DOCSLIB.ORG

SIFFROR OM KALMAR Folkmängd I Tätorter Och Stadsdelar 2017

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
SIFFROR OM KALMAR Folkmängd I Tätorter Och Stadsdelar 2017 SIFFROR OM KALMAR Folkmängd i tätorter och stadsdelar 2017 I Kalmar kommun finns 16 tätorter varav den största är Kalmar tätort med 39 400 invånare. Tätorten är den 30:e största i landet. Näst största tätorten i kommunen är Lindsdal (här ingår Fjölebro) med 5 900 invånare följt av Smedby med närmare 3 700 invånare. Under perioden 2015-2017 har folkmängden ökat i 12 av kommunens 16 tätorter. I antal personer är det kommunens tre största tätorter Kalmar, Lindsdal och Smedby som ökat mest. Kalmar ökade med cirka 1 000 personer, Lindsdal med 200 och Smedby med drygt 70 personer. Smedby minskade dock sin folkmängd något under 2017 beroende på ett negativt flyttnetto (högre utflyttning än inflyttning). Åmunnen är en mindre tätort som haft en stark utveckling under den här perioden och ökade med 65 personer eller 31 procent. Fyra tätorter; Hagby, Dunö, Tvärskog och Trekanten hade en negativ befolkningsutveckling. Hagby minskade med cirka 50 personer under 2017 främst beroende på större utflyttning än inflyttning. Folkmängd i tätorter i Kalmar kommun år 2010-2017 Folkmängd inom 2015 års tätortsgränser Skillnad folkmängd Tätort 2010-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2010-2015 2015-2017 Drag 385 463 480 504 78 41 Dunö 397 419 415 406 22 -13 Hagby 825 871 875 821 46 -50 Halltorp 276 286 290 293 10 7 Kalmar 36 309 38 408 38 771 39 403 2 099 995 Lindsdal 5 596 5 709 5 829 5 905 113 196 Ljungbyholm 1 674 1 725 1 757 1 778 51 53 Läckeby 884 878 893 905 -6 27 Påryd 661 663 693 710 2 47 Rinkabyholm 1 611 1 631 1 638 1 638 20 7 Rockneby 883 898 910 913 15 15 Smedby 3 495 3 607 3 696 3 680 112 73 Trekanten 1 519 1 599 1 599 1 594 80 -5 Tvärskog 405 399 404 390 -6 -9 Vassmolösa 560 524 528 536 -36 12 Åmunnen 93 208 245 273 115 65 Idag bor de flesta i en tätort, närmare bestämt 87 procent av Sveriges befolkning. För 60 procent av landets kommuner är centralorten/huvudorten dominerande, då minst hälften av invånarna återfinns där. Så är det även i Kalmar kommun där över hälften, 58 procent, av invånarna bor i Kalmar tätort. Ända sedan 1950-talet, då vi har tillgänglig statistik, har mer än hälften av invånarna i kommunen bott i Kalmar tätort. De senaste åren har Kalmar kommun haft en kraftig befolkningsökning. Sedan 2015 har folkmängden ökat med 1 750 personer till 67 451 invånare. Kommunens tätorter har under samma period ökat med 1 460 personer. I slutet av 2017 bodde cirka 59 750 av kommunens invånare i en tätort vilket motsvarar närmare 89 procent av befolkningen i kommunen. Det är något större andel än i riket. Av våra jämförelsekommuner Kristianstad, Karlskrona, Halmstad och Växjö är det bara Halmstad som har en högre tätortsgrad än Kalmar. Där bor 92 procent av befolkningen i tätort. Befolkningsutveckling i stadsdelarna i Kalmar tätort Sedan 2015 har Kalmar tätort ökat med cirka 1 000 personer. 17 av 28 stadsdelar i Kalmar tätort har haft en befolkningstillväxt mellan 2015 och 2017 och fem av dessa har ökat med över 100 personer. Störst var tillväxten i Vimpeltorpet (som även består av Ljusstaden och Karlssons äng) följt av Tegelviken, Malmen, Kvarnholmen och Snurrom. I Snurrom har befolkningsökningen skett under 2017 beroende på att inflyttningen i nybyggnationen påbörjades då. Områden med stor befolkningsökning är ofta kopplat till nyproduktion av bostäder. I Tegelviken färdigställdes bland annat cirka 80 hyresrätter i Konvaljen 1 år 2017. På Kvarnholmen har till exempel delar av Gesällen färdigställts och på Malmen har cirka 130 bostadsrätter färdigställts mellan 2015 och 2017 i kvarteret Vipan. Norrliden (räknas här som väster