Konkurrensegenskaper Hos Kollektivtrafiksystem Baserade På Spårvagnar Respektive Bussar
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Konkurrensegenskaper hos kollektivtrafiksystem baserade på spårvagnar respektive bussar Thomas Johansson VTI meddelande 948• 2004 VTI meddelande 948 · 2004 Konkurrensegenskaper hos kollektivtrafiksystem baserade på spårvagnar respektive bussar Thomas Johansson Utgivare: Publikation: VTI meddelande 948 Utgivningsår: Projektnummer: 2004 50316 581 95 Linköping Projektnamn: Light Rail – Light Cost, del II Författare: Uppdragsgivare: Thomas Johansson, TJ Kommunikation Vinnova Titel: Konkurrensegenskaper hos kollektivtrafiksystem baserade på spårvagnar respektive bussar Referat I forskningstemat Light Rail – Light Cost II har delprojektet ”Konkurrensegenskaper hos kollektivtrafiksystem baserade på spårvagnar respektive bussar” sökt identifiera faktorer som antas bidra till framgång för kollektivtrafiksystem baserade på titelns båda trafikslag. Projektet har koncentrerats till trafiksystem i städer och har genomförts i form av litteraturstudier, jämte särskild gransking av fyra städer: Jönköping, Stockholm, Rouen och Essen, vilka följer skilda utvecklingsvägar. Spårvägstrafik har stark systemprägel, busstrafik svag. Stombusstrafik, trafik på bussbanor och med trådbussar intar en mellanställning. Spårvägars strukturerande effekt på bebyggelse och andra etableringar är tydlig. När ett nytt spårvägssystem etableras tillförsäkras oftast politiskt fordonen god framkomlighet, på biltrafikens beskotnad. Detta är inte lika vanligt vid busstrafiksystem. Nya spårvägar används inte endast som transportmedel utan också för att vitalisera stadsmiljön, med anläggande av gågator, restriktioner med privatbilism och etablering av infartsparkeringar. Spårfaktorn har granskats, men befunnits svår att bevisa för just spårvägstrafik. Kapacitetsgräns för passagerarvolym över vilken spårvägs- istället för busstrafik bör väljas har inte kunnat fastställas. Kollektivtrafik utnyttjar gatuutrymme avsevärt effektivare än biltrafik. Spårvägstrafik utnyttjar utrymmet dubbelt så effektivt som busstrafik per transporterad passagerare. Europeiska städer som baserar kollektivtrafik på spårvägar har uppnått större ökning av kollektivreseandelar under perioden 1986–1996 än städer som baserar trafiken på bussar. ISSN: Språk: Antal sidor: 0347-6049 Svenska 86 Publisher: Publication: VTI meddelande 948 Published: Project code: 2004 50316 SE-581 95 Linköping Sweden Project: Light Rail – Light Cost, del II Author: Sponsor: Thomas Johansson, TJ Kommunikation Vinnova Title: Characteristics of competitiveness for public transport systems based on trams respectively on buses Abstract This report, ”Concurrence characteristics of public transport systems based on trams and on buses”, is part of the research programme ”Light Rail – Light Cost II”. It aims to identify factors which lead to success for public transport systems based on these means of transport. The report is focused on traffic in cities. It has been carried out as a literature study, combined with detailed studies in four specific cities, in which the transport developments show different patterns: Jönköping and Stockholm in Sweden, Rouen in France and Essen in Germany. Generally, tram operations have a rather strong system image, whereas buses show a weaker system image. High quality bus systems with e.g. a high degree of separate right of way, signal priority and real time passenger information, as well as guided buses and trolleybuses, show an intermediate system image. The structuralising effects of tram routes on building activities and other establishments are obvious. When a new tram system is established car traffic is often restricted in various ways. The extent of restrictions is not equally obvious when new bus systems are established. New tram systems are used not only as a means of transport but also as a tool for refurbishing the city environment. This includes establishing pedestrianised areas, restrictions on car use and establishing Park and Ride facilities. The so called Rail Factor has been specially investigated, but has been difficult to prove for just public transport with trams. It has not been possible to identify any exact limits for passenger volumes best carried by buses or by trams; the values are really fluid. However, public transport makes much more efficient use of the street area than car traffic. Trams are more than twice as efficient as buses, when the number of passenger carried is considered. In the period 1986–1996 the European cities which base public transport on trams show a bigger growth in the number of passenger carried than do cities which rely on buses. ISSN: Language: No. of pages: 0347-6049 Swedish 86 Förord I denna publikation avrapporteras projektet ”Konkurrensegenskaper hos kollektivtrafiksystem