Sigulsqwarn / Svanå bruk, Harakers socken, Västmanland
Det ursprungliga namnet på platsen är Sigulsqwarn, vilket bör innebära att den första verksamhet som etablerats i Svartån, vid nuvarande Svanå var en kvarn. Det kan ha varit såväl en såg- som en mjölkvarn. Sådana finns angivna på en del äldre kartor. Ägaren kanske hette Sigul eller Sigurd. Adels- och andra släkter som ägt Svanå bruk i Västmanland.
Riksdrotsen Magnus Brahe ägde Axholm, uppströms Svartån i Fläckebosjön. Hans dotter Ebba ärvde ett stort antal egendomar i Västmanland, bl.a. Siguls- qwarns ägor med kvarn och hammare.
Ebba Brahe är mest känd som Gustaf II Adolfs ungdoms- kärlek. Hon var en stark och beslutsför ägare av Svanå.
Inspektor på Svanå var Per Larsson Gyllenhöök, som börjat som skrivare hos grevinnan.
Vid Ebba Brahes död 1674 var hennes kvarlåtenskap bl.a. 52 418 lod guld och silver dvs 716 kilogram. Adels- och andra släkter som ägt Svanå bruk i Västmanland.
Magnus Brahe
Ebba Brahe
Pontus De la Gardie
Johanna De la Gardie
Hedvig Stenbock
Knut Posse
Knut Posse
Knut Lindorm Posse
Knut Posse Ebba Brahe och sonen Pontus De la Gardie ägare av Svanå.
Jacob Pontusson De la Gardie Pontus Fredrik De la Gardie (1583-1652), riksmarsk, greve (1630-92), general, riksråd, 1615, gift med Ebba Brahe gift med Beata Elisabet von (Magnusdotter) (1596-1674) Königsmark (1640-1723)
Bilderna visar Ebba Brahe och hennes son Pontus Fredrik De la Gardie Det äldsta dokumentet i Svanås bruksarkiv från 6 maj 1590.
”Wij Johan the tredie medh Guds nådhe Sveriges Götes och Wendes konungh Storfurste till Finland, Karelen, etc. giöre vetterligt att våra undersåte som bygge och boo i Haraker Sochn, uti Västerås biskops stickle, haffva klageligen givit till känna, att Nils Larsson till Frödsåker, för några åhr sedan, utan Lagh och dom skelf haffer vellet sigh till ett torp Karssbodha benemdd som framledne Jöns Oloffsson till Redhebro yrpnara fordom gifvit haffverr till prestebolet i förbenom de Sockn såsom hans breff der på, år 1508 uthgifvit förmedler, hvilket sedan, efter förr de Nils Larsson hede hverkan breff eller elliest något laga fångh … … dette uråd upne brott, kvest epterlåte och gifher för: de wåre undersåter i Haraker Sochn lof och tillstånd att veder kunna och taga oförnämde torp med åker, engs, fiskevatten och alla the ägor der till lyde och aff ålder tillydt ….., under prestebolet igen, att niuta …..” Av brevet framgår att Nils Larsson egenmäktigt lagt beslag på torpet, som donerats till kyrkan av Jöns Olofsson 1508. Kungl. Maj:t beslutade att socknen skulle ha rätt att återta egendomen, i likhet med en dom i I R S = Johan Rex Sveciae eller Sveriges Konung häradsrätten. (1543?) Det äldsta dokumentet i Svanås bruksarkiv från 6 maj 1590.
Varför har det redovisade brevet, undertecknat av Johan III, hamnat i Svanå bruks arkiv? 1. Det tillhör Harakers socken prästbol och bör finnas bland kyrkans handlingar. 2. Torpet/ägorna som behandlas ligger på mark som inköpts av Sigulsqvarn / Svanå. 3. Brevet är underskrivet av Pontus De la Gardies (d.y.) farmors far – Johan III – och därför intressant för honom att tillvarata..
De la Gardie är en grevlig släkt, härstammande från en fransk borgarsläkt som på oklara grunder tillskrivits adlig status. En del av släkten var dock möjligen lokal lantadel. Om detta råder delade meningar i forskningen.
I Frankrike hette släktend'Escouperie och den förste kände stamfadern var Robert d'Escouperie (levde omkr. 1387). Han uppges bl.a. ha ägt gården La Gardie i departe- mentet Aude.
Släktens svenska gren härstammar från köpmannen Jacques Scoperier (†1565) i staden Caunes nära Carcassonne i södra Frankrike. Hans son Ponce d'Escouperie invandrade till Sverige 1565 och antog namnet Pontus De la Gardie – efter släktgården i Languedoc.
I sitt äktenskap med en illegitim dotter till Johan III - Sofia Johansdotter - blev han far till riksmarsken Jakob de la Gardie, gift med Ebba Brahe. Sigulsqwarn eller Svanå anges platsen heta på kartan från 1718
I 1635 års jordebok anges att fältherren Magnus De la Gardie äger Sigulsqwarns hemman omfattande 3 ½ öresland.
