Nordisk Tidskrift 4/17 (Pdf)
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
NORDISK TIDSKRIFT 2017 – HÄFTE 4 NORDISK NORDISK TIDSKRIFT 2009 – HÄFTE 2 NORDISK Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri utgiver under 2009 sin hundratret- tioandra årgång, den åttiofemte i den nya serien som i samarbete med föreningarna Norden begyntes 1925. Tidskriften vill liksom hittills framför allt ställa sina krafter i det nordiska kulturutbytets tjänst. Särskilt vill tidskriften uppmärksamma frågor och ämnen som direkt hänför sig till de nordiska folkens gemenskap. Enligt Letterstedtska föreningens grundstadgar sysselsätter den sig ej med politiska frågor. Letterstedtska föreningens och Nordisk Tidskrifts hemsida: www.letterstedtska.org Litteraturanmälningarna består av årsöversikter omfattande ett urval av böcker på skilda områden, som kan anses ha nordiskt intresse. Krönikan om nordiskt samarbete kommer att fortsättas. Under rubriken För egen räkning kommer personligt hållna inlägg om nordiska samarbetsideologiska spörsmål att publiceras. Tidskriften utkommer med fyra nummer. Prenumerationspriset inom Norden för 2009 är 250 kr, lösnummerpriset är 65 kr. FÖRFÖR VETENSKAP,VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI Prenumeration för 2009 sker enklast genom insättande av 250 kr på plusgirokonto nr 40 91 95-5. Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri, c/o Blidberg, SE-179 75 UTGIVENUTGIVEN AVAV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN Skå. Prenumeration kan även tecknas i bokhandeln. c Nordisk säkerhet – Nya prövningar: För medlemmar av föreningarna Norden gäller dock, att dessa genom hänvändelse direkt till l Finland 100 år av självständighet: redaktionen kan erhålla tidskriften till nedsatt pris. c Karin Söder l Den nordiska livlinan Tidskriften distribueras i samarbete med svenska Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, c Thorvald Stoltenberg 112 21 Stockholm. Tel 08-506 113 00. Äldre årgångar kan rekvireras från redaktionen. l Mauno Koivisto c Jan-Erik Enestam Redaktionen: l Finland och Estland Nordisk Tidskrift, Box 22333, SE-104 22 Stockholm. Telefontid fredagar 10–12. c Guðmundur Árni Stefánsson Redaktionssekreterare: Fil.kand. Lena Wiklund l Kvinnor i finländsk politik Besöksadress: c/o Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, 2 tr, Stockholm. c Teija Tiilikainen Telefon 08-654 75 70, telefax 08-654 75 72. l Kriminalromanen i Norden: Finland E-post: [email protected] c Carolina Vendil Pallin l c Nordiska Michael publicister: Moore Jan-Magnus Jansson Huvudredaktör och ansvarig utgivare: l Fil. kand. Claes Wiklund, Skillingagatan 38 A, SE-646 32 Gnesta. c Intervju Bengt Sundeliusmed Jan Vapaavuori Tel 0158-137 89 (bostaden). E-post: [email protected] l Bokessä om Mannerheim c Grönländska val Dansk redaktör: l Nordiska rådets 69:e session i Helsingfors Dr. Phil. Henrik Wivel, Engbakken 26, DK-2830 Virum. l c LetterstedtmedaljenIntervju med Víkingur till JanneHeiðar Virkkunen Ólafsson Tel 33 75 75 75. E-post: [email protected] c Jämställdheten i Norden l Översättarpriset till Gun-Britt Sundström Finländsk redaktör: Pol. mag. Guy Lindström, Dalvägen 3 A 4, FIN-02700 Grankulla. c Bokessä: Tre böcker om Berit Ås Tel 09-505 29 74. E-post: [email protected] Isländsk redaktör: STOCKHOLM Jur. kand. Snjólaug Ólafsdóttir, Vesturbrún 36, IS-102 Reykjavik. Tel 5-45 84 62. E-post: [email protected] nnn n Ny serie i samarbete med Föreningen Norden nnn n Norsk redaktör: Professor Hans H. Skei, Solbergliveien 27, NO-0671 Oslo. Tel 22-85 4145. E-post: [email protected] Årg. 9385 • 20172009 • Häfte 24 NORDISK TIDSKRIFT 4/2017 INNEHÅLL Artiklar Finland 100 år av självständighet: Livlinan. Nordens betydelse för det självständiga Finland. Henrik Meinander ... 351 Mauno Koivisto – folkkär statsman. Ralf Friberg ....................... 359 Tanken på en tvillingstat Finland – Estland. Seppo Zetterberg ............. 365 Kvinnor i politik – kvinnopolitik? Sonja Sjöholm .......................... 373 Kriminalromanen i Norden: 3. Finland. Skurkar från öst, rasism och obskyra detektiver i kriminalromaner på flera språk. Tomi Riitamaa. .......... .379 Ledande nordiska publicister: 3. Jan-Magnus Jansson. Henrik Wilén ........... 389 NT-Intervjun Nordisten Jan Vapaavuori – Helsingfors nya borgmästare. Henrik Wilén . .... 397 * * * För egen räkning Strategiska stegen framåt – nordiskt samarbete och gränshinder. Mari Herranen . 401 Krönika om nordiskt samarbete Norden och EU/EES. Anders Ljunggren .............................. 405 * * * Letterstedtska föreningen Birgitta Malmros in memoriam. Bert Isacsson och Eva Smekal ............ 409 Nordiska förtjänstmedaljen 2017 till Janne Virkkunen. Guy Lindström ...... 411 Nordiska översättarpriset 2017 till Gun-Britt Sundström. Lena Wiklund ..... 