För Falkenbergs Kommun SAMRÅDSHANDLING

ÖversiktsplanINNEHÅLL Översiktsplan2.0 Falkenbergs kommun – Samrådshandling för Falkenbergs kommun

SAMRÅDSHANDLING

DEL II FOKUSOMRÅDEN

Förslag 2012-10-12 Förslag 2012-10-12 1 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

Tyck till!

Översiktsplanen kommer att bli ett viktigt strategiskt verktyg för hela kommunens utveckling. Den ska visa kommunens viljeinriktning och skapa tydliga spelregler för dem som bor, bygger, besöker och verkar i kommunen på olika sätt.

Översiktsplanearbetet befinner sig nu i plansamrådsskedet. Alla som är berörda och intresserade är välkomna att tycka till om förslaget till ny översiktsplan.

Samråd om förslaget pågår 24 oktober 2012 – 7 januari 2013

Läs mer på www.falkenberg.se/oversiktsplan

PROJEKTGRUPP Sofia Hedberg Broberg (projektledare från 1 sep 2012) Pernilla Jacobsson (planförfattare, tidigare projektledare) Johan Risholm, Josefin Selander, Emelie Bertholdson, Christina Heintz-Welinder. I programskedet deltog Emma Cejie och Nina Andersson Konsekvensbeskrivningen har tagits fram av Norconsult, genom Anna Svensson (uppdragsledare), Emmali Jansson och Erland Kjellson Foto: om ej annat anges Falkenbergs kommun Kapitelbilder (ej del II kap 1): Thomas Andersson © Falkenbergs kommun 2012

2 (98) Förslag 2012-10-12 INNEHÅLL Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

Innehåll DEL II FOKUSOMRÅDEN 7 VATTEN 1DEL SOCIAL II FOKUSOMRÅDENMILJÖ Miljökvalitetsnormer för vatten VattenförsörjningPersontransporter 47 Sociala1 SOCIAL perspektiv MILJÖ på fysisk planering 5 VattenreningGodstransporter (avlopp, kalkning) 48 DELDEL II STÄLLNINGSTAGANDENSTÄLLNINGSTAGANDEN LedordSociala för perspektiv social hållbarhet på fysisk planering 6 DagvattenBredband 49 Mötesplatser Förord Ledord för social hållbarhet 8 Våtmarker6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP 51 1 UTGÅNGSPUNKTER 22 BOENDEBOENDE 11 8Kulturmiljövärden KLIMATPÅVERKAN 52 1 UTGÅNGSPUNKTER Naturvärden 56 Översiktsplanering BoendeBoende förför olikaolika behovbehov 12 Översiktsplanering KlimatförändringarLandskapsvärden 61 Arbetet med att ta fram en ny ÖP EnEn tättät näranära ochoch blandadblandad strukturstruktur 15 UtmaningarArbetet med för översiktsplanen framtidens samhällsbyggande HavsytehöjningFriluftsliv och grönstruktur 64 Utmaningar för framtidens samhällsbyggande EffektivEffektiv lokaliseringlokalisering skaparsom skapar mervärden mervärden 16 Förutsättningar inom kommunen Kusterosion mm DrivkrafterFörutsättningar och trender inom kommunen i omvärlden 33 LANDSBYGDLANDSBYGD 19 7 VATTEN 71 Drivkrafter och trender i omvärlden 9 RISKFAKTORER Beslutade mål och strategier Landsbygden i Falkenberg 20 Vattenstatus 72 Beslutade mål och strategier Landsbygden i Falkenberg Prioriteringar 20 TekniskaVattenförsörjning olycksrisker 75 Prioriteringar 2 STRUKTURBILD OCH INRIKTNING Landsbygdsutveckling i strandnära läge – LIS 22 NaturolycksriskerVatten och avloppssystem 76 2 STRUKTURBILD OCH INRIKTNING Landsbygdsutveckling i strandnära läge - LIS Strukturbild för Falkenberg SocialaDagvatten risker 78 Strukturbild för Falkenberg 4 VERKSAMHETER 27 MiljöriskerAvloppsrening 79 VerktygslådaVerktygslåda förför planeringplanering ochoch byggandebyggande 4 VERKSAMHETER Näringslivet i Falkenberg 28 Förutsättningar att hantera risker ScenarierScenarier förför bebyggelseutvecklingenbebyggelseutvecklingen NäringslivetVerksamhetsområden i Falkenberg 29 Riskreducering8 MILJÖ- OCH i fortsatt RISKFAKTORER planering 83 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING VerksamhetsområdenHandel 31 Tekniska olycksrisker 84 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Besöksnäring Naturolycksrisker 87 Redovisning av mark- och vattenanvändning Besöksnäring 34 Redovisning av mark- och vattenanvändning Handel DELMiljörisker III KONSEKVENSER (konsult) 88 FalkenbergsFalkenbergs stadstad Materialförsörjning 35 Värdefulla ämnen och mineral MiljömålKlimatrisker och miljökvalitetsnormer 89 UllaredsUllareds samhällesamhälle Jordbruk skogsbruk fiske 38 Vindbruk HållbarhetSociala risker 91 InlandetInlandet Vindbruk 40 Jordbruk skogsbruk fiske KonsekvenserRiskhantering av nollalternativet 92 MellanbygdenMellanbygden 5 KOMMUNIKATIONER 45 Miljökonsekvenser (huvudalternativ) KustenKusten Referenser 95 5Transportsystemet KOMMUNIKATIONER 46 Sociala konsekvenser (huvudalternativ) HavetHavet Personresor (gång, cykel, kollektivtrafik, bil) Ekonomiska konsekvenser (huvudalternativ) 44 REGLERREGLER OCHOCH REKOMMENDATIONERREKOMMENDATIONER Godstransporter Uppföljning KARTA 1 Regler enligt lagstiftning Tele- och radiokommunikationer Regler enligt lagstiftning LogistikDEL III hamn KONSEKVENSER KARTOR RekommendationerKARTA 2 Rekommendationer enligt ställningstagande enligt ställningstagande KARTA Riktlinjer och policys 6Sammanfattning NATUR- OCH KULTURLANDSKAP KARTA 1: Rekommendationer enligt ställningstagande 5 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING 1 Inledning BILAGORKARTA 2: Regler enligt lagstiftning Kulturmiljövärden 5Levande GENOMFÖRANDE strategisk planering OCH UPPFÖLJNING 2 Miljömål och miljökvalitetsnormer Aktiv markpolitik Landskapsvärden BIL 1: Riksintressen och allmänna intressen att beakta (här Levande strategisk planering 3 Hållbarhet Mellankommunalt och regionalt samarbete Naturvärden listas t.ex. N2000. RI-omr etc, med karta) Aktiv markpolitik 4 Konsekvenser av nollalternativet Lokal förankring Friluftsliv BIL 2: Förordnanden och planförhållanden Mellankommunalt och regionalt samarbete 5 Miljökonsekvenser (huvudalternativ) Effektiva detaljplaner Grönstruktur BILBILAGOR 3: Särskild sammanställn ing enligt MB 6 kap 16 § Lokal förankring 6 Sociala konsekvenser (huvudalternativ) Ändamålsenliga förvaltningsformer BIL 4: Länsstyrelsens granskningsutlåtande och KF beslut Effektiva detaljplaner 7 Ekonomiska konsekvenser (huvudalternativ) BIL 1: Riksintressen och allmänna intressen att beakta Uppföljning och fortsatt arbete Ändamålsenliga förvaltningsformer 8 Uppföljning BIL 2: Särskild sammanställning enligt MB 6 kap 16 § Uppföljning och fortsatt arbete BIL 3: Länsstyrelsens granskningsutlåtande och KF beslut Referenser Referenser

Förslag 2012-10-12 3 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 1 SOCIAL MILJÖ

4 (98) Förslag 2012-10-12 1 SOCIAL MILJÖ Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

1 Social miljö

Förslag 2012-10-12 5 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 1 SOCIAL MILJÖ

1 SOCIAL MILJÖ delar utgör grundläggande hinder för en socialt grönområden, kollektivtrafik, service och kultur- hållbar samhällsutveckling. arrangemang. Att uppmärksamma människor med funktionsnedsättning och deras behov i den Att planera för social hållbarhet innebär att bygga Ofta kommer de sociala aspekterna också in för fysiska miljön, medverkar till att även andra grup- upp ett långsiktigt stabilt och flexibelt samhälle med sent i planeringsprocessen, vilket gör det svårt att pers behov tillgodoses bättre. En tillgänglig fysisk jämlika och goda levnadsförhållanden. Människans påverka de grundläggande sambanden. behov av gemenskap, delaktighet, trygghet och iden- och psykosocial miljö är med andra ord viktig för titet behöver i större utsträckning genomsyra Målsättningen att skapa ett samhälle där alla får alla människor. planeringen av den fysiska miljön. bra möjligheter att utveckla sina liv kan dock inte uppnås enbart genom den fysiska planeringen, TRYGGHET utan många områden behöver samspela för att Trygghet i den fysiska planeringen innebär att I plan- och bygglagens portalparagraf står det: åstadkomma verkliga och varaktiga resultat. offentliga miljöer ska upplevas som säkra och väl- ”Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den komnande för samtliga invånare under dygnets enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling INTEGRATION med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en alla timmar. Att känna sig trygg är exempelvis en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människor i Integration handlar om att alla ska få plats i det

dagens samhälle och för kommande generationer.” (SFS gemensamma samhället och att detta behöver an- 2010:900 1 kap § 1) passas för att möta olika behov. I den fysiska planeringen främjas integrationen av blandade funk-

tioner, upplåtelseformer, hustyper, ålder på bebyg- Sociala perspektiv på fysisk gelse lägenhetsstorlekar, osv. planering Minst lika viktigt är tillgången till attraktiva platser för möten mellan människor från olika kultu- I ett socialt hållbart samhälle har alla människor– rer, generationer och socioekonomiska grupper. oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, sexuell, Torg, parker samt platser avsedda för lek och rek- religiös, politisk, etnisk, kulturell eller socioekono- reation är exempel på sådana platser, liksom bib- misk tillhörighet, lika möjligheter att leva och for- liotek, bygdegårdar och andra möteslokaler under ma sin vardag. Det är ett samhälle som bygger på tak. tolerans och öppenheter för olikheter, och där dessa olikheter påverkar samhällsbygget. Viktigt är också att överbrygga fysiska barriärer, att den fysiska miljön upplevs trygg och att till- Den fysiska planeringen har en viktig roll för att gång finns till fungerande kommunikationer. minska segregation och förbättra förutsättningar för människors möjligheter att vistas, röra sig, mö- TILLGÄNGLIGHET tas och må bra. Till exempel menar många idag att den rumsliga uppdelningen mellan olika funktio- Tillgänglighet innebär att alla, oavsett fysisk eller ner i staden, liksom barriärer mellan olika stads- psykosocial funktionsnedsättning, självständigt ska kunna ta sig fram i olika miljöer såsom gator, Fig 1:1. Gatuteater på Rådhustorget

6 (98) Förslag 2012-10-12 1 SOCIAL MILJÖ Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

förutsättning för att kunna ta sig till och delta i infrastruktur och projekt i samhället, och hur stor sikt, bör analyseras ur ett barnperspektiv. Detta olika aktiviteter. Det kan handla om att inte våga del av investeringar som kommer män, kvinnor, gäller hela kommunens verksamhet inklusive den gå ut när det är mörkt, att ta omvägar för att und- pojkar och flickor tillgodo. fysiska planeringen. vika vissa platser eller välja bilen i stället för en Jämställdhetsaspekten glöms ofta bort av planera- Det viktigt att föra en dialog med barn och unga promenad. re och beslutsfattare vilket ibland resulterat i mil- när den fysiska miljön planeras, eftersom de är En trygg miljö främjas genom att planera för en jöer som inte utnyttjas av både män och kvinnor experter på sin egen närmiljö. Viktiga frågor för blandad bebyggelse där bostäder, verksamheter så som var tänkt. Det har också resulterat i att barn och unga i den fysiska planeringen är bland och service integreras, vilket skapar förutsättning- byggda miljöer ibland kan bidra till att förstärka annat lokalisering av skolor, bostäder och platser ar för liv och rörelse under hela dygnet. En annan skillnader mellan mäns och kvinnors möjligheter i för idrott, lek och andra fritidsaktiviteter. Det är trygghetsaspekt som är viktig inte minst för äldre det vardagliga livet. också viktigt att barn och unga har möjlighet att är att det ska vara möjligt att bo i en och samma själva färdas mellan dessa platser till fots, med Vid planering och byggande är det t.ex. viktigt att trakt genom livets alla skeden, vilket ett varierat cykel eller buss. tänka på hur bebyggelsestrukturen påverkar kvin- bostadsutbud kan möjliggöra. Ljussättning av of- nor respektive män, hur kollektivtrafik, cykelba- fentliga miljöer och synliggörande av hållplatser, nor och gångvägar lokaliseras och utformas, hur FN:s barnkonvention tar fasta på den syn på barn som gång- och cykelvägar är exempel på andra åtgär- livsmedel och annan service kan nås och vilka växt fram under de senaste 50 åren. Konventionen der som kan förstärka tryggheten. innehåller 54 artiklar, varav fyra kan sägas vara platser och passager som upplevs som trygga eller konventionens grundpelare: otrygga för kvinnor respektive män. Användbara JÄMSTÄLLDHET Artikel 2 – Alla barn har samma rättigheter och lika värde. checklistor för planering har utarbetats bl.a. av Ingen får diskrimineras. Med jämställdhet menas mäns och kvinnors lika Länsstyrelserna i Hallands och i Gotlands län. Artikel 3 – Barnens bästa skall alltid komma i främsta rummet. rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla väsentliga områden. Det övergripande BARN OCH UNGA Artikel 6 – Varje barn har rätt att överleva och att målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvin- utvecklas. Barn och ungdomar är en stor del av kommunens nor och män ska ha samma makt att forma sam- Artikel 12 – Barnet har rätt att utrycka egna åsikter och medborgare. I Falkenberg är en femtedel av invå- bli hörd. hället och sina egna liv. narna mellan 0 och19 år. Barn- och ungdomar är I den fysiska planeringen handlar jämställdhet framtidens vuxna, och en bra livsmiljö för dem ger bland annat om lokalisering och utformning av bra förutsättningar för att må bra och så småning- DEMOKRATI bostäder, arbetsplatser, service, ytor för lek, rekre- om kunna delta i samhället på olika sätt som Demokrati handlar om delaktighet i och inflytan- ation och idrott. Men det handlar också om delak- arbetskraft, företagare, skattebetalare, beslutsfatta- de över det som rör det gemensamma. Eftersom tighet och representation i processen. Ju fler av re och så vidare. den fysiska miljön har betydelse för hur vi kan kvinnors, mäns, flickors och pojkars olika behov Varje barn har rätt att få sina basbehov uppfyllda, forma våra liv, är det ur demokratisk synvinkel som synliggörs desto mer ökar förutsättningarna rätt till liv och hälsa, till utbildning, till skydd mot viktigt att föra en dialog med alla om hur livsmil- för skapandet av ett mer jämställt samhälle där alla exploatering och utnyttjande, till lek och fritid och jön ska se ut i framtiden. En bra dialog med Fal- trivs. Det bör också föras en diskussion om fördel- rätt att uttrycka egna åsikter. Alla beslut som berör kenbergs invånare innebär att kommunen får in ningen av resurser till olika slags anläggningar, barn, oavsett om besluten gäller på kort eller lång många åsikter som speglar mer av hela Falken-

Förslag 2012-10-12 7 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 1 SOCIAL MILJÖ

bergs intressen. Detta leder i längden till bättre miljö, gör att samhället ständigt behöver tänka VARIATION kunskaper i planeringen och en fördjupad demo- nytt och tänka om. Den grupp äldre som är viktigt krati. att uppmärksamma särskilt är de så kallade äldre- Variation handlar om att blanda funktioner som äldre, det vill säga den grupp som har störst behov bostäder, arbetsplatser, service och mötesplatser, Alla människors behov är viktiga att uppmärk- och oftast också svårast att föra sin egen talan. om att möjliggöra olika boendeformer, och om samma i planeringen. Vissa grupper är dock mer ökad gestaltningsmässig variation i bebyggelsen. utsatta än andra, både för att de är mer resurs- ■ Övriga pririterade grupper. Även andra grupper, Genom att blanda funktioner kan en levande och svaga och för att de oftast gör sig mindre hörda i vars behov behöver uppmärksammas, kan behöva trygg boendemiljö skapas, där det finns människor planeringen, vid till exempel plansamråd. Dessa identifieras i planeringens tidiga skeden. i rörelse över en större del av dygnet. Befolkade grupper bör därför uppmärksammas särskilt i ■ Tvärsektoriella grupper. De människor som platser upplevs som mer trygga och attraktiva än planeringen: befinner sig i flera av de prioriterade grupperna öde och folktomma. Ett sätt att få flexibilitet inför ■ Barn och unga. Barn och unga är en ständigt ut- kan i visas fall i sig utgöra en egen prioriterad framtiden är att ge möjlighet för verksamheter i satt grupp. Barn är inte myndiga och har ingen målgrupp. bottenvåningar. Genom ett mer varierat bostads- rösträtt i samhället. De är i ständigt beroendeför- utbud vad gäller lägenhetsstorlekar, hustyper och hållande till vuxna och har svårare att hävda sina upplåtelseformer kan man möjliggöra bostads- mänskliga rättigheter. Eftersom barnen är fram- Ledord för social hållbarhet karriär på samma ort eller i samma stadsdel vilket tidens vuxna så berör planering och framtids- Boverket har i ett flertal olika rapporter framhållit bidrar till att det så småningom blir en mer allsidig frågor i allra högsta grad dem. behovet av att bättre integrera de sociala aspekter- hushållssammansättning. ■ Invandrargrupper med olika bakgrund. Andelen na i den fysiska planeringen. Bland annat formule- SAMBAND invånare som är uppväxta i andra länder ökar i rar man i en studie (se ref. Boverket 2010b) fem Falkenbergs kommun. Till exempel utgör andelen ledord som förenar arbetet med en socialt hållbar Utvecklade fysiska samband är ett sätt att skapa människor som växt upp på Balkan, i Afrika eller i samhällsutveckling: förutsättningar för en socialt sammanhållen stad Asien mer än 10% av befolkningen i Falkenbergs eller kommun. Ofta handlar det om att länka sam- stad. Många kan på grund av språkliga eller kultu- HELHETSSYN man och förstärka de fysiska sambanden mellan rella barriärer ha svårt att föra sin egen talan, och I begreppet helhetssyn ligger att det behövs en olika delar av staden och kommunen. Det kan alla har inte heller medborgarskap och rösträtt. ökad medvetenhet om att de förändringar man åstadkommas genom att bygga ihop olika stadsde- Dåliga erfarenheter av myndighetsutövning kan åstadkommer, eller inte får till, i den ena änden av lar och överbrygga barriärer till exempel en trafik- också skapa hinder i dialogen. Det är därför en staden påverkar förutsättningarna i den andra. led, en järnväg, ett vattendrag eller ett industri- utmaning för kommunen att förbättra dialogen Segregationen förstärks inte bara av att vissa peri- område. Olika kommundelar kan knytas samman med dessa grupper kring planeringen. fert belägna stadsdelar försummas utan också av med snabba och effektiva busslinjer. Genom att utveckla lokala målpunter som ger fler anledning- ■ Äldre-äldre. De äldre blir stadigt fler i vårt sam- särskilt attraktiv nyproduktion lokaliseras till and- ar att röra sig i och mellan olika delar av staden hälle. Kommunen har ett stort ansvar gentemot ra delar av staden. En annan aspekt av helhetssyn och kommunen skapas bättre tillgänglighet till den växande gruppen äldre, och de förändrade är en strävan att kombinera åtgärder i den fysiska olika delar av staden/kommunen oberoende av var behoven och kraven på till exempel vård i hem- miljön med sociala insatser.

8 (98) Förslag 2012-10-12 1 SOCIAL MILJÖ Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

du bor och nya förutsättningar för kontaktytor berör angelägna frågor och att de som involverar mellan människor. också måste vara beredd att verkligen beakta de

synpunkter och idéer som kommer fram. Det är IDENTITET också viktigt att dialogen påbörjas tillräckligt tidigt Identitet handlar om att skapa förutsättningar för i planeringen, och att man sen gör kontinuerliga en positiv identifiering med sitt bostadsområde återkopplingar. eller sin ort och ge detta en tydligare och mer positiv identitet utåt. Det handlar både om att stärka den kollektiva självkänslan och om att höja områ- dets status i andras ögon. Till exempel kan åter- PLANERINGSINRIKTNING SOCIAL MILJÖ kommande negativa bilder i media bidrar till att förstärka ett områdes dåliga rykte och låga status, ■ Stärk det sociala perspektivet i planering och ■ Skapa trygga och mångsidiga mötesplatser i kom- vilket i sin tur påverkar självkänslan hos dem som byggande. Ta in de sociala aspekterna i planering- munen. Planeringen bör uppmärksamma behovet bor i området. Det kan därför vara viktigt att med- ens tidiga skeden och fullfölj dem i detaljplane- av olika slag av attraktiva platser, förbindelsestråk, vetet försöka bryta en sådan negativa spiral, till ex- arbetet. Samverka aktivt med barn- och utbild- verksamheter och institutioner som är öppna för empel genom att uppmärksamma pågående akti- nings-, socialförvaltningar och andra aktörer kring alla och där spontana och planerade möten och viteter eller ordna större evenemang som mark- de sociala frågorna i planeringen. Öka kunskaper- aktiviteter kan äga rum, både utomhus och inom- nadsförs utåt. Identiteten utåt kan också förändras na om de vardagliga behoven hos olika grupper i hus. Möjligheten till ökad flexibilitet i lokalan- genom till exempel intresseväckande arkitektur samhället genom hög delaktighet och en utvecklad vändningen bör uppmärksammas. Innehåll och eller landmärke som väcker intresse. dialog med olika grupper. Sociala konsekvensbe- gestaltning bör studeras med utgångspunkt från skrivningar bör övervägas vid all planering. olika gruppers behov och stadsdelens eller ortens INFLYTANDE OCH SAMVERKAN karaktär. Prioritera samordning med kollek- ■ Förbättra förutsättningarna för ett tillgängligt tivtrafik. All fysisk planering behöver genomföras i samver- serviceutbud i hela kommunen. Kommunen bör kan med de som berörs och över sektorsgränser. fortsätta att värna såväl centrumanläggningar i ■ Förstärk planeringsunderlagen så att de tar hän- De som bor och verkar på en plats har värdefulla Falkenbergs stad som mindre kommundelscentra syn till den sociala hållbarheten, och ta tillvara kunskaper om hur området fungerar och i vilka till exempel i Ullared. Det kan ske genom exem- erfarenheter från tidigare planering. Lika självklart avseenden det fungerar mindre bra. Den tid det pelvis upprustningar av den offentliga miljön, om- som det genomförs tekniska undersökningar av tar att fånga upp de lokala synpunkter har man och tillbyggnader eller med olika åtgärder som områden som planeras behövs undersökningar många gånger igen i ett senare skede, genom att ökar tillgängligheten och förstärker kundunder- som speglar vad olika grupper upplever som kva- besluten då är bättre förankrade. Dessutom har lagen. Viktigaste förutsättningen är att bebyggelse- liteter och brister i den fysiska miljön, statistik och det stor betydelse att de som berörs känner sig utveckling och utbyggnaden av samhällsservice befolkningsprognoser uppdelad på kön, ålder, respekterade och lyssnade på, vilket är ett sätt att samordnas i stråkens noder och knutpunkter. bakgrund och så vidare. fördjupa demokratin. Avgörande för en bra dialog är att den är ”viktig och på riktigt”, dvs att den

Förslag 2012-10-12 9 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 1 SOCIAL MILJÖ

10 (98) Förslag 2012-10-12 2 BOENDE Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

2Boende

Förslag 2012-10-12 11 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 2 BOENDE

2 BOENDE Boende för olika behov BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR Dagens planering sätter samhällsstrukturer som Varje kommun har ett ansvar för sin bostadsför- kommande generationer kommer att få leva med i BEHOV OCH BRISTER sörjning. Lagen om bostadsförsörjningsansvar, hundratals år. Därför har planeringen en viktig som trädde i kraft 2000, innebär att: I en växande kommun som Falkenberg, behövs ett roll när det gäller att erbjuda ett långsiktigt hållbart kontinuerligt tilskott av nya bostäder. Men om det Kommunen ska planera bostadsförsörjningen boende och samhälle, där människor trivs och kän- råder bostadsbrist eller inte, är en bedömningsfrå- i syfte att skapa förutsättningar för alla i ner sig välkomna. En god boendemiljö utgår från ga, och brist på bostäder kan innebära olika saker. kommunen att leva i goda bostäder. och stödjer människors olika behov, vilka varierar Det kan handla om att antalet är för litet i förhål- Riktlinjer för bostadsförsörjning ska antas av mellan olika grupper och i olika skeden av livet. lande till befolkningsökningen, men ofta handlar kommunfullmäktige under varje mandat- Med en genomtänkt utformning och lokalisering det om att det är utbudet inte stämmer med efter- period. blir det lättare att ta sig till arbete och service, och frågan. Beståndet behöver då anpassas till beho- Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska resursutnyttjandet blir effektivare. ven, till exempel genom att få fram fler billiga hy- kommunen, om det behövs, samråda med Samhället har de senaste 50 åren anpassats efter resrätter så att ungdomar kan flytta hemifrån, eller andra kommuner som berörs av biltrafiken. En hållbar, bilsnål samhällsplanering genom att genom att tillgänglighetsanpassa bo- planeringen. innebär istället en anpassning till människan som städer för den äldre befolkningens behov. Om det behövs för att främja gångtrafikant, cyklist och kollektivtrafikresenär bostadsförsörjningen ska en kommun En brist på bostäder, oavsett vilken typ det handlar samtidigt som de mål och direktiv som syftar till anordna bostadsförmedling. om, behöver dock inte alltid innebära ett nybygg- att minska transporterna och öka tillgängligheten Länsstyrelsen ska lämna kommunerna i länet nadsbehov. Ett ökat utbud kan också uppstå ge- uppnås. I den fysiska planeringen finns goda möj- råd, information och underlag. nom ökad omsättning av de bostäder som redan ligheter att påverka transporterna i en stad och det finns i beståndet, eller att fritidshus permanentas I Falkenberg finns ett aktuellt bostadsförsörjnings- handlar främst om lokalisering som stödjer håll- till åretruntboende. Genom att bygga för specifika program för innevarande mandatperiod 2010- bara val av transportmedel hos boende och före- behov, kan man få igång flyttkedjor som möjliggör 2013, som antogs av kommunfullmäktige 2010. tag. och underlättar generationsväxling i andra delar Bebyggelsestrukturen behöver bli tätare och mer av bostadsbeståndet. Att rätta till en bostadsbrist MÅLSÄTTNING funktionsintegrerad, eftersom en stad som breder handlar med andra ord i hög utsträckning om att Den målsättning för bostadsförsörjningen som ut sig ger upphov till mycket trafikarbete och förstå vad bristen består i, och att göra rätt åtgär- anges i bostadsförsörjningsprogrammet för minskad tillgänglighet som följd. Även övrig infra- der för att komma till rätta med dem. perioden 2010-2013 är: struktur vatten och avlopp, gator och vägar, kol- Kommunen har stora möjligheter att styra bo- lektivtrafik och samhällsservice fördyras om tät- att genom en långsiktigt hållbar tillväxt ha stadsutvecklingen, framför allt genom sitt planmo- orterna tillåts breda ut sig. De sociala värdena ökar god styrfart och kunna planera och erbjuda nopol, sitt markinnehav, ett aktivt bostadsbolag också då mötespunkter naturligt koncentreras till god kommunal service. Ambitionen är ett och kommunal bostadsförmedling. Ett bra sam- målpunkter som kan utvecklas med kiosker, cafeér stadigt ökande invånarantal, vilket i det kort- arbete med privata aktörer som är beredda att mm. siktiga perspektivet innebär att ca 600 nya möta behoven är också en viktig tillgång för att få bostäder byggs under de närmaste fyra åren en långsiktig och attraktiv bostadsutveckling.

12 (98) Förslag 2012-10-12 2 BOENDE Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

(2010-2013) fördelade på 60% lägenheter i När det gäller önskad fördelningen mellan lägen- flerbostadshus och 40% villor. heter i flerbostadshus (60 %) och småhus (40 %), kan man konstatera att bostadsbyggandet under att prioritering ska ske så att redan påbörjade 2010-2011 pekar i en motsatt riktning. Under stadsdelar och större nya utbyggnadsområ- dessa två år har småhusen stått för över 60 % av den färdigställs. nytillskottet, medan lägenheter i flerbostadshus Om man förlänger horisonten till 2030 och de stått för mindre än 40 %, se figur 2:1. Det är ange- scenarier för befolkningsutvecklingen som for- läget att behovet av olika slags hyresrätter tillgodo- muleras i del I kap 2, skulle bostadsbehovet enligt ses i den fortsatta planeringen, både för att möta huvudscenariet vara ytterligare cirka 3000 bostä- olika gruppers behov, och för att få igång flyttked- der 2014-2030, utöver de 600 som formuleras i jor på bostadsmarknaden. den första punkten ovan. Detta bygger på att be- Målsättningen i den andra punkten ovan ligger folkningens tillväxtstakt år 2030 ligger på den helt i linje med översiktsplanens intention att inte dubbla (1,2 %/år) mot idag (0,6 %), vilket innebär sprida ut bebyggelse och att bygga inifrån och ut. cirka 150 lägenheter per år i början av perioden Vid färdigställande av påbörjade och planerade och 250 per år i slutet av perioden. I noll- och områden som inte redan är planlagda, är det vik- alternativscenarierna som bygger på nuvarande tigt att prioritera en bebyggelsestruktur som är tät, befolkningstillväxt, blir behovet 2014-2030 istället nära och blandad. cirka 1800. BOSTADSBEHOV FÖR OLIKA GRUPPER De grupper som enligt bostadsmarknsadsenkäten 2012, har svårast att få bostad är ungdomar, stu- denter, stora barnfamiljer, samt pensionärer och medelålders personer som vill flytta till en mindre bostad. Även hushåll som ställer krav på ett attraktivt läge och äldre med krav på god tillgänglighet kan ha svårt att hitta bostad även om det i övrigt är balans på den lokala bostadsmarknaden. Bostäder för ungdomar. Ungdomars situation på bostadsmarknaden är beroende av många faktorer. Det handlar både om möjlighet att efterfråga, genom att ha inkomster, men också om utbudet av bostäder. Gruppen unga är blandad, men har som Figur 2:1 Antal ny-/ombyggda lägenheter i olika bostadstyper, i Fal- grupp sämre ekonomiska förutsättningar än kenbergs kommun 2007-2011. Källa SCB kommunfakta 2012. många andra i den höga konkurrensen om de små Figur 2:2. Hyresrätter i form av adhus och flerbostadshus på Herting gård. Förslag 2012-10-12 13 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 2 BOENDE

lägenheterna. Även i Falkenberg som inte är kvarteret Passaren, vilket bidrar till att fylla ett hem. Trygghetsboende påminner mycket om någon studentstad, finns brist på lägenheter som uppdämt behov. seniorboende men har en högre åldergräns på unga efterfrågar. Den stora andelen äganderätter 70+. I trygghetsbostaden ingår själva lägenheten Bostäder för äldre Äldre har i stort samma be- (villor) och den höga kostnaden för nya bostäder och och gemensamma utrymmen för de måltider, hov och krav på boendet som övriga befolknings- bidrar till detta. samvaro, hobby och rekreation, och där ska också grupper. Försämringen av funktionsförmågor med finnas tillgång till stödpersonal under vissa an- I många kommuner görs särskilda satsningar för stigande ålder ställer emellertid större krav på bo- givna tider. Upplåtelseformen kan variera, och de att underlätta för unga att skaffa egen bostad. Van- endemiljön för att äldre ska kunna bo tryggt och kan erbjudas utan föregående behovsprövning. I ligaste insatsen särskilt i mindre kommuner är hy- självständigt. Det krävs god tillgänglighet i bostä- Falkenberg finns trygghetsbostäder i kvarteret resrabatter, medan andra, framför allt storstäderna derna och närmiljön, och tillgängliga kollektiva Drivbänken, och nya håller på att byggas i kvarte- men även till exempel Varberg, satsar på nypro- transportmöjligheter till banker, affärer, vårdin- ret Passaren. duktion riktad till unga. Andra insatser är att byg- rättningar med mera. Andelen äldre ökar snabbt, ga om till mindre hyreslägenheter och att på olika och beräknas ha fördubblats om 30 år, samtidigt Kommunen har ansvar för att det finns tillräckligt sätt underlätta för två eller flera att hyra lägenhet som antalet yrkesverksamma ligger still. Det är med särskilda boenden/vårdboenden för äldre. Be- gemensamt. därför angeläget redan idag tänka nytt och kreativt hovet av platser i särskilt boende påverkas av när det gäller inriktningen på boende för äldre många faktorer, till exempel behandlingsformer Bostäder för nyanlända. Många nyanlända som både för att möta ett förändrat behov, men också mot demens, vårdtider på sjukhus, frivilligsek- fått uppehållstillstånd och som ska bosätta sig per- för att överhuvudtaget klara vården av äldre. torns utveckling med mera. I Falkenberg bedöms manent i kommunen har särskilt svårt att få en nybyggnaden av Tallgläntan och ombyggnader bostad, även i Falkenberg. Det kan ta tid att få Seniorbostäder är bostäder som är avsedda för per- med platstillskott av äldreboendena Hjortsberg anställning, bygga upp startkapital och att göra soner över en viss ålder, till exempel 55+. Grund- och Björkhaga täcka behovet av platser för de när- boendekarriär. Bristen på hyresrätter till rimliga tanken är att erbjuda ett boende med tilläggs- maste åren. Floragården är tillgänglig fram till och hyresnivåer försvårar situationen, liksom svårig- kvaliteter i förhållande till vanligt boende med med 2016, och från 2017 beräknas Solhaga vara heter att få kontrakt utan fast inkomst. Kommu- högre service och trygghetsgrad. Antalet tillbyggt. Nya platser beräknas först behövas efter nen kan arbeta aktivt genom samarbete med all- seniorbostäder i Sverige har ökat markant under 2020. Övriga vårdboenden finns i Berguven (Fal- männyttan och de privata fastighetsägarna. 2000-talet, och ungefär hälften ägs av de allmän- kenbergs stad), Morup, Vessigebro, Ätran och nyttiga bostadsbolagen. En fjärdedel av de plane- Särskilda boendeformer för personer med Ullared. rade seniorbostäderna i Sverige är bostadsrätter. funktionsnedsättning. Kommunen har också Konceptboende är bostadsområden som i plane- ansvar för att det finns tillräckligt med särskilda ring och marknadsföring vänder sig till en klart boendeformer för funktionshindrade. Det är också En tät, nära och blandad struktur uttalad målgrupp och mer eller mindre skräddar- viktigt att dessa ligger centralt, har närhet till ser- sys efter dem som ska bo där. Ett exempel på kon- vice, aktiviteter och till andra gruppboenden, för BYGGA SAMMAN OCH INÅT FÖR ÖKAD NÄRHET ceptboende i Falkneberg är Bovierans nya hus på att minska risken för isolering, inte minst för Tröinge ängar. Vi har under många decennier tagit för vana att unga. Många kommuner i Sverige har svårare att sprida ut ny bebyggelse på värdefull jordbruks- täcka behovet av boendeformer för för personer Trygghetsboende är till för äldre som är för friska och naturmark runt omkring våra tätorter. Ge- med funktionsnedsättning än för äldre. I Falken- för äldreboende men som vill ha mer trygghet och nom att istället bygga ”inåt” och förtäta bebyg berg håller ett nytt gruppboende på att byggas i social samvaro än vad de kan få i sitt nuvarande

