DOCSLIB.ORG

ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Studia Historica Upsaliensia 266

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Studia Historica Upsaliensia 266 ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Studia Historica Upsaliensia 266 Utgivna av Historiska institutionen vid Uppsala universitet genom Margaret Hunt och Maria Ågren Omslagsbild: Utsmyckning av Riddarholmskyrkan vid Ulrika Eleonora begravning 1693. Laverad pennteckning av Nicodemus Tessin d.y. Nationalmuseum, Stockholm, inv. nr NMH THC 5650. Foto: Cecilia Heisser, Nationalmuseum. Bilden är beskuren med tillstånd från Nationalmuseum. Omslagslayout: Kerri Näslund Alexander Engström Olikhetens praktiker Adlig begravningskultur i Sverige c:a 1630–1680 Dissertation presented at Uppsala University to be publicly examined in Sal IV, Universitetshuset, Biskopsgatan 3, Uppsala, Friday, 27 September 2019 at 09:15 for the degree of Doctor of Philosophy. The examination will be conducted in Swedish. Faculty examiner: Professor Svante Norrhem (Lunds Universitet, Historiska institutionen, Department of History). Abstract Engström, A. 2019. Olikhetens praktiker. Adlig begravningskultur i Sverige c:a 1630-1680. Studia Historica Upsaliensia 266. 347 pp. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. ISBN 978-91-513-0712-1. This thesis examines how the nobility created status and disparity through funeral culture in 17th century Sweden. There were significant societal changes throughout the century that made it problematic to reach consensus on status. This makes the funeral culture a fitting lens to study noble practices. By emphasizing the importance of practice this study moves the perspective from a generally applied view where the subject is considered the master of its surroundings, to one where the subject is dependent on a certain set of material cultures, participants, spaces and sounds in order to create status and difference. This study argues that hierarchies like gender, age, noble rank, merit, pedigree and marital status made certain practices available to just some of the nobility. Noble funeral culture was therefore not uniform, meaning that some engaged with prominent funeral practices while some were left with practices that were not dissimilar to those practiced by people lower on the social hierarchy. Men of the higher elite were generally those which received the most spectacular funerals. Societal changes saw that certain values were changing all across the nobility, where merits for instance rose above noble titles in significance. The increasing need of specific spaces and participants in the funeral culture saw a growing number of urban funerals, particularly in the capital Stockholm. The increasing participants, territorializations and paraphernalia resulted in increasingly articulated social differences, causing discord within the noble community as with the clergy, congregations and urban inhabitants. Through a broad and diverse empirical body and a novel theoretical approach around how status was generated, this thesis argues that noble status was not uniform, static nor self- evident, but rather cumulatively created. Practices and the creation of status and disparity were dependent on several mutually corresponding and sometimes shifting hierarchies, as well as a corresponding relationship between materiality, participants, space and sound. Keywords: Nobility, funeral culture, Sweden, 17th century, practice, status, disparity, material culture, participants, space, sound, hierarchies Alexander Engström, Department of History, Box 628, Uppsala University, SE-75126 Uppsala, Sweden. © Alexander Engström 2019 ISSN 0081-6531 ISBN 978-91-513-0712-1 urn:nbn:se:uu:diva-390185 (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-390185) Innehållsförteckning Förord ................................................................................................... 9 Förkortningar ...................................................................................... 11 Kapitel 1 Att skapa olikhet ................................................................ 13 Adelns 1600-tal ................................................................................ 15 Tidigare forskning ............................................................................ 23 Praktiker och social hierarki ............................................................. 30 Metod .............................................................................................. 36 Källmaterialet ................................................................................... 38 Primära källor .......................................................................... 42 Sekundära källor ...................................................................... 43 Frågeställningar ................................................................................ 45 Avgränsningar .................................................................................. 46 Disposition ...................................................................................... 47 Kapitel 2 Den förberedande fasen ..................................................... 49 Själaringning .................................................................................... 49 Svepning, kista och balsamering ....................................................... 51 Likvaka och likskådning ................................................................... 59 Likets förflyttning ............................................................................ 64 Bisättning ........................................................................................ 