För Falkenbergs Kommun SAMRÅDSHANDLING

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

För Falkenbergs Kommun SAMRÅDSHANDLING ÖversiktsplanINNEHÅLL Översiktsplan2.0 Falkenbergs kommun – Samrådshandling för Falkenbergs kommun SAMRÅDSHANDLING DEL II FOKUSOMRÅDEN Förslag 2012-10-12 Förslag 2012-10-12 1 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling Tyck till! Översiktsplanen kommer att bli ett viktigt strategiskt verktyg för hela kommunens utveckling. Den ska visa kommunens viljeinriktning och skapa tydliga spelregler för dem som bor, bygger, besöker och verkar i kommunen på olika sätt. Översiktsplanearbetet befinner sig nu i plansamrådsskedet. Alla som är berörda och intresserade är välkomna att tycka till om förslaget till ny översiktsplan. Samråd om förslaget pågår 24 oktober 2012 – 7 januari 2013 Läs mer på www.falkenberg.se/oversiktsplan PROJEKTGRUPP Sofia Hedberg Broberg (projektledare från 1 sep 2012) Pernilla Jacobsson (planförfattare, tidigare projektledare) Johan Risholm, Josefin Selander, Emelie Bertholdson, Christina Heintz-Welinder. I programskedet deltog Emma Cejie och Nina Andersson Konsekvensbeskrivningen har tagits fram av Norconsult, genom Anna Svensson (uppdragsledare), Emmali Jansson och Erland Kjellson Foto: om ej annat anges Falkenbergs kommun Kapitelbilder (ej del II kap 1): Thomas Andersson © Falkenbergs kommun 2012 2 (98) Förslag 2012-10-12 INNEHÅLL Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling Innehåll DEL II FOKUSOMRÅDEN 7 VATTEN 1DEL SOCIAL II FOKUSOMRÅDENMILJÖ Miljökvalitetsnormer för vatten VattenförsörjningPersontransporter 47 Sociala1 SOCIAL perspektiv MILJÖ på fysisk planering 5 VattenreningGodstransporter (avlopp, kalkning) 48 DELDEL II STÄLLNINGSTAGANDENSTÄLLNINGSTAGANDEN LedordSociala för perspektiv social hållbarhet på fysisk planering 6 DagvattenBredband 49 Mötesplatser Förord Ledord för social hållbarhet 8 Våtmarker6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP 51 1 UTGÅNGSPUNKTER 22 BOENDEBOENDE 11 8Kulturmiljövärden KLIMATPÅVERKAN 52 1 UTGÅNGSPUNKTER Naturvärden 56 Översiktsplanering BoendeBoende förför olikaolika behovbehov 12 Översiktsplanering KlimatförändringarLandskapsvärden 61 Arbetet med att ta fram en ny ÖP EnEn tättät näranära ochoch blandadblandad strukturstruktur 15 UtmaningarArbetet med för översiktsplanen framtidens samhällsbyggande HavsytehöjningFriluftsliv och grönstruktur 64 Utmaningar för framtidens samhällsbyggande EffektivEffektiv lokaliseringlokalisering skaparsom skapar mervärden mervärden 16 Förutsättningar inom kommunen Kusterosion mm DrivkrafterFörutsättningar och trender inom kommunen i omvärlden 33 LANDSBYGDLANDSBYGD 19 7 VATTEN 71 Drivkrafter och trender i omvärlden 9 RISKFAKTORER Beslutade mål och strategier Landsbygden i Falkenberg 20 Vattenstatus 72 Beslutade mål och strategier Landsbygden i Falkenberg Prioriteringar 20 TekniskaVattenförsörjning olycksrisker 75 Prioriteringar 2 STRUKTURBILD OCH INRIKTNING Landsbygdsutveckling i strandnära läge – LIS 22 NaturolycksriskerVatten och avloppssystem 76 2 STRUKTURBILD OCH INRIKTNING Landsbygdsutveckling i strandnära läge - LIS Strukturbild för Falkenberg SocialaDagvatten risker 78 Strukturbild för Falkenberg 4 VERKSAMHETER 27 MiljöriskerAvloppsrening 79 VerktygslådaVerktygslåda förför planeringplanering ochoch byggandebyggande 4 VERKSAMHETER Näringslivet i Falkenberg 28 Förutsättningar att hantera risker ScenarierScenarier förför bebyggelseutvecklingenbebyggelseutvecklingen NäringslivetVerksamhetsområden i Falkenberg 29 Riskreducering8 MILJÖ- OCH i fortsatt RISKFAKTORER planering 83 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING VerksamhetsområdenHandel 31 Tekniska olycksrisker 84 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Besöksnäring Naturolycksrisker 87 Redovisning av mark- och vattenanvändning Besöksnäring 34 Redovisning av mark- och vattenanvändning Handel DELMiljörisker III KONSEKVENSER (konsult) 88 FalkenbergsFalkenbergs stadstad Materialförsörjning 35 Värdefulla ämnen och mineral MiljömålKlimatrisker och miljökvalitetsnormer 89 UllaredsUllareds samhällesamhälle Jordbruk skogsbruk fiske 38 Vindbruk HållbarhetSociala