PM Smedjeholms Avloppsreningsverk Skriftliga Uppgifter Inför Samråd

Uppdrag Datum

Smedjeholms avloppsreningsverk 2015-05-25

PM Smedjeholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd

ERAN Miljökonsult AB

Erik Ander

------ERAN Miljökonsult AB Tel 046-29 36 20 Mob 070-57 28 433 Assessorsvägen 6 237 31 BJÄRRED E-mail: [email protected] Org nr 556629-2685

1(33)

Sammanfattning

Ansökan avser en delvis utökad verksamhet vid Smedjeholms avloppsreningsverk i förhållande till vad nuvarande tillstånd från 1994 förutsätter.

Det nuvarande tillståndet omfattar följande:

 För utsläppet från Smedjeholms avloppsreningsverk gäller tillstånd meddelat av Konces- sionsnämnden år 1986 . I senare beslut från Länsstyrelsen år 2001 ändrades vissa villkor.

 Härutöver finns ett beslut från Länsstyrelsen från år 1982 gällande tillstånd till utökning av slamlager och senare ett beslut från Länsstyrelsen år 1992 med ändrade villkor avseende slamlagringen.

 Slutligen finns en vattendom från Västerbygdens vattendomstol från år 1965 gällande utloppsledningen.

Det nuvarande tillståndet är baserat på

 En anslutning av maximalt 135 000 personekvivalenter (årsmedelvärde vid högbelast- ningsår)

Det nuvarande tillståndet reglerar bl.a.

 Utsläppen av organiskt material (BOD)

 Utsläppen av fosfor

 Utsläppen av kväve

Den förändrade verksamheten avser en ändrad framtida belastningsbild genom en högre framtida belastning, vilken då kommer att motsvara en högsta genomsnittlig veckobelastning motsvarande 150 000 personekvivalenter (pe).

Huvudskälet till den nya tillståndsansökan är att verksamheten vid avloppsreningsanläggningen ej tidigare prövats enligt Miljöbalken (utan Miljöskyddslagen som gällde 1986).

Ansökan omfattar vissa fysiska förändringar inom anläggningen (vissa nya bassängenheter).

Förändringarna medför något ökade utsläpp av renat avloppsvatten till Kattegatt som en följd av den framtida högre vattenbelastningen under förutsättning att de villkor som gäller idag uttryckta som mg/l fortsatt kommer att gälla.

Utsläppen till luft på grund av ändringarna blir marginella och ej heller uppkommer några ytterligare bullerstörningar till följd av ändringen mer än vad som är kopplat till något fler transporter till och från anläggningen.

Åtgången av kemikalier och energi kan både komma att öka och minska beroende på kommande processval – de totala förändringarna bedöms dock som relativt marginella.

------ERAN Miljökonsult 2(33)

Inledning

Med anledning av att Vivab – Vatte & Miljö i Väst AB - avser att söka tillstånd enligt Miljöbalken för den förändrade verksamheten vid Smedjeholms avloppsreningsverk, har föreliggande PM upprät- tats med skriftliga uppgifter inför planerade samråd. PMn skall, tillsammans med det som framkom- mer under samrådet, utgöra underlag för bedömning om ändringen i verksamheten kan antas ha betydande miljöpåverkan och i vilken omfattning samrådet skall ske.

Orientering

Det nuvarande tillrinningsområdet kopplat till Smedjeholms reningsverk omfattar Falkenbergs tätort samt orterna Slöinge, Heberg, Årstad, Södra Kustbygden, Skrea, Tröingeberg, Vinbergs Samhälle, Vinbergs kyrkby, Ljungby-Bergagård, Skogstorp samt Norra Kustbygden med Olofsbo och Glom- men.

Inom verksamhetsområdet finns ett antal livsmedelsindustrier som bidrar med processavloppsvatten som påverkar belastningsförutsättningarna vid reningsverket – Carlsberg Sverige, Torsåsen Fågel- produkter, SIA Glass och Falkenbergs Laxrökeri/Korshaga Food.

Härtill kommer under 2015/2016 processavloppsvatten från Arla Foods AB i anslutning till att meje- rianläggningen åter tas i drift efter att ha varit nedlagd sedan mars 2013.

Vidare kommer Kontrollhudar International ABs verksamhet i Varberg att flyttas till Falkenberg under 2015.

Smedjeholms reningsverk omfattar idag anläggningsdelar för mekanisk, biologisk, och kemisk be- handling med syfte att säkerställa villkorade resthalter av BOD7, fosfor och kväve.

Därutöver finns anläggningar för slambehandling.

För det samlade processavloppsvattnet från Carlsberg och Arla Foods finns en särskild biologisk behandlingslinje innan kemisk efterfällning sker tillsammans med mekaniskt-biologiskt renade kommunala avloppsvattnet.

Den kommunala mekaniska reningen omfattar maskinrensade fingaller, luftat sandfång samt förse- dimentering.

Den biologiska behandlingen består av en aktivslamanläggning med efterföljande mellansedimente- ring. I den industriella behandlingslinjen sker den biologiska behandlingen likaledes i en aktivslam- process men utformad med SBR-teknik.

Den kemiska reningen sker f.n. som en kombination av för- och efterfällning. I efterfällningssteget sker slamavskiljningen genom flotation.