71 Förberedelser ................................................................................... 78 Deltagargruppens sammansättning ................................................... 87 Platsens inverkan...................................................................... 91 Sammanfattning .............................................................................. 93 Kapitel 3 Den verkställande fasen: Färden mot kyrkporten ................ 97 Begravningsdag och processionstid ................................................... 97 Processionsrummet Stockholm ...................................................... 101 Publiken ........................................................................................ 110 Processionens övergripande sammansättning .................................. 112 Skillnader mellan processioner ....................................................... 117 Processioner för barn .............................................................. 117 Processioner för kvinnor ......................................................... 119 Processioner för män .............................................................. 123 Ceremonielets ljud ......................................................................... 137 Begravningsringning............................................................... 137 Begravningssalut ..................................................................... 147 Begravningsprocession ............................................................ 158 Begravningssång ..................................................................... 159 Begravning för arma, vantrogna och missdådare ............................. 162 Kritik mot föremålen...................................................................... 170 Sammanfattning ............................................................................. 176 Kapitel 4 Den verkställande fasen: Från kyrkosång till fylleslag ........ 181 Föremål och deltagare i kyrkorummet ............................................ 181 Sorgemusik .................................................................................... 186 Gravtalets sammansättning ............................................................. 189 Gravsättning .................................................................................. 198 Huvudbanérs splittrande ................................................................ 200 Begravningsbanketten .................................................................... 203 Sammanfattning ............................................................................. 216 Kapitel 5 Den åminnelsegörande fasen: Ben, jord och konflikt ........ 219 Familjens gravrum .......................................................................... 219 Kistans sammansättning ................................................................. 227 Kyrkorummets territorialisering ..................................................... 237 Gravminnets sammansättning ........................................................ 252 Konflikt i kyrkorummet ................................................................. 266 Åminnelse bortom graven............................................................... 273 Sammanfattning ............................................................................. 278 Kapitel 6 Slutsatser: Olikhetens föränderliga och konfliktfyllda praktiker .......................................................................... 282 Olikheter ........................................................................................ 283 Förändringar .................................................................................. 287 Konflikter ...................................................................................... 289 Summary. Practices of disparity: The funeral culture of the nobility in Sweden circa 1630–1680 .................................................. 292 Practices and social hierarchy.......................................................... 293 Constructing status and disparity ..................................................
Load more

Recommended publications
  • Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560–1720
    Edited by Petri Karonen and Marko Hakanen Marko and Karonen Petri by Edited Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560-1720 provides fresh insights into the state-building process in Sweden. During this transitional period, many far-reaching administrative reforms were the Swedish at Agency Personal Age of Greatness 1560–1720 Greatness of Age carried out, and the Swedish state developed into a prime example of the ‘power-state’. Personal Agency In early modern studies, agency has long remained in the shadow of the study of structures and institutions. State building in Sweden at the Swedish Age of was a more diversified and personalized process than has previously been assumed. Numerous individuals were also important actors Greatness 1560–1720 in the process, and that development itself was not straightforward progression at the macro-level but was intertwined with lower-level Edited by actors. Petri Karonen and Marko Hakanen Editors of the anthology are Dr. Petri Karonen, Professor of Finnish history at the University of Jyväskylä and Dr. Marko Hakanen, Research Fellow of Finnish History at the University of Jyväskylä. studia fennica historica 23 isbn 978-952-222-882-6 93 9789522228826 www.finlit.fi/kirjat Studia Fennica studia fennica anthropologica ethnologica folkloristica historica linguistica litteraria Historica The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica.