risker 91 InlandetInlandet Vindbruk 40 Jordbruk skogsbruk fiske KonsekvenserRiskhantering av nollalternativet 92 MellanbygdenMellanbygden 5 KOMMUNIKATIONER 45 Miljökonsekvenser (huvudalternativ) KustenKusten Referenser 95 5Transportsystemet KOMMUNIKATIONER 46 Sociala konsekvenser (huvudalternativ) HavetHavet Personresor (gång, cykel, kollektivtrafik, bil) Ekonomiska konsekvenser (huvudalternativ) 44 REGLERREGLER OCHOCH REKOMMENDATIONERREKOMMENDATIONER Godstransporter Uppföljning KARTA 1 Regler enligt lagstiftning Tele- och radiokommunikationer Regler enligt lagstiftning LogistikDEL III hamn KONSEKVENSER KARTOR RekommendationerKARTA 2 Rekommendationer enligt ställningstagande enligt ställningstagande KARTA Riktlinjer och policys 6Sammanfattning NATUR- OCH KULTURLANDSKAP KARTA 1: Rekommendationer enligt ställningstagande 5 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING 1 Inledning BILAGORKARTA 2: Regler enligt lagstiftning Kulturmiljövärden 5Levande GENOMFÖRANDE strategisk planering OCH UPPFÖLJNING 2 Miljömål och miljökvalitetsnormer Aktiv markpolitik Landskapsvärden BIL 1: Riksintressen och allmänna intressen att beakta (här Levande strategisk planering 3 Hållbarhet Mellankommunalt och regionalt samarbete Naturvärden listas t.ex. N2000. RI-omr etc, med karta) Aktiv markpolitik 4 Konsekvenser av nollalternativet Lokal förankring Friluftsliv BIL 2: Förordnanden och planförhållanden Mellankommunalt och regionalt samarbete 5 Miljökonsekvenser (huvudalternativ) Effektiva detaljplaner Grönstruktur BILBILAGOR 3: Särskild sammanställn ing enligt MB 6 kap 16 § Lokal förankring 6 Sociala konsekvenser (huvudalternativ) Ändamålsenliga förvaltningsformer BIL 4: Länsstyrelsens granskningsutlåtande och KF beslut Effektiva detaljplaner 7 Ekonomiska konsekvenser (huvudalternativ) BIL 1: Riksintressen och allmänna intressen att beakta Uppföljning och fortsatt arbete Ändamålsenliga förvaltningsformer 8 Uppföljning BIL 2: Särskild sammanställning enligt MB 6 kap 16 § Uppföljning och fortsatt arbete BIL 3: Länsstyrelsens granskningsutlåtande och KF beslut Referenser Referenser Förslag 2012-10-12 3 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 1 SOCIAL MILJÖ 4 (98) Förslag 2012-10-12 1 SOCIAL MILJÖ Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 1 Social miljö Förslag 2012-10-12 5 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 1 SOCIAL MILJÖ 1 SOCIAL MILJÖ delar utgör grundläggande hinder för en socialt grönområden, kollektivtrafik, service och kultur- hållbar samhällsutveckling. arrangemang. Att uppmärksamma människor med funktionsnedsättning och deras behov i den Att planera för social hållbarhet innebär att bygga Ofta kommer de sociala aspekterna också in för fysiska miljön, medverkar till att även andra grup- upp ett långsiktigt stabilt och flexibelt samhälle med sent i planeringsprocessen, vilket gör det svårt att pers behov tillgodoses bättre. En tillgänglig fysisk jämlika och goda levnadsförhållanden. Människans påverka de grundläggande sambanden. behov av gemenskap, delaktighet, trygghet och iden- och psykosocial miljö är med andra ord viktig för titet behöver i större utsträckning genomsyra Målsättningen att skapa ett samhälle där alla får alla människor. planeringen av den fysiska miljön. bra möjligheter att utveckla sina liv kan dock inte uppnås enbart genom den fysiska planeringen, TRYGGHET utan många områden behöver samspela för att Trygghet i den fysiska planeringen innebär att I plan- och bygglagens portalparagraf står det: åstadkomma verkliga och varaktiga resultat. offentliga miljöer ska upplevas som säkra och väl- ”Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den komnande för samtliga invånare under dygnets enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling INTEGRATION med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en alla timmar. Att känna sig trygg är exempelvis en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människor i Integration handlar om att alla ska få plats i det dagens samhälle och för kommande generationer.” (SFS gemensamma samhället och att detta behöver an- 2010:900 1 kap § 1) passas för att möta olika