Det avloppsslam som uppkommer i processen förtjockas mekaniskt, stabiliseras genom rötning samt slutavvattnas genom centrifugering.

Det producerade slammet utnyttjas så långt möjligt för tillverkning av anläggningsjord efter kompostering vid extern anläggning.

------ERAN Miljökonsult 3(33)

Till Smedjeholms reningsverk är idag ca 28 500 personer anslutna. Härtill kommer visst industribe- lastningen motsvarande ca 50 000 pe (personekvivalenter) baserat på tillförd BOD-mängd, varav Carlsberg/Arla Foods svarar för ca 37 000 pe.

Den framtida hushållsbelastningen – baserad på gällande planer och befolkningsutvecklingstatistik - har beräknats motsvara högst ca 35 000 personer sett i ett 20 - års-perspektiv.

Den industriella belastningen vad avser BOD beräknas öka till upp mot 70 000 pe varav Carls- berg/Arla Foods svarar för ca 50 000 pe.

Utöver en ökad BOD-belastning ökar även den tillförda avloppsvattenmängden resp. kvävemäng- den, vilket också är intressant för reningsverkets framtida utformning och drift.

Vissa om- och tillbyggnader av reningsverket erfordras sålunda för att möta den successivt högre belastningen. Det rör sig därvid om en förstärkning av det biologiska reningssteget samt slambe- handlingen.

Härutöver avses diverse moderniseringsåtgärder vidtas i bef. anläggningsdelar som i och för sig ej är föranledda av belastningsökningen som sådan.

Verksamheten

Nuvarande tillståndsgiven verksamhet

För utsläppet från Smedjeholms avloppsreningsverk gäller tillstånd meddelat av Koncessionsnämn- den år 1986 . I senare beslut från Länsstyrelsen år 2001 ändrades vissa villkor.

Härutöver finns ett beslut från Länsstyrelsen från år 1982 gällande tillstånd till utökning av slamlager och senare ett beslut från Länsstyrelsen år 1992 med ändrade villkor avseende slamlagringen.

Slutligen finns en vattendom från Västerbygdens vattendomstol från år 1965 gällande utloppsledningen.

Det nuvarande tillståndet är baserat på en anslutning av maximalt 135 000 personekvivalenter (årsmedelvärde vid högbelastningsår)

Ansökt verksamhet

Förändringen

Ansökan avser en förändrad verksamhet vad gäller tillståndets omfattning.

Kommunen kommer att hemställa om att omfattningen vad avser avloppsreningsanläggningen änd- ras till följande:

 Avloppsreningsanläggning för Falkenberg med flera orter avseende en maximal genomsnittlig veckobelastning av högst ca 150 000 pe (personekvivalenter) motsvarande högst 10 000 kg BOD7/d, med utsläpp av renat avloppsvatten till Kattegatt.

------ERAN Miljökonsult 4(33)

Ansökan medför behov av vissa fysiska förändringar inom eller i anslutning till nuvarande renings- anläggning.

Nollalternativ m.m.

I miljökonsekvensbeskrivningen kommer att beskrivas den totala verksamheten utifrån

 den nuvarande belastnings- och utsläppssituation (”nualternativet”)

 den tillståndsgivna belastnings- och utsläppssituationen (nollalternativet)

 den framtida belastnings- och utsläppssituationen (huvudalternativet)

Nualternativet är inget egentligt framtidsalternativ, utan har endast medtagits för att illustrera den nuvarande situationen.

Det bör observeras att skillnaden mellan nollalternativet och huvudalternativet i huvudsak utgörs av belastningsförändringar på grund av en förändrad folkmängds- och industribelastningssituation. Denna belastningsutveckling kan man som ansvarig för VA-verksamheten inte göra något åt, utan reningsverket måste anpassas härtill successivt.

Andra alternativ till huvudalternativet skulle kunna vara att omlokalisera reningsverket (ett helt nytt verk lokaliserat till annan plats) eller att avveckla reningsverket och pumpa avloppsvattnet till något annat reningsverk i regionen för sambehandling här.

Underalternativ till huvudalternativet skulle kunna vara att ändra utsläppspunkten eller att försöka nå ännu lägre utsläppsnivåer vad gäller BOD, fosfor och kväve.

Faktiska belastningskonsekvenser av förändringen

Allmänt

De framtida förändringar som är aktuella för verksamheten vid Ängelholms reningsverk är en successivt ökad belastning genom anslutningsökningar inom nuvarande verksamhetsområde resp. genom ev. utökningar av detsamma.

Anslutningsförändring

Hushåll:

I tabellen nedan redovisas de framtida person- resp. industrianslutningarna. Som jämförelse redovisas de idag tillståndsbaserade anslutningarna (nollalternativet) resp. den nuvarande anslutningen.

Orter/Industrier Framtida Maximal Nuvarande anslutning anslutning enligt anslutning tillstånd Falkenbergs tätort samt orterna 35 000 32 500 28 500 Slöinge, Heberg, Årstad, Södra Kustbygden, Skrea, Tröingeberg, Vinbergs Samhälle, Vinbergs kyrkby, Ljungby-Bergagård, Skogs- torp samt Norra Kustbygden med Olofsbo och Glommen.

