Jobbkongressen 2009

Verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse 2005–2006 Verksamhetsberättelse 2005–2006 Verksamhets berättelse socialdemokraterna.se 2005–2006

JOBB KONGRESSEN28okt–1 nov 2009 Jobbkongressen 2009 Verksamhetsberättelse och Ekonomisk berättelse 2005–2006 Socialdemokratiska partistyrelsen överlämnar härmed till partiets 36e ordinarie kongress, den 28 oktober – 1 november 2009, i stadgeenlig ordning verksamhetsberättelse samt ekonomisk berättelse för åren 2005 och 2006.

innehåll Verksamheten 2005 ...... 2 Ekonomisk berättelse 2005 ...... 73 Verksamheten 2006 ...... 123 Ekonomisk berättelse 2006 ...... 201 Verksamhetsberättelse 2005 inn ehåll Verksamhetsåret 2005 – en sammanfattning...... 4

Partiets verksamhet i siffror...... 8 Medlemsutveckling...... 8 Medlemskåren fördelad på kön och ålder...... 8 Studier ...... 9 Opinion...... 9 Personal...... 9

Partiets kommunikationsverksamhet...... 10 Utåtriktade kommunikationsinsatser...... 10 Utåtriktade medieinsatser...... 10 Intern kommunikation...... 12 Konferenser med partidistriktens ordförande...... 12 Kommunkonferens...... 12 Intranätet...... 12

Partiets organisatoriska verksamhet...... 13 Medlemsutveckling...... 13 Organisationsöversyn 2005...... 14 Studier och kompetensutveckling...... 14 EU och Europaverksamheten...... 14 Partidistrikten...... 15 Kommun- och landstingsverksamhet...... 16 Facklig-politisk verksamhet...... 16 Första maj...... 17 Integrationsverksamhet...... 17 Verksamhet mot främlingsfientlighet och rasism...... 17 Kyrkovalet...... 18 Kampfonden...... 18 Tankesmedjan...... 18 Sverigeturnén...... 18 Debatter med moderaterna...... 18

Medlemskapets värde, medlemsinflytande...... 18 Aktuellt i Partiet...... 18 Rådslag...... 18 Kongress 2005...... 19

Sidoorganisationer och nätverk...... 20 S-kvinnor...... 20 Broderskap...... 20 SSU ...... 21 Studentförbundet...... 22 Nätverksarbete...... 22 Partiets internationella verksamhet...... 23 Nytt internationellt program...... 23 Anna Lindh-seminariet...... 23 Frågor av särskild vikt...... 23 Socialistinternationalen...... 23 Europafrågor...... 23 SAMAK...... 24 Demokratistöd genom partier...... 24 Partidistriktens internationella verksamhet...... 25

Partiets företagsengagemang och fonder...... 25 Partiets företagsengagemang...... 25 Partiets fonder...... 27 Ekonomisk redovisning...... 27

Partiledning...... 27 Verkställande utskott...... 27 Partistyrelse...... 28 Revisorer...... 29 Förtroenderåd...... 29 Programkommission...... 29 Uteslutningskommission...... 30 Partistyrelsens arbetsgrupper...... 30

Partiexpeditionen...... 33 Ledning...... 33 Ledningsgrupp...... 33 Avdelningar...... 33 Personalarbete och kompetensutveckling...... 35 Jämställdhet och mångfald...... 36 Kommittén för funktionärernas vidareutbildning och trygghet...... 36

Verksamhet i socialdemokratiska grupper...... 36 Riksdagsguppen...... 36 Kyrkomötesgruppen...... 54 Europaparlamentsgruppen...... 55

Bilagor...... 59 Bilaga 1 – Nationell representation...... 59 Bilaga 2 – Internationell representation...... 62 Bilaga 3 – Fasta och tillfälliga arbetsgrupper samt kommittéer...... 67 Verksamhetsåret 2005 – en sammanfattning Januari Flodvågskatastrofen i Sydostasien lade sig som en skugga över inledningen av det nya året. Även stormen Gudrun, som härjade 8–9 januari i södra Sverige och ställde 300 000 hushåll utan el, präglade den politiska debatten. Värdet av den stormfällda skogen beräknas till 24 miljarder kronor. I Irak hölls de första demokratiska valen efter Saddam Husseins fall, då ett övergångsparlament valdes. Bland de politiska beslut som trädde i kraft den 1 januari fanns avskaffandet av arvs- och gåvoskatten. I efterhand beslutade den socialdemokratiska regeringen att ändringen skulle börja gälla redan från mitten av december 2004, för att på så sätt ta hänsyn till dem som drabbats av katastrofen i Sydostasien. Bland de övriga förändringar som trädde i kraft vid årsskiftet fanns: • Mitthögskolan blev universitet. • Nationaldagen den 6 juni blev från och med 2005 allmän helgdag. • Arbetsgivare fick ett medfinansieringsansvar på 15 procent av kostnaden för sjukskrivningar . Arbetsgivaren ska stimuleras till ökat ansvar för arbetsmiljö och hälsa. • Bostadstillägget för pensionärer över 65 år höjdes. • En skatteväxling infördes som innebar å ena sidan skattesänkningar, bland annat sänkt inkomstskatt och höjt grundavdrag, och å andra sidan skattehöjningar, bland annat höjd bensin- och dieselskatt och höjd fordonskatt. • En ny lag om handel med utsläppsrätter trädde i kraft och ersatte lagen om koldioxidutsläpp.

Februari Socialdemokraternas kommunkonferens hölls i Folkets Hus i Stockholm den 4–5 februari 2005. Kommunkonferensen samlade 700 förtroendevalda från kommuner och landsting i hela Sverige. Bland talarna fanns Göran Persson, Marita Ulvskog och Bosse Ringholm. Den 16 februari trädde Kyotoavtalet i kraft, vilket var en framgång för socialdemokraterna som drivit på för att få fram ett godkänt klimatavtal. I början av februari kunde lokalerna i partiets fastighet Sveavägen 68 återinvigas efter en omfattande renovering av framför allt bottenvåningen

Mars Den 8 mars tog Marita Ulvskog initiativ till det feministiska nätverket Feministas. Nätverket startade samtidigt en egen hemsida och en e-postlista för debatt. Under året genomfördes seminarier, auktioner och andra aktiviteter. I slutet av mars presenterade den socialdemokratiska regeringen propositionen Förstärkning av studiestödet, som bland annat innehöll ett tilläggsbidrag i studiemedelssystemet för studerande med barn.

April Från och med den 1 april stärktes skyddet mot sexuella kränkningar i en ny sexualbrottslag. La- gen innebar en vidare syn på vad som anses vara ett våldtäktsbrott, en strängare syn på sexuella övergrepp mot barn samt en längre preskriptionstid för sexualbrott mot barn. Den 4 april bildades föreningen Feministiskt initiativ med Gudrun Schyman i spetsen. De deklarerade sin avsikt att ställa upp i riksdagsvalet. Den 14 april presenterade den socialdemokratiska regeringen sin vårbudget. Propositionen

4 visade en stark tillväxt för 2005, fortsatt låg inflation, låga räntor och god reallöneutv eckling. Budgeten innehöll ett sysselsättningspaket med över 22 600 jobb eller utbildningsplatser hösten 2005. Bland satsningarna fanns: • en miljard kronor för arbete till långtidsarbetslösa • höjt tak för lönebidrag • fler platser i kvalificerad yrkesutbildning (KY) • ökad utbildning i bristyrken och kompletterande utbildning för invandrare.

Vårpropositionen innehöll även åtgärder för att stödja dem som drabbats av flodvågskatastr ofen i Sydostasien och stormen Gudrun i Sydsverige. De två sista veckorna i april var kampanjveckor i partiet. Vårpropositionen presenterades vid många möten runt om i landet och genom spridning av tryckt informationsmaterial. Under april avslutades också rådslagen inför kongressen i vilka medlemmar och partiorganisationer hade yttrat sig över förslag på sju olika områden.

Maj Socialdemokraterna och LO firade Första maj under huvudparollen Trygghet och solidaritet. Över hela landet anordnades traditionsenligt demonstrationer och möten. I Frankrike röstade en majoritet av befolkningen nej till förslaget till ny EU-konstitution. Därmed sköts frågan om en ny konstitution på framtiden; någon folkomröstning är inte aktuell i Sverige. Under maj genomfördes en serie debatter mellan kända företrädare för socialdemokraterna och moderaterna, där skiljelinjerna mellan partierna framgick tydligt. I den TV-sända debatten mellan partiledarna kunde Fredrik Reinfeldt inte svara på frågan hur det blir fler jobb av sänkt a-kassa.

Juni Rökförbud på krogar och restauranger infördes från 1 juni. Den 16 juni arrangerade delar av fackföreningsrörelsen en manifestation för kollektivavtalen och för att påminna om den så kallade Vaxholmskonflikten. Talare var bland annat arbetslivsminister Hans Karlsson.

Juli Den 1 juli trädde flera viktiga lagändringar i kraft: • Ändringar i ekobrottslagstiftningen innebar bland annat att straffskalorna för grovt bokfö- ringsbrott och ringa bokföringsbrott skärptes. • Skyddet mot könsdiskriminering utvidgades, genom att det blev arbetsgivarens sak att bevisa att ingen diskriminering ägt rum. • Medbestämmandelagen stärktes genom att MBL-information blir obligatorisk också på arbetsplatser där det inte finns kollektivavtal. • Lesbiska par fick samma rätt till provrörsbefruktning med donerad sperma som heterosexuella.

Den 3–9 juli genomfördes Almedalsveckan. Talare för socialdemokraterna var Marita Ulvskog som framträdde under onsdagen. Socialdemokraternas ekonomiska seminarium ägde rum på tisdagen och hade titeln: Bridges over troubled waters? Hur möter vi de globala utmaningarna? Medverkade gjorde bland annat Pär Nuder och Storbritanniens finansminister Gordon Brown. Den 21 juli gick näringsminister Thomas Östros till attack mot Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström. I en debattartikel i Svenska Dagbladet anklagade Thomas Östros Svenskt Näringsliv

5 för att driva kampanj mot den svenska modellen och kollektivavtalen. Urban Bäckström svarade med att han tycker det är legitimt att Svenskt Näringsliv bidragit till att svenska regler prövas av EG-domstolen, så att rättsläget klarnar.

Augusti Den 30–31 augusti träffades högeralliansen hemma hos kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund i Bankeryd. Då hade det gått exakt ett år sedan Allians för Sverige skapades i Högfors. I Bankeryd skrev högeralliansen fast sig vid att de vill sänka ersättningen i a-kassan, förändra beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), införa skattesänkningar , göra medlemskap i a-kassan obligatoriskt, slopa avdraget för fackföreningsavgiften samt privatisera trafikförsäkringen. Bankerydsmötet blev därmed startskottet för socialdemokraternas granskning av högeralliansens sakpolitik inför valet 2006. Den 30 augusti–1 september, samlades landets alla partiombudsmän till en gemensam kon ferens i Gävle med temat Idébärare för valseger. Ett av huvudämnena var partiets valstrategi och hur den ska förverkligas i praktiken. Vid konferensen medverkade partiordföranden och partisekreteraren med varsitt tal.

September Den 10 september sammanträdde partiets förtroenderåd. Vid sammanträdet behandlades förslaget till internationellt program – En rättvis värld är möjlig. Den 18 september ägde kyrkovalet rum. Socialdemokraterna drev framför allt frågan om ett stopp för kvinnoprästmotståndet. Valresultatet innebar att socialdemokraterna tappade tre mandat men kvarstod som den största gruppen i kyrkomötet. Den 20 september presenterade den socialdemokratiska regeringen statsbudgeten för 2006. Budgeten innehöll ett brett tvåårigt sysselsättningspaket med sammanlagt 55 000 jobb, utbild nings- eller praktikplatser. Bland åtgärderna fanns sänkt arbetsgivaravgift för soloföretagar e som gör sin första anställning, stöd till forskning i småföretag, 13 000 fler platser i arbetsmarknads- programmen, 20 000 plusjobb för kvalitetslyft i offentlig sektor, 10 000 utbildningsvikariat inom sjukvården och äldreomsorgen samt 17 500 fler högskoleplatser. Budgeten innehöll också en särskild överenskommelse mellan socialdemokraterna, vänster partiet och miljöpartiet om att införa en tillfällig asyllag för att lösa frågan om de apatiska flyktingbarnen.

Oktober Den 3 oktober deklarerade Junilistan med Nils Lundgren i spetsen sin avsikt att ställa upp i riksdagsvalet. Socialdemokraterna genomförde sin 35:e ordinarie partikongress i Malmö 29 oktober–3 november. Nya politiska riktlinjer antogs av kongressen. Kongressen beslutade också att anta ett internationellt program – En rättvis värld är möjlig. Bland kongressens beslut märktes: • Full sysselsättning är socialdemokraternas mål. • Taket i a-kassan ska höjas under nästa mandatperiod. • Antalet otrygga anställningsformer måste minska. • Ett fortsatt kvalitetsarbete ska ske i skolan och förskolan. • Målet är att hälften av ungdomarna ska ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. • Målet för svensk forskning är att de offentliga resurser som satsas på forskning ska uppgå till en procent av BNP årligen. • En ny tandvårdsförsäkring ska införas, som stärker den förebyggande tandvården och som ger ett skydd mot höga kostnader.

6 • Uttaget av föräldraförsäkringen ska bli mer jämställt. • En nationell handlingsplan för att utveckla äldreomsorgen ska tas fram. • Oljeberoendet ska brytas; målet är att bryta beroendet av fossila bränslen till 2020. • Sverige ska driva på för ett nytt klimatavtal när Kyotoprotokollet löper ut 2012.

N ovember En nationell vårdgaranti infördes från den 1 november. Alla patienter som fått besked av läkare om att man ska genomgå en behandling ska inte behöva vänta längre än 3 månader.

December Den 3 december bildades ett nationellt sjukvårdsparti av lokala och regionala sjukvårdspartier runt om i landet. En höjning av barnbidraget med 100 kronor och en utökning av barntillägget redan från andra barnet trädde i kraft.

7 Partiets verksamhet i siffror

Medlemsutveckling Partiets medlemsantal minskade under året med 11 537 medlemmar. I tabellen nedan redovisas ett antal nyckeltal för medlemsutvecklingen under de senaste fem åren.

2001 2002 2003 2004 2005 Antal medlemmar 152 118 152 402 143 571 136 335 124 798 Antal nya medlemmar 8 149 15 318 5 158 8 092 6 497 Antal utträden 12264 15034 13989 15328 18034 Nettoförändring –4 115 284 –8 831 –7 236 –11 537 Andel utträden, procent 7,5 9,0 8,9 10,1 12,6 Organisationsgrad,* procent 7,2 7,2 6,8 6,5 5,9

*) Med begreppet organisationsgrad avses andelen partimedlemmar relaterat till antalet socialdemokratiskt röstande i riksdagsvalet 2002.

Medlemskåren fördelad på kön och ålder I diagrammet nedan visas fördelningen mellan män och kvinnor 1997–2005. Man kan se att partiet den 31 december 2005 hade flest män i medlemskåren – 73 219 mot 51 579 kvinnor. När det gäller åldersfördelningen i medlemskåren är de flesta medlemmarna (46,3 procent) 61–99 år och andelen medlemmar 0–25 år är 2,9 procent (mars 2006).

Antal kvinnor - män 1997 -2005

120000

100000

80000

60000

40000

20000

0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005

kv män

Åldersfördelning mars 2006

50,0

40,0

30,0

20,0

10,0

0,0

0-25 år 26-30 år 31-40 år 41-50 år 51-60 år 61-99 år Okänd

8 Studier ABFs statistik för partiets studieverksamhet år 2005 visar en ökning vad gäller deltagarantal och studietimmar på ca 10 %. Sammanlagt har 10 221 medlemmar deltagit i till ABF registrerad studieverksamhet år 2005, och antal studietimmar var 23 059. Motsvarande uppgifter för år 2005 var 9 296 deltagare, och 21 717 studietimmar. Under året har studieverksamheten koncentrerats kring insatser för att stödja den grundläg- gande medlemsutbildningen, samt valstudier. ”Idébärare för valseger” är samlingsnamnet för valstudiematerialet och del ett ”Vi formar politiken”, kom som utlovat ett halvår tidigare än materialen gjort de två senaste valen. Tanken har varit att skapa tidig, utåtriktad aktivitet och att deltagarna ska känna delaktighet i processen kring att forma den lokala politiken. Materialet lanserades på Bommersvik i augusti på en central valstudieupptakt. Under hösten fortsatte arbetet med att ta fram del två ”Vi bygger organisationen”.

Opinion De opinionsundersökningar som har störst tillförlitlighet är SCBs partisympatiunder sökningar , eftersom dessa har fler respondenter och mindre bortfall än andra. Under 2005 ökade stödet för socialdemokraterna i SCBs mätningar från 34,7 procent i maj till 37,1 procent i november (felmarginal 1,3 respektive 1,4 procentenheter).

Personal Den 31 december 2005 var 59 personer anställda på partiexpeditionen i tjänst – 28 kontorister och tjänstemän (17 kvinnor och 9 män), 27 funktionärer (13 kvinnor och 14 män) samt 4 avdel ningschefer (3 kvinnor och 1 man). Medelåldern var 38 år bland de kvinnliga funktionärerna och 44 år bland de manliga. Inom gruppen kontorister och tjänstemän var medelåldern 50 år för kvinnor och 40 år för män. Vid beräkningen av fördelningen av lön mellan kvinnor och män inom varje yrkesroll har avtalad månadslön använts. Angiven siffra avser den procentuella andelen av den totala lönen för angiven grupp.

Funktionärer Tjänstemän Kontorister Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Antal 48,1% 51,9% 70,8% 29,2% 50% 50% Lön 46,2% 53,8% 70,7% 29,3% 50,9% 49,1%

Partiexpeditionens sjukfrånvaro under perioden 05-01-01–05-12-31. Beräkningen har gjorts utifrån de timmar samtliga anställda vid partiexpeditionen skulle ha arbetat om de inte varit frånvarande på grund av sjukdom.

2005 2004 Total sjukfrånvaro 2,96% 1,99%

Sjukfrånvaro för män 2,13% 2,03% Sjukfrånvaro för kvinnor 3,47% 1,97%

Alla anställda –29 år 0,86% 2,40% Alla anställda 30–49 år 2,55% 2,43% Alla anställda 50– 4,22% 1,02% Långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) i procent av total sjukfrånvaro 1,76% 0,47%

9 Partiets kommunikationsverksamhet Utåtriktade kommunikationsinsatser Temaveckor under våren Vårens kampanjaktiviteter 2005 ägde rum mellan den 18 april och 1 maj. De genomfördes i nära samarbete med LO och fackförbunden som en inledande offensiv kring två teman – Seniorkraft – Ja tack! och Trygghet på jobbet. Bland aktiviteterna fanns en central seniorturné som var ett viktigt inslag för att nå de äldre. Turnén innehöll medverkan av Ingvar Carlsson och Bertil Jonsson, samtal med äldre, direktbrev från Göran Persson till personer som skulle fylla eller hade fyllt 65 år under året, annonsering, brev till alla partimedlemmar från Marita Ulvskog samt seminarier kring jobbtemat. Medlems- värvning var ett viktigt inslag i alla aktiviteter.

Temaveckor under hösten Höstens kampanjperiod på temat Alla ska med. Så enkelt är det inleddes vecka 42 med annonser på upplysta utetavlor i Sveriges 20 största orter. Under vecka 43 följde annonsering i dags- och kvällspress, fackliga tidningar samt fackpress. Kampanjen avslutades med annonsering på utetavlor i Malmö under kongressveckan (vecka 44). Mellan den 31 oktober och den 13 november genomfördes en höstoffensiv, där syftet var att nå väljarna i halvtid och berätta om partiets politik på några prioriterade områden under huvudtemat Rättvisa. De frågor som dominerade var en rättvis hälso- och sjukvårdspolitik samt hur fler ska komma i arbete. Flera partidistrikt bedrev egna sjukvårdskampanjer under perioden. Den 2 november genomfördes en aktivitetsdag tillsammans med de fackliga organisatio ner na med arbetsplatsbesök, öppna möten och seminarier samt torgmöten över hela landet. I några partidistrikt genomfördes aktiviteterna med statsrådsmedverkan. Mellan den 14 november och den 27 november var målet att kongressombuden skulle möta så många som möjligt genom bland annat dörrknackning. Dessutom anordnades mötesaktiviteter på torg och arbetsplatser. Som en uppföljning av partikongressen genomfördes en kampanj på kongresstemat Alla ska med. Så enkelt är det. Den huvudsakliga aktiviteten var möten med kongressombuden.

Utåtriktade medieinsatser Presstjänstens mål Presstjänmål är att partiets politik och företrädare skildras på ett intresseväckande och korrekt sätt. Presstjänsten ska bidra till en valseger 2006 genom att väljarna via media får en så bra bild som möjligt av socialdemokratisk politik och dess företrädare under mandatperioden. Genom arbetet ska engagemang väckas för partiets politik, politiska skillnader tydliggöras och värderingar i politiken påvisas. Presstjänsten ska bidra till att öka antalet medlemmar i partiet genom att tydligt föra ut partiets politiska budskap och lyfta fram goda exempel på partiaktiviteter.

Presstjänstens verksamhet Presstjänsten har inför och under det gångna årets olika aktiviteter och evenemang aktivt arbetat för att väcka medias intresse och därmed nå ut till väljarna med god information om partiets politik samt synliggöra effekterna av borgerlighetens olika förslag. Arbetet har bedrivits genom direkta kontakter med media, utskick av pressmaterial och pressmeddelanden samt arrangemang av presskonferenser och seminarier. En ny arbetsform har introducerats – att till media snabbt

10 replikera felaktigheter från våra politiska motståndare via sms. Det har varit uppskattat och framgångsrikt. Därutöver har avdelningens krishanteringsförmåga utvecklats och förbättrats. Presstjänsten har medverkat i interna utbildningar för förtroendevalda i partiet. Medverkan har skett såväl genom utarbetande av studiematerial som personligt deltagande i utbildning. Presstjänsten och kommunikationsavdelningen har löpande, varje vardagsmorgon, lett telefon konferenser med riksdagsgruppen, Regeringskansliet och representanter för Europaparla mentet, där dagens viktigaste nyheter i tidningar och etermedia sammanställts. Presschef och pressekreterare har deltagit vid möten och överläggningar med Regeringskansliets pressekreterare. Pressche- fen har också varje vecka deltagit i och lett kommunikationsplaneringsmöten tillsammans med representanter från LO, Regeringskansliet, partiexpeditionen och riksdagsgruppen. Syftet har varit samordna utåtriktade medieinsatser och skapa långsiktighet i den politiska kommunikationen. En rad aktiviteter under året har föranlett utåtriktade insatser från presstjänsten, varav de viktigaste har varit vårbudgeten, Första maj, Gotlandsveckan, Björkvik, kyrkovalet samt partikongressen.

Medieanalyser Under 2005 har tre externa medieanalyser genomförts – om statsrådens regionala mediebild, en fördjupad kartläggning om regionala media samt en analys om insändarplats i riks- och regional press. Utöver det har presstjänsten genomfört löpande medieanalyser och fördjupande analyser vid större arrangemang. Bakom beslutet att minska på antalet externt beställda medieanalyser ligger – förutom den ekonomiska aspekten – att presstjänsten i större utsträckning vill genomföra analyser som kan värderas mot uppförda strategi- och kommunikationsplaner: Har man i media uppnått det som förhand varit bestämt som partiets dagordning? Av 2005 års utåtriktade medieinsatser har särskilt vårbudgeten, Almedalsveckan och parti kongressen uppnått utpekad målsättning. Exempelvis blev SSU, trots små ekonomiska resurser, mest omskrivna påtryckare i media under Almedalsveckan, före Svenskt Näringsliv och därefter TCO. Mest omskrivna parti blev socialdemokraterna, före moderaterna och kristdemokraterna.

H emsidan I snitt hade www.socialdemokraterna.se drygt 17 000 besök per vecka, att jämföra med ett snitt på drygt 11 000 året dessförinnan. Kongressveckan toppade med nästan 34 000 besök. Från januari till december kom det in 1 077 medlemsanmälningar via hemsidan. Några nedslag 2005: • Webbplatsen har blivit snabbare och under året infördes en ny, effektiv sökmotor. • Rådslagen inför kongressen presenterades med nedladdningsbart material, chattar samt webb- tv-intervjuer med de råslagsansvariga. • Under våren startades en webbplats för nätverket Feministas. På ordinarie webbplats infördes en egen kategori till projektet Hälsolyftet samt till kampanjen Seniorkraft. • Sedan augusti har Ylva Johansson en egen avdelning på www.socialdemokraterna.se – Sagt och gjort med Ylva. • Under kongressen sändes direkt på webben från kongress och presskonferenser. Det fanns en kongressblogg med 9 000 visningar, där partiföreträdare gjorde inlägg. • Under året har tre chattar genomförts med olika företrädare om vårbudgeten, höstbudgeten och kollektivavtalet. • På webb-tv-sidan har partiets företrädare presenterats, bland annat genom intervjuer med riksdagsledamöter och Europaparlamentariker. Filmer har visats från möten och seminarier, riksdagsgruppens vår- och höstupptakt, debattserien mot moderaterna, Göran Perssons tradi-

11 tionella tal i Björkvik samt Gotlandsveckan. Dessutom dokumen terades kommunkonferensen med texter, fotografier och webbfilm. • En talarförmedling på webben startade, vilken gör det enklare att boka företrädare. • Under hösten påbörjades ett projekt att ta fram en ny webbplats. Syftet är att behålla och förstärka den höga kvalitet och struktur som i dag finns på webbplatsen.

I ntern kommunikation 26-mannadelegationen Under 2005 genomfördes sex ordinarie överläggningar med 26-mannadelegationen, varav två tillsammans med partidistriktens ordförande. Vid överläggningarna diskuterades valet 2006, valkretssekreterarnas roll, partikongressen, EU-frågor, det politiska läget med mera. Under året dessutom genomfördes två telefonkonferenser i anslutning till vår- och höst budgetarna. Huvuddelen av övrig kommunikation mellan partiexpeditionen och 26-manna delegationen har skett via SAPnet, där 26-manna har en egen ikon.

Övriga ombudsmannakonferenser En ombudsmannakonferens har genomförts för samtliga anställda ombudsmän i arbetare kommuner, partidistrikt och partiet centralt samt valkretssekreterare, politiska sekreterare och handläggare på länssekretariatet från riksdagsgruppens kansli. Vid konferensen behandlades bland annat strategins grunder, opinionsundersökningar, budskap, målgrupper, politisk profil, politiska motståndare samt medlemsvärvning. Partiordförande Göran Persson deltog under punkten Det politiska läget.

Konferenser med partidistriktens ordförande Tre överläggningar har genomförts med partidistriktens ordförande under året, där bland annat det politiska läget samt frågor inför kongressen har diskuterats. Två av överläggningarna genom- fördes tillsammans med försteombudsmännen.

Kommunkonferens Kommunkonferensen den 4–5 februari var planerad till Växjö, men pga. stormen Gudrun (ho- tellrummen behövdes till reparatörer av olika slag) flyttades den till Folkets Hus i Stockholm. Syftet med konferensen var att ge partiets ledande företrädare möjlighet till dialog, erfarenhets utbyte och avstämning. En viktig uppgift var att hitta en gemensam verklighetsbeskrivning över tillståndet i kommuner och landsting. Cirka 700 personer deltog vid konferensen.

I ntranätet Under våren startades ett projekt med målet att förse hela partiet med ett gemensamt intranät. Strax efter sommaren var det nya webbaserade intranätet klart för användning för partistyrelsens personal. Senare under året har personalen vid arbetarekommuner , partidistrikt, riksdagsgruppens kansli, Regeringskansliets politiskt anställda och Europakansliets personal fått tillträde till intranätet. Avsikten är att under valåret släppa in ytterligare grupper, för att så småningom ha ett intranät för alla partiets medlemmar.

12 Partiets organisatoriska verksamhet

Medlemsutveckling Det övergripande målet för medlemsvärvningen har varit att socialdemokraterna ska öka medlems- mässigt och att alla partidistrikt ska göra detsamma. Detta mål har inte uppfyllts. Medlemsantal har minskat från 136 335 medlemmar till 124 798. Ett partidistrikt, Götebrogs, har dock ökat medlemsmässigt. Mycket arbete har lagts ner på att partiet ska öka sitt medlemsantal. Några nedslag 2005: • Medlemsvärvartävling, steg två. År 2003 startade partiexpeditionen en medlemsvärvartävling som löper i tre år. På partikongressen i Malmö delades priset ut till Stockholms län, som fick 50 000 kronor till en valfri utbildning. Till kongressen bjöds dessutom partidistriktens bästa medlemsvärvare in, vilka fick blommor och ett stort tack av Göran Persson, Marita Ulvskog och Håkan Juholt. De fick även gå på ett seminarium om medlemsvärvning samt delta på kongressfesten. • Medel till lokala medlemsvärvarprojekt. Under året har partidistrikten kunnat söka medel från partistyrelsen. För att få del av pengarna ska enskilda personer som har ansvar för medlemsvärv- ningen och uppföljningen i distriktet frigöras för att koncentr era sig på dessa arbetsuppgifter. Distrikten måste även gå in med egna medel och ha en bra uppföljning. • Statistik över antalet nyvärvade medlemmar. För att kunna följa medlemsutv ecklingen har statistik över antalet nyvärvade medlemmar delats ut vid möten med distriktsombudsmännen och partistyrelsen. Statistiken har även publicerats i AiP samt via en speciell ikon på SAPnet, så att arbetarekommunerna kan ta del av utvecklingen. • Material. Under året har en box för nya medlemmar tagits fram. Även ett material som heter Tillsammans kan vi göra skillnad har tagits fram på svenska, lätt svenska samt tio andra språk. • Vårkampanj och medlemsvärvning. Under våren genomfördes en kampanj under två veckor, och en del av kampanjen var medlemsvärvning. Partiexpeditionen tog fram material och annonserade i tidningar. Under kampanjen var partiför eträdare ute och mötte väljare och erbjöd medlemskap. • Annonser under partikongressen. Under kongressveckan annonserades om medlemskap, och lokala aktiviteter ordnades i Skåne där medlemskap i partiet erbjöds. • Talarunderlag. En text om medlemsvärvning fanns med i det talarunderlag som togs fram inför distriktens årskonferenser. • Stimulansbidrag till unga s-föreningar. Under året har nystartade unga s-föreningar kunnat söka ett stimulansbidrag på 3 000 kronor.

Gemensamt medlemssystem Under 2005 har organisationens användning av medlemssystemet ökat genom utbildning och information om systemets möjligheter. 61 personer har deltagit i grundutbildning om systemet och 42 har deltagit i en utbildning om systemets reskontra- samt faktureringsfunktion. Ett försök att hantera medlemsavgifter genom bankgiro-OCR har genomförts på en arbetarekommun, vilket har fungerat bra. Partidistriktens rapportering av antal medlemmar och organisationer har förenklats ytterligare genom medlemssystemet. Rapporter som stöd för medlemsvård och som underlag för återvärv- ning av utträdda medlemmar har utvecklas. En träff för partidistriktens medlemssystemansv ariga genomfördes i december 2005.

13 Organisationsöversyn 2005 Projektgruppen för översyn av partiets organisation, som arbetat sedan början av 2003, slutför de sitt arbete under våren. Inför arbetet med slutrapporten genomfördes ett rådslag om partiets framtida organisation. Totalt 81 rådslagssynpunkter inkom från partiorganisationer och enskilda medlemmar, däribland från 15 partidistrikt och 30 arbetarekommuner. Projektgruppens slutrapport låg till grund för partistyrelsens förslag till kongressen i fråga om den framtida organisationen. Som ett resultat av översynen flyttas ansvaret för medlemsregister och debitering av medlemsavgifter till partistyrelsen. Vidare antog partikongressen nya stadgar, där medlemmarnas rättigheter och skyldigheter, liksom medlemskapets värde, framhävs tydligare. Stadgarna innefattar en ny konstruktion av medlemskapet och medlemsavgifterna. Stadgarna var även föremål för en omfattande översyn vad gäller språk och disposition. (För projektgruppens sammansättning – se bilaga 3.)

Studier och kompetensutveckling 900 ledare Ett femte internat i ledarutvecklingsprojekt 900 ledare har genomförts och en kvalitativ utvär dering har skett under året, där ett antal fokusgrupper har genomförts med deltagare och handledare. Resultatet från utvärderingarna har sammanställts i en rapport som visar att projektet väl uppfyllt sitt syfte och mål. Projektet har haft betydelse för deltagarna i det politiska arbete och för deras egen utveckling som politiker samt bidragit till att utveckla ett värdefullt nätverk över arbetarekommun- och partidistriktsgränser . Ett entydigt besked från utvärderingen är vidare att detta inte får vara en engångsinsats. Under augusti genomfördes en handledarträff på Runö kursgård, vilket var ett tillfälle för avstämning och reflektion men även ett tillfälle för att planera ett sjätte och sista internat i början av 2006, deltagarnas betydelse i det kommande valarbetet, formell avslutning av projektet och betydelsen av detta utvecklingsarbete som en kontinuerlig och strategiskt viktig del av partiets utveckling och ansvar för att stödja förtroendevalda och ledare. Vid partikongressen var ungefär en tredjedel av ombuden deltagare eller handledare i 900 ledare. På kongressen genomfördes ett seminarium om förtroendemannautveckling och politiskt ledarskap, där 900 ledare presenterades som ett gott exempel. Dessutom fanns en presentation av projektet i partimontern.

Studiematerial Materialet Uppdraget har kompletterats med häftet Mångfald och integration. Dessutom har arbetet på börjats med två häften – EU som politisk nivå och Jämställdhetsarbete. Under året blev dessutom en cirkel för nya medlemmar färdig – Världen finns hos oss.

Kommunstyrelseordförande Ett tredje internat genomfördes i Malå kommun för dem som blev valda till nya kommunstyrelse ordföranden för denna mandatperiod.

EU och Europaverksamheten Partiexpeditionen har bedrivit verksamheter kring EU och Europafrågor under året i nära samverkan med EU-parlamentsgruppen, EU-regionombudsmännen och partidistrikten. Under våren koncentrerades insatserna till förslaget till ny konstitution för EU, där ett kommenterande faktamaterial producerades. Betydande insatser gjordes för att stimulera diskussioner i partior-

14 ganisationerna. När folkomröstningarna i Frankrike och Holland resulterade i nej till förslaget, avtog dock intresset kraftigt. EU-regionombudsmännen har gjort insatser för att partiets EU-parlamen tariker ska kunna besöka partidistrikten när de befinner sig i Sverige. Vidare har EU-regionombudsmännen medverkat till att ca 250 personer rest till Bryssel eller Strasbourg på studieresor som subventioneras av Europaparlamentet. Under hösten inleddes diskussio ner om en bred och över tid hållbar utbildningssatsning kring EU och Europafrågor. Denna bör initieras vintern 2007 och ha siktet inställt på valet till Europaparlamentet 2009.

Partidistrikten I de 26 partidistrikten finns sammanlagt 290 arbetarekommuner och 2 660 socialdemokratiska föreningar. Den närmare fördelningen av arbetarekommuner, socialdemokratiska föreningar och medlemmar på partidistrikten framgår av tabellen nedan.

Arbetarekommuner, socialdemokratiska föreningar/klubbar och medlemstal 2005

Partidistrikt Antal ak Grundorg. Därav ar- Grundorg. Förändr. Antal med- Förändring av Antal nya med- 2005 i ak 2005 betsplats- i ak 2004 grundorg. lemmar 31 antalet medlemmar 2005 föreningar sedan december lemmar sedan 2005 2004 2005 2004

Blekinge 5 78 10 78 0 4 198 –584 111 Bohuslän 14 56 9 57 –1 3 310 –236 106 Dalarna 15 76 13 90 –14 3 874 –405 224 Gotland 1 45 9 29 16 1 713 –181 14 Gävleborg 10 83 15 87 –4 4 880 –148 346 Göteborg 1 103 29 102 1 4 647 –50 416 Halland 6 74 0 75 –1 2 851 –363 187 Jämtlands län 8 41 3 44 –3 2 243 –152 116 Jönköpings län 13 69 7 73 –4 4 263 –286 182 Kalmar län 12 95 20 97 –2 5 096 –979 40 Kronoberg 8 55 5 * ** 3 166 –721 122 Norrbotten 14 136 28 152 –16 6 343 –660 136 Skaraborg 15 59 2 61 –2 3 411 –49 145 Skåne 33 269 57 275 –6 12 265 –1 296 801 Sthlms län*** 25 300 36 194 106 9 782 –640 595 Sthlms ak 1 246 51 253 –7 8 497 –550 693 Sörmland 9 82 18 97 –15 4 464 –540 238 Uppsala 7 63 11 63 0 3 047 –456 333 Värmland 16 92 16 * ** 4 840 –354 168 Västerbotten 15 149 23 150 –1 5 710 –378 332 Västernorrland 7 118 9 129 –11 5 028 –409 247 Västmanland 11 55 8 70 –15 3 265 –378 196 Norra Älvsborg 13 66 25 79 –13 5 004 –472 99 Södra Älvsborg 6 49 6 49 0 2 364 –278 100 Örebro län 12 102 12 106 –4 4 771 –536 228 Östergötland 13 99 4 98 1 5 766 –536 322 290 2660 426 2 508 5 124 798 –11 537 6 497 * ej inrapporterat **ingen jämförande siffra finns ***fler föreningar är intresseföreningar (nya medlemmar, max 35 etc.)

15 Kommun- och landstingsverksamhet Alla aktiviteter inom det kommunala verksamhetsområdet syftar till att de förtroendevalda ska kunna utföra sina uppdrag så bra som möjligt. Kommun- och landstingsv erksamheten ska medverka till en enhetlig s-politik i kommuner och landsting samt stimulera till kompetensutveckling för förtroendevalda. En samstämmig s-politik i kommuner och landsting är inte oväsentlig för att nya medlemmar ska kunna värvas till partiet.

L okalt och regionalt förtroendevalda Partiexpeditionen har initierat lokala och regionala möten mellan kommunpolitiker och ledamöter från regering och riksdag, exempelvis i samband med statsrådens resor i landet. Expeditionen har även informerat partiets lokala och regionala företrädare i viktiga politiska frågor, bland annat i samband med viktiga inrikespolitiska aktiviteter. Partiexpeditionen medverkar dessutom i olika former av nätverksbyggande.

Regionala konferenser Under våren genomfördes 6 regionala konferenser om äldrepolitiken och 5 regionala konferenser om transportpolitiken. Konferenserna samlade totalt cirka 400 deltagare. Inför kongr essen ordnades 7 regionala konferenser om utbildningspolitiken med cirka 200 deltagare. Efter partikongressen genomfördes 6 regionala konferenser om plusjobben samt de beslut på kongressen som påverkar kommuner och landsting. Cirka 200 personer deltog. Syftet var att diskutera aktuella politiska frågor men också att upprätthålla dialogen mellan partiets företrädare på olika plan och ge möjlighet till politiskt erfarenhetsutbyte.

Sammandrag i anslutning till Sveriges Kommuner och Landstings aktiviteter Partiet ska tillvarata alla möjligheter att genomföra partisammandrag i anslutning till större arrangemang av Sveriges Kommuner och Landsting med flera. Några nedslag 2005: • Sammandrag med socialdemokratiska kommunstyrelse- och landstingsstyrelseor dfö randen i anslutning till Sveriges Kommuner och Landstings konferens den 14 april. • Landstingspolitisk överläggning med s-gruppen i Landstingsförbundet den 13 april. • Skolriksdag den 12–13 april. På gruppmötet deltog ca 400 lokala och regionala politiker från hela landet.

Facklig-politisk verksamhet Regionalt och lokalt Arbetet med att stärka de fackliga ledarnas roll har fortsatt, och det finns ett ökat intresse inom partidistrikten för att på allvar bearbeta den facklig-politiska arenan. Under året har utbildningsinsatser om det facklig-politiska arbetet genomförts i tio partidistrikt. På samma tema har också insatser genomförts i 17 fackliga avdelningar. Några nedslag 2005: • Agitation. Partiet har medverkat vid ett 60-tal utbildningar och träffar med LO-förbunden centralt, regionalt och lokalt, för att trimma argumenten inför valet. Biträdande partisekreterare Håkan Juholt har genomfört en agitationsturné och deltagit vid 40 av dessa tillfällen. • Partidistriktens fackliga ledare. Under året har en central träff för distriktens fackliga ledare genomförts på Bommersvik. • Kvalificerad facklig-politisk utbildning. Under december genomfördes en veckolång utbildning med 30 deltagare från olika förbund och partiet. • Valledarutbildning med LOs 45 priokommuner. Facklig ledare i arbetarekommunen och politiskt ansvarig i LO lokalt deltog från respektive kommun. Sammantaget deltog 30 av 45 kommuner.

16 • Arbetsgrupp tillsammans med Kommunal. Arbetsgruppens slutrapport presenterades under året. • De fackliga samhällsbyggarna. Fastighets, Skogs- och Trä, Elektriker förbundet, Målarförbundet, Byggnads och Seko väg och ban, har bildat en politisk kommitté med ett gemensamt handlingsprogram för åren 2005–2010. Satsningen finansierar en facklig-politisk ombudsman vid partistyrelsens kansli från den 1 januari 2005. • Besök på partiexpeditionen. Ett antal fackliga och politiska grupper har besökt partiexpeditionen för att fördjupa sina kunskaper på det facklig-politiska området. Intresset för sådan verksamhet har ökat betydligt. • Nordiskt samarbete. En träff har genomförts med de facklig-politiskt ansvariga i Norge, Finland och Sverige. Träffen ägde rum i Finland och besöktes bland annat av SAMAKs ordförande Peter Palshöj. • Socialdemokraternas fackliga utskott. I det fackliga utskottet ingår representanter för social demokraterna, LO, förbunden, SSU, ABF samt riksdagsgruppens fackliga studiegrupp. Partistyrelsen utser ledamöterna. Under året har LOs andre vice ordförande Ulla Lindqvist varit ordförande. Arbetet har koncentrerats på valåret.

H älsolyftet Projektet startade 2004 och pågår till och med 2008. Syftet är att samla arbetarrörelsen omkring en bred hälsopolitik och i handling bidra till att denna blir verklighet. Projektet syftar också till att stärka den facklig-politiska samverkan på alla nivåer genom ett långsiktig gemensamt och konkret projekt. Huvuduppgiften är att kartlägga arbetslivet, erbjuda stöd och mötesplatser och visa goda exempel. Den centrala projektarbetsgruppen har träffats tio gånger under året. Projekt led ningen har erbjudit partidistrikt och LO-distrikt besök och medverkan runt om i landet; totalt 22 platser har fått besök.

Första maj Första maj 2005 hade Trygghet och solidaritet som huvudparoll. Över hela landet anordnades traditionsenligt demonstrationer och möten. Partiets underparoller var: • Trygg och rättvis välfärd – Mot nedskärningar för arbetslösa och sjuka • Rättvisa löner – Kamp för kollektivavtalet • För jämställdhet – Mot det sexualiserade våldet • Internationell solidaritet – Vår gemensamma framtid.

Partiordföranden Göran Persson talade i Malmö, Wanja Lundby-Wedin talade i Stockholm och partisekreterare Marita Ulvskog talade i Luleå och Kalix. (För en total sammanställning över talare vid Första maj – se bilaga 1.)

I ntegrationsverksamhet En integrationsträff arrangerades under våren 2005 tillsammans med ABF. Träffen tog upp valet, medlemsvärvning, studier och integrationspolitik. (I övrigt – se Arbetsgruppen för integrationsfrågor, under rubriken Partistyrelsens arbetsgrupper.)

Verksamhet mot främlingsfientlighet och rasism Partiexpeditionen har under året genomfört en central konferens på temat rasism och främ lingsfientlighet. Inbjudna var förtroendevalda i de kommuner där rasistiska partier finns representerade i kommunfullmäktige. De partidistrikt som arrangerat regionala utbildningsinsatser för att motverka rasism och främlingsfientlighet har fått stimulansbidrag. Partiexpe ditionen ansvarar vidare för att åstadkomma informationsutbyte om hur rasistiska partierna agerar på lokal nivå.

17 Kyrkovalet Kyrkovalsåret 2005 blev ett lyft för den socialdemokratiska kyrkopolitiken. Hösten 2004 hölls ett antal regionala konferenser för kyrkopolitiker, och kyrkomötesgruppens ledning och medarbetar e deltog i flera av dessa. Utöver detta medverkade andra ur kyrkomötes gruppens ledning i olika valkampanjsaktiviteter i arbetarekommuner och partidistrikt. Partiet höll i stort sett ställningarna på riksplanet och är även fortsättningsvis den avgjort största nomineringsgruppen i kyrkomötet med 71 av 251 mandat. Näst största parti är moderaterna med 45 mandat. Jämfört med 2001 tappade socialdemokraterna 3 mandat och vänsterpartiet tappade 1 av sina 4 mandat. Samtidigt fick miljöpartiet 4 mandat. År 2005 var första gången som miljöpartiet ställde upp i valet till kyrkomötet. Sannolikt hade alltså kyrkopolitiskt intresserade miljöpartister vid tidigare kyrkoval röstat antingen på socialdemokraterna eller på vänsterpartiet. Nu hade de möjlighet att rösta på sitt eget parti. Nästan en tredjedel av den socialdemokratiska kyrkomötesgruppen är ny efter kyrkovalet och ett tiotal ledamöter är yngre än 35 år. Mellan 7 000 och 10 000 socialdemokrater har för- troendeuppdrag i Svenska kyrkan. Det är en betydande andel av partiets medlemmar, som spelar en avgörande roll för att Svenska kyrkan ska fortsätta att vara en demokratisk och rikstäckande folkkyrka, som är öppen för alla.

Kampfonden Under det första halvåret 2005 hade Kampfonden en låg profil, dock tog arbetet fart under hös- ten. Något högre summa kom in under året är tidigare år. Under hösten gicks ett antal rutiner igenom, bland annat vad gäller autogiro samt medlemssystemet. Totalt har närmare 700 givare gett sammantaget knappt 800 000 kronor.

Tankesmedjan Partistyrelsen beslut att ombilda en tankesmedja, där LO, ABF och SAP ingår som stiftare med likvärdigt ansvar, har utretts under året. Förslag till stadgar och ekonomi har utformats och förslag till fysisk placering finns framme för ställningstagande våren 2006. Sverigeturnén Inför kongressen besökte partistyrelseledamöter, statsråd och riksdagsledamöter samtliga kommuner för att tala om vardagspolitik och samla kunskap och exempel inför kongressen.

Debatter med moderaterna Efter en debattutmaning från socialdemokraterna genomfördes 14 debatter med moderaterna om bland annat ekonomin, arbetsmarknaden, skolan, vården och miljön.

Medlemskapets värde, medlemsinflytande Aktuellt i Partiet År 2005 utkom de två första numren av medlemstidningen Aktuellt i Partiet – den 25 april (upplaga 126 183 exemplar) samt den 17 oktober (upplaga 123 484 exemplar).

Rådslag Inför partikongressen startades fem rådslag i januari. Cirka 40 000 exemplar av rådslagen beställ- des. Dessutom kunde materialen hämtas direkt från partiets hemsida, där de också presenterades i webb-tv-inspelningar. Rådslagen samt dess ansvariga var:

18 • Det goda livet – Elvy Söderström och Lena Micko. • Trygg och rättvis välfärd – Ilmar Reepalu, Berit Andnor och Ibrahim Baylan. • Arbete åt alla – Wanja Lundby-Wedin och Hans Karlsson • Brott och straff – Thomas Bodström och Annika Billström • Det gröna folkhemmet – Mona Sahlin och Sven-Erik Österberg.

Under våren deltog de ansvariga i diskussionsforum på hemsidan och på möten runt om i landet för att diskutera rådslagen. De medlemmar som deltog i rådslagen kunde välja att skicka sina synpunkter direkt till partiexpeditionen eller skriva motioner till partikongr essen (för behandling i sina arbetarekommuner). Närmare 600 bidrag, på totalt cirka 1 400 A4-sidor skickades in från bland annat enskilda medlemmar, studiecirklar, s-föreningar och fackliga organisationer. Samtliga synpunkter sam- manställdes och publicerades på partiets hemsida. Sammanställ ningarna överlämnades också till riktlinjegruppen, som ansvarade för att utarbeta ett förslag till politiska riktlinjer inför partikongressen. I samband med att kongresshandlingarna sändes ut uppmanades kongressombuden att ta del av rådslagsynpunkterna som ett bakgrundsmaterial till kongressen.

Kongress 2005 Den 29 oktober–3 november arrangerades socialdemokraternas 35:e ordinarie partikongress i Malmö. Syftet var att forma en gemensam politik för framtiden. Partikongressen var ett viktigt tillfälle att skapa opinion hos allmänheten och gav ett unikt tillfälle att föra ut socialdemo kratisk politik och socialdemokratiska företrädare i massmedia. Med kongressen startade valrörelsen och arbetet med målet att vinna valet 2006. Ombuden var väl förberedda när de kom till Malmö och kongressen uppfattades i huvudsak som välorganiserad. Kongressen präglades av aktiva ombud, vilket märktes i temagrupper, i talarstolen och i kontakterna med föredraganden. Till partikongressen sände partiorganisationen in 1 097 motioner. Motionerna behandlade många politiska områden, men var framför allt fördelade inom följande politikområden:

Politikområde Antal motioner Skola 65 Energi 63 Brott och straff 59 Infrastruktur och trafik 56 Sjukvård 55 Partiet – organisation och verksamhet 50 Sjukförsäkring 49 Bygg- och bostadspolitik 49 Tandvård 47 Generell välfärd 42

Förutom partikongressens behandling av partistyrelsens förslag angående de inkomna motionerna fattade partikongressen beslut om politiska riktlinjer, internationellt program och nya stadgar samt valde partiorgan. Partikongressen behandlade partistyrelsens förslag i temagrupper innan besluten fattades i plenum. Temagrupperna var tolv till antalet och de leddes av partistyrelsens föredragande. Tema grupperna var ett positivt inslag i kongressarbetet enligt ombuden. De upplevs som obyråkratiska,

19 och ombuden kan högre grad föra en dialog med föredragande om angelägna frågor. Förutom temagrupperna genomfördes diskussioner på webben före kongressen. I samband med partikongressen arrangerades ett 30-tal seminarier av organisationer, företag och föreningar. Partikongressen märktes också utanför kongresslokalen genom utåtriktad verksamhet i form av arbetsplatsbesök, torgmöten och flygbladsutdelning. Medias rapportering från partikongressen var övervägande positiv. Under partikongressen skedde en tydlig uppgång bland antalet besökare på hemsidan, och SVT 24 sände för första gången nästan hela partikongressen.

Sidoorganisationer och nätverk S-kvinnor S-kvinnor hade 296 klubbar vid årets början och 287 vid dess slut. Antalet medlemmar minskade under året från 8 869 till 8 153 medlemmar. S-kvinnors största evenemang under året var förbundsmötet 21–22 maj i Eskilstuna, där 100 ombud samlades för att välja förbundsstyrelse och anta riktlinjer för de två kommande åren. Två stora frågor var föräldraförsäkringen samt asyl- och flyktingpolitiken. Programmet S-kvinnors politik för jämställt samhälle antogs och ett 60-tal motioner behandlades. Mötet antog dessutom ett antal uttalanden. Några nedslag 2005: • Under våren tillsatte förbundsstyrelsen en arbetsgrupp med uppgift att utvärdera socialdemokratiska partiets feministiska strategi utifrån Strategi för ett feministiskt parti som antogs av partistyrelsen år 2004. • Tillsammans med partiet deltog S-kvinnors förbundsordförande Nalin Pekgul i ett besök i Pakistan och talade inför Pakistan Peoples Partys, PPPs, kvinnliga parlamentariker på Interna- tionella kvinnodagen. Nalin Pekgul deltog även i resa till Turkiet tillsammans med kvinnliga riksdagsledamöter från samtliga riksdagspartier, där hon tog upp frågan om hedersmord och kvinnors villkor. • Alla kvinnors rätt till kvinnofrid nu var för tredje året i rad temat för Internationella kvinnodagen den 8 mars, med fanfar, paroller och aktiviteter i klubbar och distrikt. • Processutbildning av kvinnodistriktens utvecklingsledare har ägt rum vid tre veckoslutskurser i syfte att nå nya målgrupper som medlemmar samt förnya och utveckla verksamheten. • Nätverksträffar har ägt rum för kvinnliga s-ledare i politiken med uppdrag på lokal, regional och central nivå. Syftet har varit att ta del av ny kunskap och utbyta erfarenheter. • I samband med Gotlandsveckan anordnade S-kvinnor ett seminarium i Visby tillsammans med LO och Feministas på temat Jämställt arbets- och familjeliv. • På partiets kongress i Malmö drev S-kvinnor sitt ställningstagande i frågan om ökad indivi- dualisering av föräldraförsäkringen. • Medlemstidningen Morgonbris, S-kvinnors tidning, utkom med fem nummer 2005, med en upplaga på 11 100 exemplar.

Broderskap Vid Sveriges kristna socialdemokraters – Broderskapsrörelsens – förbundskongress i Nyköping 28–31 juli valdes Peter Weiderud till ny förbundsordförande. Han ersatte Anna Kettner som lett förbundet under sex intensiva och utvecklande år. Broderskapsrörelsen har under året haft en positiv medlemsutveckling, med en medlemsökning av sex procent, från 3.400 medlemmar till 3.600.

20 Broderskapsrörelsen står med ett ben i arbetarrörelsen och ett ben i den kristna ekumeniska rörelsen, vilket präglar rörelsens politiska roll, prioriteringar och bidrag till partiets arbete. Inter- nationella frågor, socialetiska frågor, integrationsfrågor, kulturdialogfrågor, sociala rättvisefrågor och hållbar utveckling är exempel på frågor som står i fokus i Broderskapsgrupper och i rörelsens prioriteringar. Exempel på insatser under det gångna året är till exempel opinionsbildning i vapenexport- frågorna, med ett genomarbetat remissvar på Krigsmaterielutredningens slutbetänkande (SOU 2005:9), med efterföljande kritik av utnämningen av svensk försvarsattaché i Israel och svensk vapenexport till Saudiarabien. Många medlemmar engagerade sig starkt i asylfrågorna och fungerade ofta som en brygga till samtal mellan partiet och kyrkorna i samband med det s k påskuppropet. Förbundet var i uttalanden och annat arbete drivande för en generösare asylpolitik, med bevarande av individuell prövning. En intensiv satsning har under året gjorts gentemot muslimer i Sverige och för ökad förståelse av islam i vårt land, bl a genom seminarieserien Islam och demokrati. Broderskapsrö- relsen har under året tagit fram en skolrapport och en skatterapport. Vid partikongressen i Malmö var Broderskapsrörelsen framför allt engagerad för att anta ett uttalande om konflikten i Mellanöstern, för förstärkta formuleringar i det internationella programmet och i riktlinjernas avsnitt om skolpolitiken.

SSU SSU hade förbundskongress i Linköping under 2005. vid kongressen efter träddes Ardalan Shekarabi av Anna Sjödin som ordförande och Sara Heelge Vikmång av Mattias Vepsä som förbundssekreterare. Antal medlemmar 051231: 18 172 stycken

Kampanjer och större arrangemang Under våren genomfördes en större kampanj med värderingar som tema. Kampanjen tappade lite fokus och fart på grund av situationen kring SSUs medlemsregister. Trots det var kampanjen lyckad på många platser runt om i landet. Under den första veckan i juli hölls den traditionella politikerveckan i Almedalen på Gotland. SSU var på plats med cirka 50 stycken SSUare som med röda tröjor, gatuteater och flygblad på ett tydligt sätt visade på skillnaderna mellan alternativen i svensk politik. SSU blev efter veckan nominerade till årets opinionsbildare i Almedalen. SSU-kongressen i Linköping 2005 blev en kongress i utan person- och falangstrider, vilket tillsammans med många politiska diskussioner och progressiva beslut banade väg för ett nytt och enat SSU. I oktober och första veckan i november genomfördes Koll 05. Det var en kampanj med syfte att ta tempen på ungdomar. Gymnasieelever fick svara på frågor i en stor enkät med frågor om ungas syn på sig själva, samhället och framtiden. Sammantaget samlades mer än 9 000 sådana enkäter in och resultaten sammanställdes av Temo och presenterades på den socialdemokratiska partikongressen i Malmö. Gymnasieeleverna fick också skicka videohälsningar till Göran Persson som också spelades upp på kongressen.

Tidskrifter SSU ger ut två tidskrifter • Frihet utkom med åtta utgåvor i en upplaga om 21 600 exemplar. • Tvärdrag utkom i fyra utgåvor med en upplaga om 3 000 exemplar.

21 Studentförbundet Vid förbundskongressen i juni 2005 valdes en Magdalena Streijffert till förbundsordförande, Axel Björneke till förbundssekreterare och Olof Sundblad tillförbundskassör. Förbundet har under verksamhetsårets första hälft gjort stora ansträngningar för att få ordning på ekonomin, vilken varit misskött i flera år. Framför allt har internationella projekt slutredovisats och skulder betalats. Trots snävare ekonomiska ramar har förbundet förverkligat verksamhetsplanen till stora delar. Den största organisatoriska förändringen under verksamhetsåret är centraliseringen av hanteringen och indrivningen av medlemsavgifter. Förbundet väntas tappa medlemmar, men genom denna reform får man kontroll och säkerhet i hanteringen av medlemsregister och ombudsför- delning inför framtida kongresser. Valrörelsen dominerade verksamhetsårets andra hälft. Ett samarbete med SSU inleddes under hösten och kommer att resultera i en gemensam valrörelse under gemensam paroll och gemensamt material.

N ätverksarbete Feministas Under året bildades nätverket Feministas med Marita Ulvskog som initiativtagare. Nätverket grundades formellt den 8 mars, på Internationella kvinnodagen. Den dagen arrangerades ett stort seminarium med efterföljande presskonferens. Nätverkets hemsida presenterades. Under året har flera material tagits fram i Feministas namn, och man har arrangerat ett antal seminarier. Under kongressen arrangerade Feministas ett seminarium i form av forumteater och under Gotlandsveckan arrangerade man ett seminarium tillsammans med LO och S-kvinnor.

Unga sossar SSU, socialdemokraterna, LO och Broderskap har ett gemensamt nätverk, vars uppgift är att stötta och stärka unga socialdemokrater med politiska uppdrag för partiet i kommuner, landsting, regioner och riksdag samt i Svenska kyrkan. Under året har nätverket arrangerat träffar där syftet varit att stärka medlemmarna i deras roll som politiker samt diskutera politik utifrån olika ämnesområden. Under hösten påbörjades arbetet med en uppföljare till boken Profilering – ett måste, vilken ges ut våren 2006, och inför partikongressen arbetade man med att stärka kongressens yngre ombud. Under kongressveckan genomfördes även ett antal träffar för att ge möjlighet till nätverksbygge. Under året har man också tagit fram en hemsida – www.1000ungasossar.se

Pensionärer Partiexpeditionens seniornätverk (en representant per partidistrikt) har under året samlats två gånger i Stockholm. Träffarna syftar till erfarenhetsutbyte och diskussion i frågor som särskilt berör de äldre. Marita Ulvskog leder arbetet.

Småföretagareverksamhet Sedan ett antal år tillbaka finns Småföretagarnas s-förening med säte i Stockholms arbetare kommun och med upptagningsområde i hela Stockholmsregionen. Föreningen har även haft uppdraget att ansvara för ett nationellt nätverk för småföretagare. Det nationella nätverket har definierat sin uppgift att ge stöd och hjälp till dels de partidistrikt som vill få igång en mer aktiv politisk verksamhet för småföretagare, dels de småföretagare som vill organisera sig i mer fasta eller regelbundna former i partiet. Vid partikongressen i Malmö medverkade Småföretagarnas s-förening med en utställning i partimontern.

22 Partiets internationella verksamhet

N ytt internationellt program Socialdemokraterna antog ett nytt internationellt program på kongressen i Malmö – En rättvis värld är möjlig. Programmet arbetades fram genom ett omfattande bakgrunds- och diskussionsarbete i partiet, där partistyrelsen tillsatte en arbetsgrupp som tog fram ett förslag utifrån ett rådslag i partiet, vilket avslutades med en konferens för representanter från alla partidistrikt. Sammanlagt inkom 80 svar varav 6 från partidistrikt, 16 från arbetarekommuner och 58 från föreningar, enskilda medlemmar samt sidoorganisationer.

Anna Lindh-seminariet Det årliga Anna Lindh-seminariet ägnades åt Mellanöstern. Huvuddiskussionerna gällde vad som ska hända efter det israeliska tillbakadragandet från Gaza. Partiets israeliska och palestinska systerpartier var representerade på högsta nivå, genom att deras delegationer leddes av Palestinas vice premiärminister Nabil Shaat respektive Israels minister Haim Ramon, som har ansvar för bland annat Gaza. I den svenska delegationen ingick Laila Freivalds, Carin Jämtin, Kent Härstedt och Ann Linde. Ett gemensamt uttalande antogs, med en rad överenskommelser om fortsatta åtgärder.

Frågor av särskild vikt Under året har Mellanöstern varit i fokus. Partiet har noga följt utvecklingen, flera gånger på plats. Engagemanget för Västsahara har ytterligare stärkts i partiet. Flera partidistrikt drev frågan på kongressen med framgång. Flera partidistrikt har egen verksamhet i Vitryssland till stöd för demokratisk utveckling. Även verksamheten i Ukraina har utvecklats.

Socialistinternationalen Socialistinternationalen (SI) är världens största politiska organisation med 161 medlemspartier och organisationer från alla kontinenter. SI hade rådsmöte den 22–24 maj på temat Fred och ekonomisk utveckling i Mellanöstern. Den första delen av mötet hölls i Tel Aviv under värdskap av Shimon Peres och Yossi Beilin, den andra delen av mötet hölls i Ramallah under värdskap av Abu Mazen och Nabil Shaath. Mötet var en kraftfull markering från socialistfamiljen om stöd till systerpar tiernas strävanden efter fred i regionen, och särskilt palestinierna var mycket nöjda med mötet. En resolution om situationen i Mellanöstern antogs samt ett positionspapper om FN:s reformering. SI har en rad kommittéer där partiet utsett en person som förväntas ta större ansvar för att föra diskussionen om dessa frågor inom partiet. (Kommittérepresentationen finns i bilaga 2.)

Europafrågor Europeiska Socialdemokraters Parti (ESP) ESP bildades 1992 och har 33 medlemspartier från 25 EU-medlemsländer samt Norge, Rumänien och Bulgarien. Därutöver finns fem associerade partier och fem partier med observatörsstatus. Ordförande är Poul Nyrup Rasmussen. I februari samlades Europas socialdemokratiska partiledare i Stockholm för ett av två parti- ledarmöten inom ESP under året. Under årets första möte i Stockholm antog partiledarna ett uttalande om utvärderingen av Lissabonstrategin och tjänstedirektivet. Förutom Göran Persson deltog bland andra Poul Nyrup Rasmussen, och José Sócrates, ny ordförande för Socialistpartiet i Portugal. ESP startade under hösten ett arbete för att ta fram en rapport om ett nytt socialt Europa

23 inför kongressen i september 2006. Arbetet leds av ESP:s ordförande och ska bedrivas i tre så kallade forum med representanter från medlemspartierna. Teman för dessa forum är Ett aktivt samhälle, Ett samhälle för alla samt EU-dimensionen. Det förstnämnda leds av arbetsmarknadsminister Hans Karlsson.

Europeiskt Forum för Demokrati och Solidaritet Europeiskt Forum för Demokrati och Solidaritet (Forum) bildades 1993 av västeuropeiska socialdemokratiska partier för att stödja demokratisk utveckling i Östeuropa. Under åren har stödet till organisationer och partier varit omfattande. Det har handlat om utbildning i organisationsfrågor, politisk strategi, mobilisering, kampanjarbete med mera. Fokus för verksamheten ligger efter EU:s utvidgning på insatser i unionens nya grannländer liksom på Balkan och i viss mån Kaukasus. Prioriteringar av insatser görs av Forums styrkommitté och finansieras av de socialdemokratiska demokratistödjande stiftelserna. Ordförande är Lena Hjelm-Wallén. Styrkommittén hade under året fyra möten i Bryssel.

SAMAK SAMAK är en samarbetskommitté för de socialdemokratiska partierna och landsorganisationerna i Norden. SAMAK håller årsmöten, nordiska arbetarkongresser vart fjärde år, ordförandemöten, sekreterarmöten samt möten med arbetsgrupper, konferenser, seminarier. Man utarbetar även gemensamma program. SAMAK:s kansli har under året varit förlagt till det danska socialdemokratiska partiets kontor i Köpenhamn. Generalsekreterare har varit Peter Palshöj. Några nedslag 2005: • Årsmötet genomfördes i januari i Sörmarka, Norge. Mötet koncentrerade sig på framtida nordiskt samarbete samt fackliga frågor i globaliseringen. Jens Stoltenberg övertog ordföran- deskapet efter att Göran Persson haft uppdraget de senaste tre åren. • SAMAK har under året haft ett välfärdsforum, där de olika nordiska ländernas utmaningar inom bland annat äldreomsorg, sociala sektorns utveckling och demografi har diskuterats. Satsningen har letts av Ylva Johansson. • Utrikes- och säkerhetspolitiska gruppen har träffats flera gånger under året för att diskutera Mellanöstern, Västsahara och Balkan, för att nämna några prioriterade frågor. Likaså har EU- gruppen träffats och bland annat gjort utspel om en starkare europeisk konsumentpolitik. • Östersjögruppen har haft tre möten. Välfärdsgruppen har haft tre möten, varav två i form av idéseminarier. Skattegruppen har haft fyra möten. De internationella sekreterarna har ingått i Människorättsnätverket.

Demokratistöd genom partier I nära samarbete med Olof Palmes Internationella Center bedriver socialdemokraterna sedan flera år verksamhet för att stödja en demokratisk uppbyggnad och utveckling av systerpartier runt om i världen. Verksamheten består såväl av studiebesök i Sverige som utbildnings- och seminarieverksamhet i samarbetsländerna. Samarbetet sker mellan partier på både lokal, regional och central nivå. Under 2005 hade vi samarbete med följande partier och länder: SP i Argentina, SDP och SNSD i Bosnien-Hercegovina, PT i Brasilien, PPD och PS i Chile, PDA i Colombia, Akbayan i Filippinerna, DP i Moldavien, CoD, Namibia, PPP i Pakistan, Al Fatah i Palestina, PSD i Ru- mänien, SDP, Jabloko och United Russia i Ryssland, ANC i Sydafrika, Civic Alliance och SDU i Serbien och Montenegro, SPU och SDPU i Ukraina, BSDP, BLP, BCP med flera i Vitryssland. Några nedslag 2005: • Ett seminarium om ekonomi hölls i Kapstaden tillsammans med ANC.

24 • En rad utbildningar för förtroendevalda inom palestinska Fatha genomfördes. • Det omfattande stödet med att bygga upp ett demokratiskt parti i Filippinerna fortsatte. • Kvinnliga parlamentarikers roll i Pakistan diskuterades vid ett seminarium på plats.

Partidistriktens internationella verksamhet Den 12–13 mars träffades företrädare för partidistrikten och de internationella kontaktpersonerna på partiexpeditionen för att diskutera rådslaget och de internationella frågorna i partiet inför höstens kongress. Vid seminariet deltog medlemmar i partiets internationella arbetsgrupp. Den 23 september samlades partidistriktens internationella kontaktpersoner till en gemensam konferens i Västerås. Främst diskuterades förslaget till nytt internationellt program. Den 24–25 september deltog flertalet kontaktpersoner i Palmedagarna i Västerås. Temat var de mänskliga rättigheterna. Via e-brev har kontaktpersonerna fått kontinuerlig information om internationella frågor.

Partiets företagsengagemang och fonder

Partiets företagsengagemang Stadshagens Fastighet AB Bolagets ägs till 85 procent av socialdemokraterna och till 15 procent av Riksorganisationen Folkets Hus och Parker. Bolaget bedriver uthyrning av lokaler i tre fastigheter – Gladan 2 och Gladan 8 i Stockholm samt Getingen 1 i Malmö. Under året har inga väsentliga förändringar skett på kontorshyresmarknaden i Stockholm även om sjunkande vakanser i vissa områden har noterats. Sålunda har vakansgraden i centrala lägen sjunkit med ett par procent och beräknas nu uppgå till ca elva procent. Eftersom stora kontors- bestånd är uthyrda till hyresnivåer som är högre än nuvarande marknadshyra är det sannolikt att hyresnivåerna snarare sjunker än stiger de närmaste åren när nuvarande avtal ska omförhandlas.