behov. I den fysiska pla- neringen främjas integrationen av blandade funk- tioner, upplåtelseformer, hustyper, ålder på bebyg- Sociala perspektiv på fysisk gelse lägenhetsstorlekar, osv. planering Minst lika viktigt är tillgången till attraktiva plat- ser för möten mellan människor från olika kultu- I ett socialt hållbart samhälle har alla människor– rer, generationer och socioekonomiska grupper. oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, sexuell, Torg, parker samt platser avsedda för lek och rek- religiös, politisk, etnisk, kulturell eller socioekono- reation är exempel på sådana platser, liksom bib- misk tillhörighet, lika möjligheter att leva och for- liotek, bygdegårdar och andra möteslokaler under ma sin vardag. Det är ett samhälle som bygger på tak. tolerans och öppenheter för olikheter, och där dessa olikheter påverkar samhällsbygget. Viktigt är också att överbrygga fysiska barriärer, att den fysiska miljön upplevs trygg och att till- Den fysiska planeringen har en viktig roll för att gång finns till fungerande kommunikationer. minska segregation och förbättra förutsättningar för människors möjligheter att vistas, röra sig, mö- TILLGÄNGLIGHET tas och må bra. Till exempel menar många idag att den rumsliga uppdelningen mellan olika funktio- Tillgänglighet innebär att alla, oavsett fysisk eller ner i staden, liksom barriärer mellan olika stads- psykosocial funktionsnedsättning, självständigt ska kunna ta sig fram i olika miljöer såsom gator, Fig 1:1. Gatuteater på Rådhustorget 6 (98) Förslag 2012-10-12 1 SOCIAL MILJÖ Översiktsplan
Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • 11. Vinbergs Kyrkby Och Samhälle
    TADENS YTTRE ÅRSRINGAR S Översiktlig karaktärisering av bebyggelsens värden och kvaliteter i Falkenberg Underlag för planering, underhåll och vård Falkenbergs museum Stadsbyggnadskontoret i Falkenberg 2005 Omslagsfoto: Stora bilden: Karta över Falkenberg från 1855. Små bilderna: Överst till vänster: Kv Måsen 13 i Arvidstorp. Nere till vänster: Kv Skålen på Västra Gärdet. Överst till höger: Kv Myran i Herting. Nere till höger: Badhytt på Skrea strand, Knölaberget. Foto Anna-Karin Skiöld 2004. Text och foto kapitlen Inledning, Västra gärdet, Valencia, Arvidstorp, Östra gärdet, Tröingeberg, Herting, Hjortsberg/Kristineslätt, Skrea strand och Slätten Anna-Karin Skiöld 2004. Text och foto områdena Kv Rosen och Stafsinge strand på Västra Gärdet, Kv Svärdet i Arvidstorp, Falk- vägen på Östra gärdet och Nedre Tröingeberg, samt kapitlen Skrea samhälle/Ringsegård, Vinberg och Skogstorp Christina Thunqvist Svantesson 2005. Redigering och layout Christina Thunqvist Svantesson 2005. Tryckt på Kontorsservice, Falkenbergs kommun. Rättelser införda t.o.m. 4 april 2006. FÖRORD Under fyra månader, april – juli 2004, inventerade bebyggelseantikvarie Anna-Karin Skiöld Falkenbergs tätortsbebyggelse. Inventeringen färdigställdes och redigerades av bebyggelse- antikvarie Christina Thunqvist under hösten 2005. Området som inventerats är det som in- går i Delöversiktsplanen för Falkenbergs kommun 2005. Arbetet har initierats av Falkenbergs museum och Stadsbyggnadskontoret i Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen (länsantikvarien) i Halland samt Landsantikvarien, Hallands
    [Show full text]
  • Vägar I Hallands Län – Sammanställning 2018
    Hallands läns författningssamling Länsstyrelsen 13FS 2018:5 Vägar i Hallands län – Sammanställning 2018 enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar, bärighetsklasser och vissa lokala trafikföreskrifter i Hallands län. Utfärdad den 18 april 2018. INNEHÅLL I. Utdrag ur 4 kap trafikförordningen och upplysningar. II. Förteckning över riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa lokala trafikföreskrifter. III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass I (BK1). IV. Lämpliga leder och gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter. V. Lokala trafikföreskrifter om farligt gods. BILAGOR: A. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med BK 1. B. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med BK 2. C. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med BK 3. D. Tillfälliga ändringar av tillåten belastning. E. Förteckning över vägar för färd med fordon med variabelt däckstryck. F. Förteckning över vägsträckor på allmänna vägar där kommun är väghållare. G. Farligt gods. Kartor med Förbudsområden för transport av farligt gods samt undantagna vägar och gator. H. Kartor: Väginformation. Allmänna vägar, bärighetsklasser, framkomlighets- begränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter av farligt gods. Lena Sommestad Charlotte Viklund 1 I. Utdrag ur 4 kap trafikförordningen och upplysningar 11 § Vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK 1) och övriga vägar som inte är enskild bärighetsklass 2 (BK 2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 2 eller 3 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen.
    [Show full text]
  • Northern Coast
    DETOUR – IT’S ABOUT 3 KM ROUTE TO THE LAKE “LJUNGSJÖN.” 12. LJUNGSJÖN N: 56° 59.288” E: 012° 33.142” For those who would like to swim, this is possible, barbecue or lounge by the lake. Just before the sign ”Vinberg 5”, turn left into a dirt road at horse obstacle course. Take the road 300 m and then turn left into the paved road. Drive 800 m and turn right by the sign ”Badplats”, swimming. Follow the gravel 12 NORTHERN road to the bathing area. Barbecue area, toilet and 8 picnic area. Turn back the way you came from. 7 9 10 When the gravel road ends (at the obstacle course) 5 6 turn left and immediately right by the sign ”Vinberg 11 5” and drive towards Vinberg. COAST After the sign ”Vinberg 5” follow the road to Vinberg. At Hällerup, turn left. Continue the road to the crossroads where you go straight ahead, across the road 154. Drive into Vinberg’s village and at the cross, turn right. Approx. 400m turn left by the sign 2 Vinbergs kyrkby. After 1.5 km you arrive OLOFSBO | GLOMMEN | MORUP | LÅNGÅS in Vinberg’s village. At the T-cross turn right towards Falkenberg. Turn immediately left into a minor 3 4 road. Continue straight until you see a parking sign. VINBERGS KYRKBY | STAFSINGE 2 13 55 KM (+15 KM) 1 13. ECOMUSEUM – VINBERGS CHURCH ENVIRONMENT N: 56° 55.639 E: 012° 32.914 In the village of Vinberg, you can see the best preserved Gothic Revival church in Halland, which was inaugurated in 1899.
    [Show full text]
  • Vägar I Hallands Län Sammanställning 2016 Omslagsbild: Väg E6/E20 Med Vindkraftverk I Bakgrunden, Söder Om Tvååker I Halland, Sverige
    Vägar i Hallands län Sammanställning 2016 Omslagsbild: Väg E6/E20 med vindkraftverk i bakgrunden, söder om Tvååker i Halland, Sverige. Foto: Leif Ingvarson/Mostphotos Hallands läns författningssamling Länsstyrelsen 13FS 2016:8 Vägar i Hallands län – Sammanställning 2016 enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar, bärighetsklasser och vissa lokala trafikföreskrifter i Hallands län. Utfärdad den 27 juni 2016. INNEHÅLL I. Utdrag ur 4 kap trafikförordningen och upplysningar. II. Förteckning över riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa lokala trafikföreskrifter. III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass I (BK1). IV. Lämpliga leder och gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter. V. Lokala trafikföreskrifter om farligt gods. BILAGOR: A. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med BK 1. B. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med BK 2. C. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med BK 3. D. Tillfälliga ändringar av tillåten belastning. E. Förteckning över vägar för färd med fordon med variabelt däckstryck. F. Förteckning över vägsträckor på allmänna vägar där kommun är väghållare. G. Kartor: Planskilda trafikplatser. H. Farligt gods. Kartor med Förbudsområden för transport av farligt gods samt undantagna vägar och gator. J. Kartor: Väginformation. Allmänna vägar, bärighetsklasser, framkomlighets- begränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter av farligt gods. Lena Sommestad Cecilia Håkansson Ann-Louise Mårtensson 1 I. Utdrag ur 4 kap trafikförordningen och upplysningar 11 § Vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK 1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighetsklass 2 (BK 2).
