Är Det Detta Som Kallas Postmodernism? En Studie I Katarina Frostensons Och Stig Larssons Diktning Malm, Victor

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Är Det Detta Som Kallas Postmodernism? En Studie I Katarina Frostensons Och Stig Larssons Diktning Malm, Victor Är det detta som kallas postmodernism? En studie i Katarina Frostensons och Stig Larssons diktning Malm, Victor 2019 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Malm, V. (2019). Är det detta som kallas postmodernism? En studie i Katarina Frostensons och Stig Larssons diktning. Ellerströms förlag. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 är det detta som kallas postmodernism? victor malm är det detta som kallas postmodernism? En studie i Katarina Frostensons och Stig Larssons diktning Utgiven med bidrag från HT-fakulteten Stiftelsen Landshövding Per Westlings minnesfond Gunvor och Josef Anérs stiftelse Åke Wibergs stiftelse Henric och Amélie Hallbäcks stipendiefond eureka | ellerströms akademiska nr 70 copyright © Victor Malm och ellerströms förlag 2019 omslag Clara Wendel grafisk form inlaga Marie Pettersson redaktör Marie Pettersson tryck Tallinna Raamatutrükikoda 2019 isbn 978 91 7247 554 0 innehåll 1. inledning 9 Postmodernitet och postmodernism 12 Nyhetens tradition och frihetens tyranni 15 Material och problemställningar 20 Urvalsprinciper och lässtrategier 22 Tidigare forskning 24 Metodologiska utgångspunkter 27 Kontext/text 31 Författare/text 35 2. postmodernitet, historiografi, postmodernism 39 Varför postmodernitet? 39 En kort begreppshistoria 50 Några sätt att förstå termen ’postmodernistisk litteratur’ 60 Den postmoderna poesin 67 En svensk postmodernism? 71 En postmodern realism? 78 Åttiotal, historieskrivning, postmodernism 85 Postmodernism revisited 104 3. dräpekonst och fröspridning 113 En frostensonsk epok? 113 Dunklet och det postmoderna 117 Orden och tingen 124 Mimologen 127 Bilder som inte avbildar 134 Motspråk, negativitet, autonomi 142 Negativiteten 146 Vad gör ett negativ? 148 Negativet i två versioner 156 Negativ, tindra 156 Styckmord och sparagmos 158 Bildvärlden och negativet 164 Det ondas rytm, eller negativitetens tradition 177 Negativ, brinn 184 Framstegets vändplan 201 Poesin och det öppna 208 Med bilders bistånd, eller Frostenson och det postmoderna 216 Bildstormaren 218 Att fröspridas 229 4. den sista modernisten 237 Provokatören 237 Ondskans fest 244 Sanningssägare utan guld 249 Provokation och motstånd 252 Frihet, mekanik, tradition 253 De särskilda stilarna 253 Individen och traditionen 261 Innan den dåliga dikten 268 Larssons strunt 272 Dikt och förbannad lögn 279 Antipoesi och postmodernitet 284 Dekreativ dikt 288 Att natta de sina 293 Thoth och Horus 297 Skitboken 310 Skitbokens varför 322 Hämndens nedriga diktning 332 Den sista modernisten? 347 Utflykt i det postmoderna 354 Litteraturens slut, eller litteratur om litteraturens slut 359 Modernismens ideologi och den litterära institutionen 363 5. avslutning 375 Om vi ändå hade en postmodernism 383 summary 395 noter 401 litteraturförteckning 453 personregister 471 1. inledning Ska man tro den svenska litteraturhistorieskrivningen och de svenska, framför allt stockholmska, dagstidningarna är det entydigt: under åttio- talet blev den svenska litteraturen postmodern. Åtminstone heter det så under perioden, liksom i karakteriseringar av perioden under decennierna som följer.1 Men vad det betyder att decenniet var postmodernt är sällan tydligt, eftersom det oftast förblir oklart vad termerna ’postmodern’ och ’postmodernism’ betyder, det medger till och med Staffan Bergsten i Den svenska poesins historia (2007).2 1986 skrev kritikern Nils Schwartz om post- modernismen som en form av händelse, en ankomst, på ett sätt som är sig- nifikativt för bryderierna som termen tycktes orsaka: ”Postmodernismen är över oss, vare sig vi vill det eller inte, en kontinental våg som obevekligt sköljer in över våra karga kuster och lämnar oss djupt villrådiga.” 