Fastighets AB Adolf Fredrik Bolaget bedriver uthyrning av lokaler i två fastigheter, Adonis 7 och Iris 10 i Stockholm. Ytorna i Adonis 7 utgörs av kontorsutrymmen och hyrs huvudsakligen av Socialdemokratiska partistyrelsen. Ytorna i Iris 10 omfattar två mindre affärslokaler och fyra bostäder. Alla ytor i bägge fastigheterna har varit uthyrda. Det gångna året har varit lugnt efter den stora ombyggnaden av Adonis 7. Omfattande under hållsåtgärder för distribution av värme och kyla genomfördes samtidigt med ombyggnaden. Under 2005 har anpassning och finjustering av nivåerna pågått. Den stora takterras sen i Adonis 7 har lagts om och den gamla glaslanterninen i samma fastighet fick nya glas.

Rospresskoncernen Bolaget äger samtliga aktier i Avisa AB som är moderbolag i en koncern bestående av Avisa Me- dia AB, Socialdemokraten AB och FR Amerikavägen 1 KB. Ros-Press AB ska självt eller genom hel- eller delägda bolag bedriva tidningsrörelse och därmed förenlig verksamhet

Avisa AB Avisa AB är helägt dotterbolag till Ros-Press AB. Avisa AB är i sin tur moderbolag i en koncern bestående av Avisa Media AB, Socialdemokraten AB och FR Amerikavägen 1 KB. Avisa AB har som uppgift att äga och utge dagstidningar samt bedriva därmed förenlig verksamhet.

25 Avisa Media AB Föremålet för bolagets verksamhet är utgivning av periodiska skrifter samt bedriva annan grafisk produktion och därmed förenlig verksamhet. Bolaget bedriver för närvarande ingen aktiv verksamhet.

Socialdemokraten AB Föremålet för bolagets verksamhet är utgivning av periodiska tidskrifter, att bedriva grafisk produktion och därmed förenlig verksamhet samt att äga och förvalta fast egendom. Bolaget bedriver för närvarande ingen aktiv verksamhet.

FR Amerikavägen 1 KB Bolagets verksamhet är att upplåta nyttjanderätt till fast egendom. Bolaget äger fastigheten Motorn 1 i Kalmar. Fastigheten har varit uthyrd hela 2005.

A-lotterierna (Folkrörelsernas lotteribyrå Ekonomisk Förening – FLB) Ägare i A-lotterierna är SAP och SSU som har 12 050 andelar vardera samt Förbundsskolan Bommersvik som har 4 andelar. År 2005 har varit ett tufft år för de reglerade svenska spel- och lotteriaktörerna. Under året har de utländska bolagen, utan svenskt tillstånd, flyttat fram sina positioner både i Sverige och i övriga Europa, samtidigt som de svenska legala bolagen backat. Trots detta visade A-lotterierna, till skillnad från de flesta andra reglerade aktörer, en omsättningsökning 2005. Omsättningen för Kombilotteriet ökade med 2,3 procent till 331 miljoner kronor. Detta är fjärde året i rad som Kombilotteriet ökar omsättningen. En viktig faktor för Kombilotteriets framgångar de senaste åren är kundrekrytering via telemarkerting.

AiP Media Produktion AB AiP Media Produktion AB ägs till 100 procent av SAP. AiP Media Produktion AB genomför de 2005 sitt sjätte hela verksamhetsår efter att 1999 ha ombildats till ett av partiet helägt aktiebolag. Affärsidén är att på uppdragsbasis och kommersiella villkor producera information och medier åt i första hand arbetarrörelsen och närstående organisationer och företag. Kärnverksamheten är framställning av socialdemokraternas nyhetsinriktade partitidning Aktuellt i Politiken, AiP, som utkommer i tabloidform en gång i veckan. Övriga verksamheter är utgivning av Stockholms Tidningen (en gång/vecka), Tidskriften Tiden (6 nr/år), Morgonbris (5 nr/år), Scen & Salong (6 nr/år), medlemstidskriften Aktuellt i Partiet (2 nr/år) och webbsidan aip.nu samt prenumerationsservice och sidverkstad. AiP Media Produktion AB har under 2005 fortsatt att prioritera arbetet med att stärka Aktuellt i Politiken samt bedrivit en omfattande uppdragsproduktion, särskilt i samband med partikongressen i Malmö där bolaget gav ut den dagliga kongresstidningen AiP samt ansvarade för utställningsverksamheten. Tack vare omfattande produktion i AiP Sidverkstad och god kostnadskontroll kunde AiP Media Produktion AB presentera ett resultat på 0,7 miljoner kronor, att jämföra med bud geterat nollresultat. Därmed har bolaget gett överskott två år i rad och har nu en relativt stark ekonomisk ställning.

Bommersvik Bommersvik AB bildades 1999. Ägare är SSU (74 procent) och SAP (26 procent). Under 2005 kännetecknades verksamheten det första halvåret av en lågkonjunktur som påtagligt förbättrades

26 det andra halvåret. Bommersvik nådde en beläggning på närmare 43 procent totalt för året. Den långsiktiga investeringsplanen fullföljs. Under 2005 genomfördes en omfattande renovering av anläggningens kök. Resultatet blev 1,7 miljoner kronor.

Partiets fonder Teknikfonden Under året har Teknikfonden fått in en ansökan från åtta partidistrikt om att genomföra en för- studie om elektronisk föreningsservice/kampanjmotor för socialdemokraterna. Ansökan beviljades vid sammanträdet den 11 maj 2005. Förstudien genomfördes under hösten och resulterade i en offert om en kampanjmotor för socialdemokraterna.

Jubileumsfonden Jubileumsfondens ändamål är att stödja olika former av ideologisk skolning och medverka till att fördjupa och utveckla den facklig-politiska verksamheten med tonvikt på ungdom och storstad. Fonden hade två sammanträden 2005. Till sammanträdena hade åtta ansökningar inkommit, varav sex beviljades anslag. Totalt beviljades 4 780 000 kronor under 2005.

Ekonomisk redovisning Årsredovisningen för den socialdemokratiska koncernen redovisas i särskild ordning. Där ingår även särredovisningar för: • Kommittén för funktionärernas vidareutbildning och trygghet • Teknikfonden • Arbetarrörelsens fond för skolning och utveckling av den facklig-politiska verksamheten.

Vidare redovisas särskilda bokslut för: • Stiftelsen Per Albin Hanssons minne • Stiftelsen Hjalmar Brantings minne • Stiftelsen Ernst Wigforss minne • Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete.

Partiledning

Verkställande utskott Verkställande utskottet fram till kongressen 29 oktober – 3 november 2005

Ordinarie Göran Persson, Marita Ulvskog, Mona Sahlin, Anders Sundström (t.o.m. augusti 2004), Wanja Lundby-Wedin, Bosse Ringholm och Elvy Söderström.

Suppleanter Göran Johnsson, Ulrica Messing, Göran Johansson (t.o.m. augusti 2005), Heléne Fritzon, Lars Isaksson, Britt Bohlin Olsson och Laila Freivalds.

27 Adjungerade Nalin Pekgul (ordförande i S-kvinnor), Anna Berger Kettner (ordförande i SKSF t.o.m. 2005-08- 11), Peter Weiderud (ordförande i SKSF fr.o.m. 2005-08-12), Ardalan Shekarabi (ordförande i SSU t.o.m. 2005-08-11), Anna Sjödin (ordförande i SSU fr.o.m. 2005-08-12), Eric Sundström (ordförande i SSF t.o.m. 2005-06-18), Magdalena Streijffert (ordförande i SSF fr.o.m. 2005- 06-19), Inger Segelström (ordförande i den svenska socialdemokratiska gruppen i Europaparla- mentet), Tommy Ohlström (sekreterare i riksdagsgruppen t.o.m. 2005-08-31, partikassör fr.o.m. 2005-09-01), Åsa Larsson (sekreterare i riksdagsgruppen fr.o.m. 2005-09-16), Birgitta Lönegård (partikassör t.o.m. 2005-08-31), Pär Nuder (finansminister), Håkan Juholt (biträdande partisekreterare), Thomas Östros (ordförande i programkommissionen) och Jan Larsson (statssekreterare i Statsrådsberedningen fr.o.m. 2005-02-11).

Verkställande utskottet från kongressen 29 oktober – 3 november 2005 Ordinarie Göran Persson, Marita Ulvskog, Mona Sahlin, Wanja Lundby-Wedin, Bosse Ringholm, Elvy Söderström och Pär Nuder.

Suppleanter Lars Isaksson, Ulrica Messing, Thomas Östros, Heléne Fritzon, Stefan Löfvén, Britt Bohlin Olsson och Ibrahim Baylan.

Adjungerade Nalin Pekgul (ordförande i S-kvinnor), Peter Weiderud (ordförande i SKSF), Anna Sjödin (ordförande i SSU), Magdalena Streijffert (ordförande i SSF), Inger Segelström (ordförande i den svenska socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet), Tommy Ohlström (partikassör), Åsa Larsson (sekreterare i riksdagsgruppen), Håkan Juholt (biträdande partisekreterare) och Jan Larsson (statssekreterare i Statsrådsberedningen). Verkställande utskottet har haft 16 protokollförda sammanträden 2005 – 14 januari, 11 februari, 11 mars, 8 april, 13 maj, 17 maj (telefon), 3 juni, 19 juni, 12 augusti, 19 augusti, 25 augusti (2 st.), 16 september, 30 september, 18 november och 16 november.

Partistyrelse Partistyrelsen fram till kongressen 29 oktober – 3 november 2005 Ordinarie Uno Aldegren, Berit Andnor, Annika Billström, Jan Björkman, Gunnar Hofring, Anneli Hult- hén, Berit Högman, Ninel Jansson, Roger Kaliff, Arne Kjörnsberg, Ingrid Lennerwald, Lena Ludvigsson-Olafsen, Inger Lundberg, Lars-Erik Lövdén, Anna-Carin Magnusson, Lena Micko, Kjell Nordström, Ingela Nylund Watz, Raimo Pärssinen, Lena Sandlin-Hedman (avsade sig augusti 2004), Mariam Osman Sherifay, Hans Stenberg, Hans Tilly, Tommy Waidelich, Kristina Zakrisson och Sven-Erik Österberg.

Suppleanter Angelica Rage, Hans Hoff, Nalin Pekgul, Tomas Eneroth, Marie Granlund, Reynoldh Furustrand, Britt-Marie Andrén Karlsson, Peter Hultqvist, Mariana Buzaglo-Penchansky, Ola Rask, Monica Haider, Berndt Sköldestig, Benita Vikström, Luciano Astudillo och KG Abramsson.

Adjungerade Ulf Mårtensson (Tjänstemannarådet), Olle Burell (ordförande i socialdemokratiska kyrkomötes gruppens styrelse) och Ilmar Reepalu, ordförande i s-gruppen i Kommunförbundet).

28 Partistyrelsen från kongressen 29 oktober – 3 november 2005 Ordinarie KG Abramsson, Urban Ahlin, Berit Andnor, Annika Billström, Mikael Damberg, Tomas Ene- roth, Marie Granlund, Lena Hallengren, Hans Hoff, Gunnar Hofring, Anneli Hulthén, Berit Högman, Mats Johansson, Morgan Johansson, Ingrid Lennerwald, Inger Lundberg, Lena Micko, Ella Niia, Ingela Nylund Watz, Mariam Osman Sherifay, Hans Stenberg, Hans Tilly, Kristina Zakrisson och Sven-Erik Österberg.

Suppleanter Carin Jämtin, Hans Ekström, Anna-Carin Magnusson, Åke Svensson, Britt-Marie Andrén Karls- son, Tommy Ternemar, Phia Andersson, Berndt Sköldestig, Luciano Astudillo Mariana Buzaglo- Penchansky, Kent Ögren, Monica Haider, Niklas Karlsson och Benita Vikström.

Adjungerade Ulf Mårtensson (Tjänstemannarådet), Olle Burell (ordförande i socialdemokratiska kyrko mötesgruppens styrelse) och Ilmar Reepalu, ordförande i s-gruppen i Kommunförbundet). Partistyrelsen har haft nio protokollförda sammanträden 2005 – 28 januari, 25 februari, 1 april, 22 april, 27 maj, 20 juni (Djurönäset), 25–26 augusti, 14 oktober och 2 december.

Samordningsfrågor För att underlätta ett kontinuerligt samråd och informationsutbyte har ett antal personer som inte är kongressvalda beretts möjlighet att delta i VUs och partistyrelsens sammanträden genom antingen formell adjungering eller närvarorätt. I partistyrelsens och förtroenderådets sammanträ- den har samtliga funktionärer på partiexpeditionen rätt att delta. Berith Andersson och Catarina Ericson har deltagit som beslutssekr eterare vid VUs och partistyrelsens sammanträden. Ansvarig för utskriften av diskussionsprotokoll har varit Agneta Bernström. Sekreterare vid sammanträdena har varit Petra Axelsson.

Revisorer Revisorer fram till kongressen 29 oktober – 3 november 2005 Ordinarie – Håkan Bystedt, Anita Modin och Inga Hagström. Suppleanter – Berit Oscarsson, Ove Persson och Lars Ericsson.

Revisorer från kongressen 29 oktober – 3 november 2005 Ordinarie – Håkan Bystedt, Anita Modin och Lars Ericsson. Suppleanter – Berit Oscarsson, Ove Persson och Anna Larsson.

Förtroenderåd Förtroenderådet sammanträdde den 10 september 2005 i andrakammarsalen, riksdagen. För- troenderådet utsåg en valberedning och ett interremistiskt granskningsutskott inför kongressen 2005. Förtroenderådet antog också ett internationellt program.

Programkommission Ordinarie ledamöter till och med oktober 2005, valda av partikongressen 2001 Thomas Östros (ordförande), Ann-Marie Lindgren (tillika huvudsekreterare), Wanja Lundby- Wedin, Martin Nilsson och Pär Nuder.

29 Suppleanter till och med oktober 2005, valda av partikongressen 2001 Eva Marcusdotter, Karl-Petter Thorwaldsson, Berit Högman, Mikael Damberg och Marie-Louise Rönnmark.

Ordinarie ledamöter, valda av partikongressen 2005 Göran Persson (ordförande), Anneli Hulthén, Wanja Lundby-Wedin, Pär Nuder och Karl-Petter Thorwaldsson.

Suppleanter, valda av partikongressen 2005 Eva Marcusdotter, Leif Jakobsson, Berit Högman. Peter Persson och Marie-Louise Rönnmark.

Uteslutningskommission Uteslutningskommissionen har bestått av Åke Gustavsson (ordförande), Ola Nilsson (sekreterare), Lena Micko och Sten Olsson. Under verksamhetsåret har inga uteslutningsärenden slutbehandlats av kommissionen.

Partistyrelsens arbetsgrupper Här redovisas inriktningen på partistyrelsens olika fasta och tillfälliga arbetsgrupper. För en sam- manställning över vilka som ingår i de olika arbetsgrupperna – se bilaga 5.

Partistyrelsens fasta arbetsgrupper Skolpolitiska arbetsgruppen Ordförande Ibrahim Baylan, (ersatte Thomas Östros den 25 februari 2005)

Framtidsgruppen för skolfrågor har till uppgift att initiera diskussioner om skolpolitiken på lång sikt inom och utanför partiet. Med skolpolitiken avses här även förskola, vuxenutbildning och folkbildning. Gruppen ska ansvara för att upprätthålla och bygga ut det befintliga nätverket av personer i partiet som är intresserade av skolfrågor. I samarbete med partiorganisationerna kan gruppen arrangera regionala konferenser och rådslag. Ledamöterna ska kunna använda gruppens sammanträden för att ge sin syn på frågor, där det är av betydelse att partiet formulerar en uppfattning och en sammanhållen politik. Arbetsgruppen har haft tre sammanträden 2005.

Arbetsgruppen för integrationsfrågor Jens Orback, ordförande (ersatte Mona Sahlin den 27 maj 2005)

Arbetsgruppen tillsattes 2003 och övergick i maj 2005 till att bli en fast arbetsgrupp. Då fastställdes nya direktiv och en ny sammansättning av arbetsgruppen. Partistyrelsen har gett arbetsgruppen i uppdrag att ta initiativ till en fördjupning och breddning av diskussionen om integrationsfrågor, inom och utanför partiet.

Kommunalpolitiska arbetsgruppen Sven-Erik Österberg, ordförande (ersatte Lars-Erik Lövdén den 28 januari 2005)

Den kommunalpolitiska arbetsgruppen har partistyrelsens uppdrag att säkerställa att en regelbunden debatt förs inom partiet i kommun- och landstingspolitiska frågor. En sådan diskussion är nödvändig för att den socialdemokratiska politiken på kommun- och landstingsnivå ska uppfattas

30 som konsekvent. I januari 2005 överfördes även den kommunalekonomiska gruppens uppdrag till arbetsgruppens ansvarsområde. Under 2005 träffades den kommunalpolitiska arbetsgruppen fyra gånger och man behandlade vårpropositionen, budgeten, jobben, LSS, Ansvarsutredningen samt andra aktuella kommunal- och landstingsfrågor.

EU-gruppen Bosse Ringholm, ordförande

Arbetsgruppen tillsattes i januari 1995 och fick nya direktiv och ny sammansättning i februari 2005. Gruppen har till uppgift att dels vara ett samrådsorgan för partiorganisationen, riksdagsgruppen, regeringen och de svenska socialdemokratiska grupperna i Europaparlamentet och EUs regionkommitté, dels utgöra en referensgrupp till partiets representanter i ESPs presidium och arbetsgrupper.

Partistyrelsens tidsbegränsade arbetsgrupper Arbetsgrupp för ett mänskligare arbetsliv Wanja Lundby-Wedin, ordförande Våren 2003 tillsatte partistyrelsen arbetsgruppen för ett mänskligare arbetsliv. I februari 2005 reviderades arbetsgruppens direktiv så att uppdraget ska vara att följa arbetet i Hälsolyftet och till partistyrelsen redovisa resultatet av detta. Arbetsgruppen ska därutöver redovisa sina förslag tillåtgärder för ett mänskligare arbetsliv. Förslagen ska stimulera möjligheter för så många som möjligt att bidra på arbetsmarknaden efter förmåga. Arbetsgruppen har också som uppdrag att bidra till debatten om den framtida socialförsäkringen utifrån socialdemokratiska värderingar. En slutrapport ska lämnas våren 2007. Under 2005 har arbetsgruppen tagit fram ett studiematerial om socialförsäkringarna. Till partikongressen i Malmö utarbetades även ett material med utgångspunkt från arbetets betydelse och allas skyldigheter att bidra på arbetsmarknaden.

Arbetsgrupp om a-kassan Sven-Erik Österberg, ordförande

Arbetsgruppen tillsattes i december 2003 med uppdrag att initiera en diskussion inom partiet, LO och dess medlemsförbund om a-kassornas framtid. Uppdraget bestod i att analysera dagens situation och föreslå alternativa handlingsvägar för att långsiktigt stärka a-kassorna. Arbetsgruppen lämnade en rapport till verkställande utskottet i november 2005.

Författningspolitisk arbetsgrupp Bosse Ringholm, ordförande

Arbetsgruppen tillsattes i november 2002 med uppdrag att fördjupa och bredda den författ ningspolitiska debatten och kunskapsuppbyggnaden i partiet. I uppdraget ingick att sprida kunskap om författningen och de överväganden som ligger bakom den. Arbetsgruppen lämnade en delrapport till partistyrelsen i februari 2005.

31 Internationell arbetsgrupp Roger Hällhag, ordförande

Arbetsgruppen tillsattes i februari 2004 med uppgift att utforma förslag till en framsynt och tidsenlig socialdemokratisk politik för Sveriges förhållande till omvärlden inför kongressen. Arbetsgruppen genomförde ett rådslag som avslutades i februari 2005. I maj överlämnade arbetsgruppen ett förslag till internationellt program till partistyrelsen, som beslutade att dokumentet skulle behandlas vid Förtroenderådets möte i september. Därefter överlämnades förslaget till kongressen, som i oktober fastställde ett nytt internationellt program.

SAP-Kommunal Britt Bohlin Olsson, sammankallande

Arbetsgruppen tillsattes i november 2004, med uppdrag bidra till en gemensam syn kring de stora framtidsutmaningarna för offentlig sektor samt hur offentlig sektor ska gå före i arbetet för att bli mönsterarbetsgivare. Gruppen har även till uppgift att utveckla samverkansarbetet mellan SAP och Kommunal. I uppdraget ingick även att ta fram goda exempel när det gäller vallöften som gäller offentlig sektor, bland annan vad gäller mönsterarbetsgivare. Vid partistyrelsens sammanträde i juni 2005 presenterade arbetsgruppen en plattform om utvecklingsarbetet i kommuner och landsting för att dessa ska kunna bli mönsterarbetsgivare.

Stadgekommittén Birgitta Lönegård, ordförande

Stadgekommittén har haft till uppgift att utarbeta förslag till nya stadgar med utgångspunkt i partistyrelsens förslag med anledning av översynen av partiets organisation.

Föräldraförsäkringen Berit Andnor, ordförande

Arbetsgruppen tillsattes i september 2004 med uppdrag att se över och analysera olika modeller för föräldraförsäkringen. Gruppens uppgift var även att stimulera till debatt inför partikongressen 2005. Arbetsgruppen överlämnade en rapport till partistyrelsen i juni 2005 och avslutade därmed sitt arbete.

Skattepolitisk arbetsgrupp Pär Nuder, ordförande

I februari 2005 tillsatte partistyrelsen en ny skattepolitisk arbetsgrupp med uppdrag att ta initiativ till en bred diskussion inom partiet i skattefrågor. Arbetsgruppen överlämnade en första rapport till partistyrelsen i juni 2005.

Mediepolitisk arbetsgrupp Den mediepolitiska arbetsgruppen tillsattes 2001 mot bakgrund av den mediepolitiska dis kussion som fördes på partikongressen 2001. Gruppen lämnade en delrapport till partistyrelsen i juni 2002. Arbetet har därefter legat vilande, sedan arbetsgruppens ordförande lämnade sitt uppdrag 2004. Partistyrelsen fattade i oktober 2005 beslut om att ge partisekreteraren i uppdrag att åter komma till partistyrelsen med förslag till nya direktiv, och ny sammansättning av gruppen.

32 Projektgrupp för översyn av partiets organisation Håkan Juholt, ordförande

Projektgruppen tillsattes av partistyrelsen år 2002 med uppdrag att komma med förslag om förändringar i partiets organisation och verksamhet. Gruppen lämnade sin slutrapport till partistyrelsen i juni 2005, varmed gruppens arbete avslutades.

Partiexpeditionen Partiexpeditionen har varit indelad i fem avdelningar och avdelningscheferna har haft det operativa ansvaret för personal och verksamhet. Avdelningscheferna har tillsammans med partisekreteraren, biträdande partisekreteraren och partikassören utgjort ledningsgruppen.

L edning • Marita Ulvskog, partisekreterare • Håkan Juholt, biträdande partisekreterare • Birgitta Lönegård, partikassör (t.o.m. 2005-08-31) • Tommy Ohlström, partikassör (fr.o.m. 2005-09-01)

L edningsgrupp Ledningsgruppen har sammanträtt varje tisdag. Ledningsgruppen har behandlat aktuella politiska frågor, verksamhetsfrågor och personalärenden. Efter ledningsgruppen har varje avdelningschef haft en samling med respektive avdelningspersonal. Gemensamma personalmöten har genomförts regelbundet under året.

L edningsgruppens sammansättning den 31 december 2005 Marita Ulvskog, Håkan Juholt, Tommy Ohlström, Carina Sundling, Ola Nilsson, Ann Linde, Carina Persson och Jonna Lundberg (sekreterare).

Avdelningar Administrativa avdelningen Avdelningen ansvarar bland annat för: • stöd, service och utveckling inom avdelningens verksamhetsområden • redovisning, bokslut och budget för partiet, löpande ekonomihantering för den socialdemokratiska riksdagsgruppen, S-kvinnor, SAP-F, Tankesmedjan, Nordiska rådets s-grupp, partiets fyra stiftelser, Teknikfonden, Kommittén för funktionärernas vidareutbildning samt Jubileumsfonden • administration av stipendieansökningar med mera för partiets fyra stiftelser samt Jubileums- fonden • personaladministration och lönehantering • drift och utveckling av data- och informationsteknik på partiexpeditionen samt enligt samarbetsavtal med Stockholms läns partidistrikt, Stockholms arbetarekommun, AiP Media och S-kvinnor • distributions- och vaktmästeriuppgifter, administration av register samt bud och transporter för partiexpeditionen • åtaganden enligt samarbetsavtal för distributionens verksamhet med Stockholms arbetarekommun, Olof Palmes Internationella Center, S-kvinnor, AiP Media och (i mindre omfattning) ABF och Broderskap

33 • webb-tv, bandningar och direktsändningar • lokalfrågor, arbetsmiljö, inventarier, teknik och disposition av lokalytor • handhavande, upphandlingar och drift av fastighetens larmanläggning, passagesystem och övriga frågor som rör säkerheten i huset • viss fastighetsskötsel, reparationer, inventarier och städning.

Personal 2005 Inger Andersson, Sirkka Aromaa, Leif Dahlin, Lars-Olov Eriksson (t.o.m. 2005-05-29), Maria Eklund, Mattias Gökinan, Thomas Hellberg (föräldraledig fr.o.m. 2005-06-06), Ove Jansson, Anders Jämtin, Lena Johansson, Lena Karlsson, Marja Karlsson, Lilian Li (vikariat fr.o.m. 2005- 07-01), Lotta Seth, Leena-Reyes Sundström, Carina Sundling (chef), Åsa Toresson (tjänstledig), Ingvar Wallin (t.o.m. 2005-08-15), Ola Ågren, Niclas Åhlberg (föräldraledig fr.o.m. 2005-08-20) och Eric Stenarv (fr.o.m. 2005-05-23).

I nternationella avdelningen Avdelningen ansvarar bland annat för: • partiets internationella kontakter • bevakning av den utrikes- och säkerhetspolitiska utvecklingen, underlag och kunskapssprid- ning inom partiorganisationen. • samordning av partiets arbete inom Europeiska Socialdemokraters Parti och Socialistinter- nationalen samt SAMAK • underlättande av lokala kontakter samt biståndsprojekt tillsammans med partidistriktens internationellt ansvariga.

Personal 2005 Eva Olofsson, Ann Linde (chef) Oscar Stenström, (delvis tjänstledig fr.o.m. 2005-06-01) och Susanna Lif (vikariat t.o.m. 2005-05-31).

Kommunikationsavdelningen Avdelningen ansvarar bland annat för: • informations- och kommunikationsstrategi • kampanj- och valplanering • intern politisk profil • opinionsundersökningar • turnéverksamhet och talarförmedling • omvärldsanalys • växel och reception • diarium och brevsvar • planering, genomförande och uppföljning av VUs och partistyrelsens sammanträden • politisk planering – programarbete och uppföljning av partikongressens beslut • partistyrelsens arbetsgrupper, fasta kommittéer och organ • stöd till partisekreteraren i ledningen av partiorganisationen samt utåtriktat arbete.

Personal 2005 Berith Andersson, Petra Axelsson, Ingemar Bengtsson, Ulrika Carlsson (föräldraledig fr.o.m. 2005-11-16), Agneta Clarin, Ulrica Clevesjö, Catarina Ericson (vikariat fr.o.m. 2005-05-09), Mia Ekengren, Heléne Lilja, Mats Lindström (föräldraledig fr.o.m. 2005-08-01) Carina Persson (chef), Maria Strandberg, Charlotta Ulvenlöv, Åsa Westlund (tjänstledig), Per Wikholm, Berit Åhlberg, Anders Lindberg (fr.o.m. 2005-04-01), Anders Selin (fr.o.m. 2005-03-21), Carl Melin (vikariat fr.o.m. 2005-08-01) och Laila Naraghi.

34 L edningskansliet Avdelningen ansvarar bland annat för: • partiets mediebild • partiets presskonferenser och pressmaterial • mediestrategi och medieanalys.

Personal 2005 Marita Ulvskog, Håkan Juholt, Birgitta Lönegård (t.o.m. 2005- 08-31), Tommy Ohlström, (fr.o.m. 2005-09-01, chef), Manuel Ferrer, Jonna Lundberg (föräldraledig t.o.m. 2005-08-31), Håkan Olander (t.o.m. 2005-12-31), Kata Hansson (t.o.m. 2005-11-05) och Christina Örvi.

Organisatoriska avdelningen Avdelningen ansvarar bland annat för: • kontakter med partiorganisationen • organisations-, förtroendemanna- och ledarutveckling samt facklig-politiskt utvecklingsarbete • medlemsutveckling och medlemsvärvning • centrala arrangemang • studie- och utbildningsverksamhet samt metodutvecklingsfrågor • regionombudsmannaverksamhet • EU-ombudsmannaorganisationen • integrationsfrågor • insamlingsverksamhet • rese- och konferensverksamhet • valteknik • kyrkopolitisk verksamhet.

Personal 2005 Eva-Lotta Arenander, Anita Bergqvist, Anders Bergérus (tjänstledig), Lars-Ola Dahlquist, Lena Finnman, Mikael Henriksson, Jörgen Hellman, Caroline Helmersson Olsson, Birgitte Isberg, Peter Kennerfalk, Bernt Jansson, Monica Johansson (tjänstledig), Roger Ljunggren (deltid), Mia Nikali, Ola Nilsson (chef), Anny Sandgren, Kristin Thörn, Tina Wedin (vikariat), Peter Åhlberg, Caroline Waldheim och Peter Öhman.

Personal som slutat under året Lars-Olov Eriksson, Ingvar Wallin, Birgitta Lönegård och Pia Magnusson Personalarbete och kompetensutveckling Under året beslutade ledningsgruppen att inrätta en personalchefstjänst på partiexpeditionen. Tillsammans med personalkommittén utarbetades en kravprofil och rekryteringen påbörjades. Personalkommittén, som har sammanträtt 19 gånger under året, har behandlat personal- och anställningsfrågor, policydokument och riktlinjer. Man har även arbetat med verksamhetsplan och budget. Dokumentet om partiets ledning har reviderats. Utvecklings- och lönesamtal genomför des med all personal under året. Arbetet med att bemanna valorganisationen påbörjades. Medarbetarsamtal genomfördes våren 2005. Dessa lade grunden till individuella utvecklingsplaner för samtliga medarbetare. Utvecklingsplanerna låg sedan till grund för en stor kompetenssatsning. Exempel på innehåll i kompetenssatsningen har varit utbildning i retorik och engelska samt ledarskapsutbild ningar i bland annat projektledarskap. Utöver detta har kortare utbildningsseminarier och språkkurser genomförts.

35 Jämställdhet och mångfald Vid rekrytering av ny personal har policydokumenten om jämställdhet och etnisk mångfald använts som riktlinjer. Under året har jämställdhetsplanen reviderats. I samband med att jäm- ställdhetsplanen reviderades genomfördes en lönekartläggning, vilken resulterade i en lönejustering bland de kvinnliga funktionärerna. Mångfaldsplanen ska revideras under 2006.

Kommittén för funktionärernas vidareutbildning och trygghet Kommitténs uppgift är att bredda möjligheten för partiombudsmän till vidareutbildning på det samhällsvetenskapliga området, till exempel studier vid folkhögskolor, universitet och motsvarande, språkutbildning eller annan utbildning. Kommitténs uppgift är också att i vissa fall bekosta utbildning med medel från trygghetskontot för att underlätta möjligheten till annan sysselsättning eller annat arbete samt bidra ekonomiskt till denna möjlighet. Kommittén består av fem personer och tre ersättare (se bilaga 5). Under året har kommit- tén bistått i ett trygghetsprojekt för ombudsmän. Kommittén har dessutom bekostat följande verksamhet:

Utbildningar Att leda sig själva och andra* 32 deltagare Intensivkurs i engelska 10 deltagare Enskild utbildning i engelska 9 deltagare Intensivkurs i franska 1 deltagare Internationell ekonomi** 1 deltagare Ledarskap och känslans kompetens 2 deltagare Ledarskap och organisation** 1 deltagare Ledarskap – UGL 6 deltagare Kvinnors ledarskap 1 deltagare Muntlig presentationsteknik 1 deltagare Personalens skatter 1 deltagare Informationsteknik 1 deltagare *) Introduktions- och grundutbildning för nya ombudsmän i partidistrikt och arbetarekommuner. **) Universitetsstudier.

Verksamhet i socialdemokratiska grupper Riksdagsguppen I nledning och sammanfattning Vi håller vad vi lovar och med ett framgångsrikt 2005 i riksdagen kan vi fortsätta pricka av beslu- tad politik utifrån valmanifestets löften. Med detta går vi med tillförsikt in i valåret 2006. Den nyformerade högern ställdes mot väggen i och med vårpropositionen när deras förslag om sänkt sjukersättning för att få fler i arbete sattes i skarp kontrast till vår politik för fler jobb. I oktober behandlade och antog riksdagsgruppen rikets budget. Med den tog vi krafttag för att skapa fler jobb. Vi presenterade en budget med det största jobbpaketet i mannaminne. En satsning som handlar om totalt 20 miljarder kronor under de närmaste två åren. Några konkreta exempel som särskilt bör nämnas för att få fart på arbetsmarknaden var satsningar på plusjobb, utbildnings- satsningar och fler praktikplatser. Detta har förstås hjälpt till att få fart på sysselsättningen och med en uppåtgående ekonomi i ryggen så börjar vi se de nya jobben komma. Stora satsningar gjordes även i budgeten på barnfamiljerna som bl.a. fick höjt barnbidrag fr. o m oktober och

36 beslut togs om höjning av taken i föräldraförsäkringen. Frågan om de apatiska barnen var under 2005 ett svårt och viktigt ämne. Lösningen som skapades ger goda möjligheter till fortsatt flyktingmottagning på humanismens och rättssäkerhetens grund. Vi har även i riksdagen utvecklat och debatterat näringslivsfrågorna under 2005, i form av regelförenklingsarbetet, de strategiska branschprogrammen och åtgärder för att förbättra det allmänna företagsklimatet. Diskussionerna kring ett fördjupat arbete i Riksdagen kring Eu- ropafrågorna har engagerat ledamöter och utskottsgrupper. De olika fackutskotten får ett större ansvar för EU-frågorna inom respektive sakområde. Det innebär att riksdagen blir inblandad i ett tidigare skede under beslutsprocessen, vilket den socialdemokratiska gruppen arbetat för i diskussioner med riksdagsförvaltning och regeringskansli. De regionalt betydelsefulla frågorna har av naturliga skäl varierat över landet. Gemensamt kan dock nämnas att frågor om arbetslöshetens bekämpande och infrastruktur har varit viktiga regionala områden. Riksdagsgruppen genomförde under året en omfattande turné där i stort sett alla landets kommuner besöktes. Genom besöken fick gruppen många nya erfarenheter och synpunkter från såväl arbetarrörelsen som andra delar av samhället, och dessutom gavs möjlighet att redovisa den socialdemokratiska politiken. Under våren genomfördes även de numera traditionella kampanjveckorna. En manifestation för kollektivavtalen hölls den 16 juni för att påminna om den protest mot Vaxholmsfallet (tvist om kollektivavtalen) som ägde rum i december 2004. Riksdagsgruppen anordnade flera aktiviteter under Almedalsveckan bl.a. stod den värd för ett välbesökt seminarium om kollektivavtalen ur ett internationellt perspektiv. Under 2005 inlämnades, av socialdemokratiska riksdagsledamöter, 22 interpellationer, 309 frågor för skriftliga svar och 1 209 motioner (I summan har flerpartimotioner inte medräknats).

Möten och förtroendevalda De 144 socialdemokratiska ledamöterna fördelade sig den 31 december 2005 på 70 kvinnor och 74 män. Den socialdemokratiska riksdagsgruppen har under året haft 29 möten, gruppstyrelsen har sammanträtt 32 gånger. Gruppens ordförande har varit Britt Bohlin Ohlson. Under verksamhetsåret fattade arbetsutskottet och gruppstyrelsen beslut i totalt 59 nomi- neringsärenden.

Kansliet Under året har kansliet tillförts cirka 35 nya tjänster. Tillskottet har framförallt använts för att ge ledamöterna stöd i deras parlamentariska arbete även i valkretsarna. Vidare har förstärkningarna använts så att numera har samtliga utskottsgrupper en egen politisk sekreterare som stöd för sin verksamhet. Kanslichef har varit Tommy Ohlström (januari – augusti) och därefter Åsa Larsson (fr.o.m. september).

Det politiska året Utskottsgruppernas arbete Ekonomi- och demokratiområdet Metoderna för att föra ut utskottsgruppernas politiska budskap har varierat. Den politiska kommunikationen har baserats på artiklar, pressmeddelanden, debatter, kommun- och verksam- hetsbesök samt pressträffar. Utskottsgrupperna har aktivt arbetat med att knyta kontakter som kan gagna den politiska verksamheten. Detta har man gjort genom träffar med organisationer, aktiviteter tillsammans med fackliga organisationer, kommuner och myndigheter. • Finansutskottsgruppen (FiU (s)) har under året gjort kommunbesök i Uppsala, Trollhättan, Motala, Göteborg, Ronneby och i kommuner i Hallands län för att bidra till att knyta samman ”riksdagspartiet” med ”kommunpartiet”.

37 • Skatteutskottsgruppen (SkU (s)) har genomfört en rad verksamhetsbesök bl. a tullen på Arlanda, Stockholms Hamn och tullen vid Skavsta flygplats. Dessutom har Kronofogde- myndigheten i Stockholm, Ekobrottsmyndigheten och trädgårdsnäringen i Trosa besökts. Utskottsgruppen har också tagit emot ett tiotal uppvaktningar i riksdagen bl. a av Småhusägare mot boendeskatt, Sydkraft, SLAO (skidliftar) Sveriges Byggindustrier. • FiU(s) och SkU(s) var med och jobbade fram en av de senaste årens mest sysselsättningsori- enterade och reforminriktade budgetar. Utskottsgruppernas ordföranden har medverkat i budgetförhandlingarna. • Konstitutionsutskottsgruppens (KU(s)) prioriteringar har gällt författningsfrågor, demokra- tifrågor och andra frågor i samband med granskningsärenden. KU(s) har under året också arbetat med förslaget till nytt fördrag för EU och det konstitutionella läge som inträffat efter att Frankrike och Nederländerna sagt nej till fördraget samt frågor om presstöd, utnämnings- makten och ny vallag. • Politiskt har Kulturutskottsgruppen (KrU(s)) fokuserat mycket på folkbildningsfrågorna, och bland annat har en turné på landets folkhögskolor påbörjats. Andra frågor som varit uppe är en ny språkpolitik med bland annat satsningar på läsfrämjande insatser, och en ny filmpolitik som innebär ett rejält resurstillskott till svensk film. • Justitieutskottsgruppens (JU(s)) arbete har under året bland annat handlat om att ge polisen skarpare verktyg. Nya förverkanderegler har införts, frågan om överskottsinformation vid tvångsmedelsanvändning har lösts, men framförallt ska arbetet för en skärpt sexualbrotts- lagstiftning lyftas fram. Även domstolsprocessen har effektiviserats. Utskottsgruppen har dessutom ägnat stor tid åt att besöka olika verksamheter i landet.

Tillväxtområdet Under 2005 har Trafikutskottet (TU) inte behandlat några större propositioner utan de flesta betänkanden som behandlats har varit utifrån motioner från den allmänna motionstiden. Under hösten 2005 har utskottet samordnat arbetet med regeringens proposition om Skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel där både Miljö- och jordbruksutskottet (MJU) och Närings- utskottet (NU) har varit delaktiga. Beslutet innebär att, i ett första steg, alla bensinmackar som under basåret sålt mer än 3000 kubikmeter bensin eller diesel ska från den 1 april 2006 erbjuda minst ett förnyelsebart drivmedel. Beslutet innebär också att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om investeringsstimulans så att en flerbränslestrategi kan nås. Näringsutskottet har under 2005 behandlat 18 betänkanden. Utöver de som genererats av allmänna motionstiden eller statsbudgeten är det framförallt frågor kring de statliga företagen och Regeringens ägarförvaltning samt energipolitiken i samband med stormen Gudrun och avställningen av Barsebäck 2 som varit i fokus under året. Även näringslivsfrågorna, i form av regelförenklingsarbetet, de strategiska branschprogrammen och det allmänna företagsklimatet har varit återkommande debatter under året. Efter årets budgetdebatter kan också konstateras att de borgerliga partierna är fortsatt djupt splittrade på anslagsnivå på utgiftsområdena 19, regionalpolitik, 21, energi, samt 24, näringsliv. Arbetsmarknadsutskottet (AU) har under våren främst behandlat betänkanden som haft med lagda motioner att göra. Under våren enades de tre samarbetspartierna om en skrivelse som ska förhindra arbetsgivare från att utnyttja föräldraledigheten som uppsägningstid samt en koncentra- tion av antalet visstidsanställningar. Vårpropositionen innehöll en hel del arbetsmarknadspolitiska satsningar som inte riktigt fick det genomslag som utskottsgruppen hoppats på. Desto bättre var det därför när Pär Nuder kunde presentera det största jobbpaketet i mannaminne inför höstbud- geten och där utskottsgruppen har varit högst delaktig under hela resans gång. En satsning som handlar om totalt 20 miljarder kronor under de närmaste två åren. Två viktiga beslut trädde i kraft den 1 januari 2005; handeln med utsläppsrätter (i syfte att

38 minska klimatutsläppen) och reformeringen av EU:s jordbrukspolitik. Det är två reformer som har krävt ett stort engagemang av Miljö- och jordbruksutskottsgruppens ledamöter, i att informera om och i detalj förklara de nationella effekterna. Under våren presenterade regeringen sin miljömålsproposition (Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag, prop.20004/2005150) – en av mandatperiodens kanske viktigaste propositioner för MJU. Behandlingen av de numera 16 miljömålen har varit arbetskrävande och omfattande. På utskottsgruppens dagordning har funnits fler propositioner och skrivelser, till exempel etisk prövning av djurförsök, en nationell skrivelse för havsmiljön och småskalig livsmedelsförädling. Därtill har frågorna om giftiga kemikalier, torskfisket i Östersjön och jakten på varg skapat en ständigt pågående debatt.

Välfärdsområdet Socialutskottsgruppen har under året arbetatmed och fattat beslut om bland annat följande frågor: bättre och mer rättssäker tvångsvård av missbrukare, regler för offentligt finansierade sjukhus, åtgärder för att stoppa den illegala alkoholen, restriktioner för de farliga ämnena GBL och 1,4 butandiol, klartecken och regler för stamcellsforskning, hårdare tag mot ölförsäljning till ungdomar, öppnande av PKU-registret för att identifiera Tsunami-offren, personregister för att öka säkerheten vid läkemedelsanvändning, skärpta krav på dokumentation med mera i lag om stöd till personer med funktionshinder, kompetensutvecklingssatsning för personalen i äldreomsorgen, begäran om framtagande av ett nationellt program för självmordsprevention samt skärpningar i reglerna om försäljning och marknadsföring av tobak. De kontakter utskottsgruppen haft under året med media, intresseorganisationer, arbetarrörelsen och allmänheten har dominerats av alkoholfrågan, sjukvårdens ägarformer, tandvårdsförsäkringen och äldreomsorgen. 2005 års arbete präglades för Socialförsäkringsutskottsgruppen del av frågor och politisk debatt på migrationsområdet. Under våren tog exempelvis frågan om de apatiska barnen och de ensamkommande barnen stort utrymme. Debatterna avtog i samband med beslutet om att införa en ny instans- och processordning för utlänningsärenden. Till följd av höstens budgetöverens- kommelse med (v) och (mp) fick vi lägga en gemensam motion i riksdagen om en tillfällig ny asyllag. Utskottsgruppen har presenterat två rapporter om moderaterna under det gångna året, dels om äldre och förtidspensionärer, dels om barn- och familjepolitiken. Föremål för särskilda kommunikativa insatser har bland annat varit barn- och familjepolitiken med tyngdpunkt på höjningen av barnbidraget och flerbarnstillägget, samt vår politik för broar tillbaks till arbetslivet ställt mot moderaternas och högeralliansens försämringar för sjuka och äldre. Bostadsutskottsgruppen (BoU(s)) har under 2005 gjort studiebesök i tillväxtkommuner runt om i Sverige för att se och höra om hur de arbetar med bostadsförsörjningen. Sammantaget har fjorton kommuner fått besök av en eller flera ur BoU(s). Syftet var bl.a. att träffa (s)-företrädare som arbetar med bostads- och stadsbyggnadsfrågor och höra hur de ser på de statliga stöd som ges till bostadsbyggande. I augusti reste BoU(s) till Bomässan i Göteborg. Under partikongressen i Malmö arrangerade utskottsgruppen ett seminarium på temat ”Bostaden – en rättighet eller handelsvara” tillsammans med HSB riksförbund. Lagutskottsgruppen har under året behandlat frågor som upphovsrätten i informationssam- hället, assisterad befruktning och föräldraskap, ny aktiebolagslag, ny försäkringsavtalslag samt en ny hemförsäljningslag som förbättrat konsumenternas ställning. Gruppen har haft gemensamma planeringsdagar i Helsingfors, samt vid två tillfällen varit på Villa Bonnier för att dra upp riktlinjerna tillsammans med justitiedepartementet. Utbildningsutskottsgruppen har under året arbetat med ärenden som rör forskning, högskolan, vuxenutbildning, studiestöd, förskolan och frågan om en ny skollag. Därutöver har ett flertal betänkanden tagit en stor del av utskottsgruppens tid i anspråk. Liksom år 2004 har kårobliga- toriet varit uppe i kammaren till behandling och detta resulterade i att en utredning tillsattes. Skollagens behov av förändring har omfattats av ett stort engagemang hos utskottsgruppen.

39 Diskussionerna med samarbetspartierna har varit intensiva men trots detta blir det inte något förslag om ny skollag förrän efter valet 2006. Inför partikongressen genomförde utskottsgruppen en genomgång av de delar av riktlinjerna som berör skola och utbildning. Gruppen har också haft planeringsöverläggningar under hösten -05 med sikte på att vara väl förberedda inför valarbetet under 2006.

Internationella och säkerhetspolitiska området Verksamheten omfattar utskottsgrupperna för utrikesutskottet (UU), försvarsutskottet (FöU), EU-nämnden (EUN) samt s-gruppen i Nordiska rådet. Ledamöter och anställda har på partistyrelsens uppdrag deltagit i olika uppdrag inom ramen för det nordiska (SAMAK), europeiska (ESP och Europaparlamentets socialistgrupp) och internationella partisamarbetet (Socialistinternationalen). Riksdagsgruppen har intensifierat samarbetet med s-gruppen i Europaparlamentet genom täta personalkontakter och erfarenhetsutbyte. Ett nyhetsbrev har regelbundet skickats ut med aktuell information från parlamentet, kommissionen och rådet. Därutöver har nätverksbyggande med de utländska diplomatiska representationerna i Sverige intensifierats. Riksdagsgruppens arbetsutskotts kontakter med de nordiska partigruppernas ledningar har fortsatt genom ömsesidigt utbyte. Riksdagsgruppen har haft ett nära samarbete med Olof Palmes internationella centrum och partistyrelsens internationella avdelning, bland annat kring partiets internationella program som antogs på kongressen i Malmö. Erfarenheterna från arbetet med sammansatta utskott (UU, FÖU) har varit goda. Diskussionerna kring ett fördjupat arbete i Riksdagen kring Europafrågorna har engagerat ledamöter och utskottsgrupper. De olika fackutskotten får ett större ansvar för EU-frågorna inom respektive sakområde. Det innebär att riksdagen blir inblandad i ett tidigare skede under beslutsprocessen, vilket den socialdemokratiska gruppen arbetat för i diskussioner med riksdags- förvaltning och regeringskansli. De socialdemokratiska ledamöterna har aktivt deltagit i de olika parlamentariska församling- arna inom OSSE, NATO, Europa Rådet, Nordiska Rådet, Interparlamentariska Unionen, FN:s generalförsamling och FN:s olika fackorgan samt i East/West Institute och Globe. Under 2005 påbörjade Försvarsutskottsgruppen en säkerhetsturné genom Sverige inför arbetet med den kommande krisberedskapspropositionen. Under året besökte ledamöter från utskottsgruppen platser där stora påfrestningar på samhället eller kriser har uppstått. Gruppen har besökt Malmö, Göteborg och Gävleborg. Turnén kommer att avslutas under första kvartalet 2006. Utskottsgruppens ledamöter har även under året medverkat en rad olika seminarier och konferenser samt besökt och haft möten med organisationer och representanter inom utskottets ansvarsområde.

Regionernas och länsbänkarnas arbete Skåne Det hölls en politikerhelg på Hven i augusti med skånska riksdagsgruppen och ett 70-tal par- tivänner från Skånes arbetarekommuner. Här fördes öppna och bra diskussioner om skånepro- grammet och om hur vi stärker partiet i Skåne. Många skånska riksdagsledamöter var också aktiva på distriktskongressen i maj och på partikongressen månadsskiftet oktober–november. Båda kongresserna hölls i Malmö. Ledamöterna har deltagit i en mängd arbetsplatsbesök och andra möten och aktiviteter runt om i Skåne och många var engagerade i partiets framgångsrika kommunturné under oktober. Riksdagsgruppens arbetslag har under året utökats från fyra till åtta medarbetare i och med att fyra valkretssekreterare har anställts. Förstärkningen har bland annat inneburit en tydlig förbättring av ledamöternas möjligheter att bedriva utåtriktat politiskt arbete i de egna valkretsarna.

40 Vår budget fick bra mediegenomslag i alla fyra valkretsarna. Skånegruppen har under allmänna motionstiden lagt 182 motioner. Hela skånegruppen stod som undertecknare av motioner om Skånska Livsmedel, Insatser mot narkotika, E 22:ans betydelse och Öresundsregionen. Skånska riksdagsgruppen består av valkretsarna Malmö stad, Västra Skåne, Södra Skåne samt Norra och östra Skåne.

Sydöstra Götaland På Gotland har färjeförbindelserna och Rikstrafikens planer på både färre antal turer och högre priser väckt mycket kraftiga reaktioner. Slutresultatet blev dock bra. Trafiken kan bedrivas i oförändrad omfattning genom att regeringen sköt till pengar. Kalmar län har på senare år drabbats hårt av stora företagsnedläggningar. Electrolux i Väster- vik och Bombardier i Kalmar är två exempel. Nu pågår arbetet att klara omstruktureringen av länets arbetsmarknad. Det handlar bland annat om fler statliga arbetstillfällen och förbättrade kommunikationer. I Jönköpings och i Kronobergs län har stormen Gudrun och dess följder har varit en dominerande fråga. Både statsråd och riksdagsledamöter har engagerat sig i arbetet att ge ekonomiskt stöd till de drabbade och att förbättra infrastrukturen. I Blekinge har också under 2005 kravet på förbättrade kommunikationer stått högt på dagordningen. Det gäller bland annat E 22. Bättre kommunikationer är av central betydelse för Blekinge inte minst i det allt viktigare Östersjösamarbetet. Varje länsbänk har regelbundna länsbänksträffar, där även kansliets arbetslag deltar. Vid dessa träffar diskuteras ledamöternas arbete i partidistriktet och länsbänkens arbete i riksdagen. Var fjortonde dag anordnas regionträffar där gemensamma frågor tas upp. Regionmötena är en viktig del av verksamheten för att hålla samman de olika länen och för att se hur de politiska frågorna behandlas i respektive län. Totalt lades under allmänna motionstiden 166 motioner från regionens ledamöter. En mycket positiv förändring som har skett under året är att valkretssekreterare har anställts i alla fem länen. Det har inneburit att ledamöterna har fått ett stärkt stöd på hemmaplan för sitt parlamentariska arbete. Sydöstra Götaland omfattar Blekinge län, Kalmar län, Jönköpings län, Kronobergs län samt Gotlands län.

Västsverige Både i Norra och Södra Älvsborg fick riksdagsledamöterna bra genomslag i media under Sve- rigeturnén. Ett par av budgetpresentationerna genomfördes på nya sätt, med besök på en skola och en dagcentral för äldre. I Dalsland har infrastrukturfrågor som Trollhättanpaketet och utbyggnaden av riksväg 45 fortsatt att uppmärksammas. Arbetsmarknaden har också varit en stor fråga i länet, eftersom arbetslösheten i Trollhättan och Dalsland ligger över riksgenomsnittet. Det har varit stort fokus på industrins framtid. Flera besked har kommit om tillverkningsindustri som lägger ner sin verksamhet, eller minskar antalet anställda. Vidare har rovdjurspolitiken blivit en stor fråga under hösten, på grund av problemen med varg som angriper tamdjur. I Bohuslän har fastighetsskatten blivit en stor fråga, i samband med de höjda taxeringsvärdena. I attraktiva kustlägen har prisstegringarna på fastighetsmarknaden blivit väldigt kraftiga. I övrigt har fiskepolitiken, särskilt torskfisket, uppmärksammats relativt mycket. Beslutet att koncentrera Högskolan (HTU), till ett sammanhållande campus i Trollhättan var mycket omskrivet när beslutet togs, vilket har fått ny uppmärksamhet i samband med att bygget i Trollhättan inleddes under hösten 2005. I Göteborg har den stora frågan varit att stärka välfärden och klara jobben. Konjunkturen

41 har börjat vända och glädjande nog har det gått att se långsam förbättring när det gäller sys- selsättningen och tillväxten. Lokalt i Göteborg har också sjukvården varit en fråga som varit diskuterad. Stort fokus har också legat på barnomsorgen. Vidare har trafiksituationen i staden fortsatt att uppmärksammas. I Hallands län har stor fokus legat på delningen av Halland. Stor medial uppmärksamhet ledde till att de halländska s-ledamöterna gick ut i ett öppet brev om att det inte fanns någon anledning att ändra på något. Övriga politiska frågor med hög prioritet i länet har varit utbild- ningsfrågor och den debatt om äldreomsorgen, som följde av (s) satsning på området. Miljö- och trygghetsfrågor är också fortsatt stora i Halland. Diskussioner om skola och utbildning har hög prioritet inom Sjuhäradsbygden, med fokus på hur resurser fördelas till skolor. Friskoledebatten är alltid aktuell, så även kvaliteten i undervisningen. Fokus har även legat på högskolans betydelse för Borås. Plusjobben har varit en stor fråga, samt den höga arbetslösheten bland ungdomar, som ökade med 20 procent under 2005. De viktigaste frågorna som diskuterats i Skaraborg under året har handlat om behovet av att göra E20 till motorväg då många företagare hotar med flytt om inget görs inom en snar framtid och alla politiska partier har agerat i frågan, dock utan att kunna enas om hur. Pälsnäringens framtid har engagerat många, både företagare och djurrättsaktivister. Även Högskolan i Skövdes betydelse för utvecklingen i Skaraborg har diskuterats. Under allmänna motionstiden lämnade ledamöterna in 172 motioner varav sex gemensamma Västsvenska motioner; En hållbar energipolitik, Arbete och hälsa i Västsverige, Folkbildning, Nä- ringsliv i Västsverige, Forskning och utbildning, Infrastruktur och kommunikationer i Västsverige. Västsvenska regionen består av valkretsarna Hallands län, Göteborgs kommun, Västra Gö- talands västra, Västra Götalands norra, Västra Götalands södra samt Västra Götalands östra.

Mälardalen Samarbetet mellan Mälardalsregionen och Stockholmsregionen fortsätter och har resulterat i ett par motioner om infrastrukturen i Mälardalen. De två medialt stora politiska frågorna i regionen har gällt infrastruktur och arbetsmarknad. I stort sett har partiets politik i form av artiklar och andra medieutspel fått genomslag i regionala media. Under året har alla ledamöter från regionen och distriktsombudsmännen träffats vid två tillfällen. Den första träffen hade hälso- och sjukvård som tema och den andra säkerheten i riksdagen och rapport från nya chefen för Olof Palme Center. I alla valdistrikt har hälso- och sjukvården varit föremål för extra aktiviteter och medieutspel. Mälardalen består av Uppsala län, Södermanlands län, Östergötlands län, Örebro län samt Västmanlands län.

Stockholm stad och län Nedbantningen av försvaret drabbade Stockholms län och i januari redovisade Jan Bergqvist sin utredning om vilka orter som skulle omfattas av försvarsneddragningar. För Stockholmsregionen blev det Berga- och Musköbasen som blev föremål för förändringar. Frågan om kollektivavtal efter Waxholmskonflikten har också varit levande hela året. Den 17 mars hölls en stor manifestation för kollektivavtalen i Stockholm. Planeringen inför Stockholmsförsöket med trängselskatt har pågått hela året med stor mediebevakning och debatt. Försöket blev kortare än tidigare planerat med start 3 januari 2006 och slut den 31 juli 2006. Många debatter har förekommit i kammaren och inte minst då ledamöterna varit ute på arbetsplatser. Jobben är den viktigaste politiska frågan. Även om arbetsmarknadsläget har ljusnat något

42 var arbetslösheten i Stockholm hög under 2005. Obalansen (öppet arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program) uppgick till knappt 54 300 personer i december. Stockholmsregionen består av Stockholm stad och Stockholms län.

Södra skogslänen Med anledning av riksdagsledamot Kenth Högströms sjukdom och bortgång blev Yoomi Rehn- ström statsrådsersättare 2005. Vi minns och saknar Kenth. Förutom att riksdagsledamöterna har verkat i riksdagens olika utskott och kammardebat- ter har en stor verksamhet varit att ta emot studiebesök i riksdagen samt möta medborgare på arbetsplatser, i skolor m.m. En verksamhet som har varit uppskattad. Ledamöterna har också aktivt deltagit i Sverigeturnén som genomfördes före kongressen i Malmö. Politiken i motionerna under allmänna motionstiden har varierat och berört många viktiga områden. Gemensamt för regionens ledamöter är att många motioner har handlat om utveckling för länen och regionen, skolpolitiken, arbetsmarknadspolitiken, ändringar i sjukförsäkrings- systemet, tandvården och vargen. Tillsammans lämnade regionens riksdagsledamöter in 151 st motioner. De stora politiska frågorna i media har varierat. Det som ofta har diskuterats är framtidens sjukvård och sysselsättningsfrågorna. Förenat och en följetong för hela regionen har varit rovdjurspolitiken. Olika intresseorganisationer har agerat och varit kritiska till den rådande rovdjurspolitiken. Riksdagsledamöterna har varit aktiva och agerat för att åstadkomma förbättringar och har lyckats väl under året. I övrigt har alla ledamöter aktivt kommunicerat vår politik till medborgarna genom media och möten. Regionen Södra skogslänen består av Värmlands län, Dalarnas län samt Gävleborgs län.

Norra skogslänen Fyra gemensamma skogslänsmotioner lämnades in under den allmänna motionstiden. Dessa handlade om förutsättningar för företagande i glesbygden och om kommunikationer i skogslänen. Regionen har genomfört sammanlagt åtta möten under året. Frågor som diskuterats vid dessa tillfällen har handlat om turismpropositionen, strukturfonder och utredningen Skatt på väg. Frågor om strandskydd, jakt, rovdjur samt rennärings- och samepolitik har varit särskilt aktuella med anledning av aktuella propositioner och utredningar. Ansvariga statsråd har medverkat vid dessa möten. Regionen Norra skogslänen består av Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län samt Norrbottens län.

Opinions- och informationsarbete

Antal brev och inkomna telefonsamtal 2005 Medborgarkontakter Under året har Riksdagsgruppen behandlat drygt 10 000 e-brev och hanterat drygt 2000 samtal. Detta är en ökning med drygt 3 000 e-brev sedan 2004. Vi kan se en tydlig trend att fler och fler hör av sig till oss och att antalet e-brev ökar. Som ett resultat av det inventeringsarbete som skett har Riksdagsgruppen utvecklat brevsvars- databasen och gjort det möjligt att registrera inkommande samtal efter ämneskategorier. Brevsvars- databasen innehåller nu också mer tillgänglig information och kan användas som ett fullgott stöd vid telefonsamtal. Varje person som kontaktar oss får nu i sitt svar en uppmaning att registrera sig som prenumerant på det nyligen införda nyhetsbrevet. Beskrivs ytterligare under rubriken utåtriktat arbete. Under året har en del nya rutiner införts. Bland annat rapporteras månadsvis vilka huvudsakliga ämnen som människor skriver till riksdagsgruppen om.

43 Hemsidor 118 ledamöter har under 2005 haft fungerande hemsidor som uppdaterats av s-kansliet. Länkar till dem har funnits på riksdagen.se samt på socialdemokraterna.se. Nio ledamöter har valt att starta en blogg med kansliets hjälp.

Socialdemokraterna.se Socialdemokraterna i riksdagen har under 2005 haft en egen sida på socialdemokraterna.se. Där har man kunnat finna information om ledamöter (utskott, region och kontaktvägar) och kontaktvägar till personal hos socialdemokratiska riksdagskansliet. 14 april ordnades en chatt Antalom vårbudgeten inkomna brev där och tre samtalledamöter till riksdagsgruppendeltog och svarade 2005 på med-

1200

975 1000 952 955 922 885 829 800

672 675

600 573 501 455

400 296 267 277 280 261 262 265 263 209 211 200 184 200

59 69 45 44 47 30 30 45 10 10 10 23 24 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

e-brev samtal pappersbrev/fax Glidande medelvärde (e-brev) Glidande medelvärde (samtal) Glidande medelvärde (pappersbrev/fax) borgarnas frågor. 20 september genomfördes en chatt i samband med att budgetpropositionen presenterades. Fyra ledamöter deltog och svarade på över hundra frågor. Chatten annonserades på aftonbladet.se.

Talarförmedling Riksdagsgruppens talarförmedling är nu etablerad på Socialdemokraternas hemsida och via län- ken ”Skicka en förfrågan till socialdemokraterna i riksdagen” är det möjligt att via internet boka riksdagsledamöter som talare. Antalet förfrågningar via nätet har ökat i slutet av året. Talare/riksdagsledamöter har förmedlats till knappt ett trettiotal arrangemang och det är i huvudsak andra än rörelsens organisationer som vänder sig till talarförmedlingen.

Motioner, interpellationer och frågor för skriftligt svar Under 2005 inlämnades, av socialdemokratiska riksdagsledamöter, 22 interpellationer, 309 frågor för skriftliga svar och 1 209 motioner (I summan har flerpartimotioner inte medräknats).

44 Riksdagsgruppens nätverk Facklig-politiska studiegruppen Fackliga studiegruppen (FSG) är ett nätverk för riksdagsledamöter som haft fackligt förtroen- deuppdrag i ett LO-förbund. FSG har under året träffat olika fackförbund och genomfört ett antal seminarier. Den 26 januari genomfördes ett möte om ”Ordning och reda på arbetsmarknaden”. Inrikt- ningen var f-skattsedel och huvudentreprenörs ansvar för sociala avgifter och skatt vid anlitande av underentreprenör. Den 16 februari arrangerades ett möte om kollektivavtalet – facklig och politisk roll. Den 1 mars presenterade partiet sitt kommande arbete genom Håkan Juholt och Socialdemokratiska fackliga utskottet sitt kommande arbete genom Caroline H Olsson. Den 7 april ägde ett möte rum i Riksdagen med representanter från IUL i Asien. Mötet handlade om situationen för arbetare i regionen med avseende på tsunamin samt den långsiktiga fattigdomsbekämpningen och utvecklande av arbetstagarnas fri- och rättigheter. Kommunal och Hotell o restaurang medverkade. Den 23 maj medverkade Fackliga studiegruppen vid ett studiebesök av s-ansvariga inom Volvo. Den 7 december genomfördes ett möte med generaldirektören på AMS, Bo Bylund. Den 15 mars och 25 oktober var FSG bjudna till Transport och Fastighets förbundsledningar. Den 1 juni var FSG bjudna till Kommunals förbundsledning och den 4 oktober till höstmöte med LO:s ledning. Fackliga studiegruppens ledamöter från Metall har månatligen träffat representanter för Metalls ledning. FSG har vid många tillfällen deltagit i fackliga kurser vid LO-skolan Runö, både i form av medverkan på skolan och genom att ta emot besök i Riksdagen med utrymme för en politisk dialog. Medverkan är mycket uppskattad av skolan och elever. Den 26 oktober tog många av gruppens ledamöter på sig ansvaret för att under en dag ta hand om en praktikant från Skogs- och Träs kvalificerade politiska kurs. Arrangemanget var omfattande och uppskattades mycket. Inom ramen för verksamheten arrangerades en studieresa till Brasilien tillsammans med Metall. Ordförande i facklig-politiska studiegruppen är Agneta Gille.

TCO-nätverket TCO-nätverket är ett nätverk för socialdemokratiska riksdagsledamöter med anknytning till TCO. Under året har flera träffar med TCO anordnats, och nätverket har fått ta del av flertalet TCO-rapporter. Den 14/9 bjöds representanter från TCO in för att träffa nätverket i syfte att utbyta tips och idéer inför motionsskrivandet under den allmänna motionstiden. Den 27/9 följdes denna träff upp med en diskussion av motionsförslagen. Den 11/10 kom TCO:s utredare Kjell Rautio och presenterade rapporten ”Jakten på Superarbetskraften”. Den 22/11 var nätverket inbjudet till TCO av Sture Nordh för att träffas och diskutera bland annat arbetslivs- och arbetsmarknadsfrågor. Den 8/12 anordnades en träff för att få en genomgång av TCO Development om TCO-märkningen av mobiler och datorer. Ordförande i TCO-nätverket är Laila Bjurling.

Kooperativa gruppen Kooperativa studiegruppen, det kooperativa nätverket inom s-riksdagsgruppen, har haft möten varannan onsdag under sessionstid, inalles 15 under året. Dessa möten har behandlat såväl information i olika frågor med kooperativ inriktning som eget arbete. Mötena har under verk- samhetsåret blivit allt mer välbesökta och nu deltar mellan 15–20 ledamöter på träffarna. Mötena har behandlat lagstiftning kring kooperativt företagande, internationell kooperation, social ekonomi och diskussioner med företrädare för olika kooperativa organisationer liksom med företrädare för näringsdepartementet. Flera möten har ägnats åt att bereda motioner med kooperativ inriktning inför den allmänna motionstiden.

45 I augusti deltog 14 personer ur den kooperativa studiegruppen i en studieresa till Central- amerika. Två representanter från Kooperation Utan Gränser deltog i resan och i planeringsarbetet dessförinnan. Ordförande i kooperativa gruppen är Marianne Carlström.

Riksdagsgruppens arbete med ”Delaktighet och Ansvar” under året Riksdagsgruppens verksamhet vilar under mandatperioden på inriktningsdokumentet ”Delak- tighet och ansvar”, vilket beslutades av gruppen i början av 2003 efter ett relativt omfattande beredningsarbete. ”Delaktighet och ansvar” är indelat i nio huvudområden, och under respektive område finns ett antal punkter. Totalt omfattar ”Delaktighet och ansvar” 41 olika konkreta insatser. Det nionde huvudområdet som behandlar kansliets verksamhet och utveckling redovisas i avsnitt 6.

Låt fler göra mer för helheten En nyhet under mandatperioden är så kallade ledamotsledda projekt. Ett sådant – Hälsoprojek- tet – har avslutats, och två pågår (Integrationsprojektet och Tillväxtprojektet). Riksdagsgruppen har utsett länderansvariga, som på gruppens uppdrag ansvarar för kontakter med andra länders systerparlamentsgrupper. En ökad öppenhet inom gruppen vad avser fördelningen av uppdrag var en uppgift, och numera finns ett särskilt register (ANTE) som samtliga ledamöter har tillgång till. Vidare har också gruppen beslutat om nya nomineringsprinciper. Att stärka de länsbänksansvariga och arbetet i länsbänkarna pågår fortlöpande. Samtliga regioner har diskuterat utvecklingsinsatser, och några länsbänkar har också genomfört särskilda utvecklingsprogram. Ett handledningsprogram – Stöd via senior – har utvecklats och samarbete med ABF, SAP och LO om hur formerna för en seniorakademi efter valet 2006 har inletts. En förenklad kvittningsansökning har utvecklats. Numera söker ledamöterna kvittning via IT-stöd. Kvittningssystemet utvärderas halvårsvis. Det som ännu inte slutförts av punkterna är att utse kontaktpersoner för folkrörelser på nationell nivå, samt att tydligt stärka samarbetet med vissa centrala organisationer. Riksdagsgrup- pens kontakter med folkrörelser har dock en lång tradition, och arbetet har fortsatt som tidigare.

Mer av politik och strategi Att förstärka det politiska och strategiska arbetet i gruppen har huvudsakligen gjorts utifrån de formulerade utgångspunkterna. Förlängda gruppmöten för att öka möjligheten till politisk diskussion genomförs återkommande. Vid varje riksdagsgruppsmöte finns punkten Politiska läget på dagordningen. Varje år genomför gruppen en större upptakt. Under namnet ”Forum för delaktighet” ge- nomförs seminarier som skapar tillfälle till fördjupning och analys av politiken. Gruppstyrelsens möjligheter till längre överläggningar och kontinuerliga gruppstyrelseluncher genomförs enligt planerna och arbetsutskottet har genomfört en mötesserie tillsammans med berörda ledamöter där de träffat såväl de fackliga centralorganisationerna LO, TCO och SACO som ett antal förbund inom LO. Kvar att genomföra är att strukturerat starta mer informella nätverk.

