Dialog Om Väg 76 Förbi Norrtälje

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Dialog Om Väg 76 Förbi Norrtälje Dialog om väg 76 förbi Norrtälje Allmänhetens medverkan i vägplaneringen med fokus på arbetsplaneskedet Titel: Dialog om väg 76 förbi Norrtälje – Allmänhetens medverkan i vägplaneringen med fokus på arbetsplaneskedet Publikationsnummer: 2010:042 ISBN: 978-91-7467-012-7 Utgivningsdatum: April 2010 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Christina Eklööf, Trafikverket Region Stockholm Produktion: Suzanne de Laval, Arkitekturanalys Sthlm AB Foto: Suzanne de Laval, Arkitekturanalys Sthlm AB Layout: Katarina Heijkenskjöld, Trafikverket Distributör: Trafikverket Innehållsförteckning Sammanfattning........................................................................................................3 English summary ......................................................................................................5 1 Inledning ......................................................................................................11 2 Bakgrund......................................................................................................14 2.1 Norrtäljes vägproblematik..............................................................................16 2.2 Förstudie 1996 ................................................................................................18 2.3 Vägutredning 1997..........................................................................................19 2.4 Förstudie 2002 ...............................................................................................20 3 Dialog i arbetsplaneskedet 2005............................................................21 3.1 Dialogen planeras ...........................................................................................21 3.2 Dialogens förlopp............................................................................................24 3.2.1 Informationsmöte och öppet hus 24 november 2004....................................25 3.2.2 Dialogmöte 1, Inledande stormöte 14 mars 2005...........................................29 3.2.3 Dialogmöte 2, Samrådsgruppsmöte, 14 april 2005........................................34 3.2.4 Dialogmöte 3, Samrådsgruppsmöte , 9 maj 2005 ..........................................38 3.2.5 Markägarsammanträden 17 och 19 januari 2006...........................................42 3.2.6 Öppet hus 24 januari 2006.............................................................................46 3.2.7 Informationsmöte 24 januari 2006................................................................49 3.2.8 Avslutande stormöte och sakägarmöte 19 november 2009 ...........................50 4 Skolan involveras.......................................................................................52 4.1 Skolelever studerar Västra vägen i mars 2005 ...............................................53 4.2 Skolelevernas föräldrar och lärare informeras ...............................................54 4.3 Skoleleverna informeras 24 januari 2006 ......................................................56 5 Diskussion....................................................................................................69 5.1 Presentationsmaterialet och VR-modellen.....................................................69 5.2 Dialogens sakinnehåll och påverkan på planerna ..........................................71 5.3 Vad tyckte deltagarna om dialogen?...............................................................74 5.4 Vilka deltog i dialogen?...................................................................................75 5.5 Vid sidan av dialogen, tidningsartiklar...........................................................77 5.6 Projektgruppens erfarenhetsåterföring ..........................................................79 5.7 En summering av dialogen över flera skeden.................................................81 5.8 Erfarenheter på projektnivå ...........................................................................82 5.9 Förslag till förbättringar i arbetssättet ...........................................................83 6 Dialogmetoden i sammandrag................................................................85 Referenslitteratur ...................................................................................................87 Bilagor: 1-6 minnesanteckningar från möten 7 artiklar i Norrtelje Tidning 8-10 enkäter till deltagare och till skolbarn 2 Sammanfattning I Norrtälje har Vägverket1 och Norrtälje kommun gemensamt genomfört en dialog med allmänheten kring frågan om utformning av väg 76 förbi Norrtälje. Det skede i vägpla- neringen som behandlats i dialogen är Vägverkets arbetsplan med MKB och kommunens detaljplan. Ett fyrtiotal