3 Även om vad förblev oklart rådde det tillsynes ingen tvekan om att någonting hade hänt. Postmodernismen kom, den var där, men ingen var riktigt säker på vad det innebar, ändå var, som Anders Burman skriver i Flykten från Hegel (2016), postmodernismen då det mest spännande, det nyaste och mest eggande, man kunde föreställa sig, ty anlänt hade en term som i sig verkade utmana nedärvda och stelnade föreställningar och uppmanade till att tänka nytt.4 En nyhet! Och behovet av nyheter är all- tid stort. Tidskrifter som Artes och Res Publica publicerade temanummer 10 kapitel 1 om termen. Böcker med titlar som Postmoderna tider? och Nomadfilosofi publicerades. 1982 debatterades poststrukturalismen på kultursidorna och under längre perioder åren 1986 och 1987 fördes livliga debatter om postmodernismen, framför allt i Dagens Nyheter och Aftonbladet, varav den kanske mest betydelsefulla föranleddes av utställningen Implosion som Lars Nittve sammanställde för Moderna museets räkning 1987, där internationella konstnärer – ofta kallade postmodernister – som Dara Birnbaum, Cindy Sherman och Sigmar Polke introducerades för svensk publik. I efterhand har dock den svenska postmodernismen huvudsakligen associerats med litteraturtidskriften Kris, som från och med 1977 förde in en rad kontinentala tänkare – exempelvis Jacques Derrida, Roland Barthes och Maurice Blanchot – i den svenska litteraturdiskussionen. Tidskriftens redaktion var inte helt stabil över åren, men konstanterna och frontfigurerna utgjordes av namn som idag är välkända: litteratur- vetarna Horace Engdahl, Anders Olsson och Arne Melberg samt förfat- taren Stig Larsson – en krets som i Ebba Witt-Brattströms Stå i bredd (2014) sägs stå ansvariga för ”vad som kom att kallas ’den postmoderna vändningen’” i svensk litteratur.5 Det finns goda skäl att vara skeptisk till en sådan beskrivning. Möjligen betraktas tidskriften bättre som ett slags plantskola: 1988 byttes redaktionen ut, andra idag välbekanta personer tog plats: litteraturvetaren och författaren Aris Fioretos och filosofer som Daniel Birnbaum, Sven Olov Wallenstein och Hans Ruin. Stig Larsson (f. 1955) är den ena av författarna som står i den här stu- diens blickpunkt. Den andra är Katarina Frostenson (f. 1953). Båda har as- socierats med Kris: Larsson genom att han ingick i tidskriftens redaktion, Frostenson på mer indirekta sätt och genom att flera av Kris-skribenterna skrev om hennes poesi. De har också framhållits som representativa ex- empel på den så kallade postmoderna vändningen, huvudsakligen så i litteraturhistorieskrivningen. I mindre grad så i forskningen om deras författarskap – där de sällan eller aldrig ställs i relation eller sida vid sida – som dock inte intresserat sig för periodiserande, kontextuella eller historiografiska frågor i särskilt stor utsträckning (Bo G. Janssons studier i den svenska och nordiska postmodernismen är ett undantag och disku- teras ingående senare). Witt-Brattström är den som senast och med störst tydlighet har pekat ut dem som exempel på en postmodernistisk ström- ning i den svenska litteraturen, en föreställning som jag dröjer vid längre inledning 11 fram för att diskutera och rättfärdiga ett påstående som kan göras redan nu: begreppet ’postmodernism’, sådant det används i Witt-Brattströms studie och Bergstens historieskrivning (där Frostenson och Ann Jäder- lund är exemplen), förlänar ingen mening åt författarskapen. Det är, för det första, ett begrepp som tillmäts en betydelse långt större än dess analytiska koherens och specificitet – och det fortsätter, för det andra, att vara oklart huruvida begreppet betecknar en stil, en historisk epok, en genre, en filosofi eller en normerande litteraturteori som föreskrivs åttiotalets unga författare av ”en liten sekt teoristinna unghannar”, som Witt-Brattström uttrycker saken.6 Syftet med föreliggande avhandling är först och främst att avlämna analyser och tolkningar av Frostensons och Larssons poetiska författar- skap. Dessa läsningar kommer dock föregås av och ramas in med en dis- kussion av den litteraturhistoriografiska associationen mellan dem och en svensk postmodernism. Där argumenterar jag för att kopplingen har gjorts på tveksamma grunder och att den inte genererar någon väsentlig förståelse för respektive poets specificitet. Men därmed är inte sagt att den ska avfärdas, åtminstone inte helt och hållet, bara att begreppet fungerar som en relativt meningslös etikett. Tesen jag driver i kapitlen om Frostenson och Larsson är nämligen att termen ’postmodernitet’ har en litteraturvetenskaplig och litteraturhistoriografisk relevans, att den kan fungera som en meningsgivande kontext genom vilken både po- eternas specificitet och gemensamheter kan synliggöras utan att löpa reduceringens risk. Alltså, att det är möjligt att lära sig något väsentligt om Frostensons
