DOCSLIB.ORG

Sigulsqwarn / Svanå Bruk, Harakers Socken, Västmanland

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Sigulsqwarn / Svanå Bruk, Harakers Socken, Västmanland Sigulsqwarn / Svanå bruk, Harakers socken, Västmanland Det ursprungliga namnet på platsen är Sigulsqwarn, vilket bör innebära att den första verksamhet som etablerats i Svartån, vid nuvarande Svanå var en kvarn. Det kan ha varit såväl en såg- som en mjölkvarn. Sådana finns angivna på en del äldre kartor. Ägaren kanske hette Sigul eller Sigurd. Adels- och andra släkter som ägt Svanå bruk i Västmanland. Riksdrotsen Magnus Brahe ägde Axholm, uppströms Svartån i Fläckebosjön. Hans dotter Ebba ärvde ett stort antal egendomar i Västmanland, bl.a. Siguls- qwarns ägor med kvarn och hammare. Ebba Brahe är mest känd som Gustaf II Adolfs ungdoms- kärlek. Hon var en stark och beslutsför ägare av Svanå. Inspektor på Svanå var Per Larsson Gyllenhöök, som börjat som skrivare hos grevinnan. Vid Ebba Brahes död 1674 var hennes kvarlåtenskap bl.a. 52 418 lod guld och silver dvs 716 kilogram. Adels- och andra släkter som ägt Svanå bruk i Västmanland. Magnus Brahe Ebba Brahe Pontus De la Gardie Johanna De la Gardie Hedvig Stenbock Knut Posse Knut Posse Knut Lindorm Posse Knut Posse Ebba Brahe och sonen Pontus De la Gardie ägare av Svanå. Jacob Pontusson De la Gardie Pontus Fredrik De la Gardie (1583-1652), riksmarsk, greve (1630-92), general, riksråd, 1615, gift med Ebba Brahe gift med Beata Elisabet von (Magnusdotter) (1596-1674) Königsmark (1640-1723) Bilderna visar Ebba Brahe och hennes son Pontus Fredrik De la Gardie Det äldsta dokumentet i Svanås bruksarkiv från 6 maj 1590. ”Wij Johan the tredie medh Guds nådhe Sveriges Götes och Wendes konungh Storfurste till Finland, Karelen, etc. giöre vetterligt att våra undersåte som bygge och boo i Haraker Sochn, uti Västerås biskops stickle, haffva klageligen givit till känna, att Nils Larsson till Frödsåker, för några åhr sedan, utan Lagh och dom skelf haffer vellet sigh till ett torp Karssbodha benemdd som framledne Jöns Oloffsson till Redhebro yrpnara fordom gifvit haffverr till prestebolet i förbenom de Sockn såsom hans breff der på, år 1508 uthgifvit förmedler, hvilket sedan, efter förr de Nils Larsson hede hverkan breff eller elliest något laga fångh … … dette uråd upne brott, kvest epterlåte och gifher för: de wåre undersåter i Haraker Sochn lof och tillstånd att veder kunna och taga oförnämde torp med åker, engs, fiskevatten och alla the ägor der till lyde och aff ålder tillydt ….., under prestebolet igen, att niuta …..” Av brevet framgår att Nils Larsson egenmäktigt lagt beslag på torpet, som donerats till kyrkan av Jöns Olofsson 1508. Kungl. Maj:t beslutade att socknen skulle ha rätt att återta egendomen, i likhet med en dom i I R S = Johan Rex Sveciae eller Sveriges Konung häradsrätten. (1543?) Det äldsta dokumentet i Svanås bruksarkiv från 6 maj 1590. Varför har det redovisade brevet, undertecknat av Johan III, hamnat i Svanå bruks arkiv? 1. Det tillhör Harakers socken prästbol och bör finnas bland kyrkans handlingar. 2. Torpet/ägorna som behandlas ligger på mark som inköpts av Sigulsqvarn / Svanå. 