DOCSLIB.ORG

Id Skrift Itteraturvetenskap

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Id Skrift Itteraturvetenskap idskrift orlO • . '. itteraturvetenskap.. & .. TIDSKR1Ff FÖR LTITERATURVETENSKAP Redaktörer: Clae'; Ahlund (ansvarig utgivare),'Margareta Björkman', Ekonomi (kassör): Nils Ekedahl Recension & debatt: Marta Ronne Pwdukti~n:' Erik Pimrell R,edaktion:MarikaAndrre, Nils Ekedahl, Otto Fischer, Bo Georgii-Hemming, Caroline Graeske, Ijva Hemmnngs \Vrrten, Maria Karlsson, Annika Olsson, Erik peurell, Marta Ronne, Dowthea Schweizer, Per Stltm, Petta Söderlund . Redaktionens adress: Tidskrift för Iitter-aturvetenskap , Uppsala universitet ' Litteraturvetenskapliga institutionen Slottet ing. AD 752 37 Uppsala fax: 018/50 3193 e-mail: [email protected] Bidrag på upp till 25 A4-sidor (radavstånd 1,5) tas emot av redaktionen. De skall helst . vara skrivnapå Macintosh, företrädesvis'i'pwgrainmet Microsoft Word 5.L-Eve,n­ "luella noter' bör, vara samlade i slutet av artikeln och utformas så att separat litterat)Jlf<i~kning inte behöver användas: Titlar och,eiiat bör vara väl kontrolle­ rade. Bidragen bör levereras dels i utskrift, dels på,diskett, alternativt per e-mail.' Korrekturändringar kan inte gÖras mot manuskriptet' ' Prenumeratibnsavgift för hel årgång om fyra nuquiler: 130 kr; föt studerande 100 kr. Lösnummerpris 50 kr. Dubbelnummer 75 kr.' , ' - }" .' .".. ( , Nummer ur äldre årgångar, 1993 och tidigare, 20 respektive 30',kr. LösnUmmer rekvireras fr~n redaktionen, 'postgiro 63 9() 65 ,- 2. Tidskriften utges av, Föreningen för utgivande av Tidskrift för LitteraturvetenSkap, Lund. Medlemskap i Föreningeh kan erhållas mot en avgift av 10 kr. Tidskrift för Li~erarul"etensk~p utges med bidrag fr~' Humanistisk-Sarnhälls~eten- ' skapliga Forskningsrådet. Omslag: Marta Ronne Tryckning: Civiltryckeriet, Kristianstad ISSN 11 (}4 - 0556 TIDSKRIFf FÖR l . 1995 LITTERATURVETENSKAP Tjugofjärde årgången INNEHÅLL Staffan Bergsten: Saknadens arvedel. 3 Birgitta Lillpers och Lim-Johan Eva-Britta Ståhl: Lösenord; broar. 13 Anteckningar till Lars N orens sena lyrik Lars Wendelius: Kriminalitet och modernitet. 37 Några iakttagelser kring förhållandet mellan klassisk detektivroman och modernistisk prosa Martin Zerlang: Det komiske tableau i Charles Dickens' 51 The Pickwick Papers Eva Hemmungs Wirten: Om konsten att läsa läsaren - och sig själv. 75 Ett samtal med Janice Radway Recensioner: 89 Ying Toijer-Nilsson & Boel Westin (red.), Omflickorförflickor. Den svenska flickboken - Vivi Edström, Astrid Lindgren - Vildtoring och lägereld - Solveig Lundgren, Dikten i etern. Radion och skönlittera- turen 1925-1955 - Birgitta Svensson, Den omplanterade svenskhe- ten. Kulturell självhävdelse och etnisk medvetenhet i den svensk­ amerikanska kalendern Prärieblomman 1900-1913 - Klas Ramberg & Ann Runfors, Bildning och nöje. Om IOGT- och ABF-bibliote­ kariers erfarenheter Från redaktionen Redaktionen för TFL återfinns under 1995 och 1996 i Uppsala. Detta första nummer innehåller huvudsakligen bidrag just från Uppsala, vilket har enkla och praktiska orsaker och inte alls betyder att vi eftersträvar att bli självförsör• jande. Vi ser tvärtom fram emot många intressanta bidrag från alla väder• streck, från skribenter av alla kategorier och från alla de forskningsområden som ryms inom vått brokiga ämne. Vi vill att TFL även i fortsättningen ska vara en mötesplats där mer eller mindre traditionella litteratnrvetenskapliga uppsatser kan blandas med aktuella debattinlägg. Dessutom är det vår ambi­ tion att vår tidskrift genom sin recensionsavdelning ska kunna spegla litteraturvetenskapens aktuella utveckling. Claes Ahlund och Margareta Björkman STAFFAN BERGSTEN Saknadens arvedel Birgitta Lillpers och Lim-Johan Birgitta Lillpers lyrik utgör bildkonsten en viktig inspirationskälla. Ofta I