DOCSLIB.ORG

Översiktsplan För Uppsala Kommun

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Översiktsplan För Uppsala Kommun KSN-2014-1327 ÖVERSIKTSPLAN FÖR UPPSALA KOMMUN SAMRÅDSFÖRSLAG Sam rådstid 2015- 09-15 ti l l 2015-11-15 DEL B: RIKSINTRESSEN INNEHÅLL 1 INLEDNING ....................................................................................................................... 5 1.1 Bakgrund ............................................................................................................................................. 5 1.2 Riksintressen ifrågasätts nationellt ...................................................................................................... 5 1.3 Processen kring ändringar av gränser för kulturmiljövårdens riksintressen i Uppsala kommun ............. 6 1.3 Bättre riksintressebeskrivningar i översiktsplanen ................................................................................ 6 1.4 Uppsala kommuns redovisning och hantering av riksintressen ............................................................. 7 1.5 Sammanfattande kommentarer angående planerade projekt där kulturmiljövårdens riksintressen berörs och där kommunen ger förslag till utvecklade synsätt ..................................................................... 8 2 RIKSINTRESSEN .............................................................................................................. 10 2.1 Kulturmiljövård ................................................................................................................................. 10 2.1.1 Uppsala stad. C 40 ............................................................................................................................... 10 2.1.2 Bennebols och Vällnora bruk. C 34 ...................................................................................................... 18 2.1.3 Bladåkers centralbygd C 32 ................................................................................................................. 21 2.1.4 Bladåkers skogsbygd C 33.................................................................................................................... 26 2.1.5 Bälinge mossar. C 28 ........................................................................................................................... 29 2.1.6 Gamla Uppsala samt Fyrisåns och Björklingeåns dalgångar. C 30 ..................................................... 33 2.1.7 Hågaåns dalgång. C 39 ......................................................................................................................... 45 2.1.8 Långhundraleden. C 41 ........................................................................................................................ 52 2.1.9 Rasbo – Funbo. C 37 ............................................................................................................................ 54 2.1.10 Skuttungeby. C 29.............................................................................................................................. 62 2.1.11 Sätuna. C 27 , ............................................................................................................................. 66 2.1.12 Sävaåns dalgång. C 42 ....................................................................................................................... 70 2.1.13 Trätmot. C 31 ..................................................................................................................................... 76 2.1.14 Uppsala‐Näs. C43 .............................................................................................................................. 77 2.1.15 Uppsalaslätten och Jumkilsåns dalgång. C 35 ................................................................................... 82 2.1.16 Vaksala. C 36 ...................................................................................................................................... 87 2.1.17 Viks slott och Balingsta. C 44 ............................................................................................................. 93 2.1.18 Åland. C 38 ........................................................................................................................................ 98 2.2 Naturvård/Natura 2000 ................................................................................................................... 103 Generellt förhållningssätt ........................................................................................................................... 103 2.2.1 Tämnaren och Sörsjön. N 15 ............................................................................................................. 104 2.2.2 Vikstaåsen. N 16 ................................................................................................................................ 104 2.2.3 Andersby ängsbackar. N 21 ............................................................................................................... 105 2.2.4 Ryggmossen. N 23 ............................................................................................................................. 106 2.2.5 Vissjön. N 24 ...................................................................................................................................... 106 2.2.6. Björklinge‐Långsjön. N 25 ................................................................................................................. 107 2.2.7 Jumkilsåns dalgång. N 26 .................................................................................................................. 108 2.2.8 Fiby urskog. N 27 .............................................................................................................................. 