3. Brevet är underskrivet av Pontus De la Gardies (d.y.) farmors far – Johan III – och därför intressant för honom att tillvarata.. De la Gardie är en grevlig släkt, härstammande från en fransk borgarsläkt som på oklara grunder tillskrivits adlig status. En del av släkten var dock möjligen lokal lantadel. Om detta råder delade meningar i forskningen. I Frankrike hette släktend'Escouperie och den förste kände stamfadern var Robert d'Escouperie (levde omkr. 1387). Han uppges bl.a. ha ägt gården La Gardie i departe- mentet Aude. Släktens svenska gren härstammar från köpmannen Jacques Scoperier (†1565) i staden Caunes nära Carcassonne i södra Frankrike. Hans son Ponce d'Escouperie invandrade till Sverige 1565 och antog namnet Pontus De la Gardie – efter släktgården i Languedoc. I sitt äktenskap med en illegitim dotter till Johan III - Sofia Johansdotter - blev han far till riksmarsken Jakob de la Gardie, gift med Ebba Brahe. Sigulsqwarn eller Svanå anges platsen heta på kartan från 1718 I 1635 års jordebok anges att fältherren Magnus De la Gardie äger Sigulsqwarns hemman omfattande 3 ½ öresland. 1641 fastställdes skatten för hammaren till 300 Riksdaler silvermynt. Den äldsta bevarade relationen av bruket är från 1651. På denna anges att Sigulsqwarns bruk bestod av 4 Hamrar och 8 Härdar. Kartan från 1718 visar platsen för de två dammarna över Svartån, samt Hamarsmedjorna, Såg- och Mjölkvarnen. Svanå bruks stångjärn skeppades ut från Västerås hamn till Stockholm. Största leverantörer 1745 Ramn: Mag. Schenström 1745 vägdes 4 713 ton stångjärn in vid Olsbenning järnvågen i Västerås. Långshyttan Det motsvarar mellan 235 - 260 000 Gersjö stänger à 18 - 20 kg/st. Stabäck Fagersta Ludvika Antal foror blir mera än 32 st per dag, Karbenning med 400 kg/fora under 350 dagar. Som Bäckhammar mest kunde 70-talet foror anlända/dag. Sura bruk Högfors Horndahl Vid Svanå bruk vägdes 225 ton in vid Trångfors vågen, mellan 11 – 12 000 stänger. Seglingsberg Semla Antal foror från Svanå blir med samma Ramn: Christiernin beräkning ca 2 st per dag. Engelsberg Norns Ramn: Sam Wendelin Under april och november skedde få Wirsbo transporter, på grund av det dåliga Svanå väglaget. Grängshammar 0 50 100 150 200 250 300 Ramnäs hade fyra bruk och med en invägning 1745 på ca 560 ton. Vågboken från 1768 är den äldsta i Västerås där varje dags invägning redovisas. Bruket/Faktor Antal järn Borgarj. Främmande järn (Skepp. Lisp. Skålp.) Den 19 januari 1768 vägs det från 22 leverantörer in 6 434 stänger enligt utdraget från vågboken. Största volymen och antalet järn kommer från Ängelsberg med ca 28 ton samt 1 600 + 198 stänger (längst ner) dvs ca 16 kg/st. Från Svanå vägs det in 318 stänger med en vikt på 39 skeppund 16 lispund 10 skålpund. Kolumnerna är: Främmande järn (Skeppund, Lispund och Skålpund) Antal stångjärn Borgarjärn (Skeppund, Lispund och Skålpund) Bruket / Faktorn (ex. Rådman Helberg i Västerås) Lantmätaren Carl Gustaf Vimans avmätning i Svanå 1792. Beteckning; T14-29:12. ”År 1792 den 10de Maij infant sig undertecknad Landtmätare vid Swanå Bruk i Wästmanland Norrbo härad och Harakers Socken, att till följe af Swanå Respektive Ägare Högvälborne Herr Grefve Posses begäran laga delning förrätta emellan samtlige till bemälte Bruk hörande Smeder och Smedje drängar så väl å åker som äng och kålgårdar, hvarvid nedanför i Beskrifningen……. för att höra hvad deras yrkanden voro; hvarvid anmältes att enär hwar och en Mästare kan få berga 6 Lass (Hö) och hwarje Swän och hjälpsmederne i samma proportion, Swännerne till 3 Lass och hjälpsmederne 1 ½ lass så vore de