    [Show full text]
  • Förteckning Över
    Förteckning över: 1) De la Gardieska släktarkivet från Löberöd; 2) Varia; 3) De övriga släktarkiven i De la Gardieska arkivet (dvs Barnekow, Bille, Boije, Douglas, Ekeblad, Forbus, Gyllenkrook, Horn - von Gertten, Hägerstierna, Kruus, Kämpe, Königsmarck, Lillie, Månsson, Nils, i Skumparp, Oxenstierna, Ramel, Reenstierna, von Reiser, Sparre, Stenbock, Sture, Wrangel, Wrede) upprättad 2008 av Annika Böregård Vapenförbättringsbrev för Magnus Gabriel De la Gardie, 1650 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 De la Gardieska samlingen Släktarkiven De la Gardie De la Gardie är en grevlig släkt, härstammande från en fransk borgarsläkt som på oklara grunder tillskrivits adlig status. En del av släkten var dock möjligen lokal lantadel; om det råder delade meningar i forskningen. I Frankrike hette släkten d´Escouperie och den förste kände stamfadern var Robert d´Escouperie (levde omkr. 1387), som uppges ha ägt gårdarna Château Russol och La Gardie i departementet Aude. Släktens svenska gren härstammar från köpmannen Jacques Scoperier (†1565) i staden Caunes nära Carcassonne i södra Frankrike. Hans son Ponce d´Escouperie invandrade till Sverige 1565 och antog namnet Pontus De la Gardie efter en av släktens gårdar i Languedoc. I sitt äktenskap med en illegitim dotter till Johan III blev han far till riksmarsken Jakob de la Gardie som "upphöjdes i grefligt stånd" 10 maj 1615 och introducerades 1625 på Sveriges Riddarhus med nr 3 bland grevar. Denna gren finns fortfarande. I Sverige fanns en gren som 1571 fick friherrelig värdighet men som utslocknade 1640. Samtliga ättemedlemmar, bortsett från stamfadern Pontus, härstammar via hans fru Sofia Johansdotter från hennes far, Johan III. Nuvarande (2007) huvudman för ätten De la Gardie är greve Carl Gustaf De la Gardie, f.1946 och bosatt i Linköping.
    [Show full text]
  • De La Gardie
    De la Gardie Hapsalsamlingen De la Gardieska samlingen från Hapsal (Estland) förvärvades av LUB 1932/33, från grevinnan Anita von Brevern De la Gardie (Se: LUB:s årsberättelse 1932-35 s.7). Arkivet som kompletterar LUB:s De la Gardiesamling, särskilt beträffande riksrådet Jakob Pontusson De la Gardie, innehåller handlingar huvudsakligen från 1600-talet. Huvuddelen av arkivet är brev och skrivelser till Jakob De la Gardie, men även koncept och skrivelser från honom finns, likaså en mindre del ekonomiska handlingar. Här finns också brev och handlingar rörande andra inom den De la Gardieska släkten, liksom av personer inom andra adelssläkter. En mindre samling estländsk topografica ingår också. Haapsalu [ha:´psalu], svenska Hapsal, hamnstad i västra Estland; 11 800 inv. (2004). H., som skiljs från Nuckö av den grunda Hapsalviken, är estlandssvenskarnas forna huvudort och var 1931–40 platsen för ett svenskt gymnasium. H. var förr en populär bad- och kurort. Av äldre inslag i stadsbebyggelsen märks främst ruinerna av den 1688 eldhärjade borgen, vilken ursprungligen uppfördes på 1220-talet av Tyska orden. Staden ingick 1563–76 och 1581–1710 i det svenska väldet och tillhörde sedan Ryssland fram till första världskrigets slut. Källa: Nationalencyklopedin Volym 1-6 Brev till Jakob Pontusson De la Gardie (1583-1652), greve, riksfältherre, riksråd. Ståthållare på Revals slott och län samt landshövding över hela Estland 1619, guvernör över Riga stad och län 1628, erhöll donation på Hapsal 1628, högste befälhavare över trupperna i Preussen 1645. Från: städer och liknande, furstliga personer samt personer, alfabetiskt ordnat Volym 1 Städer och liknande: Arensburg: Bürgermeister und interessierende Rathsverwandte i Arensburg på Ösel, 1649 2/8, jämte supplik till drottning Kristina.(totalt 2 brev) Kuressaare, ryska Kingisepp, svenska Arensburg, stad på ön Ösels sydkust, Estland; 14 900 inv.