anspelar en dikttitel på något bestämt bildkonstverk, och iblandiåter hon en hel svit gå i en namngiven konstnärs tecken. Litterära texter med sådan bakgrund brukar med en teknisk term kallas ekfraser och därom fmns det en stor litteratur (kommenterad bLa. i den av mla-Britta Lagerroth redigerade antologin I musernas tjänst. Studier i konstarternas interrelationer, 1993). Men en lyrisk ekfras är sällan bara en beskrivning i ord aven tavla. Det insmyger sig alltid ett tolkande element och diktaren kan ta sig vilka friheter som helst med bildförlagan, dra ifrån och lägga till och associera vidare. Därtill kommer bilder från helt andra, ofta privata källor som på ett för både diktare och läsare okontrollerbart sätt blandar sig i ekfrasen. I några allmänna reflexioner över detta ämne skriver Lillpers i ett brev: Det är inte möjligt med någon så "ren" språklig tolkning aven bild, som man kanske kunde fordra aven e\dras. Vad för slags renat medvetande skulle krävas, vad för slags alldeles nytt, och "obesudlat"(och omöjligt) språk? Å andra sidan: självklart möjligt. [ ... ] Jag tänker bara att det ärså viktigt att man (som läsare, och med kännedom om anknytning till bild, hos viss text) vet, minns: att i dikten alltid och i högre eller lägre grad finns element av annat. (Även om bilden säkert i en eller annan utsträckuing påverkar vad av allt detta "andra" som kommer med, i e\dras-texten.) Kan då dikter som kommit till på detta sätt läsas som fristående skapelser utan kännedom om det bildmässiga underlaget, eller utgör de ett slags personliga kommentarer till tavlorna, vilka förblir huvudsaken? I lyckliga fall uppnår dikten en egen integritet vid sidan av den konkreta yttre bild som utlöst den. Bådaklarar sig då utan att läsaren eller betraktaren känner till motstycket. Men det ges lyckliga fall där båda vinner på en symbios. Birgitta Lillpers är en poet som ibland lyckas skapa denna diktens integritet samtidigt som bildförlagorna berikar texten och texten dem. Det gäller inte minst samlingen I bett om vatten (1988), som inleds med sviten "Saknad 4 1FL 1·1995 saknad" tillägnad Johan Erik Olsson. Denne Lim-Johan, som han brukar kallas, har bidragit med stoff till flera av dikterna. "Kungajakten" och "Kaffe utan dopp" t.ex. är namnen på ett par av denne naivistiske konstnärs mera kända tavlor liksom på två av Lillpers dikter. Vad är det då som lockat henne att skriva dessa dikter? Den första impulsen utgick sannolikt från Lim-Johans bilder, men även hans personlighet och livsöde har fangslat henne. Det varförst efter sin död vid nära 80 års ålder 1944 som han vann erkännande, denne oborstade, stammande jätte från landet och självlärde kuf på gränsen till galenskap. Tillnamnet Lim~Johan bar han efter sin födelsebygd Lima i Dalarna, men större delen av sitt liv bodde han i Ovanåker i Hälsingland där han arbetade som skogshuggare och dräng. En period tillbringade han på Ulleråkers sinnessjukhus i Uppsala, fastän han var mer egen än tokig. Målade gjorde han för sitt nöjes skull, och om någon berömde hans verk avfardade han det med orden "Bara skit, bara skit". Flera av hans tavlor hamnade först som prydnad på något utedass i bygden, senare på muse;et i Edsbyn, Han var också en skicklig snickare och förfardigade konstfulla rarnar till sina tavlor och som träsnidare gjorde han mycket verklighetstrogna djurskulpturer. Av hans tavlor har 28 bevarats till eftervärlden, och de reproduceras alla - somliga i färg - i Hans Lidmans Lim-Johan. Ett lev­ nadsöde (1971). Birgitta Lillpers måste stnndtals ha haft den boken uppslagen framför sig när hon skrev sina dikter, vilka ibland formar sig till regelrätta ekfraser. En beröringspunkt mellan Lillpers och Lim-Johan utgörrötterna i Dalarna, hans i Malungstrakten och hennes i Orsa. Det i god mening provinsiella draget i hennes författarskap har