Tydliggör utskottsgruppernas ansvar Utskottsgrupperna har aktivt arbetat med att knyta kontakter som kan gagna den politiska verksamheten. Detta har man gjort genom träffar med organisationer, aktiviteter tillsammans med fackliga organisationer, kommuner och myndigheter.

46 Flera utskottsgrupper har också arbetat med att utveckla arbetsformer och strategier samt arbetat med att öka kontakterna med departementen, partikansliet och s-företrädarna i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). ”Akademin för politiskt ledarskap” är riksdagsgruppens utbildningsorganisation. Under året har utskottsgrupperna i Skatte-, respektive Socialutskottet nyttjat möjligheten till fortbildning och genomfört lagutbildningar. Flera ledamöter har genomgått argumentationstrimning, medieträning och utbildning i politisk strategi. Det har även förekommit ledarskapsutbildning.

Fördjupa interninformationen Projektet ”Diip” (digitala interninformationsprojektet) pågick till 29 november då nya intranätet Sintra invigdes. Sintras framsida och databaser har gett oss nya möjligheter att rationalisera och utveckla arbetet med interninformation. Nämnas speciellt bör: • Kalendarium med interna möten, externa händelser med partianknytning samt mediebevakning veckovis. • ”Vem är vem” med information om ledamöter och personal. Möjlighet att skicka e-post, SMS:a och ringa. All information går att sortera i olika sökvägar. • Nyhetsbrevet som tas fram i samverkan med Regeringskansliet, partistyrelsens expedition och s-kansliet i Europaparlamentet görs direkt i Sintra och skickas därifrån. • Gruppmeddelandet görs direkt i Sintra och skickas därifrån. • Kvittningsdatabas med möjlighet att söka kvittning och att ta fram statistik. • Medborgarkontaktsida med ämnesvis samtalsregistrering, synlig statistik och lättåtkomliga mallsvar.

Vidga det internationella engagemanget Den socialdemokratiska riksdagsgruppen har verksamhet av internationell karaktär som sker i gruppennamn och som gruppledningen har ett särskilt ansvar för. Det gäller bland annat två samarbetsprojekt, ett med Ryssland och ett med Sydafrika. Samtidigt har många ledamöter ett eget internationellt engagemang. Det är ett engagemang som växer. Det är därför viktigt att denna del av gruppens verksamhet – gemensamt och indi- viduellt – ges goda förutsättningar. För detta ändamål finns en samlad verksamhetsplan för den internationella verksamheten och ett arbete med att utse länderansvariga för ett antal prioriterade länder har påbörjats. De socialdemokratiska ledamöterna har aktivt deltagit i de olika parlamentariska försam- lingarna inom OSSE, NATO, Europa Rådet, Nordiska Rådet, Interparlamentariska Unionen, FN:s generalförsamling och FN:s olika fackorgan samt i East/West Institute och Globe. För att tydligt visa hur arbetet är fördelat i de olika internationella organen finns en redovisning av hur engagemanget ser ut i dag i det nya ledamotsregistret ANTE.

Stärk det politiska ledarskapet Inom ”Akademin för politiskt ledarskap” har följande aktiviteter genomförts. Under året har utskottsgrupperna i Skatte-, respektive Socialutskottet genomfört lagutbildning. Länsbänkarna i Västmanland och Örebro har slutfört sin lagutbildning under året. Kurser i politisk strategi har genomförts med länsbänkarna i Sörmland och Norrbotten och politisk kommunikation med Södra skogslänen. Inför vårpropositionen erbjöds ledamöterna argumentationstrimning. Region Västsverige har tillsammans med akademin genomfört ett seminarium om främlingsfientlighet och en överläggning om värderingar och utmaningar fram till valet 2006. Under hösten startade ”Samtal om framtiden” ett erbjudande om individuella samtal för ledamotens egen framtidsplanering.

47 Övriga kurser och seminarier under året har varit: • Argumentationstrimning inför 1000-möten • Medieträning • Politisk strategi • Politisk verkstad • Seminarium i debatteknik • Genomgång av hur riksdagens förmåner kopplat till ledamotskapet ska hanteras – seminarium inför deklarationen. • Stöd via senior har fortsatt under året. • Tre ledamöter har deltagit i ledarskapsutbildningar

Språkutbildning har bedrivits i olika former: • Fem ledamöter har erbjudits enskild undervisning och fyra grupper av ledamöter har läst engelska på olika kunskapsnivåer. • Akademin har även anordnat gruppundervisning i tyska, spanska, ryska och franska.

EU – allas ansvar (US) Diskussionerna kring ett fördjupat arbete i Riksdagen kring Europafrågorna har engagerat ledamöter och utskottsgrupper. Det innebär att riksdagen blir inblandad i ett tidigare skede under beslutsprocessen, vilket den socialdemokratiska gruppen arbetat för i diskussioner med riksdagsförvaltning och regeringskansli. Arbetet med att föra ut ansvaret för EU-frågorna i fackutskottsgrupperna har fortsatt under året. EU-nämndsgruppen är sammansatt så att i princip varje fackutskottsgrupp finns represen- terad där, vilket innebär att det finns möjligheter till diskussioner i fackutskottsgrupperna inför ställningstaganden i EU-nämnden.

Mer utåtriktat arbete – tillsammans med partistyrelsen Under året har ett nyhetsbrev lanserats tillsammans med partistyrelsen. Sedan juni 2005 har drygt 3100 prenumeranter registrerat sig. Av dessa är 2000 våra egna medlemmar. Syftet är att få så många ambassadörer som möjligt för vår politik.

Möten, förtroendevalda och nomineringar Riksdagsgruppens möten Den socialdemokratiska riksdagsgruppen har under året haft 29 möten. Vid dessa möten har gruppen diskuterat och tagit ställning till regeringens propositionsförslag och behandlat aktuella politiska frågor.

Mandatställningen i riksdagen • Socialdemokraterna 144 mandat • Moderata samlingspartiet 55 mandat • Folkpartiet liberalerna 48 mandat • Kristdemokraterna 33 mandat • Vänsterpartiet 28 mandat • Centerpartiet 22 mandat • Miljöpartiet de gröna 17 mandat • Partilös 2 mandat

De 144 socialdemokratiska ledamöterna fördelade sig den 31 december 2005 på 70 kvinnor och 74 män.

48 Upptakter 19 januari genomfördes socialdemokratiska riksdagsgruppens upptakt. Ca 250 deltagare från riksdagsgruppen och andra delar av partiet samt närstående organisationer fick lyssna till tal av Göran Persson, delta i seminarier anordnade i samverkan med åtta utskottsgrupper, skratta åt ståupparen Måns Möller samt äta tårta. Tillfälle gavs att ge bidrag till Palmecentrets projektarbete i Sydostasien. Dagen avslutades med fest i vårt hus Cephalus. 21 september anordnades en avspark på vår innergård ”Brantingtorget”. Ca 250 deltagare kom för att mingla, lyssna på musik, se vårt eget bildspel samt höra Göran Persson tala. Efterfesten på C4 lockade ca 75 gäster.

Riksdagsgruppens ledning Arbetsutskott Ordförande – Britt Bohlin Olsson Vice ordf. – Leif Jakobsson Kassör – Ann-Kristine Johansson Ledamot – Anita Johansson Ledamot – Reynoldh Furustrand Ledamot – Martin Nilsson

Arbetsutskottet har haft 34 protokollförda möten under året, varav 18 under våren och 16 under hösten. Arbetsutskottet har därtill haft överläggning den 21–22 mars.

Gruppstyrelse Förutom arbetsutskottets medlemmar ingick följande ledamöter i gruppstyrelsen: Göran Magnusson Arne Kjörnsberg Susanne Eberstein Britta Lejon Marianne Carlström Urban Ahlin Tone Tingsgård Tomas Eneroth Kristina Zakrisson Carina Moberg Jan Björkman Marie Granlund Sinikka Bohlin Anders Ygeman Anders Karlsson Annika Nilsson t.o.m. 19/9 – Lars Wegendahl ers.21/2–31/7 samt Tommy Waidelich ordinarie ledamot fr.o.m. 20/9

Gruppstyrelsen har hållit 32 sammanträden under året. Av dessa har 17 hållits under våren och 15 (varav 3 telefonkonferenser) under hösten. Därtill genomfördes en överläggning den 11–12 april på Sigtunahöjdens konferens och hotell, Sigtuna.

Kvittningsmän Jarl Lander Mona Berglund Nilsson Nils-Göran Holmqvist

Revisorer Berndt Sköldestig Agneta Lundberg

Revisorssuppleant Margareta Persson

49 Auktoriserad revisor Åke Danielsson

Länsbänksansvariga Malmö stad: Britt-Marie Lindkvist Västra Skåne: Christin Hagberg Södra Skåne: Anita Jönsson Norra och östra Skåne: Christer Adelsbo Jönköping: Margareta Persson Kronoberg: Carina Adolfsson Elgestam Kalmar: Krister Örnfjäder Gotland: Lilian Virgin Blekinge: Kerstin Andersson Hallands: Alf Eriksson Göteborgs kommun: Claes-Göran Brandin Bohuslän (Västra Götalands västra): Mona Berglund Nilsson Norra Älvsborg (Västra Götalands norra): Christina Nenes Södra Älvsborg (Västra Götalands södra): Berndt Ekholm Skaraborg (Västra Götalands östra): Monica Green Uppsala län Mats Berglind Södermanlands län: Michael Hagberg Östergötlands län: Berndt Sköldestig Örebro län: Helena Frisk t.o.m. juli -05 därefter Lennart Axelsson Västmanlands län: Paavo Vallius t.o.m. november därefter Pia Nilsson Stockholm stad: Anders Ygeman Stockholms län: Christina Axelsson Värmlands län: Jarl Lander Dalarnas län: Per Erik Granström Gävleborgs län: Per-Olof Svensson Västernorrland: Hans Stenberg Jämtland: Rune Berglund Västerbotten: Lars Lilja Norrbotten: Lennart Klockare

Utskott och representation Följande utskott har under året haft socialdemokratisk ordförande: Arbetsmarknadsutskottet (Anders Karlsson) Finansutskottet (Arne Kjörnsberg) Näringsutskottet (Marie Granlund) Skatteutskottet (Susanne Eberstein ) Socialförsäkringsutskottet (Tomas Eneroth) Utbildningsutskottet (Jan Björkman) Utrikesutskottet (Urban Ahlin) EU-nämnden (Tommy Waidelich )

Följande utskott har haft socialdemokratisk vice ordföranden/2:e vice ordförande: Bostadsutskottet – 2:e vice ordförande (Anders Ygeman) Försvarsutskottet – vice ordförande (Tone Tingsgård) Justitieutskottet – vice ordförande (Britta Lejon)

50 Konstitutionsutskottet – vice ordförande (Göran Magnusson) Kulturutskottet – vice ordförande (Annika Nilsson (t.o.m. 19/9), Lars Wegendal (fr.o.m. 20/9) Lagutskottet – vice ordförande (Marianne Carlström) Miljö- och jordbruksutskottet – 2:e vice ordförande (Sinikka Bohlin) Socialutskottet – 2:e vice ordförande (Kristina Zakrisson) Trafikutskottet – vice ordförande (Carina Moberg).

Utskottsgrupperna har haft regelbundna sammanträden för att förbereda agerandet i utskotten. Björn von Sydow har under året varit talman, ordförande i riksdagsstyrelsen och krigsdelegationen. Jan Bergqvist har under året varit ordförande i Riksbanksfullmäktige, Britt Bohlin Olsson ordförande för riksdagens valberedning, Tone Tingsgård ordförande för OSSE-delegationen, Göran Magnusson ordförande för Europarådets svenska delegation, Berndt Ekholm har varit ordförande för styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp (IPU) Anita Johansson vice ordförande i Nordiska rådets svenska delegation. Anita Johansson ledamot i rådet för ledamotsnära frågor

Följande ombud representerade riksdagsgruppen på partiets kongress: Leif Jakobsson Lennart Axelsson Helene Petersson Anders Ygeman Sylvia Lindgren Alf Eriksson Marianne Carlström Majléne Westerlund-Panke Anders Karlsson Lars U Granberg Urban Ahlin Anita Jönsson Monica Green Helena Frisk

Nomineringar En av arbetsutskottets och gruppstyrelsens stora arbetsuppgifter är att hantera frågan om nomineringar av personer till statliga myndigheter, företag, nämnder och parlamentariska utredningar. Nomineringarna lämnas till regeringen. Under verksamhetsåret fattade arbetsutskottet och gruppstyrelsen beslut i totalt 59 nomineringsärenden, fördelade på 32 nomineringsärenden under våren och 27 under hösten.

Kansliet Utvecklingsarbete Arbetet med att genomföra ”Ledamoten främst”, i syfte att utveckla kansliet, har fortsatt under året. Arbetet ska syfta till att skapa: • Rätt stöd • Tillgänglighet • Sveriges bästa politiska arbetsplats.

Kansliet som helhet och de olika arbetslagen har under året fortsatt utveckla former för en nära dialog med ledamöterna för att ge rätt stöd. Dialogen ska kännetecknas av ett konsultativt förhåll- ningssätt med syfte att ge personalen riktlinjer för stödet men också möjligheter för personalen att bidra med sina erfarenheter och kunskap. Under året har en satsning i form av valkretssekreterare genomförts för att förstärka det parlamentariska ledamotsstödet på hemmaplan. Kansliets utgångspunkt är att vi ska vara tillgängliga när ledamöterna är i riksdagen. Genom det nya intranätet, Sintra, har kansliet och ledamöterna fått tillgång till en gemensam informa- tionsplats. På personalkonferens och i utvecklingssamtalen har medarbetarna gett sin syn på vad som kännetecknar Sveriges bästa politiska arbetsplats och vägen dit.

51 Organisation Chef för riksdagsgruppens kansli och gruppsekreterare har varit Tommy Ohlström (januari–augusti) och Åsa Larsson (fr.o.m. september). Kansliets ledningsgrupp består förutom av kanslichefen också av cheferna för enheter och staber; vid årets slut Yvonne Gille (Länssekretariatet), Hans Dahlgren (Utskottssekretariatet), Jeanette Svensson (Staben politik, omvärld och kommunikation) samt Kristina Ahlström (Staben utveckling och stöd). Kansliet bestod vid årets slut av cirka 120 medarbetare fördelade på två sekretariat (utskottssekretariatet och länssekretariatet) och två staber (staben politik, omvärld och kommunikation samt staben utveckling och stöd). Under året har organisationen förändrats beroende på det förstärkta ledamotsstöd som riksdagen beslutat om. Framförallt har det förstärkta stödet inneburit att varje länsbänk numera har en (eller i några fall flera) valkretssekreterare med uppgift att ge ledamöterna stöd i deras parlamentariska arbete i valkretsen. Dessutom har varje utskottsgrupp en heltids politisk sekreterare som stöd. Vid årets början skapades staben politik och omvärld, för att ge ett bättre strategiskt politiskt stöd till gruppen. Under året har organisationsutvecklingen fortsatt genom att den nybildade staben slagits samman med den tidigare kommunikationsstaben till en gemensam stab för politik, omvärld och kommunikation. Utskottssekretariatet (US) Utskottssekretariatet har 30 medarbetare och har till uppgift att ge kommunikativt, politiskt och administrativt stöd till utskottsgrupperna. Under året har sekretariatet utökats så att alla utskott nu har en politisk sekreterare samt en halvtid administrativt stöd. US är indelat i fyra arbetslag. Varje lag har under 2005 fortsatt arbetet med att teambilda i syfte att utveckla samarbetet mellan lagets olika delar. I syfte att kunna erbjuda ledamöterna rätt stöd så är de insatser arbetslaget lägger ner på strategiarbete en viktig del. US har under året fortsatt att arbeta och utbilda sig vad gäller politisk strategi. Fokus ligger på att varje utskott skall arbeta utifrån en utskottsstrategi och därigenom komma ut i för utskottet viktiga frågor. Vidare har US arbetat med att stärka lagarbetet för att kunna hantera stödet till ledamöterna bättre vid arbetstoppar. Två dokument tar US fram för att stödja ledamöterna och kansliet. Varje vecka beskrivs vad som sker i utskottet och vilka kommunikativa aktiviteter som gjorts. En gång i månaden uppdateras den politiska dagordningen som är en beskrivning av de propositioner som kommer inom tre månader. Då ligger fokus på vad som är nyheten och var man som ledamot och anställd kan finna mer information. Dessa båda dokument skall ge ledamöter och anställda och då framförallt LS en god framförhållning.

Länssekretariatet (LS) Undervåren 2005 har Länssekretariatet utökats med ett drygt 30-tal nya medarbetare, dels genom förstärkning på det centrala kansliet, men huvudsakligen genom nyanställning av medarbetare i valkretsarna, valkretssekreterare. Syftet med de utökade tjänsterna i valkretsarna har varit att förstärka stödet för ledamöternas parlamentariska arbete, utifrån ett valkretsperspektiv. I det har ingått att ge stöd för utåtriktat arbete så som kontakter med partiorganisation, fackförbund och andra väljarkontakter. Samma gäller kontakten med massmedia. Sammanfattningsvis innebär detta att Länssekretariatet idag består av ett 70-tal medarbetare fördelat på sju regionlag, som var och en ansvarar för att ge varje ledamot administrativt, kommunikativt och strategiskt stöd. Länssekretariatet har under året även genomfört utbildningsinsatser för att stärka arbetet med att skapa fler, bättre och förnyade former för väljarkontakter och öka intresset hos media för de aktiviteter där ledamöter är engagerade. Länssekretariatet har även arbetat med att förstärka kunskapen om aktuella politiska frågor i valkretsarna.

52 Staben politik, omvärld och kommunikation (SPOK) Staben politik, omvärld och kommunikation ansvarar för att skapa bättre förutsättningar för ledamöter och kansli i arbetet med att formulera, förklara, försvara och kommunicera politiken och göra det socialdemokratiska budskapet känt. Uppdraget är också att ge stöd så att den socialdemokratiska politiken omsätts i riksdagsbeslut. Staben består av två arbetslag, kommunikationslaget med ansvarsområdena media, medborgarkontakter, interninformation, talarför- medling och teknisk utveckling och support. Politik- och omvärldslaget med ansvarsområdena omvärldsbevakning och politiskt, kommunikativt och administrativt stöd till gruppledningen. Under året har utvecklingsarbetet haft den kommande valrörelsen i fokus. En permanent organisation för omvärldsbevakning har genomförts, tekniska förutsättningar för att underlätta och systematisera medborgarkontakter har utformats i nära samarbete med partistyrelsen, interninformationen har utvecklats och ökat i tillgänglighet genom det nya intranätet SINTRA. SPOK har 12 medarbetare.

Staben utveckling och stöd (SUS) Staben utveckling och stöd är en sammanhållen stöd- och utvecklingsfunktion som omfattar flera centrala arbetsområden. Staben har ansvar dels för centrala ledamotsfrågor, dels centrala kanslifrågor. Inom ramen för centrala ledamotsfrågor svarar staben bland annat för bemanning av receptionen på C3. Utifrån ledamotsperspektiv ansvarar staben också för ledamotsutveckling och riksdagsgruppens större arrangemang. Inom ramen för centrala kanslifrågor svarar staben för bl.a. policyfrågor, personal- och lönehandläggning, ekonomi, lokaler, teknisk utrustning och kansliservice. SUS har åtta medarbetare.

Personal Kompetensutveckling Kansliets mål är att ge ledamöterna det bästa stödet och då krävs en ständig kompetensutveckling av personalen för att lyckas. I samband med chefernas utvecklingssamtal med alla medarbetare har individuella utveck- lingsavtal upprättats för varje anställd för att tillgodose behovet av specialkompetens inom vissa områden – exempel på utbildningar inom ramen för den individuella utvecklingen är kommunikation, data, språk, seminarier med inriktning på sakfrågor samt projekt- och ledarutveckling. Inom Utskottssekretariatet har under året politiska sekreterare och utskottssekreterare ut- bildats i strategi. Utbildningen omfattade två dagar och arrangerades av det socialdemokratiska riksdagskansliet med externa och egna medverkande. Under året har Länssekretariatet arbetat med att stärka och utveckla de kommunikativa metoderna. Detta med särskild tyngdpunkt på att öka inflytandet över det redaktionella materialet i media. För detta genomfördes utbildning i början av hösten med föreläsning om Events, utåtriktat arbete och nyhetsvärdering. Samtliga medarbetare på Länssekretariatet deltog i utbildningen. För att ytterligare stärka den kommunikativa kunskapen, inte minst inför kommande valrö- relse, anordnades en resa till London för de politiska handläggarna. Under resan fick man bl.a. tillfälle att träffa medarbetare från Labour, både från huvudkontoret och i parlamentet. För regionsamordnarna, tillika medlemmar av Länssekretariatets ledningsgrupp genomför- des en ledarskapsutbildning. Syftet med utbildningen var att öka kompetensen i ledarskap och samordning, men även stärka ledningsgruppens inre arbete. För valkretssekreterarnas del har det, förutom utbildning i ”Events” och utåtriktat arbete, även handlat om att öka kunskapen om insändare och insändarnätverk och för detta ändamål har litteratur införskaffats.

53 För administratörerna har kontinuerlig kompetenshöjning i samband med förändring av hemsidor och annat administrativt stöd genomförts under året.

Jämställdhetsfrågor Den procentuella fördelningen av anställda inom de olika yrkesrollerna inom kansliet redovisas nedan. Vid beräkningen har medtagits samtliga anställda förutom cheferna vid kansliet den 31 december 2005 med undantag för de som var tjänstlediga, föräldralediga och sjukskrivna på 100 %. I tabellen anges kvinnors respektive mäns procentuella andel av totala antalet anställda inom respektive grupp. I gruppen funktionärer inkluderas politiska sekreterare och organisations- sekreterare. I gruppen handläggare inkluderas både politiska handläggare och övriga handläg- gare vilket innebär att även valkretssekreterare inräknas. I gruppen administratörer inkluderas utskottssekreterare och administratörer. Vid beräkningen av fördelning av lön mellan kvinnor och män inom varje yrkesroll har avtalad månadslön använts. Angiven siffra avser den procentuella andelen av den totala lönen för angiven grupp.

Funktionärer Handläggare Administratörer Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Antal 51,4 % 48,6 % 61,8 % 38,2 % 81,8 % 18,2 % Lön 49,7 % 50,2 % 62,8 % 37,1 % 83,1 % 16,8 %

Integrations- och mångfaldsfrågor För att sätta fokus på ett mångfaldsperspektiv för kansliet finns en mångfaldspolicy. Det övergri- pande målet är att kansliet ska kännetecknas av mångfald där alla anställda har lika möjligheter till utveckling och där ingen diskrimineras på grund av funktionshinder, sexuell läggning, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. I policyn finns angivna rutiner för hantering av diskrimineringsfrågor.

Sjukfrånvaro Kansliets sjukfrånvaro under perioden: 2005-01-01–2005-12-31. Beräkningen har gjorts utifrån de timmar samtliga anställda vid kansliet skulle ha arbetat om de inte varit frånvarande på grund av sjukdom.

2005 2004 Total sjukfrånvaro 4,40 % 6,58 % Sjukfrånvaro för män 2,41 % 5,30 % Sjukfrånvaro för kvinnor 5,38 % 7,13 % Alla anställda –29 år 1,12 % 2,30 % Alla anställda 30–49 år 4,65 % 9,27 % Alla anställda 50– 6,19 % 3,15 % Total sjukfrånvaro över 60 dagar i % av total sjukfrånvaro 52,70 % 62,81 %

Kyrkomötesgruppen Socialdemokratiska kyrkomötesgruppens ledamöter har under verksamhetsåret varit verksamma i kyrkomötet och dess olika utskott. Under verksamhetsåret har gruppen genomfört åtta sam- manträden samt ett årsmöte med valkonferens en helg i maj på Rönneberga, då den slutliga planeringen inför kyrkovalet 2005 gjordes.

54 Styrelsen för den socialdemokratiska gruppen har genomfört 13 sammanträden under året. Kyrkomötet har träffats för sammanträde två gånger 2005 – fyra dagar i september samt fyra dagar i oktober, sammanträdesort för kyrkomötet är Uppsala. Styrelsen har haft följande sammansättning;

Ordinarie Olle Burell, Stockholms stift (ordförande), Inger Olander, Karlstads stift (vice ordförande), Vanja Björsson, Strängnäs stift (kassör), Börje Henriksson, Lunds stift, samt Carina Hallesten Hansson, Härnösands stift.

Suppleanter Nanna Tranströmer, Stockholms stift, samt Rolf Forslin, Uppsala stift.

Adjungerade Levi Bergström, Luleå stift, samt Wivi-Anne Radesjö, Göteborgs stift.

Partiets representanter i styrelsen Roger Ljunggren, ombudsman/sekreterare samt Margareta Németh, assistent.

Europaparlamentsgruppen Sverige tio år i EU – det uppmärksammades genom seminariet Framtiden i Europa i Stockholm den 30 maj. I ett försök att reflektera över de tio åren som gått fördes ett samtal med samtalspunkterna: • Vad har de svenska socialdemokraterna åstadkommit och hur går vi vidare? • Hur ser visionen för den europeiska gemenskapen ut? • Hur skapar vi ett EU som fungerar för framtida utmaningar där fred, demokrati och jäm- ställdhet står i förgrunden?

Vice statsminister och EU-ansvarig i regeringen Bosse Ringholm inledde seminariet. Sedan följde en paneldebatt med Poul Nyrup Rasmussen, Maj-Lis Lööw (före detta Europaparla menta riker) Jan Andersson och Inger Segelström. Debatten leddes av journalisten Ylva Nilsson.

Vårt arbete i Europaparlamentet 2005 Året inleddes med att en överväldigande majoritet i parlamentet röstade för det nya konstitutionella fördraget. Ett viktigt skäl för den socialistiska gruppen att rösta för den nya konstitutionen var att en utvidgning av unionen är omöjlig utan att det nu gällande fördraget ändras. Senare under året sade befolkningen i både Frankrike och Nederländerna nej till fördraget i folkomröstningar. Deras nej påverkade unionen och gjorde att mycket av arbetet stannade upp. Den främsta motiveringen som väljarna gav i de båda länderna för sitt nej var arbetslösheten och oron för jobben i framtiden. Resultatet blev att regeringscheferna bestämde att inleda en tid för eftertanke. Tankepausen ska användas för en dialog med EU:s medborgare om EU:s framtid. Den fortsatta utvidgningen var en annan stor fråga. Bulgarien och Rumänien fick ja till att bli EU-medlemmar 2007. De båda länderna har fått observatörsplatser i Europaparlamentet och deltar i partigrupps- och utskottsarbete. Under hösten 2005 startade medlemskapsförhand lingarna med Turkiet. Socialistgruppen i parlamentet arbetar hårt för att parlamentet även fortsättningsvis ska ge sitt stöd till den process som nu inletts. Gruppen har aktivt och framgångsrikt arbetat med EU:s långtidsbudget. Parlamentet enades med bred majoritet om ett återhållsamt budgetförslag. Parlamentets förslag slopade den brittiska

55 rabatten som bör ersättas med en korrigeringsmekanism, vilket innebär att de som i dag är net- tobidragsgivande länder betalar en mindre avgift, däribland Sverige. Parlamentet föreslog också att jordbrukspolitiken ska samfinansieras mellan EU och med lemsstaterna. Viljan att genomföra strukturella reformer av jordbruket skulle då öka och ekonomiska resurser frigörs som kan användas på den så kallade Lissabonprocessen för att öka sysselsättning och tillväxten i Europa. Förhandlingarna mellan rådet och parlamentet om lång- tidsbudgeten slutförs under 2006. Den stora miljöfrågan under året var EUs nya kemikaliepolitik – REACH. Resultatet av omröstningen blev en kompromiss som innebär en urvattning av REACH. Den svenska gruppen arbetade hårt tillsammans med de andra nordiska socialdemokraterna för att söka en bättre lös- ning – men misslyckades. Sammantaget blev ändå resultatet att gruppen röstade ja till förslaget, eftersom det innebär betydligt tuffare regler för kemikalier än i dag. Enligt planerna kommer frågan upp för andra gången hösten 2006. Tjänstedirektivet har varit en av de viktiga direktiv som diskuterats under året. Sysselsätt ningsutskottet lyckades enas om ett bra yttrande, som bland annat fastslog att lagar på arbets marknaden, kollektivavtal och rätten att vidta stridsåtgärder ska bestämmas i det land där tjänste- verksamheten utförs. Det förbud som kommissionens föreslagit, att det inte ska finnas möjlighet att kräva att tjänsteföretag ska ha en representant på plats, togs bort. Inre marknadsutskottets omröstning blev inte lika positiv men utgjorde ändå en grund för fortsatta förhandlingar mellan de politiska grupperna. Det så kallade Vaxholmsfallet, det vill säga tvisten mellan Byggnads och ett lettiskt byggfö- retag, orsakade stor debatt i parlamentet. Kommissionären Charlie McCreevy, som ställt sig på det lettiska företagets sida i konflikten, fick mycket kritik. Arbetstidsdirektivet revideras under året. En majoritet föreslog att det undantag som til�- lämpats framför allt av Storbritannien, som innebär att man regelmässigt arbetar mer än 48 timmar, ska fasas ut. Den nordiska modellen har diskuterats allt mer. En modell skapad av socialdemokraterna, där flexibilitet och öppna gränser kombineras med ett högt välstånd, trygghet och stor inflytande för arbetsmarknadens parter, har väckt gehör. Trafiksäkerhetsfrågan har behandlats i olika sammanhang. Det blir obligatoriskt med säker- hetsbälten i bussar. Ett direktiv om så kallade frontbågar på bilar har behandlats. Beslutet innebär att frontbågar kommer att förbjudas om man inte kan bevisa att de effektivt förbättrar säkerheten vid olyckor med fotgängare. Parlamentet röstade ja till det så kallade Eurovignettdirektivet, som handlar om vägskatter på de stora europeiska vägarna för att styra över tung trafik från känsliga områden och stimulera mer miljövänliga fordon. Det tredje järnvägspaketet röstades igenom. Det innebär ytterligare ett steg mot att öppna den gemensamma marknaden för transporter. Paketet reglerar också internationell passagerartrafik, gemensamma licenser för tågpersonal och passagerares rättigheter. Flygsektorn har också förbättrats under året. Handikappade kommer att få rättigheter som gör det lättare att nyttja flyget med bland annat garanterad assistens. Ett direktiv om säkerhet innebär att det upprättas listor över flygbolag som inte följer säkerhetsbestämmelserna. Mänskliga fri- och rättigheter är alltid en viktig fråga i parlamentets arbete. Under året har flera viktiga seminarier och konferenser genomförts. Arbetet har fokuserats på människohandel och prostitution samt rätten till abort. Gränsöverskridande brottslighet har också varit ett de- battämne i olika forum. Detta är frågor som den svenska socialdemokratiska delegation driver hårt på alla områden där frågan dyker upp. Lagring av kommunikationsdata har också varit upp till diskussion. Där har gruppens delegation som enda svenskar röstat för lagring av teletrafikdata. Det är ett effektivt verktyg för polisen i arbetet med att utreda och bekämpa grov brottslighet och terrorism.

56 Delegationen har kritiserat uttagningsförfarandet till högre poster i parlamentet. Kriterierna som gäller i dag är diskriminerande mot dem som har arbetat deltid – med andra ord kvinnor. EU:s rekryteringsbyrå har lovat att se över kraven. Konsumentskydd och otillbörliga affärsmetoder är en viktig fråga att arbeta med, bland för att få fram starkare lagar när det gäller reklam direkt riktad mot barn.

Gruppens sammansättning • Inger Segelström, Stockholm, delegationsledare, ordinarie ledamot i utskottet för medbor- gerliga fri- och rättigheter, ledamot i utskottet för rättsliga och inrikes frågor samt suppleant i utrikesutskottet, suppleant i delegationen för EU – Ryssland. • Jan Andersson, Helsingborg, ordförande i utskottet för sysselsättning och sociala frågor, suppleant i utskottet för ekonomi och valutafrågor, ledamot i Japandelegationen. • Ewa Hedkvist Petersen, Luleå, ordinarie ledamot i utskottet för transport och turism, suppleant i utskottet för regional utveckling, ledamot i delegationen EU – Norge, Schweiz, Island. • Anna Hedh, Mörbylånga, ordinarie ledamot i utskottet för inre marknaden och konsumentskydd, suppleant i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet, ledamot i delegationen EU – Palestina. • Åsa Westlund, Haninge, ordinarie ledamot i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedels säkerhet, suppleant i utskottet för kultur och utbildning, suppleant i delegationen för EU – Turkiet.

Gruppens styrelse Inger Segelström (ordförande) Ewa Hedkvist Petersen (vice ordförande och kassör) samt Håkan Bystedt (revisor).

Kansliets anställda under året Eva-Lena Kapanen, Yvonne Gille (slutade i februari), Paula Burrau (började i februari) Helena Strandberg Luthi, Matilda Hulth (slutade i mars), Alexandra Sannerstedt, Per Hil- mersson, Martin Engman (slutade i december), Patricia Widergren, Magnus Falk (vikarie) och Anna Bergström de Sousa Pinto (tjänstledig).

Praktikanter 2005 Rikard Hegeland och Anna Sundén (vårterminen), Pernilla Bäckman och Robert Casinge (höst- terminen).

Den svenska delen av delegationen På partistyrelsen har Peter Öhman varit gruppens kontaktperson och Brigitta Lönegård har bistått i förhandlings- och personalfrågor. Följande personer har ingått i den regionala organisationen: Ingabritt Bergmark (för Ewa) Hasse Olsson (för Jan), Eric Clifford (för Inger), Ing-Marie Gidlööf (för Inger), Lars Johansson (för Åsa), Märtha Dahlberg (för Åsa), Marianne Dahlberg (för Anna).

Utåtriktat arbete och väljarkontakter 2005 Hela parlamentsgruppen, ledamöter och kanslipersonal, deltog i kongressen. Åsa Westlund var kongressledamot, Ewa Hedkvist Petersen deltog som delegationens ledamot och kanslipersonalen skötte gruppens del av den gemensamma partimontern plus andra uppgifter under kongressen. Parlamentsgruppen arrangerade tre seminarier på kongressen: • Sysselsättningen och den svenska kollektivavtalsmodellen – ett seminarium om vikten av att Sverige och övriga EU-länder samordnar sysselsättningspolitiken. Seminariet tog också upp tjänste- direktivet och vikten av ökad tjänsthandel med bibehållande av den svenska arbetsmark-

57 nadsmodellen. Deltog gjorde bland andra arbetslivsminister Hans Karlsson, LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin och Jan Andersson. • En demokratisk globalisering är möjlig! – deltog gjorde bland andra biståndsminister Carin Jämtin, Metalls ordförande Göran Johansson, professor Hans Rosling och Åsa Westlund. • Gränsöverskridande brottslighet – ett seminarium om den grova organiserade brottsligheten över gränserna, med fokus på människohandel och narkotika. Deltog gjorde bland andra justi- tieminister Thomas Bodström, regeringens narkotikasamordnare Björn Fries, Fryshusets vd Anders Carlberg och Inger Segelström.

Hemsidor och trycksaker Gruppens gemensamma hemsida försöker hitta nya former och uppdatering sker kontinuerligt. På hemsidan finns alla ledamöters rikstäckande pressmeddelande, tal och artiklar. Varje ledamot har också sina egen hemsida som sköts regionalt. Där finns deras personliga vecko- och nyhetsbrev, regionala utspel och artiklar. Inför partikongressen i Malmö producerades materialet För ett rättvisare Europa, om vad som händer i Europaparlamentet och vad ledamöterna har ägnat sig åt under mandatperioden.

Seminarier och utställning Under året har sammanlagt nio seminarier genomförts, bl.a. tillsammans med TCO om tjänste- direktivet, om glesbefolkade områden och om alkolås i bilar. Under mottot Alkohol inte vilken vara som helst! genomfördes en utställning i parlamentet med Nykterhetsrörelsens Bildningsverk- samhet (NBV) och Åsa Westlund. Utställningen var en del av en informationskampanj för att få människor att uppmärksamma alkoholens skadeverkningar. Utställningen pågick mellan 19 och 23 september.

Besök under året Det finns ett stort intresse att träffa gruppen. De så kallade sponsrade besöken (90 platser per parlamentariker och år) har nästan använts fullt ut. Det sammanlagda antalet sponsrade besök under året var 17 grupper besående av 442 personer. Besök av andra grupper och enskilda personer uppgick till 134 besök med sammanlagt 2 262 personer.

58 Bil 1 aGA – Nationell representation

Hotell och Restaurang Fackets kongress 20–23 maj, Upplands Väsby – Håkan Juholt och Ca- roline Helmersson Olsson. Livsmedelsarbetareförbundets kongress 28–31 maj, Göteborg – Håkan Juholt och Bernt Jansson. Metalls kongress 7–9 juni, Stockholm – Håkan Juholt, Birgitta Lönegård, Caroline Helmersson Olsson, Bernt Jansson och Peter Kennerfalk. Fastighetsanställdas kongress 9–12 juni Stockholm – Håkan Juholt och Peter Kennerfalk. S-studenters kongress 10–12 juni, Uppsala – Håkan Juholt Broderskaps kongress 28–31 juli, Nyköping – Håkan Juholt Bolagsstämmor, FF Profilreklam, A-lotterierna och Bommersvik AB – Håkan Juholt. ABFs representantskap – Håkan Juholt, Anny Sandgren samt Nils-Erik Söderqvist representerat partiet som förtroendevalda. Birgitta Lönegård är förtroendevald revisor, med Marja Karlsson som suppleant. Eva-Lotta Arenander har varit partiets representant i ABFs valberedning.

Talare vid distriktskongresser 2005 Partidistrikt Datum Ort Talare Blekinge 9/4 Ronneby Sven-Erik Österberg Bohuslän 2/4 Uddevalla Mona Sahlin Dalarna 9/4 Falun Marita Ulvskog Gotland 9/4 Lena Hallengren Gävleborg 23/4 Sandviken Laila Freivalds Göteborg 1–2/4 Ibrahim Baylan Halland 2/4 Torup Carin Jämtin Jämtland 9/4 Östersund Ulrica Messing Jönköpings län 2–3/4 Huskvarna Thomas Östros Kalmar län 16/4 Hultsfred Bosse Ringholm Kronoberg 19/3 Tingsryd Hans Karlsson Norrbotten 9–10/4 Boden Thomas Östros Skaraborg 2/4 Mariestad Berit Andnor Skåne 11–12/6 Malmö Göran Persson Stockholms län 26/11 Carin Jämtin Stockholms ak 8/4–10/4 Stockholm, Pär Nuder Södermanland 9/4 Eskilstuna Göran Persson Uppsala län 9/4 Knivsta Ylva Johansson Värmland 16/4 Karlstad Håkan Juholt Västerbotten 9–10/4 Lycksele Barbro Holmberg Västernorrland 16/4 Härnösand Göran Persson Västmanland 16/4 Surahammar Thomas Bodström Norra Älvsborg 9/4 Mellerud Ann–Christin Nykvist Älvsborgs Södra 19/3 Bollebygd Jens Orback Örebro län 16/4 Örebro Morgan Johansson Östergötland 16/4 Linköping Ibrahim Baylan

59 Talare vid Första maj 2005 Partidistrikt Ort Talare Blekinge Karlskrona, Ronneby Lena Sommestad Karlshamn, Sölvesborg Jan Andersson Bohuslän Uddevalla, Lysekil Barbro Holmberg Munkedal Leif Håkansson Dalarna Falun, Hedemora Mona Sahlin Borlänge Stig Malm Smedjebacken, Säter Karl-Petter Thorwaldsson Gotland Hemse, Visby Ingvar Carlsson Rute Thomas Hammarberg Gävleborg Gävle, Sandviken Ylva Johansson Hofors Åke Södergren Ljusne Per Winberg Göteborg Göteborg Göran Johnsson Halland Halmstad, Varberg Lena Hallengren Laholm Jan Rudén Jämtland Östersund, Berg Thomas Bodström Ragunda Ann Linde Jönköpings län Jönköping Hans Karlsson Vetlanda Kjell Dahlström Eksjö Göte Wahlström Gislaved Susanna Lif Nässjö Luciano Astudillo Tranås Niclas Svensson Kalmar län Kalmar, Nybro Håkan Juholt Västervik Hans Tilly Virserum, Hultsfred Anna Hedh Borgholm Anders Carlberg Kronoberg Växjö, Lessebo Jens Orback Tingsryd Lars Johansson Uppvidinge Tomas Eneroth Norrbotten Luleå, Kalix Marita Ulvskog Boden Ewa Hedkvist Petersen Kiruna Kristina Zakrisson Piteå Hans Öhlund Skaraborg Falköping, Tidaholm Ann-Christin Nykvist Hjo, Skövde, Vara Urban Ahlin Lidköping Monica Green Skåne Malmö Göran Persson Hässleholm, Kristianstad Ylva Thörn Helsingborg Lars Stjernkvist Höör Marie Granlund Lund Heléne Fritzon Ängelholm Jens Henriksson Stockholms län Stockholm Wanja Lundby-Wedin, Annika Billström Södertälje, Tyresö, Nacka Carin Jämtin Upplands Väsby, Järfälla Leni Björklund Värmdö Åsa Westlund

60 Haninge Eric Sundström Södermanland Eskilstuna Thomas Östros Nyköping Ulla Lindqvist Strängnäs, Åkers Styckebruk Ingela Nylund Watz Uppsala län Enköping Laila Freivalds Uppsala, Gimo Leif Pagrotsky Skutskär Agneta Gille Örbyhus, Österbybruk Birgitta Dahl Värmland Karlstad Pär Nuder Kristinehamn Leif Håkansson Skoghall Angelica Rage Torsby Ardalan Shekarabi Västerbotten Skellefteå, Skelleftehamn Morgan Johansson Umeå Margot Wallström Västernorrland Sundsvall, Härnösand Sven-Erik Österberg Timrå, Ånge Anna Berger Kettner Örnsköldsvik Stefan Löfvén Västmanland Västerås Thomas Östros Köping Jan Larsson Norra Älvsborg Trollhättan, Herrljunga Ibrahim Baylan Mellerud, Åmål Britt Bohlin-Olsson Åsensbruk Sune Ekbåge Älvsborg Södra Borås, Mark Berit Andnor Ulricehamn Arne Kjörnsberg Limmared Anders Ferbe Örebro län Örebro, Hällefors Ulrica Messing Östergötland Linköping, Norrköping Bosse Ringholm Söderköping Nalin Pekgul Finspång Erland Olauson Motala Ilmar Reepalu

61 Bil 2 aGA – Internationell representation Ordinarie ledamöter i SI:s kommittéer SI-presidiet Göran Persson Etiska kommittén, medlemskapsfrågor Ann Linde Kommittén för globalisering och ekonomi Leif Jakobsson, Marie Granlund. Kommittén för fred, demokrati och mänskliga Aleksander Gabelic, Mariana Buzaglo rättigheter Kommunalpolitiska kommittén Annelie Stark, Jens Nilsson

Regionala kommittéer Afrikakommittén Anna-Carin Magnusson, Berndt Ekholm Kommittén för Latinamerika och Karibien Luciano Astudillo Kommittén för Asien och Stilla Havet Kent Härstedt, Bertil Kinnunen Medelhavskommittén Hillevi Larsson, Anne Ludvigsson Mellanösternkommittén Pär Nuder Arbetsgruppen om den kurdiska frågan Conny Fredriksson (ordf.) Kommittén för sydöstra Europa Gizela Sladic, Bo Johansson Kommittén för OSS och Kaukasus Urban Ahlin, Tone Tingsgård

Arbetsgrupper Reformering av FN Hans Dahlgren. Migration Kiomars Heydar, Charlotte Svensson Reformering av Bretton Woods-institutionerna Sven Erik Österberg, Jens Henriksson

Partiet har varit representerat i SI:s aktiviteter enligt följande: 14 januari: Arbetsgruppen för reformering av FN, Genève – Kaj Nordquist 21–22 januari: Latinamerikakommittén, Haiti – Tomas Brundin 26 januari: Lokala kommittén, Porto Alegre, Brasilien – Annelie Stark 1 mars: Arbetsgruppen för den kurdiska frågan, Wien – Conny Fredriksson 4 april: Medelhavskommittén, Beirut – Anne Ludvigsson 8–9 april: Kommittén för globalisering och ekonomi, Nairobi – Leif Jakobsson 13 april: Ekonomiska kommittén, medlemskapsfrågor, Helsingfors – Ann Linde 6–7 maj: Latinamerikakommittén, Lima – Luciano Astudillo, Susanna Lif 9 maj: Mellanösternkommittén, London – Ann Linde 13–14 maj: Kommittén för Asien och Stilla Havet, Ulanbaator, Mongoliet – Bertil Kinnunen 22 maj: Etiska kommittén, möte i samband med rådsmötet – Ann Linde 22 maj: Kommittén för globalisering och ekonomi, möte i samband med rådsmötet – Leif Jakobsson 23–24 maj: Rådsmöte i Israel och Palestina – Marita Ulvskog, Ann Linde, Leif Jakobsson, Mariam Sherifay, Conny Fredriksson, Inga-Lill Bjartén 17–18 september: SI Women, möte på Cypern – Anne Ludvigsson 17 oktober: Förmöte inför Interparlamentariska unionens möte i Genève – Berndt Ekholm 24–25 oktober: Medelhavskommittén, Valencia, Spanien – Kaj Nordquist 9 november: Arbetsgruppen om den kurdiska frågan, London – Conny Fredriksson 12 december: Förmöte inför WTO-mötet i Hongkong – Marie Granlund 16–17 december: Kommittén för OSS och Kaukasus, Kiev, Ukraina – Oscar Stenström

62 Partiet har varit representerat i ESP:s aktiviteter enligt följande: ESPs presidium – Carin Jämtin 14 januari: Konferens om folkomröstningar, Köpenhamn – Sandro Wennberg 17 januari: Jämställdhetskommittén, Bryssel – Anita Tärneborg 10 februari: Samordningsgruppen för internationella sekreterare, Bryssel – Ann Linde 17 februari: Gemensamt presidiemöte med Europaparlamentets s-grupp, Bryssel – Ann Linde 18 februari: (s)-finansministermöte, Bryssel – Pär Nuder 24 februari: Partiledarmöte i Stockholm samt konferens om Lissabonstrategin – Göran Persson, Carin Jämtin, Pär Nuder, Ann Linde 16 mars: Nätverket om det nya fördraget, seminarium i Amsterdam – Jenny Salaj 18 mars: Jämställdhetskommittén, konferens i Bryssel – Anita Tärneborg 20–24 mars: Delegation till Mellanöstern – Kent Härstedt, Ann Linde 15–16 april: Konferens i Toulouse, Frankrike om relationerna i Medelhavsregionen – Hillevi Larsson 28 april: Samordningsgruppen för internationella sekreterare, Bryssel – Ann Linde 10–11 maj: Delegati bestående av internationella sekreterarna till Rumänien och Bulgarien – Ann Linde 19 maj: Presidiemöte i Paris – Ann Linde 23 maj: Möte med (s)-ministrar och företrädare för utvecklings- och biståndspolitik, Bryssel – Carin Jämtin 2 juni: Samordningsgruppen för internationella sekreterare, Bryssel – Ann Linde 21 juni: Möte för statsministrarnas sakkunniga, Bryssel – Anders Nordström 23–25 juni: Rådsmöte i Wien – Inger Segelström, Tommy Waidelich, Ann Linde 12 juli: (s)-finansministermöte, Bryssel – Pär Nuder 9–10 september, Global Progressive Forum, Milano, Italien. Den svenska delegationen bestod av 23 deltagare från 12 partidistrikt samt Laila Naraghi och Paula Burrau 15 september: Samordningsgruppen för internationella sekreterare, Bryssel – Oscar Stenström 21–22 september: Gemensamt presidiemöte med Europaparlamentets s-grupp, Bryssel – Ann Linde 7 oktober: Seminarium om immigration – Carl Kangas 12–13 oktober: Högnivådelegation till Turkiet – Morgan Johansson 13 oktober: Nätverksmöte om Lissabonstrategin, möte i Bryssel – Anders Nordström, Hillevi Larsson 21 oktober: Kommunikationsseminarium, Bryssel – Anders Selin 26 oktober: Partiledarmiddag på 10 Downing Street, London – Ann Linde 24 november: Samordningsgruppen för internationella sekreterare, Bryssel – Ann Linde, Oscar Stenström 1 december: Presidiemöte, Bryssel – Carin Jämtin 1 december: Nätverksmöte om Lissabonstrategin, möte i Bryssel – Anders Nordström 2 december: (s)-miljöministermöte – Lena Sommestad 2 december: Startkonferens för kampanjen Det sociala Europa, Bryssel – Jenny Salaj, Åsa Westlund 11 december: (s)-utrikesministermöte, Bryssel – Laila Freivalds

Europeiskt Forum för Demokrati och Solidaritet (Forum) Styrkommittén 9 februari – Susanna Lif 27 april – Ann Linde, Susanna Lif 14 september – Oscar Stenström 23 november – Oscar Stenström

63 Övrig representation 4–5 juni: Festival på temat mänskliga rättigheter, Zagreb, Kroatien – Kiomars Heydar 18–19 juni: Konferens i Kiev, Ukraina om den politiska situationen i landet – Susanna Lif 11–14 januari: Besök i Vitryssland och Ukraina – Urban Ahlin, Susanna Lif, Oscar Stenström 19 februari: Ryska socialdemokratiska partiet, konferens i Rostov – Bo Johansson, Pelle Nordin 28–29 april: Besök i Vitryssland – Urban Ahlin, Susanna Lif 30 maj: Besök av en delegation från det ryska partiet Enade Ryssland 30 september–2 oktober: Wider Europe, konferens i Chisinau, Molavien – Urban Ahlin, Oscar Stenström 16–17 december: Socialistpartiet i Ukraina, kongress i Kiev, Oscar Stenström, Olle Burell

Afrika, Asien, Mellanöstern, Latinamerika och USA 21–31 januari: Socialdemokraterna deltog i januari på World Social Forum (WSF) som arrangerades i Porto Alegre, Brasilien. SAP-delegationen ingick i en större delegation från den svenska arbetarrörelsen som samordnades av Palmecentret och bestod av Susanna Lif, Leif Jakobsson, Bertil Kinnunen, Peter Henriksson, Sten Fransson, Kiomars Heydar och Tormod Nesset. 28–30 januari: Socialistpartiet i Chile (PS), kongress i Santiago – Martin Sandgren 14 februari: Besök av delegation på 11 personer från Vietnam. 22 februari: Besök av delegation från regeringspartiet CCM i Tanzania, 28 februari: Besök av delegation från PDKI, Kurdiska Demokratiska Partiet i Iran. 7–11 mars: Delegationsbesök hos Pakistan People’s Party, PPP – Nalin Pekgul, Ann Linde, Kristina Guffars 2–5 maj: Besök i Chile i samband med presidentvalskampanjen – Luciano Astudillo, Susanna Lif 8–11 maj: Besök i Brasilien – Susanna Lif, samt representanter för (s) i Örebro och Värmland 28–29 juli: Policy Network, konferens i Sydafrika – Berndt Ekholm 29–30 augusti: Seminarium i Beijing, Kina om allsidigt och strategiskt partnerskap mellan Kina och Europa – Gunnar Stenarv 6–8 september: Besök hos Fatah och Labour i Mellanöstern – Ann Linde 12 september: Global Progressive (ESP, SI och Demokraterna i USA), möte i New York – Urban Ahlin, Ann Linde 14 september: East West Institute, seminarium i New York om vad som ska hända i Gaza efter det israeliska tillbakadragandet – Urban Ahlin, Ann Linde 21 september: Besök från MPRP, Mongoliet 4–8 oktober: Bilateralt ANC-seminarium i Johannesburg – Bosse Ringholm, Britt Bohlin Olsson, Berndt Ekholm, Anna Kettner, Ann Linde samt representanter för fyra partidistrikt 11–12 november: Polisario, solidaritetskonferens i Madrid – Kaj Nordquist

Val i länder utanför Norden 7–11 januari, palestinska presidentvalet – Kent Härstedt 2–5 maj, besök hos brittiska Labour före parlamentsvalet – Ann Linde, Maria Strandberg, Tina Wedin 18 september, parlamentsval i Tyskland – Fredrik Fällman 11 december, presidentval i Chile (SAP besökte Chile under valkampanjen 21–23 november) – Johanna Hållén, Clara von Otter

Övrig representation och besök utanför Norden 13 januari, DEHAP, Turkiet, kongress i Ankara – Conny Fredriksson 3–5 februari: Vänsterdemokraternas (Democratici di Sinistra) kongress i Rom, Italien – John Zanchi 64 5 februari: Socialdemokraterna (SDP) i Bosnien-Hercegovina, kongress i Sarajevo – Susanna Lif 7 februari: Valmöte i Neumünster, Tyskland inför delstatsvalet i Schleswig-Holstein – Göran Persson, Susanna Lif 3–6 mars, PASOK, Grekland, kongress i Aten – Nikos Papadopoulous, Lisa Pelling 4 mars: Besök av Gian Giacomo Migone, DS (Democrats of the Left), Italien 14 maj: LSDP, Litauen, kongress i Vilnius – Anneli Hulthén 20–22 maj: Socialdemokraterna på Island, kongress i Reykjavik – Tomas Riste 28 maj: Socialdemokraterna i Estland, kongress i Tallinn – Susanna Lif 15–16 juni: Delegation från PASOK, Grekland 19–20 september: Konferens om EU, Turkiet och kurderna, Bryssel – Conny Fredriksson 25–29 september: Brittiska Labours årliga konferens, Brighton – Urban Ahlin 1 oktober: Socialdemokraterna på Åland, jubileumskonferens i Mariehamn – Sinikka Bohlin 6 oktober: Turkietkonferens i Bryssel – Anne Ludvigsson 13–14 oktober: ICDC-konferens i Tallinn, Estland på temat Mot demokrati i Kuba – Kaj Nordquist 14–17 november: SPD-kongress i Karlsruhe, Tyskland – Leif Jakobsson 18–20 november: Franska socialistpartiet, kongress i Le Mans – Ann Linde 2–4 december: Bulgariska socialistpartiets (BSP) seminarium och kongress i Sofia – Jakob Björneke 6 december: Besök av Sergei Stanishev, statsminister och partiledare för Bulgariska socialistpartiet.

SAMAK Årsmötet genomfördes den 18–19 januari i Sörmarka, Norge. Temat var Nordens möjligheter i globaliseringen. Den svenska partidelegationen bestod av Göran Persson, Marita Ulvskog, Berit Andnor, Anders Karlsson och Ann Linde. Den 23 november genomfördes ett ordförandemöte i Oslo. Där deltog Göran Persson och Ann Linde. Möten med parti- och LO-sekreterarna: 18 maj: Stockholm – Marita Ulvskog, Susanna Lif 12 september: Oslo – Marita Ulvskog 12 december: Kiljava, Finland – Marita Ulvskog

Seminarier och arbetsgrupper 6 april: Idéseminarium om den nordiska välfärdsmodellen, Stockholm – Ylva Johansson och Eva Andersson. 1 juni: Idéseminarium om sjukhussektorn i en tid med fritt val, också över gränserna, Köpen- hamn – Ylva Johansson, Olle Burell, Roger Syrén 30 september: Idéseminarium om familjepolitiken, Helsingfors – Ylva Johansson, Sandro Wenn- berg 13 december: Seminarium om erfarenheter av valen i Danmark och Norge, Kiljava, Finland – Tina Wedin

Övriga representation Östersjögruppen – Anders Karlsson har varit svensk partirepresentant. Gruppen har haft tre möten under året. Mötena har ägt rum i Tallinn, Riga och Palanga, Litauen. EU-arbetsgruppen – Inger Segelström har varit svensk partirepresentant. Gruppen har haft tre möten under året i Stockholm, London och Köpenhamn. Utrikes- och säkerhetspolitiska arbetsgruppen har som svenska partirepresentanter haft Laila Freivalds, Tone Tingsgård, Urban Ahlin och Ann Linde. Tre möten har hållits under året i Stock- holm, Bornholm, Danmark och Helsingfors.

65 Välfärdsgruppen: Ylva Johansson har varit svensk partirepresentant och ordförande i gruppen. Gruppen har haft tre möten i form av seminarier enligt ovan. Skattegruppen: Lennart Axelsson har varit svensk partirepresentant. Gruppen har haft fyra möten under året i Köpenhamn, Helsingfors och Oslo.

Människorättsnätverk I människorättsnätverket har de internationella sekreterarna ingått. Svensk partirepresentant – Ann Linde. Ett möte har hållits under året i Sörmarka, Norge.

Kongresser 7–10 april: Arbeiderpartiet, Norge, kongress, Oslo – Marita Ulvskog, Lars Wegendal. 9–11 juni: SDP, Finland, kongress – Marita Ulvskog, Elvy Söderström, Paavo Vallius. 10–11 september: Socialdemokraterna, Danmark, kongress, Ålborg – Anita Johansson.

Val 8 februari: Val i Danmark – Lars Stjernkvist 12 september: Val i Norge – Marita Ulvskog, Tommy Waidelich

66 Bil 3 aGA – Fasta och tillfälliga arbetsgrupper samt kommittéer Partistyrelsens fasta arbetsgrupper Skolpolitiska arbetsgruppen Ibrahim Baylan, ordförande (ersatte Thomas Östros 2005-02-25) Nils Vikmång, sekreterare (2005-02-25) Viveka Abramsson, Vilhelmina arbetarekommun (2005-12-02) Lena Baastad, Örebro arbetarekommun (2005-12-02) Jan Björkman, s-gruppen i riksdagens utbildningsutskott Agneta Eriksson, Malmö arbetarekommun (2005-12-02) Helene Fritzon, Kristianstads arbetarekommun Lars-Åke Henriksson, LO Jan Larsson, Katrineholms arbetarekommun Anna-Karin Lundström, Sigtuna arbetarekommun Erik Nilsson, Stockholms arbetarekommun Ulf Olsson, Borås arbetarekommun Johan Sparrman, SSU.

Arbetsgruppen för integrationsfrågor Jens Orback, ordförande (ersatte Mona Sahlin den 27 maj 2005) Luciano Astudillo, vice ordförande Nisha Basara, sekreterare Mia Nikali, partiexpeditionen Arjun Bakshi, Stockholm Ewelina Tokaczyk, Göteborg Anders Teljebäck, Näringsdepartementet Ardalan Shekarabi, Nacka Maria Paz Acchiardo, LO Raimo Pärssinen, Gävleborg Anita Jönsson, Skåne Mariam Sherifay, Sundbyberg Britt Westerlund, Luleå Illmar Reepalu, Malmö Peter Persson, Jönköping Manuel Ferrer, partiexpeditionen Joe Frans, Stockholm Tara Twana, S-kvinnor Alaa Idris, SSU Therese Hulthén, HRF.

Kommunalpolitiska arbetsgruppen Sven-Erik Österberg, ordförande (ersatte Lars-Erik Lövdén 2005-01-28) Jörgen Hellman, partiexpeditionen, sekreterare Carina Summeli, sekreterare Annika Billström, Stockholms stad Åke Hillman, Svenska Kommunförbundets s-grupp

67 Paul Håkansson, Landstingsförbundets s-grupp Lars Isaksson, Landstingsförbundets s-grupp Agneta Ivemyr, Hallstahammars kommun Göran Johansson, Göteborgs stad Ingrid Lennerwald, Region Skåne Christer Nilsson, Kramfors kommun Reynoldh Furustrand, riksdagsgruppen Ingela Nylund Watz, Stockholms läns landsting Ilmar Reepalu, Svenska Kommunförbundets s-grupp Karin Åström, Överkalix kommun Bert Öhlund, Skellefteå kommun Gun Eriksson (adjungerad).

EU-gruppen Bosse Ringholm, ordförande Urban Ahlin Birgitta Ahlqvist Hans Dahlgren Lars Danielsson Heléne Fritzon Barbro Hietala Nordlund Håkan Juholt Carin Jämtin Roger Kaliff Wanja Lundby-Wedin Veronica Palm Inger Segelström Eric Sundström Tommy Waidelich Ann Linde och Peter Öhman, sekretariat

Kommittén för funktionärernas vidareutbildning och trygghet Ordinarie Britt Bohlin-Olsson (ordförande, representant för partidistrikten) Reynoldh Furustrand, (representant för partidistrikten) Ingvar Wallin, (representant för arbetsgivarna, t.o.m. 2005-06-30) Mikael Henriksson (representant för funktionärerna) Leif Pettersson (representant för ombudsmannaföreningen).

Suppleanter Roger Läth (representant för riksdagsgruppens funktionärer) Bigitta Lönegård (representant för arbetsgivarna, t.o.m. 2005-08-25) Tommy Ohlström (representant för arbetsgivarna, fr.o.m. 2005-08-25) Ann-Marie Johansson, representant för ombudsmannaföreningen.

Adjungerad Marianne Selberg, representant för SAP-F, sekreterare och ansvarig handläggare.

68 Partistyrelsens tidsbegränsade arbetsgrupper Arbetsgrupp för ett mänskligare arbetsliv Wanja Lundby-Wedin, ordförande Hans Karlsson, biträdande ordförande Berit Andnor, socialförsäkringsminister Håkan Juholt, biträdande partisekreterare Berit Högman, riksdagsgruppen, Värmlands partidistrikt Tomas Eneroth, riksdagsgruppen, Kronobergs partidistrikt Abdullahi Aress, Östergötlands partidistrikt Phia Andersson, Älvsborgs Södra partidistrikt Ingemar Nilsson, Västernorrlands partidistrikt Anna Forsberg, TCO (ersatte Roger Mörtvik 2005-05-13) Stefan Wiberg, LO Anna Palmér, LO-distriktet i Västsverige (ersatte Anita Rönnbäck 2005-05-13) Lars-Åke Almqvist, Kommunal Marie Martinsson och Kristina Mårtensson, sekretariat Tina Wedin, partiexpeditionens representant Christina Järnstedt, LO (ny 2005-05-13).

Arbetsgrupp om a-kassan Sven-Erik Österberg, ordförande Thomas Gustavsson Leif Håkansson Anders Karlsson Agneta Karlsson Birgitta Lanér Anna-Kirsi Lövgren Anneli Rosvall-Ljunggren,

Författningspolitisk arbetsgrupp Bosse Ringholm, ordförande Fredrik Fällman, sekreterare Mikael Damberg, Stockholms län Sverker Gustavsson, statsvetare, Uppsala Anneli Hulthén, kommunalråd, Göteborg Anders Lidström, statsvetare, Umeå Ingrid Liljegrääs, landstingsråd, Gävleborg Göran Magnusson, riksdagsgruppen Lena Micko, kommunalråd Linköping Mariam Osman Sherifay, Sundbybergs arbetarekommun Åsa Westlund, Europaparlamentsgruppen.

I nternationell arbetsgrupp Roger Hällhag, ordförande Urban Ahlin Ulf Edström Aleksander Gabelic

69 Carin Jämtin Agneta Karlsson Anne Ludvigsson Isabelle Sannestedt Eric Sundström Håkan Juholt (ny 050128) Ann Linde och Anders Lindberg, sekretariat

SAP-Kommunal Britt Bohlin Olsson, VU, sammankallande Lena Ludvigsson-Olafsen, partistyrelsen Göte Wahlström, riksdagsgruppen Caroline Helmersson-Olsson, partiexpeditionen Lars-Åke Almqvist, vice ordförande, Kommunal Annika Enbom, avdelningsordförande, Kommunal Västmanland Christina Zedell, Kommunals förbundsexpedition Thomas Hedman, ombudsman, Västerbotten Margreth Johnsson, S-kvinnors förbundsstyrelse, Trollhättan Elisabeth Hammarstedt, avdelningsordförande, Kommunal Stockholm Anders Johansson, kommunalråd, Sigtuna.

Stadgekommittén Birgitta Lönegård, ordförande Lars-Ola Dahlqvist, sekreterare Anna Fransson Ola Nilsson Sten Olsson Kristina Zakrisson.

Föräldraförsäkringen Berit Andnor, ordförande Pia Magnusson, sekreterare Tomas Eneroth, riksdagsgruppen Maria Augustsson, S-kvinnor Jens Orback, Stockholms arbetarekommun Erland Olausson, LO Anna Sjödin, SSU (ersatte Mariam Yazdanfar 2005-04-01) Kristina Zakrisson, Norrbottens partidistrikt.

Skattepolitisk arbetsgrupp Pär Nuder, ordförande Magdalena Andersson, Finansdepartementet Rolf Andersson, Kommunal Susanne Eberstein, Västernorrlands partidistrikt Marie Granlund, Skånes partidistrikt Åsa-Pia Järliden-Bergström, LO Stefan Jönsson, Stockholms läns partidistrikt Jaan Kolk, Teaterförbundet

70 Ingela Nylund Watz, Stockholms läns partidistrikt Vakant, SSU (efter Ardalan Shekarabi) Erica Sjölander, Metall Per Sonnerby, Arbetarrörelsens ekonomiska råd Elvy Söderström, VU Åsa Westlund, miljöutskottet, Europaparlamentet Kristina Zakrisson, Norrbottens partidistrikt Sven-Erik Österberg, kommun- och finansmarknadsminister Bengt Lindqvist, Stockholms arbetarekommun.

Organisationsöversyn 2005 Håkan Juholt, biträdande partisekreterare (ordförande) Frank Andersson, Göteborg Tomas Eneroth, Kronoberg Ulla Lindqvist, andre vice ordförande i LO, Stockholms arbetarekommun Ulrica Messing, Gävleborg Ola Nilsson, partiexpeditionen Peter Olofsson, Västerbotten Nils Vikmång, Östergötland Christina Zedell, Stockholms län Britt Öhman, Örebro län Lars-Ola Dahlquist, partiexpeditionen (sekreterare).

Ekonomisk berättelse 2005 inn ehåll Årsredovisning Socialdemokratiska Partistyrelsen...... 74 Förvaltningsberättelse ...... 74 Koncernen resultaträkning...... 76 Koncernen balansräkning ...... 77 Koncernen kassaflödesanalys ...... 79 Moderföreningen resultaträkning ...... 80 Moderföreningen balansräkning ...... 81 Moderföreningen kassaflödesanalys ...... 83 Noter ...... 84 Revisionsberättelse ...... 95

Särredovisningar ...... 96 Arbetarrörelsens fond för skolning och utveckling av den facklig politiska verksamheten sid...... 97 Teknikfonden ...... 100 Vidareutbildningsfonden ...... 101

Stiftelsen Per Albin Hanssons minne...... 102 Stiftelsen till Hjalmar Brantings minne...... 107 Stiftelsen Ernst Wigforss minne...... 112 Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete...117

73 Årsredovisning Socialdemokratiska Partistyrelsen Org nr 802003-1145

Förvaltningsberättelse

Socialdemokraternas Verkställande utskott får härmed avge följande årsredovisning för verksamheten inom koncernen. Denna omfattar Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (802003- 1145), Stadshagen Fastighet AB (556307-3823), Fastighets AB Adolf Fredrik (556019-6510), AiP Media AB (556573-5148), samt de i Ros-Press-koncernen ingående bolagen Ros-Press AB (556469-6366), Avisa AB(556082-9268), Avisa Media AB (556409-9686), Socialdemokraten AB (556057-9400) samt FR Amerikavägen KB (916628-9745).

Verksamheten 2005 År 2005 har präglats av aktiviteter som har krävt en kombination av politiska och organisatoriska insatser från partiexpeditionens sida. I början av året, den internationella kvinnodagen den 8 mars, bildades officiellt nätverket Feministas på initiativ av partisekreterare Marita Ulvskog. Nätverket, till vilket även andra än medlemmmar i partiet kan ansluta sig, är ett led i partiets arbete för att ytterligare betona jämställdhetspolitiken. I början av hösten genomfördes val till fullmäktige- församlingar på olika nivåer inom Svenska kyrkan. En av valets huvudfrågor var inställningen till kvinnliga präster. Trots att valet innebar en mindre mandatförlust för partiet, tre mandat, betydde det ändå en seger i så måtto att högerkrafterna inom kyrkan tappade mark. Den 35:e ordinarie partikongressen genomfördes i månadsskiftet oktober–november i Malmö. Inför kongressen genomfördes ett mycket omfattande arbete för att inhämta partimedlemmarnas åsikter i olika politiska och organisatoriska frågor. Sammanlagt sju rådslag genomfördes, vilka fickmycket stor respons från medlemmarna och partiorganisationer. Till detta kom 1 097 motioner med sammanlagt över två tusen yrkanden, vilka alla behandlades av kongressen. Kongressen beslöt att överföra ansvaret för registrering av alla partimedlemmar och för debitering av avgifter till partistyrelsen. Vidare gjordes en mycket omfattande revision av partiets stadgar. Kongressförberedelserna gjordes huvudsakligen inom partiorganisationen, vilket innebar att partiexpeditionens personal i stor omfattning deltog i kongressförberedelserna och även i genom- förandet av kongressen. Genom samarbete med partidistriktet i Skåne var det också möjligt att dra nytta av ca 250 volontärers arbete under kongressdagarna.