    [Show full text]
  • Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Pergamentsbrev
    Förteckning över De la Gardieska arkivet Pergamentsbrev Per Stobaeus 2010 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 2 Inledning De la Gardieska arkivet i Universitetsbiblioteket i Lund innehåller drygt 600 pergamentsbrev från perioden 1481–1832. Pergamentsbrevsamlingen är av intresse för exempelvis historiker, ekonomhistoriker, hembygdsforskare, genealoger, heraldiker, ortnamnsforskare och filologer. Huvudparten av breven kom jämte andra delar av De la Gardieska arkivet till Lund från Löberöd vid 1800-talets mitt. 1973 gjordes ett tillägg av några pergamentsbrev som förvarats på Borrestad, varibland ett par brev från 1800-talets början. Ytterligare ett tillägg består av elva pergamentsbrev från perioden 1481–1693, vilka ursprungligen ingått i det Barnekowska släktarkivet på Vittskövle och senare förvarats på Skabersjö. De hör nära samman med andra pergamentsbrev i De la Gardieska arkivet, varför man år 1940, då de deponerades i LUB, ansåg att de borde införlivas med detta.1 I De la Gardieska pergamentsbrevsamlingen ingick ursprungligen åtskilliga medeltidsbrev, men dessa överfördes till Riksarkivet i Stockholm jämlikt Kungl. Maj:ts beslut av den 22 januari 1887.2 Kvar i Lund blev breven från perioden 1521–1799 (d.v.s. från Gustav Vasas regeringstillträde till Jacob De la Gardies giftermål), samt ett danskt brev från 1503 (beträffande medeltidsbrev i tillägget från Skabersjö se förteckningen nedan). De allra flesta breven i samlingen är från 1600-talet. Förlusten 1887 medförde tyvärr att vissa sammanhållna brevsviter uppdelades (se t.ex. Stenbock III samt Löwenwolde, Jacob von dem, nedan). Men med hjälp av Peter Wieselgrens förteckning över ”Permbref i DelaGardiska Archivet på Löberöd från 1358 till 1520” i DelaGardiska archivet 16, Lund 1842, s. 165 ff. är det möjligt att rekonstruera den ursprungliga omfattningen av pergamentsbrevsamlingen.3 Pergamentsbrev hör ju framför allt medeltiden till, men samlingen i De la Gardieska arkivet ger exempel på att man ända in på 1800-talet fortsatte att använda pergament för vissa viktiga brev.
    [Show full text]
  • Det Här Verket Har Digitaliserats Vid Göteborgs Universitetsbibliotek. Alla Tryckta Texter Är OCR-Tolkade Till Maskinläsbar Text
    0 CM 1 2 3 4 5 Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och 6 kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör 7 man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. 8 This work has been digitised at Gothenburg University Library. 9 All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. This means that you can search and copy text from the document. Some early printed books 10 are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct. 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 1896. l:a häft. DAGNY TIOSKIT FÖR SOCIALA OCH LITTERÄRA INTRESSEN UTGIFVEN AF FREDRIKA-BREMER-FÖRBUNDET. INNEHÅLL: Esselcle, Om brefstil och Fredrika Bremer som brefskrifverska. JE. G-., Eleonora Duse. Anna Knutson, Nornan. Litteratur : M. C.. Teckningar ur svenska adelns familjelif i gamla tider af Ellen Fries. Internationella kvinnoförbundet. Litterära notiser. Meddelande frän Fredrika-Bremer-Förbundet. IFör Förbundets medlemmar kr. 2:50. Pris pr årgång: (För icke medlemmar » 4: 00. K. M. Lundbergs Bösättningsmagasin ocli Almedahls Fabriks Försäljmiigsmagasiii StorU.yrlîLotoriîiïï.en 7 STOCKHOLM. A Spécialité: Linne- och Sängutstyrslar. Största härvarande Lager af Linne- & Bomullsväfnader: Duktyger, Handdukar, Näsdukar, Spetsar, Lakansiärfter, Broderier, Färdigsydda Damutstyrslar, tillverkade å egen syatelier.
