portugal och Grekland och upprättade förbin - tade då med Torsten Nilsson och Anders Thunborg. delser med befrielserörelser i Afrika och Latiname - Arbetarekommunen blev under den perioden par - rika. Anderssons umgänge med övriga nordiska län - tiets centrum för världsomspännande arbete med der fortsatte och fördjupades. 1962–1993 tillhörde

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 33 NYHETER FRÅN ARAB

han socialdemokratiska partistyrelsens verkställan - tal, den senaste bearbetningen av ett tal han hållit de utskott. 1963 företog han en resa till Israel, ett flera gånger sedan dagen efter mordet och ett av de land som gjorde stort intryck på honom. 1966–1994 mest minnesvärda av de kanske sexhundra Anders - innehade han en riksdagsplats (första kammaren son höll i sitt liv. I talet, där en verkningsfull retorisk 1966–1970 ). stegring uppstår i växelsången mellan Anderssons sorg och förbittring och hans föresats att inte låta Fred i Vietnam Palmes livsgärning gå om intet, vidgas perspektivet 1970 -talet skulle för Sten Andersson innebära en gradvis från minnesbilder av Palme som privatper - blandning av glädjeämnen och bedrövelser. I mars son till dennes vision av en värld i frihet och jämlik - 1970 besökte han Vietnam som medlem i en svensk het, där särskilt hans kamp mot kapprustning och delegatioen vari ingick Pierre Schori med flera och kärnvapen framhävs. Andersson hade av sinnesrö - förfärades av civilbefolkningens lidanden under kri - relse svårt att framföra slutet av talet, där han bland get. Sedan Eivor samma år valt att avsluta sitt liv gif - annat säger: te Andersson om sig med Britta, född 1941 , med vil - ken han så småningom fick tre barn. Vintern 1972– Vi känner oss försvagade i denna stund. Men ock - 1973 lyckades han ena samtliga riksdagspartier i så beslutsamma. Vi ska inte svika Dig. Inte fälla namninsamlingen Fred i Vietnam, vilken under - modet. Inte ge vika för våldet. Inte tappa våra vi - tecknades av 2,7 miljoner svenskar. sioner. Inte ta ett steg tillbaka. 1975 omkom hans 17 -årige son Björn i en mo - torcykelolycka. Samma år avlöste Sten Andersson Denna handlingslinje sökte Andersson följa under Torsten Nilsson som ordförande i Stockholms arbe - de två årtionden som återstod honom att leva, fram - tarekommun, en post han skulle komma att behålla för allt genom att öka sina ansträngningar att stifta fram till 1991. 1976 började han hyra sommarstället fred mellan israeler och palestinier. »Fisket» på Ålö i Stockholms södra skärgård, en li - I november 1987 företog Sten Andersson en ten tomt med en enkel stuga, dit han sedan under rundresa i Latinamerika och besökte då Kuba, där alla år gärna drog sig undan världens larm för att fis - han tillsammans med Fidel Castro invigde Escuela ka och promenera i skogen. Olof Palme [Olof Palmes skola] i Havanna. Freda - Efter riksdagsvalet 1982 , då Olof Palme återkom gen den 11 december 1987 (inte 1988 som det upp - till makten efter sex år i opposition, var Andersson ges i memoarerna) intervjuades Andersson i Hagge socialminister mellan den 8 oktober 1982 och den Geigerts TV-program Gäst hos Hagge och mottog 14 oktober 1985 . Han ömmade särskilt för pensio - därefter talrika bevis på uppskattning för sina ta - närerna, och såg bland annat till att pensionerna langer som underhållare och historieberättare jäm - kopplades till konsumentprisindex. te uppmaningar att föreviga sina hågkomster i skrift. Även allvarligare ämnen såsom Eivors självmord Israel-Palestina-konflikten hade tangerats under samtalet. Andersson började När Sten Andersson efter valet den 19 september nu skissa på en självbiografi. 1985 utsågs till utrikesminister fick han möjlighet att bredda det utrikespolitiska engagemang han haft se - Oöverlagda yttranden dan sin ungdom. Nu och allt framgent ägnade han Sten Andersson var spontan och temperamentsfull, sig mycket åt Israel-Palestina-konflikten och sträva - och lät sig ibland förledas till oöverlagda yttranden. de med viss framgång efter att skapa dialog mellan Vissa av hans löften om pensioner och annat visade Israel/USA och PLO, för vilket han den 29 septem - sig svåra att uppfylla, och hans slagfärdighet och för - ber 1989 belönades av Pax world foundation med ut - måga att i få ord karikera en politisk motståndare märkelsen International diplomat of the year. Un - väckte ofta jubel hos hans åhörare, men kunde leda der sin tid i ämbetet förde han också med Sovjet - till låsningar i det politiska arbetet. unionens regeringschef Nikolaj Ryzjkov förhand - I ett tal på Första maj 1988 uttalade han beträf - lingar som ledde till en överenskommelse om fande Bofors misstänkta bestickning i Indien att »va - gränsdragning mellan Östersjöns ekonomiska zoner, penbyken ska tvättas ordentligt och offentligt», en ett för Sverige mycket viktigt resultat. utfästelse som först vann allmänt gillande men se - Fredagen den 28 februari 1986 mördades Olof dan ådrog honom flerårig smälek då orden inte syn - Palme. På hans begravning lördagen den 15 mars tes följas av handling. Vid ett valmöte i Vasaparken höll Sten Andersson ett personligt och känslofyllt i Stockholm den 4 september 1988 yttrade Sten An -

34 • ARBETARHISTORIA 4/2009 jetunionen, ett påstående som klandrades av många, men som Andersson i sin självbiografi försvarar med att Baltikum var »annekterat», vilket ur folkrättslig synpunkt är något annat. Andersson var ofta snar med dementier och råkade lätt i delo med vissa tid - ningar, men han utsattes också för många hätska an - grepp för i synnerhet sin bristande förmåga att »hål - la tand för tunga», kanske inte hans mest framträ - dande egenskap. Efter pensioneringen den 4 oktober 1991 , vilken bland annat föranletts av den borgerliga valsegern, fortsatte Sten Andersson att medla i Mellanöstern. Hans vänskap med Yasir Arafat blev mycket omskri - ven och tolkades av många som ett tecken på att han valt sida i konflikten, medan hans vänskapliga för - bindelser med israeler uppmärksammades mindre. Anderssons medlargärning medgavs utrymme i om - världens medier, som antydde hans personliga för - luster som en drivkraft i hans bemödanden att före - bygga blodsutgjutelse, och mer eller mindre fyndi - ga hänsyftningar på hans bakgrund i postväsendet gjordes. Från grundandet 1992 till 1999 var han också ordförande för Olof Palmes internationella center, svenska arbetarrörelsens samverkansorganisation för bistånd och utrikes säkerhetspolitik.

Ivrig sportfiskare Sten Andersson var ivrig sportfiskare och bytte ofta några ord med metarna vid Stockholms ström. År 1993 utgav han memoarboken I de lugnaste vattnen... , där det dock talas föga om fiske. Boken är delvis kronologiskt, delvis tematiskt uppbyggd och har en något rapsodisk karaktär; dess tillkomst och mottagande är fylligt dokumenterade i Anderssons arkiv genom manusversioner, korre - spondens, klipp med mera. Den beskylldes av många recensenter för att förmedla underhållande anekdo - ter i stället för fakta, och författaren, som mest be - rättar ur minnet, snålar onekligen lite med årtal och Under 1970-talet gifte Sten Andersson om sig och dylikt, men de många episoderna med målande be - fick ytterligare tre barn. skrivningar av personer och händelser förmedlar en närvarokänsla som är ovanlig i ett verk av det här sla - get. dersson med anledning av Folkpartiets förslag till En väsentligare invändning mot boken är den så marginalskatter om folkpartiledaren Bengt Wester - kallade grabbighet som författaren ber om ursäkt för berg: »Hur välmodulerad en hjärna än är, så hjälper i inledningen, men som han trots klagomål från för - det inte om den är felprogrammerad.» Uttalandet laget inte lyckats råda bot på, och som yttrar sig ledde till långvarigt frostiga förbindelser med Wes - bland annat i att kvinnor avhandlas ganska summa - terberg. Under en resa i Baltikum i november 1989 , riskt med några chevalereska komplimanger eller en månad då han även besökte Moskva, förklarade mer eller mindre höviska omdömen om deras Andersson att Baltikum inte var ockuperat av Sov - kroppsliga företräden, medan manliga politiker får

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 35 NYHETER FRÅN ARAB

ga att levandegöra politiska skeenden med hjälp av konkreta beskrivningar av händelseförlopp och sce - nerier.

Kontrovers med Persson Inför valet 1994 deltog Sten Andersson i valkam - panjen, men förklarade tidigt att han inte åstundade en regeringspost. Han besvärades alltmer av svik - tande hälsa. Engagemanget i Mellanöstern fortfor och ledde till en kontrovers med Göran Persson, statsminister 1996–2006 , då denne ville ha en Mel - lanösternpolitik med starkare betoning på Israels be - hov av säkerhet. Andersson var trots angrepp från militanta Israelvänner i övrigt mindre omstridd som medlare än han varit i tidigare offentliga uppdrag, och sågs i vida kretsar som ett slags fredsapostel. Sär - skilt palestinierna satte också stort värde på hans ar - bete och förärade honom talrika bevis på sin tack - samhet i form av prydnadsföremål, plaketter, poka - ler med inskrifter och dylikt. Andersson förde under många år utförliga an - teckningar till en bok betitlad Sista varvet , tänkt som en fortsättning på memoarerna och avsedd att främst behandla fredsmäklingen, men hann aldrig färdig - ställa den. Sten Andersson avled i hjärtinfarkt under en fisketur vid Ålö lördagen den 16 september 2006 , dagen innan hans parti förlorade regeringsmakten.