alla nöjde,…. och de som intet hafva efter den skedde graderingen till fulla värde i lasstal genom penningar efter 40 skilling Lasstalet, hvilket Herr Grefven till vinnande af redigt skull samtyckte…” Lantmätaren Carl Gustaf Vimans avmätning 1792. Beteckning; T14-29:12. Beskrivning över Smedjevretarna Östra Hammarsmedjan Manufakturvärket, Östra Spiksmedjan Mästaren Jacob Hane, Mästaren Petter Svan, Mästersvän Magnus Ersson, Mästaren Petter Svanbäck, Mästersvän Lars Hane, Mästaren Daniel Svanström, Mästersvän Jonas Wekholm. Drängen Jan Svanberg, Drängen Carl Adamsson, Gärdessmedjan Drängen Petter Svanström, Mästaren Anders Nyström, Drängen Eric Dunderberg, Mästersvän Anders Westerfors, Drängen Johan Utter. Mästersvän Johan Knipe, Mästersvän Per Årén Den tilldelade arealen varierade mellan Hjälpsmeden Petter Tysk 1 Tunnland 18 Kappland resp. (ca 35 x 220 m) 1 Tunnland 25 kappland (ca 35 x 250 m) Knipe och Årén ”äro nu endast hjälpsmeder, men nyttar Mästersväns indelningen i sin tid” Lantmätaren Carl Gustaf Vimans avmätning 1792. Beteckning; T14-29:12. Utdraget visa den största av de 11 vretarna, som fördelades för smedernas egna odlingslotter eller kålland. Beskrivningar av smedernas mathållning visar att basfödan var Råg och Kålrötter. Man var länge skeptisk mot potatisen, när den började introduceras. Husförhörslängden i Svanå 1786 – 1795, under den tid avmätningen skedde. Husförhörslängden Haraker AI:6 (1786-1795) Arkiv Digital Bild 115 / sid 122, visar Mästaren Per Årén född 1728, gift 1752 och inflyttad till Svanå 1760 från Norberg. Han var den först nämnda hammarsmeden, efter Greve Posse och hans betjäning samt brukets Inspektor. Sonen Per Persson Årén, född 20/6 1765 i Svanå, var mästersven vid den tidigare visade lantmäteriförrättningen. Svanå bruks arkiv i en av brukets ladugårdar. På bilderna syns en liten del av arkivbeståndet i Svanå bruks arkiv. Arkivarien Tomas Adolfsson, från Arkiv Västmanland som sköter arkivet på uppdrag av dagens ägare, söker här efter Svanå bruks kapitalbok från 1792. Register öfver Svanå Capital Bok Pro Anno 1790. Arkivet i Svanå innehåller ett stort antal böcker över verksamheten som pågått från 1500-talet fram till början av 1920-talet. Efter bolagsbildning har bruket ägts av Surahammars bruk, som senare köptes av ASEA som senare blev ABB. ABB sålde herrgården, med vidhängande arkiv till AB Arvid Svensson i Västerås. Arkiv Västmanland sköter arkivet på uppdrag av dagens ägare. En av dessa har anfäder som varit bergsmän i trakterna av Grythyttan, Ängelsberg och andra orter. Men även hammarsmeder vid bl.a. Ramnäs bruk. På bilden första sidan av kapitalbok för 1790. Inspektoren Harald Fredric Wedholm, avräkning 1792. Wedholm hade 292 Rdl i årslön o förmåner. Tog ut 322:39. Skulden till bruket ökade med 31:3 Från 1791 i ”Balance” 25 Rdl 16 Skill Detta års Lön 250 Rdl Contantuttag 240 Rdl Årets stat Råg, Korn o Havre 41 Rdl Uttag Råg, Korn, Havre m.m. 78 Rdl 28 Skill Kosthåll vid kolkörning 1 Rdl Kyrkoh., Pastor, Smidesjärn Lön och stat m.m. 292 Rdl Hästskor m.m 4 Rdl 11 Skill ”Balance” till 1793 56 Rdl 19 Skill Summa 348 Rdl 19 Skill Summa 348 Rdl 19 Skill Factoren Herr Anders P Ihrfors i Westerås / Svanå bruk 1792. Debet Rdl Skil Rst Förlags conto 200 9 Skp 9 lisp Smidesj. 3 29 4 Balance conto 40 35 1 Summa 244 16 5 Släkten Ihrfors • Anders Petter Ihrfors var född 1748 i Västerås.