109 2.2.9 Harparbol lund. N 30 ........................................................................................................................ 109 2.2.10 Almungemassivet. N 31 ................................................................................................................... 109 2.2.11 Vällenområdet och Bennebol. N 32 ................................................................................................ 110 2.2.12 Lunsen. N 44 .................................................................................................................................... 111 2.2.13 Rungarn. N 48 .................................................................................................................................. 111 2.2.14 Aspbladsmossen. N 50 .................................................................................................................... 112 2.2.15 Degermossen. N 52 ......................................................................................................................... 112 2 2.2.16 Frötunaviken. N 59 .......................................................................................................................... 112 2.2.17 Faringe. N 61 ................................................................................................................................... 112 2.2.18 Långbergsbacken. N 63 ................................................................................................................... 112 2.2.19 Ekeby‐Ånge. N 65 ............................................................................................................................ 112 2.2.20 Örby. N 66 ....................................................................................................................................... 113 2.2.21 Kungshögarna. N 68 ........................................................................................................................ 113 2.2.22 Styggkärret. N 71 ............................................................................................................................. 114 2.2.23 Fäbodmossen. N 72 ......................................................................................................................... 114 2.2.24 Knutby. N 73 .................................................................................................................................... 114 2.2.25 Hosjön med kringliggande våtmarker. N 74 .................................................................................... 114 2.2.26 Ulvsbygden. N 75 ............................................................................................................................. 115 2.2.27 Hågahögen. N 76 ............................................................................................................................. 116 2.2.28 Uppsala‐Näsdalen. N 77 .................................................................................................................. 117 2.2.29 Ultuna källa/Ultuna källor. N 78 ...................................................................................................... 120 Natura 2000 ................................................................................................................................................ 121 2.2.30 Natura 2000 Aspbladsmossen ......................................................................................................... 121 2.2.31 Natura 2000 Björnsundet‐Storkärren .............................................................................................. 121 2.2.32 Natura 2000 Bokaren ...................................................................................................................... 122 2.2.33 Natura 2000 Bäcklösa .....................................................................................................................
Load more

Recommended publications
  • Runestone Images and Visual Communication
    RUNESTONE IMAGES AND VISUAL COMMUNICATION IN VIKING AGE SCANDINAVIA MARJOLEIN STERN, MA Thesis submitted to the University of Nottingham for the degree of Doctor of Philosophy JULY 2013 Abstract The aim of this thesis is the visual analysis of the corpus of Viking Age Scandinavian memorial stones that are decorated with figural images. The thesis presents an overview of the different kinds of images and their interpretations. The analysis of the visual relationships between the images, ornamentation, crosses, and runic inscriptions identifies some tendencies in the visual hierarchy between these different design elements. The contents of the inscriptions on runestones with images are also analysed in relation to the type of image and compared to runestone inscriptions in general. The main outcome of this analysis is that there is a correlation between the occurrence of optional elements in the inscription and figural images in the decoration, but that only rarely is a particular type of image connected to specific inscription elements. In this thesis the carved memorial stones are considered as multimodal media in a communicative context. As such, visual communication theories and parallels in commemoration practices (especially burial customs and commemorative praise poetry) are employed in the second part of the thesis to reconstruct the cognitive and social contexts of the images on the monuments and how they create and display identities in the Viking Age visual communication. Acknowledgements Many people have supported and inspired me throughout my PhD. I am very grateful to my supervisors Judith Jesch and Christina Lee, who have been incredibly generous with their time, advice, and bananas.