14 (98) Förslag 2012-10-12 2 BOENDE Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

gelsen minskar avstånden mellan olika funktioner, missuppfattning om att höga hus i sig själv skapar och tillgänglighet till service, underhållning och ett ogästvänligt stadsbyggande, men det handlar rekreation ökar. Det underlättar också för kollek- oftast snarare om en kombination av åtgärder, sås- tivtrafikåkande, cykling och gång, och de tekniska om till exempel dåligt utformade offentliga platser, försörjningssystemen blir mer effektiva och robus- brist på upplevelser och mångfald i gatunivå och ta. Bärande tankar är att bygga med högre exploa- långa avstånd till kvalitativa rekreationsområden. teringsgrad dels för att hushålla med mark, dels Höga hus kan med fördel byggas i områden med för att erhålla ”stadsmässighet” och närhet. stora avstånd mellan byggnader, rum och funktio- Genom att identifiera outnyttjade platser i och ner. Stora torg kan uppfattas som ödsliga med allt- mellan befintliga bebyggelseområden kan nya bo- för låga byggnader i fonden. Falkenberg har städer byggas nära service och offentliga platser många platser som kan tåla hög bebyggelse utan att viktiga kulturmiljöer och identiteter utarmas. och en effektiv struktur ofta åstadkommas. Sådan förtätning måste ske med hänsyn till grönområden Låg och tät bebyggelse kan däremot vara en för- och andra friytor samt med hänsyn till just Fal- utsättning vid platser och stråk där många män- kenbergs specifika kvaliteter (kulturvärden, små- niskor uppehåller sig vid och rör sig utefter. Låg stadskänslan mm). och hög bebyggelse kan med fördel även kombineras till exempel genom att man tillåter en lägre Utgångspunkterna för planering måste alltid vara bebyggelse närmast gångstråk och mindre torg den unika platsens förutsättningar och identitet. och en högre bebyggelse direkt bakom. På så sätt Olika området kräver olika åtgärder. All planlägg- kan en intim mänsklig skala kombineras med en ning bör därför föregås av en analys av platsen/ hög exploateringsgrad. orten för att tydliggöra områdets karaktär och för att de kvaliteter som gör ett område attraktivt inte Man bör vid detaljplanering uppmuntra till att byggs bort på grund av okunnighet. parkeringsplatser byggs under kvartersmark i centrala staden, genom att exempelvis i planen BYGGA TÄTT OCH LÅGT ELLER HÖGT OCH GLEST erbjuda en ökad exploatering inom kvartersmar- Men förtätning är inte ett begrepp som anger en ken under förutsättning att parkering under mark given enkel lösning. Det har länge förekommit byggs ut. motstående föreställningar i samhällsdebatten om BYGGA BLANDAT huruvida man ska bygga lågt och tätt eller en om man ska satsa på högre, mer glest placerade hus. I de strategier för samhällsbyggande som antogs i ÖP-programmet, anges att en mångfald i innehåll Bebyggelsestrategierna har sina för- och nackdelar och upplåtelseformer ska eftersträvas. Bostäder Figur 2:3. Exempel på tät och låg bebyggelse från Tübingen i och kan båda användas för att skapa ytsnål förtät- Tyskland. Den översta bilden är från Loretto Areal och den nedre bör samlokaliseras med arbetsplatser som inte stör ning och kortare avstånd. Det finns ibland en från Französischer strasse. Källa: yimby.se

Förslag 2012-10-12 15 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 2 BOENDE

varandra. I bostadsbyggandet ska kommunen strä- man ändra inriktning och fokusera på att blanda Om man däremot planerar för bebyggelse utanför va efter en blandning med olika byggnadsåldrar, upp och förtäta bebyggelsen med andra bostads- noder och stråk kan underlagen för en infrastruk- upplåtelseformer och prisklasser. Det förutsätter typer och upplåtelseformer, kompletterande ser- turutbyggnad och service komma att utarmas, vil- att det inte byggs alltför enformigt i något av kom- vicefunktioner och icke störande verksamheter. ket kan skapa en ond cirkel särskilt på landsbyg- munens områden. I de områden som idag helt do- den, där tillgång till kommunikationer och service mineras av småhus på enskilda tomter (till exem- OFFENTLIGA RUM OCH PLATSER är viktiga för att öka boendeattraktiviteten. Kost- pel Ugglarp/Långasand, Skrea och Glommen), bör I tätare miljöer blir de offentliga rummen allt vik- nader för kommunal service kan också komma att tigare. De ska generellt utformas med en skala som öka om bebyggelsen tenderar att spridas ut. ger attraktiva, trygga och upplevelserika platser VÄRDEFULLA MELLANRUM OCH MILJÖER och stråk med plats för rekreation och grönska. Ett levande offentligt rum ger många positiva effekter Vissa värdefulla naturområden i tät- och småorter, för en stad såsom hög grad av urbanitet, ökad både större sammanhängande naturområden och trygghetskänsla för invånarna, välkomnande mindre och parker, har stora kvaliteter för boen- känsla för besökare och ett ökat mervärde för demiljön, och bör därför inte exploatas. Det gäller stadens attraktionskraft. särskilt i Falkenbergs stad där tillgången till centrala grönområden med hög upplevelsekvalitet är Effektiv lokalisering skapar relativt begränsad. mervärden Stadens identitet förstärks genom att varsamt vår- da och förädla områden och byggnader med höga kulturvärden (se kap 6). Samtidigt bör nya bygg- BOSTÄDER I NODER OCH KNUTPUNKTER nader och stadskvarter fogas till det gamla på ett För att kunna åstadkomma en hållbar samhällsut- sådant sätt att en spännande kontrast mellan gam- veckling och skapa attraktiva boendemiljöer med malt och nytt, lågt och högt, glest och tätt kan för- hög servicenivå behöver all planering för bostads- stärka de befintliga kvaliteterna. grupper ske i de tät- och småorter i kommunen Falkenbergs kustområden är attraktiva för såväl som ligger utefter de identifierade huvudstråken, friluftsliv som boende. Här finns stora natur- och så kallade noder och knutpunkter, se del I kap 2. landskapsvärden som är viktiga att skydda för att En kraftig satsning på kollektivtrafik, service, kusten ska bevara sin attraktivitet. Ny bebyggelse i bredband och annan infrastruktur i dessa lägen det öppna landskapet splittar jordbruksmarken, skapar hög tillgänglighet till arbetsplatser, service som därmed blir svårare att bruka. Landskapet och rekreation/nöjen, samt underlättar för dis- splittras, biltrafiken ökar och det blir svårt att tansarbete och digital handel. På så sätt skapas ordna hållbara vatten- och avloppslösningar. För goda förutsättningar för minskat bilåkande och Figur 2:4. Kulturhistoriskt värdefulla boendemiljöer på landet och i att de kvaliteter som gör kusten attraktiv och stan. Överst Ås i vessige socken, område 16 i Kulturmiljöprogram- effektiva transporter. met, längst ner Gamla Stan i centrala Falkenberg.

16 (98) Förslag 2012-10-12 2 BOENDE Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

värdefull inte ska gå förlorade, behöver dessa vär- Fördelningen mellan lägenheter i flerbostadshus den värnas och kompletterande bebyggelse styras PLANERINGSINRIKTNING BOENDE och småhus behöver uppmärksammas, liksom till lägen där det redan finns bebyggelse och där Antalet bostäder som behöver komma till under små lägenheter för unga, centrala och tillgängliga service och kollektivtrafik lättare kan samordnas. planperioden 2014-2030 är enligt huvudscenariot lägenheter för funktionsnedsatta och olika former cirka 3000, vilka bör lokaliseras till platser med av tillgängliga boendeformer för den växande förutsättningar för kollektivtrafik och service, i gruppen äldre. anslutning till befintlig bebyggelse och i en tät och blandad struktur. Behovet av attraktiva lägenheter för inflyttare och som alternativ till villan för att få igång flyttkedjor, Inriktningen bör vara att planlägga för bebyggelse- bör uppmärksammas. Det är också angeläget att grupper endast i kommunens knutpunkter och identifiera vad attraktivt boende betyder för olika noder, och att bostadsprojekt som kompletterar grupper och i olika lägen i kommunen. ortens bostadsutbud och bidrar till att stärka servicen prioriteras. Som underlag för bostadsförsörjningsprogram bör fördjupade analyser av bostadsmarknaden i kom- Kommunens tätorter bör i första hand förtätas munen göras, med utgångspunkt från bland annat genom komplement till befintlig bebyggelse, i statistik nedbruten på delområden och uppdelad andra hand genom att lägga till nya områden i efter ålder, kön, familjestorlek med mera. direkt anslutning till befintliga bebyggelseområ- den. Yteffektivt byggande eftersträvas, samtidigt Fortsätt att samarbeta med privata aktörer för en som befintliga områden med höga natur-, kultur- anpassning av tillkommande bostadsbyggande till och friluftsvärden värnas. behoven hos olika befolkningsgrupper och så att en tätare och mer blandad bebyggelse i tillgängliga Ny bebyggelse bör ske som en förtätning av befint- lägen skapas Inriktningen bör vara att uppmuntra lig bebyggelse, där det redan finns ett utbyggt VA- bostadsbyggande enligt översiktsplanens intentio- nät och där en utökning av nätet är lämplig. Plane- ner och att genom planmonopol och markinnehav ring av större nya bostadsområden bör även de bromsa en utveckling som strider mot denna. göras i anslutning till befintligt VA-nät. Bostadsbebyggelse i det öppna kustlandskapet Orts- och områdesanalyser bör användas i högre mellan befintliga bebyggelseområden bör undvi- utsträckning som underlag för vilken förtätnings- kas helt, så att natur-, kultur- och friluftsvärden strategi som är lämplig för varje område – tätt och skyddas. Ny exploatering bör här endast tillkom- lågt, glest och högt eller en kombination, och för ma som förtätning av befintliga bebyggelseområ- att studera hur de offentliga rummen kan utveck- den med goda förutsättningar för hållbara VA- las. lösningar.

Förslag 2012-10-12 17 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 2 BOENDE

18 (98) Förslag 2012-10-12 3 LANDSBYGD Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

3 Landsbygd

Förslag 2012-10-12 19 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 3 LANDSBYGD

I norra kustbygden finns två tätorter (Glommen med sjöar och vattendrag. I söder övergår skogs- 3 LANDSBYGD och Morup) och fyra småorter (Sandkärr, Bölse, bygden till mer böljande odlingslandskap. norra Glommen och Olofsbo). Bebyggelsen ligger Nästan hälften av kommunens invånare bor på I Inlandet finns utöver Ullared, två tätorter (Älv- som pärlband huvudsak längs kustvägen. Livs- landsbygden utanför Falkenbergs stad. Landsbygds- sered och Ätran) och sju småorter (Fegen, Köinge, medelshandel finns i Glommen och Morup, som utveckling handlar om att genom fysisk planering Okome, Fagered, Källsjö, Gällared och Fridhems- skapa aktivitet och rörelse istället för passivitet. En båda också har kollektivtrafik. berg). Handel och service är i huvudsak koncent- översiktsplanering utan landsbygdsperspektiv riskerar att missgynna de som bor och verkar på Södra kustbygden har fem småorter (Veka, Eftra, rerad till Ullared, Älvsered och Ätran. Två viktiga landsbygden. Långasand, Stensjö och Ugglarp). Eftra ligger nära kommunikationsstråk (väg 153 och 154) med kol- E6 medan de andra orterna ligger mycket kustnä- lektivtrafik skär genom inlandet med Ullared som ra. Här finns inget tydligt kommunikationsstråk viktigt knutpunkt. Tidsavstånden till städerna och Landsbygden i Falkenberg eller bebyggelsestruktur. Flera bebyggelseområden de stora arbetsmarknadsregionerna är dock rela- utefter södra kusten nås från Ginstvägen via paral- tivt stora, även om det finns direktbuss mellan Landsbygden är inget homogent begrepp utan lella stickvägar. Stensjö och Ugglarp ligger utmed Ullared och Falkenberg respektive Varberg. omfattas av vitt skilda bebyggelse- och naturtyper. kustvägen mot Halmstad. Kollektivtrafik finns Ofta sätter vi i Falkenberg likhetstecken mellan utmed Kustvägen, via Heberg och Slöinge. landsbygd och inland, men även kustbygden be- Prioriteringar står till stora delar av landsbygd. Mellanbygden som har ungefär 7400 invånare, karaktäriseras i huvudsak av stora sammanhäng- Förutsättningarna för utveckling av kommunens GÖR SATSNINGAR I STRÅK, NODER OCH ande odlingslandskap i väster och större skogs- landsbygd varierar beroende på områdets läge och KNUTPUNKTER områden i öster, och natursköna sjöar och vatten- förhållanden. Inom vissa delar av det som kan de- drag. Norra delen präglas av övergången mellan Infrastruktur. Ett grundläggande krav för att finieras som landsbygd med relatvt gles bebyggelse böljande odlingslandskap och skogsbygd. åstadkomma utveckling på landsbygden är väl finns ett stort bebyggelsetryck, framför allt i kust- fungerande bredband, e-tjänster, transportinfra- områden, men även i stadsnära tätorter, medan I Mellanbygden finns sex tätorter (Långås, Heberg, struktur, kollektivtrafik och säker elförsörjning. exploateringsintresset i andra delar är mycket lågt Slöinge, Årstad, Vessigebro och Bergagård) och en För att tillgängliggöra landsbygdsområden för de eller obefintligt. småort (Ljungby). Livsmedelsbutiker och annan större arbetsmarknadsregionerna, utbud av kul- service finns i tätorterna Långås, Slöinge och Ves- Kusten. Kommunen har långsträckta kustområ- tur- och fritidsaktiviteter, samt underlätta för sigebro. Falkenbergs tätort är en också viktig mål- den norr och söder om staden. Norra kustbygden distansarbete, näthandel och företagande, bör punkt för livsmedelshandel för boende i området. karaktäriseras i huvudsak av låglänta, öppna od- kraftiga förbättringar göras för sådan infrastruk- Skola finns förutom i ovan nämnda tätorter även i lings-, ängs- och betesmarker, medan södra kusten tur. Snabb kollektivtrafik med kortare restider Heberg och Årstad. Mellanbygden ligger strate- består av mer karga områden med klippor och utmed huvudstråken bör prioriteras högt, för att giskt i kommunen med relativt korta avstånd till skogspartier. Kustområdet har cirka 4300 invå- möjliggöra pendling och öka attraktivitet för Falkenbergs stad, järnvägsstationen och E6. nare och ett stort antal fritidsboende där en kon- inflyttning och kvarboende. vertering till fastboende successivt sker. Det finns Inlandet har cirka 4500 invånare och karaktä- Bebyggelse. Genom att samla merparten av den höga natur- och kulturvärden och används frek- riseras av stora kuperade skogsområden, opåver- tillkommande bebyggelsen till knutpunkter och vent av det rörliga friluftslivet. kade naturområden och natursköna dalgångar noder i de prioriterade stråken skapas hög till-

20 (98) Förslag 2012-10-12 3 LANDSBYGD Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

gänglighet som inte kräver så mycket transporter SATSA PÅ DET UNIKA Lighet som är viktig att ta tillvara i arbetet med och större underlag för service, vilket gynnar ett landsbygdsutveckling. Att lyfta fram naturvärdena Areella näringar. Användandet av marken för- hela landsbygden. Det förutsätter att man är lång- kan vara ett sätt att tydliggöra landsbygdens vär- ändras över tid. Jordbruket i Sverige har stadigt siktig och konsekvent i planering och investe- den. I planeringen behöver bedömningar göras för minskat under en längre period och betesmarker ringar, samt att man undviker planläggning för att avgöra om det finns naturområden som är växer igen. Möjlighet att fortsätta bruka marken är större bebyggelsegrupper i andra lägen. Möjlig- möjliga att utveckla eller sådana som är så känsliga viktigt för landsbygdens fortlevnad, men det behö- heten att kunna bosätta sig i mer ensliga lägen kan att de behöver skyddas på olika sätt, såsom till ver kanske inte göras på samma sätt som det alltid också vara ett attraktivt alternativ, men här kan exempel stora opåverkade områden. har gjorts. Planering för areella näringar som man inte förvänta sig samma service. skogsbruk och jordbruk kan förenas med till ex- Frilufts- och rekreationsvärden. Det finns en Mobil service. I de fall underlaget för stationär empel förnyelsebar energi. En väl underbyggd stor potential att utveckla hållbara näringar på service i landsbygdens orter är alltför bristfälligt planering kan underlätta utvecklandet av marken. landsbygden med inriktning mot friluftsliv och tu- kan mobil service vara en möjlighet för att upp- rism, såsom jakt, cykel- och vandringsturer, fiske, Naturvärden. Naturen och möjligheten till natur- rätthålla en god och rimlig servicenivå. Det kan paddling med mera. Planeringen bör inriktas mot upplevelser, stillhet och rekreation är en av lands- exempelvis innefatta såväl kommersiell (livsme- att underlätta utvecklingen av sådana näringar. bygdens stora tillgångar och innebär en stor möj- delshandel mm) som offentlig service (hemvård, försäkringskassa, arbetsförmedling, medborgar- kontor eller förskolor med mera). Bokbussar är exempel på detta som redan finns idag.

UNDERLÄTTA FÖR BYGGANDE I OMRÅDEN MED LÅGT BEBYGGELSETRYCK

Detaljplaneprocesser är långa och kostsamma för markägare som oftast saknar erfarenhet av bebyg- gelseexploatering. För att öka intresset för att bygga bostäder i inlandet kan kommunen därför arbeta mer aktivt i sin planering och underlätta processer, genom att till exempel identifiera attraktiva platser och initiera planläggning i samarbete med markägare. Dock bör alltid den som förädlar sin mark i slutändan själv bekosta planarbete mm. Det bör också vara möjligt att bygga något fler bostä- der utan planläggning, än vad som idag är praxis, i områden som är lämpade för ändamålet, om lokaliseringen bedöms vara lämplig. Figur 3:1. Sjönevads bykärna. Källa Kulturmiljöprogrammet 2012.

Förslag 2012-10-12 21 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 3 LANDSBYGD

Kulturmiljövärden. I vårt gemensamma kultur- gång. I de fall lokala utvecklingsplaner görs, bör eller Mellanbygden, där man fokuserar på de ut- arv finns en stor potential att ta tillvara för utveck- kommunen å sin sida ta in dem som kunskapsun- vecklingsfrågor som är viktigast för just den delen. ling. Ofta förknippas kulturmiljöfrågor i hög grad derlag i den översiktliga planeringen, tillsamans För till exempel Inlandet skulle syftet kunna vara med bevarande, men hanterade på rätt sätt kan med andra underlag. att formulera strategier och metoder för planering kulturmiljöfrågorna bidra till landsbygdsutveck- och byggande som bidrar till att skapa förutsätt- lingen. Fysiska tecken på en lokal historia kan ut- ANVÄND FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANER FÖR ningar för landsbygdsutveckling. veckla inte bara turism och destinationsutveckling, LANDSBYGDSUTVECKLING utan även bidra till ett attraktivt boende dit män- Lokala utvecklingplaner kommer troligtvis ofta att niskor söker sig. Kulturaktiviteter och konstnär- Landsbygdsutveckling i omfatta mindre områden, t.ex. en ort eller en tidi- strandnära lägen - LIS liga inslag har också länge setts som en utveck- gare socken, medan kommunens fördjupade över- lingsfaktor i staden, men inte i samma utsträck- siktsplaner bör ha en större geografisk räckvidd, BAKGRUND ning på landsbygden. Att göra landsbygden att- där de enskilda bygderna sätts in i ett större sam- raktiv är en utvecklingsfaktor! manhang. I Sverige gäller ett generellt strandskydd på 100 meter från strandlinjen upp på land och ut i vatt- TA TILLVARA PÅ LOKALT ENGAGEMANG Man kan fråga sig vilken nytta fördjupningar av net. Länsstyrelsen kan besluta om utökat strand- översiktsplanen egentligen gör för den lokala ut- I landsbygdsutvecklingssammanhang pratar man skydd upp till 300 meter. I Falkenberg gäller utvecklingen, när man vid en tillbakablick kan kons- ofta om eldsjälar, om människor med mycket stort ökat strandskydd vid havskusten samt vid sjöarna tatera att endast 1-2 % av de områden för bostäder engagemang i bygden, ofta ideellt. Landsbygden Fegen (300 m), Tjärnesjön (200 m), Svarten (200 som pekades ut för 10-15 år sedan använts för utvecklas framför allt via människor. De eldsjälar m), Mossjön (200 m) och Kalvsjön (200 m). byggnation. Det gäller delöversiktsplanerna för som blir entreprenörer, som ser möjligheter i att Långås (1995), Heberg (1996), Slöinge (1996), Strandskyddet omfattar både sjöar, dammar och tjäna pengar även i landsbygden, utgör grund- Vessigebro (2000), Älvsered (1996), Ätran (1996) vattendrag. Strandskydd innebär att man inte får stommen för utvecklingen. och Fegen (1997). I Ullared är motsvarande siffra bygga nytt eller till, ändra byggnader, gräva eller Idéer, förslag och genomförandekraft till utveck- cirka 12 %, medan de områden som pekades ut för fylla ut och ändra förutsättningar för naturvärden ling kommer från medborgarna och företagen i Kusten (södra kustområden 1994 och norra 1995) inom strandskyddat område. För att kunna upp- bygderna. För att finna utvecklingsmöjligheter i stort sett är fullbygda. häva eller ge dispens från strandskyddet krävs att behöver lokalbefolkning och företagare involveras det finns särskilda skäl för detta. Det är möjligt att en alltför detaljerad styrning i en i planeringen. Ofta behöver idéerna ta hänsyn till fördjupning av översiktsplan i ett område med lågt Sedan den 1 juli 2009 kan kommunen i översikts- andra värden än det rena exploateringsintresset. bebyggelsetryck, till och med kan vara hindrande planen redovisa avgränsade områden för lands- Kommunen ansvarar för initiativ och framtagande för en bebyggelseutvecklingen om den rekommen- bygdsutveckling i strandnära läge, så kallade LIS- av översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner derar en funktionsuppdelad markanvändning som områden, där detta sen får beaktas som ett särskilt (FÖP). Genom att uppmuntra till att arbeta lokalt skiljer sig från vad man senare kan tänkas behöva. skäl för dispens om en byggnad, verksamhet, med lokala utvecklingsplaner (LUP) där visioner anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av En möjlighet är att man, precis somman gjort för och handlingsplaner för bygdens utveckling for- landsbygden. kustområdena, gör fördjupningar av översiktspla- muleras, kan kommunen öka möjligheterna till en nen för större områden, till exempel hela Inlandet aktiv dialog och delaktighet under FÖP-arbetets

22 (98) Förslag 2012-10-12 3 LANDSBYGD Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

Syftet med LIS är att skapa möjligheter för lång- särskilda skäl, och intresset av att ta området i an- utöka verksamheter som skapar arbetstill- siktiga positiva sysselsättningseffekter, eller att för- språk på det sätt som avses med planen väger fällen stärka och bevara underlaget för service på lands- tyngre än strandskyddsintresset. En bestämmelse Kriterier för olämpliga områden: bygden, genom ta tillvara strändernas attraktions om upphävande får dock inte avse ett sådant om- LIS-områden ska inte påverka värdefull natur kraft och skapa bostadsområden för att öka inflytt- råde som enligt 7 kap. omfattas av länsstyrelsens negativt. Särskilt olämplig är natur av riksint- ning och fritidsboende. beslutanderätt. Det är inte tillåtet för kommunen resse- eller naturområden inventerade som att peka ut områden i strandnära lägen i översikts- Stränder har stor betydelse för bebyggelseutveck- lokalt eller regionalt värdefulla. planen eller upphäva strandskyddet i detaljplan lingen på landsbygden. Strandnära bebyggelse har längs Hallandskusten och i naturreservat. Stor restriktivitet för bostadsbyggande ska generellt jämförelsevis höga försäljningsvärden råda inom 100 meter från väg 154 och 153. även i glesbygdsområden. Enligt miljöbalken 7:18, URVALSPROCESS Stor restriktivitet för bostadsbyggande ska räknas ett område som ett område för landsbygds- råda inom 100 m från 400 kV högspännings- utveckling i strandnära lägen om det: En särskild LIS-utredning (landsbygdsutveckling i ledning. strandnära lägen) har tagits fram och samråtts en- 1. är lämpligt för utvecklingen av landsbygden, ligt PBL och godkänts av kommunstyrelsen (2012- Stor restriktivitet för bostadsbyggande ska 2. är av ett sådant slag och har en så begränsad 03-13). I LIS-utredningen redovisas 23 områden råda nära verksamheter som kan påverka omfattning att strandskyddets syften fortfa- som lämpliga bebyggelseområden för lands- människors hälsa negativt. rande tillgodoses långsiktigt, bygdsutveckling i strandnära lägen i Inlandet, Ul- lared och Mellanbygden. Områdena är i huvudsak FALKENBERGS LIS-OMRÅDEN 3. endast har en liten betydelse för att till godo lokaliserade till prioriterade och sekundära stråk se strandskyddets syften i eller i närheten av För respektive LIS-område finns särskilda rekom- eller dess närhet. Områdena har pekats ut tillsam- tätorter, (... ), och mendationer. De områden som inte ligger i eller mans med boende i bygderna vid tidiga samråds- nära tätort, småort eller stråk har i huvudsak pe- 4. inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde möten. Dessa har därefter vägts mot kriterier för kats ut för att möjliggöra en utveckling av verk- från gränsen mot Norge mot Forsmark etc. lämpliga respektive olämpliga områden för lands- samheter. bygdsutveckling. Det ska också alltid finnas kvar god tillgång till Rekommendationer för områdena anges nedan. strandområden för allmänheten och förutsätt- I översiktsplanearbetet har avvägningar mot and- Vid förtätningar av tät- och småorter avses blan- ningar för att bevara goda livsvillkor för djur- och ra, tidigare inte avvägda intressen gjorts, se del I, dad bebyggelse med bostäder, verksamheter, växtlivet. kap 3. Här förelås LIS03 Pugabjäret stå tillbaka servicefunktioner och rekreation. mot vindintresset. Redovisningen i översiktplanen ska vara vägledan- För ytterligare information om förutsättningar, de när man prövar dispenser från strandskydd och Kriterier för lämpliga områden: urvalsprocess, rekommendationer med mera hän- upphävande av strandskydd i detaljplan. En förut- Områden som ligger i eller i anslutning till visas till LIS-utredningen, se referenser. sättning för att kunna åberopa LIS-områden är att befintlig tät- eller småort dessa redovisas i en aktuell översiktsplan. LIS01 Vessigebro. Förtätning och utveckling av Områden som ligger i anslutning till eller tätorten. Kommunen kan fatta beslut om att upphäva nära befintliga stråk LIS02 Sjönevad. Bostäder och verksamheter med strandskyddet i en detaljplan förutsatt att det finns Områden som ger möjlighet att etablera eller inriktning på turism och rekreation.

Förslag 2012-10-12 23 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 3 LANDSBYGD

LIS03 Pugabjäret. Småskalig bostadsbebyggelse LIS20 Krogsered – Vismen. Komplettering av och ej störande verksamhet. bebyggelse norr om Lyngsjön, viss småskalig bebyggelse för bostäder och verksamheter nordväst LIS04 Ätrafors–Gällsås. Bostäder och verksam- och öster om Vismen, verksamheter med inrikt- heter med inriktning mot turism och rekreation. ning mot turism/konferens söder om Vismen. LIS05 Okome. Förtätning av småorten. LIS21 Asige – Slättelynga. Verksamheter LIS06 Köinge–Svartrå. Bostäder, samt förtätning med inriktning mot turism och rekreation. och utveckling av småorten. LIS23 Töresjö. Bostäder och verksamheter LIS07 Kinnadunga–Kogstorp. Småskalig bostads- med inriktning mot turism och rekreation. bebyggelse. LIS24 Lia. Bostäder och verksamheter med LIS08 Ullared. Förtätning och utveckling av tät- inriktning mot turism och rekreation. orten.

LIS09 Fridhemsberg. Förtätning och utveckling av småorten. LIS10 Källsjö. Förtätning och utveckling av små- orten. LIS11 Fagered–Fjällesjö. Förtätning och utveckling av småorten, samt småskalig bostadsbebyggelse. LIS12 Älvsered. Förtätning och utveckling av tätorten. LIS13 Sävekulla–Sjögared. Bostäder och verksamheter, inriktning mot turism och rekreation. LIS14 Gällared. Förtätning och utveckling av småorten. LIS15 Silvagärde – Hökåsen. Bostäder. LIS16 Ätran samhälle. Förtätning och utveckling av tätorten. LIS17 Svanshult. Bostäder och verksamheter med inriktning mot turism och rekreation. LIS18 Fegen. Förtätning och utveckling av små- orten. Figur 3:2. Områden för landsbygdsutveckling i LIS19 Alvhaga. Verksamheter med inriktning strandnära lägen, utpekade i LIS-utredning, 2011. mot turism och rekreation, samt bostäder.

24 (98) Förslag 2012-10-12 3 LANDSBYGD Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

PLANERINGSINRIKTNING LANDSBYGDEN Nya pendelparkeringsplatser för cyklar och bilar ny bostadsbebyggelse med upp till sex enbostads- bör planeras i de prioriterade stråkens noder för hus utan krav på detaljplaneläggning, i områden att uppmuntra och underlätta för samåkning och som är lämpade för ändamålet. pendling med kollektivtrafik. Möjlighet att nå håll- Prioritera att ta fram nya fördjupade översikts- platserna med cykel på ett trafiksäkert sätt bör planer (FÖP:ar) för större områden, t.ex. hela också ses över. Inlandet respektive Mellanbygden med syfte att Inriktningen bör vara att planlägga för samman- formulera strategier och metoder för planering hållen bebyggelse enbart i de prioriterade stråkens och byggande som bidrar till att skapa förutsätt- noder och knutpunkter och att prioritera bostads- ningar för landsbygdsutveckling. Framtagande av bebyggelse som kompletterar nodernas bostads- en ny FÖP för Ullared bör ha mycket hög utbud och bidrar till att stärka service. prioritet. Som ett alternativ till stationär service bör kom- I de utpekade LIS-områdena bör sammanhållen munen se över möjligheten att uppmuntra till en bebyggelse endast tillkomma genom detaljplane- satsning på mobil offentlig service för t.ex. hem- läggning på platser som är lämpade för ändamålet tjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling, med- och där strandskyddets syften inte äventyras. borgarkontor, förskolor mm. Enstaka byggnader bör kunna tillåtas utan detaljplan på platser enligt ovan. En fri passage utefter Underlätta för byggande i delområde Inlandet på stranden ska alltid finnas och kommunen ska i attraktiva platser i noder och knutpunkter, dels planläggning och lovgivning ställa krav på åtgär- genom att uppmuntra och initiera planläggning i der för att förhindra att strandområdet privati- samarbete med markägare, dels genom att tillåta seras eller får en privatiserande karaktär.