413 Miniseminarier med anledning av antologin "Norden sett inifrån. Det fjärde spårbytet". Lena Wiklund .............................. 415 Styrelser, medlemmar och anslag 2017 ............................... 419 Anslagsutlysning 2018 ............................................ 443 * * * Bokessä Mannerheimgestalten. Mats Bergquist ................................ 445 Kring böcker och människor In på livet på Alexander "Alex" Stubb. Anja Kuusisto. ................... 453 Fascinerande korrespondens mellan väsensskilda syskonsjälar – Jean Sibelius och Adolf Paul. Mats Liljeroos ....................... 456 Dansk Sibeliusbiografi med fräscha infallsvinklar. Mats Liljeroos ............. 458 Nordiska försvarstvillingar i allt tätare samarbete. Henrik Wilén. ............460 Hjalmar Söderberg i helfigur. Anna Hedelius .......................... 462 Uppbrott, genombrott, sammanbrott. Den svenska modernisten Sigrid Hjerténs liv och verk. Lena Wiklund ......................... 464 Ragnvald Blix – satirens nordiske mästare. Lars-Åke Engblom ............ 468 Om Sverige–Norge under andra världskriget. Torbjörn Nilsson ............ 470 * * * Sammanfattning ................................................. 473 Tiivistelmä ...................................................... 474 ISSN 0029-1501 Tryck: Tellogruppen AB, Söderköping Nordens betydelse för det självständiga Finland 351 HENRIK MEINANDER LIVLINAN Nordens betydelse för det självständiga Finland Henrik Meinander är professor i historia vid Helsingfors universitet. Artikeln bygger på det föredrag som han höll vid höstmötet med LF:s svenska avdelning den 4 december 2017 på Piperska muren i Stockholm. Nobelstiftelsens långvarige VD och författaren Stig Ramel (1927–2006) beskrev i en av sina böcker Finlands historia som en byggnad i tre våningar. Fundamentet och första våningen murades under svenska tiden, andra våningen byggdes under ryska tiden och den tredje våningen har tagit skepnad under de nu 100 år som Finland har varit en självständig republik. Med andra ord, utan de svenska och ryska epokerna skulle Finland inte haft förutsättningar att den kaotiska senhösten 1917 ta steget ut och förklara sig en självständig republik. Ramels liknelse är både konkret och övertygande. Dessutom stämmer den på ett intressant sätt överens med den amerikanska statsvetaren Pippa Norris påpekande om att samhällen och stater trots revolutioner och andra stora omvälvningar tenderar att fortsätta sin utveckling i den riktning de en gång börjat utvecklas: ”Cultural change is path dependent.” Norris tes har varit en av utgångspunkterna för ett finsk-svenskt forskningsprogram, som jag har lett under snart tre år och vars samlande antologi utkommer på svenska i mars 2018. Vi har utforskat hur Finlands och Sveriges demokratier utvecklades mellan 1890 och 2010-talet och lyfter fram tre drivkrafter som har bidragit till ländernas internationellt sett ovanligt stabila demokratier. Tre drivkrafter Den första av dessa drivkrafter har uttryckligen varit den långa linjen i Sveriges och Finlands politiska kulturer. Statsmakten, kyrkan och rättsvä- sendet fick redan på 1600-talet en central roll i ländernas gemensamma och senare parallella samhällsutvecklingar, vilket skapade en stabil grund för deras framväxande civilsamhällen och lokala beslutsorgan på 1800-talet och demo- kratiska reformer under de två första årtiondena av 1900-talet. Men vårt forskarteam poängterar klart mera än den äldre forskningen att denna samhällsgrund inte ensamt kan förklara varför de nordiska länderna förmådde bättre än de flesta andra europeiska länder bibehålla sina demo- kratiska institutioner genom det stormiga 1900-talet. För det krävs också en Nordisk Tidskrift 4/2017 352 Henrik Meinander annan drivkraft. Samhälleliga kompromisser och socialt utjämnande reformer förutsätter långsiktigt växande ekonomiska resurser, det vill säga ett tekno- logiskt innovativt näringsliv med en exportsektor som är konkurrenskraftig i världsekonomin. Och inte nog med det. Även om den politiska kulturen och uppkopplingen till världsekonomin stödjer en demokratisk utveckling kan denna gynnsamma balans rubbas mycket lätt av krig, ockupationer och andra internationella kriser. Visst, de nordiska ländernas demokratiska utveckling har gynnats av deras politiska kulturer och goda positioner i världsekonomin. Men en minst lika betydelsefull drivkraft har i detta sammanhang varit den geopolitiska dynamiken, det vill säga ländernas perifera läge på den europe- iska kontinenten. Det är just på den sistnämnda punkten som Finlands förut- sättningar att hålla fast vid sin självständighet och demokratiska statsskick har varit klart sämre än de övriga nordiska ländernas. Finland fick behålla sina svenska lagar, lutherska tro och ståndsprivilegier när landet 1809 anslöts till det ryska imperiet, vilket väsentligen innebar en fortsättning på den svenska tidens politiska kultur.