​Nu Kan Fler Föreningar Söka Bidrag Till Satsningar På Landsbygden

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

​Nu Kan Fler Föreningar Söka Bidrag Till Satsningar På Landsbygden 2020-05-29 12:44 CEST Nu kan fler föreningar söka bidrag till satsningar på landsbygden Ny riktlinje gör att fler föreningar utanför Falkenbergs stad kan söka bidrag till satsningar som bidrar till att främja landsbygdsutveckling. Onsdagen den 20 maj fattade kultur-, fritids- och tekniknämnden beslut om ny riktlinje för bidrag till satsningar på landsbygden. Tidigare har bidraget främst utbetalats till ansökande vägföreningar för upprustning av lekplatser, grönytor, förbättring av belysning och uppsättning av hastighetsskyltar. Med den nya beslutade riktlinjen är ambitionen att även ge andra föreningar möjligheten att söka bidrag. Detta för att möjliggöra för fler sorters insatser på landsbygden. – Det är viktigt att vi stimulerar lokala initiativ som stärker fortsatt utveckling av landsbygden i vår kommun, därför känns det fantastiskt att fler föreningar nu har möjlighet att ta del av bidraget, säger Georgia Ferris (KD), ordförande i kultur-, fritids- och tekniknämnden i Falkenbergs kommun. Syftet med bidraget I kommunens budget för 2020 togs bidrag till satsningar på landsbygden fram för att nå bredare och främja landsbygdens initiativförmåga. Den budgeterade totalsumman för bidrag till satsningar på landsbygden är 750 000 kronor. Beslutet om ny riktlinje påverkar inte kultur-, fritids- och tekniknämndens ekonomi. Bidraget riktas till lokala föreningar och utvecklingsgrupper med säte i Falkenbergs kommun och som är belägna utanför Falkenbergs stad*. Föreningens ska vara verksam och placerad i den by, ort eller samhälle som bidraget avser främja. Bidraget ska användas för att genomföra en insats i lokalsamhället och nyttan med bidraget ska tillfalla samhället och inte enbart gå till den sökande föreningen. Syftet med bidraget är att: • Stimulera nya initiativ och stärka pågående utvecklingsarbete • Förstärka besöksmål som drivs av ideella parter • Försköna utemiljöer och skapa ett attraktivt fritidsutbud • Stärka trygghet och tillgänglighet • Stärka lokalt engagemang för utveckling av bygden Ansökan Ansökan är öppen fram till och med den 9 november 2020. Beslut om beviljat bidrag fattas löpande av kultur-, fritids- och tekniknämnden och beviljat bidrag ska användas under 2020. Ansök och läs mer om riktlinjer och samtliga villkor här. *Enligt definition i Översiktsplan 2.0 för Falkenbergs kommun räknas Falkenberg, Skogstorp, Vinberg, Vinbergs kyrkby, Skrea och Ringsegård tillhöra Falkenbergs stad. Kontakt Georgia Ferris (KD) Ordförande i kultur-, fritids- och tekniknämnden i Falkenbergs kommun Tel: 072-222 26 06 Falkenberg är en tillväxtkommun med 45 000 invånare. Kommunen ligger på västkusten och är en del av Halland. Inom kommunens egen verksamhet arbetar drygt 2800 personer för den gemensamma visionen "Vi växer för en hållbar framtid"..
Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • 11. Vinbergs Kyrkby Och Samhälle
    TADENS YTTRE ÅRSRINGAR S Översiktlig karaktärisering av bebyggelsens värden och kvaliteter i Falkenberg Underlag för planering, underhåll och vård Falkenbergs museum Stadsbyggnadskontoret i Falkenberg 2005 Omslagsfoto: Stora bilden: Karta över Falkenberg från 1855. Små bilderna: Överst till vänster: Kv Måsen 13 i Arvidstorp. Nere till vänster: Kv Skålen på Västra Gärdet. Överst till höger: Kv Myran i Herting. Nere till höger: Badhytt på Skrea strand, Knölaberget. Foto Anna-Karin Skiöld 2004. Text och foto kapitlen Inledning, Västra gärdet, Valencia, Arvidstorp, Östra gärdet, Tröingeberg, Herting, Hjortsberg/Kristineslätt, Skrea strand och Slätten Anna-Karin Skiöld 2004. Text och foto områdena Kv Rosen och Stafsinge strand på Västra Gärdet, Kv Svärdet i Arvidstorp, Falk- vägen på Östra gärdet och Nedre Tröingeberg, samt kapitlen Skrea samhälle/Ringsegård, Vinberg och Skogstorp Christina Thunqvist Svantesson 2005. Redigering och layout Christina Thunqvist Svantesson 2005. Tryckt på Kontorsservice, Falkenbergs kommun. Rättelser införda t.o.m. 4 april 2006. FÖRORD Under fyra månader, april – juli 2004, inventerade bebyggelseantikvarie Anna-Karin Skiöld Falkenbergs tätortsbebyggelse. Inventeringen färdigställdes och redigerades av bebyggelse- antikvarie Christina Thunqvist under hösten 2005. Området som inventerats är det som in- går i Delöversiktsplanen för Falkenbergs kommun 2005. Arbetet har initierats av Falkenbergs museum och Stadsbyggnadskontoret i Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen (länsantikvarien) i Halland samt Landsantikvarien, Hallands
    [Show full text]
  • Vägar I Hallands Län – Sammanställning 2018
    Hallands läns författningssamling Länsstyrelsen 13FS 2018:5 Vägar i Hallands län – Sammanställning 2018 enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar, bärighetsklasser och vissa lokala trafikföreskrifter i Hallands län. Utfärdad den 18 april 2018. INNEHÅLL I. Utdrag ur 4 kap trafikförordningen och upplysningar. II. Förteckning över riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa lokala trafikföreskrifter. III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass I (BK1). IV. Lämpliga leder och gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter. V. Lokala trafikföreskrifter om farligt gods. BILAGOR: A. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med BK 1. B. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med BK 2. C. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med BK 3. D. Tillfälliga ändringar av tillåten belastning. E. Förteckning över vägar för färd med fordon med variabelt däckstryck. F. Förteckning över vägsträckor på allmänna vägar där kommun är väghållare. G. Farligt gods. Kartor med Förbudsområden för transport av farligt gods samt undantagna vägar och gator. H. Kartor: Väginformation. Allmänna vägar, bärighetsklasser, framkomlighets- begränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter av farligt gods. Lena Sommestad Charlotte Viklund 1 I. Utdrag ur 4 kap trafikförordningen och upplysningar 11 § Vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK 1) och övriga vägar som inte är enskild bärighetsklass 2 (BK 2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 2 eller 3 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen.
    [Show full text]
  • Beskrivning Av Värden I Strandskydds- Områden I Falkenbergs Kommun
    Bilaga 2 1 (32) 511-2960-14 Beskrivning av värden i strandskydds- områden i Falkenbergs kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund ........................................................................................................................... 2 Kustavsnitt A: Norra kusten (kartblad 1-2) ...................................................................... 5 Kustavsnitt B: Mellersta kusten (kartblad 2-5) ................................................................. 9 Kustavsnitt C: Södra kusten (kartblad 5-6) ..................................................................... 13 Fegen i Hallands län (kartblad 9) .................................................................................... 18 Kalvsjön (i Hallands län, kartblad 10) ............................................................................ 21 Mossjön (kartblad 10) ..................................................................................................... 23 Svarten (kartblad 7) ........................................................................................................ 25 Tjärnesjön (kartblad 8) .................................................................................................... 27 Källförteckning ............................................................................................................... 30 LÄNSSTYRELSEN Bilaga 2 2 (32) 511-2960-14 Bakgrund Bilagan innehåller beskrivningar av de värden som utgör motiv för att utvidga strand- skyddet i kommunen. Asterisken (*) i beskrivningarnas huvudmotiv nedan
    [Show full text]
  • Beskrivning Till Jordartskartan