------ERAN Miljökonsult 5(33)

Orter/Industrier Framtida Maximal Nuvarande anslutning anslutning enligt anslutning tillstånd Carlsberg Sverige, Torsåsen Fågel- - - - produkter, SIA Glass och Falken- bergs Laxrökeri/Korshaga Food. Härtill kommer under 2015/2016 processavloppsvatten från Arla Fo- ods AB i anslutning till att mejerian- läggningen åter tas i drift efter att ha varit nedlagd sedan mars 2013. Vidare kommer Kontrollhudar Inter- national ABs verksamhet i Varberg att flyttas till Falkenberg under 2015.

Belastningsförändringar

I framtidsfallet räknas med att tillförseln av ovidkommande tillskottsvatten förblir oförändrad. Detta innebär att ev. tillkommande tillskottsvatten, via nya ledningar/områden, mer än väl kompenseras av saneringsinsatser inom befintligt verksamhetsområde. Vidare har förutsatts att maxbelastningen av tillskottsvatten vid extrema tillfällen (snösmältning, kraftig nederbörd) ligger kvar på nuvarande nivå.

Belastningarna (årsmedianvärden) vid den framtida maximala anslutningen framgår av nedanstå- ende tabeller:

Avloppsvattenmängder:

Parameter Sort Framtidsvärde

Anslutning Personer 35 000

Min. torrväderstillrinning, hushåll m3/d 9 000 m3/h 600 Min. torrväderstillrinning industri kommunalt inlopp m3/d 1 000 m3/h 100 Min. torrväderstillrinning, industrilinje SBR-rening m3/d 5 000 m3/h 250 Min. torrväderstillrinning kommunalt inlopp m3/d 10 000 m3/h 700 Min. torrväderstillrinning slutsteg (flotation/kem) m3/d 15 000 m3/h 950

Max. torrväderstillrinning, kommunalt inlopp m3/d 25 000 m3/h 1 300 Max. torrväderstillrinning, slutsteg m3/d 30 000 m3/h 1 550

Max. tillrinning (vid regn), kommunalt inlopp m3/h 2 000 Max. tillrinning (vid regn), slutsteg (flotation/kem) m3/h 2 250

Årsavloppsvattenmängd (5-årsmedelvärde) Mm3/år 8,3

------ERAN Miljökonsult 6(33)

Föreningsmängder:

Parameter Sort Framtidsvärde

Organisk substans hushåll kg BOD7/d 2 600

Organisk substans industri, kommunalt inlopp kg BOD /d 1450 300 7 450 Organisk substans, totalt kommunalt inlopp kg BOD7/d 3 900 450 Organisk substans industrilinje, SBR-rening kg BOD7/d 3 500 450 Organisk substans totalt kg BOD7/d 7 400 450 Kväve hushåll kg N/d 425

Kväve industri, kommunalt inlopp kg N/d 75 Kväve, totalt kommunalt inlopp kg N/d 500115 Kväve industrilinje, SBR-rening kg N/d 300115

Kväve totalt kg N/d 800

Slamproduktion :

Parameter Sort Framtidsvärde

Avvattnad slammängd ton TS/år 1 800 450

Slammängden ökar p.g.a. ökad anslutning (primärslam), ökad BOD-belastning (bioslam) respektive ökad kemikalietillsättning (kemslam).

I tabellen nedan sammanfattas de framtida mängderna. Som jämförelse redovisas de idag till- ståndsbaserade anslutningarna (nollalternativet) resp. den nuvarande anslutningen.

Orter /Industrier Framtida Maximal Nuvarande anslutning anslutning enligt anslutning nuvarande tillstånd 3 Avloppsvattenmängd, Mm /år 8,3 6,3 6,7

BOD -mängd, kg/d 7 400 9 500 5 600 N -mängd, kg/d 800 780 620 Slam mängd, ton TS/år 1 800 2 500 1 400

Den maximala genomsnittliga veckobelastningen (GVB) kommer att inträffa under dygn med hög veckobelastning i industrilinjen med samtidigt höga belastningar från Carlsberg och Arla Foods inom ramen för deras tillåtna maxdygnsvärden – 3 000 kg/d resp. 2 800 kg/d - och med något för- höjd belastning via det kommunala inloppet. Denna sammanlagda maximala veckomedelmängd av BOD bedöms som mest komma att uppgå till ca 5 800 kg BOD/d via SBR-linjen och ca 4 200 kg BOD/d via det kommunala inloppet – d.v.s. totalt max 10 000 kg BOD/d motsvarande ett max GVB- värde på ca 150 000 pe.

Lokalisering

------

ERAN Miljökonsult 7(33)

En översiktskarta verksamhetsområdet och de anslutna orterna framgår nedan.

Inom kommunen finns ytterligare småverk i10 st mindre orter – reningsverk som ej berörs av aktuell ansökan. Det skulle dock i ett längre tidsperspektiv kunna bli aktuellt att överföra även vattnet från t.ex. Köinge, Vessigebro och Okome om detta ur teknisk, ekonomisk och miljömässig synvinkel skulle var att föredra.

Reningsverksslam tillförs Smedjeholmsverket idag från samtliga ej anslutna småverk enligt ovan.