Norrtäljebor har deltagit i detta samråd under våren 2005 genom att bilda arbetsgrupper som fört en dialog med Vägverkets och kommunens experter. Projektet har följts av fristående forskare på konsultbasis i nära samarbete med Vägver- kets beteendevetare. Arbetssättet har dokumenterats och utvärderats och dialogens för- lopp redovisas i denna rapport. Forskarens deltagande observation, enkäter, intervjuer och dokumentation av projektet har även kunnat utnyttjas till erfarenhetsåterföring lö- pande för att modifiera arbetssättet under projektets gång. Vägverket och kommunen har samverkat i dialogen med allmänheten även i tidigare ske- den av planering av en ny vägdragning förbi Norrtälje, förstudie 1996 och vägutredning 1997. Dialogen har också i dessa tidigare skeden följts av forskare och av Vägverkets egna beteendevetare på samma sätt - vilket ger en unik möjlighet till en mer långsiktig och hållbar metodutveckling och erfarenhetsåterföring. Dialogen i Norrtälje innefattar en rad aspekter som innebär metodutveckling för dialogarbete i standardprojekt och som stärker dialogen. Dialogen inleddes med ett informationsmöte och öppet hus i november 2004, då invå- narna bjöds in att delta i en kommande dialog till våren 2005. Vid detta möte informe- rade Vägverket och kommunen om tidigare skeden i planeringen av Västra vägen. Under våren 2005 genomfördes sedan tre samrådsmöten med Norrtäljebor som bildat arbets- grupper för denna dialog. Hösten 2005 arbetade konsulterna fram arbetsplan, detaljplan och MKB och i januari 2006 presenterades planerna för invånarna i Norrtälje vid Öppet hus och stort informationsmöte. I samband med denna presentation genomfördes också en studiedag för skolelever i Norrtälje på två berörda skolor (åk 3-9) i Vägverkets regi och i samarbete med kommunen. Planerna har sedan vidarebearbetats under 2006 och ställts ut i formellt samråd, detaljplanen under januari 2007 och arbetsplanen under våren 2007. Två år senare i november 2009 genomfördes ett avslutande stormöte med information till allmänheten. Då hade detaljplanen vunnit laga kraft efter överklagande i två instanser till länsstyrelsen och regeringen. Arbetsplanen har blivit fastställd för etapp 1 av Västra vägen i december 2009. Utvärderingen av dialogen visar att de invånare som deltagit i dialogen påverkat projektet högst väsentligt. Förslagen till vägdragning har modifierats vartefter synpunkter kommit in. Förändringar har gjorts i planerna längs hela vägsträckningen. Vägverket har förskjutit vägen bort från bostadsbebyggelse, sänkt ned vissa sträckor och kommunen har ändrat detaljplaneutformningen av flera korsningar. Den södra delen av vägen och södra infarten bröts ut till en egen detaljplan till följd av synpunkterna i samrådet. Både kommunens politiker och planerare har påverkats liksom Vägverkets projektledning och konsulter. Deltagarna själva, som i flera fall inte fått sin vilja igenom, upplevde ändå inte att de påverkat projektet. Många av deltagarna i dialogen bor i det område som drabbas av de negativa konsekvenser som en ny väg innebär när jungfrulig mark tas i anspråk och därför kände de sig överkörda. En annan anledning till att deltagarna inte till fullo upplevde att 1 Trafikverket tog den 1 april 2010 över de verksamheter som tidigare fanns inom Banverket och Vägverket samt viss verksamhet vid Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och SIKA. Samtidigt avvecklades Banverket, Vägverket och SIKA. Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Trafikverket ansvarar även för byggande samt drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. 3 de påverkat kan vara att Vägverkets och kommunens representanter inte varit tillräckligt tydliga i sina presentationer vid mötena. De borde tydligare ha framhållit deltagarnas påverkan på projektet, i tidigare skeden av planeringen och i det aktuella skedet. Det bör också framgå i plandokumenten vilka olika aspekter som påverkats av dialogen med allmänheten. Samarbetet mellan kommunen och Vägverket i dialogen med allmänheten har varit konst- ruktivt. Den komplicerade planprocessen med tre plandokument; detaljplan, arbetsplan och MKB; och samrådet kring dessa blir mer begripligt för den deltagande allmänheten, än om varje plan skulle behandlas var för sig. Den informationsdag för skolorna i området som genomfördes i samband med presenta- tionerna av planerna i januari 2006 är redovisad i rapporten och utvärderad. För de delta- gande konsulterna och Vägverkets och kommunens representanter var det en inspire- rande och intressant upplevelse att under en förmiddag träffa 169 elever i grupper och under 15-minuterspass presentera planerna och diskutera den planerade vägen. Samar- betet med skolan fungerade bra. En datamodell av vägen användes i dialogarbetet. Deltagarna fick se den växa fram från möte till möte.