Framtida händelser Den stora händelsen under år 2006, såväl politiskt som organisatoriskt och ekonomiskt, kommer att bli det allmänna val som genomförs i september. Valarbetet startade tidigt under 2005, till följd av de ansträngningar som de borgerliga partierna gjorde för att enas i kampen mot socialdemokratin. Genom att bilda den s k alliansen förefaller altlernativen inför valet 2006 att kunna bli tydliga. Förberedelserna för valet började i juni månad 2005, då riktlinjerna för valstrategin drogs upp. Under hösten har arbetet med att forma valorganisationen inletts, även innefattande särskild budgetering för valet.

Partiets ekonomiska resultat Partiets ekonomiska resultat samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultaträkning och balansräkning.

74 Stadshagen Fastighet AB Bolaget ägs till 85 % av Socialdemokraterna och till 15 % av Riksorganisationen Folkets Hus och Parker. Bolaget bedriver uthyrning av lokaler i tre fastigheter, Gladan 2 och Gladan 8 i Stockholm samt Getingen i Malmö. Under året har inga väsentliga förändringar ägt rum på kontorshyresmarknaden i Stockholm. För Stadshagens Fastighets ABs del är läget oförändrat i Gladan 2. Totalt finns det 1 470 kvm kontorsyta ledig. Av den totala kontorsytan på ca 4 800 kvm i Gladan 8 är ca 1 700 kvm uthyrda och ca 3 100 kvm outhyrda. I Malmö har utvecklingen vänt och alla kontorsytor är nu uthyrda. Styrelsen består av Lennart Låftman, ordf., John Brattmyr, Birgitta Lönegård och Ola Rask.

Fastighets AB Adolf Fredrik Bolaget ägs till 100 av Socialdemokraterna. Bolaget bedriver uthyrningsverksamhet av lokaler i fastigheten Adonis 7 samt lägenheter i fastigheten Iris 10. Alla ytor i de båda fastigheterna har varit uthyrda. Den stora ombyggnaden av Adonis 7 är nu avslutad. Underhållsåtgärder avsende distribution av värme och kyla genomfördes samtidigt. Under året har anpassning och finjustering av nivåerna för värme och kyla pågått, den gamla glaslanterninen har fått nya lister och takterassen har lagts om. Styrelsen består av Lennart Låftman, ordf., Tommy Ohlström och Marja Karlsson.

Ros-Press koncernen Bolaget äger samtliga aktier i Avisa AB som är moderbolaget i en koncern bestående av Avisa Media AB, Socialdemokraten AB och FR Amerikavägen 1 KB. Intäkterna i koncernen utgörs av räntor och hyra från fastigheten i Kalmar som ägs av FR Amerikavägen 1. Verksamheten kommer att fortsätta så länge fastigheten i Kalmar är kvar. Styrelsen i Ros-Press består av Lennart Låftman, ord., Birgitta Lönegård och Bosse Sundling.

AiP Media Produktion AB AiP Media Produktion AB ägs till 100 % av Socialdemokraterna. Affärsidén är att på uppdragsbasis och på kommersiella villkor producera information och medier åt i första hand arbetarrörelsen och närstående organisationer och företag. Kärnverksamheten är framställning av socialdemokraternas nyhetsinriktade partitidning Aktuellt i Politiken, AiP. Den utkommer som tabloidtidning en gång i veckan. AiP Media Produktion AB har under året fortsatt att prioritera arbetet med att stärka Ak- tuellt i Politiken samt bedrivit en stor uppdragsproduktion i samband med partikongressen i Malmö. Styrelsen består av Marita Ulvskog, ordf., Tommy Ohlström och Ove Andersson.

75 Koncernens resultaträkning

Beloppen i tkr Not 2005 2004 1 Intäkter 2,3,4 5 Moderföreningen 146 325,5 145 384,3 Tidningsutgivningen 16 861,2 15 196,8 Fastighetsförvaltning 15 616,6 16 566,0 Övriga intäkter 0,0 716,7 Summa intäkter 178 803,3 177 863,8

Kostnader 6,7 Moderföreningen –138 839,7 –122 805,5 Tidningsutgivning –18 329,9 –20 996,1 Fastighetsförvaltning –14 490,9 –19 605,4 Övriga kostnader –72,5 –626,4 Summa kostnader –171 733,0 –164 033,4

Resultat före finansiella poster 7 070,3 13 830,4

Resultat från finansiella investeringar 8 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2 790,5 2 799,9 Räntekostnader och liknande resultatposter 9 –1 577,2 –1 241,6 Summa resultat från finansiella investeringar 1 213,3 1 558,3

Årets resultat före minoritet och skatt 8 283,6 15 388,7

Minoritetsandelar i årets resultat –293,0 –209,0

Skatt på årets resultat 10 –1 775,4 –547,1

Dispositioner Förändringar av fonder klassificerade som eget kapital 16 –3 769,2 –9 500,0 Förändring av fonder klassificerade som långfristiga skulder 1 137,8 –4 440,2

ÅRETS RESULTAT EFTER DISPOSITIONER 3 583,8 692,4

76 Koncernens balansräkning

Beloppen i tkr Not 2005-12-31 2004-12-31 1 TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 11 114 667,7 120 262,4 Inventarier 11 2 754,0 3 658,6 Summa materiella anläggningstillgångar 117 421,7 123 921,0

Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 13 6 833,4 6 468,9 Andra långfristiga fordringar 14 1 232,3 1 488,4 Långfristiga KP-medel 0,0 90,4 Summa finansiella anläggningstillgångar 8 065,7 8 047,7

Summa anläggningstillgångar 125 487,4 131 968,7

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 824,7 1 946,2 Övriga kortfristiga fordringar 11 360,1 12 506,1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 15 1 886,2 2 343,3 Summa kortfristiga fordringar 17 071,0 16 795,6

Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar 11 614,3 11 068,9 Jubileumsfonden 63 643,9 63 846,4 Summa kortfristiga placeringar 75 258,2 74 915,3

Kassa och bank 123 248,1 110 453,5

Summa omsättningstillgångar 215 577,3 202 164,4

SUMMA TILLGÅNGAR 341 064,7 334 133,1

77 Koncernens balansräkning

Beloppen i tkr Not 2005-12-31 2004-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 16

Bundet eget kapital Bundna medel 55 481,7 51 316,0

Fritt eget kapital Fria reserver 150 561,8 150 334,8 Årets resultat 3 583,8 692,4 Summa fritt eget kapital 154 145,6 151 027,2

Summa eget kapital 209 627,3 202 343,2

Minoritetsintresse 1 890,0 1 500,8

Avsättningar Uppskjuten skatt 2 116,7 1 925,9 Summa avsättningar 2 116,7 1 925,9

Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 21 256,7 21 311,1 Vidareutbildningsfonden 12 555,0 11 395,6 Teknikfonden 1 665,0 1 407,3 Jubileumsfonden 62 687,0 65 241,5 Summa långfristiga skulder 98 163,7 99 355,5

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 4 996,0 7 581,5 Skatteskulder 484,0 272,1 Övriga kortfristiga skulder 2 740,6 2 904,7 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 17 17 911,7 18 215,1 Jubileumsfonden 3 134,7 34,3 Summa kortfristiga skulder 29 267,0 29 007,7

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 341 064,7 334 133,1

Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar 47 000,0 47 000,0

Ansvarsförbindelser SSU Bommersvik 387,0 887,0

78 Koncernens kassaflödesanalys

Beloppen i tkr 2005 2004

Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster 7 070,3 13 830,4 Avskrivningar 7 542,5 8 983,2 Övriga ej likviditetspåverkande poster –3 141,1 –3 237,6 11 471,7 19 576,0

Erhållen ränta 1 099,3 2 602,2 Erlagd ränta 852,0 –1 268,1 Erhållna utdelningar –147,4 683,0 Erlagd skatt –269,1 –3 303,5 13 006,5 18 289,6

Ökning/minskning av kundfordringar –1 878,5 1 629,4 Ökning/minskning av kortfristiga fordningar 2 952,3 344,1 Ökning/minskning av leverantörsskulder –2 585,2 2 225,7 Ökning/minskning av övriga kortfristiga rörelseskulder 2 781,8 –3 349,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 14 276,9 19 139,7

Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar –1 043,5 –31 211,7 Utgivna lån 0,0 –512,3 Försäljning av övriga finansiella anläggningstillgångar 256,2 0,0 Ökning av kortfristiga finansiella placeringar –642,0 1 221,2 Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 429,3 –30 502,8

Finansieringsverksamheten Amortering av skuld –53,0 1 255,5 Ökning/minskning kortfristiga finansiella skulder 0,0 Utdelning/tillskott till/från minoritet –300,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –53,0 955,5

Årets kassaflöde 12 794,6 –10 407,6 Likvida medel vid årets början 110 453,5 120 861,2 Likvida medel vid årets slut 123 248,1 110 453,5

Likvida medel Socialdemokraterna 60 171,6 60 056,2 Jubileumsfonden 1 649,2 590,4 Fastighets AB Adolf Fredrik 17 092,8 13 170,6 Stadshagen Fastighets AB 13 808,7 10 037,0 AiP Media Produktion AB 4 786,9 2 017,7 Ros-Press 25 738,9 24 581,7 123 248,1 110 453,5

79 Moderföreningens resultaträkning

Beloppen i tkr Not 2005 2004 1 Intäkter mm Medlemsavgifter 9 100,0 9 100,0 Statligt stöd 2 55 486,2 61 907,4 Lotterier 3 53 500,0 47 012,3 Anslag 4 16 609,0 14 918,9 Kampfonden 5 777,5 832,3 Vidareutbildningsfonden 2 654,7 2 360,5 Teknikfonden 261,2 250,0 Jubileumsfonden 2 393,1 3 749,6 Övriga intäkter 5 543,8 5 253,3 Summa intäkter mm 146 325,5 145 384,3

Kostnader Anslag –15 406,0 –17 236,1 Medlemsavgifter –4 875,4 –4 830,2 Personalkostnader 6 –39 642,1 –38 287,2 Gemensamma kostnader 7 –25 746,0 –24 621,5 Verksamhetskostnader –26 743,2 –19 043,2 Valkostnader –11 642,1 –24 097,0 Kongresskostnader –18 191,3 –4 572,0 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 11 –1 654,0 –1 758,5 Teknikfonden –3,7 0,0 Vidareutbildningsfonden –1 495,4 –520,3 Jubileumsfonden –4 947,6 –2 212,8 Summa rörelsens kostnader –150 346,8 –137 179,0

Resultat före finansiella poster –4 021,3 8 205,3

Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 6 706,5 5 891,6 Räntekostnader och liknande resultatposter 9 –4,2 –1,0 Summa resultat från finansiella poster 6 702,3 5 890,6

Årets resultat före dispositioner 2 681,0 14 095,9

Dispositioner Förändring Kongressfond 16 5 000,0 0,0 Förändring Valfond 16 –9 044,2 –9 500,0 Förändring Kampfonden 16 0,0 –813,2 Förändring Reserverade medel 275,0 0,0 Förändring Vidareutbildningsfonden –1 159,3 –1 840,2 Förändring Teknikfonden –257,5 –250,0 Förändring Jubileumsfonden 2 554,5 –1 536,8 Summa dispositioner –2 631,5 –13 940,2

ÅRETS RESULTAT EFTER DISPOSITIONER 49,5 155,7

80 Moderföreningens balansräkning

Beloppen i tkr Not 2005-12-31 2004-12-31

TILLGÅNGAR 1

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar Inventarier 11 2 435,1 3 087,6

Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 12 865,0 865,0 Jubileumsfonden 400,0 400,0

Långfristiga fordringar 14 61 012,3 61 620,4

Summa anläggningstillgångar 64 712,4 65 973,1

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 438,2 2 004,4 Övriga kortfristiga fordringar 10 393,1 9 867,6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 15 3 326,0 1 546,2 Jubileumsfonden 129,1 439,1 Summa 17 286,4 13 857,3

Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar 11 614,3 11 068,9 Jubileumsfonden 63 643,9 63 846,4 Summa 75 258,2 74 915,3

Kassa och bank 61 820,8 60 646,6

Summa omsättningstillgångar 154 365,4 149 419,1

SUMMA TILLGÅNGAR 219 077,8 215 392,2

81 Moderföreningens balansräkning

Beloppen i tkr Not 2005-12-31 2004-12-31

Eget kapital

Ändamålsbestämda medel Fonder och reserverade medel 16 43 287,7 39 518,5

Balanserat kapital Kapitalbehållning 16 81 597,0 81 441,4 Årets resultat 49,5 155,6 Summa 81 646,5 81 597,0

Summa eget kapital 124 934,2 121 115,6

Långfristiga skulder Vidareutbildningsfonden 12 554,9 11 395,6 Teknikfonden 1 664,8 1 407,3 Jubileumsfonden 62 687,0 65 241,5 Summa långfristiga skulder 76 906,7 78 044,4

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 3 899,6 6 595,4 Övriga kortfristiga skulder 2 116,3 2 133,8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 17 8 085,8 7 468,7 Jubileumsfonden 3 135,2 34,3 Summa kortfristiga skulder 17 236,9 16 232,3

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 219 077,8 215 392,2

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser SSU, Bommersvik 386,9 887,0 AiP Media AB 0,0 1 500,0

82 Moderföreningens kassaflödesanalys

Beloppen i tkr 2005 2004

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat före finansiella poster –4 021,3 8 205,3 Avskrivningar 1 577,0 1 758,5 Övriga ej likviditetspåverkande poster 0,0 –3 491,3 –2 444,3 6 472,5

Erhållen ränta 3 461,2 4 775,8 Erlagd ränta –4,2 –1,0 Erhållna utdelningar 852,1 1 700,0 1 864,8 12 947,3

Ökning/minskning av kundfordringar –1 433,8 2 103,6 Ökning/minskning av kortfristiga fordningar 694,8 935,1 Ökning/minskning av leverantörsskulder –2 695,8 2 128,7 Ökning/minskning av övriga kortfristiga rörelseskulder 3 700,7 -3 367,2 Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 130,7 14 747,4

Investeringsverksamheten

Investeringar i materiella anläggningstillgångar –924,0 -3 546,4 Utgivna lån 0,0 –17 870,4 Erhållen amortering 0,0 0,0 Försäljning av övriga finansiella anläggningstillgångar 608,1 1 250,0 Ökning av kortfristiga finansiella placeringar –640,6 1 908,7 Kassaflöde från investeringsverksamheten –956,5 –18 258,1

Årets kassaflöde 1 174,2 –3 510,7 Likvida medel vid årets början 60 646,6 64 157,3 Likvida medel vid årets slut 61 820,8 60 646,6

Likvida medel Socialdemokraterna 60 171,6 60 056,2 Jubileumsfonden 1 649,2 590,4 Summa 61 820,8 60 646,6

83 Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti Org nr 802003-1145

Bokslutskommentarer

N ot 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens Allmänna Råd. Om inte annat framgår är principerna oförändrade med föregående år.

I ntäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Sponsring intäktsföres över den period sponsringen avser, om sådan tid är bestämd. I annat fall sker intäktsföring när betalning erhållits eller om avtal normalt finns vid fakturering. Försälj- ning av tjänster intäktsföres normalt vid utförandet. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsföres som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner, organisationer och företag. Begrep- pet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Lotteriintäkter från Lotteribyrån intäktsförs när de erhålls. Ingen fordran tas upp i föreningens räkenskaper då resultatet från under året bedrivna lotterier blir klar efter att föreningens räken- skaper färdigställts och skrivits under. En säker estimering av resultatet från lotterierna är inte möjlig att göra vid färdigställan det av föreningens bokslut varför kontantprincipen tillämpas i detta fall.

Bidrag från kommuner, landsting, stat m fl Samtliga bidrag från kommuner, landsting, stat m fl redovisas i enlighet med BFN R5 om statliga stöd, dvs de intäktsförs endast om det med hög grad av sannolikhet kanbedömas att stödet inte kommer att återkrävas. Bidrag skuldföres därför till dess att de utgifter som bidraget skall täcka uppkommer. Det statliga partistödet betalas ut från partibidragsnämnden och avser att täcka kostnaderna i partiets verksamhet. Detta stöd är inte förenat med återbetalningskrav och intäktsförs därför löpande under verksamhetsåret. Inga bidrag nettoredovisas mot kostnader.

Redovisning av förpliktelser/avsättningar En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gementemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt bindande åtaganden till kostnader.

84 Den ”intäkt” som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland föreningens intäkter. Realisationsvinst/-förlust vid en senare försäljning redovisas bland föreningens kostnader om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits.

Finansiella investeringar Finansiella investeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (mark- nadsvärde). Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Ofta kan en börskurs användas. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till an- skaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga långfristiga obligationer värderas till anskaffningsvärde.

Fordringar Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Utländska valutor Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall valutasäkrings- åtgärd genomförts, t ex terminssäkring, används terminskursen. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens avistakurs.

Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparationer och underhåll redovisas som kostnader. Materiella aläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjande- period. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas.

Inventarier 5 år Datainventarier 3 år

I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången omedelbart ner till sitt återvinningsvärde.

L easingavtal Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella hyresavtal).

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristigafinan- siella placeringar som dels är utsatta för endast obetydlig risk för värdefluktuationer, dels • handlas på öppen marknad till kända belopp eller • har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten.

85 Koncernredovisning I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av rösterna. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. I koncernens resultaträkning redovisas minoritetens andel i årets resultat. Minoritetens andel i dotterbolags kapital redovisas i separat post i koncernens balansräkning.

N ot 2 Statligt stöd

Moderföreningen 2005 2004

Partistöd 55 486,2 56 150,0 Extra partistöd 0,0 5 757,4 Summa 55 486,2 61 907,4

N ot 3 Lotterier a) SAP och SSU innehar tillstånd driva Kombilotteriet. Detta sker i ett enkelt bolag. SAPs andel av intäkterna och kostnaderna uppgår till: 2005 2004 Intäkt för sålda lotter 184 627,3 165 505,5 Vinster –69 464,4 –66 017,3 Bruttoresultat 115 162,9 99 488,2 Försäljnings- och administrationskostnader –51 701,0 –51 828,1 Övriga intäkter 2,2 306,2 Rörelseresultat 63 464,1 47 966,3 Finansnetto 1 798,3 2 170,0 Nettoresultat i Kombilotteriet föregående år 65 262,4 50 136,3 b) överskott i skraplotteriet avslutade tidigare i år 0,0 3 000,0 c) överskott från annan lotteriverksamhet 0,0 512,3 d) överförs till kommande lotteriverksamhet –11 762,4 –6 636,3 53 500,0 47 012,3

86 N ot 4 Anslag

Moderföreningen 2005 2004 Byggnadsarbetareförbundet 577,5 584,3 Elektrikerförbundet 269,1 161,3 Fastighets 400,0 140,0 Grafikerna 136,9 291,6 Handels 1 411,2 632,1 Hotell och Restaurangfacket 352,5 0,0 Industrifacket 412,3 417,7 Kommunalarbetareförbundet 3 451,0 3 522,0 Livsmedelsarbetareförbundet 232,4 489,6 Metallindustriarbetareförbundet 1 699,8 1 728,8 Målarförbundet 204,1 135,6 Pappersindustriarbetareförbundet 143,8 147,5 Seko 1 318,5 668,4 LO 6 000,0 6 000,0 Summa 16 609,0 14 918,9

Anslag har också erhållits i form av personella resurser (årsarbeten) 2005 2004 Metallindustriarbetareförbundet 0 0,5 Byggnadsarbetareförbundet 0 0,5 Skogs- och Träfacket 1 0,0 Summa 0 1

N ot 5 Kampfonden 2005 2004 De insamlade medlen utgörs av gåvor från: 693 privatpersoner 700,0 832,3 6 juridiska personer 77,5 777,5 832,3

N ot 6 Medeltal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter

Medeltalet anställda, med fördelning på kvinnor och män uppgår till

2005 2004 Antal Varav kvinnor Antal Varav kvinnor Moderföreningen tillsvidareanställda 63 39 64 38 tidsbegränsade 0 0

Koncernen tillsvidareanställda 77 46 78 44 tidsbegränsade 0 0

87 Löner och ersättningar (TSEK) 2005 2004 Löner och Sociala kostnader Löner och Sociala kostnader ersättningar (varav pensions ersättningar (varav pensions kostnad) kostnad) Moderföreningen 26 065,2 14 623,1 24 857,8 14 193 (6 107,8) (8 070,1) varav styrelse och VD - - - -

Dotterföretag 5 956,8 3 288,3 5 453,9 3 046 (1 307,5) (1 003,4) varav styrelse och VD 658,1 200,5 617,8 137,2

2005-12-31 2004-12-31 Koncernen Styrelser och Verkställande Utskottet Antal 26 27 Varav män 13 14

Verkställande direktör samt andra ledande befattningshavare Antal 11 12 Varav män 5 6

Moderföreningen Ledamöter i Verkställande Utskottet Antal 7 7 Varav män 3 3

Ledamöter i partiexpeditionens ledningsgrupp Antal 7 8 Varav män 2 3

Sjukfrånvaro moderföreningen 2005-01-01– 2004-01-01– 2005-12-31 2004-12-31 Total sjukfrånvaro 2,96% 1,99% Långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) 1,76% 0,47% Sjukfrånvaro för män 2,13% 2,03% Sjukfrånvaro för kvinnor 3,47% 1,97% Totalt anställda –29 år 0,86% 2,40% Totalt anställda 30–49 år 2,55% 2,43% Totalt anställda 50– 4,22% 1,02%

88 N ot 7 Leasingavtal 2005 2004 avseende icke uppsägningsbara leasingavtal: Förfaller till betalning inom ett år 566,5 515,5 Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år 525,0 592,1

N ot 8 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2005 2004 Koncernen Ränteintäkter 1 989,9 2 318,7 Utdelning fondinnehav 305,0 0,6 Återföring av tidigare nedskrivning av fondinnehav 495,6 480,6 2 790,5 2 799,9

Moderföreningen Ränteintäkter 3 151,3 3 923,1 Utdelning, fondinnehav 304,3 0,0 Återföring av tidigare nedskrivning av fondinnehav 250,9 268,5 Utdelning, dotterföretag 3 000,0 1 700,0 Summa 6 706,5 5 891,6

N ot 9 Räntekostnader och liknande resultatposter 2005 2004 Koncernen Räntekostnader –1 577,2 –1 241,6 Övriga finansiella kostnader 0,0 0,0 –1 577,2 –1 241,6

Moderföreningen Räntekostnader -4,2 -1,0 Nedskrivning värdepapper 0,0 0,0 –4,2 –1,0

N ot 10 Skatt 2005-12-31 2004-12-31 Aktuell skatt på årets resultat –1 856,5 –846,8 Justering av föregående års skatt 272,1 –141,6 Uppskjuten skatt –191,0 441,3 –1 775,4 –547,1

Skillnad mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skatte sats

2005-12-31 2004-12-31 Redovisat resultat före skatt 7 990,6 15 179,7 Skatt enligt gällande skattesats –2 237,4 –4 250,3 Effekt av förändring av periodiseringsfond 191,0 –441,3 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader 271,0 4 144,5 Skatt på årets resultat enl resultaträkningen –1 775,4 –547,1

89 N ot 11 Materiella anläggningstillgångar

Koncernen 2005-12-31 2004-12-31

Byggnader och mark Anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärde 169 763,2 152 405,2 Årets anskaffningar 0,0 17 358,0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 169 763,2 169 763,2

Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar –45 104,6 –38 616,1 Årets planenliga avskrivningar –5 594,6 –6 488,4 Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar –50 699,2 –45 104,5

Ackumulerade nedskrivningar Ingående nedskrivningar –4 396,3 –4 396,3 Utgående nedskrivningar –4 396,3 –4 396,3

Utgående planenligt restvärde 114 667,7 120 262,4

Taxeringsvärde byggnader 232 921,0 232 921,0

Inventarier 2005-12-31 2004-12-31 Anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärde 13 025,8 9 187,0 Inköp 1 085,5 4 173,4 Försäljningar och utrangeringar –223,3 –334,6 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 13 888,0 13 025,8

Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar –9 367,2 –6 923,1 Årets planenliga avskrivningar –1 945,1 –2 407,3 Investeringsstöd 0,0 –371,4 Försäljningar och utrangeringar 178,3 334,6 Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar –11 134,0 –9 367,2

Utgående planenligt restvärde 2 754,0 3 658,6

90 Moderföreningen 2005 2004

Inventarier Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärden 8 953,0 5 741,1 Inköp 924,1 3 546,4 Försäljningar och utrangeringar –77,3 –334,6 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 9 799,7 8 952,9

Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar –5 865,0 –4 441,3 Försäljningar och utrangeringar 77,3 334,6 Årets planenliga avskrivningar –1 576,9 –1 758,5 Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar –7 364,6 –5 865,3

Utgående planenligt restvärde 2 435,1 3 087,6

N ot 12 Aktier och andelar i moderföreningen

Nom. Bokfört Kapital Dotterbolag Antal Värde värde andel Org nr Säte Rospress AB 1 000 100 500 1 556469-6366 Sthlm Stadshagen Fastighets AB 7 800 765 765 0,85 556307-3823 Sthlm Fastighetsbolaget Adolf Fredrik* 15 600 5 070 1 556019-6510 Sthlm AiP Media Produktion AB* 750 750 1 556573-5148 Sthlm

Övriga aktie- samt andelsinnehav Folkrörelsernas Lotteribyrå Ek förening* 12 050 12 050 0 702000-6107 Sthlm AB Folkets Hus i Stockholm* 760 76 556050-3103 Sthlm Stödfören. för Gershedens Folkets Hus* 10 1 0 Sthlm Bommersvik AB* 1 300 1 300 556571-2659 Sthlm Summa 1 265

* I bokföringen upptas dessa till 1 krona.

N ot 13 Andra långfristiga värdepappersinnehav 2005-12-31 2004-12-31 Ingående anskaffningsvärde 6 645,3 6 525,3 Sålda placeringar 0,0 0,0 Förändring över/underkurs 188,1 120,0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 6 833,4 6 645,3

Ingående nedskrivningar –176,4 –388,5 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 Återföring av nedskrivningar 176,4 212,1 Utgående ackumulerade nedskrivningar 0,0 –176,4 Utgående restvärde enligt plan 6 833,4 6 468,9

91 N ot 14 Långfristiga fordringar

2005-12-31 2004-12-31 Ingående bokfört värde 1 488,4 2 231,7 Utgivna lån 0,0 506,7 Amorteringar –256,1 –1 250,0 Utgående bokfört värde 1 232,3 1 488,4

Moderföreningen 2005-12-31 2004-12-31 Ingående bokfört värde 61 620,4 45 000,0 Nytilkomna fordringar 0,0 17 870,4 Amorteringar –608,1 –1 250,0 Utgående bokfört värde 61 012,3 61 620,4

Föreningen Spero 512,3 512,4 Förbundsskolan Bommersvik AB 500,0 750,0 Revers, Adolf Fredrik Fastighets AB 60 000,0 60 358,0 Summa 61 012,3 61 620,4

N ot 15 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen 2005 2004 Förutbetalda hyror 0,0 14,3 Upplupna intäkter 41,2 457,9 Förutbetalda kostnader 1 744,3 1 780,4 Övriga poster 100,7 90,7 Summa 1 886,2 2 343,3

Moderföreningen 2005 2004 Upplupna ränteintäkter 0,0 0,0 Förutbetalda hyror 0,0 0,0 Övriga poster 3 326,0 1 546,2 Summa 3 326,0 1 546,2

92 N ot 16 Förändring av eget kapital Bundna Fria Årets Koncernen reserver reserver resultat Totalt kapital Belopp vid årets ingång 51 316,0 150 334,8 692,4 202 343,2 Disposition av årets resultat 692,4 –692,4 0,0 Ökning av ändamålsbestämda medel SAP 3 769,2 3 769,2 Utdelning till annan aktieägare Stadshagen Fastighets AB 0,0 Förändring av bundna och fria reserver 96,0 26,6 122,6 Förskjutning mellan fria och bundna reserver 300,5 –492,0 –191,5 Årets resultat 3 583,8 3 583,8 Belopp vid årets utgång 55 481,7 150 561,8 3 583,8 209 627,3

Dispositioner 2005-12-31 2004-12-31 Förändring av Kongressfonden –5 000,0 0,0 Förändring av Valfonden 9 044,2 9 500,0 Förändring av Ombyggnadsfonden 0,0 0,0 Förändring av Kampfonden 0,0 813,2 Förändring av reserverade medel –275,0 0,0 Summa 3 769,2 10 313,2 Kongressfonden, Valfonden, Kampfonden och Ombyggnadsfonden ingår i bundna reserver. Vidareutbildningsfonden, Teknikfonden och Arbetarrörelsens fond för skolning och utveckling av den facklig politiska verksamheten har egna styrelser som förfogar över fondens medel.

Moderföreningen Balanserat kapital Ändamåls Balanserat Årets bestämda medel kapital resultat Totalt kapital Belopp vid årets ingång 39 518,5 81 441,4 155,6 121 115,6 Disp. av föregående års resultat 155,6 –155,6 0,0 Aktieägartillskott 0,0 Förändring av bundna reserver 3 769,2 3 769,2 Förändring AiP 0,0 Årets resultat 49,5 49,5 Belopp vid årets utgång 43 287,7 81 597,0 49,5 124 934,2

93 Ändamålsbestämda medel 2005 2004 Kongressfond 0,0 5 000,0 Valfonden 31 319,1 22 274,8 Kampfonden 847,5 847,6 Ombyggnadsfond 7 500,0 7 500,0 Summa fonder som klassificeras som eget kapital 39 666,6 35 622,4

Förstudie IT-frågor 0,0 275,0 KP-medel 500,6 500,6 Personalutveckling 263,5 263,5 Personalrelaterade medel 2 857,0 2 857,0 Summa avsättningar som klassificeras som eget kapital 3 621,1 3 896,2 Summa ändamålsbestämda medel 43 287,7 39 518,5

N ot 17 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen 2005-12-31 2005-12-31 Upplupna semesterlöner 5 121,9 4 582,4 Upplupna sociala avgifter 769,0 715,1 Partistöd 2 311,9 2 311,9 Upplupna räntekostnader 0,0 0,0 Förutbetalda hyror 3 363,1 1 994,8 Förutbetalda prenumerationer 2 302,5 2 401,1 Övriga poster 4 043,4 6 209,8 Summa 17 911,8 18 215,1

Moderföreningen 2005-12-31 2005-12-31 Upplupna semesterlöner 3 713,5 3 448,3 Upplupna sociala avgifter 769,0 715,1 Partistöd 2 311,9 2 311,9 Övriga poster 1 291,4 993,4 Summa 8 085,8 7 468,7

94 Revisionsberättelse

Till partistyrelsen i Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti Org nr 802003-1145

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt verkställande utskottets förvaltning i Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti för år 2005. Det är verkstäl- lande utskottet som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att års- redovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskaps- handlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och verkställande utskottets tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som verkställande utskottet gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningsla- gen och ger oss en rättvisande bild av föreningens och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Verkställande utskottets ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med före- ningens stadgar. Vi tillstyrker att partistyrelsen beviljar verkställande utskottets ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

95 Särredovisningar – räkenskapsåret 2005

inn ehåll

Arbetarrörelsens fond för skolning och utveckling av den facklig politiska verksamheten ...... 97 Teknikfonden...... 100 Vidareutbildningsfonden...... 101

96 Arbetarrörelsens fond för skolning och utveckling av den facklig politiska verksamheten 2005

Fondens styrelse har under året bestått av Göran Persson, ordförande, SAP, Birgitta Lönegård tom 11/8-2005, Tommy Ohlström from 12/8-2005, SAP, Ardalan Shekarabi tom 29/9-2005, Anna Sjödin from 30/9-2005, SAP, Marita Ulvskog SAP, Gunilla Lundén, LO, Wanja Lundby- Wedin, LO, Ulla Lindqvist, LO samt Mats Erikson, LO.

Resultaträkning

Beloppen i kronor Not 2005 2005

Intäkter Återbetalade icke utnyttjade stipendier 0 649 700 Summa intäkter 0 649 700

Kostnader Stipendier 4 780 000 2 050 000 Bankkostnader 25 000 137 803 Revisions- och konsultkostnader 142 613 25 000 Summa kostnader 4 947 613 2 212 803

Förvaltningsresultat –4 947 613 –1 563 103

Finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 1 3 235 518 3 510 465 Nedskrivning av kortfristiga placeringar –842 435 –410 552

Summa finansiella poster 2 393 083 3 099 913

ÅRETS RESULTAT –2 554 530 1 536 810

97 Balansräkning

Beloppen i kronor Not 2005-12-31 2004-12-31

TILLGÅNGAR

Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 400 000 400 000 Summa finansiella anläggningstillgångar 400 000 400 000

Omsättningstillgångar Upplupen ränta 129 097 439 063

Kortfristiga placeringar Föreningssparbanken, Robur 28 096 664 28 607 842 Placeringstillgångar 2 35 547 264 35 238 520

Summa kortfristiga placeringar 63 643 928 63 846 362

Kassa och bank Nordea 1 432 009 375 587 Föreningssparbanken 217 173 214 793 Summa kassa och bank 1 649 182 590 380

Summa omsättningstillgångar 65 422 207 64 875 805

SUMMA TILLGÅNGAR 65 822 207 65 275 805

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital Balanserat kapital 65 241 487 63 704 677 Årets resultat –2 554 530 1 536 810 Summa eget kapital 62 686 957 65 241 487

Kortfristiga skulder Beslutade ej utbetalda stipendier 3 100 000 0 Kortfristiga skulder 35 250 34 318 Summa kortfristiga skulder 3 135 250 34 318

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 65 822 207 65 275 805

98 Bokslutskommentarer

Noter N ot 1 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Bokfört värde Bokfört värde 2005 12 31 2004 12 31 Ränteintäkter 2 240 469 552 676 Utdelning 995 049 682 970 Återföring av nedskrivning 0 2 274 819 Summa 3 235 518 3 510 465

N ot 2 Övrig kortfristiga placeringar

Nominellt Bokfört värde Marknadsvärde värde 2005 12 31 2005 12 31 Kupongpapper 26,5 Mkr 26 884 406 27 145 540 9 139 120 Nordbankens aktiefond 71 135 andelar á 108,77 7 737 426 7 737 426

Likvida medel 925 432 925 432

SUMMA PLACERINGSTILLGÅNGAR 35 547 264 35 808 398

Stockholm den / 2006

99 Teknikfonden

Fondens styrelse har under året bestått av: Ordinarie ledamöter: Birgitta Lönegård, ordf, t o m 050825, Tommy Ohlström, ordf, fr o m 050825, Jan Lundgren, Cinnika Beiming, Jan Boman, Anders Jämtin, Boel Godner och Tina Wedin. Suppleanter: Bo Holst, Sara Nyberg och Yvonne Nordström.

Resultaträkning Not 2005 2004 Intäkter Årsavgifter 250 000 250 000 Summa intäkter 250 000 250 000

Kostnader Övriga kostnader 3 737 0 Summa kostnader 3 737 0

Resultat före finansiella intäkter och kostnader 246 263 250 000

Finasiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 11 255 17 102 Summa finansiella poster 11 255 17 102

ÅRETS RESULTAT 257 518 267 102

Balansräkning

2005-12-31 2004-12-31 Omsättningstillgångar Partistyrelsens avräkning 1 664 777 1 407 259 Summa tillgångar 1 664 777 1 407 259

Eget kapital Kapitalbehållning 1/1 1 407 259 1 140 157 Årets resultat 257 518 267 102

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 664 777 1 407 259

100 Kommittén för funktionärernas vidareutbildning och trygghet

Fondens styrelse har under året bestått av: Britt Bohlin-Olsson, ordf, Reynoldh Furustrand, Ingvar Wallin t o m 060630, Mikael Henriksson och Leif Pettersson. Suppleanter: Roger Läth, Birgitta Lönegård t o m 050825, Tommy Ohlström fr o m 050825 och Ann-Marie Johansson. Adjunderad: Marianne Selberg.

Resultaträkning Not 2005 2004 Intäkter Årsavgifter Vidareutbildning 1 110 936 1 062 251 Kursavgifter Vidareutbildning 96 000 0 Årsavgifter Trygghetskonto 1 358 349 1 298 298 Summa intäkter 2 565 285 2 360 549

Kostnader Vidareutbildning 1 203 365 305 345 Trygghetskontot 292 000 215 000 Summa kostnader 1 495 365 520 345

Resultat före finansiella intäkter och kostnader 1 069 920 1 840 204

Finasiella intäkter och kostnader Ränteintäkter, Vidareutbildning 37 223 64 897 Ränteintäkter, Trygghetskontot 52 148 79 318 Summa finansiella poster 89 371 144 215

Resultat Vidareutbildning 40 794 821 803 Trygghetskontot 1 118 497 1 162 616

ÅRETS RESULTAT 1 159 291 1 984 419

Balansräkning 2005-12-31 2004-12-31 Anläggningstillgångar Partistyrelsens avräkning: Vidareutbildning 4 998 253 4 957 459 Trygghetskontot 7 556 669 6 438 172

Summa tillgångar 12 554 922 11 395 631

Eget kapital Kapitalbehållning 1/1 11 395 631 9 411 212 Årets resultat 1 159 291 1 984 419

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 12 554 922 11 395 631

101 Stiftelsen Per Albin Hanssons minne Orgnr 802007-7247

Styrelsen för Stiftelsen Per Albin Hanssons minne avger härmed följande årsredovisning Förvaltningsberättelse I nformation om verksamheten Stiftelsen Per Albin Hanssons Minne instiftades den 25 november 1948 och används till stipendier för främjande av studier i politiska, ekonomiska och internationella frågor samt arbetarrörelsens historia, idéer och verksamhet. Folkhögskole- och vuxenstuderande på gymnasienivå kan söka medel ur Stiftelsen Per Albin Hanssons Minne. Stiftelsens styrelse har under året bestått av Göran Persson, ordförande, Birgitta Lönegård tom 12/8-05, Tommy Ohlström from 12/8-05, SAP, Ulla Lindqvist, LO, Anita Tärneborg tom 19/9-05, Ann-Christin Furustrand from 19/9-05, S-kvinnor, Karin Hallengren, SSU. Adjungerade har under året varit Samuel Stengård, SKSF, Magdalena Streijffert tom 19/9-05, Axel Björneke from 19/9-05, SSF.

Viktiga händelser under året Den 23 mars höll styrelsen sammanträde där man fördelade årets stipendier. I stipendier utdelades under året 17 500 kronor.

Stiftelsens ekonomiska resultat Stiftelsens ekonomiska resultat samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföl- jande resultaträkning och balansräkning.

Förslag till disposition av resultat Styrelsen föreslår att årets resultat 120 610 kronor överförs i ny räkning.

Resultaträkning Not 2005 2004 1 Stiftelsens intäkter Utdelningar 35 309 34 720 Ränteintäkter, Nordea 1 076 1 622

Övriga intäkter Gåvor 0 6 925

Summa intäkter 36 385 43 267

Kostnader Administrationskostnader 6435 6438 Summa kostnader 6 435 6 438

Förvaltningsresultat 29 950 36 829

Återföring av nedskrivning 2 90 660 19 759 Årets resultat 120 610 56 588

102 Balansräkning 2005-12-31 2004-12-31 Tillgångar

Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepapper 2 801 599 710 939

Omsättningstillgångar Kassa och bank 161 904 149 454

Summa tillgångar 963 503 860 393

Eget kapital och skulder

Eget kapital

Fritt eget kapital Kapitalbehållning 3 842 893 803 804 Årets resultat 3 120 610 56 588

Skulder Beslutade ej utbetalade stipendier 0 0 Övriga skulder 0 0

Summa eget kapital och skulder 963 503 860 392

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

103 Bokslutskommentarer N oter N ot 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagens och Bokföringsnämndens Allmänna Råd.

I ntäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsföres som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner, organisationer och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning.

Stipendier Beviljade anslag redovisas direkt mot fritt eget kapital (disponibelt medel). Anslagen skuldförs vid beslutstillfället.

Redovisning av förpliktelser/avsättningar En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gentemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt bindande åtaganden till kostnader.

Donerade tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till föreningen värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället och bokas som en omsätt- ningstillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt, Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Den ”intäkt” som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland föreningens intäkter. Realisationsvinst/-förlust vid en senare försäljning redovisas bland föreningens kostnader om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits.

Fordringar Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

104 N ot 2 Värdepappersinnehav 2005 2004 Ingående anskaffningsvärde 1 239 299 1 239 299 Inköp 0 0 Försäljning 0 0 Utgående ackumulerat nominellt värde 1 239 299 1 239 299

Ingående nedskrivningar –528 360 –548 119 Årets nedskrivningar 0 0 Årets återföring av nedskrivningar 90 660 19 759 Utgående ackumulerade nedskrivningar –437 700 –528 360

Utgående bokfört värde 801 599 710 939

Innehav av värdepapper utgörs av placering i Nordea Donationsmedelsfond. Utgående bokfört värde överensstämmer med marknadsvärdet per 2005-12-31.

N ot 3 Eget kapital

Fritt eget kapital Årets resultat Ingående balans 803 804 56 589 Omföring av årets resultat 56 589 –56 589 Beviljade anslag –17 500 Årets resultat 120 610 Belopp vid årets utgång 842 893 120 610

105 Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Per Albin Hanssons Minne Org nr 802007-7247

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Per Albin Hanssons Minne för 2005. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsre- dovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval 2 av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva revisionsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättade årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättnings- skyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvalt- ningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet.

Stockholm den

Anita Modin Håkan Bystedt Lars Ericsson

Åke Danielsson Auktoriserad revisor

106 Stiftelsen Hjalmar Brantings Minne Orgnr 802007-6231

Styrelsen för Stiftelsen Hjalmar Brantings minne avger härmed följande årsredovisning. Förvaltningsberättelse I nformation om verksamheten Stiftelsen Hjalmar Brantings Minne instiftades den 30 maj 1926 och används till stipendier för främjande av studier i politiska, ekonomiska och internationella frågor samt arbetarrörelsens historia, idéer och verksamhet. Medel ur Stiftelsen Hjalmar Brantings Minne kan sökas av elever vid högskolor och universitet. Stiftelsens styrelse har under året bestått av Göran Persson, ordförande, Birgitta Lönegård tom 12/8-05, Tommy Ohlström from 12/8-05, SAP, Ulla Lindqvist, LO, Anita Tärneborg tom 19/9-05, Ann-Christin Furustrand from 19/9-05, S-kvinnor, Karin Hallengren, SSU. Adjungerade har under året varit Samuel Stengård, SKSF, Magdalena Streijffert tom 19/9-05, Axel Björneke from 19/9-05, SSF.

Viktiga händelser under året Den 23 mars höll styrelsen sammanträde där man beslöt att dela ut 42 000 kronor i stipendier under året.

Stiftelsens ekonomiska resultat Stiftelsens ekonomiska resultat samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföl- jande resultaträkning och balansräkning.

Förslag till disposition av resultat Styrelsen föreslår att årets resultat 136 014 kronor överförs i ny räkning.

107 Resultaträkning Not 2005 2004 1 Stiftelsens intäkter Utdelningar 39 515 38 856 Ränteintäkter, Nordea 1 303 2 081

Övriga intäkter Gåvor 175 25

Summa intäkter 40 993 40 962

Kostnader Administrationskostnader 6 435 6 435 Summa kostnader 6 435 6 435

Förvaltningsresultat 34 558 34 527

Återföring av nedskrivningar 2 101 457 22 112

Årets resultat 136 015 56 639

Balansräkning 2005-12-31 2004-12-31 Tillgångar

Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepapper 2 897 068 795 611

Omsättningstillgångar Kassa och bank 191 301 186 744

Summa tillgångar 1 088 369 982 355

Eget kapital och skulder

Eget kapital

Fritt eget kapital Kapitalbehållning 3 937 355 922 716 Årets resultat 3 136 015 56 639

Skulder Beviljade ej utbetalda stipendier 3 000 3 000 Övriga skulder 12 000 0

Summa eget kapital och skulder 1 088 369 982 355

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

108 Bokslutskommentarer N oter N ot 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagens och Bokföringsnämndens Allmänna Råd.

I ntäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsföres som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner, organisationer och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning.

Stipendier Beviljade anslag redovisas direkt mot fritt eget kapital (disponibla medel). Anslagen skuldförs vid beslutstillfället.

Redovisning av förpliktelser/avsättningar En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gentemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt bindande åtaganden till kostnader.

Donerade tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till föreningen värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället och bokas som en omsättnings- tillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt, Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång.Den ”intäkt” som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland föreningens intäkter. Realisationsvinst/-förlust vid en senare försäljning redovisas bland föreningens kostnader om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits.

Finansiella investeringar Finansiella investeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (mark- nadsvärde). Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Ofta kan en börskurs användas. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga långfristiga obligationer värderas till anskaffningsvärde.

Fordringar Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

109 N ot 2 Värdepappersinnehav 2005 2004 Ingående anskaffningsvärde 1 387 140 1 387 140 Inköp 0 0 Försäljning 0 0 Utgående ackumulerat nominellt värde 1 387 140 1 387 140

Ingående nedskrivningar –591 529 –613 641 Årets nedskrivningar 0 0 Årets återföring av nedskrivningar 101 457 22 112 Utgående ackumulerade nedskrivningar –490 072 –591 529

Utgående bokfört värde 897 068 795 611

Innehav av värdepapper utgörs av placering i Nordea Donationsmedelsfond. Utgående bokfört värde överensstämmer med marknadsvärdet per 2005-12-31.

N ot 3 Eget kapital Fritt eget kapital Årets resultat Ingående balans 922 716 56 639 Omföring av årets resultat 56 639 -56 639 Beviljade anslag –42 000 Årets resultat 136 015 Belopp vid årets utgång 937 355 136 015

Stiftelsen Hjalmar Brantings Minne Orgnr 802007-6231

Stockholm den 2006

Tommy Ohl- Göran Persson ström

Karin Hal- Ann-Christin Furustrand lengren

Ulla Lindqvist

110 Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Hjalmar Brantings Minne Org nr 802007-6231

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Hjalmar Brantings Minne för 2005. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva revisionsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättade årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättnings- skyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvalt- ningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseför.

Stockholm den

Anita Modin Håkan Bystedt Lars Ericsson

Åke Danielsson Auktoriserad revisor

111 Stiftelsen Ernst Wigforss Minne Orgnr 802008-1132

Styrelsen för Stiftelsen Ernst Wigforss minne avger härmed följande årsredovisning. Förvaltningsberättelse I nformation om verksamheten Stiftelsen Ernst Wigforss Minne instiftades den 1 april 1952 och har till uppgift att främja svensk arbetarungdoms studie av samhällets ekonomi och andliga liv samt den internationella arbetarrörelsens historia, idéer och verksamhet. Stiftelsens medel används för att stödja avancerade studier och avhandlingar. Stiftelsens styrelse har under året bestått av Göran Persson, ordförande, Birgitta Lönegård tom 12/8-05, Tommy Ohlström from 12/8-05, SAP, Ulla Lindqvist, LO, Anita Tärneborg tom 19/9-05, Ann-Christin Furustrand from 19/9-05, S-kvinnor, Karin Hallengren, SSU. Adjungerade har under året varit Samuel Stengård, SKSF, Magdalena Streijffert tom 19/9-05, Axel Björneke from 19/9-05, SSF.

Viktiga händelser under året Den 23 mars höll styrelsen sammanträde där man fördelade årets stipendier. I stipendier utdelades under året 20 000 kronor.

Stiftelsens ekonomiska resultat Stiftelsens ekonomiska resultat samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföl- jande resultaträkning och balansräkning.

Förslag till disposition av resultat Styrelsen föreslår att årets resultat 84 866 kronor överförs i ny räkning.

112 Resultaträkning Not 2005 2004 1 Stiftelsens intäkter Utdelningar 25 500 25 075 Ränteintäkter, Nordea 328 539 Summa intäkter 25 828 25 614

Kostnader Administrationskostnader 6 435 6 435 Summa kostnader 6 435 6 435

Förvaltningsresultat 19 393 19 179

Återföring av nedskrivningar 2 65 473 14 270

Årets resultat 84 866 33 449

Balansräkning 2005-12-31 2004-12-31 TILLGÅNGAR

Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepapper 2 578 903 513 430

Omsättningstillgångar Kassa och bank 49 519 50 126

Summa tillgångar 628 422 563 556

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital Fritt eget kapital Kapitalbehållning 3 543 556 530 107 Årets resultat 3 84 866 33 449

Skulder Övriga skulder 0 0

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 628 422 563 556

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

113 Bokslutskommentarer N oter N ot 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagens och Bokföringsnämndens Allmänna Råd. Om inte annat framgår är principerna oförändrade med föregående år.

I ntäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsföres som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner, organisationer och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning.

Stipendier Beviljade anslag redovisas direkt mot fritt eget kapital (disponibla medel). Anslagen skuldförs vid beslutstillfället.

Redovisning av förpliktelser/avsättningar En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gentemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt bindande åtaganden till kostnader.

Donerade tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till föreningen värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället och bokas som en omsätt- ningstillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Den ”intäkt” som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland föreningens intäkter. Realisationsvinst/-förlust vid en senare försäljning redovisas bland föreningens kostnader om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits.

Finansiella investeringar Finansiella investeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (mark- nadsvärde). Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Ofta kan en börskurs användas. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga långfristiga obligationer värderas till anskaffningsvärde.

Fordringar Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

114 N ot 2 Värdepappersinnehav 2005 2004 Ingående anskaffningsvärde 895 003 895 003 Inköp 0 0 Försäljning 0 0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 895 003 895 003

Ingående nedskrivningar –381 573 –395 843 Årets nedskrivningar 0 0 Årets återföring av nedskrivningar 65 473 14 270 Utgående ackumulerade nedskrivningar –316 100 –381 573

Utgående värde 578 903 513 430

Innehav av värdepapper utgörs av placering i Nordea Donationsmedelsfond. Utgående bokfört värde överensstämmer med marknadsvärdet per 2005-12-31.

N ot 3 Eget kapital

Fritt eget kapital Årets resultat Ingående balans 530 107 33 449 Omföring av årets resultat 33 449 –33 449 Beviljade anslag –20 000 Årets resultat 84 866 Belopp vid årets utgång 543 556 84 866

Stiftelsen Ernst Wigforss Minne Orgnr 802008-1132

Stockholm den 2006

Tommy Ohl- Göran Persson ström

Karin Hal- Ann-Christin Furustrand lengren

Ulla Lindqvist

115 Revisionsberättelse

Till styrelsen i Stiftelsen Ernst Wigforss Minne Org nr 802008-1132

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Ernst Wigforss Minne för 2005. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva revisionsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättade årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättnings- skyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet.

116 Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete Orgnr 802005-3958

Styrelsen för Stiftelsen Tage Erlanders minne avger härmed följande årsredovisning. Förvaltningsberättelse I nformation om verksamheten Stiftelsen upprättades i samband med en penninggåva som Tage Erlander fick på sin 60 årsdag den 13 juni 1961. Syftet med Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete är ”att genom stipendier bereda unga män och kvinnor från andra länder, särskilt utvecklingsländer, möjlighet till studier i vårt land, och att underlätta för unga svenskar att bedriva motsvarande studier av utländska förhållanden.” För svenskar gäller att det skall vara studier i ett utvecklingsland. Stiftelsens styrelse har under året bestått av Göran Persson, ordförande, Birgitta Lönegård t o m 12/8-05, Tommy Ohlström from 12/8-05, SAP, Ulla Lindqvist, LO, Anita Tärneborg tom 19/9-05, Ann-Christin Furustrand from 19/9-05, S-kvinnor, Karin Hallengren, SSU. Ad- jungerade har under året varit Samuel Stengård, SKSF, Magdalena Streijffert tom 19/9-05, Axel Björneke from 19/9-05, SSF.

Viktiga händelser under året Den 23 mars och 5 oktober höll styrelsen sammanträden där man beslutade att dela ut 69 400 kronor i stipendier under året.

Stiftelsens ekonomiska resultat Stiftelsens ekonomiska resultat samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföl- jande resultaträkning och balansräkning.

Förslag till disposition av resultat Styrelsen föreslår att årets resultat 280 981 kronor överförs i ny räkning.

117 Resultaträkning Not 2005 2004 1 Stiftelsens intäkter Utdelningar 69 315 68 160 Ränteintäkter, Nordea 2 003 3 354

Övriga intäkter Gåvor 41 125 0

Summa intäkter 112 443 71 514

Kostnader Administrationskostnader 9 435 9 440 Summa kostnader 9 435 9 440

Förvaltningsresultat 103 008 62 074

Återföring av nedskrivningar 2 177 972 38 789

Årets resultat 280 980 100 863

Balansräkning 2005-12-31 2004-12-31 Tillgångar

Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepapper 2 1 573 609 1 395 636

Omsättningstillgångar Kassa och bank 314 933 293 325 Fodringar 12 000 0

Summa tillgångar 1 900 542 1 688 961

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Fritt eget kapital Kapitalbehållning 3 1 619 561 1 588 098 Årets resultat 3 280 981 100 863

Skulder Beslutade ej utbetalade stipendier 0 0 Övriga skulder 0 0

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 900 542 1 688 961

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

118 Bokslutskommentarer N oter N ot 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagens och Bokföringsnämndens Allmänna Råd.

Stipendier Beviljade anslag redovisas direkt mot fritt eget kapital (disponibla medel). Anslagen skuldförs vid beslutstillfället.

Redovisning av förpliktelser/avsättningar En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gentemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt bindande åtaganden till kostnader.

Finansiella investeringar Finansiella investeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (mark- nadsvärde). Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Ofta kan en börskurs användas. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga långfristiga obligationer värderas till anskaffningsvärde.

Fordringar Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

119 N ot 2 Värdepappersinnehav 2005 2004 Ingående anskaffningsvärde 2 433 278 2 433 278 Inköp 0 0 Försäljning 0 0 Utgående ackumulerat nominellt värde 2 433 278 2 433 278

Ingående nedskrivningar –1 037 641 –1 076 431 Årets nedskrivningar 0 0 Årets återföring av nedskrivningar 177 972 38 789 Utgående ackumulerade nedskrivningar –859 669 –1 037 641

Utgående bokfört värde 1 573 609 1 395 636

Innehav av värdepapper utgörs av placering i Nordea Donationsmedelsfond. Utgående bokfört värde överensstämmer med marknadsvärdet per 2005-12-31.

N ot 3 Eget kapital Fritt eget kapital Årets resultat Ingående balans 1 588 098 100 863 Omföring av årets resultat 100 863 –100 863 Beviljade anslag –69 400 Årets resultat 280 981 Belopp vid årets utgång 1 619 561 280 981

Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete Orgnr 802005-3958

Stockholm den 2006

Göran Persson Håkan Juholt

Karin Hal- Ann-Christin Furustrand lengren

Ulla Lindqvist

120 Revisionsberättelse

Till styrelsen i Tage Erlander stiftelse för internationellt samarbete Org nr 802005-3958

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Tage Erlander minne för 2005. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat ochgenomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva revisionsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättade årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättnings- skyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet.

Stockholm den

Anita Modin Håkan Bystedt Lars Ericsson

Åke Danielsson Auktoriserad revisor

121

Verksamhetsberättelse 2006 inn ehåll Verksamhetsåret 2006 – en sammanfattning...... 126

Valet 2006...... 127 Valledning...... 127 Socialdemokraternas valmanifest 2006–2010...... 127 Ett konkurrenskraftigt Sverige med moderna jobb...... 128 Sverige – en förebild i den gröna omställningen...... 129 Nästa steg i välfärdsbygget...... 129 Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i ...... 130 Sverige ska vara världens bästa land att åldras i ...... 131 Alla vinner på att vi stöttar varandra...... 132 En rättvis värld är möjlig...... 132 Rösta den 17 september...... 133

Budskap med kontrast...... 133

Centrala kampanjer med produktion...... 134

Presstjänsten...... 135 Siffror ...... 137 Utåtriktade insatser...... 137

Partiet...... 137 Medborgarkontakter med webb...... 136 Lokalt och regionalt stöd ...... 136 Turné ...... 140 Valstudier och intern information...... 140 Sosserian och SAPnet...... 141 Valteknik...... 141

Fackligt valcentrum...... 141 De 700 största arbetsplatserna...... 141 De 45 största kommunerna...... 141 Fackliga ungdomsvalledare...... 142

Resurser valet 2006...... 142 Ekonomihantering...... 142 Distribution och tryckeri ...... 142 Personalstöd...... 142 IT ...... 143 Joursekreterare...... 143 Utvärdering...... 144

123 Övrig verksamhet 2006...... 145

Partiets verksamhet i siffror...... 145 Medlemskåren fördelad på kön och ålder...... 145 Studier ...... 146 Opinion...... 146 Personal...... 146

Partiets kommunikationsverksamhet...... 146 Utåtriktade kommunikationsinsatser...... 146 Webbplatsen...... 147 Intranätet (Sosserian)...... 147 Aktuellt i Partiet...... 147

Partiets organisatoriska verksamhet...... 147 Medlemsutveckling...... 147 Studier och kompetensutveckling...... 148 EU och Europaverksamheten...... 148 Partidistrikten...... 148 Intern kommunikation...... 149 Kommun- och landstingsverksamhet...... 149 Facklig-politisk verksamhet...... 150 Första maj...... 151 Integration...... 151 Verksamhet mot främlingsfientlighet och rasism...... 151 Kampfonden...... 151 Tankesmedjan...... 152

Partiets internationella arbete...... 152 Anna Lindh-seminariet...... 152 Internationella inslag i valrörelsen...... 152 Socialistinternationalen...... 152 Europeiska Socialdemokraters Parti (ESP)...... 153 Europeiskt Forum för Demokrati och Solidaritet...... 154 Nordisk verksamhet...... 154 SAMAK...... 154 Demokratistöd genom partier...... 156 Partidistriktens internationella verksamhet...... 156

Sidoorganisationer och nätverk...... 156 S-kvinnor...... 156 Broderskap...... 157 SSU ...... 158 Studentförbundet...... 159 Nätverksarbete...... 160

124 Partiets företagsengagemang och fonder...... 160 Partiets företagsengagemang...... 160 Partiets fonder...... 162 Ekonomisk redovisning...... 162

Partiledning...... 162 Verkställande utskottet...... 162 Partistyrelsen...... 163 Revisorer...... 164 Förtroenderådet...... 164 Valberedningen...... 165 Samordning...... 165 Programkommisionen...... 165 Uteslutningskommisionen...... 165 Partistyrelsens arbetsgrupper...... 165

Partiexpeditionen...... 166 Ledning...... 166 Ledningsgrupp...... 166 Avdelningar...... 166 Personalarbetet vid partiexpeditionen...... 169 Kommittén för funktionärernas vidareutbildning och trygghet...... 170

Verksamhet i socialdemokratiska grupper...... 171 Riksdagsgruppen...... 171 Regionernas och länsbänkarnas arbete...... 177 Opinions- och informationsarbete...... 180 Riksdagsgruppens nätverk...... 181 Möten, förtroendevalda och nomineringar...... 182 Revisorer...... 184 Länsbänksanvariga...... 184 Utskott och representation...... 185 Kansliet...... 186 Personal...... 188 Kyrkogruppen...... 189 Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet...... 190

Bilagor...... 193 Bilaga 1 – Nationell representation...... 193 Bilaga 2 – Internationell representation...... 195 Bilaga 3 – Partistyrelsens fasta och tillfälliga arbetsgrupper...... 199

125 Verksamhetsåret 2006 – en sammanfattning

För socialdemokratiska partiet var 2006 inte något bra år. Vi bedrev en bra kampanj, vi var mer eniga inom arbetarrörelsen när vi gick till val än vad vi varit på mycket länge, och vi hade en god ekonomisk utveckling i ryggen när vi gick in i valrörelsen. Trots detta nådde vi inte ända fram. Vi förlorade valet på nationell nivå och i en rad kommuner och landsting. De ”nya moderaterna” och den samlade borgerligheten i Allians för Sverige ritade om den politiska kartan och vann. Året 2006 präglades av valrörelsen även i de delar som inte direkt berördes av valorganisationen. Den bärande idén var att i början av året etablera en bild av att vi var att lita på och lägga grunden för kommande vallöften genom att visa att vi hållit de löften vi redan utställt. Detta följdes sedan av att vi ville sätta en bild av våra motståndare utifrån två grundläggande positioner: • Den första var att moderaterna inte har förändrats vad gäller politikens innehåll utan att de är samma gamla höger som har kompromissat vad gäller hastigheten i systemskiftet snarare än färdriktningen. • Den andra var att den samlade borgerligheten huvudsakligen var yta, och att de i stället i grunden var splittrade kring en rad centrala frågor.

Efter detta gick vi in i själva valrörelsens olika delar som skulle bära våra värderingar om rättvisa och jämlikhet under sommaren och slutligen handla om framtiden när vi gick in i själva slutspurten. Från december 2005 till februari 2006 arbetade vi utifrån temat Vi håller vad vi lovar. Detta gjorde det möjligt för oss att berätta vår version av hur vi använt det mandat vi fått av väljarna. Vi fokuserade på stolthet över reformer och resultat av den politik vi fört. Insatserna handlade om allt från insändarunderlag, utspel med rapporter, en ny hemsida (www.bastivarlden.se) och ett aktivt arbete mot media. Vårt budskap med kontrast: Det går att lita på sossarna. Vi håller vad vi lovar och vi lovar inte mer än vi kan hålla. Moderaternas förslag slår hårt mot enskilda, är orättvisa och ofinansierade. Dessutom ger de inga nya jobb. De vill sänka skatterna med 250 miljarder kronor, vilket är det samma som att ta bort femte skattekrona. Under mars och april 2006 genomförde LO en rad kampanjinsatser kring Valet är ditt och Kamp för kollektivavtalen. Dessa arbetade vi för att förstärka. Vårt budskap med kontrast: Arbetarrörelsen går enad i valrörelsen. Vi är en garant för ordning och reda och svenska löner på svensk arbetsmarknad. Vi står upp för en trygg välfärd för alla. Moderaterna vill att laglösheten ska breda ut sig på arbetsmarknaden genom att dramatiskt höja kostnaden för att vara med i facket för att försvaga facket och samtidigt sänka ersättningen i a-kassan för att sänka löneläget på lägstalönerna. Det ger ett tvåtredjedelssamhälle. Från den 18 april till den 14 maj genomförde vi Lilla valrörelsen, och vi gjorde det på temat Den svenska modellen är hotad! Huvudfokus handlade om att måla kontrasten mellan deras alternativ och vårt på de områden där valet skulle avgöras. Viktiga datum var vårpropositionen den 18 april, första maj-firandet och borgarnas budgetar den 3 maj. Lilla valrörelsen avslutades med en ordentlig utvärdering för att kratta managern för bästa möjliga toppform i stora valrörelsen. Vårt budskap med kontrast: I vårt Sverige ska alla med. Nu när det går bättre för Sverige vill vi satsa på äldre, på yngre och på att göra något åt de höga tandvårdskostnaderna. I moderaternas Sverige kommer många att lämnas efter. De vill riva ner den svenska modellen och ersätta den med en amerikansk samhällsmodell. Det är ett val mellan två helt olika Sverige. Denna strategi fortsatte in i den valorganisation som beskrivs nedan, och ända fram till valet den 17 september.

Efter valdagen den 17 september. Direkt efter valdagen gick vi från valorganisation tillbaka till linjeorganisation. Partiordförande Göran Persson meddelade redan på valnatten att han stäl-

126 ler sin plats till förfogande, varpå VU utlyste en extrakongress i mars 2007. Valanalys, liksom valberedning, kom snabbt igång med sitt arbete. Riksdagsgruppen konstituerade sig och den nya borgerliga regeringen fick en minst sagt stormig start som bland annat resulterade i att två ministrar tvingades avgå samt ett antal andra blev starkt ifrågasatta. Regeringen fick den sämsta start någon regering i modern tid har fått. Vi påbörjade oppositionsarbetet genom att samla motståndet mot regeringen genom Mot- ståndsrörelsen mot ökade klyftor och genom att bistå i mobiliseringen mot regeringens förslag till sänkt a-kassa. Detta syntes inte minst på de stora manifestationer som genomfördes runt om i landet den 14 december. Vårt budskap från valdagen t o m årsskiftet 2006/2007: Nu har väljarna sagt sitt. Valresultatet är tydligt, vi respekterar det. Vi förlorade valet, men vi är inget slaget parti. Vi kommer igen.

Valet 2006 Valledning VU och partistyrelse utgjorde politisk valledning. Under valrörelsen sista månader valdes en valledning i VU bestående av partiordförande Göran Persson, partisekreterare Marita Ulvskog, LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin och finansminister Pär Nuder.

På partistyrelsens möte den 18 augusti antogs följande valmanifest:

Socialdemokraternas valmanifest 2006–2010 Alla ska med Arbete åt alla är socialdemokratins viktigaste mål. Alla som vill och kan arbeta ska också kunna få ett jobb. Vi kommer att pressa tillbaka den öppna arbetslösheten till 4 procent under hösten. Därefter går vi vidare. Målet är full sysselsättning – något annat mål kan svensk arbetarrörelse aldrig ha. Sverige konkurrerar idag framgångsrikt med kunskap, trygghet och goda arbetsvillkor. Den höga tillväxten skapar många nya jobb varje arbetsdag. Priserna är stabila, räntorna låga och reallöneökningarna goda. Bryts den starka ekonomiska utvecklingen hotas jobben. Därför ska överskottsmål och utgiftstak försvaras. Därför kommer varje reform under den kommande mandatperioden att prövas mot vad samhällsekonomin tål och målet om full sysselsättning. Det går bra för Sverige, men det går inte bra för alla. I vårt land finns många kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden. Ofta är de unga eller har utländsk bakgrund. En del äldre har slitits ut i arbetet, andra lever med ett funktionshinder, en sjukdom eller psykiska problem. Ibland är det bara för tungt att klara tempot, kunskapskraven och den stenhårda konkurrensen. Känslan av otillräcklighet förstärks av att man inte bedöms som lönsam av marknaden. För oss är det självklart: Alla ska med. Alla har rätt att vara med och skapa något nytt tillsammans med andra, att behövas och känna sig behövd. Ingen är så stark att hon inte någon gång i livet behö- ver andras stöd – men ingen är heller så svag att hon inte har något att bidra med. Alla behövs. Politik är att vilja förändra samhället och forma framtiden. Vi tror på Sveriges möjligheter. Vårt land är världsledande på många områden. Genom att gå före kan vi både ta vårt ansvar för att skapa en tryggare värld och ligga långt framme i den globala konkurrensen. När världen söker lösningar på klimatförändringarna, när efterfrågan växer på ny teknik, när andelen äldre ökar i hela västvärlden och omsorgsbehoven ökar – då gynnas vi av att vårt land ligger steget före i ekologisk omställning och medicinsk-teknisk forskning. När människors kunskap, kreativitet och initiativrikedom är hårdvaluta – då gynnas ett välfärds- och kunskapssamhälle som har plats för alla.

127 Vi socialdemokrater vet att trygga människor vågar. Välfärden skapar en trygghet genom livets olika skeden som föder både frihet och kreativitet. Med hög tillväxt och sjunkande arbetslöshet är vårt land ett tydligt bevis för att trygghet och rättvisa inte hämmar utvecklingen, tvärtom. Det är kombinationen av trygghet och utveckling som gör vårt land modernt och konkurrenskraftigt. Vi tror på den svenska välfärdsmodellen, men vi är inte nöjda med välfärden. Ännu finns brister att rätta till. Ännu skiljer klyftor människor åt i vårt land. Ingen orättvisa är större än den som går mellan den som har jobb och den som är arbetslös. Men också inflytande, hälsa, arbetsvillkor och ekonomiska förutsättningar är alltför ofta ojämnt fördelade. Den generella välfärden är ett effektivt sätt att omfördela samhällets resurser. Men välfärden är inte färdigbyggd. Välfärdens verksamheter måste klara att ständigt möta en ny tids behov. Vård, skola och omsorg är kärnan i den socialdemokratiska välfärdspolitiken. Vi vill använda den offentliga sektorns starka finanser till att anställa fler. Den offentliga sektorn ska vara en föregångare som modern arbetsgivare med attraktiva och jämställda löner. Det går inte att bygga ut välfärden och samtidigt göra stora skattesänkningar. Resultatet av en sådan politik blir högre räntor och stigande arbetslöshet, med ökande klyftor som följd. Här går skiljelinjen mellan vänster och höger i svensk politik, nu som alltid. Vårt mål är tydligt: Alla ska med.