Förslag 2012-10-12 25 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 3 LANDSBYGD

26 (98) Förslag 2012-10-12 4 VERKSAMHETER Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

4 Verksamheter Förslag 2012-10-12 27 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 4 VERKSAMHETER

i relation till tuillverkningsindustrin, och flera Det är därför angeläget för varje kommun att kun- 4 VERKSAMHETER företag inom kultur och nöje har sin verksamhet i na erbjuda företagsetablerare ett varierat utbud av Verksamhetsutveckling är en av grundpelarna i Falkenberg, bland annat har 2Entertain sitt hu- platser att lokalisera på. Tung industri behöver samhällsutvecklingen. I den blandade staden är vudkontor här. Även företag inom kreativa nä- ofta platser där det är tillåtet att bullra och hantera olika verksamheter blandade med bostäder och ringar såsom Kosmonaut, Winternet och Kreera farligt gods, verksamheter med handelsinslag plat- service, vilket i många fall också är förutsättningen driver sin verksamhet från Falkenberg. ser där de syns och är nära kommunkationer, för själva verksamheten, till exempel för en butik. medan transportintensiva verksamheter behöver Falkenberg har ett ökande antal besökare och flera Andra verksamheter är störande (buller, rök, lukt, lokaliseras nära större vägar, industrispår, hamn nya företag inom upplevelsenäringen. Besöksnä- trafik mm) och behöver ligga avskilt från annan och så vidare. bebyggelse. De verksamheter som använder mar- ringen och turismen utgör en viktig del av nä- ken, vattnet eller luften som en resurs, påverkar ringslivet i Falkenberg som är viktig för Falken- Ytkrävande verksamheter kräver att det finns stora mark- och vattenanvändningen mer påtagligt än bergs utveckling. En turismstrategi för Falkenberg markområden medan småindustrier kanske kan andra, till exempel extensiva näringar som jord- 2012-2022 håller på att tas fram. samverka inom samma område eller ihop med bruk, skogsbruk, fiske och vindbruk, eller näringar annan typ av verksamhet. Många verksamheter Näringslivsprogrammet som antogs 2007, formu- som intensivt nyttjar en resurs på ett bestämt ställe lever i symbios med bostäder både inne i kärnorna lerar det övergripande målet att Falkenberg redan som materialtäkter och vattenkraftsanläggningar. och i utkanten av tätorterna. Befintliga verksam- år 2015 ska vara en Sveriges främsta tillväxtkom- Hur sådana verksamheter ska avvägas mot andra heter behöver också ha möjlighet att expandera. markanspråk behöver redovisas i översiktsplanen. muner, med ett företagsklimat som är bland de främsta i landet. För att nå dit krävs helhetspers- pektiv och marknadsföring av kommunen. Kom- Näringslivet i Falkenberg munen har tillsammans med det lokala arbetslivet Näringslivet i Falkenberg är varierat och känne- bland annat arbetat med en vision och en strategi tecknas av många små företag och ett relativt högt för det framtida näringslivet i kommunen. Falken- nyföretagande. Strukturen i näringslivet medför berg har 2012 utsetts till årets tillväxtkommun! att Falkenberg är mindre sårbart vid konjunktur- svängningar och sammantaget har företagen god MARKPOLITIK OCH FÖRETAGSUTVECKLING lönsamhet och tillväxt. Varusektorn dominerar För kommuner är det mycket viktigt att stimulera över tjänstesektorn, med relativt få kunskapsinten- och stötta företagsetableringar och företagsutveck- siva företag, och en liten andel forskning och ut- ling inom kommunen. Det är viktigt för att skapa veckling sker i företagen. Samarbetet med hög- arbetstillfällen och för att få en positiv utveckling skola och universitet skulle kunna vidareutvecklas. av kommunen som helhet. Att människor har ett De dominerande näringarna i Falkenberg finns arbete är en förutsättning bland annat för att inom handel, livsmedel, energi, logistik samt jord- åstadkomma ett socialt hållbart samhälle. Kom- Figur 4.1. Glada mottagare av priset till Årets tillväxtkommun. Från vänster finansmarknadsminister Peter Norman, Per Stenström vd Sia- och skogsbruk. De största privata arbetsgivarna är muners vilja att växa är den positiva drivkraft som utvecklar samhället. Vill kommunen växa behöver Glass, kommunchef Rolf Landholm, näringslivschef Catharina Rydberg Gekås, Carlsberg, SCA, Arla, Netto, Triventus, Lilja, KS-ordförande Mari-Louise Wernersson, samt Roland Lexén, Business Link och Torsåsen. Tjänsteföretagen ökar också företagandet växa för att få ett helt samhälle. prisutdelare. Foto Tom Bengtsson

28 (98) Förslag 2012-10-12 4 VERKSAMHETER Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

För att få en attraktiv stad och attraktiva orter att mark som på sikt kan nyttjas i stadsbyggnadssyfte. är cirka 360 000 kvm. Kommunen har mycket för- bo och verka i, är det något som i möjligaste mån Se vidare del I kap 5. frågningar när det gäller nyetablering inom områ- bör eftersträvas. Det finns också verksamheter det men utredningen om ett nytt industrispår ge- utanför tätbebyggelsen som har stor betydelse för Verksamhetsområden nom området begränsar delvis utbyggnaden. en levande landsbygd. I Falkenberg finns det både i Falkenbergs stad och Falkenbergsmotet (ca 140 ha) samt Vinbergs I många fall drar också en företagsetablering till i övriga orter i kommunen, flera renodlade verk- Heds industriområde (ca 40 ha). Även Falken- sig andra etableringar med liknande eller stödjan- samhetsområden för störande och/eller mer ytkrä- bergsmotet är ett industriområde med blandade de verksamhet. Man drar helt enkelt nytta av vande verksamheter som inte kan ligga i blandad verksamheter som har ett bra läge i korsningen varandras verksamhet, i form av så kallade kluster. bebyggelse. mellan E6 och väg 154. Här samsas idag företag som vill synas med företag med krav på bra logis- Ett strategiskt läge i regionen, en väl utbyggd och I verksamhetsområdena i och runt Falkenbergs tik. Inom Vinbergs Heds industriområde finns fungerande infrastruktur och möjlighet till kunnig stad finns det fortfarande en hel del mark som är tyngre industrier men även en hel del mindre och välutbildad arbetskraft är viktiga faktorer som till försäljning via kommunen eller privata aktörer. industrier. påverkar var företag väljer att etablera sig. En an- Det är också här som flest förfrågningar om mark nan är möjligheten att få tillgång till mark som re- för nyetablering kommer in. Det kommer också Falkenbergs Näringsliv AB äger merparten av den dan är planlagd, och där gator, vatten och avlopp en del förfrågningar om nyetableringar runt Gekås planlagda industrimark vid Falkenbergsmotet som är utbyggda, eftersom man annars kan behöva i Ullared, men där saknas i dagsläget helt planlagd ännu inte är ianspråkstagen för verksamhetsetab- avvakta ett par-tre år innan detta är klart. verksamhetsmark som inte är ianspråkstagen. För att underlätta och bidra till verksamhetsut- De verksamhetsområden där flest nyetableringar vecklingen i kommunen kan kommunen därför och förfrågningar om marktilldelning sker, är behöva agera som mellanhand, genom att köpa in följande: ett varierat utbud av mark, planlägga den och bygga ut allmänna anläggningar innan det går erbjuda Smedjeholms industriområde inkl bangårds- den till verksamhetsutövare. Detta är ofta en lång området (ca 225 ha). Smedjeholms industriom- och osäker process som sker under ett långt tids- råde består av blandade verksamheter och ligger spann och är väldigt framtung när det gäller kost- nära staden. Här finns i princip en blandning av nader. alla typer av industrier och verksamheter; från tyngre industrier till småindustrier, serviceanlägg- Att kommunen agerar som mellanhand, genom ningar, restauranger och ren handel. Området lig- att förädla verksamhetsmark, är också viktigt för ger väl till när det gäller trafikförsörjning till och att kunna styra verksamheterna till lämpliga plat- från området. Falkenbergs kommun äger merpar- ser. Kommunen har styrmedel genom sitt plan- ten av den industrimark som ännu inte är ian- monopol, men kan genom markägande mer direkt språkstagen för verksamhetsetableringar (cirka styra utvecklingen. Det bygger då på att man är 700 000 kvm mark). Den mark som idag är till för- Figur 4:2. Smedjeholms industriområde. Rutmarkerad mark är färdig proaktiv och på ett mycket tidigt stadium köper in industrimark, snedstrecksmarkerad mark är planlagd mark men ej iord- säljning (försedd med utbyggda gator och VA-nät) ningställd med gator och VA.

Förslag 2012-10-12 29 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 4 VERKSAMHETER

leringar (ca 580 000 kvm mark). Den mark som är Tånga verksamhetsområde samt område utmed Ågårds Industriområde (ca 125 ha) Inom till försäljning (försedd med utbyggda gator och järnvägsstationen (ca 60 ha). Tånga verksam- Ågårds industriområde finns både tyngre och VA-nät) är ca 140 000 kvm. Utbyggnad för att hetsområde är ett område som karakteriseras av ytkrävande verksamheter. Industriområdet ligger kunna sälja ytterligare mark kommer att ske under mycket handelsetableringar och ligger väl till lo- också logistiskt mycket väl till. Ågårds 2012. Kommunen har även mycket förfrågningar gistiskt sett. Planläggning för mer och utökade industriområde är till största delen redan ian- när det gäller nyetablering inom detta område. handelsetableringar pågår i och runt området. språktaget. Falkenbergs kommun äger endast ca Näringslivsbolaget äger även mark i intilliggande 30 000 kvm färdig industrimark som går att sälja. Verksamhetsområdet är bara delvis planlagt. Här område för verksamhetsområde utpekat i delöver- finns en hel del privata aktörer som förädlar och Hamnområdet inkl. Lövstaviken (ca 150 ha). siktsplanen. säljer eller upplåter mark. Falkenbergs kommun Inom hamnområdet som ligger strategiskt i för- Vinbergs Hed är till största delen redan ianspråks- äger ingen färdig verksamhetsmark inom detta hållande till befintligt industrispår och hamn, taget. Falkenbergs kommun äger dock ca 210 000 område. Kommunen äger dock området norr om finns både varvsindustri och terminalverksamhet, kvm mark som är detaljplanelagd för verksamhe- Falkenbergs Station där utbyggnad pågår, och som men också andra tunga och ytkrävande verksam- ter (ca 50 000 färdig industrimark medan det res- när den är klar omfattar ca 55 000 kvm mark som heter blandat med små och medelstora industrier. terande området måste iordningställas med gator kan säljas för kontor, handel och lättare industriell Två fritidsbåtssällskap finns också inom området. och VA). Detta område ligger dock inom skydds- verksamhet. Falkenbergs kommun har också er- Falkenbergs kommun säljer ingen mark för verk- området för Vinbergs vattentäkt som innebär bjudit Region Halland att etablera huvudkontor samhet i området på grund av pågående hamnut- stora restriktioner för hur marken kan nyttjas. inom området som delvis hålls för detta ändamål. redning. Omvandling av verksamhetsområdet

Figur 4:3.Falkenbergsmotet med Vinbergs Heds industriområde. Rut- Figur 4.4. Tånga verksamhetsområde och område vid järnvägsstatio- markerad mark är färdig industrimark som går att sälja, snedstrecks- nen. Inom nörk rutig mark pågår planläggning, inom snedstrecks- Figur 4.5. Ågårds industriområde. Rutmarkerade områden är industri- markerad är planlagd men behöver iordningställas med gator och VA. markerad pågår iordningställande av kommunal verksamhetsmark. mark till salu.

30 (98) Förslag 2012-10-12 4 VERKSAMHETER Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

öster om Ätran pågår, vilket kan ge konsekvenser gör arbetspendling med kollektivtrafik. Innehåll etablerat sig. En annan tydlig utveckling är att de även för verksamheter på denna sidan om Ätran. och utformning bör utredas vidare i den fortsatta kraftigt ökade investeringarna som görs i fastig- Det planerade industrispår ner till hamnen är planeringen. heter för handel, i stor utsträckning görs av fastig- också under diskussion. Stor del av verksamhets- hetsbolag och inte av detaljhandelsbranchen själv, marken inom Lövstaviken ligger inom återställ- vilket påverkar kommunens möjligheter att nå en ningsplan för deponi vilket starkt begränsar dess Handel samsyn kring handelns långsiktiga betydelse för användande. Handelns lokalisering har betydelse för såväl det lokala samhällsbyggandet. Utöver befintliga verksamhetsområden föreslås ett markutnyttjande och bebyggelsestruktur som för Intresset att etablera handel i Falkenberg är stort, nytt verksamhetsområde: mängden transportarbete. Handeln har också en och etableringsintresset bedöms fortsätta öka. En viktig roll i målsättningen att skapa blandade och handelsutredning har därför tagits fram som un- Utredningsområde för verksamheter. Långås- tillgängliga städer och tätorter, där bilanvändning derlag för en ny handelspolicy som beräknas antas motet på väg E6 föreslås öppnas för verksamheter inte ska vara ett måste för att klara sig. av kommunfullmäktige under hösten 2012. med inriktning mot logistik. Området ligger strategiskt i förhållande till motorvägen och en even- Samtidigt som det kan vara attraktivt att etablera tuell framtida snabbanlöpsterminal för gods vid handelscentra i externa lägen där marken är rela-

Torebo (se del I, kap 3). Det föreslagna utred- tivt sett billigare och det är lätt att bygga parker- ningsområdet ligger i det prioriterade stråket Fal- ingsplatser, innebär det att handeln försvinner kenberg-Långås-Morup-Varberg, vilket möjlig- från mer centrala lägen, vilket i sin tur gör att den blir mer otillgänglig och att bebyggelsen sprids ut över större områden. Omfattande etablering i ett läge kan också medföra att handeln försvinner i andra lägen. Å andra sidan är det till exempel inte önskvärt att lokalisera handel med skrymmande varor i den täta bebyggelsen, där marken behöver

användas mer intensivt. Lokalisering av handel är därför en viktig strategisk fråga för samhällsplane- Figur 4.7. Definitioner av vanliga handelsbegrepp ringen. DETALJHANDEL I FALKENBERG Inom detaljhandeln har det under lång tid skett en koncentration till större butiker, främst i externa Handeln spelar stor roll för Falkenbergs kommun, eller halvexterna lägen. Sverige är det land i Euro- som genom handeln i Ullared har en unik ställ- pa som har störst externhandelsyta per invånare. ning i Sverige. Enbart Gekås omsätter 4 miljarder Befolkningsutveckling och ökad köpkraft har lett per år (2010), och hela handelsområdet i Ullared till en kraftig ökning av omsättningen inom detalj- omsätter ungefär lika mycket sällanköpsvaror som Figur 4.6. Hamnområdet inkl Lövstaviken: Hamnutredning samt handeln i Sverige. Branschen har blivit mer kon- Kungsbacka och Varbergs kommuner tillsam- omvandling av sydöstra området pågår vilket innebär att kommunen kurrensutsatt genom att fler utländska kedjor mans. avvaktar försäljning av mark inom området.

Förslag 2012-10-12 31 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 4 VERKSAMHETER

När det gäller sällanköpsvaror kan både shopping Handeln i Ullared lever i hög utsträckning sitt eget En växande befolkning, som också väljer att göra och volymhandel förstärkas. Flera ledande kedjor liv på Falkenbergs detaljhandelsmarknad, med ett sina inköp lokalt, är en grundförutsättning för att saknas, t.ex. HM och Clas Olsson, och det finns ett upptagningsområde stort som Skandinavien. Viss behålla dagligvaruhandeln i de mindre orterna stort intresse från olika aktörer att etablera sig i köpkraft ”tas” från omgivande orter och städer, Falkenberg. För att lyckas vända trenden att allt- I Falkenbergs stad fungerar dagligvaruhandeln re- men inte mer än vad som är normalt där det finns fler åker till grannstäderna och shoppar, krävs en lativt väl idag, även om det saknas fullsorterad lågpriskonkurrens. Handeln i Ullared bedöms satsning på centrum, där handeln knyts samman livsmedelsbutik i själva stadskärnan. De sju större fortsätta växa snabbare än i riket, men i en något och ytor skapas för de butiker som vill etablera sig dagligvarubutikerna som finns, ligger med relativt lägre takt än idag. där, liksom att andra kvaliteter utvecklas. bra spridning över staden, bortsett från i Tånga- Inflödet av köpkraft är stort i kommunen, med ett rondellen, där en koncentration av daligvarubuti- högt försäljningsindex för dagligvaror (165), och TILLGÄNGLIGHET TILL DAGLIGVAROR ker skett. ett mycket högt för sällanköpsvaror, (360, år 2010, Mindre livsmedelsbutiker i Sverige är idag utsatta Genom att studera tillgängligheten till större livs- att jämföra med 100 för riket). Under 2010 och för allt hårdare konkurrens från stora butiker i medelsbutiker med utgångsbunkt från bekvämt 2011 har omsättningen av dagligvaror i kommu- städerna. På mindre orter kan detta förstärkas av gångavstånd från bostad eller busshållplats, res- nen sjunkit något, vilket troligtvis hänger samman en låg eller negativ befolkningsutveckling. För en pektive bekvämt cykelavstånd, kan man identifiera med etableringen av Coop Forum söder om Var- medelstor närbutik i en livsmedelskedja, krävs var bristerna i tillgänglighet finns i staden, se figur berg. Omsättningen av sällanköpsvaror i kommu- idag underlag på cirka 3000 fastboende eller cirka 4:9. nen (läs Ullared) fortsätter däremot att öka. 15 000 fritidsboende. Räknar man bort Falken- I dagsläget finns brister i tillgänglighet framför allt Räknar man däremot bort handeln i Ullared ligger bergs stad finns i övriga kommunen cirka 17 000 i Skrea och Ringsegård, men också i delar av Trö- försäljningsindex på cirka 80 för dagligvaror och fastboende (2010, se del I, kap 2) och åtta daglig- ingeberg, Herting, Smedjeholm och Näset. Den cirka 70 för sällanköpsvaror, vilket är relativt lågt. varubutiker, se figur 4:8. pågående etableringen av en Nettobutik vid Ar- Förutom Ullared, är konkurrensen från Varberg Mot bakgrund av detta och den stora konkur- vidstorpsrondellen kommer att avhjälpa bristen i och Halmstad betydande, och bedöms öka. rensen från butikerna i städerna, får dagligvaru- Stafsingeområdet. handeln i de mindre orterna i Falkenberg ses som För att bibehålla och öka tillgängligheten till livs- OMSÄTTNING DAGLIG- SÄLLANKÖPS- relativt god. Flera butiker har dock haft problem HANDEL 2010 VAROR VAROR medelshandel bör inriktningen för den fortsatta med lönsamheten, vilket på sikt kan leda till färre planeringen vara att styra lokaliseringen till logis- Ullareds 950 Mkr 3700 Mkr butiker. tiskt bra lägen i identifierade bristområden. Även handelsområde Det viktigaste för att stödja tillgänglighet till dag- om intresset för nyetablering av livsmedelshandel Falkenbergs stad 850 Mkr 700 Mkr ligvaruhandel i de mindre orterna, är en planering baseras på beräkningar av köpkraft i hela stadsom- som förstärker möjligheterna att bygga och bo på rådet med omnejd, och en god biltillgänglighet är De mindre orterna 300 Mkr - landsbygden. Genom att förstärka kommunikatio- en förutsättning, bör lokaliseringen samtidigt Hela kommunen 2100 Mkr 4400 Mkr nerna i de viktigaste stråken och styra ny bebyg- stödja en förbättrad tillgänglighet för icke bilburna gelse till orter längs dessa stråk ökar möjligheterna grupper. Figur 4.7: Ungefärlig omsättning av dagligvaror och sällanköpsvaror i Falkenberg 2010. Källa handelsutredingen, se ref Falkenberg 2012c. att behålla och utveckla servicen på landsbygden.

32 (98) Förslag 2012-10-12 4 VERKSAMHETER Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

Figur 4.8 (överst). Tillgänglighet till handel i Falkenberg. Rött = Livs- medel (nedläggningshotade butiker randiga). Blått = Shopping. Grått = Volymhandel.

Figur 4.9 (nederst) Tillgänglighet till dagligvaror i Falkenbergs stad med gång, cykel eller buss. Blått = bekvämt avstånd från busshållplats 5 minuter (landsbygdstrafik svagt blå ringar). Grönt = bekvämt cykelavstånd 5 minuter. Rött = bekvämt gångavstånd 5 min, respektive maximalt gångavstånd 10 minuter (svagt rött). Kvarvarande ”synliga” områden utgör bristområden där tillgänglighet med gång, cykel eller buss inte finns. Butiken i Skogstorp är idag endast en närbutik, varför tillgängligheten är sämre än vad som framkommer av bilden. Se vidare handelsutredningens tillgänglighetsstudie, ref. Falkenberg 2012d,.

Förslag 2012-10-12 33 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 4 VERKSAMHETER

Besöksnäring Cykel TURISTSTRATEGI Husbil Turismen bör ses som egen kommersiell närings- En ny strategi för turismen, Turismstrategi för Fal- Miljö och ekoturism gren med behov av ytor i framtiden. Falkenberg är kenberg 2012-2022, antogs av kommunfullmäktige Idrott och Hälsa en attraktiv turistkommun och efterfrågan på nya 2012-03-27. Där formuleras visionen: ”Falkenberg verksamheter inom besöksnäringen ökar. Besöks- skall genom ett aktivt värdskap bli en av Sveriges FRAMTIDA BEHOV näringen är starkt koncentrerad till sommarsä- främsta turistkommuner”. Det handlar dels om att songen, men utvecklingen tyder på att det kan bli I den fortsatta planeringen bör besöksnäringens förstärka det som Falkenberg redan är känt för, behov av utrymme för till exempel destinations- en växande verksamhet året om. De upplevelse- dels om att utveckla nya associationer på gamla baserade verksamheterna är också på frammarsch. och evenamangsturism utredas tillsammans med marknader. näringslivsbolaget och turistaktörer. Möjligheter- Turismen har stor betydelse för Falkenbergs nä- Det konkreta målet som formuleras är att ”Falken- na att etablera en ny större attraktionsanläggning ringsliv vad gäller tillväxt, omsättning och arbets- berg ska fram till 2022 dubblera omsättningen till inom besöksnäringen bör här övervägas. Inom tillfällen. Det är en av de viktigaste näringarna att 5 miljarder kronor inom turistnäringen”. Den samhällsplaneringen bör det finnas en beredskap utveckla för att skapa fler arbetstillfällen och ökad stora utmaningen framåt är att stärka kvaliteten för framtida behov, men den översiktliga plane- tillväxt. År 2010 var den totala turistkonsumtio- och reseanledningarna. I detta arbete krävs kun- ringen kan inte ensidigt peka ut platser för nya nen i Sverige 254,4 miljarder kronor. Falkenberg skap om marknadens efterfrågan, erfarenhet av anläggningar, utan initiativet måste komma från har 0,44 % av befolkningen men nästan 1 % av företagsstöd, coachning och konsekvent myndig- besöksnäringen. Sveriges samlade turismomsättning. 2010 omsatte hetsutövande för att lyckas, varför dessa frågor bör Besöksnäringens målpunkter och behov samman- turismen i Falkenberg 2, 4 miljarder och gav 1 700 hanteras i samordning mellan aktörerna. arbetstillfällen. faller i hög utsträckning med friluftslivets intres- Vägledande mål för besöksnäringen är också till- sen, se vidare kap 6. Starkt bidragande till detta är att Sveriges största gänglighet, det vill säga att varor, tjänster, miljöer turistmål, Gekås, ligger i kummunen. Utöver han- och system är åtkomliga och kan användas av alla deln i Ullared, är det de attraktiva kust- och natur- oavsett funktionsförmåga, och hållbarhet, det vill områden och evenemangen i Falkenberg, som säga en turism som bevarar natur- och kultur- lockar till både korta och längre besök. Det är i resurser, och som utvecklas långsiktigt utan att Ullared, Falkenbergs stad och längs kusten som destinationen bryts ner och överexploateras. det finns störst efterfrågan på att etablera olika former av boendeanläggningar för besökare. Människor reser idag allt mer utifrån sina intressen och värderingar, något som man inom besöks- Falkenberg deltar i projektet Kattegattleden, en näringen vill underlätta för. Åtta tydliga teman cykelled som ska sträcka sig från Helsingborg till identifieras för Falkenbergs besöksnäring: Göteborg. Kattegattsleden är ett samarbetsprojekt mellan Region Halland, tio kommuner och Trafik- Hav och strand verket. Syftet är att skapa möjligheter för tillväxt Evenemang och företagande genom att attrahera cykelturister Shopping till leden. Fiske, skog och sjö

34 (98) Förslag 2012-10-12 4 VERKSAMHETER Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

Årstad (4160) Utifrån uppgifter från SGU och den så kallade na- Stixered (3930, 2 områden) Materialförsörjning turgrusinventeringen görs i materialhushållnings- Väster om Tjärnesjön (3320, 2 områden) planen en genomgång av potentiella framtida om- För att kunna bygga vägar, byggnader och andra Väster om Fagered (3040, 2 områden) råden för naturgrustäkter. Bedömningen av dessa anläggningar behövs tillgång till ballast på relativt områden tar hänsyn till biologiskt värde i fauna nära håll, eftersom det är mycket energikrävande och flora, värde för landskapsbilden, hydrogeolo- att förflytta grus och krossberg över längre sträck- giskt värde och värde för friluftsliv. Vidare tar or. Ur berggrunden tas förutom naturgrus och man hänsyn till de grundvattenresurser som valts krossberg också prydnadssten (blockberg), vilken ut som framtida dricksvattentäkter, etablerade vat- är mer sällsynt och vanligtvis har ett betydligt stör- tenskyddsområden, riksintresse för olika slag av re avsättningsområde. naturvård, dragningen av allmänna vägar samt be- Ur berggrunden hämtas också dricksvatten, varför byggelse med anlagda värmepumpar. de grundvattenformationer som bedöms vara av Bedömningen visar på 20 områden som potentiellt intresse för framtida dricksvattenuttag måste skulle kunna nyttjas för framtida uttag av natur- skyddas mot täktverksamhet. Även i områden som grus. Grovt sett kan man anta att områdena kring har ett högt naturvärde eller som har geologiska de större samhällena längs kusten är önskvärda att skyddsvärden är täktverksamhet olämpligt. Andra skydda med hänsyn till framtida bebyggelse, och motstående intressen är exempelvis fornlämning- behovet av att hålla nere transporsträckorna. Det ar, landskapsbild, friluftsliv och olika typer av finns därför anledning att mer i detalj studera bebyggelse. motstående intressen i de kustnära områdena. Falkenbergs kommun behöver en säker tillgång till Det sedan 2010 stärkta skyddet av naturgrusföre- ballastmaterial för framtiden samtidigt som miljön komster i Sverige innebär att ersättningsmaterial och motstående intressen ställer krav som behöver ska användas i så hög utsträckning som möjligt. tillgodoses. En materialhushållningsplan har där- för tagits fram (i tre delar), som redovisar befintli- Av de tjugo potentiella områdena för naturgrus- ga täkter och identifierar potentiella områden för täkter som identifierats i materialhushållnings- framtida materialförsörjning. planen, bedöms följande vara intressanta att utre- da vidare på grund av sin närhet till Falkenbergs NATURGRUS stad respektive Ullared, samt att de inte sammanfaller med utredningsområde för framtida grund- I dagsläget uttas naturgrus vid fem täkter, Bräcke vattentäkter (siffrorna inom parentes hänvisar till 1:2, Vessige Lyngen 1:1, Släryd 3:1, Tollastorp 1:5/ figur 4:11): 1:7 samt Hjärtared 2:4;/2:2, se figur 4:11. Bräcke 1:2 är den största täkten, där det under 2010 uttogs Norr om Heberg (4320) ca tre tusen ton. Tillståndet medger uttag av ytter- Väster om Gällared (3300, 3310) Figur 4.10 Täktverksamhet på Bräcke 1:2 (överst), Ljungby- ligare drygt 200 tusen ton. Höstena (3420) prästgård 2:1 (mitten) och på Stafsinge 6:4 (nederst)

Förslag 2012-10-12 35 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 4 VERKSAMHETER

KROSSBERG Vid fyra täkter bryts krossberg, Stafsinge 6:4, Tor- kelstorp 5:1, Hjärtared 2:4/2:2 och Ljungby-Präst- gård 2:1. Största mängden material kommer från Stafsinge 6:4 varifrån man under år 2010 leverera- de ca 200 tusen ton, men tillståndsgiven mängd beräknas vara bruten redan under år 2012. Kross- berg levereras framför allt till Falkenbergs stad, och makadam till betongindustrin i Falkenberg. Ljungby-Prästgård 2:1 är en nyligen påbörjad täkt. I materialhushållningsplanen har tre områden med glimmerfattig gnejs och utan motstående intressen identifierats som potentiella framtida bergtäkter öster om Årstad, norr om befintlig täkt vid Torkelstorp 5:1. I en tilläggsstudie till materialhushållningsplanen (Fbg 2012x) har krossbergskvaliteten undersökts översiktligt. Krossberg används framför allt för vägar och järnvägar. Den kvalitet som mäts är dels motstånd mot nötning (kulkvarn) och därmed lämplighet för asfaltbeläggning, dels motstånds- kraft mot fragmentering (Los Angeles-provning). Undersökningens resultat visar att det är i områ- det runt befintlig täkt vid Ljungby-Prästgård 2:1 som det finns bäst möjligheter att hitta berg med minst bergkvalitet 2, det vill säga med en kvalitet som är godkänd för vägändamål, se figur 4:12. Goda möjligheter finns också väster om linjen Köinge-Vessige-Årstad-Eftra-Ugglarp. Provresul- Figur 4.11. Potentiella områden för framtida grus- taten är dock preliminära och ytterligare prov- och bergtäkter som har naturvärde klass III och som ningar behöver göras för att identifiera berg som ligger utanför vattenskyddsområden, riksintresse naturvård, Natura 2000, tätorter och vägar. Källa kan fungera som ersättningsmaterial för natur- Materialhushållningsplan för Falkenbergs kommun, se grus. ref. Falkenbergs kommun 2012i.

36 (98) Förslag 2012-10-12 4 VERKSAMHETER Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

I den fortsatta planeringen bör följande områden och bebyggelsemiljön. Här slogs bland annat fast till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata utredas vidare för krossbergsändamål: att ”med beaktande av de riksintressen av bevaran- eller parkmark”, något som man i utlåtandet me- dekaraktär som finns i området i dag, de värdeful- nar inte stämmer med de verkliga förhållandena. området nordost om Lyngsjö, vid befintlig la kultur- och naturmiljöer i området samt med Båda dessa bedömningar kan anses som rimliga, täkt Ljungby-Prästgård 2:1, där det bedöms anledning av närheten till befintlig bebyggelse bör under förutsättning att stor hänsyn tas till framför finnas mycket goda möjligheter att hitta berg täktverksamheten på sikt avvecklas...” allt riksintresset för kulturmiljövård. med minst bergkvalitet 2 befintlig täkt Stafsinge 6:4 inom område med Ett av riksintressena för ämnen och material, Va- Man bedömer i utlåtandet också att täktverksam- goda möjligheter att hitta berg med minst stad 1:1, detaljavgränsades 2007 av SGU, utan heten i sin nuvarande form inte strider mot miljö- bergkvalitet 2 samråd med kommunen. Området omfattar en de tre potentiella bergtäkterna öster om gnejsfyndighet på 24 hektar, för användning till Årstad som identifierats i materialhus- gravstenar (prydnadssten) och till trappor, fasader, hållningsplanen golv och markbeläggningar (byggnadssten). SGU anför att ”fyndigheten av gnejs i Vastad är väl do- BLOCKBERG kumenterad och har visat sig hålla för ändamålet Brytningen av blocksten (Hallandiagnejs) före- exceptionellt god kvalitet vid en jämförelse med de kommer idag i Vastaddalen, där den har pågått kvaliteter som normalt bryts i regionen. Gnejsens sedan 1970-talet. För närvarande är en täkt i bruk, goda kvalitet och dess mycket vackra och karaktä- Eftra-Svenstorp 1:19. Ytterligare två täkter finns i ristiska färg och struktur gör tillsammans med Vastaddalen men är inte i bruk. marknadens efterfrågan att den utgör en viktig samhällsresurs som kommer att få stor betydelse i Modern berggrundskarta saknas över kommunen. framtiden. Gnejsen har stor betydelse för landets En ny berggrundskarta är under framtagande av försörjningsberedskap, särskilt med avseende på SGU och kan komma att bli klar till år 2013. Som byggnadsstenen.” underlag för lokalisering av blockstenstäkter be- hövs dock en mer omfattande bergkvalitetskarte- Som en del av materialhushållningsplanen, har ett ring, vilket inte planeras under de närmaste åren. konsultutlåtande om Vastadalsutredingen från Det är därför inte möjligt att här peka ut potentiel- 1997 tagits fram (Falkenbergs kommun 2012m). la områden för blockstenstäkter, utan endast be- Här görs bedömningen att täktverksamheten inte döma befintliga täkter. direkt berörs av riksintressena för kulturminnes- vård, friluftsliv, naturvård, väg eller järnväg, och Sveriges geologiska undersökningar (SGU) beslu- inte heller nödvändigtvis påverkar dem med nuva- tade 1996 att klassa vissa stenbrott i Vasttaddalen rande utformning med berg- och skogskorridor Figur 4.12. Tolkad bergkvalitet i Falkenbergs som riksintresse för stenbrytning. Falkenbergs mot dalgången. Vastadalen pekades också ut som kommun. Sannolikhet att hitta berg av kommun gjorde samtidigt en omfattande utred- ett område för samlad bebyggelse enligt PBL 1:4 i minst bergkvalitet 2. Provpunkterna ligger i ning av täktverksamheten i Vastaddalen (antagen Vastaddalsutredningen, det vill säga som ett befintliga täkter för krossberg (grå), naturgrus (svart) och blockberg (röd). Källa 1997), som angav riktlinjer för täktverksamheten område med ”bebyggelse på tomter som gränsar Falkenbergs kommun, 2012n.

Förslag 2012-10-12 37 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 4 VERKSAMHETER

balkens (MB) 4 kap 2 § som anger att turismens En klassificering av jordbruksmark gjordes på och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, Jordbruk. skogsbruk, fiske 1970-talet, vilken baserades på den tidens produk- intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen av tionsegenskaper och –metoder. Denna klassifice- tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra JORDBRUK ring används än idag, men behovet av en ny vär- ingrepp i miljön. Här gör kommunen en annan dering av jordbruksmarkens kvalitet är nödvändig bedömning än utlåtandet, nämligen att riksintres- Jordbruksmark kan vara av betydelse för en trygg för att kunna värna den mest värdefulla jordbruks- set enligt MB 4:2 inte är förenligt med täktverk- livsmedelsförsörjning, och behovet av mark som marken, och bör tas fram på regional eller natio- samheterna. Kommunen hävdar därför även fort- kan producera biologisk råvara kommer sannolikt nell nivå. Tills dess bör försiktighetsprincipen sättningsvis att det är olämpligt med täktverk- att öka. Möjligheter till en lokal livsmedelsproduk- råda. För den högst värderade jordbruksmarken i samhet inom område som omfattas av MB 4, och tion och förädling av råvaror gynnar vidare det kommunen, klass 6-7, se figur 4:12, görs här be- att ett eventuella nya tillstånd inte bör bifallas. lokala näringslivet. Livsmedelsbranschen där dömningen att stor restriktivitet bör råda. många av våra stora företag ingår, är viktig för En ansökan för brytning vid Vastad 1:1 gjordes Falkenberg. SKOGSBRUK 2008, vilken avslogs av länsstyrelsen 2010-06-18, med hänvisning till de särskilda hushållningsbes- Falkenbergs stad och flera av kommunens övriga Skogsbruket är en viktig näring i Falkeneberg och tämmelserna enligt MB 4. Enligt MB 4:1 får exp- tätorter är omgivna av jordbruksmark. Viss jord- en viktig inkomstkälla för många av kommunens loateringsföretag eller andra ingrepp i miljön inte bruksmark kommer även fortsättningsvis att be- invånare, antingen som huvudsysselsättning eller komma tillsånd om inom områden utpekade i MB höver tas i anspråk för tätortsutveckling, men som bisyssla. Det är framför allt i de inre delarna 4:2-8, bland annat Hallandskusten. Utveckling av hållningen bör framledes vara mer restriktiv. Be- av kommunen som skogsbruk bedrivs. Skogsbru- befintliga tätorter och det lokala näringslivet hind- byggelseutveckling bör i första hand ske genom kets verksamheter regleras av skogsvårdslagen och ras inte av denna bestämmelse, inte heller anlägg- komplettering och förtätning av befintlig bebyg- miljöbalken. Skogen är en nationell tillgång som ningar för utvinning av ämnen och mineral enligt gelse, och i andra hand genom tillägg i direkt an- skall skötas så att den uthålligt ger en god avkast- MB 3:7, om det finns särskilda skäl för detta. För slutning till befintlig bebyggelse, för att inte i onö- ning samtidigt som den biologiska mångfalden att särskilda skäl ska anses föreligga krävs enligt dan minksa och/eller splittra jordbruksmarken. behålls. Ett verktyg i planeringen av skogsskötsel förarbetena till miljöbalken att anläggningen är av I jordbrukslandskapet bör äldre kulturmiljöer, är upprättandet av skogsbruksplaner. Skogen kan mycket stor betydelse från näringspolitiska eller som till exempel ängs- och hagmarker, i största också målklassas på fastighetsnivå, där den domi- sysselsättningsmässiga utgångspunkter, vilket inte möjliga utsträckning bevaras och restaureras. En- nerande klassen utgörs av skog ”för produkton är fallet i Vastaddalen. Beslutet överklagades där- ligt miljöbalkens (MB) kap 7 är alléer, stenmurar, med generell miljötillsyn”. 5-10 % av skogen är efter till Mark- och miljödomstolen som avslog åkerholmar och odlingsrösen i jordbruksmark naturvårdsklassad. överklagan 2011-06-16. generellt skyddade och ska bevaras för framtiden. Biotopskyddsområden enligt MB 7 kan inrättas En bergskvalitetskartering bör på sikt tas fram för Djurhållning kan innebära konflikter med omgi- för mindre områden som håller mycket höga att kunna identifiera potentiella framtida områden vande bostadsbebyggelse. Möjligheter till etable- naturvärden, till exempel nyckelbiotoper. Skogs- för brytning av blocksten i kommunen. I avsaknad ring av nya bostäder i närheten av befintlig djur- styrelsen hanterar bildandet av biotopskydds- av en sådan identifieras inga utredningsområden hållning ska prövas i varje enskilt fall med avse- områden på skogsmark, men även kommunen för täkter av blockberg i denna översiktsplan. ende på avstånd, storlek på djurenhet, vindförhål- kan bilda biotopskyddsområden. Andra skydd är Detta bör ses över i den fortsatta planeringen. landen med mera. naturreservat, Natura 2000, naturminnen, fågel-

38 (98) Förslag 2012-10-12 4 VERKSAMHETER Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

skydd, strandskydd, fornminnen med mera, se Fiskevatten med möjlighet Storasjön vidare kap 6. Generell hänsyn ska vid skogsskötsel att köpa fiskekort Kalvsjön, Röda sjön, också tas till andra natur-, kulturmiljövärden, (Källa: VA-översikt 2011g): Furusjön, N:a och S:a Svansjön, Lillån (del av) friluftsliv och andra allmänna intressen. Ätrans Laxfiske (50 m nedströms Tullbron-Laxbron) Tjärnesjön FISKE Ätrans nedre FVO (gamla E6- Eseredssjön bron i Fbg–Vessigebro) Alvhagasjön, Pipesjön, Fisket brukar delas upp i yrkesfiske och fritids- Ljungsjön Kvarnsjön fiske. Inom Falkenbergs kommun bedrivs i dags- Björkasjö, Mjällsjön, Rammsjön Fegensjön läget endast miljöcertifierat yrkesfiske i Kattegatt. Högvadsån (Nydala kvarn – Påarps gård Ullared) Vismen Yrkesfisket utgår framför allt från Glommen, där Hjärtaredssjön, Kinnasjö Tussjön, Yxsjön 13 fiskbåtar (2012) har sin hemmahamn. Fisket i Barken, Hakasjön, Kampasjön, Vinån Kattegatt har dock genomgått stora förändringar Brohomasjön (Levreshölj) Måssjön och de 5 större trålarna fiskar idag torsk i Öster- Töresjön, Lilla Töresjö, Knobesholmsjön sjön som landas i Karlskrona och Simrishamn. I Gällasjön, Övre Sjö, Yttre Sjö, Stora Kroksjön Suseån (yttre delen mot havet) Kattegatt fiskas främst framför allt kräfta som landas i Glommen och går på lastbil till Göteborg, samt kustnära garn- och burfiske bland annat skaldjur. Viktiga lekområden för torsk i kommunen finns vid Morups bank, som är utpekat som ett större riksintresse för yrkesfiske. Ett nordligare riksintresse för yrkesfiske tangerar kommunen öster om Lilla Middelgrund, se figur 4:13. Fritidsfiske förekommer i bland annat Ätran och Fegen, se figur 4:13, och är en av de vanligaste och mest uppskattade friluftsaktiviteterna. Fritidsfisket har stor betydelse för turistnäringen, ca 6 miljoner personer är aktiva fritidsfiskare i Norden, och cirka 100 000 fritidsfiskare i Sverige engagerar sig i Figur 4:13. Områden för jordbruk (ljusgul), ideellt fiskevårdsarbete, vilket är en förutsättning skogsbruk (grön) och fiske (blå). Värdefull jordbruksmark klass 6-7 är markerat med kraftig för fisketurismen. gul färg, och riksintressen för yrkesfiske med blå ränder.