ofta framhävts, och kärleken till djur och natur liksom förtrogenheten med gammaldags smålantbruk delar hon med den store, råstarke skogsluffaren, som också var en g()d skytt men gladde sig var gång han bommade sitt byte, antingen det var en tjäder eller en räv. Han målade hellre av än dödade de jagade djuren. Solidaritet med allt levande och känslan av samhörighet med hela skapelsen förenar honom med Lillpers, liksom lusten att fånga och detaljskarpt gestalta det enkla livet. Ur hans fattiga och torftiga vardag spirade en längtan efter det storslagna och förnäma. "Slottet i saknadens dalar" heter en av hans tavlor (med anspelning på en rad i Karlfeldts dikt "Längtan heter min arvedel"), och "Saknad saknad" är namnet på den svit Lillpers tillägnat Lim-Johan. Vad han saknade frarnstår uppenbart i Lidmans biografi: kärlek, ett normalt liv i medmänsklig närhet, intellektuell stimulans, förståelse för sin konst - och dessutom givetvis pengar. Han hade inte ens råd att köpa riktiga dukar och pannåer utan fick nöja sig med gamla säckar eller kartongstycken som han ibland bemålade på både fram- och baksidan. Titeln "Saknad saknad" avser emellertid inte bara Lim-Johans levnadsvill~ STAFFAN BERGSTEN 5 kor. Sviten utgör lika mycket ett lyriskt uttryck för Lillpers egen livskänsla. Orden saknad, sorg och brist löper som ledmotiv genom hela hennes förfat• tarskiy). Ensärskild S()rts saknad utgör ämnet för den dikt som inledef'Lim­ J9:hansviten. En'saknad . håller arten samman och till det som kommer bort: alla som mistat klättrar i berg, får tabletter avemser och ännu rika på oersättligt. att när 'som helst förlora masI;<erar-de sig i gräna rockar för mete. Men för någon är själva saknaden rena i sig den enda möjliga förlusten. Griper 'därför om halsen som en god hängning En paradox bildar upptakten: "arten", människosläktet, hålls samman·()ch förenas av något som inte finns, av frånvaro och brist. Deima brist kan ha påtagliga orsaker, som förlusten av något värdefullt, aven älskad person, eller ge sig till känna som en kroppslig svaghet
Load more

Recommended publications
  • Samspill Mellom Kunstartene Modernisme I Nordisk Lyrikk 4
    samspill mellom kunstartene modernisme i nordisk lyrikk 4 1 © 2010 Forfattarane og Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet Boka inngår som nr. 23 i serien Nordica Helsingiensia, ein publikasjons- serie ved Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. Boka inngår som nr. 6 i underserien Kultur og Kritikk i Norden. Hadle Oftedal Andersen og Asger Albjerg er underseriens redaktørar. Kontaktadresse: Nordica, P.B. 24 00014 Helsingfors Universitet Omslag: Hadle Oftedal Andersen Boka er sett med Garamond 9/11 Printed in Finland by Yliopistopaino, Helsinki ISBN 978-952-10-6743-3 ISSN 1795-4428 2 INNHOLD Per Bäckström og Unni Langås SAMSPILL MELLOM KUNSTARTENE. INNLEDNING side 5–11 Eva-Britta Ståhl MUSIKEN I DIKTEN - DIKTEN I MUSIKEN Sigbjørn Obstfelder, Rut Hillarp och Gunnar Harding om Richard Wagner side 12–34 Louise Mønster BYZANTINSKE BILLEDER Ikoner i Gunnar Ekelöfs og Henrik Nordbrandts digtning side 35–56 Idar Stegane DIKT OG BILETE HOS ERIK LINDEGREN, SONJA ÅKESSON OG EINAR ØKLAND side 57–78 Unni Langås PLASTISKE ORD Skulpturdikt i norsk og dansk etterkrigslyrikk side 79–102 Anders Nilsson MODERN NORDISK POESI OCH ARKITEKTUR Ett intermedialt misslyckande i fem akter side 103–123 Peter Stein Larsen EN VERDENSLØS KENDSGERNING Ekfrastiske former i nyere nordisk lyrik side 124–138 Hadle Oftedal Andersen DEN POSTMODERNE NETTVERKSTEKSTEN Om referansar til filosofi og annan kunst hos Michael Strunge og Tor Ulven side 139–159 Om bidragsyterne side 160–161 3 4 Per Bäckström og Unni Langås SAMSPILL MELLOM KUNSTARTENE. INNLEDNING At de ulike kunstartene taler med hverandre og inngår i hverandres form og innhold, er en kjent sak.