Ett konkurrenskraftigt Sverige med moderna jobb Svenska företag ska vara världsledande. Vi vill investera brett i framtidens kunskap och teknik. De offentliga anslagen till forskning ska öka till 1 procent av BNP. I de nya forskningsfält som stam- cellsforskningen öppnar ska vi ligga i framkant. Miljardsatsningen på strategiska framtidsbranscher ska utökas och dessutom omfatta fler branscher, till exempel besöksnäringen. Sveriges basindustri ska ha goda villkor. Det statligt ägda Vattenfall ska klara sin dubbla uppgift, att samtidigt vara pådrivande i den gröna omställningen och erbjuda basindustrin konkurrenskraftiga energipriser. Sverige ska konkurrera med kunskap, inte låga löner. De omfattande satsningarna på att lyfta kunskapsnivån i hela samhället – från förskola, via grund- och gymnasieskola och komvux, till högskola och forskning – ska fortsätta. Vårt mål om att hälften av alla ungdomar ska gå vidare till högskolan ligger fast. Men det behövs också annan utbildning. Den kvalificerade yrkesutbildningen ska byggas ut. Vi vill också se en kraftfull satsning på yrkesutbildningen på gymnasienivå och en ny, modern lärlingsutbildning. Många studenter har en ansträngd ekonomi. Därför vill vi höja studiemedlen och fribeloppet. Trygga jobb i ett modernt arbetsliv. Vi vill att Sverige ska gå före med moderna arbetsplatser där allas kreativitet och idérikedom tas tillvara. Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar för en god arbets- miljö. Vi slår vakt om den svenska arbetsmarknadsmodellen med starka, självständiga parter med kraft att teckna heltäckande kollektivavtal. De fasta anställningarna ska bli fler, de otrygga visstidsanställningarna färre. Ett modernt arbetsliv ställer också nya krav. Det ska vara möjligt för den som har arbetat i 20 års tid att byta arbetsuppgifter eller yrke, och kanske pröva något helt nytt. Vi vill underlätta för människor som är mitt i livet att skaffa sig ny kompetens eller påbörja en längre utbildning. Sjukskrivningarna har minskat kraftigt. Målet om att halvera ohälsan till 2008 ska nås. Vi vill i samarbete med arbetsmarknadens parter genomföra en satsning på företagshälsovård och rehabili- tering. Vi vill också i samarbete med arbetsmarknadens parter se övermöjligheterna att underlätta för fler att kunna gå ned i arbetstid de sista åren i arbetslivet för att orka arbeta till pensionsåldern. Fler och växande företag i hela landet. Framtidens jobb kommer i hög grad att skapas av nya och växande företag, ofta i helt nya branscher. Därför ska företagen ha goda villkor. Tillgången på riskkapital ska förbättras, export främjas och ett nytt småföretagarlån införas. Forskning och utveckling riktad till de små och medelstora företagen ska stärkas. Storstädernas roll som tillväxt- motorer måste utvecklas. Den historiska satsningen på infrastruktur ska fullföljas. Vi vill kraftsamla

128 för att färdigställa utbyggnaden av nationellt viktiga transportstråk. Väg och järnvägsnätet ska förnyas, rustas och underhållas. Resorna till och från arbetet är en stor utgift, särskilt i glesbygd. Därför vill vi höja reseavdraget. Satsningarna på bredband i alla delar av landet ska fullföljas. Vi vill stimulera en levande landsbygd, grön teknik och en växande besöksnäring. Tusentals jobb kan skapas genom det utökade landsbygdsprogrammet och EU:s strukturfonder. Gemensamt ägda företag som SJ och Posten ska användas för att få en fungerande service i hela Sverige. Bostadsbyg- gandet har ökat kraftigt och ska fortsätta att öka. Vi vill införa ett nytt bostadsfinansieringssystem.

Sverige – en förebild i den gröna omställningen Det gröna folkhemmet ska byggas. Sverige ska vara ett land med ren luft, rent vatten och friska marker. Vi vill värna den biologiska mångfalden. Farliga kemikalier måste fasas ut. Vi vill rädda den käns- liga och unika havsmiljön i Östersjön. Ytterligare insatser behövs för att minska övergödningen och stoppa utfiskningen. Länderna i vår del av Europa måste samverka. Hållbar utveckling är en drivkraft för förnyelse, tillväxt och sysselsättning. Sveriges beroende av olja ska brytas till 2020. Stormar, översvämningar, torka och smältande isar – klimathotet skrämmer. Den pågående globala uppvärmningen kan bara förhindras om användningen av fossila bränslen minskar. Samtidigt minskar utsattheten för oljeprishöjningar. Vi vill successivt fasa ut kärnkraften med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i den takt den kan ersättas med förnybar energi och energieffektivisering. Vindkraften ska byggas ut. En- ergieffektiviteten i bostäder och lokaler ska höjas. Statliga myndigheter och bolag ska gå före i omställningen. Offentlig upphandling ska fungera som hävstång för introduktion av miljö- och energiriktig teknik och transporter. Forskning och investeringar för framtiden. För att nå det ambitiösa målet om att bryta oljeberoendet krävs omfattande investeringar, många försöksverksamheter och pilotprojekt. Vi vill sjösätta ett brett investeringsprogram som syftar till att höja energieffektiviteten i hela samhället och öka produktionen av förnybar energi. Nya möjligheter för företagande och landsbygdsutveckling kommer att skapas. Dessutom behövs ny kunskap inom en lång rad områden också utöver de rent energitekniska för att skynda på omställningen. Under den kommande mandatperioden vill vi inleda ett stort forskningsprogram inom ett flertal discipliner.

N ästa steg i välfärdsbygget En tandvård för alla. Tänderna är en del av kroppen. Alla har rätt till en god tandhälsa. Nästa mandatperiods stora sociala reformområde är därför tandvården. Ungdomar utbildar sig allt längre och börjar arbeta allt senare. Därför vill vi förlänga den tid då tandvården är gratis, i ett första steg upp till 24 års ålder. Ett högkostnadsskydd mot höga tandvårdskostnader ska införas för alla. Kostnader för behandlingar som överstiger 2 700 kronor ska subventioneras med 70 procent, och kostnader över 15 000 kronor ska subventioneras med 90 procent. Ingen ska behöva betala mer än 200 kronor för en undersökning. Sjukvården ska vara tillgänglig när du behöver den. Svensk sjukvård håller mycket hög kvalitet. Sedan vårdgarantin infördes har köerna kortats dramatiskt. Vårt mål är en vård fri från köer. Men tillgängligheten behöver fortfarande bli bättre. Det ska bli lättare att hitta rätt och komma i kontakt med vården. Sjukvården ska hålla en hög kvalitet i hela landet, och vara lika bra för kvinnor och män. Sjukhusen ska inte få överlåtas till företag som drivs med privata vinstintressen. Resurserna till sjukvården ska fortsätta att öka. Sjukförsäkringen ska försvaras. Kultur berikar. Sverige ska ha plats för skapande, bildning och gemenskap. Bibliotek, teatrar, biografer, museer, scener för musik och dans – platser för kulturella upplevelser ska finnas över hela landet. Museerna har en viktig både folkbildande och forskande uppgift. Fri entré-reformen har mer än fördubblat antalet besökare. Vi vill att länsmuseerna ska få del av och kunna visa de

129 nationella samlingarna med fri entré. Vi vill bygga ett Nobelmuseum, bygga ut Nationalmuseum och skapa ett Formmuseum. Vi vill också satsa på fler samlingslokaler, och kraftigt öka resurserna till studieförbund och folkhögskolor. Sverige behöver fler kulturarbetare. Vi vill fördubbla antalet konstnärslöner. Vi vill genomföra en omfattande satsning på barnkulturen. Handslaget med idrottsrörelsen har varit en framgång. Vi vill förlänga handslaget och stödja utbildning av nästa generations idrottsledare. Därmed tillförs idrottsrörelsen totalt två miljarder kronor mellan 2007 och 2010. Vi vill också att staten, tillsammans med näringslivet och kommunerna, ska arbeta aktivt med att föra fler stora evenemang till Sverige. Brottsligheten och dess orsaker ska bekämpas. Alla ska kunna känna trygghet i vardagen. Under senare år har brottsligheten förändrats och blivit grövre. På vissa håll har den organiserade brottsligheten fått fäste. Människor drabbas av hatbrott på grund av sina åsikter, sitt ursprung eller sin sexuella läggning. Vardagsbrotten skapar otrygghet för många. Därför ska satsningarna på rätts- väsendet fortsätta. Vi behöver fler poliser med bättre verktyg att utreda brott och möjligheter att använda modern teknik. Polisen ska samarbeta nära med skolan och socialtjänsten, och vara synlig i hela landet. Men vi får aldrig bukt med brottsligheten om vi inte också bekämpar dess orsaker.

Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i En förskola för alla barn. Förskolan är det första steget i det livslånga lärandet. Till 2007 kommer vi att nå målet att nyanställa 6 000 fler i förskolan. Personaltätheten ökar och barngrupperna minskar. Under den kommande mandatperioden vill vi sänka maxtaxan i förskolan med 300 kronor till 960 kronor. Ingen ska betala mer än två procent av hushållsinkomsten för första och en procent för andra barnet. Avgiften för tredje barnet avskaffas. Vi vill införa avgiftsfri förskola tre timmar om dagen för alla treåringar. Alla barn har rätt till goda kunskaper. Alltför många barn lämnar skolan utan fullgoda kunskaper i kärnämnena. Så får det inte fortsätta. Kunskapsmålen ska vara tydliga och uppföljningen förstärkas. Vi vill göra en särskild satsning på att förbättra kunskaperna i matematik och svenska, bland annat genom fortbildning av lärare. Trygghet och studiero ska råda i skolan. Gemensamma ordningsregler ska utarbetas av elever, föräldrar och personal tillsammans. Vi har skärpt lagstift- ningen mot mobbning och kränkande behandling. Men det krävs också något mer, en anda av respekt. Respekt för lärarna, för eleverna, mellan eleverna och för kunskaper. Lika chans kräver olika resurser. Alla barn är olika och alla skolor har inte samma villkor. Vi vill därför rikta insatserna till de skolor och elever som har det tuffast, bland annat genom att anställa 1 000 resurspersoner. Vi vill se en sammanhållen skola som är en mötesplats för barn från olika sociala miljöer och kulturer och tillgänglig för barn med funktionshinder. Friskolorna erbjuder alternativa pedagogiska inriktningar. Men kontrollen av friskolorna måste skärpas. Etableringar av nya friskolor får inte leda till sämre undervisning för barnen i den kommunala skolan eller ökad segregation. Kommunernas inflytande vid etablering av friskolor ska förstärkas. Vinster ska komma skolan till del – inte aktieägarna. Alla elever har rätt till en objektiv och allsidig undervisning. Vi är motståndare till religiösa friskolor. Genom skärpta regelverk och uppföljning vill vi öka insynen. Ytterst ska de offentliga stöden kunna dras in. Kvalitetssatsning på fritids. Att få möjlighet till läxhjälp och utvecklande fritidsaktiviteter är särskilt viktigt för de barn som får minst stöd hemma. Personaltätheten på fritids har minskat. Barngrupperna är för stora. Vi vill utveckla kvaliteten på fritids genom att anställa 3 000 fler fritidspedagoger och annan personal. Maxtaxan på fritids ska sänkas från 840 till 500 kronor för första barnet. Barn – med rätt till trygghet. Barnbidraget höjdes och flerbarntillägget förbättrades för mindre än ett år sedan. Vi ska hävda barnbidragets värde. Därutöver krävs särskilda förbättringar för barnfamiljer med svag ekonomi. Det gäller inte minst många ensamstående föräldrar. Den sociala barn- och ungdomsvården ska stärkas. Ätstörningar, droger, steroider och självdestruktivitet är

130 allvarliga tecken på att många barn och ungdomar behöver bli sedda och tagna på allvar. Ibland behövs professionell hjälp. Under mandatperioden vill vi göra en särskild satsning på barn- och ungdomspsykiatrin. Kommunerna har ett särskilt ansvar för att det ska finnas fritidsgårdar och andra drogfria mötesplatser för ungdomar. Ung – med rätt att bli vuxen. Att flytta hemifrån är ett stort steg. Att få känna att man klarar sig på egen hand, utan förmaningar eller föräldrarnas omsorger. Men idag hamnar många unga i en ond cirkel av tillfälliga anställningar och andrahandskontrakt. Anställningsskyddet ska stär- kas och kommunernas ansvar för ungas boende ska skärpas. Ungdomar utan fast inkomst ska erbjudas hyresgarantier.

Sverige ska vara världens bästa land att åldras i Alla äldre ska kunna bo bra och tryggt. Under de kommande tio åren vill vi bygga 100 000 nya bostäder för äldre. Därför vill vi inleda ett program för ny- och ombyggnad av dels särskilda boenden, dels goda bostäder för äldre – med rimliga hyror, tillgång till gemenskapslokaler och enklare service. Tillgången på platser i särskilt boende ska öka kraftigt så att de motsvarar behoven. Mer personal i äldreomsorgen. Att finnas till, bry sig och hjälpa kräver tid. En värdig och trygg äldreomsorg är beroende av kompetent personal. Vi vill använda kommunernas ökade resurser i form av ökade skatteintäkter och statsbidrag till att öka personaltätheten i äldreomsorgen. Äldre- omsorgen ska vara en modern arbetsplats för att kunna attrahera en ny generations medarbetare. Hemtjänsten och hemsjukvården ska stärkas. Ökad kunskap för bättre kvalitet. Mentorprogram och kompetensutveckling i äldreomsorgen ska bidra till att höja kvaliteten. 3 500 erfarna medarbetare ska erbjudas möjlighet att bli mentorer för nyanställda för att kunna dela med sig av sina kunskaper. Särskilda satsningar ska göras på att erbjuda äldreomsorg på många språk. Vi vill också satsa på demenssjukvården. Svensk demensforskning har en tätposition och ska ges nya resurser. Äldre som själva vill hjälpa och vårda sina makar hemma ska få stöd och avlastning. Höjda bostadstillägg till pensionärer. Vi vill förbättra bostadstillägget till pensionärer. Ersättningsnivån ska höjas från 93 till 95 procent, och taket till 5000 kronor.

Alla vinner på att vi stöttar varandra Taken i a-kassan ska höjas. Omställningstakten på arbetsmarknaden är hög. Alla kan någon gång förlora jobbet och ha svårt att hitta ett nytt. Då ska a-kassan erbjuda inkomsttrygghet. Vi vill höja det högsta taket i a-kassan så att det på årsnivå motsvarar ungefär 7,5 prisbasbelopp. Därmed höjs taket med cirka 200 kronor per dag så att de allra flesta får ut 80 procent av sin tidigare inkomst. Det är viktigt att en bred majoritet av löntagarna även i framtiden omfattas av en fullgod arbetslöshetsförsäkring. Alla, även de som idag står längst ifrån arbetsmarknaden, ska med. Ingen tjänar på att människor slås ut. Alla som kan och vill bidra till utvecklingen med eget arbete ska kunna göra det – även om det inte handlar om full tid eller krävs en anpassning av arbetsmiljön. Detta blir arbetsmarknadspoli- tikens viktigaste uppgift under mandatperioden. Samhalls verksamhet ska utvecklas. Lönebidrag, trygghetsanställningar och andra lönesubventioner ska byggas ut. Vi vill att föreningslivet ska få del av fler lönebidrag. Förtidspensionärerna ska ha bättre villkor, inte sämre. Den typiska förtidspensionären är en kvinna i 60-årsåldern som slitit ett helt arbetsliv inom vården och omsorgen. Många som tvingas lämna arbetslivet i förtid har det ekonomiskt kärvt. Vi vill höja bostadstilläggen så att personer med sjuk- och aktivitetsersättning får del av samma bostadstillägg som ålderspensionärer. Hemlöshet är ovärdigt ett välfärdssamhälle. Många människor står utanför samhället till följd av missbruk eller psykisk ohälsa. Vi vill förbättra missbrukarvården, stärka psykiatrin och gemen-

131 samt mellan stat och kommuner formulera ett tydligt uppdrag: Ingen människa ska behöva vara hemlös. Det kan inte ske utan att fler bostäder med socialt stöd byggs i kommunerna. Sverige ska vara jämställt. Vi socialdemokrater vägrar acceptera mäns överordning och kvinnors underordning i samhället. Krafttag krävs för att göra arbetsmarknaden jämställd. Lika lön för lika arbete ska gälla. Den offentliga sektorn ska gå före och eliminera osakliga löneskillnader. Idag arbetar många kvinnor deltid trots att de vill ha heltid. Vi vill lagstifta så att heltid blir en rättighet och deltid en möjlighet. Den nya lagen ska träda i kraft den 1 juli 2007 och ska få full effekt 2010. Mäns våld mot kvinnor och barn ska bekämpas. Varje kommun ska ta sitt ansvar för att stötta de kvinnor och barn som har utsatts för våld och sexuella övergrepp. Skyddet för utsatta kvinnor och barn ska stärkas. Kampen mot människohandel ska intensifieras. Sverige ska vara ett jämlikt samhälle. Grunden för integration är arbete för de vuxna och en bra skola för barnen. Under mandatperioden vill vi förbättra mottagandet av nyanlända. Det ska gå snabbt att komma i arbete. Vi vill stärka undervisningen i svenska för invandrare. Ett personligt etableringskontrakt ska finnas för alla nyanlända flyktingar som bygger på tydliga rättigheter och skyldigheter. Alla insatser måste anpassas så att varje individ får det stöd man har behov av. Särskilda insatser behövs i storstädernas förorter och i socialt utsatta områden. Inte minst behövs särskilda satsningar för barnen i skolan. Intolerans och fördomar ska bekämpas. All diskriminering är oacceptabel – oavsett om den sker på grund av kön, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning, religion eller ålder. Vi vill se en ökad nationell likvärdighet när det gäller kostnaderna för de hjälpmedel som funktionshindrade behöver för att klara vardag och arbetsliv.

En rättvis värld är möjlig Sverige är en del av världen – i beroende och ansvar. Nationsgränserna spelar allt mindre roll. Männis- kor reser och möts, information och kunskap flödar fritt med ny teknik, handel och samverkan utvecklas. Aldrig har det internationella samarbetet varit större. Sverige tillhör globaliseringens vinnare. Men för oss, precis som för andra länder, skapar den stora utmaningar. Ett starkt internationellt kapital kräver att vi bygger starka demokratiska motvikter. Annars riskerar globaliseringen att leda till vidgade klyftor och ökade orättvisor. Vi vill att globaliseringen ska tjäna alla. Därför tar vi socialdemokrater strid för fackliga rättigheter både här hemma och internationellt. Tillsammans med progressiva krafter i andra länder arbetar vi för en värld i fred, rättvisa och solidaritet. Genom Sveriges EU-medlemskap har vi större möjlighet att påverka utvecklingen i Europa. Idag har vi ett utvidgat EU som tar ett långt större ansvar för sysselsättning, rättvisa och hållbar utveckling än vad som var tänkbart för tio år sedan. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska vara en aktiv och konstruktiv medlem i EU. EU ska stå på människornas och miljöns sida, och vara en kraftfull röst för fred och solidaritet i världen. Sverige ska agera när människovärdet utmanas eller solidariteten brister. Vår röst ska höras i kampen mot övergrepp, tortyr och människohandel. Vi vill se ett starkt och reformerat FN. Mänskliga rättigheter, folkrätt, nedrustning och kamp mot massförstörelsevapen ska fortsatt vara hörnstenar i svensk utrikespolitik. Konflikten i Mellanöstern är ett påtagligt hot mot vår gemensamma säkerhet och utveckling. En socialdemokratisk regering kommer att bidra aktivt till en fredlig lösning på folkrättens grund. Vi verkar för ett självständigt Palestina, ett säkert Israel och ett återuppbyggt Libanon i fred. Sverige är och ska vara militärt alliansfritt. Vi vill fullfölja försvarsreformen och skapa ett modernt och högteknologiskt insatsförsvar som kan användas både nationellt och i internationella freds- insatser. Vår flyktingpolitik ska vara human och solidarisk. Den som är i behov av skydd ska få en fristad i vårt land. Alla ska ha rätt till en individuell och rättssäker prövning av sina asylskäl. Kampen för fred är lika mycket en kamp för bröd, vatten, god hälsovård och demokrati. Fri och rättvis handel är avgörande för att fattiga länder ska få makt över sin framtid. WTO-

132 förhandlingarna måste återupptas. Vi vill verka för en hållbar skuldavskrivning. Under mandatperioden vill vi göra riktade satsningar för utsatta kvinnor. Afrika ska stå i fokus. Som enda land i världen har Sverige nått målet om en procent av BNI i bistånd. Det ger oss en särskild position och stora möjligheter att utmana andra länder att ta sin del av ansvaret. Sveriges roll i världen som en ledande pådrivare för utveckling och fred ska stärkas ytterligare. Vi vill avsätta en fredsmiljard ur biståndsmedlen för att stärka medling, konflikthantering och förebyggande fredsarbete.

Rösta den 17 september! Vi socialdemokrater vill bygga ett Sverige i full sysselsättning, där trygghet och välfärd är för alla. Vi är övertygade om att vårt land blir både starkare och tryggare om alla är med. Vi ber om väljarnas förtroende för ett Sverige i sammanhållning. Ett sådant samhälle kan inte byggas på låga löner och sämre arbetsvillkor. Det kan inte byggas på stora skattesänkningar och försämringar för arbetslösa och sjuka.

• Nu är valet ditt. • Ska alla med? • Rösta på socialdemokraterna.

Partiexpeditionens valarbete genomfördes i projektform. I det följande beskrivs i sammanfattning det arbete som gjordes i projekten.

Budskap med kontrast Projektets arbetsuppgift var främst att producera underlag och samordna arbetet med att kommunicera vårt budskap och kontrasten till vår politik. Arbetet präglades under våren av materialproduk- tion i form av valblad, valargumentsblad, rapporter, sammanställningar och diverse talepunkter som stöd för företrädare och partiorganisation. Projektet deltog även i produktionen av utemedia. I Lilla valrörelsen prövades formerna för jourbemanning och arbetet med Valnytt inleddes. På försommaren skedde en omfattande rapportproduktion. Bland annat presenterades rapporten Världens bästa land att åldras i av Ylva Johansson och Ylva Thörn. Initiativ togs också att genomföra s.k. handslag. Syftet med dessa var att knyta närstående organisationer och personer närmare oss. Exempel på ett sådant handslag var Grön framtid mellan Mona Sahlin och Stefan Löfven. Projektet var delaktigt i produktionen av valmanifest, tillhörande material samt efterföljande utspel och rapporter. Vi hanterade också den moderatstyrda högeralliansens valmanifest genom diverse utspel. Projektet hade stor glädje av två mobila bevakare som på plats bevakade alliansens förehavanden och fortlöpande rapporterade till stationära medarbetare. Valnytt gavs ut dagligen under valrörelsen. Projektet producerade en lång rad material paket – flygbladsoriginal, fakta & argument, insändarunderlag, appellunderlag, rapporter etc. Vi deltog även i en rad projektöverskridande arbetsgrupper, till exempel välfärdsarbetarna och äldrenätverket.

Olika materialtyper från projektet, utan rangordning: • Underlag till företrädare i debatter samt till partisekreterare och biträdande partisekreterare för brev till partiorganisationen, utspel och attacker • Underlag till tal, artiklar och insändare • Mallartiklar • Rapporter • Underlag till hemsidan, kampanjmotorn, betald media och Sosserian

133 • Utspel/spinpapper • Databaser för citat, trackrecord med mera av vår respektive motståndarnas politik • Argumentationsslingor, valargumentblad och valblad • Argumentationssamling till företrädare och partiorganisationen under våren (för moderat- debatterna) • Bevakning vid motståndarens aktiviteter • Snabba svar på motståndarnas utspel • Så kallade räknesnurror.

Centrala kampanjer med produktion Några nedslag: • I arbetet med den kommunikativa plattformen i valrörelsen genomfördes ett antal seminarier och workshops om olika politikområden. Medverkande var politiskt sakkunniga och personal i valorganisationen. Syftet var att skapa insikt om den politiska dagordningen under valrörelsen, visioner och språk, men också att skapa engagemang och förståelse för hur en folkrörelseor- ganisation fungerar och därigenom underlätta ett samarbete i valrörelsen. • I samband med planeringen av utemedia producerades en sommarkampanj, där våra idéer och vår politik illustrerades i sju fotograferade scener. Dessa idébilder användes i annonser under juli och första veckan i augusti i populärpress och kvällspress. Fyra av enheterna producerades dessutom som s.k. tapplappar, 200 000 per motiv, som distribuerades till partidistrikten. • Våra företrädare fanns i utemedia under de tre veckorna före valet. Med temat Många, olika och tillsammans som grundtanke fotograferades tolv företrädare vid två tillfällen. • Utomhuskampanjen presenterades på Rinkeby torg den 23 augusti då Marita Ulvskog och Ibrahim Baylan klistrade upp affischer. Uppslutningen från media var större än vid tidigare val men ändå blev genomslaget snålt, eftersom alliansen presenterade sitt valmanifest samma dag. Alla enheter producerades utan kostnad för partidistrikten, som enbart betalade en fördelad distributionskostnad. • Stödet till valarbetarna i form av utdelningsmaterial etc., utformades samordnat med utemedia för att ge en tydlig och sammanhängande bild av partiets politik. Bilder och uttryck användes i flera enheter och förstärkte därmed varandra. Kontrast och konkretion var viktiga element i utformningen. Både material med lång hållbarhet och snabba material producerades. • Valsedelsförsändelsen distribuerades den 28–29 augusti till ca 4 miljoner hushåll i de kommuner där arbetarekommunen hade beställt distribution. Försändelsen bestod av en sexsidig hop- vikt broschyr packad med aktuella valsedlar till riksdag, landsting och kommun. Budskapet hade röstuppmaningsprofi, samt innehöll valteknisk information. Arbetarekommuner och partidistrikt erbjöds att använda två av sidorna (=ett uppslag) i försändelsen till lokal eller regional information. Övriga sidor producerades centralt. • Under lilla valrörelsen startade en direktbrevskampanj kallad Handslagskampanjen. Nam- net syftade till en överenskommelse mellan den centrala valledningen och partidistrikten. Kampanjen bestod i att alla väljare som begärt ytterligare information om vår politik samt personlig kontakt med en valarbetare skulle få ett brev hemskickat med önskad information genom den centrala valorganisationens försorg. Vid valrörelsens slut fanns ca 1500 personer registrerade i Handslagskampanjens databas. • I maj genomfördes en direktbrevskampanj till ca 4500 småföretagare i glesbygdslän och branscher som skulle drabbas särskilt hårt av moderaternas småföretagarpolitik. Breven under- tecknades av regionala företrädare. • Under senare delen av augusti skickades ett direktbrev med responsmöjlighet till ca 450 000 hushåll. Ett brev med barnprofil skickades till hushåll med barn i förskoleålder, övriga fick ett brev med ekonomiskt budskap. Genom att fylla i en portofri svarstalong eller genom en

134 webbtalong kunde mottagarna anmäla intresse för ytterligare information. Ett responsbrev skickades därefter ut med den önskade informationen. Samtliga fick dessutom ett vykort från Göran Persson veckan innan valet med uppmaning att rösta. • I valrörelsens slutskede skickades ett direktbrev om äldrepolitik med Göran Persson som avsändare till 141 000 pensionärer i åldern 60–75 år i mellersta eller södra Sverige. • Under valrörelsens två sista veckor köptes en utställningsyta på ca 110 kvm på Centralstationen i Stockholm. Insatsen planerades och genomfördes tillsammans med Stockholms arbetarekommun och Stockholms läns partidistrikt. I montern fanns en besöksdisk, en scen och stora bokstäver som formade meningen Alla ska med. Från scenen gjordes politiska utspel som följdes upp med pressträffar. De flesta centrala företrädarna och statsråden besökte montern; totalt arrangerades drygt 30-tal möten med statsråd. Montern var bemannad 88 timmar med lokala kandidater till kommun, landsting och riksdag. Under fyra dagar var fokus fackliga frågor där bemanning och talare samordnades med fackligt valcentrum. • När partistyrelsen den 18 augusti hade fattat beslut om valmanifestet startade en kamp mot klockan för att hinna trycka och distribuera 86 000 valmanifest till så många valupptakter som möjligt dagen därpå. Genom att trycka materialet på tre olika tryckerier i Västerås, Malmö och Göteborg lyckades 80 procent av upplagan nå partidistrikten under lördag förmiddag. Redan under fredag kväll lades valmanifestet ut på SAPnet och Sosserian, så att de partidistrikt och arbetarekommuner som inte kunde nås av bildistribution skulle kunna trycka eller kopiera mindre upplagor till valupptakterna. Senare gjordes även en trycksak där valmanifestet presenterades i kortare form. • Medlemstidningen Aktuellt i Partiet har skickats ut till alla medlemmar två gånger – i april och i september.

Presstjänsten Valupptakten i Örebro i februari var inledningen på valrörelsen. Arrangemanget genomfördes i samarbete med LO, även för presstjänstens del. Cirka 75 representanter för media ackrediterades och intresset var stort. I Lilla valrörelsen prövades valorganisationen med delprojekten Vår dagordning, Daglig medie- hantering, Regional media och Ledning. Allt fungerade inte perfekt från början, till exempel beman- nades inte delprojekten fullt ut, men utifrån förutsättningarna gjorde vi ett gott arbete. Senare tillkom delprojektet Nya vänner. Årets Almedalsvecka var större än någonsin. Presstjänsten genomförde Göran Perssons presskonferens den 2 juli, journalistmiddag den 2 juli, presskonferens den 3 juli med anledning av Görans nyutkomna bok Att se sig själv i andra och ett ekonomiskt seminarium den 4 juli. Vid det ekonomiska seminariet deltog Ségolène Royal, fransk presidentkandidat, Poul Nyrup Rasmussen, ordförande i europeiska socialistpartiet, samt Stefan Löfven, ordförande för IF Metall. Samtliga arrangemang fungerade väl. Intresset frå media var mycket stort. Under valrörelsens sista veckor skickades i snitt tre pressmeddelanden om dagen ut. Vårt ansvar var utskick till riksmedia. Partidistrikten skötte dessutom mediekontakterna när det gällde lokala och regionala arrangemang samt kommentarer. Minst en presskonferens om dagen ordnades under augusti och september. Många av dessa ägde rum i Folkhemmet på Sveavägen 68, men vi använde oss också av utemiljöer och Stockholms Centralstation. Valvakan ägde traditionsenligt rum i Norra Latin. Cirka 300 representanter för media hade anmält sig och uppskattningsvis 200 kom. SVT, TV4 och TV3 liksom Sveriges Radio sände direkt från Norra Latin. Medieprojektet var väl organiserat för att underlätta medias arbete och för att vi själva skulle få ut mesta möjliga av arrangemanget.

135 Siffror Under valrörelsen förstärktes den ordinarie organisationen med 26 personer. En del av dem började i april i samband med Lilla valrörelsen, andra kom senare. Totalt 417 enkäter besvarades mellan den 1 april och den 15 september. Omkring hälften av enkäterna kom från organisationer och hälften från medier. Den övervägande andelen med- ieenkäter kom från tidskrifter och organisationstidningar. Under tiden 18 april–17 september skickades 262 pressmeddelanden ut och 42 presskonferenser anordnades.

Utåtriktade insatser • Valupptakt i Örebro, 14–15 februari • 20-årsdagen av mordet på Olof Palme, 28 februari • Småföretagarkonferens, 6 mars • Göran Persson 10 år som partiledare, 16 mars • Presentation av vårbudget, 18 april • Lilla valrörelsen, 18 april–14 maj • Första maj • Almedalsveckan • Björkvikstalet • Presentation av valmanifest • Valvaka.

Partiet

Medborgarkontakter med webb Medborgarkontakter har inkluderat kontakter via telefon, webb, utskick och e-post samt pap- perspost.

(S)var direkt + pappersbrev Arbetsuppgifterna har varit att besvara e-post och pappersbrev. Målet om svar på e-post inom 24 timmar uppfylldes under hela valrörelsen.

Webb Arbetsuppgifterna vad gäller webben har bestått av reportage och bevakning, kontakt med le- verantör, presentation av statistik, chattar, bildhantering (foto, redigering med mera), webb-tv och ljudfiler, bannerproduktion, stöd till medieprojektet, spel (tvärprojekt) och uppdatering av webben med politiskt material. Webben har varit levande, interaktiv och aktuell. Varje dag har det varit både nytt och intressant att besöka socialdemokraterna.se.

N yhetsbrev/SMS Inom detta arbetsområde har uppgiften varit att skicka ut nyhetsbrev till prenumeranter enligt strategi och utgivningsplan och därmed öka antalet prenumeranter. Nyhetsbreven har uppmanat till aktivitet. Det skickades också återkoppling per e-post till personer som hört av sig via (S)var direkt. Syftet var att erbjuda kontinuerlig kontakt med partiet samt erbjudanden och information till nya medlemmar.

136 I nternetkampanj Internetkampanjen har inneburit att tillhandahålla ett nätverk av personer med egna nätverk för spridning av socialdemokraternas budskap på Internet, hålla koll på bloggar på Internet samt mobilisera till diskussionsforum, nätomröstningar och kommentarer.

Medborgarsamtal Arbetsuppgifterna bestod av att svara på medborgares samtal, förmedla partiets politik, lyssna, övertyga osäkra väljare och lugna oroliga partivänner.

Växel och reception Växeln har jobbat med växel och reception, diarieföring, (del av) Kugghjulet, (del av) Kamp fonden samt (del av) medlemsregister och schemaläggning. Växeln och receptionen har haft korta svarstider med ett trevligt bemötande i telefon, trots högt arbetstempo och ibland okvä- desord (främst från skolungdomar). Extra bra har pressträffar, besökare och samarbetet mellan personalen fungerat.

L okalt och regionalt stöd När det gäller det lokala och regionala stödet i valrörelsen, följer här några nedslag.

Centrala och regionala arrangemang Under våren ombads partidistrikten rapportera in alla planerade större arrangemang under perioden mars–september. Sammanlagt inrapporterades över 140 olika arrangemang. Av dessa valdes i snitt två arrangemang per partidistrikt ut som sedan skulle ingå i de s.k. handslag som skrevs mellan partiexpeditionen och partidistrikten, där partidistriktet tog ansvar för att partiet var med i någon form på arrangemanget. Vårt åtagande var att prioritera dessa arrangemang i form av ekonomiskt och materiellt stöd och i form av medverkan av centrala medverkande. De centrala arrangemangen som genomförts är Göran Persson – tio år som statsminister, Vårruset, nationell aktivitetsdag den 21 juni, Almedalen, Stockholm Pride, valupptakterna den 19 augusti, spurtupptakterna den 8 september, till minne av Anna Lindh, Kulturarbetarupprop och valvakan på Norra Latin.

Småföretagarkonferens Den 1 mars genomfördes en småföretagarkonferens i Norra Latin med ca 100 deltagare från hela landet. Partidistrikten utsåg två representanter var; resten var särskilt inbjudna med rekommendation från riksdagsledamöter och näringsdepartementet. Elvy Söderström, Thomas Östros och Marita Ulvskog var värdar för konferensen. Samtal i plenum och tre seminarier genomfördes.

Medlemsutvecklingen Valledningen beslutade under våren att valrörelsen skulle genomsyras av medlemsvärvning och material, annonser och utåtriktade aktiviteter skulle syfta till värvning. Målet var att värva 15 000 nya medlemmar till partiet under 2006. Målet bröts ner på de 26 partidistrikten, så att alla distrikt visste hur många de skulle värva för att partiet i sin helhet skulle nå målet. (Se också avsnittet om medlemsutveckling.) Integrationsvalrörelsen På grund av det vanligen låga valdeltagandet bland invandrargrupperna genomfördes en rad insatser som syftade till att höja valdeltagandet i dessa grupper. Insatserna har varit material på olika språk, valblad, vykort med röstuppmaning, röstuppmaningar med företrädare med invand-

137 rarbakgrund på webben, annonser, brev från Göran Persson, möten med invandrarriksförbund, stort möte med Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS) och möten med utländska politiker. Alla partidistrikt utom Gotland fick medel att anställa demokratiambassadörer – sammanlagt 141 ambassadörer under fyra veckor. De flesta ambassadörer jobbade under de sista veckorna före valet. Två utbildningar för ambassadörerna genomfördes. Utbildningen innehöll pass om uppdraget, förhållningssätt som ambassadör, vår politik, metoder, målgruppen, valteknik och planering av arbetet på hemmaplan.

Kandidatstöd Denna del av projektet avsåg att hantera frågor om nominering av kandidater, personval, ekonomi redovisning av personvalskampanjer samt kandidaters och förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter. Vidare skulle en ny version av Kandidatboken utarbetas. När projektet startade hade dock nomineringsarbetet i de flesta partidistrikten kommit så långt att det inte var meningsfullt att producera material i denna del. Också i fråga om utbildning av och kontakter med kandidaterna var planeringen mindre bra, varför beslut fattades att inte göra någon ny version av Kandidatboken. Fokus kom i stället att läggas på att utforma en ny kandidatförsäkran. Denna utarbetades med de nya stadgarna som grund, där medlemmars och förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter har preciserats. Vidare togs den överenskommelse om redovisning som partisekreterarna i riksdagspartierna har träffat som utgångspunkt för rekommendationerna om ekonomisk redovisning.

De 41 prioriterade arbetarekommunerna I valstrategin ingick att 41 arbetarekommuner skulle prioriteras för partiets insatser i fråga om central medverkan, betalda media, regionala media och (eventuellt) utplacering av centralt anställd personal i valrörelsens slutskede. För denna del av projektet formulerades två mål – dels att valdeltagande skulle öka i alla de 41 kommunerna, dels att partiets väljarandel skulle öka med minst en procent i minst 30 av kommunerna. Den verksamhet som har bedrivits inom projektet i trängre mening har varit telefonkonferenser med valledarna. Telefonkonferenserna har varit fem till antalet och har genomförts så att arbetarekommunernas valledare har kontaktas i grupper om tio.

Metodblad Följande metodblad publicerades på Sosserian/SAPnet under mars månad: Valstuga, Torg- aktiviteter, Debatter, Egna och andras arrangemang, Arbetsplatsen, Besök och arrangemang, Telefonkampanj, Dörrknackning, Flygblad, Media samt Mobilisering av valarbetare. Reviderat ringarmanus har lagts ut på Sosserian. Ett kontaktkortsblock togs fram som distribuerades till de 41 priokommunerna.

Valhandböckerna Inför de senaste valen har partiexpeditionen producerat ett antal häften (valhandböcker) som ett hjälpmedel för arbetarekommunernas valledningar. Avsikten har varit att dessa ska bidra till en förnyelse och effektivisering av vårt valarbete. Följande valhandböcker distribuerades: • Våga tänka efter före, som tar upp strategi- och planering. • Metodhäftet med metoder för att nå prioriterade målgrupper på effektivast möjliga sätt. • Spurthäftet som var ett hjälpmedel för arbetarekommunen att detaljplanera valrörelsens slutskede. Häftet behandlade också utvärdering och vidareutveckling efter valet.

138 Kampanjmotorn I valrörelsen testades ett nytt verktyg som skulle underlätta och förbättra vår dialog med väljarna – kampanjmotorn Baltazar. Verktyget är en databas som lagrar uppgifter från våra väljarkontakter. Den kan kopplas till ett dialogprogram som skickar ut önskad information som uppföljning av kontakten. Andra funktioner är målgruppsanpassade utskick och selekterade listor för dörrknack- ning eller för telefonkampanjer. Kampanjmotorn gör det möjligt att samordna brevutskick och därmed minska portokostnader i alla delar av organisationen.

Främlingsfientlighet Partiexpeditionen och LO genomförde i mitten av juni en konferens om hur partiet bemöter och förhåller oss till rasistiska partier. Totalt samlade konferensen ca 50 deltagare från arbetare kommuner och partidistrikt samt de fackliga förbunden. Medverkade som föreläsare gjorde bland andra Expo samt företrädare för kommuner med rasistiska partier i fullmäktige. Partiexpeditionen har som resultat av konferensen arbetat fram en checklista på vad som kan göras lokalt för att motverka rasism och främlingsfientlighet. I augusti togs ett förslag till upprop mot rasism och främlingsfientlighet fram. Uppropet riktade sig till de övriga riksdagspartierna med en uppmaning att avsätta särskilda annonsresurser i områden där främlingsfientliga partier kraftsamlar. Partiexpeditionen hade slutligen under hela valrörelsen fortlöpande kontakt med flera av de arbetarekommuner där rasistiska partier bedrev valrörelse.

Valplaner från partidistrikten Delprojektet samlade in partidistriktens valplaner och kalendarium. Detta material redovisades till joursekreterarna. Syftet var att partiexpeditionen skulle veta vilka aktiviteter partidistrikten ordnade samt kunna koordinera detta med utspel, material och centrala medverkande.

Partiexpeditionens första maj-kommitté Gruppens arbete var mer inriktat på mobilisering inför första maj än vid tidigare valår, där gruppens arbete i stället varit mer inriktad på budskapet.

Storstadssatsningen I de tre storstäderna har extra insatser gjorts: • I samarbete med den regionala arbetarrörelsen gjordes en satsning på en monter på Central stationen i Stockholm under de två sista veckorna. Stockholms arbetarekommun och Stockholms läns partidistrikt var ansvariga. • Stödet till Göteborg bestod i utåtriktade aktiviteter runt Ullevi vid Europamästerskapen i friidrott samt i form av äldreambassadörer. • I Malmö koncentrerades storstadssatsningen till ekonomiskt stöd till arbetarekommunens särskilda informationsinsatser med områdestidningar.

En extra satsning på demokratiambassadörer gjordes i de tre kommunerna.

Förtida röstning Poströstningen i valet upphörde, och hela det lokala ansvaret för genomförande av val samlades hos kommunerna. Detta innebar att kommunerna även tillhandahåller lokaler för förtidsröst- ning. Projektet informerade partidistrikt och arbetarekommuner om förändringarna. Arbetet fokuserades på att få en bra struktur när det gäller lokaler till förtida röstning.

139 Turné Partiexpeditionen har genom delprojektet Turné skapat förutsättningar för statsråd och andra nationella företrädare att medverka på ca 800 kampanjdagar i partidistrikt och arbetarekommuner, där varje dag beräknats innehålla i snitt 2,5 aktiviteter. Det innebär att vi under valrörelsen genomfört uppskattningsvis 2 000 organiserade aktiviteter med nationella företrädare. Därutöver tillkommer självklart alla aktiviteter av lokala och regionala företrädare. En av flera viktiga utgångspunkter för partiexpeditionens planeringsarbete var Lilla valrörelsen i maj–juni, hög politisk närvaro under sommaren samt högsta tänkbara fart på valarbetet från och med den 7 augusti. Genom betydande arbetsinsatser från våra företrädare användes också sommaren för politiska samtal. Ett inte minst viktigt inslag i detta var den uppskattade båtturnén på Göta Kanal. Partistyrelsen beslut att under valrörelsen prioritera 41 arbetarekommuner bland annat vad gäller medverkan av nationella företrädare har väglett vårt arbete vid fördelning av statsråd och andra företrädare. Vi har i en kontinuerlig dialog med partidistrikten sökt metoder att säkra att partistyrelsens beslut efterlevs, och flertalet partidistrikt har i rimlig omfattning utgått från den eller de prioriterade arbetarekommunerna vid sin programplanering. Arbetet med att förmedla nationell medverkan är omfattande och det kräver goda förbere- delser. Partiexpeditionen arbetade därför metodiskt redan från januari 2006 med återkommande överläggningar med partidistrikten, statsrådsstaber med flera. Ett av flera betydelsefulla plane- ringsinslag var att tillsammans med berörda medverkande arbeta fram användbara personliga profiler som utgångspunkt för partidistriktens arbete med programförslag. Partiexpeditionens turnéprojekt har, men särskild intensitet under valrörelsen, arbetat som ”spindeln i nätet” när det gäller dagliga kontakter mellan den operativa valledningen, de medverkande och deras staber, projekt som särskilt arbetet med mediekontakter samt partidistrikten. Ledstjärnor har varit snabba kontakter och klara besked, kvalitetssäkra program och rapporter samt att i möjligaste mån bistå partidistrikten och de medverkande med goda råd om program- uppläggning.

Valstudier och intern information Huvudsyftet med valstudierna var att få kunniga och aktiva valarbetare. För att uppnå detta, ville vi tidigt göra medlemmarna involverade i själva utformningen av såväl politik som metoder – bli s.k. idébärare. • Del 1 av valstudiematerialet, Vi formar politiken var en arbetsbok för att forma den lokala politiken efter samtal med väljarna. Materialet presenterades vid den centrala valstudieupptakten den 27–28 augusti 2005. • Den andra delen, Vi bygger organisationen, handlade om att ta fram en valplan. Den distribuerades i januari 2006. • I oktober trycktes den tredje delen, Och sen då, idébärare, som var ett samarbetsprojekt med ABF i Östergötland. Den tar upp områden som utvärdering av valrörelsen, uppföljning av vallöften och utveckling av organisationen, allt med sikte på att vinna valet 2010.

Vad gällde intern information fick de olika valprojekten informera om vilka målgrupper man önskade nå, och vilken typ av information och material man ville kunna lägga ut – detta för att vi skulle kunna bygga kommunikationskanaler samt struktur på intranäten. Ett pm som beskrev interninformationshanteringen togs fram och beslutades i valledningen.

140 Sosserian och SAPnet Under valrörelsen arbetade partiexpeditionen med två intranät parallellt, SAPnet och det nya Sosserian, som så småningom ska ersätta SAPnet. All information publicerades på båda intranä- ten, samtidigt som Sosserian utvecklades tekniskt och grafiskt. Bland annat byggdes en ”brygga” mellan Sosserian och vårt medlemsregister, som möjliggjorde en automatisk kontroll av nya användare avseende medlemskap och uppdrag. För att öka andelen användare på Sosserian gjordes kontinuerliga informationsinsatser – både direkt till målgrupper och till dem som ansvarar för medlemsregistret.

Stinsning Huvuduppdraget för delprojektet har varit att ”stinsa” information, vilket innebär att deltagarna har rätten att säga nej till material och information som ska ut. Bedömningen skulle utgå från målgrupperna för att säkerställa att partiorganisationen inte dränks i information. Denna funktion var utformad på ungefär samma sätt valet 2002. Vare sig då eller under denna valrörelse har något material på intranäten stoppats.

Valteknik Delprojektet Valteknik startade i oktober 2005. Den övriga projektorganisationen var då ännu inte klar. Valteknik ligger vid sidan om den vanliga valrörelsen, eftersom uppgifterna i stort sett är knutna till vallagen och det Valmyndigheten i övrigt reglerar och projektet fungerade som den huvudsakliga kontakten mellan partiet och Valmyndigheten. Projektet hade också som funktion att till Valmyndigheten anmäla partiet för val, anmäla ombud, skicka in fullmakter på valsedelsbeställare och i övrigt se till att de uppgifter Valmyndig heten begär lämnas in i tid. Projektet deltog även i utbildningen av demokratiambassadörer samt i medborgarkontakter och kontakter av valteknisk karaktär och i arbetet med att formulera texter om valteknik i olika material.

Fackligt valcentrum

Projektet Fackligt valcentrum startade den 17 september 2005. Efter nyår flyttades centrumet från LO till partistyrelsen och Sveavägen 68. Fackligt valcentrums uppgifter och mål fastställdes i LO:s valplan. Valplanens målsättningar diskuterades och formades delvis i socialdemokraternas fackliga utskott. Fackligt valcentrum hade till uppgift att ansvara för kommunikation gentemot den fackliga organisationen och arbetsplatserna, koordinera och initiera aktiviteter i den fackliga organisationen och på arbetsplatserna samt stödja fackligt förtroendevalda i valarbetet.

De 700 största arbetsplatserna Förbunden utsåg kontaktpersoner på landets största arbetsplatser. Syftet var att ha fackligt aktiva personer som kunde hålla ihop valarbetet på arbetsplatsen. Fackligt valcentrums kontakter med arbetsplatserna har företrädesvis skett via Fackligt valinfo men också via e-post.

De 45 största kommunerna Mot de 45 största kommunerna riktades utbildningsinsatser där arbetarekommunernas fackliga ledare och LO-fackens politiskt ansvariga deltog. Syftet med dessa träffar var att i ett tidigt skede

141 skapa ett bra och gemensamt fungerande valarbete. Kontakten med de prioriterade arbetsplatserna har företrädesvis skett via Fackligt valinfo.

Fackliga ungdomsvalledare Under 5–6 veckor (lite beroende på storlek av län) anställde LO 26 ungdomsvalledare. Syftet var att säkerställa särskilda insatser mot unga LO-förbundsmedlemmar i valrörelsens slutskede. Den person som anställdes skulle vara under 30 år, inte ungdomshandläggare eller redan anställd av LO-distriktet.

Resurser valet 2006 Projektet har ansvarat för administrativt och tekniskt stöd, lokal- och arbetsmiljöfrågor, per- sonalstöd, ekonomihantering, distribution och tryckeri, joursekreterare, medieutskrifter samt valorganisationens utvärdering. Projektet har varit indelat i fyra delprojekt – personalstöd, IT, joursekreterare respektive utvärdering. I övrigt har verksamheten letts direkt av projektledaren.

Ekonomihantering I detta delprojekt utarbetade rutiner och kontoplan för valrörelsen. Projektledare och personal i projekten som arbetade med fakturor och kontering erbjöds en introduktion och utbildning för arbetet. Valbudgeten har reviderats vid ett tillfälle. Dessutom har dess utfall diskuterats med projektledarna varje månad och omdisponeringar i budgeten har gjorts vid två tillfällen. Valåret innebar en ökning av den totala omsättningen med 35 procent i förhållande till 2005. Den inkommande fakturamängden ökade med ca 20 procent (ca 1 000). Antalet utbetalningar till uppdragstagare ökade markant.

Distribution och tryckeri Distribution har gett service till valorganisationen, Stockholms arbetarekommun och S-kvinnor förutom basservice till AiP och Palmecentret som vanligt. En stor förändring från valrörelsen 2002 har varit att Stockholms arbetarekommun fått sin service från distribution. Det har gjort att uppdraget varit större än tidigare val när det gäller kopiering. Totalt har 1 032 714 kopior tryckts under perioden 1/7–17/9, av dessa har 680 144 kopior beställts av Stockholms arbetarekommun. Framför allt är det s-föreningarna i Stockholm som beställt material i form av valprogram, kallelser och flygblad. Arbetsplatser för totalt 125 personer i valorganisationen har byggts upp på partiexpeditionen – på bottenvåningen (36 st.), i korridorerna på 3 tr., på gårdssidan och gatsidan samt genom dubbleringar flera i kontorsrum. Informationsmaterial har kunnat beställas via hemsidan, och totalt 761 sådana beställningar har hanterats av distribution. Via hemsidan har man även kunnat anmäla sig som ny medlem. Totalt 524 nya medlemmar anmäldes 19/6–15/9 och 550 anmäldes 17–21/9. Samtliga har re- gistrerats i medlemsregistret av distributionen som skickat ut ett välkomstmaterial och informerat berörd arbetarekommun.

Personalstöd Målet för delprojektet var att projektledare och övriga medarbetare i valorganisationen skulle känna att de fick det praktiska stöd och den service de behövde för att göra ett gott arbete i valorganisationen. I praktiken handlade det om att medverka vid bemanningen av valorganisationen och i övrigt arbeta för goda villkor både när det gäller den fysiska och psykosociala arbetsmiljön.

142 Projektet ansvarade också för olika personalsociala insatser och personalsamlingar över pro- jektgränserna. En projektledarutbildning genomfördes för samtliga projektledare och delprojektledare. Här visade utvärderingen från valet att medarbetarna i valorganisationen var nöjda med projektets insats. Målsättningen från valledningen var att antalet medarbetare i valorganisationen skulle bli färre än 2002. Detta mål uppnåddes inte. En jämförelse av bemanningen mellan valorgansationen 2002 och valorganisationen 2006 visar att det 2002 fanns 107 personer placerade på partiexpeditionen, jämfört med 125 personer 2006. Bemanningen i valorganisationen 2006 var 156 personer, varav 67 var anställda från basorganisationen, 77 personer inlånade och 12 personer valanställda. Av dessa 156 placerades 31 på riksdagsgr uppen. Av de 156 var 54 procent kvinnor och 46 procent män. Av de 77 inlånade medarbetarna kom de flesta från riksdagsgr uppens s- kansli och fackföreningsrör elsen. Villkoren för personal som lånats in från riksdagsgruppen reglerades särskilt med riksdags gruppens kansli genom enskilda överenskommelser mellan de båda arbetsplatserna och en gemensam policymanual. I övrigt har inga särskilda avtal tecknats med facklubbarna på respektive arbetsplats om arbetsvillkoren för valrörelsen. Inför valrörelsens slut var det projektets målsättning att inlånade medarbetare skulle överläm- nas till sin ordinarie arbetsplats på bästa sätt. Inför överlämningssamtalen mellan projektledarna/ medarbetarna och ordinarie chef utarbetade projektet en samtalsguide. Personalchefen genomförde också avslutningssamtal med alla delprojektledare och valanställda samt övrig projektpersonal som ville det. Dessa avslutningssamtal ingick som en del av utvärderingen av valarbetet. Projektledaren medverkande också i arbetet med att utforma en utvärderingsenkät till personalen.

IT Drift och support är det vardagliga uppdraget när det gäller IT. I valrörelsen togs en målsättning och rutin för användarsupporten fram, som bland annat byggde på att IT-jouren skulle vara bemannad via telefon dygnet runt och på partiexpeditionen vid samma jourtider som övriga projekt. Bemanningsplanen har ändrats mycket under valrörelsen, vilket haft stor betydelse för möjlig- heterna att planera antal arbetsplatser, tekniska behov etc. Den personal som servats med teknik och support har till större delen varit placerad på partiexpeditionen. Vid ett par tillfällen har det gjorts e-post- och sms-utskick (drygt 16 000 e-postmeddelanden vid två tillfällen och ca 13 000 sms-meddelanden vid två tillfällen) via uppgifter ur medlemssystemet. IT har medverkat med en del av det praktiska arbetet. Under valrörelsen bandades och gjordes utskrifter på etermedia. En ny digital teknik för att klara detta togs fram.

Joursekreterare Uppdraget som joursekreterare har i huvudsak bestått av att bistå valsamordningen, operativa valledningen (OV) och projekten med administrativt stöd. I detta har bland annat ingått att: • bygga administrativa system, adresslistor med mera till valorganisationen • uppdatera kalendariet i Sosserian • organisera och genomföra medieutskrifter • föra anteckningar vid valorganisationens planeringsmöten (fyra gånger dagligen) • distribuera Valnytt (17 i lilla valrörelsen och 41 i stora valrörelsen).

Arbetet med att bygga administrativa system, mallar, informationskanaler, vissa adressregister och sändlistor enligt valorganisationens behov Dessutom uppdaterade joursekreterarna kalendariet i Sosserian. 143 Medieutskrifter gjordes i huvudsak med extern hjälp av pensionerade medarbetare, medan joursekreterarna ansvarade för planering, organisation och arkivering. Planen reviderades kraftigt vartefter valrörelsen fortskred, och förutom de schemalagda utskrifterna tillkom flera spontana utskriftstillfällen som joursekreterarna fick utföra. I medieplaneringen fanns från början 19 utskriftstillfällen; i praktiken utfördes 36 utskrifter 11/5–15/9. Joursekreterarna deltog på och förde anteckningar vid valorganisationens planeringsmöten, Regler för arkivering och dokumentation fastställdes redan under våren och spreds till projekten för att dessa kontinuerligt skulle ha möjlighet att dokumentera projektens arbete.

Utvärdering Efter Lilla valrörelsen genomfördes fyra enkäter – till personal i valorganisationen, till de 41 prio- kommunernas valledare, till 41 referenskommuner samt till 26-mannadelegationen. Dessutom genomfördes utvärderingar i samtliga projekt. Efter stora valrörelsen genomfördes en enkät till personal i valorganisationen, ombudsmän i arbetarekommuner och partidistrikt, valkretssekreterare samt valledare i priokommunerna och i referenskommuner. Dessutom genomförde samtliga projekt en utvärdering av sin verksamhet. Personalchefen genomförde avslutningssamtal med samtliga delprojektledare och valanställda som en del av utvärderingen. Samtliga projekt dokumenterade sitt arbete digitalt och i arkivpärmar samt skrev verksamhetsberättelser för sina projekt.

144 Övrig verksamhet 2006

Partiets verksamhet i siffror

Medlemskåren fördelad på kön och ålder I diagrammet nedan visas fördelningen mellan män och kvinnor mellan 1997 och 2005, där man kan se att partiet fortfarande har flest män i medlemskåren – 69 289 män mot 50 802 kvinnor den 31 december 2005. Andelen kvinnor har dock ökat marginellt under den redovisade perioden, från 40,6 procent 1997 till 42,3 procent 2006.

120000

100000

80000

60000

40000

20000

0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Kvinnor Män

När det gäller åldersfördelningen i medlemskåren visar diagrammet nedan att de flesta medlemmarna (53,1 procent) är 61–99 år och att andelen medlemmar 0–25 år är 2,7 procent.

60,0

53,1

50,0

40,0

30,0

20,4 20,0

13,2

10,0 8,1

2,7 2,4

0,0 1

0-25 år 26-30 år 31-40 år 41-50 år 51-60år 61-99 år

145 Studier Under 2006 har 9 860 medlemmar (varav 4 428 var kvinnor) deltagit i till ABF registrerad studieverksamhet; antal studietimmar var 22 071. Under året har studieverksamheten koncentrerats kring insatser för att stödja valstudierna. I ABF:s representantskap har Håkan Juholt, även ordinarie i förbundsstyrelsen, Anny Sand- gren samt Louise Malmström representerat partiet som förtroendevalda. Tommy Ohlström är förtroendevald revisor i ABF, med Marja Karlsson som suppleant. Eva-Lotta Arenander har varit partiets representant i ABF:s valberedning.

Opinion I riksdagsvalet 2006 fick socialdemokraterna 1 942 625 röster vilket motsvarade 35,0 procent av de erlagda rösterna. Valdeltagandet låg på 82,0 procent. Valresultatet ledde till att partiet fick 130 mandat i Sveriges riksdag. Statistiska centralbyrån (SCB) presenterade under året två större partisympatiundersökningar – dels en i juni med maj som fältperiod och där stödet för socialdemokraterna låg på 37,5 procent, dels en i december med november som fältperiod och där stödet låg på 40,4 procent.

Personal Den 31 december 2006 hade partiexpeditionen 62 tillsvidareanställda (varav 7 tjänstlediga) och 5 visstidsanställda. Partiexpeditionen var indelad i fem avdelningar och ett ledningskansli. Avdel- ningarna har letts av en avdelningschef som haft det operativa ansvaret för personal och verksamhet. Ledningskansliet har hållits samman av partikassören. Avdelningscheferna har tillsammans med partisekreteraren, biträdande partisekreteraren och partikassören utgjort ledningsgruppen.

Partiets kommunikationsverksamhet

Utåtriktade kommunikationsinsatser Under hösten drogs Motståndsrörelsen mot ökade klyftor igång. I nära samarbete med LO och fack- förbunden genomfördes en rad insatser; den stora demonstrationen den 14 december mot den borgerliga regeringens försämringar av a-kassan var en viktig aktivitet. En rättviseturné drogs igång och flesta partidistrikt genomförde insatser för att mobilisera mot de nya orättvisorna. Efter valet producerades och spreds knappar med budskapet Vi kommer igen. Det publicerades en banner på hemsidan som också kunde användas lokalt och regionalt på hemsidor inom ramen för Webben för alla. Utåtriktade insatser gjordes också i samband med den borgerliga regeringens budget och vid presentationen av vårt budgetalternativ som i allt väsentligt var en uppföljning av valmanifestet. Några nedslag 2006: • Förre utrikesministern och partisekreteraren Sten Andersson avled och en minnesstund genomfördes den 13 oktober. • Den 21 oktober utsåg förtroenderådet den valberedning, som fick i uppgift att ta fram en kandidat till ny partiledare. • Den socialdemokratiska budgetmotionen presenterades över hela landet den 27 oktober.

I början av året sände en anställd vid partiexpeditionen e-post till media, riktad mot den mo- derate partiledaren, och den 3 september upptäcktes att partiets interna nätverk SAPnet utsatts för intrång från medarbetare vid folkpartiet. Båda dessa händelser rönte stor uppmärksamhet från media.

146 Webbplatsen År 2006 var ett utvecklingsår när det gäller webbplatsen. Under våren pågick ett intensivt arbete med att få så många partidistrikt och arbetarekommuner som möjligt att gå över till vårt nya mallpaket, samtidigt som den centrala webbplatsen förfinades för att bli ett kampanjverktyg i valrörelsen. När valrörelsen var slut ägnades resterande del av hösten till att utvärdera funktioner i det nya mallpaketet. Ett arbete påbörjades också med att uppdatera texter om vår politik. I samband med att vi lanserade Motståndsrörelsen mot ökade klyftor skapades också en kampanjsida, där vi samlade exempel på aktiviteter runt om i landet för att protestera mot den borgerliga regeringens planerade försämringar av a-kassan.

I ntranätet (Sosserian) Under våren fick flera grupper, bland annat arbetarekommunernas valledare, tillgång till det nya intranätet Sosserian. Ambitionen var att Sosserian helt skulle ersätta SAPnet men vi nådde inte ända fram med att tillgodose vissa funktioner och säkerhetsmässiga aspekter. Hösten ägnades åt utvärdering av olika funktioner i Sosserian, och ett arbete med att skapa ett arkiv för valrörelsematerial påbörjades. I december månad beslutade ledningsgruppen att tillsätta en projektgrupp vars uppdrag är att vidareutveckla Sosserian till en gemensam plattform för intern kommunikation för hela partiet.

Aktuellt i Partiet Medlemstidningen Aktuellt i Partiet skickas till alla partimedlemmar som finns med i partiets centrala medlemsregister. Den har en upplaga på cirka 100 000 exemplar. Partiet köper tjänsten att ta fram materialet i medlemstidningen av AiP Media. Partiexpedi- tionen är delaktig i planering och produktion. Under året har två nummer har producerats och distribuerats – i april respektive september.

Partiets organisatoriska verksamhet

Medlemsutveckling Det övergripande medlemsvärvarmålet för socialdemokraterna under 2006 var att partiet skulle öka medlemsmässigt och att alla partidistrikt skulle göra det samma. Målet var att värva 15 000 nya medlemmar, vilket bröts det ner per partidistrikt. Alla distrikt hade ett värvarmål som de skulle uppnå för att partiet i sin hel helt skulle nå sitt mål. Under året värvades slutligen 10 459 nya medlemmar och partiet gick från 124 798 medlemmar till 120 091 medlemmar. De distrikt som ökade medlemsmässigt var Blekinge, Bohuslän, Skaraborg, Södermanland, Värmland och Älvsborg Södra: de distrikt som nådde det uppsatta värvarmålet var Skaraborg och Halland. Under året genomfördes utåtriktade arrangemang och material togs fram som syftade till med- lemsvärvning. En speciell dag under valrörelsen utsågs till medlemsvärvardag. Telefonkonferenser med de medlemsvärvaransvariga genomfördes för att ”peppa” dem att jobba med värvningen lokalt. Statistiken över antalet nyvärvade medlemmar delades kontinuerligt ut på partistyrelsen och på 26-mannaöverläggningarna under året. En medlemsvärvargrupp jobbade under året med att stimulera värningen och uppföljningen. Parallellt togs även en långsiktig medlemsvärvarstrategi fram. Partiet har under de senaste tre åren haft en medlemsvärvartävling. Göteborg vann tävlingen under 2006 och belönades med 50 000 kronor till en valfri utbildning.

147 Alla nystartade socialdemokratiska föreningar kan söka ett stimulansbidrag på 3 000 kronor från partistyrelsen. Under året beviljades åtta föreningar detta bidrag.

Studier och kompetensutveckling Under året genomförde 900 ledare sitt sjätte och sista internat med fokus på val och valarbete. En utvärdering har gjorts som visar att 900 ledare haft betydelse för deltagarna i sitt politiska vardagsarbete och den egna utvecklingen som socialdemokratisk ledare. Upplägget med regionala internat har också inneburit att deltagarna fått ett rikt kontaktnät. Referensgruppen hade en sista avslutande träff där utbildningen summerades. Slutsatsen blev att 900 ledare varit en intressant och värdefull utbildning. Ca 700 personer har fullföljt den, vilket visar att detta är en utbildningsmodell som fungerar och i någon form bör fortsätta. Under året har det centrala arbetet med studieverksamheten främst fokuserats på insatser för att stödja valstudierna. I samarbete med ABF och LO genomfördes efter valet även en central utbildning på Bommersvik för handledare i medlemsutbildning.

EU och Europaverksamheten Partiexpeditionen har ett ansvar att medverka till viss samordning kring EU-frågor mellan partiexpeditionen, Brysselkontoret, riksdagen, LO och den socialdemokratiska regeringen. För att klara denna arbetsuppgift försöker vi upprätthålla en kontinuerlig dialog. Partiexpeditionen har under året bedrivit verksamheter kring EU och Europafrågor i nära samverkan med Europaparlamentsgruppen, EU-regionombudsmännen och partidistrikten. Verksamhetsåret har präglats av att vi försökt tydliggöra EU-frågorna i den nationella, regionala och lokala politiken. Under våren initierades diskussioner inom ramen för ESK:s medlemsdialog. Tillsammans med partidistrikten genomfördes 21 möten kring ett diskussionsmaterial. Dessa aktiviteter hade inte kunnat genomföras utan betydande arbetsinsatser från både Europaparla- mentariker och de regionala ombudsmännen. I anslutning till dessa aktiviteter startades ett antal ESP-föreningar (s-föreningar som jobbar med ESP-frågor). EU-regionombudsmännen har under året medverkat till att Europaparlamentariker deltagit på ett stort antal möten, skolbesök med mera under de tider de befinner sig i Sverige. Därutöver organiseras subventionerade studieresor till Bryssel eller Strasbourg. Cirka 250 personer har genom dessa utbildningstillfällen erbjudits möjligheter att lära sig mer om arbetet inom EU. Under oktober månad påbörjades arbetet med det studiematerial kring EU och Europa som det tidigare beslutats om. Material tas fram tillsammans med LO och ABF. Arbetarrörelsens Tankesmedja producerar materialet som ska vara klart i månadsskiftet februari – mars 2007.

Partidistrikten Partidistrikt Antal Antal Därav Antal medl. arbetare- grundorga- arbetsplats- 31 dec 2006 kommuner nisationer föreningar 2006 2006 i ak 2006 Blekinge 5 69 7 4 350 Bohuslän 14 56 9 3 408 Dalarna 15 96 15 3 658 Gotland 1 35 7 1 257 Gävleborg 10 84 15 4 371 Göteborg 1 103 32 4 620 Halland ** 6 96 15 2 736 Jämtlands län 8 53 4 2 181 Jönköpings län 13 66 7 3 987 Kalmar län 12 90 20 4 944

148 Partidistrikt Antal Antal Därav Antal medl. arbetare- grundorga- arbetsplats- 31 dec 2006 kommuner nisationer föreningar 2006 2006 i ak 2006 Kronoberg 8 57 5 3 165 Norrbotten 14 162 38 6 245 Skaraborg 15 57 2 3 449 Skåne 33 258 52 11 548 Sthlms län 25 167 19 8 676 Sthlms ak 1 221 48 7 775 Sörmland 9 81 0 5 035 Uppsala 7 68 15 2 870 Värmland 16 94 14 4 860 Västerbotten 15 149 23 5 436 Västernorrland 7 103 15 5 020 Västmanland 11 59 5 3 222 Norra Älvsborg 13 71 2 4 906 Älvsborg Södra 6 49 6 2 403 Örebro län 12 45 9 4 599 Östergötland 13 114 30 5 370 Totalt 290 2 503 414 120 091

I ntern kommunikation 26-mannadelegationen Under 2006 genomfördes 6 överläggningar med 26-mannadelegationen, varav en i anslutning till den facklig-politiska valupptakten. Vid överläggningarna diskuterades, förutom valet 2006, gemensamt medlemssystem, medlemsvärvning, studieplan, extra partikongressen, Sveriges Kom- muner och Landsting, det politiska läget med mera. Under året genomfördes 9 telefonkonferenser, varav 3 tillsammans med partidistriktens ordförande. Huvuddelen av övrig kommunikation mellan partiexpeditionen och 26-mannadelegationen har skett via SAPnet, där 26-manna har en egen ikon. Tyngdpunkten för arbetet under året har självklart varit valrörelsen.

Ombudsmannakonferens En ombudsmannakonferens har genomförts efter valet för samtliga anställda ombudsmän i arbetarekommuner, partidistrikt och partiet centralt samt valkretssekreterare och representanter för riksdagsgruppens kansli. Vid konferensen behandlades valresultatet och utvärdering av val- rörelsen samt medlemsvärvning. Göran Persson deltog under punkten Det politiska läget.

Konferenser med partidistriktens ordförande Två överläggningar har genomförts med partidistriktens ordförande under året – en i januari med inriktning på valrörelse och en i december med valberedningen inför den extra partikon gressen. Dessutom har fyra telefonkonferenser genomförts varav tre tillsammans med försteom- budsmännen.

Kommun- och landstingsverksamhet Alla aktiviteter inom det kommunala verksamhetsområdet syftar till att de förtroendevalda ska kunna utföra sina uppdrag så bra som möjligt. Kommun- och landstingsverksamheten ska medverka till en sammanhållen s-politik i kommuner och landsting samt stimulera till kompetensutveckling för förtroendevalda.

