TIDSKRIFT I S:JÖVÅ.SENDET
1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA
UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 4 2001 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGIRO 12517 - 9 BANKGIRO 446-3220
Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendörkapten LARS WJGERT, FMV, 115 88 Stockholm, Telefon: 08-782 63 85, Telefax: 08-782 44 56. Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Box 13025, 103 01 Stockholm. Annonser: MARGARETA JOHANSSON, Mälby l, 148 95 Muskö, Telefon: 08-500 454 76, Telefax 08-500 456 79. Ekonomi och prenumerationer: Kommendör 1.gr JAN BRING, Kantatvägen 27, 131 40 Nacka, Telefon: 08-716 73 38, Telefax: 08-466 97 92. Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel med4 häften per år. Prenumerationspris 100 kronor per år inom Sverige, 150 kr utrikes. Prenumeration sker endast genom att avgiften insätts på post girokonto 125 17-9. Inbetalningskort utsänds med första häftet årligen. Införda artiklar, recensioner, o dyl honoreras med c:a 50 kronor per sida. För införd artikel, som av KÖMS anses särskilt förtjänt, kan författaren belönas med sällska• Meddelande pets medalj och/eller penningpris. från Beslämmelser för Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter återfinns i häftena nr l och 4. Kungl. Örlogsmannasällskapet
Nr 5/2001 Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm onsda Innehåll gen 26 september 2001 nr 4/01 (Utdrag ur protokoll) Meddelande ...... 295 Sammanträdet ägde rum i Sjöofficerssällskapets i Stockholm lokaler i närvaro av Sammanträdesplan för Kungl. Örlogsmannasällskapet 2002 ...... 298 3lledamöter. Minnesteckningar för år 2001 ...... 300 § 3 Beslöts att högsta antalledamöter som skall väljas in under 2001 är Det hele begyndte i 1990- Det danske sovrems enheder, opgaver og fremtid ...... 307 två hedersledamöter Av Tim Sloth Jorgensen sexton ordinarie ledamöter Den marina tekniska tjänsten, från anarki till ordning och reda ...... 322 tre korresponderande ledamöter Av Mikael Wendel § 5 Beslöts att tilldela Doktriner som ett centralt verktyg i utvecklandet av militära maktmedel ...... 332 ledamoten Bertil Björkman Kungl. Örlogsmannasällskapets guldmedalj Av Tommy Jepsson och Helge Markkussen ledamoten Bengt Forssbeck Kungl. Örlogsmannasällskapets silvermedalj ledamoten Ca y Holmberg Kungl. Örlogsmannasällskapets silvermedalj Danmark- "NATO-agent för Sverige? direktör Johan Schreil Kungl. Örlogsmannasällskapets silvermedalj Försvarsattacherapporteringen från Danmark 1960-65 ...... 345 civilingenjör Curt S. Ohlsson Kungl. Örlogsmannasällskapets silvermedalj Av Magnus Haglund ledamoten Björn Hamilton Kungl. Örlogsmannasällskapets hedersomnäm• Fartygets befälhavare var ansvarig för m/s Estonias nande och penningbelöning. förlisning 28 septen1ber 1994 ...... 365 § 6 Höll ledamoten Mikael Wendel inträdesanförande under rubriken: "De mari- Av Bertil Erkhammar na tekniska tjänsterna- från anarki till ordning och reda." Incidenten med U 137 hade kunnat utvecklas på ett helt annorlunda sätt ...... 368 Vid protokollet Av Björn Hamilton Herman Fältström Naval Cooperation in a Multi-Polar World- The Spanish Civil War ...... 377 Av Adam B. Siegel sekreterare
ISSN 0040-6945 295 Abrahamsons Tryckeri AB, Karlskrona 2001 Nr 6/2001 Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm ons Kommendörkapten Andreas Olsson dagen 31 oktober 2001 Kommendör Kenneth Olsson (Utdrag ur protokoll) Överstelöjtnant Mats Furenius Sammanträdet ägde rum i Sjöofficerssällskapets i Stockholm lokaler i närvaro av 37 Kommendörkaplen Kenth Gutensporr ledamöter. Kommendörkapten Mats Nordin Kommendörkapten Håkan Andersson § 2 Anmäldes att sedan föregående sammanträde har ledamöterna Ingmar Wiek Överstelöjtnant Mats Johansson berg och Lars Olof Lindgren avlidit. Överstelöjtnant Hans-Göran Olsson § 4 Beslöts att tilldela studerande Ylva Lindström Kungl. Örlogsmannasällskapets hedersomnämnande samt att ledamoten civilingenjör Curt S. Olsson, förutom Kommendörkapten Lars Ryden Kungl. Örlogsmannasällskapets silvermedalj, jämväl tilldelas penningbelöning Kommendörkapten Hans-Erik Fröberg i enlighet med styrelsens förslag den 26 september 2001. Överstelöjtnant Herman Håkansson § 5 Till styrelseledamot omvaldes ledamoten Bo Rask och nyvaldes ledamoten Kommendörkapten Nils Grandin Stefan Engdahl. Till styrelsesuppleant omvaldes ledamoten Claes-Göran Hag ström. Korresponderande ledamöter § 6 Omvaldes revisorer och revisorssuppleanter. Professor Olle Rutgersson § 7 Omvaldes valberedningen bestående av ledamöterna Magnus Bergman, Gö• Fil. dr. Åke Holmquist ran Gunnarsson och Tommy Åsman med Åsman som sammankallande. Fil. dr. hc Håkan Lans § 8 Fastställdes årsavgiften för år 2002 till 200:- kronor. § 9 Fastställdes prenumerationsavgiften förTidskrift i Sjöväsendet till150:- kronor inom Sverige och 200:- kronor utanför Sverige. Vid protokollet § 10 Fastställdes sammanträdesplanen för 2002. Herman Fältström § 11 Höll ledamoten Anders Johnson inträdesanförande under rubriken "Vakuum sekreterare mellan planering och framtida utveckling". § 12 Höll korresponderande ledamoten Klaus Böhme inträdesanförande under rubriken "Socialistiska amiraler; iakttagelser rörande amiralsutnämningar i Östtyskland". § 13 Presenterade ledamoten Hans Jevrell utdrag ur årberättelse i vetenskapsgre- nen I under rubriken "Ledning med hjälp av ITC- vad innebär det?". § 14 Förrättades inval av nya ledamöter enligt följande Hedersledamöter: Ordinarie ledamoten, Konteramiral Bertil Björkman Flottiljamiral (SF) Hans Holmström
Ordinarie ledamöter Korresponderande ledamoten, Ämnesråd Marie Jacobsson Kommendörkapten Erik Andersson Kommendörkapten Lennart Bengtsson Professor Johan Leander
296 297 Sammanträdesplan för Kungl. Örlogsmannasällskapet 2002 sammanträdesplan för 2003 samt inval av nya ledamöter), inträdesanföranden av le damöterna Herman Håkansson och Nils Grandin Onsdagen 12 december 2001 k/1730-2100 Ordinarie sammanträde i Karlskrona i Sjöofficerssällskapets lokaler, Amiralitetstor Fredagen 15 november 2002 k/1600- 2330 get 231:a högtidssammanträdet i Stockholm på Vasamuseet Mötesförhandlingar, inträdesanföranden av ledamöterna Erik Andersson, Hans-Erik Sluten del (val av ordförande och vice ordförande, införande av nya ledamöter samt Fröberg och Mats Johansson föredragning av verksamhetsberättelse), Öppen del (redogörelse för verksamheten under det gångna året, minnesteckningar över avlidna ledamöter, anförande ink!. in trädesanförande av korresponderande ledamoten Åke Holmqvist samt musikpro Onsdagen 30 januari 2002 k/1730-2100*) gram. Ordinarie sammanträde i Göteborg i Sjöofficerssällskapets lokaler, Nya varvet Mötesförhandlingar, inträdesanföranden av ledamoten Lennart Bengtsson samt kor Högtidsmiddag på Sjöofficersmässen, Långa Raden 8, Skeppsholmen responderande ledamöterna Ivar Virgin och Olle Rutgersson
''') Anmäldes att sammanträdet ell er ett extra sammanträde till våren i Göteborg planeras att Onsdagen 27februari 2002 kl 1730-2100 behandla den nautiska och den maskintekniska vidareutbildningen. Ordinarie sammanträde i Karlskrona i Sjöofficerssällskapets lokaler, Amiralitetstor get Mötesförhandlingar, inträdesanföranden av ledamöterna Kenneth Olsson och Kenth Gutenspan samt korresponderande ledamoten Håkan Lans
Onsdagen27mars 2002 k/7730-2100 Ordinarie sammanträde i Stockholm i Sjöofficerssällskapets lokaler, Skeppsholmen Mötesförhandlingar, inträdesanföranden av ledmöterna Mats Furenius, Mats Nordin och Andreas Olsson
Onsdagen 24 april2002 k/1300-1500 Ordinarie sammanträde i Stockholm i Sjöofficerssällskapets lokaler, Skeppsholmen Mötesförhandlingar (revisionsberättelse för år 2001, ansvarsfrihet för styrelsen), inträ• desanföranden av ledamöterna Håkan Andersson och Johan Leander
Onsdagen 25 september 2002 kl 1300-1500 Ordinarie sammanträde i Stockholm i Sjöofficerssällskapets lokaler, Skeppsholmen Mötesförhandlingar (fastställande av högsta antalledamöter att inväljas 2002, faststäl• lande av vallistor samt beslut om belöningar), inträdesanföranden av ledamöterna Hans-Göran Olsson och Lars Ryden
Onsdagen 30 oktober 2002 k/1730-2200 Ordinarie sammanträde i Stockholm i Sjöofficerssällskapets lokaler, Skeppsholmen Mötesförhandlingar (val av styrelse och valberedning, fastställande av årsavgift och
298 299 Minnesteckningar för år 2001 tilleriets skjutskola och vid Militärhögskolan (nuvarande Försvarshögskolan), där han även va r stabschef i slutet av 1960-talet. Olle Gäfverts karriär kröntes med chefskapet för Karlskrona kustartilleriregemente åren 1970-76. Han invaldes i Kungl Örlogsman• nasällskapet 1970. Han var en god idrottsman, särskilt inom orientering och fälttävlan. Henrik Lange Allt detta var egenskaper som kom väl till pass i hans militära gärning. Generallöjtnant Henrik Lange avled den 5 november 2000. Han blev officer vid Efter pensioneringen arbetade han bland annat med planering i Försvarsstaben av Kustartilleriet 1930 och genomgick sjökrigshögskolans stabsutbildning 1935-38. större övningar. Förmågan att entusiasmera sina medarbetare var påtaglig, liksom Han var en skicklig och engagerad nydanare vid motoriseringen av det rörliga kust hans pedagogiska talang. Dessutom hade han sinne för teknik. artilleriet. Karaktäristiskt för Olle Gäfvert var h ans humor och slagfärdighet, dock utan att Henrik Lange var chef för det batteri som under den stränga vintern 1942 fanns i göra någon illa, och han var orädd och stark i alla avseenden. norra Jämtland nära norska gränsen för att visa tyskarna i Norge att det fanns mo Av hedersledamoten Gunnar Eklund dernt långskjutande artilleri berett att insättas mot gränsområdet. Henrik Lange blev senare chef för den motoriserade batalj onen vid KA4, det grövsta bi ldragna kanonar tilleri som funnits i Sverige, och han medverkade också vid inköp av artill eriradar i Jean-Carlos Danckwardt England. År 1954 blev Henrik Lange överste och chef för Kustartilleriets skjutskola. Efter Översten l. graden Jean-Carlos Danckwardt avled den 31 januari 2001,78 år gammal. chefskap för den sammanslagna organisationen på Västkusten av kustartilleriförsvar Så har den sista stora officerskursen i KA 1944 ytterligare decimerats. Redan under och försvarsområden blev han 1961 generalmajor och inspektör för Kustartilleriet. År aspirantkursen på idylliska Ängsholmen i Stockholms skärgård sommaren 1941 intog 1964 blev han chef för Marinstaben och avslutade sin karriär som militärbefälhavare i Jean-Carlos toppositionen bland kamraterna som en lugn och tillförlitlig föregångs• Västra militärområdet 1968-72. Han pensionerades som generallöjtnant 1972. man. Sjökrigsskolan genomförde han som kadett 301 Danckwardt - en klar marke Henrik Langes stora intresse för utbildningsfrågor och idrott medförde bl a att han ring av dåvarande och kommande briljans som officer. blev styrelseledamot i Centralförbundet för befälsutbildning och i Svenska Fäktför• Subalternåren genomfördes på KA l i Vaxholm. Efter genomgången allmän och bundet samt styrelseordförande i Sveriges militära idrottsförbund. Han var också le teknisk kurs på sjökrigshögskolan 1951-53 följde trupptjänst vidKAl och KA 3. Som damot av stadsfullmäktige i Lidingö. major 1962 var han redan lärare både vid Militärhögskolan och vid Försvarshögsko Henrik Langes många skiftande uppgifter innebar att han deltog i och påverkade lan. År 1967 blev han sekreterare i 1965 års försvarsutredning och tjänstgjorde då vid arbetet att bygga upp det moderna kustartilleriet och marinens ledningsorganisation. Försvarsstaben. 1969 utnämndes han till överste och sektionschef i Marinstaben, blev Hans oräddhet, rakryggade hållning och förmåga att vid behov tala klartext präglade 1971 chef för Gotlands kustartilleriförsvar och utnämndes 1974 till överste l. graden hans sätt att vara. Mot de medarbetare han litade på visade han stor omtänksamhet samt tillträdde som souschef i Östra Militärområdesstaben. 1977 slutligen blev han och vänlighet. chef för Blekinge kustartilleriförsvar och befälhavare Fo 15. Han pensionerades den l Henrik Lange var en av förgrundsgestalterna inom det moderna kustartilleriet. april 1983. Han invaldes i Kungl Örlogsmannasällskapet 1951 och blev senare hedersledamot. Danckwardt blev ledamot i KÖMS 1964 och senare även i KrYA 1965. Han ge nomgick Försvarshögskolan 1969 och dess chefskurs 1971. Av hedersledamöterna Gunnar Eklund och Benkt Dahlberg Under ticlen som CBK blev han rikskänd genom reportagen i TV och radio kring samtledamöterna Erik Lyrh. och. Per-Gunnar Fernander elen sovjetiska ubåten U 137, som gick på grund i Gåsefjärden en mörk höstnatt 1981. Då var det översten l. gr Danckwardt som förde befälet över bevakningsstyrkorna Olle Gäfvert kring elen strandade ubåten. Efter pensioneringen bosatte sig Jean-Carlos i Snårestad, strax norr om det fasta Överste Olle Gäfvert avled den 27 december 2000. Olle Gäfvert tog studentexamen i kustartilleribatteriet i Ystad. Kanske var det där han fick inspirationen att i ett om Strängnäs 1936. Han började sin militära bana vid Kustartilleriet 1938 och blev officer fångsrikt bokverk redovisa samtliga fasta batterier i Sverige med planläggning, bygg 1941. Under de första åren tjänstgjorde han vid Karlskrona kustartilleriregemente. nad och verksamhet för varje enskilt batteri. Det kan väl ses som kustartilleriets sva Hans arbetsuppgifter präglades då av den intensiva verksamheten för att få fram rätt nesång eftersom de flesta av dessa batterier nu blivit museer eller skrotats och begrep utbildad personal till den omfattande utbyggnaden av Kustartilleriet. pet kustartilleri i den nya försvarsorganisationen försvunnit. Som skribent i Blekinge Efter sjökrigshögskolans allmänna kurs samt de högre stabs- och artillerikurserna Läns Tidning var Jean-Carlos en mycket uppskattad debattör i säkerhets- och för• tjänstgjorde Olle Gäfvert i stabsbefattningar i Marinstaben och i Norrlands kustartil svarspolitiska frågor ända in tilll999. leriförsvar i Härnösand. Hans pedagogiska fallenhet ledde tilllärartjänster vid Kustar-
300 301 till överste vid Försvarets intendentkår. I samband med sin pensionering 1979 erhöll Jean-Carlos Danckwardt lämnar efter sig en mycket väl meriterad tjänstgöring i han efter egen begäran transport till Flottan som kommendör i reserven. Kustartilleriet och i Totalförsvaret som en respekterad officer med stora kunskaper på Som ung tjänstgjorde Bertil Nilzen som fartygsintendent på olika fartyg, bl a på många områden inom och utanför försvaret. En god kamrat har lämnat våra led. kryssarna Gotland och Göta Lejon. l slutet av 1940-talet var han proviantintendent Av ledamoten Lars Ah/ström vid Ostkustens intendenturförvaltning. 1958-59 tjänstgjorde han som stabsintendent vid Kustflottan och kom därefter till Göteborgs kustartilleriförsvar, först som förråds intendent varefter han under sex års tid var stabsintendent därstädes. 1966 flyttade Eric G Malmberg han från Göteborg till Karlsborg där han tillträdde befattningen som chef för Västra med sammanslagningen av de re Förre generaldirektören Eric G Malmberg avled den 23 februari 2001. Född i Ålem i militärområdets intendenturförvaltning. I samband till chef för Väs• Kalmar län blev Eric Malmberg 1937 ingenjör, mekanist. Efter specialstudier vid gionala tyg- och intendenturförvaltningarna utsågs Bertil Nilzen 1977 som han innehade fram till sin Kungliga Tekniska Högskolan 1941-43 och genomgången sjökrigshögskola 1943-46 tra militärområdets materielförvaltning-en befattning blev han flygingenjör vid Flygvapnet 1946, flygdirektör 1950 samt byråchef vid Flyg pensionering. med god förvaltningen 1958. Åren 1961-63 var han chef för centrala flygverkstaden i Västerås. Bertil Nilzen var en erkänt skicklig och respekterad förvaltningsofficer 1964-69 var han verkställande direktör i Telub AB och blev 1970 generaldirektör för blick för förvaltningsorganisationens möjligheter och positiva utveckling. Han hade som chef för inten Förenade fabriksverken där han verkade till 1980. ett påtagligt gott sinne för försvarsekonomi och ledde under sin tid På uppdrag av sin efterträdare Olof Lund gjorde han sedan stora insatser för sys denturförvaltningen vid Västra militärområdet ett omfattande rationaliseringsarbete inom hela mili tem JAS 39 Gripen, liksom senare för de ubåtar som byggdes i Australien efter svens med omsättning och utnyttjande av de materiella förrådsti ll gångarna efter 1940-talet ka ritningar. Han arbetade därutöver i flera bolagsstyrelser. tärområdet. Han tillhörde den generation av marinintendenter, som som Eric Malmberg var en ovanligt gedigen, seg, slitstark, kunnig och systematisk chefs fick sin utbildning förstärkt med operativ underhållstjänst. Hans grundutbildning att fullgöra de nya person. Han var absolut ärlig. Sedan han efter noggranna förberedelser, varibland intendenturofficer vid marinen gav honom goda förutsättningar organisations lyssnande till dem som hade verkliga kunskaper och väsentliga synpunkter, bildat sig uppgifter, som ålades förvaltningsofficerarna i samband med de stora kom bl a till synes en egen mening, höll han sig till den och lät sig ej påverkas av tillkommande ströröster. förändringar, vilka genomfördes under 1960- och 1970-talen. Detta , för försvaret ge Han vann respekt genom att leva anspråkslöst. Hans levande humor och varma om genom hans insatser som ansvarig för uppbyggnaden den nya uppgift som han tanke minns man gärna. mensamma, materielförvaltningen vid Västra militärområdet - en Eric Malmberg hade vidsträckta intressen som han odlade genom studier. Han genomförde med mycket gott resultat. Öhman skrev gärna och bra. Sina cigarrökarbröder gladde han nyligen med en skildring av hur Av ledamoten Ro~f' Rettigska tobaksvinster kom Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien till godo. Eric Malmberg invaldes 1974 såsom hedersledamot i Kungl Örlogsmannasällska• Anders Muren pet Anders Muren avled den 18 april 2001. Han var född i Norge. Han kom i slutet av kri Av ledamoten Olle Härlin get till de fria norska styrkorna i England och utbildades där men hann aldrig delta i något krigsföretag före krigsslutet. Han kom sedan till Sverige och började sina stu dier i medicin vid Lunds universitet, där utbildningsplatser skapats för norska studen Bertil Nilzen ter. Anders Muren blev tidigt intresserad av fysiologi och efter framgångsrika studier disputerade han 1957 på en avhandling som gav honom en docentur. Kommendören Bertil Nilzen, Vejbystrand, avled den 3 mars 2001, 82 år gammal. Han Under fyra års tid verkade han som forskare och lärare vid Göteborgs universitet var född i Hälsingborg, son till bankdirektören Oscar Nilzen och dennes maka Signe. och 1961 blev han antagen som specialmarinläkare vid marinläkarkåren. Anders Mu Hans närmaste är sönerna Ulf och Mikael samt dottern Kyllan med familjer. ren började sitt arbete vid Marinens dykerikontor på Skeppsholmen och fortsatte un Efter studentexamen i hemstaden 1934 genomgick Bertil Nilzen Kungliga Sjö• der hela sitt aktiva liv med navalmedicinska problem inom dykeri och ubåtsräddning. krigsskolan och utexaminerades därifrån som fänrik i marinintendenturkårens reserv. Hans forskning och framsynta ideer inom dykerifysiologin uppmärksammades även Två år senare blev han stamofficer i kåren. 1965 befordrades han till kommendörkap• internationellt. ten av l. graden och invaldes samma år som ledamot i Kungl Örlogsmannasällskapet I När det nya ubåtsräddnings- och dykerifartyget BELOS (II) kom i tjänst 1963 samband med de olika intendenturkårernas sammanslagning överfördes han 1967 till hade det genom Anders Murens försorg fått ett dykerimedicinskt laboratorium och Försvarets intendenturkår och fick där graden överstelöjtnant. 1977 befordrades han