1641 fastställdes skatten för hammaren till 300 Riksdaler silvermynt.
Den äldsta bevarade relationen av bruket är från 1651. På denna anges att Sigulsqwarns bruk bestod av 4 Hamrar och 8 Härdar.
Kartan från 1718 visar platsen för de två dammarna över Svartån, samt Hamarsmedjorna, Såg- och Mjölkvarnen. Svanå bruks stångjärn skeppades ut från Västerås hamn till Stockholm.
Största leverantörer 1745
Ramn: Mag. Schenström 1745 vägdes 4 713 ton stångjärn in vid Olsbenning järnvågen i Västerås. Långshyttan Det motsvarar mellan 235 - 260 000 Gersjö stänger à 18 - 20 kg/st. Stabäck Fagersta Ludvika Antal foror blir mera än 32 st per dag, Karbenning med 400 kg/fora under 350 dagar. Som Bäckhammar mest kunde 70-talet foror anlända/dag. Sura bruk Högfors Horndahl Vid Svanå bruk vägdes 225 ton in vid Trångfors vågen, mellan 11 – 12 000 stänger. Seglingsberg Semla Antal foror från Svanå blir med samma Ramn: Christiernin beräkning ca 2 st per dag. Engelsberg Norns Ramn: Sam Wendelin Under april och november skedde få Wirsbo transporter, på grund av det dåliga Svanå väglaget. Grängshammar 0 50 100 150 200 250 300 Ramnäs hade fyra bruk och med en invägning 1745 på ca 560 ton. Vågboken från 1768 är den äldsta i Västerås där varje dags invägning redovisas. Bruket/Faktor Antal järn Borgarj. Främmande järn (Skepp. Lisp. Skålp.) Den 19 januari 1768 vägs det från 22 leverantörer in 6 434 stänger enligt utdraget från vågboken.
Största volymen och antalet järn kommer från Ängelsberg med ca 28 ton samt 1 600 + 198 stänger (längst ner) dvs ca 16 kg/st.
Från Svanå vägs det in 318 stänger med en vikt på 39 skeppund 16 lispund 10 skålpund.
Kolumnerna är: Främmande järn (Skeppund, Lispund och Skålpund) Antal stångjärn Borgarjärn (Skeppund, Lispund och Skålpund) Bruket / Faktorn (ex. Rådman Helberg i Västerås) Lantmätaren Carl Gustaf Vimans avmätning i Svanå 1792. Beteckning; T14-29:12.
”År 1792 den 10de Maij infant sig undertecknad Landtmätare vid Swanå Bruk i Wästmanland Norrbo härad och Harakers Socken, att till följe af Swanå Respektive Ägare Högvälborne Herr Grefve Posses begäran laga delning förrätta emellan samtlige till bemälte Bruk hörande Smeder och Smedje drängar så väl å åker som äng och kålgårdar, hvarvid nedanför i Beskrifningen……. för att höra hvad deras yrkanden voro; hvarvid anmältes att enär hwar och en Mästare kan få berga 6 Lass (Hö) och hwarje Swän och hjälpsmederne i samma proportion, Swännerne till 3 Lass och hjälpsmederne 1 ½ lass så vore de alla nöjde,…. och de som intet hafva efter den skedde graderingen till fulla värde i lasstal genom penningar efter 40 skilling Lasstalet, hvilket Herr Grefven till vinnande af redigt skull samtyckte…” Lantmätaren Carl Gustaf Vimans avmätning 1792. Beteckning; T14-29:12.
Beskrivning över Smedjevretarna
Östra Hammarsmedjan Manufakturvärket, Östra Spiksmedjan Mästaren Jacob Hane, Mästaren Petter Svan, Mästersvän Magnus Ersson, Mästaren Petter Svanbäck, Mästersvän Lars Hane, Mästaren Daniel Svanström, Mästersvän Jonas Wekholm. Drängen Jan Svanberg, Drängen Carl Adamsson, Gärdessmedjan Drängen Petter Svanström, Mästaren Anders Nyström, Drängen Eric Dunderberg, Mästersvän Anders Westerfors, Drängen Johan Utter. Mästersvän Johan Knipe, Mästersvän Per Årén Den tilldelade arealen varierade mellan Hjälpsmeden Petter Tysk 1 Tunnland 18 Kappland resp. (ca 35 x 220 m) 1 Tunnland 25 kappland (ca 35 x 250 m) Knipe och Årén ”äro nu endast hjälpsmeder, men nyttar Mästersväns indelningen i sin tid” Lantmätaren Carl Gustaf Vimans avmätning 1792. Beteckning; T14-29:12.
Utdraget visa den största av de 11 vretarna, som fördelades för smedernas egna odlingslotter eller kålland. Beskrivningar av smedernas mathållning visar att basfödan var Råg och Kålrötter. Man var länge skeptisk mot potatisen, när den började introduceras. Husförhörslängden i Svanå 1786 – 1795, under den tid avmätningen skedde.
