DOCSLIB.ORG

De La Gardieska Arkivet

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
De La Gardieska Arkivet 1 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet DE LA GARDIESKA ARKIVET TOPOGRAPHICA, Sverige Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2011 Inledning Den svenska avdelningen av Topographica i De la Gardieska arkivet är geografiskt ordnad och innehåller handlingar från 1520-talet till 1830-talet samt några få avskrifter av medeltidsbrev.1 Stommen utgörs av ekonomiska och juridiska handlingar från några större gods i Uppland, Södermanland, Östergötland, Västergötland och Skåne, vilka tillhört olika adelsfamiljer – alltså inte bara De la Gardie. Särskilt omfattande är handlingarna från Sjöö, Tullgarn, Löfstad och Läckö. Men i Topographica ingår också ett stort antal andra dokument av främst ekonomisk och juridisk natur, vilka är ordnade efter stad eller härad. De rör orter i Svealand och Götaland. Det bör observeras att avdelningen Skåne innehåller vissa handlingar från den danska tiden (sådana handlingar finns också i Topographica, Danmark, som har en separat förteckning). Några 1600- talsräkenskaper från Karleborg och Autis i Finland återfinns under rubriken Uppland (Ekolsund respektive Runsa). Handlingar rörande forna svenska besittningar utanför det nuvarande Sveriges gränser återfinns huvudsakligen i andra avdelningar av Topographica. Se separata förteckningar över dessa. Beträffande Magnus Gabriel De la Gardies gods se även De la Gardieska samlingen i Riksarkivet, Stockholm. Godshandlingar finns även i De la Gardieska arkivet i Universitetsbiblioteket i Tartu. Genom arv, godsförvärv eller genom samlarintresse har allt detta arkivmaterial så småningom kommit i familjen De la Gardies ägo. Topographica ordnades på Löberöds slott av greve Jacob De la Gardie (1768–1842) och hans medhjälpare Peter Wieselgren (1800–1877). Anteckningar av dem påträffas här och var på handlingarna och på gamla aktomslag. Topographica fördes jämte andra delar av De la Gardieska arkivet till Lunds universitetsbibliotek efter Jacob De la Gardies död. I Lund har Topographica gåtts igenom och förtecknats i olika omgångar. På ett aktomslag i avdelningen Skåne Krapperup 1c finns t.ex. anteckningen ”genomgången af Ingstad”. Anteckningen härrör från det förteckningsarbete som gjordes omkring år 1900 av bl.a. den pensionerade läroverksrektorn Olof Ingstad och den dåvarande amanuensen Otto Sylwan, sedermera professor i Göteborg (se inledningen till min förteckning över Historiska handlingar). 1 Beträffande avskrifterna av medeltidsbrev se Uppland, Rosersberg 1a; Södermanland, Hölebo härad och Häringe 7; Östergötland, Memmings härad; Västergötland, Viste härad. 1 2 Föreliggande förteckning är till stor del en avskrift av Sylwans förteckning – särskilt vad gäller sammanfattningarna av gårdarnas historia – men den innehåller många kompletteringar som gjorts utifrån en ny genomgång av handskrifterna. Pagineringen av dokumenten i Topographica har utförts av Jaroslav Pacejka, som var anställd vid Universitetsbiblioteket till 2009. Ett par exempel ur innehållet skall nämnas här: I Topographica ingår en stor mängd brev från gårdarnas förvaltare till deras godsherrar. Brevskrivarna behandlar här allt möjligt som gäller gårdarnas skötsel och redogör för hur de verkställt sina herrars befallningar. En typisk inledningsfras i sådana brev är: ”Med sidsta påst, hade iag den nåden att i underdånighet emottaga Eders Höggrefl. Excellences nådiga skrifwelse af d: 11 sidstledne October…” (Västergötland, Stola 2, 16 oktober 1736). En hel del i breven rör ganska triviala ting såsom leverans av räntan och dylikt, men ibland blir brevskrivarna mer personliga och fäller omdömen om medarbetare på gården. De kan