Förslag 2012-10-12 39 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 4 VERKSAMHETER

Avstånd till mindre tätort 1200 m (även till en väl genomförd fågelstudie i samband med Vindbruk planerad utbyggnad av denna). tillståndsansökan, modifiera utbredningen av de områden som anses olämpliga på grund av Falkenberg har en lång tradition av vindkraftsbyg- Avstånd till övrig sammanhållen bebyggelse fågelkriteriet. gande, med ett förhållandevis stort antal vind- 1000 m (även till planerad utbyggnad av kraftverk i bruk. Kommunen har en allmänt posi- denna). Kriterier att beakta. I vindbruksutredningen redovisas ytterligare ett antal faktorer, vilka skall tiv inställning till vindkraft, liksom till andra för- Vissa riksintressen (riksintressen där land- beaktas i bedömningen av lämplighet, men som nybara energikällor, men vill styra lokaliseringen skapsbilden är en viktig faktor, samt ett var för sig inte utgör generella hinder för en från direkt olämpliga områden. Behovet av en skyddsavstånd på 1 km (3 km i kustlandskapet) etablering av vindkraft. Dessa faktorer skall samlad bedömning av förutsättningarna för vind- kring dessa. kraftslokalisering har också ökat i takt att vind- belysas och värderas och kan komma att försvåra kraftsparkerna blivit allt fler och att förfrågning- Kontrollområde (CTR-område) för Halmstads en utbyggnad. Dessa kriterier att beakta är: flygplats arna om vindkraft i inlandet har accelererat, vilket Riksintressen för natur och kultur (MB 3) har ställt nya krav på planeringsunderlagen. An- Primära skyddsområden kring kommunala Områden inom vilka särskilda vändningen av begreppet vindbruk beskriver vattentäkter. synen på vindkraft som en areell näring. hushållningsbestämmelser gäller (MB 4). Naturreservat och Natura 2000 områden. I en särskild Vindbruksutredning, samrådd enligt Övervintringsområden för vissa rovfåglar. Dokumenterade våtmarker klass 1 samt PBL och godkänd kommunstyrelsen 2011-12-06), Kalkningsområden (helikopterkalkning) med biotopskyddsområden. utreddes hur förfrågningar kring vindkraft ska ett skyddsavstånd av 300 m. behandlas och lämpliga områden för vindbruk Kyrkor och byggnadsminnen, med ett Skogsområden vilka redovisas i utredning redovisades. För närmare information kring redo- skyddsavstånd om 1 km. visade kriterier och urval av vindbruksområden, Skogens sociala värden Landområden intill 3 km från strandlinjen. hänvisas till Vindbruksutredningen, vilken före- Kulturmiljöområden redovisade i förslag till slås utgöra kunskapsunderlag vid framtida be- Riksintresse för farled, såvida området inte är kulturmiljöprogram för Falkenbergs kommun. handling av vindkraftsärenden. utpekat riksintresse för vindbruk. Områden vilka redovisas som ”särskilt känsligt KRITERIER FÖR URVAL Havsområden intill 10 km från strandlinjen, landskap” i länsstyrelsens utredning kring utgör generellt olämpliga områden för landskapets känslighet för vindkraft, 2011. Generella kriterier. För att kunna identifiera utbyggnad av ytterligare vindkraft, såvida Områden som redovisas som ”säkra sjövägar” i lämpliga områden har ett antal kriterier satts upp området inte är utpekat riksintresse för Sjöfartsverkets utredning. vilka skall utgöra generella hinder för utbyggnad vindbruk. av ytterligare vindkraft. Dessa generella kriterier Vidare har stort avstånd till kusten samt goda Vidare utgör lokaler, samt skyddsområden är: vindförutsättningar (stort energiinnehåll) värde- kring dessa, för vissa särskilt känsliga fågelarter rats då kommunen identifierat och utpekat lämp- Avstånd till större tätort 1500 m (även till pla- generellt hinder för vindkraftsutbyggnad. Då liga områden för vindbruk. En generell inställning nerad utbyggnad av denna). dessa förhållanden kan ändras över tiden kan vid bedömning av enskilda projekt är att vind-

40 (98) Förslag 2012-10-12 4 VERKSAMHETER Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

kraftsparker skall lokaliseras och utformas så, i förhållande till närliggande bostäder, att de kan nyttjas fullt ut (köras på full effekt), dvs ge maxi- mal nytta i förhållande till påverkan.

VINDBRUKSOMRÅDEN Mest lämpade områden för vindbruk. De områ- den som efter beaktande av ovanstående kriterier finns vara mest lämpade för vindkraft redovisas i vindbruksutredningen som ”gröna områden”, sammanlagt 13 områden. Områdena benämns i utredningen, liksom i denna översiktsplan, som ”mest lämpade områden för vindbruk”. På över- siktsplanens kartor redovisas områdena med be- teckningen VL för landbaserade områden, respektive VH för havsbaserade. Se vidare del I, kap 3 för avvägningar mot andra intressen, och kap 4 för rekommendationer. Områden där vindkraftsutbyggnad är möjlig att pröva. Områden som kan vara lämpliga för vindbruk redovisas i Vindbruksutredningen som ”gula områden” och beskrivs i utredningen, liksom i denna översiktsplan, som ”områden där vindkraftsutbyggnad är möjlig att pröva”. Vid behandling av ärenden inom såådana områden ska särskilt redovisade kriterier beaktas. På översikts- planens kartor redovisas områdena med beteck- ningen (VL). Se vidare del I, kap 3 för avvägningar mot andra intressen, och kap 4 för rekommendationer. Figur 4.14. Kartan redovisar Avvägningar i ÖP. De områden som efter samråd samtliga i vindbruksutredningen och godkännande i kommunstyrelsen, föreslagits föreslagna vindbruksområden, VH 2-3 och VL 1-11. som mest lämpade för vindkbruk respektive möj- liga för prövning i vindbruksutredningen, har i denna översiktsplan därefter avvägts mot andra,

Förslag 2012-10-12 41 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 4 VERKSAMHETER

tidigare inte avvägda, intressen (se del I kap 3). Få kvarvarande områden. En sammanläggning PLANERINGSINRIKTNING VERKSAMHETER Vid denna avvägning har samtliga 13 lämpliga av kriterierna visar på att relativt få landområden områden bedömts kunna kvarstå, medan det för står att finna i det komplexa, tätt befolkade och Det är viktigt att befintliga och nya verksamheter i några av möjliga prövningsområdena föreslagits värdefulla halländska kulturlandskapet. En ytter- hela kommunen får möjligheter att utvecklas. En smärre revideringar. Detta redovisas i del I, kap 3. ligare utbyggnad på land kan endast ske inom förutsättning för detta är en väl fungerande infra- vissa skogliga inlandsområden. Större utbyggnad struktur för både person- och godstransporter. Prövning av område. Översiktsplanen visar var av vindkraft inom Falkenberg bör därför lokali- vindkraft kan komma att etableras, utöver redan Renodlade verksamhetsområden är avsedda för seras till havsområden, där de motstående intres- byggda eller tillståndsgivna verk. Vid tillstånds- sådana etableringar som är störande för annan sena är färre och där även vindförutsättningarna prövning skall ärenden i samtliga fall genomgå bebyggelse, eller som är behöver mer utrymme än är bättre. Dock bör endast en samlad vindkrafts- fullständig prövning. Att ett område här redovisas vad som är lämpligt i den täta bebyggelsen. Inrikt- park tillåtas inom kommunens havsområde. Detta som lämpligt vindkraftsområde indikerar kom- ningen bör vara att inom verksamhetsområdena innebär att om ytterligare vindkraft önskas, efter munens inställning, men innebär inte att en senare förtäta och använda yteffektiva lösningar som be- det att en park etablerats, får denna utformas som tillstyrkan till eventuella projekt kan garanteras, då gränsar utbredningen på jordbruksmark, samt att utökning av den redan existerande parken. detaljerad kunskap om lokala förhållanden ännu minimera andelen hårdgorda ytor. inte finns. KOMMUNENS VINDKRAFTSPOLICY Varje område ska användas till det som det är mest lämpat för. Till exempel bör Tångaområdet Kommunen har en särskild policy (antagen av med sitt utmärkta kollektivtrafikläge och närheten kommunfullmäktige 2006-11-30 §1515) för lokali- till centrum, inte användas för ytkrävande verk- sering och utformning av vindkraftsparker. Denna samheter. Inom verksamhetsområdena ska lokali- avses fortsätta att gälla och redovisar exempelvis sering ske på ett sätt som minimerar behovet av hur grupper av vindkraftverk bör utformas samt transporter av material och människor. reglerar avstånd till enskilda bostäder mm. Inom nu föreslagna vindbruksområden återfinns sprid- Mindre störande verksamheter som till exempel da bostäder med mera. Ett genomförande av vind- tjänsteföretag, hantverk och service kan med för- kraftsprojekt inom redovisade områden fordrar del planeras in i blandade bebyggelseområden för alltid antingen hänsyn med avstånd till bostad att hålla dessa levande även under dagarna. Verk- enligt kommunens antagna vindkraftspolicy, eller samheter som inte i sig är störande, men som tål inlösen av bostadshus. störningar från trafik, kan lokaliseras vid trafikleder i den blandade bebyggelse, som buffert för bakomliggande bostäder. Nya fördjupningar av översiktsplanden för Fal- kenbergs stad och Ullareds samhälle, behöver tas fram, där bland annat behovet av nya verksam- hetsområden ses över. För Falkenbergs stad behö- Figur 4.15. Vindkraftspolicy för Falkenberg, antagen 2006-11-30, se ref Falkenbergs kommun 2006a ver konsekvenserna av en eventuell ny inriktning

42 (98) Förslag 2012-10-12 4 VERKSAMHETER Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

för hamnområdena, på befintliga verksamhets- sidan utvecklingen av besöksnäringen ska undvi- PLANERINGSINRIKTNING JORDBRUK, SKOGS- områden (hamnområdet och Smedjeholm), och kas eftersom de är beroende av varandra. Tillgäng- BRUK, FISKE för industrispåret utredas. Ett utredningsområde ligheten till havet får inte äventyras vid fortsatt för verksamheter med inriktning på logistik utveckling av turismen. Aktiviteter som alstrar Verksamheter inom jordbruk, skogsbruk och fiske föreslås vid Långåsmotet. störande buller bör lokaliseras till redan buller- ska ges goda fysiska förutsättningar att vidareut- påverkade områden. vecklas. Jordbruksmark är en viktig samhällsresurs PLANERINGSINRIKTNING HANDEL: och bör därför endast bebyggas för att tillgodose PLANERINGSINRIKTNING ÄMNEN OCH MATERIAL betydelsefulla samhällsintressen, då lämplig alter- I de mindre orterna bör ny bebyggelse lokaliseras nativ lokalisering saknas, eller om en alternativ till stråkens knutpunkter och noder för att förstär- Elva områden förslås sättas av som möjliga utred- användning ger totalt större miljövinst än när ka underlagen för livsmedelshandel. ningsområden för framtida materialtäkter för marken används för jordbruk. naturgrus, och tre områden som utredningsområ- I Falkenberg bör tillkommande livsmedelsbutiker den för framtida materialtäkter för krossberg. Ut- lokaliseras till bristområden där avstånden med PLANERINGSINRIKTNING VINDBRUK bredning och omfattning ska avvägas mot andra gång och cykel till livsmedelsbutik är stora. Det är intressen, se del I kapitel 3. Inriktningen bör dock Tretton områden har efter avvägning mot upp- därför olämpligt att lokalisera fler livsmedelsbuti- vara att minska användningen av naturgrus. ställda kriterier pekats ut som mest lämpade för ker till lägen där större dagligvarubutiker redan vindbruk, och kommunen har här en mycket finns, till exempel vid Tångarondellen. Utredningsområden för framtida materialtäkter positiv inställning till vindkraft utifrån dagens för blockberg kan inte pekas ut i avsaknad av aktu- Shopping, det vill säga gallerior och sällanköps- översiktliga kunskaper. ell bergskvalitetskartering. Inom område där hus- handel kopplat till upplevelser, bör lokaliseras till hållningsbestämmelser enligt MB 4:2 gäller, är Inom möjliga prövningsområden för vindbruk centrum, medan volymhandel med sällanköps- Falkenbergs ståndpunkt även fortsättningsvis att kan det finnas kriterier som inte är uppfyllda, men varor kan lokaliseras i halvexterna och externa täktverksamheten i Vastaddalen på sikt bör av- även här kan det vid en mer detaljerad prövning lägen utanför centrum. Extern volymhandel är vecklas och gällande tillstånd inte förnyas när de visa sig att vindbruk kan vara lämpligt. Inom öv- inget direkt hot mot en levande stadskärna. löper ut. Inom övriga delar kan pågående täkt- riga områden i kommunen har vindbruksutred- Falkenbergs stadskärna bör stärka sin shopping, verksamhet fortgå, med fortsatt stor hänsyn tagen ningen visat på svårigheter att uppfylla kriterierna, företrädesvis genom att förstärka attraktiviteten till övriga riksintressen enligt MB 3, omgivande alternativt är områdena redan ianspråkstagna för och knyta samman handeln i centrum och till- bebyggelse etc. vindbruk. Vid tillståndsprövning för enskilda pro- skapa ytor för nya butikskedjor som vill etablera jekt ska ärenden i samtliga fall genomgå fullstän- Vid avvägning mellan riksintresse enligt MB 4:2 sig. Marknaden bedöms som för liten för att dig prövning. och riksintressen för ämnen och material enligt splittra shoppinghandel till flera platser MB 3:7 bör det sistnämnda stå tillbaka. Kommu- Vid lokalisering och utformning av vindkraftsparker ska kommunens vindkraftspolicy (Falkenberg PLANERINGSINRIKTNING BESÖKSNÄRING nen menar att riksintresse för ämnen och material som tillkommit i strid mot kommunens synpunk- 2006a) iakttas. Inom redovisade områden åter- Beredskap bör finnas inom planeringen för lokali- ter, bör tas bort inom område där där hushåll- finns spridda bostäder, och genomförande av sering av nya anläggningar för besöksnäringens ningsbestämmelser enligt MB 4:2 gäller. vindbruksprojekt inom redovisade områden behov. Konflikter mellan å ena sidan det rörliga fordrar alltid antingen hänsyn med avstånd till friluftslivets behov och naturvården och å andra bostad.

Förslag 2012-10-12 43 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 4 VERKSAMHETER

44 (98) Förslag 2012-10-12 4 VERKSAMHETER Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

5 Kommunikationer

Förslag 2012-10-12 45 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 5 KOMMUNIKATIONER

att övriga alternativa transportslag har svårt att mellan Hyltebruk/Torup och Falkenberg är 5 KOMMUNIKATIONER vara konkurrenskraftiga. mycket begränsad. En hållbar transportplanering är en viktig grund- Västkustbanan ger goda kollektivtrafikförbindel- Falkenbergs hamn ligger i Falkenbergs stad vid bult i strävan att uppnå en hållbar samhällsplane- ser till städerna i omgivande kommuner och vida- Ätrans mynning. Terminalbolaget som bedriver ring. Samhället har de senaste 50 åren anpassats re mot Köpenhamn/Kastrup och Göteborg/Stock- verksamhet i hamnen hanterande 410 000 ton efter biltrafiken och nu krävs en omställning till holm. Tåget tar 15-20 minuter till Varberg och gods år 2010. Falkenbergs hamn är relativt sett en människan som gångtrafikant, cyklist och kollektiv- Halmstad, knappt en timma till Göteborg och två liten hamn som är specialiserad inom bulkgods trafikresenär. Godstransporterna har ökat kraftigt timmar till Malmö. Kastrup flygplats nås på två som sten och grus. I tabellen i fig 5:1 nedan ses de senaste åren. En anledning till detta är bland och en halv timma från Falkenberg. Merparten av utvecklingen av godsomsättningen i kiloton för annat förändrade konsumtionsmönster och just-in- Västkustbanan är idag utbyggd till dubbelspår ge- Falkenbergs hamn och omgivande hamnar. time leveranser som innebär att lagerhållning nom Halland förutom en sträcka i Varbergs kom- undviks. Att uppnå hållbara godstransporter är en mun. Kapacitetsbrister som påverkar möjligheten stor utmaning och innebär bland annat ett större att öka turutbudet med tågtrafik finns på sträckan GODSVOLYM I KILOTON 2008 2009 2010 utnyttjande av järnvägen – en järnväg som redan Kungsbacka – Göteborg och i Skåne. GÖTEBORGS HAMN 42 331 38 934 42 938 idag är överbelastad i vissa tidsspann. VARBERGS HAMN 1 678 1 599 1 740 Som en sekundär nivå i strukturbilden finns strå- FALKENBERGS HAMN 478 318 410 ken Falkenberg - Ullared (väg 154) och Varberg- HALMSTAD HAMN 2 331 1 850 2 069 Transportsystemet Ullared (väg 153) samt stråket Falkenberg – Var- HELSINGBORGS HAMN 7 575 6585 7 430 berg via Långås och Morup samt ”gamla E6:an” Beskrivningen av transportsystemet utgår från den ALLA SVENSKA HAMNAR 147 869 126 225 143 529 framtagna strukturbilden. En utveckling av trans- Falkenberg-Halmstad via Heberg och Slöinge. portsystemet i starka stråk innebär att det är till Samtliga stråk har en viktig funktion i kollektiv- Fig 5.1. Utveckling av omsättning av gods för Falkenbergs hamn och omgivande hamnar 2008-2010. Källa Region Halland 2011 stråken vi främst prioriterar infrastrukturåtgärder trafiknätet, där de utgör huvudstråken för kollek- och kollektivtrafik. För att stråken ska komma så tivtrafik. Stråken är också viktiga avseende gods- många som möjligt till godo är det viktigt att arbe- transporter, speciellt väg 153 och väg 154 som län- RIKSINTRESSEN kar samman Ullared med Falkenberg och Varberg. ta med anslutande länkar, till exempel gång- och E6:an och Västkustbanan (inklusive Falkenbergs På väg 153 och väg 154 finns också de allvarligaste cykelvägar samt pendlarparkeringar och liknande. station) är av riksintresse för kommunikation, bristerna i infrastrukturen inom kommunen. Strukturbilden illustrerar att Västkustbanan och som delar av det det av EU utpekade Trans Euro- E6:an är de tyngsta infrastrukturstråken genom I den tredje nivån finns stråk som har en mer lokal pean Transport Network, TEN-T, och är av sär- kommunen. Att E6:an sträcker sig genom kom- funktion och där transporterna främst har noden i skild internationell betydelse. Även väg 154 är av munen innebär att vi har tillgång till infrastruktur stråket som målpunkt, i dessa stråk bör det finnas riksintresse som tillfartsväg till Falkenbergs hamn, av högsta kvalitet för snabba, säkra och gena trans- en effektiv kollektivtrafik till noderna. Väg 150 är liksom växlingsbangården vid den gamla järnvägs- porter. En konsekvens av E6:an är att kollektiv- ett undantag eftersom den är viktig för godstrans- stationen, Falkenbergs hamn, samt farleden in i trafiken i vissa relationer har svårt att hävda sig porter i ett mer regionalt perspektiv. Däremot har hamnen. Kommunens bedömning är att dessa bör restidsmässigt mot bilen. Även avseende gods- den en underordnad roll avseende kollektivtrafik, kvarstå som riksintresse tills vidare. transporter innebär den höga kvaliteten på E6:an då underlaget utmed sträckan och pendlingen

46 (98) Förslag 2012-10-12 5 KOMMUNIKATIONER Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

bättrar underlaget för kollektivtrafiken i de iden- Falkenbergs stad). Om fler istället valde cykeln Persontransporter tifierade stråken. I vissa fall kan man tänka sig att eller att gå skulle det vara till godo för miljön och en linje justeras men utgångspunkten bör vara att folkhälsan. För att det ska vara möjligt att skapa REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK planera utbyggnadsområden efter befintligt kol- snabba och gena förbindelser för gång- och cykel lektivtrafikutbud. Genom att understödja kollek- bör yta för cykel och gångstråk finnas med tidigt i Den framtida kollektivtrafiken kommer enligt Re- tivtrafiken med ny bebyggelse kan man skapa en planeringen av nya exploateringsområden. gion Hallands strategiska Trafikförsörjnings- god spiral för en utveckling mot ett hållbart Idag finns det inte något långsiktig kommunöver- program att utgå från att trafiken ska utvecklas i samhälle. starka stråk i relationer där en tillräcklig marknad gripande plan avseende vilka gång- och cykelvägar som ska anläggas i framtiden. En viktig framtids- finns i form av t ex arbets- och studiependling. KOLLEKTIVTRAFIK I STADEN Det innebär en prioritering av resurser till de stråk fråga är därför att ta fram en ny gång- och cykel- som bedöms ha störst potential och därmed också I Falkenbergs stad har utfördes en linjeomläggning plan, där möjligheten att skapa snabba prioritera- måste nedprioritera andra relationer. I Falkenberg av stadstrafiken under 2011 med ett gott resultat de cykelstråk utreds. avseende en ökning av antalet resenärer. Linjeom- är stråken utmed kusten och in mot Ullared prio- För att få en utveckling av stadens gång- och cy- läggningen innebar att flera linjer samordnades riterade som huvudstråk för kollektivtrafiken i den keltrafik det mycket strategiskt viktigt att skapa för att skapa ett högre turutbud och snabbare regionala planeringen, se figur 6:1. snabba och gena gång- och cykelförbindelser till trafik. Processen mot en effektiv stadstrafik har Kommunen bör arbeta aktivt för att utveckla kol- därmed fått en väldigt positiv start och det är där- lektivtrafiken tillsammans med Region Halland i för extra viktigt att värna de stråk som då identi- de identifierade starka stråken, kuststråket och fierades. I staden är knutpunkterna centrum och stråken Falkenberg-Ullared och Varberg-Ullared järnvägsstationen naturliga noder för kollektiv- samt i stråken i Falkenbergs stad. Speciellt viktigt trafiksystemet. Det dominerande stråket är linje 10 är utvecklingen av kollektivtrafiken i relationen som trafikerar järnvägsstationen via centrum till Ullared- Falkenberg. I detta stråk bör kollektiv- busstationen (med planerad förlängning till trafiken utvecklas mot en snabbusslinje med få Kattegattsområdet. Övriga starka stråk är: stopp för att öka Ullareds attraktivitet som bostadsort. Skrea stationssamhälle, via Hjortsberg till centrum Fördjupade stråkstudier för det utpekade huvud- Glommen, via Skogstorp till centrum nätet för kollektivtrafik kommer att genomföras under de närmaste åren på Hallandstrafikens Utöver dessa vill vi sträva efter att stärka initiativ. I stråkstudierna kommer man att titta på Stafsinge/Falkagård till centrum linjedragning, utbudet av trafik och möjligheten Slätten till centrum att handikappsanpassa hållplatser och anslut- Tröingeberg till centrum ningar. GÅNG- OCH CYKEL Som tidigare diskuterats i ÖP:n är det viktigt att Fig 5.1. Detaljerad trukturbild för Falkenberg, med föreslagna prio- planläggning för ny bebyggelse görs där den för Falkenberg har idag en hög andel resor med bil på riterade och sekundära stråk, och knutpunkter och noder inom förhållandevis korta avstånd (Trafikplan 2012, dessa. Läs mer i del I, kap 2.

Förslag 2012-10-12 47 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 5 KOMMUNIKATIONER

och mellan de två viktigaste målpunkterna, cent- Inom Sverige har det under de senaste tio åren rum och järnvägsstationen. För att uppnå detta Godstransporter vuxit upp ett system med järnvägspendlar mellan behövs en gång- och cykelbro över Garvareforsen I kommunen som helhet är främst E6:an, Väst- hamnar och omlastningsstationer inne i landet. som länkar samman gång- och cykelnätet på ömse kustbanan samt väg 154, 153 och väg 150 viktiga Det finns till exempel ett drygt 20 dagliga järn- sidor om Ätran (Trafikplan 2012, Falkenbergs för godstransporter. Ur ett hållbarhetsperspektiv vägspendlar till Göteborgs hamn och likaså en stad) . I det övergripande perspektivet skulle den bör tågtrafiken på Västkustbanan utnyttjas för så järnvägspendel mellan Halmstad hamn och Väs- bidra till att skapa en gen och komfortabel cykel- många transporter som möjligt. För merparten av terås. Möjligheten att knyta en omlastningscentral väg från södra delarna i Falkenberg till järnvägs- transporterna från inlandet via väg 154, 153 och i Falkenberg till ett sådant system kommer att ut- stationen och på så sätt göra det mer attraktivt att 150 är inte järnvägen ett alternativ. Främst på väg redas vidare. cykla till stationen och därmed minska bilflödena 153 och 154 behövs åtgärder som ökar tillgänglig- Det är sannolikt att sjöfart får en allt större bety- genom staden. Ur ett turistiskt och rekreations- heten och trafiksäkerheten för godstransporter. delse för framtidens transportlösningar när järn- perspektiv skulle en sådan förbindelse kunna ska- vägskapaciteten inte räcker till och kraven på pa stora kvalitéer och stärka kopplingen mellan För att kunna använda järnvägen för godstrans- minskade koldioxidutsläpp skärps. Den rådande Vallarna och staden. porter krävs det att det finns tillgängliga omlast- ningscentraler där byte av transportsätt möjlig- trenden inom sjöfart är att fartygen blir större och större vilket medför att det ställs stora krav på de BILTRAFIK görs. Under senaste årtioden har flera olika lägen för industrispår och omlastningscentral varit hamnar som ska ta emot fartygsanlöpen. Som ett Biltrafiken kommer alltid vara en viktig del av aktuella. Det senaste beslutade förslaget går i en exempel kan nämnas att på de största fartygen transportsystemet. I en till ytan så stor kommun sträckning över Falkenbergs mosse i en båge ge- som angör Göteborgs hamn ryms drygt 15 000 som Falkenberg kommer många invånare inte att nom Smedjeholms industriområde ner till ham- containrar. Falkenbergs hamns framtida roll är ha några alternativ till att färdas med bil. Kommu- nen. I samband med genomförandet av hamn- svårbedömd å ena sidan talar de små volymerna nen bör därför sträva efter att skapa en god till- utredningen (se referenser) framkom en alternativ och den relativt sett grunda hamnkanalen emot att gänglighet och trafiksäkerhet för biltrafikanterna, sträckning. hamnen kommer att vara fortsatt konkurrens- de största åtgärdesbehoven finns på väg153 och på kraftig å andra sidan kan kanske även små hamnar väg 154 Enligt det nya alternativet förläggs omlastnings- växa i betydelse i framtiden beroende på hur ut- platsen istället utmed Västkustbanan mellan Lång- vecklingen avseende godstransporter ser ut. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det också viktigt att åsmotet och Falkenbergsmotet. Från den platsen erbjuda en infrastruktur för miljövänliga bränslen, skulle man sedan kunna nyttja det befintliga spå- Lokaliseringen av handel och verksamheter i Fal- pendlarparkeringar för samåkning, bra knutpunk- ret ner till den gamla järnvägsstationen, vända där, kenbergs stad har stor påverkan på hur mycket ter för omstigning från bil till kollektivtrafik mm. och fortsätta på befintligt stickspår till hamnen. godstransporter som alstras och var den färdas. I Falkenbergs stad bedöms det inte behövas några Man skulle kunna avelektrifiera banan från den Negativa effekter av godstrafik är bland annat större vägombyggnader utan istället bör man arbe- nya omlastningsstationen och den mot hamnen. I buller, vibrationer och slitage. För att undvika att ta aktivt med parkeringsnormer och styrmedel. En översiktsplanen finns ett utredningsområde för belasta det kommunala vägnätet bör Falkenbergs åtgärd som avlastar det kommunala vägnätet i sta- omlastningscentral identifierat söder om Långås- kommun utnyttja sitt goda läge vid E6:an och den är att styra biltrafiken till Kringleden (gamla motet. Fortsatta utredningar får avgöra om det är Västkustbanan och välja att etablera verksamheter E6:an), se Trafikplan, ref. Falkenberg 2012p. där istället för i hamnen som omlastningscent- och volymhandel i detta läge. ralen bör placeras.

48 (98) Förslag 2012-10-12 5 KOMMUNIKATIONER Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

Motet väg 154/E6:an är sedan länge utpekat för exploatering av verksamheter. Det är också ett PLANERINGSINRIKTNING KOMMUNIKATIONER mycket bra läge utifrån perspektivet hållbara Använd aktivt parkeringsnormer och andra Rekommendationer när det gäller en minskning transporter. Här finns både god tillgång till kollek- ekonomiska styrmedel för att styra biltrafiken och av biltrafiken och främjande av hållbara transpor- tivtrafik och möjlighet att skapa effektiva gång- påverka trafikanternas attityder och beteenden så ter såsom gång- cykel- och kollektivtrafik är föl- och cykelförbindelser samtidigt som transport- att biltrafikutvecklingen dämpas. intensiva verksamheter inte påverkar trafikmiljön jande: För att behålla valmöjligheterna avseende indust- i Falkenbergs stad. Prioritera utbyggnad av bebyggelse och verksam- rispårslösning bör dragningen via Smedjeholmen heter i stråk och noder som stärker transport- kvarstå tills en noggrannare utredning har gjorts slagen kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. Bredband för läget med en omlastningsstation vid Torebo En fortsatt utbyggnad av bredband i kommunen Utveckla de identifierade kollektivtrafikstråken mellan Långåsmotet och Falkenbergsmotet. Ut- är en mycket viktig förutsättning för att skapa ut- tillsammans med Region Halland. Prioritera att få redning av läge för omlastning och industrispårs- veckling och tillväxt. Bristerna i tillgänglighet till stånd snabba linjer med hög turtäthet. reservatets framtid bör göras i en snar framtid. finns främst på landsbygden och utgör hinder för t Inkludera kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik Bygg inte ut några nya trafikleder eller huvudvägar ex företagande. Enligt bredbandsstrategin för Fal- tidigt i planeringen och gör avvägningar så att en i Falkenbergs stad. kenberg (under politisk behandling) har Falken- hållbar transportförsörjning kan uppnås. bergs kommun för avsikt att ansluta sig till rege- Styr så långt möjligt biltrafiken (via skyltning, ringens ambition avseende bredbandsutbyggnad Ta fram en strategisk plan för utvecklingen av trafikreglering och information) så att den i ökad som innebär att 90 % av alla hushåll ska ha tillgång gång- och cykeltrafik för hela kommunen, men stå grad väljer Kringleden (gamla E6) och yttre gator till 100 Mbit/s senast 2020. fast vid prioritering av utbyggnad av cykelleden och i mindre grad kör genom centrum. Kattegattleden och en gång- och cykelförbindelse Arbeta aktivt för en fortsatt bredbandsutbyggnad i Marknadens aktörer erbjuder idag ett stomnät över Garvareforsen. med anslutningsmöjligheter för fiberföreningar. kommunen. Stomnätet följer till största delen de identifierade stråken i strukturbilden. Kommunens roll är att säkerställa att detta stomnät håller tillräcklig kvalitet. Kommunen kommer också att ha en lotsfunktion för att underlätta för föreningarna och genom denna kunna bistå med råd och stöd, kartmaterial och liknande. Det praktiska arbetet och finansie- ringen av utbyggnad av bredband förväntas marknaden (Bredbandsstrategi för Falkenbergs kommun).