    TORE PASSE BESKRIVNING TILL JORDARTSKARTAN VARBERG SOIULLARED SV DESCRIPTION TO THE QUATERNARY MAP VARBERG SOIULLARED SV UPPSALA l988 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING l JORDARTSGEOLOGISKA KARTBLAD SKALA 1:50000 Serie Ae . Nr 86 TORE PASSE BESKRIVNING TILL JORDARTSKARTAN VARBERG SO/ULLARED SV DESCRIPTION TO THE QUATERNARY MAP VARBERG SOIULLARED SV UPPSALA 1 98 8 [SBN 9 1-71 58-449-8 ISSN 0586-1535 Textkartorna ar frAn sekretessynpunkt godkända for spridning. Lantmäteriverket 1988-03-30 För information om berggrund och grundvatten hänvisas till berggrundskartor (SGU sene Af) samt hydrogeologiska kartor (SGU serierna Ag och Ah). PA beställning utfor SGU även geologiska och hydrogeologiska specialundersökningar rörande grus- och sandforekomster, grundvatten, mineral, miljövard m.m. Närmare upplysningar erhalls genom SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING Box 670 75 128 UPPSALA Telefon 018-179000 Fotosats: Ord & Form AB, Uppsala 1988 Tryck: Offsetcenter ab, Uppsala 1988 ALLMAN DEL. Metodikoch jordartsindelning ............................................................ Inledning .................................................................................................................... Kartunderlag ....................................................................................................... Karteringsmetodik .............................................................................................. Generalisering ..................................................................................................... Maktighetsuppgifter
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Northern Coast
    DETOUR – IT’S ABOUT 3 KM ROUTE TO THE LAKE “LJUNGSJÖN.” 12. LJUNGSJÖN N: 56° 59.288” E: 012° 33.142” For those who would like to swim, this is possible, barbecue or lounge by the lake. Just before the sign ”Vinberg 5”, turn left into a dirt road at horse obstacle course. Take the road 300 m and then turn left into the paved road. Drive 800 m and turn right by the sign ”Badplats”, swimming. Follow the gravel 12 NORTHERN road to the bathing area. Barbecue area, toilet and 8 picnic area. Turn back the way you came from. 7 9 10 When the gravel road ends (at the obstacle course) 5 6 turn left and immediately right by the sign ”Vinberg 11 5” and drive towards Vinberg. COAST After the sign ”Vinberg 5” follow the road to Vinberg. At Hällerup, turn left. Continue the road to the crossroads where you go straight ahead, across the road 154. Drive into Vinberg’s village and at the cross, turn right. Approx. 400m turn left by the sign 2 Vinbergs kyrkby. After 1.5 km you arrive OLOFSBO | GLOMMEN | MORUP | LÅNGÅS in Vinberg’s village. At the T-cross turn right towards Falkenberg. Turn immediately left into a minor 3 4 road. Continue straight until you see a parking sign. VINBERGS KYRKBY | STAFSINGE 2 13 55 KM (+15 KM) 1 13. ECOMUSEUM – VINBERGS CHURCH ENVIRONMENT N: 56° 55.639 E: 012° 32.914 In the village of Vinberg, you can see the best preserved Gothic Revival church in Halland, which was inaugurated in 1899.
    [Show full text]
  • Återvinnings- Centralernas Öppettider Enkel Avläsning Av Vattenmätare
    sid 4-7 Allt om din sophämtning sid 10 Återvinnings- centralernas öppettider sid 18-21 Allt om ditt matavfall och olika abonnemangsformer sid 23 Enkel avläsning av vattenmätare Innehåll Ditt fastighetsnära avfall Så här fungerar din sophämtning . 4 Din kostnad för sophämtning . 5 Hämtning av hushållssopor 2014 . 6 Hämtning av trädgårdsavfall och vitvaror . 7 Slamsugning . 8 Farligt avfall . 9 Lämna till återvinning Öppettider återvinningscentraler . 10 Återvinningscentraler . 11 Detta lämnas på återvinningscentral . 12 Sorteringsguide . 13 Mobil återvinning . 14 Dina prylar kan komma till nytta . 15 Återvinningsstationer – nära dig . 16 Detta lämnas på återvinningsstation . 17 Matavfallsinsamling Dina matrester – gott för miljön . 18 Abonnemangsformer . 19 När blir det din tur? . 20 Vanliga frågor om matavfallsinsamling . 21 Friskt vatten VIVAB ansvarar för att du som bor i Falkenbergs vatten och avlopp. VIVAB:s vision är att skapa VA-taxa . 22 kommun har friskt och gott dricksvatten. en förenklad miljösmart vardag. Vi ska med vårt Lämna vattenmätarställning . 23 Vi ansvarar för ledningsnätet och reningsverken. arbete minska miljöbelastningen. Men arbetet Vårt viktiga vatten . 24 VIVAB tar även hand om avfallet – både börjar redan i hemmet. Vi lyssnar därför gärna Renare vatten hushållsavfallet och det som lämnas på på dina synpunkter och förslag så att vi tillsam- bemannade återvinningscentraler. I denna mans kan hitta kreativa lösningar som fungerar Minska mängden miljögifter till reningsverken! . 25 skrift ger vi dig som bor i Falkenbergs i vardagen. Drabbad av översvämning? . 25 kommun praktisk information om avfall, Allmän information Kontaktuppgifter . 26 Vårt verksamhetsområde . 27 Reservation för eventuella tryckfel och ändringar. 2 Nyheter och uppdaterad information finns på www.vivab.info 3 DITT FASTIGHETSNÄRA AVFALL Så här fungerar din sophämtning Alla fastigheter i kommunen måste ha ett abonnemang Innehåll i det gröna sopkärlet/emballering för hämtning av hushållsavfall.