även berätta om missväxt, krig eller sjukdom som härjar i bygden. En annan intressant historisk källa är trädgårdsräkenskaper, som förekommer på många ställen bland handlingarna från de uppländska, sörmländska, östgötska och västgötska godsen. Här får man en uppfattning om vilka frukter, grönsaker och kryddor som odlades och levererades till godsherrarna på 1600- och 1700-talen. Mångfalden var påfallande stor. Även boskapsinventarier (där i ett par fall kornas namn anges) och lönestater för tjänstefolket förekommer, samt inventarier över byggnader och lösöre. Några kartor från 1600- och 1700-talen finns i Topographica: Stockholm, Göteborg, Karlskrona, Kista i Sollentuna socken, Rosersberg, Häringe, Slagårda i Lillhärads socken, Vivalla i Längbro socken, Biskopskvarn i Norra Härene socken och Ulfstorp i Sparlösa socken. En handritad karta över den norska Enningdalsälven med omgivning har av misstag hamnat under rubriken Uppland. Ritningar över byggnader föerekommer också på ett flertal ställen. I ett bihang sist i förteckningen upptas 15 kartor från Stora nordiska krigets tid. De visar gränstrakterna mellan Sverige och Norge. I bihanget finns också en karta över rågången mellan Rosersberg och Vallstanäs i Uppland 1667. Bland sådant som man kanske inte väntar sig att finna i Topographica kan nämnas följande: Magistratens dom 1624 i mål rörande Johanna Andersdotters stöld av gryta och peppar på Kiviks marknad från borgare i Kristianstad (Allmänt, Kristianstad). Latinska och tyska sentenser och ordspråk (Västmanland, Bergslagen 11). Karta över Vivalla från 1600-talet, där Lars Wivallius nämns som brukare av Västergården (Närke, Vivalla). Brev rörande Maria Sofia Oxenstiernas strögods i Östergötland och Småland från förvaltaren Håkan Andersson i Fulmestad 1650–1669 samt Jöns Jonsson 1668–1669. Håkan Anderssons brev innehåller bl.a. berättelser om boskapsdöd och människors död p.g.a. svält (Östergötland, Allmänt och blandat 1a). 2 3 Häradshövding Peder Jönsson tillkännager 1572-02-13 att Erik Jönsson till Löfstad (Lillie) meddelat att kungen återgivit honom Äsplunda i Fornåsa, som hans farfar Håkan Jönsson sålt till kyrkan i Sten Sture d.y:s tid. Med långt referat av vittnesmål om köpebrevet m.m. Ett reformationshistoriskt intressant brev (Östergötland, Allmänt och blandat 1b, Bobergs härad). Instruktion för predikoförhör av tjänstefolket på Löfstad (Östergötland, Löfstad 10a). Tre spelkort (Östergötland, Löfstad 11). En samling ritningar och utkast (inskrifter m.m.) till De la Gardieska gravkoret; inventarium för Varnhems klosterkyrka (Västergötland, Varnhem). Berättelse om ovädrets åverkan på Mönsterås kyrka 1682 (Småland, samlingskapsel c). Klagomål på snapphanars härjningar i Almundsryd 1677 (Småland, Hägerstiernska gods h). Avskrift av Fredrik II:s donationsbrev för Laholms skola 1575 (Halland, Laholm 2). Förteckning över gods som ärkebiskop Birger Gunnersen tilldelat kantoratet vid Lunds domkyrka (Skåne, Maltesholm 2a). Petter Sälfiskares räkenskaper 1612–1616 (Skåne, Vittskövle 2a). Handlingar rörande Viderups hospital, 1700-tal (Skåne, Hvidarp). Foton i denna förteckning är tagna av Bengt Melliander. Här följer först en sammanfattande översikt över innehållet: ALLMÄNT Handlingar rörande lagmansränta, jordeböcker m.m. Städer: Stockholm Arboga Göteborg Helsingborg 3 4 Karlshamn Karlskrona Kristianstad Lidköping Lund Malmö Norrköping Nyköping Ronneby Söderköping Uppsala Varberg Örebro UPPLAND Allmänt och blandat Bro härad Bälinge härad Ärlinghundra härad Frösåkers härad Hagunda härad Håbo härad Lagunda härad Norunda härad Olands härad Rasbo härad Seminghundra härad 4 5 Trögds härad Vaksala härad Vallentuna härad Åsunda härad Örbyhus härad Samlingskapslar Charlottenburg Drottningholm Ekeby