Recommended publications
  • Cesifo Working Paper No. 9042
    A Service of Leibniz-Informationszentrum econstor Wirtschaft Leibniz Information Centre Make Your Publications Visible. zbw for Economics Erlingsson, Gissur Ó; Klarin, Jonas; Mörk, Eva Maria Working Paper Does Size Matter? Evidence from Municipality Break- Ups CESifo Working Paper, No. 9042 Provided in Cooperation with: Ifo Institute – Leibniz Institute for Economic Research at the University of Munich Suggested Citation: Erlingsson, Gissur Ó; Klarin, Jonas; Mörk, Eva Maria (2021) : Does Size Matter? Evidence from Municipality Break-Ups, CESifo Working Paper, No. 9042, Center for Economic Studies and Ifo Institute (CESifo), Munich This Version is available at: http://hdl.handle.net/10419/235412 Standard-Nutzungsbedingungen: Terms of use: Die Dokumente auf EconStor dürfen zu eigenen wissenschaftlichen Documents in EconStor may be saved and copied for your Zwecken und zum Privatgebrauch gespeichert und kopiert werden. personal and scholarly purposes. Sie dürfen die Dokumente nicht für öffentliche oder kommerzielle You are not to copy documents for public or commercial Zwecke vervielfältigen, öffentlich ausstellen, öffentlich zugänglich purposes, to exhibit the documents publicly, to make them machen, vertreiben oder anderweitig nutzen. publicly available on the internet, or to distribute or otherwise use the documents in public. Sofern die Verfasser die Dokumente unter Open-Content-Lizenzen (insbesondere CC-Lizenzen) zur Verfügung gestellt haben sollten, If the documents have been made available under an Open gelten abweichend von diesen
    [Show full text]
  • Regional District Heating in Stockholm
    Dick Magnusson, PhD Student Department of Thematic Studies: Technology and Social Change Linköping University, Sweden [email protected] +46(0)13-282503 Planning for a sustainable city region? - Regional district heating in Stockholm Abstract District heating is an old and established energy system in Sweden, accounting for 9 % of the national energy balance. The systems have traditionally been built, planned and managed by the municipalities and over the years the district heating systems in Stockholm have grown into each other and later been interconnected. This have led to that there today are three large systems with eight energy companies and the system can be considered a regional system. The strategy to create a regional system has existed for a long time from regional planning authorities. However, since the municipalities have planning monopoly the regional planning is weak. The overall aim for this study is to analyse the planning and development of an important regional energy system, the district heating system in Stockholm, to understand how the municipal and regional planning have related to each other. The study is conducted through studying municipal and regional plans in Stockholm’s county between 1978 and 2010. The results show that district heating has been considered important all along and that a regional, or rather inter-municipal, perspective has existed throughout the period, although with large differences between different municipalities. Regional strategies for an interconnected system and combined heat and power plants have been realised gradually and district heating have throughout the period been considered important for different environmental reasons. 1 Introduction In Sweden, district heating (DH) is an important part of the energy system, accounting for approximately 55 TWh of the annual energy supply of 612 TWh, and a 55% share of the total heating market.1 In some cities, the district heating systems are old, well-established, and have developed into regional energy systems, with Stockholm being the foremost example.