Load more

Recommended publications
  • Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560–1720
    Edited by Petri Karonen and Marko Hakanen Marko and Karonen Petri by Edited Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560-1720 provides fresh insights into the state-building process in Sweden. During this transitional period, many far-reaching administrative reforms were the Swedish at Agency Personal Age of Greatness 1560–1720 Greatness of Age carried out, and the Swedish state developed into a prime example of the ‘power-state’. Personal Agency In early modern studies, agency has long remained in the shadow of the study of structures and institutions. State building in Sweden at the Swedish Age of was a more diversified and personalized process than has previously been assumed. Numerous individuals were also important actors Greatness 1560–1720 in the process, and that development itself was not straightforward progression at the macro-level but was intertwined with lower-level Edited by actors. Petri Karonen and Marko Hakanen Editors of the anthology are Dr. Petri Karonen, Professor of Finnish history at the University of Jyväskylä and Dr. Marko Hakanen, Research Fellow of Finnish History at the University of Jyväskylä. studia fennica historica 23 isbn 978-952-222-882-6 93 9789522228826 www.finlit.fi/kirjat Studia Fennica studia fennica anthropologica ethnologica folkloristica historica linguistica litteraria Historica The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica.
    [Show full text]
  • Förteckning Över
    Förteckning över: 1) De la Gardieska släktarkivet från Löberöd; 2) Varia; 3) De övriga släktarkiven i De la Gardieska arkivet (dvs Barnekow, Bille, Boije, Douglas, Ekeblad, Forbus, Gyllenkrook, Horn - von Gertten, Hägerstierna, Kruus, Kämpe, Königsmarck, Lillie, Månsson, Nils, i Skumparp, Oxenstierna, Ramel, Reenstierna, von Reiser, Sparre, Stenbock, Sture, Wrangel, Wrede) upprättad 2008 av Annika Böregård Vapenförbättringsbrev för Magnus Gabriel De la Gardie, 1650 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 De la Gardieska samlingen Släktarkiven De la Gardie De la Gardie är en grevlig släkt, härstammande från en fransk borgarsläkt som på oklara grunder tillskrivits adlig status. En del av släkten var dock möjligen lokal lantadel; om det råder delade meningar i forskningen. I Frankrike hette släkten d´Escouperie och den förste kände stamfadern var Robert d´Escouperie (levde omkr. 1387), som uppges ha ägt gårdarna Château Russol och La Gardie i departementet Aude. Släktens svenska gren härstammar från köpmannen Jacques Scoperier (†1565) i staden Caunes nära Carcassonne i södra Frankrike. Hans son Ponce d´Escouperie invandrade till Sverige 1565 och antog namnet Pontus De la Gardie efter en av släktens gårdar i Languedoc. I sitt äktenskap med en illegitim dotter till Johan III blev han far till riksmarsken Jakob de la Gardie som "upphöjdes i grefligt stånd" 10 maj 1615 och introducerades 1625 på Sveriges Riddarhus med nr 3 bland grevar. Denna gren finns fortfarande. I Sverige fanns en gren som 1571 fick friherrelig värdighet men som utslocknade 1640. Samtliga ättemedlemmar, bortsett från stamfadern Pontus, härstammar via hans fru Sofia Johansdotter från hennes far, Johan III. Nuvarande (2007) huvudman för ätten De la Gardie är greve Carl Gustaf De la Gardie, f.1946 och bosatt i Linköping.
    [Show full text]
  • The Greatest Opera Never Written: Bengt Lidner's Medea (1784)
    Western Washington University Masthead Logo Western CEDAR Music Faculty and Staff ubP lications Music 2006 The Greatest Opera Never Written: Bengt Lidner’s Medea (1784) Bertil Van Boer Western Washington University, [email protected] Follow this and additional works at: https://cedar.wwu.edu/music_facpubs Part of the Music Commons Recommended Citation Van Boer, Bertil, "The Greatest Opera Never Written: Bengt Lidner’s Medea (1784)" (2006). Music Faculty and Staff Publications. 3. https://cedar.wwu.edu/music_facpubs/3 This Article is brought to you for free and open access by the Music at Western CEDAR. It has been accepted for inclusion in Music Faculty and Staff Publications by an authorized administrator of Western CEDAR. For more information, please contact [email protected]. Bertil van Boer The Greatest Opera Never Written: Bengt Lidner’s Medea (1784) hen the Gustavian opera was inaugurated on 18 January 1773 with a performance of Johan Wellander and Fran- W cesco Antonio Baldassare Uttini’s Thetis och Pelée, the an- ticipation of the new cultural establishment was palpable among the audiences in the Swedish capital. In less than a year, the new king, Gustav III, had turned the entire leadership of the kingdom topsy-turvy through his bloodless coup d’état, and in the consolida- tion of his rulership, he had embarked upon a bold, even politically risky venture, the creation of a state-sponsored public opera that was to reflect a new cultural nationalism, with which he hoped to imbue the citizenry with an understanding of the special role he hoped they would play in the years to come.