    [Show full text]
  • Vägar I Hallands Län Sammanställning 2016 Omslagsbild: Väg E6/E20 Med Vindkraftverk I Bakgrunden, Söder Om Tvååker I Halland, Sverige
    Vägar i Hallands län Sammanställning 2016 Omslagsbild: Väg E6/E20 med vindkraftverk i bakgrunden, söder om Tvååker i Halland, Sverige. Foto: Leif Ingvarson/Mostphotos Hallands läns författningssamling Länsstyrelsen 13FS 2016:8 Vägar i Hallands län – Sammanställning 2016 enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar, bärighetsklasser och vissa lokala trafikföreskrifter i Hallands län. Utfärdad den 27 juni 2016. INNEHÅLL I. Utdrag ur 4 kap trafikförordningen och upplysningar. II. Förteckning över riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa lokala trafikföreskrifter. III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass I (BK1). IV. Lämpliga leder och gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter. V. Lokala trafikföreskrifter om farligt gods. BILAGOR: A. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med BK 1. B. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med BK 2. C. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med BK 3. D. Tillfälliga ändringar av tillåten belastning. E. Förteckning över vägar för färd med fordon med variabelt däckstryck. F. Förteckning över vägsträckor på allmänna vägar där kommun är väghållare. G. Kartor: Planskilda trafikplatser. H. Farligt gods. Kartor med Förbudsområden för transport av farligt gods samt undantagna vägar och gator. J. Kartor: Väginformation. Allmänna vägar, bärighetsklasser, framkomlighets- begränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter av farligt gods. Lena Sommestad Cecilia Håkansson Ann-Louise Mårtensson 1 I. Utdrag ur 4 kap trafikförordningen och upplysningar 11 § Vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK 1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighetsklass 2 (BK 2).
    [Show full text]
  • Konstrundanihalland.Se25
    158 E6/E20 Kungsbacka Höstrunda156 Dotetorp Nortorp 4-6 sept 158 41 2020 Varberg fre 17-20 153lö-sö kl 11-17 154 Falkenberg 150 Halmstad konstrundanihalland.se25 15 Laholm 115 24 Kontakt: Ordförande/projektledare Sabina Gavrilovic PRESSMEDDELANDE 070-550 04 84 från Konstliv Halland [email protected] 1 augusti 2020 https://konstrundanihalland.se www.facebook.com/konstrundanhalland Annorlunda konstrunda 2020 Påhösteniställetförpåförsommaren,endagkortareän vanligt, utan samlingsutställningar och med digital katalog. Den 25:e Konstrundan i Halland blir annorlunda –mendenblirav. Den 4–6 september öppnar hundra konstnärer och konst- hantverkare sina ateljéer och verkstäder runt om i Halland. Traditionen Konstrundan är sig lik på många sätt. De röda sjömärkenasomsättsuppförstahelgeniseptembervisarprecis som vanligt att ”här finns en konstnär eller konsthantverkare att besöka”. Röda sjömärken guidar besökarna till Inga samlingsutställningar konsten i Halland under Konstrundan. –KonstrundaniHallandärliteannorlundaiårmenlika Föreningen Konstliv Halland som efterlängtad som vanligt. Möten mellan konstnärer och publik arrangerar Konstrundan är en ideell betyder mycket för ett kämpande kulturliv, säger Sabina och opolitisk förening bestående av Gavrilovic, projektledare för Konstrundan och avgående yrkesverksamma konstnärer och konsthantverkare. Evenemanget ordförande i Konstliv Halland som är huvudarrangör. finansieras genom medlemsavgifter – Vi följer rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten och ett konstlotteri. och avstår från samlingsutställningarna
    [Show full text]
  • On the Road 7
    On the Road : Studies in Honour of Lars Larsson Jennbert, Kristina; Hårdh, Birgitta; Olausson, Deborah 2007 Link to publication Citation for published version (APA): Jennbert, K., Hårdh, B., & Olausson, D. (Eds.) (2007). On the Road : Studies in Honour of Lars Larsson. (Acta Archaeologica Lundensia. Series in 4°; Vol. 26). Almqvist & Wiksell International. Total number of authors: 3 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Acta Archaeologica Lundensia in 4o,No.26 ON THE ROAD STUDIES IN HONOUR OF LARS LARSSON Edited by Birgitta Hårdh • Kristina Jennbert • Deborah Olausson Almqvist
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]