    [Show full text]
  • The Tourist's Book of Runestones
    The tourist’s book of runestones c:\documenti\runstenar\runresa\italyUSA\010106 1 c:\documenti\runstenar\runresa\italyUSA\010106 2 CONTENTS Sweden Italy The USA Runmaster Eriksgata References c:\documenti\runstenar\runresa\italyUSA\010106 3 SWEDEN c:\documenti\runstenar\runresa\italyUSA\010106 4 SOME NAMES Ålstorp Stentoften Getinge Fallo Vestra Strö Runamo Kareby Eksjö Stora Harrie Björkeporp Velanda Nömme Östra Gårdstånga Skällenäs Månstadskulle Björkö Holmby Karlevi Störa Västölet Brahe k:a Hällestad Resmo Södra Kedum Kumlaby Skårby Björn Flisa Ryda Brahe sk:a Dagstorp Seby Levene Ödeshög Örja Sandby Sparlösa Häggestad Holmby Gårdby Slädene Heda Bösarp Bjärby Håle Rök Allhelgona Lerkaka Särestad Kvarntorp Lundagård Bogby Kållands-Åsaka Svanshal Gårdstånga 2 Bägby Skalunda Haddestad Valleberga Köping Råda Kumla Skivarp Tings Flisa Källby-Hallar Gärdlösa Norra Nöbbelöv Transjö Husaby Karleby Gårdstånga 3 Sandsjö Sunnevad Harstad Valkärra Ingelige Hög Leksberg Väderstad Hjärup Nöbbele Karleby Ekeby Vismarlöv Enet Stora Ek Strålsnäs Fosia Sjöbylund Frölunda Grönlund Fuglie Växsjö Mellongarden Sörby Fuglie Hög Aringsås Norra Lundby Högby Bösarp Ivla Dagsnäs Västra Skrukeby Jordberga Bolmaryd Norra Vånga Axstad Tulltorp Rörbro Postgården Bjälbo Östra Bräkentorp Härlingstorp Appuna Vämmenhög Replösa Ballstorp Hov Sjörup Tuna Larvs Hed Vadstena Västra Nöbbelöv Ryssby Bitterna Vestra Stenby Solberga Skaftarp Skånum Kälvesten Orsjö Runstensholm Vårkumla Vinnerstad Rydsgård Nävelsjö Olsbro Fornåsa Skårby Vetlanda Bröstig Örevad Bjärnäs Bäckseda
    [Show full text]
  • Runstenar I Uppsala Län – Ett Unikt Och Hotat Kulturarv Inventering Inför Kulturmiljövårdande Insatser
    Runstenar i Uppsala län – ett unikt och hotat kulturarv Inventering inför kulturmiljövårdande insatser Robin Lucas Runstenar i Uppsala län - ett unikt och hotat kulturarv Inventering inför kulturmiljövårdande insatser Kulturhistorisk inventering Robin Lucas Upplandsmuseets rapporter 2020:01 ISSN 1654-8280 BEARBETNING AV FOTON: Robin Lucas, där inget annat anges. BEARBETNING AV PLANER: Robin Lucas OMSLAGSBILD: Runstenen U1176 står på en åkerholme utanför Huddunge by och håller på att falla omkull. BAKSIDESBILD: U838 vid Ryda kungsgård, Nysätra sn, står precis invid länsväg 569 och har möjligen blivit påkörd vid snöröjning. GRANSKNING: Anna Ölund ALLMÄNT KARTMATERIAL: © Lantmäteriet, dnr I2014/00634 GRAFISK FORMGIVNING OCH PRODUKTION: Malin Lucas DIGITALT TRYCK: Kph © UPPLANDSMUSEET, 2020 Upplandsmuseet Drottninggatan 7, 753 10 Uppsala Telefon 018-169100 www.upplandsmuseet.se Innehåll Sammanfattning ........................................................................................................................... 6 Inledning ........................................................................................................................................ 7 Bakgrund ....................................................................................................................................... 8 Syfte, metod och genomförande ................................................................................................11 Inventeringsresultat ....................................................................................................................13
    [Show full text]
  • Uppsala Läns Författningssamling LÄNSSTYRELSEN
    1 (26) Uppsala läns författningssamling LÄNSSTYRELSEN ISSN 0347-1659 03FS 2019:7 Utkom från trycket den 19 mars 2019 Sammanställning enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Uppsala län; . I denna sammanställning, som gäller från och med den 13 mars 2019, redovisas: I. Gällande bestämmelser II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för dessa gällande lokala trafikföreskrifter III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK1) IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter V. Rekommenderade leder för transport av farligt gods I. Gällande bestämmelser och övriga upplysningar Gällande bestämmelser Bärighetsklasser Vägar som inte är enskilda delas in i fyra bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighetsklass 2 (BK2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 2, 3 eller 4 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller en del av en sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 1, 3 eller 4 meddelas av kommunen. Trafikverket får meddela föreskrifter om att förandet av fordon eller fordonståg på väg med bärighetsklass 4 ska vara förenade med villkor. Förordning (2018:102) Axel/boggi/trippelaxeltryck och bruttovikt De värden som gäller för respektive bärighetsklass återfinns i 4 kap. 12 – 14 §§ samt i bilaga 1 – 3 till trafikförordningen. Bärighetsklasser – tillåtna belastningar Av förteckningarna i kapitel II och III framgår till vilken bärighetsklass de vägar tillhör som inte är enskilda.