149 L okalt och regionalt förtroendevalda Partiexpeditionen har gett stöd till lokala och regionala företrädare med material, information och dialog i politiska frågor. Vidare har lokala och regionala möten mellan kommunpolitiker och ledamöter från regering och riksdag initierats, till exempel i samband med statsrådens resor i landet. Partiets lokala och regionala företrädare har informerats i viktiga politiska frågor, bland annat i samband med viktiga inrikespolitiska aktiviteter. Partiexpeditionen medverkar dessutom i olika former av nätverksbyggande.

Sammandrag i anslutning till större arrangemang Partiet försöker tillvarata alla möjligheter att genomföra partisammandrag i anslutning till större arrangemang av Sveriges Kommuner och Landsting med flera. Under 2006 har det organiserats sammandrag med socialdemokratiska kommunstyrelse- och landstingsstyr elseordföranden, landstingspolitiska överläggningar samt gruppmöte vid Äldreriksdagen den 18–19 april. På gruppmötet deltog ca 300 lokala och regionala politiker från hela landet.

Facklig-politisk verksamhet När det gäller den facklig-politiska verksamheten under 2006, följer här några nedslag: • Partiet har medverkat vid ett stort antal utbildningar och träffar med LO-förbunden centralt, regionalt och lokalt, för att trimma argumenten inför valet. • En gemensam valupptakt i Örebro hölls med hela arbetarrörelsen samlad och tal av Wanja Lundby-Wedin och Göran Persson. Dagarna innehöll ett stort antal seminarier och de flesta förbunden hade interna träffar inför valrörelsen. • Den 17 mars genomfördes kollektivavtalsdagen över hela landet med arbetsplatsbesök och torgmöten under dagen. • Den 14 december genomfördes en namninsamling som samlade 250 000 namn, och manifestationer med anledning av förändringarna i a-kassan. • Partiets och Kommunals gemensamma plattform om att offentlig sektor ska bli en mönsterar- betsgivare beslutades också om på kongressen 2005. Under året har partiet varit representerat på en mängd regionala konferenser i syfte att understödja det regionala och lokala arbetet med detta. • Fastighets, Skogs- och Trä, Elektriker förbundet, Målarförbundet, Byggnads och Seko väg och ban har bildat en politisk kommitté med ett gemensamt handlingsprogram för 2005–2010. Satsningen finansierar en facklig-politisk ombudsman vid partistyrelsens kansli från den 1 januari 2005. Under 2006 har arbetet fortsatt med att bygga upp en regional organisation för ändamålet. Beslut togs att under 2007 genomföra en facklig-politisk organisatorisk utbildning med samtliga regioner. • Ett antal kortkurser har genomförts i huvudsak med sikte på valet. Huvudspåret har varit organisation och metoder för upplysning och information på arbetsplatserna. • Ett antal fackliga och politiska grupper har besökt partiexpe ditionen för att fördjupa sina kunskaper på det facklig-politiska området. Intresset för sådan verksamhet ökar. • Två träffar har genomförts med de facklig-politiskt ansvariga i Norge, Finland och Sverige. Den ena genomfördes i Sverige. Den andra träffen ägde rum i Norge och besöktes bland annat av Norges partisekreterare Martin Kolbeck, Danmarks biträdande partisekreterare Finn Stubtoft samt vår biträdande partisekreterare Håkan Juholt. • Under november genomfördes en veckolång utbildning med 30 deltagare från olika förbund och partiet.

150 I det fackliga utskottet ingår representanter för socialdemokraterna, LO, förbunden, SSU, ABF samt riksdagsgruppens fackliga studiegrupp. Partistyrelsen utser ledamöterna. Under året har LO: s andre vice ordförande Ulla Lindqvist varit ordförande. Arbetet har koncentrerats på valet och organiserats under fackligt valcentrum och beskrivs i avsnittet om valet. Särskilt bör nämnas att det fackliga utskottet arrangerade ett seminarium om främlingsfientliga och rasistiska partier samt deltog i en lyckad samordning av internationella kvinnodagen och Stockholm Pride.

Första maj Huvudparollen för 2006 var: Alla ska med. Så enkelt är det! Underparoller var: Arbete åt alla – nej till sänkta löner!, Rör inte kollektivavtalen!, Välfärd för alla – Nej till gräddfiler!, Trygg – Därför modig!, Alla behövs – Nej till en borgerlig regering! samt Solidaritet gör en rättvis värld möjlig! Uppslutningen vid årets första maj-firande var större än föregående år.

I ntegration Under valåret togs valmaterial fram på tio olika språk och lätt svenska. Ett vykort med en röstupp- maning på olika språk producerades och vi annonserade i de större invandrartidningarna. En artikel som handlade om vår politik och varför det är viktigt att rösta samt en bild på Göran Persson skickades till ett stort antal invandrartidningar. Under valåret togs det fram valmaterial på tio olika språk och lätt svenska – dels politiska valblad, dels material som handlar om hur man gör när man röstar. Ett vykort med en röstupp- maning på olika språk producerades också. Socialdemokraterna hade också en annons i de större invandrartidningarna. En artikel som handlade om vår politik och varför det är viktigt att rösta samt en bild på Göran Persson skickades till ett stort antal invandrartidningar. På hemsidan fanns röstuppmaningsfilmer på ett 30-tal språk. De som medverkade i filmerna var partikamrater som behärskar andra språk än svenska. Partidistrikten fick även medel till att anställa sammanlagt 144 demokratiambassadörer. Medlen gick till de distrikt som hade prioriterade kommuner, det vill säga till alla partidistrikt utom Gotland. En utbildning för alla ambassadörer genomfördes också.

Verksamhet mot främlingsfientlighet och rasism Partiexpeditionen och LO har under året genomfört en central konferens på temat rasism och främlingsfientlighet. Inbjudna var ansvariga i förbunden samt förtroendevalda i partidistrikt och arbetarekommuner. Partiexpeditionen har dessutom stöttat de partidistrikt och arbetarekommuner som arrangerat egna insatser för att motverka rasism och främlingsfientlighet. Under året har partiexpeditionen tagit fram konkreta förslag till åtgärder att användas lokalt och regionalt för att bemöta rasism och främlingsfientlighet. Materialet har tagits fram i samarbete med särskilt berörda partidistrikt.

Kampfonden År 2006 satsades extra på insamlingsverksamheten. Året startades med möten med referens grupper i januari och mars, då tankar och idéer tog form. Denna nystart för Kampfonden skulle visa sig vara en god satsning. Under året har 3 422 930 kronor brutto samlats in. Fler än 11 000 givare har tillsammans skänkt bidrag ca 24 000 gånger. Insamlingen har fungerat bra och målet om att samla in netto 1 miljon kr har uppnåtts. Under året har Kampfonden uppmärksammats av många medlemmar och det bidrar till att fonden nu kan utvecklas, stärkas och inbringa mer pengar till partiets verksamhet.

151 Tankesmedjan Våren 2006 beslutade SAP, LO och ABF att bilda den gemensamma Föreningen Arbetarrörelsens Tankesmedja, genom en sammanslagning av SAP:s och ABF:s Tankesmedjan Idé & Tendens och delar av LO:s tankesmedja LO Idédebatt. Ove Andersson utsågs till kanslichef och Anne-Marie Lindgren till utredningschef. En fast tjänst har varit vakant. Tidskriften Tiden och dess redaktör Bo Bernhardsson har varit informellt knuten till Tankesmedjan. Tankesmedjans verksamhet startade den 1 augusti 2006 i kanslilokaler hyrda av LO-tidningen AB. Verksamhetsplanen för 2006/2007 innehåller fem prioriterade ämnesområden där den övergripande inriktningsrubriken är ökad jämlikhet – arbetsmarknad, skola, EU, miljö och skatter. Arbetarrörelsens Tankesmedjas första rapport, Ojämlikhetens pris, utarbetad av Anne-Marie Lindgren, presenterades i oktober på ett arbetsmarknadspolitiskt seminarium och handlade om de ojämlikhetseffekter som följer av tillskapandet av låglönejobb. Arbetarrörelsens Tankesmedjas medarbetare har i egen regi och i samarbete med andra organisationer runt om i landet genomfört och medverkat i en lång rad seminarier, möten, debatter och föreläsningar. SAP har i styrelsen för Arbetarrörelsens Tankesmedja företrätts av Håkan Juholt (ordförande) och Tommy Ohlström samt som suppleant Lars-Ola Dahlqvist. LO:s företrädare har varit Ulla Lindqvist, Sara Jägare och Kjell Ahlberg. ABF-representater har varit Elsie Bäcklund Sandberg och Stefan Svensson, med Olov Sand som suppleant.

Partiets internationella arbete Anna Lindh-seminariet Årets Anna Lindh-seminarium handlade om globaliseringens effekter på arbetsmarknaden och vilka krav som den internationella arbetarrörelsen, med både fack och partier, ska ställa gemensamt. När partiet bjöd in LO att samverka om årets seminarium visade det sig att samma idé hade funnits inom LO en längre tid. Carin Jämtin och Wanja Lundby-Wedin ledde två dagars överläggningar med politiska och fackliga representanter från Europa, Afrika, USA, Latinamerika och Asien. En rad konstruktiva förslag kom fram och en ordentlig rapport från seminariet togs fram. LO tog ansvar för att ytterligare ett seminarium skulle hållas. Bland deltagarna kan nämnas general sekreterarna för FFI och ETUC, ordföranden för ESP och Sydafrikas vice finansminister.

I nternationella inslag i valrörelsen Under valrörelsen arrangerades 14 lokala och regionala möten mellan internationella politiker från systerpartier och väljare. Bland besökarna kan nämnas Serbiens president Boris Tadic, Pasoks partiledare Georgios Papandreou, de nordiska utrikesministrarna, Norges statsminister Jens Stol- tenberg, före detta vicepresident Al Gore från USA och den kurdiske sport- och ungdomsministern från KDP. I samarbete med Olof Palmes Internationella Center arrangerades två besöksprogram för systerpartier i samband med vårens lilla valrörelse och den ordinarie valrörelsen. Valmanifestet översattes till engelska och finns tillgängligt på hemsidan.

Socialistinternationalen Socialistinternationalen (SI) är världens största politiska organisation med 161 medlemspartier och organisationer från alla kontinenter. Årets första SI-möte (rådsmöte) hölls i Aten och huvudtemat för mötet var Peace, Democracy, Solidarity – among peoples, across cultures. Vår delegation

152 bestod av Carin Jämtin (som också deltog på SI Womens möte dagarna före), Håkan Juholt, Gizela Sladic (Stockholms arbetarekommun) och Ann Linde. SI:s andra rådsmöte ägde rum den 6–7 november i Santiago, Chile. Huvudtemat var From national to Global Governance: Priorities for a Sustainable Future. I centrum av mötet stod Chiles nuvarande, och första kvinnliga, president Michelle Bachelet tillsammans med f.d. presidenten Ricardo Lagos. De båda är för närvarande kontinentens superpolitiker. Den socialdemokratiska delegationen från Sverige bestod av riksdagsledamoten Luciano Astudillo, internationella sekreteraren Ann Linde och biträdande internationella sekreterare Oscar Stenström. Michelle Bachelet inledde rådsmötet med att i ett kort tal tacka för stödet i presidentvalet och betonade direkt kampen för att få fler kvinnor valda. Arbetet med fattigdomsbekämpning är prioriterat för den chilenska regering och skillnaderna i politiken blir tydliga när progressiva förslag för att bekämpa fattigdomen läggs fram. Klimatfrågor kom att hamna i centrum och SI tillsatte en ny kommission som ska arbeta med hållbar utveckling. Även situationen i Vitryssland togs upp i en resolution som bland annat krävde ett omedelbart frisläppande av politikerna Alexander Kazulin och Mikalai Statkevich som fängslats under tveksamma förhållanden. Socialistinternationalen skickade en delegation till Palestina för att observera de palestinska parlamentsvalen. Riksdagsledamot Marian Osman Sherifay och Ann Linde som ingick i delegationen instämde helt i bedömningen att valen genomförts på ett helt demokratiskt sätt. SAP var också representerat på israeliska Labours valvaka. SI har en rad kommittéer där partiet utsett personer som förväntas ta större ansvar för att föra diskussionen om dessa frågor inom partiet. Kommittérepresentationen finns i bilaga 2.

Europeiska Socialdemokraters Parti (ESP) ESP bildades 1992 och har 33 medlemspartier från 25 EU-medlemsländer samt från Norge, Rumänien och Bulgarien. Därutöver finns fem associerade partier och fem partier med observa- törsstatus. Ordförande är Poul Nyrup Rasmussen. ESP har under året haft en rad möten och seminarier inom de två prioriterade områdena välfärd och energi- och klimatfrågor. Thomas Östros ingick i arbetsgruppen om det sistnämnda. I början av året genomförde ESP ett rådslag om EU:s framtid i alla medlemspartierna. Vi deltog och genomförde 25 aktiviteter runt om i landet. ESP genomförde sin sjunde kongress i Portugal den 7–8 december. Huvudtemat för kongressen var Välfärdens Europa. En omfattande rapport och ett tiopunktsprogram togs fram till kongressen. Arbetet förbereddes i tre arbetsgrupper, där bland annat Hans Karlsson ledde arbetet om en aktiv arbetsmarknadspolitik. I den svenska delegationen deltog Marita Ulvskog, Bosse Ringholm, Inger Segelström, Pär Nuder, Lena Hjelm-Wallén, Inger Segelström, Tommy Waidelich, Veronica Palm, Helen Fritzon, Håkan Blomberg och Ann Linde. Bland de inbjudna talarna fanns den svenska EU-kommissi- onären Margot Wallström. Bland övriga länders deltagare och talare märktes Ségolène Royal, fransk presidentkandidat, som i somras var socialdemokraternas gäst under Almedalsveckan. Kongressen samlade 300 delegater från 32 medlemspartier i 27 länder samt gäster från hela världen. Sammanlagt deltog runt 1 000 personer i kongressen. Danmarks Poul Nyrup Rasmussen omvaldes till en ny period som president för ESP. ESP har infört en möjlighet att bli ESP-aktivist, med särskilda förmåner via ESP:s hemsida. I Stockholm och Göteborg har särskilda ESP-aktivistklubbar startats.

153 Europeiskt Forum för Demokrati och Solidaritet Europeiskt Forum för Demokrati och Solidaritet bildades 1993 av västeuropeiska socialdemo kratiska partier för att stödja demokratisk utveckling i Östeuropa. Under åren har stödet till organisationer och partier varit omfattande i form av utbildning i organisationsfrågor, politisk strategi, mobilisering, kampanjarbete med mera. Fokus för verksamheten ligger efter EU:s utvidgning på insatser i unionens nya grannländer liksom på Balkan och i viss mån Kaukasus. Under året har Socialdemokraterna medverkat och haft nytta av Forums aktiviteter i Ryssland, Georgien, Vitryssland och Ukraina.

N ordisk verksamhet Det nordiska samarbetet har en lång tradition och är fortfarande en viktig och livaktig del av socialdemokratins internationella arbete. Huvudsakligen bedrivs verksamheten enligt följande: • SAMAK (ordförande- och sekreterarmöten, arbetsgrupper, seminarier, årsmöten) • Representation vid kongresser och val i Norden. • Erfarenhetsutbyte och samarbete med de nordiska socialdemokratiska partierna. • Representation vid Nordiska rådets och partigruppens möten. • Politiken i Norden följs via tidningar, tidskrifter, litteratur och personkontakter. • Nordiska samordningsgruppen. SAMAK SAMAK är en samarbetskommitté för de socialdemokratiska partierna och landsorganisationerna i Norden. SAMAK håller årsmöten, nordiska arbetarkongresser vart fjärde år, ordförandemöten, sekreterarmöten samt möten med arbetsgrupper, konferenser och seminarier. Man utarbetar även gemensamma program. SAMAK:s kansli har under året varit förlagt till det danska socialdemokratiska partiets kontor i Köpenhamn. Ordförande har varit Jens Stoltenberg och generalsekreterare Peter Palshöj.

Under året har följande arbetsgrupper haft representation från partiet: • Östersjögruppen: Anders Karlsson har varit svensk partirepresentant. Ett möte har hållits under året – i Helsingfors. Gruppen avslutade sitt arbete med presentation av rapporten The Joint Baltic Sea: A region with decent and modern jobs. • EU-arbetsgruppen: Inger Segelström har varit svensk partirepresentant. Gruppen har haft två möten under året – i Wien och Helsingfors. • Utrikes- och säkerhetspolitiska arbetsgruppen har som svenska partirepresentanter haft Jan Elias- son, Ulrika Messing, Urban Ahlin och Ann Linde. Tre möten har hållits under året – i Oslo, Stockholm och Köpenhamn. • Välfärdsgruppen: Ylva Johansson har varit svensk partirepresentant och ordförande i gruppen. Gruppen avslutade sitt arbete under året. • Människorättsforum: I människorättsforum har de internationella sekreterarna ingått. Svensk partirepresentant har varit Ann Linde. • Energi- och klimatpolitiska arbetsgruppen bildades under året. Till svensk partirepresentant utsågs Thomas Östros.

Övrig nordisk verksamhet Några nedslag 2006: • Nordiska arbetarkongressen i Finland i början av juni. SAMAK samlades till jubileumskongr ess på finska fackföreningsrörelsens kursgård Kiljavara utanför Helsingfors. Den första arbetar-

154 kongressen hölls för 120 år sedan i Göteborg 1896. Temat för årets kongress var Nordisk välfärd – alla ska med. • Vår delegation leddes av partiordföranden. I sitt tal till kongressen tog han upp tre viktiga punkter som är avgörande för styrkan i nordisk arbetarrörelse. Det första gäller att den fackliga organisationsgraden måste vara hög. Den andra punkten gällde globaliseringen. Den tredje punkten gällde att hantera de demografiska förändringar som ligger framför oss. • Kongressen antog en verksamhetsplan för 2006–2007, och som en del av jubileumsfirandet höll en rad f.d. parti- och LO ordföranden tal till kongressen. Svensk arbetarrörelse represen terades av Bertil Jonsson. Den svenske historikern Urban Lundberg (som bland annat arbetat på riksdagsgruppen med Ingvar Carlsson) mottog SAMAK:s jubileumspris för sin forskning om välfärden och arbetarrörelsen. • SAMAK:s utrikespolitiska grupp möttes i Stockholm i september. Deltagare var bland annat George Papandreou, Erkki Toumioja Jonas Gahr Störe och Jan Eliasson. Mötet med deltagande av de tre nordiska utrikesministrarna diskuterade främst Mellanöstern. Utrikesministrarna deltog i gemensamma valaktiviteter efter mötets slut. • SAMAK höll den första s.k. s-akademin 9–10 november. En kvalificerad skara ur kommande ledande skikt inom partierna och fackföreningsrörelsen fick genomgång av bland annat Göran Persson och Wanja Lundby-Wedin på temat Den nordiska modellen och internationell konkur- renskraft. Idén kommer från de nordiska partiledarna, som vill öka de nordiska kontakterna i nämnda grupp, samt erbjuda kvalificerade föreläsningar. Arrangemanget ska vara årligt från och med 2006. • Ett seminarium om valrörelsen hölls i Stockholm den 16–17 september. Deltagare var parti- och LO-sekreterare och informations- och kommunikationsansvariga från Danmark, Norge, Finland och Sverige.

Demokratistöd genom partier I nära samarbete med Olof Palmes Internationella Center bedriver socialdemokraterna sedan flera år verksamhet för att stödja en demokratisk uppbyggnad och utveckling av systerpartier runt om i världen. Verksamheten består såväl av studiebesök i Sverige som utbildnings- och seminarieverksamhet i samarbetsländerna. Samarbetet sker mellan partier på både lokal, regional och central nivå. Under året kunde 55 projekt för totalt 13 360 000 kronor planeras. Under 2006 har vi bland annat samarbetat med följande partier och länder: PS Argentina, PT Brasilien, SDP och SNSD Bosnien-Hercegovina, PS Chile, PDI Colombia, AKBAYAN Filippinerna, DP Moldavien, CoD Namibia, PPP Pakistan, Al Fatah Palestina, DP och SDU Serbien, ANC Sydafrika, Ryssland och SPU Ukraina, Vitryssland.

Några nedslag 2006: • Utbildningar för al Fatah i Gaza och på Västbanken har genomförts. • Vid ett möte med den palestinske presidenten Mahmourd Abbas i Ramallah diskuterades det goda samarbetet mellan SAP och Fatah. • Seminarium om valkampanjer i samband med valet har genomförts. • Vi har arbetat med demokratiutveckling på Filippinerna. • Lokalpolitiskt arbete har lärts ut av arbetarekommuner till dessas motsvarigheter i Bosnien och i Serbien. • Unga politiker från SSU och partiet i Jönköping har bedrivit utbildning av unga politiker och kvinnor i Namibias nya parti Congress of Democrats. • Utbildning i marknadsekonomi, demokrati och jämställdhet har genomförts i Vitryssland.

155 • Parlamentarikerutbyte har skett med Ryssland och Sydafrika för att stödja demokratiskt parlamentariskt arbete. • Stöd har getts till oppositionens socialdemokrater på Kuba.

Partidistriktens internationella verksamhet Den 27 oktober samlades partidistriktens internationella kontaktpersoner till en gemensam konferens i Gävle. Ämnen som togs upp var partidistriktens verksamhet, Solidaritetsfonden samt hur vi ska bedriva vår internationella verksamhet i opposition. Den 28–29 oktober deltog flertalet kontaktpersoner i Palmedagarna i Gävle. Årets tema var Globaliseringens olika ansikten. Via e-brev har kontaktpersonerna fått kontinuerlig information om internationella frågor Det internationella nyhetsbrevet Gränslöst har getts ut av den internationella avdelningen.

Sidoorganisationer och nätverk S-kvinnor S-kvinnor hade 286 klubbar vid 2006 års början och 277 vid dess slut. Antalet medlemmar minskade under året från 8 103 till 7 658 medlemmar. Medlemstidningen Morgonbris, S-kvinnors tidning, utkom med sex nummer 2006, med en upplaga på 11 100 exemplar. S-kvinnors främsta aktiviteter under året var valrörelsen och kampanjen med fotbollströjan Football YES – prostitution NO, som lanserades när det stod klart att fotbolls-VM i Tyskland skulle åtföljas av omfattande prostitutionsverksamhet. Fotbollströjan fick stor uppmärksamhet i media, den spreds från Svalbard till Kongo och användes lokalt av klubbar vid möten mot prostitution och människohandel. Totalt sålde S- kvinnor över 2 000 tröjor. Valrörelsens stora satsning gjordes på ett extra valnummer av S-kvinnors tidning Morgonbris med upplaga om 140 000 exemplar. Tidningen delades framgångsrikt ut av S-kvinnor i hela landet och användes vid dörrknackning, vid torgmöten med mera. Innehållet i tidningen följde huvudfrågorna från S-kvinnors program. Ordförande Nalin Pekgul reste på valturné i hela landet. Några nedslag 2006: • Den internationella kvinnodagen 8 mars firades med gemensamt program för hela dagen med LO, Kommunal, IF Metall, partiets fackliga utskott, Handels och Feministas. S-kvinnors del av programmet var ett lunchseminarium i ABF-huset: Mäns våld mot kvinnor – alla mäns ansvar? • Första maj medverkade S-kvinnor över hela landet under egna paroller: Kvinnofrid för alla värl- dens kvinnor, Rättvisa villkor inom arbetsliv och familjeliv samt Rätt till jämlik sjukvård. Denna dag startade S-kvinnor en medlemsvärvarkampanj – Gemensamt stärker vi S-kvinnor – som redovisas vid förbundsmötet den 2–3 juni 2007. • En ny hemsida för S-kvinnor startade i maj. Den fungerade mycket bra under hela valrörelsen och gav oss möjlighet att snabbt gå ut med information. • S-kvinnors och Avantgardes kampanj mot diskriminerande reklam pågick under året. Mot- tot var Nu får det vara nog – vi kräver tillbaka det offentliga rummet. Varje månad utsåg S-kvinnor och Avantgarde Månadens bottennapp i reklamen. Detta bottennapp ”belönades” sedan med en anmälan Näringslivets etiska råd mot könsdiskriminerande reklam. • Under våren hade S-kvinnor studiebesök från Pakistan Peoples Partys, PPP, för att konkretisera ett projektsamarbete om demokrati med PPP:s kvinnliga politiker och S-kvinnor. • Representanter från S-kvinnor åkte på en förstudieresa till Turkiet, där samarbete inleddes med en oberoende enskild organisation i Batman, som tillhandahåller rådgivning till kvinnor som utsätts för hedersrelaterat förtryck.

156 • En fact-findingresa till Palestina har genomförts av S-kvinnor från Skåne- och Gotlands distrikten för att utröna behoven av ny form av samarbete samt hitta samarbetspartner. Resultatet blev ett kommande projekt syftande till kvinnors utbildning för egen försörjning genom kooperativt företagande. • Nätverksträffar har ägt rum för kvinnliga s-ledare med uppdrag på lokal, regional och central nivå. Syftet har varit att ta del av ny kunskap och utbyta erfarenheter. • I samband med Gotlandsveckan anordnade S-kvinnor för sista gången seminarieveckan på semesterhemmet Björkhaga, ägt av S-kvinnor Gotland och försålt under hösten. Huvudtema var valet och valets frågor – centralt, regionalt och lokalt. En heldag ägnades internationella frågor – Makt, inflytande och kvinnofrid för Europas kvinnor. • S-kvinnors 26 distriktsordförande samlades till konferens i oktober, analyserade valrörelsen i stort och på hemmaplan samt diskuterade medlemsvärvning för att bygga en stark organisation och S-kvinnors politik med partiet i opposition.

Broderskap Broderskapsrörelsens medlemskår ligger på en stabil nivå runt 3 700 medlemmar fördelade över hela landet. Distrikt och grupper finns i stort sett i samtliga län och kommuner i landet. Broderskapsrörelsen står med ett ben i arbetarrörelsen och ett ben i den kristna ekumeniska rörelsen. Detta präglar rörelsens politiska roll, prioriteringar och bidrag till partiets arbete. Inter- nationella frågor, socialetiska frågor, integrationsfrågor, kulturdialogfrågor, sociala rättvisefrågor och hållbar utveckling står i fokus. Verksamheten har präglats av valrörelsen och efterarbetet utifrån partikongressen i slutet av 2005 i Malmö. Tre arrangemang som vi lyfter upp lite extra är följande: • En nationell konferens runt utbrändhet och mobbing i arbetslivet anordnades på Aros Con- gress center i Västerås den 24 april. • Under Almedalsveckan genomfördes ett omfattande program med seminarium om bland annat miljö, Mellanöstern, EU och svensk flyktingpolitik, konstutställningar och konserter med bland annat Mikael Wiehe och Tomas Boström som artister. • Ett projekt inleddes i samband med den nya utlänningslagen för att belysa den svenska asyl- processen ur flera olika aspekter. Detta projekt har genomfört en rad välbesökta seminarium runt om i landet samt producerat flera rapporter och artiklar som återfinns på projektets hemsida: www.nyasylprocess.se

Inför och under valrörelsen hade förbundet en anställd valombudsman för att arbeta med de muslimska grupperna. Detta har bland annat resulterat att ett mer stabilt arbete kommer att inledas 2007 för att organisera de muslimska gruppernas politiska intresse inom partiet. Valar- betet bidrog även till att skapa ett kontaktnät som bland annat lett till en uppstart av den första muslimska folkhögskolan som kommer att vara placerad i Kista och invigs den 9 mars 2007. Skolan är en filial till Baptisternas folkhögskola i Sjövik. Under året producerades bland annat en socialpolitisk och en säkerhetspolitisk rapport; dessa båda finns att hämta hem på förbundets hemsida: www.broderskap.se Vi har anställt en informations- och pressekreterare på förbundet vilket har gett oss bättre genomslag med information mot media och även skapat en bättre kommunikation mellan våra medlemmar och de olika organisationsleden. Broderskapsrörelsen är helägare till en av få rörelsedrivna veckotidningar, Tidningen Broderskap. Under året genomfördes en stor satsning för att öka antalet prenumeranter till tidningen och tidningen har under året bytt layout och fått ny journalist till redaktionen. Tidningen Broderskap finns även som webbtidning på www.tidningenbroderskap.se

157 SSU Valet i september överskuggade all SSU:s verksamhet under 2006, och en mängd aktiviteter genomfördes – allt från kampanjer och studier till valläger och radiosändningar via SSU:s webb- radio RadioAktiv. Under 2006 centraliserades medlemsavgiftsindrivningen och vid slutet av året stod SSU utan ordförande sedan Anna Sjödin valt att lämna sitt uppdrag den 17 december 2006. Redan innan dess hade Anna Sjödin tagit timeout och förbundssekreterare Mattias Vepsä uppdrogs då att ta ett fortsatt större ansvar för SSU:s utåtriktade arbete, tillsammans med övrig förbundsstyrelse.

Centraliserad medlemsavgiftsindrivning Det centraliserade systemet innebär att det enbart är möjligt att vara medlem i SSU genom att betala medlemsavgiften direkt till SSU-förbundet. Effekterna av centraliseringen kunde först ses den 31 december 2006 då det konstaterades att SSU hade 4 351 betalande medlemmar. Systemet innebär också att medlemsavgiften enbart kan betalas genom att den OCR-kod som finns på fakturan uppges vid betalning – allt för att ingen annan än den som medlemskapet gäller ska kunna betala medlemsavgiften. SSU har således ett säkert och förtroendeingivande system för hela sin medlemshantering.

Studier Under 2006 anordnades 23 kurser av SSU-förbundet med totalt 741 deltagare. Mycket av kursutbudet var inriktat på valet, men nytt för året var uppstartandet av tjejnätverket Alva, som är en satsning på ledande tjejer i SSU-distrikten. Två tjejer från varje distrikt var välkomna att delta på utbildningens tre faser och intresset var stort. Syftet med satsningen var att skapa fler kvinnliga ledare i SSU samt stärka tjejer som kollektiv.

Valrörelsen SSU och S-studenter bedrev en gemensam valrörelse under namnet Unga socialdemokrater och ställde frågan Är du röd eller blå? till de unga väljarna. Valåret påbörjades redan under februari när vi genomförde en två veckor lång kampanj i hela landet och började arbeta in kontrasterna mellan socialdemokraterna och moderaterna. Kampanjen var också ett sätt att testa nya metoder och dörrknackning användes i samtliga distrikt. Den andra kampanjperioden var vårkampanjen och Ungtval.se som denna gång var en betydligt mindre satsning än vanligt från Aftonbladets sida. Under veckorna testades organisationen och fokus var på medlemsvärvning samt närvaro på Internet. Redan här såg vi oroväckande tendenser med högt stöd för främlingsfientliga Sverigedemokraterna, som dock använde organiserat fusk i Internetomröstningen. Under sommaren anordnades ett valläger under Almedalsveckan på Gotland. Lägret var en stor succé och bevistades av fler än 1 000 SSU:are från hela landet. SSU besökte dessutom flera av landets större ungdomsarrangemang och festivaler under sommaren, däribland Hultsfreds festivalen, Arvikafestivalen, Piteå dansar och ler, Göteborgskalaset och Stockholm Pride. SSU inledde sin slutspurt den 5 augusti och genomförde två landsomfattande turnéer med husbilar. SSU arbetade medvetet med dörrknackning som prioriterad metod och kan konstatera att arbetet gav resultat. Om förstagångsväljarna fått bestämma hade vi haft en röd regering.

Efter valet Efter valet gjorde SSU-förbundet två storsatsningar med fokus på medlemsrekrytering – dels eftervalskampanjen i oktober som vände sig till högstadieelever i hela landet, där 1 249 anmälde intresse att gå med i SSU och 412 valde att betala sin medlemsavgift, dels sex medlemsvärvare

158 som anställdes under november. Dessa delades upp i två värvningsteam, besökte högstadie- och gymnasieskolor och rekryterade medlemmar tillsammans med de lokala aktivisterna. Besöken av teamen blev en positiv injektion i SSU; det visade att det var lätt och roligt att värva. Medlemsvärvarteamen fick 615 ungdomar att anmäla sitt intresse att gå med i SSU.

Studentförbundet Socialdemokratiska studentförbundet började redan i februari en lång valrörelse som sträckte sig fram till mitten av september. Denna genomfördes tillsammans med SSU under parollen Unga socialdemokrater. En februariinsats i två veckor följdes av en vårkampanj i april och en sommarkampanj under juli. De fyra sista veckorna var S-studenters kansli ute i en husbilsturné runt om på alla landets universitet och högskolor för att få landets studenter att rösta på socialdemokraterna och för S-studenter att få fler medlemmar. Under valrörelsen hann S-studenter ha en kongress Linköping i mitten av juni, där följande styrelse valdes: Magdalena Streijffert, förbundsordförande, Axel Björneke, förbundssekreterare, Anna Lansfjord, kassör, Dan Lundell, Daniel Gullstrand, Johanna Falk, Anna Ullström, Victor Kilén, Erik Guetierréz-Aranda, Amir Sajadi, Kristin Nygren, Kajsa Borgnäs och Janet Ågren. På kongressen diskuterades politiska frågor utifrån de 54 motioner som inkommit, varav många handlade om jämställdhet, internationellt och utbildning. Därefter hade vi en rad seminarier, bland annat om kvalitet i högre utbildning, situationen i Burma och Europapolitikens utmaningar. Kongressen gästades av bland annat Pär Nuder och Lena Hallengren. Under året har S-studenter drivit frågan om studiemedlet. Där fick vi glädjande igenom en höjning den 1 juli 2006 och infört i partiets valmanifest en ytterligare höjning under nästa mandatperiod. Socialdemokratiska studentförbundet har under året infört centralt medlemsregister och har, trots en rad problem, lyckats öka medlemsantalet från ca 700 medlemmar 2005 till 854 med lemmar 2006. Dessa medlemmar är fördelade på 24 klubbar från Luleå i norr till Malmö i söder. Kansliet har varit tvunget att minska på personal under året, och när ordförande Magdalena Streijffert efter valet kom in i Sveriges riksdag fanns ingen möjlighet att ersätta henne med ytterligare en person, utan kansliet består i dag av två personer. Under året har vi haft ett antal kurser – valstrategikurs, ideologikurs, jämställdhetskurs, nya medlemmar-kurs – och en rad olika seminarier. Fokusering för förbundet ligger nu på att stärka oss som organisation, värva nya medlemmar och målet är att finnas på alla högskolor och universitet till nästa valrörelse.

N ätverksarbete Feministas Marita Ulvskog tog 2005 initiativ till bildandet av Nätverket Feministas. Nätverket har 427 medlemmar, män och kvinnor, som kontinuerligt får medlemsbrev och nyhetsbrev. Nyhetsbrevet sänds till en större e-postlista där 1 500 personer finns med. Nätverket har även en hemsida och i dagsläget finns det 165 artiklar och notiser på sidan. Under året har åtta medlemsmöten genomförts och fyra seminarier tillsammans med Pal- mecentret. Under Almedalsveckan genomfördes ett av dessa seminarier med Palmecentret samt ett torgmöte. På den internationella kvinnodagen den 8 mars genomfördes ett större mingel med politiska sånger och en paneldiskussion där Marita Ulvskog, Margareta Winblad, Ulrica Messing och Monica Theodorsson medverkade. Över 100 personer besökte minglet. Under året har även nytt material tagits fram.

159 Seniorerna Partiexpeditionens seniornätverk – med en representant per partidistrikt – har haft två centrala sammankomster 2006. Seniornätverket är framför allt ett stöd när äldrepolitiken ska utformas. Seniornätverket har involverats i arbetet kring partiexpeditionens seniorturné, vilken som bestod av pensionerade statsråd. Seniorturnén utvidgades under 2006 i och med att parti expeditionen och riksdagsgruppen genomförde en gemensam informationsinsats riktade till de äldre väljarna. Under perioden februari till maj genomfördes aktiviteter i samtliga partidistrikt. Ett stort antal seniora och nuvarande riksdagsledamöter var ute i landet och diskuterade samhällsfrågor med de äldre väljarna. Aktiviteten fick stor medialt genomslag särskilt lokalt och regionalt.

Partiets företagsengagemang och fonder

Partiets företagsengagemang Stadshagen Fastighet AB Bolagets ägs till 85 procent av socialdemokraterna och till 15 procent av Riksorganisationen Folkets Hus och Parker. Bolaget bedriver uthyrning av lokaler i tre fastigheter – Gladan 2 och Gladan 8 i Stockholm samt Getingen 1 i Malmö. Under året har inga väsentliga förändringar skett på kontorshyresmarknaden i Stockholm även om sjunkande vakanser i vissa områden har noterats men med 1,6 miljoner kvm kontorsyta outhyrd i hela Stockholmsområdet kommer vakanserna även i fortsättningen att vara betydande.

Avisa Media AB Föremålet för bolagets verksamhet är utgivning av periodiska skrifter samt bedriva annan grafisk produktion och därmed förenlig verksamhet. Bolaget bedriver för närvarande ingen verksamhet.

160 FR Amerikavägen 1 KB Bolagets verksamhet är att upplåta nyttjanderätt till fast egendom. Bolaget äger fastigheten Motorn 1 i Kalmar. Fastigheten har varit uthyrd hela 2006.

A-lotterierna (Folkrörelsernas lotteribyrå Ekonomisk Förening – FLB) Ägare i A-lotterierna är SAP och SSU som har 12 050 andelar vardera samt Förbundsskolan Bommersvik som har 4 andelar. Folkrörelsernas Lotteribyrå ekonomisk förening fortsätter att utveckla spelverksamheten, både i befintliga och nya produkter. Kombilotteriet – den största och viktigaste produkten – visar en omsättningsökning för 2006 på 1,7 procent till 339 miljoner kronor. Verksamheten bedrivs i ett enkelt bolag där SAP, SSU och A-lotterierna AB är andelsägare. Ett par nya produkter har tillkommit under året, Drömresan och Bonuschansen. I Sperospel AB bedrivs försäljning av skraplotter via återförsäljare, i samarbete med IOGT- NTO Lotterier. Verksamheten ger ett mindre överskott. Spel på Internet bedrivs gemensamt av SAP, SSU och IOGT-NTO med hjälp av operatörsbolaget PAF Sverige AB.

AiP Media Produktion AB AiP Media Produktion AB ägs till 100 procent av SAP. AiP Media Produktion AB genomför de 2006 sitt sjunde hela verksamhetsår efter att man 1999 ombildats till ett av partiet helägt aktiebolag. Affärsidén är att på uppdragsbasis och kommersiella villkor producera information och medier åt i första hand arbetarrörelsen och närstående organisationer och företag. Kärnverksamheten är framställning av socialdemokraternas nyhetsinriktade partitidning Aktuellt i Politiken, AiP, som utkommer i tabloidform en gång i veckan. Övriga verksamheter är utgivning av Stockholms Tidningen (en gång/vecka), Tidskriften Tiden (6 nr/år), Morgonbris (5 nr/år), Scen & Salong (6 nr/år), medlemstidskriften Aktuellt i Partiet (2 nr/år) och webbsidan aip.nu samt prenumerationsservice och sidverkstad. AiP Media Produktion AB har under 2006 fortsatt att prioritera arbetet med att stärka Aktuellt i Politiken samt bedrivit en omfattande uppdragsproduktion, särskilt i samband med partikongressen i Malmö där bolaget gav ut den dagliga kongresstidningen AiP samt ansvarade för utställningsverksamheten. Tack vare omfattande produktion i AiP Sidverkstad och god kostnadskontroll kunde AiP Media Produktion AB presentera ett positivt resultat även under 2006. Därmed har bolaget gett överskott tre år i rad och har nu en relativt stark ekonomisk ställning.

Bommersvik Bommersvik AB bildades 1999. Ägare är SSU (74 procent) och SAP (26 procent). Under våren 2006 ökade beläggningen markant för Bommersvik – med 27 procent jämfört med föregående 2005. Hösten 2006 var bra inbokad, vilket varit fallet på hösten sedan flera år. Årets ekonomiska resultat blev 4 miljoner kronor. Under hösten 2006 påbörjades ett arbete med att förbättra utomhusmiljön på anläggningen. I samband med detta köptes nya utomhusmöbler och belysningsarmaturer in. Inför framtiden arbetar Bommersvik vidare med framför allt riktade marknadsföringsinsatser för närmarknaden och inom arbetarrörelsen.

161 Partiets fonder Teknikfonden Under året har Teknikfonden har under året, enligt beslut i styrelsen, varit med och finansierat kampanjmotorn, ett verktyg som användes flitigt i valrörelsen. Styrelsen har haft ett sammanträde under 2006.

Jubileumsfonden Jubileumsfondens ändamål är att stödja olika former av ideologisk skolning och medverka till att fördjupa och utveckla den facklig-politiska verksamheten med tonvikt på ungdom och storstad. Fonden har inte haft något sammanträde 2006. På decembersammanträdet 2005 beviljades en ansökan på 550 000 avseende 2006.

Partiledning

Verkställande utskottet Ordinarie ledamöter Suppleanter Göran Persson Lars Isaksson Marita Ulvskog Ulrica Messing Mona Sahlin Thomas Östros Wanja Lundby-Wedin Heléne Fritzon Bosse Ringholm Stefan Löfven Elvy Söderström Britt Bohlin Olsson Pär Nuder Ibrahim Baylan

Adjungerade Nalin Pekgul Ordförande i S-kvinnor Peter Weiderud Ordförande i SKSF Anna Sjödin Ordförande i SSU Magdalena Streijffert Ordförande i SSF Inger Segelström Ordförande i den svenska socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet Tommy Ohlström Partikassör

162 Åsa Larsson Sekreterare i riksdagsgruppen (t.o.m. 6/10) Håkan Juholt Biträdande partisekreterare Jan Larsson Statssekreterare i Statsrådsberedningen/sekreterare i riksdagsgruppen

Verkställande utskottet har haft 15 protokollförda sammanträden 2006 – 20 januari, 10 februari, 10 mars, 7 april, 5 maj, 2 juni, 11 augusti, 18 augusti, 8 september, 18 september, 22 september, 6 oktober, 20 oktober, 10 november samt 1 december.

Partistyrelsen Ordinarie Suppleanter K G Abramsson Carin Jämtin Urban Ahlin Hans Ekström Berit Andnor Anna-Carin Magnusson Annika Billström Åke Svensson Mikael Damberg Britt-Marie Andrén Karlsson Tomas Eneroth Tommy Ternemar Marie Granlund Phia Andersson Lena Hallengren Berndt Sköldestig (avled 13/4) Hans Hoff Lena Ludvidsson-Olafsen Gunnar Hofring (avled 23/12) Luciano Astudillo Anneli Hulthén Mariana Buzaglo-Penchansky Peter Hultqvist Kent Ögren Berit Högman Monica Haider Mats Johansson Niklas Karlsson Morgan Johansson Benita Vikström Ingrid Lennerwald Inger Lundberg (avled 18/2) Lena Micko Ella Niia Ingela Nylund Watz Mariam Osman Sherifay Raimo Pärssinen Hans Stenberg Hans Tilly Kristina Zakrisson Sven-Erik Österberg

Adjungerade Ulf Mårtensson Tjänstemannarådet Olle Burell Ordförande i den socialdemokratiska kyrkomötesgruppens styrelse Ilmar Reepalu Ordförande i s-gruppen Kommunförbundet

Partistyrelsen har haft åtta protokollförda sammanträden 2006 – 24 februari, 24 mars, 28 april, 19 maj, 16 juni (telefon), 18 augusti, 6 oktober samt 24 november.

163 Revisorer Ordinarie Suppleanter Håkan Bystedt Berit Oscarsson Anita Modin Ove Persson Lars Ericson Anna Larsson

Förtroenderådet Förtroenderådet består av 120 ombud, fördelade på partidistrikt enligt samma princip som för ordinarie kongress. Ombud och ersättare till förtroenderådet väljs av distriktskongresserna för en tid om fyra år. Rådet ska sammanträda minst en gång om året, samt i övrigt på kallelse av partistyrelsen. Partistyrelsen beslutar inför varje sammanträde om dagordning och arbetsordning för sam- manträdet. Förtroenderådet sammanträdde den 21 oktober 2006 i Stockholm, då man utsåg en valbered ning till extrakongressen 2007. Förtroenderådet diskuterade också det politiska läget.

Valberedningen Ordinarie ledamöter: Mikael Damberg, Stockholms län Carina A Elgestam, Kronoberg Heléne Fritzon, Skåne Agneta Gille, Uppsala län Lena Hjelm-Wallén, Västmanland Kurt Kvarnström, Dalarna Carin Lundberg, Västerbotten Carina Ohlsson, Skaraborg Mats Sjöström, Örebro län Per-Olof Svensson, Gävleborg Anders Ygeman, Stockholm Ersättare Johnny Nilsson, Norra Älvsborg Kalle Sandström, Blekinge Inga-Lill Persson Dalarna Ann-Sofie Hermansson, Göteborg Kent Ögren, Norrbotten Marie Nordén, Jämtland

Samordning För underlätta ett kontinuerligt samråd och informationsutbyte har ett antal personer som inte är kongressvalda beretts möjlighet att delta i VU:s och partistyrelsens sammanträden genom antingen formell adjungering eller närvarorätt. I partistyrelsens och förtroenderådets sammanträden har samtliga funktionärer på parti expeditionen haft rätt att delta. Catarina Ericson och Petra Axelsson har deltagit som besluts- sekreterare vid VU:s och partistyrelsens sammanträden. Ansvarig för utskriften av diskussionsprotokoll har varit Agneta Bernström. Sekreterare vid sammanträdena har varit Petra Axelsson och Christina Örvi.

164 Programkommissionen Ordinarie ledamöter Göran Persson (ordförande) Anneli Hulthén Wanja Lundby-Wedin Pär Nuder Karl-Petter Thorwaldsson.

Ersättare Eva Marcusdotter Berit Högman Marie-Louise Rönnmark Leif Jakobsson Peter Persson.

På partistyrelsens årsmöte den 28 april 2006, utsågs Marita Ulvskog till t.f. sekreterare i programkommissionen.

Uteslutningskommissionen Uteslutningskommissionen bereder ärenden som regleras i partistadgarnas paragraf 15, momen- ten 2–6. Kommissionen är ett beredningsorgan till VU och partistyrelsen i uteslutningsärenden. Uteslutningskommissionen har bestått av Åke Gustavsson (ordförande), Ola Nilsson (sekreterare), Lena Micko samt Sten Olsson. Under verksamhetsåret har tre uteslutningsärenden slutbehandlats av kommissionen. Verkstäl- lande utskottet har därefter beslutat om följande uteslutningar, med hänvisning till partistadgarnas § 15, moment 2 och 4: • Den 10 februari 2006 uteslöts Leif Hansen, Karin Matsson, Karl-Erik Eriksson, Sonja Jo- hansson, Gun Saari, Folke Andersson, Lena Eriksson, Odd Derås, Elisabeth Hansen samt Ann Louise Hjelm (samtliga Ljusdals arbetarekommun), då samtliga dessa hade kandiderat för Sociala Radikala Demokratlistan i 2005 års kyrkofullmäktigeval. • Den 5 maj 2006 uteslöts Lars-Erik Skoglund (Borlänge arbetarekommun), då han hade registrerat ett eget parti, Omsorg för alla, inför 2006 års landstings- och kommunfullmäktigeval. • Den 11 augusti 2006 uteslöts Mona Rickard (Staffanstorps arbetarekommun), då hon kan- diderade för Sveriges Pensionärers Intresseparti inför 2006 års kommunfullmäktigeval.

Uteslutningskommissionen har också behandlat ett ärende om återinträde för en tidigare utesluten medlem, Inge Eriksson (Malmö arbetarekommun). Denne uteslöts ur partiet vid partikongressen 1984 pga. engagemang i Tidskriftsföreningen Offensiv, ett engagemang som är oförenligt med medlemskap i partiet. Eftersom Inge Eriksson sedan många år lämnat detta engagemang beslöt partistyrelsen den 19 maj 2006, i enlighet med uteslutningskommissionens rekommendation, att bevilja återinträde som medlem i partiet med hänvisning till partistadgarnas § 15 moment 6.

Partistyrelsens arbetsgrupper En sammanställning av partistyrelsens arbetsgrupper återfinns i bilaga 2.

165 Partiexpeditionen

L edning Partiexpeditionens ledning utgörs av Marita Ulvskog, partisekreterare, Håkan Juholt, biträdande partisekreterare samt Tommy Ohlström, partikassör.

L edningsgrupp Ledningsgruppen bestod den 31 december 2006 av Marita Ulvskog, Håkan Juholt, Tommy Ohlström, Carina Sundling, Ola Nilsson, Ann Linde, Carina Persson, Pernilla Mobeck och Jonna Lundberg (sekreterare). Ledningsgruppen har sammanträtt varje tisdag. Vid dessa möten har man behandlat aktuella politiska frågor, verksamhetsfrågor och personalärenden. Efter ledningsgruppens möten har varje avdelningschef haft en samling med respektive avdelnings personal. Utöver detta har gemensamma personalmöten genomförts regelbundet under året.

Avdelningar Administrativa avdelningen Avdelningen har under året bland annat ansvarat för: • stöd, service och utveckling inom avdelningens verksamhetsområden • redovisning, bokslut och budget för partiet, löpande ekonomihantering för den socialdemokratiska riksdagsgruppen, S-kvinnor, SAP-F, Tankesmedjan, Nordiska rådets s-grupp, partiets fyra stiftelser (Hjalmar Brantings minne, Per Albin Hanssons minne, Ernst Wigforss minne och Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete), Teknikfonden, Kommittén för funktio närernas vidareutbildning samt Jubileumsfonden • administration av drygt 100 stipendieansökningar med mera för partiets fyra stiftelser samt Jubileumsfonden • den ekonomiska hanteringen (16 872 verifikat, 1 575 kundfakturor och 5 972 leverantörs fakturor, 13 olika bokföringar med bokslut samt koncernens delårsrapport och koncernredovisning) • drift och utveckling av data- och informationsteknik på partiexpeditionen • drift och utveckling av data- och viss informationsteknik enligt särskilda samarbetsavtal med Stockholms läns partidistrikt, Stockholms arbetarekommun, AiP Media och S-kvinnor • nya ramavtal för fast och mobil telefoni, vilket kraftigt sänker telefonikostnaderna i hela partiorganisationen; enligt Telia är den beräknade kostnadssänkningen för hela partiet ca 600 000 kronor på årsbasis • inköp av nya servrar till medlemssystemet • utbyte av samtliga partiexpeditionens datorer; flertalet personal har därmed fått ökad mobi- litet och i samband med detta har Windows, Office-paketet och e-postsystemet uppgraderats • en brygga mellan medlemssystemet och Sosserian så att tillträde och behörighetsnivå kontrol- leras och bestäms utifrån kommitté och uppdragstyp i medlemssystemet • distributions- och vaktmästeriuppgifter, administration av register samt bud och transporter för partiexpeditionen • åtaganden enligt samarbetsavtal omfattande hela distributions verksamhetsområde med Stockholms arbetarekommun, Olof Palmes Internationella Center, S-kvinnor, AiP Media, SAP-F och (i mindre omfattning) Riksdagsgruppens kansli, ABF och Broderskap • 3 010 902 kopior på distributionens tryckeri • upphandling av ny kopieringsutrustning till partiexpeditionens kontorslokaler och distributionens tryckeri 166 • webb-tv, bandningar och direktsändningar – under året producerades 57 inslag, material på hemsida visades 72 678 gånger, 14 516 unika IP-nummer tittade, vilket motsvarar ca 20 300 tittare, och valfilmer på 18 språk utöver svenska och teckenspråk producerades. • lokalfrågor, arbetsmiljö, inventarier, teknik och disposition av lokalytor och viss upphandling av inredning och anpassning av lokalerna • handhavande, upphandlingar och drift av fastighetens larmanläggning, passagesystem och övriga frågor som rör säkerheten i huset • viss fastighetsskötsel, reparationer, inventarier och städning • konferens- och sammanträdesservice.

Personal 2006 Inger Andersson, Leif Dahlin, Maria Eklund, Mattias Gökinan, Thomas Hellberg, Ove Jansson (t.o.m. 31/10), Anders Jämtin, Lena Johansson, Marja Karlsson, Lilian Li (vikariat t.o.m. 31/12), Lotta Seth, Leena-Reyes Sundström (föräldraledig), Gunnar Ridderskans (vikariat fr.o.m. 30/9), Carina Sundling (chef), Åsa Toresson (tjänstledig), Ola Ågren, Niclas Åhlberg (föräldraledig t.o.m. 30/6) och Eric Stenarv.

I nternationella avdelningen Avdelningen ansvarar bland annat för: • partiets internationella kontakter • bevakning av den utrikes- och säkerhetspolitiska utvecklingen, underlag och kunskapssprid- ning inom partiorganisationen • samordning av partiets arbete inom Europeiska Socialdemokraters Parti och Socialistinter- nationalen samt SAMAK • underlättande av lokala kontakter samt biståndsprojekt tillsammans med partidistriktens internationellt ansvariga.

Personal 2006 Eva Olofsson (t.o.m. 31/7), Ann Linde (chef) Oscar Stenström och Sandra Fundeborg (vikariat fr.o.m. 6/3).

Kommunikationsavdelningen Avdelningen ansvarar bland annat för: • informations- och kommunikationsstrategi • kampanj- och valplanering • intern politisk profil • opinionsundersökningar • turnéverksamhet och talarförmedling • omvärldsanalys • växel och reception • diarium och brevsvar • planering, genomförande och uppföljning av VU:s och partistyrelsens sammanträden • politisk planering – programarbete och uppföljning av partikongressens beslut • partistyrelsens arbetsgrupper, fasta kommittéer och organ • stöd till partisekreteraren i ledningen av partiorganisationen samt utåtriktat arbete.

Personal 2006 Berith Andersson (tjänstledig fr.o.m. 14/8), Petra Axelsson, Ingemar Bengtsson, Ulrika Carlsson, Agneta Clarin, Ulrica Clevesjö (t.o.m. 15/10), Catarina Ericson (vikariat t.o.m. 15/10), Mia

167 Lindström, Heléne Lilja, Mats Lindström (t.o.m. 24/5), Carina Persson (chef), Maria Strandberg, Charlotta Ulvenlöv, Åsa Westlund (tjänstledig), Per Wikholm (tjänstledig fr.o.m. 31/3), Berit Åhlberg, Anders Lindberg, Anders Selin, Carl Melin och Laila Naraghi.

L edningskansliet Avdelningen ansvarar bland annat för: • administrativt stöd till partisekreterare, biträdande partisekreterare och partikassör ledningsgruppens sammanträden • partiets mediebild, mediestrategi och medieanalys • partiets presskonferenser och pressmaterial.

Personal 2006 Manuel Ferrer (föräldraledig fr.o.m. oktober), Jonna Lundberg, Margareta Bernhardsson, Fredrik Kornebäck och Christina Örvi.

Organisationsavdelningen Avdelningen ansvarar bland annat för: • kontakter med partiorganisationen, organisations-, förtroendemanna- och ledarutveckling samt facklig-politiskt utvecklingsarbete • medlemsutveckling och medlemsvärvning • centrala arrangemang • studie- och utbildningsverksamhet samt metodutvecklingsfrågor • regionombudsmannaverksamhet • EU-ombudsmannaorganisationen • integrationsfrågor • insamlingsverksamhet • rese- och konferensverksamhet • valteknik • kyrkopolitisk verksamhet.

Personal 2006 Eva-Lotta Arenander, Anita Bergqvist, Anders Bergérus (tjänstledig), Lars-Ola Dahlquist, Lena Finnman, Mikael Henriksson, Jörgen Hellman, Caroline Helmersson Olsson, Birgitte Isberg, Peter Kennerfalk, Roger Ljunggren (deltid), Bernt Jansson, Monica Johansson (tjänstledig), Mia Nikali, Ola Nilsson (chef), Anny Sandgren, Kristin Thörn, Tina Wedin (vikariat), Peter Åhlberg, Caroline Waldheim och Peter Öhman.

Personalavdelningen Avdelningen ansvarar bland annat för: • personal- och löneadministration • policyansvar för utveckling av lönesystem, utvecklings- och lönesamtal • rekrytering och introduktion av nyanställda • policyansvar för jämställdhets- och mångfaldsfrågor • arbetsmiljöfrågor och friskvård • samverkan med personalkommittén • konsultativt stöd till chefer, och i viss mån även chefer på partidistrikten • bevakning av arbetsrättsliga frågor.

168 Personal 2006 Lena Karlsson och Pernilla Mobeck.

Personalarbetet vid partiexpeditionen Under 2006 inrättades den nya personalavdelningen vid partiexpeditionen. Fokus i början av verksamhetsåret har varit att se över och utveckla partiexpeditionens personaladministrativa rutiner och det policyskapande arbetet. Arbetet under vår och tidig höst präglades i hög grad av att partiexpeditionen gick in i en valorganisation och där personalarbetet i huvudsak handlade och skapa bra förutsättningar för befintlig personal och alla nya medarbetare i valorganisationen. Under hösten inleddes en översyn av partiexpeditionen på uppdrag av VU i syfte att minska de fasta kostnaderna för personal, skapa en flexiblare organisation och skapa utrymme för nya verksamhetsåtaganden.

Utvecklings- och lönesamtal Under året har partiexpeditionens policy för utvecklingssamtal reviderats och utvecklings- och lönesamtal har genomför ts med all personal.

Jämställdhet Under året har partiexpeditionens jämställdhetspolicy och jämställdhetsplan reviderats och en lönekartläggning genomförts. I tabell 1 nedan redovisas resultatet av lönekartläggningen.

Tabell 1 – I tabellen anges kvinnors respektive mäns procentuella andel av totala antalet anställda inom respektive personalkategori. Vid beräkningen av fördelningen av lön mellan kvinnor och män inom varje yrkesroll har avtalad månadslön använts. Angiven siffra avser den procentuella andelen av den totala lönen för angiven grupp.

Funktionärer Tjänstemän Kontorister Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Antal 48,0 % 52,0 % 73,9 % 26,1 % 66,7 % 33,3 % Lön 46,9 % 53,1 % 74,0 % 26,0 % 67,7 % 32,3 %

Kommentar till tabell 1: Av kartläggningen framgår att det finns en sned könsfördelning inom tjänstemannagrup- pen men att könsfördelningen i övriga personalkategorier i övrigt är god. Av lönekartläggningen framgår också att fördelningen av lön i huvudsak följer könsfördelningen inom de olika personalkategorierna.

Arbetsmiljö Under året har partiexpeditionens arbetsmiljöpolicy reviderats och en arbetsmiljökommitté bildats. Samverkansformerna med företagshälsovården har utvecklats och skyddsronder har genomförts.

169 Tabell 2 – Beräkningen har gjorts utifrån de timmar samtliga anställda vid partiexpeditionen skulle ha arbetat om de inte varit frånvarande på grund av sjukdom.

2006 2005 Total sjukfrånvaro 2,73 % 2,96 %

Sjukfrånvaro för män 3,11 % 2,13 % Sjukfrånvaro för kvinnor 2,48 % 3,47 %

Alla anställda –29 år 0,95 % 0,86 % Alla anställda 30–49 år 2,55 % 2,55 % Alla anställda 50– 3,32 % 4,22 %

Långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) i procent av total sjukfrånvaro 45,47 % 39,18 % Kommentar till tabell 2: Sjukfrånvaron vid partiexpeditionen är fortsatt låg. Ökningen av långtidssjukfrånvaron förklaras med att några medarbetare haft längre en längre tids sjukfrånvaro.

Övriga policyskapande insatser Under året har partiexpeditionens IT-policy reviderats och personalseminarium om densamma har hållits. En ny policy för resor för anställda och uppdragstagare har utarbetats.

Personalkommittén Personalkommittén, som har sammanträtt var tredje vecka, har behandlat personal- och an- ställningsfrågor, policydokument och riktlinjer. Personalkommittén har varit sammansatt enligt följande:

Arbetsgivarrepresentanter Tommy Ohlström Carina Sundling Pernilla Mobeck

Personalrepresentanter Eva-Lotta Arenander Helene Lilja Petra Axelsson

Personal som har slutat på partiexpeditionen under året Eva Olofsson, Mats Lindström och Sirkka Aromaa. Kommittén för funktionärernas vidareutbildning och trygghet Ordinarie Britt Bohlin Olsson ordförande samt representant för partidistrikten Reynoldh Furustrand, representant för partidistrikten (t.o.m. 27/4) Hans Hoff, representant för partidistrikten (fr.o.m. 28/4) Ingvar Wallin, representant för arbetsgivarna – partiexpeditionen (t.o.m. 27/4) Pernilla Mobeck, representant för arbetsgivarna – partiexpeditionen (fr.o.m. 28/4) Anny Sandgren, representant för funktionärerna – partiexpeditionen Leif Pettersson, representant för ombudsmannaföreningen.

170 Suppleanter Anders Wallin, representant för riksdagsgruppens funktionärer Tommy Ohlström, representant för arbetsgivarna – partiexpeditionen Ann-Marie Johansson, representant för ombudsmannaföreningen.

Adjungerad Marianne Selberg, representant för SAP-F, sekreterare och ansvarig handläggare.

Samtliga funktionärer anställda vid socialdemokratiska partistyrelsen, socialdemokratiska riksdagsgruppens kansli, funktionär anställd inom SAP-F och ombudsmän anställda i partidistrikt och arbetarekommuner omfattas. Kongressvald partisekreterare omfattas däremot inte. Kommitténs uppgift är att bredda möjligheten för partiombudsmän till vidareutbildning på det samhällsvetenskapliga området, till exempel genom studier vid folkhögskola, universitet och motsvarande, språkutbildning eller annan utbildning. Kommitténs uppgift är också att, i vissa fall med medel från trygghetskontot, bekosta utbildning för att underlätta möjligheten att övergå till annan sysselsättning eller annat arbete samt bidra ekonomiskt för att ge möjlighet någon att övergå till annan sysselsättning eller annat arbete. Kommittén har under året bekostat följande utbildningar: • Processcoach (1 deltagare) • Seminarium – arbetsrätt (1 deltagare) • Projektledarutbildning (13 deltagare) • Teamledarskap (1 deltagare) • Ledarskap och organisation (1 deltagare).

Därutöver har kommittén bekostat förberedelser för intensivutbildning i engelska i Lancaster, England för ca 20 ombudsmän (utbildningen genomförs i januari–februari 2007) samt bistått arbetsgivare inom partiet i två trygghetsprojekt för ombudsmän.

Verksamhet i socialdemokratiska grupper Riksdagsgruppen Verksamhetsåret 2006 präglades av valrörelse. Redan från årsskiftet hade riksdagsgruppen fokus på kontakter med medborgare. Så länge som riksdagen var samlad inriktades utskottsgruppernas arbete på att beskriva den socialdemokratiska politiken utifrån de prioriterade politiska områdena och valkretsarna besöktes så mycket som var möjligt. Under våren 2006 behandlade riksdagen blanda annat den socialdemokratiska klimatpoli- tiken, den stora äldresatsningen (nationell utvecklingsplan för vård och omsorg av äldre), det första steget i en större tandvårdsreform, höjt tak i sjuk- och föräldraförsäkringen, begränsat antal visstidsanställningar, förstärkt skydd för föräldralediga och en ny gymnasieutbildning. Efter vårsessionens avslut kunde valrörelsearbetet ta fart ordentligt. Alla samlade resurser inriktades på att vinna valet för att fortsätta utveckla Sverige med mer av rättvisa och trygghet. Under valrörelsen bestod kansliets huvudsakliga arbetsuppgifter i att ta fram politiska underlag, arrangera mötesplatser med medborgarna och svara på medborgarnas e-post och telefonsamtal. Valresultatet innebar en knapp förlust, därmed förlorat regeringsinnehav och 14 färre mandat. Den socialdemokratiska riksdagsgruppen omfattar efter valet 130 ledamöter, 65 kvinnor och 65 män. Under hösten koncentrerades riksdagsgruppens arbete på en aktiv oppositionsroll med kri- tisk granskning av den moderatstyrda borgerliga regeringen och tydliggörande av det social

171 demokratiska alternativet. Det skedde bland annat genom vår budgetmotion och ett kraftfullt agerande mot det borgerliga beslutet att försämra a-kassan redan från årsskiftet 2006/2007. Till följd av valresultatet och en minskad ekonomi genomfördes under hösten ett omställ- ningsarbete för kansliet. Syftet var att inom de ekonomiska ramar som gavs organisera ett kansli som kan växa in i oppositionsarbetet.

Valrörelsen Riksdagsgruppens valarbete Riksdagsgruppen började redan under våren 2005 diskutera gruppens strategi för valseger 2006. Dessa diskussioner ledde så småningom fram till riksdagsgruppens valplan – Utåt till varje pris. Några viktiga avvägningar gjordes: • Det är partiet som går till val. • Från och med årsskiftet fokuserar riksdagsledamöterna på utåtriktad verksamhet. • Från och med maj ges stöd till nuvarande ledamöter och kandidaterna. • Resurser för gemensam valrörelse går före personvalskampanjer. • Kansliets personal arbetar i valrörelsen där de bäst behövs och där de gör mest nytta.

Några viktiga utgångspunkter slogs fast: • Riksdagen som plattform för kommunikation. • Nå så många som möjligt. • Knyta allianser och samarbeten. • Prioritera lokala media.

Inom ramen för detta genomfördes en mängd aktiviteter såväl i riksdagen som i valkretsarna. Några exempel: • Punkten politiska läget på gruppmötet användes för att ge aktuell politisk information och underlag för agitation. Inom ramen för Forum för delaktighet genomfördes fortlöpande valsemi- narier kring de politiska områden som prioriterades i valstrategin. Inom ramen för Akademin för ledarskap genomfördes utbildningar i nyhetsvärdering och medieträning samt i retorik och argumentation. • I maj genomfördes en tvådagarskonferens för alla kandidater där bland annat stödet från riksdagsgruppens kansli presenterades och workshops i media och medborgarkontakter erbjöds. • Genom valkretssekreterarna kunde ett kvalificerat parlamentariskt stöd till kandidaterna ges på plats i valkretsarna, liksom stöd för att pröva nya former för utåtriktade kontakter med väljarna. På gården bjöd vi in allmänheten till Fika med politik vid flera tillfällen under våren. En mycket uppskattad seniorturné genomfördes av ledamöter under vintern och våren. • Med hjälp av tekniken genomfördes många medborgarkontakter. Flera tusen sympatisörer och medborgare prenumererade på vårt nyhetsbrev och tog därmed varje vecka del av argument för vår politik. Många nya socialdemokratiska bloggar lanserades. Ledamöternas dagligt uppdaterade hemsidor gav väljarna nyttig information. Via hemsidan kunde man boka en ledamot som talare på ett möte. • I valets slutskede förstärktes ytterligare stödet på plats i valkretsarna i nära samarbete med partidistrikten.

S-jouren Under valrörelsen erbjöd s-kansliet de socialdemokratiska riksdagskandidaterna stöd i form av politiska faktaunderlag inför debatter och möten. Denna s.k. S-jour öppnade den 19 juni och hade fram till den 28 juli öppet under kontorstid på vardagar. Från och med den 4 augusti utökades öppettiderna till kl. 07.30–20.00 på vardagar,

172 kl. 9.00–14.00 på lördagar och kl. 12.00–15.00 på söndagar eftersom det var ungefär då som valrörelsen kom igång. I de allra flesta fall fick kandidaten det efterfrågade underlaget samma dag via e-brev eller telefon. S-jouren bestod av en projektledare och sju personer som arbetade i skift. Samtliga medarbetare hade lång erfarenhet av partipolitiskt arbete.

Regional media Syftet med valprojektet regionala media var att bidra till en bättre kommunikation med väljarna genom ett målmedvetet arbete för att nå ut i lokala och regionala media också med frågor på den nationella dagordningen. Femton personer deltog i arbetet. Genom nedbrytningar av politiska förslag till lokal och regional nivå nådde projektet viss framgång i för valrörelsen viktiga frågor. Exempel är att frågan om att jobben kommer, positiva reportage om plusjobben och utvecklingen på den ordinarie arbetsmarkanden fick bra genomslag. Ett annat exempel är förslaget till omläggning av trafikförsäkringen och den så kallade straffskat- ten för pensionärer. Svårigheterna som projektet mötte bestod dels i mediernas egna prioriteringar som i hög grad var inriktade på kommun- och landstingsvalen, dels i brister i samplaneringen så att den nationella dagordningen inte samverkade med partidistriktens medieplanering.

Utskottsgruppernas arbete Ekonomi- och demokratiområdet Verksamheten omfattar utskottsgrupperna för finansutskottet (FiU), skatteutskottet (SkU), kulturutskottet (KrU), konstitutionsutskottet (KU) samt justitieutskottet (JuU). Finansutskottsgruppen (FiU) har under året gjort kommunbesök i Huddinge, Sundbyberg och Hällefors för att studera verksamheter och för att bidra till att knyta samman rikspolitiken med kommunpolitiken. Bostadsbolaget Fastighets AB Förvaltaren i Sundbyberg, Södertörns Högskola, Formernas Hus i Hällefors och restauranghögskolan i Grythyttan tillhörde det som besöktes. Skatteutskottsgruppen (SkU) har genomfört en rad verksamhetsbesök bland annat hos tul�- len i Helsingborg, Malmö och Nynäshamn. Utskottsgruppen har också tagit emot ett tiotal uppvaktningar i riksdagen, bland annat av Småhusägare mot boendeskatt, tobaksindustrin, dagbarnvårdare och bärhandlare.

