DESIGN: Vicke Lindstrand (1904–1983) Glas, Keramik, Textil, Måleri Och Skulptur 12 Juni – 13 Oktober 2013

DESIGN: Vicke Lindstrand (1904–1983) Glas, keramik, textil, måleri och skulptur 12 juni – 13 oktober 2013

Essä av / Essay by PhD Mark Ian Jones

1 2 OMSLAG: Jona i valfiskens buk, Kosta ”Stim”, unik skulptur, Kosta DESIGN: Vicke Lindstrand (1904-1983) DESIGN: Vicke Lindstrand (1904-1983) Glas, keramik, textil, måleri och skulptur Glass, ceramics, textiles, painting and sculpture 12 juni – 13 oktober 2013 12 June – 13 October 2013

Vicke Lindstrand var en tusenkonstnär. Han brukar omtalas som ”Legend i glas”. Det är namnet Vicke Lindstrand was an artist of many talents. He was often referred to as “The Glass Legend”, på en monumental glasskulptur utförd i glasrikets huvudstad Växjö. Lindstrand var en förnyare which was also the name of a monumental glass sculpture he created in Växjö, the capital of the av svenskt konstglas men också skapare av keramiska bruks- och konstföremål och textilmöns- Glass Kingdom. Lindstrand was not only a pioneer in the field of art glass, but also a creator of ter samt tecknare, illustratör, målare och skulptör. År 1928 träffade glaskonstnären Simon ceramic utility and art objects and textile patterns as well as a skilled drawer, illustrator, painter and sculptor. In 1928, the glass artist Simon Gate (1883-1945) met the then 24-year-old decoration Gate(1883-1945) den då 24-årige dekorationsmålaren Vicke Lindstrand och lockade honom painter Vicke Lindstrand and convinced him to come to Orrefors, where, through the leadership till Orrefors, där det svenska konstglaset under Gates och Edward Halds ( 1883-1980) ledning of Gate and Edward Hald (1883-1980), Swedish art glass enjoyed International acclaim and became blivit internationellt erkänt och eftertraktat under begreppet ”Swedish Grace”. Lindstrand highly coveted under the epithet “Swedish Grace”. Lindstrand quickly established his own style and hittade snabbt sin egen stil och väckte uppmärksamhet med graverade dekorer och kraftigt received much recognition for his engraved décor and robustly dimensioned pieces. Typical of his dimensionerade pjäser. Hans verk kännetecknas av livsbejakande motiv, muskulösa, nakna figu- work are the life-affirming motifs, the muscular, naked figures, dance scenes and an overall festive rer, dans och feststämning. Vicke Lindstrands mångsidiga konstnärsgärning kan delas upp i olika expression.Vicke Lindstrand’s multi-facetted artistic endeavour can be divided into different phases: perioder: Orreforstiden 1928 - 1940, som konstnärlig ledare åren 1942 – 1950 vid Upsala- the Orrefors period 1928 - 1940, and his tenures as artistic director at Upsala-Ekeby 1942 - 1950, Ekeby och vid Kosta glasbruk 1950 - 1973 samt vid Studio Glashyttan i Åhus 1977 - 1983. På at Kosta Glassworks 1950 - 1973 and at Studio Glashyttan in Åhus 1977 - 1983. In the textile field, det textila området ledde hans samarbete med Elsa Gullberg (1886-1984) bland annat till den his collaboration with Elsa Gullberg (1886-1984) resulted in, among other things, the famous cur- berömda ridån för Malmö Stadsteater 1944, som med sina 8,5 x 32 meter var det största tyg- tain in the Malmö City Theatre, 1944. This was the largest textile print ever carried out in Sweden measuring a full 8.5 x 32 metres. tryck som hade utförts i Sverige. Seldom has a Swedish artist been so aptly described as a modernist. Vicke Lindstrand’s painting Begreppet modernist har sällan passat in på någon verksam svensk konstnär så väl som på Vicke incorporates a wide variety of artistic currents of the day. In 1937, he travelled to New York and Lindstrand. Vicke Lindstrands måleri rör sig inom skilda konstinriktningar. 1937 reste han till painted “Model in New York”, where he also executed the preparatory sketches for “Manhat- New York och målade” Modell i New York”, samtidigt skissades textilen ”Manhattan” upp. tan”. In 1939 he was in New York as well as in Paris where the gouache “Actress in Paris” came 1939 var han i New York och i Paris där gouachen ”Aktris i Paris” kom till. 1940-talets kubism about. The cubism of the 1940s is expressed in the eight-piece work “Commedia del Arte” that tar sig uttryck i det åttadelade verket ”Commedia del Arte” som föreställer lysande karnevals- depicts brightly coloured carnival masks in a fanciful, fractured style. He was constantly experi- masker i fantasifulla utföranden upplösta i kubismens formspråk. Han experimenterade hela menting, and several works from the 1960s and 70s were painted on a gold or silver ground tiden och många verk är målade på guldgrund och på 60- och 70-talen på silvergrund med influ- and indicated a strong influence from Russian painting. The choice of motif varied from the cliffs enser från ryskt måleri. Motivvalet skiftade från Bohuskustens klippor till mer avlägsna kulturer. of Bohuslän on the west coast of Sweden to distant cultures. With his radiant colour scale, Vicke Lindstrand would often work with lacquer paint, thus achieving an effect reminiscent of Färgerna är starkt lysande och många gånger målar Vicke Lindstrand med klara lackfärger som enamel painting. Throughout his entire life Vicke Lindstrand remained an exceptionally creative påminner om emaljmåleri. I hela sitt liv var Vicke Lindstrand en skapande konstnär som hade en artist with an incessant desire to break new ground. The exhibition offers examples showing a outtröttlig vilja att ständigt gå vidare. Utställningen ger exempel på ett mångsidigt konstnärskap, multifaceted and vibrant artistic production that reflects a curious and experimental approach. nyfiket, livfullt och experimentellt. Men det var målare Vicke Lindstrand egentligen ville vara. Despite his successful career as a designer, Vicke Lindstrand’s true passion lay in painting. After a Efter en lång arbetsdag kopplade han av med måleriet, han gjorde allt som allt omkring 400 long day’s work he would relax by painting. All in all, he created around 400 paintings, a selection målningar, varav ett urval visas i utställningen. Det unika är, att hela Vicke Lindstrands liv finns of which is presented in this exhibition. What is unique here is that Vicke Lindstrand’s entire representerat i utställningen som till sitt innehåll speglar de verk konstnären behöll i sitt hem, life is represented in the exhibition, the content of which reflects the works the artist chose to verk han helst ville omge sig med. keep in his home, works he preferably surrounded himself with.

DESIGN: Vicke Lindstrand är ett samarbete mellan Grödinge Antik & Design och Uppsala konst- DESIGN: Vicke Lindstrand is a collaborative effort between Grödinge Antik & Design and Uppsala Art Museum. Exhibition text by Dr Mark Ian Jones, University of New South Wales, Sydney, museum. Utställningstexten av Dr Mark Ian Jones, University of New South Wales, Sydney, Australia. Vicke Lindstrand after Orrefors – in the shadow of streamlined perfection. Mark Ian Jones Australien. Vicke Lindstrand after Orrefors – in the shadow of streamlined perfection. Mark Ian Jones is also currently a guest researcher at the Art History Institution at Uppsala University. är även gästforskare vid Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala Universitet.

