DOCSLIB.ORG

Nordisk Tidskrift 4/17 (Pdf)

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

NORDISK TIDSKRIFT 2017 – HÄFTE 4 NORDISK NORDISK TIDSKRIFT 2009 – HÄFTE 2 NORDISK Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri utgiver under 2009 sin hundratret- tioandra årgång, den åttiofemte i den nya serien som i samarbete med föreningarna Norden begyntes 1925. Tidskriften vill liksom hittills framför allt ställa sina krafter i det nordiska kulturutbytets tjänst. Särskilt vill tidskriften uppmärksamma frågor och ämnen som direkt hänför sig till de nordiska folkens gemenskap. Enligt Letterstedtska föreningens grundstadgar sysselsätter den sig ej med politiska frågor. Letterstedtska föreningens och Nordisk Tidskrifts hemsida: www.letterstedtska.org Litteraturanmälningarna består av årsöversikter omfattande ett urval av böcker på skilda områden, som kan anses ha nordiskt intresse. Krönikan om nordiskt samarbete kommer att fortsättas. Under rubriken För egen räkning kommer personligt hållna inlägg om nordiska samarbetsideologiska spörsmål att publiceras. Tidskriften utkommer med fyra nummer. Prenumerationspriset inom Norden för 2009 är 250 kr, lösnummerpriset är 65 kr. FÖRFÖR VETENSKAP,VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI Prenumeration för 2009 sker enklast genom insättande av 250 kr på plusgirokonto nr 40 91 95-5. Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri, c/o Blidberg, SE-179 75 UTGIVENUTGIVEN AVAV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN Skå. Prenumeration kan även tecknas i bokhandeln. c Nordisk säkerhet – Nya prövningar: För medlemmar av föreningarna Norden gäller dock, att dessa genom hänvändelse direkt till l Finland 100 år av självständighet: redaktionen kan erhålla tidskriften till nedsatt pris. c Karin Söder l Den nordiska livlinan Tidskriften distribueras i samarbete med svenska Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, c Thorvald Stoltenberg 112 21 Stockholm. Tel 08-506 113 00. Äldre årgångar kan rekvireras från redaktionen. l Mauno Koivisto c Jan-Erik Enestam Redaktionen: l Finland och Estland Nordisk Tidskrift, Box 22333, SE-104 22 Stockholm. Telefontid fredagar 10–12. c Guðmundur Árni Stefánsson Redaktionssekreterare: Fil.kand. Lena Wiklund l Kvinnor i finländsk politik Besöksadress: c/o Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, 2 tr, Stockholm. c Teija Tiilikainen Telefon 08-654 75 70, telefax 08-654 75 72. l Kriminalromanen i Norden: Finland E-post: [email protected] c Carolina Vendil Pallin l c Nordiska Michael publicister: Moore Jan-Magnus Jansson Huvudredaktör och ansvarig utgivare: l Fil. kand. Claes Wiklund, Skillingagatan 38 A, SE-646 32 Gnesta. c Intervju Bengt Sundeliusmed Jan Vapaavuori Tel 0158-137 89 (bostaden). E-post: [email protected] l Bokessä om Mannerheim c Grönländska val Dansk redaktör: l Nordiska rådets 69:e session i Helsingfors Dr. Phil. Henrik Wivel, Engbakken 26, DK-2830 Virum. l c LetterstedtmedaljenIntervju med Víkingur till JanneHeiðar Virkkunen Ólafsson Tel 33 75 75 75. E-post: [email protected] c Jämställdheten i Norden l Översättarpriset till Gun-Britt Sundström Finländsk redaktör: Pol. mag. Guy Lindström, Dalvägen 3 A 4, FIN-02700 Grankulla. c Bokessä: Tre böcker om Berit Ås Tel 09-505 29 74. E-post: [email protected] Isländsk redaktör: STOCKHOLM Jur. kand. Snjólaug Ólafsdóttir, Vesturbrún 36, IS-102 Reykjavik. Tel 5-45 84 62. E-post: [email protected] nnn n Ny serie i samarbete med Föreningen Norden nnn n Norsk redaktör: Professor Hans H. Skei, Solbergliveien 27, NO-0671 Oslo. Tel 22-85 4145. E-post: [email protected] Årg. 9385 • 20172009 • Häfte 24 NORDISK TIDSKRIFT 4/2017 INNEHÅLL Artiklar Finland 100 år av självständighet: Livlinan. Nordens betydelse för det självständiga Finland. Henrik Meinander ... 351 Mauno Koivisto – folkkär statsman. Ralf Friberg ....................... 359 Tanken på en tvillingstat Finland – Estland. Seppo Zetterberg ............. 365 Kvinnor i politik – kvinnopolitik? Sonja Sjöholm .......................... 373 Kriminalromanen i Norden: 3. Finland. Skurkar från öst, rasism och obskyra detektiver i kriminalromaner på flera språk. Tomi Riitamaa. .......... .379 Ledande nordiska publicister: 3. Jan-Magnus Jansson. Henrik Wilén ........... 389 NT-Intervjun Nordisten Jan Vapaavuori – Helsingfors nya borgmästare. Henrik Wilén . .... 397 * * * För egen räkning Strategiska stegen framåt – nordiskt samarbete och gränshinder. Mari Herranen . 401 Krönika om nordiskt samarbete Norden och EU/EES. Anders Ljunggren .............................. 405 * * * Letterstedtska föreningen Birgitta Malmros in memoriam. Bert Isacsson och Eva Smekal ............ 409 Nordiska förtjänstmedaljen 2017 till Janne Virkkunen. Guy Lindström ...... 411 Nordiska översättarpriset 2017 till Gun-Britt Sundström. Lena Wiklund ..... 413 Miniseminarier med anledning av antologin "Norden sett inifrån. Det fjärde spårbytet". Lena Wiklund .............................. 