    [Show full text]
  • Historical Aquaculture in Northern Europe
    See discussions, stats, and author profiles for this publication at: https://www.researchgate.net/publication/312033065 Historical Aquaculture in Northern Europe Book · December 2016 CITATION READS 1 2,326 1 author: Ingvar Svanberg Uppsala University 144 PUBLICATIONS 979 CITATIONS SEE PROFILE Some of the authors of this publication are also working on these related projects: Ethnoichthyology of fresh water fish: a neglected research field View project The Kazakh (Qazaq) Minority of Xinjiang 1979 - View project All content following this page was uploaded by Ingvar Svanberg on 03 January 2017. The user has requested enhancement of the downloaded file. Historical Aquaculture in Northern Europe Historical Aquaculture in Northern Europe Edited by Madeleine Bonow Håkan Olsén and Ingvar Svanberg Södertörn University The Library SE-141 89 Huddinge www.sh.se/publications © The authors Cover image: Pond Crucian Carp (Dammruda) from Mörkö, illustrated by Wilhelm von Wright and taken from Skandinaviens fiskar: målade efter lefvande exemplar och ritade på sten Stockholm: P. A. Norstedt & Söner, 1836–1857 Cover: Jonathan Robson Graphic Form: Per Lindblom & Jonathan Robson Printed by Elanders, Stockholm 2016 Research Report 2016:1 ISBN 978–91–87843–62–4 Contents Preface ............................................................................................................................................. 9 Introduction ................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Historical Pond-Breeding of Cyprinids in Sweden and Finland
    CHAPTER 4 Historical Pond-Breeding of Cyprinids in Sweden and Finland Madeleine Bonow and Ingvar Svanberg This chapter describes and analyses the history of pond-breeding of fish in Sweden and Finland (which was an integral part of Sweden until 1809) from late medieval times until around 1900.1 Very little is known about the history of aquaculture in Sweden and Finland. Most published overviews are superficial. There are very few studies based on sources and hardly anything has been written by historians using modern methods and source criticism. We are therefore uncovering a long, although now broken, tradetion of fish cultivation in ponds which has left scant traces in the written record or the physical environment. We need to make some clear distinctions about types of aquaculture since much confusion arises from writers not differentiating among natural fish populations in natural or artificial ponds, unselective capture for stocking or storage of wild fish, selective stock and grow operations, and human management of breeding and species-specific stocking and artificial feeding or nutrient management. We deal mainly with the last case. We do not include marine aquaculture, which is a very recent phenomenon in Scandinavia. The overall purpose of our chapter is to discuss how fish kept in fishponds have been introduced, farmed and spread in Sweden and Finland in early 1 This chapter was written as part of “The story of Crucian carp (Carassius carassius) in the Baltic Sea region: history and a possible future” led by Professor Håkan Olsén at Södertörn University (Sweden) and funded by the Baltic Sea Foundation.
    [Show full text]
  • Playing King
    ISSN 2002-3898 © Maria Berlova and Nordic Theatre Studies DOI: https://doi.org/10.7146/nts.v26i1.109744 Published with support from Nordic Board for Periodicals in the Humanities and Social Sciences (NOP-HS) Playing King Maria Berlova ABSTRACT The Swedish King Gustav III ruled from 1771 to 1792. His departure to the Russian war in 1788 was staged as a grandiose spectacle. The King, who was also a playwright, made the day of his departure coincide with the symbolic date of June 23. This was the date that Gustav II Adolph (ruled 1611-32) went off to the Thirty Years? War in 1628. The parallel between Gustav III and the great Swedish warrior King was further emphasized by his costume made in the style of Gustav Adolph. In this article, the author analyzes Gustav III?s departure to war as a theatrical event and explores the borders of theatrical events in the late eighteenth century. Gustav III?s ceremonial departure is placed in the framework of Nikolai Evreinov?s and Yuri Lotman?s theories of theatricality which show how the King applied theatrical means to everyday life in order to theatricalize it, i.e. to make it spectacular and symbolic. By theatricalizing life Gustav III idealized his role of king and thus performed his power. Theatricalization of political life not only adorned life but it also significantly changed reality; the theatrical playing of the King entailed real consequences ? Gustav III enacted his role of a monarch in a memorable way and achieved his political goals. The interaction between politics and theater is the main focus of the article.