    [Show full text]
  • Kritikens Ordning Svenska Bokrecensioner 1906, 1956, 2006
    Kritikens ordning Svenska bokrecensioner 1906, 1956, 2006 © lina samuelsson Grafisk form anita stjernlöf-lund Typografi AGaramond Papper Munken Pure Omslagets bild gertrud samén Tryck trt boktryckeri, Tallinn 2013 Förlag bild,text&form www.bildtextform.com isbn 978-91-980447-1-3 Lina Samuelsson Kritikens ordning Svenska bokrecensioner 1906, 1956, 2006 bild,text&form 7 tack 8 förkortningar 8 pseudonym- och signaturnyckel 9 inledning 10 Vad är litteraturkritik? 11 Institution – diskurs – normer 14 Tidigare forskning 1906 17 Det litterära året 18 Urval och undersökt material 21 kritikerna 1906 21 Litteraturbevakningen före kultursidan 23 Kritikerkåren 26 Litteraturen 28 Kritiken av kritiken 33 recensionerna 1906 33 Utveckling, mognad och manlighet. Författaren och verket 35 ”En verklig människa, som lefver och röres inför våra ögon”. Kritikens värderingskriterier I 38 ”Det själfupplefvdas egendomlighet och autopsi”. Kritikens värderingskriterier II 41 Vem är författare? Konstnärlighet, genus och rätten till ordet 46 För fosterlandet. Föreställningar om nationalism 50 exempelrecension 1956 56 Det litterära året 58 Urval och undersökt material 62 kritikerna 1956 62 Kultursidor och litteraturtidskrifter 66 Kritikerkåren 72 Litteraturen 75 Kampen om kritiken 79 recensionerna 1956 79 En ny och modern kritik. Verket och kritikern 82 Enkelt och äkta. Kritikens värderingskriterier I 84 Om att vara människa. Kritikens värderingskriterier II 88 ”Fem hekto nougat i lyxförpackning”. Populärlitteratur och genus 94 exempelrecension 2006 99 Det litterära året riginal 101 Urval och undersökt material 105 kritikerna 2006 105 Drakar, bloggar och tabloider 110 Kritikerkåren 116 Litteraturen 121 Kritik i kris? 125 recensionerna 2006 125 Subjektiv och auktoritär – kritikern i centrum 129 Personligt, biografiskt (och dessutom sant). Författaren och verket 134 Drabbande pageturner som man minns länge.
    [Show full text]
  • Levande Svensk Poesi
    LEVANDE SVENSK POESI Dikter från 600 år / urval av Björn Håkanson NATUR OCH KULTUR INNEHÅLL FÖRORD ZI BALLADER OCH ANDRA DIKTER AV OKÄNT URSPRUNG 23 Harpans kraft 23 • Herr Olof och älvorna 25 • Jungfrun i hindhamn 27 • Tores döttrar i Vänge 28 • Sorgens makt 31 • Bonden och hans hustru 32 • Gamle man 33 • Den bakvända visan 34 • Duvan och vallmon 35 TROLLFORMLER 35 GÅTOR 38 BISKOP THOMAS D. 1443 Frihetsvisan 39 LARS WIVALLIUS 1605-1669 Klagevisa över denna torra och kalla vår 40 GEORG STIERNHIELM 1598-1672 Kling-dikt 45 • Ur Herkules 45 • Ur Freds-a vi: Utplundrade bönder 50 • Ur Parnassus Triumphans: En filosof • Två soldater • Sirenens sång 51 • Oppå en spindel, som virkar sitt dvärgsnät 52 • På månan, som en hund skäller oppå 52 • Ur Hälsepris 52 SKOGEKÄR BERGBO (PSEUDONYM, I6OO-TALET) Sonetter ur Venerid: no 2 Dig vill jag älska än 53 • no 12 Se nu är natten lång 54 • no 17 Var finner jag en skog 54 • no 55 Vad ursprung hava dock 55 • no 56 O Sömn, de sorgses tröst 55 • no 92 Hon kom all klädd i vitt 56 • no 94 Förr- än jag skulle dig 56 LASSE JOHANSSON (LUCIDOR) 1638-1674 Skulle jag sörja, då vore jag tokot 57 • Sviklige världens oundviklige Öd'-dödlig- hets Sorg-Tröstande Liksång 58-0 syndig man! 60 SAMUEL COLUMBUS 1642-1679 Lustwin dansar en gavott med de fem sinnena 63 • Gravskrift över Lucidor 64 ISRAEL KOLMODIN 1643-1709 Den blomstertid nu kommer 64 HAQUIN SPEGEL 1645-1714 Emblemdikt 65 [5] LEVANDE SVENSK POESI SOPHIA ELISABETH BRENNER 1659-1730 Klagan och tröst emot den omilda lyckan 66 GUNNO EURELIUS DAHLSTIERNA 1661-1709
    [Show full text]