Recommended publications
  • Om Ikonoklasmen Hos Birgitta Trotzig
    Studia Litteraria Universitatis Iagellonicae Cracoviensis 10 (2015), z. 4, s. 275–297 doi:10.4467/20843933ST.15.025.4584 www.ejournals.eu/Studia-Litteraria zeszyt 4 KRZYSZTOF BAK Uniwersytet Jagielloński w Krakowie e-mail: [email protected] Om ikonoklasmen hos Birgitta Trotzig Abstract On Brigitta Trotzig’s Notion of Iconoclasm The Swedish writer Birgitta Trotzig (1928–2011) defi nes her own process of literary creation in interart terms as a translation of pictures into verbal signs. She often comments on the in- tersemiotic diffi culties involved in this transformation by referring to the Byzantine iconoclas- tic controversy. Using Trotzig’s notion of the iconoclastic controversy as a starting point, the present article investigates her understanding of the picture-word-transformation problems. The line of argument comprises fi ve stages. In the fi rst stage, the main issue of the article is presented and specifi ed. In the second stage, it is argued that previous critical approaches to Trotzig’s Byzantinism in most cases have been based on misleadingly anachronistic and mainly Occidental categories. In the third stage, the Byzantine iconoclastic controversy is related to the distinctive character of the theological thought of the Eastern Church. In the fourth stage, the Byzantine iconophile and iconoclast theories are applied to Trotzig’s literary works. A close reading of a representative prose poem of hers, “Teologiska variationer” (“Theological vari- ations”), demonstrates that her works unequivocally support the icon theology of the icono- dules. In the closing fi fth stage, Trotzig’s notion of the Byzantine iconoclastic controversy is reconstructed on the basis of her essays and interviews in which she explains her own as well as other authors’ intersemiotic diffi culties.
    [Show full text]
  • Ref. # Lang. Section Title Author Date Loaned Keywords 6437 Cg Kristen Liv En Bro Til Alle Folk Dahl, Øyvind 1981
    Lang. Section Title Author Date Loaned Keywords Ref. # 6437 cg Kristen liv En bro til alle folk Dahl, Øyvind 1981 ><'14/11/19 D Dansk Mens England sov Churchill, Winston S. 1939 Arms and the 3725 Covenant D Dansk Gourmet fra hummer a la carte til æg med Lademann, Rigor Bagger 1978 om god vin og 4475 kaviar (oversat og bearbejdet af) festlig mad 7059 E Art Swedish Silver Andrén, Erik 1950 5221 E Art Norwegian Painting: A Survey Askeland, Jan 1971 ><'06/10/21 E Art Utvald att leva Asker, Randi 1976 7289 11211 E Art Rose-painting in Norway Asker, Randi 1965 9033 E Art Fragments The Art of LLoyd Herfindahl Aurora University 1994 E Art Carl Michael Bellman, The life and songs of Austin, Britten 1967 9318 6698 E Art Stave Church Paintings Blindheim, Martin 1965 7749 E Art Folk dances of Scand Duggan, Anne Schley et al 1948 9293 E Art Art in Sweden Engblom, Sören 1999 contemporary E Art Treasures of early Sweden Gidlunds Statens historiska klenoder ur 9281 museum äldre svensk historia 5964 E Art Another light Granath, Olle 1982 9468 E Art Joe Hills Sånger Kokk, Enn (redaktør) 1980 7290 E Art Carl Larsson's Home Larsson, Carl 1978 >'04/09/24 E Art Norwegian Rosemaling Miller, Margaret M. and 1974 >'07/12/18 7363 Sigmund Aarseth E Art Ancient Norwegian Design Museum of National 1961 ><'14/04/19 10658 Antiquities, Oslo E Art Norwegian folk art Nelson, Marion, Editor 1995 the migration of 9822 a tradition E Art Döderhultarn Qvist, Sif 1981? ><'15/07/15 9317 10181 E Art The Norwegian crown regalia risåsen, Geir Thomas 2006 9823 E Art Edvard Munck - Landscapes of the mind Sohlberg, Harald 1995 7060 E Art Swedish Glass Steenberg, Elisa 1950 E Art Folk Arts of Norway Stewart, Janice S.