    [Show full text]
  • Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Biographica Minora Reviderad 2009 Av Per Stobaeus
    Förteckning över De la Gardieska arkivet Biographica minora reviderad 2009 av Per Stobaeus Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 Bild på framsidan: Odaterat brev från Sofia Wrede till Samuel Tystenberg. De bilder på dokument i Biographica minora som ingår i denna förteckning är fotograferade respektive skannade av Mikael Lovdalen, Bengt Melliander och Per Stobaeus. 2 DE LA GARDIESKA ARKIVET BIOGRAPHICA MINORA Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2009 Inledning De la Gardieska arkivet (även kallat De la Gardieska samlingen) i Universitetsbiblioteket i Lund innehåller så mycket mer än handlingar från familjen De la Gardie. Tusentals människor ur olika samhällsgrupper möter oss i brev och andra dokument. Avdelningen Biographica minora är ett urval av handlingar – mest brev – från ett stort antal personer under perioden från Gustav I:s kungaval 1523 till Jacob De la Gardies död 1842. Biographica minora har ursprungligen sammanställts på Löberöds slott av Jacob De la Gardie (1768–1842) och Peter Wieselgren (1800–1877) och överallt påträffar man deras anteckningar på breven. I Biographica minora finner vi exempelvis militärer, författare, präster, hovmän, professorer, handelsmän, brukspatroner, läkare och andra ämbetsmän. Flera kvinnliga brevskrivare förekommer i samlingen. Några dokument i Biographica minora faller utanför den nämnda tidsramen (t.ex. handlingar 1836–1899 rörande folklivsforskaren och konstnären Nils Månsson Mandelgren). Ett par medeltidshandlingar i eftermedeltida kopior ingår också: ett brev rörande skifte mellan lågfrälsemannen Erik Slatte och hans svåger Lars Olsson 1517 samt ett brev av heliga Birgitta. Det sistnämnda brevet har av någon anledning plockats ut ur sitt sammanhang i Historiska handlingar I:1 och förts till Biographica minora. Endast i några få undantagsfall är breven i Biographica minora utfärdade av kungar, vilket skiljer denna serie från De la Gardieska arkivets Historiska handlingar.
    [Show full text]
  • De La Gardie
    De la Gardie Hapsalsamlingen De la Gardieska samlingen från Hapsal (Estland) förvärvades av LUB 1932/33, från grevinnan Anita von Brevern De la Gardie (Se: LUB:s årsberättelse 1932-35 s.7). Arkivet som kompletterar LUB:s De la Gardiesamling, särskilt beträffande riksrådet Jakob Pontusson De la Gardie, innehåller handlingar huvudsakligen från 1600-talet. Huvuddelen av arkivet är brev och skrivelser till Jakob De la Gardie, men även koncept och skrivelser från honom finns, likaså en mindre del ekonomiska handlingar. Här finns också brev och handlingar rörande andra inom den De la Gardieska släkten, liksom av personer inom andra adelssläkter. En mindre samling estländsk topografica ingår också. Haapsalu [ha:´psalu], svenska Hapsal, hamnstad i västra Estland; 11 800 inv. (2004). H., som skiljs från Nuckö av den grunda Hapsalviken, är estlandssvenskarnas forna huvudort och var 1931–40 platsen för ett svenskt gymnasium. H. var förr en populär bad- och kurort. Av äldre inslag i stadsbebyggelsen märks främst ruinerna av den 1688 eldhärjade borgen, vilken ursprungligen uppfördes på 1220-talet av Tyska orden. Staden ingick 1563–76 och 1581–1710 i det svenska väldet och tillhörde sedan Ryssland fram till första världskrigets slut. Källa: Nationalencyklopedin Volym 1-6 Brev till Jakob Pontusson De la Gardie (1583-1652), greve, riksfältherre, riksråd. Ståthållare på Revals slott och län samt landshövding över hela Estland 1619, guvernör över Riga stad och län 1628, erhöll donation på Hapsal 1628, högste befälhavare över trupperna i Preussen 1645. Från: städer och liknande, furstliga personer samt personer, alfabetiskt ordnat Volym 1 Städer och liknande: Arensburg: Bürgermeister und interessierende Rathsverwandte i Arensburg på Ösel, 1649 2/8, jämte supplik till drottning Kristina.(totalt 2 brev) Kuressaare, ryska Kingisepp, svenska Arensburg, stad på ön Ösels sydkust, Estland; 14 900 inv.