303 302 tryckkammare med röntgenapparatur. BELOS var under 1960-talet Europas moder snabbt tillgängliga underrättelser, härtill en säkerhetstjänst utan luckor var huvud naste fartyg i sitt slag. När Försvarets forskningsanstalt 1974 omorganiserades blev punkter i hans arbete. Frivilligrörelserna skulle stödjas- hans personliga engagemang Anders Muren chef för den Navalmedicinska institutionen som från 1979 förlades till härför var klart. Marinens nya dykericentrum vid Hårsfjärden. l de nya kammaranläggningarna fort Ambitiöst, ofta lidelsefullt, bedrev han sitt arbete mot det mål han satt. Han var satte utveckling av nya metoder för djupdykning och ubåtsräddning. hårt drivande och krävde mycket av stabsmedlemmarna men oftast mer av sig själv. Det internationella samarbetet utökades och utländska forskare besökte ofta Hans arbetsförmåga imponerade storligen. Så ofta han kunde finna tid härför ville han MDC. En rikhaltig redovisning av forskningsresultat kom från den navalmedicinska vidareutbilda sig själv. Armestriden kunde han i grunden. För att lära och veta mera institutionen och Anders Muren tog initiativ till en bok om den unge svenske dykpi om stridssätt till sjöss och i luften vinnlade han sig om att följa övningar i marinens och onjären Arne Zetterström, som under kriget skapade en djupdykmetod med väte/syre flygvapnets ledningscentraler och övningsan läggningar. Aldrig behöva svara "Det vet som andningsgas. Anders Muren var kunnig och initiativrik och tvekade aldrig att prö• jag inte", var bans mål. Carl Eric Almgren var en respekterad och bra chef, som trots va nya ideer och han hade en god förmåga att omsätta forskningsresultat i praktisk det krävande höga arbetstempot ville sprida trivsel och glädje. Han var en god kamrat. verksamhet. Han var lätt att samarbeta med och hade en sann humanistisk inställning Carl EricAlmgren blev generallöjtnant 1966 och 1967 militärbefälhavare för Östra tillmänniskor och skeenden. Det var en förmån att honom med ombord. militärområdet. Här blev hans övergripande insatser att genomlysa och pröva krigs A v ledamoten Bo Cassel planläggningen. Det gjorde han i stort och smått. Samtidigt såg han till att hans egen syn på sättet att leda och samverka tillämpades. Vid genomgångar efter övningar gav han lärorikt ris och ros. Han följde det gamla talesättet att bra alltid kan göras bättre. Chef för armen blev 1969 slutmålet för Carl Eric Almgren. Han fullföljde sitt gagneri Carl Eric Almgren ka arbete. Han förbättrade utbildning och ledarskap. Det är omvittnat att han ägnade Generalen Carl Eric Almgren, Täby, avled den 20 maj 2001. Han var född i Linköping, stor tid och arbete åt att skapa förutsättningar för en god anda på förbanden. son till kaptenen Carl Almgren vid Livgrenadjärregementet Närmast anhöriga är sö• Vid pensioneringen 1976 fick Carl Eric Almgren sin fjärde stjärna som general. nerna Bo och Åke med familjer. Han blev 1971 Hedersledamot i Kungl Örlogsmannasällskapet Carl Erik Almgren Carl Eric Almgren tog studentexamen på latinlinjen med tillval av specialmatema kommer länge att vara ihågkommen för sin hängivenhet och glödande vilja och sitt tik. Han fick särklassigt höga betyg, ett bevis på gott läshuvud och kunskapstörst. Efter oförtrutna arbete mot målet att vårt land skulle ha ett starkt försvar. officersexamen följde trupptjänst på infanteriförband. Hans fritidsstudier var omfat Av hedersledamoten Bengt Lundvall tande. Allmän historia och militär historia, språk och skönlitteratur fanns alltid på hans lista. Kunskaperna i ryska ledde till att han 1939-40 var biträdande militärattache i Tal lin , Riga och Kaunas. Studierna vid Krigshögskolan gav Carl Eric Almgren högsta be Lennart Larsander tyg. 1951 blev han lärare vid den nyinrättade Försvarshögskolan för utbildning av bli Översten Lennart Larsande r avled den 2 september 2001. Han var född 1916, blev fän• vande militära och civila ledare inom totalförsvaret. Han var 1953-57 chef för armeav rik i kustartilleriet 1937 och invaldes i Kungl. Örlogsmannasällskapet 1963. delningen vid Försvarsstaben. Denna viktiga befattning gav honom stort inflytande Larsander har undanbett sig minnesteckning. vid samarbetet med försvarsgrenarnas stabsavdelningar och det civila försvarets delar. Han arbetade härvid kraftfullt efter sin kända grundsyn om ökat samarbete med en hetliga linjer. 1960 blev han överste och chef för Jämtlands fältjägarregemente. Under den korta Lars Olof Lindgren tiden för detta chefskap ägnade han merparten av tiden åt utbildningen. Hans stora Ledamoten Lars Olof Lindgren avled den 28 september 2001. Han föddes i Örn• intresse för den grundläggande j ägarutbildningen ute på fältet och truppbefälets me sköldsvik den 5 augusti 1914. Han följde sin äldre broder och siktade på en karriär i toder rönte stor uppskattning. flottan. Lindgren blev fänrik 1937 och gick i pension i den då befintliga graden kk l. 1961 blev Carl Eric Almgren generalmajor och chef för Försvarsstaben. Det var Lindgren tillhörde kursen före mig på Sjökrigsskolan. Redan då framträdde han samma år som Överbefälhavaren fick det samlade ansvaret för planering och ledning som ett slags fadersgestalt, både bland sina kurskamrater och bland oss yngre. Tidigt av operationer och den långsiktiga utvecklingen av Försvarsmakten. Under sina tidi fick han därför lyssna till namnet "Farsan". Han valde att bli torpedofficer, men innan gare befattningar hade Carl Eric Almgren fått goda erfarenheter om det militärpolitis• han började elen utbildningen blev han flygspanare under två år. Seclan seglade han på ka läget, samverkan inom och mellan det militära och civila försvaret, statsförvaltning jagare, 1943, 1944 och 1947 - 48. Han var flaggadjutant 1948-51, fartygschef på Mal och näringsliv. Som stabschef fick han nu ett brett omfattande arbetsfält, som passade mö 1953 - 54 och på Älvsnabben 1959. honom utmärkt. Ett helgjutet totalförsvar i samverkan efter enhetliga linjer, säkra och I land gick Lindgren igenom dåvarande Sjökrigshögskolans allmänna kurs 1943 -
304 305 44 och dess stabskurs 1944- 45. Till den skolan återkom han som lärare i stabstjänst, Hedersledamoten tillika stabschef, 1955- 58 för att därefter tjänstgöra i CMKN stab som chef för dess TlM SLOTH J0RGENSEN sjöoperativa avdelning. 1962 blev Lindgren försvarsattache i Köpenhamn med ackre ditering också som marinattache i Bonn. Han avslutade sin tid på aktiv stat som chef för marinsektionen vid Försvarets Kommandoexpedition 1967-69 och var under den na tid även ordförande i Fartygsuttagningskommissionen. Efter sin pensionering var Lindgren verksam med ärenden som rörde vägförvalt• ning. Han torde också ha lagt ned ett uppskattat arbete som ledare för den bostads rättsförening som bildades för det tidigare hyreshus där han bodde med sin fami lj. Lindgren invaldes i Kungl Örlogsmannasällskapet 1959. I sina många skiftande befattningar blev Lindgren högt värderad för sin integritet, Kontreadmiral Tim Sloth }prgensen är chef for Spvaernets för sin alltid rakryggade hållning och för sin vilja att hålla sina underlydande om ryg Operative Kommando i Danmark gen. A v ledamoten Lars H:son Lundberg Det hele begyndte i 1990 - Det danske s0vcerns en heder, opgaver og fremtid Inträdesanförande hållet vid Kungl. Orlogsmannasällskapets sammanträde i Karlskro Ingmar Wickberg na onsdagen 13 december 2000 Ledamoten Ingmar Wickberg avled den l oktober i år efter en lång tids sjukdom. Han föddes 1921 som son till tullmästaren T W Wickberg och hans hustru Agnes, född En g Mitformål med denne artikel er at give et billede af det danske sovrem i dag og den berg. Uppvuxen i Sandhamn tog han studenten i Stockholm 1939 och blev sjöofficers• forvenlede udvikling o p igennem den fors te dekade i det nye årtusinde. Det nuvreren aspirant samma år samt fänrik J 942. Han tjänstgjorde på kryssaren Gotland och på de danske sovrernsfremtid kan siges at begynde ifortiden, nemtig i 1990, hvor Dan pansarskepp fram till 1944, var adjutant hos inspektören för sjöartilleriet 1945- 46, mark besluttede at s ende korvetten O LFERT FISCHER t il Den Persiske Golffor at blev på nytt sjöplacerad på pansarskepp, jagare och kryssare, eskaderadjutant, flagg deltage i operationerne mod Irak. Vette var indledningen og startskudde t til en mar i ra adjutant 1956-58 och slutligen FC Östergötland 1960-61. Han gick specialkurs kant rendring i dansk sikkerhedspolitik, der, gennem deltage/se i operationerne på 1948- 49, stabs darteknik i Storbritannien 1946, allmän kurs vid sjökrigshögskolan Balkan og i Adriaterhavet, har bragt dansk forsvar frem til h vor man er i dag. Dan kurs 1949-50 och artillerikurs 1950-51. Därefter följde tjänstgöring vid örlogsvarven mark har gennem de senes te ti år konstant deltaget med militrere styrker i internatio i Karlskrona och Göteborg, vid marinförvaltningen och Berga Örlogsskolor m m. nu/e operationer, hvilket klart har afspejlet sig i og haft en afsmittende virkning på Vi tjänstgjorde tillsammans först i marinstabens sektion 3, där Wickberg var chef de forsvarslove og politiske forsvarsforlig, der er gennemfort i perioden. Senest med för flottans utbildningsavdelning och senare vid ÖrlBO på Muskö, där han till en bör• forsvarsforliget af maj 1999 og de efteifolgendeforsvarslove affebruar 2001. Dansk jan var chef för tekniska förvaltningens planeringsavdelning och därefter blev chef för sikkerheds- og forsvarspolitik er nu mere internationatt orienteret med prioritet uden förvaltningen. for nrerområdet, u den dog at forankringen i det traditionelle NATO forsvar er for under Wickberg var en driftig och initiativrik ledare, och verksamheten resulterade ladt. Den ensidige trassel, som vi kendte den i den bipolrere koldkrigstid, er imidler hans ledning i många framgångsrika förbättringar. Av sina jämnåriga kamrater ansågs tidforsvundet, hvilket har muliggjort en rendret vregtningfraforsvaret af eget terri han vara älskvärd och hjälpsam. torium til deltage/se i internationate operationer. Wickberg invaldes som ledamot i Kungl Örlogsmannasällskapet 1961. gick i pension från sin kommendörsbeställning 1981 och bosatte sig då Wickberg roller Den globale roi/e. Forsvaret skal med tillsammans med sin andra hustru först på olika platser i Frankrike, sedan en kort tid De overordnede militrere midler kunne bidrage till(ilsning på Jylland och slutligen först i Borgholm och till sist i Vaxholm. Han efterlämnar två Den rendrede vregtning i dansk sikker af konfliktforebyggende, fr edsbevaren söner i sitt första äktenskap. Hans andra hustru avled något före Wickberg och efter heds- og forsvarspolitik fremgår tydeligt de, fredsskabende, humanitrere og andre lämnade två döttrar i ett tidigare äktenskap. i de tre overordnede roller, som det sene lignende opgaver. Forsvaret skal kunne Av ledamoten Lars H.·son Lundberg s te forsvarsfarlig pålregger Forsvare t. Be nrevnt henholdsvis den globale rolle, den deltage i dialog og samarbejde på det for regionale rolle og den srerlige rolle drek svarsm::essige område med !ande uden ker de: for NATO.
306 307 Den regionale ro/le. Forsvaret skal, Vision 2010, stod det klart, at det danske ver omkring Fxroerne og Gronland til mindre krigsskibe og 5 u både, samt, som e r. Denne som en integreret del af NATO, i samar Sovxrn måtte omstruktureres, såvel ma gik fire nye inspektionsskibe atTHETis n::evnt, et antal mindre fartoj bejde med al lierede styrker kunne delta terielm::essigt som organisatorisk, for at klassen til aflosning af de gamle HVID samling skibe, som er den materielm::essi ge i konfliktforebyggelse, krisestyring og kunne ]!<)se de nye opgaver. BJ0RNEN-klasse skibe. ge arv, består af: forsvar af NATO's område i overens Nu kan man jo af gode grunde ikke Det såkaldte FLEX-koncept, der ba NIELS JUEL-klassen (Deplacement 1980-82) stemmelse med Alliancens strategi. For bare vaske tavlen ren "and start from serer sig på modulariset og containerise 1400 tons - bygget af NIELS JUEL svaret skal kunne konstatere og afvise scratch". Som i ethvert andet stl{)rre fore ret udstyr, blev udbygget, og som en del De tre korvetter egentli kr::enkelser af dansk suver::enitet tagende er der en arv, som der må tages heraf blev der anskaffet 10 fjernstyrede klassen, som er sl{)v::ernets stl{)rste i in Den sa:rfige ro/le. Forsvaret skal kun hensyn til. Inden jeg vii beskrive sl{)v::er mi nerydni ngsfart\Zij er. ge kampenheder, anvendes primcert for de ne )\Z)se andre opgaver til gavn for sam nets fremtidige udvikling, finder jeg det Ved indgangen til1999 bestod F låden ternationale operationer. Tiltrods l400 tons fundet såsom isbrydning, havmiljoover derfor nl{)dvendigt at forklare, hvor vi således af i alt 52 stl{)rre og mindre krigs res beskedne stl{)rre lse på ca. vidt om vågning, maritim forureningsbek::empel kom fra ; med andre ord vores affarende skibe, 5 u både samt et antal mindre farto har de klaret sig godt, og v::eret er se, fiskeriinspektion, eftersl{)gning- og plads i maritim termin ologi. j er. Hertil kommer desuden en r::ekke kring. PETER TORDENSKIOLD de redningstjeneste, sl{)opmåling, ammuniti l fyrre år fra 1950 har dansk forsvar skibe og fartojer, der udelukket er rettet netop hjemvendt fra en tre måneders til onsrydning samt seedig bistand til Politi v::eret baseret på mobilisering og sammen mod stl{)tte til det civi le samfund, som ployering med STANAVFORLANT har i de et, Told & Skat, Redningsberedskabet, sa t med direkte henblik på invasionsfor Leks. isbrydere og miljoskibe. Disse vii Caribien og USA. Korvetterne Sygehusv::esenet med flere. svar i rammen af NATO's Artikel 5 para dog ikke blive behandiet i denne artikel. sidste to år gennemgået en amiattende graf. Detteer blevet afspejlet i det materi Forsvarsforliget af maj 1999 vendte Mid-Life-Update, der bl.a. har medf\Zirt Vision 2010 el, som blev anskaffet gennem årene; såle• imidlertid op og ned på den situation. Et nyt C3-udstyr samt VLS Sea Sparrow. des også i sl{)v 308 309 TIS-klassen. Skibene er delvist baseret giver os lejtighed til, i mellemtiden, at l:ere på FLEX-princippet med tre container at operere med en AIP-båd. positioner, men er prim Inspektionsfart(bj Som mevnt opereres permanent med transport af eksempelvis hrerenheder, ty 3 AGPA-klasse kuttere på kysten af pisk en reaktionsstyrkeenhed eller en ba Gr0nland. Til afl0sning af disse efterhån taljonsstab. St0rrelsesmressigt vil det den nedslidte skibe samt inspektionsski Fleksible St0tteskib få et deplacement på bet BESKYTIEREN anskaffes indled ca. 6000 tons fuldt lastet. Patruljeskibet ningsvis 2 nye inspektionsfart0jer i inde projekteres til et deplacement på ca. 5000 Patrujleskib vrerende forligsperiode. En tredje enhed tons. Som nrevnt, er der kun givet politisk planlregges anskaffet efter 2004. Med et tilladelse til anskafffelse af de fleksible Organisatorisk medf0rte udfasningen dring af s0vrernet operationelle doktrin. deplacement på ca. 1000 tons vil de nye st0tteskibe og projektering af et patrulje af WILLEMOES-klassen at antailet af Det lovmressige og det overordned e kon enheder blive dobbelt så store som skib. Det er imidlertid hå bet, at tilladelse eskadrer måtte reduceres. Den internati ceptionelle grundlag danner fundamen AGPA-klassen. Det 0gede deplacement til anskaffelse af patrujleskibe i et antal onale dimension gav til gengreld st0det til tet, hvorpå den nye operationelle doktrin vii muligg0re installeringen af et helikop på 2-4 opnås i nreste forligsperiode. Det oprettelse af en permanent taktisk stab. ska bes. terdirk og medf0re vresentligt forbedre Fleksible St0tteskib vil blive udrustet Denne stab, benrev n t S0v:rrnets Taktiske I beretning fra Forsvarskommissio de evner til operationer i, hvad der kal med joint kommando- og kontrolfacilite Stab og under kommando af en flotille nen af 1997 skrives således: des, verdens mest ugrestfrie tarvande. To ter, der vii muligg0re styring af en mindre admiral, har til opgave at trrene, 0ve og • "Et styrket bidrag til0get deltagelse i til tre containerpositioner vil muligg0re joint operation, ligesom der vii vrere un evaluere s0vrernets bidrag til NATO's re de stående flådestyrker eller gennem medtagning af forskelligt udstyr så som derbringelsesfaciliteter for en joint stab aktionsstyrker. I tilfrelde af en "live" op Task Groups b0r overvejes, og på lren forureningsbekrempelsesudstyr og s0op på op til 70 personer. Bila g 2 og 3 viser de gave vil staben danne kernen i en mari gere sigt vil en kvalitativ forbedring målingsudstyr. Skibene vii naturligvis bli vresentligste data og opgaver for begge tim stab, der kan varetage kommando og vrere mulig med indf0relse af nye ve isforstrerket og bygget til den h0jeste skibstyper. kontroi over en flådestyrke, nationalt el platforme." isklasse. Ved anvendelse af moderne tek Som noget nyt bygges alle nye enhe ler internationalt. Staben kan ligeledes • "Det er i den forbindelse opfattelsen, nologi forventes disse skibe at kunne der til klasse. Det danske S0v:rrn har incl indgå i en joint stab som det maritime at strukturen må sikre en trovrerdig opereres af en 15-16 mands besretning. gået kontrakt med Det Norske Veritas element, eller som kernen i en Maritime 10sning af opgaverne, en fyldestg0ren Slutteligt anskaffes 2 såkaldte Fleksi (DNV) klassificeringsselskab om vareta Component Commander's organisation. de indsats på ligevrerdigt niveau med ble St0tteskibe og et Patruljeskib projek gelse af kvalitetskrav til bygning af nye andre NATO !ande samt en forsvarlig teres. Betegnelserne drekker over hen enheder samt om overvågning af vedlige Den konceptionelle og indsats også i et usikkert milj0." hoidsvis et kommando- og transportskib holdelsen i skibenes levetid. • "Det er opfattelsen, at anvendelse af med stor selvforsvarsevne og en fregat I henhold til den nuvrerende planlreg doktrinrere udvikling og Task Groups også i forbindelse med med offensive evner. Designkoncepten ning vil de nye enheder tilgå som f0lger: afledte skibsbygnings internatianale fredsst0ttende operati er baseret på et standardskib i to versio 6 Standardfart0jer Mk. I 2003-2004 oner, samarbejdsaktiviteter og ud ner. Det Fleksible St0tteskib vil have et 6 Standardfart0jer Mk. II 2004-2006 mressige konsekvenser valgte 0velsesaktiviteter vii kunne RO/RO-drek på ca 800 m2 svarende til 2 Inspektionsfart0jer 2005-2006 Det 0gede internatianale engagement styrke og synligg0re s0vrernets bidrag 250 lanemeter, som kan anvendes til 2 Fleksible St0tteskibe 2006-2007 har naturligvis givet anledning til ren- til 10sning af internatianale opgaver." 312 313 Forsvarskommissionen skabte her ge den minelregningskapacitet og skole bolde projektet på sporet rent 0kono den brede joint tankegang. der ligger bag grundlaget for udvikling af en ny doktrin skibsrolle, der i dag udg0res af minel 314 315 bataljonsstaben kan under gode forhold ne viser, at langt hovedparten af forsy sourcer til de nye opgaver. Det har vi set Konklusion f(lllge udviklingen i indsatsområdet. Ved ninger kommer ad s(llvejen. tidligere, senest med havmilj(llopgaven. Det danske s(llvrern er, som det (llvrige ankomst til den udpegede havneby sa:ttes Konklusionen er, at vi skal trenke Dette skal dog ikke afholde os fra at gå forsvar, i en omstillingsproces fra traditi specialstyrkeenhederne ind med henblik JOINT! Danmark kan godt påtagesigen vide re, men blot animere os til yderligere onett forsvar af Riget til en langt mere på at rense selve havnen samt unders(llge sådan operation alene, hvis den er tilpas kamp for de n(lldvendige ressourcer. Det udadvendt roll e i international t regi. Den situationen i havneområdet. Når dette er begrrenset. Det er af afg(llrende betyd er dog i denne forbindelse vigtigt at slå nye verdensorden har medf(llrt store om sket, sejler st(lltteskibet ind og udlader ning for vores fremtidige professionelle fast, at s(llvrernet aldrig må bli ve en Coast vreltninger, og n(lldvendiggjort nytrenk spejdereskadronen. Når havneområdet er formåen og deltagelse i store FN- eller Guard, idet man må h uske på, at s(llvrer ning, såvel strategisk som taktisk. Kyst sikret, kommer RO/RO-skibene ind og NATO operationer, at vi (llver os i alle net - som det ser ud i dag- kan l(llse både nrere operationer (Littoral Operations) udlader selve bataljonen, der samles i et aspekter af denne type operationer, også "Coast Guard" opgaver og rent s(llmilitre på joint niveau er nu i fokus. S(llvrernet område sikret af spejdereskadronen. Ba selvom det formenttig aldrig bliver så le re opgaver. Det kan en Coast Guard var indledningsvis dårligt udrustet til de taljonsstaben har via St(lltteskibets kom des, at Danmark gennemf(llrer en sådan ikke. De sre rlige opgaver er og bliver til nye opgaver, men er nu godt på vej til mando- og kommunikationsfaciliteter operation alene. la:gsopgaver, der l(llses i forla:ngelse af og etablering af en Flåde, der har en balan hele tiden fuld kontroi over h vad der sker Jeg er sikker på, at dette er en vej i tilknytning til de militrere opgaver. Bi ceret kapacitet til at l(llse opgaver ude i i land, st(lltteskibet og de (llvrige maritime frem, der vii vise de (llvrige va:rn, hvor lag 4 giv er en kompiet oversigt over op verdenen uden at srette traditionelle enheder har fu ld kontroi over, hvad der stort behov de egentlig har, og hvor stor gaverne under den sa:rli ge rolle. NATO artikel 5 operationer d.v.s. egent sker på havet og i luften. Når bataljonen gla:de de kan få af et fremtidigt samar ligt krigsma:ssige opgaver over styr. Del er landsat, kan bataljonsstaben enten bli bejde. Det vi l også givedanske politikere PR-virksomhed tagelse i fredsst(llttende operationer op i ve ombord eller gå i land, alt efter om en (llget sikkerhed for, at danske styrker i er knappe. Der vii i fremti gennem 90'erne har skabt et godt erfa sta:ndighederne. De nyeste erfaringer på internationate operationer er sikret Ressourcerne n(lldvendigvis v 316 317 Bilag2 Bi lag J Sovrernets storrelse og omfang Data og kapaciteter for i forhold til det samlede danske forsvar, det fleksible stotteskib og patruljeskibet samt den indbyrdes fordelning Det Fleksible Str/Jileskib Patruljeskibet V cemenes andel af.forsvarets samlede person el (i alt 30.846) Balanceret defensivt kamppotentiel Balanceret offensivt kamppotentiel ca. 5000 tons (fuldt lastet) Hxren 16.148 mand - 54,6% Deplacement ca. 6000 tons (fuldt lastet) Deplacement Flyvevåbnet 6.629 mand - 22,4% Lxngde ca. 136m Lxngde ca. 125 m S0vrernet 5.473 mand - 18,5% Bredde 19m Bredde19m Vxrnsfrelles 1.336 mand - 4,5% Dybgang 6,3 m Dybgang 5,8 m Fart ca, 23 knob fart 26+ knob 6 containerpositioner 6 containerpositioner Fordeling af srjJvcernets personel (fredsstyrkens bemanding) på hovedmyndigheder 2 meJlemtunge helikoptere 1 meJlemtung helikopter eller 2 LYNX Besxtning ca. 100 Besretning ca. 100 3.390 mand - 61 ,9% S0vrernets Operative Kommando Udholdenhed 9.000 s0mil ved 15 knob Udholdenhed 9.000 s0mil ved 15 knob Materielkommando 1.719 mand - 31.4% S0vrernets Vedligeholdende fart 23 knob Vedligeholdende fart 26+ knob Gr0nlands Kommando 59 mand - 1,1% Lastområde ca. 800 m2 med RO/RO Begrxnset lastområde uden RO/RO Fxr0ernes Kommando 30mand - 0,5% Begrxnset stealth Gode stealth-egenskaber Vxrnsfxlles 275mand - 5,0% Fast underbringelse for 170 personer Fast underbringelse for 140 personer Ca. 400 miner på Flex-dxk lntermistisk minelregning fra helo-drek Kun hospital for egen besretning Forde/in g af srjJvcemets personel (fredsstyrkens bemanding) på personelkatagorier Hospitalscontainere Joint stabsfaciliteter Maritime stabsfaciliteter (CTG) Officerer 876 Kraner til st0tte for andre en heder og til Ingen kraner Befalingsmrend 866 eget brug og rum Menige fastansat 1.708 Pansring af rum h vor personel opholder sig Pansring af essentiellesystemer h vor personel opholder sig V rernepligtige 487 choksikring og redundans for Civile 1.536 Begrxnset choksikring og kun redundans H0j grad af for skibets man0vre- og havarisystemer våbensystemer mm. Kommando-modul på Flex-drek Ingen kommando-modul SrjJvcernets andel a.f.forsvarets samlede budget 2000 2 indsatsfart0jer Ingen indsatsfart0jer Forsvarets Materiel Plan 1 (investeringer) 518,9 mio. Dkr. - 16,0% RAS som afgivende og modtagende skib RAS kun som modtagende skib Forsvarets Materiel Plan 2 (materieldrift) 526,9 mio. Dkr. - 29,5% Centra110n 1.072,3 mio. Dkr. - 17,4% Decentral drif 739,0 mio. Dkr. - 14,5% 319 318 Bi lag 3 Bi lag4 Roller og opgaver for Den srerlige rolle i detaljer det fleksible stotteskib og patruljeskibet • Maritime opgaver til st(lltte for den civile maritime sektor • Efters(llgning- og redning, herunder også dykkersygeberedskab Det Fleksible Stf)lleskib Patrufjeskib • Fiskeriinspektion Minelcegger Offensiv kampenhed (ASW,ASuW,AAW) • Varetagelse af de maritime milj(llopgaver, herunder drift af EU-meldesystem for Uddannelsesplatform Dual Purpose Ship skibe med farlig last. Kommandoplattorm (CTG & joint) Kommando platform (CTG) • Navigation Fredsst(llttende operationer (Joint) Fredsst(llttende operationer (Joint) • Radiotjeneste (skibsrapporteringer) (Notice to Mariners) Operationsst(lltte (Joint) Operationsst(lltte (Joint) • Efterretningerfor s(llfarende Logistisk st(lltte (Joint) • Skydeadvarsler Transportplattorm (Joint) • Kontroi med trafikseparationer Maritim sanitetsenhed (Joint) • VTS systemer Vcernsfcelles helikopteroperationer (Joint) Maritime helikopteroperationer • Ammunitionsrydning. & , samt generel ud(llvelse af politimyndighed til Evakuerings operationer (Joint) • Assistance til Politi og Told Skat S(ilS. Katastrofehjcelp (Joint) • Kontroi med udnyttelse af råstofter på og i havbunden. Suvercenitets- og myndighedsopgaver Suvercenitets- og myndighedsopgaver • Istjenesten. Efterretningsindhentning Efterretningsindhentni ng • Ismeldetjenesten. Opgaver i h. t. den scerlige rolle Opgaver i h. t. den scerlige roll e • Isbrydning. Deltagelse i NATO MCM Forces Deltagelse i SNFL/STANAVFORMED • Udsendelse af overisningsvarsler. • Udsendelse af ismeld inger. • 0vrige civilrelaterede opgaver. • Seismologiske målinger. • Assistance til dansk industri. • Skibe og bescetninger til s(llopmåling • Actvarsel til operat(llrselskaber og andre om truende farer for havanlceg og lignende. • Beredskabet vedrorende atomuheld. 