Arkivets innehåll Sten Anderssons arkiv har inkommit till ARAB vid fyra tillfällen. I samband med den socialdemokratis - ka valförlusten anlände i september 1991 vad som nu är serien 2.1 Tal (22 volymer). Då Sten Andersson slutgiltigt avböjt en ministerpost överlämnade utri - kesdepartementet i september 1994 nuvarande seri - en 3.1 Allmän korrespondens (27 volymer). Större de - Sten Anderssons var en ivrig sportfiskare. len av arkivet levererades i augusti 2003 . I juni 2008 tillfogades Mellanöstern-materialet. Beaktansvärda bre ut sig över sidorna med såväl brister som för - serier utöver de redan nämnda är de som ingår i av - tjänster. Tröttsamt är också tjatet om vilka misshag - delningen Personliga handlingar (32 volymer), i för - liga personer författaren velat slå på käften, planer sta hand serierna Kalendrar (9 volymer) och Minnes - som lyckligtvis aldrig tycks ha materialiserats. Änd - anteckningar (10 volymer), som delvis har karaktären ringar på förlagets inrådan som däremot infördes i av dagbok. De 197 volymerna klipp belyser snart manuskriptet är strykningar av vissa kränkande per - sagt varje aspekt av Sten Anderssons liv och verk - sonomdömen samt några tämligen långrandiga och samhet. Serie 4.2 Handlingar rörande Mellanöstern poänglösa anekdoter, som möjligen kunde ha varit (44 volymer) innehåller en del känsligt material och underhållande vid ett muntligt framförande. An - är inte tillgänglig utan tillstånd från ARAB:s institu - dersson framstår efter förlagets »tvättning» som nå - tionschef. got snällare och godmodigare än i originalet, som kanske i gengäld ger en sannare bild av honom. ARNE HÖGSTRÖM Även om boken inte vann kalenderbitarnas bevå - är medarbetare vid Arbetarrörelsens arkiv genhet hyllades Andersson av många för sin förmå - och bibliotek

36 • ARBETARHISTORIA 4/2009 KF:s utställning »Utan gränser» 1957. Den kooperativa rörelsens globala historia – en projektskiss Det finns inget tvivel om den internationella koo - År 2009 lyfte Förenta nationerna fram kooperatio - perativa rörelsens betydelse. År 2009 uppskattade nens roll i sitt stöd för ekonomiskt tillväxt och etis - den Internationella kooperativa alliansen, ICA, att ka värderingar och i sitt bidrag till att världsekono - ungefär 800 miljoner människor är medlemmar i en min har hämtat sig. kooperativ rörelse, och år 2006 uppnådde den sam - Knappast förvånande har erkännandet av koope - manlagda omslutningen av världens kooperativa fö - rationens framgång och betydelse bidragit till ett väx- retag 693 miljarder US-dollar. Dessutom är det en ande intresse för forskning om kooperativa rörelser rörelse som verkligen är global i sin geografiska ut - under de senaste två decennierna. Det märks till ex - bredning, med medlemmar från Amerika, Asien, empel inom den internationella litteraturen om bi- Stillahavsregionen, Afrika, Australien och Europa. stånd och jordbruksekonomi, men också inom ICA:s

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 37 NYHETER FRÅN ARAB

egen forskning och dess tidskrift Review of Internatio - balt perspektiv innebär därför en utmaning av den nal Co-operation . Frånvaron av kooperationens histo - eurocentristiska historieskrivningen som känne - ria är särskilt förvånande om man tänker på betydel - tecknar mycket av den trasnationella ansatsen (åt - sen av den kooperativa rörelsens förflutna. År 2006 minstone såsom den praktiseras i Europa) och ett bi - var till exempel hälften av ICA:s 300 ledande företag drag till en utveckling av ett globalt perspektiv inom grundat före 1949 . ICA själv grundades 1895 och är forskningen om sociala rörelser. mer än hundra år gammal. Dessutom är historien om Projektet ska utmynna i en samlingsvolym med Rochedale-pionjärerna och deras kooperativ, grundat bidrag från experter om enstaka länder eller regio - 1844 , en gemensam referenspunkt för hela rörelsen ner. Dessa bidrag ska till en början utgå ifrån ge - och den erkända källan till en rad försök att revidera mensamma frågor och teman, men samtidigt rym - och definiera fundamentala kooperativa principer. ma de särdrag som kan finnas i den historiska ut - I Europa har den kooperativa rörelsen inte under - vecklingen i de olika delarna av världen. Några av de sökts i större utsträckning av historiker, inte heller re - centrala frågor som kommer att användas som ut - lationen till andra sociala rörelser såsom arbetarrörel - gångspunkt för projektet är: Var och hur uppstod sen. Det finns kanske två anledningar till denna för - kooperativa rörelser, hur färdades idéer om den koo - summelse. För det första betraktade 1800 -talets so - perativa rörelsen över nationella gränser, vilka olika cialister och lika mycket socialistiskt inspirerade his - former av kooperativ fanns det i olika delar av värl - toriker den kooperativa rörelsen med viss misstänk - den, hur såg det rättsliga och politiska ramverket ut, samhet som ett exempel på »förborgerligandet» av ar - ansågs kooperativ vara konsumentvänliga eller som betarklassen. Enbart gradvis har den Andra interna - företag? Vilken roll spelade staten och överstatliga tionalen ändrat sin position från fientlighet till tole - organisationer för grundandet av kooperativ? I vil - rans och även då begränsades den ko-operativa rörel - ken relation stod kooperativen till andra sociala rö - sens roll till att vara ett stöd i en större arbetarrörelse - relser? Och sist men inte minst, vilka var medlem - kontext. För det andra har den europeiska kooperati - marna i de olika kooperativen? va rörelsens historia enbart studerats under en be - Syftet är att analysera och förstå sambanden mel - gränsad tid, nämligen rörelsens nedgång efter 1945 . lan utvecklingen av den kooperativa rörelsen i olika Konsumentkooperativ var förvisso den dominerade delar av värden. Därutöver syftar projektet också till formen som arbetarna i de europeiska städerna anslöt att se vilka mönster och strukturer som framträder sig till, men även här var det aldrig den enda formen, när den kooperativa rörelsen undersöks från ett glo - jordbruks-, producent- och kreditkooperativ var och balt perspektiv. Därmed kommer det också vara ett fortsätter än idag vara betydelsefulla över hela den eu - bidrag till forskningen om sociala rörelsers globala ropeiska kontinenten. Dessutom stämmer inte tesen dynamik. Samlingsvolymen ska fungera som en om nedgången efter 1945 för många delar av Europa handbok för forskning om den kooperativa rörelsen, och i ännu mindre grad för resten av världen. med statistisk information och bibliografier som kan användas i forskningen. Få komparativa studier Projektet kräver ett nära samarbete mellan fors - Från början har kooperationen varit en internatio - karna och är därmed också ett globalt forsknings - nell rörelse och kooperativa idéer spreds överallt projekt. De frågor som tjänar som utgångspunkt för både i Europa och utanför. Trots det finns det en - projektet ska med hjälp av experterna bearbetas och bart få komparativa studier för Europa och ännu fär - utvecklas och därefter på nytt integreras i undersök - re komparationer som även undersöker länder utan - ningen. Projektet omfattar således regionala fallstu - för Europa. Europeiska immigranter i den Nya värl - dier från alla världsdelar. Att täcka in alla dessa om - den och Australasien hade stort inflytande på grun - råden kommer givetvis vara beroende av om det dandet av kooperationer i de samhällen som de flyt - finns aktiva forskare inom området som kan delta i tade till. I Afrika, Stillahavsregionen och i många de - projektet. Projektet ska i första hand koncentrera sig lar av Asien introducerades kooperationen i vissa fall på starten av de kooperativa rörelserna som kommer av kolonisatörerna, men kooperationen blommade att omfatta en rad olika tidsperioder med åren kring även efter självständigheten i statlig regi för att öka 1860 som den tidigaste. den nationella tillväxten. Kooperationens historia MARY HILSON & SILKE NEUNSINGER förtjänar därför kanske mer än någon annan social Mary Hilson är verksam vid University College of rörelse att studeras från ett globalt perspektiv. London. Silke Neunsinger är medarbetare vid Arbetar - Att studera den kooperativa rörelsen från ett glo - rörelsens arkiv och bibliotek

38 • ARBETARHISTORIA 4/2009 Om kooperationens bibliotek »Co-operation holds such an important place in även ta emot Kooperativa förbundets bibliotek. En the world that it has become impossible to un - starkt bidragande anledning till detta var att den derstand the social and economic reality today största delen av biblioteket inte hade någon annan - without studying Co-operation.» Paul Lambert, stans att ta vägen. En annan anledning var att det gav 1963 1 oss en möjlighet att återta vårt tredje ben. För det är ju så det står i Nationalencyklopedin, under upp - »Ideals had nothing to do with it, it was the ’divi.’ slagsordet »Arbetarrörelsen»: »Till arbetarrörelsen that was so useful.» Mrs Scot t 2 räknas fackföreningar, politiska organisationer och »(for who has a right to tolerate anything?)» 3 ursprungligen även den konsumentkooperativa rö - relsen – arbetarrörelsens ’tre ben’.» Och på många Vi gör så gott vi kan. sätt kan Kooperativa förbundets bibliotek och arkiv Vi köper in ny litteratur och gör den tillgänglig. och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek sägas ha Vi tar emot gåvor från privatpersoner och organisa - rört sig på parallella spår sedan begynnelsen. Såle - tioner och gör dem tillgängliga. Vi försöker göra des hämtar Kooperativa förbundet mycket inspira - våra äldre samlingar mer tillgängliga. Vi efterlyser tion från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek när och tar emot tryck utgivet av arbetarrörelsens egna förbundet år 1927 beslutar sig för att grunda ett ko- organisationer och gör det tillgängligt. operativt centralbibliotek och arkiv under ledning Under de första åren av innevarande sekel börja - av Axel Påhlman. Vid grundandet bidrar Oscar Bor - de vi dessutom ta emot en del av Sveriges arbetares ge med erfarenhet och expertis och skänker dessu - centralorganisations bibliotek och det är nu till stör - tom »med stor iver och under lång tid en mängd sta delen inkorporerat i våra samlingar. 4 kooperativt arkivmaterial till KF:s arkiv.» 5 Nu kom - För inte så länge sedan bestämde vi oss för att mer biblioteksmaterialet att bli tillgängligt via Lib-

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 39 NYHETER FRÅN ARAB

ris, vilket det tidigare inte varit, och vår egen kata - log. Vi börjar med det engelskspråkiga materialet, delvis beroende på att det var där, i England allt - sammans började; med Robert Owen och med Rochdale Pioneers Equitable Society ( 1844 ). 6 Där - efter tar vi itu med det tysk- och franskspråkiga … Alltsammans kommer att ta sin tid … Jag måste erkänna att jag tidigare inte ägnat ko- operationen värst många tankar. Mina föräldrar var medlemmar i konsumtionsföreningen Solidar i Mal - mö och själv har jag Medmera-kort. Inte mycket mer än så. Men när jag nu står i vårt Runömagasin och skummar denna mängd skrifter med blicken el - ler bläddrar i någon av dem, tänker jag: Det finns nå - got här, något värt att fundera över … Nedanstående kan inte sägas vara dessa fundering - ar, snarare då dessas upphov. Skissartat, slumpmässigt, inget ingående studium; impressionistiskt rentav.