    [Show full text]
  • Anor Vid Sörmländska Slott Och Herresäten – Resa 2017
    Anor vid sörmländska slott och herresäten – resa 2017 Karin vid den utdragna ingången till Tullgarns slotts nuvarande entré. Innehållsförteckning INLEDNING...................................................................................................................................3 TULLGARN (Anor: De la Gardie, Brahe, Leijonhufvud, Sture Gyllenstierna, Lillie, Banér, Vasa, Bonde)..............................................................................................................................................5 Magnus Julius De la Gardie........................................................................................................6 Tullgarn blir ett kungligt slott.....................................................................................................7 HÄRINGE (Anor: Horn, Lillie, Wrede, Cruus, Oxenstierna).........................................................8 Gustaf Horn.................................................................................................................................9 NYNÄS (Anor: Grip, Gyllenstierna, Rålamb, Bielke)..................................................................11 Erik Carlsson Gyllenstierna......................................................................................................12 TUREHOLM (Anor: Horn, Bielke, Sture, Gädda)........................................................................13 FIHOLM (Anor: Oxenstierna, Bielke)..........................................................................................15 Axel Oxenstierna.......................................................................................................................16
    [Show full text]
  • Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Pergamentsbrev
    Förteckning över De la Gardieska arkivet Pergamentsbrev Per Stobaeus 2010 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 2 Inledning De la Gardieska arkivet i Universitetsbiblioteket i Lund innehåller drygt 600 pergamentsbrev från perioden 1503–1832. Pergamentsbrevsamlingen är av intresse för exempelvis historiker, ekonomhistoriker, hembygdsforskare, genealoger, heraldiker, ortnamnsforskare och filologer. Breven kom till Lund tillsammans med andra delar av De la Gardieska arkivet från Löberöd vid 1800-talets mitt. 1973 gjordes ett tillägg av några pergamentsbrev som förvarats på Borrestad, däribland ett par brev från 1800-talets början. I pergamentsbrevsamlingen ingick ursprungligen även åtskilliga medeltidsbrev, men dessa överfördes till Riksarkivet i Stockholm jämlikt Kungl. Maj:ts beslut av den 22 januari 1887.1 Kvar i Lund blev breven från perioden 1521–1799 (d.v.s. från Gustav Vasas regeringstillträde till Jacob De la Gardies giftermål), samt ett danskt brev från 1503. De allra flesta breven i samlingen är från 1600-talet. Förlusten 1887 medförde tyvärr att vissa sammanhållna brevsviter uppdelades (se t.ex. Stenbock III samt Löwenwolde, Jacob von dem, nedan). Men med hjälp av Peter Wieselgrens förteckning över ”Permbref i DelaGardiska Archivet på Löberöd från 1358 till 1520” i DelaGardiska archivet 16, Lund 1842, s. 165 ff. är det möjligt att rekonstruera den ursprungliga omfattningen av pergamentsbrevsamlingen. Pergamentsbrev hör ju framför allt medeltiden till, men samlingen i De la Gardieska arkivet ger exempel på att man ända in på 1800-talet fortsatte att använda pergament för vissa viktiga brev. Sigillen hängdes under pergamentet i medeltida stil. Standardfraserna i 1600-talsbrev som utfärdats av häradshövdingar är ungefär desamma som de fraser man använde i sådana brev redan på 1300-talet.
    [Show full text]
  • Aristokraattiset Avioliitot, Suvut Ja Yksilön Valinnanvapaus 1600-Luvun Ruotsissa
    TAMPEREEN YLIOPISTO Johanna Kuokkala ”Korkeasti kunnioitettu, sydämeni kaikkein rakkain” Aristokraattiset avioliitot, suvut ja yksilön valinnanvapaus 1600-luvun Ruotsissa _________________________________ Yhteiskunta- ja kulttuuritieteiden yksikkö Historian pro gradu -tutkielma Tampere 2015 Sisällysluettelo 1. Johdanto .......................................................................................................................... 1 1.1 Tutkimuskohde ja konteksti ........................................................................................ 1 1.2 Tutkimuksen rajaus, rakenne ja käsitteet .................................................................... 5 1.3 Käytettävät metodit ..................................................................................................... 9 1.4 Aiempi tutkimus ........................................................................................................ 11 1.5 Lähdeaineisto ........................................................................................................... 16 2. Aristokraattisuvut ja avioliitot 1600-luvun Ruotsissa ...................................................... 20 2.1 Avioliiton reunaehdot ................................................................................................ 20 2.2 Avioliitot sukuverkostojen muodostajina ................................................................... 23 2.3 Aristokraattisukujen yhteydet .................................................................................... 36 2.4 Avioliitto