    [Show full text]
  • Konstrundanihalland.Se25
    158 E6/E20 Kungsbacka Höstrunda156 Dotetorp Nortorp 4-6 sept 158 41 2020 Varberg fre 17-20 153lö-sö kl 11-17 154 Falkenberg 150 Halmstad konstrundanihalland.se25 15 Laholm 115 24 Kontakt: Ordförande/projektledare Sabina Gavrilovic PRESSMEDDELANDE 070-550 04 84 från Konstliv Halland [email protected] 1 augusti 2020 https://konstrundanihalland.se www.facebook.com/konstrundanhalland Annorlunda konstrunda 2020 Påhösteniställetförpåförsommaren,endagkortareän vanligt, utan samlingsutställningar och med digital katalog. Den 25:e Konstrundan i Halland blir annorlunda –mendenblirav. Den 4–6 september öppnar hundra konstnärer och konst- hantverkare sina ateljéer och verkstäder runt om i Halland. Traditionen Konstrundan är sig lik på många sätt. De röda sjömärkenasomsättsuppförstahelgeniseptembervisarprecis som vanligt att ”här finns en konstnär eller konsthantverkare att besöka”. Röda sjömärken guidar besökarna till Inga samlingsutställningar konsten i Halland under Konstrundan. –KonstrundaniHallandärliteannorlundaiårmenlika Föreningen Konstliv Halland som efterlängtad som vanligt. Möten mellan konstnärer och publik arrangerar Konstrundan är en ideell betyder mycket för ett kämpande kulturliv, säger Sabina och opolitisk förening bestående av Gavrilovic, projektledare för Konstrundan och avgående yrkesverksamma konstnärer och konsthantverkare. Evenemanget ordförande i Konstliv Halland som är huvudarrangör. finansieras genom medlemsavgifter – Vi följer rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten och ett konstlotteri. och avstår från samlingsutställningarna
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Tröinge-Vinberg Tröinge 6:4, Vinberg 3:1, Vinbergs Socken, Falkenbergs Kommun, Hallands Län
    Arkeologisk utredning vid TRÖINGE-VINBERG Tröinge 6:4, Vinberg 3:1, Vinbergs socken, Falkenbergs kommun, Hallands län Särskild arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2743 ANNA HED JAKOBSSON ARKEOLOGIKONSULT Optimusvägen 14 / Box 20 194 21 Upplands Väsby Tel: 08-590 840 41 Fax: 08-590 725 41 www.arkeologikonsult.se Omslagsbild. Utsnitt ur en lantmäteriakt från 1721 som bl a visar gården Blackeberg. © Arkeologikonsult 2014 ALLMÄNT KARTMATERIAL: © Lantmäteriet Dnr 2013/0043. Arkeologisk utredning vid TRÖINGE-VINBERG Tröinge 6:4, Vinberg 3:1, Vinbergs socken, Falkenbergs kommun, Hallands län ANNA HED JAKOBSSON Särskild arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2743 Kungsbacka Varberg Hyltebruk Tröinge-Vinberg Falkenberg Halmstad Laholm SAMMANFATTNING Falkenbergs kommun ska ta fram en detaljplan för Utredningen har resulterat i fem nya fornlämningar: ett område vid Tröinge och Vinberg i Vinbergs sock- fyra områden med förhistoriska lämningar av bo- en, ca en kilometer nordost om Falkenberg. Arkeo- platskaraktär samt en övergiven bytomt/gårdstomt logikonsult har utfört en arkeologisk utredning för med anor från minst 1500-talet (figur 1). Uppgifter att klarlägga vilka fornlämningar som finns i plan- om en lägenhetsbebyggelse (torp) från 1700-talet området. Utredningen ska kunna användas av kom- har inte säkert kunnat beläggas. munen för den fortsatta planeringen av området och som beslutsunderlag för länsstyrelsens i Halland fortsatta handläggning. ± Objekt 6 Objekt 5 Objekt 2 Objekt 4 Objekt 1 Objekt 3 E