om Norrlidsvägen) har ökat med över 70 personer sedan 2015. Folkökningen där beror på inflyttning i det befintliga beståndet. I stadsdelen har man alltså trängt ihop sig och boendetätheten har ökat. Elva stadsdelar har haft en negativ befolkningsutveckling sedan 2015. Folkminskningarna har dock i de flesta fall varit relativt små. Störst minskning hade Oxhagen med -57 personer. Folkmängd i stadsdelar i Kalmar tätort år 2010-2017 Område 2010 2015 2016 2017 2010-2015 2010-2015, % 2015-2017 2015-2017, % Berga 4 364 4 784 4 815 4 787 420 9,6 3 0,1 Kvarnholmen 1 613 1 714 1 742 1 847 101 6,3 133 7,8 Djurängen 2 579 2 607 2 604 2 684 28 1,1 77 3,0 Ängö 836 792 778 806 -44 -5,3 14 1,8 Varvsholmen 424 598 612 655 174 41,0 57 9,5 Kalmarsundsparken 756 742 751 741 -14 -1,9 -1 -0,1 Getingen 1 006 1 014 1 011 999 8 0,8 -15 -1,5 Funkabo 1 597 1 637 1 645 1 633 40 2,5 -4 -0,2 Bergavik 1 559 1 581 1 597 1 633 22 1,4 52 3,3 Gamla stan 678 780 792 774 102 15,0 -6 -0,8 Malmen 3 712 3 784 3 853 3 955 72 1,9 171 4,5 Sandås 1 574 1 724 1 740 1 701 150 9,5 -23 -1,3 Stensberg 795 785 792 812 -10 -1,3 27 3,4 Stensö 671 801 790 780 130 19,4 -21 -2,6 Tegelviken 2 732 2 732 2 740 2 946 0 0,0 214 7,8 Bremerlyckan 803 790 799 806 -13 -1,6 16 2,0 Oxhagen 2 345 2 412 2 393 2 355 67 2,9 -57 -2,4 Svaneberg 60 61 62 65 1 1,7 4 6,6 Norrgård 1 901 2 032 1 994 2 014 131 6,9 -18 -0,9 Skälby 698 733 741 742 35 5,0 9 1,2 Snurrom 1 1 1 103 0 0,0 102 10 200 Vimpeltorpet 818 1 284 1 417 1 563 466 57,0 279 21,7 Björkudden 174 185 187 190 11 6,3 5 2,7 Björkenäs 613 618 615 608 5 0,8 -10 -1,6 Norrliden 3 441 3 735 3 791 3 806 294 8,5 71 1,9 Flygstaden 23 20 17 19 -3 -13,0 -1 -5,0 Krafslösa 355 361 358 354 6 1,7 -7 -1,9 Tallhagen 191 194 218 232 3 1,6 38 19,6 NOTERA! Åren 2012, 2013 och 2015 skedde det ändringar av statistiken som rör Vimpeltorpet vilket medförde att befolkning som även tidigare skulle ha tillhört Vimpeltorpet nu redovisas på Vimpeltorpet. De innebär att folkökningen i Vimpeltorpet de här åren delvis beror på en administrativ ändring. Befolkningstätheten i tätorterna Befolkningstätheten mätt som invånare per kvadratkilometer har ökat från 1 389 år 2015 till 1 425 år 2017 i rikets alla tätorter. I Kalmar kommun är motsvarande siffror 1 320 invånare per km2 år 2015 och 1 353 år 2017. Vi bor alltså glesare i Kalmar än snittet i Sveriges tätorter. Högsta tätheten i Kalmar kommuns tätorter noteras i Kalmar tätort där antalet invånare per km2 uppgår till 2 010. Lägst täthet finns i Hagby med 300 invånare per km2. Statistiken över befolkning i tätorter 2015-2017 har beräknats inom 2015 års avgränsning av tätorter. Statistiken är därmed ett mått på hur befolkningstätheten inom orterna har utvecklats under det senaste åren. Där det är en ökning av folkmängden har det även skett en ökning av tätheten. I flertalet av kommunens tätorter har det skett en ökning av tätheten. Undantag är Dunö, Hagby, Tvärskog och Trekanten där tätheten har minskat. När vi jämför Kalmar tätort med motsvarande centralorter/huvudorter i 3KHV (Karlskrona, Kristianstad, Halmstad och Växjö) kan vi konstatera att Kalmar har en högre befolkningstäthet än övriga centralorter, 2 010 invånare per km2. Närmast efter kommer Växjö med 1 903 invånare per km2. Karlskrona har lägst täthet, 1 775 invånare per km2. Däremot är det Halmstad tätort med knappt 68 100 invånare tätt följd av Växjö tätort med 67 400 invånare som har flest invånare och Karlskrona tätort som har lägst invånarantal, knappt 37 300 invånare. Tätorternas areal Sveriges 1 979 tätorter upptar endast 1,5 procent av landarealen i landet. På dessa 1,5 procent trängs alltså 87 procent av landets befolkning. Tätorterna i Kalmar kommun har en sammanlagd yta på 4 414 hektar vilket innebär att 4,6 procent av landarealen i Kalmar