Det kan noteras att samhällena Morup och Långås i kommunens nordvästra del idag är anslutna till avloppsreningsverk i Varbergs kommun.

Avloppsreningsverket är beläget på fastigheterna Smedjeholm 1:65, Skogstorp 4:148 och Skogstorp 1:43 ca 4 km väster om Falkenbergs centrum.

------ERAN Miljökonsult 8(33)

Närmaste privatägda bostadsfastighet i anslutning till reningsverket ligger ca 200 meter norr om anläggningen.

Området nordväst till nord om reningsverket omfattas av åkrar och ängar.

Närmast nordost om reningsverket ligger ett industriområde.

Öster om reningsverket finns ett område med några äldre bostadsfastigheter i kommunens ägo. I övrigt består områdena öster, söder och väster om reningsverket av strand- och havsvattenom- råden.

------ERAN Miljökonsult 9(33)

------ERAN Miljökonsult 10(33)

Reningsverket har varit lokaliserad på nuvarande plats sedan det byggdes på 60-talet (1964). Lokaliseringen och utsläppspunkten prövades senast i samband med tillståndsprövningen 1994.

Reningsverksområdet är detaljplanelagt. Reningsverksutformning

Nuvarande utformning

Reningsverkets utformning och anläggningsdelar framgår av nedanstående situationsplan, flygbild och processchema.

------ERAN Miljökonsult 11(33)

------ERAN Miljökonsult 12(33)

Anläggningsdatan framgår av följande tabell:

Anläggningsenhet m3 m2 Kapacitet m3/h Industriell vattenbehandling Inloppspumpstation 10-03 Galler Utjämningsbassäng 1 860 SBR-anläggning 2 x 3 000 Utjämningsbassäng 2 940 Kommunal vattenbehandling Kopplingsbrunn - - - Galler 2 x 1 500 Sandfång 2 x 180 Försedimenteringsbassänger 3 x 210 Biopumpstation Biobassänger, 2 st anoxisk 2 x 300 Biobassänger, 2 st aerob 2 x1 650 Mellansedimenteringsbassänger 5 x 280 Biobäddar (ur drift) 2 x 1 300 2 x 310 Gemensam industriell och kommunal vattenbehandling Flockningsbassänger 4 x 210 Flotationsbassänger 4 x 120 Slambehandling, gemensam för industriellt och kommunalt slam Blandslamsilo för mek/bio-slam 275 Externslamsilo 108 Ur drift Mekanisk förtjockare 2 x 30 Kemslamsilo 115 Mellanslamlager, ftj- och kemslam 27 Rötkammare 2 x 1 500 Slamlager 1, rötslam 300 Slamlager 2, rötslam 300 Gasklocka 170 Slamcentrifuger 2 x 20 Slamplatta 200 Slamlager 10 000 6 000 Rejektvattenbassäng 200 Övriga anläggningsdelar (byggnader m.m.) Servicebyggnad, Maskinhus, Rensbyggnad, Flotationsbyggnad, Slambehandlings- byggnad, Rötkammarbyggnad, Upplagsplatta för sand m.m.

------ERAN Miljökonsult 13(33)

Driften av reningsverket kan beskrivas enligt följande:

Industriell del Det inkommande processavloppsvattnet från Carlsberg resp. Arla Foods tillförs en inloppspumpstation – belägen utanför reningsverksområdet - varvid vattnet pumpas upp till ett fingaller varefter det avleds vidare till en utjämningsbassäng 1. Till utjämningsbassängen förs även rejektvatten från slamcentrifugeringen.

Utjämningsbassäng 1 med rejektvattenbassängen till höger

Från utjämningsbassängen pumpas det samlade utjämnade vattnet vidare till en SBR-anläggning där vattnet genomgås biologisk rening inkl. kvävereduktion. Anläggningen tillförs ett delflöde returslam från den kommunala bioreningen för att erhålla en lämplig mikroorganismkultur.

En av SBR-reaktorerna

------ERAN Miljökonsult 14(33)

Efter sedimentering i i SBR-reaktorerna leds vattnet vidare till en utjämningsbassäng 2 varefter det leds vidare till kemsteget i den kommunala linjen för gemensam kemisk slutbehandling.

Utjämningsbassäng 2

Överskottsslam från SBR-reningen leds till blandslamsilon där det blandas med primärslam och bioslam från den kommunala linjen.

Kommunal del

Vatten pumpas från flera olika håll in i en kopplingsbrunn. .

Kopplingsbrunnen

Från kopplingsbrunnen förs avloppsvattnet vidare till 2 st parallellkopplade fingaler och vidare till 2 st parallellkopplade sandfång. Renset pressa och tvättas och sanden (sandvattnet) avvattnas och tvättas.

------ERAN Miljökonsult 15(33)

Det avskilda renset tvättas och pressa samt överförs till containers f.v.b. till förbrännings- anläggning.

Sanden överförs också till container f.v.b. till sandupplaget.

Fingallren

Sandavvattningen med sandtvätt – sandfången belägna inomhus under durkplåten

------ERAN Miljökonsult 16(33)

Utlastning av sand och rens

Efter sandfången avrinner vattnet vidare till de 3 st parallellkopplade försedimenteringsbassäng- erna. Här finns möjlighet till förfällning med polymer och kemikalie (sker bara ibland vid hög belastning).