    [Show full text]
  • Skrea Strand, Knölaberget
    TADENS YTTRE ÅRSRINGAR S Översiktlig karaktärisering av bebyggelsens värden och kvaliteter i Falkenberg Underlag för planering, underhåll och vård Falkenbergs museum Stadsbyggnadskontoret i Falkenberg 2005 Omslagsfoto: Stora bilden: Karta över Falkenberg från 1855. Små bilderna: Överst till vänster: Kv Måsen 13 i Arvidstorp. Nere till vänster: Kv Skålen på Västra Gärdet. Överst till höger: Kv Myran i Herting. Nere till höger: Badhytt på Skrea strand, Knölaberget. Foto Anna-Karin Skiöld 2004. Text och foto kapitlen Inledning, Västra gärdet, Valencia, Arvidstorp, Östra gärdet, Tröingeberg, Herting, Hjortsberg/Kristineslätt, Skrea strand och Slätten Anna-Karin Skiöld 2004. Text och foto områdena Kv Rosen och Stafsinge strand på Västra Gärdet, Kv Svärdet i Arvidstorp, Falk- vägen på Östra gärdet och Nedre Tröingeberg, samt kapitlen Skrea samhälle/Ringsegård, Vinberg och Skogstorp Christina Thunqvist Svantesson 2005. Redigering och layout Christina Thunqvist Svantesson 2005. Tryckt på Kontorsservice, Falkenbergs kommun. Rättelser införda t.o.m. 4 april 2006. FÖRORD Under fyra månader, april – juli 2004, inventerade bebyggelseantikvarie Anna-Karin Skiöld Falkenbergs tätortsbebyggelse. Inventeringen färdigställdes och redigerades av bebyggelse- antikvarie Christina Thunqvist under hösten 2005. Området som inventerats är det som in- går i Delöversiktsplanen för Falkenbergs kommun 2005. Arbetet har initierats av Falkenbergs museum och Stadsbyggnadskontoret i Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen (länsantikvarien) i Halland samt Landsantikvarien, Hallands
    [Show full text]
  • Vägar I Hallands Län Sammanställning 2010 LÄNSSTYRELSEN
    Bilaga J Vägar i Hallands län Sammanställning 2010 LÄNSSTYRELSEN HALLANDS LÄN Halmstad Tryckeri Halmstad Tryckeri Su se ån 25 6 Jönköping Brandshult Nissaström 6 2 9 Oskarström M 3 a 4 m 6 l 2 6 8 ö 55 7 l a n 9 a 3 k 6 s 25 Rävinge r 6 6 e 1 k 3 å vå T 7 5 640 2 4 3.9 an 75 iss N 6 641 Valhalla 41 a B k Äspered r s å 7 3 5 5 2 5 54 7 3 7 6 Malmö Långås Ängarna 9 3 6 4 Vrenninge 64 Halmstad Sennan Sennan a kr Getinge å t t ä l S Harplinge an 6 1 iss E 3 N 2 0 , E Rosenlund 6 6 Halmstad 2 1 4 1 6 3 1 6 Ullared Lyngåkra Vessigebro 4 1 7 4 6 61 1 6 613 6 1 5 7 1 2 Plönninge 700 Haverdal 0 BK2 70 0 70 709 A b i l d ran Ät erg b en 8 0 lk 7 Fa Årstad Holm Stenninge Fasta 1 rp Vapnö Jönköping 4 60 .06 59 Halmstad Morup E6 3.4 Långås Göteborg 154 Ullared Slätterberg Vessigebro 07 7 6 594 0 issan2 2 6 3.4 N 4 Falkenberg 0 1 7 70 0 . v s E6 g 51 r o Bjällbo b Vinberg e 611 t Heagård ö Fren G narp E20 07 Travbana 7 6 Björnhult 46 K Kristinehed 0 o 70 6 n rn de d n h 7 0 e li ge i 6 5 l vä lls 7 747 ts v 7 r ä 01 a öge g f H e 7 n n 4 i 6 a 1 0 r 6 or - L N W s u r j ange d 6 n he n Stafs 7 e ls inge 1 g.