Förslag 2012-10-12 49 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 5 KOMMUNIKATIONER

50 (98) Förslag 2012-10-12 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

6 Natur- och kulturlandskap

Förslag 2012-10-12 51 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP

rieämbetets fornminnesregister (FMIS). Dessa kyrkomiljöer är skyddade enligt KML kap 4. Skyd- 6 NATUR- OCH skyddas genom KML kap 2. det innebär i korthet att kyrkomiljöernas kulturhistoriska värde ska bevaras. Om förändring sker Byggnadsminnen. En litet antal byggnader av na- KULTURLANDSKAP ska den göras utan att de kulturhistoriska värdena tionellt värde, är skyddade som byggnadsminnen minskar, och tillstånd sökas hos länsstyrelsen. I Falkenbergs kommun är rik på både natur- och enligt KML kap 3.. I Falkenberg finns fyra bygg- Falkenberg gäller skyddet 26 kyrkor. Förteckning kulturutyttringar, vilket är en del av kommunens nadsminnen: Borgen Hällerup, Falkenbergs stads- över samtliga byggnadsminnen finns i riksantik- dragningskraft. Här finns de långa stränderna, de hus, Tullbron, och Olofsbo hembygdsgård. För- varieämbetets bebyggelseregister, BBR. vidsträckta odlingsfälten, de djupa skogarna, och de teckning över samtliga byggnadsminnen finns i varierade bebyggelsemiljöerna. Skillnaden mellan riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, BBR. Särskilt värdefull bebyggelse. I Falkenberg olika områden i kommunen skapar en dynamisk finns 1583 byggnader som registerats som värde- Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begrav- och attraktiv kommun. För att detta ska bevaras full i den länstäckande inventering av kulturhisto- ningsplatser. Alla kyrkobyggnader, kyrkotomter krävs en aktiv samhällsplanering där man tar hän- riskt värdefull bebyggelse. Syftet med inventering- och begravningsplatser som är uppförda eller an syn till de olika värden som finns representerade. en är att bebyggelsens kulturvärden ska kunna sä- lagda före 1940 och vissa yngre speciellt värdefulla kerställas i planeringen. Bebyggelsen är indelad i Kulturmiljö Kulturmiljön är den verklighet vi lever i, samtidigt som den är vår historia. Miljön är inte statisk utan formas kontinuerligt av människors vilja eller passivitet. Detta leder ibland till bevarande, ibland till utveckling, i andra fall till förödelse. Kulturmin- neslagens (KML) första paragraf anger ”Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla”. Kulturarvet tillhör alla och ger perspektiv på sam- hället. Medborgarnas engagemang och delaktighet är viktiga förutsättningar för att kulturarvet ska leva vidare och utvecklas. Såväl enskilda som myndigheter har alltså ansvar och ska visa hänsyn och aktsamhet. Kunskap är en förutsättning för att kunna ta tillvara kulturmiljön.

SKYDD AV KULTURMILJÖ Fornminnen. I Falkenbergs kommun finns det ca Fig 6.1. Byggnadsminnen i Falkenberg. Överst till vänster: Borgen Hällerup, bild Riksantikvarieämbetet. Överst till höger: Falkenbergs stadshus, bild Riksantikvarieämbetet. Nederst till vänster: Tullbron, bild Riksantikvarieämbetet/Lars Kennerstedt. Nederst till höger: Olofsbo 4500 upptagna fasta fornlämningar i Riksantikva- hembygdsgård (Staffens), bild Halands konstmuseum/Lennart Lundborg.

52 (98) Förslag 2012-10-12 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

varsamhetskrav gäller all bebyggelse. I en detalj- där går att avläsa tidsdjup och särprägel. Det finns tre klasser, varav de två högsta, klass A och B, plan kan man med beteckning ”k” tydliggöra vilka fem utpekade riksintresseområden för kulturmil- motsvarar särskilt värdefull bebyggelse enligt plan- karaktärsdrag och värden hos byggnaden som jövård i Falkenbergs kommun. och bygglagen (PBL) kap 8:13. Förteckning över varsamheten speciellt ska inriktas på. För särskilt samtliga byggnader i bebyggelseinventeringen KN 17 Bergs by. Odlingslandskap i skogsbygd värdefulla byggnader gäller förbud mot förvansk- finns på Länsstyrelsen i Hallands hemsida. med spår av äldre odling. ningar enligt PBL 8:13. För att precisera vad för- Bestämmelser i detaljplan. Bebyggelse kan även vanskningsförbudet innebär i det enskilda fallen KN 19 Ätradalen. Dalgångsbygd med sam- skyddas långsiktigt med hjälp av bl a skydds- och kan kommunen införa skyddsbestämmelser i manhållet, väl hävdat odlingslandskap, kom- varsamhetsbestämmelser i detaljplan och områ- detaljplan, med betckningen ”q”. munikationsstråk och ett av Hallands forn- desbestämmelser. Enligt PBL 8:17 ska ändring av lämningstätaste områden, som helhet präglat byggnad ” utföras varsamt så att byggnadens ka- RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD av mångsidiga försörjningsaktiviteter sedan raktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, medeltiden. Kulturmiljövårdens riksintressen är en viktig del historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och av ett områdes karaktär och kvalitet genom att det KN 20 Vinbergs kyrkby. Sockencentrum vars konstnärliga värden tas till vara”. Detta generella utveckling kan följas sedan tidig medeltid och

som har anknytning till Olof von Dalin. KN 21 Falkenbergs innerstad. Småstadsmiljö som bevarat medeltidsstadens gatunät och med ovanligt väl bevarad äldre stadsområde. KN 22 Vastadalen. Levande och välhävdat odliingslandskap med ett stort inslag av förhistoriska lämningar. Utöver dessa fanns tidigare KN 18 (Lindhult-To- rebo) men länsstyrelsen har 2010, på kommunens begäran, beslutat att detta riksintresse inte lägger föreligger, då området starkt påverkats av utbyggnad av motorväg, västkustbana, vindkraft mm. Samtliga nu gällande riksintressen för kulturmil- jövård bedöms av kommunen var väl motiverade. Någon exakt gräns för intresset är svårt att lägga och en översyn av riksintressenas innehåll, värden och avgränsningar bör därför komma till stånd på Fig 6.2. Riksintressen för kulturmiljöi Falkenberg. Överst till vänster: KN19 Ätradalen, bild Länsstyrelsen Halland/Arne Persson. Överst mitten: länsstyrelsens initiativ. Detta gäller särskilt det KN17 Bergs by, bild från Kulturmiljöprogram för Falkenbergs kommun, se referenser. Till höger: KN 21 Falkenbergs innerstad, bild Falkenbergs större riksintresseområdet KN19 Ätradalen. komun. Nederst till vänster: KN20 Vinbergs kyrkby, bild från Kulturmiljöprogram för Falkenbergs kommun, se referenser.Figur Värdefulla områden enligt naturvårdsprogrammet 2006.

Förslag 2012-10-12 53 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP

KOMMUNALA INVENTERINGAR OCH Kulturmiljöer i Falkenberg KULTURMILJÖPROGRAM Kulturmiljprogram 2012 (ännu ej antaget) För Falkenberg finns en rad skilda dokument som 1. Älvsered stommen 2. Lysebäck beskriver och värderar enskilda kulturvärden i den 3. Fagereds sanatorium byggda miljön, liksom sammanhållna kulturmiljö- 4. Egnared er. Bevarandeplan för Falkenbergs innerstad (1985) 5. Hjärtaredsjön 6. Gunnarp beskriver de stora kulturvärden som sammantaget 7. Svartrå-Björkekullen finns inom riksintresseområdet KN 21. Bevaran- 8. Tubbared deplanen kompletterades 1992 med Bevarande- 9. Örsingaslätt plan för Herting. En stor inventering av homoge- 10. Berg-Bråtagärde 11. Månagärde na, icke förvanskade bebyggelseområden inom 12. Köinge Falkenbergs stadsområde genomfördes för knappt 13. Hakestad tio år sedan. Detta resulterade i rapporten Stadens 14. Ätrafors 15. Greppered yttre årsringar från 2005. 16. Ås 17. Sjönevad De värdefulla byggnader som identifierades i be- 18. Vessigebro byggelseinventeringen (se ovan under särskilt vär- 19. Sörby defull bebyggelse), redovisas i Kulturhistoriskt 20. Alfshög-Katrineberg värdefull bebyggelse, del 1 och 2, 2006 resp 2007. 21. Morup 22. Lynga-Stranninge Här finns även rekommendationer för omhänder- 23. Lönestig tagande av byggnaderna. De högst värderade 24. Morups tånge byggnaderna (klass A och B) motsvarar särskilt 25. Långås 26. Ramsjön värdefull bebyggelse enligt plan- och bygglagen 27. Hässlås kap 8:13. 28. Lindhults gods 29. Vinbergs kyrkomiljö Ett nytt Kulturmiljöprogram har upprättats 2012 30. Hjuleberg-Abild (ersätter tidigare ”Bygd att vårda” från 1991). Det- 31. Sannarps gods ta program identifierar och beskriver 41 samman- 32. Årstad 33. Knobesholms gård hållna kulturmiljöer utanför Falkenbergs stads- 34. Asige område. Programmet ger rekommendationer för 35. Slöinge-Bergagård bevarande och utveckling. 36. Berte kvarn 37. Grimsholmen 38. Boberg Figur 6:3. Kvarnmiljöer är en del av vårt kulturarv, och är en viktig 39. Eftra länk till dagens näringsliv med den för Falkenberg viktiga livsme- 40. Vastad delsindustrin . Överst: kvarnbyggnad och tunnbinderi på Knobes- 41. Ugglarps kvarn holms gods, kulturmiljö 33. Mitten: Hönryds kvarn i Lynga-Stran- ninge, kulturmiljö 22. Längst ner: Berte kvarn, kulturmiljö 36. Samt- liga ur Kulturmiljöprogram för Falkenbergs kommun, se referenser.

54 (98) Förslag 2012-10-12 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

Riksintressen för kulturmiljövård KN 17 Bergs by KN 19 Ätradalen KN 20 Vinbergs kyrkby 1 KN 21 Falkenbergs innerstad KN 22 Vastaddalen 4 2 Byggnadsminnen i Falkenberg 3 5 Borgen Hällerup Tullbron Falkenbergs stadshus 6 Olofsbo hembygdsgård

Kyrkomiljöer i Falkenberg Abilds, Alfshögs, Asige, Askome, Eftra, 7 11 KN 17 Fagereds, Fallkenbergs, Gunnarps, Gällareds, Hertings, Krogsereds, Källsjö, Köinge, Ljungby, Morups, Okome, Skrea, Slöinge, S:t 8 10 Laurentius, Stafsinge, Svartrå, Ullareds, 9 Vessige, Vinbergs, Årstads och Älvsereds 12 15 KN 19 kyrkor 13 14

21 16 17KN 20 25 18 22 27 20 KN 21 26 28 19 30 23 31 29 24 32 KN 22 38 35 33

39 34 36 37 40 41 Figur 6:4. Områden viktiga för kulturmiljövården: Riksintresse för kulturmiljövård (lila), områden utpekade i kulturmiljöprogrammet (röda), kyrkor med begravningsplatser (svarta kryss), byggnadsminnen (blå punkter)

Förslag 2012-10-12 55 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP

Naturvärden Natura 2000 är ett nätverk av naturområden som toper är generellt skyddade i jordbruksmark: Naturmiljön är betydelsefull i många dimensioner syftar till att bevara den biologiska mångfalden i alléer, åkerholmar, pilevallar, samt småbiotoper i för både människor, växter och djur. Den har i alla Europa. I Falkenberg finns det 25 stycken Natura odlingslandskapet såsom stenmurar, odlingsrösen, tider varit en resurs för människans överlevnad, 2000-områden som helt eller delvis berör kommu- källor med omgivande våtmarker, småvatten och som vi behövt för föda, material och upplevelser. nen: Bergs naturskog. Egnared, Fegen Halland, våtmarker. Inom ett biotopskyddsområde får det Att värna naturvärdena handlar både om att skyd- Frodebjär, Frodeparken, Grimsholmen, Hov- inte bedrivas verksamhet eller genomföras da värdefulla områden och arter i ekosystemet, gårdsån, Högvadsån, Klintamossen, Kyrkobacka, åtgärder som kan skada naturmiljön. Källstorps våtmarker, Kättebo, Lilla Middelgrund, och om att möta människans behov av att använ- Fågelskyddsområden. För att skydda djur mot Galtabäck-Lynga strandängar, Morups tånge, da naturen och det som naturen ger. störningar under perioder då de är särskilt utsatta Myskebackarna, Okome-Boa, Skipås, Steninge- beslutar Länsstyrelsen om djurskyddsområden, Naturvärden är områden som enligt kommenta- Stensjöstrand, Sumpafallen, Suseån-Hult, Svarten, enlig MB 7:12. Oftast sammanfaller skyddsbehovet rerna till miljöbalken (MB) har betydelse ur natur- Yttra Berg, Älmås och Älmebjär, se figur 6:6. För med den tid då djuren föder upp sina ungar. I Fal- vårdssynpunkt för exempelvis ett rikt fågelliv, en att bedriva verksamhet eller vidta åtgärd som på kenberg finns fem fågelskyddsområden: 3 st. öar i ovanlig flora eller en kombination av egenskaper ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura Hjärtaredssjön (Resö, Hägerön och Danmark); Ö i som gör området värdefullt för förståelsen av na- 2000-område krävs tillstånd från länsstyrelsen Björkasjön; Stensjöstrand-Fågelholmarna; Morups turen. I Falkenbergs kommun finns det ett stort (MB 7:27 -29). Även verksamheter eller åtgärder Tånge; Fegen (Brudö, Björsevik, Lilla Gärdesön, antal naturvärden, vilka redovisas nedan. utanför ett Natura 2000-område kan omfattas av Narvö, Skaven, Stora Kärringön). Se figur 6:6. Till- tillståndsplikt, till exempel kan byggnation av väg trädesförbud gäller mellan 1 april till den 15 juli SKYDD AV NATURMILJÖ eller hus, avverkning i eller i omedelbar närhet av (31 juli för Fegen). Naturreservat bildas av Länsstyrelsen eller kom- ett område och åtgärd som kan förändra hydro- munen i syfte att vårda och bevara värdefulla na- login i Natura 2000-området vara tillståndspliktig. Strandskydd. För havet, insjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd om 100 meter på turområden, enligt miljöbalken (MB) 7:4. Alla na- Naturminnen. Länsstyrelsen kan enligt MB 7:10, ömse sidor om strandlinjen. Strandskyddets syfte turreservat har föreskrifter och framtagna skötsel- besluta om skydd som naturminne av dels enskil- är att trygga allmänhetens tillgång till stränderna planer som skydd för området. Kommunerna har da föremål ex, flyttblock, jättegrytor eller gamla och skydda livsvillkoren för djur och växter, och också möjlighet att bilda naturreservat. I Falken- och storvuxna träd dels av små områden med regleras i MB 7:13. Inom ett strandskyddat områ- berg finns det 27 naturreservat, varav ett kommu- intressanta naturföreteelser. I Falkenberg finns sju de får man inte bygga nytt, ändra byggnader, grä- nalt: Smörkullen, Morups tånge, Näktergalslun- naturminnen, se figur 6:6. den, Stensjöstrand, Bengtesgårdsäng, Skipås, Vess- va eller fylla ut, eller ändra förutsättningar för lunda, Mjällbjär, Ullarp, Björka, Sumpafallen, Häl- Biotopskydd. Med syfte att bevara den biologiska naturvärdena. För vissa vattendrag gäller utökat larp, Björkekullen, Suseån, Bergs naturskog, Suse- mångfalden kan mindre områden som håller strandskydd: Havet och Fegen 300 meter, Svarten, ån-Hult, Grimsholmen, Yttra Berg, Skallabjäret, mycket höga naturvärden vara skyddade som bio- Kalvsjön och Tjärnesjön 200 meter. Strandskyddet Frodeparken, Digesgård, Myskeback-arna, topskyddsområden, enligt MB 7:11. De kan an- kan upphävas genom dispens om det finns Skattagård, Fegen, Kättebo, Åkulla-Älmebjär och tingen omfattas av biotopskydd som beslutats av särskilda skäl för det. Vinberg (kommunalt). Se figur 6:6. länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen eller kommu nen, eller av generellt biotopskydd. Följande bio-

56 (98) Förslag 2012-10-12 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

NN 24 Stora och Lilla Middelgrund-Fladen- RIKSINTRESSEN FÖR NATURVÅRD Rödebanke. Grundbankarna är viktiga upp- Sverige har ca 2000 områden som förklarats vara växtområden för de flesta i Kattegatt före- av riksintresse för naturvården, varav 14 finns i kommande fiskarter. Av stort fiskeribiolo- Falkenberg. Områdena representerar karaktäristis- giskt intresse samt rikt, varierat marint liv. ka eller sällsynta naturtyper och geologiska for- NN 34 Högsjömossen Våtmarkskomplex, mer, ibland också med skyddsvärda arter, och mångformigt, stort och orört. skyddas av MB 3:6. På länsstyrelsens hemsida finns beskrivningar om varje objekt. Se figur 6:6. NN 35 Egnared Representativt odlingslandskap med äldre karaktär, hackslåtteräng, öpp- NN 10 Åkulla bokskogar. Sjörikt område, na och trädbevuxna hagar, artrika växtsam- bokskog, ekskog, geologi, rikt växt- och djur- hällen. liv, i synnerhet i äldre ädellövskogar. Flera hotade eller sårbara biotoper och arter. NN 36 Innorp-Skatteböke Representativt odlingslandskap med äldre karaktär, hack- NN 11 Trälövsläge-Agerör. Vidsträckta slåtteräng, öppna hagar, artrika växtsam- strandängar, ljunghed, klapperstensfält, rikt hällen. fågelliv. Stora geologiska värden. Västkustens viktigaste rastlokaler för alla grupper av vada- NN 37 Höghult Representativt odlingsland- re. Många hotade och sårbara arter. Området skap i skogsbygd. Naturbetesmarker, bland- Morups Tånge–Träslövsläge Ramsar-område. lövhage, öppen hagmark, träd- och busk- bärande hage, Artrika växtsamhällen med NN 12 Ätradalen-Högvadsån. Stora geove- hävdgynnade arter. tenskapliga värden och en särpräglad topo- grafi. Rikt växt och djurliv med många hotade NN 40 Berg-Bråtagärde Representativt od- och sårbara arter. lingslandskap med lång kontinuitet. Små- brutet landskap, fossil åker, hamlade lövträd, NN 14 Fegen. Sprickdalssjö, oligotrof. Rikt naturbetesmarker, blandlövhage, öppen hag- fiskliv, hyser den akut hotade vårlekande sik- mark. Artrika växtsamhällen med hävd- löjan. Också av stort ornitologiskt värde. gynnade arter. NN 15 Bobergsudde-Ringenäs. Mångformig NN 41 Berg-Klev naturskog Ansamling av kustavsnitt, ljunghedar flygsandsfält med mycket värdefulla ädellövskogar med många sanddyner, strandängar, hällmarker, rik fauna rödlistade arter. och flora. NN 42 Klintamossen och Myrkomplex i NN 16 Slissån-Suseån Å med meandersling- kombination med Abborrsjöns myrar en Figur 6:5. I Falkenberg har 41 värdefulla naturområden, pekats ut i or, översvämningsmarker, strandbrinkar, rik svagt välvd och sluttande mosse. Även skogs- Naturvårdsprogremmet (2006). Överst till vänster omr 9 Suseåns fauna och flora, hotade djurarter. dalgång; överst till höger omr 36 Lynga; nere till höger omr 80 Våt- och myrmosaik med värdefull sumpskog. marker vid Spikån; och nere till höger omr 21 Kättebo. Förslag 2012-10-12 57 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP

pekade som riksintressen för naturvården i miljö- arter kategori 1 och 2 resp. kategori 3). VÄRDEFULL NATUR balken, och ingår helt eller delvis i EU:s nätverk Områden som i övrigt är särskilt ömtåliga Naturvårdsprogram. Ett Naturvårdsprogram för Natura 2000. I Falkenberg finns det ett ramsar- och som samtidigt inrymmer stora ekologiska kommnen antogs 2006. Det har en bred inriktning område: Morups Tånge–Träslövsläge (NN 11). värden, till exempel extremt rena eller oför- på naturvård (främst biologi och geologi), frilufts- Länsstyrelsens lokalt utpekade områden. Läns- orenade sjöar, oreglerade strömmande vatten, liv och landskapsbild, och identifierar och beskri- styrelsen har pekat ut områden med lokalt höga äldre kulturlandskap och gräsmarker med ver 97 områden i kommunen med särskilt värde- naturvärden, se figur 6:6. Dessa utgörs till större lång hävd, ädellövskogar, reproduktions- full natur, uppdelade i tre klasser, se figur 6:6. Om- delen av de grundbottnar 0-6 meter som utgör platser och vandringsvägar för fisk och rest- rådena ska så långt som möjligt skyddas mot åt- viktiga uppväxt- och födosöksområden för olika biotoper av särskilt värde. gärder som påtagligt kan skada miljön, enligt MB fiskarter, vars värde beror på att dessa områden 3:6. Vissa områden omfattas av skydd enligt MB 7 Identifieringen av ekologiskt känsliga områden i producerar stora mängder små djur som utgör och/eller utgör ekologiskt särskilt områden neligt Falkenberg, utgår från Naturvårdsprogrammet fiskens föda i fiskens alla levnadsstadier. I norr MB 3:3, se nedan. (2006), där särskilt värdefull natur kartläggs och finns ett större sammanhängande område utpekat, definieras. Områden som inte ingår i ovanstående I Falkenberg är följande naturtyper speciellt Glommaryggen, som till sin karaktär liknar Lilla kategorier har sållats bort, och återstående har viktiga att värna om: Middelgrund och kan sägas utgöra en utlöpare av identifierats som ekologiskt särskilt känsliga om- detta grund. Havs- och sötvattenstrandängar råden. Utöver dessa områden kan det finnas fler Marina grundbottnar områden som kan avgränsas som ekologiskt sär- EKOLOGISKT SÄRSKILT KÄNSLIGA OMRÅDEN Sanddyner skilt känsliga, vilket får utvärderas i den fortsatta Kust- och inlandshedar Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga planeringen. Hagmarker från ekologisk synpunkt ska enligt MB 3:3, så långt De utvalda områdena innehåller överlag restbio- Ängar, hamlade träd som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada toper, hävdad mark och hotade eller sällsynta Vissa myrtyper naturmiljön, och bör därför identifieras i ÖP. arter. De representerar naturtyper som är försvin- Insjöar I begreppet ekologiskt särskilt känsliga områden nande inslag i det halländska landskapet, och Biologiskt rika vattendrag lägger man värdefulla naturområdens känslighet hyser ofta en artrik och känslig flora och fauna, Kvarvarande forsar för skador till följd av luftföroreningar, övergöd- som är beroende av den kontinuitet som nämnda Ädellövskogar av rikare typ ning utsläpp eller andra former av miljöpåverkan. biotoper representerar. Ändrad markanvändning i Bok- och ekskogar på utmarkerna Det handlar främst om tre kategorier av mark- och dessa områden kan leda till att naturvärdena för- Ramsarområden. Ramsarkonventionen är en in- vattenområden: svinner. Områdena som till övervägande del ligger ternationell konvention för skydd av värdefulla Områden med instabila produktionsförhål- längs med vattendragen i kommunen, redovisas i våtmarker. Sverige har som medlemsland åtagit landen och ogynnsamma återväxtförutsätt- fig 6:6. sig att peka ut och bevara internationellt värdefulla ningar, till exempel låg motståndskraft mot områden med våtmarker och vattenmiljöer, där STORA OPÅVERKADE OMRÅDEN försurning. områdets ekologiska karaktär inte får försämras. Mark- och vattenområden som inte alls eller en- Inom Ramsar-områden råder förbud mot mark- Områden som inrymmer växt- och djurarter, dast obetydligt är påverkade av exploateringsföre- avvattning. Alla svenska Ramsarområden är ut- som är hotade resp. sällsynta (t.ex. rödlistade

58 (98) Förslag 2012-10-12 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

tag eller andra ingrepp i miljön, ska enligt MB 3:2, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtag- ligt kan påverka områdenas karaktär. Kriterier för bedömningen av hur ett område ska anses vara ”stort” och ”opåverkat” saknas i lagstiftningen. Eftersom förutsättningarna i de olika delarna av landet är väldigt varierande, får bedöm- ningen istället utgår från de lokala förhållandena. I enlighet med hushållningsaspekten i MB kap 3, är detta en typ av område som skall prövas varje gång ett område planeras att tas i anspråk för ny bebyggelse eller ny större anläggning, oavsett om sådana områden har pekats ut i förväg i översikts- planen eller inte. Genom att föreslå stora opåver- kade områden i översiktsplanen kan tolkningen av och en gemensam syn på dessa, diskuteras med länssyrelse och andra berörda. Skyddet motiveras av värdet för jord- och skogsbruket, av värdet för människor som är verksam- ma på landsbygden och bevarandet av handlings- friheten i det framtida resursutnyttjandet. Områ- dena avses att skyddas mot ekologiska påfrest- ningar, bullerstörningar och störningar på landskapsbilden. I mer tätbefolkade delar kan stora sammanhängande områden ha stor betydelse för naturupplevelser och rekreation. Tanken är dock inte att områdena ska hindra utvidgning av befintlig bebyggelse eller påverka brukningsformerna i jord- och skogsbruket. Falkenberg består till stor del av produktiv mark, vare sig det är stad, odlings- eller skogsbruk. De Figur 6:6. Områden viktiga för naturvården: Naturreservat, områden som föreslås som stora och relativt opå- Natura 2000, Fågelskydd, riksintresse för naturvård, naturvårdsprogrammet 2006, Ramsar, ekologiskt särskilt verkade utgörs främst av skogsmark och i viss mån känsliga områden, stora påverkade områden och av läns- bevarade odlingslandskap som kulturlandskap. De styrelsen lokalt utpekade områden (svartmönstrade). områden som föreslås nedan, bygger på en preli-

Förslag 2012-10-12 59 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP

minär bedömning av förekomsten av återstående förmodligen främsta fågelsjö, och har fortfarande Område OP 5 är beläget mellan Gällared, Krogse- stora och relativt opåverkade områden i kommu- stora zoologiska, geologiska och kulturhistoriska red och Skärsjön och Okome, och omfattar ett nen. Fortsatt utredning behövs för att fastställa värden. Trots det stora ingreppet vid sjösänkning- större sammanhängande skogsområde med Boa- områdena. en, är området idag att betrakta som relativt opå- forsdammen och Ätran som rinner igenom områ- verkat, med ett stort sammanhängande landskaps- det. Det består av natur- och kulturlandskap med Vid identifieringen av de stora opåverkade områ- rum, som i välkdigt liten utsträckning avbryts av bitvis mycket höga värden, i form av naturskog, den som redovisas i denna översiktsplan har från- bebyggelse eller annan exploaterig. Det pekades ut våtmarker, fossil åkermark och hävdade ängs- och varo av följande faktorer använts som kriterium: som stort opåverkat område i delöversiktsplanen hagmarker. Många rödlistade arter av bland annat Större trafikleder (E6, 153, 154, 767) för centralorten 2006, och bör som enda större fågel- och fladdermöss finns inom området. Tät- och småorter relativt opåverkade område i kustområdet bevaras Vindkraft som sådant. Det har med sin närhet till Falken- TYSTA OMRÅDEN OCH LÅGSTRÅLANDE OMRÅDEN Kraftledningar bergs stad också potential som tätortsnära rekrea- Vi ser ett växande behov av tysta platser och om- Täkter tionsområde och som återställd våtmark. råden i takt med att samhället blir alltmer ljud- Skjutbanor Område OP 2 ligger mellan Gunnarp, Lia och Älv- stört. Många talar också om tystnad som en fram- Efter en avvägning av dessa framträder fem områ- sered, och angränsar till Svenljunga kommun. Det tida attraktivitetsfaktor för en kommun. I dags- den som kan anses vara stora och opåverkade i är ett kuperat område med många sjöar, och har läget finns inte tillräckliga kunskapsunderlag för kommunen. Fyra av dem är belägna i inlandet trots sitt relativt storskaliga jordbruk, höga värden, att identifiera tysta områden i kommunen, men medan det femte, vilket pekades ut i delöversikts- främst runt Tjärnesjön. frågan bör utredas vidare,. planen för centralorten 2006, ligger väster om Område OP 3 ligger mellan Källsjö och väg 154, Elektromagnetisk strålning är en också fråga som E6:an. och hänger samman med stort opåverkat område i är aktuell i dag. Elektromagnetiska fält (EMF) Flera av de föreslagna områdena består till stor del Varbergs kommun. Det omfattar Fjällen, Lindes- finns i nästan alla miljöer, och för de människor av rationellt storskalig jord- eller skogsbruk. Det åsen och Hjärtaredssjön, och tangerar Egnared, som har stor känslighet för dessa, blir det allt svå- kan ifrågasättas om sådana områden borde räknas Björsjö och Övre Hjärtared i öster. Det innehåller rare att hitta miljöer att vistas i. I arbetet med som relativt opåverkade. Med hänsyn till de lokala en mångfald av olika naturtyper, gamla ädellöv- denna översiktsplan har ingen utredning av låg- förutsättningarna i kommunen, där merparten av skogar , ett mycket rikt växt- och djurliv och är en strålande områden gjorts, det vill säga av områden den obebyggda marken tagits i anspråk för dessa attraktiv miljö för rekreation och friluftsliv. med lägre nivåer av elektromagnetiska fält. Det näringar, får sådana områden anses vara relativt beror på flera faktorer, dels att elöverkänslighet av Område OP 4 är en del av Åkulla bokskogar och opåverkade. svenska myndigheter (Statens strålskyddsinstitut) sammanfaller även det med stort opåverkat om- inte betraktas som en strålskyddsfråga utan som Följande områden bedöms som stora och relativt råde i Varbergs kommun. Det omfattar Hakåsar- ett medicinskt problem, dels att det inte finns stöd opåverkade från exploateringsföretag eller andra na, Äskåsarna, Älmebjär och Björkekullen, och i miljöbalken för att inrätta lågstrålande områden. ingrepp i miljön: avgränsas av Högvadsåns dalgång i öster. I områ- Det är heller inte prövat om plan- och bygglagen det finns en av landets största koncentrationer av Område OP 1 utgörs av Ramsjö mosse, som ligger ger stöd för detta, eller om ett utpekadande i ÖP bokskog, hävdade ängs- och naturbetesmarker, ett kustnära sydväst om väg E6. Det utgjorde innan ger tillräckligt stöd vid en tillståndsprövning av mycket rikt växt- och djurliv, och stora rekrea- avsänkningen i mitten av 1800-talet, Hallands exempelvis mobilmaster. Man bör dock ha en tionsvärden.

60 (98) Förslag 2012-10-12 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

uppmärksamhet kring EMF och hur dessa frågor ska hanteras i den fortsatta planeringen. Se även kap 9 Riskfaktorer.

Landskapsvärden Ett landskap är ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga ochmänskliga faktorer. Det inbegriper med andra ord både natur- och kulturlandskap, och är något som förändras i en ständigt pågående process. Den största påverkan på dagens landskap har stä- dernas och tätorternas utbredning, omstrukture- ringen av odlingslandskapet och vindkraftsutbygg- naden. En annan förändring är själva synen på och användningen av landskap. Allt fler använder landskapet som ett fritidslandskap snarare än som en del i sin försörjning, vilket syns i form av golf- banor, ridanläggningar, campingplatser med mera.

LANDSKAPSKARAKTÄRER I Falkenberg finns fyra av de sex halländska land- skapskaraktärer representerade, som beskrivs i länsstyrelsens beskriving av det halländska landskapet (2011): den flacka kusten, slättbygden, mellanbygden och skogsbygden. Landskapet särpräg- las av att de olika karaktärerna ligger så tätt inpå varandra. Se figur 6:7.

Figur 6:7. I Falkenberg finns många värdefulla naturlandskap, utpekade i Naturvårdsprogremmet. Överst omr 7 Grimsholmen, mitten: och längst ner: område 30 Lundabjäret

Förslag 2012-10-12 61 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP

Flack kust. Kuststräcka med flacka strandängar, Skogsbygd. Skogsområden med ett stort inslag av utveckla en helhetssyn på landskapets värden låg fritishusbebyggelse, tallplanteringar och strän- småskaliga odlingsbygder insprängda i produk- och hållbar förvaltning av dessa der som avgränsas av sanddyner. tionsskogen och brukssamhällen i de större Arbetet med landskapsfrågor är endast i sin linda ådalarna. Slättbygd. Jordbruksområden som i vissa delar är och behöver utredas vidare i den rullande över- mycket öppna, storskaliga och rationaliserade och siktsplaneringen. LANDSKAPSKONVENTIONEN i andra delar får en viss småskalighet och rumslig- het genom landskapselement som stenmurar och Sverige har nyligen ratificerat den europeiska LANDSKAPSBILDSSKYDD landskapskonvention vilket innebär att vi åtar vi skogsplanteringar. Landskapsbildsskydd är en gammal form av skydd oss att skydda, förvalta och planera vårt landskap Mellanbygd. Kuperat landskap med en variation för landskapsbilden med stöd av naturvårdslagen enlighet med konventionens intentioner. Land- av småskaliga jordbrukslandskap och bokskogar skapskonventionen understryker att landskapet är §19 i dess lydelse före 1 januari 1975. Landskaps- och barrskogar. en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. I bildsskyddet infördes innan begreppet riksintresse landskapet möts många olika värden och tillgång- fanns för att på ett enklare sätt än genom reser- ar, kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och vatsbildning kunna skydda stora områden från ekonomiska. större påverkan eller förändring. Det var framför- allt de visuella upplevelsevärdena i landskapet som Landskapet ses som en helhet och beskrivs som en man önskade skydda. viktig del av människornas livskvalitet överallt, i stadsområden och på landsbygden, i såväl van- Skyddsformen förordnades av Länsstyrelsen för vårdade områden som områden som anses vara vissa områden för att reglera bebyggelse, vägar och särskilt vackra. Konventionen pekar på behovet av andra anläggningar som kunde påverka land- landskapspolitik, mål för landskapskvalitet och skapsbilden negativt. planering och förvaltning av landskap. Dialog och Även om begreppet inte finns i den nu gällande delaktighet för att förstå och ta ansvar för land- miljöbalken gäller fortfarande bestämmelserna i skapet betonas särskilt. de berörda områdena så länge länsstyrelsen inte Landskapskonventionen innebär att vi behöver: beslutat om något annat. Inom olika landskaps- bildskyddsområden gäller ofta olika bestämmelser, värna om de olika landskapskaraktärerna, men generellt innebär de att det krävs tillstånd av både för orienterbarhet och för identitet länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha öka medvetenheten om landskapets värde negativ effekt på landskapsbilden. och betydelse i det civila samhället, i privata Även åtgärder som inte är bygglovpliktiga kan organisationer och hos offentliga myndig- omfattas av föreskrifter enligt landskapsbildsskyd- heter det och förutsätter tillstånd från länsstyrelsen. Be- främja delaktighet i beslut och processer som stämmelserna reglerar inte anordningar för jord‐ Fig 6:8. Halländska landskapskaraktärer. Källa Länsstyrelsen 2011b. rör landskapet lokalt och regionalt

62 (98) Förslag 2012-10-12 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

och skogsbrukets behov men för att till exempel bygga ett nytt bostadshus krävs dispens. I Falkenberg finns ett stort område med landskapsbildsskydd. Det är ett omfattande område som sträcker sig från Åkullaskogarna vid Svartrå, över större delen av mellanbygden och södra kusten, se figur 6:9. Här gäller tidigare beslutade föreskrifter.