Husförhörslängden Haraker AI:6 (1786-1795) Arkiv Digital Bild 115 / sid 122, visar Mästaren Per Årén född 1728, gift 1752 och inflyttad till Svanå 1760 från Norberg. Han var den först nämnda hammarsmeden, efter Greve Posse och hans betjäning samt brukets Inspektor.
Sonen Per Persson Årén, född 20/6 1765 i Svanå, var mästersven vid den tidigare visade lantmäteriförrättningen. Svanå bruks arkiv i en av brukets ladugårdar.
På bilderna syns en liten del av arkivbeståndet i Svanå bruks arkiv.
Arkivarien Tomas Adolfsson, från Arkiv Västmanland som sköter arkivet på uppdrag av dagens ägare, söker här efter Svanå bruks kapitalbok från 1792. Register öfver Svanå Capital Bok Pro Anno 1790.
Arkivet i Svanå innehåller ett stort antal böcker över verksamheten som pågått från 1500-talet fram till början av 1920-talet.
Efter bolagsbildning har bruket ägts av Surahammars bruk, som senare köptes av ASEA som senare blev ABB.
ABB sålde herrgården, med vidhängande arkiv till AB Arvid Svensson i Västerås.
Arkiv Västmanland sköter arkivet på uppdrag av dagens ägare.
En av dessa har anfäder som varit bergsmän i trakterna av Grythyttan, Ängelsberg och andra orter. Men även hammarsmeder vid bl.a. Ramnäs bruk.
På bilden första sidan av kapitalbok för 1790. Inspektoren Harald Fredric Wedholm, avräkning 1792.
Wedholm hade 292 Rdl i årslön o förmåner. Tog ut 322:39. Skulden till bruket ökade med 31:3
Från 1791 i ”Balance” 25 Rdl 16 Skill Detta års Lön 250 Rdl Contantuttag 240 Rdl Årets stat Råg, Korn o Havre 41 Rdl Uttag Råg, Korn, Havre m.m. 78 Rdl 28 Skill Kosthåll vid kolkörning 1 Rdl Kyrkoh., Pastor, Smidesjärn Lön och stat m.m. 292 Rdl Hästskor m.m 4 Rdl 11 Skill ”Balance” till 1793 56 Rdl 19 Skill Summa 348 Rdl 19 Skill Summa 348 Rdl 19 Skill Factoren Herr Anders P Ihrfors i Westerås / Svanå bruk 1792.
Debet Rdl Skil Rst Förlags conto 200 9 Skp 9 lisp Smidesj. 3 29 4 Balance conto 40 35 1
Summa 244 16 5
Släkten Ihrfors • Anders Petter Ihrfors var född 1748 i Västerås. • Fadern handelsm. Petter Ihrfors född 1714 i Irsta. • Ihrfors har varit borgmästare, förlagsmän, fartygsägare och handelsmän i Västerås. Namnet från stamfaderns födelseort Irsta. (Ihrsta) • Handelsmannen Anders Petter var först gift med Birgitta Hülphers född 1751, dotter till rådmannen Abraham Hülphers och Christina Westdahl. Hon dör 1780 varefter Anders P gifter sig med Anna Brita Brodin som dör …. Han benämns 1783 ”Kronobränneri Inspektören”. • I ett tredje äktenskap med Beata Uggla får de sonen Gustaf född 1790. • Handelsmannen Gustaf Ihrfors och Edla Boman hade dottern Hilda Evelina född 1839, Hon gifter sig 1858 med Frans Henric Schartau född 1828 i Sjösås, Kronobergs län. Denne kom 1851 till Forsby från Stockholm. Factoren Herr Anders P Ihrfors i Westerås / Svanå bruk 1792.
Texten på denna sida är förtydligad på nästa sida/bild. Factoren Herr Anders P Ihrfors i Westerås / Svanå bruk 1792. 250 ton Riksd Skill Rst Riksd Skill Rst Balance Conto 13 38 6 Stångjerns Conto i Stockholm Afskeppnings Omkostnader för 1 749 Skp 14 ½ lisp Stångjern á 4 2/3 skill 170 5 4 Wägarens arvode för dito 4 skill per 100:de 1 22 - Wanlig Discretion till Wägaren 3 16 - 174 43 4
Diverse Spik Sorters Conto Afskeppnings Omkostnad för 182 Skp 2 lisp Diverse Sorters Spik à 5 skill 18 46 6 Wägarens Arfvode för dito 8 skill per 100:de 14 6 - 19 13 --
Svanå Gårds Hushålls Conto för Ankommit Gods från Stockholm 33 41 2
Bruks Omkostninga Conto Gottgör Detta Års Post Conto med 1 16 -- HofMarskalken Högvälborne Grefve Herr Knut Posse för Ett Rese Pass til Gefle 1 8 5
Summa Riksd 244 16 5 Balansräkningen för Svanå bruk 1792.