Med anledning av KF:s bibliotek År 1920 ger Beatrice och Sidney Webb ut boken A constitution for the socialist commonwealth of Great Bri - tain . Anledningen är att de, och andra, fått en för - frågan från Andra internationalen om att förfärdiga en rapport över hur socialismen forstskrider i de oli - ka medlemsländerna och att utarbeta en socialistisk konstitution för varje land. 7 För paret Webb, som tar sig an Storbritannien, är socialism en fråga om de - utan utkomst för sig själv och sin familj. Samtidigt mokrati. Och vad gäller frågan om demokrati, på - korrumperar denna ojämlikhet i maktförhållande pekar de, är minst tre aspekter av särskild vikt: män - hela samhället, dess möjligheter, dess styrelsesätt, niskan som konsument, människan som producent dess press … 10 och människan som medborgare. 8 Människan som Som det exempelvis tedde sig för Harriet A. Kidd. konsument – det är där den kooperativa rörelsen När hon är sjutton år gammal, ber hennes arbetsgi - kommer in och det är den som författarna ägnar den vare, »a gentleman of good position and high stan - första delen av sin bok. Kooperationen, vars med - ding in the town», henne att komma hem till ho - lemmar nästan uteslutande består utav arbetare, dri - nom. Istället för att, som han sagt, skänka henne en ver företag och gör så utan inblandning från kapita - del böcker våldtar han henne. Kidd föder en son, lister eller banker andra än de som de driver själva men hennes arbetsgivare tvingar henne att hålla tyst och som dessutom lyckats eliminera profitdelen i och även om hennes föräldrar anar sammanhanget prisbildningen. 9 håller även de tyst, eftersom de är anställda av sam - Det som är allra mest fel med kapitalismen är inte me man. 11 Senare engagerar sig Kidd i Women’s Co- de fattigas fattigdom eller de rikas rikedom, skriver operative Guild , där hon blir anställd som kontorist. Sidney och Beatrice Webb i sitt förord. Det allvar - Genom föreningen för hon en kamp för kvinnors ligaste felet är den makt som ges den lilla minoritet rätt att bestämma över sitt eget liv, för jämlikhet och som kontrollerar produktionsmedlen, en makt över rösträtt. Kidds biografi ingår i boken Life as we have medmänniskor och över kommande generationer. known it med undertiteln By co-operative women . Bo - Denna lilla minoritet åtnjuter inte bara en stor per - ken handlar om medlemmar i Women’s Cooperati - sonlig frihet utan även personlig makt över andra ve Guild, en organisation som grundas 1883 . människors liv; detta då underklassen finner sin per - En kvinna, mrs Layton, skriver om hur hon och sonliga frihet begränsad till att välja mellan att vara hennes man gemensamt bidrar till makens fackför - anställd av en oansvarig herre, vars enda intresse är eningsavgift när denne går med i Railwaymen’s Trade hans egna nöjen eller hans egen vinst, eller att vara Union på 1880 -talet och att hon, som arbetar som tjä -

40 • ARBETARHISTORIA 4/2009 narinna, står för hela medlemsavgiften när maken blir Liknande berättelser bidrar mrs Wrigley, mrs F. H. medlem i en kooperativ förening. Vid den tiden, skri - Smith, mrs Scott, mrs Yearn och andra med i denna ver hon, vet hon lite om fackföreningsrörelsen och det bok. Berättelserna skildrar den roll som spelas av ar - enda hon är intresserad av rörande kooperationen är betarnas egna organisationer i det vardagliga livet, den återbetalning som kommer familjen till del. Men skriver Margaret Llewelyn Davies, som verkar som hon lär sig, bland annat när hon besöker möten som kvinnogillets ordförande under 32 år. Dessa rörel - anordnas av den kooperativa föreningens utbildnings - ser skiljer sig helt från filantropiska och sociala re - kommitté. Med viss tvekan låter hon sig övertalas att formrörelser, fortsätter hon. Fackföreningsrörelsen gå med i Women’s Cooperative Guild, där hon snart och kooperationen ingår i arbetarnas själva liv. Fack - kommer att tillhöra de ledande. Med tiden utbildar föreningsfolket kämpar för bättre lön. Kooperatö - hon sig till barnmorska. Under första världskriget, när rerna kämpar för kontroll över de egenhändigt till - styrelsemännen i Prinsen av Wales’ fonden bestäm - verkade varorna, för att på så sätt få kontroll över nä - mer sig för att inte längre ge understöd åt ogifta möd - ringslivet för folket av folket. Och utbrister: Ekono - rar då de anser att det skulle uppröra respektabla gif - mer och andra begriper inte att detta är början på en ta mödrar är det Mrs Layton som, i egenskap av re - stor revolutio n!13 presentant för kvinnogillet, talar med den ansvarige Life as we have known it ges ut av Leonard och Vir - ministern: ginia Woolf 1931 . Virginia Woolf skriver ett försik - tigt förord till boken. Jag avskyr att skriva förord, »Jag förklarade att jag representerade Kvinnor - böcker bör stå för sig själv och jag tar hellre livet av nas kooperativa gille, en organisation med 30.000 mig än skriver ett, skriver hon inledningsvis. Istället medlemmar, bestående av framförallt respektabla för ett förord skriver hon ett brev till Llewelyn Da - gifta kvinnor, och att gillet starkt motsatte sig ut - vies, men skillnaden tycks mig hårfin. Hursomhelst talandet att gifta kvinnor skulle bli upprörda (…) är brevet/förordet tänkvärt. Inte minst för att Virgi - och bad dem att inte glömma bort att för varje nia Woolf är mycket väl medveten om att hon är gång en kvinna föll, föll även en man.» 12 född in i en annan del av samhället, en annan del av

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 41 NYHETER FRÅN ARAB

en och samma verklighet och att hon, hur mycket kor, av personer. När det gäller privatbibliotek är hon än sympatiserar med och stödjer dessa kvinnli - detta självklart. Men det är även uppenbart när det ga kooperatörer, förblir någon som står vid sidan av. gäller åtminstone vissa mindre forskningsbibliotek. »De vill ha badrum och pengar», skriver hon. Att Detta av den enkla anledningen att personalstyrkan förvänta sig att vi, vars tankar, såsom de nu ter sig, är liten och bibliotekets innehåll därför blir mer el - kan fladdra fritt på grund av vårt innehav av kapital, ler mindre hårt knutet till enstaka personers arbets - skulle vara villiga att återgå till en sådan begränsad insatser, kunskaper och vilja att göra texterna till - horisont vad gäller begär och längtan är omöjligt. Vi gängliga för så många som möjligt. Som Arbetarrö - har redan badrum och pengar. Hur mycket vi än relsens arkiv och bibliotek. Som Kooperativa för - sympatiserar är därför vår sympati mestadels fiktiv. bundets bibliotek. Estetisk sympati, ögats och fantasins sympati, inte Jag tittar mig omkring bland hyllorna och ser det - hjärtats och nervernas sympati. 14 ta; inte att detta bibliotek på något sätt eller vis skul - le vara slumpmässigt sammansatt, men fastmer att Bland bokhyllor förvärvet grundat sig på stor ämnesmässig kunskap, Det finns onekligen något visst med bibliotek. När intresse och, ja, entusiasm. Inte minst går detta att man står inne bland hyllorna tränger sig skrifterna, utläsa av det stora inslag av äldre litteratur som står det vill säga den text som finns inuti allt detta som runtomkring mig. En smärre del av detta bestånd, står uppställt på dessa hyllor, på. Man står inuti en som alltså av nödvändighet måste ha tillkommit ef - laddning, inuti ett mummel som vill göra sig förstå - ter bibliotekets grundande 1927 , har vi redan nu ka - eligt. Varenda skrift harklar sig lite försynt och sä - talogiserat. Exempelvis The philanthropic repertory of ger: »Läs mig. För annars finns det ingen mening plans and suggestions for improving the condition of the med mig.» Somliga skrifter vrålar samma sak. labouring poor: comprising part I, Hints and plans rela - Inget bibliotek växer fram ur själva marken av sig ting to popular education; part II, Benevolent provident självt, organiskt likt något ogräs. Eller ramlar ned institutions; part III, Plans and suggestions for benefit in - från himmelen. Bibliotek är uppbyggda av männis- stitutions of a general nature av John Hull ( 1835 ), An

42 • ARBETARHISTORIA 4/2009 essay on the external corn trade: with an appendix on the periment that was a complete success. Actually, it means of improving the condition of the labouring classes is striking to notice that, as time goes on, most of av Robert Torrens ( 1829 ), The working man’s way in the folly that was attributed to Fourier, particu - the world: being the autobiography of a journeyman prin - larly, decreases, while the share of genius grows. 16 ter av Charles Manby Smith ( 1853 ) och The social condition and education of the people in England and Eu - Dessa etiketter, detta ständiga klassificerande och rope av Joseph Kay ( 1850 ). lådstoppande. Och kooperationen hör dit, politiken Så vänder jag mig helt om och tar av en slump ut dit, ekonomin dit och arbetsplatsen dit. Och det äm - The National, a library for the people , en volym på 368 net och det synsättet hör dit och bör inte beblanda sidor, redigerad av W. J. Linton 1839 . sig med dessa. Bibliotek har en förmåga att sätta allt sådant i »To the spirit that first taught and ever teacheth gungning. Detta alldeles oavsett att bibliotekarier to choose good out of the press of evil – to the klassificerar och ordnar. Eller så är det hela tiden en beautiful and loving – this work is inscribed.» fråga om å andra sidan … Så står det på en av de första sidorna. När jag blädd - HANS LARSSON rar i skriften hittar jag texter och dikter av Shelley, är medarbetare vid Arbetarrörelsens arkiv och biblio - Leigh Hunt, Keats, William Godwin, Robert Sout - tek hey, Mary Wollstonecraft, dessa mina gamla favori - ter som Gunnar Harding så lysande presenterar i En NOTER katedral av färgat glas, Där döda murar stå och Och 1 Paul Lambert, Studies in the social philosophy of Co- drog likt drömmar bort . Redan vid en genomblädd - operation , Manchester 1963, s. [26] ring som denna upptäcker man en lång rad texter 2 Life as we have known it , London 1931, s .91 som fördömer förtryckandet av kvinnan, arbetaren 3 The National, a library for the people , London 1839, s. 135 och slaven och är kritiska mot religionen. Himla- 4 Det är möjligt att söka fram detta material genom stormande. Men det kanske av den simpla anled - att fritextsöka på »SAC:s bibl» i vår bibliotekskatalog, ningen att det var länge sedan jag läste något som Kata – en sådan sökning genererade i början av sep - gav sig in i en brottningskamp, än mindre försökte tember detta år 1180 träffar. Material från Koopera - angripa några himlar. tiva förbundets bibliotek märkes »KF:s bibl». 5 Michael Hagström, KFBibliotek – 75 år i konsu - Romantiskt. Utopiskt. Även sådana benämning - mentkooperationens tjänst , Stockholm 2002, s. 8 f ar hör jag brukas. Fast vad som menas är inte glas- 6 Om Robert Owen se exempelvis J. F. C. Harris, klart. Begreppet »utopiskt» exempelvis. Allt oftare Robert Owen and the Owenites in Britain and America , förefaller mig detta begrepp blivit synonymt med all Aldershot 1994 ; om Rochdale se exempelvis George tankeverksamhet som försöker gå utanför det som Holyoake, The history of the Rochdale Pioneers , London 1893 . Även The Rochdale Pioneers Museum, är, om än det allra minsta. Och förmodligen har Mi - http://museum.co-op.ac.uk/. chel Foucault alldeles rätt i att hävda att det finns två 7 Sidney and Beatrice Webb, A constitution for the olika sorters utopier: En socialistisk, proletär sådan socialist commonwealth of Great Britain , London 1920, och en kapitalistisk (med en märkbar grimas tilläg - s. v. ger han att den första typen aldrig någonsin lyckats 8 ibid., s. xvii. 9 ibid ., 6 f. vinna fotfäste, medan den andra haft den olyckliga 10 ibid., xif. 15 tendensen att förverkligas). Det är hursomhelst in - 11 Life as we have known it, London 1931, s. 76 f. tressant att notera att Paul Lambert i en bok som be - 12 ibid., s. 37 ff. handlar kooperationen ur ett socialfilosofiskt per - 13 ibid., s. ix. Om Women’s Cooperative Guild, se spektiv, trycker på att Fourier och Owen bör räknas även exempelvis Catherine Webb, The woman with the som rörelsens verkliga upphovsmän. Ett citat kan basket, the story of the Women’s Cooperative Guild , Man - chester 1927. vara på sin plats: 14 ibid., s. xxvf. 15 Michel Foucault, Essential works , vol. 3, London […] it is a particular pleasure for me to salute the 2002, s. 75 genius of these two men who, for a long time, 18 Paul Lambert, Studies in the social philosopy of co- were considered as pure utopians, while they ac - operation , Manchester 1963, s. 30 . Det bör nämnas att vårt bibliotek förfogar över ett gott bestånd vad gäller tually rank among the greatest realists of all ti - »utopisk litteratur» – relevanta sökingångar i vår kata - mes. Indeed, this institution of which their geni - log, Kata: »Utopisk socialism», »Utopier», »Fourier, us has caught a glimpse is (…) the only social ex - Charles»