kommun utgörs av tätorter. På dessa 4,6 procent bor 89 procent av kommunens invånare. Av den totala tätortsarealen i Kalmar kommun utgör Kalmar tätort 44 procent. Definition De tätorter som ingår i statistiken definieras kortfattat som sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare. Statistiken över 2010 samt 2015-2017 års befolkning i tätorter har beräknats på 2015 års tätortsgränser. Det innebär att statistiken inte omfattar de personer som bor i bebyggelse som har tillkommit strax utanför 2015 års tätortsgränser och som skulle ingå i tätorterna om deras ytmässiga utbredning uppdaterades. Mindre bebyggelsegrupper som år 2015 inte klassificerades som tätorter på grund av för liten folkmängd, men som sedan dess har ökat sin befolkning till 200 invånare eller fler, ingår inte heller i statistiken. Likaså innehåller sta- tistiken tätorter som sedan 2015 har minskat i folkmängd och därmed kan ha färre än 200 invånare. Källa:SCB Egen bearbetning av datat har gjorts Siffror om Kalmar ges ut av Kalmar kommuns Projekt- och exploateringsenhet. Syftet är att ge en kortfattad presentation och analys av aktuell statistik. Vill du veta mer, ring 0480-450087 och tala med Susanne Eriksson eller mejla [email protected] Folkmängd efter kön i stadsdelar i Kalmar tätort år 2010-2017 Män Kvinnor 2015-2017, 2015-2017, Område 2010 2015 2016 2017 2015-2017 2010 2015 2016 2017 2015-2017 % % Berga 2 107 2 338 2 361 2 338 0 0,0 2 257 2 446 2 454 2 449 3 0,1 Kvarnholmen 812 856 861 912 56 6,5 801 858 881 935 77 9,0 Djurängen 1 223 1 221 1 231 1 266 45 3,7 1 356 1 386 1 373 1 418 32 2,3 Ängö 397 361 356 383 22 6,1 439 431 422 423 -8 -1,9 Varvsholmen 206 300 306 326 26 8,7 218 298 306 329 31 10,4 Kalmarsunds- 370 358 370 348 -10 -2,8 386 384 381 393 9 2,3 parken Getingen 474 480 479 479 -1 -0,2 532 534 532 520 -14 -2,6 Funkabo 803 839 850 840 1 0,1 794 798 795 793 -5 -0,6 Bergavik 751 779 777 790 11 1,4 808 802 820 843 41 5,1 Gamla stan 296 354 364 355 1 0,3 382 426 428 419 -7 -1,6 Malmen 1 788 1 788 1 829 1 885 97 5,4 1 924 1 996 2 024 2 070 74 3,7 Sandås 740 818 835 820 2 0,2 834 906 905 881 -25 -2,8 Stensberg 374 361 367 382 21 5,8 421 424 425 430 6 1,4 Stensö 362 420 417 415 -5 -1,2 309 381 373 365 -16 -4,2
Load more

Recommended publications
  • Kommunfullmäktige Föredragningslista
    1(4) KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 22 februari 2021 kl. 11:00 Mellan 10:30 och 11:00 sker en information, av kommundirektör, Annette Andersson och VD:n för Kalmar Kommunbolag AB Ulrick Hultman, om Kalmar kommuns åtgärder under pandemin. Plats Presidiet närvarar i KS-salen. Övriga deltar digitalt. Enligt uppdrag Jonas Sverkén Föredragningslista 1. Val av protokollsjusterare 2. Frågor och interpellationer 3. Utökning av kultur- och fritidsnämndens driftbudgetram för stöd till föreningslivet med anledning av coronapandemin Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att bifalla kultur- och fritidsnämndens begäran om utökad driftbudgetram för det enskilda året 2021 enligt följande: - 1,5 miljoner kronor till elit- och semielitföreningarna att fördelas efter behov och dialog med varje enskild förening. extraordinär situation. - 500 000 kronor i en investeringspott för återstart och utveckling för föreningar att kunna köpa inventarier för att ställa om sin verksamhet. Utökningen finansieras genom att det budgeterade resultatet för 2021 sänks med 2,5 miljoner kronor från 44,7 till 42,2 miljoner kronor. 2 (4) Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 4. Utökning av kultur- och fritidsnämndens driftbudgetram för investeringsbidrag till föreningen Folkets hus i Lindsdal Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att säkerställa kravet på kommunal medfinansiering på 30 procent för ombyggnad av Folkets hus i Lindsdal. Den kommunala medfinansieringen får uppgå till maximalt 1 750 000 kr och en förutsättning för medfinansieringen är att Boverket godkänner föreningens ansökan. Utökningen finansieras genom att det budgeterade resultatet för 2021 sänks med ett belopp som motsvarar den kommunala medfinansieringen, dock maximalt med 1 750 000 kr. Petra Gustafsson (SD) och Micael Foghagen (SD) reserverade sig i kommunstyrelsen, den 2 februari 2021, skriftligen mot beslutet, se bilaga.