Större poster på debetsidan var ”Herrar Deneke & Pommenesche ” på 2 339 Rdl 8 skill. ”Öfversten Evert Plaan” på 160 Rdl Harald Wedholm 56:11 (56:19 just. sista post på -:8) Några smeder hade skulder Jonas Hammerbom 23:38:6 Omsättningen 8 666 Rdl 26 skill 3 rst Balansräkningen för Svanå bruk 1792.
Större poster på kreditsidan var ”Faktoren Anders P Ihrfors” 40 Rdl 35 skill. 1 rst ”Hof Maskalken Högvälborne Grefven Herr Knut Posse” 3 472 Rdl 13 skill. 7 2/3 rst ”Grefvinnan Högvälborne Fröken Beata Posse” 1 820 Rdl 38 skill. 1 2/3 rst ”Inventarie conto” 3 312 Rdl 17 skill. 17 rst Omsättningen 8 666 Rdl 26 skill 3 rst Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå 1 Tu Råg 2 Avräkningslängden för Svanå bruk för 1 Tu Korn 2 verksamhetsåret 1789/90. Contant 5 4 Fj Råg 1 På sidan 11 börjar redovisningen för Hammarsmeds- 4 Fj Korn 1 mästaren Per Årén. Den första debetsidan (redovisas Contant 4 6 som intäkt för bruket) avser nov. 1789 – maj 1790. 1 Tu 6 Fj Råg 3 24 Sidan visar hans uttag 4 Fj Korn 3 Contant 20 av Råg och Korn samt 2 Tu Råg 4 Kontanter. 1 Tu Korn 2 Contant 2 Även ersättningar som Contant 13 27 5 59 7 11 utgått för perioden, för Anders Nyström 10 34 2 Åhréns medhjälpare Petter Tysk 21 7 eller de som ingått i Hans Åman 22 25 1 hans arbetslag. Magnus Ersson 21 35 9 Jonas Hammarbom 16 32 Råg och Korn i tunnor Jan Högberg 8 13 (Tu) och (Fj) fjärdingar. Petter Granström 17 20 9 Kontanter i Riksdaler, Olof Tysk 18 30 9 Skilling och Daniel Aska 13 2 3 150 2 4 Runstycken. 209 10 3 Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå
Avräkningslängden för Svanå bruk för 2 Tu Råg 4 verksamhetsåret 1789/90. 1 Tu Korn 2 2 Tu Råg 4 På sidan 13 fortsätter Per Årén uttag av Råg, 1 Tu Korn 2 Korn och Kontanter. Även ersättningar till 1 Tu Råg 2 medhjälparna (Arbetslaget) Contant 20 1 Tu Råg 2 36 Slutavräkningen för året innehåller även 2 st Hammarskaft 8 kostnader för nytt skaft till hammaren samt skatt Kronofogde Bellander 4 4 och ersättningar till kyrkan. Prosten Georg Schotte 12 4 Pastor Johan Hillbom 9 4 Klåckaren Johan Lund 2 8 Förlags Conto 8 Anders Nyström 17 43 2 Petter Tysk 27 20 7 Hans Åman 27 11 Råg och Korn i Magnus Ersson 26 39 Jonas Hammarbom 12 15 tunnor (Tu) och Jan Högberg 5 23 9 (Fj) fjärdingar. Petter Granström 17 20 8 Kontanter i Olof Tysk 17 27 9 Riksdaler, Skilling Daniel Aska 12 47 1 170 8 8 och Runstycken. Cassa Conto 50 45 9 Summa 257 6 5 Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå
Korn; 12,0 Ham.skaft; 0,2 Förlags Conto; Råg; 20,5 0,2 Kontant; 60,6 Det övre diagrammet visar fördelningen av olika kostnaderna bruket haft eller har för Per Årén.
Cassa Conto; Brukets ”Cassa conto” 50,9 är de fordringar Per Årén har på bruket. 50,0 45,0 40,0 35,0 Det nedre diagrammet 30,0 25,0 visar ersättningarna som 20,0 15,0 bokförs på Per Årén 10,0 5,0 eftersom förtjänsterna 0,0 för smidet redovisas på Mästaren. Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå
Kreditsidan visar att Mästaren Per Årén och hans lag, första halvåret smitt; Rdl:skill. rst Vid Östra Stångj.hammaren 512 Skp 4 1/2 Lisp á 12 skill./skp 128: 2. 5 Vid Gärdeshammaren 196 Skp. 6 1/2 Lisp. à 12 skill./skp 48:43. 2 176:45. 7 Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå
Andra ersättningar Rdl:skill. rst Överjärn; 2 Skp 20 Lisp. à 1 Riksdaler/Skp 2: 36. 11
Arbetslön för En Ny Stångjerns Hammare på Öster 2: -. -.