(FiU) och (SkU) var med och jobbade fram vårpropositionen genom att utskottsgruppernas ordförande medverkade i förhandlingarna. Efter valförlusten ansvarade finansutskottet under hösten 2006 för att ta fram vår budgetmotion, vilken byggde på målen i valmanifestet.

Under hösten har verksamheterna präglats av den nya oppositionsrollen och att utskotten fått nya ledamöter. Skatteutskottet hade en planeringsdag i Vällingby kombinerat med studiebesök hos Svenska Bostäder. Ett antal skriftliga frågor, interpellationer och KU-anmälningar har lämnats in.

Kulturutskottsgruppen (KrU) fokuserade främst på public service, folkbildning och språkfrågorna under våren. I propositionen om public service poängterades att verksamheten även i fortsätt- ningen ska finansieras med tv-avgifter. Arbetet med att utforma en samlad svensk språkpolitik blev konkret när propositionen Bästa språket antogs. Under hösten tog utskottsgruppen initiativ till att diskutera en rad områden, som till exempel kulturarbetarnas situation på arbetsmarknaden, fri entré-reformen på statliga museer samt public service. Debatten har förts i olika former, i kammaren såväl som i media.

173 Gruppen har besökt samtliga statliga museer, haft överläggningar med ABF-förbundets ledning samt träffat kulturansvariga i Göteborg och i Västra Götalandsregionen.

Konstitutionsutskottsgruppens (KU) arbete präglades av de stora granskningsärenden under våren. Både granskningen kring avvisningen av två egyptier och flodvågskatastrofen tog mycket tid och kraft i anspråk. Förutom det arbetet var det också en hel del att göra kring det nya för- slaget till behandling av EU-frågor i riksdagen som var uppe både under våren och under hösten. Efter valet blev utskottsgruppen kraftigt förändrad och arbetet i opposition ställde nya krav, till exempel att formulera och hantera granskningsanmälningar.

Justitieutskottsgruppens (JU) arbete under året ledde till att flera viktiga reformer genomfördes både avseende kriminalvården, när det gäller unga brottslingar, kampen mot grov brottslighet och skyddet för brottsoffer och vittnen. Värt att notera är att två viktiga och uppmärksammade förslag, buggning och preventiva tvångsmedel, beslutades vila ett år.

I övrigt ägnade sig gruppen åt verksamhetsbesök och andra kontakter med organisationer, myndigheter och medborgare. Bland annat besöktes statens kriminaltekniska laboratorium. Utskottsgruppen genomgick även en uppdragsutbildning i kriminologi.

Metoderna för att föra ut utskottsgruppernas politiska budskap varierade. Den politiska kommunikationen baserades på artiklar, pressmeddelanden, debattdeltagande, kommun- och verk- samhetsbesök samt pressträffar. Utskottsgrupperna arbetade aktivt med att knyta kontakter som kunde gagna den politiska verksamheten. Detta gjorde man genom träffar med organisationer, aktiviteter tillsammans med fackliga organisationer, kommuner och myndigheter. Valrörelsen präglade givetvis utskottens verksamhet och ledamöterna deltog i utåtriktade aktiviteter bland annat på Brantingtorget under våren.

Tillväxtområdet Verksamheten omfattar utskottsgrupperna för arbetsmarknadsutskottet (AU), trafikutskottet (TU), miljö- och jordbruksutskottet (MjU) samt näringsutskottet (NU).

Arbetet i arbetsmarknadsutskottet (AU) präglades av arbetet före och efter valet. Under våren behandlades framför allt betänkandet om att begränsa antalet visstidsanställningar samt att in- föra ett förstärkt skydd för föräldralediga. Det innebär bland annat att föräldraledigheten inte får användas som uppsägningstid och att föräldralediga inte ska missgynnas på arbetsplatsen.

Innan sommaruppehållet antogs även nya mål i jämställdhetspolitiken. Det övergripande målet ska vara att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Dess- utom ska det finnas fyra delmål på områdena makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, det obetalda hem- och omsorgsarbetet och mäns våld mot kvinnor.

Höstens arbete dominerades helt och hållet av två betänkanden, dels budgetbetänkandet, dels AU 4, Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen. AU1 behandlade regeringens budgetmotion på områdena 13, Arbetsmarknad, och 14, Arbetsliv. Från och med riksdagsåret 2006/2007 tillhör även integrations- och storstadspolitiken utskottets ansvarsområden.

Turerna kring ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen var många och trots att vi, vid många tillfällen, pekade på den bristande beredningen så togs beslutet om att ändringarna skulle träda i

174 kraft vid årsskiftet 2006/2007 så sent som den 21 december, detta sedan vi, tillsammans med v och mp, återförvisat betänkandet till utskottet för vidare behandling. På grund av att de sänkta ersättningarna i arbetslöshetsförsäkringen sköts upp till den 5 mars 2007 uppstod ett hål på 285 miljoner kronor i budgeten. Detta beslutade utskottsmajoriteten att ta från anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Propositionen om en ny IT-politik behandlades och debatterades av ledamöterna i trafikutskotts- gruppen (TU) i januari 2006. Resten av vårens arbete präglades av arbetet med transportpolitiska propositionen Moderna transporter. Den lades på riksdagens bord den 17 mars och debatterades i riksdagen den sista maj. Propositionen spänner över hela utskottets ansvarsområde och är ett grundläggande dokument i det trafikpolitiska arbetet även framöver. Den borgerliga regeringens budget för 2007 inom utgiftsområde 22, Kommunikationer var i allt väsentligt en kopia av den socialdemokratiska regeringens. Vi lägger dock betydligt mer på vägunderhåll och tjälsäkring i vår budget.

I början av 2006 presenterade den socialdemokratiska regeringen en klimatproposition, Nationell klimatpolitik i global samverkan, som behandlades av miljö- och jordbruksutskottet (MjU) under vårriksdagen. Propositionen och betänkandet slår fast 2002 års klimatpolitiska beslut – att ut- släppen av växthusgaser ska vara minst fyra procent lägre än utsläppen 1990. Därtill föreslås att utsläppen fram till 2020 bör minska med 25 procent och att temperaturmålet för den globala uppvärmningen bör vara högst två grader i genomsnitt. Höstens intensiva klimatdebatt bekräftade den målinriktade framförhållningen hos regering och riksdag.

Ytterligare en mycket medial debatt engagerade utskottsgruppens ledamöter – kemikaliefrågan. Under hela verksamhetsåret debatterades EU:s nya kemikalielagstiftning REACH och ett slut- giltigt beslut togs i december 2006. Under 2007 kommer den nationella implementeringen av REACH att diskuteras.

På utskottsgruppens dagordning fanns också de kontroversiella frågorna om torskfisket i Östersjön, algblomning och havsmiljö samt paragraf 28 i jaktförordningen om jakt på varg. Efterbörden av stormen Gudrun och andra skogsfrågor skapade också debatt.

Näringsutskottet (NU) behandlade 19 betänkanden under 2006. Merparten av dessa behandlades under våren 2006, varav den socialdemokratiska regeringens energipropositioner var mest dominerande. Efter höstens budgetdebatt kunde också konstateras att den borgerliga regeringen i stort följde centerpartiets tidigare linje i energipolitiken och skar ned marginellt inom närings- och regionalpolitiken. I motsats till sina vallöften höjde borgarna bland annat arbetsgivaravgiften för landets småföretagare, satsningarna på forskning och utveckling i de små företagen och stödet till små och medelstora företags exportsatsningar skars kraftigt ned.

Välfärdsområdet Verksamheten omfattar utskottsgrupperna för socialutskottet (SoU), lagutskottet (LU), bostadsutskottet (BoU), utbildningsutskottet (UbU), socialförsäkringsutskottet (SfU) samt sedermera även civilutskottet (CU).

Socialutskottsgruppens arbete (SoU) präglades våren 2006 av äldrepolitiken. Utskottsgruppen deltog i partiets seniorturné och i juni antog riksdagen den stora äldresatsningen Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg av äldre.

175 En annan fråga som var aktuell var beredskapsplaneringen för en eventuell pandemi med anledning av fågelinfluensan.

Under våren togs också beslut om det första steget i en större tandvårdsreform. Andra frågor som behandlades under våren var bland annat ny nationell alkoholhandlingsplan, ny lag om genetisk integritet, lagändringar för att göra den psykiatriska tvångsvården säkrare samt antagande av strategi mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar.

Efter valet arbetade socialutskottsgruppen med att forma ett alternativ till den borgerliga politiken på det sociala området. Framför allt uppmärksammades regeringens svek i stopplagsfrågan under hösten och vintern liksom brister i pandemiplaneringen och den nya regeringens planer på att riva upp Apoteksmonopolet.

Lagutskottet arbetade med nya vårdnadsregler och konsumentpolitikens inriktning samt en ny skuldsaneringslag. Bostadsutskottet arbetade bland annat med propositionen reformerad hyressättning. I samband med den nya mandatperioden slogs lagutskottet och bostadsutskottet samman till ett civilutskott (CU). Efter sammanslagningen av de båda utskotten inriktades politiken för utskottsgruppens räkning framför allt på att kritisera borgarnas nedmontering av den sociala bostadspolitiken.

Utbildningsutskottsgruppen (UbU) arbetade, utöver det sedvanliga arbetet, särskilt med mo- tionsbetänkandena om lärarutbildningens innehåll och dimensionering samt beslutet om en ny gymnasieutbildning. Ett betänkande, Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling, framarbetades i samråd med den socialdemokratiska regeringen och beslutades av riksdagen. Kvaliteten i grundskolan diskuterades och flera åtgärder för att göra grundskolan än bättre beslutades. Även satsning på förskola och vuxenutbildning var uppe till behandling i utskottsgruppen.

Efter valet beslöt den borgerliga regeringen att riva upp det tidigare tagna riksdagsbeslutet om en förnyad gymnasieskola, som vi socialdemokrater drivit.

Samarbetet med vänsterpartiet och miljöpartiet inom utbildningspolitiken innebar i några fall att dessa partier valde att gå med de borgerliga partierna för att få igenom beslut i riksdagen som socialdemokraterna inte ville ställa sig bakom.

Socialförsäkringsutskottsgruppens (SfU) arbete under 2006 präglades mycket av att det var valår – inte minst för att valrörelsen hade stort fokus på trygghets- och välfärdsfrågor. Under våren behandlade socialförsäkringsutskottsgruppen bland annat ärenden som höjt tak i sjuk- och föräldraförsäkringen. Familjepolitiken, migrationsfrågorna, äldreförsörjningsstödet samt en förbättrad sjukskrivningsprocess där ingen faller mellan stolarna mellan myndigheter var också viktiga frågor för behandling och diskussion – inte minst under årets första hälft.

Under sommaren presenterade socialförsäkringsutskottsgruppen en rapport om konsekvenserna av borgerlighetens förslag till försämringar i trygghetsförsäkringarna.

Höstens arbete för den nya socialförsäkringsutskottsgruppen handlade mycket om att ställa om till oppositionsarbete samt att arbeta fram ett budgetalternativ. Utskottsgruppen lade också fram en kommittémotion under hösten med anledning av regeringens avveckling av försäkrings delegationerna.

176 De kontakter utskottsgruppen haft under året med media, intresseorganisa tioner, närliggande organisationer och allmänheten dominerades av frågor om borgerlighetens försämringar för sjuka, äldre och långtidssjuka, migration – med fokus på den tillfälliga asyllagen, ”hamna mellan stolarna” samt den borgerliga regeringens avveckling av förtroendevalda inom välfärdsadministrationen.

Internationella och säkerhetspolitiska området Verksamheten omfattar utskottsgrupperna för utrikesutskottet (UU), försvarsutskottet (FöU), EU-nämnden (EUN) samt s-gruppen i Nordiska rådet.

Ledamöter och anställda deltog på partistyrelsens uppdrag i olika verksamheter inom ramen för det nordiska (SAMAK), europeiska (ESP och Europaparlamentets socialistgrupp) och internationella partisamarbetet (Socialistinternationalen).

Riksdagsgruppen intensifierade samarbetet med s-gruppen i Europaparlamentet genom täta personalkontakter och erfarenhetsutbyte. Ett nyhetsbrev skickades regelbundet ut med aktuell information från parlamentet, kommissionen och rådet. Därutöver intensifierades nätverksbyg- gande med de utländska diplomatiska representationerna i Sverige.

Riksdagsgruppens arbetsutskotts kontakter med de nordiska partigruppernas ledningar fortsatte genom ömsesidigt utbyte. Riksdagsgruppen hade ett nära samarbete med Olof Palmes internationella centrum och partistyrelsens internationella avdelning.

Riksdagens förändrade arbetsformer kring EU-frågor trädde i kraft och riksdagsgruppen organiserade sina arbetsformer efter detta.

Utrikesutskottets s-grupp inledde bland annat en rad möten och utbyten med enskilda organisationer inom verksamhetsområdet. Försvarsutskottsgruppen slutförde under våren sin krishanteringsturné, bland annat besökte de Östersund. Syftet var att studera hur man agerat vid stora påfrestningar på samhället eller vid kriser och detta var ett led i det strategiarbete som utskottsgruppen arbetat med sedan en längre tid.

De socialdemokratiska ledamöterna deltog aktivt i de olika parlamentariska församlingarna bland annat inom OSSE, NATO, Europarådet, Nordiska Rådet, Interparlamentariska Unionen, FN:s generalförsamling och FN:s olika fackorgan samt i East/West Institute.

Regionernas och länsbänkarnas arbete Västsverige Västsverige består av de fem valkretsarna Hallands län, Göteborgs kommun, Västra Götalands läns västra, Västra Götalands läns norra, Västra Götalands läns södra och Västra Götalands läns östra. I riksdagsvalet 2006 förlorade socialdemokraterna i Västsverige två mandat jämfört med valet 2002 – ett mandat i Göteborg och ett i Bohuslän. I övriga fyra valkretsar blev resultatet ett oförändrat antal mandat. Stora frågor under valrörelsen var arbete och sysselsättning tillsammans med välfärdsfrågor som skola och sjukvård. Under den allmänna motionstiden medverkade ledamöterna från Västsverige i 144 motioner. Sex gemensamma västsvenska motioner skrevs: Näringsliv i Västsverige, Landsbygdspolitik, Trygghet som grundpelare i vårt välfärdssamhälle, Bostadspolitik för välfärd, Polishögskola i Västsverige och Arbetsmiljö.

177 Skåne Den skånska socialdemokratiska riksdagsgruppen består av valkretsarna Malmö stad, Västra Skåne, Södra Skåne samt Norra och Östra Skåne. Ledamöternas utåtriktade arbete var på grund av valåret extra intensivt 2006. Valkretssekre- terarna var till stor hjälp med att organisera de skånska socialdemokratiska riksdagsledamöternas lokala aktiviteter. Bänkarna höll regelbundna valkretsträffar med sina arbetarekommuner och gjorde en mängd skol- och arbetsplatsbesök. Exempel på frågor där Skåneledamöterna under 2006 var extra aktiva regionalt och lokalt var utbyggnaden av vägarna E6 och E22, välfärd, företagande och tillväxt, a-kassan och jobben, integration, utbildning, brottslighet, äldresatsningar och poliser. Distriktskongressen i Helsingborg i mars kombinerades med valkonferens där riks- och regi- onlistorna fastställdes. Många riksdagsledamöter var aktiva på kongressen. Distriktskongressen lade också fast Skåneprogrammet Ett tryggare Skåne – socialdemokratiska riktlinjer för att utveckla Skåne 2006–2010. Vår budget fick i april bra mediegenomslag i valkretsarna, både i form av bänkvisa artiklar och redaktionellt. Särskilt uppmärksammades Thomas Bodströms besök i Landskrona och Malmö. Skånsk valupptakt hölls i Lund 20 augusti. Det var en bra kraftsamling med gott humör och beslutsamhet. Trots intensiva spurtveckor gick valet sedan som det gick. Skåne tappade 3 riksdagsmandat. Den 3 oktober tillträdde den 16 ledamöter starka nya skånska socialdemokratiska riksdagsgruppen. Vid den allmänna motionstiden, andra halvan av oktober, lade s-ledamöterna från Skåne 157 motioner. Motioner som alla Skåneledamöter undertecknade var Integration i Öresundsregionen, Det livslånga lärandet, Skånes livsmedel, Främlingsfientlighet, Miljövänliga kommunikationer och Polishögskola till Skåne.

Sydöstra Götaland Sydöstra Götalandsregionen består av Gotlands län, Kalmar län, Blekinge län, Jönköpings län och Kronobergs län. På Gotland fortsatte färjeförbindelserna och upphandlingen av färjetrafiken att vara en an- gelägen fråga. Lokalisering av statliga jobb till ön och etableringen av ett vindkraftscentrum var andra angelägna frågor. Kalmar län fortsatte drabbas av stora företagsnedläggningar. Electrolux i Västervik och Bom- bardier i Kalmar är två exempel. Arbete pågår för att klara omstruktureringen av länets arbetsmarknad. Det handlar bland annat om förbättrade kommunikationer, fler statliga arbetstillfällen och den socialdemokratiska regeringens besked att Kalmar särskilt ska uppmärksammas vid lokalisering av statlig verksamhet. Det ska samtidigt noteras att mycket positivt händer i länet, bland annat Ikeas och kinesiska intressens etablering i Kalmar. I både Jönköpings och i Kronobergs län fortsatte efterverkningarna av stormen Gudrun att vara en viktig fråga. Valresultatet var givetvis dominerande i alla län men det kan vara värt att notera att i Jönköpings län upphörde det samarbete som funnits i ett antal år mellan (s) och (c) i Jönköpings län och i landstinget. I Blekinge stod också under 2006 kravet på förbättrade kommunikationer högt på dagordningen. Det gäller bland annat E 22. Bättre kommunikationer är av central betydelse för Blekinge, inte minst i det allt viktigare Östersjösamarbetet. Varje länsbänk träffades regelbundet i form av länsbänksträffar, där även kansliets arbetslag deltog. Vid dessa träffar diskuteras ledamöternas arbete i partidistriktet och länsbänkens arbete i riksdagen. Varannan vecka anordnades regionträffar för gemensamma frågor. Regionmötena var

178 en viktig del av verksamheten för att hålla samman de olika länen och för att se hur de politiska frågorna behandlades i respektive län. Totalt lades under allmänna motionstiden 166 motioner från regionens ledamöter.

Mälardalen Mälardalsregionen består av Uppsala län, Södermanlands län, Östergötlands län, Örebro län och Västmanlands län. Infrastrukturfrågor var den enskilt största gemensamma politiska frågan för regionen, bland annat problemen i tågtrafiken till och från Stockholm. Regionen lämnade in gemensamma motioner på detta tema. En gemensam motion om infrastruktursatsningar i Mälardalsregionen – Sveriges tillväxtmotor lämnades in tillsammans med Stockholmsregionen. Under året lämnades cirka 150 motioner i allmänpolitiska ämnen in från ledamöter. Regionen hade under året ett arbetsutskott. Där ingick de fem länsbänksansvariga. Arbetsut- skottet träffades regelbundet för att diskutera gemensamma politiska frågor, mediala utspel och innehållet i gemensamma träffar. Ledamöter och distriktsombudsmännen träffades till en regionträff. Temat var Har vi samma bild av ekonomin på central och lokal nivå? På träffen medverkade (s)-kommunalråd från regionen. Regionen hade även en gemensam träff för riksdagskandidater. I samband med diskussioner om kansliets omorganisation träffades ledamöterna ett antal gånger. De två medialt stora frågorna i regionen gällde järnvägar och vägar samt arbetsmarknad. I stort sett fick partiets politik i form av artiklar och andra medieutspel genomslag i regionala media. Året präglades av valrörelsen och regionens ledamöter deltog i denna i sina respektive distrikt.

Stockholms stad och län Ett antal stora frågor har varit särskilt prioriterade för Stockholmsregionen. Mest uppmärksam- mad var frågan om miljöavgifter som under 2006 genomfördes på försök. Den kraftiga kritik som riktades mot försöket under planeringsfasen kom helt av sig. Det visade sig att många ställde bilen och valde kollektivtrafik. Köerna minskade dramatiskt och tillskottet av kollektivtrafik lyckades tillgodose den ökande resandemängden. Upplägget av försöket blev helt enkelt lyckat mycket tack vare tillskottet av kollektivtrafiken. Investeringarna i kollektivtrafiken beslutades med borgerligt motstånd. De sista besluten om investeringar i Citybanan togs också under 2006 – ett historiskt beslut som innebär att man bygger bort trängseln för tåg som trafikerar Stockholms Central. Efter valet 2006 stoppade plötsligt den nya moderatledda regeringen projekteringen som redan påbörjats och gav uppdrag till en utredare att åter pröva alternativet med ett tredje spår, vilket är ett förslag som redan tidigare förkastats. Stockholmsregionens ledamöter agerade kraftfullt i kammaren genom interpellationsdebatter och frågor till den nya regeringen med syfte att kräva att projekt Citybanan genomförs. Under 2006 utlokaliserades ett antal statliga myndigheter från Stockholm till orter i landet som påverkats av försvarsnedskärningar. Stockholmsbänkens ledamöter deltog på olika sätt i debatter för att medverka till att underlätta omställningen för de personer som inte flyttade med de statliga myndigheterna till andra orter.

Södra skogslänen I regionen Södra skogslänen ingår Dalarnas län, Gävleborgs län och Värmlands län. 2006 års verksamhet dominerades av valrörelsen och sedermera valförlusten som resulterade i en oppositionsroll i riksdagen. Motionerna under allmänna motionstiden varierade och berörde många viktiga områden. Gemensamt för regionens ledamöter är motioner om utveck-

179 ling för länen och regionen. Andra politikområden som berörts i motionerna är skolpolitik, arbetsmarknadspolitiken, ändringar i sjukförsäkringssystemet, tandvården samt vargfrågan. De stora politiska frågorna i media varierade. Rovdjurspolitiken var en fråga som både förenade och var en följetong medialt. Olika intresseorganisationer agerade och kritiserade regeringens rovdjurspolitik. Riksdagsledamöterna var aktiva och agerade för att åstadkomma förbättringar och lyckades väl under året. Regionen representerades väl i partiets arbetsgrupp som tog fram ett nytt jaktpolitiskt program I övrigt kommunicerade alla ledamöter aktivt vår politik till medborgarna genom media och möten. Värmlandsbänken hade stående arbetsplatsbesök varje fredag samt en krönika i veckan i Värmlands Folkblad. Gävleborgsledamöterna gjorde även de flera arbetsplats- och skolbesök, och dessutom hade de på partidistriktets hemsida personliga krönikor på roterande basis. Dalaledamöterna genomförde också skol- och arbetsplatsbesök och dessutom producerade och distribuerade de på regelbunden basis Dalabladet, ett nyhetsbrev från riksdagen.

N orra skogslänen Regionen Norra skogslänen består av Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län. Ett antal statliga utredningar om rennäring, jakt och fiske blev klara under förra året. De var tillsammans med rovdjursfrågor högaktuella i den regionala debatten. Dessa diskuterades på regionmöten tillsammans med ansvariga statsråd inför kommande proposition om samepolitik. Dessutom togs EU:s regionfonder, Glesbygdsverkets verksamhet och Ansvarskommitténs arbete upp på de sammanlagt sju regionmötena. Ledamöterna lämnade in 133 motioner under den allmänna motionstiden i olika regionala frågor samt två motioner om a-kassan. Skogslänen lämnade gemensamt in fyra skogslänsmotioner under den allmänna motionstiden. De behandlade jakt- och viltvård, kommunikationer, livslångt lärande och Vattenfalls roll i energiproduktionen. Valet resulterade i oförändrat antal ledamöter på regionens länsbänkar.

Opinions- och informationsarbete Medborgarkontakter Under året, som starkt präglats av valrörelsen, besvarade och hanterade riksdagsgruppen cirka 15 000 e-brev. Nytt för verksamheten är att vi också skickat återkopplande e-brev, en andra kontakt till dem som fått sina e-brev besvarade. Vi gjorde detta bland annat i samband med presentationen av valmanifestet och inför julen. Detta är nu en metod som är standardförfarande. Riksdagsgruppens kansli tog enbart under valrörelsen (1 augusti–17 september) emot över 2 000 samtal och över 6 000 e-brev. Vår svarstid arbetades ned till 24 timmar, vilket vi också ha bibehållit. Partiets nyhetsbrev har under året fått drygt 9 500 prenumeranter, varav 2 500 också tar emot information via sms. I vår utvärdering av denna kanal visade det sig att nyhetsbrevet är mycket omtyckt och är till stor hjälp i det dagliga engagemanget för enskilda medlemmar ute i landet.

H emsidor 141 av ledamöterna var under året aktiva med egna hemsidor. Under året bytte hemsidorna för de 144 ledamöterna utseende och verktyg för att följa formen på socialdemokraterna.se. Det innebar ett omfattande arbete att spara och överföra tidigare material samt att uppdatera med nya bilder med mera. Genom hemsidorna kunde ledamöterna publicera pressuttalanden och artiklar men också särskilda krönikor och länkar till debatter och interpellationer i riksdagen.

180 Under valrörelsen ordnades en särskild organisation på kansliet för att kunna ge service med fortlöpande uppdatering av hemsidorna. Totalt hade ledamöternas hemsidor 14 323 besökare under valrörelsen.

Socialdemokraterna.se Socialdemokraterna.se är riksdagsgruppens och partistyrelsens gemensamma hemsida. Den ska erbjuda information som är lätt att hitta, interaktivitet och uppmuntra besökare att på olika sätt föra partiets budskap vidare. Den 14 februari lanserades en ny webbplats som bland annat erbjuder besökare att chatta med våra företrädare, läsa socialdemokratiska bloggar samt boka en riksdagsledamot som talare. Via Svar Direkt på hemsidan fick 15 000–16 000 medborgare svar på sina frågor om vår politik, från riksdagsgruppens kansli. Vår Politik A–Ö är en omfattande samling av våra politiska ställningstaganden där riksdagsgruppen svarar för texterna. Valåret 2006 hade hemsidan 1 469 848 unika besökare vilket är drygt 50 procent fler än 2005. Veckan före valet hade socialdemokraterna.se 140 000 besök.

Talarförmedling Talare/riksdagsledamöter förmedlades under valåret till omkring 150 arrangemang. Det är näs- tan motsvarande tre per vecka året runt. Som tidigare var det i huvudsak andra än rörelsens organisationer som anlitade talarförmedlingen, och fler riksdagsledamöter medverkade också som politiska experter i stället för allmänpolitiker. Det är en stor bredd på uppdragen – allt från medverkan i skolklassers temaarbeten till stora ämneskonferenser som sänts på SVT 24 Direkt, till medverkan i såväl fackliga utbildningar som högskoleutbildningar.

Motioner, interpellationer och frågor för skriftligt svar De socialdemokratiska ledamöterna lämnade in 1 kommittémotion, 1 222 enskilda motioner, 163 interpellationer och 300 frågor för skriftliga svar under riksdagsåret 2005/06.

Riksdagsgruppens nätverk Facklig-politiska studiegruppen Facklig-politiska studiegruppen (FSG) är ett nätverk för riksdagsledamöter som haft fackliga förtroendeuppdrag i ett LO-förbund. Ordförande är Agneta Gille. Nätverket hade efter valet 49 ledamöter vilket är 7 färre än under förra mandatperioden. FSG:s arbete fokuserades under året på att genomföra en bra facklig-politisk valrörelse och stärka samarbetet med de fackliga organisationerna för att öka ledamöternas medverkan på möten och arbetsplatsbesök i den egna valkretsen. Under våren togs kontakter med de 700 största arbetsplatserna för att erbjuda medverkan på arbetsplatsbesök och möten under valrörelsen. Initiativet resulterade i att fler kontakter och möten genomfördes men det kunde ha blivit många fler om vi hade börjat tidigare. Andra utåt- riktade aktiviteter var medverkan på LO-förbundens fackliga utbildningar, och en kartläggning av förbundens utbildningar för 2007. Under våren träffade FSG LO:s ledning samt förbundsledningarna för Hotell och Restaurang- facket, Fastighet och Transport samt Kommunal för att bland annat diskutera kollektivavtalsfrågan och arbetet kring valet. Andra teman för möten i studiegruppen var kollektivavtalsdebatten där LO-förbunden medverkande och gav sin syn på politiken. Under valrörelsen samverkade FSG med Socialdemokraternas fackliga utskott (SFU) och fackligt valcentrum på möten och i planeringen av den fackliga valrörelsen. Ledamöterna ge- nomförde en omfattande valrörelse med många möten och arbetsplatsbesök.

181 Efter valet träffades FSG två gånger – i oktober för att analysera valet och den moderatledda regeringens förändringar av a-kassan samt beslut om inriktningen för FSG:s verksamhet 2007 och i december för att tillsammans med LO:s ledning diskutera effekterna av regeringens politik på arbetsmarknadsområdet samt hur vi framåt ska arbeta för att vinna valet 2010.

TCO-nätverket TCO-nätverket är ett nätverk för socialdemokratiska riksdagsledamöter som är medlemmar i TCO-förbund. Ordförande i TCO-nätverket är Laila Bjurling. Då det var valår var antalet träf- far under året något färre än året dessförinnan, men bland annat ordnades en träff på våren där TCO:s samhällspolitiske chef Roger Mörtvik presenterade sin nya bok om den globala ekonomin och den svenska modellen. Under hösten anordnades en träff med representanter från TCO i syfte att utbyta tips och idéer inför motionsskrivandet under den allmänna motionstiden. Laila Bjurling medverkade även vid en träff med facktidningarna som anordnades i Riksdagsgruppens lokaler.

Kooperativa studiegruppen Kooperativa studiegruppen, det kooperativa nätverket inom s-riksdagsgruppen, hade möten varannan onsdag under sessionstid, totalt 16 under året. Dessa möten behandlade såväl information i olika frågor med kooperativ inriktning som eget arbete. Mötena under verksamhetsåret blev allt mer välbesökta och i slutet av året deltog mellan 15–20 ledamöter på träffarna. Efter valet hittade flera nya ledamöter till Koopigruppens träffar. Kooperativa studiegruppens träffar innehöll möten och diskussioner med företrädare för olika kooperativa organisationer, som t.ex. KF, Folksam och Riksbyggen, liksom med företrädare för Näringsdepartementet. Under riksdagens allmänna motionstid valde kooperativa studiegruppen att pröva ett nytt arbetssätt. Fem ämnesområden med särskild vikt för kooperativ verksamhet valdes ut i lika många motioner. Dessa ämnesområden och motioner är: • Främjande av sociala företag • Kooperativ verksamhet i skolundervisningen • Konsumentpolitik • Lagen om ekonomisk förening • Kooperativ äldreomsorg

Fem arbetsgrupper skapades inom den kooperativa studiegruppen vilka hade till uppgift att särskilt bevaka ”sina” motioner och i mån av tid göra aktiviteter inom ramen för ämnesområden, t.ex. interpellera eller göra studiebesök. Detta nya arbetssätt ska följas upp vid riksmötets slut i juni 2007. Ordförande är Christer Adelsbo och denne representerar gruppen i den tvärpolitiska kooperativa gruppen i riksdagen.

Möten, förtroendevalda och nomineringar Mandatställningen i riksdagen Till och med den 17 juni 2006 Från och med den 3 oktober 2006 Socialdemokraterna 144 mandat 130 Moderata samlingspartiet 55 mandat 97 Folkpartiet liberalerna 48 mandat 28 Kristdemokraterna 33 mandat 24 Vänsterpartiet 28 mandat 22 Centerpartiet 22 mandat 29

182 Miljöpartiet de gröna 17 mandat 19 Partilös 2 mandat

De 144 socialdemokratiska ledamöterna fördelade sig den 17 juni 2006 på 70 kvinnor och 74 män och den 1 december 2006 på 65 kvinnor och 65 män

Riksdagsgruppens möten Den socialdemokratiska riksdagsgruppen hade under året 30 möten. Vid dessa möten diskuterade och tog gruppen ställning till regeringens propositionsförslag och aktuella politiska frågor.

Upptakter Riksdagsgruppens upptakt den 19 januari valåret 2006 inleddes med ett föredrag med Mark Le- vengood. Efter mingelstund i sammanbindningsbanan ordnades workshops med 14 olika teman till vilka deltagarna fått föranmäla sig. Nå ut i media, Personlig profilering, Bloggar och Nya vänner var några av ämnena. Vid återsamlingen talade Göran Persson och därefter tackade vår gruppledare Britt Bohlin Olsson alla medverkande och deltagare samt hälsade alla varmt välkomna till den avslutande efterfesten på C4.

Riksdagsgruppens ledning Arbetsutskott till och med den 17 juni 2006 Ordförande Britt Bohlin Olsson Vice ordförande Leif Jakobsson Kassör Ann-Kristine Johansson Ledamot Anita Johansson Ledamot Reynoldh Furustrand Ledamot Martin Nilsson

Arbetsutskott från och med den 3 oktober 2006 Ordförande Göran Persson Gruppledare Britt Bohlin Olsson Vice gruppledare Leif Jakobsson Kassör Kristina Zakrisson Ledamot Tone Tingsgård

Arbetsutskottet hade 27 protokollförda möten under året – 17 på våren och 10 på hösten.

Förutom arbetsutskottets medlemmar ingick följande ledamöter i gruppstyrelsen:

Till och med den 17 juni 2006: Göran Magnusson, Arne Kjörnsberg, Susanne Eberstein, Britta Lejon, Marianne Carlström, Ur- ban Ahlin, Tone Tingsgård, Tomas Eneroth, Kristina Zakrisson, Annika Nilsson (Lars Wegendal ersatte 21/2–31/7 samt 20/9–31/12), Jan Björkman, Carina Moberg, Sinikka Bohlin, Marie Granlund, Anders Karlsson, Anders Ygeman och Tommy Waidelich.

Adjungerade: Åsa Larsson (gruppsekreterare och kanslichef), Yvonne Gille (LS-chef), Jeanette Svensson (kommunikationschef), Hans Dahlgren (US-chef), Bosse Ringholm (SB), Jan Larsson (SB), Gun Eriksson (SB) och Håkan Juholt (biträdande partisekreterare).

183 Från och med den 3 oktober 2006: Berit Andnor, Pär Nuder, Lars Johansson, Thomas Bodström, Carina Moberg, Urban Ahlin, Ulrica Messing, Tomas Eneroth, Mona Sahlin, Margareta Israelsson, Marie Granlund, Anders Karlsson, Anders Ygeman, Thomas Östros, Sven-Erik Österberg och Susanne Eberstein.

Adjungerade: Tommy Waidelich (Riksrevisionen), Marita Ulvskog (partisekreterare), Jan Larsson (gruppsekreterare), Hans Dahlgren (US-chef) och Åsa Larsson (kanslichef).

Gruppstyrelsen hade 30 sammanträden under året, varav 18 på våren och 12 (varav 1 telefon- konferens) på hösten. Därtill genomfördes en överläggning den 4–7 juni på Svalbard och den 20–21 november på Aspö hotell och konferens.

Kvittningspersoner Till och med den 17 juni 2006: Jarl Lander, Mona Berglund Nilsson och Nils-Göran Holmqvist

Från och med den 3 oktober 2006: Kurt Kvarnström, Christina Oskarsson och Lennart Axelsson.

Revisorer Revisorer – Berndt Sköldestig och Agneta Lundberg. Revisorssuppleant – Margareta Persson. Auktoriserad revisor – Åke Danielsson

L änsbänksansvariga Malmö stad: Britt-Marie Lindkvist, fr.o.m. oktober Leif Jakobsson Västra Skåne: Christin Hagberg Södra Skåne: Anita Jönsson, fr.o.m. oktober Ronny Olander Norra och östra Skåne: Christer Adelsbo, fr.o.m. oktober Kerstin Engle Jönköping: Margareta Persson Kronoberg: Carina Adolfsson Elgestam Kalmar: Krister Örnfjäder Gotland: Lilian Virgin, fr.o.m. oktober Christer Engelhardt Blekinge: Kerstin Andersson Halland: Alf Eriksson Göteborgs kommun: Claes-Göran Brandin Bohuslän (Västra Götalands västra): Mona Berglund Nilsson, fr.o.m. april Jan-Olof Larsson Norra Älvsborg (Västra Götalands norra): Christina Nenes, fr.o.m. oktober Peter Jonsson Södra Älvsborg (Västra Götalands södra): Berndt Ekholm, fr.o.m. oktober Ann-Christin Ahlberg Skaraborg (Västra Götalands östra): Monica Green Uppsala län: Mats Berglind, fr.o.m. oktober Tone Tingsgård Södermanlands län: Michael Hagberg Östergötlands län: Berndt Sköldestig, fr.o.m. april Sonia Karlsson Örebro län: Lennart Axelsson Västmanlands län: Pia Nilsson Stockholm stad: Anders Ygeman Stockholms län: Christina Axelsson Värmlands län: Jarl Lander, fr.o.m. oktober Tommy Ternemar Dalarnas län: Per Erik Granström, fr.o.m. maj Kurt Kvarnström Gävleborgs län: Per-Olof Svensson, fr.o.m. maj Åsa Lindestam

184 Västernorrland: Hans Stenberg Jämtland: Rune Berglund, fr.o.m. oktober Marie Nordén Västerbotten: Lars Lilja Norrbotten: Lennart Klockare, fr.o.m. oktober Lars U Granberg.

Utskott och representation Följande utskott hade under året socialdemokratisk ordförande:

Till och med den 17 juni 2006: Arbetsmarknadsutskottet (Anders Karlsson) Finansutskottet (Arne Kjörnsberg) Näringsutskottet (Marie Granlund) Skatteutskottet (Susanne Eberstein) Socialförsäkringsutskottet (Tomas Eneroth) Utbildningsutskottet (Jan Björkman) Utrikesutskottet (Urban Ahlin) EU-nämnden (Tommy Waidelich).

Från och med den 3 oktober 2006: Civilutskottet (Carina Moberg) Försvarsutskottet (Ulrica Messing) Justitieutskottet (Thomas Bodström) Konstitutionsutskottet (Berit Andnor) Miljö- och jordbruksutskottet (Anders Ygeman) Trafikutskottet (Anders Karlsson).

Följande utskott hade socialdemokratisk vice ordförande/2:e vice ordförande:

Till och med den 17 juni 2006: Bostadsutskottet – 2:e vice ordförande (Anders Ygeman) Försvarsutskottet – vice ordförande (Tone Tingsgård) Justitieutskottet – vice ordförande (Britta Lejon) Konstitutionsutskottet – vice ordförande (Göran Magnusson) Kulturutskottet – vice ordförande (Annika Nilsson, Lars Wegendal) Lagutskottet – vice ordförande (Marianne Carlström) Miljö- och jordbruksutskottet – 2:e vice ordförande (Sinikka Bohlin) Socialutskottet – 2:e vice ordförande (Kristina Zakrisson) Trafikutskottet – vice ordförande (Carina Moberg).

Från och med den 3 oktober 2006 Arbetsmarknadsutskottet – vice ordförande (Sven-Erik Österberg) Finansutskottet – vice ordförande (Pär Nuder) Näringsutskottet – vice ordförande (Thomas Östros) Skatteutskottet – vice ordförande (Lars Johansson) Socialförsäkringsutskottet – vice ordförande (Tomas Eneroth) Socialutskottet – vice ordförande (Mona Sahlin) Utbildningsutskottet – vice ordförande (Marie Granlund) Utrikesutskottet – vice ordförande (Urban Ahlin) EU-nämnden – vice ordförande (Susanne Eberstein).

185 Utskottsgrupperna hade regelbundna sammanträden för att förbereda agerandet i utskotten.

Övrig representation till och med den 17 juni 2006: Björn von Sydow – talman, ordförande i riksdagsstyrelsen och krigsdelegationen Jan Bergqvist – ordförande i Riksbanksfullmäktige Britt Bohlin Olsson – ordförande för riksdagens valberedning Tone Tingsgård – ordförande för OSSE-delegationen Göran Magnusson – ordförande för Europarådets svenska delegation Berndt Ekholm – ordförande för styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp Anita Johansson – vice ordförande i Nordiska rådets svenska delegation Anita Johansson – ledamot i rådet för ledamotsnära frågor.

Från och med den 3 oktober 2006 Jan Björkman – förste vice talman Britt Bohlin Olsson – vice ordförande för riksdagens valberedning Tone Tingsgård – vice ordförande för OSSE-delegationen Björn von Sydow – vice ordförande för Europarådets svenska delegation Veronica Palm – förste vice ordförande för riksdagens interparlamentariska grupp Sinikka Bohlin – ordförande i Nordiska rådets svenska delegation Tone Tingsgård – ledamot i rådet för ledamotsnära frågor

Nomineringar En av arbetsutskottets och gruppstyrelsens stora arbetsuppgifter är att hantera frågan om nomineringar av personer till statliga myndigheter, företag, nämnder och parlamentariska utredningar. Nomineringarna lämnas till regeringen. Under verksamhetsåret fattade arbetsutskott och gruppstyrelse beslut i totalt 51 nomineringsär enden, fördelat på 27 nomineringsärenden under våren och 24 under hösten.

Kansliet Organisation 2006 Chef för riksdagsgruppen kansli tillika gruppsekreterare var Åsa Larsson (januari – oktober). Från och med oktober 2006 var Jan Larsson gruppsekreterare och Åsa Larsson kanslichef. Kansliets ledningsgrupp består förutom kanslichefen och gruppsekreteraren av cheferna för enheter och staber: Yvonne Gille (länssekretariatet) Hans Dahlgren (utskottssekretariatet) Jeanette Svensson (staben politik, omvärld och kommunikation) Kristina Ahlström (staben utveckling och stöd).

Kansliet bestod vid årets slut av cirka 130 medarbetare. I samband med regeringsskiftet och den försämrade ekonomin påbörjades en omställning av kansliet till ett oppositionskansli med färre anställda. Förhandlingarna avslutades under året och den nya organisationen ska börja fungera från och med den 1 februari 2007 och då innehålla 90 tjänster. Eftersom riksdagsgruppen behöver hitta formerna för oppositionsarbetet och vilket stöd den då behöver från sitt kansli är den nya organisationen utformad på ett sådant sätt att utrymme finns för att den ska kunna växa.

186 Utskottssekretariatet (US) Utskottssekretariatet hade 27 medarbetare och till uppgift att ge kommunikativt, politiskt och administrativt stöd till utskottsgrupperna. US är indelat i fyra arbetslag – Internationella laget, Välfärdslaget, Ekonomi- & demokratilaget samt Tillväxtlaget. US fokuserade under året på valrörelserelaterat arbete. Bland annat medverkade personal i temagrupper, för att ta fram underlagsmaterial och på annat sätt medverka i valrörelsearbetet. Även arbetet med brevsvar intensifierades med anledning av valåret. Svarstiderna förkortades väsentligt under senare delen av året. Två dokument tar US fram för att stödja ledamöterna och kansliet: • Varje vecka beskrivs vad som sker i utskottet och kommunikativa aktiviteter. • En gång i månaden uppdateras den politiska dagordningen som är en beskrivning av de propositioner som kommer inom tre månader. Då ligger fokus på vad som är nyheten och var man som ledamot och anställd kan finna mer information.

Dessa båda dokument ska ge ledamöter, anställda och länssekretariatet en god framförhållning.

L änssekretariatet (LS) År 2006 var det år när hela det utökade stödet till ledamöternas parlamentariska arbete var utbyggt. Merparten av de nya tjänsterna hamnade i LS som totalt hade 72 tjänster under 2006. De 32 valkretssekreterarna hade en mycket stor betydelse för att öka och förbättra de utåt- riktade mötena med väljare i valkretsarna. De bidrog till besök hos nya grupper på arbetsplatser med mera. Övriga medarbetare var placerade i riksdagsgruppens lokaler i Stockholm. De var fördelade på sju regioner med en politisk sekreterare som samordnare för var och en av dessa. I regiongruppen ingick också en administratör per region och en eller flera politiska handläggare. Länssekretariatet gav politiskt, administrativt och kommunikativt stöd åt ledamöterna i deras arbete gentemot valkretsarna. Det innebar stöd till möten och aktiviteter, för mediebevakning och artiklar, hemsidor, besöksverksamhet och motioner och interpellationer i frågor som var angelägna för valkretsen. Ett system med dagliga nyhetsbrev och månadsvisa rapporter om vad som är aktuellt i valkretsarna blev ett användbart planeringsunderlag för bänkarna. Under valrörelsen har länssekretariatets medarbetare medverkat i valrörelsearbetet. Efter valet inleddes hösten med ett arbete för att anpassa kansliet till oppositionsrollen. Det innebär bland annat också minskade resurser. En stor del av den omstrukturering och nerdrag- ning som blev följden genomfördes i LS och rörde i första hand valkretssekreterarna.

Staben politik, omvärld och kommunikation (SPOK) Staben ansvarade för att skapa bättre förutsättningar för ledamöter och kansli i arbetet med att formulera, förklara, försvara och kommunicera politiken och göra det socialdemokratiska budskapet känt. Uppdraget var också att ge stöd så att den socialdemokratiska politiken omsattes i riksdagsbeslut. Staben bestod av två arbetslag – Kommunikationslaget med ansvarsområdena media, medborgarkontakter, interninformation, talarförmedling och teknisk utveckling och support samt Politik- och omvärldslaget med ansvarsområdena omvärldsbevakning och politiskt, kommunikativt och administrativt stöd till gruppledningen. Då majoriteten av stabens arbetsuppgifter var av den karaktären att de måste intensifieras under en valrörelse började valarbetet tidigt i staben. Flera av stabens ansvarsområden som omvärld, medborgarkontakter, media och talarförmedling fördes därför redan under våren över i större projekt. Efter valet fick staben också ansvaret för stödet till gruppordföranden. SPOK hade vid årets slut 16 medarbetare.

187 Staben utveckling och stöd (SUS) Staben har varit en sammanhållen stöd- och utvecklingsfunktion med flera centrala arbetsom råden. Staben har varit indelad i centrala ledamotsfrågor och centrala kanslifrågor. Inom ramen för centrala ledamotsfrågor svarade staben för bland annat bemanningen av receptionen på C3. Utifrån ledamotsperspektiv ansvarar staben också för ledamotsutveckling och riksdagsgruppens större arrangemang. Inom ramen för centrala kanslifrågor svarar staben för bland annat policy- frågor, personal- och lönehandläggning, ekonomi, lokaler, teknisk utrustning och kansliservice. Stabens verksamhet har under året präglats av valrörelsearbetet. Flera större arrangemang har anordnats, bland annat kandidatträffen i maj. Förberedelser för att lämna stöd vid rumsbyte, utbildning av nya ledamöter med mer samt genomförande av dessa aktiviteter efter valet var också stora arbetsuppgifter. Årets rekryteringar har präglats av valrörelsearbete och under hösten genomfördes arbetet med hanteringen av valets ekonomiska konsekvenser för kansliet, vilket innebar att 31 medarbetare blev uppsagda. Staben har under året haft åtta medarbetare.

Personal Jämställdhetsfrågor Den procentuella fördelningen av anställda inom olika yrkesroller på kansliet redovisas nedan. Vid beräkningen togs samtliga anställda med (förutom chefer vid kansliet) den 31 december 2006 med undantag för dem som var tjänstlediga, föräldralediga eller sjukskrivna 100 procent I tabellen anges kvinnors respektive mäns procentuella andel av totala antalet anställda inom respektive grupp. I gruppen funktionärer inkluderas politiska sekreterare och organisations sekreterare. I gruppen handläggare inkluderas politiska och övriga handläggare. I gruppen ad- ministratörer inkluderas utskottssekreterare och övriga administratörer. Vid beräkningen av fördelning av lön mellan kvinnor och män inom varje yrkesroll har avtalad månadslön använts. Angiven siffra avser den procentuella andelen av den totala lönen för angiven grupp.

Funktionärer Handläggare Administratörer Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Antal 55,6 44,4 60,0 40,0 87,5 12,5 Lön 56,0 44,0 62,2 37,8 88,3 11,7

I ntegrations- och mångfaldsfrågor För att sätta fokus på ett mångfaldsperspektiv för kansliet fanns en mångfaldspolicy. Det över- gripande målet är att kansliet ska kännetecknas av mångfald där alla anställda har lika möjlig- heter till utveckling och där ingen diskrimineras på grund av funktionshinder, sexuell läggning, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. I policyn fanns angivna rutiner för hantering av diskrimineringsfrågor.

Sjukfrånvaro Nedan redovisas kansliets sjukfrånvaro under 2006. Beräkningen har gjorts utifrån de timmar samtliga anställda skulle ha arbetat om de inte varit frånvarande på grund av sjukdom.

188 Frånvarande i Frånvarande i procent 2006 procent 2005 Totalt alla 3,94 4,40 Totalt män 2,55 2,41 Totalt kvinnor 4,72 5,38 Totalt anställda –29 år 1,61 1,12 Totalt anställda 30–49 år 3,95 4,65 Totalt anställda 50– 5,77 6,19 Total sjukfrånvaro > än 60 dagar i procent av 52,46 52,70 total sjukfrånvaro

Kyrkogruppen Styrelsen för den socialdemokratiska kyrkomötesgruppen har haft följande sammansättning:

Ordförande Olle Burell, Stockholms stift Vice ordförande Christina Eriksson, Göteborgs stift Kassör Vanja Björsson, Strängnäs stift Ledamöter Birger Wernersson, Lunds stift Carina Hallesten Hansson, Härnösands stift Suppleanter Anna Karin Hammar, Uppsala stift Kenneth Åberg, Linköpings stift Adjungerade Levi Bergström, Luleå stift Lars Rydje, Västerås stift Lars Johnsson, Strängnäs stift Från partiet Roger Ljunggren, ombudsman/sekreterare Margareta Németh, assistent

Socialdemokratiska kyrkomötesgruppens ledamöter har under det gångna verksamhetsåret varit verksamma i Kyrkomötet och dess olika utskott samt i Kyrkostyrelsen och nämnder på nationell nivå. Gruppen har under verksamhetsåret genomfört sammanträden dagligen i samband med Kyrkomötets två sessioner, 25–29 september respektive 24–27 oktober, samt sitt årsmöte med planering av verksamheten för den kommande mandatperioden 22–23 april. I anslutning till årsmötet, som genomfördes i ABF huset i Stockholm, genomfördes också en utbildningsdag för det dryga 30-talet nyvalda ledamöterna, den 21 april. Gruppstyrelsen har sammanträtt vid följande tillfällen: den 27 januari, den 20 mars, den 21 april, dagligen den 25–29 september, dagligen den 24–27 oktober samt den 28 november. Gruppordföranden deltog i kyrkopolitiska partimöten, bland annat i Karlstad den 8 april. Öv- rig verksamhet har varit bland annat arbete med demokratifrågor inom kyrkan, frågor som rör begravningsväsendet, ämbetsfrågan, partnerskapsfrågan och fri församlingstillhörighet.

Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet L edamöter i parlamentsgruppen Inger Segelström, Stockholm, delegationsledare och ordinarie ledamot i utskottet för medbor- gerliga fri- och rättigheter, ledamot i utskottet för rättsliga och inrikes frågor samt suppleant i utrikesutskottet, ordinarie ledamot i det tillfälliga CIA-utskottet, suppleant i delegationen för EU-Ryssland Jan Andersson, Helsingborg, ordförande i utskottet för sysselsättning och sociala frågor, suppleant i utskottet för ekonomi och valutafrågor, ledamot i Japandelegationen

189 Ewa Hedkvist Petersen, Luleå, ordinarie ledamot i utskottet för transport och turism, suppleant i utskottet för regional utveckling, vice ordförande i Europaparlamentets delegation för kontakter med Schweiz, Island och Norge samt EES-länderna. Anna Hedh, Mörbylånga, ordinarie ledamot i utskottet för inre marknaden och konsumentskydd, suppleant i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet, ledamot i delegationen EU – Palestina Åsa Westlund, Haninge, ordinarie ledamot i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäker- het, suppleant i utskottet för kultur och utbildning, suppleant i delegationen för EU – Turkiet.

Gruppstyrelsen Inger Segelström, ordförande Ewa Hedkvist Petersen, vice ordförande och kassör till den 21 september Åsa Westlund, vice ordförande och kassör från den 21 september

Revisor Håkan Bystedt

Kansliets anställda under året Paula Burrau, Pernilla Bäckman (vikarie 8 maj – 20 oktober), Anna Bergström de Sousa Pinto (tjänstledig), Robert Casinge (från 9 januari), Cecilia Chavez Sanchez (vikarie), Magnus Falk, Per Hilmersson (tjänstledig 15 maj – 15 oktober), Eva-Lena Kapanen, Lisbeth Kleczewski (från 1 oktober), Alexandra Sannerstedt, Helena Strandberg Luthi (tjänstledig från augusti), Patricia Widergren (slutade i januari).

Praktikanter Cecilia Chavez Sanchez (vårterminen), Johan Danielsson (höstterminen), Anna Santesson (höst- terminen).

Den svenska delen av delegationen Peter Öhman – gruppens kontaktperson på partiexpeditionen Ingabritt Bergmark – norra skogslänen samt Ewa Hedkvist Petersen Hasse Olsson – Västsverige samt Jan Andersson (slutade i september) Eric Clifford – södra skogslänen samt Inger Segelström Ing-Marie Gidlööf – Stockholm samt Inger Segelström Lars Johansson – Mälardalen samt Åsa Westlund Märtha Dahlberg – Stockholms län samt Åsa Westlund Marianne Dahlberg – Sydsverige samt Anna Hedh.

Arbetet i Europaparlamentet År 2006 präglades av att det var val i Sverige till riksdag, landsting och kommuner. Kansliet förberedde underlag inför debatter i Sverige kring Europafrågorna med särskild tonvikt på vilka frågor och debatter som förekommit i parlamentet. Vi gjorde också en kartläggning av de andra svenska partierna i parlamentet – en jämförelse från höger till vänster. De fem ledamöterna deltog i valrörelsen så mycket de kunde på hemmaplan.

Några nedslag 2006: • Det största lagstiftningsärendet i Europaparlamentet 2006 var kemikalielagstiftningen REACH, världens hårdaste kemikalielagstiftning, som innebär stora förbättringar för hälsa

190 och miljö i Sverige och EU. • Nya EU-regler för att underlätta den gränsöverskridande tjänstehandeln i Europa antogs i form av tjänstedirektivet. Europaparlamentets behandling av kommissionens förslag ledde till mycket långtgående förändringar där ursprungslandsprincipen togs bort samt arbetsrätten och en rad för Sverige viktiga tjänster undantogs från direktivet. • I januari lyckades vänsterkrafterna i Europaparlamentet med den socialdemokratiska gruppen i spetsen förkasta kommissionens andra försök att få igenom hamndirektivet. Konsekvenserna skulle ha blivit mycket stora för hamnarna i Sverige med ökade säkerhetsrisker och ökad otrygghet för hamnarbetarna. • Europaparlamentet beslutade att tillsätta ett tillfälligt utskott med uppgift att undersöka om CIA har haft interneringsläger i Europa och om europeiska flygplatser använts för transit av fångar som fört till hemliga läger där fångarna riskerar att utsättas för tortyr. • Beslut togs att inrätta ett europeiskt jämställdhetsinstitut 2007. Institutet ska bekämpa könsdiskriminering, främja jämställdhet och öka medvetenheten om dessa frågor bland EU:s medborgare. • Europaparlamentet behandlade kommissionens förslag till ett reviderat direktiv om audiovi- suella medietjänster – det s.k. tv-direktivet. Vi röstade mot parlamentets yttrande eftersom det varken gav tillräckliga möjligheter för Sverige att påverka innehållet i sändningarna som riktas mot svensk publik från utlandet eller fullgott skydd för konsumenterna när det gäller alkohol- och barnreklam. • EU:s havsmiljödirektiv behandlades i en första läsning under året. Resultatet blev bland annat att Östersjön utses till pilotområde för genomförandet av direktivet. • Energifrågorna har under det senaste året legat högt på dagordningen. Parlamentets socialistgrupp (PES) har under året tagit fram en gemensam strategi för en hållbar utveckling på energiområdet. Flera energibetänkanden har behandlats. • Inför fotbolls-VM i Tyskland fördes en livlig debatt om prostitution och sexslavhandel. S-kvinnor i Europa genomförde protester inför internationella kvinnodagen den 8 mars. I anslutning till detta antog parlamentet en resolution med krav på samarbete över gränserna vid internationella idrottsevenemang, utbyte av metoder att stoppa prostitutionen och infor- mationskampanjer riktade både till allmänheten och potentiella offer. • Kampen mot människohandel fortsatte. Parlamentet enades om att EU ska genomföra en studie som jämför sambandet mellan Europas olika prostitutionslagstiftningar och antalet personer som faller offer för sexslavhandel, samt om det finns tecken som tyder på att den svenska sexköpslagen leder till färre offer. • Parlamentet antog ett betänkande om tillämpningen av direktivet för utstationerade arbets- tagare. Parlamentet hävdar att inga ändringar krävs i direktivet, men medlemsstaterna måste vidta åtgärder för att direktivet ska tillämpas fullt ut. Dessutom anser parlamentet att den särskilda formen för de svenska kollektivavtalen är förenlig med EG-fördraget och utstatione- ringsdirektivet och att det är nödvändigt att det utsända företaget har en representant på plats. • Flera rapporter med bäring på trafiksäkerhet behandlades under året, med stort engagemang från vår sida. Viktiga frågor som vi behandlat är bland annat alkoholgränser, bältesanvänd- ning och hastighetsöverträdelser. • Det tredje järnvägspaketet behandlades, vilket framför allt handlar om avreglering av person- trafiken och syftar till att skapa en gemensam inre marknad för järnvägstrafik. • S-gruppen i parlamentet skrev under året ett brev till statsminister Göran Persson med en vädjan att han skulle ta upp frågan om att få ett slut på Europaparlamentets flyttkar usell mellan Bryssel och Strasbourg. Efter valet skrev vi ett likadant brev till statsminister Fredrik Reinfeldt.

191 Seminarier under året Hearing om könsdiskriminering i hälsovården Pensionsseminarium Hållbara energilösningar inför framtiden Ett Europa för alla

Besök under året De s.k. sponsrade besöken (100 platser per parlamentariker per år) uppgick till 17 besöksgrupper sammanlagt 464 personer. Övriga besöksgrupper upp gick till 1 740 individuella besökare fördelade på 105 grupper. Ur- valet var brett allt från norska riksdagsledamöter, skolklasser, fackliga grupper till organisationer. Sammanlagt antal besökare var 2 204 stycken.

Trycksaker Under året gjordes nya individuella broschyr för ledamöterna och broschyren För ett rättvisare Europa uppdaterades – en skrift som beskriver vad som hänt och händer i Europaparlamentet och vilka frågor våra ledamöter har ägnat sig åt under perioden.

192 Bil 1 aGA – Nationell representation Första maj 2006 – Centralt placerade talare, distriktsvis

Distrikt Huvudtalare Facklig Övrig

Blekinge Lena Hallengren Erland Olauson Bohuslän Thomas Bodström Jan Rudén Dalarna Ulrica Messing Inger Segelström Olle Burell Gotland Ulla Lindqvist Gävleborg Bosse Ringholm Lars Johansson, Sara Jägare Göteborg Wanja Lundby Wedin Halland Morgan Johansson Magdalena Streiffert Jämtland Barbro Holmberg Jönköpings län Hans Tilly Kalmar län Sven-Erik Österberg Kronoberg Leni Björklund Norrbotten Thomas Östros Ella Niia Thage G Peterson Claes Göran Enman Skaraborg Lena Sommestad Göran Johnsson Skåne Marita Ulvskog Ylva Thörn, Jens Henriksson Ylva Johansson Hans-Olof Nilsson, Lars Lindgren Stockholms Göran Persson Bo Rönngren Anna Sjödin, Län Ilmar Reepalu, Sven-Eric Söder Stockholms ak Göran Persson Södemanland Berit Andnor, Peter Weiderud Ann-Christin Nykvist, Ann Linde Jan Eliasson Uppsala län Mona Sahlin Leif Håkansson Luciano Astudillo

Värmland Jens Orback Anders Ferbe Ingela Nylund-Watz

Västerbotten Ibrahim Baylan Lars-A Häggström Elvy Söderström Hans Öhlund Västernorrland Carin Jämtin Per Winberg Västmanland Berit Andnor Karl-P Thorwaldsson, Håkan Juholt N:a Älvsborg Stefan Löfven Leif Ohlsson Älvsborgs S:a Hans Karlsson Örebro än Leif Pagrotsky Kjell Dahlström Birgitta Dahl Jan Larsson Östergötland Pär Nuder Lars Stjernkvist

193 Distriktsårskongresser 2006

Partidistrikt Datum Ort Talare/övrigt Blekinge 1 april Ronneby Brunn Håkan Juholt Bohuslän 8–9 april Leif Pagrotsky Dalarna 11–12 mars Prel. Borlänge Pär Nuder Gotland 1 april Barbro Holmberg Gävleborg 22–23 april Firar 100 år den 22/4 Göran Persson Göteborg 7–8 april Thomas Bodström Halland 1–2 april Halmstad. Firar 100 år Mona Sahlin den 1/4 Jämtland 8–9 april Östersund FH Bosse Ringholm Jönköpings län 1 april Vaggeryd Göran Persson Kalmar län 25 mars Oskarshamn (150 år och Berit Andnor s-styre 75 år) Kronoberg 25–26 mars Alvesta, firar 100 år ak Ulrica Messing Norrbotten 25–26 mars Piteå, firar 100 år Thomas Östros Skaraborg 8–9 april Skara stadshotell Sven-Erik Österberg Skåne 18 mars Helsingborg (Sundspärlan) Valkonferens 19/3 Ylva Johansson Stockholms län 1–2 april Stockholms FH Göran Persson Stockholms AK 31 mars–2 april Stockholms FH Göran Persson Sörmland 1–2 april Katrineholm Göran Persson Uppsala län 8 april Uppsala Laila Freivalds Värmland 8–9 april Karlstad Carin Jämtin Västerbotten 1–2 april Umeå FH Morgan Johansson Västernorrland 8–9 april Örnsköldsvik Ibrahim Baylan Västmanland 13–14 maj Gemensam distrikts-kongressGöran Persson och valupptakt, firar 100 år Norra Älvsborg 8–9 april Trollhättan Leni Björklund Älvsborgs Södra 18 mars Borås (Teatern) Göran Persson Örebro län 8–9 april Karlskoga Hans Karlsson Östergötland 8–9 april Norrköping Göran Persson

Representation – kongresser och stämmor Byggnads kongress: Håkan Juholt, Göran Persson, Sven-Erik Österberg samt Peter Kennerfalk Handels kongress och 100-årsjubileum: Håkan Juholt, Caroline Helmersson Olsson och Tommy Ohlström. Göran Persson och Marita Ulvskog var personligen inbjudna. SEKO:s kongress: Marita Ulvskog, Bernt Jansson och Peter Kennerfalk. Elektrikerförbundets 100-årsjubileum: Håkan Juholt och Peter Kennerfalk Pappers kongress: Håkan Juholt och Bernt Jansson. IF Metalls kongress: Bernt Jansson. Unga Örnars Vänners årsmöte: Mia Nikali och Bernt Jansson. FF Profilreklams stämma: Tommy Ohlström. FLB:s och A-lotteriernas stämma: Tommy Ohlström Konstfrämjandets stämma: Maria Eklund och Inger Andersson.

194 Bil 2 aGA – Internationell representation Socialistinternationalen (SI) Ordinarie ledamöter i SI:s kommittéer SI-presidiet Göran Persson Etiska kommittén, medlemskapsfrågor Ann Linde Kommittén för globalisering och ekonomi Leif Jakobsson, Marie Granlund. Kommunalpolitiska kommittén Annelie Stark, Jens Nilsson Kommittén för fred, demokrati och Aleksander Gabelic, Mariana Buzaglo mänskliga rättigheter

Regionala kommittéer Afrikakommittén Anna-Carin Magnusson, Berndt Ekholm Kommittén för Latinamerika och Karibien Luciano Astudillo Kommittén för Asien och Stilla Havet Kent Härstedt, Bertil Kinnunen Medelhavskommittén Hillevi Larsson, Anne Ludvigsson Mellanösternkommittén Pär Nuder Arbetsgruppen om den kurdiska frågan Conny Fredriksson Kommittén för sydöstra Europa Gizela Sladic, Bo Johansson Kommittén för OSS och Kaukasus Urban Ahlin, Tone Tingsgård

Arbetsgrupper Migration Kiomars Heydar, Charlotte Svensson Reformering av Sven Erik Österberg, Jens Henriksson Bretton Woods-institutionerna

SAP har varit representerat i SI:s aktiviteter enligt följande: 24–26 januari Delegation till Palestinska valen – Mariam Sherifay, Ann Linde 30–31 januari Rådsmöte, Grekland – Carin Jämtin, Håkan Juholt, Gizela Sladic, Ann Linde 27–28 mars Arbetsgrupp om Migration i Marocko – Kiomars Heydar 03–04 april Latinamerikakommitté i Uruguay – Mariana Buzaglo 24–25 april Afrikakommitté i Niger – Berndt Ekholm 19–20 maj Kommitté för OSS och Kaukasus i Moskva – Urban Ahlin 29–30 maj Arbetsgrupp om den kurdiska frågan i Irak – Conny Fredriksson 20–21 oktober Afrikakommitté i Kap Verde – Berndt Ekholm 24–25 oktober Migrationskommitté i Grekland/Turkiet – Kiomars Heydar 6–7 december Rådsmöte i Chile – Luciano Astudillo, Ann Linde, Oscar Stenström 16 december Möte om Libanon i Libanon – Mariam Sherifay

Europeiska Socialdemokraters Parti (ESP) Partiet har varit representerat i ESP:s aktiviteter enligt följande:

ESP:s partiledarmöte: Göran Persson ESP:s presidium: Carin Jämtin ESP:s samordningsgrupp: Ann Linde, Oscar Stenström

25 jan. Nätverksmöte i Bryssel om Lissabonstrategin – Anders Nordström 27 jan. Peoples Dialoguemöte i Dublin – Eric Clifford

195 2 febr. Samordningsgrupp, internationella sekreterare, Bryssel – Oscar Stenström 3 febr. Möte i Stockholm om Nya Sociala Europa – Hans Karlsson 9 febr. Presidiemöte i Bryssel – Carin Jämtin 26 febr. Utrikesministermöte i Bryssel – Laila Freivalds 9 mars Miljöministermöte i Bryssel – Lena Sommestad 10 mars Partiledarmöte i Prag – Thomas Östros, Ann Linde 20 mars Seminarium om Kina i Bryssel – Eric Sundström 23 mars Samordningsgrupp för internationella sekreterare i Bryssel– Ann Linde 29 mars Presidiemöte i Bryssel – Ann Linde 9 april Utrikesministermöte i Luxembourg – Carin Jämtin 11 april Biståndsministermöte i Luxembourg – Carin Jämtin 8 april Finansministermöte i Wien – Pär Nuder 28 april Kommunikationsseminarium i Bryssel – Anders Selin 2 maj Möte om Nya Sociala Europa i Rumänien – Gizela Sladic 14 maj Utrikesministermöte i Bryssel – Jan Eliasson 19 maj Möte om Nya Sociala Europa i Berlin – Jan Eliasson 24 maj Jämställdhetskommittén i Köpenhamn – Anne Ludvigsson 29–30 maj Möte om EU och Balkan i Bulgarien – Anita Gradin 1 juni Samordningsgrupp för internationella sekreterare i Bryssel – Ann Linde 6 juni Stadgekommittémöte i USA– Urban Ahlin, Ann Linde 7 juni Presidiemöte i Bryssel – Carin Jämtin 15 juni Högnivågrupp om Turkiet – Morgan Johansson 6 juli Nätverksmöte i Bryssel om Lissabonstrategin – Hans Karlsson 11 sept. Energigruppmöte i Bryssel – Stefan Stern 19 sept. Möte om ESP aktivism i Bryssel – Eric Sundström 5 okt. Samordningsgrupp för internationella sekreterare i Bryssel – Ann Linde, Oscar Stenström 12 okt. Presidiemöte i Bryssel – Ann Linde 17 okt. Biståndspolicymöte i Luxembourg – Veronica Palm 17 okt. Arbetsgruppmöte i Bryssel om ekonomi, arbetsmarknad och sociala frågor – Ylva Johansson 8–10 okt. Högnivågruppmöte om Turkiet, i Turkiet – Morgan Johansson 6 nov. Energigruppmöte i Bryssel – Thomas Östros 16 nov. Samordningsgrupp för internationella sekreterare i Bryssel – Ann Linde 22 nov. Presidiemöte i Bryssel – Ann Linde 27 nov. Samordningsgrupp för internationella sekreterare i Bryssel – Ann Linde 29 nov. Nätverksmöte i Bryssel om Lissabonstrategin – Anders Nordström 7–8 dec. Kongress i Portugal – Bosse Ringholm, Marita Ulvskog, Inger Segelström, Helén Fritzon, Pär Nuder, Tommy Waidelich, Veronica Palm, Håkan Blom- berg, Lena Hjelm–Wallén och Ann Linde.