    [Show full text]
  • Local Action Plan
    LOCAL ACTION PLAN SOFIE BACKMAN KALMAR MUNICIPALITY APRIL 2014 TABLE OF CONTENTS Introduction .................................................................................... 2 1. Implemented measures 2010-2013 and continuing work ............. 3 1.1 How many are cycling in Kalmar? .............................................. 4 1.2 What do the cyclists think? ........................................................ 5 1.3 Safe bicycle paths ..................................................................... 6 1.4 Good maintenance of cycling paths ........................................... 7 1.5 Security .................................................................................... 8 1.6 Spreading information to media ............................................... 10 1.7 Bicycle parking ........................................................................ 11 1.8 Events and campaigns ............................................................ 12 1.9 Possibilities to report defects and errors ................................. 13 1.10 Tourism cycling ..................................................................... 14 1.11 Cycling signage and bike maps ............................................. 15 1.12 More and improved cycle paths ............................................. 16 1.13 Cooperating with other organizations ..................................... 16 1.14 Evolvement of the internal work ............................................ 17 2 INTRODUCTION In 2008 a bicycle strategy was adopted by the City Council
    [Show full text]
  • Kalmar Kommun Medieplan För Folkbiblioteken I Kalmar Kommun
    Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017 Innehåll Inledning ..................................................................................................................................... 3 Inköp ........................................................................................................................................... 4 Översyn av beståndet ................................................................................................................. 5 Fjärrlån ....................................................................................................................................... 6 Gåvor .......................................................................................................................................... 6 Litteraturstöden .......................................................................................................................... 6 Offentligt tryck ........................................................................................................................... 6 Tidningar och tidskrifter ............................................................................................................. 6 Litteratur för personer med särskilda behov............................................................................... 7 Litteratur på andra språk än svenska .......................................................................................... 7 Lokalsamlingen .........................................................................................................................