    [Show full text]
  • DE LA GARDIESKA ARKIVET TOPOGRAPHICA, Svenska Avdelningen
    1 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet DE LA GARDIESKA ARKIVET TOPOGRAPHICA, svenska avdelningen Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2011 Inledning Den svenska avdelningen av Topographica i De la Gardieska arkivet är geografiskt ordnad och innehåller handlingar från 1520-tal till 1830-tal samt några få avskrifter av medeltidsbrev.1 Stommen utgörs av ekonomiska och juridiska handlingar från några större gods i Uppland, Södermanland, Östergötland, Västergötland och Skåne, vilka tillhört olika adelsfamiljer – alltså inte bara De la Gardie. Särskilt omfattande är handlingarna från Sjöö, Tullgarn, Löfstad och Läckö. Men i Topographica ingår också ett stort antal andra dokument av främst ekonomisk och juridisk natur, vilka är ordnade efter stad eller härad. De rör orter i Svealand och Götaland. Det bör observeras att avdelningen Skåne innehåller även handlingar från den tid då Skåne tillhörde Danmark. Några 1600-talsräkenskaper från Karleborg och Autis i Finland återfinns i Uppland under rubrikerna Ekolsund och Runsa. Genom arv, godsförvärv eller genom samlarintresse har allt detta arkivmaterial så småningom kommit i familjen De la Gardies ägo. Topographica ordnades på Löberöds slott av greve Jacob De la Gardie (1768–1842) och hans medhjälpare Peter Wieselgren (1800–1877). Anteckningar av dem påträffas här och var på handlingarna och på gamla aktomslag. Topographica fördes jämte andra delar av De la Gardieska arkivet till Lunds universitetsbibliotek efter Jacob De la Gardies död. I Lund har Topographica gåtts igenom och förtecknats i olika omgångar. På ett aktomslag i avdelningen Skåne Krapperup 1c finns t.ex. anteckningen ”genomgången af Ingstad”. Anteckningen härrör från det förteckningsarbete som gjordes omkring år 1900 av bl.a. den pensionerade läroverksrektorn Olof Ingstad och den dåvarande amanuensen Otto Sylwan, sedermera professor i Göteborg (se inledningen till min förteckning över Historiska handlingar).
    [Show full text]
  • DE LA GARDIESKA ARKIVET TOPOGRAPHICA, Svenska Avdelningen
    1 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet DE LA GARDIESKA ARKIVET TOPOGRAPHICA, svenska avdelningen Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2011 Inledning Den svenska avdelningen av Topographica i De la Gardieska arkivet är geografiskt ordnad och innehåller handlingar från 1520-tal till 1830-tal samt några få avskrifter av medeltidsbrev.1 Stommen utgörs av ekonomiska och juridiska handlingar från några större gods i Uppland, Södermanland, Östergötland, Västergötland och Skåne, vilka tillhört olika adelsfamiljer – alltså inte bara De la Gardie. Särskilt omfattande är handlingarna från Sjöö, Tullgarn, Löfstad och Läckö. Men i Topographica ingår också ett stort antal andra dokument av främst ekonomisk och juridisk natur, vilka är ordnade efter stad eller härad. De rör orter i Svealand och Götaland. Det bör observeras att avdelningen Skåne innehåller även handlingar från den tid då Skåne tillhörde Danmark. Några 1600-talsräkenskaper från Karleborg och Autis i Finland återfinns i Uppland under rubrikerna Ekolsund och Runsa. Genom arv, godsförvärv eller genom samlarintresse har allt detta arkivmaterial så småningom kommit i familjen De la Gardies ägo. Topographica ordnades på Löberöds slott av greve Jacob De la Gardie (1768–1842) och hans medhjälpare Peter Wieselgren (1800–1877). Anteckningar av dem påträffas här och var på handlingarna och på gamla aktomslag. Topographica fördes jämte andra delar av De la Gardieska arkivet till Lunds universitetsbibliotek efter Jacob De la Gardies död. I Lund har Topographica gåtts igenom och förtecknats i olika omgångar. På ett aktomslag i avdelningen Skåne Krapperup 1c finns t.ex. anteckningen ”genomgången af Ingstad”. Anteckningen härrör från det förteckningsarbete som gjordes omkring år 1900 av bl.a. den pensionerade läroverksrektorn Olof Ingstad och den dåvarande amanuensen Otto Sylwan, sedermera professor i Göteborg (se inledningen till min förteckning över Historiska handlingar).