    [Show full text]
  • Exempelritningar För Nybyggnad Av Garage
    Exempelritningar för nybyggnad av garage A A FASAD MOT ÖSTER FASAD MOT SÖDER FASAD MOT SÖDER PLAN BYGGNADSAREA: 27,8 KVM BÅSTAD DANDERYD ENKÖPING GNESTA HALMSTAD HANINGE HUDDINGE HÅBO JÄRFÄLLA KARLSHAMN KARLSKRONA KNIVSTA KUNGSBACKA KUNGÄLV KÄVLINGE LINKÖPING LIDINGÖ NACKA SIGTUNA SKÖVDE STOCKHOLM SUNDSVALL SÖDERTÄLJE TYRESÖ TÄBY UPPLANDS VÄSBY UPPSALA VALLENTUNA VAXHOLM ÖREBRO ÖSTERÅKER 1 FASAD MOT NORR FASAD MOTFASAD VÄSTER MOT ÖSTER FASAD MOT NORR SEKTION A A NYBYGGNAD AV GARAGESkala 1:100 KV SNÖFLINGAN 1:12 A MIA HANSSON, ARKITEKT FASAD MOT VÄSTER REV: RITAD AV: PLAN KV SNÖFLINGAN 1:12 BYGGNADSAREA: 27,8 KVM NYBYGGNAD AVA7 GARAGE 2010-05-28 A7 REV: Skala 1:100 2010-05-28 RITAD AV: MIA HANSSON, ARKITEKT SEKTION A Foldern är framtagen juni 2010 och reviderad januari 2012 av Bygglovalliansen som är en samverkan mellan kommuner för utveckling av bygglovfunktionen. Följande kommuner står bakom foldern: Båstad Linköping Danderyd Nacka Enköping Sigtuna Gnesta Skövde Halmstad Stockholm Haninge Sundsvall Huddinge Södertälje Håbo Tyresö Järfälla Täby Karlshamn Upplands Väsby Karlskrona Uppsala Knivsta Vallentuna Kungsbacka Vaxholm Kungälv Örebro Kävlinge Österåker Lidingö Till den här foldern finns även: Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Exempelritningar för nybyggnad av garage Exempelritningar för murar och markuppfyllnad Exempelritningar för nybyggnad av plank 2 Vilka handlingar behövs när jag ska söka bygglov? För att handläggningen av ditt bygglov ska gå snabbt Enligt plan- och bygglagen ska bebyggelsen anpassas och smidigt är det viktigt att ritningarna innehåller till stads- och landskapsbilden, vara estetiskt tilltalande, Ange alltid gällande rätt information från början. Status trafiksäker och inte medföra betydande olägenheter för fastighetsbeteckning, vad ritningen föreställer och i grannar.
    [Show full text]
  • Kingdom of Sweden
    Johan Maltesson A Visitor´s Factbook on the KINGDOM OF SWEDEN © Johan Maltesson Johan Maltesson A Visitor’s Factbook to the Kingdom of Sweden Helsingborg, Sweden 2017 Preface This little publication is a condensed facts guide to Sweden, foremost intended for visitors to Sweden, as well as for persons who are merely interested in learning more about this fascinating, multifacetted and sadly all too unknown country. This book’s main focus is thus on things that might interest a visitor. Included are: Basic facts about Sweden Society and politics Culture, sports and religion Languages Science and education Media Transportation Nature and geography, including an extensive taxonomic list of Swedish terrestrial vertebrate animals An overview of Sweden’s history Lists of Swedish monarchs, prime ministers and persons of interest The most common Swedish given names and surnames A small dictionary of common words and phrases, including a small pronounciation guide Brief individual overviews of all of the 21 administrative counties of Sweden … and more... Wishing You a pleasant journey! Some notes... National and county population numbers are as of December 31 2016. Political parties and government are as of April 2017. New elections are to be held in September 2018. City population number are as of December 31 2015, and denotes contiguous urban areas – without regard to administra- tive division. Sports teams listed are those participating in the highest league of their respective sport – for soccer as of the 2017 season and for ice hockey and handball as of the 2016-2017 season. The ”most common names” listed are as of December 31 2016.
    [Show full text]
  • Construction Investment in the Stockholm Region 2015 - 2025
    CONSTRUCTION INVESTMENT IN THE STOCKHOLM REGION 2015 - 2025 2015-11-06 256958 , BUILDING INVESTMENT Commission: IN STOCKHOLM NOVEMBER 2015 Title of report: BUILDING INVESTMENT IN THE STOCKHOLM REGION 2015 - 2025 Status: Final report Date: 2015-11-06 Contributors Buyer: Stockholm Business Region Development AB Contact person: Erik Krüger Commission manager: Robin Svensén Quality reviewer: Sarah Bragée Author: ROBIN SVENSÉN, CARL LJUNG Tyréns AB 118 86 Stockholm Date: 2016-03-06 Visiting Address: Peter Myndes Backe 16 Phone: + 46 (0)10 452 20 00 www.tyrens.se Document reviewed by: SARAH BRAGÉE Domicile: Stockholm Corp. reg. no. 556194-7986 Date: 2015-11-06 BUILDING INVESTMENT IN THE STOKCHOLM REGION 2015 - 2025 2015-11-06 Summary The 54 partner municipalities of the Stockholm Business Alliance plan a total of SEK 880 billion in Stated in terms of employment, the planned building investments to the year 2025 This is a investment for these years next equals 499,000 significant increase from 2012 when the same study annual work units – if all the planned projects was last conducted, when investment levels were become reality. SEK 500 billion. The largest single planned projects include include Investment in residential and infrastructure projects Ostlänken (Bypass motorway), double rail track are the largest portion of the investment volume for between Gävle-Sundsvall, Förbifart Stockholm 2015, increasing the most since 2012. (Stockholm Bypass), expansion of the Stockholm The largest single location for this investment is in Metro, and expansion of terminals 5 and 2 at Arlanda the City of Stockholm, followed by central Uppsala. Airport. Next come municipalities in Stockholm County: Nacka, Solna, Huddinge and Sigtuna.