General Kohl Conto Ett års Kolskottning vid Östra 1: 24. -. Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå
Under första halvårets redovisning uppgick även ersättningar för arbetet i Per Åréns arbetslag till nedanstående belopp.
Dessa redovisas även i respektive persons avräkning i brukets avräkningslängd.
Under andra halvåret tillkommer Petter Granström och Johan Knipe.
Under andra halvåret tillkommer även ersättning för 720 stigar överkol med 80 Riksdaler. Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå
Per Årén hade med hjälp av sina medhjälpare, mästersvenner och koldrängar producerat 1 298 Skeppund 39 Lispund stångjärn.
I Östra hammaren nämns att det fanns två härdar medan Gärdeshammaren antagligen bara hade en härd.
Omräknat till ton uppgick årsproduktionen till 194,5 ton. Förutsättningen är enligt Bergsvikten 149, 6 kg/skp.
Varje stångjärn vägde i allmänhet ca 20 kg. Antalet stänger uppgick då till 9 724 stycken.
Stångjärnssmide Skeppund Lispund Ton Stänger Östra hammaren 949 17 142,1 7 105 Gärdeshammaren 349 22 52,4 2 619 Totalt 1 298 39 194,5 9 724 Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå
Av ”Kolkontoboken” nedan benämnd ”Stångjerns Hamaren Credit” framgår att man för produktion av 1 037 Skeppund 2 Lispund stångjärn, från 1 november 1789 till samma tid 1790, använt sig av 2 074 stigar kol. Värdet var 495 Rdl 42 Skill 8 Rst.
En kolstig kallades även ”ryss” eller ”läst” och innehöll 12 tunnor eller cirka 19 hektoliter.
Kolförbrukningen var 254 hl kol / ton stångjärn Husförhörslängden Haraker för åren 1850 - 1860. På husförhörslängden AI:12 pag. 232 antecknas; ”Spiksmedsdrängarna Johan Peter Qvist, fol 234, Per Johansson Svanbäck och Johan Fredric Åhlström, se nedan, af Norrbo Häradsrätt, enligt utslag af den 16de Januari 1854, den 30 oktober 1853, föröfvadt olofligt tillgrep och föryttrande av Svanå Bruks jern, dömde att för första resan snatteri, böta, Qvist fulla värdet af 12 Lisp. med 21 skill 7 1/5 rst, Svanbäck värdet af 2 lisp med 1 Rdl 24 skill., och Åhlström, fulla värdet af 1 lisp med 36 skill samt för sabbatsbrott 3 Rdl 16 skill hvardera, äfvensom att alla enskildt skrift undergå. Böterne för dem alla fullt erlagda, enligt krono Länsman Wijkmans Emb. Skr. D 1/9 1854, och enskilda skriften i Harakers kyrkas Sacristia verkstäld den 17de September, 1854.” Hammarsmedsmästaren Johan Sundberg vid Svanå bruk.
Ett antal anställda hade söndagen den 30 oktober 1853 gjort sig skyldiga till stöld av stångjärn.
Den som fick det strängaste straffet var hammarsmedsmästaren Johan Sundberg, född 1817 i Årsunda och inflyttad till Svanå, från Hamrånge 1849.
Han var 36 år, mästare och familj med hustru och åtta barn. De övriga var yngre samt mästersvenner och koldrängar.
På husförhörslängderna benämns Johan Sundberg olika eftersom; 1. Hammarsmedsmästare, 2. f.d. Hammarsmedsmästare, 3. Mästersven, 4. Dagkarl. Hammarsmedsmästaren Johan Sundberg fick största straffet. Efterföljande längd anges han vara räckare och hammarsmedsmästare. Han dör vid 48 års ålder 1865 av ”hjärtsjukdom”. Han benämns hjälpsmed i dödboken. I den första längden, 1839-50, då han anlände till Svanå skrivs ”En gång för en mindre stöld undergått hemlig kyrkoplikt. Sedan oförvitlig.” Fanns detta med honom när han kom till Svanå?
Johan Sundberg fick böta för det sexdubbla värdet av stångjärnet, med 14 Riksdaler 19 skilling 2 2/5 runstycken. För sabbatsbrottet fick han böta 3 Rdl 16 skill. Dessutom fick han en söndag i Harakers kyrka undergå ”uppenbar kyrkoplikt”. Den uppenbara kyrkoplikten hade enligt Wijkman verkställts den 17/9 1854.
Johan Sundberg fick stå på pliktpallen, längst fram i kyrkan, som straff för sin stöld av stångjärn.
De andra, som inte var mästare, fick lindrigare straff. De fick sitt kyrkliga straff, som förmaningar av prästen i sakristian. Mästersvennen Per August Kling var ytterligare en av järntjuvarna.
Även mästersvennen Per August Kling, född 1825 i Malma, hade gjort sig skyldig till samma förseelse, som övriga ”järntjuvar”.
Han får böta 25 skilling 2 2/5 runstycken för tillgrepp av 14 lispund.