säteri Ekholmen Enningdalsälven i Norge Fittjabodarna i Fittja socken, Lagunda härad Fånö (Löts socken) Hakunge Håtuna och Tibble Karlberg Kista i Sollentuna Krusenberg Lindholmen, Orkesta socken Rissne (ryttmästareboställe, Spånga socken) Signildsberg (Håtuna socken) Skälby, Breds socken Säby, Järfälla socken, löjtnantsboställe Veckholms kyrka Våla och Nora socknar Arnö 5 6 Dalby gård Ekholmen Ekolsund (Ekholmssund) Farsta Friberg Jakobsdal (nu Ulriksdal) Rosersberg Runsa Sjöö (Sjö) Stäket och Aspvik Sätuna och Holmsånger Söderby Tranbygge Vallstanäs Venngarn Vrå Bragby rusthållshemman i Ramsta socken, Hagunda härad. Värmdö hemman med Brevik SÖDERMANLAND Samlingskapslar. Allmänt och blandat Hölebo härad Oppunda härad Sotholms härad Åkers härad Öknebo härad 6 7 Samlingskapsel Algö, Överselö socken Dalarö, Sotholms härad Danebo, Gryts socken, Hammarkinds härad, Östergötland Djursta (tidigare i Ösmo socken) Ede, Västra Vingåkers socken Ekeby, Västerhaninge socken Hammersta, Ösmo socken Kumla, Österhaninge socken Ogesta, Ösmo socken Ristomta, Sorunda socken Rosenberg, Eskilstuna Fors socken Sandbrink, Trosa socken Sandemar, Österhaninge socken Skarpnäck, Brännkyrka socken Sköndal, Brännkyrka socken Slagsta, Botkyrka socken Spånga kvarn, Västra Vingåkers socken Trevinge (Drevinge), Nacka socken (tidigare Brännkyrka socken) Vagnhärads socken, Hölebo härad Västerhaninge socken, Sotholms härad Vättinge, Tyresö socken Örboholm, Västerljungs socken Helgö, Tystberga socken Häringe, Västerhaninge socken Hölö socken 7 8 Bökesta Sund Vinterhälla Julita Mörkö socken Tullgarn Tyresö Årsta (Brännkyrka socken) VÄSTMANLAND Samlingskapsel Allmänt och blandat Fellingsbro härad Siende härad Snevringe härad Tuhundra härad Almö (Barkarö socken) Hinseberg Knutstorp, Lillhärad Krylsbo (Kila socken) Sala silververk Sevalla Skultuna Strömsholm 8 9 Axholm Bergslagen i Västmanland, Dalarna och Närke Limsta (Kila socken) Lindö med Valla Slagårda NÄRKE Kägleholm Karlskoga Bo Fellingsbro Lerbäck Vretstorp (Viby socken) Dylta Vivalla VÄRMLAND Kroppa bruk i Kroppa socken Ekshärad Färnebo Skarpsäby (löjtnantboställe i Dalby socken) Storfors (Kroppa socken) Södra Råda 9 10 DALARNA Avesta bruk Falun Garpenberg Hosjö kapell (Vika
Load more

Recommended publications
  • Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560–1720
    Edited by Petri Karonen and Marko Hakanen Marko and Karonen Petri by Edited Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560-1720 provides fresh insights into the state-building process in Sweden. During this transitional period, many far-reaching administrative reforms were the Swedish at Agency Personal Age of Greatness 1560–1720 Greatness of Age carried out, and the Swedish state developed into a prime example of the ‘power-state’. Personal Agency In early modern studies, agency has long remained in the shadow of the study of structures and institutions. State building in Sweden at the Swedish Age of was a more diversified and personalized process than has previously been assumed. Numerous individuals were also important actors Greatness 1560–1720 in the process, and that development itself was not straightforward progression at the macro-level but was intertwined with lower-level Edited by actors. Petri Karonen and Marko Hakanen Editors of the anthology are Dr. Petri Karonen, Professor of Finnish history at the University of Jyväskylä and Dr. Marko Hakanen, Research Fellow of Finnish History at the University of Jyväskylä. studia fennica historica 23 isbn 978-952-222-882-6 93 9789522228826 www.finlit.fi/kirjat Studia Fennica studia fennica anthropologica ethnologica folkloristica historica linguistica litteraria Historica The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica.