    [Show full text]
  • Boklista 1949–2019
    Boklista 1949–2019 Såhär säger vår medlem som har sammanställt listan: ”Det här är en lista över böcker som har getts ut under min livstid och som finns hemma i min och makens bokhyllor. Visst förbehåll för att utgivningsåren inte är helt korrekt, men jag har verkligen försökt skilja på utgivningsår, nyutgivning, tryckår och översättningsår.” År Författare Titel 1949 Vilhelm Moberg Utvandrarna Per Wästberg Pojke med såpbubblor 1950 Pär Lagerkvist Barabbas 1951 Ivar Lo-Johansson Analfabeten Åke Löfgren Historien om någon 1952 Ulla Isaksson Kvinnohuset 1953 Nevil Shute Livets väv Astrid Lindgren Kalle Blomkvist och Rasmus 1954 William Golding Flugornas herre Simone de Beauvoir Mandarinerna 1955 Astrid Lindgren Lillebror och Karlsson på taket 1956 Agnar Mykle Sången om den röda rubinen Siri Ahl Två små skolkamrater 1957 Enid Blyton Fem följer ett spår 1958 Yaşar Kemal Låt tistlarna brinna Åke Wassing Dödgrävarens pojke Leon Uris Exodus 1959 Jan Fridegård Svensk soldat 1960 Per Wästberg På svarta listan Gösta Gustaf-Jansson Pärlemor 1961 John Åberg Över förbjuden gräns 1962 Lars Görling 491 1963 Dag Hammarskjöld Vägmärken Ann Smith Två i stjärnan 1964 P.O. E n q u i st Magnetisörens femte vinter 1965 Göran Sonnevi ingrepp-modeller Ernesto Cardenal Förlora inte tålamodet 1966 Truman Capote Med kallt blod 1967 Sven Lindqvist Myten om Wu Tao-tzu Gabriel García Márques Hundra år av ensamhet 1968 P.O. E n q u i st Legionärerna Vassilis Vassilikos Z Jannis Ritsos Greklands folk: dikter 1969 Göran Sonnevi Det gäller oss Björn Håkansson Bevisa vår demokrati 1970 Pär Wästberg Vattenslottet Göran Sonnevi Det måste gå 1971 Ylva Eggehorn Ska vi dela 1972 Maja Ekelöf & Tony Rosendahl Brev 1 År Författare Titel 1973 Lars Gustafsson Yllet 1974 Kerstin Ekman Häxringarna Elsa Morante Historien 1975 Alice Lyttkens Fader okänd Mari Cardinal Orden som befriar 1976 Ulf Lundell Jack 1977 Sara Lidman Din tjänare hör P.G .
    [Show full text]
  • KULTUR I VÅRDEN Programkatalog 2012–2013 Ungdomar & Vuxna
    KULTUR I VÅRDEN Programkatalog 2012–2013 Ungdomar & Vuxna 1 ” Hos många människor är det verkligen bara kroppen som åldras, under den grånade och rynkiga fasaden ryms en sådan vitalitet och kraft att det känns som att prata med en jämnårig, bara med så mycket större livserfarenhet.” Artist 2 Fotografer: Anders Larsson, Anders Lindholm, Anette Andersson, Anne Björling, Bengt Alm, Carl Thorborg, Charlotte Pålsson, Christian Veltman, Curt Luks, Daniel Sundstedt, Fredrik Juthberg, Gillis Hägg, Gittan Brorson, Gunnar Ridderstedt, Hans Hammarskiöld, Huset i Huddinge, Jaan Koort, Johan Tibbelin, Julia Åsgård, Jörgen Arnstad, Kristoffer Berg, Lisa Bladh, Lisa Lindkvist, Madeleine Johansson, Magnus Selander, Martin Karlgren, Mikael Stenberg, Niclas Archeres, Nigel Harvey, Olle Sundberg, Robert Tärnell, Rolf Adolfsson, Sara Ringström, Stefan Sundkvist, Thorleif Robertsson, Torbjörn Boström. Grafisk form: Soya Kommunikation Tryck: Printfabriken, 2011 3 Kultur som kan läka och stärka Kulturlivet i vårt län har mycket att erbjuda sin publik. Och många invånare är en del av den aktiva och hängivna publik och känner kulturskapandets kraft. Vi mår bra av mötet med konstens olika uttryckssätt. Ibland kan vi inte själva söka oss till kulturen när hälsan säger stopp. Då måste kulturen kunna komma till oss. Även den som är sjuk behöver få tillgång till kulturlivet. Det är detta kultur i vården handlar om. Kultur i vården syftar till att läka och stärka, ge förströelse eller fördjupning. Att få ta del av kulturarrangemang eller genom att själva få vara delaktig i en skapande process, kanske i gemenskap med andra, får oss att känna oss lite mer som den friska människan och lite mindre som patienten.