    [Show full text]
  • Uppdrag Att Ändra Detaljplaner I Rinkabyholm
    TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Magnus Juhlin 2021-05-05 KS 2021/0457 0480-45 41 74 Kommunstyrelsens planutskott Uppdrag att ändra detaljplaner i Rinkabyholm Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott ger samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att ändra gällande byggnadsplaner i Rinkabyholm för att formalisera ett kommunalt huvudmannaskap för gator och andra allmänna platser. Bakgrund Efter beslut i dåvarande gatunämnden som fattades 1985-09-18 (Dnr 33/85- 351) har kommunen i praktiken övertagit ansvaret för vägarna inom verksamhetsområdena för vägföreningarna Smedby, Rinkabyholm, Dörbylund, Ljungbyholm, Vassmolösa, Trekanten, Läckeby och Rockneby. Formellt och juridiskt behöll dock vägföreningen fortfarande ansvaret för de allmänna platserna. Kassorna tillföll kommunen men föreningarna skulle finnas kvar juridiskt och ha en kontaktperson som kommunen kunde prata med. Inga avtal skrevs. Föreningarna upprätthölls dock inte och sedan många år finns varken styrelser, eller verksamhet. De är nu så kallade ”sovande” vägföreningar och i samtliga ovanstående orter utom Ljungbyholm finns fortfarande sovande vägföreningar som formellt sett har rätten till gator och allmänna platser i orterna, fastän kommunen har ansvaret i praktiken. Visst arbete med att även formellt och juridiskt ta över huvudmannaskapet inom dessa vägföreningars områden har skett sedan dess beslutet om att ta över väghållningen fattades. 1993-02-24 beslutade gatunämnden att tillskriva Lantmäterimyndigheten för att avveckla ovan nämnda vägföreningar samt att gatukontoret från det datum som skulle beslutas i förrättning överta ansvar och befogenheter från föreningarna. Lantmäteriförrättningarna ställdes dock in, eftersom det i dessa områden gäller i huvudsak äldre byggnadsplaner som detaljplan och dessa stipulerar ett enskilt huvudmannaskap. Vägföreningarna kan inte tas bort förrän detaljplanerna ändrats till kommunalt huvudmannaskap. I början av 2000-talet har planändringar genomförts för vägföreningsområdena i Ljungbyholm och under 2010-talet i delar av Trekanten.
    [Show full text]
  • Kalmar Kommuns Industriarv
    Kalmar kommuns industriarv Lotta Lamke och Susann Johannisson Industriarvsprojektet, rapport december 2009 Kalmar läns museum Foto utsida: Tändsticksask från Kalmar tändsticksfabrik. Foto ur Kalmar läns museums arkiv. Foto nedan: Jojon ”Kalmartrissan” tillverkad på Elfverson & Co, f.d. Kalmar Bobbin i Påryd. 2010-02-12 Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns museum 2 Förutsättningar 5 Om ”Kalmar kommuns industriarv” 5 Kommunbeskrivning 5 Museer, projekt m.m. (utveckling) 9 Kunskapsunderlag (dokumentation) 10 Planinstitut m.m. (säkerställande) 13 Kalmar kommuns industriarv 15 GIS-bas 15 Fältbesiktning 19 Industriarvsmöte 38 Slutsatser 39 Utvalda miljöer med åtgärdsförslag 39 Bilagor: A. Minnesanteckningar från industriarvsmöte B. Karta: Industrier i Kalmar kommun C. Karta: Största industriarbetsplatserna 3 4 Förutsättningar Om ”Kalmar kommuns industriarv” Detta arbete syftar till att beskriva Kalmar kommuns kulturhistoriskt viktigaste industrimiljöer med avseende på deras industrihistoriska innehåll och kulturmiljövärden. Arbetet syftar även till att peka på olika möjligheter att tillvarata och utveckla dessa miljöer. Handlingen har arbetats fram under 2009 av antikvarie Lotta Lamke och bebyggelseantikvarie Susann Johannisson vid Kalmar läns museum i samarbete med bebyggelseantikvarie Ewa Juneborg, Kalmar kommun. Arbetet har finansierats av Kalmar kommun, Regionförbundet och Länsstyrelsen i Kalmar län. Kalmar läns museum har bidragit med viss arbetstid som egeninsats. Arbetet baseras på den kartläggning av Kalmar kommuns industrihistoria som gjorts i samarbete mellan Kalmar läns museum och hembygdsföreningarna år 2001, inom ramen för det s.k. Industriarvsprojektet, som bedrevs av Länsstyrelsen, Regionförbundet och Kalmar läns museum. Med utgångspunkt från kartläggningen har ett antal industrimiljöer utvalts och besiktigats i fält. Därefter har urvalet av miljöer och de olika miljöernas förutsättningar diskuterats på ett möte med företrädare för kommunen och hembygdsföreningarna.
    [Show full text]
  • Agenda & Practical Details
    “THANK YOU FOR CYCLING” TACK FÖR ATT DU CYKLAR MARKETING CONCEPT AND COMMUNICATION PLAN FOR BICYCLE CITY KALMAR RENATE FOKS KALMAR MUNICIPALITY NOVEMBER 2013 BACKGROUND INFORMATION: Since 2010, the working group for Kalmar Bicycle City has been working to raise the status of cycling both internally in our organisation and externally. The understanding of what Kalmar Bicycle City does and stands for has been incomplete and fragmented, and it has therefore become necessary to have a communication plan that clarifies how the project's message should be communicated in various forums and to various target groups. It will create an understanding of the work done in the project and to convey a positive feeling when thinking of Kalmar and cycling. A communication platform has been developed using a back casting model. In this approach a future vision helps us to work towards the goal here and now. This platform will work towards a better profile towards the media and an increase in the appreciation of the work of Kalmar Bicycle City by the local residents. By using the communication platform, the messages can be consistent regardless the source within the organisation. This will lead to a better use of resources, where one does not have to reinvent the wheel every time a message should be communicated. Through coordinated, strategic and thoughtful communication, we can clarify Kalmar Bicycle City which in its turn will increase its effectiveness. MUNICIPAL COMMUNICATION PLAN The former department for communication has developed a general communication plan for the City of Kalmar. These guidelines form the basis for all communication, including communication of Kalmar Bicycle City.