    [Show full text]
  • Historisk Tidskrift För Finland 2016:3 2016:3
    Historisk Tidskrift för Finland Historisk Tidskrift för Finland 2016:3 265 Stina Malmén & Therese Nordlund Edvinsson,I familjeföretagets utkant. Om dotterns fostran i företagarhemmet 1900–1915 300 Andreas Koivuniemi, Mellan röda och vita. Svenska arbetarrörelsen och det finska inbördeskriget 1918 Granskningar 331 Peter Ullgren, En makalös historia. Magnus Gabriel De la Gardies uppgång och fall. Av Lars-Folke Landgrén 336 Seppo Aalto, Kruununkaupunki. Vironniemen Helsinki 1640–1721. Av Jessica Parland-von Essen 339 Kirsi Vainio-Korhonen, De frimodiga. Barnmorskor, födande och kroppslighet på 1700-talet. Av Roger Qvarsell 342 Ulf Högberg, Vita rockar och bruna skjortor. Nazimedicin och läkare på flykt. Av Urban Fellman Historisk Tidskrift för Finland www.historisktidskrift.fi Redaktionens adress: Historisk Tidskrift för Finland c/o Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, Dotterns fostran i företagarhemmet 00170 Helsingfors. Internet: www.historisktidskrift.fi Prenumerationspris 2016: 40,00 €. 1900–1915 För beställningar till utlandet tillkommer 5,00 €. Lösnummerpris: 15,00 €. Försäljning: Akademiska bokhandeln i Helsingfors och Åbo, Vetenskapsbokhandeln i 2016:3 Svenska arbetarrörelsen och det finska Helsingfors (Snellmansgatan 13), Gaudeamus Kirja & Kahvi samt genom redaktionen. inbördeskriget 1918 ISSN: 0046-7596 (Print) ISSN: 2343-2888 (Online) Tryck: Oy Fram Ab, Vasa 2016 2016:3 Historisk Tidskrift för Finland utgiven av Historiska föreningen r.f., Helsingfors REDAKTIONEN Ansvarig redaktör: Docent Lars-Folke Landgrén Redaktionssekreterare:
    [Show full text]
  • Förteckning Över
    Förteckning över: 1) De la Gardieska släktarkivet från Löberöd; 2) Varia; 3) De övriga släktarkiven i De la Gardieska arkivet (dvs Barnekow, Bille, Boije, Douglas, Ekeblad, Forbus, Gyllenkrook, Horn - von Gertten, Hägerstierna, Kruus, Kämpe, Königsmarck, Lillie, Månsson, Nils, i Skumparp, Oxenstierna, Ramel, Reenstierna, von Reiser, Sparre, Stenbock, Sture, Wrangel, Wrede) upprättad 2008 av Annika Böregård Vapenförbättringsbrev för Magnus Gabriel De la Gardie, 1650 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 De la Gardieska samlingen Släktarkiven De la Gardie De la Gardie är en grevlig släkt, härstammande från en fransk borgarsläkt som på oklara grunder tillskrivits adlig status. En del av släkten var dock möjligen lokal lantadel; om det råder delade meningar i forskningen. I Frankrike hette släkten d´Escouperie och den förste kände stamfadern var Robert d´Escouperie (levde omkr. 1387), som uppges ha ägt gårdarna Château Russol och La Gardie i departementet Aude. Släktens svenska gren härstammar från köpmannen Jacques Scoperier (†1565) i staden Caunes nära Carcassonne i södra Frankrike. Hans son Ponce d´Escouperie invandrade till Sverige 1565 och antog namnet Pontus De la Gardie efter en av släktens gårdar i Languedoc. I sitt äktenskap med en illegitim dotter till Johan III blev han far till riksmarsken Jakob de la Gardie som "upphöjdes i grefligt stånd" 10 maj 1615 och introducerades 1625 på Sveriges Riddarhus med nr 3 bland grevar. Denna gren finns fortfarande. I Sverige fanns en gren som 1571 fick friherrelig värdighet men som utslocknade 1640. Samtliga ättemedlemmar, bortsett från stamfadern Pontus, härstammar via hans fru Sofia Johansdotter från hennes far, Johan III. Nuvarande (2007) huvudman för ätten De la Gardie är greve Carl Gustaf De la Gardie, f.1946 och bosatt i Linköping.