    [Show full text]
  • Områden Av Riksintresse För Kulturmiljövården I Stockholms Län (AB Län) Enligt 3 Kap 6 § Miljöbalken
    AB län beslut RAÄ 1997-08-18. Revidering 2002 avseende AB 121. Dokument uppdaterat 2011-11-09 Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Stockholms län (AB län) enligt 3 kap 6 § miljöbalken BOTKYRKA KOMMUN _________________________________________________________ 5 Bornsjön [AB16] (delen i Tumba och Botkyrka sn:r) __________________________________________ 5 Brandalsund [AB7] (delen i Grödinge sn) ___________________________________________________ 5 Grödinge [AB14] (Grödinge sn) __________________________________________________________ 5 Mörkö [AB3] (delen i Grödinge sn)________________________________________________________ 6 Tumba pappersbruk [AB15] (Tumba sn) ____________________________________________________ 6 DANDERYDS KOMMUN ________________________________________________________ 6 Djursholm [AB38 ] (Danderyds sn) ________________________________________________________ 6 Stocksund [AB48] (Danderyds sn)_________________________________________________________ 6 EKERÖ KOMMUN ______________________________________________________________ 7 Adelsö - Björkö-Birka [AB 21, 22] (Adelsö sn) ______________________________________________ 7 Munsö [AB 23] (Munsö sn) ______________________________________________________________ 7 Ekerö [AB 24] (Ekerö sn) _______________________________________________________________ 7 Färentuna - Hilleshög [AB 26] (Färentuna och Hilleshögs sn:r) __________________________________ 8 Helgö [AB 25] (Ekerö sn) _______________________________________________________________ 8 Lovö [AB 30] (Lovö sn)_________________________________________________________________
    [Show full text]
  • Mål Och Budget 2018-2020 Tar Sin Utgångspunkt I Kommunens Översiktsplan, Som Sträcker Sig Fram Till 2040
    Mål&Budget 2018-2020 1 2 Innehåll 1 INLEDNING ____________________________________________________________________________ 6 2 VISION __________________________________________________________________________________7 3 VÄRDEGRUND _________________________________________________________________________ 8 4 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING ____ 10 4.1 Kommunfullmäktiges övergripande mål 2018-2020 _________________________________________ 10 4.2 God ekonomisk hushållning ______________________________________________________________ 11 5 EN SAMMANHÅLLEN KOMMUN ________________________________________________________ 12 6 HÅLLBAR TILLVÄXT OCH UTVECKLING __________________________________________________ 13 7 BARN OCH UNGAS FRAMTID ___________________________________________________________ 17 8 TRYGG VÄLFÄRD I FRAMKANT _________________________________________________________ 18 9 NORRTÄLJE KOMMUN SOM ARBETSGIVARE ____________________________________________ 20 9.1 Norrtälje kommuns övegripande personalmål och mått ______________________________________ 22 10 JÄMSTÄLLDHET _______________________________________________________________________ 23 11 KOMMUNENS ARBETE MED KLIMAT OCH MILJÖ ________________________________________ 24 12 HÅLLBAR STYRNING, NORRTÄLJES STYR- OCH LEDNINGSSYSTEM ______________________ 25 12.1 Arbetssätt och strukturer i styr- och ledningssystemet ______________________________________ 25 12.2 Kvalitet ________________________________________________________________________________ 27
    [Show full text]
  • Ecosanres Publications Series Urine Diversion: One Step Towards Sustainable Sanitation
    EcoSanRes Publications Series Report 2006-1 Urine Diversion: One Step Towards Sustainable Sanitation Elisabeth Kvarnström, Karin Emilsson, Anna Richert Stintzing, Mats Johansson, Håkan Jönsson, Ebba af Petersens, Caroline Schönning, Jonas Christensen, Daniel Hellström, Lennart Qvarnström, Peter Ridderstolpe and Jan-Olof Drangert Blank page Urine Diversion – One Step Towards Sustainable Development Urine Diversion: One Step Towards Sustainable Sanitation Elisabeth Kvarnström, Karin Emilsson, Anna Richert Stintzing, Mats Johansson, Håkan Jönsson, Ebba af Petersens, Caroline Schönning, Jonas Christensen, Daniel Hellström, Lennart Qvarnström, Peter Ridderstolpe, Jan-Olof Drangert 1 EcoSanRes Programme Stockholm Environment Institute Lilla Nygatan 1 Box 2142 SE-103 14 Stockholm, Sweden Tel: +46 8 412 1400 Fax: +46 8 723 0348 [email protected] www.sei.se This publication is downloadable