  • Kurslitteratur Litteraturvetenskap I, 30 Hp, GN (LV0001 & LV001U)
    Litteraturvetenskap Kurslitteratur Litteraturvetenskap I, 30 hp, GN (LV0001 & LV001U) * = text tillgänglig på Athena ** = text tillgänglig digitalt Delkurs 1, Att analysera och tolka litterär text, 7,5 hp (1KUR) Primärlitteratur * Följande dikter i kompendieform: Johannes Anyuru, ”Tid: En sång om Trojas murar” (ur Det är bara gudarna som är nya) Werner Aspenström, ”Sardinen i tunnelbanan” (ur Under tiden) Bo Bergman, ”Våren” och ”Stadsbarn” (ur Marionetterna) Elizabeth Bishop, ”Sestina” Karin Boye, ”Ja visst gör det ont” (ur För trädets skull) William Carlos Williams, ”The Red Wheelbarrow” (ur Spring and All), samt “This is Just to Say” Inger Christensen, duvdikten (ur alfabet) Vilhelm Ekelund, ”Ro” (ur Melodier i skymning) Gunnar Ekelöf, ”sonatform. denaturerad prosa” (ur sent på jorden) Katarina Frostenson, ”Allhelgona” (ur I det gula) J W Goethe, ”Vandrarens sång i natten” & ”Ännu en” i (T) Hjalmar Gullberg, ”Efterlyses” (ur Andliga övningar) Ann Jäderlund, ”Anagram för blinda” (ur Vimpelstaden) Birgitta Lillpers, ”Jag förbereder mig alltid för dem men det finns också en tillvaro som tjockt, vitt porslin” (ur Krigarna i den här provinsen) Erik Lindegren, dikt XXVIII ur mannen utan väg Kristina Lugn, ”Kuratorn har sagt” (ur Döda honom!) Lotta Olsson, dikter (ur Himmel i hav), samt ”I morgon” och ”Lilla fågel” (ur Livet är nu) Adrienne Rich, ”Here is a map of our country” (ur An Atlas of the Difficult World) Eva Runefelt, ”Samsång” (ur En kommande tid av livet) Anne Sexton, ”Her Kind” (ur To Bedlam and Part Way Back) Stagnelius, ”Till Förruttnelsen” Szymborska, ”Om döden utan överdrift” Hjalmar Söderberg, ”En kopp te” (ur Historietter) Tomas Tranströmer, ”Öppna och slutna rum” (ur Klanger och spår) Jaqueline Woodson, ”Greenville, South Carolina 1963” (ur Brown girl dreaming) Sonja Åkesson: ”Självbiograf.
    [Show full text]
  • Ultur in Schweden
    KULTUR IN SCHWEDEN KULTUR IN SCHWEDEN DIE SIEBZIGER JAHRE eine schwache Tendenz, extrovertierter zu schreiben, hier und da ist ein In den 70er Jahren ist eine Reaktion auf die politischen 60er Jahre erkennbar. beginnendes gesellschaftliches Engagement zu erkennen. Die Lyrik neigt zur Göran Palm (geb. 1931) nahm einen Fabriksjob bei LM Ericsson an und Gestaltung alltäglicher Milieus und weniger zum sprachlichen Experiment. schrieb Ett år på LM (Ein Jahr bei LM) und Bokslut från LM (Abschluß), Der Lyriker Göran Greider (geb. 1959) schlug mit seiner Gedichtsammlung ULTUR IN SCHWEDEN 1974. När fabrikerna tystnar (Wenn die Fabriken still werden) den Ton an. P C Jersild (geb. 1935) schrieb eine Reihe gesellschaftskritischer Romane Auch in der Prosa wird wieder sozialrealistisch und dokumentarisch H E R A U S G E G E B E N V O M S C H W E D I S C H E N I N S T I T U T • O K T O B E R 2 0 0 1 • T S 1 1 4 b über verschiedene schwedische Institutionen, beispielsweise Babels hus (dt. erzählt. In Aprilhäxan (Die Aprilhexe) schildert Majgull Axelsson (geb. 1947) Das Haus zu Babel) über das Gesundheitswesen. Sein schriftstellerisches den verfallenden schwedischen Wohlfahrtsstaat in einer beziehungsreichen Werk pendelt genial zwischen Sozialrealismus und Phantasterei. Ansonsten Mischung sozialrealistischer und phantastischer Elemente. war die epische Großform emblematisch für das Jahrzehnt. Von mehreren Die Autobiographie und die Bekenntnisliteratur befinden sich im Aufwind. der großen schwedischen Autoren erschienen Romanzyklen über die Unter anderem erschien von Peter Kihlgård (geb. 1954), der sich als Meister Industrialisierung und das Entstehen des Volksheims.