    [Show full text]
  • Böcker Från Svenska Akademien 2018
    Böcker från Svenska Akademien 2018 Om Svenska Akademiens bokutgivning Svenska Akademien bedriver en omfattande bokutgivning inom sina två huvudsakliga verksamhetsområden: språk och litteratur. Utgivning- en sker i samarbete med Norstedts förlag och Bokförlaget Atlantis med undantag av några titlar som utges i form av behovstryck (»print on demand«). Den språkliga utgivningen innefattar bl.a. standardverk som Svenska Akademiens ordbok, Svenska Akademiens ordlista och Svenska Akademiens grammatik. För främjande av svensk litteratur utger Svenska Akademien serien Svenska klassiker. En annan viktig del av utgivningen på det litterära området gäller Nobelpriset i litteratur. Hit hör även böcker om Nobelbiblioteket och böcker utgivna av Nobelbiblioteket. Akademien dokumenterar den egna verksamheten i serien Svenska Akademiens handlingar. I handlingarna ingår också den minnesteckning som Akademien varje år utger över en bemärkt svensk. I serien Minnesbiblioteket utges ett urval biografiska och historiska texter som tidigare publicerats i handlingarna. Ett flertal böcker är avsedda att tillgodose omvärldens behov av information om Akademien själv, dess verksamhet och historia. I utgivningen ingår också enstaka publikationer som mer indirekt har samband med Akademien och dess verksamhet. De presenteras under rubriken »Övrig utgivning«. Några av Akademiens böcker finns även utgivna på andra språk, främst engelska. * I denna katalog presenteras samtliga under året tillgängliga titlar som utgivits av Svenska Akademien. De kan köpas i eller beställas genom bokhandeln. För en mer fullständig förteckning, som även inkluderar äldre titlar vilka inte längre finns i handeln, hänvisas till Akademiens webbplats: www.svenskaakademien.se/publikationer. nyheter 2018 4 Nyheter 2018 Eufemiavisorna I–II (i serien Svenska klassiker) Eufemiavisorna är samlingsnamnet på vår litteraturs tre äldsta skönlitterära verk, versromanerna Flores och Blanzeflor, Hertig Fredrik av Normandie och Ivan lejonriddaren, som översattes till svenska i början av 1300-talet.
    [Show full text]
  • Samspill Mellom Kunstartene Modernisme I Nordisk Lyrikk 4
    samspill mellom kunstartene modernisme i nordisk lyrikk 4 1 © 2010 Forfattarane og Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet Boka inngår som nr. 23 i serien Nordica Helsingiensia, ein publikasjons- serie ved Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. Boka inngår som nr. 6 i underserien Kultur og Kritikk i Norden. Hadle Oftedal Andersen og Asger Albjerg er underseriens redaktørar. Kontaktadresse: Nordica, P.B. 24 00014 Helsingfors Universitet Omslag: Hadle Oftedal Andersen Boka er sett med Garamond 9/11 Printed in Finland by Yliopistopaino, Helsinki ISBN 978-952-10-6743-3 ISSN 1795-4428 2 INNHOLD Per Bäckström og Unni Langås SAMSPILL MELLOM KUNSTARTENE. INNLEDNING side 5–11 Eva-Britta Ståhl MUSIKEN I DIKTEN - DIKTEN I MUSIKEN Sigbjørn Obstfelder, Rut Hillarp och Gunnar Harding om Richard Wagner side 12–34 Louise Mønster BYZANTINSKE BILLEDER Ikoner i Gunnar Ekelöfs og Henrik Nordbrandts digtning side 35–56 Idar Stegane DIKT OG BILETE HOS ERIK LINDEGREN, SONJA ÅKESSON OG EINAR ØKLAND side 57–78 Unni Langås PLASTISKE ORD Skulpturdikt i norsk og dansk etterkrigslyrikk side 79–102 Anders Nilsson MODERN NORDISK POESI OCH ARKITEKTUR Ett intermedialt misslyckande i fem akter side 103–123 Peter Stein Larsen EN VERDENSLØS KENDSGERNING Ekfrastiske former i nyere nordisk lyrik side 124–138 Hadle Oftedal Andersen DEN POSTMODERNE NETTVERKSTEKSTEN Om referansar til filosofi og annan kunst hos Michael Strunge og Tor Ulven side 139–159 Om bidragsyterne side 160–161 3 4 Per Bäckström og Unni Langås SAMSPILL MELLOM KUNSTARTENE. INNLEDNING At de ulike kunstartene taler med hverandre og inngår i hverandres form og innhold, er en kjent sak.