    [Show full text]
  • Uppsala Läns Författningssamling
    Uppsala läns författningssamling 03FS 2021:2 Utkom från trycket den 30 mars 2021 Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Uppsala län; beslutat den 29 mars 2021. (258-812-2021) Länsstyrelsen ska enligt 13 kap. 1 § trafikförordningen (1998:1276) varje år upprätta en sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar i länet. I denna sammanställning redovisas: I. Gällande bestämmelser II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för dessa gällande lokala trafikföreskrifter III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK1) IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter V. Rekommenderade leder för transport av farligt gods I. GÄLLANDE BESTÄMMELSER OCH ÖVRIGA UPPLYSNINGAR Gällande bestämmelser Bärighetsklasser Vägar som inte är enskilda delas in i fyra bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighetsklass 2 (BK2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 2, 3 eller 4 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller en del av en sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 1, 3 eller 4 meddelas av kommunen. Trafikverket får meddela föreskrifter om att förandet av fordon eller fordonståg på väg med bärighetsklass 4 ska vara förenade med villkor. Förordning (2018:102) Axel/boggi/trippelaxeltryck och bruttovikt De värden som gäller för respektive bärighetsklass återfinns i 4 kap. 12 – 14 §§ samt i bilaga 1 – 3 till trafikförordningen. 1 03FS 2021:2 Bärighetsklasser – tillåtna belastningar Av förteckningarna i kapitel II och III framgår till vilken bärighetsklass de vägar tillhör som inte är enskilda.
    [Show full text]
  • Småorter 1995 Befolkningskoncentrationer I Glesbygd
    Beställningsnummer Be 16 SM 9602 Småorter 1995 Befolkningskoncentrationer i glesbygd Beställningsnummer Be 16 SM 9602 Småorter 1995 Befolkningskoncentrationer i glesbygd Agglomerations in rural areas 1995 Sammanfattning SCB har för andra gången utfört en avgränsning av alla små ning av fritidshusområden, som dock ännu behåller sin domine- orter, mindre än tätorter. Småorterna har mellan 50–199 invånare. rande karaktär som fritidshusområden och därmed inte ingår i De utgör en del av glesbygden och har tidigare ingått i redovis- tätorter. Vid avgränsningen av småorter har sådana områden ningarna för glesbygd. tagits med. I vissa fall har "småorter" med flera hundra invånare Antalet nu identifierade småorter uppgår till 2 756 i hela riket. avgränsats (framför allt i närheten av Stockholm och Göteborg). År 1990 var antalet 2 437. Så länge andelen obebodda fritidshusfastigheter är större än Folkmängden i de små orterna uppgår till 263 000 invånare, andelen bebodda fastigheter räknas sådana orter inte som vilket är 18% av glesbygdsfolkmängden och 3% av hela Sveri- tätorter, oberoende av invånarantalet. Det förekommer dock att ges folkmängd. mindre delar av sådana orter, där permanentningen fortskridit Den sammanlagda arealen i alla småorterna uppgår till 82 700 långt, kan avgränsas som en separat tätort medan återstoden hektar. Detta ska jämföras med tätorternas 522 700 hektar. kvarstår som en småort. Befolkningstätheten i småorterna är därmed väsentligt lägre än i tätorterna, 320 invånare/km2 i småorterna jämfört med 1 400 inv/ GIS-anpassning km2 i tätorterna. I den genuina glesbygden, som återstår då SCB tillhandahåller på uppdragsbasis digitala mittpunkts- småorterna tagits bort, är folkmängdstätheten 3 inv/km2. koordinater, gränslinjer samt grundläggande statistik för små- Glesbygdsbefolkningen minskade något under början av orterna på diskett så att den intresserade användaren kan 1990-talet.