    [Show full text]
  • Relationship Chart Gordon Henry Kraft:Abraham Eriksson Leijonhufvud
    Ebba Eriksdotter Vasa Erik Abrahamsson Leijonhufvud Birth 1491 Birth 1471 Norrby, Ostergotland, Sweden Brunsberg, Ytterselo, Sodermanlands, Sweden Marriage 18 Jan 1512 Death 9 Nov 1520 Söderköping, Ostergotland, Sweden Stockholm, Stockholms lan, Sodermanlands, Sweden Death 21 Nov 1549 Linköping, Ostergotland, Sweden Gustav Olofsson Stenbock Brita Leijonhufvud Eriksdotter Birth 1504 Abraham Eriksson Leijonhufvud Birth 1514 Torpa, Lancashire, England Birth 1512 Ekeberga, Orebro, Sweden Marriage 1531 Ekeberg, Lillkyrka sn, Orebro, Sweden Death 1572 Älvsborg, Norrbotten, Sweden Death 1 Mar 1556 Älvsborg, Norrbotten, Sweden Death 24 May 1571 Ekeberg, Lillkyrka sn, Orebro, Sweden Strängnäs, Sodermanland, Sweden Per Brahe Beata Gustavsdotter Stenbock Birth 1520 Birth 1531 Rydboholm, Ostra Ryd, Stockholms, Sweden Älvsborg, Norrbotten, Sweden Marriage 1549 Death 20 Apr 1583 Mariefred, Sodermanland, Sweden Rydboholm, Ostra Ryd, Stockholms, Sweden Death 1 Sep 1590 Sundby, Sodermanland, Sweden Erik Larsson Sparre Ebba Brahe Birth 13 Jul 1550 Birth 22 Apr 1555 Sundby, Sodermanland, Sweden Länghem, Vastra Gotaland, Sweden Marriage 12 Oct 1578 Death 8 May 1634 Stockholm, Stockholm, Sweden Öja, Sodermanland, Sweden Death 20 Mar 1600 Linköping, Ostergotland, Sweden Margareta Axelsdotter Natt och dag Carl Eriksson Sparre Birth 1 Mar 1597 Birth 27 Jan 1595 Stora Mellösa, Orebro, Sweden Öja, Sodermanland, Sweden Marriage 10 Jan 1619 Death 24 Apr 1632 Mellösa, Orebro, Sweden Stockholm, Stockholm, Sweden Death 7 Aug 1623 Öja, Sodermanland, Sweden Margareta
    [Show full text]
  • JAKOBSTAD Stadshotellet I Jakobstad
    VÄGVISARE GENOM JAKOBSTAD Stadshotellet i Jakobstad Fullständig hotellvövelse. Egen centval. Namnanvop. 22 moderna resanderum fr. Fmk 20:—. Tillgång till bad. Aftonmusik med dans. Erkänt gott kök. När och Var Vägvisare genom Jakobstad 1937 JAKOBSTAD 1937. Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag. I nådens år 1652 bestämde drottningKristina, att ~Sweriges Rijkes Troo-Man, Rijkz-Marsk och General Fältherre, Praesident utj vårt Krigz-Collegio" Herr Ja- cobus De la Gardie skulle som evärdlig förläning er- hålla Pedersöre och en del av Kronoby med rätt „att där upprätta en stad och bruka därtill den gamla och vanliga Pedersöre hamnen". Greve De la Gardie dog kort därpå, men hans änka, Gustav II Adolfs ung- domsbrud Ebba Brahe, utfärdade den 27 okt. 1652 den planerade stadens fundationsurkund. Och omedelbart därpå vidtogo grundläggningsarbetena på Permo-lan- dets och på Bockholmens låga och sanka marker un- der ledning av grevinnans fogde Henrik Tavast. År 1661 utvidgades stadens område genom inköp av Pin- nonäs forna kungsladugård. ~J acobs stadh", uppkallat efter donatrix' höge ma- ke, förde länge en tynande tillvaro. Läget blev desto 4 Ebba Jjrahe Jflålnlng av J). X. Shrenstrahl, Riddarhuset. mera hotande, då de några decennier äldre städerna Gamla och Nya Carleby gång på gång försökte få den „nyfunderade" stadens privilegier upphävda. Det gick 5 verkligen därhän, att 1680 i kunglig resolution be- stämdes, att städerna Brahestad och Jakobstad ~må flyttia in uti de äldre Städerna, särdeles till de näst liggande Gamla och Nya Carleby samt Uhleå". Faran avvärjdes dock, ty 1689 resolverade K. M:t bl. a., att ~bemelthe Stadh skall samma Confirmation efter dess innehåldh och lijdelse obehindrat niuta till godo".