from www.ecosanres.org SEI Communications Communications Director: Arno Rosemarin Publications Manager: Erik Willis Layout: Lisetta Tripodi Web Access: Howard Cambridge Copyright 2006 by the EcoSanRes Programme and the Stockholm Environment Institute This publication may be reproduced in whole or in part and in any form for educational or non-profit purposes, without special permission from the copyright holder(s) provided acknowledgement of the source is made. No use of this publication may be made for resale or other commercial purpose, without the written permission of the copyright holder(s). ISBN 91 975238 9 5 AUTHOR AFFILIATIONS: Elisabeth Kvarnström, VERNA
    [Show full text]
  • Local Government Debt 2016 CONTENTS
    Local government debt 2016 CONTENTS Foreword 3 Appendix 1: Investments 4 Borrowing debt per inhabitant and local government authority 14 Local government sector borrowing debt 8 Appendix 2: In-depth section 1: Gross investment per local government authority The market for local government loan financing 12 and inhabitant 16 In-depth section 2: Appendix 3: Local government sector debt management 13 SALAR’s categorisation of municipalities 17 About Kommuninvest’s report series The report series “Local government debt”, • Local government sector companies account first published in 2013, portrays the develop- for half of the sector’s investments and the ment of local government investment and debt. bulk of the external debt. The data on which the reports are based are • The capital-intensive companies in the local unique since both investment and debt are ana- government group often operate in compe- lysed from a group perspective. This means titive markets, meaning that the municipali- that operations conducted under company for- ties’ and county councils’ business risks are mats are also included in the data. Accordingly, increasingly borne by the companies rather the relationship between the trend in invest- than the core operations. ment volumes and borrowing in the local government sector is elucidated at both the The supporting data in this report are based national and local levels. on details gathered directly from the muni- The group perspective is important in cipalities’ and county councils’ own annual obtaining an accurate overall picture of reports. This is advantageous for two reasons: a municipality or county council/region’s 1) Access to adequate basic data.
    [Show full text]
  • Diversity and Segregation in Sweden Love Börjeson Senior Analyst, Swedish Union of Tenants
    Diversity and segregation in Sweden Love Börjeson Senior analyst, Swedish Union of Tenants The report’s results in the form of an interactive map can be found here: kartor.hyresgastforeningen.se Table of contents Diversity and segregation in Sweden 3 Segregation as cause and effect 3 Incentives and opportunities 4 The benefits and costs of diversity 6 Previous studies of the degree of diversity and segregation in Sweden in comparison to Europe and the United States 8 The need for a knowledge infrastructure on diversity and segregation 9 Measuring and calculating diversity and segregation 10 What is ethnicity? 14 Area breakdowns, data and variables 15 Results 18 Diversity and segregation in the nation as a whole 18 Diversity and segregation in counties and municipalities 20 What does diversity and segregation look like in residential areas? Examples from Upplands Väsby and Borlänge 24 Diversity and segregation in the large cities 25 Diversity, segregation and forms of tenure in the large cities 26 Regions with a paucity of Swedes and a paucity of immigrants – different aspects of diversity and segregation in the large cities 28 Diversity and income 31 Problem areas from a diversity perspective 33 Summary and conclusions 37 References 39 Appendix A 42 Diversity and segregation in Sweden’s municipalities 2012–2016 42 Appendix B 50 Diversity and segregation in the city districts of the large cities 2012–201650 Appendix C 51 Diversity and segregation nationwide and at county level 51 Appendix D 52 Diversity and segregation in municipal classifications, area types and in forms of tenure 52 2 Diversity and segregation in Sweden How similar are we to one another in Sweden, in terms of background, country of birth and income levels? And how segregated is our housing? In this report, the Swedish Union of Tenants investigates diversity and segregation in Swedish residential areas.