320 321 Ledamoten Kompetens och resursutveckling avseende sjöstridssystem, vid FMV MIKAEL WENDEL iDövnga 'o niva 4,5 1!111 nivä 3 Kommendör Mikael W ende/, som är mariningenjör, ljänslgör vid FMV, där han är chefsingenjörför Dnivä 1,2 sjöstridssyslemen Den marina tekniska tjänsten, från anarki till ordning och reda Inträdesanförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanlräde i jan-94 jun-95 mar-97 mar-98 maj-99 jan-00 01 -mar Srockholm onsdagen 24 seplember 2001 Kompetensnivåer och antal personer för produktion, integration sjöstridssystem Definerade som bedömd kompetens att arbeta på respektive produktnivå Ansvaretför den marina tekniska ljänsten har under 1980- och 90-taletförändrats Nivå 1 är försvarssystemnivå Nivå 2 är systemarbete på materielsystemnivå (tex fartygssystem med stöd funktioner) radikalt. 1994-07-01 övertog Försvarsmakten ägaransvaretför försvarets krigsma Nivå 3 är systemarbete l integration inom materielsystemlfartygssystem teriel. FMV hade tidigare haft såväl ägaransvaret för materielen som det tekniska Nivå 4 är delsystemkompetens, tex framdrivnings-. övervaknings-, underhållssystem {vapen-, ledningssystem ej inräknade) Nivå 5 är experter på teknikområde; signaturer, material, stabilitet, miljö mm (vapenteknik, elektronik, ej inräknade) designansvaret. Ordet designansvar användes inte på den tiden, men det var FMV som hade ansvar för systemsäkerhet och för uppfyllelse av de målsättningar Hög• en stark bemanning enklat uttryckt att fastställa exakt vilken kvarteret (HKV) fastställt- två viktiga delar av designansvaret. Förändringarna ef hållsavdelningar och för att hålla kon design/konstruktion/utseende som är til ter 1994 har inte alltid blivit de avsedda eller ens som de beordrats. Bristen på ut på sakavdelningarna på mark- och flygmaterielen även låten och sedan styra alla förändringar övande av tekniskt ansvar inom den marina ljänsten ledde under 90-talet till en troll vidmakthållandet. utifrån ett fastställt utförande. anarki som definitivt inte fyllt cle formella kraven som bör ställas på säkerhet och under flygmaterielsidan har FMV hela ti Ledningssystem hanteras på ett än ansvarstagancle. Men nu är vi på väg mot en bättre orclning. På den haft ett järngrepp på luftfartsmateri mer svåröverskådligt sätt än sjöstridsma• elen; tusentals tekniska order reglerar terielen. Jag bedömer att en förbättring Marinledningen inom HKV angav under FMVii Marinens underhållsavdelning fastställt utförande och modifiering på är på väg även inom ledningssystemom 1995 en ny inriktning för elen marina tek (MUH) och vissa begränsade resurser in varje apparat, skruv och låstråd. Under rådet, men jag går inte vidare in på det niska tjänsteni. Avsikten var att FMV förlivades i Fartygsavdelningen. Projek hållsåtgärder styrs i detalj och varje av området. skulle stödja Försvarsmakten under vid tet PUMA planerade för en överföring steg eller modifiering skall godkännas av FMV har under lång tid lett utveck makthållandefasen för sjöstridsmateriel av resurser till Försvarsmakten och an FMV eller Flygsäkerhetsinspektionen i ling av, anskaffning och levererat sjö• och kunna åta sig uppdrag för att stödja svaret under materielens vidmakthållan• HK V. stridsmateriel av erkänd hög internatio främst de marina basbataljonerna. Men defas till basbataljonerna. l realiteten För markstridsmaterielen har FMV i nellt klass. Såväl ytstriclsfartyg, ubåtar reduktioner av resurserna inom FMV: kom detta aldrig att fungera. detalj styrt underhållsverksamheten ge som amfibieförbandens materiel är inter Marinmateriel medförde att FMV ej FMV:Marinmateriel genomförde i nom omfattande materieldokumenta nationella föregångare tekniskt inom längre hade resurser för att stödja För• mitten på 1990-talet stora nedskärningar tion, ett välutvecklat reservdelssystem, sina respektive områden. Men system svarsmakten som planerat. HKV gav i av antalet anställda, trots att man startat mycket strikta rutiner och varit ledande i stöd för vidmakthållandet har vi priorite stor utsträckning direkt till förbanden från ett relativt lågt personellt antal (Bild att, i alla fall för nya striclsfordon, tilläm• rat lågt. uppgifter, befogenheter och ekonomi att 1 ). Andra materielområden; Arme- och pa konfigurationsledning av materielen. Samtidigt har lagar och formella krav ta det tekniska ansvaret. 1993 avvecklade Flygmateriel på FMV behöll sina under- Med konfigurationsledning avses för- på ansvarstagande för levererad materiel 322 323 ökat med bl. a. Arbetsmiljölagen och Pro rets krigsmateriel. Basbataljonerna skul Livscykelperspektivet duktansvarslagen. Det krävs idag spår• le ta systemansvaret Uppdrag skulle barhet till vem som har faststäl lt tekniska kunna läggas till FMV för att stödja verk lösningar och har ett tekniskt ansvar un samheten efter behov. Men i enlighet "För·stag~ingsutveckling'' ""l'otala\'cc_kling" der materielens hela livstid. Den som tar med samordningsavtalee;; 1997 mellan beslut om avsteg från formell a rutiner i Försvarsmakten och FMV skulle FMV ta tekniska frågor, tar idag ett stort person designansvaret (i avtalet benämnt tek ligt ansvar. Det tekniska ansvaret för ma niskt ansvar) för den materiel som FMV terielen efter t.ex. en olycka eller haveri levererar till Försvarsmakten. har ännu inte prövats rättsligt. FMV skulle sedan genom kontinuer lig uppföljning och kontroll på konfigu "Vid:ti"('Uh ('Ckling" "Del~tvc<·klin~ H Före 1994 rationen svara för att konstruktionen ~~~ ~ uppfyller Försvarsmaktens målsättning• ~ Så länge FMV var ägarföreträdare för ~~~ ar inklusive krav på systemsäkerhet Det krigsmaterielen, var det formellt FMV ta avsnitt i samordningsavtalet är utfor som ansvarade för och följde upp materi mat av representanter från flygmateriel elen, faststä ll de teknisk dokumentation, Bild 2 sidan och stämmer bra med hur såväl styrde modifieringar och ansvarade för flyg- som markmaterielens hantering går inte fått alls ell er i begränsad omfatt FMV efter leverans av ny sjöstridsmateri• konfigurationen. till i praktiken. Som såväl HKV som ning. Resultatet bar blivit att vi för sjö• el tackat för sig och i princip inte befattat Hur det var i praktiken vet vi nog alla; FMV numera är organiserade, gäller stridssystemen under 1990-talet i stort sig med materielen igen förrän vid kom det fanns brister i system och dokumen samma principer för ansvar och uppgif sett har släppt uppföljning och kontroll mande halvtidsmodernisering eller större tation. Men dåtidens "Materielförvalt• ter för all materiel oavsett vilket materi på materielens konstruktion efter leve modifiering. Situationen blev uppenbar, ningsreglemente för FM" (MRF) och elområde d.v.s. mark, sjö, flyg, ledning rans till förband. när den senaste omorganisationen av "Örlogsbaschefens instruktion för rusta och drift/underhåll den tillhör. HKV har Underhållsföreskrifter betraktas inte FMV startade 1999, teknikkontoren till de fartyg" m.fl. dokument styrde upp hur tydligt angett denna inriktning. som föreskrifter på förbandsnivå, snara kom och samarbetet och samordningen ansvaret för materielen var fördelat. Vi HKV har för sjöstridsmaterielen re som allmänna råd och materielvården mellan de olika materielområdena ökade. visste vad som gällde. Vi visste att om för• ända fram till slutet av 1990-tald'' v för• används som budgetregulator. Detta band och örlogsbaser t.ex. modifierade delat ansvar för delsystem och att hante står enligt min mening i direkt strid mot Designansvar materielen utan FMV:s godkännande så ra observationsärenden (d. v. s. i praktiken samordningsavtalet, eftersom utfärdade Här kommer jag tillbaka till innebörden gjorde man fel, vilket också påpekades modifieringar på materielen) till förban• säkerhetsgodkännanden och beslut om av designansvar. Detta innebär ett tek bland annat vid inspektioner. En förstå• den och medgett att de själva beslutar användning bl. a. förutsätter att under niskt ansvar för levererade produkter i ett else och acceptans fanns dock för att ör• om materielens konstruktion. Såväl egen hållsföreskrifter följs. Att underhållsfö• livscykelperspektiv (Bild 2). logsbaserna fick göra underhållsmodifie• budget som större beställningar på modi reskrifterna behöver kompletteras för Designansvarig ska kontinuerligt dra ringar och mindre ändringar. l huvudsak fieringar av materiel har lagts ut på för• många sjöstridssystem, och äldre utgå• erfarenheter från materielen i drift och anpassades verksamheten på ett klokt band och basbataljoner. Denna verksam vor uppdateras, är en viktig åtgärd för vidtaga åtgärder för att upprätthålla funk sätt till en rimlig nivå av byråkrati och jag het har medfört att förbanden och basba att återge förtroendet för dokumenta tion och säkerhet. Designansvarig fast menar att enligt den tidens regelverk taljonerna i praktiken har tagit det tek tion och föreskrifter. Om inte dokumen ställer tekniska krav på materielen så att fanns ett tillräckligt ansvarstagande för niska ansvaret, designansvaret för mate tationen och föreskrifterna upplevs som produkterna uppfyller FM målsättningar, materielen. rielen. relevanta och korrekta kommer de inte fastställer alla ändringar och utfärdar sä• Men erforderliga resurser för att utö• att följas. kerhetsgodkännanden för den nya konfi Efter 1994 va ansvaret genom att genomföra under För sjöstridsmaterielen bar samord gurationen. Dokumentationen upprättas. 1994-07- 01 förändrades förutsättningar• bållsberedningar, konfigurationsledning ningsavtalets skrivningar om tekniskt HKV tar beslut om användning av mate na för den tekniska tjänsten. Försvars• och hantera upprättning av dokumenta ansvar inte följts förrän möjligen under rielen med den nya konfigurationen. makten blev ägarföreträdare för försva- tion bar basbataljonerna eller förband det senaste halvåret. l praktiken har Det naturliga och mest optimala från 324 325 resurssynpunkt är att den som levererar Det förekommer fortfarande ett stort Systemsäkerhetsprocess där FMV, förband och bas materielen (antingen FMV direkt eller antal projekt HKV genom FMV från industrin) tar ett fort bataljoner anskaffar och modifierar ma satt designansvar för materielen även un teriel utan tillräckliga underhållsbered• der vidmakthålla n det. Organisatoriskt är ningar, erforderlig dokumentation och FMV den bästa instansen för detta. planer för kommande konfigurationsled ning. FMV bör i all a fall inte offerera så• RMS Vidareutveckling av materielen, stör• FMV re och mindre ändringar måste hela tiden dana uppdrag. HSystSäk 1996 kopplas till upprättad målsättning för Varje halvtidsmodifiering eller större Säkerhets- ~ materielen, upprättning av dokumenta modifiering av örlogsfartyg startar nu tion och inte minst samordning mellan mera med en kartläggning av "Hur ser Huvudleverantör l intearatian godkännande~ olika materielområden. Antalet gräns• nu fartyget och materielen ut idag"? Rit ytor ökar, samordning med flyg- , mark-, ningar och dokumentation måste uppda Underleverantörer lednings- och drift/underhållsmateriel teras för att halvtidsmodifieringar ska måste hela tiden ske. Detta är särskilt kunna påbörjas! Som exempel kan näm• tydligt i arbetet med utveckling mot nas att halvtidsmodifiering(HTM) av två säkerhets• "Den nya krigföringen" och inför inter ubåtar av typ Västergötland som nu på• utlåtande går, där ca 300 ändringar av materielen Tiden Il nationella insatser. [? Med en försvarsgrensgemensam led genomförts sedan FMV levererade farty ning av verksamheten inom HKV och gen i slutet på 1980-talet; ändringar som Bild 3 FMV måste all a materielområden hante inte dokumenterats ell er uppdaterats i ras principiellt lika. Vi har idag mark ritningar. Återhämtningen, uppdatering ju inte direkt hos användarna av mark och utan dokumentation. Det räcker inte strids- och ledningsmateriel på våra far en av ändringsläget i dokumentationen och flygmateriel. Drivkrafterna fram att klassa en modifiering som prov och tyg och gemensam materiel med drift/un inför HTM kostade mer än sju miljoner till idag att hålla t. ex. dokumentation försök för att sänka nivån på systemsä• derhålls- och flygförband. Ansvars och kronor. Ändringarna var genomförda av på sjöstridsmaterielen uppdaterad har kerhetsarbetet och komma unelan att samordningsfrågor måste lösas på ett lik förband och basbataljoner. situationen varit svaga. reglera handhavande, säkerhetsföreskrif• artat sätt oberoende av i vilket förband är långt ifrån unik. I många avseenden är Men utvecklingen leder nu till att ter, underhåll mm. Samma krav på tole materielen för tillfället används. situationen sämre för övervattensfarty• personalomsättningen ökar och kom rabel säkerhetsnivå gäller vid prov och gen. försök som för fartyget i övrigt. Det kostar pengar att hålla menderingstiderna ombord blir kortare. för kontinuerlig Den, som har det samlade tekniska men det är dyrare att Systemsäkerhet Personal som svarar ordning, uppföljning och har lika djup teknisk de ansvaret för ett system, utfärdar ett sä• I huvudsak menar jag att systemsäker• inte göra det! taljkunskap om status och funktion som kerhetsgodkännande vid leverans (bild heten trots allt detta har varit och är Att ge goda förutsättningar för den tek förr, finns inte längre. Samverkan med 3), efter en modifiering eller om systemet god på våra fartyg och för huvuddelen niska tjänsten kostar pengar, men vi kan andra förband nationellt och internatio skall användas i ny miljö eller för nya av sjöstridsmaterielen. Detta beror inte fortsätta att nästan regelmässigt skä• nellt ställer ökade krav på dokumenta uppgifter. bl.a. på att det hela tiden funnits myck ra i resurserna för att genomföra under tion, spårbarhet och möjligheter att FMV ska till materielSystemansvariga et kompetent personal i de sjögående hållsberedningar och ta fram dokumen snabbt kunna analysera vad förändrad i HKV anmäla när ingrepp i konstruktio förbanden och basbataljonerna. Brister tation vid nybyggnad och sedan hålla den miljö, ny materiel eller modifierad mate nen sker för materiel som FMV utfärdat i dokumentation och underhållsresur• upprättad i samband med vidareutveck riel får för konsekvenser från prestanda säkerhetsgodkännande för. Detta inne under ser har delvis kompenserats av god ling. Har vi inte råd att genomföra och systemsäkerhetssynpun k t. bär att FMV:s säkerhetsgodkännande ej ma kompetens och initiativrik personal. hållsberedningar och dokumentera Prov och försöksverksamhet som längre gäller. Ytterst innebär detta a tt kan säkerhetsgodkännanden Någon motsvarighet till den tekniska terielen, innebär tekniska modifieringar sker ofta unelerlaget för HKV:s beslut om använd• utfärdas på ett korrekt un kompetens och resurser som finns om faktiskt inte med kort förvarning, med dålig planering ning inte längre gäller. derlag. bord för att känna sitt eget fartyg, finns 327 326 Delat ansvar är inget ansvar Ett samlat ansvar för placering i durkplåtar och inredning. nivå, att dokumentation av beslut och Det håll er inte i längden att låta basba sjöstridssystemen Kontroll skall finnas på att inredning ut upprättning av materieldokumentation förs med godkända material ur brand för genomförd ändring sker. FMV fast taljoner och förband modifiera delsys Inom FMV Sjöstridssystem arbetar vi skyddssynpunkt, men inte av varje va ställer slutligen att all a genomförda tem och komponenter för fartyg som för, vilket vi har presenterat för HKV, att ändringar är i enlighet med de tekniska FMV har designansvar för. Att förban• i samband med HTM ell er generalöver• pensköld i gunrummet. Denna avvägning måste vi redan från kraven för materielen. Alla ändringar den har förenklade rutiner och i många syn (GÖ) för ett antal viktiga materiel början ha klart som inriktning och inte skall vara inom ramen för HKV:s beslut fall snabbare handläggning kan vara be system om användning. kvämt i det korta perspektivet och i en sätta målet så högt att resurserna inte • offerera en kartläggning av respekti Systemsäkerhetsverksam h eten börj ar skilda fall. Men både ansvarsmässigt och räcker till för att kontrollera nödvändig ve systems konfiguration, och stridsviktig materi först nu, fem år efter att HSystSäk;' fast tekniskt medför det ett merarbete att i säkerhetsmässig • genomföra ett heltäckande systemsä• el. Möjligheterna måste finnas att med ställts 1996, att tillämpas på stor bredd. efterhand klara ut uppdatering av FMV:s kerhetsarbete och förenklade rutiner hantera tekniska FMV utfärdar säkerhetsgodkännanden dokumentation, underhållsberedning och • till Försvarsmakten lämna av ett ma ärenden och materielutveckling som en med förbehållet att fastställd konfigura systemsäkerhetsarbete. I många fall terielsystem med fastställd konfigura dast marginellt påverkar prestanda och tion, underhåll sföreskrifter och annan omöjliggörs dessutom arbetet eftersom tion och säkerhetsgodkännande för systemsäkerhet teknisk dokumentation följs. HKV:s be leverantörer har slutlevererat enligt av hela systemet/fartyget. Vi får då en slut om användning grundas på FMV:s talat åtagande. När såväl tekniskt somju grund att stå på, en "baseline" för Framtiden säkerhetsgodkännande. Successivt om ridiskt ansvar vid ett senare tillfälle ska fortsatt konfigurationsledning och ett Det har nu påbörjats ett arbete med att fattas nu fler och fler system av formella överlämnas till FMV tydliggörs brister tydligt ansvarstagande för materiel bringa ordning och reda i den tekniska beslut om användning. na. en. tjänsten för sjöstridsmaterielen. På uppdrag av HKV planerar FMV i Vi har idag för de flesta sjöstridssyste• Detta kommer att bli ett omfattande Den 21 december 2000 gav HKV ut samverkan med Teknikkontor Fartyg och men ett oklart ansvarsförhållande. FMV arbete, och med de begränsningar som en skrivelse'; om inriktning av den mari förband, en systematisk analys av drift har nyanskaffat materielen och har ett idag finns i form av resursbrister inom na tekniska tjänsten. Det är därmed helt och underhållsläget för ett stort antal designansvar för den materiel som leve sjöstridsområdet, kommer det att ta klart att HKV vill att sjöstridsmateriel sjöstridssystem! Målet är att få fram un rerats till Försvarsmakten. Men andra många år att återhämta den kontroll på ska hanteras på ett likartat sätt ansvars derlag för att höja driftsäkerheten till har modifierat materielen och aktörer materielen som tappats från nyleverans mässigt som övriga materielom råden. fastställd nivå samt komplettera doku påverkat gränsytor, röjande signaturer, till dagsläget. Den 26 april2001 gav HKV ut en skri mentation och andra underhållsresurser. systemsäkerhet och systemets totala pre velse';; som fördelar designansvaret för Inom FMV genomförs på stor bredd standa. Avvägningen huvuddelen av sjöstridsmateriel till FMV, en inventering av al la dagens materiel Vem har helhetsansvaret för t. ex. en och fördelar designansvaret för vissa mind system". Upprättande av produktkatalo Den svåra avvägningen och utmaningen ubåts design, prestanda och säkerhet om re kvalificerade system till basbataljoner ger och produktstrukturer görs nu inom blir nu att för sjöstridssystemen få till såväl FMV, basbataljon som förband har na. Avsikten är att FMV på sikt ska få de alla materielområden som på ett ensat räcklig kontroll på materielsystemen installerat tryckskrovsgenomföringar av sign ansvaret för all sjöstridsmaterieL Att sätt förtecknar och strukturerar den ma utan att detaljstyra varje inredningsde olika design och skriver säkerhetsgod• så inte sker omedelbart beror på resurs teriel som FMV har tekniskt ansvar för. talj , mutter, bricka och sprint. Vi kommer kännanden för olika delar av ubåten? bristen inom FMV:s produktionsområde Inom parentes kan jag här säga att beho aldrig att ens försöka få absolut kontroll HKV har nu börjat styra upp beställ• för sjöstridsmaterieL vet av denna upprättning är lika stort på materielen in i minsta detalj på sam ningsverksamheten efter vem som har Den 27 april 2001 gav FMV ut en inom de andra materielområdena, och ma sätt som FMV har för t.ex. luftfarts designansvaret för materielsystemen. Teknisk Orderv; ;; som gör det möjl igt för att vi t.o.m. ligger före i arbetet med sjö• materielen. Men fortfarande tas genvägar, då det är Teknikkontor Fartyg och basbataljoner stridssystemen. Basbataljonerna medver Svårigheten är att i praktiken skilj a bråttom eller planering och framförhåll• att på ett pragmatiskt sätt genomföra kar i arbetet och den materiel basbatal mellan materiel som har betydelse från ning varit dålig. Jag tror att orsakerna mindre ändringar, främst s.k. under