Primärslammet från försedimenteringen pumpas till blandslamsilon – se nedan under rubriken ”Slambehandling”.

Försedimenteringen

------ERAN Miljökonsult 17(33)

Det mekaniskt renade vattnet leds till det biologiska reningssteget bestående av anox- och aerob- bassänger. I denna anläggning reduceras BOD-innehållet samt sker den biologiska kväveavskilj- ningen.

Biosteget tillförs ”ympvatten” från det industriella inloppet för att öka kolkälleinnehållet för denitri- fikationen.

Biobassängerna

Bioslammet avskiljs i mellansedimenteringsbassängerna och återförs till biobassängerna som returslam. En mindre mängd – överskottslammet – pumpas till blandslamsilon. En mindre del returslam tillförs även SBR-anläggningen enligt ovan.

Mellansedimenteringen

------ERAN Miljökonsult 18(33)

Returslamuttagen, 10 pumpar

Efter den biologiska reningen genomgår vattnet kemisk fosforavskiljning genom efterfällning med aluminiumklorid. Detta sker i flocknings- och flotationsbassängerna.

Det avskilda kemslammet pumpas till ett kemslamlager och en kemslamsilo f.v.b. till ett mellanlager där det blandas med det förtjockade blandslammet – se nedan under rubriken ”Slambehandling”. Innan flockningssteget blandas det kommunala vattnet med det SBR-behandlade industrivattnet.

Flotationsbassängerna

------ERAN Miljökonsult 19(33)

Kemikalietankarna

Det renade avloppsvattnet leds ut i Kattegatt på ca 7-10 m djup via en ca 1 100 m lång utloppstub (D=800 mm) – se nedan:

------ERAN Miljökonsult 20(33)

Slambehandling

De uppkomna primär- och bioslammen pumpas var för sig till en blandslamsilo. Hit förs sålunda även bioslammet från den industriella SBR-anläggningen.

Blandslammet genomgår mekanisk förtjockning.

Det förtjockade blandslammet blandas i ett mellanlager med det uttagna kemslammet från slutste- get.

Härefter genomgår allt slam rötning, rötslamlagring och slamavvattning (centrifugering) innan det överförs till slamplattan (korttidslagring) f.v.b. slamlagret (långtidslagring).

Det producerade slammet utnyttjas så långt möjligt för jordtillverkning efter kompostering vid extern anläggning.

Den vid rötprocessen bildade gasen utnyttjas för uppvärmningsändamål och elproduktion – 1 st kombipanna olja/gas och 1 st gasturbin.

De mekaniska slamförtjockarna

Rötkammaranläggningen

------ERAN Miljökonsult 21(33)

Gasturbinen

Slamcentrifugerna

Slamutlastningen med slamlagret i bakgrunden

------ERAN Miljökonsult 22(33)

Planerade tekniska förändringar

Industriell linje - SBR-rening Inga större utbyggnader är planerade för de närmaste åren.

Underhållsplanen för industrilinjen är närmast att byta luftare samt se över dekanteringen i SBR- reningen.

I samband med energiutredningen som genomförs 2015 kommer också att undersökas förutsätt- ningerna för en uppgradering av styrsystemet och blåsmaskindriften.

En tänkbar processoptimeringsåtgärd skulle kunna vara att förbättra avskiljningen av partiklar före SBR-reningen med ett roterande siltrumma för att avskilja mer organiskt material.

Mekanisk rening, kommunal Vad gäller den mekaniska reningen med galler, renstvätt, sandfång och försedimentering är det möjligen försedimenteringen som eventuellt skulle behöva förstärkas eller driftmodifieras på längre sikt.

Biologisk rening, kommunal Den kommunala biodelen är förhållandevis hårt belastad redan idag. Biosteget behöver således förstärkas på kort sikt med ytterligare volymer för denitrifikation. I ett första skede kommer biosteget processoptimeras genom att bygga ut returslam- och luftningsystemet samt styrsystemet. Biologisk rening, industriell (SBR-anläggningen) Se ovan.

Kemisk rening – gemensam kommunal+industriell Anläggningarna klarar dimensioneringsmässigt även de högre framtida belastningarna. Befintlig kemisk rening består dock av en äldre flotationsanläggning som är energikrävande att driva. Ett tänkbart framtida alternativ till flotation är därför att bygga om till traditionell sedimentering eller att t.ex. installera en skivfilteranläggning

Slamhantering Den mekaniska slamförtjockningen är i bra skick - dock krävs mindre ombyggnader för att nå en säkrare drift.

Centrifuger används i dagsläget för slutavvattning. Just nu pågår en studie internt på VIVAB där man undersöker alternativa tekniker, vilket kan resultera i att centrifugerna byts ut i framtiden.

Vidare kan nämnas att en förstudie initierats där förutsättningarna för en optimering av befintliga rötkammare och slamhanteringen utreds.

Tomtdisposition

De ovan beskrivna förstärkningsåtgärderna kan genomföras inom ramen för bef. detaljplanerad re- ningsverkstomt.