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 43 44 • ARBETARHISTORIA 4/2009 DOKUMENT

Solidaritet med Finland den femte juli 1918 samlades på Stockholms Ar - resor för arbetssökande, skaffade husrum, betalade betarekommun representanter för socialdemokra - sjukhusräkningar och gav juridisk hjälp. En flykting terna (s), vänstersocialisterna (vs), ungsocialisterna, kunde även få en dagersättning på fem kronor. syndikalisterna samt i Sverige varande finska parti - I november var kassan tom och man var därefter kamrater för att bilda Svenska arbetarorganisatio - tvungen att diskutera olika möjligheter för att fi - nernas Finlandskommitté. nansiera verksamheten: insamlingslistor, bidrag från Motivet till kommitténs bildande var att diskute - socialdemokraterna, fackföreningar, norska arbeta - ra »vilka åtgärder som från svensk sida kunna vidta - repartiet och bidrag från vänligt sinnade personer gas för att mildra de grymheter som i Finland begås som Olof Aschberg och Helge Bäckström. mot de besegrade röda». Inom den svenska arbetar - rörelsen fanns olika åsikter om hur man skulle för - vid årsskiftet 1918 –1919 kom så pass många asy - hålla sig till inbördeskriget i Finland, men nu för - lanter från Finland att kommittén även började dis - sökte man lägga dessa åsiktsskillnader åt sidan. kutera vilka flyktingar som man förmådde att biträ - Kommitténs ordförande Carl Lindhagen (vs) och da. Endast de som deltagit i revolutionen eller ris - vice ordförande Rickard Sandler (s) uppvaktade mi - kerade fängelsestraff skulle man understödja. Det nister Värner Rydén (s) och upplystes då om att re - diskuteras också om en del av flyktingarna kunde geringen redan i mars beslutat att inga politiska flyk - emigrera vidare till Norge. tingar från Finland fick avvisas. Man försökte nu få Från den »finska kommittén» kom i oktober kulturellt och humanistiskt sinnade borgerliga per - 1919 en förfrågan om man kunde medverka till att soner att genomföra opinionsyttringar och man un - organisera emigration till Ryssland. Svenska staten derstödde kravet på att en privat undersöknings - ställde sig efter förfrågan positiv till att bekosta flyk - kommission skulle få besöka fånglägren där de be - tingarnas båtresa Stockholm –Reval och från ett an - segrade röda internerades. I dessa finska fångläger nat håll bekostades resan Reval –Jamburg. dog över 20 000 människor av svält, sjukdomar eller I mars 1921 hade kommittén efter många be - avrättningar. kymmer lyckats sända några kontingenter till Ryss - Kommittén skulle tillskriva finländska lantdagens land. I maj hade ett sjuttiotal personer evakuerats, ende kvarvarande socialdemokrat, Matti Paasivuori, men de finska flyktingarna var nu tveksamma till att med en vädjan från den övriga nordiska arbetarrö - emigrera till Ryssland där inbördeskrig och massvält relsen om förbättrande av förhållandena i fångläg - förelåg. Våren 1921 fick Sverige dessutom en ny re - ren. Kommittén startade också en insamling för gering som aviserade att man skulle utvisa de finska flyktingar och för dem som i frigivits och för deras flyktingarna. I oktober tillträdde Brantings andra re - familjer. gering och justitieminister Assar Åkerman (s) lova - Manifestationer skulle arrangeras i augusti under de kommittén en humanare politik gentemot flyk - temat »Upp till demonstration mot reaktionen i Fin- tingarna. land». Finländaren Arthur Usenius skrev på kom - mitténs uppdrag en »disposition för föredrag» men våren 1923 lades kommittén ned. Räkenskaper, detta förslag återuppväckte snarast den slumrande skriftväxlingar och övriga handlingar överlämnades konflikten mellan socialdemokrater och de övriga i till kommunistiska partiets kassör och protokollen kommittén. I Stockholm blev dessutom manifesta - till Arbetarrörelsens arkiv, ARAB: 1608 , Svenska tionen ett misslyckande. I arbetarpressen utbröt en vänstergruppernas Finlandskommitté. hård polemik och Gustav Möller (s) gav vid kom - LARS GOGMAN mitténs möte uttryck åt sina tveksamheter inför de - är medarbetare vid Arbetarrörelsens arkiv och biblio - lar av kommitténs verksamhet. Möller tyckte även tek att det var olämpligt att en svart fana medfördes i de - monstrationen. I slutet av augusti lämnade socialde - Bilden: Svenska vänstergruppernas Finlandskommit- mokraterna kommittén och denna bytte namn till tés upplösning. Fotografering klockan halv två lörda- Vänstergruppernas Finlandskommitté. gen 27:e januari 1923. På bilden syns J Hedberg och Kommittén försökte nu vara mera propagandis - Hugo Sillén på andra raden och Carl Lindhagen och tisk och man diskuterade att på flera platser öppna Carl Winberg på första raden. Plats: Barnhusgatan. mottagningscentraler för flyktingar. Man bekostade Foto: Malmberg

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 45 RECENSIONER

alla judar utkomst och sysselsättning och att överföra judisk Antisemitismen egendom i »ariska händer». Ariseringen internationaliserades genom att den berörde även judar som försökte lämna länder i praktiken som behärskades av Tyskland, efter 1938 även Österrike och Tjeckien. Här kommer flyktingpolitiken in i bilden, inte minst Sven Nordlund, Affärer som vanligt. Ariseringen i Sverige den svenska, dit ett mindre antal av dessa judar sökte sig. Men 1933 –1945 . Lund 2009, 176 s. de tyska ariseringssträvandena sträckte sig alltså längre än till judar bosatta i eller härstammande från dessa områden: även Det finns många goda skäl till att tänka över i länder som Sverige skulle »alla judiska in - Sveriges roll under den tid, då nationalso - tressen i företag och verksamheter som upp - cialismen behärskade Tyskland och under rätthöll förbindelser med Nazityskland» ut - kriget dominerade Sveriges närområde. rensas, vilket också gällde redan etablerade, Mycket har skrivits om svenska eftergifter, inte bara nyanländas ekonomiska verksam - censur, en ogenerös flyktingpolitik, antise - heter. Även svenska handelspartner skulle mitismen och inte minst om de tysk-svenska »visa att de inte ägde judiskt inflytande eller ekonomiska förbindelser som fortsatte och upprätthöll förbindelser med judiska intres - intensifierades under större delen av kriget. sen». Detta innebar en inblandning i ett an - Sven Nordlunds bok Affärer som vanligt. Ari - nat lands inre angelägenheter, inte minst i seringen i Sverige 1933-1945 (2009 ) är ytter - dess rättssystem, och inverkade på medbor - ligare ett viktigt bidrag inom detta område. gares rättigheter i detta land. Den ger en bild som tidigare delvis har för - Som instrument använde nazisterna ett bisetts, åtminstone när det gäller helheten. detaljrikt klassificeringssystem som tog hän - Den handlar om Tysklands försök efter 1933 syn till graden av judiskt inflytande i företag att utmönstra allt judiskt inflytande ur nä - eller företags affärsförbindelser. I detta sys - ringslivet och att ta över av judar ägda före - tem togs samtidigt hänsyn till kommersiella tag inte bara i Tyskland och i ockuperade områden, utan även intressen som den tyska staten kunde ha och som eventuellt i icke-ockuperade länder som Sverige. Men ’ariseringen’ in - medförde att ariseringskraven mildrades. Flera stater berör - nebar mer än så, vilket författaren också visar. Den omfattade des, förutom Sverige inte minst de neutrala som Irland, Por - även påtryckningar när det gäller mottagandet av flyktingar. tugal, Schweiz, Spanien och Turkiet. Författarens jämförelse Det finns många samband mellan dessa båda områden av en mellan dessa länder utfaller dock inte bara till Sveriges fördel, praktisk antisemitism. Flera länder, bland dem Sverige, ac - även om det är svårt eller omöjligt att vinna en sammanfat - cepterade ariseringens praxis i ganska stor utsträckning, både tande bild. Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till det grund - när det gällde de tyska kraven på näringslivet och att begrän - läggande faktum att Sverige (liksom Schweiz) under kriget, åt - sa förföljda judars invandring (sistnämnda dessvärre även med minstone fram till 1943/4 , befann sig i ett utsatt läge, inte bara andra, intern-svenska motiv). Här skall dock mer det först - militärt. Handeln med Tyskland var livsviktig eftersom landet nämnda området beaktas, ariseringen på näringslivets område var så kringskuret och avstängt från den omvärld som inte do - och då i relation till Sverige. När det gäller flyktingfrågan, så minerades av Tyskland. Detta försvårade givetvis motståndet, finns redan en omfattande litteratur, en stor del av den använd vilket författaren påpekar i flera sammanhang. av författaren, även om hans redan långa litteraturlista kunde Ändå fanns det svenska företag som motsatte sig de tyska förlängas ytterligare. 1 kraven, antingen direkt eller genom dolt eller passivt mot - Även ariseringspolitiken gällande det svenska näringslivet stånd. Motstrategier tillämpades, bland annat genom utförsel har av forskningen behandlats tidigare, inte minst av Sven av tillgångar. Det handlade då ofta om komplicerade transak - Nordlund själv. Den nämns också av den statliga Kommissio - tioner. Men det var alltför många som böjde sig, avbröt kon - nen om judiska tillgångar i Sverige vid tiden för andra världskri - takter med judiska företag, utmönstrade judiska anställda och get (SOU 1999:20 2), vilken författaren kritiskt kommenterar. styrelseledamöter, köpte ut eller trängde ut judiska ägare för Men den har alltså inte skildrats i hela sin omfattning och i så att främja affärskontakter med det tysktdominerade området. många enskildheter som i denna framställning av Tysklands De drabbade var både svenska och utländska judar. Och ju - relativt framgångsrika strävan att få bort allt judiskt inflytan - diska flyktingars försök – om de nu släpptes in i landet – att de ur det svenska näringslivet. etablera sig inom näringslivet försvårades avsevärt. Men i någ - Ariseringen inleddes 1933 i Tyskland, alltså före krigsårens ra fall, då det svenska rättsväsendet blev inkopplat, satte sig systematiska Förintelse, som ett av de viktigaste instrumenten detta till motvärn. i antisemitismens politik. Syftet var, mer konkret, att frånta I boken behandlas olika perioder där olika grader av arise -