jonerna ansvarar för har eller kommer systemsäkerhetssynpunkt; t.ex. skruvars ofta är brist på personal och överbelast• hållsmodifieringar inom ramen för också att förtecknas på ett ensat sätt. kvalitet för montage av ventiler i tryck ning på de få individer, som ska hantera FMV:s designansvar. Kravet är att sys Utifrån denna kartläggning kommer satta system, och skruvars kvalitet och frågorna. temsäkerheten skall hållas på tolerabel FREJ 88 och andra registrerings- och re- 328 329 dovisningssystem att upprättas och kon ret i vidmakthållandefasen av krigsmate kostnader, minskat antal haverier och 08-30 med överenskommelse om komplett e figurationsledning påbörjas för huvudde riel en. Inom FMV har obalansen mellan ökad tillgänglighet att erhållas. Men det ring 961106 - Samordningsavtal FM - FMV len av Försvarsmaktens materiel. Det här de forna försvarsgrenarnas resurser för kommer att ta några år innan vi kan se 1997- 12- 16 - Samordningsavtal FM - FMV 1999- 12- 17 - Samordningsavtal FM - FMV arbetet är en förutsättning för att FMV vidmakthållandefasen börjat uppmärk• resultatet av detta. Och det är direkt fel 2001-06- 01 ska kunna ta det tekniska ansvaret, de sammas. Från en start i den nya PM V-or att inteckna en ökad kvalitetssäkring och iv· Utpekning av systemsammanhåll ande lokal signansvaret för materielen. ganisationen år 2000, då den marina pro systemsäkerhet som effektivitetsökning, produktionsledare (SLPL) inom ramen för Inom FMV ger vi nu för alla materiel duktionen hade färre än fem personer av rationaliseringar och personalreduktio projekt PUMA, HKV 14600:75274, 1994-12- områelen ut gemensamma riktlinjer för totalt ca 100 personer som arbetade med ner idag. 19 hur procluktutvecklingsplaner skall underhållsberecl ningar, har en viss om v· Rutiner för hantering av Obsärende, direktiv struktureras och utarbetas. Produktut fördelning och rekrytering till förmån för Nästa steg för förband inom Kustflottan, CKF 14000, vecklingsplaner är en vidareutveckling den marina produktionen påbörjats. Vi är nu på väg mot bättre ordning och 1995-06- 16 och utvidgning av de materielsystempla Jag ser i d en nya gemensamma för• reda på sjöstridsmaterielen. Nästa steg vi Utveckling av marin teknisk tjänst, HKV ner (MS-planer) som tidigare tagits fram svarsorganisationen en bättre möjlighet måste bli att diskutera och komma med 14600:77726,2000- 12-21 för vissa materielsystem. Procluktutveck än tidigare att argumentera för höjda bättre lösningar än det komplicerade vii Fördelning av tekniskt ansvar för sjöstrids• lingsplanerna är grunden för FMV:s re ambitionsnivåer för elen marina tekniska rollspel som nu byggs upp för ledning av system, HKV 35700:65702 dat2001-04-26 dovisning av omfattning, status och pla tjänsten och resurser som fördelas på ett den tekniska tjänsten. Roller finns nu för viii Teknisk Order Allmän FARTYG 100 nering för att vidareutveckla materielsys bättre sätt mellan olika materiel- och Ägarföreträdare, Ägarföreträdarens re 000104,2001 - 04-27 temen. Vidareutvecklingsbehoven kan produktionsområden. Det ska rimligtvis presentant, Designansvarig, Kundföre• '' Försvarsmaktens handbok för Systemsäker• vara t.ex. att genomföra inventering av inte krävas mer resurser för underhålls• trädare, l nspektionen och snart även för het, HSystSäk 1996, M7740-784851 ett system och fastställa konfigurationen, beredning och teknisk uppföljning av ett Centrala verksamhetsledare och Teknis ' Projekt MaMa, Uppdragsgivare HKV KRI uppdatera stödsystem, underhållsföre• bogserfordon för stridsvagnar, än för en ka chefer inom Försvarsmakten. Alla UH skrifter och annan dokumentation, att bogserbåt. dessa roller gör ledningen av den teknis " FMV:Materiel Instruktion nr 1, Produktka återställa gamla prov- och försöksinstal• ka tjänsten mer komplicerad än tidigare talog och Produktstrukturer, Materiel lationer eller icke auktoriserade modifie Resurser samtidigt som antalet förband och enhe 14700:8543/0l, 2001-03-01 ringar. Ä ven om HKV i många år har be Inom den tekniska tjänsten går nu ut ter att leda minskar.''',,;; viv Dessa nya rol , i; Fördelning av tekniskt ansvar för sjöstrids• ställt MS-planer för sjöstridssystem, har vecklingen mot ökade krav på spårbar• ler definieras och sprids över olika delar system, HKV 35700:65702 dat 2001-04-26 detta arbete nedprioriterats och MS-pla het, dokumentation av beslut, konfigura av organisationen. Att nya roller definie Ägarföreträdare (HKV:KRI), Ägarföreträda• ner endast utarbetats i mycket begränsad tionsleclning, dokumentation av system ras är egentligen inte problemet, utan rens representant (MSA, Te K och basbataljo omfattning. Vi ska försöka skapa nya re säkerhet och formella beslut om använd• snarare att de fördelas till så många olika ner, ev även Forgus), Tekniskt ansvar/Design surser för denna nya produktutvecklings ning. Detta är en ambitionshöjning, ökad (FMV och basbatajoner) , Kundfö aktörer. Ibland gör vi det onödigt kom ansvariga planering. kvalitetssäkring vilket medför ökad for reträdare för underhållsverksamheten (basba plicerat för oss själva. Vi borde sträva ef FMV har också ett antal projekt på mell administration, ökade krav på både taljoner, förbandsstaber), ter ordning och reda men med enklast gång för att ta fram verksamhet och utbildning, resurser och tid för att ge .vii i Roller, ansvar och uppgifter inom verksam möjliga organisation. verktyg för konfigurationsleclning. I ett nomföra produktionen. hetssiikerhetsområdet HKV 25420:69036, inom såväl HKV som 2001- 07- 06 första skede kommer all materiel, som Ledningarna Noter FMV ansvarar för, att hanteras i en FMV måste inse att det krävs personella '"' Övriga roller inom den tekniska tjänsten: Produktdatabas(FMV PDB) för en över• resurser för att hantera den ökade kvali ' "Marinens tekniska tjänst, grundlä ggande in Försvarsmaktens Tekniska chef (Preliminärt riktning" FM 14600:70436, 1995- 01-23 siktlig sammanställning av och samord tetssäkringen på sjöstridsmaterieL Att inom KR!), Teknisk Chefsfunktion (inom SÄKI l SJÖI, Centrala ning av materielen. På sikt kommer mer hålla ordning och reda på materielen ger '' Mariningenjörer 200 år, Del Il 1998 MTK?), Inspektionen verksamhetsutövare med verksamhetssäker• kvalificerade konfigu rationslecln i ngs ingen direkt effektivitetshöjning av pro iii- Samordningsavtal FM - FMV 1994-06-30 hetsansvar (MTK), Underhållstjänst och stöd• att finnas tillgängliga [ör alla ma duktionen, men det ger ökad säkerhet, -Ramavtal 1995-12- 21 HKV ML och FMV verktyg verksamhet (Forgus) terielsystem. spårbarhet och tydligare ansvarsfördel• MML - Samordningsavtal FM - FMV 1995- Underhållsberedningar utgör grun ning. På sikt och i andra delar av organi den för att kunna ta det tekniska ansva- sationen kommer minskade underhålls- 330 331 Överstelöjtnant inkluderande den militära maktappara ningsregister på en militär doktrin. Den TOMMY JEPPSSON ten. Denna artikel sätter fokus på de fak skall definiera militära kapaciteter, sam Oberstlöytnant torer som är relevanta i samband med ut tidigt som elen skall beskriva hur dessa HELGE MARKUSSEN vecklingen av nationella militära doktri kapaciteter bäst skall kunna utnyttjas. ner. Artikeln skall ses som ett försök att Doktrinen skall vara allm ängiltig och belysa moderna doktriners roll samt ge innehålla tidlösa dimensioner, samtidigt kunskap om hur dessa växer fram. som den bör återspegla centrala utveck Författarna har som underlag för ar lingsdrag. Doktrinen skall vara en vägvi• tikeln fortlöpande kunnat följa upp och sare för forskning och utveckling, samti och Overstelöjtuant Tommy Jeppsson(A) är strategiärw·e vid studera både det svenska och norska digt som den bör vara tillpassad Försvarshögskolan och har tidigare haft en liknande tjänst doktrinarbetet Detta har bedömts vara återspegla den teknologiska utveckling vid Forsvarets Stabsskole i Oslo av särskilt värde mot bakgrund av en. Doktrinen skall härutöver vara det övensstämmelsen länderna emellan; inte teoretiska fundamentet för hur militära minst vad gäller politiska och sociokultu maktmedel skall användas, samtidigt rella grundförutsättningar och följaktli• som elen måste vara unelerordnad den gen respektive försvarsmakters roll i nationella säkerhetspolitiken. Doktrin samhället. I Norge har doktrinutveck begreppet är ibland, enligt författarnas lingen bedrivits av en särskild projekt uppfattning, både bristfälligt definierat grupp vid "Forsvarets Stabsskole" i Oslo. och förstått. Nyttjandet riskerar då att l Sverige har arbetet mera bedrivits i lin bli mer förvirrande än avklarande. Ut Oberstlöytnant Helge Markussen är verksam vid NATO:s jeorganisationen. bildningsinsatser syftande till att kom högkvarter i Bryssel och har tidigare varit assisterande municera doktrinen till adekvat mål• huvudlärare i luftkrigsoperationer vid Forsvarets Stabs Allmänt grupp blir således central. Av ovannämn• skole i Oslo At the very heart of war lies doctrine. /t da skäl är det viktigt att tydliggöra vad represents the central belief~ for wag en militär doktrin står för och hur denna Doktriner som ett centralt verktyg i utvecklandet av ing war in order to achieve victory. bör utformas och användas. militära maktmedel Doctrine is of the mind, a network of fait and knowledge reinforced by ex Vad är en doktrin Ordet doktrin kornmer av det latinska Det kalla kriget var i många avseenden en säkerhetspolitiskt relativt statisk period. perience, which la ys the partern for the doctrina, som kan härledas från or Hotbilden var väl defenierad, något som innebar likartade ramvillkor för försvars• utifisatian of men, equipment and tac ordet att lära bort planläggningen under mer än fyra decennier. I de mindre NATO- länderna som våra tics. /t is fundamental to sound judge det docera vilket betyder utlärning, in nordiska grannar Danmark och Norge, såg man därför inget behov av ett eget natio ment.1 och kan översättas med .2 Doctrina bil nellt militärt doktrinfundament. Den överordnade NATO - doktrinen ansågs fylla de Betydelsen av ett nationellt doktrin struktion eller lärosättning doktrinär, vil nationella behoven. Det kan däremot synas märkligt att vårt eget land, mot bakgrund fundament är uppenbart för många sta dar också grund för ordet om en person eller en fram av vald säkerhetspolitisk handlingsväg, inte tog fram en egen militär doktrin som ter. Inte minst gäller detta i medelstora ket används tankegång som övergripande styrdokument för utvecklingen av det militära försvarets kärn områden. och små länder. Exempelvis är doktrin ställning alternativt en publikationer från exempelvis England, ensidigt låter sig ledas av eller är präglad Avslutningen av det kalla kriget marke verktygen. De militära maktmedlen är Australien och Nederländerna väl värda av en bestämd doktrin eller teori. En mi rade en diametral förändring av de sä• ett sådant instrument l samband med ett studium. I nämnda länder har dok litär doktrin är en samling grundläggan• kerhetspolitiska förutsättningarna. Flera konflikter tenderar samtidigt de icke-mi trinerna rollen som ett rättessöre för ut de rättningslinjer eller en grundsyn som och mera oöverskådliga konflikter ställer litära faktorerna att öka i såväl omfatt vecklingen och användningen av militära militära styrkor nyttjar som rättessnöre i sammantaget ökade krav på de säker• ning som komplexitet Det ställs därför styrkor i dessas funktion som statens yt sin verksamhet i syfte att nå fastställda hetspolitiska aktörerna liksom på de ökande krav på användningen av och tersta maktapparat mål. Doktrinen är auktoritativ, men krä• 3 medel som utgör de säkerhetspolitiska samspelet mellan statens verkansmedel Det existerar i dag ett brett förvänt- ver en värdering vid användandet Jäm- 332 333 trinen skall också bidraga till att förklara erfarenheter som är relevanta för framti förs denna definition med den ursprung principer som styr användningen av mili innebörelen av centrala begrepp som ger den - och därmed också i utformingen av liga betydelsen av ordet doktrin, är i tära styrkor. Kunskaper i militärteori och officerare den gemensamma plattform doktrinen. praktiken den militära doktrinen en of militärhistoria är i detta avseende viktiga som krävs för att kunna värdera och dis samling lärosättningar för hur de fundament. Doktrinutvecklingen bildar ficiell kutera olika aspekter på krig och kon Förhållandet mellan koncept, militära verkansmedlen bedöms kunna naturligen en kontinuerligt pågående flikter; en företeelse som inte har något doktriner och reglementen på bästa möjliga sätt. Den er process. Utifrån ett nationellt perspektiv utnyttjas beskrivande regelverk. Detta är nödvän• Doktrinen kan aldrig uppträda som ett auk/oritativ, men kräver en kritisk och si är doktrinernas roll i huvudsak ett resul digt för effektiv kommunikation och isolerat och oavhängigt dokument. Å ena tuationsrelaterad värdering i samband tat av utvecklingen efter det andra samverkan, speciellt i samband med för• sidan påverkas den av politiska värde med att den används. världskriget. ändringsprocesser. ringar och styrningar, å andra sidan av För att doktrinen skall ha ett värde, är Externt riktar sig doktrinen till andra utvecklingen inom de operativa och tak det helt avgörande att den är accepterad Doktrinens syfte stater och organisationer vad avser in tiska områdena samt av utvecklingen inåt i den organisation där den skall an En militär doktrin har ambitionen att på tentioner och ambitioner. Därvid spelar inom metodikområdet Doktrinen ingår i vändas. Men det är också viktigt att an bästa möjliga sätt beskriva syftet med den rollen som signalgivare i förhållande en hierarki bestående av begrepp som dra delar av organisationen, i den ut och användningen av militära maktme till omvärlden. Den militära doktrinen omfattar till exempel koncept, doktrin sträckning som de berörs, sluter upp del. Detta gäller för system och funktio kan därför också användas som ett diplo och metodik, där utvecklingen inom det bakom doktrinen för att ge denna aukto ner inom alla försvarsgrenar och på matiskt instrument genom att tydliggöra ena begreppsområdet inverkar på de öv• ritet4 En brett accepterad doktrin är bro samtliga nivåer där de insätts i samman avsikter vis-a-vis potentiella motstånda• riga. byggaren mellan dagens försvarsmakt hang som täcker hela det operativa spek re, ge försäkringar och stöd till eventuella Ett koncept är en grundläggande ide och de tankar som ligger till grund för traL allians-/koalitionspartners samt genom eller skiss till h ur ett problem eller en hur militära verkansmedel skall använ• l en stat eller organisation skall dok att utöva ett positivt inflytande på andra uppgift kan lösas.6 Verbaliseringen av en das i framtiden samt lägger en auktorita trinen internt förklara och förankra be parter. stats eller allians politiska och militära verksamheten i fredstid. hovet av militära styrkor liksom att ideo tiv grund för målsättning bildar ett koncept. Exempel det riktmärke mot vilket logiskt förankra användningen av dessa 5 Doktrinen är Doktrinens källor vis är svenska försvarskoncept bland an verksamheten utformas baserat på en Vidare ger doktrinen mål för och uppgif Ett av de viktigaste underlagen i sam nat formulerade i de årsrapporter som förnuftsmässig och medveten evaluering ter till Försvarsmakten, samt beskriver band med utarbetandet av en doktrin är redovisar resultatet av perspektivplane och värdering av egna och andras erfa hur de väpnade styrkorna skall organise de slutsatser för nuet och för framtiden ringen7 Dessa dokument beskriver renheter. I militära sammanhang är den ras och användas för att lösa ställda upp som kan dras av historiebaserade erfa grundläggande ideer bakom en framtida na i huvudsak en sammanfattning av his drag. Doktrinen blir därmed ett centralt renheter. Doktriner skulle därvid kunna inriktning av Försvarsmakten. Dessa do toriska erfarenheter. Det handlar om att styrmedel för Försvarsmaktens utveck uppfattas som en sammanfattning av er kumenten behandlar också vårt militära ta fram erfarenheter som kan vara rele ling, samt ett verktyg för att i samtliga farenheter från olika operationer. I dok operationskoncept; således de grundläg• vanta för operationer i dag och för fram konfliktnivåer säkra samspel och sam trinarbetet handlar det emellertid om att gande principer efter vilka våra militära tiden. Efterhand som nya erfarenheter handling i genomförandet av militära analysera sig fram till vilka erfarenheter styrkor skall genomföra sina operatio görs, måste doktrinen fortlöpande juste operationer. Den skall också ge råd, för• som är relevanta för elen aktuella situa ner. Dessa grundläggande koncept kan ras och om så är nödvändigt också om klara och bilda plattform för framtida tionen och för framtiden. Noggrann ana ses som en av flera utgångspunkter för värderas. studier och debatt. Härutöver skall dok lys och värdering av de historiebaserade pågående doktrinutveckling i Försvars• Doktrinen kan bildlikt karakteriseras trinen vara en utgångspunkt för utveck erfarenheterna måste således göras. Ef makten. som en kompass, vilken ger de överord• ling, evaluering och implementering av tersom varje individ, vaje militär organi Militära doktriner skall som nämnts nade riktlinjerna för Försvarsmaktens ny teknologi och nya kapaciteter. sationsenhet, varje försvarsgren och var tidigare täcka all användning av militära utveckling. Följaktligen skall doktrinen För att bättre kunna hantera det kaos je nation ser på problemställningarna ut verkansmedel och omfatta alla nivåer. inte vara en detaljbeskrivning över hur som är ett av krigföringens främsta kän• ifrån de egna historiebaserade erfaren För att doktrinen inte skall bli för omfat de militära maktmedlen skall utformas netecken, är det avgörande för Försvars• heterna, skapas skiljelinjer mellan en tande och svårtillgänglig indelas denna och utnyttjas. För att doktrinen skall för• makten att ha en organisationskultur och skilda doktriner. Resultatet av dessa dif vanligtvis efter typ samt efter vilken nivå stås och nyttjas med förnuft krävs därför ett värderingsfundament som är gemen ferenser återspeglas i slutsatser om vilka som beskrivs. Militära doktriner är såle- att nyttjaren har goda kunskaper om de samt och accepterat. Den nationella dok- 335 334 des i huvudsak identifierade som taktis vändigtvis betraktas utifrån en hierarki Den operativa doktrinen skall binda sen är en intim sam- och växelverkan ka/försvarsgrensanknutna eller som ope modell. De bör istället ses som stöttande samman den militärstrategiska nivån mellan deltagande aktörer. Processen rativa alternativt militärstrategiska dok och utfyllande av varandra. Eftersom de med utnyttjandet av stridskrafterna i startar med inspel till en ny eller justerad triner. försvarsgrensvisa doktrinerna har ut taktisk verksamhet. Doktrinen skall doktrin, där en rad faktorer och koncept Behovet av försvarsgrenvisa doktri vecklats för att ivara ta unika och säregna vara ett stöd för den operative chefen, analyseras och evalueras innan doktri ner baseras på önskemålet om att kunna kapaciteter och karakteristika, är det vik då det gäller att göra prioriteringar, de nen kan publiceras och tas i bruk. En utnyttja respektive försvarsgrens unika tigt att de militärstrategiska och operati finera operativa mål samt sätta samman mycket viktig del av processen är de dis och säregna kapaciteter och karakteristi va doktrinerna utvecklas samstämmigt de uppgiftsanpassade kapaciteter som kussioner, som förs om faktorer, begrepp ka optimalt. De grundläggande skiljak med de försvarsgrensvisa doktrinerna krävs för att genomföra operationer. och premisser vilka påverkar använd• tigheterna i de taktiska betingelserna för sammanknutna. Denna nivå har en avgörande inverkan ningen av militära maktmedel. Diskus arme-, marin- och flygstridskrafterna har För att säkra att doktrinen blir styran på det överordnade resultatet av en sionerna utgör en väsentlig del av den medfört att försvarsgrenarna under lång de för alla delar av Försvarsmakten, sär operation. Doktrinen bildar fundamen strategiska, operativa och taktiska kom tid har utvecklat sina egna principer och skilt avseende strukturutvecklingen, bör tet för förståelsen för och utvecklingen petensutvecklingen samtidigt som be rättningslinjer för hur de skall vara orga de militärstrategiska, operativa och för• av operationskonsten och utgör det grepps - och terminologiapparaten ut niserade och uppträda. Det är viktigt att svarsgrensvisa doktrinerna organiseras i främsta underlaget för den operativa vecklas och tydliggörs. Utnyttjandet av dessa doktriner tillsammans täcker upp en gemensam doktrinhierarki- ÖBs dok utbildningen av officerare. doktrinen kommer också att avspegla sig det totala försvarsgrensspektrat. Med trinhierarki. Försvarsgrensföreu·ädarna Den taktiska doktrinen beskriver an i nya justeringar så att detta blir en konti detta avses exempelvis att den armetak blir rådgivare inom ramen för sill funk vändningen av förband på de nivåer där nuerlig process vilken kräver ett brett tiska doktrinen skall omfatta alla typer lionsansvar (mark-, sjö- och lufistrids den direkta stridsverksamheten genom deltagande och förankring i hela organi av verksamheter som armeförbanden komponenterna) Det bör betonas att det förs. Dessa doktriner är regelmässigt för• sationen. skall kunna genomföra. I tillägg skall den är ÖB som ger styrsignalerna även vad svarsgrensvis utformade. Denna doktrin Doktrinprocessen är en modell som armetaktiska doktrinen beskriva den roll gäller utformningen av de försvarsgrens• nivå tar upp de olika förbandstypernas sätter in de centrala elementen i doktrin som kapaciteter ur övriga försvarsgrenar visa doktrinerna. roller, specifika uppgifter och vapensys utvecklingen i sitt sammanhang. Speci har i ett markstridssammanhang. För att förenkla förståelsen och an temens utnyttjande. fikt med denna process är att de kritiska Den operaliva doktrinen skall beskri vändningen av doktrinerna måste dessa Baserat på dessa olika doktriner utar elementen - analysen, konceptutveck va hur kapaciteter från de olika försvars• relateras till de nivåer som militärteorin betas