415 Styrelser, medlemmar och anslag 2017 ............................... 419 Anslagsutlysning 2018 ............................................ 443 * * * Bokessä Mannerheimgestalten. Mats Bergquist ................................ 445 Kring böcker och människor In på livet på Alexander "Alex" Stubb. Anja Kuusisto. ................... 453 Fascinerande korrespondens mellan väsensskilda syskonsjälar – Jean Sibelius och Adolf Paul. Mats Liljeroos ....................... 456 Dansk Sibeliusbiografi med fräscha infallsvinklar. Mats Liljeroos ............. 458 Nordiska försvarstvillingar i allt tätare samarbete. Henrik Wilén. ............460 Hjalmar Söderberg i helfigur. Anna Hedelius .......................... 462 Uppbrott, genombrott, sammanbrott. Den svenska modernisten Sigrid Hjerténs liv och verk. Lena Wiklund ......................... 464 Ragnvald Blix – satirens nordiske mästare. Lars-Åke Engblom ............ 468 Om Sverige–Norge under andra världskriget. Torbjörn Nilsson ............ 470 * * * Sammanfattning ................................................. 473 Tiivistelmä ...................................................... 474 ISSN 0029-1501 Tryck: Tellogruppen AB, Söderköping Nordens betydelse för det självständiga Finland 351 HENRIK MEINANDER LIVLINAN Nordens betydelse för det självständiga Finland Henrik Meinander är professor i historia vid Helsingfors universitet. Artikeln bygger på det föredrag som han höll vid höstmötet med LF:s svenska avdelning den 4 december 2017 på Piperska muren i Stockholm. Nobelstiftelsens långvarige VD och författaren Stig Ramel (1927–2006) beskrev i en av sina böcker Finlands historia som en byggnad i tre våningar. Fundamentet och första våningen murades under svenska tiden, andra våningen byggdes under ryska tiden och den tredje våningen har tagit skepnad under de nu 100 år som Finland har varit en självständig republik. Med andra ord, utan de svenska och ryska epokerna skulle Finland inte haft förutsättningar att den kaotiska senhösten 1917 ta steget ut och förklara sig en självständig republik. Ramels liknelse är både konkret och övertygande. Dessutom stämmer den på ett intressant sätt överens med den amerikanska statsvetaren Pippa Norris påpekande om att samhällen och stater trots revolutioner och andra stora omvälvningar tenderar att fortsätta sin utveckling i den riktning de en gång börjat utvecklas: ”Cultural change is path dependent.” Norris tes har varit en av utgångspunkterna för ett finsk-svenskt forskningsprogram, som jag har lett under snart tre år och vars samlande antologi utkommer på svenska i mars 2018. Vi har utforskat hur Finlands och Sveriges demokratier utvecklades mellan 1890 och 2010-talet och lyfter fram tre drivkrafter som har bidragit till ländernas internationellt sett ovanligt stabila demokratier. Tre drivkrafter Den första av dessa drivkrafter har uttryckligen varit den långa linjen i Sveriges och Finlands politiska kulturer. Statsmakten, kyrkan och rättsvä- sendet fick redan på 1600-talet en central roll i ländernas gemensamma och senare parallella samhällsutvecklingar, vilket skapade en stabil grund för deras framväxande civilsamhällen och lokala beslutsorgan på 1800-talet och demo- kratiska reformer under de två första årtiondena av 1900-talet. Men vårt forskarteam poängterar klart mera än den äldre forskningen att denna samhällsgrund inte ensamt kan förklara varför de nordiska länderna förmådde bättre än de flesta andra europeiska länder bibehålla sina demo- kratiska institutioner genom det stormiga 1900-talet. För det krävs också en Nordisk Tidskrift 4/2017 352 Henrik Meinander annan drivkraft. Samhälleliga kompromisser och socialt utjämnande reformer förutsätter långsiktigt växande ekonomiska resurser, det vill säga ett tekno- logiskt innovativt näringsliv med en exportsektor som är konkurrenskraftig i världsekonomin. Och inte nog med det. Även om den politiska kulturen och uppkopplingen till världsekonomin stödjer en demokratisk utveckling kan denna gynnsamma balans rubbas mycket lätt av krig, ockupationer och andra internationella kriser. Visst, de nordiska ländernas demokratiska utveckling har gynnats av deras politiska kulturer och goda positioner i världsekonomin. Men en minst lika betydelsefull drivkraft har i detta sammanhang varit den geopolitiska dynamiken, det vill säga ländernas perifera läge på den europe- iska kontinenten. Det är just på den sistnämnda punkten som Finlands förut- sättningar att hålla fast vid sin självständighet och demokratiska statsskick har varit klart sämre än de övriga nordiska ländernas. Finland fick behålla sina svenska lagar, lutherska tro och ståndsprivilegier när landet 1809 anslöts till det ryska imperiet, vilket väsentligen innebar en fortsättning på den svenska tidens politiska kultur.
Recommended publications
  • Nordiska Rådets Svenska Delegations Berättelse Om Verksamheten Under 2011