46 • ARBETARHISTORIA 4/2009 ringskrav förekom, kombinerade med olika hotbilder. Kraven tiska förtecken, fortsatte och intensifierades under åren för var anpassade till hur omfattande de judiska intressena var Tysklands expansiva krigföring 1940 –1942 . För stora delar av inom företagen (genom ägarformer och/eller anställda): tysk- det svenska näringslivet gällde »business as usual», trots att ägda, tyska dotterbolag, internationella eller rent svenska fö - det fanns missnöje med dessa påtryckningar utifrån. Om skä - retag. Syftet var hela tiden att även det svenska – judefria – nä - len till organisationers och företags förhållningssätt var att vis - ringslivet skulle inordnas i eller åtminstone anpassas till Stor - sa företag annars inte kunde ha överlevt, om det var likgiltig - tysklands ekonomi (»Grossraumwirtschaft»). Det är en kus - het inför både svenska och andra judars situation, om de på lig läsning! Särskilt drabbade blev givetvis de judiska flykting - detta sätt ville vinna ekonomiska fördelar (bli av med konkur - arna, tredubbelt berörda som »utlänningar, flyktingar och ju - renter) eller om det handlade om en ideologiskt motiverad dar». I Sverige fanns »som följd av ariseringen i Tyskland … hållning, alltså en antisemitisk övertygelse bland svenska före- ett mycket litet intresse att utnyttja» deras kapacitet. Bland tagare och andra, är en fråga som knappast längre kan besva - kritikerna av denna svenska politik fanns Gunnar Myrdal och ras förutom i några enstaka fall. Bertil Ohlin som »menade att det judiska flyktingtillskottet Men det finns annat som jag saknar och som kanske kunde var ekonomiskt gynnsamt för landet», något som till exempel ha skildrats tydligare i boken, så intressant den än är. Samband britterna förstod. Några undantag förekom, dock alltför få. mellan affärsområdet och flyktingpolitiken är inte riktigt ut - Vissa flyktingar fick till exempel tillfälle att publicera sig i Sve - redd. Och när det gäller aktioner riktade mot så kallade judis - rige, bland annat i den fackliga pressen. ka företag, dotterföretag, filialer eller företag med judiska sty - Uppseendeväckande är, vilket också visas i boken, att svens - relserepresentanter eller handelsförbindelser med andra före - ka medier, offentlighetens representanter och myndigheterna tag där judiska intressen fanns, så handlar det i boken många inklusive riksdag och regering var så tysta om företeelsen, och gånger mer om exempel, inte om en samlad överblick som detta redan innan krigstidens censurapparat slog till. Svens - skulle kunna ge en bild av åtgärdernas representativitet i för - karna höll i stort sett en låg profil, även om man i flera fall pro - hållande till näringslivet som helhet. Samma sak gäller bilden testerade utan att gå till offentligheten. Tyskarna var ändå av de företag som inte böjde sig. En förklaring till denna brist känsliga för opinionsyttringar utomlands, inte minst eftersom på sammanfattande resultat ligger förstås i det att det är svårt det fanns olika intressen inom den tyska regimen, vilka inte att få överblick eftersom källmaterial saknas och det finns få alltid hade samma syn på hur långt ariseringen inom närings - tidigare svenska studier att bygga på. livet skulle drivas. Mot de ideologiskt renläriga stod en eko - Det skall också påpekas att det hade funnits möjlighet att tyd - nomisk pragmatism i andra regeringsorgan. Därför var ett un - ligare foga in undersökningen i ett bredare sammanhang. I dantag så viktigt, nämligen när utrikesminister Rickard (ej Ri - Tyskland har under senare år nationalsocialismens ekonomiska chard) Sandler i ett tal i början av december 1938 riktade kri - och finanspolitik allt mer uppmärksammats, inte minst genom tik mot försöken »att genomföra ’ariseringen’ utanför Tysk - Götz Alys forskningar. 3 Aly visar just hur ariseringen (han an - lands gränser». Redan i januari samma år hade för övrigt Tur - vänder begreppet) ingick i den tyska strategin både före och un - kiets premiärminister avvisat tyska krav på att lämna ut flyk - der kriget, att finansiera upprustning och krigsansträngningar, tingar till Tyskland och att genomföra ariseringen i näringsli - och hur viktiga de från sina judiska ägare fråntagna resurser var vet. Sandlers tal väckte uppmärksamhet även utomlands, me - för hela det tyska finansieringssystemet. Men Aly och denna nya dan de tyska reaktionerna blev återhållsamma. forskning nämns alltså inte i Nordlunds bok. Efter januari 1939 blev det i Sverige åter tyst i frågan, inte Ett annat problem som författaren inte diskuterar tillräck - minst i pressen. Regeringen lät utreda företeelsen, men utan ligt är, hur man i Tyskland och annorstädes överhuvudtaget att dra större konsekvenser, även om den också togs upp i de kom fram till att enskilda personer, till exempel i bolagssty - tysk-svenska handelsförhandlingarna 1939 . Tyska utfästelser relser, skulle vara »judar», vilka kriterierna var och hur grän - att ta hänsyn till svenska påpekanden var inte mycket värda, serna drogs. Ytterligare en kritisk synpunkt kan riktas mot att ariseringspåtryckningar fortsatte, och svenska näringslivsin - några kapitel verkar vara lite påhängda och inte riktigt inte - tressen som regionala handelskammare ville trots kritik ofta grerade i boken som helhet, nämligen avsnitt då litterära skild - bagatellisera »ariseringens ekonomiska konsekvenser för [t ex] ringar, till exempel Olle Hedbergs satir Ut med blondinerna de svenskjudiska företagarna». »För näringslivet vägde de eko - (1939), används för att illustrera hur antisemitismen drabba - nomiska egenintressena tyngst», konstaterar Sven Nordlund. de svenska judar. Och för de antinazistiska grupperna stod fram till 1942 kam - I ett avslutande kapitel – »Eftertankar» – drar författaren ut pen mot antidemokratin i centrum; antisemitism och arisering linjerna till senare tiders »glömska och förträngning», de nya spelade en underordnad roll – så åtminstone enligt författa - hoten mot tolerans mot minoriteter och vår brist på ansvars - rens tolkning som också sätter LO:s beslut 1933 att bojkotta tagande när de gäller de som utsätts för hoten. Reflexionerna tyska varor i förstnämnda sammanhang. är viktiga och bidrar till att göra boken till en mycket värde - Tysk infiltrering av det svenska näringslivet, med raspoli - full och tänkvärd studie. Sven Nordlund, som är docent (eme -

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 47 RECENSIONER

ritus) i ekonomisk historia vid Umeå universitet, har under många årtionden arbetat med dessa och kringliggande frågor. Att han nu har tagit tillfälle att sammanfatta sina tidigare forskningsresultat och dra ut linjerna, är viktigt för den fort - satta debatten. KLAUS MISGELD är historiker och var fram till sin pensionering medarbetare vid Ar - betarrörelsens arkiv och bibliotek och är nu verksam vid Söder - törns högskola

NOTER – ANTISEMITISMEN I PRAKTIKEN 1 Så har Karin Kvist Geverts avhandling Ett främmande element i nationen. Svensk flyktingpolitik och de judiska flyktingarna 1938 –1944 , Uppsala: Uppsala universitet 2008 , inte kommit med. 2 Den motsvarande schweiziska kommissionen utkom 1997 med sin rapport. 3 T.ex. Götz Aly, Hitlers Volksstaat. Raub, Rassenkrieg und nationa - ler Sozialismus . Frankfurt am Main: S. Fischer Verlag, min utgåva är från 2005 . Den har anmälts av Villy Bergström i Arbetarhistoria nr 2006:4, s. 45 f. Boken har kommit ut i flera upplagor och på flera språk och nyligen också på svenska Hitlers folkstat. Rån, raskrig och nationell socialism , Göteborg 2009 . Kampen mot den inre fienden – ny forskning om den stora terrorn Mellan 1935 och 1941 arresterades upp till 20 miljoner människor varav 7 miljoner avrättades under Stalinregimens Hermann Weber & Ulrich Mählert (Hrsg.), Verbrechen im Na - terror. Utåt visades en helt annan bild. Foto: Lantarbetaren men der Idee. Terror im Kommunismus 1936–1938 , Berlin 2007, 342 s. årens forskning till en bredare publik och vidareutveckla den Antologin Verbrechen im Namen der Idee. Terror im Kommunis - allmänna och vetenskapliga diskussionen som framför allt bröt mus 1936–1938 (Berlin 2007 ) är redigerad av Hermann We - ut efter publicerandet av Kommunismens svarta bok . Den nya ber och Ulrich Mählert, som hör till de främsta forskarna om antologin har sammanställts speciellt med åtanke på den oro - den tyska och europeiska kommunistiska rörelsen. Antologin väckande offentliga tystnaden som fallit över temat sedan den omfattar tio artiklar som analyserar terrorn och förtrycket mot livliga diskussionen under 1990 -talet i Europa och Ryssland. den egna befolkningen i Sovjetunionen under 1930 -talet. Ar - Det handlar inte enbart om en brist i den allmänna debatten, tiklarna behandlar varierande teman som bland annat fokuse - utan även en verklig okunskap om Stalinerans terror som fort - rar på utrensningen av den tyska befolkningen i Sovjet; likvi - sättningsvis råder i dagens Ryssland. En undersökning från deringen av det polska kommunistparitet; den stalinistiska ter - 2006 visar att 47 procent av den ryska befolkningen fortsätt - rorn i Ukraina; terroroffrens samhälleliga bakgrund; och för - ningsvis ger Stalin ett positivt omdöme, medan endast 29 pro - trycket mot de så kallade landsförrädarnas fruar och barn i cent beskriver Stalin i negativa ordalag. Det är jämförelsevis Sovjet. Samtliga artiklar har mellan åren 1993 och 2006 ut - omöjligt att föreställa sig att tyskarna idag skulle ge liknande kommit i den vetenskapliga publikationen Jahrbuch für histo - omdömen om Hitler eller det tredje riket. Samtidigt upp - rische Kommunismusforschung , som årligen publicerar de se - märksammas frågan om vad som egentligen var en konsekvens naste internationella forskningsrönen inom den historiska av kommunismen som ideologi och vad som var ett direkt re - kommunismforskningen. 1 I antologin presenteras även den sultat av den totalitära diktaturen. ryska människorättsorganisationen Memorial, som sedan slu - Under Stalinregimens terror 1935–41 arresterades upp till tet på 1980 -talet insamlat material kring terrorn i Sovjetunio - 20 miljoner människor, varav hela sju miljoner avrättades. En - nen, sammanställt namnlistor på offren och upplyst allmän - bart under den »stora terrorn», som skakade Sovjetunionen heten om regimens brott mot mänskligheten. 2 1937/38 , arresterades över två miljoner människor, varav åt - Målsättningen med antologin är att presentera de senaste minstone 700 000 avrättades. Ingen annan regim under den