olika reglementen för det taktiska lingen och formuleringen av doktrinen - grenarna kan kombineras och operera omfattar. Naturlig indelning blir då mili och stridstekniska uppträdandet samt för föregår i nutid medan materialet dels är tillsammans i syfte att uppnå största möj• tärstrategiska-, operativa- och taktiska stödfunktionernas verksamhet jämte historiebaserat, dels resultatet av fram liga effekt. Härvid skapas grunden för en doktriner. Ä ven om militärteorin och metodik. Dessa behandlar mera detalje tidsstudier och visioner. icke regelstyrd samsyn kring utnyttjan kommandokedjans nivåer uttrycker ett rat hur doktrinens principer skall utnytt det av stridskrafterna. Doktrinen bör hierarkiskt system, kommer de enskilda jas i praktiken för att kunna organisera, Doktrinens underlag också vara styrande för alla gemensam doktrindokumenten delvis att överlappa utbilda och utnyttja enskilda militära för• Övergripande är statens nationella in ma funktioner eller kapaciteter inom varandra, delvis att fokusera på olika band, system eller kapaciteter. Doktri tressen och målsättningar det viktigaste Försvarsmakten. Som exempel på såda• miljö- och verksamhetsanknutna förhål• nen påverkar utformningen av regle underlaget och det som ger premisserna na kan nämnas de operativa ledningssys landen. mentena, men eftersom dessa inte är all för innehållet i de olika doktrindelarna. temen, luftvärns- och logistik resurserna. Den militärstrategiska doktrinen mängiltiga, är de således ej en del av dok Underlaget för själva doktrinen baserar I länder med en doktrinkultur före• skall förklara de militära maktmedlens trinhierarkin. sig i huvudsak på tre källom råden; histo kommer ofta diskussioner kring vilka plats som ett av statens verkansmedel i riska erfarenheter, militärteori och tek doktriner - de försvarsgrenvisa eller den ett utrikes- och säkerhetspolitiskt sam Utvecklingen av doktriner - nologi. operativa alternativt militärstrategiska - manhang. Den etablerar de ramar som doktrinprocessen Processen bör starta med att utgångs• som skall vara premissgivare. Även om vägleder användningen av de militära Utvecklingen av doktriner är en cyklisk punkt tas i de historiska erfarenheterna. de militärstrategiska och operativa dok maktmedlen i interaktion med statens och dynamisk process där flera förhål• Dessa erfarenheter ger oss tilgång till trinerna logiskt bygger på de försvars• övriga verkans-/maktmedel i syfte att landen påverkar varandra ömsesidigt. vad som av erfarenhet fungerat och vad grenvisa doktrinerna bör dessa inte nöd- uppnå nationella målsättningar. Främsta kännetecken för doktrinproces- som inte har fungerat i militära samman- 336 337 hang. Ett sådant förfaringssätt säkrar att högst sannolikt att finnas tillfällen då nella säkerhetspolitiska och militära kan ha svagheter i dagsljus och mot avan doktrinen blir praktiskt genomförbar doktrinen starkt har påverkats/ starkt målsättningar och intressen, samt härut• cerade luftvärnssystem. Det tas därför och inte enbart en teori. Erfarenheterna kommer att påverkas av utvecklingen av över också reflektera politiska rättnings• ofta fram alternativa koncept i en dylik måste vara detaljerade, baserade på re ny teknologi. Vid andra tillfällen kom linjer, ekonomi och andra rambetingel process. gistrerade händelser och fokusera på mer teknologiska genombrott att som så ser. Doktrinen måste vara förankrad i po Oavsett det handlar om ett nytt, till varför och hur i tillägg till vad som sked många gånger förr i historien vara sty litiska realiteter som bildar fundamentet passat eller redan existerande koncept, de. Utan medveten reflektion och kri rande för doktrinutvecklingen. Det dok för användningen av militära maktmedel så är det nödvändigt att genomföra test tisk analys är de historiska erfarenheter trinära fundamentet måste därför mera Utmaningen blir således att å ena sidan och evaluering av detsamma. Denna kan na närmast meningslösa i doktrinsam än tidigare bygga på erfarenheter och utforma doktrinen i balans mellan ett genomföras med hjälp av en rad olika manhang. Fredrik den Store uttryckte analyser av generella framtida rambeting antal styrande militära vetenskapsområ• metoder. Avseende militärstrategiska detta förhållande som på engelska lyder: elser. Integreringen av teknologisk inno den och å den andra sidan att göra detta i koncept kan vald metod vara en idege "Same of my packmules have expe vation är följaktligen i detta avseende samklang med givna politiska riktlinjer, nerering/diskussion och/eller en studie. rienced three campaigns, but they still särskilt betydelsefull. En noggrann ana samtidigt som vederbörlig hänsyn tas till På operativ nivå kan man utnyttja strids don't know anything about waging war." lys av ovannämnda faktorers aktuella på• arvet. analysmetoder som datorstödda krigs De välkända krigföringsprinciperna är verkanskraft är av helt avgörande bety spel och stridssimuleringar. För mera ett exempel på hur flertusenåriga krigs delse i allt doktrinarbete. Analys och värdering taktiskt fokuserade koncept är oftast renodlade fältförsök lämpliga. Syftet är erfarenheter kan användas för framtida Alla nämnda förhållanden påverkar Analys- och värderingsfasen innehåller att oavsett nivå evaluera konceptet så in organisation och utnyttjande av militära således sammantaget, liksom var för sig, en detaljerad genomlysning av adekvat trängande som möjligt för att härigenom maktmedel. utformningen av doktrinen. Större änd• militärteoretiskt och militärhistoriskt un finna dess styrka jämte svagheter som Utvecklingen kan inte enbart grundas ringar eller justeringer liksom dragna er derlag samtnu-och framtidsriktad infor skall neutraliseras. på erfarenhetsunderlag. Militärteorin farenheter inom teknologiområdet kan mation om styrande militärvetenskaper. Test och evalueringsfasen utmynnar i skall i detta sammanhang vara premiss exempelvis komma att ändra förståelsen Det är här viktigt å klarlägga om alla att konceptet blir accepterat eller förkas• leverantör för visioner kring nya former av militärteorin, sätten på vilket militära data fortsatt är aktuella och relevanta i tat, alternativt att konceptet sammanförs för hur vi skall använda våra militära ka styrkor används liksom gjorda säkerhets• förhållande till bland annat den teknolo med andra liknande koncept i en syntes paciteter i framtiden. De teoretiker som och försvarspolitiska prioriteringar. Det giska utvecklingen, kapaciteter hos möj• som ett försök att utveckla ett förbättrat varit och är skolbildande har alla som är viktigt att finna en lämplig balans av liga motståndare, geografiska och infra och mera robust koncept. Hela processen gemensam nämnare haft ambitionen att seende den inbördes påverkanskraften strukturena förhållanden inom möjliga kring utveckling, test och evaluering, söka förutse vad som kan vara möjligt mellan dessa faktorer. Detta motverkar operationsområden samt att värdera jämte en eventuell acceptans av koncep och realistiskt för framtiden. Visionerna att doktrinen blir till något av en dogm. doktrinens framtida användning. har de baserat på tillgängligt erfarenhets Doktrinen bör samtidigt baseras på yt tet skall betraktas som en kontinuerlig process, där testresultat medför att kon underlag och nya trender och tendenser. terligare ett antal ramfaktorer som har Koncept Särskilt de försvarsgrensvisa doktrinerna betydelse för användandet av militära ceptet omvärderas varvid evalueringen har i stor utsträckning baserat den teore verkansmedel där inte minst rent natio Baserat på en analys genomförs en kon fortsätter på nytt. Detta är grunden för tiska plattformen på "sina" teoretikers nella förhållanden som geografi, topo ceptutveckling, alternativt att befintliga ett levande doktrinarbete och en aktuell uppfattningar ( exempelvis Simpkin och grafi, klimat, demografi, etnicitet, politik koncept utvecklas. Ett koncept är som ti doktrin hierarki. Warden) och ekonomi spelar in. Likaså påverkas digare berörts en grundläggande ide eller Den teknologiska utvecklingen har de nationella förutsättningarna av even skiss till hur ett problem eller en uppgift Att sälja doktrinens budskap genom historien revolutionerat krig tuella partners/ alliansförhållanden. kan lösas. Detta kan rangeras alltifrån ett I samband med skrivandet av doktrinen skonsten. Doktrinens övergripande in En viktig observation är att doktrin överordnat försvarskoncept ner till kon är det viktigt att bestämma syfte och mål• verkan på sättet att hantera konflikt utvecklingen inte bara baseras på fack cept på taktisk nivå. Ett exempel kan grupp för produkten, så att språk, ut spektra t måste därför värdera möjlighe• militära värderingar. l alla demokratiska vara utvecklingen inom stealth-teknolo formning och detaljeringsnivå träffar de terna för de olika stridskraftstyperna att samhällen är militära organisationer ett gin, där en konsekvens kan vara att detta målgrupper som skall använda doktri mästra förekommande hot i aktuell in redskap i samhällets tjänst. Doktrinen påverkar konceptet för hur luftangrepp nen. Speciellt de försvarsgrensvisa dok satsmiljö. Det har funnits och kommer kommer därför att basera sig på natio- planeras och genomförs, medan systemet trinerna bör ta sikte på att utbilda alla på 338 339 utgångspunkt kan en tidsrymd de fundamentala principer som styr an högsta ledning. Den måste förstås av styrkestruktur. Det viktigaste är att ge men som verk till tio år anses som realistiskt. vändningen av militära verkansmedel, och användas i hela organi satione n. Den nomföra realistisk utbildning i de om fem med att doktrinen eftersom dessa är grundläggande för skall vara ett centralt dokument för all samhetstyper och efter det koncept som Detta sammanhänger få genomslag som ett centralt styr verksamheten på alla nivåer. militärstrategisk, operativ och taktisk doktrinen beskriver. måste för Försvarsmakten, något Ett av doktrinens huvudsyften är att i verksamhet i Försvarsmakten. Den skall instrument rfarenhetsmässigt tar det vidaste bemärkelse vidareutveckla kom i tillägg vara premissgivande för utveck Återkoppling som tar ti d. E också ett antal år att ersätta innevarande petens i organisationen. Det räcker såle lingen av organisation, styrkestruktur, Efterhand som doktrinen används doktrin med en ny. En konsekvens är att des inte med att läsa doktrinen. Den operativ planläggning, utbildning och kommmer Försvarsmakten att få en kompetensen avseende doktriner och måste analyseras, studeras och debatte övningar. mängd erfarenheter, bland annat från doktrinprocessen måste upprätthåll as ras för att organisationen skall förstå och l detta sammanhang är det väsentligt planläggningssituationer, spel och öv• kontinuerligt. Syftet är att fortlöpande kunna använda denna. Av dessa skäl är att Försvarsmaktens organisation. reflek ningar samt eventuellt av faktiska strids kunna genomföra analys, värdera grund det helt nödvändigt att doktrinen intro terar de uppgifter som skall lösas liksom situationer. Dessa erfarenh eter måste lag sa mt utveckla och modifiera kon duceras tidigt i officersutbildningen. Li sättet de skall lösas på. tillvaratas i doktrinprocessen i syfte att cept. Dessutom är det av största betydel kaså bör försvarsmaktens högsta ledning Styrkestrukturen. innefattar samman ytterligare förbättra och vidareutveckla se att den tekniska utvecklingen följs på uppmana till en kontinuerlig debatt sättningen av personal och materielsys doktrinen. ett sådant sätt att doktrinen styr emot ett kring doktrinfrågor. tem. Denna måste återspegla doktrinens Återkopplingen till det som är erfa optimalt utnyttjande av teknologins fö r Doktrinen och dess budskap måste riktlinjer om hur Försvarsmakten skall renhetsbaserat är mycket viktig både för utsättningar. Utbildning på doktrinen, också utformas emot tillgänglighet såväl byggas upp och organiseras, liksom hur att värdera effekten av det operativa såväl fö rsvarsgrensvis som från ett för• internt inom Försvarsmakten som ex de militära kapaciteterna skall utnyttjas. konceptet liksom för att värdera giltighe svarsmaktsperspektiv ställer också krav ternt mot olika intressegrupper i det En viktig uppgift är att se på vad För• ten av doktrinen. Utan denna återkopp på hela organisationens utbildningssys svenska samhäll et liksom mot omvärl• svarsmakten behöver av kapaciteter i ett ling från användarna är det en stor fara tem, vilket sammantaget leder till att den. Exempelvis måste de försvarsgrens• långsiktigt perspektiv (20-30 år) för att att doktrinen förlorar sin roll som ett doktrinprocessen blir tidskrävande. specifika doktrinerna göras tillgängliga härigenom vara kapabel att styra mot centralt styrinstrument. skall kunna tjänst• för officerare från andra försvarsgrenar. detta mål. Detta innebär att organisatio För att doktrinen styrverktyg i För• På motsvarande sätt är det nödvändigt nen innehar ett styrmedel som gör att göra som ett centralt Sintsatser utveckling erfordras två att den militärstrategiska doktrinen görs den medvetet och av egen kraft efter svarsmaktens skrivandet av denna artikel har skett ggande förutsättningar. Den för• förstålig för politiker och administration, hand uttasar kapaciteter som bLivit grundlä samtidigt som vidden av de utmaningar om att Försvarsmakten mås• då denna är ett verksamt kompetensupp omoderna och inte längre passar in i dok sta handlar som väntar Försvarsmakten i omstruk en grupp officerare med byggnadsverktyg fö r nämnda gruppers trinen liksom inför nya och tidsanpassa te fö rfoga över tureringsprocessen tydligt kan ses. När inom området dok kunskap om militära maktmedels kapa de kapaciteter. särskild kompetens många områden av Försvarsmaktens Den andra citeter, möjligheter och begränsningar. Den operativa plan.läggn.in.gen. skall triner och doktrinutveckling. verksamhet står inför genomgripande andlar om bem·bet En fortlöpande doktrinutveckling bidra till att organisationen utvecklar en förutsättningen h förändringar är behovet av ett samlat av de forsknings- och ut kan göras utan att en helt ny doktrin styrkestruktur och kan genomföra ope ningskapacitet långsiktigt utvecklingsfundament, vilket som påverkar doktrin skrivs och utges. Själva doktrindokumen rationer som ett stöd för nationella in vecklingsresultat såväl internt som externt pekar ut färd• . Denna kapacitet krävs för tet uppdateras då efter en viss periodici tressen och målsättningar. Doktrinen är utvecklingen vägen, påtagligt. Pågående utveckling av behoven i hela doktrinhie tet. Organisatonen kommer då att ha en ett medel som medverkar till att den att tillvarata ett svenskt doktrinfundament är därför Forskning och utvecklingsfrågor informell doktrin som fortlöpande åter• operativa planläggningen inte fokuserar rarkin. utomordentligt betydelsefullt. lt centrala avseende alla frågor speglar tankarna om hur man bäst skall på de typer av operationer som traditio står he Ett av doktrinprocessens känneteck• och framtida doktrinut kunna använda de militära kapaciteter nellt har genomförts ell er som bäst som berör nu- att den pågår fortlöpande. Doktrin na. "mästras", utan istället fokuserar på hela en är veckling. nsätts när en ny spektra t av operationer som utpekas som arbetet är inget som isce Försvarsmakten måste kunna ut- att den base Användning aktuella i dag och för framtiden. doktrin skall tas fram alternativt veckla och utvärdera nya koncept gällande skall modifieras. G iltighetstiden en kontinuerligt uppdaterad da Doktrinen måste vara förankrad såväl i Utbildning är ett verksamhetsområde rade på fö r en doktrin är självfallet inget absolut avser gjorda e rfa- riksledningen som i Försvarsmaktens som är direkt knutet ti ll organisation och tabas. Denna databas 341 340 denna efter vilken nivå som beskrivs - renheter, inom ämnet militärteori och • Den säkerhetspolitiska målformule Litteraturlista det vill säga; militärstrategisk -, operativ inom teknologiutvecklingen. Utarbetan ringen är omsatt i en "doktrinpyra Mililära doktrin er och publikationer doktrin. det av doktriner bör ske mot en doktrin mid" för Försvarsmakten. Här kon och taktisk "Fors varets fellesoperative doktrine - utkast. Doktrinen får aldrig betraktas som Forsvarets stabsskole," Oslo, 1998. struktur som täcker alla nivåer allti frå n kretiseras de militära ambitionerna ett isolerat och oavhängigt styrdoku "Forsvarssjefens grunnsyn for utvikting og bruk den militärstrategiska till den taktiska. på samtliga nivåer och inom samtliga ment Å ena sidan bör denna vara influe av norske militccre styrker i fred, kris e og krig". Utbildningssystemet har också en viktig kärnområden i Försvarsmakten politiska värderingar och militära FO, Oslo, 1995. uppgift då det gäller att förmedla och för• • Doktrinen defenierar de militära ka rad av ept och å den andra sidan p åverka HFL 95-1: " Luftoperasjon er. Prinsipiel/e ret ankra doktrinen till alla i Försvarsmak• paciteter som erfordras för att under konc utformningen av operationskonst, taktik, ningslinjer for bruk av lufistridsmidler". FO, ten och inte minst utanför densamma. bygga den fastlagda säkerhetspoliti Oslo, 1964. stridsteknik och metodik. Doktrinut I nuvarande Försvarsmakten finns av ken. JWP 0-001: British Defence Doctrine. British veckling är en kontinuerlig och dyna naturliga skäl ett omfattande arv från det • I doktrinen är det fastlagt i vi lken Crown Copyri ght,January 1997. misk process, där många förh åll anden kalla krigets epok. En tydlig hotbild ordning de olika kapacitetern a skall MCDP l: Ww j ighting. U. S. Marine Corps, De en ömsesidig påverkan på varandra. innebar bland annat fokusering på en införas. har partment of the N a vy, 1997. n föregår i nutid, men materiell vidareutveckling av befintlig • Det är också utklarat vilka kapacite Doktrinprocesse Rekkedal, Ni ls Marius: " Man. pverkrigfpring - underbyggas med hi storiskt erfa krigsorganisationsstruktur, beredskaps ter av arvet som skall behåll as samt bör Viktige begreper og problemstillinger". FFI/ liksom framtidsinrikta frågor, värnpli ktsutbildning för den stora hur dessa skall kompletteras/föränd renhetsunderlag Rapport-96/03664, Kj eller, 1996. faktorer- exempelvis kopplat till tek ovedretningslinjer krigsorganisationens behov jämte krigs ras för att vara interoperabla med de de "St meld nr 22 (1997-98); H statens nationella in for Forsvarets virksomhet og utvikling i tiden förberedelsearbete. De mycket fasta nya kapaciteterna. nikutvecklingen. och målsättningar är tillsammans 1999-2002." ramvillkoren för verksamheten begrän• • Sluligen klarlägger doktrinen vilka tressen historiska erfarenheter, militärteori "Taktisk direktiv for Hceren. FOIHST, Utkast til sade möjligheterna till ett fritt nytänkan• komponenter som in te längre har en med teknologi de viktigste faktorerna och pr0ve, 10. november 1997." de kring fram tidsfrågorna. Detta till trots roll att fylla i Försvarsmakten och när och premissleverantörerna vid utformning TJ 13-1, "Srabshåndbok for Forsvaret, Forsva för att de ekonomiska realiteterna med dessa skall avvecklas. rets Overkommand o, 1998." början i 1972 års försvarsbeslut alltmera en av strategi och doktriner. Utarbetan det av doktriner bör företas i förhållande pekade på behovet av genomgripande Avslutning Litteratur till en doktrinstruktur som täcker alla ni förändringar. Enhetlig styrning av doktrinprocessen är Boyd, John: A Discussion on Winning and Lao våer från den militärstrategiska till den Inom Försvarsmakten har tillämpats viktig. Orsaken sammanhänger med att sing, (en samling ej utgivna föreläsningar och lä• en inofficiell maktfördelningsprincip åtgärder som till exempel ändringar i or taktiska. Den färdiga doktrinen måste artiklar). Air University Library, Maxwell, Do mellan försvarsgrenarna som har base ganisation och struktur, försvarsplan ras ut, studeras, analyseras och debatte cument no. M-U 30352-16 no. 7791. förstå rats på de tre försvarsgrenarnas traditio läggning samt genomförande av opera ras i syfte att organisationen skall B0rresen, Jacob: Sjpmakt. J W Cappel en förlag nella vapensystem och kapaciteter. Detta tioner skall ge de rätta signalerna till om och kunna utnyttja denna. A.S/Europa-programm et, Oslo, 1993. samtidig måste doktrinen an och var sannolikt det bästa möjliga i en tid, då världen rörande våra intentioner. I prak Men Clausewitz, Carl von: Om Krig. Översatt med det förnuft som utesluter en redigerad av Nils Berg. Rhodes, Köpenhamn, teknologinivån gjorde krigföringsscena tiken är den militära doktrinen en offi vändas matism som bidrar till att skapa en 1986. rierna tyd li gt separerbara till lands, till ciell samling av vägledande principer dog och reaktiv organisation med liten Handel, Michael!.: Masters of War- Sun Tzu, sjöss och i luften. I dag är en tydlig kopp och riktlinjer för hur de militära verkans statisk . Clausewitz and Jomini. ling mellan stridsmedel/kapacitet och medlen skall användas och utvecklas. inneboende kraft att vidareutvecklas A doctrine is never prescriptive, never Hughes Jr., Wayne P: Naval Maneuver Warfare. den milj ö dessa skall verka i ej li ka själv• Doktrinen är auktoritativ men kräver Naval War College Review, Vo l. L, No. 3, Sum mandatory, and never rigidly binding on klar. Detta kommer allt tydligare att på• omdömesgill bedömning i samband med mer 1997. the commander in the field. l t is only sug verka försvarsplaneringen för framtiden. användandet. Doktrinen har ambition H 343 342 Lind, William S.: Military Doctrine, Force Srmc Noter Ledamoten he Dejense Decision-Making Process. MAGNUS HAGLUND ru re, and1 1 Ett av de mest kända citaten angående bety ni versity Review 30. no 4, 1979. Air U delsen av doktriner. uttalat 1968 av general Logic of War Luttwak. Edward N. Strategy;The Curt is E LeM a y. tidigare USAF Chief of Staff. and Peace, The Belknap Press of Harvard Uni ' Aschehoug och Gyldendals Stora Norska versity Press 1987. lexikon, Kunnskapsförlaget Oslo 1993, 4 s 50. Pfatzgraff J r. , Robert L. och Shultz Jr. Richard ''For H.: War in the lnformmion A ge; Ne1v Chal/anges ' T.J 13- L stabshandbok för Försvaret, for U S. Security. Brassey's, 1997. svarets Overkommando", 1998, s 67. Kommendörkaplen Magnus t-lag/und lämnade den aktiva lo lhe Swift, ' Ett norskt exempel är att när dokumentet" Simpkins, Richard E.: Race tjänsten 1997 och har ejier pensionsavgången ägnar sig ål för användningen Tlwughrs on Yi·vellly-Firsr Centw-y Watfare. Principiella rättningslinjer militärhistoriska studier och delrar dämtöver i Brassey's 1995. av luftstridsmedel" utgavs 1964 blev denna försvarsde/Jaflen fokuserar på Försvarsmakrens Smedberg, Marco: Om stridens grunder. Page " tillstyrkt av cheferna för Armen och Marinen imernationella uppgifter One Publisbing AB, Stockholm, 1994. i den ut sträckning som d essa försvarsgrenar T zu, Sun: TheArr of War. Översatt av Samuel B. berördes." Danmark- "NATO- agent" för Sverige? Griffith, Oxford U niversity Press, 1971. 