    [Show full text]
  • Sportlovsaktiviteter I Kalmar Med Omnejd Under V.8, 17-23/2-2014
    Sportlovsaktiviteter i Kalmar med omnejd under v.8, 17-23/2-2014 PÅRYD TENNIS JYMPA från 10 år VISNING AV OCH KÖRNING PÅ FÖR- SKÄLBY 4H från 8 år LINDSDAL BOLLSPORT Smedby Tennisklubb FRISKIS & SVETTIS ENINGENS MODELLJÄRNVÄG Kaninskötarkurs GYMMIX IFK Påryd Prova på tennis Borgmästargatan 11 Kalmar Modelljärnvägsklubb Tisdag 14.00-18.00 Förlösa GoIF Måndag-fredag Tisdag och torsdag 18.00-20.00 Måndag, onsdag och fredag Lördag 15/2 och lördag 22/2 Onsdag 8.30-12.30 Gympa Sporthallen i Lindsdal: Bordtennis 10.00-12.00 Barkestorpshallen jympa 12.00-13.00 Gratis Drop in, kl. 14.00-16.00 Föreningslokalen på Kostnad 250 kr (ingår medlemsavgift Måndag 19.30 Medelgympa Ståthållaregatan 60, ingång från ga- Lindsdalsskolans gymnastiksal: Innebandy/Fotboll 13.00-15.00 Anmälan senast 16/2 till platsbegränsat och fika) Ponnyridning varje dag veln. Alla är välkomna Ingen kostnad Tisdag 19.00 Crosstraining Badminton 15.00-16.00 Lars Johansson 0768- 69 92 71 Receptionen 0480-225 24 13.00. Kostnad 20 kr Ingen föranmälan Onsdag 17.30 Lättgympa Gympa/dans Information på hemsidan: Anmälan sker till 0480-237 79 Onsdag 19.00 Medelgympa Se: www.svenskalag.se/ifkparyd CENTRALA KALMAR JUDO från 12 år www.kmjk.se eller [email protected] Torsdag 18.30 Medelgympa Påryds sporthall (gympa i gymnastik- BOWLING Kalmar Budoklubb Daniel Jonsson 070- 635 31 20 Torsdag 19.30 Yoga salen) Alla intresserade är välkomna. Kalmar Superbowl Måndag och onsdag 17.00 SPELKONVENT – 20 års jubileum Lördag 9.00 Medelgympa Ingen föranmälan Bowla på Kalmar Superbowl alla dagar Budohallen i Kalmar Sportcenter OLYMPISK TYNGDLYFTNING Föreningen Calcon Alla åldrar, ingen föranmälan Bengt Jansson 070- 559 13 00 (vid köpcentrat Giraffen) Långärmade gympakläder/mjukiskläder Kalmar Atletklubb Fredag 21/2 kl.