Ann-Christine Fogelberg Peter Norén Ann-Christine Fogelberg Peter Norén Intendent, Uppsala konstmuseum Grödinge Antik & Design Curator, Uppsala Art Museum Grödinge Antik & Design

3 Vicke Lindstrand efter Orrefors – i skuggan av strömlinjeformad perfektion Vicke Lindstrand after Orrefors - in the shadow of streamlined perfection

I denna utställning presenteras arbeten i en rad olika medier från Vicke Lindstrands This exhibition features works from Lindstrand’s prolific career as an artist across över 50 år långa och produktiva konstnärskarriär. Det handlar inte om några ”greatest a variety of different media that spans more than fifty years. It is not a ‘greatest hits” eller ”best of” utan de flesta föremålen är hämtade ur Lindstrands och hans fru hits’ or ‘best of’ collection, rather it is largely drawn from the collection of the Mariannes privata samling som ingått i Lindstrand-stiftelsen, numera en del av Grö- Lindstrand Stiftelse, the private collection of Lindstrand and his wife Marianne. For dinge Antik & Designs samlingar. Enbart av detta skäl är utställningen alltså viktigt då this reason alone it is highly significant as it represents objects from an artist’s own den visar föremål ur en konstnärs privata samling. Utställningens syfte är inte att ge en collection. It does not seek to be completest but rather presents insights. It rep- heltäckande bild av Lindstrands konstnärskap utan att belysa den konstnärliga proces- resents artistic process and experimentation. It demonstrates Lindstrand’s passion sen, experimenterandet och Lindstrands passion och målmedvetenhet. and purpose.

Utställningen här på Uppsala konstmuseum innehåller verk från hela Lindstrands kar- Interestingly, whilst the works shown here at Uppsala konstmuseum span the riär, från en målad tallrik för Orrefors som visades på Stockholmsutställningen 1930 breadth of his career from a painted Orrefors plate exhibited at the 1930 Stock- till hans gravyrer gjorda med tandläkarborr för Studioglashyttan i Åhus på 1980-talet, holm Exhibition through to his dentist drill engravings for Studioglashyttan in Åhus men det är perioden från ca 1940 till 1980 som är mest rikligt representerad, vilket from the 1980s, it is the period c.1940 - 1980 that is most widely represented. This intressant nog också är den mest undervärderade och förbisedda fasen i Lindstrands also parallels the most undervalued and overlooked period of Lindstrand’s career. karriär. In discourse on twentieth century Swedish and Scandinavian applied arts a prefer- I beskrivningen av 1900-talets svenska och skandinaviska konsthantverk är det Lind- ence for Lindstrand’s Orrefors period has been rehearsed time and time again. In strands Orreforsperiod som ständigt lyfts fram. Ulf Hård af Segerstad hävdade till och the 1980s Ulf Hård af Segerstad went so far as to opine that Lindstrand had lived in med på 1980-talet att Lindstrand hade stått i skuggan av Orrefors och den mästerliga the shadow of Orrefors and its master artists, the famous duo of Simon Gate and och berömda duon Simon Gate och Edward Hald.1 Denna åsikt går tillbaka till det Edward Hald.1 Whilst this preference can be traced back to the early 1950s, the tidiga 1950-talet, men den uttrycktes kanske tydligast på 1990-talet av kritikern Dag Swedish critic Dag Widman who repeatedly favoured Lindstrand’s Orrefors period Widman2, som upprepade gånger betonade Lindstrands Orreforsperiod. Widmans without discussion most candidly expressed it during the 1990s.2 Widman’s position omdöme var i linje med den förhärskande inställningen bland 1900-talets svenska followed the predominate attitude of twentieth century Swedish critics informed by kritiker präglad som den var av kopplingen mellan Orrefors och Svenska Slöjdfören- links between Orrefors and the Svenska Slöjdföreningen and its promotion of the ingens kampanj ”Konstnärer till industrin”, där Orrefors sedan 1920-talet framhållits artist in industry where, since the 1920s, Orrefors was positioned as an exemplar som en förebild. Kampanjen hade naturligtvis sina förtjänster men den innebar också of its ideologies. Whilst this promotion was not without merit it had the effect of att Lindstrands senare arbeten jämfördes med Orrefors, vilket, enligt Widman, resul- measuring Lindstrand’s later work against Orrefors, which has, to quote Widman, terade i att Lindstrands övriga karriär blev åsidosatt. Mot bakgrund av detta försöker resulted in a “blind spot” in the perception of Lindstrand’s remaining oeuvre. With jag i denna essä betrakta Lindstrands konstnärskap från 1940 framåt på ett sakligt och this in mind this essay looks back at Lindstrand’s career since 1940 unclouded by mer objektivt sätt jämfört med hur hans arbeten uppfattades i mitten av 1950-talet3. the prevailing mid-twentieth century biases and considered more dispassionately3. ______

Vicke Lindstrands inledde sin långa karriär 1928 i samband med att Svenska Slöjd- Vicke Lindstrand’s long career began in 1928 as the Artist in Industry endeavours of the föreningens kampanj ”Konstnärer till industrin” framgångsrikt hade börjat förverkli- Svenska Slöjdföreningen in Sweden were realised with particular success at Orrefors gas vid Orrefors glasbruk, vilket bidrog till utvecklingen av den svenska glasindustrin. Glasbruk and contributed to the further development of the Swedish glass industry. Lindstrand var aktiv som konstnär i industrin från 1928 till sin bortgång 1983. Mellan Lindstrand was active as an artist in industry from 1928 until his death in 1983. Be- 1928 och 1940 var han verksam vid Orrefors glasbruk. Under denna period deltog tween 1928 through 1940 he was engaged at Orrefors glassworks. During this period

4 Fat till Stockholmsutställningen 1930, Orrefors 5 6 Gepard, Upsala-Ekeby han i flera viktiga evenemang, som Stockholmsutställningen 1930 och Världsutställ- he participated in important events including the Stockholm Exhibition of 1930, the Paris ningarna 1937 och 1939 i Paris respektive New York, som utgjorde milstolpar i den Exposition of 1937 and the New York World’s Fair of 1939, milestones in the develop- svenska 1900-talsformgivningens utveckling och dess internationella mottagande, samt ment and international reception of twentieth century Swedish design and from a i Svenska Slöjdföreningens ansträngningar. Swedish perspective, the efforts of the Svenska Slöjdföreningen.

Lindstrands period efter Orrefors inleddes med textildesign för Elsa Gullberg och Lindstrand’s post-Orrefors period began with textile designs for Elsa Gullberg and 1942 blev han konstnärlig ledare för keramikproducenten Upsala-Ekeby där han vi- in 1942 he became artistic leader of ceramics producer, Upsala-Ekeby where he dareutvecklade formspråket från sina Orreforsarbeten och använde sin skicklighet developed the formal language of his Orrefors work and translated his skills as an som illustratör för att skapa dekorativa fajans- och glasyrpjäser samt exotiska och illustrator into faience and glazed decoration along with exotic and figurative sculp- figurativa skulpturala föremål föreställande eskimåer, elefanter, leoparder, björnar, ze- tural objects depicting Eskimos, elephants, leopards, bears, zebras and tigers. Lind- bror och tigrar. Lindstrands illustrativa arbeten, som exempelvis vasen med dekor av strand’s illustrative decoration as exampled in the Monkey Vase exhibits a lightness apor, uppvisar en lätthet och en skissartad kvalitet som föregriper gravyrtekniken han of touch and sketch like quality that preempts the engraved technique he intro- introducerade på Kosta 1951. Under 1940-talet utvecklade han en mängd idéer som duced at Kosta in 1951. During the 1940s he was formulating a considerable range han senare förverkligade när han återvände till glaskonsten. Hans keramiska arbeten of ideas that would inform his return to the glass industry. His ceramic designs of från denna tid uppvisar former, detaljer och dekorativa motiv som låg i tiden och som the period feature forms, details and decorative motifs that, whilst popular at the han vidareutvecklade när han åter började arbeta med glas på Kosta. Vertikala linjer, time, were later extended upon his re-acquaintance with glass at Kosta. Vertical böljande kanter, kantarellformer och kärl med djupa räfflor förekom sida vid sida lines, undulating rims, chanterelle forms and heavily ribbed vessels exist alongside med mer figurativa objekt föreställande djur, ofta präglade av humor och en känsla more figurative objects of animals often executed with humour and a sense of av improvisation. Lindstrands intresse för osvenska teman, som exotiska folkslag och whimsy. Lindstrand’s interests in non-Swedish themes of exotic and distant peoples djur, förekommer rikligt under denna period och påminner om hans tidigare arbeten and animals, feature heavily during this period, reprising earlier works at Orrefors.4 för Orrefors.4 Lindstrands arbeten för Upsala-Ekeby har emellertid inte värderats lika Lindstrand’s work at Upsala-Ekeby is however poorly regarded when compared högt som hans glasarbeten. 5 with his work in glass.5