5 Ole H 344 345 vänskapliga kontakter med vår danska gen i en hemlig marinorder om hur även vetenskapligt försvarligt, eftersom officiella och deklarerade neutralitetspo motsvarighet, Det Maritime Hjemme ubåtsövningar skulle samordnas med den verklighet uppsatsen handlar om an litiken och därmed är studien slutförd. vern, på flera nivåer. Vi träffades, kapp Danmark. Självklart förstod vi , att denna sågs vara så hemlig till sin karaktär att Men verkligheten visar sig vara betydligt seglade och hade olika typer av idrotts samordning outtalat skulle gälla även vid praktiskt taget ingen skriftlig dokumenta mera komplicerad än så. Inte minst kom och kamratutbyte. Verksamheten kändes en beredskapshöjning. Vi hade ju en ge tion då gjordes. Det verkar som om all av plicerande är det numera ganska accep alldeles naturlig för vi hade ju en gemen mensam fiende i Sovjetunionen och lämning skedde muntligen. Därför finns terade faktum, att Sverige under det Kal sam uppgift i anslutning till Öresund och Warszawapakten och det gällde att ut det inte heller annat än antydningar och la kriget förde en hemlig återförsäkrings• södra Östersjön mot ett mörkt och gan nyttja de tillgängliga resurserna - våra fragment bevarade till eftervärlden att politik i förhållande till flera NATO- sta ska diffust hot från öster - faktiskt kan och NATOs - på ett rimligt bra sätt. Ett studera. Jag tycker att de officerare och ter, varav en var Danmark. jag inte erinra mig, att jag en enda gång minimikrav var att åtminstone vådabe• andra, som, under stor sekretess, skötte Det visar sig därför nödvändigt, att såg något sovjetiskt örlogsfartyg under kämpning skulle kunna undvikas vid fö• den svenska hemliga säkerhetspolitikens klarlägga skillnaden mellan två olika all a våra segli ngar i Öresund och i Södra retag mot den gemensam fienden. militära avläggare, är värda stor respekt tolkningar av den förda säkerhetspoliti• Östersjön. För att komplettera bilden, Ytterligare tjugo år senare tjänstgjor• och bör få det erkännande de förtjänar ken. Den officiell a och öppna, som jag bör jag kanske även nämna, att det vid de jag som svensk marinattache i Ryss och som samtiden inte lämnat, eftersom vill kalla den idealistiska inriktningen den här tiden fortfarande fanns kvarva land. Sovjetunionen fanns inte längre den officiella säkerhetspolitiken förneka• och den inofficiella och dolda, som jag rande minfara till sjöss utanför de s k och möjligheterna att utbyta tankar med de verksamhetens existens. vill kalla för den realistiska. Den senare NEMEDRI- lederna. Man påmindes ryska, f d sovjetiska kollegor, hade ökat Samtidigt måste man tyvärr konstate innehåller flera inslag, som en sträng kri alltså om att kriget inte låg så långt borta. betydligt. Vid flera tillfällen talade jag ra , att det hemliga samarbetets tilltänkta tiker skulle kunna kalla brott mot en Tjugo år senare tjänstgjorde jag som med högre chefer i den ryska marinen resultat - en snabb och säker samverkan strikt förd neutralitetspolitik. Ett ganska flaggadjutant i Kustflottan. Min uttalade, om hur de hade betraktat den svenska al mellan Sverige och NATO vid ett anfall stort arbete måste därför läggas på att men aldrig nerskrivna, uppgift, om en all liansfriheten. Jag blev närmast bestört österifrån - troligen bara kunnat fungera klarlägga vad den realistiska politiken varlig kris var under uppseglande, var, att över hur realistiskt man behandlat den rimligt bra före den studerade perioden innebar och hur detta påverkade förbin• hålla kustflottans stridsberedda fartyg frågan i Sovjetunionen. Självfallet var d v s under 1950-talet. Möjligen skulle en delserna med Danmark under den stude samlade inom samma operationsområde, Sverige en del av Väst- det är närmast en viss samverkan även kunnat ske fram till rade perioden. innan det gavs någon order om bered självklarhet i ett allmänt ryskt perspektiv mitten av 1960-talet. Bristen på adekvat En annan bakgrund, som bör studeras, skapshöjning. Det gällde att på det sättet - men, att man lika självklart ansåg krigsplanläggning, bristen på rimliga ligger i försvarsuppgörelsen 1958 och följ undvika en uppsplittring av den lilla för• Sverige som en part i den västliga för• samövningar och bristen på bredd i kun derna av denna. Försvarsbeslutet fattades måga vi faktiskt hade; något som annars svarsalliansen, var kanske lite överras• skapen om samordningen skulle sanno efter en serie partiledaröverläggningar, skulle ha skett. Efter det att den regiona kande. Sverige hävdade ju alltid med em likt allvarligt ha försvårat för den hemli som i själva verket mest handlade om fi la ledningen infördes 1967 fanns det fas att vi var "alliansfria syftande till neu ga samordningen att uppnå det syfte, som nansieringen och inte så mycket om säker• nämligen en uttalad regional tillhörighet tralitet i krig" och jag träffade inte en den svenska statsledningen dolt kanske hetspolitik eLler strategi. Detta beskrivs för de rustade fartygen, som ingick i det enda rysk- f d sovjetisk - officer, som fäst ändå närde. väl i statsminister Erlanders efterlämnade som officiellt betraktades som fredsför• någon som helst tilltro till detta. Ofta för• biografiska anteckningar. En följdutred• bandet Kustflottan. Vid order om bered klarade de ryska kollegorna sin bedöm• Analys av uppgiften och ning av särskilt intresse för det givna äm• skapshöjning skulle fartygen omedelbart ning med "att så dumma kunde svenskar net är den aldrig offentliggjorda Försvars• återgå till sina "hemmamilon", för att där na bara inte vara". Frågan är alltså: var vi metodik attacheutredningen från 1960, där ut vara beredda att ta emot sina mobilisera det- eller var vi det inte? Vid första påseende verkar uppgiften gångspunkten från början var en ambition de besättningar, vilket enbart innebar, att Till viss del handlar denna uppsats om ganska enkel och metodiken nästan gi att minska kostnaderna för den befintliga den tillgängliga förmågan i det viktiga in just de här relationerna och hur de hante ven. En genomgång görs av de befintliga attacheorganisationen. itialläget läget förflyktigades genom en rades under den aktuella tidsperioden. I rapporterna, som granskas vad avser Jag skulle också vilja nämna den form egen klumpig hantering. Utgångspunk• delar kommer jag därför troligen att inte spår av hemlig samverkan varefter even av "facit", som förelåg i den då gällande ten för våra operativ- taktiska fundering vara alldeles källkritiskt korrekt - kanske tuella avsteg från en antagen säkerhets• krigsplanläggningen och förutsättningar• ar fanns dokumenterat i Kustflottans till och med tendentiös - men jag anser politisk linje noteras och analyseras. na för denna som de uppfattades på olika hemliga stående order, Kf!H SO; nämli- detta vara ett rimligt förhållningssätt och Kanske föreligger inga avsteg från den håll inom försvaret under den studerade 346 347 innebörden av attachens rapportering rimligen inte skulle vara i behov några tiden. Til l stor del har detta utretts av avsluta studi en med ett antal ytterligare från Köpenhamn under det tidiga 1960- av förstärkningar från våra NATO- gran Wallerfelt, men dock med sådana be förslag till fra mtida studieuppgifter, som talet. Beskrivningen bygger på fragment nar. Behoven av omedelbara lednings gränsningar, som säkert var motiverad förhoppningsvis kan ytterligare klarläg• och antydningar i ett ganska omfattande kontakter med våra grannar var därför vid tiden för utredningsarbetet, att arbe ga Sveriges reella säkerhetspolitik under bakgrundsmaterial; främst av nyare ut begränsat. Flygvapnets samordningsbe tet idag kan sägas ha svagheter i den stra det nu avslutade Kalla krigets era. givningsdatum. Allt oftare har det ju på hov med NATO omfattade främst verk tegiska helhetssynen. Därför kom hans senare tid uppstått frågor kring den offi samheten vid det amerikanska flygvap verk att sakna den svenska krigsplan Källkritik m m ciella doktrinens innebörd och om elen nets strategiska bombflyg och med dess läggningens kopplingar till andra stater För elen idealistiska linj ens handlingar, verkligen genomföreles så id ealistisk t och underrättelsetjänst. Denna samverkan eller till NATO planläggning, vilket idag debattartiklar m m är källkritiken i all konsekvent som ofta hävelas av dess ut bör därför ha skett på andra vägar, än kanske är den mest angelägna framtida mänhet enkel. Det handlar ju om hand tolkare, huvudsakligen från UD. Det fö• över våra NATO-grannar. För armen var studieuppgiften. lingar och uttalanden, som har stor över• refaller dock i dagens läge finnas en viss frågan mera långsiktig än aktuell i det in Först med dessa utgångspunkter som ensstämmelse med den proklamerade sä• beredskap för centralt placerade perso ledningsskede, som ju krigsplanläggning• grund blir en granskning av attacherap kerhetspolitiska linj en. "Alliansfrihet i ner, att befria sig från elen mer eller min en naturligen handlar om. Därför kunde porteringen givande. Samtidigt måste fred syftande till neutralitet i krig". Så dre självålagda tystnaelsplikten kring det även armens krigsplan- läggning faststäl• man bära i minnet, att sekretessen kring sammanfattades under Kalla krigets era dolda samarbetet, men det krävs troligen las utan att komplicerande samverkans den realistiska inriktningen var mycket Sveriges säkerhetspolitiska doktrin. Det en ny "Neutralitetskommission för det frågor med möjliga allierade behandla sträng, varför entydiga rapporter om ta framgår av praktiskt taget alla officiel Kalla krigets era" för att man helt ska des. För elen marina krigföringen var si Danmark som "NATO-agent" knappast la svenska uttalanden om den dåtida komma till botten med hela frågekom• tuationen radikalt annorlunda. Redan i kan förväntas; kanske endast vissa opre svenska politiken. Ifrågasättanden av plexet och att därvid de inblanclacle offi ett inleclningsskecle - kanske till och med cisa antydningar. doktrinen betraktades med stor miss ciellt befrias från sin mer eller mindre ut dessförinnan - fanns ett behov av att En annan form av bekräftelser skulle tänksamhet och bemöttes med samlad talade tystnadsplikt. Självfallet skulle en samordna sjöstridskrafternas verksam kunna hämtats från danska arkiv, men de kraft av hela det svenska officiella säker• sådan kommission även behöva tillgång het med NATO. Ett belysande och tydligt danska sekretessbestämmelserna med hetspolitiska etablissemanget. Den offi till källmaterial från den danska sidan. exempel - öppet för vem som helst att ger inte ännu några studi er av danska ciella alliansfriheten medgav ändå viss En annan - mera professionellt knu fundera över - berör ubåtskrigföring. källor, eftersom Danmark har en 60-årig internationell samverkan på det militära ten -fråga rör elen studerade tidens krigs Den svenska ubåtsflottan bestocl1964 av sekretess kring dessa frågor. Jag har å området. Just uneler den studerade perio planläggning. Sett i ett övergripande stra 24 ubåtar, den danska av 4 och den väst• andra sidan, om än i mycket begränsad den genomfördes faktiskt - utan några tegiskt perspektiv borde försvarsgrenar• tyska av 14. Alldeles tydligt måste ubåts• omfattning, försökt att få dessa bekräf• som helst politiska diskussioner och tyd nas då gällande planering fö r ett krig mot krigföringen i Östersjön samordnas mel telser via privata kontakter i Danmark li gen helt inom den säkerhetspolitiska Sovjetunionen eller Warszawapakten på lan dessa länder mot en gemensam fien och i Tyskland. målsättningens ramar - sommaren 1960 något sätt innehålla inslag av samordning de, om inte för annat så för att undvika Vad menas med "NATO-agent"? I en ganska "krigsliknande" operation, då med en " medkrigförande". Alldeles up vådabekämpning av varandra. Det kan denna studi e uppfattas ordet närmast en ny farled öppnades mellan Varberg penbart skulle elen svenska krigföringen ju även en amatör förstå. Marinens krigs som en part som bidrar till att en militär och Grenå i direkt samverkan mellan behöva sam- ordnas på något sätt med planläggning innehöll också tydliga öpp• samverkan säkras den dag som kriget svenska och danska marina minröjnings• NATO krigföring, om vi hamnat i krig ningar för ett samarbete och en gemen bryter ut och Sverige blivit en part i den förband. Tydligen kunde i alla fall min med en gemensam fiende. Frågan är hur sam krigföring mot Sovjetunionen. Ä ven öppna konflikten. Jag tar således inte svepning ingå inom den idealistiska sä• mycket som redan i fred måste finnas detta borde vara ett uppslag till en fram upp frågor, där Danmark eventuellt kerhetspolitikens tankeramar, utan att planlagt som realistiska förberedelser? tida intressant studie. fungerat som agent för NATO i Sverige. den officiell a målsättningen stördes. Försvarsgrenarnas problem med detta Den valda metodiken har givit många Beskrivningen av den realistiska sä• och deras möjligheter att ändå bibehålla Det hemliga NATO uppslag till andra utredningar på olika kerhetspolitikens omfattning och verk elen höga sekretessen ter sig mycket oli nivåer alltifrån politiska och internatio samhet- det hemliga NATO-samarbetet samarbetet med särskilda ka. För flygvapnet var frågan helt pro nella nivåer till den dåtida svenska krigs - kan ännu inte på något sätt bli uttöm• aspekter på Danmark blemfri. Det svenska flygvapnet var vid planläggningen eller till den nu aktuella mande eller fullständig, men förhopp• att kunna värdera hur det topphem- den här tidsperioden så starkt, att det För försvarsdebatten. Jag skulle därför vilja ningsvis tillräcklig för att kunna bedöma 349 348 liga samarbetet i själva verket genomför• perioden , Sven Andersson, samt dåva• dess förekomst kom tydligen inte ti ll UD Öresund. Förberedelser för sjö- och flyg des under den studerade perioden be rande statsministerns handsekreterare, ell er UD-ledningens kännedom annat än räddningssamverkan fa nns e ll er var un hövs en övergripande skissa hur detta Olof Palme, informerade om det hemliga i undantagsfall som t e då Torsten Nilsson der uppbyggnad. Detta innebar i vissa samarbete uppstod, vad det i stora drag samarbetet. Utrikesminister U nden till blev utrikesminister. Ä ven detta kunde fall att direkta, exklusiva sambandsmöj• handlade om och hur det i huvudsak hörde däremot inte kretsen och kom där• kanske vara ett uppslag för en studie. ligheter fanns mellan svenska och danska fungerade med tyngdpunkt på samarbe för att föra en tydligt idealistisk linj e i sitt Ändrades UD:s allmänna inriktning ledningsorgan. Ä ven inom ubåtsrädd• tet med eller vi a Danmark. För att förstå agerande och i utrikesdepartementet. inom säkerhetspolitiken med den nye ut ningen fanns ett samarbete, främst därför bakgrunden bättre måste vi tillbaka i ti Det var tr oligen också helt enligt Erlan ri kesministern 1962? l förlängningen har att danska marinen saknade utbildnings den till slutet av 1940-talet. ders avsikt. De realistiska inslagen i sä kanske uppdelningen haft betydelse och räddningsresurser för sina ubåtsbe• Upprinnelsen ligger i efterarbetet kerhetspolitiken skulle i ställ et skötas av långt senare- under ubåtskränkningarna sättningar; något som fanns i Sverige. från det havererade nordiska försvarsför• försvarsministern och av de högsta mili på 1980-talet? Därutöver fa nns det sedan lång tid tillba bundet i februari 1949. Norge hade av tära befattningshavarna. Erlander hade På den militära verkställ ighetsnivån - ka ganska omfattande kontakter mellan stått från den nordiska, neutrala allian sedan länge personligen en m ycket stark under regeringen - skedde ett omfattan svenska och danska förband ur alla för• sen och ansökte i stället om medlemskap ställning i Danmark och var god vä n med de samarbete i det fördolda. Grundtan svarsgrenar, fast detta hade i huvudsak i Atlantpakten, NATO. Danmar k före• framför allt de socialdemokratiska stats ken måste ha varit, att centralt placerade främst idrottslig ell er kamratförenings• slog då , som ett alternativ ett dansk ministrarna Hansen och H edtoft - senare chefer, genom egen personlig samverkan karaktär. svenskt försvarsförbund, men detta an även med Krag, som var dansk statsmi med våra NATO-grannar, skull e kunna Den svenska krigsplanläggningen sågs inte vara tillfyllest enligt svensk nister under den studerade peri oden. föra in lämpliga moment eller avsnitt i leddes 1960 av överbefälhavaren, ÖB, uppfattning. D anmark hänvisades därför Möjligen var detta ett resultat från Er krigsplanläggningen och andra styrande från 1961 av ÖB genom den nybildade att följa patrull in i NATO efter Norge. land ers studieår i Lund. De goda och grundhandlingar, så att den tänkta sam operationsledningen - och handlades un Dåvarande försvarsstabschefen, Swed delvis person liga förbindelserna är om ordningen skull e kunna komma till der den studerade perioden vad avsåg lund, föreslog vid en föredragning för re vittnade på flera håll bl a i E rlanders me stånd, utan att motiven framgick alltför markstridskrafterna av armens militär• geringen i september 1949, att ett inoffi m oarer. uppenbart. Samtidigt skulle samtal och befälhavare och för marin- och flyg ciellt samarbete skulle fortsätta med Arrangemanget med en uppdelning besök på regional nivå uppmuntras, så att strids- krafterna av respektive försvars• Danmark och Norge. statsminister Er av säkerhetspolitikens handläggning gav regionala chefer på ömse sidor av Katte grenschef. Detta leder till slutsatsen, att lander gav klartecken för detta hemliga den socialdemokratiska regeringen en gatt och Sundet kände varandra person ÖB eller hans närmaste medarbetare, samarbete, som hade täcknamnet D-N-S, stor handlingsfrihet i utrikesfrågor, vilket li gen och eventuellt även utbytte tankar försvarsstabsschefen, CFst, samt marin vilket kanske får betraktas som tämligen kunde utnyttjas internationellt. D en alli om den gemensamme fienden och hur och flygvapencheferna i första hand är enkelt att genomskåda - om man över ansfria staten Sverige kunde agera som han skull e bemötas. de samverkanspartners som borde varit huvud taget visste något om någon sam ett slags världens samvete och föra en En naturlig marin samverkanskon engagerade i det hemliga samarbetet. verkansinriktning i De informella kon mycket idealistiskt inriktad utrikespoli takt med danska företrädare borde ha Några övergripande samverkansförbere takterna mellan ledande svenska och tik - opåverkad av mera realistiska mili varit CBoMö. Jag har därför också gått delser eller anvisningar fanns inte i den danska militära chefer inleddes redan tära sakförhållanden ell er bedömningar igenom CBoMö diarier för den aktuella svenska krigsplanläggningen, vilket kan året därpå, 1950, och hölls på svenskt yr rörande vårt eget närområde. Samtidigt perioden, men av de handlingar som ske kan ses som egendomligt, eftersom kande strängt hemliga. Om diskussioner medförde arrange manget dock ibland finns redovisade där finns ingenting, som försvarsbeslu ten vid den här tiden alltid nas förekomst ändå skull e läcka ut, skul vissa samordningsproblem inom reger ens antyder någon samverkan med dans nämnde behoven av militär hjälp utifrån le det hävdas, att det enbart rörd e sig om ingskansliet Särskilt i militärstrategiska karna. Detta återspeglar troligen inte alls om landet anfölls. Detta framgår även av tekniska diskussioner och att det skulle ell er säkerhetspolitiska bedömningar den verkliga situationen, bland annat ef utredningen "Krigsmaktens högsta led då inte behöva uppstå några frågetecken kunde därfö r UD uppfattningar och de tersom en prioriterad och väl planlagd ning", där det angavs att "Försvarsstaben kring Sveriges officiella alliansfria ställ militära ski lj a sig åt på för landet väsent lokal beredskapsuppgift för CBoMö var måste kunna lösa de uppgifter som reger ning. liga o mråden, utan att någon form av ge att lägga ut minspärrar i Öresund, vi lket ingen kan komma att ålägga den för att På högsta politiska nivå var endast en mensam beredning gjordes. sekretessen knappast skulle kunnat vara möjligt att utverka och tillgodogöra oss lämpligt mi begränsad, inre krets av statsråd med bl a krin g den realistiska delen av säkerhets• genomföra utan någon form av samver litärt bistånd." fö rsvarsministern under den studerade politiken var utomordentligt hög och kan med det danska marindistriktet för För markstridskrafterna fanns inte 350 351 något påtagligt behov av att fundera över De slutsatser, som drogs av detta i sovje detta kan man förstås spekulera kring, verksamhetsområden återspeglas här vilka för- stärkningar som eventuellt tisk planläggning är ganska självklara. men det kan inte uteslutas, att offentlig verkligt tydligt. skulle kunna komma att sättas in i Skan NATO- enheterna skulle baseras i svens görandet stoppades av sekretesskäL Ä ven i försvarsattacheutredningen dinavien vid ett sovjetiskt anfall. Sanno ka skärgårdar, om krig bröt ut. På väst• Synpunkterna på utredningsmannens hade så ledes försvarsattachen i Köpen• likt skulle det i alla fall inte röra sig om kusten måste dessutom ganska tidigt inledande grundfrågor återspeglar tyd hamn en nyckelroll, om än av något an tillförsel av förband från Danmark eller planläggas för mottagningen av de tänk• ligt de skilda synsätten, som fanns i den nat slag. Hela hans raison d'etre var, en Norge, varför en eventuell planläggning ta förstärkningstransporterna till " krigs då fungerande operativa ledningen. För ligt utredningens