Europeiskt Forum för Demokrati och Solidaritet (Forum) 31 maj Styrkommitté – Ann Linde

Representation och besök – Östeuropa och Balkan 3–5 febr. Partistödsseminarium i Moldavien – Urban Ahlin, Anna Ström, Maria Söderberg, Carl Hartzell 17–19 febr. Partikonferens i Serbien – Ann Linde, Olle Burell, Arne Hasselgren 10–12 mars SDP seminarium i Kroatien – Illjan Batlan

196 16 mars Manifestation för ett fritt Vitryssland – Laila Freivalds 22–26 april Folk och Försvar, studieresa till Ukraina – Kerstin Engle 18–19 okt. Demokratikonferens i Moskva – Ann Linde 15–17 nov. Besök hos den demokratiska oppositionen i Vitryssland – Oscar Stenström, Kenneth G Forslund 17–19 nov. Konferens i Moldavien – Oscar Stenström, Olle Burell 2 dec. SDE kongress i Estland – Ann Linde

Representation och besök – Afrika, Asien, Mellanöstern, Latin- amerika och USA 19–23 jan. World Social Forum i Mali – Ulla Hägg, Carina Ödebrink 8–11 febr. Besök hos Polisario i Västsahara – Ann Linde, Maria Östberg-Svanelid och Svjetlana Duric 25–27 mars Besök hos Fatah på Västbanken – Ann Linde 28–29 mars Besök hos Labour Meretz i Jerusalem och Tel Aviv – Ann Linde 2–5 april World Democratic Forum i Istanbul – Urban Ahlin, Ann Linde 5–6 juni Besök hos Demokraterna i USA, inkl. konferens om utrikes- och säkerhetspolitik – Urban Ahlin, Ann Linde 25 juni DTP:s kongress i Turkiet – Conny Fredriksson 26–27 juli Besök i Västbanken – Ann Linde, Viola Furubjelke 25–29 sept. Besök hos SWAPO och COD i Namibia – Joe Frans, Ann Linde 14–15 okt. Akbayan kongress i Manilla – Lena Sommestad, Bertil Kinnunen 4 nov. Seminarium med PPD och PS i Chile – Luciano Astudillo, Oscar Stenström 10–14 nov. Frelimokongress i Moçambique – Joe Frans, Kajsa Eriksson 12–13 dec. Möte i Västbanken med palestinske presidenten – Ann Linde, Viola Furubjelke

Representation och besök – Norden och Europa 10–12 feb. Vårkonferens i Blackpool, Brittiska Labour – Inger Segelström 8 sept. Kongress SDP i Österrike – Anita Gradin 24–28 sept. Kongress Brittiska Labour – Oscar Stenström 30 sept. Kongress Holländska Labour – Peter Henriksson 3–10 dec. Konferens för unga politiska ledare i Oslo – Anders Ygeman 5 dec. Möte i Bryssel om Globala och Sociala Europa – Magdalena E Andersson

197 Besök i valrörelsen 3–4 juli Ségolène Royal i Almedalen – Göran Persson, Pär Nuder, Lena Hallengren, Lena Sommestad, Marita Ulvskog 3 juli ESP:s ordförande, Poul Nyrup Rasmussen i Almedalen – Pär Nuder 28 aug. Valinformation för Diplomatiska kåren 31 aug. Besök av partiordföranden i SDP, Bosnien-Hercegovina 4 sept. Tre utrikesministrar (Sverige, Finland och Norge) öppet möte i Stockholm 4 sept. Grekiska Pasoks ordföranden hade kvällsmöte i Stockholm 5 sept. Norske statsministern besökte Göteborg tillsammans med Göran Persson 6 sept. F.d. vicepresidenten i USA, Al Gore, presenterade sin film i Stockholm och hade möte med Göran Persson 6 sept. Besök i Stockholm, Göteborg, Uppsala och Malmö av Sport- och ungdomsministern för KDP och Vattenresursministern för PUK, Kurdiska Irak – Conny Fredriksson 13 sept. Partiledare och vice statsminister från Finska SDP i Södertälje tillsammans med Hans Karlsson 14 sept. Chilenska PPD:s partisekreterare hade möten i Stockholm och i Malmö 15 sept. Besök av två representanter från SPD i Tyskland 15 sept. Besök i Malmö av vice partiledaren för SDP Bosnien-Hercegovina tillsammans med Jan Eliasson – Ann Linde

Internationella avdelningen har även haft ett antal besök under året av ambassader, forskare, MR aktivister samt partikamrater och parlamentariker från våra systerpartier – Brittiska Labour, Danska Folketinget, Akbayan i Filippinerna, Tyska SDP med flera.

Val i andra länder 15 jan. Val i Finland omgång 1 – Ingela Nylund Watz 29 jan. Val i Finland omgång 2 – Paavo Vallius 9 april Val i Italien – Eric Sundström

Seminarier i Stockholm 6–7 febr. Seminarium i Stockholm om den demokratiska förändringen på Kuba 28 febr. Arrangemang i samband med 20-årsminnet av Olof Palme 8–9 juni Anna Lindh-seminarium om facklig-politisk samverkan globalt

SAMAK 8 febr. Parti- och LO-sekreterarmöte i Köpenhamn – Marita Ulvskog 02 maj Parti- och LO-sekreterarmöte på Svalbard – Tommy Ohlström 11 maj Parti- och LO-sekreterarmöte i Oslo – Ann Linde 17 sept. Parti- och LO-sekreterarmöte i Stockholm – Marita Ulvskog, Ann Linde 12 dec. Parti- och LO-sekreterarmöte i Köpenhamn – Marita Ulvskog 18 dec. Ordförandemöte i Oslo – Bosse Ringholm, Ann Linde 23–24 sept. Kongress, Danska Socialdemokraterna – Lars Wegendal.

198 Bil 3 aGA – Partistyrelsens fasta och tillfälliga arbetsgrupper Partistyrelsens fasta arbetsgrupper Mediepolitiska arbetsgruppen Marita Ulvskog, ordförande, Erland Olausson, LO och Tommy Ohlström, partikassör.

Arbetsgruppen för integrationsfrågor Jens Orback, ordförande, Luciano Astudillo, vice ordförande, Mia Nikali, Nisha Besara, Ewelina Tokarczyk, Anders Teljebäck, Ardalan Shekarabi, Maria Paz Acchiardo, Raimo Pärssinen, Anita Jönsson, Mariam Osman Sherifay, Britt Westerlund, Illmar Reepalu, Peter Persson, Manuel Fer- rer, Joe Frans, Tara Twana, Alaa Idris, Therese Hulthén och Arjun Bakshi.

EU-gruppen Bosse Ringholm, ordförande, Ann Linde, Peter Öhman, Urban Ahlin, Birgitta Ahlqvist, Hans Dahlgren, Lars Danielsson, Heléne Fritzon, Barbro Hietala Nordlund, Håkan Juholt, Carin Jämtin, Roger Kaliff, Wanja Lundby-Wedin, Veronica Palm, Inger Segelström, Eric Sundström och Tommy Waidelich.

Kommunalpolitiska arbetsgruppen Sven-Erik Österberg, ordförande, Jörgen Hellman, Carina Sammeli, Annika Billström, Åke Hillman, Paul Håkansson, Lars Isaksson, Agneta Ivemyr, Göran Johansson, Ingrid Lennerwald, Christer Nilsson, Reynold Furustrand, Ingela Nylund-Watz, Ilmar Reepalu, Karin Åström, Bert Öhlund och Gun Eriksson (adjungerad)

Regionalpolitiska arbetsgruppen Ulrica Messing, ordförande, Torkel Kjellman, Christine Axelsson, Sven-Erik Bucht, Claes-Göran Carlsson, Reynoldh Furustrand, Ewa Hedkvist Petersen, Peter Hultqvist, Leif Håkansson, Birgitta Johansson, Margreth Johnson, Sylvia Lindgren, Carin Lundberg, Jens Lundberg, Ola Nilsson, Mattias Ottosson, Elvy Söderström, Eva Tjernström, Kristina Zakrisson och Marie Nordén.

Skolpolitiska arbetsgruppen Ibrahim Baylan, ordförande, Viveka Abramsson, Lena Baastad, Jan Björkman, Agneta Eriksson, Helén Fritzon, Lars-Åke Henriksson, Jan Larsson, Anna-Karin Lundström, Erik Nilsson, Ulf Olsson, Johan Sparrman och Nils Vikmång.

N ordiska samordningsgruppen Marita Ulvskog, ordförande, Anita Johansson, vice ordförande, Gunnar Stenarv, Urban Ahlin, Berit Andnor, Britt Bohlin Olsson, Reynoldh Furustrand, Göran Färm, Leif Håkansson, Mar- gareta Israelsson, Ann Linde, Stefan Noreén, Lisa Stern och Lars Wegendal.

Arbetarrörelsens ekonomiska råd Emma Lennartsson, ordförande, Irene Wennemo, Susanne Lindberg Elmgren, Pär Sonnerby, Dan Andersson, Sven-Erik Österberg, Sten Johansson och Åsa-Pia Järliden-Bergström samt en styrgrupp bestående av de fasta representanterna vid LO- och partiledningsöverläggningarna.

199 Partistyrelsens tillfälliga arbetsgrupper Arbetsgrupp om a-kassan Sven-Erik Österberg, ordförande, Thomas Gustavsson, Leif Håkansson, Anders Karlsson, Agneta Karlsson, Birgitta Lanér, Anna-Kirsi Lövgren, Anneli Rosvall-Ljunggren och Marie Martinsson, sekreterare.

Arbetsgrupp för ett mänskligare arbetsliv Wanja Lundby-Wedin, ordförande, Hans Karlsson, biträdande ordförande, Marie Martinsson, sekreterare, Kristina Mårtensson, sekreterare, Berit Andnor, Håkan Juholt, Berit Högman, Tomas Eneroth, Abdullahi Aress, Phia Andersson, Ingemar Nilsson, Anna Forsberg, Stefan Wiberg, Anna Palmér, Lars-Åke Almqvist, Tina Wedin och Christina Järnstedt.

Skattepolitisk arbetsgrupp Pär Nuder, ordförande, Magdalena Andersson, Rolf Andersson, Susanne Eberstein, Marie Gran- lund, Åsa-Pia Järliden-Bergström, Stefan Jönsson, Jaan Kolk, Ingela Nylund Watz, Erica Sjölander, Per Sonnerby, Elvy Söderström, Åsa Westlund, Kristina Zakrisson och Sven-Erik Österberg.

N äringspolitisk arbetsgrupp Thomas Östros, ordförande, Britt Bohlin Olsson, Stefan Löfven, Marie Granlund och Sven-Erik Söder, sekreterare.

Sjukvårdspolitisk arbetsgrupp Ylva Johansson, ordförande, Paul Håkansson, Ewa Söderberg, Hans Toll, Mats O Karlsson, Ingela Nylund Watz, Ingrid Lennerwald, Peter Persson, Helena Nyhus, Jenny Aktander, sekreterare och Ingemar Bengtsson, sekreterare.

Valanalysgrupp Berit Andnor, sammankallande, Mattias Vepsä, Anneli Hulthén, Ella Niia, Karl Petersen, Lena Micko, Christina Zedell, Mats Johansson, Ingrid Lennerwald, Monika Theodorsson, Tomas Rudin, Sven-Erik Österberg och Adrian Kaba.

200 Ekonomisk berättelse 2006

Innehåll

Årsredovisning Socialdemokratiska Partistyrelsen...... 202 Förvaltningsberättelse ...... 202 Koncernens resultaträkning...... 205 Koncernens balansräkning ...... 206 Koncernens kassaflödesanalys...... 208 Moderföreningens resultaträkning ...... 209 Moderföreningens balansräkning ...... 210 Moderföreninges kassaflödesanalys ...... 212 Noter ...... 213 Revisionsberättelse ...... 224

Särredovisningar ...... 225 Arbetarrörelsens fond för skolning och utveckling av den facklig politiska verksamheten sid...... 226 Teknikfonden ...... 229 Vidareutbildningsfonden ...... 230

Stiftelsen Per Albin Hanssons minne...... 232 Stiftelsen till Hjalmar Brantings minne...... 237 Stiftelsen Ernst Wigforss minne...... 242 Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete...247

201 Årsredovisning Socialdemokratiska Partistyrelsen Org nr 802003-1145

Förvaltningsberättelse

Socialdemokraternas Verkställande utskott får härmed avge följande årsredovisning för verksamheten inom koncernen.

Denna omfattar Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (802003-1145), Stadshagen Fastig- het AB (556307-3823), Fastighets AB Adolf Fredrik (556019-6510), AiP Media AB (556573- 5148), samt de i Ros-Press-koncernen ingående bolagen Ros-Press AB (556469-6366), Avisa AB (556082-9268), Avisa Media AB (556409-9686), Socialdemokraten AB (556057-9400) samt FR Amerikavägen KB (916628-9745).

Verksamheten 2006 Verksamheten under år 2006 har dominerats av de allmänna valen i september månad, vilka har krävt omfattande satsningar såväl politiskt, organisatoriskt som ekonomiskt. Valresultatet innebar en förlust av regeringsmakten, men även mandatförluster i riksdagen, som på längre sikt kommer att påverka partiets ekonomi negativt. Valrörelsen inleddes med den ”lilla valrörelsen” – en fyra veckor lång kampanjperiod i anslutning till Första Maj. Under denna genomfördes annonsering i pressen och affischering i utemedia i olika delar landet. Inför valrörelsen fattades beslut om att särskilt prioritera 41 av landets kommuner, varför kampanjaktiviteterna var särskilt intensiva i dessa. En del i valarbetet var olika satsningar på kommunikation mede väljare och partiets förtroen- devalda. En ny version av hemsidan togs i bruk, parallellt med att ett nytt intranät, ”Sosserian”, byggdes för att underlätta den interna kommunikationen mellan i första hand partiet och partidistrikten. För att effektivisera kontakterna med väljarna skapades en så kallad kampanjmotor, genom vilken skriftlig kommunikation med väljarna underlättades, samtidigt som portokostna- derna kunde hållas nere genom samordning av utskick mellan partiets olika delar. Under året har vidare ett projekt pågått för att överföra alla partiets medlemmar till ett enda, gemensamt register, för vilket partistyrelsen skall ansvara. Inom ramen för detta kommer även avisering av de enskilda medlemmarnas medlemsavgifter att göras. Under året har en uppgörelse träffats med Lotteribyrån om ändrade redovisningsprinciper för lotteriintäkterna för Kombilotteriet. Tidigare har lotterierna redovisats med ett års eftersläpning. Från och med 2006 redovisas lotterierna samma år som de avslutas. Under året har partiet gått över till en försäkringslösning för all nyintjänad pensionsrätt för de anställda vid partiexpeditionen, i partidistrikten och vid den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Syftet med detta är att minska svängningarna i avsättningsbehovet under och mellan olika år, vilka kan ha varit betydande med den hittillsvarande stiftelselösning. En praktisk konsekvens av förändringen är att partistyrelsen övertar ansvaret för redan intjänad pensionsrätt och därmed ansvaret för förmögenheten i pensionsstiftelsen från den 1 januari 2007. Tankesmedjan Idé och Tendens har under året avvecklats. Den ersätts av Föreningen Arbetar- rörelsens tankesmedja, vilken under året har bildats av partistyrelsen, Landsorganisationen och Arbetarnas Bildningsförbund.

202 Framtida händelser Partiet genomför en extra kongress i mars år 2007. Förutom valärenden kommer kongressen att inleda en diskussion om partiets framtida politik under temat ”Med sikte på framtiden”. Under våren kommer valanalysgruppen att presentera sina slutsatser. Dessa kommer att ligga till grund för en diskussion i hur partiet skall rusta sig för att kunna återta regeringsmakten och makten i de flesta kommuner och landsting vid valen år 2010. En översyn av partiexpeditionens uppgifter, arbetssätt och personalstyrka genomförs under våren 2007. Syftet med denna översyn är att minska de totala kostnaderna för personalen med omkring en fjärdedel. En del i översynsarbetet är att söka samordningsvinster genom ett närmare samarbete med sidoorganisationerna, partidistrikten och riksdagsgruppen.

Partiets ekonomiska resultat Partiets ekonomiska resultat samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultaträkning och balansräkning.

Stadshagen Fastighet AB Bolaget ägs till 85 % av Socialdemokraterna och till 15 % av Riksorganisationen Folkets Hus och Parker. Bolaget bedriver uthyrning av lokaler i tre fastigheter, Gladan 2 och Gladan 8 i Stockholm samt Getingen i Malmö. Under året har inga väsentliga förändringar ägt rum på kontorshyresmarknaden i Stockholm. I centrala Stockholm kan dock en förbättring av kontorshyresmarknaden noteras och i de attrak- tivaste lägena har hyresnivåerna börjat röra sig uppåt men med 1,6 milj kvm kontorsyta outhyrd i Storstockholmsområdet kommer vakanserna även i fortsättningen att vara betydande. I Malmö är alla kontorsytor nu uthyrda. För Stadshagen Fastighet AB:s del har läget förändrats endast marginellt under året. I Gladan 2 finns det 1 200 kvm kontorsyta outhyrd. I Gladan 8 är ca 2 000 kvm kontorsyta uthyrd och ca 2 800 kvm står outhyrd. Styrelsen består av Lennart Låftman, ordf., Lennart Derehag, Birgitta Lönegård, Tommy Ohlström och Ola Rask.

Fastighets AB Adolf Fredrik Bolaget ägs till 100 % av Socialdemokraterna. Bolaget bedriver uthyrningsverksamhet av lokaler i fastigheten Adonis 7 samt lägenheter i fastigheten Iris 10. Alla ytor i de båda fastigheterna har varit uthyrda. Problemen med den stora glaslanerninen fortsätter i Adonis 7 och utredning pågår för att komma till rätta med detta. Under året har fasaden i Iris 10 renoverats och yttertaket har målats om. Radonmätningen avslutades och mätningen visade godkända värden i alla bostäder. Styrelsen består av Lennart Låftman, ordf., Tommy Ohlström och Marja Karlsson.

203 AiP Media Produktion AB AiP Media Produktion AB ägs till 100 % av Socialdemokraterna. Affärsidén är att på uppdragsbasis och på kommersiella villkor producera information och medier åt i första hand arbetarrörelsen och närstående organisationer och företag. Kärnverksam- heten är framställning av socialdemokraternas nyhetsinriktade partitidning Aktuellt i Politiken, AiP. Den utkommer som tabloidtidning en gång i veckan. AiP Media Produktion AB har under året fortsatt att prioritera arbetet med att stärka Aktuellt i Politiken samt bedrivit en stor uppdragsproduktion i samband med partikongressen i Malmö. Styrelsen består av Marita Ulvskog, ordf., Tommy Ohlström och Bo Sahlin.

204 Koncernens resultaträkning

Beloppen i tkr Not 2006 2005 1 Intäkter 2,3,4 5 Moderföreningen 165 174,7 140 205,8 Tidningsutgivningen 16 375,6 16 861,2 Fastighetsförvaltning 15 695,4 15 616,6 Summa intäkter 197 245,7 172 683,6

Kostnader 7,8 Moderföreningen –177 119,5 –138 839,7 Tidningsutgivning –22 372,3 –18 329,9 Fastighetsförvaltning –14 263,8 –14 490,9 Övriga kostnader –72,5 Summa kostnader –213 755,6 –171 733,0

Resultat före finansiella poster –16 509,9 950,6

Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter 9 3 069,1 2 790,5 Räntekostnader och liknande resultatposter 10 –1 546,5 –1 577,2 Summa resultat från finansiella investeringar 1 522,6 1 213,3

Årets resultat före minoritet och skatt –14 987,3 2 163,9

Minoritetsandelar i årets resultat –296,2 –293,0

Skatt på årets resultat 11 –2 313,4 –1 775,4

Dispositioner Förändringar av fonder klassificerade som eget kapital 17 25 318,9 –3 769,2 Förändring av fonder klassificerade som långfristiga skulder –3 881,0 1 137,8

ÅRETS RESULTAT EFTER DISPOSITIONER 3 841,0 –2 535,9

205 Koncernens balansräkning

Beloppen i tkr Not 2006-12-31 2005-12-31 1 TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 12 109 073,1 114 667,7 Inventarier 12 2 836,1 2 754,0 Summa materiella anläggningstillgångar 111 909,2 117 421,7

Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 14 7 953,4 6 833,4 Andra långfristiga fordringar 15 725,7 1 232,3 Summa finansiella anläggningstillgångar 8 679,1 8 065,7

Summa anläggningstillgångar 120 588,3 125 487,4

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar Kundfordringar 2 660,9 3 824,7 Fordringar avseende lotteriintäkter 47 040,0 47 380,3 Övriga kortfristiga fordringar 10 254,9 11 360,1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 16 1 152,6 1 886,2 Summa kortfristiga fordringar 61 108,4 64 451,3

Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar 12 167,9 11 614,3 Jubileumsfonden 64 987,8 63 643,9 Summa kortfristiga placeringar 77 155,7 75 258,2

Kassa och bank 108 653,9 123 248,1

Summa omsättningstillgångar 246 918,0 262 957,6

SUMMA TILLGÅNGAR 367 506,3 388 445,0

206 Not 2006-12-31 2005-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 17

Bundet eget kapital Bundna medel 25 000,0 49 661,5

Fritt eget kapital Fria reserver 206 591,3 209 881,8 Årets resultat 3 841,0 –2 535,9 Summa fritt eget kapital 210 432,3 207 345,9

Summa eget kapital 235 432,3 257 007,4

Minoritetsintresse 2 282,8 1 890,0

Avsättningar Uppskjuten skatt 2 410,7 2 116,7 Summa avsättningar 2 410,7 2 116,7

Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 21 203,0 21 256,7 Vidareutbildningsfonden 15 058,4 12 555,0 Teknikfonden 372,5 1 665,0 Jubileumsfonden 65 356,9 62 687,0 Summa långfristiga skulder 101 990,8 98 163,7

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 4 978,7 4 996,0 Skatteskulder 246,1 484,0 Övriga kortfristiga skulder 2 663,3 2 740,8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 18 17 470,7 17 911,7 Jubileumsfonden 30,9 3 134,7 Summa kortfristiga skulder 25 389,7 29 267,2

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 367 506,3 388 445,0

Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar 47 000,0 47 000,0

Ansvarsförbindelse SSU Bommersvik 0,0 387,0

207 Koncernens kassaflödesanalys

2006 2005 Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster –16 509,9 950,6 Justering vid upprättande av kassaflödesanalys -3 516,9 6 119,7 Avskrivningar 7 594,3 7 542,5 Övriga ej likviditetspåverkande poster 3 135,8 –3 141,1 –9 296,7 11 471,7

Erhållen ränta 5 761,9 1 099,3 Erlagd ränta –1 458,1 852,0 Erhållna utdelningar -290,1 –147,4 Erlagd skatt –2 059,3 –269,1 –7 342,3 13 006,5

Ökning/minskning av kundfordringar 1 162,8 –1 878,5 Ökning/minskning av kortfristiga fordningar –872,4 2 952,3 Ökning/minskning av leverantörsskulder –17,6 –2 585,2 Ökning/minskning av övriga kortfristiga rörelseskulder –3 908,9 2 781,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten –10 978,4 14 276,9

Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar –2 096,6 –1 043,5 Investeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar –1 000,0 0,0 Försäljning av övriga finansiella anläggningstillgångar 0,0 256,2 Amortering av finansiella anläggningstillgångar 506,6 Ökning av kortfristiga finansiella placeringar –553,7 –642,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten –3 143,7 –1 429,3

Finansieringsverksamheten Amortering av skuld –108,0 –53,0 Ökning/minskning kortfristiga finansiella skulder 0,0 0,0 Utdelning/tillskott till/från minoritet 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –108,0 –53,0

Årets kassaflöde –14 230,1 12 794,6 Likvida medel vid årets början 123 248,1 110 453,5 Likvida medel vid årets slut 109 018,0 123 248,1

Likvida medel Socialdemokraterna 42 281,3 60 171,6 Jubileumsfonden 364,1 1 649,2 Fastighets AB Adolf Fredrik 21 213,1 17 092,8 Stadshagen Fastighets AB 15 656,6 13 808,7 AiP Media Produktion AB 2 421,5 4 786,9 Ros-Press 27 081,4 25 738,9 109 018,0 123 248,1

208 Moderföreningens resultaträkning

Beloppen i tkr Not 2006 2005 1 Intäkter mm Medlemsavgifter 9 100,0 9 100,0 Statligt stöd 2 63 864,2 55 486,2 Lotterier 3 47 040,0 47 380,3 Anslag 4 18 921,7 16 609,0 Kampfonden 5 3 422,9 777,5 Vidareutbildningsfonden 2 858,6 2 654,7 Teknikfonden 257,7 261,2 Jubileumsfonden 3 380,3 2 393,1 Övriga intäkter 6 16 329,2 5 543,8 Summa intäkter mm 165 174,6 140 205,8

Kostnader Anslag –12 486,3 –15 406,0 Medlemsavgifter –4 921,7 –4 875,4 Personalkostnader 7 –40 399,6 –39 642,1 Gemensamma kostnader 8 –24 950,8 –25 746,0 Verksamhetskostnader –18 041,5 –26 743,2 Valkostnader –87 790,6 –11 642,1 Kongresskostnader 0,0 –18 191,3 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 12 –1 779,8 –1 654,0 Teknikfonden –355,1 –3,7 Vidareutbildningsfonden –1 550,0 –1 495,4 Jubileumsfonden –710,4 –4 947,6 Summa rörelsens kostnader –192 985,8 –150 346,8

Resultat före finansiella poster –27 811,2 –10 141,0

Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 9 6 801,5 6 706,5 Räntekostnader och liknande resultatposter 10 –6,5 –4,2 Summa resultat från finansiella poster 6 795,0 6 702,3

Årets resultat före dispositioner –21 016,2 –3 438,7

Dispositioner Förändring Kongressfond 17 –4 000,0 5 000,0 Förändring Valfond 17 31 318,9 –9 044,2 Förändring Kampfonden 17 0,0 0,0 Förändring Reserverade medel –2 000,0 275,0 Förändring Vidareutbildningsfonden –2 503,4 –1 159,3 Förändring Teknikfonden 1 292,2 –257,5 Förändring Jubileumsfonden –2 669,9 2 554,5 Summa dispositioner 21 437,8 –2 631,5

ÅRETS RESULTAT EFTER DISPOSITIONER 421,6 –6 070,2

209 Moderföreningens balansräkning

Belopp i tkr Not 2006-12-31 2005-12-31

TILLGÅNGAR 1

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar Inventarier 12 2 177,6 2 435,1

Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 13 865,0 865,0 Jubileumsfonden 400,0 400,0

Långfristiga fordringar 15 60 512,3 61 012,3

Summa anläggningstillgångar 63 954,9 64 712,4

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar Kundfordringar 2 914,4 3 438,2 Kortfristig fordran avseende Lotteriintäkter 47 040,0 47 380,3 Övriga kortfristiga fordringar 9 749,8 10 393,1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 16 388,1 3 326,0 Jubileumsfonden 0 129,1 Summa 60 092,3 64 666,7

Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar 12 167,9 11 614,3 Jubileumsfonden 64 987,8 63 643,9 Summa 77 155,7 75 258,2

Kassa och bank 42 281,3 61 820,8

Summa omsättningstillgångar 179 529,3 201 745,7

SUMMA TILLGÅNGAR 243 484,2 266 458,1

210 Not 2006-12-31 2005-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Ändamålsbestämda medel Fonder och reserverade medel 17 17 968,8 43 287,7

Balanserat kapital Kapitalbehållning 17 129 026,8 135 097,0 Årets resultat 421,6 –6 070,2 Summa 129 448,4 129 026,8

Summa eget kapital 147 417,2 172 314,5

Långfristiga skulder Vidareutbildningsfonden 15 058,4 12 554,9 Teknikfonden 372,5 1 664,8 Jubileumsfonden 65 356,9 62 687,0 Summa långfristiga skulder 80 787,8 76 906,7

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 4 000,1 3 899,6 Övriga kortfristiga skulder 1 963,1 2 116,3 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 18 9 285,1 8 085,8 Jubileumsfonden 30,9 3 135,2 Summa kortfristiga skulder 15 279,2 17 236,9

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 243 484,2 266 458,1

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser SSU, Bommersvik 0 386,9

211 Moderföreningens kassaflödesanalys

2006 2005

Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster –27 811,2 –10 141,1 Justering vid kassaflödesanalys –3 516,8 6 119,7 Avskrivningar 1 777,4 1 577,0 Övriga ej likviditetspåverkande poster –675,8 0,0 –30 226,4 –2 444,4

Erhållen ränta 10 318,2 3 461,2 Erlagd ränta –6,5 –4,2 Erhållna utdelningar 0,0 852,1 –19 914,7 1 864,7

Ökning/minskning av kundfordringar 523,6 –1 433,8 Ökning/minskning av kortfristiga fordningar 4 050,3 694,8 Ökning/minskning av leverantörsskulder 100,1 –2 695,8 Ökning/minskning av övriga kortfristiga rörelseskulder –2 057,9 3 700,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten –17 298,6 2 130,6

Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar –1 534,8 –924,0 Utgivna lån 0,0 0,0 Erhållen amortering 500,0 0,0 Försäljning av övriga finansiella anläggningstillgångar 0,0 608,1 Ökning av kortfristiga finansiella placeringar –842,0 –640,6 Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 876,8 –956,5

Årets kassaflöde –19 175,4 1 174,1 Likvida medel vid årets början 61 820,8 60 646,6 Likvida medel vid årets slut 42 645,4 61 820,7

Likvida medel Socialdemokraterna 42 281,3 60 171,6 Jubileumsfonden 364,1 1 649,2 Summa 42 645,4 61 820,8

212 Bokslutskommentarer N ot 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens Allmänna Råd. Om inte annat framgår är principerna oförändrade med föregående år.

I ntäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.Spons- ring intäktsföres över den period sponsringen avser, om sådan tid är bestämd.I annat fall sker intäktsföring när betalning erhållits eller om avtal normalt finns vid fakturering. Försäljning av tjänster intäktsföres normalt vid utförandet. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsföres som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner, organisationer och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell pröv- ning. Lotteriintäkter från Lotteribyrån intäktsförs det räkenskapsår intäkten bedömts tjänats in. En estimering av beloppet görs i bokslut på grundval av uppgift från preliminär avstämning av lotterier bedrivna under räkenskapsåret.

Bidrag från kommuner, landsting, stat m fl Samtliga bidrag från kommuner, landsting, stat m fl redovisas i enlighet med BFN R5 om statliga stöd, dvs de intäktsförs endast om det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att stödet inte kommer att återkrävas. Bidrag skuldföres därför till dess att de utgifter som bidraget skall täcka uppkommer. Det statliga partistödet betalas ut från partibidragsnämnden och avser att täcka kostnaderna i partiets verksamhet. Detta stöd är inte förenat med återbetalningskrav och intäktsförs därför löpande under verksamhetsåret. Inga bidrag nettoredovisas mot kostnader.

Redovisning av förpliktelser/avsättningar En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gementemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt bindande åtaganden till kostnader.

Donerade tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till föreningen värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället och bokas som en omsätt- ningstillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Den ”intäkt” som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland föreningens intäkter. Realisationsvinst/-förlust vid en senare försäljning redovisas bland föreningens kostnader om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits.

Finansiella investeringar Finansiella investeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (mark- nadsvärde). Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Ofta kan en börskurs användas. 213 Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga långfristiga obligationer värderas till anskaffningsvärde.

Fordringar Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparationer och underhåll redovisas som kostnader. Materiella aläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjande- period. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas.

Inventarier 5 år Datainventarier 3 år

I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången omedelbart ner till sitt återvinningsvärde.

L easingavtal Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella hyresavtal).

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast obetydlig risk för värdefluktuationer, dels • handlas på öppen marknad till kända belopp eller • har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten.

Koncernredovisning I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av rösterna. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. I koncernens resultaträkning redovisas minoritetens andel i årets resultat. Minoritetens andel i dotterbolags kapital redovisas i separat post i koncernens balansräkning. 214 N ot 2 Statligt stöd

Moderföreningen 2006 2005

Partistöd 55 653,8 55 486,2 Extra partistöd 8 210,4 0,0 Summa 63 864,2 55 486,2

N ot 3 Lotterier

2006 2005 a) SAP och SSU innehar tillstånd driva Kombilotteriet. Detta sker i ett enkelt bolag. SAPs andel av intäkterna och kostnaderna uppgår till: Intäkt för sålda lotter 143 757,5 181 586,4 Vinster –56 622,8 –69 544,0 Bruttoresultat 87 134,7 112 042,4 Försäljnings- och administrationskostnader –34 318,3 –57 068,8 Övriga intäkter 314,8 1 254,0 Rörelseresultat 53 131,2 56 227,6 Finansnetto 819,6 1 295,9 Nettoresultat i Kombilotteriet föregående år 53 950,8 57 523,5 c) överskott från annan lotteriverksamhet 0,0 340,3 d) överförs till kommande lotteriverksamhet –6 910,8 –10 483,5 47 040,0 47 380,3

N ot 4 Anslag

Moderföreningen 2006 2005 Byggnadsarbetareförbundet 1 562,4 577,5 Elektrikerförbundet 1 132,9 269,1 Fastighets 225,4 400,0 Grafikerna 130,2 136,9 Handels 2 067,6 1 411,2 Hotell och Restaurangfacket 690,5 352,5 Industrifacket 0,0 412,3 Kommunalarbetareförbundet 3 412,0 3 451,0 Livsmedelsarbetareförbundet 286,2 232,4 Metallindustriarbetareförbundet 2 042,7 1 699,8 Målarförbundet 450,1 204,1 Pappersindustriarbetareförbundet 141,4 143,8 Seko 630,2 1 318,5 Skogs- och Träfacken 150,0 0,0 LO 6 000,0 6 000,0 Summa 18 921,6 16 609,0

215 Anslag har också erhållits i form av personella resurser (årsarbeten) 2006 2005 Metallindustriarbetareförbundet 0,0 0,5 Byggnadsarbetareförbundet 0,0 0,5 LO 0,8 0,0 ABF 0,1 0,0 Summa 0,9 1,0

N ot 5 Kampfonden 2006 2005 De insamlade medlen utgörs av gåvor från: 11 360 privatpersoner 3 189,8 700,0 12 juridiska personer 233,1 77,5 3 422,9 777,5

N ot 6 Övriga intäkter 2006 2005 Anslag från Riksdagsgruppen för gemensamma aktiviteter 7 750,0 294,9 Anslag från Jubileumsfonden 2 000,0 0,0 Samarbetsavtal 2 855,6 2 639,4 Div övriga intäkter 3 723,5 2 609,4 Summa 16 329,1 5 543,7

N ot 7 Medeltal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter

Medeltalet anställda, med fördelning på kvinnor och män uppgår till 2006 2005 Antal Varav kvinnor Antal Varav kvinnor Moderföreningen tillsvidareanställda 62 36 63 39 tidsbegränsade 5 4 0

Koncernen tillsvidareanställda 76 42 77 46 tidsbegränsade 5 4 0

Löner och ersättningar (TSEK) 2006 2005 Sociala kostnader (varav Sociala kostna- Löner och er- pensionskost- Löner och der (varav pen- sättningar nad) ersättningar sionskostnad) Moderföreningen 24 906,1 13 997,2 26 065,2 14 623,1 (6 524,3) (6 107,8) varav styrelse och VD –- – –-

Dotterföretag 4 955,9 2908,5 5 956,8 3 288,3 (893,4) (1 307,5) varav styrelse och VD 825,4 446,8 658,1 411,1 (175,9) (200,5)

216 2006-12-31 2005-12-31 Koncernen Styrelser och Verkställande Utskottet Antal 30 26 Varav män 14 13

Verkställande direktör samt andra ledande befattningshavare Antal 11 11 Varav män 5 5

Moderföreningen Ledamöter i Verkställande Utskottet Antal 7 7 Varav män 3 3

Ledamöter i partiexpeditionens ledningsgrupp Antal 7 7 Varav män 2 2

Sjukfrånvaro moderföreningen 2006-01-01– 2005-01-01– 2006-12-31 2005-12-31 Total sjukfrånvaro 2,55% 2,96% Sjukfrånvaro för män 2,84% 2,13% Sjukfrånvaro för kvinnor 2,34% 3,47% Totalt anställda – 29 år 0,95% 0,86% Totalt anställda 30–49 år 2,55% 2,55% Totalt anställda 50 – 3,32% 4,22% Långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) 45,48% 39,18% i procent av total sjukfrånvaro

N ot 8 Leasingavtal 2006 2005 avseende icke uppsägningsbara leasingavtal: Förfaller till betalning inom ett år 1 017,1 566,5 Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år 1 285,0 525,0

217 N ot 9 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

2006 2005 Koncernen Ränteintäkter 2 503,2 1 989,9 Utdelning fondinnehav 290,1 305,0 Återföring av tidigare nedskrivning av fondinnehav 275,8 495,6 3 069,1 2 790,5

Moderföreningen Ränteintäkter 3 236,6 3 151,3 Utdelning, fondinnehav 289,2 304,3 Återföring av tidigare nedskrivning av fondinnehav 275,8 250,9 Utdelning, dotterföretag 3 000,0 3 000,0 Summa 6 801,6 6 706,5

N ot 10 Räntekostnader och liknande resultatposter

2006 2005 Koncernen Räntekostnader –1 546,5 –1 577,2 –1 546,5 –1 577,2

Moderföreningen Räntekostnader 6,5 –4,2 Nedskrivning värdepapper 0,0 0,0 6,5 –4,2

N ot 11 Skatt 2006-12-31 2005-12-31

Aktuell skatt på årets resultat –2 019,9 –1 856,5 Justering av föregående års skatt 0,0 272,1 Uppskjuten skatt –293,5 –191,0 –2 313,4 –1 775,4

Skillnad mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats

2006-12-31 2005-12-31

Redovisat resultat före skatt i koncernen –15 283,5 1 870,9 Redovisat resultat före skatt i ej skattepliktig verksamhet –24 016,0 6 439,0 Redovisat resultat före skatt i skattepliktig verksamhet 8 732,4 8 309,9 Skatt på årets resultat för skattepliktig verksamhet –2 528,0 2 408,8 Effekt av förändring av periodiseringsfond 293,5 191,3 Skatteeffekt av sparade underskottsavdrag 274,3 244,4 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostn och ej avdragsgilla int –59,7 116,6 Skatt på årets resultat enl resultaträkningen –2 019,9 –1 856,5

218 N ot 12 Materiella anläggningstillgågar

Koncernen 2006-12-31 2005-12-31

Byggnader och mark Anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärde 169 763,2 169 763,2 Årets anskaffningar 0,0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 169 763,2 169 763,2

Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar –50 699,2 –45 104,6 Årets planenliga avskrivningar –5 594,6 –5 594,6 Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar –56 293,8 –50 699,2

Ackumulerade nedskrivningar Ingående nedskrivningar –4 396,3 –4 396,3 Utgående nedskrivningar –4 396,3 –4 396,3

Utgående planenligt restvärde 109 073,1 114 667,7

Taxeringsvärde byggnader 232 921,0 232 921,0

2006-12-31 2005-12-31 Inventarier Anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärde 13 888,0 13 025,8 Inköp 2 096,6 1 085,5 Försäljningar och utrangeringar –2 731,7 –223,3 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 13 252,9 13 888,0

Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar –11 134,0 –9 367,2 Årets planenliga avskrivningar –1 999,7 –1 945,1 Försäljningar och utrangeringar 2 716,9 178,3 Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar –10 416,8 –11 134,0

Utgående planenligt restvärde 2 836,1 2 754,0

Moderföreningen 2005 2005

Inventarier Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärden 9 799,6 8 953,0 Inköp 1 534,8 924,1 Försäljningar och utrangeringar –2 731,7 –77,3 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 8 602,7 9 799,7

219 Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar –7 364,6 –5 865,0 Försäljningar och utrangeringar 2 716,9 77,3 Årets planenliga avskrivningar –1 777,4 –1 576,9 Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar –6 425,1 –7 364,6

Utgående planenligt restvärde 2 177,6 2 435,1

N ot 13 Aktier och andelar i moderföreningen

Nom. Bokfört Kapital- Antal Värde värde andel Org nr Säte Dotterbolag Rospress AB 1 000 100 500 1 556469-6366 Sthlm Stadshagen Fastighets AB 7 800 765 765 0,85 556307-3823 Sthlm Fastighetsbolaget Adolf Fredrik* 15 600 5 070 1 556019-6510 Sthlm AiP Media Produktion AB* 750 750 1 556573-5148 Sthlm

* I bokföringen upptas dessa till 1 krona.

N ot 14 Andra långfristiga värdepappersinnehav

2006-12-31 2005-12-31 Ingående anskaffningsvärde 6 833,4 6 645,3 Årets inköp 1 000,0 0,0 Förändring över/underkurs 120,0 188,1 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 7 953,4 6 833,4

Ingående nedskrivningar 0,0 176,4 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 Återföring av nedskrivningar –176,4 Utgående ackumulerade nedskrivningar 0,0 0,0

Utgående restvärde enligt plan 7 953,4 6 833,4

220 N ot 15 Långfristiga fordringar 2006-12-31 2005-12-31 Ingående bokfört värde 1 232,3 1 488,4 Utgivna lån 0,0 0,0 Amorteringar –506,6 –256,1 Utgående bokfört värde 725,7 1 232,3

Moderföreningen 2006-12-31 2005-12-31 Ingående bokfört värde 60 512,3 61 620,4 Nytilkomna fordringar 0,0 0,0 Amorteringar 0,0 –608,1 Utgående bokfört värde 60 512,3 61 012,3

Föreningen Spero 512,3 512,3 Förbundsskolan Bommersvik AB 0,0 500,0 Revers, Adolf Fredrik Fastighets AB 60 000,0 60 000,0 Summa 60 512,3 61 012,3

N ot 16 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen 2006 2005 Förutbetalda hyror 0,0 0,0 Upplupna intäkter 373,1 41,2 Förutbetalda kostnader 779,5 1 744,3 Övriga poster 0,0 100,7 Summa 1 152,6 1 886,2

Moderföreningen 2006 2005 Upplupna ränteintäkter 0,0 0,0 Förutbetalda hyror 0,0 0,0 Övriga poster 388,1 3 326,0 Summa 388,1 3 326,0

N ot 17 Förändring av eget kapital Bundna Fria Årets Totalt Koncernen reserver reserver resultat kapital Belopp vid årets ingång 49 661,5 156 381,8 3 583,8 209 627,3 Förändr av redovisningsprincip för lotteriint. 53 500,0 –6 119,7 47 380,3 Justerat belopp vid årets ingång 49 661,5 209 881,8 –2 535,9 257 007,6 Disposition av årets resultat –2 535,9 2 535,9 Förändring av ändamålsbestämda medel SAP –25 318,9 –25 318,9 Förändring av bundna och fria reserver –97,2 –97,2 Förskjutning mellan fria och bundna reserver 754,6 –754,6 Årets resultat 3 841,0 3 841,0 Belopp vid årets utgång 25 000,0 206 591,3 3 841,0 235 432,5

221 Dispositioner 2006-12-31 2005-12-31 Förändring av Kongressfonden 4 000,0 –5 000,0 Förändring av Valfonden –31 318,9 9 044,2 Förändring av Ombyggnadsfonden 0,0 0,0 Förändring av Kampfonden 0,0 0,0 Förändring av reserverade medel 2 000,0 –275,0 Summa –25 318,9 3 769,2

Kongressfonden, Valfonden, Kampfonden och Ombyggnadsfonden ingår i bundna reserver. Vidareutbildningsfonden, Teknikfonden och Arbetarrörelsens fond för skolning och utveckling av den facklig politiska verksamheten har egna styrelser som förfogar över fondens medel.

Balanserat kapital Ändamåls- bestämda balanserat Årets Totalt Moderföreningen medel kapital resultat kapital Belopp vid årets ingång 43 287,7 81 597,0 49,5 124 934,2 Förändr av redovisningsprincip för lotteriint. 53 500,0 –6 119,7 47 380,3 Justerat belopp vid årets ingång 43 287,7 135 097,0 –6 070,2 172 314,5 Disp. av föregående års resultat –6 070,2 6 070,2 0,0 Aktieägartillskott 0,0 Förändring av bundna reserver –25 319,0 –25 319,0 Årets resultat 421,6 421,6 Belopp vid årets utgång 17 968,7 129 026,8 421,6 147 417,1

2006 2005 Ändamålsbestämda medel Kongressfond 4 000,0 0,0 Valfonden 0,0 31 319,0 Kampfonden 847,6 847,6 Ombyggnadsfond 7 500,0 7 500,0 Summa fonder som klassificeras som eget kapital 12 347,6 39 666,6

Omstrukturering 2 000,0 0,0 KP-medel 500,6 500,6 Personalutveckling 263,5 263,5 Personalrelaterade medel 2 857,0 2 857,0 Summa avsättningar som klassificeras som eget kapital 5 621,1 3 621,1

Summa ändamålsbestämda medel 17 968,7 43 287,7

222 N ot 18 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen 2006-12-31 2005-12-31

Upplupna semesterlöner 5 391,2 5 121,9 Upplupna sociala avgifter 1 094,7 769,0 Partistöd 2 345,5 2 311,9 Upplupna räntekostnader 88,4 0,0 Förutbetalda hyror 3 328,2 3 363,1 Förutbetalda prenumerationer 2 296,5 2 302,5 Övriga poster 2 926,2 4 043,4 Summa 17 470,7 17 911,8

Moderföreningen 2006-12-31 2005-12-31 Upplupna semesterlöner 3 938,8 3 713,5 Upplupna sociala avgifter 768,3 769,0 Partistöd 2 345,4 2 311,9 Övriga poster 2 232,5 1 291,4 Summa 9 285,0 8 085,8

223 Revisionsberättelse

Till partistyrelsen i Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti Org nr 802003-1145

Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt verkställande utskottets (VUs) förvalt- ning i Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (Socialdemokraterna) för räkenskapsåret 2006. Det är VU som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och tillämpningen av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden för att kunna bedöma förvaltningen i övrigt. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Vi tillstyrker att resultaträkningen och balansräkningen fastställs och att VU beviljas ansvarsfrihet för räken- skapsåret.

224 Särredovisningar – räkenskapsåret 2006

Innehåll

Arbetarrörelsens fond för skolning och utveckling av den facklig politiska verksamheten...... 226 Teknikfonden...... 229 Vidareutbildningsfonden...... 230

225 Arbetarrörelsens fond för skolning och utveckling av den facklig politiska verksamheten 2006

Fondens styrelse har under året bestått av Göran Persson, ordförande, SAP, Tommy Ohlström, SAP, Anna Sjödin, SAP, Marita Ulvskog, SAP, Gunilla Lundén, LO, Wanja Lundby-Wedin, LO, Ulla Lindqvist, LO samt Mats Eriksson, LO.

Resultaträkning

Beloppen i tkr Not 2006 2005

Intäkter Återbetalade icke utnyttjade stipendier 0 0 Summa intäkter 0 0

Kostnader Stipendier 550 000 4 780 000 Bankkostnader 135 412 142 613 Revisions- och konsultkostnader 25 000 25 000 Summa kostnader 710 412 4 947 613

Förvaltningsresultat –710 412 –4 947 613

Finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 1 3 380 327 3 235 518 Nedskrivning av kortfristiga placeringar 0 –842 435 Summa finansiella poster 3 380 327 2 393 083

ÅRETS RESULTAT 2 669 915 –2 554 530

226 Balansräkning Not 2006-12-31 2005-12-31 TILLGÅNGAR

Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 400 000 400 000 Summa finansiella anläggningstillgångar 400 000 400 000

Omsättningstillgångar Upplupen ränta 0 129 097

Kortfristiga placeringar Robur 2 28 611 874 28 096 664 Nordea 3 36 011 866 35 547 264 Summa kortfristiga placeringar 64 623 740 63 643 928

Kassa och bank Nordea 143 326 1 432 009 Swedbank 220 733 217 173 Summa kassa och bank 364 059 1 649 182

Summa omsättningstillgångar 64 987 799 65 422 207

SUMMA TILLGÅNGAR 65 387 799 65 822 207

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital Balanserat kapital 62 686 957 65 241 487 Årets resultat 2 669 915 –2 554 530 Summa eget kapital 65 356 872 62 686 957

Kortfristiga skulder Beslutade ej utbetalda stipendier 0 3 100 000 Kortfristiga skulder 30 927 35 250 Summa kortfristiga skulder 30 927 3 135 250

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 65 387 799 65 822 207

227 Bokslutskommentarer

Noter N ot 1 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

2006-12-31 2005-12-31 Ränteintäkter och realisationsefekter 2 645 904 2 240 469 Utdelning 734 423 995 049 Nedskrivning 0 –842 435 Summa 3 380 327 2 393 083

N ot 2 Robur Marknads- Bokfört värde värde 2006 12 31 2006 12 31 Förbundsfonden 10 443 679 10 568 660 57069 andelar á 183,00 Förbundspenningmarknadsfond 18 168 195 18 179 062 181102 andelar á 100,32 Summa Robur 28 611 874 28 747 722

N ot 3 Nordea Marknads- Bokfört värde värde 2006 12 31 2006 12 31 Institutionella Räntefonden långa placeringar 9 265 852 9 265 852 91339 andelar á 101,44 Institiutionella Räntefonden korta placeringar 18 555 700 18 564 253 185523 andelar á 100,02 Institutionella Aktiefonden Världen 5 000 000 5 023 950 41790 andelar á 119,64 Institutionella Aktiefonden Sverige 3 178 481 4 345 781 28602 andelar á 111,12 Likvida medel 11 833 11 833 Summa Nordea 36 011 865 37 211 669

228 Teknikfonden

Fondens styrelse har under året bestått av: Ordinarie ledamöter: Tommy Ohlström, ordf, Tina Wedin, Åke Svensson, Cinnika Beiming, Sara Nyberg, Anders Jämtin och Jan Bohman. Suppleanter: Bo Holst, Märtha Dahlberg och Yvonne Nordström.

Resultaträkning Not 2006 2005

Intäkter Årsavgifter 250 000 250 000 Summa intäkter 250 000 250 000

Kostnader Övriga kostnader 1 550 000 3 737 Summa kostnader 1 550 000 3 737

Resultat före finansiella intäkter och kostnader –1 300 000 246 263

Finasiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 7 747 11 255 Summa finansiella poster 7 747 11 255

ÅRETS RESULTAT –1 292 253 257 518

Balansräkning

TILLGÅNGAR 2006-12-31 2005-12-31 Omsättningstillgångar Partistyrelsens avräkning 372 524 1 664 777

SUMMA TILLGÅNGAR 372 524 1 664 777

Eget kapital Kapitalbehållning 1/1 1 664 777 1 407 259 Årets resultat –1 292 253 257 518

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 372 524 1 664 777

229 Kommitten för funktionärernas vidareutbildning och trygghet

Fondens styrelse har under året bestått av: Britt Bohlin-Olsson, ordf, Reynoldh Furustrand, t o m 28/4, Hans Hoff, fr o m 28/4 Ingvar Wallin, t o m 28/4, Pernilla Östberg fr o m 28/4, Mikael Henriksson t o m 28/4, Anny Sandgren fr o m 28/4, Leif Pettersson. Suppleanter: Roger Läth, t o m 28/4, Anders Wallin fr o m 28/4, Tommy Ohlström, och Ann-Marie Johansson. Adjungerad: Marianne Selberg.

Resultaträkning Not 2006 2005 Intäkter Årsavgifter Vidareutbildning 1 234 771 1 110 936 Kursavgifter Vidareutbildning 96 000 Årsavgifter Trygghetskonto 1 495 075 1 358 349 Summa intäkter 2 729 846 2 565 285

Kostnader Vidareutbildning 97 580 1 203 365 Trygghetskontot 257 547 292 000 Summa kostnader 355 127 1 495 365

Resultat före finansiella intäkter och kostnader 2 374 719 1 069 920

Finasiella intäkter och kostnader Ränteintäkter, Vidareutbildning 53 616 37 223 Ränteintäkter, Trygghetskontot 75 114 52 148 Summa finansiella poster 128 730 89 371

Resultat Vidareutbildning 1 190 807 40 794 Trygghetskontot 1 312 642 1 118 497

ÅRETS RESULTAT 2 503 449 1 159 291

230 Balansräkning

2006-12-31 2005-12-31 TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar Partistyrelsens avräkning: Vidareutbildning 6 189 060 4 998 253 Trygghetskontot 8 869 311 7 556 669

SUMMA TILLGÅNGAR 15 058 371 12 554 922

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital Kapitalbehållning 1/1 12 554 922 11 395 631 Årets resultat 2 503 449 1 159 291

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 15 058 371 12 554 922

231 Stiftelsen Per Albin Hanssons minne Orgnr 802007-7247

Styrelsen för Stiftelsen Per Albin Hanssons minne avger härmed följande årsredovisning Förvaltningsberättelse I nformation om verksamheten Stiftelsen Per Albin Hanssons Minne instiftades den 25 november 1948 och används till stipendier för främjande av studier i politiska, ekonomiska och internationella frågor samt arbetarrörelsens historia, idéer och verksamhet. Folkhögskole- och vuxenstuderande på gymnasienivå kan söka medel ur Stiftelsen Per Albin Hanssons Minne. Stiftelsens styrelse har under året bestått av Göran Persson, ordförande, Tommy Ohlström, SAP, Ulla Lindqvist, LO, Ann-Christin Furustrand, S-kvinnor, Karin Hallengren tom 19/6-06, Anna Lekander from 19/6-06, SSU. Adjungerade har under året varit Samuel Stengård, SKSF och Axel Björneke, SSF.

Viktiga händelser under året Den 15 maj höll styrelsen sammanträde där man fördelade årets stipendier. I stipendier utdelades under året 49 000 kronor.

Stiftelsens ekonomiska resultat Stiftelsens ekonomiska resultat samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföl- jande resultaträkning och balansräkning.

Förslag till disposition av resultat Styrelsen föreslår att årets resultat 58 818 kronor överförs i ny räkning.

Resultaträkning Not 2006 2005 1 Stiftelsens intäkter Utdelningar 47 079 35 309 Ränteintäkter, Nordea 1 895 1 076

Övriga intäkter Gåvor 200 0 Summa intäkter 49 174 36 385

Kostnader Administrationskostnader 6495 6435 Summa kostnader 6 495 6 435

Förvaltningsresultat 42 679 29 950

Återföring av nedskrivning 2 16 139 90 660

Årets resultat 58 818 120 610

232 Balansräkning

2006-12-31 2005-12-31 TILLGÅNGAR

Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepapper 2 817 738 801 599

Omsättningstillgångar Kassa och bank 158 583 161 904

Summa tillgångar 976 321 963 503

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Fritt eget kapital Kapitalbehållning 3 914 503 842 893 Årets resultat 3 58 818 120 610

Skulder Beslutade ej utbetalade stipendier 3 000 0 Övriga skulder 0 0

Summa eget kapital och skulder 976 321 963 503

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

233 Bokslutskommentarer

Noter N ot 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagens och Bokföringsnämndens Allmänna Råd.

Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsföres som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner, organisationer och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efterindividuell prövning.

Stipendier Beviljade anslag redovisas direkt mot fritt eget kapital (disponibelt medel). Anslagen skuldförs vid beslutstillfället.

Redovisning av förpliktelser/avsättningar En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gentemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt bindande åtaganden till kostnader.

Fordringar Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

234 N ot 2 Värdepappersinnehav 2006 2005 Ingående anskaffningsvärde 1 239 299 1 239 299 Inköp 0 0 Försäljning 0 0 Utgående ackumulerat nominellt värde 1 239 299 1 239 299

Ingående nedskrivningar –437 700 –528 360 Årets nedskrivningar 0 0 Årets återföring av nedskrivningar 16 139 90 660 Utgående ackumulerade nedskrivningar –421 561 –437 700

Utgående bokfört värde 817 738 801 599

Innehav av värdepapper utgörs av placering i Nordea Donationsmedelsfond. Utgående bokfört värde överensstämmer med marknadsvärdet per 2006-12-31.

N ot 3 Eget kapital Fritt eget kapital Årets resultat Ingående balans 842 893 120 610 Omföring av årets resultat 120 610 –120 610 Beviljade anslag –49 000 Årets resultat 58 818 Belopp vid årets utgång 914 503 58 818

Stiftelsen Per Albin Hanssons minne Orgnr 802007-7247

Stockholm den 2007

Tommy Ohl- ström

Anna Lekan- Ann-Christin Furustrand der

Ulla Lindqvist

235 Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Per Albin Hanssons Minne Org nr 802007-7247

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Per Albin Hanssons Minne för 2006. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva revisionsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättade årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättnings- skyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet.

Anita Modin Håkan Bystedt Lars Ericsson

Åke Danielsson Auktoriserad revisor

236 Stiftelsen Hjalmar Brantings Minne Orgnr 802007-6231

Styrelsen för Stiftelsen Hjalmar Brantings minne avger härmed följande årsredovis- ning. Förvaltningsberättelse I nformation om verksamheten Stiftelsen Hjalmar Brantings Minne instiftades den 30 maj 1926 och används till stipendier för främjande av studier i politiska, ekonomiska och internationella frågor samt arbetarrörelsens historia, idéer och verksamhet. Medel ur Stiftelsen Hjalmar Brantings Minne kan sökas av elever vid högskolor och universitet. Stiftelsens styrelse har under året bestått av Göran Persson, ordförande, Tommy Ohlström, SAP, Ulla Lindqvist, LO, Ann-Christin Furustrand, S-kvinnor, Karin Hallengren tom 19/6-06, Anna Lekander from 19/6-06, SSU. Adjungerade har under året varit Samuel Stengård, SKSF och Axel Björneke, SSF.

Viktiga händelser under året Den 15 maj höll styrelsen sammanträde där man beslöt att dela ut 40 000 kronor i stipendier under året.

Stiftelsens ekonomiska resultat Stiftelsens ekonomiska resultat samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföl- jande resultaträkning och balansräkning.

Förslag till disposition av resultat Styrelsen föreslår att årets resultat 66 646 kronor överförs i ny räkning.

237 Resultaträkning Not 2006 2005 1 Stiftelsens intäkter Utdelningar 52 686 39 515 Ränteintäkter, Nordea 2 343 1 303

Övriga intäkter Gåvor 50 175

Summa intäkter 55 080 40 993

Kostnader Administrationskostnader 6 495 6 435 Summa kostnader 6 495 6 435

Förvaltningsresultat 48 585 34 558

Återföring av nedskrivningar 2 18 061 101 457 Årets resultat 66 646 136 015

Balansräkning 2006-12-31 2005-12-31 TILLGÅNGAR

Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepapper 2 915 129 897 068

Omsättningstillgångar Kassa och bank 199 886 191 301

Summa tillgångar 1 115 015 1 088 369

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Fritt eget kapital Kapitalbehållning 3 1 036 369 937 355 Årets resultat 3 66 646 136 014

Skulder Beviljade ej utbetalda stipendier 0 3 000 Övriga skulder 12 000 12 000

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 115 015 1 088 369

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

238 Bokslutskommentarer

Noter N ot 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagens och Bokföringsnämndens Allmänna Råd.

Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsföres som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner, organisationer och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning.

Stipendier Beviljade anslag redovisas direkt mot fritt eget kapital (disponibla medel). Anslagen skuldförs vid beslutstillfället.

Redovisning av förpliktelser/avsättningar En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gentemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt bindande åtaganden till kostnader.

Finansiella investeringar Finansiella investeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (mark- nadsvärde). Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Ofta kan en börskurs användas. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga långfristiga obligationer värderas till anskaffningsvärde.

Fordringar Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

239 N ot 2 Värdepappersinnehav 2006 2005 Ingående anskaffningsvärde 1 387 140 1 387 140 Inköp 0 0 Försäljning 0 0 Utgående ackumulerat nominellt värde 1 387 140 1 387 140

Ingående nedskrivningar –490 072 –591 529 Årets nedskrivningar 0 0 Årets återföring av nedskrivningar 18 061 101 457 Utgående ackumulerade nedskrivningar –472 011 –490 072

Utgående bokfört värde 915 129 897 068

Innehav av värdepapper utgörs av placering i Nordea Donationsmedelsfond. Utgående bokfört värde överensstämmer med marknadsvärdet per 2006-12-31.

N ot 3 Eget kapital Fritt eget kapital Årets resultat Ingående balans 937 355 136 014 Omföring av årets resultat 136 014 –136 014 Beviljade anslag –37 000 Årets resultat 66 646 Belopp vid årets utgång 1 036 369 66 646

240 Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Hjalmar Brantings Minne Org nr 802007-6231

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Hjalmar Brantings Minne för 2006. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredo- visningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva revisionsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättade årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvalt- ningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet.

Stockholm den

Anita Modin Håkan Bystedt Lars Ericsson

Åke Danielsson Auktoriserad revisor

241 Stiftelsen Ernst Wigforss Minne Orgnr 802008-1132

Styrelsen för Stiftelsen Ernst Wigforss minne avger härmed följande årsredovisning. Förvaltningsberättelse

I nformation om verksamheten Stiftelsen Ernst Wigforss Minne instiftades den 1 april 1952 och har till uppgift att främja svensk arbetarungdoms studie av samhällets ekonomi och andliga liv samt den internationella arbetar- rörelsens historia, idéer och verksamhet. Stiftelsens medel används för att stödja avancerade studier och avhandlingar. Stiftelsens styrelse har under året bestått av Göran Persson, ordförande, Tommy Ohlström, SAP, Ulla Lindqvist, LO, Ann-Christin Furustrand, S-kvinnor, Karin Hallengren tom 19/6-06, Anna Lekander from 19/6-06, SSU. Adjungerade har under året varit Samuel Stengård, SKSF och Axel Björneke, SSF.

Viktiga händelser under året Den 15 maj höll styrelsen sammanträde där man fördelade årets stipendier. I stipendier utdelades under året 92 000 kronor.

Stiftelsens ekonomiska resultat Stiftelsens ekonomiska resultat samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföl- jande resultaträkning och balansräkning.

Förslag till disposition av resultat Styrelsen föreslår att årets resultat 36 251 kronor överförs i ny räkning.

242 Resultaträkning

Not 2006 2005 Stiftelsens intäkter 1 Utdelningar 32 986 25 500 Ränteintäkter, Nordea 333 328 Summa intäkter 33 319 25 828

Kostnader Administrationskostnader 6 495 6 435 Summa kostnader 6 495 6 435

Förvaltningsresultat 26 824 19 393

Återföring av nedskrivningar 2 10 960 65 473 Resultat vid försäljning 2 -1 533 Årets resultat 36 251 84 866

Balansräkning 2006-12-31 2005-12-31 TILLGÅNGAR

Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepapper 2 555 330 578 903

Omsättningstillgångar Kassa och bank 17 343 49 519

Summa tillgångar 572 673 628 422

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital Fritt eget kapital Kapitalbehållning 3 536 422 543 556 Årets resultat 3 36 251 84 866

Skulder Övriga skulder 0 0

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 572 673 628 422

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

243 Bokslutskommentarer

Noter N ot 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagens och Bokföringsnämndens Allmänna Råd. Om inte annat framgår är principerna oförändrade med föregående år.

Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsföres som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner, organisationer och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning.

Stipendier Beviljade anslag redovisas direkt mot fritt eget kapital (disponibla medel). Anslagen skuldförs vid beslutstillfället.

Redovisning av förpliktelser/avsättningar En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gentemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt bindande åtaganden till kostnader.

Donerade tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till föreningen värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället och bokas som en omsätt- ningstillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Den ”intäkt” som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland föreningens intäkter. Realisationsvinst/-förlust vid en senare försäljning redovisas bland föreningens kostnader om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits.

Fordringar Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

244 N ot 2 Värdepappersinnehav 2006 2005 Ingående anskaffningsvärde 895 003 895 003 Inköp 0 0 Försäljning –53 389 0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 841 614 895 003

Ingående nedskrivningar –316 100 –381 573 Årets nedskrivningar 18 855 0 Årets återföring av nedskrivningar 10 960 65 473 Utgående ackumulerade nedskrivningar –286 284 –316 100

Utgående värde 555 330 578 903

Innehav av värdepapper utgörs av placering i Nordea Donationsmedelsfond. Utgående bokfört värde överensstämmer med marknadsvärdet per 2006-12-31.

N ot 3 Eget kapital Fritt eget kapital Årets resultat Ingående balans 543 556 84 866 Omföring av årets resultat 84 866 –84 866 Beviljade anslag –92 000 Årets resultat 36 251 Belopp vid årets utgång 536 422 36 251

245 Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Ernst Wigforss Minne Org nr 802008-1132

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Ernst Wigforss Minne för 2006. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredo- visningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva revisionsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättade årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet.

246 Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete Orgnr 802005-3958

Stiftelsens styrelse har under året bestått av Göran Persson, ordförande, Håkan Juholt, SAP, Ulla Lindqvist, LO, Ann-Christin Furustrand, S-kvinnor, Karin Hallengren tom 19/6-06, Anna Lekander from 19/6-06, SSU. Adjungerade har under året varit Samuel Stengård, SKSF och Axel Björneke, SSF.

Viktiga händelser under året Den 15 maj och 25 oktober höll styrelsen sammanträden där man beslutade att dela ut 160 000 kronor i stipendier under året.

Stiftelsens ekonomiska resultat Stiftelsens ekonomiska resultat samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföl- jande resultaträkning och balansräkning.

Förslag till disposition av resultat Styrelsen föreslår att årets resultat 134 270 kronor överförs i ny räkning.

247 Resultaträkning Not 2006 2005 1 Stiftelsens intäkter Utdelningar 92 420 69 315 Ränteintäkter, Nordea 3 537 2 003

Övriga intäkter Gåvor 16 125 41 125 Summa intäkter 112 082 112 443

Kostnader Administrationskostnader 9 495 9 435 Summa kostnader 9 495 9 435

Förvaltningsresultat 102 587 103 008

Återföring av nedskrivningar 2 31 683 177 972

Årets resultat 134 270 280 980

Balansräkning 2006-12-31 2005-12-31 TILLGÅNGAR

Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepapper 2 1 605 292 1 573 609

Omsättningstillgångar Kassa och bank 257 520 314 933 Fodringar 12 000 12 000

Summa tillgångar 1 874 812 1 900 542

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Fritt eget kapital Kapitalbehållning 3 1 740 542 1 619 561 Årets resultat 3 134 270 280 981

Skulder Beslutade ej utbetalade stipendier 0 0 Övriga skulder 0 0

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 874 812 1 900 542

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

248 Bokslutskommentarer

Noter N ot 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagens och Bokföringsnämndens Allmänna Råd.

Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsföres som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner, organisationer och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning.

Stipendier Beviljade anslag redovisas direkt mot fritt eget kapital (disponibla medel). Anslagen skuldförs vid beslutstillfället.

Redovisning av förpliktelser/avsättningar En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gentemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt bindande åtaganden till kostnader.

Donerade tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till föreningen värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället och bokas som en omsätt- ningstillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Den ”intäkt” som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland föreningens intäkter. Realisationsvinst/-förlust vid en senare försäljning redovisas bland föreningens kostnader om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits.

Fordringar Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

249 N ot 2 Värdepappersinnehav 2006 2005 Ingående anskaffningsvärde 2 433 278 2 433 278 Inköp 0 0 Försäljning 0 0 Utgående ackumulerat nominellt värde 2 433 278 2 433 278

Ingående nedskrivningar –859 669 –1 037 641 Årets nedskrivningar 0 0 Årets återföring av nedskrivningar 31 683 177 972 Utgående ackumulerade nedskrivningar –827 986 –859 669

Utgående bokfört värde 1 605 292 1 573 609

Innehav av värdepapper utgörs av placering i Nordea Donationsmedelsfond. Utgående bokfört värde överensstämmer med marknadsvärdet per 2006-12-31.

N ot 3 Eget kapital Fritt eget kapital Årets resultat Ingående balans 1 619 561 280 981 Omföring av årets resultat 280 981 –280 981 Beviljade anslag –160 000 Årets resultat 134 270 Belopp vid årets utgång 1 740 542 134 270

250 Revisionsberättelse

Till styrelsen i Tage Erlander stiftelse för internationellt samarbete Org nr 802005-3958

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Tage rlander minne för 2006. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat ochgenomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsre- dovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva revisionsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättade årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättnings- skyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvalt- ningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet.

252 Jobbkongressen 2009

Verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse 2005–2006 Verksamhetsberättelse 2005–2006 Verksamhets berättelse socialdemokraterna.se 2005–2006

JOBB KONGRESSEN28okt–1 nov 2009 Jobbkongressen 2009