    [Show full text]
  • Kommunstyrelsens Protokoll
    KALMAR KOMMUN PROTOKOLL KOMMUNFULLMÄKTIGE Sammanträdesdag 2006-12-18 Tid 17.00 – 20.40 Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Omfattning § 222 - § 359 Beslutande Marianne Dahlberg (s) ordförande Nils Fredrik Aurelius (m) Johan Persson (s) t.o.m. § 318 Birgitta Elfström (s) Kjell Henriksson (s) Mona Jeansson (s) Jussi Gröhn (s) fr.o.m. § 223 Sven-Evert Arvidsson (s) Christina Magnusson (s) Bengt Kronblad (s) Annika Brodin (s) Ingvar Nilsson (s) Ann-Marie Engström (s) Gunnel Akinder (s) Gunilla Johansson (s) Lena Bromberg (s) Roland Peterson (s) Inger Akinder (s) Nasim Malik (s) Dzenita Abaza (s) Allan Johansson (s) Anne-Chatrine Lindh (s) Steve Sjögren (s) Sven-Erik Ekblad (s) Roger Holmberg (s) Ylva Hällblad (s) Kjell Axelsson (s) Stig Persson (s) Bertil Dahl (v) t.o.m. § 318 Birgitta Axelsson Edström (v) Peter Persson (v) Jonas Löhnn (mp) Jean Welander (mp) Lene Sejr Sörensen (mp) t.o.m. § 227 Kommunfullmäktige 2006-12-18 275 Lennart Eriksson (mp) fr.o.m. § 228 Lisa Jalmander (m) Jonas Lövgren (m) Göran Häggfors (m) t.o.m. § 318 Jan R Andersson (m) Kerstin Edvinsson (m) Per-Olof Jonsson (m) Kajsa Hedin (m) Tamas Lakatos (m) Sara Nygren (m) Rolf Wahlberg (m) Ove Aronson (m) Rolf Wallergård (m) Anders Andersson (c) t.o.m. § 318 Anita Wollin (c) Ingemar Einarsson (c) Ingegerd Petersson (c) Sivert Andersson (c) Inger Hilmansson (fp) Sebastian Hallén (fp) t.o.m § 225 Joachim Håkansson (fp) fr.o.m. § 226 Anna-Britt Wejdsten (fp) David Westin (fp) Bengt-Olof Roos (kd) Karin Karlsson (kd) Lars Graaf (kd) Ann-Mari Jeansson (kd) Thoralf Alfsson (sd) Lars Rosén (sd) Sekreterare Ann-Sofie Dejke Justerat Marianne Dahlberg Kjell Henriksson ordförande Jonas Lövgren Anslaget på kommunens anslagstavla den 3 januari 2007 Kommunfullmäktige 2006-12-18 276 Minnesord Ordföranden öppnar sammanträdet och håller ett kortare tal till minne av Matz Edin som nyligen gått bort.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 Localities 2000
    MI 38 SM 0101 Tätorter 2000 Localities 2000 I korta drag 1936 tätorter i Sverige år 2000 I Sverige fanns det 1 936 tätorter år 2000. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 1995 till 2000 har 46 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 48 orter upphört som tätorter, beroende på att folkmängden nu minskat till under 200. Kraftigt ökad folkmängd i de största tätorterna Mellan 1995 och 2000 har de fem tätorterna med över 100 000 invånare, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås fått kraftigt ökad befolk- ning, totalt nära 100 000 personer, därav över 60 000 i Stockolms tätort. De små tätorterna har till övervägande del minskat i befolkning. År 2000 bodde 7 465 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Totalt har tätortsfolkmängden ökat med 47 000 personer eller knappt 1 procent mellan 1995 och 2000. Av den totala tätortsbefolkningen år 2000 bodde 43 procent i de 20 största tätorterna. Av dessa har nästan samtliga ökat sin folkmängd mellan 1995 och 2000. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2000 bodde totalt 1 418 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med knappt 2 000 personer jämfört med 1995. De regionala skill- naderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län, men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Befolkningstäthet Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2000 i genomsnitt till 1 433 invånare per km2.