    Nordiska Rådets Svenska Delegations Berättelse Om Verksamheten Under 2011

    Redogörelse till riksdagen 2011/12:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse om verksamheten under 2011 Sammanfattning Nordiska rådets svenska delegation får härmed överlämna bifogade berättelse om sin verksamhet under 2011. Berättelsen innehåller en redogörelse för rådets 63:e session den 1–3 november och en översikt över rådets övriga verksamhet under året. Stockholm den 14 mars 2012 Karin Åström Bengt Ohlsson Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Ok änt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Innehållsförteckning 1 Huvuddrag i verksamheten 2011 .................................................................. 3 2 Sveriges delegation ....................................................................................... 9 3 Nordiska rådets 63:e session i Köpenhamn den 1–3 november 2011 ......... 14 4. Presidiet ..................................................................................................... 29 5 Utskotten och kontrollkommittén ............................................................... 37 6 Den parlamentariska Östersjökonferensen ................................................. 63 7 Den Arktiska parlamentarikerkonferensen ................................................. 66 8 Det parlamentariska Barentssamarbetet ..................................................... 68 Bilaga 1 Nordiska rådets svenska delegation ................................................ 71 Bilaga 2 Yttrande över Midtvejsrapporten ”Et Moderne Nordisk Råd – ny timing
  • Nordic Communities a Vision for the Future