    [Show full text]
  • The Greatest Opera Never Written: Bengt Lidner's Medea (1784)
    Western Washington University Masthead Logo Western CEDAR Music Faculty and Staff ubP lications Music 2006 The Greatest Opera Never Written: Bengt Lidner’s Medea (1784) Bertil Van Boer Western Washington University, [email protected] Follow this and additional works at: https://cedar.wwu.edu/music_facpubs Part of the Music Commons Recommended Citation Van Boer, Bertil, "The Greatest Opera Never Written: Bengt Lidner’s Medea (1784)" (2006). Music Faculty and Staff Publications. 3. https://cedar.wwu.edu/music_facpubs/3 This Article is brought to you for free and open access by the Music at Western CEDAR. It has been accepted for inclusion in Music Faculty and Staff Publications by an authorized administrator of Western CEDAR. For more information, please contact [email protected]. Bertil van Boer The Greatest Opera Never Written: Bengt Lidner’s Medea (1784) hen the Gustavian opera was inaugurated on 18 January 1773 with a performance of Johan Wellander and Fran- W cesco Antonio Baldassare Uttini’s Thetis och Pelée, the an- ticipation of the new cultural establishment was palpable among the audiences in the Swedish capital. In less than a year, the new king, Gustav III, had turned the entire leadership of the kingdom topsy-turvy through his bloodless coup d’état, and in the consolida- tion of his rulership, he had embarked upon a bold, even politically risky venture, the creation of a state-sponsored public opera that was to reflect a new cultural nationalism, with which he hoped to imbue the citizenry with an understanding of the special role he hoped they would play in the years to come.
    [Show full text]
  • Historical Aquaculture in Northern Europe
    See discussions, stats, and author profiles for this publication at: https://www.researchgate.net/publication/312033065 Historical Aquaculture in Northern Europe Book · December 2016 CITATION READS 1 2,326 1 author: Ingvar Svanberg Uppsala University 144 PUBLICATIONS 979 CITATIONS SEE PROFILE Some of the authors of this publication are also working on these related projects: Ethnoichthyology of fresh water fish: a neglected research field View project The Kazakh (Qazaq) Minority of Xinjiang 1979 - View project All content following this page was uploaded by Ingvar Svanberg on 03 January 2017. The user has requested enhancement of the downloaded file. Historical Aquaculture in Northern Europe Historical Aquaculture in Northern Europe Edited by Madeleine Bonow Håkan Olsén and Ingvar Svanberg Södertörn University The Library SE-141 89 Huddinge www.sh.se/publications © The authors Cover image: Pond Crucian Carp (Dammruda) from Mörkö, illustrated by Wilhelm von Wright and taken from Skandinaviens fiskar: målade efter lefvande exemplar och ritade på sten Stockholm: P. A. Norstedt & Söner, 1836–1857 Cover: Jonathan Robson Graphic Form: Per Lindblom & Jonathan Robson Printed by Elanders, Stockholm 2016 Research Report 2016:1 ISBN 978–91–87843–62–4 Contents Preface ............................................................................................................................................. 9 Introduction ................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Biographica Minora Reviderad 2009 Av Per Stobaeus
    Förteckning över De la Gardieska arkivet Biographica minora reviderad 2009 av Per Stobaeus Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 Bild på framsidan: Odaterat brev från Helena Sofia Wudd till Samuel Tystenberg. De bilder på dokument i Biographica minora som ingår i denna förteckning är fotograferade respektive skannade av Mikael Lovdalen, Bengt Melliander och Per Stobaeus. 