    [Show full text]
  • ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Studia Historica Upsaliensia 260
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Studia Historica Upsaliensia 260 Utgivna av Historiska institutionen vid Uppsala universitet genom Margaret Hunt och Maria Ågren Ola Winberg Den statskloka resan Adelns peregrinationer 1610–1680 Dissertation presented at Uppsala University to be publicly examined in Humanistiska teatern, Thunbergsvägen 3 A, 752 38, Uppsala, Friday, 18 May 2018 at 10:15 for the degree of Doctor of Philosophy. The examination will be conducted in Swedish. Faculty examiner: Docent Fredrik Thisner (Försvarshögskolan i Stockholm). Abstract Winberg, O. 2018. Den statskloka resan. Adelns peregrinationer 1610–1680. Studia Historica Upsaliensia 260. 414 pp. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. ISBN 978-91-513-0289-8. This thesis deals with foreign travel undertaken by the Swedish nobility during the 17th century. The first part contains a close examination of Swedish university orationes on the importance of foreign travel. The focal point of these speeches is prudentia, ‘prudence’, ‘practical judgement’, ‘discretion’, which is considered to be indispensably necessary for statesmen, and preferably acquired by traveling abroad. The second part of the thesis deals with traveling in practice. Journals, letters and accounts are scrutinized in order to map where the travellers went, and how much time and money they spent in various places and on different activities. The results show that the more or less compulsory studies at Dutch and German universities were combined with exercitia, i. e. physical exercises, most prominently dancing, fencing and riding. From the 1620s France became more important, and also, from the 1640s, Italy. As their British, Danish, Dutch and German peers, the Swedish noblemen after their sojourn in Paris visited the Loire valley and also made Il giro d’Italia.
    [Show full text]
  • De La Gardieska Arkivet
    1 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet DE LA GARDIESKA ARKIVET TOPOGRAPHICA, Sverige Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2011 Inledning Den svenska avdelningen av Topographica i De la Gardieska arkivet är geografiskt ordnad och innehåller handlingar från 1520-talet till 1830-talet samt några få avskrifter av medeltidsbrev.1 Stommen utgörs av ekonomiska och juridiska handlingar från några större gods i Uppland, Södermanland, Östergötland, Västergötland och Skåne, vilka tillhört olika adelsfamiljer – alltså inte bara De la Gardie. Särskilt omfattande är handlingarna från Sjöö, Tullgarn, Löfstad och Läckö. Men i Topographica ingår också ett stort antal andra dokument av främst ekonomisk och juridisk natur, vilka är ordnade efter stad eller härad. De rör orter i Svealand och Götaland. Det bör observeras att avdelningen Skåne innehåller vissa handlingar från den danska tiden (sådana handlingar finns också i Topographica, Danmark, som har en separat förteckning). Några 1600- talsräkenskaper från Karleborg och Autis i Finland återfinns under rubriken Uppland (Ekolsund respektive Runsa). Handlingar rörande forna svenska besittningar utanför det nuvarande Sveriges gränser återfinns huvudsakligen i andra avdelningar av Topographica. Se separata förteckningar över dessa. Beträffande Magnus Gabriel De la Gardies gods se även De la Gardieska samlingen i Riksarkivet, Stockholm. Godshandlingar finns även i De la Gardieska arkivet i Universitetsbiblioteket i Tartu. Genom arv, godsförvärv eller genom samlarintresse har allt detta arkivmaterial så småningom kommit i familjen De la Gardies ägo. Topographica ordnades på Löberöds slott av greve Jacob De la Gardie (1768–1842) och hans medhjälpare Peter Wieselgren (1800–1877). Anteckningar av dem påträffas här och var på handlingarna och på gamla aktomslag. Topographica fördes jämte andra delar av De la Gardieska arkivet till Lunds universitetsbibliotek efter Jacob De la Gardies död.
    [Show full text]