    Nordic Communities a Vision for the Future

    Nordic Communities a vision for the future Johan Strang Nordic Communities a vision for the future Johan Strang Centre for nordiC StudieS, univerSity of HelSinki 1 Content Foreword 4 Summary 6 1 · The Nordic community and Nordic Communities 16 i. The Nordic Region in the world and in Europe 20 ii. The Stoltenberg and Wetterberg models 23 iii. Nordic Communities 25 iv. The democratic challenge 27 v. The Nordic community 29 2 · Key policy areas 34 i. Foreign and defence policy 36 ii. EU policy 40 iii. Economic and welfare policy 42 iv. Environmental and energy policy 46 v. Research, innovation, education and training 50 vi. Culture and language 52 vii. Law and legislation 55 2 3 · Official Nordic ­­co-operation 60 i. The Nordic Council of Ministers 63 ii. The Nordic Council 69 iii. A Nordic network think tank 74 iv. The Nordic institutions 76 v. Unofficial and official co-operation 77 vi. Informal co-operation at the official level 78 4 · The Nordic brand 84 List of people involved in the re search for this book 90 3 Foreword Although commissioned to mark the 60th anniversary of the Nordic Council in 2012, this is no run-of-the-mill commemorative publica- tion. Rather than taking a retrospective approach, it looks to the future of Nordic co-operation, following up on the debate rekindled by the Swedish historian Gunnar Wetterberg’s book United Nordic Federation (2010) and the Stoltenberg report (2009) on working more closely together on foreign and security policy. In spring 2011, the Nordic Council commissioned the Centre for Nordic Studies (CENS) at the University of Helsinki to conduct a study and to pre- sent proposals for strengthening Nordic co-operation.
  • Selvstendighetens Æresfølelse

    Selvstendighetens Æresfølelse

    Selvstendighetens æresfølelse En analyse av norske holdninger til Norden og det nordiske samarbeidet i etterkrigstiden. Sebastian Kvamsdal Kaasa Masteroppgave i historie Institutt for arkeologi, historie, kultur- og religionsvitenskap UNIVERSITETET I BERGEN 01. juni 2021 Selvstendighetens æresfølelse En analyse av norske holdninger til Norden og det nordiske samarbeidet i etterkrigstiden. II © Sebastian Kvamsdal Kaasa 2021 Selvstendighetens æresfølelse: En analyse av norske holdninger til Norden og det nordiske samarbeidet i etterkrigstiden. Sebastian Kvamsdal Kaasa https://bora.uib.no/ III Abstract In this thesis I aim to analyse the Norwegian opinions towards the Nordic community and co- operation in the post-war era and examine how and in what way these opinions changed during this period. With regards to the level of eagerness in Nordic co-operation, from the Nordic Council was established in 1952 as the first official institution for co-operation between the Nordic parliaments of Norway, Denmark, Finland, Iceland, and Sweden, Norway has often been considered the “sceptical” and “ambivalent” actor, especially in the early post- war era. The same characteristics have also been ascribed to Norway with regards to the two referendums on EC/EU-membership in 1972 and 1994. In broad terms, there are two different “dimensions” of opinion when discussing Norway’s relationship to Nordic co-operation: a political and a cultural dimension. The political dimension can be summarised as pure political convictions. Examples include economic and security positions, where the Nordic countries, have differed to a great extent relative to each other. The latter is more abstract but just as important, and includes the Nordic countries’ cultural and historical traditions, way of life, religion, and language.
  • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 B 4/2017 Rd

    VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 B 4/2017 Rd

    NORDISKA RÅDET FINLANDS DELEGATION VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 B 4/2017 rd NORDISKA RÅDET FINLANDS DELEGATION VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 HELSINGFORS 2017 ISSN 1237-0592 1 NORDISKA RÅDET Finlands delegation Till riksdagen Finlands delegation i Nordiska rådet överlämnar härmed sin berättelse över rådets verksamhet 2016. Berättelsen innehåller redogörelser för rådets sessioner under verksamhetsåret och en över- sikt över delegationens verksamhet under året. Helsingfors den 15. februari 2017 För Finlands delegation i Nordiska rådet Juho Eerola ordförande Mari Herranen sekreterare 2 Innehåll 1. Sammanfattning ........................................................................................................................................................... 5 2. Finlands delegations verksamhet ........................................................................................................................... 6 Finland värd för januarimötena i Helsingfors ................................................................................................ 6 Finlands delegation – 60 år i Nordiska rådet ................................................................................................. 7 Medlemsinitiativ om nationalspråken ............................................................................................................. 8 2.1 Ordförandeskapet för Nordiska rådet ....................................................................................................... 8 Förberedelserna inför Finlands ordförandeskap i

  • Deliberative Diplomacy: the Nordic Approach to Global Governance and Societal Representation at the United Nations International Relations Studies Series

    DELIBERATIVE DIPLOMACY: THE NORDIC APPROACH TO GLOBAL GOVERNANCE AND SOCIETAL REPRESENTATION AT THE UNITED NATIONS INTERNATIONAL RELATIONS STUDIES SERIES Series Editor Patrick James University of Southern California Editorial Board Mark Theodore Berger, Naval Postgraduate School Annette Freyberg-Inan, University of Amsterdam Ewan Harrison, Washington University, St. Louis Axel Huelsemeyer, Concordia University Steven Lamy, University of Southern California Stephen M. Seideman, McGill University VOLUME 11 DELIBERATIVE DIPLOMACY: THE NORDIC APPROACH TO GLOBAL GOVERNANCE AND SOCIETAL REPRESENTATION AT THE UNITED NATIONS by Norbert Gtz DORDRECHT 2011 Cover Design / Illustration: studio Thorsten / The Royal Library Copenhagen This book is printed on acid-free paper. Library of Congress Cataloging-in-Publication Data ISSN 1570-6451 hardbound ISBN 9789089790583 paperback ISBN 9789089790590 Copyright 2011 Republic of Letters Publishing BV, Dordrecht, The Netherlands / St. Louis, MO All rights reserved. No part of this publication may be reproduced, translated, stored in a retrieval system, or transmitted in any form or by any means, electronic, mechanical, photocopying, recording or otherwise, without prior written permission from the publisher. Republic of Letters Publishing has made all reasonable efforts to trace all rights holders to any copyrighted material used in this work. In cases where these efforts have not been successful the publisher welcomes communications from copyright holders, so that the appropriate acknowledgements can be made in future editions, and to settle other permission matters. Authorization to photocopy items for personal use is granted by Republic of Letters Publishing BV provided that the appropriate fees are paid directly to The Copyright Clearance Center, 222 Rosewood Drive, Suite 910, Danvers, MA 01923, USA Fees are subject to change CONTENTS Preface vii List of figures and tables ix List of abbreviations xi 1.
  • Dokument 20 (2011–2012) Årsrapport Til Stortinget Fra Stortingets Delegasjon Til Nordisk Råd

    Dokument 20 (2011–2012) Årsrapport Til Stortinget Fra Stortingets Delegasjon Til Nordisk Råd