    [Show full text]
  • Näringsämnesretention I Fyra Nyanlagda Våtmarker I Falkenbergs Kommun
    Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Näringsämnesretention i fyra nyanlagda våtmarker i Falkenbergs kommun Bo Hansson Miljövetarprogrammet 180 hp Examensarbete C-nivå 15 hp VT 2010 Handledare: Stefan Weisner och Per Magnus Ehde Sammanfattning I den här studien har en utvärdering av näringsämnesretentionen med avseende på kväve och fosfor gjorts i fyra nyanlagda våtmarker i Falkenbergs kommun som ligger i Hallands län. De fyra studerade våtmarkerna har valts ut specifikt eftersom de har anlagts med näringsämnes- retention som huvudsyfte och urvalsprocessen har skett i samarbete med länsstyrelsen i Halland. Genom fältstudier i nära samarbete med markägarna på vars mark de studerade våtmarkerna är belägna har de tillrinningsområden som förser våtmarkerna med vatten ringats in. Tillrinningsområdena har därefter lagts in i ett GIS-program och storleksbestämts. Vilken typ av markanvändning som finns inom tillrinningsområdet har också bestämts. Vidare har under april månad 2010 gjorts en rad fältprover där vattenprover tagits, vattentemperaturer har mätts och vattenflödet har mätts eller beräknats. Senare har också vattenproverna analyserats med avseende på sitt innehåll av totalkväve och totalfosfor. En stor och viktig del av arbetet har utgjorts av modellberäkningar för hur stor belastning av näringsämnen som når de studerade våtmarkerna samt hur väl retentionen av näringsämnen fungerar i samma våtmarker. Både simulerade värden och under april uppmätta medelvärden av totalkväve och totalfosfor har satts in i modellerna. Då vattenflödet och koncentrationerna av de sökta näringsämnena i våtmarkernas in- och utlopp också varit kända har även faktiska beräkningar gjorts på näringsämnesretentionen under april 2010. En annan viktig parameter som också beräknats i modellerna är hur kostnadseffektiva våtmarkerna är med avseende på näringsämnesretentionen.
    [Show full text]
  • PM Smedjeholms Avloppsreningsverk Skriftliga Uppgifter Inför Samråd
    Uppdrag Datum Smedjeholms avloppsreningsverk 2015-05-25 PM Smedjeholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd ERAN Miljökonsult AB Erik Ander --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ERAN Miljökonsult AB Tel 046-29 36 20 Mob 070-57 28 433 Assessorsvägen 6 237 31 BJÄRRED E-mail: [email protected] Org nr 556629-2685 1(33) Sammanfattning Ansökan avser en delvis utökad verksamhet vid Smedjeholms avloppsreningsverk i förhållande till vad nuvarande tillstånd från 1994 förutsätter. Det nuvarande tillståndet omfattar följande: För utsläppet från Smedjeholms avloppsreningsverk gäller tillstånd meddelat av Konces- sionsnämnden år 1986 . I senare beslut från Länsstyrelsen år 2001 ändrades vissa villkor. Härutöver finns ett beslut från Länsstyrelsen från år 1982 gällande tillstånd till utökning av slamlager och senare ett beslut från Länsstyrelsen år 1992 med ändrade villkor avseende slamlagringen. Slutligen finns en vattendom från Västerbygdens vattendomstol från år 1965 gällande utloppsledningen. Det nuvarande tillståndet är baserat på En anslutning av maximalt 135 000 personekvivalenter (årsmedelvärde vid högbelast- ningsår) Det nuvarande tillståndet reglerar bl.a. Utsläppen av organiskt material (BOD) Utsläppen av fosfor Utsläppen av kväve Den förändrade verksamheten avser en ändrad framtida belastningsbild genom en högre framtida belastning, vilken då kommer att motsvara en högsta genomsnittlig veckobelastning motsva- rande 150 000 personekvivalenter (pe). Huvudskälet till den nya tillståndsansökan är att verksamheten vid avloppsreningsanläggningen ej tidigare prövats enligt Miljöbalken (utan Miljöskyddslagen som gällde 1986). Ansökan omfattar vissa fysiska förändringar inom anläggningen (vissa nya bassängenheter). Förändringarna medför något ökade utsläpp av renat avloppsvatten till Kattegatt som en följd av den framtida högre vattenbelastningen under förutsättning att de villkor som gäller idag uttryckta som mg/l fortsatt kommer att gälla.
    [Show full text]