    [Show full text]
  • Är Det Detta Som Kallas Postmodernism? En Studie I Katarina Frostensons Och Stig Larssons Diktning Malm, Victor
    Är det detta som kallas postmodernism? En studie i Katarina Frostensons och Stig Larssons diktning Malm, Victor 2019 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Malm, V. (2019). Är det detta som kallas postmodernism? En studie i Katarina Frostensons och Stig Larssons diktning. Ellerströms förlag. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 är det detta som kallas postmodernism? victor malm är det detta som kallas postmodernism? En studie i Katarina Frostensons och Stig Larssons diktning Utgiven med bidrag från HT-fakulteten Stiftelsen Landshövding Per Westlings minnesfond Gunvor och Josef Anérs stiftelse Åke Wibergs stiftelse Henric och Amélie Hallbäcks stipendiefond eureka | ellerströms akademiska nr 70 copyright © Victor Malm och ellerströms förlag 2019 omslag Clara Wendel grafisk form inlaga Marie Pettersson redaktör Marie Pettersson tryck Tallinna Raamatutrükikoda 2019 isbn 978 91 7247 554 0 innehåll 1.
    [Show full text]
  • NT 2-2021 (Pdf)
    NORDISK TIDSKRIFT 2021 – HÄFTE 2 NORDISK NORDISK TIDSKRIFT 2009 – HÄFTE 2 NORDISK Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri utgiver under 2009 sin hundratret- tioandra årgång, den åttiofemte i den nya serien som i samarbete med föreningarna Norden begyntes 1925. Tidskriften vill liksom hittills framför allt ställa sina krafter i det nordiska kulturutbytets tjänst. Särskilt vill tidskriften uppmärksamma frågor och ämnen som direkt hänför sig till de nordiska folkens gemenskap. Enligt Letterstedtska föreningens grundstadgar sysselsätter den sig ej med politiska frågor. Letterstedtska föreningens och Nordisk Tidskrifts hemsida: www.letterstedtska.org Litteraturanmälningarna består av årsöversikter omfattande ett urval av böcker på skilda områden, som kan anses ha nordiskt intresse. Krönikan om nordiskt samarbete kommer att fortsättas. Under rubriken För egen räkning kommer personligt hållna inlägg om nordiska samarbetsideologiska spörsmål att publiceras. Tidskriften utkommer med fyra nummer. Prenumerationspriset inom Norden för 2009 är 250 kr, lösnummerpriset är 65 kr. FÖRFÖR VETENSKAP,VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI Prenumeration för 2009 sker enklast genom insättande av 250 kr på plusgirokonto nr 40 91 95-5. Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri, c/o Blidberg, SE-179 75 UTGIVEN AVUTGIVEN LETTERSTEDTSKA SEDAN 1878 FÖRENINGEN Skå. Prenumeration kan även tecknas i bokhandeln. AVc NordiskLETTERSTEDTSKA säkerhet – Nya prövningar:FÖRENINGEN För medlemmar av föreningarna Norden gäller dock, att dessa genom hänvändelse direkt till redaktionen kan erhålla tidskriften till nedsatt pris. c Karin Söder l Litteraturen i Norden 2020: Tidskriften distribueras i samarbete med svenska Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, c Thorvald Stoltenberg 112 21 Stockholm. Tel 08-506 113 00. Äldre årgångar kan rekvireras från redaktionen. l Henrik Wivel c Jan-Erik Enestam Redaktionen: l Lars Bukdahl Nordisk Tidskrift, Box 22333, SE-104 22 Stockholm.