I juli 19506, efter långa förhandlingar med både Orrefors och Kosta, inledde Lindstrand In July 19506, after prolonged negotiations with both Orrefors and Kosta, Lindstrand den andra delen av sin karriär i glaskonsten som konstnärlig ledare vid Orrefors gamla started his second career in glass as Artistic Director of Kosta Glasbruk, the long time rival Kosta glasbruk. Lindstrand hade planerat att återvända till glaskonsten sedan rival of Orrefors. Lindstrand had been planning his return to glass since at least the mitten av 1940-talet men ett royalty-avtal med Orrefors gjorde att han inte kunde mid-1940s however a royalty agreement with Orrefors restricted him acting on plans förverkliga sina planer före 1950. Han blev kvar hos Kosta i 23 år, nästan dubbelt så until early in 1950. He would remain at Kosta for the next twenty-three years, almost länge som han var verksam vid Orrefors. twice as long as at Orrefors.

Lindstrand, som nu var 46 år och en mogen konstnär, producerade under sitt första Now a mature artist of 46, Lindstrand worked swiftly, producing a remarkably wide år på Kosta en rad arbeten med en enastående bredd och variation, vilka presente- and varied range of work during his first year at Kosta, presented in an exhibition at rades på en utställning i september 1951 på varuhuset NK i Stockholm. Det blev en Nordiska Kompaniet department store in Stockholm during September 1951. The omedelbar kommersiell framgång och flera av de enklare föremålen visades på den work was met with immediate commercial success, and several of the simpler objects nionde Milanotriennalen samma år. Den stilistiska inriktning som skulle karakterisera were selected for inclusion at the ninth Milan Triennale of the same year. By this time 1950-talet hade redan etablerats och den abstrakta expressionismen med Jackson the stylistic direction of the 1950s had already been established. Abstract Expression- Pollock i spetsen hade gjort sitt intåg. Konstnärer som Alvar Aalto, Charles och Ray ism through the work of Jackson Pollock had made its highly influential debut. The or- Eames, Eero Saarinen, Isamu Noguchi med flera arbetade i en organisk stil som hade ganic approach of Alvar Aalto, Charles and Ray Eames, Eero Saarinen, Isamu Noguchi mjukat upp modernismens strikta funktionalistiska linjer. I Skandinavien fortsatte Tapio and others had softened the strictly functionalist lines of Modernism. In Scandinavia, Wirkkala, Gunnel Nyman, Tyra Lundgren, Bruno Mathsson, Stig Lindberg, Alvar Aalto Tapio Wirkkala, Gunnel Nyman, Tyra Lundgren, Bruno Mathsson, Stig Lindberg, Al- och Lindstrand på denna väg. Modeskaparen Christian Dior lanserade 1947 sin in- var Aalto and Lindstrand continued this approach. Couturier Christian Dior launched flytelserika kollektion New Look, med den emblematiska getingmidjan som kom att his influential ‘New Look’ collection in 1947, establishing the tight-waisted silhouette dominera 1950-talet designformer. Lindstrand hade fingret på tidens puls och många that would dominate 1950s design forms. Lindstrand was a keen observer of current av hans arbeten återspeglade dessa influenser, som hans Pollock-inspirerade föremål trends and many of his designs reflected these influences such as his Pollock inspired

7 8 Vas Ansikte, Kosta där det fanns en återklang av den uppståndelse som den New York-baserade rörelsen objects that tapped into the notoriety generated by the New York based movement, skapade och som satte arbetena i relation till mer avantgardistiska idéer. Med tanke linking the objects to more avant-garde ideas.Certainly, due to his previous achieve- på det Lindstrand hade åstadkommit på Orrefors och baserat på de positiva recen- ments at Orrefors, and based on the tone of the first Kosta reviews, there were high sionerna av hans arbeten för Kosta, så var förväntningarna stora på honom. Vid första expectations of what he might produce. Whilst Lindstrand’s early Kosta work might anblicken kan det tyckas som om Lindstrands första arbeten för Kosta representerar appear, on first examination, to be a complete stylistic departure from his earlier en ny stilistisk inriktning jämfört med hans arbeten för Orrefors, men det finns en work at Orrefors there exists an underlying continuity and development of his earlier underliggande kontinuitet och utveckling av hans tidigare idéer i dessa nya arbeten. ideas in the new works.

Det var dock hans gravyrer och föremål i slipat glas, som han gjorde vid sidan av de It is, however, the engraved and cut glass produced alongside the hot worked glass hyttarbetade glasobjekten, som representerade något helt nytt. Lindstrand beskrev that was something new altogether. Lindstrand himself has described his intent, ex- sina idéer så här: plaining that:

Man måste också ta luften i beaktande. Ta en skål eller en vas. Istället för att There is also the air to reckon with. Take a wide jar or vase. Instead of engrav- gravera hela designen som en bild, skapar jag en mycket intressantare effekt av ing the entire design as one picture, I achieve a much more interesting effect rörelse genom att placera figuren på ena sidan av kärlet och fåglarna på motsatt of movement by placing the figure on one side of the vessel, and the birds on sida. Med andra ord så använder jag mig av tomrummet. Det är så att säga en the opposite side. In other words, I make use of the void. A play as it were, lek mellan det som existerar och det som inte gör det.7 between that which exists, and that which doesn’t.7

Citatet är hämtat ur en broschyr som Kosta producerade i samband med en utställ- The preceding quotation comes from a promotional booklet produced by Kosta ac- ning av Lindstrands nya glasföremål på Bonniers i New York 1957. Källan är en artikel companying a 1957 exhibition of new Lindstrand glass objects at Bonniers in New York. från 1930-talet som publicerades under Lindstrands Orreforsperiod.8 Kosta använde The source is an earlier article dating from the 1930s that was published during Lind- säkert citatet på Lindstrands inrådan, vilket visar att han, åtminstone enligt eget för- strand’s Orrefors period.8 Its use by Kosta in this context was most likely instigated by menande, fortfarande arbetade inom samma konceptuella ramverk som på Orrefors. Lindstrand and demonstrates that, at least in his own mind, he was still working within Trots att citatet är från 1930-talet ger det en koncis beskrivning av konceptet bakom the same conceptual framework as at Orrefors. Even though it dates from the 1930s, den ”nya” stilen med graverade vaser, och tanken att använda sig av kärlets tomrum the quote succinctly describes the ideas behind the ‘new’ style of engraved vases, the och genomskinlighet för att på ett medvetet skulpturalt sätt skapa en känsla av rörelse. idea of utilising the void and transparency of the vessel to suggest movement in a de- Detta noterade Hård af Segerstad i sin recension av NK-utställningen 1951 där Lind- liberately sculptural manner. This was also observed by Hård af Segerstad in his review strand visade sina först arbeten för Kosta. Recensenten nämnde de graverade vaserna of Lindstrand’s 1951 debut of work for Kosta at the exhibition at NK, referring to the som ”lyfter fram rumsligheten i de sköra glasföremålen [...] vilket alstrar kraft både engraved vases that “highlight the space of the fragile glass objects [...] which provides på ytan och i djupet.”9 Det var Lindstrand som uppfann den här tekniken, som många power to both surface and depth.”9 Lindstrand was the inventor of this technique that senare har försökt efterlikna. De muskulära nakenfigurerna och de detaljerade och was largely unprecedented but has since been widely emulated. Whilst the muscular exakta gravyrerna från Orreforstiden förekom inte längre, utan nu låg inriktningen på nudes, heavily detailed and precise engravings of Orrefors no longer feature as pictorial vardagliga scener, vilket låg i tiden, men däremot var Lindstrand fortsatt intresserad av matter in favour of the more mundane everyday scenes in keeping with the times, Lind- afrikansk och primitiv konst. Detta framgår av de skulpturala bysterna av amasonlika strand’s ongoing interests in African and primitive art continues. This can be observed kvinnor och graverad dekoration inspirerad av hällristningar, som ingick i den första in the sculptural busts of Amazonian women and engraved decoration inspired by an- katalog som Kosta gav ut under Lindstrands ledning. Det var ett medvetet och mark- cient Swedish rock carvings in the first Kosta catalogue under Lindstrand’s direction. nadsanpassat beslut från Lindstrands sida att undvika teman och motiv från sin tid vid Lindstrand’s avoidance of familiar themes and motifs from his Orrefors work was a con- Orrefors, då upphovsrätten han 1937 överlåtit till Orrefors för sina arbeten hade gått scious marketing decision as the copyright he had assigned to Orrefors for his designs ut efter de lagstadgade tio åren. in 1937 had long since expired under the ten year protection provided in Swedish law.