2 DE LA GARDIESKA ARKIVET BIOGRAPHICA MINORA Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2009 Inledning De la Gardieska arkivet (även kallat De la Gardieska samlingen) i Universitetsbiblioteket i Lund innehåller så mycket mer än handlingar från familjen De la Gardie. Tusentals människor ur olika samhällsgrupper möter oss i brev och andra dokument. Avdelningen Biographica minora är ett urval av handlingar – mest brev – från ett stort antal personer under perioden från Gustav I:s kungaval 1523 till Jacob De la Gardies död 1842. Biographica minora har ursprungligen sammanställts på Löberöds slott av Jacob De la Gardie (1768–1842) och Peter Wieselgren (1800–1877) och överallt påträffar man deras anteckningar på breven. I Biographica minora finner vi exempelvis militärer, författare, präster, hovmän, professorer, handelsmän, brukspatroner, läkare och andra ämbetsmän. Flera kvinnliga brevskrivare förekommer i samlingen. Några dokument i Biographica minora faller utanför den nämnda tidsramen (t.ex. handlingar 1836–1899 rörande folklivsforskaren och konstnären Nils Månsson Mandelgren). Ett par medeltidshandlingar i eftermedeltida kopior ingår också: ett brev rörande skifte mellan lågfrälsemannen Erik Slatte och hans svåger Lars Olsson 1517 samt ett brev av heliga Birgitta. Det sistnämnda brevet har av någon anledning plockats ut ur sitt sammanhang i Historiska handlingar I:1 och förts till Biographica minora. Endast i några få undantagsfall är breven i Biographica minora utfärdade av kungar, vilket skiljer denna serie från De la Gardieska arkivets Historiska handlingar.
    [Show full text]
  • Historical Pond-Breeding of Cyprinids in Sweden and Finland
    CHAPTER 4 Historical Pond-Breeding of Cyprinids in Sweden and Finland Madeleine Bonow and Ingvar Svanberg This chapter describes and analyses the history of pond-breeding of fish in Sweden and Finland (which was an integral part of Sweden until 1809) from late medieval times until around 1900.1 Very little is known about the history of aquaculture in Sweden and Finland. Most published overviews are superficial. There are very few studies based on sources and hardly anything has been written by historians using modern methods and source criticism. We are therefore uncovering a long, although now broken, tradetion of fish cultivation in ponds which has left scant traces in the written record or the physical environment. We need to make some clear distinctions about types of aquaculture since much confusion arises from writers not differentiating among natural fish populations in natural or artificial ponds, unselective capture for stocking or storage of wild fish, selective stock and grow operations, and human management of breeding and species-specific stocking and artificial feeding or nutrient management. We deal mainly with the last case. We do not include marine aquaculture, which is a very recent phenomenon in Scandinavia. The overall purpose of our chapter is to discuss how fish kept in fishponds have been introduced, farmed and spread in Sweden and Finland in early 1 This chapter was written as part of “The story of Crucian carp (Carassius carassius) in the Baltic Sea region: history and a possible future” led by Professor Håkan Olsén at Södertörn University (Sweden) and funded by the Baltic Sea Foundation.
    [Show full text]
  • Playing King
    ISSN 2002-3898 © Maria Berlova and Nordic Theatre Studies DOI: https://doi.org/10.7146/nts.v26i1.109744 Published with support from Nordic Board for Periodicals in the Humanities and Social Sciences (NOP-HS) Playing King Maria Berlova ABSTRACT The Swedish King Gustav III ruled from 1771 to 1792. His departure to the Russian war in 1788 was staged as a grandiose spectacle. The King, who was also a playwright, made the day of his departure coincide with the symbolic date of June 23. This was the date that Gustav II Adolph (ruled 1611-32) went off to the Thirty Years? War in 1628. The parallel between Gustav III and the great Swedish warrior King was further emphasized by his costume made in the style of Gustav Adolph. In this article, the author analyzes Gustav III?s departure to war as a theatrical event and explores the borders of theatrical events in the late eighteenth century. Gustav III?s ceremonial departure is placed in the framework of Nikolai Evreinov?s and Yuri Lotman?s theories of theatricality which show how the King applied theatrical means to everyday life in order to theatricalize it, i.e. to make it spectacular and symbolic. By theatricalizing life Gustav III idealized his role of king and thus performed his power. Theatricalization of political life not only adorned life but it also significantly changed reality; the theatrical playing of the King entailed real consequences ? Gustav III enacted his role of a monarch in a memorable way and achieved his political goals. The interaction between politics and theater is the main focus of the article.