Böter för sabbatsbrott uppgick till 3 Rdl 16 skill.
Han fick ”enskildt skrift undergå.”
Per August dör den 29 juli 1857 i Svanå, efterlämnande hustru och två barn. Dödsorsaken var ”svår frossa”. Johan Fredric Åhlström, från Ramnäs var en tredje av järntjuvarna.
Johan Fredric Åhlström, född 1835 kom 1851 till Svanå från Ramnäs. Han var smedsdräng hos f. d. spiksmedsmästaren Johan Erik Svanbäck, född 1801 och död 1857 i Svanå.
Tidstypiskt är kanske att bötesbeloppet var högre för ”sabbatsbrottet”. Deras tilltag, finns noterad vid deras namn i husförhörslängderna, under mera än 20 år framöver.
Johan Fredric fortsatte efter stölden att arbeta på Svanå, som koldräng hos hammarsmedsmästaren Erik Groth, och senare hos mästersvännen Stålnacke. 1856 blir Johan Fredric smältaredräng hos smältaren Johan Ludvig Nyström, född 1828 i Norberg. Johan Fredric Åhlström arbetade kvar i Svanå hela livet och gifter sig två gånger. 1858 gifter sig Johan Fredric med änkan efter hammarsmedsmästaren Åberg, Stina Cajsa Bengtsdotter född 1821 i Nysund, Värmlands län.
Hon hade vid det tillfället fyra barn. De får tillsammans sonen Carl Gustaf i december 1858. Cajsa Stina dör i jan.1877, vid 56 års ålder.
Den då 42 årige smältaren, Johan Fredric Åhlström, gifter om sig i december 1877. Hans nya hustru, Johanna Ericsdotter, var född 1847 i Ljusnarsberg. Hon var änka efter stalldrängen på Bengtsbo gård, Jacob Wilhelm Jacobsson. Johan Åberg och hans hustru kom till Svanå från Karlskoga.
Fredric Åhlström, född 1835 gifter sig 1858 med den 14 år äldre änkan Stina Cajsa Bengtsdotter, född 1821. ”Kyrkoplikt, jur., kallades förr den kyrkliga handling, hvarigenom en statskyrkans medlem, som genom ett begånget brott förverkat sin delaktighet i församlingen, åter upptogs i församlingens gemenskap.
Den bestod deri att brottslingen erkände sin skuld, betygade sin ånger deröfver, bad Gud och församlingen om tillgift samt utlofvade bot och bättring, hvarefter presten tillsade honom förlåtelse. Kyrkoplikten var antingen uppenbar eller enskild.
Den uppenbara kyrkoplikten egde rum inför hela församlingen vid den allmänna gudstjensten, hvarunder brottslingen hade sin plats å den s. k. pliktpallen. Enskild kyrkoplikt försiggick i sakristian eller i kyrkan före eller efter gudstjensten i närvaro af några af presten bland församlingens äldste utsedda personer.
Ursprungligen hade kyrkoplikten varit en försoningsakt, hvilken stod öppen för en ångerfull brottsling, som ville åter blifva delaktig af kyrkogemenskapen. Efter hand hade emellertid verldslig lag stadgat densamma såsom en påföljd för vissa förbrytelser, hvilken påföljd förbrytaren genom yttre tvångsmedel tillhölls att underkasta sig. Sålunda skulle uppenbar kyrkoplikt undergås af den, som enligt lag gjort sig förfallen till dödsstraff, men förskonats derifrån, af den, som begått stöld, af den, som slagit eller smädat föräldrar, o. s. v.
Enskild kyrkoplikt åter ålades för snatteri, för hor eller annat lägersmål m. fl. förbrytelser. Derigenom hade kyrkoplikten från att vara en religiös akt öfvergått till ett verkligt straff, ett s. k. skamstraff. Såsom sådant qvarstod den i lagstiftningen ända till midten af 1800-talet.
Först d. 4 Maj 1855 utkom en förordning, som stadgade, att kyrkoplikt, vare sig offentlig eller enskild, icke vidare skulle ådömas. Genom en annan förordning af samma dag föreskrefs, att sådana förbrytare, som förut skolat undergå kyrkoplikt, vore skyldiga att, innan de finge komma i åtnjutande af Herrans nattvard, låta sig af sin själasörjare i närvaro af några församlingsmedlemmar enskildt skriftas och aflösas.
I Finland afskaffades ådömandet af kyrkoplikt och föreskrefs i stället enskildt skriftermål genom kejs. förordn, d. 19 Dec. 1864. J. H-r.” Fredric Åhlströms uttag av Tackjärn och inlämning av Stångjärn Maj och Juni 1880.