Fram till 1954 var Lindstrand den ende konstnär vid Kosta, vilket gjorde nam- As the lone Kosta artist until 1954, the names Lindstrand and Kosta became synony- nen synonyma i den etsade stämpeln LIND-STRAND KOSTA. Under Lind- mous in the recognisable acid stamp LIND-STRAND KOSTA on all early output from strands ledning och skickliga förutsägelser av konsumtionstrender ökade Kos- the factory. Under Lindstrand’s leadership and keen forecasting of consumer trends tas försäljning under 1950-talet.10 Kosta witnessed a growth in sales during the 1950s.10

9 10 Mästerblåsaren Bengt Heintze till vänster, Vicke Lindstrand i basker till höger. Foto: Anna Riwkin Lindstrands samarbete med glasarbetarna har dokumenterats i en serie fo- Lindstrand’s collaborative interaction with the glass workers is well documented in tografier, där Lindstrand iförd basker och med cigarett i handen tillsammans a series of period publicity photos that depict a dapper Lindstrand with cigarette in med mästerglasblåsaren Heintze skissar motiv på glashyttans golv, eller där hand and resplendent in beret alongside Master Glassblower Heintze sketching out a han övervakar en av mästergravörerna. Dessa arrangerade bilder, som i stort glass design on the floor of the hot shop, or peering over the shoulder of one of the sett är baserade i verkligheten, visar det nära samarbetet mellan Lindstrand master engravers. These staged images present scenes based largely in fact, the close och konsthantverkarna eller, som han ofta uttryckte det: mellan dirigenten och collaborative relationship between Lindstrand and the craftsmen or, as Lindstrand hans orkester. often expressed it, a conductor and his orchestra.

Konsthistorikern Gunilla Frick har beskrivit 1950-talet som ”en blomstrande hög- Swedish art historian Gunilla Frick has described the 1950s as “a flowering high sum- sommar för svensk design.”11 Samtidigt som Lindstrand gjorde debut för Kosta och mer for Swedish design.”11 Concurrent with Lindstrand’s debut for Kosta, and a de skandinaviska länderna hade stora framgångar på Milanotriennalen 1951, pågick successful Triennale for the Scandinavian countries in 1951, plans were underway planeringen inför en utställning, Design in Scandinavia, som skulle turnera i Nordame- for a travelling exhibition to North America, Design in Scandinavia, in which several rika och där Lindstrand skulle delta med flera arbeten för Kosta. Det var självklart Lindstrand Kosta object were featured. He was an obvious choice for the exhibition. att Lindstrand skulle medverka i utställningen. Hans arbeten för Orrefors och den Lindstrand was already well known in the American market12 for his Orrefors work monumentala glasfontänen på Världsutställningen i New York 1939 hade gjort honom and his monumental glass fountain at the 1939 New York Worlds Fair. His more till ett känt namn i USA12. Hans ställning hade ytterligare stärkts av utställningar av recent exhibitions of Kosta glass at both Georg Jensen and Bonniers in New York Kostaglas på Georg Jensen och Bonniers i New York och ett flertal artiklar i ameri- and significant coverage in American newspapers reinforced his profile. There was, kanska tidningar. Men valet av föremål till utställningen påverkades emellertid av en however, a perception of the ‘quality’ of his work and its lack of inherent Swedish- uppfattning om hans arbetens ”kvalitet” och brist på svenskhet. Design in Scandinavia, ness that influenced the selection of objects for the exhibition.Design in Scandinavia, a ett sätt att skapa diplomatisk välvilja under kalla kriget, försökte också slå mynt av det diplomatic goodwill vehicle in the Cold War, sought also to capitalise on the market amerikanska intresset för skandinavisk design. Lindstrand hade redan skapat många awareness of Scandinavian design in North America. By this time Lindstrand had cre- viktiga, framgångsrika och hyllade gestaltningar för Kosta, däribland de nya graverade ated many important, successful and celebrated designs for Kosta including the new arbetena, den Pollock-inspirerade serien Abstracta, samt Träd i dimma, Höst och en engraved works, the Pollock inspired Abstracta series as well as Träd i dimma (Trees in rad skulpturala objekt som var alldeles för internationellt inspirerade för att represen- Fog), Höst (Autumn) and a range of sculptural objects that were ultimately too inter- tera svenskt och skandinaviskt konsthantverk. nationally influenced to represent Swedish and Scandinavian applied arts.

Lindstrand tyckte om Amerika och entusiasmen var ömsesidig: här fick hans arbeten Lindstrand held a fondness and enthusiasm for America that was reciprocal, a more ett mer konsekvent mottagande än på hemmaplan. Georg Jensen och Bonniers, som consistent experience than his reception in Sweden. The New York retailers of Scan- saluförde skandinavisk design i New York, arrangerade flera uppmärksammade och dinavian design, Georg Jensen and Bonniers, held several widely publicised and successful framgångsrika utställningar av Lindstrands arbeten under 1950-talet. I en intervju i exhibitions of Lindstrand’s work during the 1950s. Lindstrand was interviewed for a New York Times inför en recension av hans utställning på Bonniers i maj 1957, berät- New York Times review of his May 1957 Bonniers exhibition where he cites New York tade han att New York och ”det tempo amerikanerna lever i”13 hade inspirerat hans and “the tempo at which the Americans live”13 as the inspiration for his new work nya arbeten, som beskrevs som ”fulla av rörelse”.14 New York Times reporter ansåg att that was described as “alive with movement.”14 The exhibition was considered by the utställningen innehöll ”den bästa och viktigaste samling importerade kristallarbeten New York Times reporter as “the finest and most important collection of imported som visats i New York sedan 1930-talet”.15 Utställningen innehöll Lindstrands nya crystal shown [in New York] since the Thirties.”15 The exhibition featured Lindstrand’s produktionsserie för Kosta, däribland Contrast by Asymmetry 16 och flera unika fö- new production series for Kosta that included Contrast by Asymmetry16 and numerous remål och skulpturer som visades tillsammans med Bruno Mathssons möbler i böjträ. unique objects and sculptures alongside fellow Swede Bruno Mathsson’s bentwood fur- Nina Stritzler-Levine har beskrivit Bonniers som en i New York och amerikanska de- niture. Nina Strizler-Levine has described Bonniers as an influential player in New York signkretsar inflytelserik aktör som ”också arbetade mot museer [...] och stimulerade and greater American design circles that “also worked with museums [...] and stimu- intresset hos arkitektur- och designtidningars redaktörer”17. lated interest among architecture and design magazine editors”17.