    [Show full text]
  • Och Augustpriset Går Till
    "...OCH AUGUST PRISET GÅR TILL..." Svenska Förläggare AB Drottninggatan 97 Svenska Förläggareföreningens Augustpris fyller 20 år 113 60 STOCKHOLM tfn 08-736 19 40 www.forlaggare.se Rapport från Svenska Förläggareföreningen, SvF ”... och Augustpriset går till ...” Svenska Förläggareföreningens Augustpris fyller 20 år Rapport från Svenska Förläggareföreningen, SvF Rapporten kan beställas från: Svenska Förläggare AB Drottninggatan 97 113 60 STOCKHOLM tfn 08-736 19 40 [email protected] © Författarna och Svenska Förläggareföreningen Redaktör Barbro Waldenström Grafisk form Majbritt Hagdahl Tryckt hos EO Grafiska, Stockholm 2008 Stockholm oktober 2008 ISBN 978-91-976255-6-2 iNNEHÅll 1. Förord 5 2. Historik 6 av P Jonas Sjögren 3. Prisets betydelse 20 av P Jonas Sjögren 4. Augustpriset och media 43 av P Jonas Sjögren 5. Statistik 46 av Kristina Ahlinder 3. Augustpriset och framtiden 49 av P Jonas Sjögren Bilagor BilAgA 1. Augustprisets juryledamöter 1989–2008 i alfabetisk ordning efter kategori 55 BilAgA 2. Augustprisets statuter 58 BilAgA 3. Nominerade till Augustpriset i alfabetisk ordning efter författarnamn och kategori 60 BilAgA 4. Vinnare av Augustpriset i alfabetisk ordning efter författarnamn och kategori 68 BilAgA 5. Förlag med nominerade titlar i alfabetisk ordning 70 PrESENtAtioN av FörFAttArNA Kristina Ahlinder direktör, Svenska Förläggareföreningen Kjell Bohlund ordförande, Svenska Förläggareföreningen, tidigare VD för Norstedts Förlagsgrupp P Jonas Sjögren verksam i mer än 25 år inom bokhandel och bokförlag tidigare Sverigeansvarig på bokus.com och nu produktchef på Svensk Byggtjänst (förlaget) 1. Förord Den 12 april 1988 skrev Per I Gedin ett brev till Svenska Förläggareföreningens1 styrelse. I det uppmanade han styrelsen och föreningen att överväga om inte ett initiativ till ett bokbranschens eget litteraturpris borde tas.
    [Show full text]
  • Program 2008
    PROGRAM BEAM ME UP, SCOTTY! NORSK LITTERATURFESTIVAL SIGRID UNDSET-DAGENE FR EMT I DE N FREMTIDSUTSIKTER FORFATTERE VELGER FILM TOLVTE TIME NORDISKE POETER KRIM I PARKEN SKANDINAVISKE MØTER LUNSJ I PARKEN OPPLYSNINGSTID OVERSETTERTIMEN FOTBALLKAMP FORFATTERNES HUS STEREO HAGEFEST PÅFYLL 2 PÅ 1 TIME U 4 FORFATTERE OG 1 BAND SKRIVEKURS KONSERTER TEATER FREMTIDENS VIN KUNSTUTSTILLINGER KUNSTEN Å SPÅ QUIZ PUB TIL PUB BANKNATTA MINIBANKEN GROTTEN DEBATTER MIDNATT I PARKEN NACHSPIEL www.litteraturfestival.no 27. MAI – 1. JUNI 2008 2 VELKOMMEN INNHOLDSFORTEGNELSE 4–5 Åpningsforestillingen 6 Gaétan Soucy 7 Naomi Klein 8 Margaret Atwood Velkommen til fremtiden 9 Fokus: India For hundre år siden var Norge et av de fattigste landene i Europa. Våre oldeforeldre satset på folkeopp - 10 Lunsj i parken 11 Paul McAuley / Mircea C˘art˘arescu lysning og skolegang for alle, og nordmenn ble raskt et lesende folk, som brukte kunnskap til å skape 12 Visuell litteratur i Kunstmuseet et av verdens rikeste land. Vår fortid gir håp for fremtiden. 13 Nordiske forfattere i Kunstmuseet 14 Bull-Hansen / Buruma / Weisman «– sed og skikk forandres meget, alt som tidene lider, og menneskenes tro forandres og de tenker anner- 15 Storsveen / Naper / Vold / Bygdøvrien / Langeland ledes om mange ting. Men menneskenes hjerter forandres aldeles intet i alle dager», skrev Sigrid Undset. 16 The Sell-Out Space Girls 17 EPP Norsk Litteraturfestival vil i år gi oss glimt av fortidens og fremtidens litteratur. Når vi leser dannes fore- 18 Nordisk toppmøte / Poetic dialogues stillinger om oss selv og tiden vi lever i. Slike møter skaper kunnskap og forventninger. Ikke minst i et 19 Bjørnsonforelesning, debatt og hagefest mangfoldsår, er det grunn til å anerkjenne hvordan 20–21 Debatter 22–23 Opplysningstid litteraturen gir oss innblikk i andre menneskers liv, 24 Sørensen / Witt-Brattström / Økland & Riley tanker og opplevelser.