    Dokument 20 (2011–2012) Årsrapport til Stortinget fra Stortingets delegasjon til Nordisk Råd Årsrapport fra Stortingets delegasjon til Nordisk Råd for 2. halvår 2011–1. halvår 2012 Innhold Side Side 1. Innledning ............................................ 5 6.7 Miljøpolitikk i Norden ......................... 21 6.7.1 Utvalgsforslag om økt sjøfarts- 2. Rådets organisasjon ............................ 6 sikkerhet og miljøvern i Arktis ............ 21 2.1 Plenarforsamlingen ............................... 6 6.7.2 Felles nordisk politikk i arbeidet med 2.2 Presidiet ................................................ 6 klimautfordringene og i det globale 2.3 Utvalgene .............................................. 6 klimaarbeidet ........................................ 21 2.4 Kontrollkomiteen .................................. 6 6.7.3 Nordisk innsats for å løse 2.5 Valgkomiteen ........................................ 6 makrellstriden ....................................... 21 2.6 Delegasjonene ....................................... 6 6.7.4 Energi i Norden .................................... 21 2.7 Partigruppene ........................................ 6 6.7.5 Felles nordisk pantesystem .................. 21 2.8 Statsministrene ...................................... 6 6.7.6 Kultur, forskning og utdanning ............ 22 2.9 Samarbeidsministrene ........................... 6 6.8 Sosial- og helsepolitikk i Norden ......... 24 6.9 Nordisk Råds priser .............................. 24 3. Stortingets delegasjon til Nordisk Råd .......................................
  • Offentliga Dokument Mm Rörande Viktigare Svenska Utrikesfrågor 2000

    Offentliga Dokument Mm Rörande Viktigare Svenska Utrikesfrågor 2000

    Utrikesfrågor Offentliga dokument m.m. rörande viktigare svenska utrikesfrågor 2000 Förord Denna utgåva av Utrikesfrågor, den femtionde i ordningen, innehåller texterna till vissa offentliga dokument, tal av statsministern, övriga statsråd och statssekreterare, svar på frågor och interpellationer i riksdagen samt pressmeddelanden, som är ägnade att belysa den svenska utrikespolitikens bredd och allmänna inriktning. Utgåvan presenteras detta år endast i pdf-format. Underlaget till sammanställningen publiceras löpande på www.utrikes.regeringen.se. Tidigare års exemplar av Utrikesfrågor kan beställas hos Fritzes kundtjänst, tel: 08/690 91 90. Orderfax: 08/690 91 91. Innehållsförteckning Regeringens utrikesdeklaration……………………………..…..…7 Norden………………………………………………………………11 Europeiska unionen och medlemsländer………………..………22 Östersjöområdet…………………..………………………….…..117 Övriga Europa och Europarådet…………………………..……146 Mellanöstern och Nordafrika…………………………………….193 Afrika söder om Sahara……………………………………….…209 Amerika……………………………………………………….…..243 Asien………………………………………………………………249 Förenta nationerna………………………………………………268 Folkrätt………………………………………………………..….287 Säkerhetspolitik och nedrustning……………………………...289 Mänskliga rättigheter……………………………………………314 Internationellt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.363 Internationellt ekonomiskt samarbete och handel……………404 Miljöfrågor och hållbar utveckling………………………………475 Migrationsfrågor………………………………………….……….480 Officiella besök……………………………………………………536 Sveriges internationella överenskommelser m.m……….……543 Regeringens utrikesdeklaration
  • “Ist Finnland Ein Nordisches Land?” Der Nordek-Prozess 1968–70 Als Fallstudie