    [Show full text]
  • Landsantikvariens Ämbetsberättelse
    LANDSANTIKV ARIENS ÄMBETSBERÄTTELSE för tiden 1 april-31december1974 Verksamhetsområde, personal Verksamhetsområde: Uppsala län Fast anställd a antikvarier med Upplands fornminnesförening som huvudman Landsantikvarie: Ola Ehn Antikvarie och landsantikvariens ställföreträdare: Anna-Märta Berg Övriga antikvarier: Lars Gezelius, Karin Wretin (hembygdskonsulterande verk­ samhet) Extra personal: för arkeologiska undersökningar och antikvarisk kontroll: Hå• kan Eriksson, U lla Walukiewicz, Göran Wallner och Lars Lövstrand. Praktikanter: Ingvar Svanberg (9.7 - 6.9), Gun Björkman (30.8 -30.9). Från riksantikvarieämbetets vapenfridetalj har landsantikvarien som extra ar­ betskraft för en tid av 6 månader från 15.11 tilldelats Mats Karlsson. Genom AMS -medel, förmedlade genom riksantikvarieämbetet, har en inven­ tering av länets prästgårdar utförts av Lena Samuelsson, Leif Sandström och Göran Wallner under tiden 1.5 - 30.6. Arkeologiska undersökningar Östuna socken, Åsby. Med anledning av vidgad grustäkt och avsläntning av äldre grustäkt intill fornlämning nr 72, ett gravfält med ca 50 anläggningar, har dels en kontrollundersökning och dels en efterundersökning företagits. Vid kontrollundersökningen bekräftades att inga fornlämningar fanns inom det för grustäkt upplåtna området. Vid efterundersökningen av gravanläggningar i av släntning berörd del av gravfältet kunde rester av några gravkonstruktioner noteras, undersökas och dokumenteras. Inga fynd gjordes. Undersökning• arna, som bekostades av Åke Smeds Åkeri, Östuna, utfördes av fil. dr Lars Löv• strand under antikvarie Bergs ledning. Knivsta socken, Gredelby. I samband med schaktning för tillbyggnad till Kniv­ sta missionshus har antikvarisk kontroll på grund av närheten till fornläm• ningar utförts. Rester av tre brandgropar kunde konstateras och fynd av mycket skörbrända ben och lerkärlsbitar av synnerligen upplöst gods tillvara­ tagas. En vid fornminnesinventeringen på 1950-talet omnämnd kullfallen bautasten påträffades i sekundärt läge.
    [Show full text]
  • Uppsala Läns Författningssamling LÄNSSTYRELSEN
    1 (27) Uppsala läns författningssamling LÄNSSTYRELSEN ISSN 0347-1659 03FS 2016:3 Utkom från trycket den 15 rmrs 2016 Sammanställning enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Uppsala län; I denna sammanställning, som gäller från och med den 28 februari 2014, redovisas: I. Gällande bestämmelser Il. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för dessa gällande lokala trafikföreskrifter 111. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK1) IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter V. Rekommenderade leder för transport av farligt gods I. Gällande bestämmelser och övriga upplysningar Gällande bestämmelser Bärighetsklasser Enligt 4 kap 11 § trafikförordningen (1998:1276) ska vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat föreskrivs tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighetsklass 2 (BK2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 2 eller 3 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller en del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 1 eller 3 meddelas av kommunen. Axel/boggi/trippelaxeltryck och bruttovikt De värden som gäller för respektive bärighetsklass återfinns i 4 kap. 12 - 14 §§ samt i bilaga 1 - 3 till trafikförordningen. 2 (27) Bärighetsklasser - tillåtna belastningar Av förteckningarna i kapitel Il och 111 framgår till vilken bärighetsklass de vägar tillhör som inte är enskilda. Ytterligare upplysningar om vilka bärighetsklasser som gäller lämnas av Trafikverket, telefon 0771-921 921.