    [Show full text]
  • Viv 3 20 Sv.Pdf
    INFORMATION FRÅN VAXHOLMS STAD NR 3 • 2020 ViktigtVAXHOLM i Nu går pendelbåten Nästa steg på Norrberget Naturkraft i sinnenas trädgård Ann Björck i äldreomsorgen: ”Det har varit tufft, men alla har verkligen gjort ett bra jobb.” Satsning på trygghet i förskola och skola Politiker i Vaxholm När det annorlunda På Vaxholms stads webbplats hittar du förtroendemannaregist- ret med kontaktuppgifter till alla blir det normala politiker. Där ser du också vilka Sommaren kommer allt längre bort i backspegeln, hoppas du tycker att uppdrag de har nu och vilka de den varit skön. Jag och min familj har hållit oss i Vaxholm med omnejd tidigare haft. hela sommaren, promenerat de flesta lederna på Bogesund i jakt på Po- kemons, badat, tältat, klättrat i Sky Park och bara varit. Härligt och roligt men jag saknar också att umgås ”som vanligt” med vänner. Särskilt med Moderaterna de som tillhör riskgrupper. Gruppledare: Tina Runhem Det är en annorlunda tid som nu börjar bli det nya normala. Vi håller avstånd med respekt för varandra och för att undvika smittspridning. Liberalerna När vi nu går in i hösten är det viktigt att hålla i men också fortsatt hålla Gruppledare: Michael Baumgarten kontakt och hjälpas åt. Vi har också i år haft många besökare till vår stad, om än fler närbo- Centerpartiet ende och färre utländska turister. Vår besöksnäring har tagit ett stort Gruppledare: Fredrik Östman ansvar för att upprätthålla riktlinjer, det visar de kontroller som genom- förts. Tack alla företagare som tagit ett extra stort ansvar denna sommar. Socialdemokraterna Vaxholm är en bra stad att leva i, det vet vi som bor här.
    [Show full text]
  • Analysis and Visualization of Deficiencies and Challenges in the Waste Collection System of the Stockholm Archipelago
    DEGREE PROJECT IN THE BUILT ENVIRONMENT, SECOND CYCLE, 30 CREDITS STOCKHOLM, SWEDEN 2020 Analysis and visualization of deficiencies and challenges in the waste collection system of the Stockholm archipelago NIKOLAOS MANOLIS-GRIGOROPOULOS KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY SCHOOL OF ARCHITECTURE AND THE BUILT ENVIRONMENT Analysis and visualization of deficiencies and challenges in the waste collection system of the Stockholm archipelago NIKOLAOS MANOLIS-GRIGOROPOULOS [email protected] Master in Logistics and Transport Science Date: May 27,2020 Supervisor: Behzad Kordnejad Examiner: Albania Nissan School of Architecture and the Built Environment Host agency: Länsstyrelsen Stockholm Swedish title: Analys och visualisering av brister och utmaningar i avfallsinsamlingssystem i Stockholms Skärgård Acknowledgements I would like to thank my supervisor, Behzad Kordnejad, for his guidance throughout the thesis work and for inspiring my interest in the field of logistics, my professors, Albania Nissan, for providing guidance and introducing me to the topic of this thesis, and Gyözö Gidofalvi, for offering me consulting in the Spatial Analysis aspects of the thesis. Furthermore, I would like to thank my two supervisors at Länsstyrelsen Stockholm, Sara Dreijer and Tomas Norberg, for introducing the Stockholm archipelago to me, sharing their previous work on the subject, and providing guidance throughout the thesis work. It is important to acknowledge the people from the municipalities in the Stockholm archipelago, as well as the representatives of the various companies that agreed to take part in interviews and respond to the questionnaires to share their knowledge and experience with me. Last but not least, I would like to thank my family and friends for providing emotional support during the difficult time of working on the degree project.
    [Show full text]