För Lindstrand blev 1960-talet en besvärlig tid i Sverige. 1964 fick Kosta en ny The 1960s proved a troubled time for Lindstrand in Sweden. In 1964 a new manager, chef, Erik Rosén, som ett resultat av påstådda produktions- och ekonomipro- Erik Rosén, was appointed to Kosta as a result of alleged production and financial dif- blem.18 Det ansågs att Lindstrand, som hade räddat Kosta under 1950-talet, skulle ficulties.18 Lindstrand, Kosta’s saviour in the 1950s, was said to have neglected both

11 12 Färgad modell, New York, 1939, olja på duk, 60 x 81 cm Afrikaner, olja på pannå,, 49 x 59 cm 13 ha försummat sina administrativa och ekonomiska åtaganden under slutet av de- administrative and economic realities later in the decade and there were reports of cenniet och enligt rapporter utgjorde exportförsäljningen under Lindstrands led- export sales under Lindstrand’s management being as low as ten percent of total pro- ning så lite som tio procent av den totala produktionen 1960.19 Men företagets duction in 1960.19 By contrast the company ledgers reveal that sales had increased bokföring visar däremot att försäljningen hade ökat stadigt i Sverige och på olika steadily within Sweden and in various export markets during the 1950s. From 1951 the exportmarknader under 1950-talet. Från 1951 var USA, Storbritannien och Aus- United States, United Kingdom and Australia were important markets, followed closely tralien viktiga marknader, tätt följda av Danmark och Schweiz. 1956, när effekten by Denmark and Switzerland. By 1956, when the impact of Design in Scandinavia was at från Design in Scandinavia var som starkast i USA, ökade exporten till amerikanska its height in America, imports rose sharply in that market and remained steady up until marknaden kraftigt och höll i sig fram till 1959. 1960 representerade exportför- 1959. By 1960 export sales were at least twenty five percent of gross earnings, with säljningen minst 25 procent av bruttointäkterna, varav en stor del utgjordes av Lindstrand’s glass mosaics representing a healthy share. All this suggests that Kosta was Lindstrands glasmosaiker. Sammantaget tyder detta på att Kosta gick bra under in fact performing well under Lindstrand’s direction. 1964 also coincided with the expiry Lindstrands ledning. 1964 var också det år då Lindstrands ursprungliga kontrakt of Lindstrand’s original 1950 contract. The 1950 contract with Kosta gave Lindstrand med Kosta från 1950 gick ut. Kontraktet hade gett honom fullständig kontroll över complete control over the artistic direction of the company. As renumeration he was företagets konstnärliga inriktning. Han fick procent på den totala årsförsäljningen granted a percentage of the total annual sales plus an additional bonus percentage on plus ytterligare en procentsats på de arbeten han hade formgivit, utöver ett ga- works he designed, over and above a guaranteed amount. In addition he was given rantibelopp. Dessutom hade han fri bostad i en villa som ägdes av företaget20, en free housing in a company owned villa19, a motor vehicle for company and private bil som han fick använda både i tjänsten och privat, betald semester, generös sjuk- use, negotiated annual holidays, generous sick leave and travel arrangements.20 In the ersättning och reseförmåner. 21 I samband med att kontraktet förnyats 1955 och subsequent contract extensions in 1955 and 1960 the terms for Lindstrand were even 1960 hade Lindstrand fått ännu bättre villkor. 22 more favourable.21

Efterhand anställde Kosta nya formgivare som reagerade mot den avskalade As younger designers were employed at Kosta and reacted against the sleek Scandina- skandinaviska estetiken, vilket gjorde att Lindstrand fick svårt att hitta sin plats. vian aesthetic, Lindstrand struggled to find his place. Associated with the older guard Under 1960-talet var han förknippad med det gamla gardet och försökte svara by the 1960s he sought to respond to an aesthetic revolution underway in Sweden. på den estetiska revolutionen som pågick i Sverige. I början av 1960-talet ska- The early 1960s saw several highlights - Prisma, several one off sculptures such as Homo pade han flera fina verk – Prisma, ett antal unika skulpturer som Homo Sum, Sum, and the tableware services Calyspo and Mambo, which were commercially success- och serviserna Calypso och Mambo, som sålde bra. I mitten av 1960-talet åter- ful products for Kosta. By the mid-sixties his production work was reprising his own använde han idéer från mitten av 1950-talet och, som en respons på det nya 1950s ideas and, in response to the change of management at Kosta his interest turned ledarskapet för Kosta riktade han sitt intresse åt annat håll: stora skulpturer elsewhere - specifically large plate glass sculptures this time referencing his glass foun- av glasskivor, med referenser till glasfontänen från Världsutställningen 1939 i tain at the 1939 New York World’s Fair.. In 1966 he managed to respond to the times New York. 1966 lyckades han träffa rätt i tidsanda med den i mångt unika serien with Patina, a mostly unique series that met with positive market reaction. Towards the Patina, som fick ett positivt gensvar på marknaden. Mot slutet av årtiondet var end of the decade public sculpture became a prime focus and in a last burst of creativ- han främst fokuserad på offentliga skulpturer och en sista kreativ explosion ity in glass came with the objects produced for Glas Klart (Crystal Clear) exhibition of i glaskonsten resulterade i föremålen till utställningen Glasklart 1969 – hans 1969 - his swan song as a Kosta artist. The exhibition featured a curiously introspec- svansång som konstnär vid Kosta. Utställningen innehöll en märkligt introspektiv tive collection of objects reprising a number of periods from his career. Totems from samling föremål med referenser till olika perioder av hans karriär. Totempålar Upsala-Ekeby, heavy cutting and acid etching from Orrefors and a myriad of techniques från Upsala-Ekeby, grovt skuret och syraetsat glas från Orrefors och en myriad drawn from his nearly two decades at Kosta. tekniker från sina närmare två decennier vid Kosta. Lindstrand left his employment at Kosta in 1973, and although he and his wife Mari- Lindstrand lämnade Kosta 1973, och trots att han och hustrun Marianne bodde anne remained in the factory owned villa until his death in 1983, he was never to kvar i tjänstevillan fram till hans död 1983, återvände han aldrig till glasbruket. return to work for the glassworks. During the 1970s he began to work with friends Under 1970-talet började han arbeta med vännerna och de forna kollegerna från and former Kosta colleagues, Hanne Dreutler and Arthur Zirnsack, on designs for Kosta, Hanne Dreutler och Arthur Zirnsack, med arbeten för deras nya glasbruk their new glassworks in Åhus where he mostly sketched forms that featured engraved i Åhus där han skissade fram motiv som graverades med det tandläkarborrslik- decoration executed by Lindstrand using the dentist drill engraver introduced by nande gravyrstift som Rune Strand introducerat på 1950-talet. Rune Strand in the 1950s.