baserade på spårvagnar respektive bussar”. Projektet är ett delprojekt inom temat ”Light Rail – Light Cost, del II” som finansierats av Vinnova. Rapporten har skrivits av Thomas Johansson, TJ Kommunikation och VTI:s projektledare har varit Ragnar Hedström. Ett varmt tack riktas till Tomas Svensson, VTI, för värdefulla synpunkter i samband med genomfört granskningsseminarium och Anita Carlsson, VTI, för arbetet med rapportens slutredigering. Linköping maj 2004 Ragnar Hedström Projektledare VTI meddelande 948 VTI meddelande 948 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 5 Summary 7 1 Inledning 9 2 Definitioner 10 2.1 Spårväg – Light Rail 10 2.2 Buss 13 3 Egenskaper 15 3.1 Generella egenskaper för spårvägstrafik 15 3.2 Generella egenskaper för busstrafik 19 3.3 Kapacitet 22 3.4 Markutnyttjande 26 3.5 Kostnader 28 3.6 Attraktivitet och trafikantökning 28 3.7 Spårfaktor 29 4 Stombusstrafik 32 4.1 Nya mellanformer 37 5 Fyra fallstudier 40 5.1 Stombusslinjerna i Stockholms innerstad 40 5.1.1 Investeringskostnader 47 5.1.2 Slutsatser 47 5.2 Citybussarna i Jönköping 48 5.2.1 Investeringskostnader 51 5.2.2 Slutsatser 51 5.3 Rouen 52 5.3.1 Spårvägen 52 5.3.2 Teor 54 5.3.3 Investeringskostnader 61 5.3.4 Slutsatser 62 5.4 Essen 62 5.4.1 Spårbuss-principen 64 5.4.2 Investeringskostnader 67 5.4.3 Slutsatser 67 5.5 Slutsatser av fallstudier 68 6 Förändringar i synsätt 69 7 Sammanfattande diskussion 72 8 Fortsatt arbete 79 9 Referenser 80 VTI meddelande 948 VTI meddelande 948 Konkurrensegenskaper hos kollektivtrafiksystem baserade på spårvagnar respektive bussar av Thomas Johansson, TJ Kommunikation Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) 581 95 Linköping Sammanfattning I forskningstemat Light Rail – Light Cost II ingår delprojektet ”Konkurrens- egenskaper hos kollektivtrafiksystem baserade på spårvagnar respektive bussar”. Av riksdagen beslutade transportpolitiska mål innebär att kollektivtrafik i större utsträckning än idag måste utgöra alternativ till biltrafik. För att kollektivtrafikens roll ska kunna stärkas krävs fördjupade kunskaper om kollektivtrafiksystem av olika slag, inte minst i samband med val mellan spårvägs- och busstrafiksystem. Sannolikt kan kollektivtrafikansvariga i Sverige dra lärdom av den utveckling som ägt rum utomlands, mot bakgrund av att efter åtskilliga decennier av spårvägsnedläggningar, sker sedan 1970-talet återutbyggnad av spårvägssystem i USA och sedan 1985 också i Frankrike. I England accelererar utbyggnaderna. Utvecklingen i Frankrike är särskilt intensiv. I andra länder moderniseras och utbyggs spårvägssystem i åtskilliga städer som i efterkrigstiden behöll detta trafikslag. Delprojektets syfte är att beskriva, analysera och jämföra vissa egenskaper hos kollektivtrafiksystem baserade på spårvagnar respektive bussar. I delprojektet genomförs detta avseende bl.a. trafik- och systemtekniska faktorer, kapacitets- förhållanden, markutnyttjande, och vissa kostnader. Delprojektet har koncentrerats till spårvägs- och busstrafiksystem i tätorter, ej i regional- eller fjärrtrafik. Arbetet har genomförts främst i form av litteraturstudier, jämte särskild granskning av fyra städer i Sverige och i övriga Europa: stombusstrafik i Stockholm respektive i Jönköping och spårvägs- och busstrafik i Rouen i Frankrike respektive i Essen i Tyskland. Dessa fyra städer har valts eftersom de representerar skilda utvecklingsvägar beträffande kollektivtrafiksystem för spårvagnar respektive bussar. I detta delprojekt drar författaren bl.a. dessa slutsatser: • Investeringskostnader för ett busstrafiksystem understiger kostnaderna för ett motsvarande spårvägssystem åtskilliga gånger. Trots detta anläggs många nya spårvägssystem i världen. Initiala kostnader spelar inte alltid en avgörande roll. • Nya spårvägar används ofta som medel att vitalisera stadsmiljön, med utbyggnad av gågator, restriktioner mot privatbilism och etablering av infartsparkeringar (P+R). Spårväg används således inte endast som transportmedel utan också som verktyg för stadsmiljöomvandling. Detta är inte lika vanligt vid nya eller förnyade busstrafiksystem. • En viktig ekonomisk fördel för spårvägstrafik är att den i regel är billigare per passagerarkilometer än busstrafik vid större trafikantvolymer, framförallt per tillkommande resenär. VTI meddelande 948 5 • I den aktuella facklitteraturen finns uppgifter om att de europeiska städer som baserar kollektivtrafiken på spårvägar har uppnått ökande kollektiv- reseandel under perioden 1986–1996, jämfört med städer som baserar trafiken på bussar. • Någon tydlig kapacitetsgräns för passagerarvolym över vilken spårvägs- istället för busstrafik borde väljas har inte kunnat fastställas; det överlappande kapacitetsområdet är stort. Det finns många busstrafiksystem med mycket hög kapacitet. • Kollektivtrafik utnyttjar tillgängligt gatuutrymme avsevärt effektivare