    “Ist Finnland Ein Nordisches Land?” Der Nordek-Prozess 1968–70 Als Fallstudie

    Humboldt-Universität zu Berlin Magisterarbeit “Ist Finnland ein nordisches Land?” Der Nordek-Prozess 1968–70 als Fallstudie Magisterarbeit zur Erlangung des akademischen Grades Magister Artium (M.A.) im Fach Skandinavistik Philosophische Fakultät II Jan Stampehl Dekan: Professor Dr. Verena Lobsien Gutachter: 1. Professor Dr. Bernd Henningsen 2. Professor Dr. Hannes Saarinen eingereicht: 22. Januar 2002 Zusammenfassung Die Arbeit untersucht die Position Finnlands unter den nordischen Ländern. Dabei werden die Imagination eines geeinten Nordens und die historische Genese der Beziehungen Finnlands zum Norden als grundlegende Bedingungsstrukturen verstanden. Vor diesem Hintergrund wird anhand der Nordek, dem 1970 gescheiterten Plan einer Wirtschaftsunion zwischen Dänemark, Finnland, Norwegen und Schweden, eine Fallstudie durchgeführt. Zentrale Untersuchungsgegenstände sind neben Fremd- und Selbstwahrnehmungen in Skandinavien und Finnland die Mittel, welche einer finnischen Isolation entgegenwirken und zugleich die nordische Reputation Finnlands stärken sollten. Es zeigen sich positive wie negative Wahrnehmungen der finnischen Rolle im Nordek-Prozess. Zwar beschädigte der finnische Rückzug aus dem vertragsreifen Projekt die nordische Reputation, längerfristig gesehen stärkte aber die Beteiligung Finnlands seine Stellung als nordisches Land. Schlagworte: Nordische Kooperation, Nordischer Rat, Skandinavismus, Nordismus, Finnland, Finnische Geschichte, Handelspolitik, Internationale Beziehungen Abstract In my master’s thesis I examine Finland’s
  • Norsk Integrasjon I Norden? Realismen Bak NORDØK Forhandlingene

    Norsk Integrasjon I Norden? Realismen Bak NORDØK Forhandlingene

    Norsk integrasjon i Norden? Realismen bak NORDØK forhandlingene Morgenbladet 4. februar 1970 Arnt-Iacob Nordby Masteroppgave i historie høsten 2007 Institutt for arkeologi, konservering og historiske studier, iakh Universitet i Oslo II Forord Med denne oppgaven har jeg fått anledningen til å studere nærmere hovedinteressen min innenfor historie: norsk utenrikspolitikk og da med vekt på integrasjonsbestrebelser, eller mangel på sådan. Tanken bak oppgaven var å kunne forsøke å se om det er en sammenheng mellom dagens forhold til deltagelse i internasjonale organisasjoner, spesielt EU, og tidligere integrasjonsforsøk. Tidlig i prosessen ville jeg egentlig skrive om EEC og EF, men gjennom samtaler med min veileder Helge Pharo kom Nordøk opp som et alternativ. Dette var et felt det har vært gitt ut lite kildebaserte materiale på, og muligheten til å finne noe nytt fristet meg til å skrive om dette. Prosessen har vært lang, og jeg har fått utrolig mye god hjelp og støtte underveis. Først og fremst vil jeg takke min veileder Helge Pharo for godt samarbeid og gode tilbakemeldinger. Prosjektet ville aldri ha blitt realisert hvis det ikke hadde vært for din kunnskap og ditt engasjement over de ”funn” jeg gjorde. Tusen takk. Jeg vil også få takke kullkammerater og venninner, uten dere ville det aldri ha vært så morsomt å studere. Jeg vil også takke alle de som har bidratt med korrektur og annen gjennomlesning, da særlig mamma og pappa og store søster. Til slutt vil jeg takke Tone for all støtte og gode tilbakemeldinger. Uten kaffekoppene og klapp på kinnet fra deg ville jeg ikke ha kommet meg igjennom dette.
  • Swedish Social Democracy and the Vietnam War

    Swedish Social Democracy and the Vietnam War

    AND THE VIETNAM WAR SWEDISH SOCIAL DEMOCRACY SWEDISH West European leaders had good reasons to oppose US Vietnam war policy. It threatened to alter the global balance of power while igniting unrest at home. Such turbulence led to a radicalized political atmosphere domestically. In this new environment, the “New Left” established a SOCIAL powerful foothold among the “68-generation”. In many West European countries the new radical left rejected the older Socialist and Communist parties in favor of more radical political alternatives. In Sweden the Social Democratic government struggled to maintain a DEMOCRACY workable relationship with Washington while at the same time placating domestic anti-war opinion – thus preventing this issue from being hijacked by the far left. How did the Swedish Social Democrats resolve this dilemma? AND THE Although this is the most written-about episode in Swedish postwar diplomacy, this is the first book to scrutinize the impact of Sweden,s Vietnam War policy on its domestic politics. VIETNAM WAR CARL-GUSTAF SCOTT CARL-GUSTAF Södertörns högskola | www.sh.se/publications | [email protected] CARL-GUSTAF SCOTT CARL-GUSTAF Swedish Social Democracy and the Vietnam War SWEDISH SOCIAL DEMOCRACY AND THE VIETNAM WAR CARL-GUSTAF SCOTT CARL-GUSTAF Södertörns högskola (Södertörn University) Library SE-141 89 Huddinge www.sh.se/publications © Carl-Gustaf Scott Cover: Jonathan Robson Graphic form: Per Lindblom & Jonathan Robson Printed by Elanders, Stockholm 2017 Södertörn Academic Studies 64 ISSN 1650-433X ISBN 978-91-87843-35-8
  • Scandinavia Faces EU