------ERAN Miljökonsult 23(33)

Blå yta – disponibelt område för ev. utbyggnad industrilinjen

Gröna ytor – disponibelt område för utbyggnader av kommunalt biosteg resp. slutsteg

Röd yta – disponibelt område för utbyggnader slamrötning och/eller andra slamanläggningar.

Generellt om utbyggnadsomfattningen och utformningen

Kommunen har för avsikt att så småningom offentligt upphandla den första etappen av de erforderliga om- och tillbyggnaderna av reningsverket i en processrelaterad totalentreprenad med tillämp- ning av selektivt eller förhandlat förfarande. Detta innebär att beställaren antingen inom ramen för anbudsgivningen erhåller olika förslag på lösningar eller tillsammans med vald entreprenör i ett för- sta steg utreder olika processlösningar utifrån fastställda reningskrav m.m, för att sedan gemensamt välja den lösning som kan anses mest ekonomiskt fördelaktig för beställaren.

Sålunda kan ett slutgiltigt förslag till processlösning och om- och tillbyggnaden inte presenteras för- rän tillståndsprövningen och den efterföljande upphandlingen genomförts. Däremot kan man, med utgångspunkt från dagens driftsituation vid verket, beräknad framtida belastningsökning samt i denna tillståndsansökan föreslagna villkor för utgående resthalter, bedöma vilka anläggningsdelar som kommer att påverkas av om- och tillbyggnaden i enlighet med vad som redovisats i avsnitt 7.4 resp. nedan.

Däremot kan man, med utgångspunkt från dagens driftssituation vid verket, beräknad framtida be- lastningsökning samt i denna tillståndsansökan föreslagna villkor för utgående resthalter, bedöma vilka anläggningsdelar som kommer att påverkas av om- och tillbyggnaden - se ovan.

------ERAN Miljökonsult 24(33)

Miljöpåverkan

I följande avsnitt ges en översiktlig bedömning av hur kommunen i nuläget bedömer hur den an- sökta förändringen kommer att påverka emissioner från verksamheten samt användningen av naturresurser. Utsläpp till vatten

Den väsentligaste miljöpåverkan som erhålls i anslutning till reningsverksamhet är av naturliga skäl påverkan på vatten.

Huvudsyftet med verksamheten som sådan är ju dock att minimera denna påverkan, d.v.s. det är ingen lösning att inte bedriva verksamheten, såsom är fallet med i princip all annan miljöfarlig verksamhet. Däremot kan man naturligtvis driva verksamheten på annat ställe eller avleda det renade avloppsvattnet i en annan utsläppspunkt/recipient. Vidare kan man rena avloppsvattnet till olika re- ningsnivåer vad avser de olika föroreningsparametrarna.

Påverkan på vatten sker dels via den avledda vattenmängden som sådan och dess variation i tiden, dels via vattenmängdens innehåll av restföroreningar och dess variation i tiden och via olika delflö- den (t.ex. via huvudutlopp, bräddavlopp eller nödavlopp).

Det vid Smedjeholms reningsverk behandlade avloppsvattnet avleds till Kattegatt via en ca 1 100 m lång utloppsledning.

Reningsresultaten vid reningsverket finns sammanfattade i tabellerna nedan:

------ERAN Miljökonsult 25(33)

Av tabellerna ovan framgår bl.a. att BOD-resthalterna i princip alltid underskrider 7 mg/l som kvartalsmedelvärde med undantag för störningsåret 2012. att fosforhalten som årsmedelvärde ligger under 0,4 mg/l även inkluderat störningsåret 2012. att totalkvävehalten som årsmedelvärde ligger inom intervallet ca 7-10 mg/l.

Störningsåret 2012 var det år under vilket förbehandlingsanläggningen för industrivattnet havere- rade.

När det gäller de totala utsläppen av BOD7, fosfor och kväve från reningsverket till recipienten har dessa de senaste åren varierat enligt nedan.

År BOD7 (ton) P (ton) N (ton) 2011 22 1,6 46 2012 220 2,4 81 2013 27 1,1 46 2014 22 1,2 41

Om man undantar ”störningsåret” 2012 vad gäller BOD och kväve, ligger utsläppsmängderna kring 25 ton BOD7/år, 1,5 ton P/år resp. 45 ton N/år.

------ERAN Miljökonsult 26(33)

Länsstyrelsen i Hallands län genomför sedan 1993 mätningar enligt ett program för samordnad kustvattenkontroll längs Hallandskusten. Sedan februari 2002 utför SMHI mätningar och analys av hydrografi och växtplankton.

Syftet med kontrollprogrammet är att ge en uppfattning om den nuvarande föroreningssituationen i kustvattnet samt att spegla förändringar i kustområdet sett i ett längre tidsperspektiv. Programmet skall utgöra en uppföljning av effekten i kustvattnet av de åtgärder som hittills genomförts på land och kunna ge underlag för ytterligare åtgärder.

Syftet med undersökningarna är även att uppnå en långsiktig miljöövervakning genom regelbundna provtagningar. Man vill veta vad som händer i havet vad gäller växtplanktons sammansättning, ut- bredning och eventuell tillkomst av nya arter. Extra fokus läggs på potentiellt skadliga arter.