    [Show full text]
  • Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Biographica Minora Reviderad 2009 Av Per Stobaeus
    Förteckning över De la Gardieska arkivet Biographica minora reviderad 2009 av Per Stobaeus Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 Bild på framsidan: Odaterat brev från Sofia Wrede till Samuel Tystenberg. De bilder på dokument i Biographica minora som ingår i denna förteckning är fotograferade respektive skannade av Mikael Lovdalen, Bengt Melliander och Per Stobaeus. 2 DE LA GARDIESKA ARKIVET BIOGRAPHICA MINORA Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2009 Inledning De la Gardieska arkivet (även kallat De la Gardieska samlingen) i Universitetsbiblioteket i Lund innehåller så mycket mer än handlingar från familjen De la Gardie. Tusentals människor ur olika samhällsgrupper möter oss i brev och andra dokument. Avdelningen Biographica minora är ett urval av handlingar – mest brev – från ett stort antal personer under perioden från Gustav I:s kungaval 1523 till Jacob De la Gardies död 1842. Biographica minora har ursprungligen sammanställts på Löberöds slott av Jacob De la Gardie (1768–1842) och Peter Wieselgren (1800–1877) och överallt påträffar man deras anteckningar på breven. I Biographica minora finner vi exempelvis militärer, författare, präster, hovmän, professorer, handelsmän, brukspatroner, läkare och andra ämbetsmän. Flera kvinnliga brevskrivare förekommer i samlingen. Några dokument i Biographica minora faller utanför den nämnda tidsramen (t.ex. handlingar 1836–1899 rörande folklivsforskaren och konstnären Nils Månsson Mandelgren). Ett par medeltidshandlingar i eftermedeltida kopior ingår också: ett brev rörande skifte mellan lågfrälsemannen Erik Slatte och hans svåger Lars Olsson 1517 samt ett brev av heliga Birgitta. Det sistnämnda brevet har av någon anledning plockats ut ur sitt sammanhang i Historiska handlingar I:1 och förts till Biographica minora. Endast i några få undantagsfall är breven i Biographica minora utfärdade av kungar, vilket skiljer denna serie från De la Gardieska arkivets Historiska handlingar.
    [Show full text]
  • De La Gardie
    De la Gardie Hapsalsamlingen De la Gardieska samlingen från Hapsal (Estland) förvärvades av LUB 1932/33, från grevinnan Anita von Brevern De la Gardie (Se: LUB:s årsberättelse 1932-35 s.7). Arkivet som kompletterar LUB:s De la Gardiesamling, särskilt beträffande riksrådet Jakob Pontusson De la Gardie, innehåller handlingar huvudsakligen från 1600-talet. Huvuddelen av arkivet är brev och skrivelser till Jakob De la Gardie, men även koncept och skrivelser från honom finns, likaså en mindre del ekonomiska handlingar. Här finns också brev och handlingar rörande andra inom den De la Gardieska släkten, liksom av personer inom andra adelssläkter. En mindre samling estländsk topografica ingår också. Haapsalu [ha:´psalu], svenska Hapsal, hamnstad i västra Estland; 11 800 inv. (2004). H., som skiljs från Nuckö av den grunda Hapsalviken, är estlandssvenskarnas forna huvudort och var 1931–40 platsen för ett svenskt gymnasium. H. var förr en populär bad- och kurort. Av äldre inslag i stadsbebyggelsen märks främst ruinerna av den 1688 eldhärjade borgen, vilken ursprungligen uppfördes på 1220-talet av Tyska orden. Staden ingick 1563–76 och 1581–1710 i det svenska väldet och tillhörde sedan Ryssland fram till första världskrigets slut. Källa: Nationalencyklopedin Volym 1-6 Brev till Jakob Pontusson De la Gardie (1583-1652), greve, riksfältherre, riksråd. Ståthållare på Revals slott och län samt landshövding över hela Estland 1619, guvernör över Riga stad och län 1628, erhöll donation på Hapsal 1628, högste befälhavare över trupperna i Preussen 1645. Från: städer och liknande, furstliga personer samt personer, alfabetiskt ordnat Volym 1 Städer och liknande: Arensburg: Bürgermeister und interessierende Rathsverwandte i Arensburg på Ösel, 1649 2/8, jämte supplik till drottning Kristina.(totalt 2 brev) Kuressaare, ryska Kingisepp, svenska Arensburg, stad på ön Ösels sydkust, Estland; 14 900 inv.