14 Deliphrium (Riddarsporre), olja på pannå, 49,5 x 98 cm 15 Cyklamen, olja på duk, 32 x 40 cm 16 Tranor, Kosta Hönan eller ägget, skulptur i trä och glas, 1960-tal 17 18 Vaser och skålar i glas och keramik, Kosta, hyttarbeten och Upsala-Ekeby Under sin långa karriär lyckades Lindstrand navigera mellan massproducerade artiklar During his long career Lindstrand managed to negotiate the line between mass och unika konstnärliga pjäser, som den danske konstkritikern Svend Erik Møller 1962 produced goods and one-off ‘artistic’ objects, described by Danish art critic Svend beskrev som ”nödvändiga oväsentligheter”23. I den svenska konst- och konsthant- Erik Møller in 1962 as the “necessary inessentiality”23. In the 1960s crafts debates verksdebatten under 1960-talet problematiserades gränsdragningen mellan konst och in Sweden challenged previous divisions between arts and crafts, and discussion of hantverk och det diskuterades flitigt om objektets funktionella roll – en uppdelning the role of objects as purely functional became more widespread in Scandinavia - a mellan konst och design. Gränsen mellan ”bruksföremål” och ”konst” debatterades. divide between art and design. The distinction between ‘tools’ and ‘art’ became a Møller förespråkade en skarpare åtskillnad mellan ”rena vardagsföremål och nöd- point of discussion. Møller called for a greater distinction between “the pure every- vändiga konstnärliga oväsentligheter”24 vilket anammades av yngre konsthantverkare. day article and the necessary artistic inessentiality”24 which became a career choice Lindstrand tillhörde en äldre generation konstnärer-formgivare för vilka konst och till- for younger craftspersons. Lindstrand was from an older generation of artist-de- verkning hade samma värde. Tack vare att han refererade till så många olika stilar och signers where art and production were of equal standing. His broad referencing of strömningar fastnade inte hans arbeten i det som den svenske konstkritikern Anders styles and trends also freed his work from being constrained by what Swedish art Åman 1962 kallade ”den blodfattiga förfiningen av svensk konst och konsthantverk”25 critic Anders Åman had described in 1962 as the “anaemic refinement of Swedish vilket tog sig uttryck i det svenska konsthantverkets strömlinjeformade perfektion i arts and crafts”25 evidenced in the streamlined perfection of Swedish applied arts utställningar på 1950-talet. Lindstrand deltog i flera av dessa viktiga evenemang och featured in 1950s exhibitions. Lindstrand participated in numerous of these seminal utställningar, däribland Milanotriennalerna på 1950-talet, Design in Scandinavia och H55 events and exhibitions, including the 1950s Milan Trienniales, Design in Scandinavia som definierade den moderna svenska och skandinaviska formgivningen på den glo- and H55 that defined Swedish and Scandinavian modern design on the world stage. bala arenan. The perception of Lindstrand’s work for Kosta between 1950 and 1973 has been Lindstrands arbeten för Kosta mellan 1950 och 1973 har mött blandad kritik varied, but it is reasonable to say, mostly overlooked in favour of his achievements och stått i skuggan av hans gärning på Orrefors på 1930-talet. Kritiker som at Orrefors during the 1930s. Some commentators such as Dag Widman have sug- Dag Widman menar att han var en blind fläck och att det kan tillskrivas en gested he may have been a blind spot, and this apparent blindness might be attributed uppfattning om kvalitet26, status eller konstnärlig gärning. Oaktat dessa as- to perceptions of quality26, status, or artistic achievement. These factors aside, the pekter så bör betydelsen av Lindstrands arbeten för Kosta inte förringas. De significance of Lindstrand’s Kosta work should not be diminished. The factors that faktorer som präglade hans arbete var av helt annan karaktär än under hans informed the work could not be further distanced from the period at Orrefors. At Orreforsperiod. På Orrefors slapp Lindstrand befatta sig med ekonomin och Orrefors, Lindstrand was removed from the financial pressures and everyday busi- den dagliga driften av glasbruket, vilket sköttes av andra, och kunde ägna all ness of the glassworks, which were handled by others, and was free to place all of his kraft åt skapandet, dock inom de ramar som ställdes upp av hans mentorer. efforts into design, albeit within the limitations of his mentors.

Lindstrands verksamhet på Kosta kringskars av många faktorer, förutom kreativa så- Lindstrand’s work at Kosta was constrained by many factors, notwithstanding issues of dana. I stället för att hindra den kreativa processen så sporrade dessa begränsningar creativity. Rather than hindering the creative process, these constraints facilitated in- honom till innovation. Lindstrands passion för glas och hans djupa förståelse av mate- vention. Lindstrand’s passion for glass and his highly developed understanding of the ma- rialet resulterade i en mångskiftande och synnerligen varierad produktion för Kosta, terial resulted in a diverse and much varied range for Kosta that was commercially and som sålde bra och ofta fick god kritik. Lindstrand var anpassningsbar och kreativ och in many instances critically successful. Adaptable and inventive, Lindstrand was quick to svarade snabbt på vikande efterfrågan genom att försöka hitta nya arbetsmetoder. address any decline in the market often searching for new ways of doing things.

Det är emellertid olyckligt att bedömningen av Lindstrands karriär efter Or- It is however unfortunate that the reception of Lindstrand’s post-Orrefors career refors påverkades av hans tidiga framgångar på Orrefors, inte nödvändigtvis för was to be compromised by his earlier successes at Orrefors, not necessarily because att hans senare arbeten var mindre förtjänstfulla, som Widman ansåg, utan för his later work was of less merit, as Widman has proposed, but because the reputa- att Orrefors på i stort sett egen hand byggt upp den svenska konstglasindustrins tion and foundations for Swedish art glass industry had been built essentially single- renommé under 1920- och 30-talen. Situationen var likartad på 1940-talet, med handedly by Orrefors during the 1920s and 30s. This was still the case during the en tillströmning av nya unga formgivare, om än något dämpad på grund av kriget. 1940s with the introduction of younger designers although somewhat hindered by Det blandade mottagandet av Lindstrands gärning hjälptes inte av de många dis- the war. Lindstrand’s variable reception was further compounded by much discourse kussionerna om Orrefors framgångar och deras höga profil i designpublikationer on the success of Orrefors, their profile in design publications and the writings that och artiklar. featured the factory.

19 20 Elefant, giraff, flodhäst och kamel, unikt gods, Upsala-Ekeby När Lindstrand tog anställning på Kosta så var formgivningen i Sverige helt inriktad By the time Lindstrand was settled at Kosta, focus in Sweden was geared towards på det gigantiska projektet Design in Scandinavia, där fokus låg på nationalism och the massive Design in Scandinavia endeavour that emphasised issues of nationalism and regionalism snarare än diskussionen om ”konstnärer till industrin”. Det var här Lind- regionalism rather than the Artist in Industry focus of earlier decades. It was here that strand började marginaliseras; hans arbeten passade inte riktigt in i försöken att skapa Lindstrand began to become peripheral; his work did not comfortably fit in the pur- ett skandinaviskt ideal. Lindstrand som var väl insatt i rådande trender var medvetet suit of a Scandinavian ideal. A keen observer of current trends, he was consciously in- internationell i sina influenser och ämnesval och undvek nationella och regionala ste- ternational in his influences and subject matter seemingly avoiding national or regional reotyper. I slutet av 1950-talet såddes fröna för de konsthantverksdebatter som pågick stereotypes. The late 1950s sowed the seeds for the crafts debates of the 1960s and under 1960-talet då många nya, yngre formgivare intog arenan. witnessed the rise of many new, younger designers.