förslag, att han skulle måste söka sig andra samverkanspart skådeplatsen Sverige" och även baser svarsstaben angav, att en eventuell sam vara beredd att fungera som samver ners än våra NATO-grannar. Det fanns ingen av de eskortfartyg, som utnyttjades verkan i en förändrad politisk situation kansofficer med de danska militära myn gott om tid att göra detta, om ett "annat för att skydda dessa transporter. En sannolikt i första hand skulle komma att digheterna och från 1961 även med de säkerhetspolitiskt läge skull e uppstå", nyckelperson var härvidlag förstås den beröra våra grannländer. En sådan sam västtyska eller med utredarens text: som det eufemistiskt kallades. Inte hell er svenske försvarsattehen i Köpenhamn. verkan måste kunna upprättas snabbt, "med hänsyn främst till den roll landet för flygstridskrafterna fanns något påtag• Diskussionen i Sverige före 1958 års vilket kräver att samverkanspersonalen, (Danmark) spelar i vad avser kontrollen ligt behov av att dokumentera i krigs försvarsbeslut hade på militärt initiativ d v s försvarsattachen, hade såväl goda av Östersjöinloppen. Existerande planläggningen hur och var NATO, d v s handlat mycket om behovet av svenska personalkontakter som lokalkännedom. NATO- samarbete mellan Danmark och främst amerikanska och brittiska, strate atomvapen. Försvarshelutet behandlade CA ansåg, att det var önskvärt med en Förbundsrepubliken Tyskland är sålunda giska bombflygplan oantastat skulle fly å andra sidan - möjligen som ett försök fö rsvarsattache placerad i Köpenhamn, beträffande marina förhållanden av sär• ga genom svenskt luftrum. Detta var för att kringgå atomvapenfrågan - huvud eftersom Danmark "är ett genomgångs skilt intresse. Genom goda kontakter sy övrigt tydligen främst en samverkansfrå sakligen de ekonomiska ramarna och land" och CFY ville inte alls prioritera nes försvarsattachen i Köpenhamn kun ga med Norge. På jaktsidan hade vi dess krävde därför ett antal kompletterande grannländerna, då det gällde attacheor na ha bra möjligheter att hålla militärled• utom knappast något behov över huvud följdutredningar inom hela totalförsva• ganisationen. CM, slutligen, hade av be ningen orienterad i dessa frågor." taget av förstärkningar från väst efter ret. Den redan nämnda försvarslednings• redskapsskäl placeringen av en försvars• Utredningen föreslog således, att som det svenska flygvapnet ju vid den utredningen är ett exempel på ett sådant attache i Köpenhamn som högsta angelä• innehavaren av attachebefattningen bor här tiden var ett av världens största. kompletterande arbete. I stora delar genhetsgrad. Att, å andra sidan, ambassa de komma från marinen och att han dess Den marina krigföringen hade helt handlar dessa utredningar i första hand dören i Köpenhamn inte hade någon utom skullesidoackrediteras som marin andra behov av en tidig och planlagd om organisationers eller funktioners som helst uppfattning om vad hans för• attache i Yästtyskland. Det är därför ock samordning med våra NATO-grannar. kostnader och inte om deras roll i den svarsattache sysslade med, framgår så klart, att attachen redan vid ett krigs Tydliga inslag av NATO- samordning samlade strategiska synen på försvaret, mycket tydligt av hans eget yttrande till utbrott skulle ha upparbetade förbindel fanns också i marinens krigsplanlägg• ett hanteringssätt av försvarsfrågor som utredningsmannen. Ambassadör Sahlin i ser med danska och västtyska samarbets ning, vilket var rimligt och naturligt. fortsatt genom åren och som kanske har Köpenhamn berör inte med ett ord nå• partners d v s de aktuell a operativa led Detta gällde förstås, som redan antytts, sitt ursprung här! En annan följdutred got extraordinärt för sin ambassad och ningarna som ju samtidigt ingick i NATO ubåtsverksamheten, men också minkrig ning i försvarsbeslutets kölvatten var den den tilltänkta beredskapsuppgiften för ledningsstruktur. Förberedelserna för en föringen i Östersjön. Ä ven spärrningen s k Försvars- attacheutredningen 1960, försvarsattachen, utan anger i ett förtro• operativ samordning omfattade troligen av Öresund måste förstås samordnas på där en ledamot från riksdagens första ligt svar i mars 1960, att attachens arbete in ledningsvis minkrigföringen i alla om något sätt. Samtidigt borde danska och kammare, Bengt Ehngren, tillsattes som med svar på remisser om värnpliktsför• givande aktuella farvatten samt ubåtsop• västtyska baseringsbehov i Östersjön enmansutredare för att föreslå hur den hållanden och hanteringen av frågor rö• erationer i Östersjön. Det erbjöds även snabbt kunna hanteras, om ett allmänt framtida försvarsattacheorganisationen rande svenska värnpliktiga boende i möjligheter att basera NATO- enheter krigsläge försvårade deras basering till skulle se ut för att minska kostnaderna Danmark inskränkte sig till ett J O-tal fall vid svenska fartygsbaser, om läget så sitt redan i fred begränsade ordinarie ba för verksamheten! Möjligen blev det allt om året, varför befattningen som för• krävde. Ytterligare samverkansfrågor seringsområde i sydvästra Östersjön. De för tydligt skrivet i denna utredning, att svarsattache i Köpenhamn inte var så på• kunde sedan under konfliktförloppet västtyska förbanden var tydligt förbered• vissa försvarsattacheers främsta uppgift tagligt betydelsefull, även om den före• hanteras efter lägets krav och då troligen da för detta, eftersom de innehöll under var av beredskapskaraktär och av den slogs bibehållen. Den veritabla brandga i direkt samverkan mellan berörda hållsfartyg för rörlig baserin g, vilket tilltänkta Statens Offentliga Utredning, tan mellan den idealistiska och den rea svenska regionala chefer och motsvaran framgick klart av alla marinkalendrar. SOU, blev bara ett koncept. Orsaken till li stiska säkerhetspolitikens utövare och de på NATO- sidan; möjligen förmedla- 352 353 de av den svenske samverkansofficeren; struktioner. Ä ven detta berodde på den Den andra aspekten handlar om ef 1961 kommendörkapten av l. graden) fr ån 1962 placerad vid BALTAP eller höga sekretessen. Endast en "muntlig fekten av samarbetets höga sekretess vid Sven earlesson och från 1962 av kom troligen vid NAVBALTAP. tradition" fanns kvar och all teftersom det konkreta krigsförberedelsearbetet i mendörkaptenen av l.graden Lars Lind Den svenska underrättelsetjänstens befattningshavare byttes ut blev också Sverige under årens lopp. Eftersom sam gren. hemliga samverkan med danskarna sked avlämningarna uttunnade och verksam arbetet inte var känt i vidare kretsar, för• Under perioden inträffade tre större de främst via T-kontorets Malmöavdel• hetens betydelse för den skrivna krigs svann också successivt alla samverkans internationella kriser, nämligen Not- och ning, som, utöver det mera "rutinmässiga" planläggningen avklingade. Endast i Ull antydningar, inte bara från den operativa Berlinkriserna 1961 och Kubakrisen underrättelsesamarbetet även hade i upp derrättelsevärlden levde samarbetet planläggningen, utan också från allt mili 1962. Möjligen kunde rapporteringen gift att övervaka sovjetiska fartygspassa kvar oförändrat. Ä ven det direkta "ope tärt strategiskt tänkande. Eftersom det kring dessa internationella kriser inne ger genom Öresund. Detta skedde tydli rativa samtalet" eller, som det kallades från 1968 inte heller längre framgick av hålla några "insider-rapporter" från gen ti ll sammans med Tullens kustbevak "taktiska diskussioner" hölls dock vid liv försvarbeslutens texter, att vi skulle plan NATO. Det måste nämligen anses klart ning och i direkt samverkan med de dans av ÖB, C Fst och försvarsgrenscheferna lägga för militär hjälp från väst, planera att attachen, med sin mycket tydliga sam ka motsvarande organisationerna. s ignal och deras danska motsvarigheter person des det t o m att vi skulle försvara oss verkansfunktion, bör ha delgivits NATO spaningsinformation rapporterades direkt ligen samt i någon mån av försvarsatta• mot angrepp från väst ungefär på samma bedömningar i någon form och i olika av ti ll FRA från dansk sida och ti ll den dans chen. För ÖB fanns "Det särskilda pla sätt som ett från öst, vilket så här i efter seenden. ka sammanställningsplatsen på Amager nen", som Agrell beskriver och som skott kan framstå som alldeles befängt. För kontroll av att all rapportering från den svenska sidan. Som en allmän nämns i förbigående i Lindemalms dag Att under sådana förutsättningar verkligen studerats, har jag först läst atta grund för samordningen mellan Danmark boksanteckningar från januari 1962. snabbt och säkert kunna samordna det chens rapporter, som de mottagits av - i förlängningen och i ett eventuellt krig Man kan alltså sammanfattningsvis svenska försvarets verksamhet med Försvarsstabens u nclerrä ttelseavclelning, mot Sovjetunionen och deras allierade - utgå från att det fanns ett etablerat sam NATO motsvarande åtgärder vid ett an Fst/U, och därefter gått igenom attachens och Sverige fanns således ett hemligt un arbete via Danmark med NATO regio grepp från Sovjetunionen, måste bedö• diarium för den aktuella perioden. Några derrättelsesamarbete. I detta spelade nala ledningsorgan och som, med den mas som praktiskt taget utsiktslöst - alla handlingar saknas i Fst/U förteckning dock försvarsattachen enbart en perifer inre regeringskretsens godkännande, var s k "taktiska diskussioner" mellan höga över rapporter från Köpenhamn, men eller förmedlande roll. Hur mycket för• ganska omfattande. Det skulle också militära chefer till trots. Det behövdes en det har inte gått att utröna om dessa svarsattachen i själva verket var inblan vara förvånande om den svenska reger helt annan insikt av mera praktisk karak handlingar har någon ytterligare infor dad, kan vi i dagsläget mest spekulera i, ingen i denna fråga inte i första hand såg tär ute i organisationen för att försvarets mation om särskilda NATO-kanaler ut men han hade i alla fall minst en god kän• tilllandets säkerhet. En svensk regerings ledning snabbt och säkert skulle kunna nyttjats. Å andra siclan förefaller atta nedom om att detta samarbete existerade. -oberoende av politisk färg- måste helt samordna vår verksamhet med NATO chens diarium innehålla ett större antal l själva verket var det så omfattande, att enkelt av rena militärstrategiska skäl för• för att utnyttja stridskrafterna på bästa handlingar än vad som mottagits av Fst/ dåvarande armestabschefen (!), gmj Syn bereda en realistisk säkerhetspolitik - sätt. Om en sådan samordning trots allt U, varför en viss säkerhet finns om rap nergren, reste allvarligt motstånd mot att f om den officiellt och deklaratoriskt ide improviserats i ett akut läge hade vi kan porteringens fullständighet vad avser d Köpenhamnsattaellen Carlesson 1965 alistiska skulle misslyckas. ske i värsta fall till och med råkat ut för den helt officiella delen. Det kan ju sam skulle placeras som CBoMö i Malmö. Två särskilda aspekter bör härutöver olika typer av vådabekämpningar; sär• tidigt inte helt uteslutas, att rapporter Han visste ju för mycket redan! särskilt uppmärksammas. Den första är, skilt i södra Östersjön och i det opera lämnats på annat sätt än ordinarie vägar. Samverkansaspekten har under årens att allt samarbete mellan NATO med tionsområde, som senare, 1967, blev milo Som ett övergripande allmänt omdö• gång sedan successivt försvunnit såväl lemsstater i fred bygger på nationell a Syd. me om rapporteringen vill jag ange, att från den operativa planläggningen som kunskaper och förmågor. Dessa tas i ge den i stort sett innehåller adekvata och från den dagliga verksamheten. Detta mensamt bruk först när NATO samar Försvarsattachens rimliga rapporter och vad en försvarsat• beror bedömningsvis främst på att den betsklausul träder i tillämning d v s vid tache kan förväntas rapportera från sitt höga sekretessen inte medgav, att kun ett anfall från öst. Detta betyder i sin tur, rapportering 1960-1965 eller sina ackrediteringsländeL En inle skapen spreds i en vidare krets, vilket att det som av danskarna uppfattades Befattningen som försvarsattache i Kö• dande liten anmärkning måste dock gö• blev oundvikligt redan 1966, då den hög• som en nationell information från svensk penhamn innehades under den studera ras. Det kan vara betydelsefullt att det i re regionala ledningen förändrades i sida inte alls automatiskt blev känt inom de perioden inledningsvis av kommen stort sett saknas rapporter om samver Sverige. Det saknades vidare skrivna in- NATO. Tvärtom, faktiskt. dörkaptenen av 2. graden (från l april kan mellan svenska och danska militära 354 355 förvaltnings- myndigheter. Rimligen bor är lägre. Detta kan förstås ha sin grund i heller inte inkluderats i de angivna vo empel attacheer från Östblocket. Allde de en hel del sådan samverkan ha före• en avlämningsmetodik, men också ha an lymsuppgifterna. Hänvisning till enskilda les i onödan har manlämnat fältet öppet kommit under perioden; inte minst efter nan innebörd. Det kan alltså inte uteslu ärenden sker i det följande endast till ar för en bedömning om att de svensk som samverkan i materielfrågor var ett tas, att det lämnats rapporter på annat kivvolym, eftersom samma ärende kan danska förbindelserna i själva verket var av de samverkansområden som identifie sätt ell er via andra kanaler och att dessa förekomma i flera enskilda handlingar mycket intimare, än de till och med var i rades redan vid Swedlunds föredragning inte redovisats i det allmänna diariet. inom volymen. det hemliga samarbetet. Inte skulle väl för statsminister Erlander och då det Det bör även noteras, att en mycket en sovjetisk attache tro, att en svensk at hemliga samarbetet inleddes. Frånvaron omfattande del av korrespondensen be Organisationsfrågor tache på besök i något av försvarets eta av rapporter om sådana kontakter styr står av reseräkningar, anmärkningar och Till denna grupp har jag allmänna frågor blissemang i Köpenhamn diskuterade ker snarare misstanken om att det före• förklaringar till redan inskickade rese rörande det danska försvaret samt svar kvalitetsfrågor på skor, regnskydd, uni kommit ett samarbete, som inte gått via räkningar samt framställningar om att på ett stort antal remisser(!) från Sverige formstyger ell er sovsäckar, vi lket skedde attachen och som denne således inte hel Fst/U ska beordra önskade tjänsteresor i totalförsvarsfrågor över en stor bredd. och rapporterades i september 1961. ler kan rapportera om. för attachen och liknande. Märkligt Det kan röra sig om frågor om de danska Sammanfattningsvis innehåller inte För att skapa överblick över rappor mycket av korrespondensen handlar allt värnpliktigas ekonomiska förmåner, or denna kategori av rapporter några som teringen har jag övergripande klassat at så om vad som skulle kunna betecknas ganisationen av det danska försvarets helst antydningar om något otillbörligt tachens skrivelser i några huvudkatego som privatekonomiska frågor för vi lket fastighetsförvaltning, (som det visade sig samarbete mellan Danmark och Sverige, rier och antecknat deras ungefärliga man tydligen utnyttjade den tämligen ex inte ens finnas!), anvisningar för byggan men en utomstående observatör skulle frekvens i rapporteringen. Resultatet av klusiva kurirpostmöjligheten, vilket väl det av privata skyddsrum m m. Uppen kunna ställ a sig ytterst frågande både till denna ganska grova skattning framgår av får anses vara ett ganska dåligt betyg på barligen har det stora antalet följdutred• mängden och till de nära kontakterna följande tabell: attacheorganisationens sätt att fungera ningar efter 1958 års försvarsbeslut slagit och troligen dra en annan slutsats av det under den aktuella perioden. Denna del igenom med stor kraft. Det verkar som ta. av rapporteringen tillför inte studien nå• om praktiskt taget varenda följdutred• Försvarsattachens rapporter Allmänna försvarsfrågor. fördelade på ämnesområden got av värde, vad jag kan bedöma. Jag har ning lämnades till danskarna för kom mentarer- eventuellt fö ljde även ett stu Budgetfrågor och ungefärlig frekvens således inte upptäckt någon reseräkning för särskilda utgifter i samband med diebesök i Danmark från utredningen. Till denna kategori har jag hänfört ären• ung 20% - Organisationsfrågor "taktiska diskussioner" genomförda i Det kan kanske inte anses som vare sig den om det danska försvarets verksam a försvarsfrågor. -Allmänn Köpenhamn, trots att attachen ganska egendomligt eller särskilt tydligt som en heter t e i form av vilka beredskapsstyr ung 20% Budgetfrågor säkert anordnade middagsbjudningar i samverkansfråga med NATO-grannen kor som fanns tillgängliga över tiden, den ung 5% - Armefrågor sitt hem i samband med dessa besök. Danmark, men jag är- utan att ha stude danska beredskapen vid de två interna ung 20% - Marinfrågor Samtidigt ska en annan grupp av rat frågan mer än övergripande- alldeles tionella kriserna som inträffade under ung 5% - Flygfrågor mera operativa ärenden anmälas. Det säker på, att samma eller liknande ström perioden m m. Ä ven frågor eller förfråg• om örlogsbesök samt - Information rörde sig om transporttillstånd och till av militära organisationsfrågor inte gått ningar rörande militärt kamratutbyte har och NATO-övningar ung 20% nationella stånd för tillfällig vistelse i Danmark för till våra övriga grannar i söder; Östtysk• jag lagt in i denna kategori. Det rör till med högre chefer ung 5% -Samtal svensk beväpnad trupp på väg till ell er land, Polen ell er Sovjetunionen! exempel från svensk sida P2, som tävlade ung 5% -NATO-frågor från FN-missionen i Kongo. Tydligen Det märkliga med dessa mycket nära med något danskt regemente om visar sig, att denna övergripande Det skedde avresa till Kongo med flyg från kontakter med Danmark i alldeles okon "Knaggakannan" och I 11, som önskade av rapporteringen i stora drag indelning Kastrup, och personalen med sina hand troversiella frågor är att de också på nå• ett danskt vänortsregemente i Aabenraa. för hela den studerade perio stämmer eld vapen och i vissa fall med en del an got sätt måste ha kunnat observeras av Allmänt sett är det till denna kategori oberoende av vem som innehar den och nan militär utrustning åkte därvid till andra länders attacheer ackrediterade i av rapporter, som ofta attachetjänstens ngen. attachebefattni Kastrup med allmänna kommunika Köpenhamn. Man kan misstänka, att den rapporter koncentreras. Försvarsatta• de studerade åren har rapporte Av tionsmedel och behövde därför få danskt svenska försvarsledningen kanske inte chen i Köpenhamn utgör i detta avseen från år 1961 den mest omfattande ringen tillstånd för förflyttningarna till och i uppfattade, att de nära kontakterna kun de inget undantag. Att frågor rörande , medan volymen (drygt 160 rapporter) Danmark. de uppfattas som mycket kompromette den regionala ledningen var aktuella i antalet rapporter för perioden 1963- 65 Dessa två grupper av ärenden har rande av utomstående bedömare, till ex- Sverige framgår av attachens rapporte- 356 357 ring. Sålunda rapporterades 1962 om den utan av ambassadören och ändå skickats rapporterar även med viss regelbunden gripande kan sägas att svenska ubåtar - danska regionala lednings- och samver till Fst/U. Uppenbarligen kannstöptes en het den danska flottans fartygsbygg och därmed även offensiv svensk min kansorganisationen och på fråga från del i samband med att det nya enhets nadsprogram och rustningsläge. Allt krigföring - skulle finnas norr om latitu Fst/U även i januari 1963. kommandot, BALTAP bildades. Atta detta bör betraktas som rena rutinrap den N 56 grader och dansk söder därom, Någon rapport om förhöjd bered chen rapporterar dock om en bättre sam porteringen. d v s Klaipeda låg i danskt och Liepaja skap i Danmark vid Not- och Berlinkri arbetsanda i "Aktuellt från COMBAL En ganska stor del av skriftväxlingen svenskt operationsområde, om man vill serna har jag inte sett i arkiven, vilket TAP" som sänts till Fst/U strax efter am berör kommande el ler genomförda spetsa till det något. Texten i avtalet pre kan synas egendomligt eftersom ju Not bassadens rapport. Ambassadens rappor svenska örlogsbesök i Danmark och ciserar inte när det ska gälla- i fred eller i krisen delvis handlade om vårt gemen tering var tydligen inte alls ensad. danska i svenska hamnar. Ä ven det dans krig- vilket måste betraktas som alldeles samma närområde och eftersom en upp Jag kan inte bedöma, att det skulle ka ubåtsförbandets regelbundna övning• avsiktligt. Därmed finns en klar grund given orsak kan ha varit en sovjetisk finnas några tecken på att något dolt ar i dyktanken i Karlskrona faller inom för en mellan Sverige och NATO sam misstänksamhet mot bl a Sverige att samarbete skett med NATO inom denna denna kategori. Nästan all a av kate ordnad marin krigföring mot en gemen spela under täcket med NATO. En kategori. Dubbelregistreringen och det gorins handlingar har därmed enbart av sam fiende - om än inte alldeles klart ut mycket allmänt hållen rapport finns om något olika innehållet i nominellt samma bilateral betydelse och någon NATO-in talad. att ingen förhöjd beredskap intagits vid rapport kan ju lika gärna ha varit en till blandning kan inte bedömas föreligga. Av rapporteringen framgår således Berlinkrisen. Det finns en rapport i Fst/ fällighet. Om attachen fått en insiderin Av rapporteringen framgår på flera inte något som kan tyda på någon form U register om att Kubakrisen inte med formation från någon NATO-källa, bor platser att det även fanns ett hydrogra av operativa förberedelser, men i regist fört någon förhöjd beredskap. Rappor de det nog angivits i textdelen. fiskt samarbete mellan de danska och ret finns en marinorder, som på ett prak ten är allmänt hållen och innehåller ing svenska marinerna, vilket kanske en tiskt plan medger en samordning av elen en extra information, som tydligt kan ha Armefrågor sträng neutralitetsfundamentalist skulle marina krigföringen i Östersjön. Sanno Motsvarande rap kommit från NATO. En fråga, som dyker upp med viss regel kunna uppfattas som ett brott mot en iso likt borde även underrättelseinhämt• ar port finns även i Försvarsattachens bundenhet berör inbjudningar till danska lerande alliansfrihet. ningen fördelats av den angivna latitu ett tillägg om kiv, men där finns också officerare att besöka svenska luftvärns I attachens register finns också - gan den. Det får anses ganska klart, att dans önskat en ökad beredskap att NATO övningar, vilket väl kan anses helt legi ska abrupt och utan kommentarer - en karna i de gemensamma NATO-lecl staber och ökad verksam vid operativa timt. Dock rapporteras i maj 1961 att det kopia av en hemlig marinorder, mo H ningsstaberna senast i händelse av krig underrättelseorganen. Det kan fram het vid planeras ett möte om armetaktik och Ord 56/61. Den avhandlar gränser mellan med Sovjetunionen, skulle ha lagt inte uteslutas, att denna til g naturligtvis luftvärnsrobotförsvaret Köpenhamns ubåtars övningsområden i Östersjön och denna grund för en operativ samordnin attachen till läggsinformation kommit luftförsvar inkluderade vid den här tiden upphäver motsvarande marinorder från av de gemensamma marina resurserna i efter ett besök vid någon NATO handa nämligen Nike-batterier och dessa hade 1956 (mo H 3/56). Det förefaller ganska Östersjön. informationen är så allmänt stab, men räckvidd långt in i svenskt luftrum och osannolikt, att denna marinorder, som ju att den troligen även skulle kun Flygfrågor hållen, här förelåg ett tydligt samordningspro med tydliga gränser reglerar en geogra tillgänglig i pressen. na finnas blem. fisk åtskillnad mellan svenska ubåtsop• Till denna kategori hänförs rapporter genomfördes i Danmark övning• 1961 Samverkansfrågorna inom denna ka erationer och danska, skull e ha tillkom och skrivelser rörande flygsäkerhetsav• av överste en "Öst-Väst", som besöktes tegori verkar ha varit av främst praktisk mit utan attachens vetskap eller kanske talet SVENORDA från 1960 samt en I. milo, som själv rapporterar Flach från teknisk art och torde ha varit tämligen till och med medverkan. Om detta finns handfull unelersökningar efter rapporte och därvid anmärker, "att de från övningen okontroversiell a och tyder inte på någon det dock inte ens en antydning om i de rade kränkningar av luftrummet. sina uppgifter om danska officerarna bedömer NATO-inblandning. rapporter som har studerats, vilket får Därutöver finns det en antydan realistiskt och att flera officerare tillhört anses vara anmärkningsvärt. ett NATO-samarbete i Flygförvaltning• är positiva" den danska brigaden och Marinfrågor Marinordern anger att rapportering ens återkommande förfrågningar om in Vid något tillfälle rapporteras också, ska ske, om någon av parterna planerar dustrikoder och "Technical Memoran av mera marin karak att det fanns samarbetssvårigheter mel En mängd frågor verksamhet på andra sidan dessa gränser. dum", vilka dock oftast besvaras avvisan lan danska och västtyska militära repre tär hanteras i rapporteringen alltifrån Uppenbarligen har dessa gränser flyttats de av de danska förvaltningsmyndighe• kedjan sentanter. Det intressanta med rappor sjöräddningssamarbete, danska något och platsen för fasta ubåtsövnings• terna. In genting inom denna kategori ty av- ten är, att den inte skrivits av attachen av kustspanings radar m m. Attachen områden ändrats genom åren, men över- der på något dolt NATO-samarbete. 