VÄRDEFULLT KUSTLANDSKAP Kustlandskapet i sig själv är grunden för dess attraktivitet för boende. Kontakten med havet är inte bara värdefull för dem som på sin fritid söker den, utan också för dem som har kusten som sitt vardagslandskap, det vill säga för alla som rör sig i kustlandskapet vid alla tider på året. Norra och södra kustbygden har mycket höga landskapsbildsvärden. Några utmärkande drag och värderingar av landskapsbild är tydligheten i landskapsrummet, vyer i när och fjärrområdet, blickpunkterutsiktsmål, bebyggelsegränser och betydelsefulla stråk och vägavsnitt. Landskapet utmed kusten har under långa tider i stort sett varit helt öppet. På norra kusten har bebyggelseområdena en kvalitet i det att de är tydligt avgränsade och gruppe- rade med mellanliggande obebyggda eller öppna områden, enligt en i planeringssammanhang om- talad pärlbandsstruktur. Detta mönster ger en om- växlig i landskapsbilden med från kustvägen varierande utblickar över hav och slätt mellan bebyg- gelsegrupperna. I partierna mellan grupperna Figur 6:9. Landskapsvärden: Områden med landskapsbildskydd uppstår viktiga stråk med vegetation eller öppna (snedstreckat), riksintresse där landskapsvärdet är värdet är centralt (kulturmiljö lila, naturmiljö grönt och friluftsliv blått), fält, vilka skapar kontakt mellan stranden och samt värdefulla kustlandskap (gulgrönt) landskapet innanför.

Förslag 2012-10-12 63 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP

Öppna och bevarade områden direkt i anslutning bedöms ha den betydelse från allmän synpunkt Riksintressen för friluftsliv: till strandlinjen bjuder på långa havsutblickar över som avses i MB 3:6. Dessa benämns i kartans re- FN 8 Åkulla bokskogar både strand och kustslätt, som till exempel mellan kommendationer som område med värdefullt FN 10 Skrea strand-Tylösand Rosendal och Stranninge. Söderut utgör kusten kustlandskap, Se fig 6:9. vid Agerör ett exempel på denna öppenhet mot både hav och slätt. Sammanfattningsvis har hela Utöver de i kust-DÖP:arna utpekade områdena, Friluftsliv och grönstruktur kuststräckan höga landskapsbildsvärden. På stora har i förarbetena till denna översiktsplan ytterli- sträckor utmed gamla E6 bjuds det på vida gare några områden viktiga för utblickar och som Grönområdena i tätorter och på landsbygden utblickar över slätt och hav. gröna kilar föreslagits. Det gäller landskapsluckor- hänger samman och bildar en helhet, en grön na nordväst om Långasand och mellan Olofsbo- struktur. Allt från den välansade parken eller träd- Södra kustområdet har betydligt mer varierad och Glommen, grönkilarna mellan Glommen-Galtås- gården, till den vilda naturen innefattas i det som i mosaikartad landskapsbild än det norra kustområ- Digesgård och Digesgård-Sandkärr, samt förläng- planeringssammanhang kallas grönstruktur. det, vilket till exempel gör att i södra kustbygden ning av befintligt område i den yttre kuststräckan bjuds på havsutsikt från vägen endast på ett fåtal Grönstrukturen innehåller många sociala, ekolo- från norr in mot Smedjeholm respektive från ställen, till skillnad från i norr. giska och kulturella värden. Den har också stora söder in mot Hansagårds camping. värden för rekreation och upplevelser av olika slag, På vägen mellan Boberg och Eftra, bjuds det på Ytterligare, mer systematiska studier av landskaps- och är tack vare allemanrätten vårt gemensamma rent scenografiska effekter när vägen efter ett bildsvärdena bör göras inför framtagandet av ny rum där vi kan röra oss, mötas eller bara vara i. brant krön slingrar sig nerför skogsbacken, och fördjupad översiktsplan för kustbygderna och övergår plötsligt i ett ljust öppet landskap runt Falkenbergs stad. ALLEMANSRÄTT fälten kring Vesslunda. Utmed kustvägen från Allemansrätten är en förutsättning för friluftsliv Eftra och söderut är vyerna betagande med RIKSINTRESSEN DÄR LANDSKAPET ÄR CENTRALT och ger alla möjlighet att röra sig fritt i naturen. Slöinge i norr och Skipåsen i söder. Vastaddalen Med rätten följer också krav på hänsyn och var- och områdena kring denna besitter mycket höga För många utpekade riksintressen för naturvärd, samhet – mot natur och djurliv, mot markägare landskapsbildsvärden. De utspridda gårdarna kulturmiljö och friluftsliv är landskapsbilden och mot andra människor i naturen. Allemans- underordnar sig generellt landskapet på ett tradi- särskilt viktig. Det gäller följande riksintressen, rätten gäller även i naturreservat, men den kan tionellt vis. som också redovisas i figur 6:9: vara begränsad genom olika föreskrifter. Det är viktigt att kontakten mellan områdena in- Riksintressen för naturvård Motiven till att vara ute i naturen har förändrats. nanför kustlinjen och kustlinjen bevaras, i synner- NN 11 Träslövsläge-Agerör Tidigare var upplevelsen av naturen det viktigaste. het i de få avsnitt på södra kusten som bjuder på NN 12 Ätradalen-Högvadsån I dag är det i stället aktiviteterna som är det cent- havsutsikt. NN 15 Bobergs udde-Ringenäs NN 40 Berg-Bråtagärde rala för många och naturen fungerar allt mer som I delöversiktsplanerna för norra (1995) och södra en arena. Aktiviteter som terrängcykling, vindsur- (1994) kusterna pekades större sammanhängande Riksintressen för kulturmiljövård: fing, forspaddling och klättring blir allt vanligare. områden ut som särskilt värdefulla miljöer för na- KN 17 Bergs by Antalet personer i friluftslivet har ökat i takt med turvård och friluftsliv. Dessa sammanfaller i hög KN 19 Ätradalen att befolkningen har vuxit och fått mer fritid. utsträckning med kustens landskapvärden, och KN 22 Vastaddalen Eftersom de flesta bor i städer och tätorter leder

64 (98) Förslag 2012-10-12 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

detta till ett ökat tryck på den tätortsnära naturen fritidsfiske mycket värdefulla Fladen grund- Falkenberg har en stor mängd områden som är för rekreation. områden. Fritt uthavsfiske. Turbåtar med viktiga för det rörliga friluftslivet, både vid kusten fiskare besöker grunden och i inlandet. Detta gäller särskilt kustområdet Även i tätorterna gäller allemansrätten, även om som skyddas av MB 4 och utpekade riksintressen den delvis kan begränsas genom lokala ordnings- Särskilda hushållningsbestämmelser för för friluftslivet, men tätortsnära grönområden och föreskrifter som till exempel anger var man inte kusten enligt MB 4. I miljöbalkens fjärde kapitel annan skog och mark runt om i kommunen. får cykla eller rasta sin hund. Kommunen kan med anges ett antal geografiskt avgränsade områden sin planering öka tillgängligheten till tätortsnära som riksintresse direkt i lagtexten. Områdena är i SKOGENS SOCIALA VÄRDEN och bostadsnära natur. Bostadsnära natur är möj- sin helhet av riksintresse på grund av sina natur‐ lig att nå till fots från bostaden och består av olika och kulturvärden och sitt värde för det rörliga fri- Skogar med höga sociala värden är en viktig resurs typer av grönytor – alltifrån trädgården till ån som luftslivet. För dessa områden gäller särskilda bes- för samhället bland annat för människors välbe- slingrar sig genom bostadsområdet. tämmelser som går ut på att skydda områdena finnande och hälsa. För att kunna visa vilka skogar mot exploateringsföretag. Ett av dessa utpekade som har särskilt stor betydelse för människors RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIV områden är Hallandskusten i sin helhet. I Falken- livsmiljö, rekreation och friluftsliv, arbetar Skogs- styrelsen med att identifiera skogar med höga so- Grundläggande hushållningsbestämmelser berg gäller bestämmelserna för i stort sett hela ciala värden. Syftet är att dessa ska få en förvalt- enligt MB 3. Områden av riksintresse för frilufts- området mellan havet och väg 767, se figur 6:10. ning och skötsel så att natur- och kulturmiljövär- livet har som regel särskilda natur- och kulturkva- Kommunen har inget att invända mot denna den liksom möjligheterna till rekreation bevaras liteter och utmärks av variationer i landskapet och gränsdragning. och utvecklas långsiktigt. Skogar med höga sociala god tillgänglighet för allmänheten. De ska repre- FRITIDSANLÄGGNINGAR OCH FRILUFTSLIV värden redovisas i figur 6:10. sentera variationen av landskapstyper i Sverige och kunna ta emot ett stort antal besökare. Natur- Falkenbergs kommun har nära 13 kilometer sand- GRÖNSTRUKTUR vårdens och friluftslivets områden av riksintresse strand och många insjöar som till stor del utnytt- sammanfaller ofta. jas för bad. Sammanlagt 15 bad är kommunala Med grönstruktur menas det nätverk av gröna med skötsel, varav 7 havsbad och 8 insjöbad. De ytor och stråk som finns i staden och på landsbyg- I Falkenberg finns tre områden som är av stränder som inte ligger under kommunalt ansvar den. Grönstrukturen kan också sägas beskriva riksintresse för friluftslivet. och inte har skötsel kan sammantaget kallas natur- landskapets uppbyggnad och landskapets koppling FN 8 Åkulla bokskogar. Vacker natur i in- stränder. En strandplan antogs i februari 2012 som till tätorten. I Falkenberg är det just närheten och landet med sjöar och bokskogar. Friluftsgård en manual för ansvar och service av de kom- kontakten med det speciella landskapet som är ett med leder och strövstigar. munala stränderna. av de största skälen till att människor vill bosätta sig eller besöka kommunen. FN 10 Skrea strand-Tylösand. Omväxlande Utöver dessa finns även en mängd andra fritids- kustavsnitt, delvis sandstränder med dyner, anläggningar i kommunen. Dessa inkluderar an- Grönstrukturen påverkar stads- och landskapsbild delvis klippkuster, vacker landskapsbild, stor läggningar för golf, ridsport, motorsport, civila och den ger förutsättningar för rekreation och fri- tillgänglighet och ett etablerat friluftsutnytt- skjutbanor, småbåtshamnar och ett flertal rid- och luftsliv. Sambandet mellan stad och land är viktig jande. Bad, båtsport och fritidsfiske samt cykelleder, mm. Falkenberg satsar även på spon- och kan förbättras på många ställen liksom gestalt- strövområden. tanidrott, till exempel finns på vallarna en skate- ningen av de offentliga rummen. En trygg och trivsam utemiljö har stor betydelse för upplevelsen FN 16 Stora och Lilla Middelgrund - För park och snart en parkourbana.

Förslag 2012-10-12 65 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP

av orten och är en viktig del av kommunens att- barheten är begränsad kan det vara angeläget att Tätortsnära natur. I utkanten av staden konkur- raktiviteten. plantera ny bostadsnära natur och arbeta med rerar naturen med olika expolateringanspråk. Det stråk och nätverk ut i landskapet. I en mindre tät- är dock viktigt att stärka den tätortsnära naturen Med ökad täthet blir det ännu viktigare att iden- ort i skogsbygd, kan tillgången vara enorm men gentemot andra samhällsintressen då den är tifiera och värna om de gröna platserna. Men nåbarheten begränsad och kvaliteterna oförädlade. betydande för folkhälsan, biologisk mångfald och mycket grönska skapar inte automatiskt en bättre genom att göra tätortsmiljön sundare. I Falken- byggd miljö, utan det är dess värden för män- Grönstruktur i mindre tätorter. Ofta glömmer berg har vi identifierat fem tätortsnära naturom- niskor och ekosystemen som spelar roll. Väl integ- man bort de mindre ortena i diskussionerna om råden, vilka ligger i en halvcirkel runt staden. Det rerad med övriga strukturer kan grönstruktur grönstruktur, men även här är det det viktigt att finns också värdefulla områden i gröna kilar som bidra till attraktivitet, hållbar tillväxt och ökad ha en lätt tillgänglig grönska, eftersom gröna om- kopplar innerstaden ut mot omgivande natur och välfärd. råden ofta fungerar som gemensamma samlings- tvärtom. platser och offentliga rum. Bostadsnära grönska. Närheten till grönområden Grönplan. En grönplan för Falkenbergs stad togs är viktig för att människor ska använda områdena Grönstruktur i Falkenberg stad. Falkenberg stad fram 1989. Eftersom staden växer relativt snabbt dagligen. Ett avstånd på 300 meter brukar använ- har ett unikt läge mellan havet och naturen, med och kraven på effektivare markanvändning ökar, das som maxavstånd från bostäder, skolor och tillgång till flera olika natur- och upplevelsetyper. är det angeläget att ta fram en ny grönplan inom förskolor . Särskilt barn och äldre har behov av Staden är i sin helhet någorlunda välförsörjt med en snar framtid. Det material som tagits fram för grönytor nära. grönområden av olika slag. Däremot är fördel- den här översiktsplanen är dels en färdig biotop- Olika typer av grönområden fyller olika behov. ningen mellan stadens olika delar betydligt ojäm- kartering, dels en delvis genomförd sociotopin- Därför behövs olika former av grönområden som nare. Speciellt är norra sidan av Ätran underför- ventering. Utöver dessa har preliminära bedöm- kompletterar varandra för att maximera sina sörjd, framför allt centrum och Västra gärdet. I ningar gjorts, vilka behöver utredas vidare i det potentiella sociala värden. Att säkra tillgången till dessa områden bör man satsa på kvaliteten på fortsatta arbetet med en ny grönplan. bostadsnära natur omfattar tre aspekter att ta befintliga platser och att utveckla grönstråk till och Grönplanen bör på sikt omfatta hela kommunen hänsyn till i den fysiska planeringen: från större grönområden. Där det är svårt att ska- och behandla både övergripande och detaljerade pa nya större grönytor, till exempel inne i centrala Tillgång- den faktiska resursen som bostads- frågor. Målet med en grönplan är att försöka skapa Falkenberg, är det viktigt att arbeta med grönt i nära natur utgör en kunskapsbas för kommunens grönstruktur så andra former som t ex träd på gator och torg, grö- att den kan utvecklas som en mångfunktionell och Nåbarhet- den faktiska och upplevda till- na innergårdar, gröna promenad- och cykelstråk integrerad helhet av sociala, kulturella, ekologiska gängligheten till denna natur med mera. och tekniska funktioner. Grönplanen ska därmed Kvalitet- den bostadsnära naturens storlek, Ett av de viktigaste grönområdena i Falkenberg är kunna utgöra underlag vid samhällsplanering och innehåll och värden Vallarna, som tillsammans med Hertingskogen ange de strategiska riktlinjerna för grönstrukturen Grönstrukturens förutsättningar och betydelsen försörjer stora delar av staden med grönska,. Om- och deras utveckling. Arbetet med grönplan för varierar mellan olika platser. I innerstaden där till- rådet nås av de flesta invånare inom en kvart. Falkenbergs stad bedöms som relativt brådskande. gången på bostadsnära natur kan vara begränsad VaIlarna bör fortsätta att utvecklas till en stads- av en tät bebyggelse blir kvaliteten och nåbarheten park med avseende på form och funktion, i enlig- desto viktigare. I slättbygd där tillgången och nå- het med delöversiktsplanen för Centralorten

66 (98) Förslag 2012-10-12 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

Havsbad (Alla dessa är EU-bad, dvs bad som har mer än 200 badande per dag i snitt. De lyder under EU direktivet med provtagning minst 3-4 gånger under badsäsongen. Olofsbo Skrea Ugglarp Glommen Långasand Ringsegård Rosendals havsbad

Insjöbad: Fegensjön Hjärtaredssjön Horsasjön Älvsered Ljungsjön Lyngsjön Krogsered Nyhagasjön Sjönevadssjön Ätraforsdammen

Figur 6:10. Områden med viktiga vården för friluftsliv och grönstruktur: Riksintressen för friluftsliv, särskilda hushållningsbestämmelser enligt MB4, badstränder, skogens social värden, kommunala badplatser och större tätortsnära natur

Förslag 2012-10-12 67 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP

förstärkas för att målen med att behålla naturlig PLANERINGSINRIKTNING KULTUR PLANERINGSINRIKTNING LANDSKAP produktionsförmåga, biologisk mångfald, kultur- Det historiska kulturarvet är en viktig tillgång bå- miljövärden samt landskapets ekologiska och vat- Generellt bör hänsyn till landskapsbilden alltid tas de för boende och besökare. Kommunen bör med- tenhushållande funktion ska nås samtidigt som vid planläggning och prövning av ny bebyggelse, verka till att bevara, levandegöra och utveckla förutsättningar för friluftsliv ska värnas. Ett viktigt och vid risk stor påverkan på landskapsbilden ut- kulturmiljöer och samtidigt planera framsynt för led i detta är att fortsätta med kalkning av sjöarna i redning genomföras. Ingrepp bör anpassas till, framtiden. De miljöer vi planerar för idag blir kommunen för att motverka försurning. eller förstärka landskapsbilden. morgondagens kulturarv och det är därför viktigt Områden med höga vattenanknutna naturvärden Inom området för landskapsbildsskydd ska hän- att vår tids värderingar också speglas i de rum som ska skyddas mot exploatering och negativ påver- syn tas till landskapsbilden vid exploatering och kommer att bära vår tidsålders avtryck i kultur- kan. I planprocessen ska dessa naturvärden beak- andra ingrepp. För att utföra åtgärder som kan ha historien. tas i ett avrinningsområdesperspektiv då effekter i negativ effekt på landskapsbilden krävs tillstånd av Särskild hänsyn ska tas till kulturmiljöns värden vattnet kan uppstå långt från exploateringsområ- länsstyrelsen. och bebyggelsens karaktär vid förändringar inom det. Inom områden för värdefullt kustlandskap kan och i anslutning till områden med utpekade kul- Ekologiskt särskilt känsliga områden ska undantas pågående markanvändning bestå men bevaran- turvärden. Befintlig bebyggelse ska behandlas med från exploatering och byggande. Inom dessa om- deaspekten bör prioriteras. Stor restriktivitet ska varsamhet så att värdena inte går förlorade och råden ställs särskilda krav på hänsyn vad gäller: råda när det gäller tillkommande ny bebyggelse nya byggnader ska utformas med hänsyn till om- dagvattenhanteringen och andra utsläpp av eller avstyckningar. givningen och till det historiska sammanhanget i föroreningar till mark och vatten; markanvänd- bebyggelsen. ningen, särskilt med avseende på värdefulla natur- PLANERINGSINRIKTNING FRILUFTSLIV OCH GRÖNSTRUKTUR PLANERINGSINRIKTNING NATUR miljöer och hydrologi; nyanläggning och skötsel av natur- och parkmark; planeringen för frilufts- Ett rikt utbud av idrottsytor i kommunen bör Utpekade skyddsvärda naturområden ska skyddas livet. Om exploatering mot förmodan måste ske, utvecklas. Idrottsrörelsens, skolans och allmänhe- och säkerställas så att dess värden kan bevaras krävs fördjupad inventering samt att effekterna på tens behov ska vara utgångspunkten för planering- långsiktigt. För åtgärder i eller i närheten av skyd- värdena kartläggs i detalj. en och förutsättningarna för spontanidrott ska dade områden krävs också tillstånd av länsstyrel- studeras särskilt. Idrottsanläggningarnas betydelse sen. Inom stora opåverkade områden bör om möjligt lokalisering ske till områden som redan är påver- som mötesplats för boende från olika stadsdelar För att kunna bibehålla sjöars och vattendrags kade, det vill säga i anslutning till befintlig bebyg- bör även uppmärksammas. stora betydelse för växt- och djurlivet måste dessa gelse, till befintliga industri- och arbetsområden Tillgång till goda grön- och rekreationsområden i beaktas i samhällsplaneringen. Enligt miljömålet eller inom korridorer i landskapet som redan bostädernas närhet ska säkras vid planering och ”Levande sjöar och vattendrag” måste insatserna tagits i anspråk för trafikleder eller ledningar. utbyggnad av nya områden och vid komplettering med ny bebyggelse inom den befintliga strukturen.

68 (98) Förslag 2012-10-12 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

Värdefulla grönområden och stråk bör bibehållas och utvecklas, och borttagna värden kompenseras så att kvaliteterna bibehålls. Kompensation kan ske i näraliggande områden och i form av form av alléer, gröna tak och planteringar. Vid utbyggnad av tätorterna bör brister i parktill- gång åtgärdas. I stadsdelar där det råder brist på parker skall förtätningsprojekt undvikas. En strävan i samhällsplaneringen bör vara att de gröna ytorna planeras så att de i möjligaste mån möjligt hänger ihop med varandra. Kvartersytor och vägar bör placeras så att de i onödan inte splittrar sammanhängande grönytor. Vid detaljplaneläggning bör man sträva efter att bostadsnära natur ska finnas inom 300 meter från bostaden. En grönplan tas fram där både stadens, tätorternas och landsbygdens behov utreds. De gröna områ- denas potential som mötesplatser bör utvecklas, och stadsgrönskan användas som ett mer integ- rerat stadsbyggnadselement .Vallarna bör fortsatt utvecklas till en stadspark.

Förslag 2012-10-12 69 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP

70 (98) Förslag 2012-10-12 7 VATTEN Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

7 Vatten

Förslag 2012-10-12 71 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådsredogörelse program 7 VATTEN

ningen av näringsämnen till vattendragen. Våt- MKN för vatten anger vilken vattenstatus som ska 7 VATTEN marker kan också bidra till att reducera mängden uppnås och vid vilken tidpunkt, och är styrande Vattenfrågorna får allt större aktualitet i den fysis- bakterier. för myndigheter och kommuner vid tillämpniong av lagar och bestämmelser. ka planeringen. Flöden, kvalitet och naturvärden är Kustvattnet, insjöarna och grundvattnet utgör egenskaper hos vattnet som är betydelsefulla. Efter- delar i det viktiga kretslopp som vattnet uppträder Kommunen ska aktivt verka för att vattenkvalite- som 80-90 procent av vattnet i ytvattendragen i, och en god vattenkvalitet är inte bara en förut- ten för alla sjöar, vattendrag och kustvatten i kom- kommer från grundvatten som rinner till, är det sättning för att människor, växter och djur ska må munen uppnår god ekologisk och kemisk status i viktigt att tillräckliga ytor för infiltration finns. Fler bra, utan också för verksamheter inom till exem- enlighet med direktivet och att grundvatten i kom- hårdgjorda ytor leder till snabbare flöden och risk pel livsmedelsindustrin, liksom för friluftsliv, tu- munen kan klassas som god kemisk och god kvan- för översvämning. Dagens stora anspråk på vattnet rism och fiske. Det finns ett nära samband mellan titativ status i enlighet med direktivet. Nuvarande kräver att vi hushållar med vattentillgångarna, och markanvändning och vattenkvalitet. Näringsäm- status får inte heller försämras. det är nödvändigt att kraftigt minska belastningen nen som tillförs hav och sjöar kommer från bebyg- Sverige är indelat i fem vattendistrikt och Falken- av föroreningar på vårt yt- och grundvatten. gelse, industrier, jordbruk och trafik via vatten- berg ingår i Västerhavets vattendistrikt, där Väs- drag och atmosfären. VATTNET I LANDSKAPET terhavets vattenmyndigheten har det övergripande ansvaret för att vattendirektivet genomförs. Falkenbergs landskap är starkt präglat av vatten, Vattenstatus inte bara i form av kust och hav, utan också åar, I Falkenberg genomförs ett antal åtgärder i enlighet med Vattenmyndighetens program: våtmarker och mer än 250 insjöar. VATTENDIREKTIVET Vid tillsyn av verksamheter nära vattenföre- Kommunens stora vattendrag har haft en stor del i Inom EU-samarbetet antogs år 2000 ett gemen- bildandet av det landskap vi ser idag. Sjöarna finns komster som inte uppnår, eller riskerar att samt ramdirektiv för vatten, det så kallade Vatten- inte uppnå god ekologisk status eller god främst i mellanbygden och i skogsbygden. Många direktivet, vilket innebär att alla medlemsländer av sjöarna har bildats i sänkor i sprickdalgångar kemisk status prioriteras dessa frågor vid ska arbeta systematiskt för att bevara och förbättra kommunens tillsyn. och ligger ibland som ett pärlband efter varandra i kvaliteten i sjöar, vattendrag, kust- och grundvat- samma dalgång. De flesta av sjöarna är näringsfat- ten. Målet är att nå god vattenstatus i alla vatten- I policyn för handläggning av ärenden gällan- tiga (oligotrofa) och är därmed relativt artfattiga, drag till 2015 (ett mål som i många områden nu de enskilda avloppsanläggningar finns listat men hyser ofta skyddsvärda arter såsom storlom förlängts till 2021), samt att nuvarande status inte områden där det bör vara hög skyddsnivå ur och fiskgjuse. Ätran som rinner som en livsnerv ska försämras. Genomförandet kräver samarbete hälso- och/eller miljöskyddssynpunkt. tvärs genom kommunen är ett av Västsveriges över de olika administrativa gränserna. Några av Vattenskyddsområdena i kommunen håller största vattendrag och västkustens viktigaste re- utmaningarna inom direktivet är att minska produktionsområde för vildlax. Åarna har på flera på att uppdateras så att de följer miljöbalken övergödning, förebygga översvämningar, skydda och arbetet beräknas vara färdigt till 2014. ställen skapat djupa slingrande dalgångar och grundvattnet och återställa vandringsvägar för fisk ibland stora fall. och andra organismer. Idag känner vi till 30 icke kommunala vatten- täkter som försörjer fler än 50 personer eller Våtmarkerna är viktiga dels för biologisk mång- Vattendirektivets kvalitetsmål har i Sverige formu- fald, dels som närsaltfällor som minskar belast - där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag och lerats som miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. endast en av dessa har vattenskyddsområde.

72 (98) Förslag 2012-10-12 7 VATTEN Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

Falkenbergs kommun arbetar regelmässigt lager. Sveriges geologiska undersökning SGU har med miljökvalitetsnormerna i detaljplane- redovisat en översiktlig avgränsning av grundvat- ärenden. ten i Falkenbergs kommun för användning i kommunal planering (SGU, 2012). Kommunen har tillsammans med Vivab, tagit fram VA-översikt och vattenförsörjningsplan AVRINNINGSOMRÅDEN för kommunen. och dagvattenpolicy. Arbete med att ta fram VA-plan och dagvattenpolicy Ett avrinningsområde är ett landområde från är påbörjat. vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en sekvens av åar, floder och möjligen sjöar till havet VATTENFÖREKOMSTER via ett enda vattendrags utlopp. Ett avrinnings- område omfattar både markytan och ytan av sjö- En ytvattenförekomst är en avgränsad förekomst arna inom området. Huvudavrinningsområde av ytvatten, som kan vara hela eller delar av en sjö, kallas enligt SMHI avrinningsområden med myn- å eller kanal, eller ett kustvattenområde. Ytvatten- ning i hav och en yta större än 200 km2. Falken- förekomster omfattar sjöar med minsta yta om 1 bergs kommun ingår i fyra huvudavrinningsområ- kvadratkilometer (km2) och vattendrag längre än Figur 7:1. Avrinningsområden som berör Falkenberg: 102 Suseån, 103 den, samt ett utan vattenförekomst, se figur 7:1 Ätran, 101102, 103104 och 102103 (utan definierad vattenföre- eller lika med 15 km eller med tillrinningsområde komst) över 10 km2. Detta gör att inte alla sjöar och vat- VATTENSTATUS tendrag omfattas av vattenförvaltningens kartlägg- ning och uppföljningsarbete. Alla vattenförekomster har klassificerats utifrån ett antal statusklasser. I Falkenberg finns över 250 sjöar, men endast 15 av dessa har definierats som vattenförekomst. To- Ekologisk status. Ekologisk status på ytvatten talt räknas 79 ytvattenförekomster in: 15 sjöar, 62 bedöms i fem klasser: hög, god, måttlig, otillfreds- vattendrag och två kustvatten. Av dessa har en sjö ställande och dålig status, se figur 7:2. Idag uppnås och sex vattendrag klassats som kraftigt modifie- god ekologisk status i 71 % (10 av totalt 14) av våra rade. Detta innebär att dessa vatten är fysiskt för- klassade sjöar och i 54 % (30 av totalt 56) av våra ändrade på ett sådant sätt att de inte kan nå kva- klassade vattendrag. Inga av våra kustområden litetskravet god ekologisk status om man inte ge- uppnår god ekologisk status. De kraftigt nomför mycket stora förändringar. Dessa vatten modifierade vattnen (en sjö och sex vattendrag) har istället kvalitetsnormen god ekologisk uppnår endast måttlig ekologisk potential. potential. Kemisk status. För kemisk status i ytvatten an- En grundvattenförekomst är en avgränsad volym vänds klasserna ”god status” och ”uppnår ej god grundvatten i en eller flera underjordiska vatten - status”. Alla våra ytvatten uppnår dock god kemisk status, exklusive kvicksilver. Figur 7:2. Ekologisk status för ytvatten inom Falkenbergs kommun. Grönt=God status, Gult=Måttlig ekologisk status, Orange=Otillfreds- ställande ekologisk status

Förslag 2012-10-12 73 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådsredogörelse program 7 VATTEN

I våra 79 klassade sjöar och vattendrag har vattenmyndigheten identifierat följande problem, se

figur 7:3:

Försurning (13 sjöar resp 34 vattendrag) Övergödning (2 sjöar resp 24 vattendrag) Morfologiska förändringar (1 sjö resp 36 vattendrag) Morfologiska förändringar innebär att vatten- förekomsten är förändrad genom rensning, rätning, kanalisering eller dylikt. Kontinuitetsförändringar (1 sjö resp 34 vattendrag) (se 4.2.7) Kontinuitetsförändringar innebär att flödesvägen är bruten av onaturliga barriärer som hindrar vandrande vatten- organismer att ta sig fram i vattenförekomsten Flödesförändringar (1 sjö resp 34 vattendrag) (se 4.2.7) Flödesförändringar innebär att vat- tenförekomsten är reglerad eller på annat sätt ändrad så att det naturliga vattenflödet påver- kas Främmande arter (0 sjöar resp 24 vattendrag) Miljögifter (exkl kvicksilver1) (1 resp 4 vattendrag) I de sjöar och vattendrag där inte god ekologisk status uppnås har vi främst problem med över-

Figur 7:3. Identifierade problem i Falkenbergs vattenförekomster. Försurning (överst tv): 13 sjöar och 34 vattendrag har problem med försurning (rött). Övergödning (överst th): 2 sjöar och 24 vattendrag har problem med över- gödning (rött) Morfologiska, kontinuitets- och flödesförändringar (nederst tv): En sjö och 36 vattendrag har problem med morfologiska förändringar och/eller kontinuitets- och flödesförändringar (rött=något av problemen) Miljögifter, exklusive kvicksilver (nederst th). En sjö och 4 vattendrag har problem med miljögifter, exkl kvicksilver (rött)

74 (98) Förslag 2012-10-12 7 VATTEN Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

gödning, försurning, samt flödes- kontinuitets- Figur 7:4. Samtliga grundvattenresurser som bedöms och morfologiska förändringar (tex vandringshin- som viktiga för den framtida vattenförsörjningen der och vattenreglering). Övergödningsproblemen (rosa områden): Älvsered, Okome, Ullared, Svartrå, Kärreberg, Sörby, Ätran, Gällared, Släryd, Kogstorp, hittar vi främst i jordbrukslandskapet nära kusten. Vinberg (Jonstorp), Hakestad, Heberg och Slöinge I de inre delarna av kommunen dominerar istället problem med vandringshinder och försurning. I kustområdet uppnås inte god ekologisk status på frund av övergödning, miljögifter och främmande arter. I samtliga vattendrag där man identifierat problem med främmande arter handlar det om laxparasiten Gyrodactylus salaris som har en negativ effekt på laxbeståndet. Försurningsproblemen i inlandet är ett storskaligt problem som kräver internationellt samarbete, men problemen med övergödning kräver lokala åtgärder. Miljökvalitetsnormerna måste beaktas i detaljplaneskedet, och åtgärder för bättre rening av avlopp och dagvatten måste vidtas. Grundvatten klassificeras med avseende på kemisk och kvantitativ status. För kemisk status och kvantitativ status i grundvatten används klasserna ”god status” och ”otillfredsställande status”. Alla Fal- kenbergs grundvattenförekomster uppnår god kemisk och kvantitativ status.