    Scandinavia Faces EU

    Scandinavia Faces EU debates and decisions on membership 1961-1994 Cynthia Kite *0 * & O ' \ Scandinavia Faces EU debates and decisions on membership 1961-1994 AKADEMISK AVHANDLING Som med vederbörligt tillstånd av rektorsämbetet vid Umeå universitet för vinnande av filosofie doktorsexamen framlägges till offentlig granskning vid statsvetenskapliga institutionen Hörsal E, Humanisthuset Fredagen den 20 december 1996, kl 13.15 av Cynthia Kite M.A. Scandinavia Faces EU: debates and decisions on membership 1961-1994. Cynthia Kite, Department of Political Science, University ofUmeå, S-901 87 Umeå, Sweden. ISBN 91-7191-255-X ISSN 0349-0831, Research Report 1996:2 Distribution: Department of Political Science, University ofUmeå, S-901 87 Umeå, Sweden. Abstract This study begins with the observation th at three similar states - Denmark, Norway and Sweden - have had different EC/EU policies, and that one of the foreign policy literature's most interesting approaches, domestic structures analysis, does not shed light on this variation. The goal of the study is to develop an understanding of the different policies by analyzing the question of EC/EU membership using an approach in which issue area, defined in terms of both substance and impact, is linked to policy process and policy choice. Substantive issue area is studied by analyzing parliamentary debates in the three countries. An issue area typology with four substantive categories - economic, political/ policy, international/security, and other — is used to classify arguments made in the debates. The analysis shows that the question was an economic and political issue in Denmark, Norway and Sweden in the 1990s. It was a security issue in Sweden in the 1960s and 1970s.
  • Kungl. Maj:Ts Skrivelse Nr 71 År 1969 1

    Kungl. Maj:Ts Skrivelse Nr 71 År 1969 1

    Kungl. Maj:ts skrivelse nr 71 år 1969 1 Nr 71 Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med överlämnande av redo­ görelse från Nordiska rådets svenska delegation; given Stockholms slott den 28 mars 1969. Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikes- departementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed lämna riks­ dagen redogörelse för Nordiska rådets sjuttonde session i Stockholm den 1—6 mars 1969. GUSTAF ADOLF Torsten Nilsson 1—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 71 2 Kungl. Maj:ts skrivelse nr 71 år 1969 Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 28 mars 1969. Närvarande: Ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden Sträng , Andersson , Lange , Kling , Holmqvist, Aspling , Palme , Sven -Eric N ilsson Gustafsson , Geijer, O dhnoff , Wickman , Moberg , Bengtsson . Ministern för utrikes ärendena anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om redogörelse till riksdagen för Nor­ diska rådets sjuttonde session och anför. Nordiska rådets sjuttonde session ägde rum i Stockholm den 1—6 mars 1969. Vid denna session antog rådet 30 rekommendationer, riktade till re­ geringarna i Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge. Nordiska rådets svenska delegation har med skrivelse den 26 mars 1969 lämnat Kungl. Maj :t en redogörelse för rådets sjuttonde session. Skrivelsen och redogörelsen torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t delger riksdagen den avgivna redogö­ relsen. Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm ­ mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas skri­ velse av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.