    [Show full text]
  • Ruotsalainen Runous Vuonna Nollakolme
    Ruotsalainen runous vuonna nollakolme Öyvind Fahlström: Babies for Africa, kuvaruno 1963 Ruotsin Akatemia vastuussa Nobelin kirjallisuuspalkinnoista vuodesta 1901 Stig Larsson kävi elokuvakoulua vuosina Mikael Niemi on syntynyt Vittulanjänkän - vasemmalla naisjäsen Katarina Frostenson 1977-79. “Minä koin itseni elokuvantekijäksi. kylässä Tornionjokilaaksossa 1959. Isä poliisi ja Minä kirjoitin kaksi sivua, kaksi ensimmäistä äiti opettaja. Runot ovat hänen ensimmäisistä sivua Autisteista, ja tunsin jollain tavalla että teoksistaan Näsblod under högmässan (1988) ja Suomennetuista runoilijoista se toimi, mutta se oli päättymätöntä. Niinpä jat- Änglar med mausergevär (1989). Nykyään hän koin sitä.” Näytettyään elokuvakäsikirjoitus- asuu perheensä kanssa Pajalassa ja toimii ak- Kuninkaallisen naapurimaamme runous on taan kaverilleen tämä kannusti häntä kirjoitta- tiivina populaarimusiikin alueella. 1 ollut minulle keskeistä lukemistoa /4 vuosisa- maan siitä romaanin. “Herran jumala, eihän dan ajan. Saattaa olla että olen ohittanut vähem- siinä ole toimintaa”. “Joo mutta tämä on mo- Arne Johnsson on mielestäni mielenkiintoi- mällä huomiolla eräitä tärkeitä ruotsalaisia, ku- derni romaani.” sin ja arvoituksellisin tämän hetken ruotsalai- ten Harry Martinsonin, Tomas Tranströmerin, Stig Larssonin Autisterna herätti ilmestyes- sista runoilijoista. Hän on tehnyt itse kannet Nils Ferlinin, mutta sitä intensiivisemmin olen sään suurta huomiota, mistä kohu kantautui kaikkiin runokirjoihinsa, joita hän ei kutsu ni- keskittynyt “omiini”, kuten Erik
    [Show full text]
  • Ferlin Och Alla De Andra En Festskrift Till Jenny Westerström 21 Januari 2010 Sjöberg, Birthe; Rydén, Per
    Ferlin och alla de andra en festskrift till Jenny Westerström 21 januari 2010 Sjöberg, Birthe; Rydén, Per 2010 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Sjöberg, B., & Rydén, P. (Red.) (2010). Ferlin och alla de andra: en festskrift till Jenny Westerström 21 januari 2010 . (Absalon : skrifter / utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund; Vol. 27). Litteraturvetenskap, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Total number of authors: 2 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 FERLIN OCH ALLA DE
    [Show full text]
  • Modern Svensk Lyrik
    Modern svensk lyrik Från Ekelöf till Lillpers En antologi redigerad av Staffan Bergsten ALBERT BONNIERS FÖRLAG Innehåll Inledning 13 Gunnar Ekelöf (1907-1968) 25 sent på jorden (1932): Blommorna sover 27, Sonatform/denatu- rerad prosa 27, Apoteos 28 Dedikation (1934): Höstsejd 29 Färjesång (1941): En värld är varje människa 30, Eufori 31 Non serviam (1945): Helvetes-Brueghel 33, Absentia animi 33 Om hösten (1951): En verklighet (drömd) 37, Rondel 39 Strountes (1955): Galla Placidia 40, Perpetuum mobile 41 En natt i Otocak (1961): Om religion 41, Död och Natt 42 Diwän över Fursten av Emgion (1965): Den svarta bilden 43 Sagan om Fatumeh (1966): Kärleken är en kirurg 44, Att lida är svårt 44 Vägvisare till underjorden (1967): Djävulspredikan 44 Erik Lindegren (1910-1968) 49 mannen utan väg (1942): nr I 51, V 52, XXVIII 52 och XL 53 Sviter (1947): Hamlets himmelsfärd 54, Fokus 56, Kosmisk moder 57, Arioso 58, De fem sinnenas dans 59 Vinteroffer (1954): Ikaros 60, Eine kleine Nachtmusik 61 INNEHÅLL Karl Vennberg (f 1910) 63 Halmfackla (1944): Om det fanns telefon 65 Tideräkning (1945): Tideräkning 67, Traktat 69 Fiskefärd (1949): Sålunda lär oss 70, Du måste värja ditt liv 72 Vårövning (1953): Låt oss 73 Vid det röda trädet (1955): Gudssökare 74, Barkaroll 75, Den älskades tid 76 Tillskrift (1960): Gravskrift 77 Sju ord få tunnelbanan (1971): Du frågar om döden 78 Visa solen ditt ansikte (1978): Visa solen ditt ansikte 79, Paulus 80 Från ö till ö (1979): å 82 Bilder (1981): Mystikens rävar 82 I väntan på pendeltåget (1990): Inte gudars like
    [Show full text]