    [Show full text]
  • Uppsala Läns Författningssamling
    Uppsala läns författningssamling Sammanställning över allmänna vägar och andra 03FS 2020:3 viktigare vägar i Uppsala län; Utkom från trycket den 31 mars 2020 beslutade den 31 mars 2020. (258-1059-2020) I denna sammanställning, som gäller från och med den 31 mars 2020, redovisas: I. Gällande bestämmelser II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för dessa gällande lokala trafikföreskrifter III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK1) IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter V. Rekommenderade leder för transport av farligt gods I. Gällande bestämmelser och övriga upplysningar Gällande bestämmelser Bärighetsklasser Vägar som inte är enskilda delas in i fyra bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighetsklass 2 (BK2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 2, 3 eller 4 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller en del av en sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 1, 3 eller 4 meddelas av kommunen. Trafikverket får meddela föreskrifter om att förandet av fordon eller fordonståg på väg med bärighetsklass 4 ska vara förenade med villkor. Förordning (2018:102) Axel/boggi/trippelaxeltryck och bruttovikt De värden som gäller för respektive bärighetsklass återfinns i 4 kap. 12 – 14 §§ samt i bilaga 1 – 3 till trafikförordningen. Bärighetsklasser – tillåtna belastningar Av förteckningarna i kapitel II och III framgår till vilken bärighetsklass de vägar tillhör som inte är enskilda.
    [Show full text]
  • Parker Och Trädgårdar I Uppland Parks and Gardens in Uppland
    Parker och trädgårdar i Uppland Parks and Gardens in Uppland 2013 Öjaren Fredriksskans Sätra 272 Gävle Orarna Rökebo Gävlebukten Hagaström Karskär Högbo Billudden B Jäderfors Bomhus Furuvik B Billhamn Järvsta Harnäs B Rullsand B Sågarbo Långsand leån B Björns fyr Östanbyn Gav Valbo Hemlingby Grinduga 26 Mackmyra Sjötorp Skutskär Gästrikeleden Älgsjön B Gårdskär Lövstabukten Fågelsundet Sälgsjön Överboda Stackbo Lärkebo Sandviken Forsbacka Svartbacken Kapplasse Högmo B Sikhjälma Mårtsbo Kubbo Västanå Hållen Killskär Rörberg Svartviken B B Valsjön B Älvkarleby Sikhjälma Storsjön Glamsen 32 Laxön Hanåsen B Hästbo Fagerviken Klungsten E4 Holmsånger Hållnäs Bovik Jordåsen B Lingnåre Edvalla Älvkarleö Dalälven Ursabodarna Hjälmunge Örskär Lomshed Julö Lönnö Ösaren Lanforsen B Karlholmsbruk Storsten Grönö B B Lomsjön Verkebro Dalen Snöskär Fänja Pålsbo Gudinge 56 Åsbo Sandby Ledskär Bondskäret Årsunda Berga Kessmansbo 12 Sund Klubben Fallet Storfjärden Snatra Skållbo Barknåre Kårbo 76 Främlingshem Gräsbäcken Marma BÄngskär Kilen Hyttön Sätra Holmsta Böle Vavd Norrboda B Karlsäter Södra Vida Stav Nybo Rundskär Öregrundsgrepen 272 Flatsjön Väla Skärplinge n E4 Vidväg Griggebo Kvarken Acksjön e Bastfallet d Skaten Flaten le Kärven e Båtfors Gällbo Österänge Göksnåre 40 ik Valla 46 Björnmyra tr Söderboda Gillerås s B Nynäs ä Mehedeby Trösken Lövåsen G Västland Kågbo Österlövsta Nöttö Stor-Rångsen Ysjötorp Untra Vad ? Ölbosjön Finnböle Gåsbo Up Årböle Öster-Mörtarö Brunn plan Brusbo Bläcken Åkerby ds 49 Sällvallen Hällby le Untra- de Storsjön n N Åsjön Forsmarks en fjärden Skälsjön Klockarboda Kallboda ors Björnbo kärnkraftverk Ölbo df Strömsberg Lövstabruk Gisselbo reJörsön Untra gård Elinge B 13 S Åsjön Jungfruholm GRÄSÖ Hedesunda Bäck Nöttbo Bastfallet Orrskog Rocknö Frebbenbo Hjällsjön Bruksdammen Forsmark Djursten Österbyggebo Koffsta Skallbo Storskäret L.