    [Show full text]
  • Kritikens Ordning Svenska Bokrecensioner 1906, 1956, 2006
    Kritikens ordning Svenska bokrecensioner 1906, 1956, 2006 © lina samuelsson Grafisk form anita stjernlöf-lund Typografi AGaramond Papper Munken Pure Omslagets bild gertrud samén Tryck trt boktryckeri, Tallinn 2013 Förlag bild,text&form www.bildtextform.com isbn 978-91-980447-1-3 Lina Samuelsson Kritikens ordning Svenska bokrecensioner 1906, 1956, 2006 bild,text&form 7 tack 8 förkortningar 8 pseudonym- och signaturnyckel 9 inledning 10 Vad är litteraturkritik? 11 Institution – diskurs – normer 14 Tidigare forskning 1906 17 Det litterära året 18 Urval och undersökt material 21 kritikerna 1906 21 Litteraturbevakningen före kultursidan 23 Kritikerkåren 26 Litteraturen 28 Kritiken av kritiken 33 recensionerna 1906 33 Utveckling, mognad och manlighet. Författaren och verket 35 ”En verklig människa, som lefver och röres inför våra ögon”. Kritikens värderingskriterier I 38 ”Det själfupplefvdas egendomlighet och autopsi”. Kritikens värderingskriterier II 41 Vem är författare? Konstnärlighet, genus och rätten till ordet 46 För fosterlandet. Föreställningar om nationalism 50 exempelrecension 1956 56 Det litterära året 58 Urval och undersökt material 62 kritikerna 1956 62 Kultursidor och litteraturtidskrifter 66 Kritikerkåren 72 Litteraturen 75 Kampen om kritiken 79 recensionerna 1956 79 En ny och modern kritik. Verket och kritikern 82 Enkelt och äkta. Kritikens värderingskriterier I 84 Om att vara människa. Kritikens värderingskriterier II 88 ”Fem hekto nougat i lyxförpackning”. Populärlitteratur och genus 94 exempelrecension 2006 99 Det litterära året riginal 101 Urval och undersökt material 105 kritikerna 2006 105 Drakar, bloggar och tabloider 110 Kritikerkåren 116 Litteraturen 121 Kritik i kris? 125 recensionerna 2006 125 Subjektiv och auktoritär – kritikern i centrum 129 Personligt, biografiskt (och dessutom sant). Författaren och verket 134 Drabbande pageturner som man minns länge.