    [Show full text]
  • GIPE-002825-Contents.Pdf
    Heroes of the Nations A Series of Biographical Studies presenting the lives and work of certain representative histori· cal characters, about whom have gathered the traditions of the nations to which they belong, and who have, in the majority of instances, been accepted as types of the several national ideals, ·~ 0 • Illustrated, cloth, each, s/­ Half Leather, gilt top, each, 6/• fOI. FULL LIST SEB liND OF THIS VOLUII& 'lberoes of tbe 1Rattons EDITED BY E~ e l \'!n Rbbott, lll.R . .. t:: II.OW OF BA LL IOL CO LLEGE:, OXFORD FACTA OU CI S VIII ENT , OPCR OSJ, Qvt. G~OR IA RERVM.-01110, IN UIIIA"', 265. GUSTAVUS ADOLPHUS GUST AVUS ADO L P H US II. GUSTAVUS ADOLPHUS AND THE STRUGGLE OF PROTESTANTISM FOR EXISTENCE BY C. R. L. FLETCHER, M.A. LATB FBLLOW OF ALL SOULS COLLBGB, OXPORD G. P. PUTNAM'S SONS NEW YORK LONDON ., WRST TWBNTY•THIRD STRBBT q BBDPORD STRHBT• STRAND «~e Jnicknboclur &Jrru 1905 COPTaiGHT 1n90 ay G. P. PUTNAM'S SONS !Entered at Stationers' Hall, Londoo BY G. P. PuTNAM's SoNs following account of the life of King Gustavus Adolphus, the national hero of Sw(;den, de­ mands little preface. It makes •• ..). no pretensions to be based upon ,.·/ original research, and I cannot claim to have read even all the modern authorities on the subject. My knowl­ edge of the Swedish language is by no means in dependent of the assistance of a dictionary, nor can I hope to have escaped that tendency to partiality for which the natural fascina­ tion of such a subj ec t is the only excu se.
    [Show full text]
  • Ebba Brahes Lusthus
    Site: Ebba Brahes lusthus Ebba Brahe’s folly from 1636, possibly the oldest in Sweden Self-guided tour. Well signposted. Café Bockhammar +46 (0)222 260 66. Open in summer. Handicraft and garden. www.bockhammar.se Opening Tourist office Skinnskatteberg +46 (0)450 45. times: Wooden romantic summerhouse, Waters, Atmosphere, Natural park, Garden, Summer café, Shop At the beginning of the 17th century, a bar-iron forge with three hammers was built at Bockhammar. Shortly afterwards, the ironworks was acquired by Magnus Brahe (the Lord High Chancellor), who already owned the works at Uttersberg. In 1633, his daughter, Ebba Brahe, inherited the works, which operated from 1607 until 1880. Ebba Brahe’s summerhouse (1636), together with the timber-built manor house from 1817, are all that remains of the old ironworks. On a small island in the river near the old works is a romantic summerhouse, painted pink and built in the style of an octagonal pavilion. Carrying Ebba Brahe’s name, it is the oldest summerhouse in the country—built in 1636, according to the date on the weather vane. However, the curved ceiling and the attractive interior decorations suggest that the building could be somewhat younger. When she was young, Ebba Brahe (1596–1674) had a romantic affair with King Gustavus Adolphus. But their planned marriage was thwarted by the King’s mother. So 24-year-old Ebba instead married general Jacob de la Gardie. The couple had 14 children. After the death of her husband in 1652, Ebba Brahe managed with a deft touch the family’s various properties and ironworks around the country.
    [Show full text]