    [Show full text]
  • IT Infrastruktur I Uppsala Län 2009 2009-10-12
    IT-infrastruktur i Uppsala län 2009 Förstudie IT-chefsgruppen i Uppsala län EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Förord Den sk IT -chefs gruppen i Uppsala län med representanter för samtliga kommuner, landstinget och länsstyrelsen har till uppgift att arbeta med och samordna olika insatser rörande utvecklingen av IT -infrastrukturen i länet. Denna grupp beslutade hösten 2008 att genomföra en förstudie avseende hur långt utbyggnaden av IT -infrastrukturen kommit i länet och de olika kommunerna med inriktning mot mindre orter och glesbygd. Motivet för att genomföra studien var att kunna bedöma vilka fortsatta insatser som behövs fram till 2013 för att åstadkomma en utbyggnad av IT-infrastruktur som medger hög överföringskapacitet i dessa delar av länet. Förstudien som nu fårdigställts har fått namnet "IT-infrastruktur i Uppsala län 2009" och avsikten är att den skall ge ett underlag för att kunna prioritera mellan olika utbyggnader av IT -infrastruktur i olika orter och områden. Målgrupp är regionala organisationer, länets kommuner, andra offentliga finansiärer av bredbandsutbyggnad, bredbandsoperatörer och nätägare. Resultatet skall även kunna användas för en bredare diskussion om hur IT -infrastrukturen i Uppsala län bör utvecklas och vilka insatser som krävs för detta. En arbetsgrupp med följande sammansättning har svarat för genomförandet av förstudien. • Projektledare Peter Dahlström, Länsstyrelsen i Uppsala län • IT -strateg Anders Fredriksson, Knivsta och Heby kommuner • Kommunikationsansvarig Stellan Bladh, Uppsala kommun • IT -chef Simon Lindgren, Enköpings kommun • Bredbandsansvarig Patric Norlin, Tierps kommun • Konsult Göran Lundström Kartläggningen av IT -infrastrukturen har genomförts i dialog med bredbandsoperatörer och kommunerna utifrån tidigare kartläggningar som gjorts i samband med utbyggnad med statligt bredbandsstöd.
    [Show full text]
  • Småorter 2000 Smaller Localities 2000
    MI 38 SM 0201 Småorter 2000 Smaller localities 2000 I korta drag Sverige har 2 690 småorter I Sverige fanns det 2 690 småorter år 2000. Småorter har 50 – 199 invånare. Den totala folkmängden i småorter är 263 500 personer. Det är i stort sett en oförändrad folkmängd jämfört med 1995 då SCB genomförde den förra avgränsningen. Det har dock skett stora förändringar av antalet småorter. Under perioden 1995 till 2000 har 267 småorter upphört och 201 tillkommit, dvs. totalt en minskning med 66 småorter. Den totala landarean för småorterna år 2000 är 81 100 hektar, dvs. 30 hektar per småort i genomsnitt. Ökad folkmängd i småorter som sammanfaller med fritidshusområden Småorter kan sammanfalla med fritidshusområden. Fritidshusområden är avgränsade av SCB för år 2000. I de 300 småorter som har en hög andel fritidshusbebyggelse har folkmängden ökat med nästan 6000 personer, eller 16 procent, jämfört med 1995. Mer än hälften av denna ökning har skett i Stockholms län. Befolkning utanför tätort och småort År 2000 bodde totalt 1 154 000 personer, eller 13 procent, utanför tätort och småort vilket är en minskning med drygt 2000 personer jämfört med 1995. De regionala skillnaderna är stora. En hög andel befolkning utanför tätort och småort finns i kommuner i Norrlands inland och Värmland. Befolkningen utanför tätort och småort har ökat mellan 1995 och 2000 i Stockholms län (+5000 personer), Uppsala län (+2000 personer) och Södermanlands län (+1000 personer), men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Definitioner av småort, tätort och fritidshusområde Definitionerna är i korthet att småorter ska bestå av sammanhängande bebyggelse med högst 150 meter mellan husen och ha 50 - 199 invånare.
    [Show full text]