Summa Summa Centner centner Summa för Tackjern för Lördag för veckan månad Ton Lördag Centner månaden Ton Maj 7 Uttag 114 4,85 Maj 7 Inv. 88 75 4,06 14 " 108 4,59 14 " 92 35 4,06 21 " 111 4,72 21 " 89 30 3,91 28 " 47 380 2,00 28 " 50 75 321 15 2,44 Juni 4 " 99 4,21 Juni 4 " 63 65 2,95 11 " 76 3,23 11 " 72 55 3,29 18 " 90 3,83 18 " 91 10 3,91 25 " 39 1,66 25 " 48 2,04
Denna sida visar uttag av Tackjärn på Denna sida visar inlämning av Stångjärn även lördagar i centner. Inom ramen omräknat det på lördagar i centner. Inom ramen till ton tackjärn. omräknat till ton tackjärn. Tabellen är reducerad, se nästa sida. Fredric Åhlströms uttag av Tackjärn och inlämning av Stångjärn Maj och Juni 1880.
Summa Centner Utsmid nings % Blooms Smält Summa för Lördag Större Mindre stycken Centner månaden Ton % Maj 7 Invägt 18 20 7 85 62 70 88 75 4,06 84% 14 " 6 35 12 45 73 55 92 35 4,06 88% 21 " 12 25 12 40 64 65 89 30 3,91 83% 28 " 12 15 10 28 60 50 75 321 15 2,44 122% Juni 4 " 22 45 13 80 27 40 63 65 2,95 70% 11 " 26 50 6 85 39 20 72 55 3,29 102% 18 " 40 19 20 31 90 91 10 3,91 102% 25 " 20 60 7 30 20 10 48 2,04 123%
Det som inlämnades var dels blooms och smältstycken. Varje del vägdes upp i Centner. Det var en vikt som infördes 1739 för större viktualiteter. 1 skeppund va 4 centner. 1 centner var 42,5076 kg. 1855 infördes decimalsystemet och 1 centner var 100 skålpund. I tabellen är centner med fet stil och skålpund mager stil. Liggare med uppgifter om uttag av olika matvaror m.m. Svanå bruk.
Varje kolumn avser speciella varor som Råg, Malt, Salt, Mjöl etc. På varje rad antecknas datum, namnet på den anställde och uttaget. Längst till höger värdet av varan. I en särskild liggare summeras varje persons sammanlagda uttag.
Slutligen görs en avräkning mot den anställdes intäkter.
Saldot förs vidare i ny räkning och ränta utgår för innestående pengar. Smältaren Fredric Åhlströms intäkter vid Svanå bruk 1880 - 1881.
Intäkterna 1880 / 81
Smältjärn 1 502,24 Dagsverken Talg Halm Hö Byggnadslön Ränta Balans från 1880 906,79 Överjärn Överkol 380,41
Överkol Överjärn 114,71
Smältjärn Hö 60,00 Halm 15,00
Balans från 1880 Byggnadslön 10,00 Dagsverken 4,65 Talg 3,75 Ränta 45,00
Fredric Åhlström Intäkter 1880 - 81 Smältaren Fredric Åhlströms intäkter vid Svanå bruk 1880 - 1881.
Fredric Åhlström Svanå bruk Kronor Kronor Nov - 80 Balans från 1880 906,79 Okt – 81 Smältstycketillverkningen Arbetslön för 6008,94 Centner Smältjern à 25 öre 1 502,24 Byggnadslön 10,00 7 1/2 lisp Talg à 50 öre 3,75 Utfodring 20 Ctr Hö a 3,00 60,00 Utfodring 20 Ctr Halm a 0,75 15,00 1 590,99
Jernräkning med Smältsmederna 76,47 Centner Öfverjern 1,50 114,71
Kolräkning med Smältarne 152 2/12 Stigar Öfverkol à 2,50 380,41
Dagsverken 3 Mansdagar à 75 öre 2,25 4 Gossedagar à 60 öre 2,40 4,65
Intresse Ett års ränta å 900 kr à 5 % 45,00
Kronor 3 042,55 Smältdrängen Carl Åhlströms intäkter vid Svanå bruk 1880 - 1881.
Av denna avräkning kan man se att Carl Åhlström hade en fordran från bruket på 58,20 vid verksamhetsårets början 1/11 1880. Under 1881 fick han 220:- av sin far smältaren Fredric Åhlström samt ränta på det balanserade beloppet.