48 • ARBETARHISTORIA 4/2009 moderna eran har med motsvarande kraft terroriserat den liga polisen de stora massoperationerna, som hade de lägre egna befolkningen; ingen annan erfarenhet har sedan 1930 - samhällsskikten som målgrupp. talet präglat den kommunistiska rörelsen och de efterkrigsti - Ett ytterst värdefullt bidrag till överblicken av forsknings - da kommunistiska regimerna till lika hög grad som den stora läget kring den stora terrorn ges av Barry McLoughlin som i terrorn. Därmed poängterar skribenterna att det inte endast sin artikel presenterar den senaste ryskspråkiga forskningen. handlar om en viktig del av den ryska historien, utan om en Det handlar främst om nya empiriska studier som fungerar tragisk symbol för hela 1900 -talets historia. som grund för att förkasta tidigare antaganden om terrorns Det är speciellt Hermann Webers inledande artikel som syften och bakomliggande orsaker. diskuterar de stora frågorna kring terrorns roll inom kommu - Bernd Bonwetsch behandlar ingående det sovjetiska sam - nismen. Utgångspunkten för Weber, som allt sedan 1960 -ta - hällets väg till terror: skapandet av fiendebilder och den stän - let varit den mest framstående (väst)tyska kommunismforska - diga jakten efter »parasiter» och syndabockar både inom par - ren, är att kommunismen inte enbart kan reduceras till terror. tiet, staten och näringslivet. Som det poängteras i flera av ar - Terrorn var en central komponent inom de kommunistiska re - tiklarna var offren för terrorn inte koncentrerade till samhälls- gimerna, men att ensidigt definiera kommunismen som ett eliten eller partitet. Därmed understryker författarna att det kriminellt system förkastas av Weber. Överhuvudtaget att tala inom forskningen måste skiljas mellan å ena sidan rensningen om en kommunism oberoende av historisk tid och rum fram - inom partiet och å andra sidan vågen av massarresteringar står alltför svepande och okritiskt. Terrorn spelade alltså oli - 1937/38 . Massoperationerna var riktade mot de främmande ka roller under de kommunistiska regimernas olika utveck - elementen i det sovjetiska samhället som kulaker, utlänningar lingsfaser. Som Weber upprepade gånger poängterar var kom - och etniska minoriteter. Definitionerna för dessa kategorier munismen ursprungligen en radikal social rörelse som efter var däremot tvetydiga då endast en verklig eller fiktiv bekant - första världskrigets ödesdigra erfarenheter vann sina anhäng - skap eller avlägsen tillhörighet räckte som arresteringsgrund. are för att skapa en ny och bättre värld. Alltför ofta har ter - Därmed rättfärdigades förtrycket med blotta tillhörigheten till rorn stått i ett isolerat ljus, utan att det samtidigt klarlagts hur en viss befolkningskategori, som enligt bestämda kvoter skul - och varför ideologin utgjorde svaret för dess anhängare. Dess - le likvideras. Ingen var med andra ord säker från arrestering - värre uppfylls inte denna målsättning i antologin, men Weber arna och förföljelsen. Ingen samhällsgrupp besparades, utan gör ett viktigt ställningstagande gentemot den forskningstra - terrorn drabbade hela befolkningen. Det är främst detta som dition som ringaktat betydelsen av den historiska kontexten. de senaste årens forskning lyckats fastställa, men samtidigt har Den terror som utövades redan under Lenins tid kan inte gränsen mellan vem som var offer och vem som var förtryck - automatiskt betraktas som en våldstradition som enbart över - are suddats ut då det framkommit att även själva förtryckar - togs av Stalin. Som även Weber poängterar fanns det inte apparaten blev offer för den stora terrorn. mycket kvar av kommunismens humanism när den väl stalini - Bilden av terrorn som det gigantiska lotteriet har bibehål - serats och Sovjetunionen förvandlats till en polisstat och tota - lits, men terrorn hade trots det skenbara godtycket sin egen litär diktatur. Vid det skedet kvarstod enbart propagandan av inre logik, sin struktur och sina regler. Utan en grundläggan - kommunismens budskap om ett bättre samhälle, medan tan - de förståelse av denna logik och accepterandet av att det fanns ken om fientliga samhällsgrupper utgjorde grogrunden för en struktur bakom den brutala terrorn kommer historien om den fortsatta utvecklingen. Säkringen av makten i Sovjet blev den stora terrorn aldrig att kunna skrivas. Kommunismen var det yttersta målet, vilket gav terrorn en helt ny kvalitet. en abstraktion, men terrorn inom den en realitet. Den stora Nicolas Werths sammanfattande artikel öppnar de senaste utmaningen för den fortsatta forskningen är att genom seriö - årens forskningsframgångar och den minnespolitik som härs - sa bidrag undersöka terrorns funktion inom kommunismen kat över temat sedan Chrustjevs hemliga tal vid den XX. par - och poängtera de skilda roller som terrorn spelade beroende tikongressen 1956 . Länge rådde intrycket att den stora ter - på tid, rum och den historiska kontexten. rorn endast handlade om en hård rensning inom det egna par - KASPER BRASKÉN tiet. Det var först i och med Sovjetunionens sammanbrott som är historiker, verksam vid Åbo Akademi terrorns verkliga dimensioner klargjordes. Egentligen hand - lade det om en oerhört omfattande operation i »social engi - NOTER – KAMPEN MOT DEN INRE FIENDEN neering» som hade som mål att avlägsna alla ovälkomna och 1 Som en bilaga till Jahrbuch publiceras årligen The International fientliga element inom Sovjetunionen som kunde hindra upp - Newsletter of Communist Studies (INCS) där pågående forskning och byggandet av det nya socialistiska samhället. De främsta sym - kommande forskningsprojekt presenteras. Nyhetsbladet finns även bolerna för terrorn var de ökända skenrättegångarna i Mosk - tillgängligt digitalt . va 1936–38 , men vid sidan om dessa utfördes även hundratals 2 Memorials verksamhet och historia finns tillgängligt via internet offentliga rättegångar runt om i landet. Förutom dessa of - där organisationens framsteg och motgångar inom upplysningsarbe - fentliga, politisk-pedagogiska rättegångar, inledde den hem - tet presenteras .

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 49 RECENSIONER

Engels – Marx Om ett mycket stort Det är värt att fundera över åtminstone två saker i samband med ovanstående: Hur mycket Marx skulle ha funnits utan Engels projekt: MEGA och hur mycket ändrade alternativt missförstod Engels? Lika litet som vemsomhelst annan kan Marx vara skyldig Sådana funderingar är inte nya. Exempelvis kan Antonio att säga allt på en gång: vad som är viktigt är att han på an - Gramsci, i ett avsnitt av sina fängelseanteckningar som myck - dra ställen säger vad han här icke säger när han säger det et väl skulle ha kunnat vara tankar tänkta inför utgivningen av här . en utgåva av Marx och Engels samlade verk, resonera enligt Louis Althusser 1 följande: Det finns ingen anledning att undervärdera Engels’ bidrag, Återstoden men det finns heller ingen anledning att sätta likhetstecken När Karl Marx dör i mars 1883 , faller det enligt hans egen vil - mellan de båda eller tro att Engels arbete med Marx skrifter är ja på hans dotter Eleanor och Friedrich Engels att ta hand om fria från egna tankar eller tolkningar. Klart är att Engels upp - hans litterära kvarlåtenskap och »ordna så att det som bedöms visar en hederlighet och en avsaknad av personlig fåfänga som redo att bli publicerat blir publicerat». 2 Arbetet med att ord - är unik i litteraturhistorien och det går heller inte att betvivla na och tyda de efterlämnade manuskripten och utkasten, som Engels vetenskapliga objektivitet. Poängen är att Engels inte huvudsakligen utförs av Engels, är tungt och mödosamt - »de är Marx och att den som verkligen vill lära känna Marx måste innehåller förkortningar vars betydelse man måste gissa sig söka honom i hans egna verk, de som blivit publicerade under till, överstrykningar och oräkneliga rättelser som måste de - hans egen översyn. 7 chiffreras; de är lika svåra att läsa som en grekisk palimpsest Hursomhelst kan ett delsvar på åtminstone fråga nummer med ligaturer», suckar Paul Lafargue, Marx svärson. 3 två – »Hur mycket ändrade alternativt missförstod Engels?» Det första som Engels letar efter i kvarlåtenskapen är ett – ges av bokverket Marx-Engels-Gesamtausgabe (MEGA) . I tre manuskript som rör den dialektiska metoden. En sådan fram - tjocka band, kompletterade med varsitt separat band innehål - ställning, med syftet att, som Marx meddelat Engels i januari lande förklarande texter och register med mera, presenteras 1858 , »göra det rationella i den metod, som Hegel upptäckt allt (mig veterligen) material som föreligger för att göra en så - men samtidigt mystifierat, tillgängligt för det vanliga männi - dan analys möjlig vad gäller den andra boken av Kapitalet . skoförståndet», lyckas han emellertid inte finna. 4 Band 2:13 utgöres således av den utgivna skriften, band 2:11 Däremot finner Helena Demuth, Marx hushållerska, ett av manuskriptet och band 2:12 av »mellanstadiet», det vill säga stort paket som visar sig innehålla Marx manuskript, anteck - Engels redigering av manuskriptet. ningar och utkast till andra delen av Kapitalet, »kapitalets cir - Enligt en liknande ordning föreligger sedan 2004 även kulationsprocess». 5 Efter ett i alla avseenden herkuliskt arbe - band 3 av Kapitalet , »den politiska ekonomins totalprocess», te, kan Engels lämna ifrån sig en av honom redigerad och sam - ett verk som även det redigerades och lämnades till trycket av manställd version i februari 1885 . Fyra månader därefter fö - Engels. religger materialet i tryckt form och ges ut av Otto Meissners I boken Re-reading Marx, new perspectives after the Critical förlag i Hamburg. Edition finns (bland mycket annat intressant) en grundlig ge - »Det var inget lätt arbete», skriver han i bokens förord: nomgång av Kapitalets tillkomsthistoria av Michael Heinrich. Innehållsmässigt var materialet visserligen till största delen Projektet Kapitalet börjar ta form under 1850 -talet och det genomarbetet, men det var inte språkligt utredigerat. Det manuskript som går under namnet »Grundrisse» är en viktig var avfattat på det språk som Marx i allmänhet använde i pusselbit i förståelsen av hur detta projekt utvecklas. Heinrich sina utkast: nonchalant stil, familjära, ofta saftigt humoris - pekar på hur projektet förändras under tidens gång, hur Marx tiska uttryck och vändningar, engelska och franska teknis - ett flertal gånger ser sig förorsakad att revidera sina stånd - ka termer och ofta hela meningar, till och med sidor på eng - punkter och slutsatser när världen runtomkring honom för - elska. Tankarna är nedskrivna i den form, vari de vid varje ändras, när kriser i samhällsekonomin överbryggas, när nya tillfälle sprungit fram ur författarens huvud. Medan enskil - kriser tillstöter och nya faktorer tillkommer – en sådan ny fak - da partier blev utförligt behandlade, blev vissa andra och tor är exempelvis framväxten av USA som ett nytt ekonomiskt lika viktiga endast skisserade. Det material, som skulle be - centrum. Under den första halvan av 1860 -talet ändrar pro - lysa fakta, var samlat men knappast ordnat och ännu mind - jektet delvis form, bland annat reduceras det tidigare sexvo - re bearbetat. Vid slutet av ett kapitel, i brådskan att komma lymsprojektet till fyra volymer, av vilka tre planeras vara teo - över till nästa, finns ofta endast ett par avhuggna satser, som retiska och en historisk utläggning rörande ekonomisk teori. markerar den ofullbordade utvecklingen. Och slutligen: det 1867 ges band ett av Kapitalet ut och Marx tror sig om att hela nedskrivet med Marx’ välkända handstil, som ofta var snart kunna avsluta del 2 och 3. Arbetet med dessa volymer oläslig, till och med för honom själv. 6 avbryts när Marx börjar förbereda en andra tysk upplaga av