När det gäller den sammanvägda bedömningen av samtliga näringsämnen så var statusen god längs Hallands-kusten 2013 vilket är en förbättring från föregående år.

------ERAN Miljökonsult 27(33)

När det gäller utsläpp av kväve från kommunala reningsverk gäller nedanstående föreskrift:

Enligt denna gäller kväveutsläppskrav enligt följande:

I nuläget samt i framtidsalternativet är/blir belastningen på Smedjeholms reningsverk formellt > 100 000 pe. Villkoret för utgående resthalt för N-tot är idag 10 mg/l (som riktvärde), vilket är det som gäller enligt föreskriften ovan.

Ovannämnda föreskrifter innehåller inga fosforreningskrav.

Enligt rapporten ”Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan, Förslag till nationell åtgärdsplan” (Rapport 5985, Juli 2009), utgiven av Naturvårdsverket föreslås att reningsverk med belastning > 10 000 pe med utsläpp till Kattegatt bör öka kvävereduktionen till minst 80 %. Det finns däremot inga åtgärder i Rapport 5985 om fosforreduktion specificerade för avloppsreningsverken med Katte- gatt som recipient.

Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan får i nuläget ses som vägledande tills en nationell åt- gärdsplan är beslutad, varför innehållet i rapporten ”Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan Förslag till nationell åtgärdsplan” (Rapport 5985, Juli 2009), utgiven av Naturvårdsverket inte be- traktas som en kravställning i denna tillståndsansökan.

Efter erforderliga ombyggnader av reningsverket för att möta framtidens belastning bedöms följande reningsresultat och utsläppsmängder erhållas. Nuvarande situation redovisas parallellt.

------ERAN Miljökonsult 28(33)

Idag Med dagens Med framtida Enligt nuvarande belastning belastning och utförd tillstånd och utförd utbyggnad utbyggnad (nualternativet) (framtidsalternativet (nollalternativet)

Anslutna 28 500 28 500 35 000 32 500 personer

Behandlad 6,7 6,7 8,3 6,7 avloppsvatten- mängd

Mm3 1)

Resthalter i < 10 mg BOD7/l < 8 mg BOD7/l < 8 mg BOD7/l < 10 mg BOD7/l utgående avloppsvatten som < 0,5 mg P/l (kvartal) < 0,3 mg P/l <0,3 mg P/l < 0,5 mg P/l årsmedel- värden < 10 mg N/l < 10 mg N/l < 10 mg N/l < 10 mg N/l

Utsläppta < 67 ton BOD7/år < 55 ton BOD7/år < 65 ton BOD7/år < 67 ton BOD7/år mängder < 2,5 ton P/år (villkor) < 2,0 ton P/år < 2,5 ton P/år 2,5 ton/år (villkor)

< 67 ton N/år < 67 ton N/år < 80 ton N/år < 67 ton N/år

1) Medel för en 5-årsperiod

Ovanstående framtida utsläppsmängder är beräknade utifrån de resthalter som föreslås som villkor.

I praktiken erhålls normalt betydligt lägre resthalter och därmed lägre utsläppsmängder – se avsnitt om reningsresultat och mängdutsläpp idag enligt ovan. Så kommer det att förhålla sig även i framtiden under förutsättning av ”störningsfri” drift utifrån ett industribelastningsperspektiv.

Observera att de framtida högre BOD-, kväve- och fosformängderna i förhållande till dagens ute- slutande beror på den högre framtida person- och industrianslutningen, d.v.s. inte på grund av för- sämrade reningsresultat.

Framtidsalternativet innebär ur vattenmängds- och föroreningsmängdssynpunkt att avloppsvatten- mängden från reningsverket till vattendragen ökar något. Dock kommer framtidsmängderna att ligga på en nivå vad gäller BOD och P som är lika de i dag tillåtna enligt nollalternativet.

De utsläppta kvävemängderna från reningsverket – 67-80 ton N/år vid 10 mg N/l och nuvarande resp. framtida avloppsmängder – är mycket små jämfört med de totala kväveutsläppen via vattendragen till Kattegatt på ca 21 000 ton N/år (2013).

På samma sätt är den utsläppta fosformängden från reningsverket – högst 2,5 ton P/år– mycket liten jämfört med det totala fosforutsläppen via vattendragen till Kattegatt på ca 470 ton P/år (2013).

Jämför sammanfattningar nedan hämtade från www.miljomal.se .

------ERAN Miljökonsult 29(33)

Tillförsel av kväve till kusten - Kattegatt

Ingen minskning kan ses Utsläpp av kväve från jordbruk, industrier, hyggen och avloppsreningsverk leder tillsammans med kvävenedfall på sjöar och hav till övergödning av havet.

Förhöjda halter av kväve i vattnet gör att produktionen av många organismer ökar och att sammansättning av arter ändras. Det medför försämrat siktdjup, kraftiga algblomningar och försämrad syresättning i bottenvattnet.

I Sverige transporterades under 2013 ungefär 20 800 ton kväve till Kattegatt via vattendrag.

Kvävebelastningen på havet har inte minskat under de 40 år som mätningar gjorts trots att både jordbrukets kvävegödsling och industriernas och avloppsrenings-verkens kväveutsläpp har minskat under senare år. Delvis kan det förklaras med att vattenföringen har ökat under senare år.