Vattenförsörjning

BEFINTLIGA VATTENTÄKTER I de stora isälvsavlagringarna i kommunen finns grundvattenmagasin som utnyttjas för kommunal, kommersiell och enskild vattenförsörjning. Fal- kenberg har ett gynnsamt läge när det gäller dricksvattenförsörjning. Industriernas vatten- behov har tvingat fram kapacitetshöjningar, som

Förslag 2012-10-12 75 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådsredogörelse program 7 VATTEN

idag gör att man har gott om kommunalt dricks- siktsplanen skydda framtida vattenresurser mot vatten och även reservvatten för centralorten. exploatering i översiktsplanen uppfylls även del- Vatten och avloppssystem mål 1 i miljömålet ”Levande sjöar och vattendrag”. Idag utnyttjas främst ytvatten för dricksvattenför- sörjning. Man utnyttjar framförallt konstgjord Vattenresurserna i kommunen har valts ut enligt VERKSAMHETSOMRÅDEN infiltration av vatten från Ätran och Vinån, men en trestegsprocess. I steg 1 har potentiella vatten- Ett verksamhetsområde är det geografiska område det finns ytterligare ett femtontal större täkter. För resurser identifierats utifrån kapacitetsaspekter. I inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats Vinån finns vattenskyddsområde, men för Ätran steg 2 har dessa potentiella vattenresurser bedömts eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning, saknas vattenskydd. För att höja säkerheten på utifrån vattenkvalitet, riskobjekt, hot och konkur- enligt lagen om allmänna vattentjänster. Kom- vattenkvaliteten behöver barriärer eller skydds- rerande intressen samt befintligt skydd. Steg 3 munfullmäktige beslutar om vilket geografiskt områden inrättas som skydd mot risker. innebar att välja ut vattenresurser av intresse för område som skall ingå i verksamhetsområdet. framtiden och motivera ett skydd i översiktspla- Alla större vattentäkter har av länsstyrelsen fast- nen. Huvudmannen ansvarar för utbyggnad samt drift ställda vattenskyddsområden. Sju stycken är fast- och underhåll av ledningsnätet inklusive fasta ställda enligt miljöbalken och resterande vatten- De grundvattenresurser som bedömts som viktiga skyddsområden ska moderniseras så att de följer för den framtida vattenförsörjningen är indelade i miljöbalken. Alla de stora vattentäkterna (Vinå- tre kategorier, varav de två första behöver skyddas dalen, Sörby, Kärreberg, Ullared, Köinge) är lag- mot exploatering i översiktsplanen, se figur 7:4. ligförklarade genom vattendomar. Den första kategorin omfattar de åtta resurser som Utöver dessa finns ett stort antal enskilda dricks- är av primärt intresse för framtiden, och där mer- vattentäkter, uppskattningsvis cirka 4500, se efter- parten av de vattenresurser som i dagsläget an- följande avsnitt om vatten och avlopp. vänds för dricksvattenproduktion ingår: Älvsered, Okome, Ullared, Svartrå, Kärreberg, Sörby, Ätran FRAMTIDA VATTENFÖRSÖRJNING och Gällared. För att på lång sikt säkerställa tillgången till vat- Den andra kategorin är resurser som är av sekun- tenresurser för dricksvattenförsörjning, har en därt intresse för framtiden, och där sex vattenre- vattenförsörjningsplan tagits fram. Här har de de surser som bedöms strategiskt viktiga för fram- yt- och grundvattenförekomster som finns inom tiden, som i dagsläget inte används för kommunalt kommunen identifierats som är av sådan dignitet dricksvattenuttag, ingår: Släryd, Kogstorp, Vin- att de i en framtid, ensamma eller tillsammans berg (Jonstorp), Hakestad, Heberg och Slöinge. med annan vattenförekomst, antingen kan tillgo- I den tredje kategorin finns ytterligare sex vatten- dose större delen av kommunens orter. Genom att resurser, vilka inte bedöms behöva samma lång- upprätta en plan för vattenförsörjningen i kom- siktiga skydd som kategori 1 och 2: Fagered, Vessi- munen med hänsyn taget till skyddsaspekter för gebro, Sibbarp, Långås, Abild och Knobesholm sjöar och vattendrag uppfylls delmål 3 i det Figur 7:5. Avgränsning för kommunalt verksamhetsområde för och Fegen (ytvatten). vatten och avlopp (rött) och dagvatten (grönt). svenska miljökvalitetsmål, och genom att i över-

76 (98) Förslag 2012-10-12 7 VATTEN Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

anläggningar (vatten- och reningsverk, pumpsta- ringsledningar. Fastigheter (utanför kommunens grund av höjdskillnaderna mellan ledningsnäten. tioner mm). Huvudman inom Falkenbergs kom- verksamhetsområde) som är belägna utmed dessa En lösning på detta problem är att från respektive mun är FAVRAB (Falkenbergs Vatten & Renhåll- ledningar har möjlighet att ansluta till spill- och fastighet pumpa dräneringsvattnet till dagvatten- nings AB), som också äger alla VA-anläggningar. dricksvattennätet under förutsättning att fastig- ledningen. Takvatten ska dock alltid ledas till dag- FAVRAB tar beslut om VA-taxor. På uppdrag av hetsägaren själv bekostar och ansvarar för utbygg- vattensystemet. FAVRAB, utförs drift och underhåll av anlägg- nad och underhåll av ledningen fram till anvisad De flesta fritidshusområden som är belägna längs ningarna av VIVAB (Vatten & Miljö i Väst AB), förbindelsepunkt i direkt anslutning till överfö- kusten ingår i kommunalt verksamhetsområde. som ägs av Falkenbergs och Varbergs kommuner ringsledningen. Ifall denna ledning är en tryckled- VA-ledningar som är utbyggda inom fritidsområ- gemensamt. ning för spillvatten är det inte alltid möjligt att ut- den har dimensionerats och utförts i sådan stan- föra en anslutning. Detta prövas från fall till fall. dard att ledningarna även fyller sin funktion vid LEDNINGSNÄT Dessa orter är sammankopplade med överförings- ett åretruntboende. Ledningsnätet i Falkenbergs kommun är 1579 km ledningar: långt (2011-01-01) och består av dricks-, spill- och ENSKILDA VA-ANLÄGGNINGAR Falkenberg, Tröingeberg, Vinberg, Vinbergs dagvattenledningar. Förnyelsetakten har de kyrkby, Vessigebro (halva), Skogstorp, Av Falkenbergs 41 000 invånare, har cirka 32 500 senaste åren varit 490 år (2009) och 415 år (2010). Glommen, Långås (endast vatten), Morup tillgång till kommunal vatten- och avloppsförsörj- Under 2011 har dubbelt så mycket pengar som (endast vatten), Skrea, Boberg, Ugglarp, ning. Återstående 8500 invånare har någon form tidigare satsats på sanering av ledningsnätet (12 Slöinge, Ljungby (endast avlopp). av enskild vatten och avloppsanläggning, i form av miljoner). Detta innebär att förnyelsetakten av Långås och Morup är kopplade till Morups VA-föreningar, gemensamhetsanläggningar, eller ledningsnätet 2012-01-01 beräknas vara ca 222 år. reningsverk. helt egen försörjning. En VA-policy håller på att Under 2012 -2014 beräknas saneringsarbetena Köinge och Okome (endast vatten) tas fram tillsammans med Varbergs kommun. budgeteras till ca 6-8 miljoner/år. Ullared och Fridhemsberg VA-förening. En VA-förening består av minst två Prioriterade arbetsåtgärder inom ledningsnätet för Dricksvattenledningar för fastigheter som är ansluten till det kommunala närvarande är att minska andelen ovidkommande reservvattenförsörjning finns även mellan ledningsnätet för dricks- och/eller spillvatten i en vatten i spillvattennätet (ca 55% 2010). Till största Hallandskommunerna från Laholm till gemensam förbindelsepunkt. För närvarande finns delen härrör det från påkopplade hårdgjorda ytor Kungsbacka med kapacitet 10 l/s i båda cirka 30 VA-föreningar i kommunen. Totalt om- samt inläckage från det kommunala och privata riktningarna. fattar dessa ca 200 hushåll. ledningsnätet (inom tomtmark). Till detta räknas Inom Falkenbergs stad består i stort sett 100 % av även avledning av dräneringsvatten från hus bygg- Gemensamhetsanläggning. De som driver en ledningsnätet av duplikata system med skilda led- da med källare. större verksamhet och har eget vatten och avlopp ningssystem för spill- och dagvatten, där spillvatt- för mer än 25 personer utanför verksamhetsom- För att komma till rätta med detta problem utförs net leds till reningsverk och dagvattnet till recipi- råde går också under benämningen gemensam- kontinuerliga flödesmätningar, inventeringar, fog- ent (vattendrag eller hav). I småorterna saknas hetsanläggningar. Det finns ungefär ett 40-tal ge- tätningar, reliningar samt utbyte av ledningar ofta dagvattensystem. I dessa områden leds myck- mensamhetsanläggningar i kommunen. inom spillvattennätet. et av dagvattnet till spillvattennätet. Även inom Spill- och dricksvattenledningar som är utbyggda områden med duplikata system kan dränerings- mellan olika tätorter i kommunen kallas överfö- vatten vara kopplat till spillvattenledningarna på

Förslag 2012-10-12 77 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådsredogörelse program 7 VATTEN

Enskilda avlopp. I Falkenberg finns det uppskatt- av dessa så kostsam att den inte kan täckas med rinningsområdet, statusen på avloppsanläggning- ningsvis 4500 fastigheter med enskilda avlopp, det anslutningsavgifter. arna i området och om vattendragen är påverkade vill säga med en avloppsanläggning som behandlar av övergödning. Målsättningen är att alla fastighe- Enskilda avloppsanläggningar utgör efter jordbru- avloppsvatten för ett till fem hushåll. En sådan av- ter utan kommunalt avlopp ska inventeras och ken, en stor risk för att inte miljökvalitetsnormer- loppsanläggning är lämplig i områden med gles åtgärdas om de inte har tillräcklig rening. na ska uppnås. Det är angeläget att åtgärda dessa bebyggelse utan några kända problem med ut- avloppsanläggningar, även för att säkra vattenkva- Enskilda dricksvattentäkter. Antalet enskilda släppspunkter eller risk för att grundvattnet föro- liteten i enskilda brunnar. dricksvattentäkter är inte känt men bedöms vara renas. Men många enskilda avlopp ligger i områ- ungefär lika stort som antalet enskilda avlopp, dvs den där det skulle vara lämpligare med gemen- Sedan 2007 har kommunen aktivt bedrivit tillsyn ca 4500. De enskilda anläggningarna är framförallt samma eller kommunala lösningar. Eftra, Stran- av enskilda avloppsanläggningar. Det pågår också belägna i jordbruksbygd utanför tätorterna. Kom- ninge, Asige, Gunnarp och delar av Stafsinge, se ett projekt där de områden som har högst prioritet munens kunskap om vattenkvaliteten i de enskilda figur 7:6, är områden som hittills identifierats som att åtgärda avloppet identifieras. Prioriteringen brunnarna är tyvärr bristfällig. Man har dock inte i stort behov av åtgärder. Tyvärr är anslutningen grundas bland annat på befolkningstätheten i av- uppfattat att saltvatteninträngning skulle vara ett problem. Troligen är de vanligaste problemen de som är kopplade till avloppsanläggningar, låga pH-värden samt jordbruk. Det finns sex kända större icke kommunala vattentäkter inom Falken- bergs kommun, vilka alla är i behov av vatten- skyddsområde, se figur 7:7.

Dagvatten Dagvatten är ett samlingsbegrepp för ytligt avrin- nande av regn- och smältvatten från gårdsytor, gator, tomtytor, takytor m.m. I lagstiftningen räk- nas dagvatten normalt som avloppsvatten, och för tillsynen över dagvattnet ansvarar kommunernas miljönämnder. Det kan uppkomma situationer när dagvattnet ju- ridiskt är att betrakta som en vattenverksamhet enligt 11 kap MB, till exempel när avledandet av vattnet inte sker genom en allmän avloppsledning. Figur 7:6. Hittills identifierade områden med samlad bebyggelse Figur 7:7. Större icke-kommunala vattentäkter i Falkenberg: A Om dagvatten för enstaka fastigheter inom detalj- och enskilda avloppslösningar där det finns behov av gemensam Lia, B Backens, C1 och C2 Carlsberg, D Eftra och E Torsåsen. plan vid lokalt omhändertagande leds leder bort avloppsreningslösning alternativt kommunalt VA: Stranninge, genom en särskild ledning räknas det som mark- Stafsinge, Skärslidarna/Kilavägen, Eftra, Asige och Gunnarp.

78 (98) Förslag 2012-10-12 7 VATTEN Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

avvattning, vilket dels kräver dispens från mark- dagvatten kan ge upphov till översvämningar är avvattningsförbudet som råder i bland annat Fal- det viktigt att hanteringen redovisas tydligt i alla Avloppsrening kenberg, dels tillstånd för vattenverksamhet. planskeden. Risken för översvämningar är ett I kommunen finns tolv avloppsverk i kommunal kriterium för kommunens lämplighetsprövning Inom kommunalt verksamhetsområde har kom- regi. Avloppsverken renar avloppsvatten som enligt PBL 2:3. Länsstyrelsen kan pröva och upp- munen ansvar också för dagvattenhanteringen. I främst kommer från hushållen, men fyra vid häva kommunens beslut att anta en detaljplan övriga områden ligger ansvaret på vägföreningar, Smedjeholms avloppsreningsverk renas även med hänsyn till risken för översvämningar. Enligt dikningsföretag, samhällsförening med flera. An- industriavloppsvatten. Industribelastningen är här skadeståndslagen är kommunen ansvarig i 10 år svaret för avledning och hantering av dagvatten drygt hälften av totala belastningen. En separat för beslut om planläggning och bygglov. kan vara komlicerat att reda ut, se vidare del I kap industriledning leder avloppsvatten från Arla 5 . Inom tomt är det fastighetsägaren som ansvarar I tätorter finns stora arealer hårdgjorda ytor som Foods AB (osttillverkning) och Carlsberg Sverige för dagvattenhanteringen. hindrar dagvatten att tränga ner i marken, för att AB (bryggeri) till reningsverket där det behandlas istället samlas upp och ledas i ledningssystem till i ett separat steg. Avloppsvatten från bryggeriet I områdena längs kusten finns inte kommunalt diken, vattendrag och sjöar. Det ger en effektiv behandlas sedan början av 2005 i en anaerob an- verksamhetsområde för dagvatten. På grund av dränering men skapar också problem. Den natur- läggning, där det organiska innehållet bryts ned allt större nederbördsmängder samt mildra vintrar liga utjämning och fördröjning som sker när dag- till biogas. Recipient för renat avloppsvatten från med hög grundvattennivå ökar problemen med vatten får rinna över vegetation och genom våt- Smedjeholms reningsverk är Kattegatt. Det renade marköversvämningar mm. Samtidigt sker dels en marker förloras och flödena blir kraftigare. Dess- vattnet leds genom en utloppstub, vilken mynnar viss utökning av byggrätter i samband med plan- utom skapas punktvisa utsläpp med förorenat 1,1 km ut i havet, söder om Stutarna. Bedömning- läggning, dels sker en successiv omvandling från dagvatten som innehåller en hel del oönskade en är att verket har kapacitet att rena allt planerat fritidsboende till åretruntboende till exempel i ämnen som tungmetaller, petroleumprodukter, tillkommande vatten, från befolkningstillväxt samt Ugglarp, Långasand, Olofsbo, Glommen och Di- fosfor, kväve och bakterier. bortkoppling av mindre befintliga verk. gesgård. Samtliga dessa områden har kommunalt vatten och avlopp dimensionerat för åretruntbo- Eftersom dagvattenhantering är en fråga som be- Många av de mindre avloppsreningsverken är slit- ende men saknar kommunal dagvattenhantering, rörs av olika lagar och kommunala verksamheter na och kommer att ha svårt att uppfylla komman- vilket på många ställen orsakar problem. I Ugglarp är det mycket viktigt att nå en samsyn mellan olika de reningskrav. Vivabs ambition framöver är att till exempel fungerar dagvattenhanteringen brist- aktörer i planeringsprocessen. Särskilt viktigt är försöka lägga ner så många mindre verk som möj- fälligt och det råder osäkerhet om vem som ska det att Vivab och miljö- och hälsoskyddskontoret ligt och leda kommunalt spillvatten i första hand ansvara för systemet. Ofta ligger ansvaret på väg- involveras tidigt i planprocesser för att förebygga till det nya reningsverk i Ullared. För närvarande föreningarna, som ofta saknar kunskap om skötsel problem och onödiga kostnader längre fram. undersöks möjligheten att bygga förbindelseled- av systemen. ningar mellan Lia samhälle –Fridhemsberg, Fage- Ett arbete med att ta fram en dagvattenhandbok red-Fridhemsberg och Köinge-Ullared för att Det är därför mycket viktigt att dagvattensituatio- pågår tillsammans med Varbergs kommun, som möjliggöra detta. nen och ansvarsfrågan tydligt redovisas och reds vägledning vid planering, tillståndsgivning och ut i fortsatta planprocesser, både för ny och befint- hantering av frågor som rör dagvatten. Ambition lig bebyggelse, och att detta blir styrande vid loka- är bland annat att klargöra ansvarsfrågan för dag- liseringsprövning och lämplighetsbedömning i vatten och att säkerställa att dagvattenlösningar tidiga skeden, se vidare del I kapitel 5. Eftersom som redovisas i detaljplaner är långsiktigt hållbara.

Förslag 2012-10-12 79 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådsredogörelse program 7 VATTEN

tekniska lösningar mm behandlas utförligt i plan- PLANERINGSINRIKTNING VATTENSTATUS PLANERINGSINRIKTNING VATTEN- OCH handlingarna, både för nya och befintliga områ- AVLOPPSSYSTEM Klimatfrågan behöver belysas på ett mycket tyd- den, och att detta blir styrande vid lokaliserings- ligare sätt i utredningar och planärenden som rör Ansvaret för tätbebyggda områden där avlopps- prövning och lämplighetsbedömning i tidiga exploatering och byggande. Ökade nederbörds- frågan bör lösas i ett större perspektiv behöver skeden. mängder och höjda vattennivåer utgör ett hot mot fastställas. Många enskilda avlopp ligger i områ- Det är mycket viktigt att dagvattenutredningar vattenresurser både för dricksvatten och vatten- den där det skulle vara lämpligare med gemen- redovisas vid varje ny detaljplan i kustområdena. kvaliteten i våra sjöar och vattendrag. samma eller kommunala lösningar. Eftra, Stran- ninge, Asige, Gunnarp och delar av Stafsinge är Dagvattenutredningarna som tas fram vid detalj- Planläggning i områden med högt grundvatten- områden som hittills identifierats som i stort be- planläggning behöver vara utförligare när det stånd ska undvikas. Byggnation som kräver om- hov av åtgärder. gäller ansvaret för det befintliga dagvattnet och fattande dränering leder till förändringar av områ- hur man ska få till en hållbar helhetslösning för dets hydrologi med risk för påverkan på den eko- Åtgärder för enskilda avlopp behöver prioriteras. det berörda området. logiska statusen. Sanka områden är naturens re- Hela kommunen behöver ses över för att peka ut ningsverk och bidrar till minskad övergödning områden med samlad bebyggelse med enskilda Eftersom dagvattenhantering är en fråga som och bör därför sparas. avloppslösningar där det finns behov av gemen- berörs av olika lagar och kommunala verksam- sam avloppslösning alternativt kommunalt VA. I heter är det viktigt att nå en samsyn mellan olika Vid exploatering eller andra åtgärder bör åtgärden dagsläget är följande områden identifierade: Staf- aktörer i planeringsprocessen. Särskilt viktigt är bidra till att minska eventuell negativ påverkan på singe, Stranninge, Skärslidarna/Kilavägen, Eftra, det att Vivab och miljö- och hälsoskyddskontoret vattnets kvalitet från det område som ska exploa- Asige och Gunnarp. involveras tidigt i planprocesser för att förebygga teras. Detta för att förbättra förutsättningarna att problem och onödiga kostnader längre fram. uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. PLANERINGSINRIKTNING DAGVATTEN För att minska risken för översvämning i hus bör Restriktioner mot spridd nybyggnation med en- Nya detaljplaneområden ska ingå i verksamhets- källare inte tillåtas i nytillkommande bebyggelse, skilda avloppslösningar bör finnas där god eko- område för dagvatten om det inte ur ett tekniskt annat än i undantagsfall. Detta bör regleras i alla logisk status inte uppnås. eller ekonomiskt perspektiv är motiverat att om- detaljplaner och bygglov, åtminstone i alla områ- rådet inte tas in. PLANERINGSINRIKTNING VATTENFÖRSÖRJNING den vid vatten. Motiv till detta är att källare kan Inom områden med befintliga dagvattenproblem medföra ändrade grundvattenförhållanden, ökade Viktiga vattenområden för dricksvattenuttag ska ska mycket stor restriktivitet råda mot planlägg- vattenmängder i ledningsnätet där kapaciteten kan skyddas mot exploatering. För ytvatten gäller det ning av nya områden innan befintliga problem är vara otillräcklig, risk för översvämning och dåligt framförallt Ätran, Vinån och Högvadsån, och för lösta eller om det klart kan påvisas att det nya inneklimat, problem med enskilda avloppslös- grundvatten de vattenresurser i kategori 1 och 2 planområdet inte förvärrar på det befintliga ningar, behov av omfattande dränering med risk som identifierats i vattenförsörjningsplanen, se problemet. för hydrologisk påverkan. figur 7:5. Dessa avsätts som utredningsområde för framtida vattentäkt i översiktsplanen. Dagvattensituationen uppmärksammas i tidiga Detaljplaner ska innehålla föreskrift om lägsta planeringskeden för att nå en optimal markan- golvnivå i förhållande till havet. Behov av över- vändning, och att frågor om ansvar, belastning, svämningsbara ytor ska beaktas i planprocessen.

80 (98) Förslag 2012-10-12 7 VATTEN Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

Förslag 2012-10-12 81 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådsredogörelse program 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER

82 (98) Förslag 2012-10-12 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

8 Miljö- och riskfaktorer

Förslag 2012-10-12 83 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådsredogörelse program 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER

Förmodat riskpåverkade zoner har pekats ut där Falkenbergs Terminal i Falkenbergs hamn. Risk- 8 MILJÖ- OCH en mer detaljerad riskbedömning bör göras inför bedömning som anger lämpliga skyddsavstånd framtida detaljplanering och bygglovsprövning. saknas. RISKFAKTORER Till dessa bedömningszoner, har rekommendatio- Räddningstjänsten i Falkenberg bedömer att 200 ner för tolerabla risknivåer i den efterföljande de- Hälsa och säkerhet är centrala begrepp i samhälls- meter är ett lämpligt utredningsavstånd i planpro- taljplaneringen angivits. planeringen och samhällsbyggandet och lyfts fram i cessen runt alla tre anläggningarna. plan- och bygglagen (PBL) och i miljöbalken (MB). Avsikten har varit att det inte ska behöva upprät- Olika riskfaktorer kan påverka människors hälsa tas en ny riskanalys vid varje ny detaljplan eller BIOGASANLÄGGNING och säkerhet eller miljön. Det kan ske direkt genom bygglov utan endast i de zoner som här benämns Falkenbergs Biogas som stod klar 2009 ligger i Gö- en olycka eller indirekt genom till exempel miljö- bedömningsavstånd. skador på lång sikt eller oro för hälsa och säkerhet dastorp vid väg 150 (se figur 9:1). Eftersom det och därmed försämrad livskvalitet. Med klimat- Den följande redovisningen skiljer på tekniska inte finns någon känd riskbedömning avseende förändringarna har hantering av risken för över- olycksrisker, naturolycksrisker, sociala risker och skyddsavstånd kring anläggningen, har istället svämningar kommit att bli allt viktigare. miljörisker, där de två förstnämnda handlar om Gasföreningens anvisningar för tankstationer an- olyckor som orsakas av plötsliga händelseförlopp, vänts för bedömningen att ett skyddsavstånd på

Om riskfrågor i plan- och bygglagen: och de båda sistnämnda om skador med långsam- 100 meter runt anläggningen är lämpligt. ”Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller för- mare händelseförlopp. handsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och bygg- TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ VÄG OCH nadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ända- JÄRNVÄG målet med hänsyn till: människors hälsa och säkerhet; Tekniska olycksrisker jord-, berg- och vattenförhållanden;...; möjligheten att Genom Falkenberg kommun sträcker sig flera vik- förebygga vatten- och luftföroreningar samt buller- Med tekniska olycksrisker menas sådana som kan tiga transportsystem, vilka även i vissa fall utgör strörningar, och; risken för olyckor, översvämning och kopplas till industrianläggningar, transportsystem erosion.” (SFS 2010:900 2 kap § 5) huvudsakliga tranportleder för farligt gods. Hit och kemikalier, t.ex. brand, farligt godsolyckor, ut- hör bland annat E6/E20, väg 154 och Västkust- RISKIDENTIFIERING släpp av farliga ämnen och trafikolyckor. banan. Transport av farligt gods kan dock före- komma på alla vägar, förutom inom ett förbuds- För att utformningen av den fysiska miljön ska FARLIG VERKSAMHET ENLIGT LSO område i Falkenbergs stad, se figur 9:1. kunna minimera de risker och hot som finns i samhället behöver de riskfaktorer som finns upp- Inom Falkenberg kommun finns tre stycken an- I Falkenbergs stad möts de flesta av ovan nämnda märksammans i översiktsplanen. På så sätt kan läggningar som klassas som farlig verksamhet en- transportsystem, och här finns dessutom Falken- riskfrågorna integreras i efterföljande planerings- ligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Dessa berg terminal som är en viktig knutpunkt för sjö- processer och beslut om mark- och vattenanvänd- anläggningar är (se figur 9:1): fart, järnväg och vägnätet. Utredningsavstånd ningen. Sia Glass i Slöinge. Företaget arbetar aktivt med kring farligt godsled illustreras i figur 9:1. Inne i riskhantering och insatsplanering. Falkenbergs stad finns ett förbudsområde för Som underlag har en särskild riskutredning tagits farliga transporter, men utöver detta är det tillåtet fram (Falkenberg, 2011f), där olika riskkällor Torsåsens Fågelprodukter AB utanför Glommen. att transportera farligt gods på alla vägar. identifierats med utgångspunkt från dagens Företaget arbetar aktivt med riskhantering och riskbild. insatsplanering.

84 (98) Förslag 2012-10-12 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

Figur 9:1. Översikt över Falkenberg kommun respektive Falkenbergs stad som redovisar de riskkällor avseende tekniska olycksrisker som identifierats. Hit hör transportleder för farligt gods (väg och järnväg), farliga verksamheter enligt LSO, biogasverk, gasledning och bensinstationer

Förslag 2012-10-12 85 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådsredogörelse program 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER

Länsstyrelsen i Hallands län använder i sin risk- Nordsjön och från Tyskland, och distribueras via heter, vilket för drivmedelsstationer anges till 100 analys av farligt gods i Halland (2011c) 150 meter Dragör till det svenska transmissionssystemet Na- meter. Detta skyddsavstånd bedöms vara framta- från transportled för farligt gods, som yttre gräns turgasledningen passerar genom Falkenberg kom- get med hänsyn till flera parametrar än bara risk, för riskbedömningsområde för risker som bör be- mun, med en grenledning till centrala Falkenberg till exempel långtidspåverkan från lukt och buller. aktas i planeringen. Inom detta utredningsavstånd vid väg 150, se figur 9:1. Swedegas anger att gene- Även Länsstyrelsen i Stockholms län använder sig behöver lämpliga riskavstånd studeras vidare vid rella säkerhetsavstånd till gasledningen ska uppgå av 100 meter som ett generellt första utrednings- planläggning och bygglovsprövning. till minst 25 meter till byggnader i allmän-het och avstånd. Vidare anges att vid nyetablering bör am- minst 50 meter till brand- eller explosionsfarlig Länsstyrelsen anger riktlinjer för rekommendera- bitionen alltid vara att hålla 100 meter från ben- industri. I översiktsplanen bedöms det längre av- de avstånd, reducerade avstånd vilka kräver säker- sinstationen till bostäder, daghem, ålderdomshem ståndet (50 meter) som rimligt utredningsområde hetshöjande åtgärder, samt avstånd för bebyggel- och sjukhus. vid fortsatt planering. sefritt område. Dessa avstånd varierar beroende på Det pågår utveckling in om drivmedelsbranschen typ av väg och typ av bebyggelse. En industribygg- DRIVMEDELSSTATIONER och drivmedel som t.ex. E85 och fordonsgas har nad kan till exempel ligga 30 meter från väg 154 på senare år kompletterat bensin och diesel vid utan några säkerhetshöjande åtgärder, men inte Inom Falkenberg kommun finns för närvarande försäljningsställena, vilka trots allt fortsatt vardag- närmare än 50 meter från E6, se figur 9:3. 21 stycken drivmedelsstationer, se figur 9:1. Fler- ligen benämns bensinstationer. För att ta höjd för talet är belägna i och kring Falkenbergs centrala Fyra huvudtyper av bebyggelse används: en fortsatt utveckling och för att inte underskatta delar. riskerna denna hantering redan idag innebär samt Industri, här olika typer av småindustri, lager Boverket samt flera myndigheter har gett ut all- kan komma att föra med sig, ansätts 100 meter och annan verksamhet som inte i sig utgör männa råd (Boverket 1995) om rekommendatio- som generellt utredningsavstånd för drivmedels- signifikant fara för omgivningen. ner om generella skyddsavstånd till olika verksam- stationer inom ramen för översiktsplaneringen Kontor, här enbart kontorsbebyggelse i flera våningar. Småhus, här villor, parhus, radhus, storvillor och liknande. Tätort, här t.ex. lägenhetsbebyggelse med tre våningar eller mer och av stads- eller tätorts- karaktär.

NATURGASLEDNING Det svenska transmissionssystemet för naturgas sträcker sig från Dragör i Danmark till Stenung- sund, norr om Göteborg. Transmissionssystemets totala längd är 60 km inklusive grenledningar. Naturgasen till Sverige kommer från den danska Figur 9:2. Avstånd mellan bebyggelse och transportled för farligt gods, enligt Länsstyrelsen i Halland (2011). Avstånden varierar beroende på typ av väg och typ av bebyggelse.

86 (98) Förslag 2012-10-12 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

områden i översiktsplaneringen. För Högvadsån förutsättningar när det gäller nederbörd, snö- Naturolycksrisker saknas ännu motsvarande kartering, men Myndig- smältning och markvattenförhållanden. Det högs- heten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ta beräknade flödet används här som utrednings- Till naturolycksrisker hör t.ex. ras, skred och över- planerar att genomföra en översiktlig kartering av områden för skredrisk, dvs områden som kräver svämningar. Dessa risker är tätt sammankopplade Högvadsån. bättre och mer detaljerade beräkningar av vatten- med klimatfrågor som behandlas i kap 8, bland stånd och en mer noggrann beskrivning av topo- Tre ras- och skredbenägna zoner har pekats ut annat och den pågående havsytehöjningen. grafin i området, till exempel bättre höjddatabank som aktuella att studera vidare och en översiktlig samt nivåer på vägbanor och vallar. ÖVERSVÄMNINGSZONER OCH SKREDRISKZONER skredriskkarteringar finns framtagen för dessa. De utpekade områdena är Falkenbergs stad, Vessige- Kommunen överväger att göra en fördjupad över- I planärenden längs Ätran används i dagsläget ett bro och Köinge. I kartorna nedan (figur 9:3) anges svämningskartering avseende Ätran och Högvads- äldre SMHI-underlag avseende översvämningar. också det så kallade högsta beräknade flödet, vilket ån, vilket skulle innebära ett mer tillförlitligt och Enligt SMHI är denna kartering avsedd för över- bygger på en systematisk kombination av alla kri- allmängiltigt beslutsunderlag inom detaljplane- gripande insatsplanering av räddningstjänstens tiska faktorer som bidrar till ett flöde. processen. arbete samt som översiktligt underlag för kommunernas planering, och bedöms därför som relevant Vid beräkningen används en hydrologisk data- avseende identiferingen av lämpliga utrednings- modell, som matas med maximalt ogynnsamma

0 2 km 0 2 km 0 2 km

Figur 9:3. Till vänster: Högsta beräknade flöde samt skredriskzoner i Falkenbergs stad. Mitten: Högsta beräknade flöde samt skredriskzoner i Vessigebro. Till höger: Högsta beräknade flöde samt skredriskzoner i Köinge.

Förslag 2012-10-12 87 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådsredogörelse program 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER

Det finns två olika nivåer på byggnadstekniska placerade på lämpliga fastigheter (inte ute i gatu- Miljörisker åtgärder att vidta. Dessa är radonskyddat respek- miljö etc). Mätningarna har visat en trend av sjun- tive radonsäkert, vilket av dem som krävs baseras kande halter av kväve, bensen och svaveldioxid, BULLER OCH VIBRATIONER på riskområde enligt radonkarteringen. varvid dessa gaser ej längre ses som ett problem. Partikelhalt har ännu ej mätts, men planeras att Trafik, flyg, skjutbanor och vissa verksamheter FÖRORENADE OMRÅDEN kan skapa buller, luftföroreningar och vibrationer. göras under 2012. Mätningen föranleds av att gru- För de kommunala vägarna inom Falkenberg stad I detaljplaneprocessen används i dagsläget ett, av sade och/eller saltade gator i kombination med har en bullerinventering genomförts under 2009. Länsstyrelsen i Hallands län framtaget, GIS-skikt dubbdäck kan ge upphov till höga partikelhalter i Resultat av inventeringen blev en lista över 250 över potentiellt förorenade fastigheter i kommu- luften. Det finns föraningar om att partikelhal- fastigheter, med tillhörande karta, som redovisar nen. Inventeringen är översiktlig och grundas på terna kan vara högre än vad miljökvalitetsnormer uppmätta bullernivåer över 60 dB vid fasad, alter- vad för typ av verksamhet som finns eller tidigare medger. funnits på aktuellt område. Att en fastighet är nativt över 35dB inomhus. Inventeringen används Inga kartmaterial eller GIS-skikt finns framtagna markerad i GIS-skiktet behöver inte innebära att vid bedömning av om fortsatta utredningar och avseende luftföroreningar. Detta beror på att kon- den är förorenad. Det utgör dock en indikation på åtgärder krävs i detaljplaneprocessen. centrationer och halter varierar över tid (dygn, detta och en särskild utredning kring detta begärs årstid, väderlek, vindriktning etc). Vindkraftparker medför buller, vilket hanteras in som underlag för detaljplanen. Detta arbetssätt genom schablonmässigt ansatta buffertzoner i uppfattas av kommunen som tillfyllest i dagsläget. Punktkällor och/eller luftförorenande industrier detaljplaneprocessen. Industribuller förekommer bedöms generellt inte utgöra några problem inom till viss del, men bedöms inte utgöra något reellt LUFTFÖRORENINGAR kommunen. problem. En mätning kallad ”urban bakgrund” görs konti- DJURHÅLLNING RADON nuerligt sedan 20 år tillbaka inom Falkenberg centrum. Mätningen görs vid fasta mätstationer När det gäller djurhållning kan ett antal aspekter Markradon och radon i byggmaterial förekommer vägas in i samhällsplaneringen. Lukt och buller inom kommunen. Markradon kan vara ett problem då byggnation sker på radonhaltig berggrund eller då byggnation sker ovanpå till exempel. en grusås med hög luftgenomströmning i marken. En radonkartering genomförd av SGU finns i GIS- skikt för kommunen och används i planprocessen. Den är relativt enkelt utformad och anger om ett område är utsatt för hög, låg eller ingen risk för radonproblem. Vid risk för radonproblem begärs. en särskild utredning kring detta in som underlag i detaljplaneskedet Figur 9:4. Rekommenderade avstånd mellan hästanläggning och bostäder, enligt kommunens hästpolicy. Se ref, Falkenberg 2007a

88 (98) Förslag 2012-10-12 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

kan medföra olägenheter för kringboende och gör att det blir allt viktigare att anpassa planering därmed behöva beaktas i planprocessen, beroende och byggande till dessa förändrade förutsätt- på vilken typ och skala av djurhållning som avses. ningar. Risk för allergener är aktuell framför allt vad gäller En global temperaturhöjning som i sin tur höjer hästar. I Falkenberg är hästverksamhet vanligt, havsvattennivån, ger den allvarligaste riskökning- ofta i nära anslutning till bebyggelse. Därför har en en, och är den som har prioriterats högst i det på- hästpolicy som innehåller lämpliga skyddsavstånd gående arbetet med klimatrelaterade risker i den och hanteringsstrategier tagits fram, se figur 9:4. översiktliga planeringen. Översiktsplanen fokuserar också i hög utsträckning på hur vår egen ELEKTROMAGNETISKA FÄLT påverkan på klimatet kan minska, genom mins- Strålsäkerhetsmyndighetens Allmänna råd kade utsläpp av växthusgaser från transportarbete (2008:18) rörande allmänhetens exponering av och annan energianvändning, liksom satsningar elektromagnetiska fält ska respekteras vid anlägg- på förnybar energi. ning av radio- och telemaster, elinstallationer mm. För ny bebyggelse skall magnetfältet från kraftled- KLIMATFÖRÄNDRINGAR ningar understiga 0,2 mikroTesla. Enligt FN:s klimatpanel, IPCC; har utsläppet av I Sverige fördelas ansvaret for hälsofrågor med växthusgaser lett till förändringar i vårt klimat. anknytning till magnetfält på fem myndigheter – Det handlar inte om växlingar i vårt dagliga, må- Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, natliga eller årliga väder, utan mer varaktiga för- Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. ändringar på mycket längre sikt. Dessa mer varaktiga förändringar på längre sikt leder i sin tur till Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt förändringar i våra årstidsväxlingar. inte kan uteslutas har myndigheterna valt att rekommendera en viss försiktighet. Klimatförändringarna tar sig i uttryck i bland annat en global uppvärmning som leder till en höjd genomsnittlig havsnivå. Detta beroende på Klimatrisker vattnets utvidgning och en ökad avsmältning av Utsläpp av växthusgaser under lång tid har lett till glaciärer, inlandsisar och polaris. förändringar i vårt klimat, vilket tar sig i uttryck i En annan effekt kan vara mer torka och värmeböl- bland annat i ökade risker för extrema väderhän- jor sommartid och ökad nederbörd vintertid. Ex- delser vilket ökar risken för översvämningar från trema regn bedöms öka i frekvens. Till följd av det hav, sjöar och vattendrag, dagvatten, grundvatten, myckna regnandet och de ökade extremregnen så dammar, kulvertar och ledningsnätet. Översväm- ökar översvämningsrisken i bebyggda områden. ningar är en del av naturen och människor har Detta kan leda till skador inte bara på byggnader Figur 9:5. Schematisk kartering av översvämningsområden (blåa) vid levt med dem i alla tider. Skillnaden idag är att de utan även på exempelvis ledningssystem av olika en havsytehöjning på 1 meter i kombination med storm. För Falken- förväntas komma oftare och bli kraftigare, vilket slag så som vatten- avlopps- och elledningar. bergs stad är även ett 100-års flöde i Ätran inräknat.