50 • ARBETARHISTORIA 4/2009 del 1 och en fransk första upplaga av samma bok. År 1881 , när Efter murens fall rekonstitueras projektet. En internatio - del 1 planeras komma ut i en tredje upplaga, talar Marx om nell stiftelse, Internationale Marx-Engels-Stiftung (IMES), behovet av att göra en grundlig revidering av innehållet. När bildas. De viktigaste medlemsinstitutionerna utgörs av IISG, denna tredje tyska upplaga väl publiceras 1883 , är Marx död Berlin-Brandenburgische Akademie der Wissenschaften, Rys - och det är Engels som handhar slutredigeringen. Det är även ka statsarkivet för social och politisk historia och Karl-Marx- Engels som ansvarar för utgivningen av den fjärde tyska upp - Haus i Trier. Antalet medarbetare minskas drastiskt, men den lagan 1890 , som, som Heinrich påpekar, fungerade som tysk internationella spridningen blir större. De övertoner av poli - standardupplaga och som grundläggande text för många över - tisk-ideologisk karaktär som tidigare hörts, läggs medvetet till sättningar. Som nämnts ovan är det Engels som även handhar handlingarna. Något brott i utgivningen görs dock inte, de ti - redigeringen av Kapitalet del 2 (som består digare volymerna redigeras inte och utgiv - av material skrivet mellan åren 1868 och ningen fortsätter enligt tidigare planer, 1881 ) och del 3 av samma verk (baserad på även om hela verket nu planeras omfatta material skrivet 1864 –1865 ). Material rö - 114 istället för 165 volymer. rande den planerade fjärde delen saknas Indelningen av verket skiljer sig inte helt. 8 nämnvärt från Rjazanovs och ser ut så här: Engels sätter sina avtryck, han tvingas till Avdelning 1: Verk, artiklar, utkast; Avdel - det, och hans avtryck märks. »I den samti - ning 2: Kapitalet med förarbeten; Avdel - da debatten växer en ökad samstämmig- ning 3: Korrespondens; Avdelning 4: Ex - het fram, framförallt i Tyskland», skriver cerpter, notiser, anteckningar. Ricardo Bellofiore och Roberto Fineschi i förordet till Re-reading Marx : »Marx har Kärnor? huvudsakligen blivit läst genom Engels Till dags dato har knappt hälften av de pla - glasögon. Det är nu möjligt att läsa Marx nerade 114 banden, samtliga med åtföljan - enligt Marx.» 9 de separata appendixband, sett dagens ljus. De redan utkomna banden har i många av - MEGA seenden bidragit till ett fördjupat perspek - Den allra första delen av Marx-Engels- tiv och mer än livliga debatter. Som exem - Gesamtausgabe ges ut 1927 i Frankfurt am Main som ett re - pel kan nämnas publiceringen av de så kallade Parismanu - sultat av ett samarbete mellan Marx-Engels institutet i Mosk - skripten ( 1844 ) i Rjazanovs MEGA -utgivning, en publicering va och Carl Grünbergs Institut für Sozialforschung i Frank - som givit upphov till en lång, ännu pågående debatt, rörande furt. Drivande och utgivare är David Borisovic Rjazanov, chef den unge Marx och den mogne Marx och kopplingarna eller för Marx-Engels institutet sedan dess grundande 1921 . De icke-kopplingarna däremellan. Den aktuella, och ovan nämn - första volymerna innehåller texter som Marx ekonomisk-filo - da, boken Re-reading Marx ger skäl att tro att varje komman - sofiska manuskript från 1844 (»Parismanuskripten»), Den tys - de volym i serien kan ge upphov till ett åtminstone delvis för - ka ideologin, Den heliga familjen och Kritik av den hegelska stats - ändrat forskningsläge. rätten . 1931 drabbas Rjazanov av Stalins utrensningar och ar - Egentligen känns det alldeles överflödigt (det torde knap - resteras; sju år senare avrättas han. Victor Adoratskij ersätter past ha undgått någon) att nämna att Marx och Engels har de - honom som institutets chef och fungerar som sådan till 1938 , batterats mer livligt än de flesta samhällsforskare under de se - då projektet läggs i malpåse. 10 naste 100 –150 åren. De som tagit avstamp i deras tankegång - På 1960 -talet görs ansatser för att återuppta redigeringen ar och forskarmödor och, mer eller mindre självständigt, an - och utgivningen av Marx och Engels verk i DDR och Sovjet. vänt sig av deras verktyg har varit många och betydelsefulla Efter förhandlingar med institutioner i väst, däribland Inter - och många av dem har genererat efterföljare som tagit av - nationella institutet för socialhistoria i Amsterdam (IISG), där stamp i deras tankebanor. 11 huvuddelen av Marx och Engels manuskript funnits sedan Utifrån min begränsade horisont går det att urskilja en del 1930 -talet, släpps ett provband 1972 . Det planeras för 165 vo - kraftkärnor runt vilka diskussionerna och meningsutbytena lymer, alla med separat appendix. rörande Marx och Engels tenderat att röra sig. Den egentliga utgivningen av denna »andra» MEGA , bör - Ett sådant är arvet från och förhållandet till Hegel. jar 1975 med dels ett band ägnat Marx artiklar och utkast etc. Ett annat är förhållandet mellan begreppet »alienation» fram till mars 1843 och dels ett band ägnat Engels och Marx som förekommer i hans skrifter från 1840 -talet och begrep - korrespondens 1837 –1846 (vad gäller de band som rör de bå - pet »fetischism» som gör sin entré i Kapitalet . das korrespondens, bör nämnas att även brev till de båda finns Ett annat är förhållandet till inte bara den samtida politiken med). Året därefter ges Grundrisse -manuskriptet (del 1) ut. och samhällsutvecklingen utan även till den samtida veten -

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 51 RECENSIONER

skapen – och då inte enbart inom ekonomi och samhälle utan alldeles fel när han, väl drastiskt och med lite väl mycket kon - även inom naturvetenskapen. spirationstänk i bagaget, i en nyutkommen biografi över Eng - Här påpekar Regina Roth att Marx »stod på fler skuldror els, anser sig ha upptäckt en trend inom de senaste årens forsk - än vad man tidigare trott» och menar att hans kvantitets- så - ning på området, som försöker separera en etisk och huma - väl som ämnesmässigt vittomfattande läsning vore värt ett när - nistisk Karl Marx från en mekanistisk och vetenskapligt sys - mare studium. 12 MEGA ger goda möjligheter även för studi - tembyggande Friedrich Engels och att det på den sistnämnde er av detta slag, detta då appendixbanden ofta innehåller ut - fallit att ta ansvar för de realsocialistiska staternas utveckling. 16 förliga och kommenterade listor över vad Engels och Marx Marx-Engels-Gesamtausgabe torde kunna rätta ut en del frå - använde sig av för litteratur vid författandet av sina texter. Det - getecken här, utgåvan tillhör, så att säga, även Engels. Att se ta dessutom kompletterat med korta presentationer av perso - vilka glasögon som såg vad och i vilken mån de såg olika – det ner m m som nämns i dessa texter. Till detta kommer så även är onekligen intressant. Det tycks mig dessutom som om band 4:12 som behandlar de bådas privatbibliotek. Nämnas i forskningen tagit ett antal kliv framåt på denna väg, något som detta sammanhang bör naturligtvis Sven-Eric Liedmans Mot - förhoppningsvis kan utläsas av denna artikel. satsernas spel: Friedrich Engels' filosofi och 1800-talets vetenskap , Men det finns så mycket mer att hämta här. För detta är ett som kom i en andra reviderad upplaga 1983 . fortlöpande storverk, väl värt att sjunka ned i (eller in i) och Ytterligare ett annat handlar om »lagbundenhet» – i hur gå runt i. Eller gå vilse i och hitta ut på en alldeles oväntad stor – eller liten – utsträckning talar Marx och Engels om lag - plats. Förkortningen MEGA förefaller mig vara osedvanligt bundna processer? Därmed sammanhörande frågor rörande passande i detta fall. huruvida vi har med en »lära», en »doktrin», att göra icke att HANS LARSSON förglömma. Även så vad gäller anspråk på eventuell »veten - är medarbetare vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek skaplighet» och vad som menas med detta. Och så finns det den där redan antydda problematiken, NOTER – MEGA nämligen den som berör förhållandet mellan de båda, mellan 1 Louis Althusser, Etienne Balibar, Att läsa Kapitalet. Del 2 , Lund 1970, s. 9. Marx och Engels. 2 MEGA 2:13, s. 549. 3 Cit. Tristram Hunt, The frock-coated communist , London 2009, Marx –Engels s. 304. Det har ofta påpekats att Marx aldrig blir färdig. Han reviderar 4 Sven-Eric Liedman, Motsatsernas spel. Del 1 . Lund 1977, s. 57 f sina ståndpunkter, han skriver om, tillför, ändrar, korrigerar; blir 5 MEGA 2:13, s. 550 6 Friedrich Engels, förord till Karl Marx, Kapitalet . Bok 2. Över - aldrig riktigt nöjd. Det tycks mig som om detta framhålls ofta - sättning Ivan Bohman, Lund 1985, s. 5. re nu, efter murens och »realsocialismens» fall; att det tonat 7 Antonio Gramsci, Selections from the prison notebooks . Edited and fram en Marx som är mer heterogen än han någonsin varit ti - translated by Quintin Hoare and Geoffrey Nowell Smith, London digare. Etienne Balibar kan exempelvis påpeka att Marx i hög - 1982, s. 385. re utsträckning än någon annan skribent skrev i det pågående, 8 Michael Heinrich, »Reconstruction or deconstruction?», i Riccardo Bellofiore & Roberto Fineschi (eds.), Re-reading Marx. i kristid, i övergångstid (in the conjuncture) och att detta för - Houndmills 2009, s. 71 ff. hindrade alla fixa slutledningar. Marx blir en filosof som stän - 9 Bellofiore & Roberto Fineschi ( 2009), s. 1. digt börjar om. 13 Det finns ingen doktrin, »det finns endast 10 För en ingående redogörelse för historien rörande denna fragment (och, på andra ställen, analyser, demonstrationer).» 14 första MEGA, se Stalinismus und das Ende der ersten Marx-Engels- »Marx grälar med sin egen skugga och brottas med sina Gesamtausgabe (1931 –1941) . Beiträge zur Marx-Engels-Forschung, Neue Folge, Sonderband 3, Berlin, 2001 . egna spöken», skriver Daniel Bensaïd. Hans tankar, fortsätter 11 Själv funderar jag understundom över hur mina tankar skulle han, är fulla av olösta motsägelser och långtifrån enhetliga. sett ut och vad de skulle ha bestått utav, om jag aldrig någonsin läst Men de är heller inte osammanhängande eller oförståeliga. Lukacs, Luxemburg, Benjamin, Brecht, Gramsci, Guevara, Debord Kärnan i hans forskningsprojekt ger oss fortfarande en posi - … Och Marx och Engels. tion utifrån vilken vi kan kritisera det universum vi lever i och 12 Regina Roth, »Karl Marx’s original manuscripts in the Marx- arbeta för att förändra världen. Det kan inte användas för Engels-Gesamtausgabe (MEGA)», i Bellofiore & Fineschi ( 2009), s. 31 . Även Roth betonar att »Marx’s work was always a work in pro - eklektiska kollage eller hafsiga mediajobb. Det handlar inte gress» och påpekar att »editions of his fragmentary works always om någon doktrin, utan om en teori om praxis som kan läsas present an interpretation, the first originating in Engels as the editor på olika sätt. Dock inte hursomhelst … 15 of Capital. (ibid.) Men Engels då? Engels träffar Marx i början av 1840 -talet 13 Etienne Balibar, The philosophy of Marx , London 2007, s. 6 . och de har ett nära samarbete fram till Marx död. Efter Marx Fransk utgåva 1993. 14 ibid., s. 117 död är det Engels som tar över det roder som Marx tvingats 15 Daniel Bensaïd, Marx for our times , London 2002, s. 2 . släppa. Ändå förefaller det mig som om Engels kopplats bort Fransk utgåva 1995. och hamnat på ett stickspår. Tristram Hunt kanske inte har 16 Hunt ( 2009), s. 5.