    [Show full text]
  • Klassning Av Vägar Gällande Apv, Kalmar Län Skyddsklassade Vägar Normalklassade Vägar Lågklassade Vägar
    2015-03-30 Klassning av vägar gällande Apv, Kalmar län 1(15) Skyddsklassade vägar Normalklassade vägar Lågklassade vägar E22 Blekinge länsgräns vid Brömsebro-Östergötlands länsgräns vid Rammsjön 23 Kronobergs länsgräns vid Börsås- Östergötlands länsgräns vid Komramåla 25 Kronobergs länsgräns vid Tomeshult - Kalmar (Karlsro) (E22) 28 Blekinge länsgräns vid Fur- Kronobergs länsgräns vid Bodaskog 31 Nybro (25) - Kronobergs länsgräns vid Ekskogen 34 Ålem (E22) jämte grenväg 34.02 mot Mönsterås(E22) - Östergötlands länsgräns vid Komramåla 35 tpl Gamleby N (E22) - Östergötlands länsgräns vid Furuliden 37 Kronobergs länsgräns vid Dalen- Oskarshamn (E22) 40 Jönköpings länsgräns vid Göreda bro- Hyttan (E22) 47 Jönköpings länsgräns vid Kungsbro–Oskarshamn (E22) 120 Kronobergs länsgräns vid Flaken -Emmaboda (28) Emmaboda (28) - Örsjö (25) 125 Kalmar (E22)–Skoghult (509) Skoghult (609) - Kronobergs länsgräns vid Dalen 129 Jönköpings länsgräns vid Stenkulla - Slätten (23,34) 130 Torsås (504)-Söderåkra k:a (570) 135 Östergötlands länsgräns vid Vårdslunda – Gamleby (867) 136 Ottenby-Mörbylånga Ottenby-Mörbylånga (136.01) jämte väg 136.01 till (136.01) jämte väg 136.01 till Mörbylånga (1 maj-31 aug) Mörbylånga (1 sep-31 mars) Mörbylånga (136.01) – Köpingsvik (979) Köpingsvik(979)-Nabbelund (1 Köpingsvik(979)-Nabbelund (1 maj-31 aug) sep-31 mars) 137 Kalmar (tpl Ölandsleden) (E22)- tpl Algutsrum (136) 2015-03-30 Klassning av vägar gällande Apv, Kalmar län 2(15) Skyddsklassade vägar Normalklassade vägar Lågklassade vägar 213 Björnsholm (E22) -Källvik 500
    [Show full text]
  • Ortsanalys Halltorp
    Bygga, bo och miljö Ortsanalys Halltorp kalmar.se1 Innehåll Ortsanalys Halltorp .................................................. 5 Funktioner ...............................................................25 Bakgrund ........................................................................5 Handel och service ................................................... 25 Offentlig verksamhet .............................................. 25 Geografi ...................................................................... 6 Industri och produktion ......................................... 25 Läge ����������������������������������������������������������������������������������6 Kultur, fritid och idrott ........................................... 25 Karaktär ...........................................................................6 Befolkning ......................................................................6 Trafik .........................................................................27 Gång- och cykeltrafik ............................................. 27 Historia ....................................................................... 8 Kollektivtrafik ............................................................. 27 Biltrafik och vägstruktur ......................................... 27 Planeringsförutsättningar ....................................10 Allmänna intressen för infrastruktur Teknisk infrastruktur ..............................................29 och kultur ...................................................................
    [Show full text]
  • Parkeringsövervakningsområden I Kalmar Kommun Följande Ska Gälla Fr.O.M
    STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Beslutsdatum Kommunfullmäktige Trafiktekniker Anders Stridarv 2020-01-27 1 (1) Parkeringsövervakningsområden i Kalmar kommun Följande ska gälla fr.o.m. den 27 januari 2020. Följande områden(enligt bifogade kartbilagor) ska ersätta tidigare beslut fattade i Kalmars kommunfullmäktige angående kommunal parkeringsövervakning 1998-02-23, 2007-09-26, 2008-06-18 och att gälla på allmänna platser och gator i Kalmar kommun. Bifogade kartbilagor: Kalmar tätort väst, Kalmar tätort söder, Kalmar tätort norr, Lindsdal, Smedby, Läckeby, Halltorp, Trekanten, Tvärskog, Rockneby, Ljungbyholm, Rinkabyholm och Påryd. ev G dar ägen län å ergav ol n keb Övervakningsområde - Kalmar tätHort väg st läc å K s - v rds bö al v M ä E2³ 2 ³ v g lls e Runneh ä n Motorövningsbana Bystagärdena Abrahamstorpet gen illvä s v Tr hn rö Motorcentrum i G ss Ju F Gokartbana ra n s k a v n ä ge g vä e ika n er Am E n g e ls k a BERGA INDUSTRIOMRÅDE v ä Elv g erslösav e ä ³ ³ n ge E22 F n R ra i g n s a k v a ä v g ä e g n e Elverslösa n en äg a v Altarsten ysk B T e r g s N lv t e r a s a Ö n n B n g n e a d g a e ä l s v t t s i r a s a k ism a W v en ä äg g sv e ck n Guldfågeln be Arena Ly P lö Arenavägen ja H r a e rv v a T re r å S v n kö g rd s a n re u ro v n b sa d an s H v Sporthall Bindarev ä g e n v sare Räf H a E2³ 2 ³ F HANSA CITY ä g la m d a D s v r ju ä k B r g s v i ä l e b n n y g s g v g ä v a g s r e g v n än ä ds g rr g a mpr o e N Tyska bruket r Ka n a Ingv Alhagen Trafikplats Ölandsleden n ede dsl E n Öla
    [Show full text]