    [Show full text]
  • Levande Svensk Poesi
    LEVANDE SVENSK POESI Dikter från 600 år / urval av Björn Håkanson NATUR OCH KULTUR INNEHÅLL FÖRORD ZI BALLADER OCH ANDRA DIKTER AV OKÄNT URSPRUNG 23 Harpans kraft 23 • Herr Olof och älvorna 25 • Jungfrun i hindhamn 27 • Tores döttrar i Vänge 28 • Sorgens makt 31 • Bonden och hans hustru 32 • Gamle man 33 • Den bakvända visan 34 • Duvan och vallmon 35 TROLLFORMLER 35 GÅTOR 38 BISKOP THOMAS D. 1443 Frihetsvisan 39 LARS WIVALLIUS 1605-1669 Klagevisa över denna torra och kalla vår 40 GEORG STIERNHIELM 1598-1672 Kling-dikt 45 • Ur Herkules 45 • Ur Freds-a vi: Utplundrade bönder 50 • Ur Parnassus Triumphans: En filosof • Två soldater • Sirenens sång 51 • Oppå en spindel, som virkar sitt dvärgsnät 52 • På månan, som en hund skäller oppå 52 • Ur Hälsepris 52 SKOGEKÄR BERGBO (PSEUDONYM, I6OO-TALET) Sonetter ur Venerid: no 2 Dig vill jag älska än 53 • no 12 Se nu är natten lång 54 • no 17 Var finner jag en skog 54 • no 55 Vad ursprung hava dock 55 • no 56 O Sömn, de sorgses tröst 55 • no 92 Hon kom all klädd i vitt 56 • no 94 Förr- än jag skulle dig 56 LASSE JOHANSSON (LUCIDOR) 1638-1674 Skulle jag sörja, då vore jag tokot 57 • Sviklige världens oundviklige Öd'-dödlig- hets Sorg-Tröstande Liksång 58-0 syndig man! 60 SAMUEL COLUMBUS 1642-1679 Lustwin dansar en gavott med de fem sinnena 63 • Gravskrift över Lucidor 64 ISRAEL KOLMODIN 1643-1709 Den blomstertid nu kommer 64 HAQUIN SPEGEL 1645-1714 Emblemdikt 65 [5] LEVANDE SVENSK POESI SOPHIA ELISABETH BRENNER 1659-1730 Klagan och tröst emot den omilda lyckan 66 GUNNO EURELIUS DAHLSTIERNA 1661-1709
    [Show full text]
  • The Role of Translation in the Nobel Prize in Literature : a Case Study of Howard Goldblatt's Translations of Mo Yan's Works
    Lingnan University Digital Commons @ Lingnan University Theses & Dissertations Department of Translation 3-9-2016 The role of translation in the Nobel Prize in literature : a case study of Howard Goldblatt's translations of Mo Yan's works Yau Wun YIM Follow this and additional works at: https://commons.ln.edu.hk/tran_etd Part of the Applied Linguistics Commons, and the Translation Studies Commons Recommended Citation Yim, Y. W. (2016). The role of translation in the Nobel Prize in literature: A case study of Howard Goldblatt's translations of Mo Yan's works (Master's thesis, Lingnan University, Hong Kong). Retrieved from http://commons.ln.edu.hk/tran_etd/16/ This Thesis is brought to you for free and open access by the Department of Translation at Digital Commons @ Lingnan University. It has been accepted for inclusion in Theses & Dissertations by an authorized administrator of Digital Commons @ Lingnan University. Terms of Use The copyright of this thesis is owned by its author. Any reproduction, adaptation, distribution or dissemination of this thesis without express authorization is strictly prohibited. All rights reserved. THE ROLE OF TRANSLATION IN THE NOBEL PRIZE IN LITERATURE: A CASE STUDY OF HOWARD GOLDBLATT’S TRANSLATIONS OF MO YAN’S WORKS YIM YAU WUN MPHIL LINGNAN UNIVERSITY 2016 THE ROLE OF TRANSLATION IN THE NOBEL PRIZE IN LITERATURE: A CASE STUDY OF HOWARD GOLDBLATT’S TRANSLATIONS OF MO YAN’S WORKS by YIM Yau Wun 嚴柔媛 A thesis submitted in partial fulfillment of the requirements for the Degree of Master of Philosophy in Translation LINGNAN UNIVERSITY 2016 ABSTRACT The Role of Translation in the Nobel Prize in Literature: A Case Study of Howard Goldblatt’s Translations of Mo Yan’s Works by YIM Yau Wun Master of Philosophy The purpose of this thesis is to explore the role of the translator and translation in the Nobel Prize in Literature through an illustration of the case of Howard Goldblatt’s translations of Mo Yan’s works.
    [Show full text]
  • A Propósito Del Sexto Premio Nobel Polaco De Literatura
    A propósito del sexto Premio Nobel polaco de Literatura A propósito del sexto Premio Nobel polaco de Literatura Ramón León Universidad Ricardo Palma [email protected] Lima-Perú “Si no hubiera Polonia no habría polacos” (Ubu Rey, de Alfred Jarry) El 10 de octubre del 2019, la Academia Sueca dio a conocer en Estocolmo a los galardonados con el Premio Nobel de Literatura de los años 2018 y 2019, como siempre, ante la presencia de una gran cantidad de periodistas que, de inmediato, difundieron los nombres Resumen de los premiados a través de las agencias de prensa y medios de comunicación: se trataba de Olga Tokarczuk El presente artículo comenta el otorgamiento del Premio (1962), polaca, y Peter Handke (1942), austriaco. Nobel de Literatura del 2018 a la escritora polaca Olga Tokarczuk. Este premio constituye el sexto otorgado a un La concesión de un premio Nobel (ritual que se cumple escritor polaco. Se discute la preeminencia de autores de un cada año), cualquiera que sea la rama en la cual se otorgue, país europeo relativamente pequeño, con una lengua que concita la atención del mundo entero (Zuckerman, solo la hablan treinta millones de personas y que no suele ser 1978), pues es considerado el más importante en traducida; y se señalan algunas causas para ello. Asimismo se el mundo; ningún otro tiene tal resonancia y efecto comenta la escasa presencia de autores de otros continentes en la lista de los premios Nobel de Literatura. consagratorio, casi de inmortalidad. Nadie se ha atrevido a rechazarlo una vez que le ha sido concedido, excepto Palabras clave: Olga Tokarczuk, Polonia, Premio Nobel de Jean Paul Sartre (1905-1980), que se negó a aceptarlo 1 Literatura, poesía.