Det finns flera viktiga orsaker till att tillförseln av kväve till havet inte har minskat - markens naturliga läckage av kväve utgör en del av den totala transporten via vattendrag. Kvävet fastläggs i mark, sjöar och vattendrag för att så småningom frigöras. Processen är komplicerad vilket gör det svårt att se direkta resultat i form av minskade transporter till havet.

------ERAN Miljökonsult 30(33)

Tillförsel av fosfor till kusten - Kattegatt

Ingen minskning kan ses Utsläpp av fosfor från jordbruk, industrier, enskilda avlopp och kommunala avloppsreningsverk leder till övergödning av havet.

Förhöjda halter av fosfor i vattnet gör att produktionen av många organismer ökar och att sammansättningen av arter ändras. Det medför försämrat siktdjup, kraftiga algblomningar och försämrad syresättning i bottenvattnet.

I Sverige transporterades under 2013 ungefär 470 ton fosfor till Kattegatt via vattendrag.

Fosforutsläppen från industrierna och avloppsreningsverkens samt från jordbrukets fosforgödsling har minskat under senare år. Trots det har inte fosforbelastningen på havet minskat med samma andel. Delvis kan det förklaras med att vattenföringen har ökat under senare år.

Det finns flera andra viktiga orsaker till att transporten inte har minskat - markens naturliga läckage av fosfor utgör en del. Fosfor fastläggs i mark, sjöar och vattendrag för att så småningom frigöras. Processen är komplicerad, vilket gör det svårt att se direkta resultat i form av minskade transporter till havet.

Variationen i mängden fosfor mellan år beror främst på skillnaden i vattenföring. Vid hög vattenföring (mycket nederbörd) transporteras mer fosfor

Utsläpp till luft

Förändringen medför marginellt ökade utsläpp till luft vad avser t.ex. koldioxid resp. kväveoxid via transporterna. Utsläppen av luktande ämnen bedöms ej komma att påverkas negativt av föränd- ringen. Effektiv luktreduktionsteknik kommer att användas där så erfordras.

------ERAN Miljökonsult 31(33)

Restprodukter

De typer av restprodukter som uppkommer inom reningsverkets avloppsrening är huvudsakligen slam.

Den högre vatten- och BOD-belastningen innebär att mer slam kommer att avskiljas – se vidare under avsnittet ”Hushållning med naturresurser” nedan.

Transporter

Antalet transporter kommer att öka i takt med ökad belastning (mer slam produceras och mer kemikalier åtgår).

Nedan redovisas den nuvarande transportomfattningen och den uppskattade omfattningen av framtida transporter. Tabellen visar att det ökningen är relativt måttlig.

Typ av transport Antal transportrörelser/år Antal transportrörelser/år Idag Framtiden

Spolbil, externslam och slutna tankar 480 500

Spolbil, slam från småverken 280 300

Spolbil, ledningsslam o.d. 100 100

Övriga transporter av gods 150 180

Containerbil, bil+släp, avvattnat slam 250 320

Lastmaskin, interna slamtransporter 100 130

Containerbil, rens och sand 30 40

Sopbil, avfall 40 50

Tankbil, kemikalietransporter 40 60

Personbil, pickups, post, varor o.d. 180 220

TOTALT 1 650 1 900

Externslamtillförseln bedöms kan komma att minska i takt med att fler glesbygdsområden blir in- kopplade tillreningsverket. Buller

Buller från anläggningen härrör främst från transporter samt från ventilationsutrustningar på bygg- nadernas tak.

Vid nuvarande verksamhet innehålls Naturvårdsverkets riktlinjer och tillika gällande villkor för externt industribuller vid närmaste bostäder. Även vid den ansökta förändringen av verksamheten kommer dessa villkor att innehållas.

------ERAN Miljökonsult 32(33)

Hushållning med naturresurser

Avfallsmängden vad avser rens kommer att öka med ökande belastning. Renset avyttras till för- bränningsanläggning.

Avfallsmängden i form av sand kommer inte att öka – möjligen något vid större anslutet ledningsnät i framtiden. Sanden förs till det interna sandupplaget idag, men annat utnyttjande kan tänkas efter- som sanden (liksom renset) tvättas.

Övriga avfallsslag sorteras för bästa möjliga återvinning.

Det producerade slammet håller god kvalitet och utnyttjas för närvarande som anläggningsjord efter kompostering. Mängden slam kommer att öka med ökad avloppsvatten- och föroreningsbelastning.

En högre vatten- och föroreningsbelastning medför ”med automatik” en ökad energiförbrukning för pumpning, luftning och slamavvattning även om man ständigt strävar mot att inför energieffektiva processer och utrustningar.

Förbrukningen av processkemikalier –fällningskemikalier för fosforreduktionen och förtjocknings- och avvattningskemikalier – kommer att öka med ökad belastning och strängare reningskrav. Extern kolkälla kan tillkomma om man i framtiden väljer processer som innebär efterdenitrifikation med nyttjande av etanol, metanol e.d. som extern kolkälla.

ERAN Miljökonsult AB

Erik Ander

------ERAN Miljökonsult 33(33)