Förslag 2012-10-12 89 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådsredogörelse program 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER

Med ökade och mer omfattande översvämningar Detta kan komma att ändras i en framtid. Vilka fysiskt av en havsytehöjning men däremot indirekt riskerar man även en ökad erosion och på sina områden som i ett hundraårsperspektiv, med sti- av ett högre tryck på verksamheterna. Det kan ställen till och med skred. gande havsnivåer, ska komma att drabbas av kust- vara äldre som behöver tätare besök på grund av erosion är idag svårt att förutsäga. En tumregel risk för uttorkning under varma sommardagar. HAVSYTEHÖJNING säger att en meters höjning av vattenytan kan in- Vad det gäller översvämningssituationer vid kus- nebära att kustlinjen förflyttas 100 meter från IPCC har kunnat konstatera att utifrån olika sce- ten så bör inte exploatering av bostäder i områden strandlinjen (Länsstyrelsen i Hallands län, 2012). narieberäkningar så kommer havsytan att stiga som inte tidigare ianspråktagits ske under 3 meter med mellan 0,18-0,59 cm fram till år 2100. SMHI Biologisk mångfald. Stora delar av Falkenbergs över havet. Bestämmer man sig ändå för att bygga anser dock att dessa siffror är lågt räknade då de kust är utpekad som värdefull ur biologisk syn- i dessa områden där extremt högsta högvatten kan inte tar hänsyn just till de stora isarnas avsmält- vinkel, i form av naturreservat, Ramsar-område, inträffa i perspektivet 100 år, så ska lägsta golvhöj- ning utan de hänvisar till en ökning med upp till Natura 2000-områden, riksintressen och natur- den ligga på en säkerhetsmarginal på 0,5 meter. en meter. vårdsområden, se kap 6. Påverkan på den bio- Detta innebär en lägsta golvhöjd på 3,5 meter över Kartorna i figur 9:4 illustrerar mycket schematiskt logiska mångfalden kan framför allt uppstå när nuvarande havsnivå. vattnet stiger måste den växt- och djurliv dra sig vad ett scenario på en meters havsnivåhöjning i Ledningsnät. En mer direkt effekt som kan ses tillbaka längre inåt land till nya områden. Detta kombination med storm kan leda till för effekter enligt figur 9:5 är att delar av elnätet kommer att har de svårt att klara. En orsak är att förändringen utefter kusten. För Falkenbergs stad är även ett drabbas med stigande havsyta på 1 meter i kom- sker så pass snabbt att framför allt växtligheten 100-års flöde i Ätran inräknat. Underlagsmate- bination med storm. Dessutom kan de avlopps- kan ha svårt att anpassa sig. Dessutom kan den rialet utgår från den klimatanalys som länsstyrel- pumpstationer som är belägna nära kusten kom- inte retirera österut eftersom det idag ligger sen i Hallands län genomfört under våren 2012 ma att sättas ur funktion, vilket skulle innebära att mestadels bebyggelse öster om de värdefulla om- tillsammans med Halmstad, Falkenbergs och Var- avloppsvattnet släpps ut orenat. I stora koncentra- rådena. Detta innebär att stora delar av den bio- bergs kommuner, se referenser. Det kan konstate- tioner utgör detta en smittorisk. ras att vissa delar av kusten kommer att drabbas logiska mångfalden kopplad till kustbandet kan hårdare än andra så som strandängarna vid Stran- komma att försvinna. ninge-Lyngen, områdena söder om Glommen och Bebyggelse. För befintlig bebyggelse utefter kus- Olofsbo, Falkenbergs stad samt Suseåns mynning ten kommer en havsytehöjning leda till stor på- och delar av Långasand. verkan där det mycket troligt kommer att på sina ställen bli omöjligt att bo kvar. I bebyggelse ingår KONSEKVENSER inte enbart bostäder utan även verksamheter och Konsekvenserna av en klimatförändring kan vara miljöfarliga verksamheter, förorenade områden svår att förutse men vissa av dem har kommen- och nedlagda deponier. En havsytehöjning får terats nedan. även effekt för dessa med potentiell urlakning av miljögifter etc. Kusterosion. Falkenberg har idag ingen kusterosion utan snarare en påbyggnad på vissa stränder. Samhällsviktiga funktioner, så som socialförvalt- Visst förekommer det erosionstillfällen vid storm ningens vård och omsorg, operativ räddnings- Figur 9:5. Effekter på elnät och avloppspumpstationer av en stigande men i ett längre perspektiv byggs stränderna på. tjänst samt krisledningsfunktionerna drabbas inte havsyta på 1 meter i kombination med storm.

90 (98) Förslag 2012-10-12 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

Sociala risker Det är ett allmänt intresse enligt PBL att lokalisera bränder, trafikolyckor och drunkningstillbud. En Fysiska och tekniska risker som t.ex. översväm- och utforma bebyggelsen så att den från sociala person som är missbrukare löper också större risk ningar, skred och bränder har samhället relativt utgångspunkter främjar goda livsmiljöer. Inom att begå brott. den fysiska planeringen är det framför allt genom stor vana att hantera och försöka förebygga. För Den fysiska planeringen kan vara ett medel för att att verka för helhetssyn, variation, samband och att få en helhetsbild över de olycksrisker som finns minska risken för sabotage och kriminalitet och inflytande i planprocessen som man kan påverka i en kommun är det av vikt att i översiktsplane- för att olyckor inträffar. Genom att skapa miljöer detta arbete, se vidare kap 1. ringen även ta hänsyn till de sociala riskfaktorer- som invånarna mår bra i och känner ett ansvar för na, dvs risker som t.ex. sabotage, kriminalitet, missbruk, segregation och ojämn åldersstruktur SEGREGATION kan risken för att olyckor inträffar på grund av missbruk minska på sikt. kan föra med sig. Detta är ett relativt outforskat Med segregation menas här att befolkningen i oli- område och det kan vara svåra att definiera eller ka socioekonomiska grupper bor och verkar mer ÅLDERSSTRUKTUR förebygga de sociala riskerna inom samhällets eller mindre åtskilda från varandra. Segregation planprocess. är motsatsen till integration som behandlas i kap Analyser av åldersstruktur är av relevans för sam- 1. hällsplaneringen både i landet som helhet och i SABOTAGE OCH KRIMINALITET den enskilda kommunen. Befolkningens stigande En konsekvens av segregation är utanförskap och medelålder påverkar hela samhällsekonomin. En Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vanmakt och en ökad segregation innebär starkare kommun som inte klarar av att hålla kvar ungdo- (Räddningsverket 2004) definierar sabotage som sociala spänningar med åtföljande misstro mot marna riskerar att hamna i en mycket allvarlig en händelse där någon förstör eller skadar egen- samhällets institutioner och normer. Detta inne- negativ spiral som på sikt kan få förödande dom som har avsevärd betydelse för rikets försvar, bär att kriminalitet, missbruk och politisk extre- konsekvenser. folkförsörjning, rättsskipning eller förvaltning, mism ökar, vilket i sin tur genererar både olyckor, eller för upprätthållande av allmän ordning och våld och självmord. Dödsolyckorna drabbar 60 % personer som är säkerhet i riket. Exempel på detta är sabotage av äldre än 64 år. En anmärkningsvärt stor andel av Tillgång till arbete, bra skolor liksom ett gott ut- transformatorstationer, datasystem, elsystem, tele- dessa utgörs av fallolyckor. Då antalet äldre bud av fritidsaktiviteter är viktigare instrument för system, sabotage som kan leda till trafikolyckor människor som bor hemma ökar innebär det att att bryta segregationen. Integration handlar också såsom tågurspårningar, sprängattentat och an- svårigheter med utrymning vid brand tilltar. lagda bränder. om deltagande och inflytande i samhället. Möjlig- heten att bestämma över det egna bostadsområdet Barn är en utsatt grupp som måste skyddas från Den internationella terrorismen har hittills berört och den egna vardagen är av stor betydelse. olyckor både i hemmet, i bostadsområdets Sverige i mindre grad än i andra länder, men det närmiljö och i trafiken (t ex barns cykelvägar till är möjligt att detta hot kommer öka i framtiden. MISSBRUK skola och fritidsaktiviteter). Varje år omkommer Ett framtida hot i detta sammanhang kan vara an- mellan 80 och 90 barn och ungdomar. Omkring Genom att missbruka alkohol och använda sig av vändning av biologiska vapen. Vidare har infor- 200 000 drabbas av olycksfallskador. droger är personen en stor fara för sig själv och mationsteknologin inneburit möjligheter att för- andra. Av de sammanlagda olyckor som inträffar Brottsligheten har också en tydlig åldersstruktur så ändra och lamslå information via datanät. varje år är en mycket stor del beroende på att alko- till vida att ungdomar är den mest brottsaktiva hol eller droger varit inblandade. Detta gäller både åldersgruppen i samhället. Enligt kriminalstatisti-

Förslag 2012-10-12 91 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådsredogörelse program 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER ken uppvisar de yngsta åldersgrupperna (15-20 år) börden att olika problem som skadegörelse, våld, flest brott per capita, medan brottsligheten efter otrygghet för boende etc. förekommit i området. tonåren tydligt avtar. Detta antyder att för den Utifrån inventeringarna sammanställs åtgärds- stora majoriteten ungdomar kan brottslighet ses listor som sedan ligger till grund för kommunens som en övergående fas. investeringar och upprustning i området. För att ett samhälle ska kunna hållas levande krävs Arbetet med trygghetsinventeringar har gett per- en någorlunda jämn fördelning mellan ålders- sonal inom kommunen god inblick i en mängd av- grupper. Det är viktigt att man har råd att bo kvar hjälpande åtgärder som bör tas tillvara även i ett i sin hemkommun och att det erbjuds olika boen- förebyggande syfte att tillämpa i planeringsskedet dealternativ. För detta krävs att kommunen plane- av nya och kommande bostadsområden etc. rar för bostäder som är anpassade för olika indivi- En annan viktig fråga att hantera i sammanhanget duella behov. Olycksriskerna kan genom den fysis- är suicidrisker (självmordsrisker). Även här har ka planeringen minska genom att kommunerna är personal inom kommunen god inblick och frågan medvetna om vilka de största riskerna är för res- bör hanteras likt övriga risker inom planproces- pektive åldersgrupp. sen. När detaljplaner upprättas och bygglovsären- Folkhälsofrågorna bör i större utsträckning synlig- den bedöms skall behovet av skyddsåtgärder, och göras i den fysiska planeringen. Konceptet med vilka former av åtgärder som behöver vidtas, avgö- ”En säker och trygg kommun” är en tvärsektoriell ras för att begränsa suicidrisken. modell som förutsätter ett befolkningsinriktat age- rande från alla aktörer i lokalsamhället. Modellen som arbetar utifrån ett demokratiskt underifrån- Riskhantering perspektiv är lämplig att arbeta utifrån när en ny Figur 9:6. Räddningstjänstens insatstider inom Falkenbergs kommun. översiktsplan ska göras. FÖRUTSÄTTNINGAR ATT HANTERA RISKER I DEN FORTSATTA PLANERINGEN Källa Riskutredning, Falkennbergs kommun 2011. REAKTIVT ARBETE GER KUNSKAP INFÖR Insatstid räddningstjänst I Falkenberg kommun brandskyddsåtgärder vidtas. Vilka åtgärder som PROAKTIVT ARBETE finns kommunal räddningstjänst med heltids- skall vidtas skall beskrivas i en särskild brand- teknisk utredning. Inom Falkenberg kommun bedrivs i dagsläget ett styrka i Falkenberg och med deltidsstyrkor i uppskattat och väl fungerande arbetssätt med så Ullared, Vessigebro och Fegen. Aktuella insats- Brandvattenförsörjning. Vid exploatering av kallade trygghetsvandringar, vilket bedrivs i be- tider beskrivs i Figur 9:6. Insatstiderna skall be- bebyggelse skall normalt alltid släckvattenbehovet fintliga bostadsområden. Arbetet går ut på att en aktas i planprocessen på följande sätt: uppfylla kraven enligt VAV P83 mars 2001 - grupp människor med olika bakgrund och infalls- Vid nybyggnation av flerbostadshus högre än två alternativsystem kan tillämpas. Vid exploatering vinklar (ålder, etnicitet, boende, näringsidkare, våningar och där räddningstjänstens insatstid, den av område för flerbostadshus med 4 våningar eller polis, räddningstjänst, bostadsbolag, vaktmästare tid som går från larm till dess utryckningsfordon mer skall alltid en särskild utredning genomföras etc.) tillsammans gör en inventering i ett avgränsat är på plats, är mer än 10 minuter skall extra avseende brandvattenförsörjningen. område. Oftast bedrivs arbetet reaktivt med inne-

92 (98) Förslag 2012-10-12 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

Nya detaljplaner där risk utgör betydande Vid exploatering av industriområden eller andra typer av etableringar. Om en etablering planeras miljöpåverkan från brandsynpunkt jämförbara områden skall inom ett område som i denna riskidentifering Revision av Sevesoanläggnings säkerhets- alltid en särskild utredning genomföras avseende markerats som ett s.k. utredningsområde skall mer rapport brandvattenförsörjningen. detaljerade riskbedömningar upprättas som Anläggning klassas som farlig verksamhet underlag för detaljplaneringen. I många fall, t.ex. En utredning enligt ovan kan i sin enklaste form Revision av riskanalys för farlig verksamhet inom Falkenberg centrum, kan det vara önskvärt innebära att man konstatera att man uppfyller Ny arbetsplan eller järnvägsplan med etableringar även inom utredningsområdena, flödeskraven enligt VAV P83 mars 2001. men först efter övervägande i form av en samlad Rutiner och utbildning av personal behövs för att KRISHANTERING bedömning. genomföra kontinuerliga uppdateringar av riskinventeringen så att den kan användas i den Det finns en mängd potentiella riskreducerande Varje kommun ska enligt Lag (2006:544) om kom- rullande översiktsplaneringen och detaljplane- åtgärder som kan vidtas för att minska riskpåver- muners och landstings åtgärder inför och vid ex- processen. kan på omgivningen från identifierade riskkällor. traordinära händelser i fredstid och höjd bered- Med jämna intervall föreslås dessutom att Räddningsverket (numera Myndigheten för sam- skap inventera, identifiera och analysera sina ris- riskinventeringen genomgår en mer ingående hällsskydd och beredskap) och Boverket har till- ker och sårbarheter i en sammanställd risk- och genomlysning och revidering. Denna revidering sammans gett ut skriften Säkerhetshöjande åt- sårbarhetsanalys. Med bakgrund av denna lag- bör lämpligtvis ske i samband med översyn av gärder i detaljplaner, som är en vägledning för stiftning bedriver Falkenbergs kommun ett syste- kommunens översiktsplan en gång per kommuner i deras arbete med detaljplaner. matiskt risk- och sårbarhetsarbete. mandatperiod och helst utföras av extern Detta arbete ligger till grund för dimensionering, Generellt kan riskreducerande åtgärder i detaljpla- kompetens. sammansättning och prioritering av den kom- ner delas in i fyra kategorier: markåtgärder, sepa- munala krisberedskapen. rationsåtgärder, utformningsåtgärder och fasad- åtgärder. Kommunen arbetar även systematiskt med hand- lingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor. REVIDERING AV RISKIDENTIFIERINGEN Föreliggande riskinventering kan lämpligen vara Riskidentifieringen är upprättad för att fungera en del av den kontinuerliga revideringen av prog- som ett verktyg i Falkenbergs planeringsarbete. rammet. På så sätt kan arbetet för skydd mot Följande processer har identifierats då det är sär- olyckor fortgå. skilt viktigt att se över befintlig information för att RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER I DEN FORTSATTA avgöra om riskinventeringen med tillhörande ut- PLANERINGEN redningsområden behöver justeras eller uppdateras: I arbetet med denna riskinventering har ett antal riskkällor med tillhörande utredningsområden Verksamhet söker nytt eller förnyat miljö- identifierats. Grundtanken är att identifiera områ- tillstånd den som är mer eller mindre lämpliga för olika Verksamhet söker nytt eller förnyat tillstånd för hantering av brandfarlig och explosiv vara

Förslag 2012-10-12 93 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådsredogörelse program 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER

Arbetet med trygghetsinventeringar bör fortsätta PLANERINGSINRIKTNING PLANERINGSINRIKTNING KLIMATRISKER och erfarenheterna från dessa integreras bättre Undvik i första hand etablering inom identifierade Arbetet med att ta fram karteringar och kunskaps- med kommunal planering och byggande. riskområden. Om en etablering planeras inom ett underlag om risker för och åtgärder mot skred, Medvetenhetbör öka om åldersstrukturens bety- så kallat utredningsområde för risk skall mer de- översvämningar, erosion, vegetationsbränder och delse för kommunens utveckling i både stort (eko- taljerade riskbedömningar upprättas som underlag havsytehöjning i kommunen för den fysiska nomiska problem) och smått (t ex ökade fall- för detaljplanering och bygglovsprövning. planeringen bör prioriteras. olyckor) Arbetet med riskidentifiering bör uppdateras kon- Arbetet med klimatanpassningsfrågor är pågående tinuerligt i samband med kommunens återkom- och behöver fortsätta som en del av den rullande PLANERINGSINRIKTNING RISKHANTERING mande risk- och sårbarhetsanalys, samt integreras planeringen. En klimatanpassningsstrategi för Vid nybyggnation av flerbostadshus högre än två det i den rullande översiktsplaneringen. kommunen bör tas fram, och eventuellt det kan våningar och där räddningstjänstens insatstid, den finnas ett behov av att ta fram ett tematiskt tillägg tid som går från larm till dess utryckningsfordon PLANERINGSINRIKTNING TEKNISKA för klimatanpassning i den fortsatta översikts- är på plats, är mer än 10 minuter skall extra OLYCKSRISKER planeringen. brandskyddsåtgärder vidtas. Vilka åtgärder som Inom identifierade riskpåverkade zoner kring En generell rekommendation är att försiktighets- skall vidtas skall beskrivas i en särskild brand- LSO-anläggningar (200 m), biogasanläggningar principen bör råda vid lokalisering av ny bebyg- teknisk utredning. (100 m), farligt godslder (150 m), gasledning (50 gelse i områden som löper risk att drabbas av höga Vid exploatering av område för flerbostadshus m) och drivmedelsstationer (100 m), behöver en flöden. Lägsta golvhöjd bör därför ligga på 3,5 med 4 våningar eller mer, och vid exploatering av mer detaljerad riskbedömning bör göras inför meter över nuvarande havsnivå. industriområden eller andra från brandsynpunkt fortsatt detaljplanering och bygglovsprövning. jämförbara områden, skall alltid en särskild ut- PLANERINGSINRIKTNING SOCIALA RISKER PLANERINGSINRIKTNING NATUROLYCKSRISKER redning genomföras avseende brandvatten- Frågan om hur planeringen kan förebygga brott försörjningen. Byggande inom identifierade riskområden för och olyckor bör tas med tidigt i planarbetet och i Om en etablering planeras inom ett område som i översvämningar och skred bör i första hand helt konsekvensbeskrivningar. undvikas, i andra hand tas i anspråk endast om denna riskidentifering markerats som ett s.k. ut- Överlag kan arbetet med att stärka det sociala tillräckliga säkerhetsåtgärder kan genomföras. redningsområde skall mer detaljerade riskbedöm- perspektivet i planering och byggande och bred ningar upprättas som underlag för detaljplane- PLANERINGSINRIKTNING MILJÖRISKER samverkan till exempel med skola, polis, rädd- ringen. ningstjänst och sociala myndigheter medverka till Som vägledning för arbete med detaljplaner kan Placering av nya bostäder, skolor och förskolor minskat utanförskap, kriminalitet och andra ”Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner” (Rädd- nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält sociala risker. ska undvikas. Begränsning av fält som starkt av- ningsverket 2006) användas. Generellt kan risk- viker från vad som kan anses normalt i hem, sko- Dialogen och inflytandet i planeringsprocesserna, reducerande åtgärder i detaljplaner delas in i fyra lor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer, ska till exempel genom grannskapsplanering, behöver kategorier: markåtgärder, separationsåtgärder, eftersträvas. öka. Vikten av trivsel och ansvar för närmiljön, utformningsåtgärder och fasadåtgärder. skolan och arbetsplatsen bör uppmärksammas.

94 (98) Förslag 2012-10-12 REFERENSER Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

Boverket, 2010d. Plats för trygghet. Inspiration för Falkenbergs kommun, 2007a. Hästar i planering- Referenser stadsutveckling. en. Förslag till riktlinjer inom Falkenbergs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2007-05-31 Boverket, 2010e. Mångfunktionella ytor. Klimat- Boverket m.fl., 1995. Bättre plats för arbete. § 83. Planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, anpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och hälsa och säkerhet. Boverket, Naturvårdsverket, tätorter genom grönstruktur. Falkenbergs kommun, 2007b. Näringslivsprogram för Falkenbergs kommun 2008-2015. Godkänd av Räddningsverket & Socialstyrelsen. Allmänna råd Boverket m.fl., 2010f. Magnetfält och hälsorisker. 1995:5. kommunfullmäktige december 2007 Boverket, 2011. Regionala analyser av bostads- Falkenbergs kommun, 2010a. Bostadsförsörjnings- Boverket, 2004. Folkhälsa i planering, byggande marknaden 2011. Rapport 2011:16 och boende-– Boverkets roll i folkhälsoarbetet program för Falkenbergs kommun 2010-2013, an- Boverket, 2012. Bostadsmarknaden 2012-2013 - tagen av kommunfullmäktige 2010-03-25 Boverket, 2006. Jämna steg – checklista för jäm- med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2012. ställdhet i fysisk planering. Falkenbergs kommun, 2010b. Plan för social håll- Brattfors och Olsson, 2011. Social trygghet – social barhet 2010-2013 antagen av kommunfullmäktige Boverket, 2007. Förändringar av bostadsbeståndets hållbarhet. Artikel publicerad i Bygg & teknik 4/11. 2010-10-28 § 136 fördelning på hustyper, ägarkategorier och upplå- WSP. telseformer 1990-2007. Falkenbergs kommun, 2011b. Landsbygdsutveck- Falkenbergs kommun m.fl., 1985. Bevarandeplan ling. Underlag till ÖP. PM från ÖP-arbetsgrupp, Boverket, 2008a. Buller i planeringen – planera för för Falkenbergs innerstad. Inventering och beva- ansvar Nina Andersson, 2012-04-30. bostäder i områden utsatta för buller från väg- och randeförslag för Gamla stan. spårtrafik. Allmänna råd 2008:1 Falkenbergs kommun, 2011c. Socialt perspektiv i Falkenbergs kommun m.fl., 1992. Bevarandeplan fysisk planering. PM från ÖP-arbetsgrupp, ansvar Boverket, 2008b. Landsbygd i förändring. för Herting. Kulturmiljövårdsprogram för egna- Jan-Olof Andersson, 2012-05-29. hemsbebyggelsen i Herting. Antagen av kommun- Boverket, 2009a. Socialt hållbar stadsutveckling– Falkenbergs kommun, 2011d. Program till över- fullmäktige 1993. en kunskapsöversikt siktsplan för Falkenbergs kommun. Antaget av Boverket, 2009b. Bygg för morgondagens klimat. Falkenbergs kommun m.fl., 2005. Stadens yttre kommunstyrelsen 2011-06-07 § 192. Ansvar Anpassning av planering och byggande. årsringar. Översiktlig karakterisering samt värde- Pernilla Jacobsson. ring och rekommendationerför Falkenbergs tätort Falkenbergs kommun, 2011f. Övergripande risk- Boverket, 2009c. Klimatanpassning i planering och utanför stadskärnan, Skogstorp, Vinberg m.fl. byggande – analys, åtgärder och exempel. Rege- identifiering för ny översiktsplan för Falkenbergs ringsuppdrag (6) M2009/4802/A (delvis) Falkenbergs kommun, 2006a. Riktlinjer för place- kommun. ÖP-arbetsgrupp, ansvar Patrik Annervi. ring av vindkraft. Policy för Falkenbergs kommun. Rapport WSP 2011-10-25. Boverket, 2010a. Boendeinflytande i praktiken. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30 § Falkenbergs kommun, 2011g. VA-översikt Falken- 151. Boverket, 2010b. Socialt hållbar stadsutvecklng - en berg.Underlag till ny översiktsplan för Falkenbergs kunskapsöversikt. Regeringsuppdrag IJ2009/ Falkenbergs kommun, 2006b. Naturvårdsprogram. kommun. Rapport, Tyréns 2011-11-11. 1746/IU. Framtaget i samarbete med Länsstyrelsen i Hal- Falkenbergs kommun, 2011h. Hållbara transpor- lands län. Antaget av kommunfullmäktige 2006- Boverket, 2010c. Vidga vyerna. Planeringsmetoder ter. Arbetsmaterial till ÖP. PM från ÖP-arbets- 04-27. för trygghet och jämställdhet. grupp, ansvar Jimmy Vänerstål, 2011-12-05.

Förslag 2012-10-12 95 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådsredogörelse program REFERENSER

Falkenbergs kommun, 2011i. Vindbruksutredning. Falkenbergs kommun, 2012i. Materialhushåll- Fiskeriverket, 2006. Område av riksintresse för Underlag till översiktsplan. Godkänd av kommun- ningsplan för Falkenbergs kommun. Rapport, yrkesfisket. Finfo 2006:1. styrelsen 2011-12-06. ÖP-arbetsgrupp, ansvar Tyréns 2012-04-19. Huddinge kommun, 2007. Handbok i delaktighet. Johan Risholm. Falkenbergs kommun. 2012j. Konsekvensbedöm- Från vision till verklighet. Resultat av samarbete Falkenbergs kommun. 2011j. Konsekvensbedöm- ning till LIS-utredning. Underlag till översiktsplan med SKL, Botkyrka, Hudiksvall och Vara kommu- ning till Vindbruksutredning. Underlag till över- för Falkenbergs kommun. Rapport, Norconsult ner i Projekt medborgarinflytande (tips) siktsplan för Falkenbergs kommun. Rapport, 2011-10-20 Länsstyrelsen i Hallands län, 1997. Värdebeskriv- Norconsult 2011-09-23 Falkenbergs kommun, 2012k. Vattenförsörjnings- ning av kustområdet i Halland. Ett regionalt plane- Falkenbergs kommun, 2011k. PM Verksamheter. plan för Falkenberg. Rapport, Tyréns 2012-05-08. ringsunderlag för områden av riksintresse enligt 3 PM från ÖP-arbetsgrupp, ansvar Jörgen Högdin, kap NRL. Falkenbergs kommun, 2012m. Utlåtande om Va- 2011-12-06. staddalen. Rapport, Tyréns 2012-06-04. Länsstyrelsen i Halland, 2009. Checklista för jäm- Falkenbergs kommun, 2011o. Hav & kust. Under- Falkenbergs kommun, 2012n. Lämpliga områden ställd planering i Halland. Meddelande 2009:04 lag och rekommendationer. PM från ÖP-arbets- för krossberg i Falkenbergs kommun. Rapport, grupp, ansvar Sofia Hedberg Broberg, 2011. Länsstyrelsen i Hallands län, 2011a. Introduktion Tyréns 2012-06-08. till klimatanpassning i Halland, Meddelande Falkenbergs kommun, 2011p. Tätortsnära natur i Falkenbergs kommun, 2012q. Turismstrategi för 2011:4. Falkenberg 2011. Peter Nolbrant, BioDivers Natur- Falkenberg. 2012-2022 vårdskonsult, 2011. Länsstyrelsen i Hallands län, 2011b. Vindkraft i Falkenbergs kommun, 2012r. Strandplan för Fal- Hallands län. Beskrivning av det halländska lands- Falkenbergs kommun, 2012c. Handeln i Falken- kenbergs kommun. Antagen av kommunfull- kapet ur ett vindkraftsperspektiv. Medelande berg. Utvecklingen till år 2018. Rapport, Niras mäktige 2012-02-28, § 33. 2011:22 2012‐02‐20. Falkenbergs kommun, Kulturmiljö Halland, 2006. Länsstyrelsen i Hallands län, 2011c. Riskanalys av Falkenbergs kommun, 2012d. Tillgänglighetsstudie Kulturhistorisk värdefull bebyggelse. Digital inven- farligt gods i Hallands län, Meddelande 2011:19. dagligvaror, Falkenberg. Niras 2012 03 09 tering – etapp 1. Enskilda byggnader i Falkenbergs Länsstyrelsen i Hallands län. 2012: Hallands Falkenbergs kommun, 2012e. LIS-utredning. Un- tätortsområde. genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet derlag till översiktsplan. Godkänd av kommun- Falkenbergs kommun, Kulturmiljö Halland, 2007. 2007-2013, tillämpning från 1 september 2012 styrelsen 2012-03-13. ÖP-arbetsgrupp, ansvar Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Digital inven- Stefan Wallner. Länsstyrelsen i Hallands län, Halmstad, Falken- tering – etapp 2. Falkenbergs kommun utanför tät- bergs och Varbergs kommuner, 2012. Klimat- Falkenbergs kommun, 2012f. Trafikplan 2012 Fal- ortsområdet. analys för stigande hav och åmynningar i Hallands kenbergs stad. Ännu ej antagen. Rapport, Norcon- Falkenbergs kommun och Länsstyrelsen i Hal- län. Rapport, WSP 2012-05-24. sult 2012-03-27. lands län, 2012. Kulturmiljöprogram för Falken- Länsstyrelsen i Skåne, 2006. Hushållning med Falkenbergs kommun, 2012h. Hamnutredningen bergs kommun. Ej ännu antaget. Rapport, Kultur- åkermark? Uppföljning av åkerexploatering i Skåne Falkenberg. WSP/Analys och strategi 2012-04-11 miljö i Halland och Kula AB 2012-01-25. och Halland samt analys av planerad exploatering i Skåne. Skåne i utveckling 2006:8.

96 (98) Förslag 2012-10-12 REFERENSER Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådshandling

Länsstyrelsen i Skåne, 2009. Dagvatten. Plan-PM Region Halland, 2007. Attraktivt boende i Hal- Följebrev från SGU (530-224/2012). Lars-Ove 1:1 2009-02-26. lands – utan intrång på stränderna. Strandskydds- Lång 2012-02-08. utredningen, maj 2009. Länsstyrelsens i Skåne län, 2009. Landsbygden i Sveriges kommuner och landsting, 2009. Hante- kommunens översiktsplan. En vägledning. Region Halland, 2008. Framtidens transportsystem ringen av vattenfrågorna är avgörande – Om att i Halland. En regional systemanalys.September klimatanpassa den fysiska planeringen. Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och 2008. Västra Götalands län, 2006. Riskhantering i detalj- Sveriges kommuner och landsting, 2012. Utveckla planeprocessen – Riskpolicy för markanvändning Region Halland, 2008. Hallands kollektivtrafik- principer för medborgardialog. intill transportleder för farligt gods. Faktablad strategi. Mål och strategier för kollektivtrafi ken i 2006:000 Halland i syfte att öka resandet med kollektivtrafik. Trafikverket Region Väst och Falkenbergs kom- Underlag till ägardirekttiv. Slutrapport 2008-12- mun, 2012. Förslag till prioriterade stråk i Falken- Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2011. Klimat- 17. bergs kommun. Rapport 2012:24, Trivector 2012- analys för Västra Götalands län. SMHI, rapport 05-31. 2011-45 Region Halland, 2011. Hallands hamnar och kombitrafik. Trafikverket och Falkenbergs kommun, 2012. Länsstyrelserna i Västra Götalands län, 2012. Kli- Resvaneundersökning för Falkenbergs kommun. matanpassningsguide – en introduktion till klimat- Region Halland, 2012. Regionalt trafikförsörjnings- Rapport 2012:07, Trivector 2012-02-08. program 2013. Kollektivtrafik för en hållbar regio- anpassning i Västra Götalands län. Publikation 2012:03. nal utveckling. Samrådsversion 2012-04-03

Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands Räddningsverket, 2004. Riskhantering i översikts- län, 2011. Stigande vatten – en handbok för fysisk planer, En vägledning för kommuner och länsstyrel- ser. Enheten för bebyggelse och miljö. planering i översvämningshotade områden. Publi- kation 2011:72/ 2011:22. Räddningsverket, 2006. Översiktlig översvämnings- Länsstyrelserna, 2011. Landsbygdsutveckling i öve- kartering längs Suseån. Sträckan Slättåkra till myn- rsiktsplaneringen. Slutrapport för pilotrapport 5. ningen i havet. Rapport nr 56, 2006-09-29 Samproduktion mellan länsstyrelserna i Kalmar, Räddningsverket och Boverket, 2006. Säkerhetshö- Jämtlands och Västernorrlands län. jande åtgärder i detaljplaner - Vägledningsrapport. Länsstyrelserna, 2012. Klimatanpassning i fysisk Räddningsverket & Socialstyrelsen, 1995. planering – Vägledning från länsstyrelserna. Allmänna råd 1995:5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sveriges geologiska undersökning, 2000. 2011. Att hantera översvämningsproblematik – Översiktlig översvämningskartering längs Ätran. inspirerande exempel. SMHI D-nr 2000/156/204. Naturvårdsverket och Boverket, 2009. Strandskydd Sveriges geologiska undersökning, 2012. Över- – en vägledning för planering och prövning. Hand- siktlig avgränsning av grundvatten i Falkenbergs bok 2009:4. kommun – användning i kommunal planering.

Förslag 2012-10-12 97 (98) Översiktsplan Falkenbergs kommun – Samrådsredogörelse program REFERENSER

98 (98) Förslag 2012-10-12