Smältdrängen Carl Åhlström Kronor Nov 1 Balans från 1880 58,20 Okt 31 Svanå Fr. Åhlström 220,00 Intresse Ett års ränta 2,50
Kronor 280,70 Avräkningsbok för Smältsmeden C Åhlström, vid Svanå bruk nov. 1883 – okt 1884
Intäkter och dess värde i avräkningsboken. (Brukets kreditsida)
3 142,20 Centner Kr. smältstycken (133,5 ton) 785,55
Byggnadslön Skummjölk 63 10/12 stigar Överkol 159,59 Dagsverken Sötmjölk Talg Mansdagsv. Fordran på bruket 91,58 Fordran Överjern på bruket Smältstycken 18,33 Centner Överjärn 27,50
91 1/4 ka Sötmjölk 22,81 Överkol 91 1/4 ka Skummjölk 10,95
Byggnadslön 5,00
5 1/2 dagsverken 5,25
3 3/4 lisp Talg 1,88
Kronor 1 110,11 Intäkter 1883 - 84 C Åhlström 1 centner är 42,5 kg Avräkningsbok för Smältsmeden C Åhlström, vid Svanå bruk nov. 1883 – okt 1884
Uttag av matprodukter och dess värde i avräkningsboken. (Brukets debetsida)
Fisk Prod. Kr. Humle Råg 90,10 Korn Salt Vetemjöl Sill Mjölk 59,56 Potatis Råg Malt 28,89 Kött Kött 23,76 Potatis 15,00 Vetemjöl 11,76 Sill 10,74 Malt Korn 6,00 Mjölk Humle 4,00 Fisk 0,85 Matprodukter, C Åhlström 1883 - 84. Salt 0,50 Avräkningsbok för Smältsmeden C Åhlström, vid Svanå bruk nov. 1883 – okt 1884
Uttag av övrigt och dess värde i avräkningsboken. (Brukets debetsida) Kr. Fattigvård Skift Hjelpsmide Halm Kontant 576,60 Skoning Kolkärra Hammarskaft Fordran på bruket 220,11 Utlagor Bibel Slöjdauktion Kol Skift Glasinsättn. Mäl (Vad är det??) 10,80 Mäl Kol 40 1/12 stigar 10,02 Utlagor 7,58
Fordran på bruket Skift à 0,75 7,50 Skift à 1,0 7,04 Bibel 6,15 Kontantuttag Skoning Kolkärra 4,00 Hjelpsmide 2,40 Halm 2,25 1/4 i Hammarskaft 2,00 Slöjdauktion 1,25 Övriga omkostnader för C Åhlström 1883 - 84 Fattigvård 0,75 Glasinsättn. 0,50 Arbetslaget efter sista smältan i 1920-talets början. Det finns filmat och på CD-skiva.
1. Anders Henrik Vågberg, född 19/9 1848 Graninge död 2/5 1930 Svanå 2. Lars Sundqvist, född 4/4 1851 Söderbärke död 15/6 1931 Svanå 3. Carl Johan Åkerberg, född 25/1 1850 Tysslinge död 15/6 1931 Svanå 4. Carl Åhlström, född 25/12 1858 Svanå död 11/5 1931 Svanå 5. Per Johansson Vestling, född 30/7 1851 Djura död 11/11 1934 Svanå 6. Carl August Vestling, född 6/2 1880 Sundborn död 27/12 1965 Västerås Domkyrkoförs. Abraham Åhlström var koldräng Född 1808 i Gunnilbo Död i Ramnäs Carl Åhlström Född 1858 i Svanå Johan Fredic Åhlström var smältsmed i Svanå, Smältsmed född 1835 i Ramnäs och död 1910 i Svanå Död 1931 Svanå
Gunnar Åhlström född 1915 i Svanå Kommunalråd i Surahammar Död 1994 i Surahammar
Per Åhlström född 1946 i Surahammar Chefredaktör i Sollefteå och Stockholm Bosatt i Philadelphia USA Sedan generationer tillbaka har ”Åhlströmmare” varit sysselsatta med järnhantering.
Smältsmeden Johan Fredrik* Åhlströms far är smedsdrängen Abraham Åhlström, född 1808 i Gunnilbo. Abrahams far var skepparen Hans Hansson Åström född 1763 i Åvestbo, Västanfors (Fagersta kommun) Han var skutskeppare på Kolbäcksån.
Nedanstående del av antavlan visar att Hans Hanssons far, farfar, farfars far och farfars farfar, var bergsmän i Västanfors socken. Man kan ha varit bergsmän redan under 1500-talet, eller tidigare. Några hyttorna i Västanfors socken (Fagersta) På bilden syns ett antal hyttor (även hamrar fanns) i Västanfors socken, där anfäder till Åhlström varit bergsmän. . Hedkärra, hytta där Anders Olsson var bergsman. . Åvestbo hytta där Abraham Andersson och hans son Hans Abrahamsson var bergsmän.
Strömsholms kanal passerar sjön Lilla Aspen fram till slussen i Västanfors.
Ytterligare slussar finns på väg uppför Kolbäcksån/Strömsholms kanal, bl.a. vid Semla, innan man hamnar i Vad, Söderbärke socken.
I Vad, vid Södra Barken fanns en av många bergsvågar. Där vägdes stångjärnet, innan frakten ner till Mälarens städer – över Västerås, Köping och Arboga – till Stockholm. Väster Hedkärra (Akt 19-fag-7) från 1691. Gård 1 är Johan Hanssons, 2 är Nils Olssons, 3 är Jöns Hanssons och 4 (utanför bilden) är Herr Per Månssons, kallas Nya Skrikebo.