52 • ARBETARHISTORIA 4/2009 AR BETARHIST ORI A

A Beställ gamla nummer I

R av Arbetarhistoria på wwwO .arbetarhistoria.se/kop/ T ARB ETARHIST ORI A T.o.m. nr 100: 15 kr #3/2009 [131]

S Jubileumsnumret 101 –102 (Klass i rörelse): 150 kr I Fr.o.m. nr 103: enkelnummer 75 kr, dubbel-

Internationell solidaritet: Vietnam- H desertörerna – Internationella arbetarhjälpen – Lilla polemiken. nummer 130 kr Till sist: spelet om storstrejken.

R Nr 131 (2009:3): Internationell solidaritet AR BETARHIST ORI A meddelande från arbetarrörelsens arkiv och bibliotek [ 120] 4 | 2006 Nr 129 –130 (2009:1 –2): Sverige och USA

I A I I Nr 127 –128 (2008:3 –4): Att tänka om klass I I I I I I I I I I Nr 126 (2008:2): Facket och globaliseringen T Nr 125 (2008:1): Bruno Kreisky och Sverige

E Nr 124 (2007:4): Arbetarrörelsen och konsten SOLIDARITET MED SOLIDARNOSC Nr 122 –123 (2007:2 –3): Arbetarhistoria i världen B Nr 121 (2007:1): Arbetskraftsinvandring

R Nr 120 (2006:4): Sverige och demokratirörelsen i Polen kring 1980 A

ARBETARHISTORIA NR 132 ÅRGÅNG 33 Utges av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek med fyra nummer per år. Redaktion: Silke Neunsinger (ansvarig utgi - vare), Lars Gogman, Ulf Jönson, Lucy Viedma, Leif Zetterberg (grafisk form). Adress: Arbetarhistoria, Box 1124, 111 81 Stockholm. E-post: [email protected] Hemsida: www.arbetarhistoria.se Prenumeration 2009: 250 kr inom Sverige, 320 kr inom Europa och 360 kr i resten av världen. Prenumerationsavgift sätts in på plusgiro 55 75 94-9. Lös - nummer 75 kr, dubbelnummer 130 kr plus porto). Priser inkl. moms (6%). Tryck: GTC Print AB, Luleå 2009. Inlagan är tryckt på 130 g och omslaget på 170 g Munken Lynx. ISSN : 0281-7446. Manuskript skickas till redaktionen som e-post. Författaren har copyright, men tidskriftens innehåll får ej kopieras utan redaktionens medgivande. För insänt, ej beställt, material ansvaras ej. Arbetarhistoria indexeras i Artikelsök. Om inget annat anges , ingår använda illustrationer i ARAB:s samlingar. I vissa fall, då ARAB inte har rättigheterna till i tidskriften använda fotografier eller teckningar, har redaktionen inte lyckats hitta adresser till fotografer eller deras efterlevande som ska ha betalt enligt taxa. I sådana fall ber vi berörd rättighetsinnehavare kontakta redaktionen.

ARBETARHISTORIA 4/2009 • 53 RECENSIONER

Pionjärarbete om folkrörelseföretag

Carina Gråbacke, När folket tog semester. Studier pet folkrörelseföretag i relation till Reso. Reso var ett av Reso 1937 –77 . Lund 2008, 403 s. bolag där funktionärer utgjorde ägarna och investe - ringar ofta gjordes utifrån principen att bränder mås - För några årtionden sedan var folkrö - te släckas. Under det första kvartsseklet relseföretagen en viktig del av det svens - i Resos historia var Ivan Ohlson en cen - ka samhällslivet. Det välkända uttrycket tral entreprenörsgestalt i ett arbetarrö - att folkrörelseföretagen präglade tillva - relseägt bolag. Gråbacke tar upp fyra ron från vaggan till graven illustrerade områden där Reso kan sägas ha gjort många människors vardag och folkrö - nydanande insatser. Tågresorna till relseföretagens betydelse. Ett av dessa världsutställningen i Paris 1937 , semes - bolags historia, RESO, har nu nedteck - terhotellen under 1940- och 1950 -ta - nats av ekonom-historikern Carina Grå - len, bygdesemesterverksamheten och backe, verksam vid ekonomisk-historis - utlandsexpansionen via den även idag ka institutionen, Göteborgs universitet. omdebatterade anläggningen Riva del Gråbacke har genom sitt stora och väl Sole i Italien. Gråbacke diskuterar även genomförda arbete belyst RESO inte ingående de motsättningar och de kom - enbart ur ett folkrörelseperspektiv. RESO:s historia plicerade turerna kring Resos engagemang i de studeras även ur ett entreprenörsperspektiv. mycket lönsamma resorna till Spanien och den allt - Gråbacke tar oss med på en resa som inte enbart mer politiskt brännbara debatten kring turistbojkott belyser företagets utveckling från mellankrigstidens av Franco-regimen. Här illustreras tänkvärt dilem - pionjärår till nedgångsfasen. Vi får även utblickar mat för ett reseföretag där ägarnas uppfattning dis - mot de ändrade semestervanorna, synen på ledighe - tanseras från företagsledningens strategi. ten och den nya värld som öppnade sig efter det an - Gråbacke har med sitt pionjärarbete gjort en ge - dra världskriget i och med charterflygets framväxt. digen och välskriven forskarinsats på ett länge efter - Förutom en levande skildring av den framväxande satt område. Genom att kombinera företagshistoria turismindustrin och RESO:s situation ges en väldo - med folkrörelsehistoria så visar författaren överty - kumenterad inblick i relationerna mellan folkrörel - gande vilka möjligheter en sådan syntes kan ge. Bo - seföretagen och rörelsen. Reso kan sägas ha varit ett ken har stora möjligheter att nå en publik långt utan - folkrörelseföretag – i sig en omdiskuterad term som för forskarkollegorna genom sin förmåga att skriva Gråbacke reflekterar kring – men inte någon ut - både akademiskt stringent och samtidigt medryck - präglad kooperativ rörelse. De arbetarrörelseägda ande. Tyvärr saknar boken ett index. företagen brukar beteckna en bred flora av verk - JAN OTTOSSON samheter inom bland annat konsument- och bo - är verksam vid institutionen för ekonomisk historia, stadskooperation, men definitionerna är komplexa, Umeå universitet vilket noteras i boken. Arbetarrörelsens värderingar satte sin prägel på vissa delar av verksamheten, men å andra sidan var Resos grundare Ivan Ohlsson en utpräglad en - treprenör inom rörelsens ramar med flera nytän - kande projekt som sjösattes under hans ledning. Samtidigt präglades Reso av en kluvenhet mellan olika moraluppfattningar, tillika varierande värde - ringar kring semesterns syfte och om folk skulle få åka på semester vart de ville och ägna sig åt lätt - sinniga förlustelser eller om de skulle ägna sig åt bildningsaktiviteter. Gråbacke drar slutsatsen att Reso inte kan sägas ha varit ett renodlat konsumentkoopera - tivt bolag. Samtidigt problematiseras också begrep - Teckning ur ett prospekt för Riva del Sole 1962.

54 • ARBETARHISTORIA 4/2009 ARBETARHISTORIA 4/2009 • 55 Porto B betalt Avsändare Arbetarrörelsens arkiv Box 1124 111 81 Stockholm

Arbetarrörelsens röster finns nu i digital form

»Det svenska samhället är ännu icke det goda folk - hemmet. Här råder visserligen en formell likhet, lik - heten i politiska rättigheter, men socialt sett består ännu klassamhället och ekonomiskt råder fåtalets diktatur.» PER ALBIN HANSSON, FOLKHEMSTALET, 1928

»Jag menar icke att frigörelsen ska vara en kvinnosak, lika lite som den skulle vara en mansfråga, den är en mänsklighetsfråga…» ELISE OTTESEN-JENSEN, SAC:S KONGRESS 1950

»Jag känner en viss stolthet över att jag for dit och den kan de aldrig ta bort från mig. Bara för att jag, jag visste att Spanien behövde mig och hela arbetar-klas - sen behövde mig.» SVEN-GUNNAR LARSSON, SPANIENFRIVILLIG,1985

6124 timmar, 10 843 ljudfiler, 34 arkiv och samlingar. Välkomna att lyssna!

Foto: Kalle Lajala