    [Show full text]
  • Selviakttakelse
    EIVIND RØSSAAK Selviakttakelse – en tendens i kunst og litteratur Copyright © 2005 by Norsk kulturråd All rights reserved Utgitt av Norsk kulturråd i kommisjon hos Fagbokforlaget ISBN 82-7081-129-7 Grafisk produksjon: John Grieg AS Omslag ved Fagbokforlaget Omslagsfoto: Vibeke Tandberg, Living together #12, 1996 © Vibeke Tandberg / BONO 2005 Foto side 62: Vibeke Tandberg: Bride #2, 1993 © Vibeke Tandberg / BONO 2005 Foto side 75: Vibeke Tandberg, Living together #9, 1996 © Vibeke Tandberg / BONO 2005 Forfatterfoto: Jan Terje Helmli Sideombrekking: Laboremus Prepress AS Spørsmål om denne boken kan rettes til: Fagbokforlaget Postboks 6050, Postterminalen 5892 Bergen Tlf.: 55 38 88 00 – Faks: 55 38 88 01 E-post: [email protected] www.fagbokforlaget.no For mer informasjon om Norsk kulturråd og kulturrådets rapportserie: www.kulturrad.no Norsk kulturråds rapportserie omfatter skrifter som kan ha forsknings- og utredningsmessig interesse for Norsk kulturråd, for deler av norsk kultur- og samfunnsliv, og for forskere og utredere på kulturfeltet. Kulturrådet utgir i tillegg en notatserie med mer foreløpig og begrenset siktemål. Rapportserien redigeres av Norsk kulturråds utredningsseksjon og utgis av Norsk kulturråd i samarbeid med Fagbokforlaget. De vurderinger og konklusjoner som kommer til uttrykk i rapportene, står for den enkelte forfatters regning – og avspeiler ikke nødvendigvis Kulturrådets oppfatninger. Forord Selviakttakelse – en tendens i kunst og litteratur er en del av forsknings- prosjektet «Kunstoffentligheter»,
    [Show full text]
  • Larin Paraske, Finnish Folk Poet
    NO. 76 | F AL L 2018 a quarterly publication of the ata’s literary SOURCE division FEATURING NORTHERN LIGHTS LD PROGRAM, ATA 59 CONTEMPORARY SCANDINAVIAN LITERATURE LARIN PARASKE, FINNISH FOLK POET REVIEW: Misha Hoekstra’s translation of the Danish novel Mirror, Shoulder, Signal WORDS, WORDS, WORDS: Our isoisä from Vaasa SOURCE | Fall 2018 1 IN THIS ISSUE FROM THE EDITORS.................................................................3 SUBMISSION GUIDELINES .....................................................4 LETTER FROM THE LD ADMINISTRATOR ..........................5 LD PROGRAM AND SPEAKER BIOS FOR ATA 59................7 READERS’ CORNER.................................................................11 LARIN PARASKE, FINNISH FOLK POET/SINGER by Frances Karttunen..................................................................13 CONTEMPORARY SCANDINAVIAN LITERATURE by Michael Meigs.........................................................................25 REVIEW OF MISHA HOEKSTRA’S TRANSLATION OF MIRROR, SHOULDER, SIGNAL by Dorthe Nors by Michele Aynesworth...............................................................37 WORDS WORDS WORDS COLUMN: Our isoisä from Vaasa..................................................................44 by Patrick Saari BY THE WAY: TOONS by Tony Beckwith........................................................24, 36, 43 CREDITS....................................................................................49 © Copyright 2018 ATA except as noted. SOURCE | Fall 2018 2 From the Editors he Nordic countries
    [Show full text]