Som konstnär är Lindstrand fortfarande främst förknippad med Orrefors. Detta har As an artist, Lindstrand has been, and continues to be, most often associated with resulterat i att Lindstrands arbeten från mitten av 1900-talet ofta har blivit förbisedda Orrefors. This has resulted in Lindstrand’s mid-twentieth century work being largely och inte tillräckligt analyserade, vilket har förminskat hans ställning. I det som skrivits overlooked and under-analysed resulting in a diminished profile. What has been writ- om Lindstrands senare karriär finns många felaktigheter och missuppfattningar. Därför ten about Lindstrand’s later career contains much misinformation and many over- har Lindstrands arbeten från 1940- och 1950-talen kommit i skymundan. sights. As such, the significance of Lindstrand’s work from the 1940s and 1950s has been diminished. Det är alltså betydelsefullt att denna utställning visas på Uppsala konstmuseum, i när- heten av keramikbruket Upsala-Ekeby där Lindstrand tillbringade 1940-talet. Detta It is significant then, that this exhibition be held at Uppsala konstmuseum, near to the kan förhoppningsvis leda till en mer ogrumlad och balanserad bedömning av hans Upsala-Ekeby ceramics factory where Lindstrand spent the 1940s. Perhaps this factor betydelse och gärning under två kontrasterande karriärer inom glaskonsten, vilka ra- might prompt a more unreserved and balanced appreciation of his significance, the mar in hans också undervärderade period inom keramiken, textilkonsten och hans two careers in glass that were contrasting bookends to his equally undervalued peri- livslånga experimenterande som skulptör och målare. od in ceramics and textiles and his lifelong explorations as both a sculptor and painter.

Fil. dr. Mark Ian Jones Mark Ian Jones PhD Sydney, Australien Sydney, Australia Maj 2013 May 2013

Dr Mark Ian Jones är designhistoriker, arkitekt och akademiker, baserad i Sydney, Australien. Dr Mark Ian Jones is a design historian, architect and academic based in Sydney Australia. His Hans forskning undersöker skapandet av 1900-talets svenska och skandinaviska designdiskurs research examines the production of twentieth century Swedish and Scandinavian design dis- och han har under det senaste årtiondet forskat i Vicke Lindstrands karriär och arbeten. Essän course and he has spent the last decade researching the work and career of Vicke Lindstrand. är baserad på hans doktorsavhandling On The Periphery - An examination of mid-twentieth century This essay draws from his 2011 doctoral thesis entitled ‘On The Periphery - An examination Swedish design and the reception of Vicke Lindstrand, 2011, som han arbetat på som Svenska insti- of mid-twentieth century Swedish design and the reception of Vicke Lindstrand’ undertaken tutets gästforskare på konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och lagt fram vid at the University of New South Wales College of Fine Arts in Sydney Australia and as Swedish University of New South Wales College of Fine Arts i Sydney, Australien. Institute Guest Researcher at the Department of Art History at Uppsala University Sweden.

21 ______

1 Ulf Hård af Segerstad, ”Att se djupt i glaset”, Svenska Dagbladet, 7 oktober 1982. 1 Ulf Hård af Segerstad, ’Att se djupt i glaset (To see deeply into the glass)’, Svenska Dagbladet, 7 October 2 Se dessa tre essäer av Widman: Widman, Dag (1992), ”The Kosta Artists - A Rhapsodic Review of the 1982. Translated by Lars Johansson. ”Att se djupt i glaset” has a double meaning in Swedish, although seldom Twentieth Century”, i Margareta Artéus (red.), Kosta 250 år (Kosta Boda), 46-75; Widman, Dag och Franks, used, meaning ”drinking too much.” Jeremy (1996), Svenskt glas 1900-1960: 20 konstnärer, 20 verk (Cordias kulturguider; Stockholm: Cordia) och 2 See the following trilogy of essays by Widman: Widman, Dag (1992), ’The Kosta Artists - A Rhapsodic Re- Widman, Dag (1998), ”Pionjärår, genombrott, triumf: Ett halvt sekel av konstnärlig expansion 1898-1960” i view of the Twentieth Century’, in Margareta Arteus (ed.), Kosta 250: 1742-1992 250 Years of Craftsmanship Wickman, Kerstin (red.), Orrefors: Etthundra år av svensk glaskonst, (Byggförlaget-Kultur) s. 17-80. (Kosta Boda), 46-75; Widman, Dag and Franks, Jeremy (1996), Svenskt glas 1900-1960: 20 konstnärer, 20 verk 3 Se författarens doktorsavhandling: Jones, Mark Ian (2011), On The Periphery - An examination of mid-twentieth = Swedish glass 1900-1960: 20 artists, 20 works (Cordias kulturguider; Stockholm: Cordia) and Widman, century Swedish design and the reception of Vicke Lindstrand (University of New South Wales, Sydney) http:// Dag (1998) Pioneers, breakthrough, triumph. A half century of artistic growth 1898-60 in Wickman, Kerstin; handle.unsw.edu.au/1959.4/51882. Ed, Orrefors, A Century of Swedish Glassmaking (Byggforlaget-Kultur) pp. 17-80. 4 Lindstrands keramiska arbeten för Upsala-Ekeby var kommersiellt framgångsrika, särskilt figurerna som 3 See the author’s doctoral thesis: Jones, Mark Ian (2011) On The Periphery - An examination of mid-twentieth föreställde afrikanska djur, björnar och elefanten. Elefanten blev oerhört populär i Sverige och är fortfarande century Swedish design and the reception of Vicke Lindstrand (University of New South Wales, Sydney) http:// högt värderad av samlare av Lindstrands arbeten. Han producerade även några fint avvägda räfflade skålar handle.unsw.edu.au/1959.4/51882 . och enfärgade, glaserade vaser, samt rena former med sparsam linjär dekoration som dokumenterades i 4 Lindstrand’s Upsala-Ekeby ceramics were commercially very successful particularly the figurines of African dåtida publikationer. Dessa föremål anknyter till hans tidiga arbeten på Orrefors och föregriper hans senare animals, bears and the elephant. Such was the success of the elephant it is widely known in Sweden and arbeten för Kosta. still ranks high amongst collectors of Lindstrand’s work. He also produced some finely proportioned fluted 5 Love Jönsson noterar: ”Sitt främsta konstnärliga bidrag gav Vicke Lindstrands på djurfigurernas område. bowls and vases in clean single coloured glazes along with simple forms featuring sparse linear decoration Redan på Orrefors hade han arbetat med graverade, bemålade eller i glaset inneslutna djurmotiv som hajar, that were illustrated in period publications. These objects reference his earlier Orrefors work and preempt elefanter, zebror, leoparder, pingviner och tigrar. I keramiken, med dess större möjligheter till tredimen- his later works for Kosta. sionell gestaltning, fick denna exotiska och ofta symboliskt laddade djurvärld en fördjupad uttrycksfullhet. 5 Love Jönsson observes “Vicke Lindstrand’s main artistic contributions were the animal figures range. Utan att nedvärdera hans insats måste det emellertid konstateras att i jämförelse med hans gärning på Already at Orrefors, he had worked with engraved, painted or the glass contained animal motifs as sharks, Orrefors, och senare Kosta glasbruk, är keramiken en mellanperiod i hans oeuvre.” i Jönsson, Love (2007), elephants, zebras, leopards, penguins and tigers. In ceramics, with its greater potential for three-dimensional ”Femtiotalet - Upsala-Ekebys konstnärliga guldålder”, i Ann-Christine Fogelberg och Helen Karlsson (red.), design, this exotic and often symbolically loaded animal world received a deeper expression. Without being Upsala-Ekeby 1886-1978: en historik i ord och bild om ett bruk (Uppsala: Bombus), s. 93. disparaging of his contributions, it must be noted that the comparison with his work at Orrefors, and later 6 Kosta, ”Avtal. Kontrakt mellan Kosta glasbruk och Vicke Lindstrand daterat 26 april 1950.” Opublicerat Kosta glassworks, ceramics is an intermediate period of his oeuvre.” in Jönsson, Love (2007), ’Femtiotalet dokument. - Upsala-Ekebys konstnärliga guldålder (The fifties - Upsala-Ekeby’s artistic golden age)’, in Ann-Christine 7 Lundbergh, Holger (1957) ”Kosta Lindstrand”, (New York: Bonniers). Fogelberg and Helen Karlsson (eds.), Upsala-Ekeby 1886-1978: en historik i ord och bild om ett bruk (Uppsala: 8 Ursprungligen citerad i en artikel från 1930-talet om Orrefors. Se Lundbergh, Holger (1939), ”Master of Bombus), p. 93. Crystal Art”, The Swedish American Monthly, (december 1939). 6 Kosta, ’Avtal. Contract between Kosta Glasbruk and Vicke Lindstrand dated 26 April 1950.’ Unpublished 9 Hård af Segerstad, Ulf (1951), ”Glaskonstnär gör sin andra debut”, Svenska Dagbladet, 16 september. document. 10 Lindstrands inflytande vid Kosta och betydelse för 1950-talets svenska formgivning sträckte sig bortom 7 Lundbergh, Holger (1957) ’Kosta Lindstrand’, (New York: Bonniers). glaskonsten. Förutom sin villa på Kosta som byggdes 1953, och var en förmån i hans generösa kontrakt, så 8 Originally quoted in a 1930s article about Orrefors. See Lundbergh, Holger (1939), ’Master of Crystal Art’, anlitade han Bruno Mathsson för att rita flera tidiga och viktiga yggnader.b The Swedish American Monthly, (December 1939). 11 Frick, Gunilla (1996), ”Radical change or stagnation?: Swedish post-war decorative art”, Scandinavian 9 Hård af Segerstad, Ulf (1951), ’Glaskonstnär gör sin andra debut’, Svenska Dagbladet, 16 September. Journal of Design History, 6, s. 43. 10 Lindstrand’s influence at Kosta and importance in the context of 1950s Swedish design extended beyond 12 Lindstrand deltog i flera utställningar på Bonniers i New York och var också känd för sin glasfontän vid the confines of glass production. In addition to his own villa at Kosta built in 1953, a benefit of his generous Världsutställningen 1939 i New York. contract, he was responsible for commissioning early and important buildings from the Swedish architect 13 Reif, Rita (1957), ”Swedish Crystal Shown in Notable Exhibition”, New York Times. Bruno Mathsson. 14 Ibid. 11 Frick, Gunilla (1996), ’Radical change or stagnation?: Swedish post-war decorative art’, Scandinavian Journal 15 Ibid. of Design History, 6, p. 43. 16 Artikelnummer LS651 - 658 i 1959 års Kosta 2-katalog. 12 Lindstrand was featured in several exhibitions at Bonniers in New York and was also known for his glass 17 Stritzler-Levine, Nina (2006), ”Thou Shall/Not Be Branded”, i Liz Hogdal (red.), Bruno Mathsson: Architect fountain at the New York World’s Fair of 1939. and Designer (Malmö: Arena i samarbete med Bard Graduate Center for Studies in the Decorative Arts 13 Reif, Rita (1957), ’Swedish Crystal Shown in Notable Exhibition’, New York Times. Design and Culture, New York och Yale University Press, New Haven och London), s. 221. 14 Ibid. 18 ”Jag blev inkallad för att få ordning på Vicke Lindstrand. Hans makalös hållning som chef hade skapat kaos 15 Ibid. i produktionen. Det krävdes att någon tog kontroll över honom, annars hade ekonomin gått åt skogen!” Erik 16 Model numbers LS651 - 658 in the Kosta 2 catalogue of 1959. Rosén citerad i Lundmark, Hans-Olof (1993), Mäster Bengt Glaslegenden (Växjö: Mängen Produktion). s. 36. 17 Stritzler-Levine, Nina (2006), ’Thou Shall/Not Be Branded’, in Liz Hogdal (ed.), Bruno Mathsson Architect