    [Show full text]
  • Relationship Chart Gordon Henry Kraft:Abraham Eriksson Leijonhufvud
    Ebba Eriksdotter Vasa Erik Abrahamsson Leijonhufvud Birth 1491 Birth 1471 Norrby, Ostergotland, Sweden Brunsberg, Ytterselo, Sodermanlands, Sweden Marriage 18 Jan 1512 Death 9 Nov 1520 Söderköping, Ostergotland, Sweden Stockholm, Stockholms lan, Sodermanlands, Sweden Death 21 Nov 1549 Linköping, Ostergotland, Sweden Gustav Olofsson Stenbock Brita Leijonhufvud Eriksdotter Birth 1504 Abraham Eriksson Leijonhufvud Birth 1514 Torpa, Lancashire, England Birth 1512 Ekeberga, Orebro, Sweden Marriage 1531 Ekeberg, Lillkyrka sn, Orebro, Sweden Death 1572 Älvsborg, Norrbotten, Sweden Death 1 Mar 1556 Älvsborg, Norrbotten, Sweden Death 24 May 1571 Ekeberg, Lillkyrka sn, Orebro, Sweden Strängnäs, Sodermanland, Sweden Per Brahe Beata Gustavsdotter Stenbock Birth 1520 Birth 1531 Rydboholm, Ostra Ryd, Stockholms, Sweden Älvsborg, Norrbotten, Sweden Marriage 1549 Death 20 Apr 1583 Mariefred, Sodermanland, Sweden Rydboholm, Ostra Ryd, Stockholms, Sweden Death 1 Sep 1590 Sundby, Sodermanland, Sweden Erik Larsson Sparre Ebba Brahe Birth 13 Jul 1550 Birth 22 Apr 1555 Sundby, Sodermanland, Sweden Länghem, Vastra Gotaland, Sweden Marriage 12 Oct 1578 Death 8 May 1634 Stockholm, Stockholm, Sweden Öja, Sodermanland, Sweden Death 20 Mar 1600 Linköping, Ostergotland, Sweden Margareta Axelsdotter Natt och dag Carl Eriksson Sparre Birth 1 Mar 1597 Birth 27 Jan 1595 Stora Mellösa, Orebro, Sweden Öja, Sodermanland, Sweden Marriage 10 Jan 1619 Death 24 Apr 1632 Mellösa, Orebro, Sweden Stockholm, Stockholm, Sweden Death 7 Aug 1623 Öja, Sodermanland, Sweden Margareta
    [Show full text]
  • Anor Vid Sörmländska Slott Och Herresäten – Resa 2017
    Anor vid sörmländska slott och herresäten – resa 2017 Karin vid den utdragna ingången till Tullgarns slotts nuvarande entré. Innehållsförteckning INLEDNING...................................................................................................................................3 TULLGARN (Anor: De la Gardie, Brahe, Leijonhufvud, Sture Gyllenstierna, Lillie, Banér, Vasa, Bonde)..............................................................................................................................................5 Magnus Julius De la Gardie........................................................................................................6 Tullgarn blir ett kungligt slott.....................................................................................................7 HÄRINGE (Anor: Horn, Lillie, Wrede, Cruus, Oxenstierna).........................................................8 Gustaf Horn.................................................................................................................................9 NYNÄS (Anor: Grip, Gyllenstierna, Rålamb, Bielke)..................................................................11 Erik Carlsson Gyllenstierna......................................................................................................12 TUREHOLM (Anor: Horn, Bielke, Sture, Gädda)........................................................................13 FIHOLM (Anor: Oxenstierna, Bielke)..........................................................................................15 Axel Oxenstierna.......................................................................................................................16
    [Show full text]