22 19 Ibid. and Designer (Malmö: Arena in association with the Bard Graduate Center for Studies in the Decorative 20 Villan ritades för Lindstrand av Uppsala länsarkitekt Viking Göransson, som ersatt Lindstrand som konst- Arts Design and Culture New York and Yale University Press New Haven and London), p. 221. närlig ledare för Upsala-Ekeby. 18 “I was called in to put Vicke Lindstrand in order. His quite incomparable manners as a manager had 21 Kosta, ”Avtal. Kontrakt mellan Kosta glasbruk och Vicke Lindstrand daterat 26 april 1950”, (Kontrakt mel- created chaos in the production. Someone was needed to control him otherwise things had gone to blazes lan Kosta Glasbruk och Vicke Lindstrand från 1 juli 1950 - 1 juli 1955 edn.; Stockholm, 1950). Opublicerat financially!” Erik Rosén as quoted in Lundmark, Hans-Olof (1993),Mäster Bengt Glaslegenden (Växjö: Mängen dokument. Med tillstånd av Per E Berg, Lindstrand-stiftelsen. Produktion). p. 36. 22 Ibid. Addendum 1955 & 1960. Opublicerat dokument. Med tillstånd av Per E Berg, Lindstrand-stiftelsen. 19 Ibid. 23 Svend Erik Møller citerad i Brunius i Fogelström, Lollo, Björkegren, Peder, och Stevens, Michael (1988), 20 Designed specifically for Lindstrand by Uppsala County architect, Viking Göransson who had replaced Ting äger rum: nutida svenskt konsthantverk och design: textil, glas, keramik, metall och möbler: 6 maj-28 augusti Lindstrand as artistic leader at Upsala-Ekeby. 1988 (Liljevalchs katalog; Stockholm: Liljevalchs konsthall), s. 17. 21 Kosta, ’Avtal. Contract between Kosta Glasbruk and Vicke Lindstrand dated 26 April 1950.’, (Contract 24 Ibid. between Kosta Glasbruk and Vicke Lindstrand from 1 July 1950 - 1 July 1955 edn.; Stockholm, 1950). Unpu- 25 Anders Åman citerade i Brunius i Ibid. s. 17. blished document. Courtesy of Per E Berg, Lindstrand stifltelsen. 26 Orrefors blev känt för att producera konstglas så tidigt som på 1930-talet mycket tack vare Edward 22 Ibid. Addendum 1955 & 1960. Unpublished document. Courtesy of Per E Berg, Lindstrand stifltelsen. Halds marknadsföring. Se Widman i Wickman, Kerstin, red. (1998) Orrefors: Etthundra år av svensk glaskonst 23 Svend Erik Møller quoted in Brunius in Fogelström, Lollo, Björkegren, Peder, and Stevens, Michael (1988), (Byggförlaget-Kultur 1998, 1998). s. 65-66. Ting äger rum: nutida svenskt konsthantverk och design: textil, glas, keramik, metall och möbler: 6 maj-28 augusti 1988 (Liljevalchs katalog; Stockholm: Liljevalchs konsthall), p. 17 24 Ibid. 25 Anders Åman quoted in Brunius in Ibid. p. 17 26 Orrefors become renowned for producing fine glass as early as the 1930s further aided by the promotional efforts of Edward Hald. See Widman in Wickman, Kerstin Ed. (1998) Orrefors, A Century of Swedish Glassmaking (Byggforlaget-Kultur 1998, 1998). pp. 65 – 66.

23 UTSTÄLLNING/EXHIBITION Intendent:/Curator Ann-Christine Fogelberg, Uppsala konstmuseum Texter/Texts: Ann-Christine Fogelberg, Peter Norén Essä:/Essay: PhD Mark Ian Jones, Sydney, Australien Grafisk formgivning:/Graphic Design: Eva Björkman, Uppsala konstmuseum Tekniker/Technicians: Martin Wallin, Uppsala konstmuseum, Ronan Miossec, Nacho Tatjer, Christian Sandell Fotograf/Photographer: Bo Gyllander, när inget annat anges/unless otherwise stated. Program: Rebecka Wigh Abrahamsson

UPPSALA KONSTMUSEUM Uppsala slott, ingång E/Uppsala Castle, entrance E [email protected] www.uppsala.se/konstmuseum www.facebook.com/uppsalakonstmuseum