358 359 ring. Sålunda rapporterades 1962 om den utan av ambassadören och ändå skickats rapporterar även med viss regelbunden gripande kan sägas att svenska ubåtar - danska regionala lednings- och samver till Fst/U. Uppenbarligen kannstöptes en het den danska flottans fartygsbygg och därmed även offensiv svensk min kansorganisationen och på fråga från del i samband med att det nya enhets nadsprogram och rustningsläge. Allt krigföring - skulle finnas norr om latitu Fst/U även i januari 1963. kommandot, BALTAP bildades. Atta detta bör betraktas som rena rutinrap elen N 56 grader och dansk söder därom, Någon rapport om förhöjd bered chen rapporterar dock om en bättre sam porteringen. d v s Klaipeda låg i danskt och Liepaja skap i Danmark vid Not- och Berlinkri arbetsanda i "Aktuellt från COMBAL En ganska stor del av skriftväxlingen svenskt operationsområde, om man vill serna har jag inte sett i arkiven, vilket TAP" som sänts till Fst/U strax efter am berör kommande eller genomförda spetsa till det något. Texten i avtalet pre kan synas egendomligt eftersom ju Not bassadens rapport. Ambassadens rappor svenska örlogsbesök i Danmark och ciserar inte när det ska gälla- i fred eller i krisen delvis handlade om vårt gemen tering var tydligen inte alls ensad. danska i svenska hamnar. Ä ven det dans krig- vilket måste betraktas som alldeles samma närområde och eftersom en upp Jag kan inte bedöma, att det skulle ka ubåtsförbandets regelbundna övning• avsiktligt. Därmed finns en klar grund given orsak kan ha varit en sovjetisk finnas några tecken på att något dolt ar i dyktanken i Karlskrona faller inom för en mellan Sverige och NATO sam misstänksamhet mot bl a Sverige att samarbete skett med NATO inom denna denna kategori. Nästan alla av kate ordnad marin krigföring mot en gemen spela under täcket med NATO. En kategori. Dubbelregistreringen och det gorins handlingar har därmed enbart av sam fiende - om än inte alldeles klart ut mycket allmänt hållen rapport finns om något olika innehållet i nominellt samma bilateral betydelse och någon NATO-in talad. att ingen förhöjd beredskap intagits vid rapport kan ju lika gärna ha varit en till blandning kan inte bedömas föreligga. Av rapporteringen framgår således Berlinkrisen. Det finns en rapport i Fst/ fällighet. Om attachen fått en insiderin Av rapporteringen framgår på flera inte något som kan tyda på någon form U register om att Kubakrisen inte med formation från någon NATO-källa, bor platser att det även fanns ett hydrogra av operativa förberedelser, men i regist fört någon förhöjd beredskap. Rappor de det nog angivits i textdelen. fiskt samarbete mellan de danska och ret finns en marinorder, som på ett prak ten är allmänt hållen och innehåller ing svenska marinerna, vilket kanske en tiskt plan medger en samordning av den en extra information, som tydligt kan ha Armefrågor sträng neutralitetsfundamentalist skulle marina krigföringen i Östersjön. Sanno från NATO. Motsvarande rap kommit En fråga, som dyker upp med viss regel kunna uppfattas som ett brott mot en iso likt borde även underrättelseinhämt• finns även i Försvarsattachens ar port bundenhet berör inbjudningar till danska lerande alliansfrihet. ningen fördelats av den angivna latitu , men där finns också ett tillägg om kiv officerare att besöka svenska luftvärns• I attachens register finns också - gan den. Det får anses ganska klart, att dans att NATO önskat en ökad beredskap övningar, vilket väl kan anses helt legi ska abrupt och utan kommentarer - en karna i de gemensamma NATO-led vid operativa staber och ökad verksam timt. Dock rapporteras i maj 1961 att det kopia av en hemlig marinorcler, mo H ningsstaberna senast i händelse av krig vid underrättelseorganen. Det kan het planeras ett möte om armetaktik och Ord 56/61. Den avhandlar gränser mellan med Sovjetunionen, skulle ha lagt fram inte uteslutas, att denna til naturligtvis luftvärnsrobotförsvaret Köpenhamns ubåtars övningsområden i Östersjön och denna grund för en operativ samordning kommit attachen till läggsinformation luftförsvar inkluderade vid den här tiden upphäver motsvarande marinorder från av de gemensamma marina resurserna i handa efter ett besök vid någon NATO nämligen Nike-batterier och dessa hade 1956 (mo H 3/56). Det förefaller ganska Östersjön. stab, men informationen är så allmänt räckvidd långt in i svenskt luftrum och osannolikt, att denna marinorder, som ju hållen, att den troligen även skulle kun här förelåg ett tydligt samorclningspro med tydliga gränser reglerar en geogra Flygfrågor finnas tillgänglig i pressen. na blem. fisk åtskillnad mellan svenska ubåtsop• Till denna kategori hänförs rapporter 1961 genomfördes i Danmark övning• Samverkansfrågorna inom denna ka erationer och danska, skulle ha tillkom och skrivelser rörande flygsäkerhetsav• "Öst-Väst", som besöktes av överste en tegori verkar ha varit av främst praktisk mit utan attachens vetskap eller kanske talet SVENORDA från 1960 samt en från l. milo, som själv rapporterar Flach teknisk art och torde ha vari t tämligen till och med medverkan. Om detta finns handfull undersökningar efter rapporte övningen och därvid anmärker, "att de från okontroversiella och tyder inte på någon det dock inte ens en antydning om i de rade kränkningar av luftrummet. officerarna bedömer sina uppgifter danska NATO-inblandning. rapporter som har studerats, vilket får Därutöver finns det en antydan om realistiskt och att flera officerare tillhört anses vara anmärkningsvärt. ett NATO-samarbete i Flygförvaltning• positiva" den danska brigaden och är Marinfrågor Marinordern anger att rapportering ens återkommande förfrågningar om in Vid något tillfälle rapporteras också, ska ske, om någon av parterna planerar dustrikoder och "Tecbnical Memoran En mängd frågor av mera marin karak att det fanns samarbetssvårigheter mel verksamhet på andra sidan dessa gränser. dum", vilka dock oftast besvaras avvisan tär hanteras i rapporteringen alltifrån lan danska och västtyska militära repre Uppenbarligen har dessa gränser flyttats de av de danska förvaltningsmyndighe• sjöräclclningssamarbete, danska kedjan sentanter. Det intressanta med rappor något och platsen för fasta ubåtsövnings• terna. ingenting inom denna kategori ty m m. Attachen av- ten är, att den inte skrivits av attachen av kustspaningsradar områden ändrats genom åren, men över- der på något dolt NATO-samarbete. 358 359 Information om örlogsbesök ring för dessa möten och för kommande värr saknas hans namn i attacherappor Fungerade Danmark som NATO-agent samt nationella och NATO "taktiska diskussioner". teringen, utom när han utnämnts till ma för Sverige i allmänhet, eller i alla fall un övningar De svenska chefer, som varit inblan rinchef. Här återstår antagligen en hel der den studerade perioden? dade i "taktiska diskussioner" med sina del forskning. Alldeles entydigt skedde en hel del En ganska omfattande rapportering görs danska motsvarigheter har, enligt atta Formellt handlade troligen alla dessa kontakter mellan svenska och danska mi av attachen vad avser danska nationella chens rapporter, varit: ÖB, CFst och CM, besök på chefsnivå om bilaterala frågor, litära företrädare på flera nivåer. Det för• övningar, men även om NATO-övningar. vilket således understödjer hypotesen men det får hållas som mycket sannolikt, hållandet, att man umgicks som goda Oftast bygger rapporterna på officiella om att just de chefer, som hade ett över• att även svensk- danska förhållanden grannar och på förbands- och kamratfö• danska meddelanden om kommande el gripande krigsplanläggningsansvar bor med NATO och med NATO ledningssta reningsnivå bildar dock, enligt min me ler planerade övningar, vilket får anses de vara de som ingick i det hemliga sam ber berörts eller diskuterats vid dessa ning, inte någon grund för några anmärk• alldeles normalt. Attachen måste ju få arbetet. möten. Det kan emellertid inte beläggas ningar mot den förda neutralitetspolitik möjlighet att även planera eventuell ob Det är svårt att bedöma, om det vid och det framgår inte av attachens rappor ens trovärdighet. Den typen av kontakter servatörsroll i samband med övningarna. dessa "taktiska diskussioner" behandlats tering. kan mycket väl odlas även i en mera idea Bedömningsvis har denna information samordningsfrågor utöver de rent bilate listisk tolkning av säkerhetspolitiken, delgivits alla i Köpenhamn ackrediterade rala och det kan naturligtvis inte heller NATO-frågor även om sådana kontakter österut före• attacheer. Inte heller inom denna kate kom betydligt mera sparsamt och for uteslutas. Attachens roll vid dessa möten, Inom denna kategori borde det ha fun gori har återfunnits något som skulle mellt. som tydligen skedde inkognito och i det nits en hel del rapportering. Frågan var kunna tyda på något särskilt NATO-sam Mera problematisk blir kontakterna fördolda låg närmast på det sociala pla av stort intresse i Sverige och NATO-frå• arbete. I vissa fall tvärtom, faktiskt. 1965 och de ömsesidiga besöken när det gäller net och det finns undanstucket ibland i gor var även aktuella i Danmark under rapporterar attachen, att NATO brand högre uppsatta militära chefers mera or handbrev, att t e middagsbjudning anord den studerade perioden. Från de ut kårsstyrka övat i Danmark och bifogar ganiserade sammanträffanden. Alldeles nats av attachen i samband med någon gångspunkterna måste man konstatera, tidningsklipp som stöd för en alldeles uppenbarligen fanns det insikt om detta högre svensk chefs besök i Köpenhamn att rapporteringen är förvånansvärt ma normal rapport i tjänsten. Möjligen är på ömse sidor och de s k taktiska diskus för dessa "taktiska diskussioner". ger. NATO marina ledningsorganisation rapporten en täckrapport för en mera in sionerna skedde civilklätt och inkognito. Vid förberedelser inför möten nämns inom BALTAP dokumenteras först i rap itierad och av tydligt NATO- ursprung, Vi får här utgå från att parterna oriente också, att motsvarande besök regelbundet port 1963, och borde varit välkänd sedan men man måste nog vara mycket konspi rade varandra om aktuella frågor såsom sker i Stockholm. Ä ven vid byte av befatt länge! rativt lagd för en sådan tolkning. Det materielplaner, gjorda egna bedömning• ningshavare sker möten och "taktiska dis Anmärkningsvärt många rapporter finns inget i rapporteringen i övrigt, som ar om Warszawapaktens styrkor och kussioner". Som ett exempel kan nämnas, om NATO-företeelser, övningar m m understödjer en sådan konspiratorisk be eventuella svagheter samt - i sådan ut att då glt Almgren tillträtt som CFst, före• sker med hjälp av klipp ur danska tid dömning. sträckning som man bedömde det lämp lår den danska sidan ett "avlämningsmö• ningar, vilket vid en översiktlig gransk ligt att partnern kände till det - föränd• te" i juni 1962 och konstaterar, att danske ning får anses tyda på att någon extra Samtal med högre chefer ringar i den egna krigsplanläggningen. CFst besökte Stockholm och glt C. Gö• delgivning av specialkunskap från Regelmässigt har attachen haft samtal Jag skulle dock bedöma, att i denna typ ransson tre dagar i november 1960. Besö• NATO inte skett. Det kan å andra sidan med danska högre chefer, vilket är natur av informationsutbyte till viss del pågick ket genomförs 27- 29 juni och saknar helt också innebära, att det i verkligheten ligt för en attache från ett vänskapligt mer eller mindre öppet mellan alla de officiella programpunkter! funnits en annan rapporteringsväg för grannland. En viss koncentration har Nordiska länderna. I viss mån skulle för• En "dark horse" i sammanhanget och NATO-handlingar, men detta framgår skett till årsskiftena, vilket också är na enklade sådana föredragningar även som jag bedömer skulle kunna tillföra en inte heller av attachens diarium. turligt. Försvarsstaben anordnar årligt del kunskap på området, skulle kunna kunna ha skett inför t e polska eller sov attachemöte i Stockholm i januari och då vara handlingar m m efter den danske jetiska militära företrädare. Så kallade samlas den svenska "militärdiplomatiska amiralen Thostrup, som tjänstgjorde i Värdering "Command briefings" är en internatio kåren" för gemensamma aktuella orien den svenska flottan från 1943 till Andra En sammanfattande värdering av för• nellt mycket vanlig företeelse och behö• teringar, men även för möten med svens världskrigets slutskeden och som 1965 svarsattachens rapportering från Köpen• ver inte alls betyda några politiska avsteg ka högre chefer. I förberedande rappor tillträdde om dansk marinchef för att se hamn skulle i ett idealiskt fall, entydigt från landets förda säkerhetspolitik. ter och skrivelser behandlas tidsplane- dan tjänstgöra som COMBALTAP. Ty- kunna besvara uppsatsrubrikens fråga. Det hade kanske till och med varit 360 361 mera egendomli gt, om vi inte haft goda stå ensam i ett utsatt område och i tider ytterligare några trådar, som kunde med -Turerna kring införandet av den hög• grannkontakter med den förda säker• av internationella motsättningar. En föra större insikter: re regionala ledningen 1966/67; kanske hetspolitiken som grund. Ä ven de gan mera idealistisk vision kunde vara, att Ville Sverige egentligen åstadkomma med särskild tyngdpunkt på försvarspla• ska tydliga förberedelserna för en opera frågan om krig eller fred främst är en en Skandinavisk försvarsunion? Var neringen i västra Sverige? l perspektivet tiv samverkan som fanns på den marina uppgift för FN:s säkerhetsråd och att ar Jungs agerande egentligen ett försök att från denna studie förefaller regionaliser krigföringens område och delvis på flyg betet med att stärka freden borde kon föra in Sverige i NATO redan 1949? De ingen av den svenska militära ledningen krigföringens kunde förstås hänvisas till centreras dit. Detta är hedervärt, men studieunderlag som lades till grund för främst medfört en förflackning av det mi att bara vara giltiga under övningar i inte så särskilt giltigt, om endera parten den militära expertgruppens arbete tyder litära tänkandet i Sverige. Den strategiska fred. Sådana säkerhetsarrangemang råkar inneha vetorätt i säkerhetsrådet. snarast på detta. Ett fall med ett sovjet grunden för vårt försvar tynade bort och skulle faktiskt kunna vara möjligt även Man måste då skaffa sig återförsäk• iskt angrepp huvudsakligen riktat mot ersattes med ett slags regional självtill mellan mera antagonistiska stater. Fast ring på annat sätt. Studien visar att den Norge och ett med tyngdpunkten mot räcklighet - delvis dolt bakom ett övergri• det står samtidigt klart, att några motsva svenska regeringen redan i början av Danmark - var det verkligen två bra ar pande marginalresonemang. Vem ville rande avtal inte ingåtts med de grannsta 1950-talet också gjorde detta. Förbere• gument för ett neutralt nordiskt för• egentligen genomföra denna synnerligen ter som ingick i Warszawapakten. dande åtgärder fanns gjorda i varierande bund? Varför fanns inget fall , som utvisa diskutabla reform och varför? Jag har i Studien visar därför med viss tydlig grad och därvid fungerade Danmark i de fördelarna av att den tilltänkta politi bakgrunden anat, att marinens hela inrikt het, att Sverige hade ingångsmöjligheter vissa avseenden som svensk ingång till ken skulle lyckas? ning på att understödja en front i öster till NATO:s regionala ledningsstrukturer NATO ledningsstruktur i Östersjöregio• -Den motsättning ell er rent av animo med tillförsel av trupp och förnödenheter och att Danmark därvidlag skulle kunnat nen. Om vårt land utsattes för någon sitet mellan UD och försvaret, som blev från väst tydligen missuppfattades; avsikt fungera som agent för Sverige, om det form av militärt angrepp från Sovjetuni följelen av Erlanders uppdelning i en idea ligt eller inte, som "importsjöfart", och hade kommit till ett krig mot en gemen onen hade ju angriparen så att säga valt listisk handläggareorganisation och en re avfärdades att till skyddas "med andra sam fiende, vilket kanske inte är så över• sida åt oss och då gällde det att vara så alistisk, borde kunna studeras vad avser medel än militära." Vad gällde i så fall för raskande. Tydliga indicier pekar också på förberedd att kontakter redan fanns med skilda utrikes- och säkerhetspolitiska frå• den svenska handelsflottan ute på världs• att försvarsattachen i Köpenhamn här• den part som delade våra grundläggande gar från 1945 till 1991. I en sådan studie haven? Ersattes den med den nya vägen vidlag hade en nyckelroll, vilket faktiskt värderingar d v s NATO. Att sedan den kunde även ingå hur olika man från den från Trondheim till Östersund? Här finns aldrig framgår av rapporteringen. dagliga politiska argumenteringen ibland civila och militära sidan uppfattat ett antal det mycket att studera! Samverkan fanns förberett sedan innehöll övertoner av ann at slag ändrade centrala begrepp inom säkerhetspolitiken - Medförde mordet på Olof Palme, länge, skulle ha kunnat fungera även un aldrig denna fundamentala grund för vår och deras innebörd så som t e vad menas att kunskapen om den realistiska aspek der den studerade perioden, men har se säkerhetspolitik. med "indirekt samverkan", som jag upp ten inom säkerhetspolitiken försvann dan successivt avklingat. Min bedömning Detta hade uppfattats tydligt och full fattar ett nyckelbegrepp i det politiska be från regeringskretsen och från det social är att effekten av den hemliga samver ständigt lidelsefritt i Sovjetunionen. Där slutet att inleda samarbetet med bl a Dan demo- kratiska partiets ledning? Hittills kan med Danmark i stort sett upphörde i konstaterades detta enbart som det na mark. Betyder det ingen samordning alls publicerade intervjuer med lngvar Carls samband med den svenska övergången turliga förhållande, som det i själva ver (men förstås positiva effekter för den son kan peka på att han faktiskt aldrig till en ny regional ledningsorganisation. ket också var. egna delen eftersom det finns ytterligare varit insatt i den realistiska utövningen Det fanns inte plats för den realistiska sä• Problemet nu, när ett nytt säkerhets en part som bekämpar samma fiende) el av vår säkerhetspolitik. kerhetspolitiken, som baserades på tydli politiskt landskap breder ut sig i vårt när• ler samordning i vissa avseenden t e avse ga strategiska nödvändigheter, i den or område, är väl närmast, att den svenska ende samband och underrättelsetjänst för Käll- och litteraturförteckning att uppnå en förbättrad effekt av gjorda ganisationen, som till sin karaktär blev allmänheten i alltför hög utsträckning Icke tryckta källor nästan amatöraktig från just strategisk fortfarande tycks tro, att den förda sä• insatser, vilket troligen är den idealistiska Riksarkivet utgångspunkt. kerhetspolitikens id ealistiska uttolkning respektive den realistiska tolkningen av Försvarsattacheutrcdningen 1960 "Försvars varit allenarådande, medan den realistis begreppets innebörd. I förlängningen kan attacheorganisationcn" (827, YK 1759 vol l) Slutsatser. Förslag till ka förträngts eller förträngs. denna brist på ensad tolkning inom säker• Krigsarkivet fortsatt forskning Några uppslag till fortsatta studier hetspolitiken också ha betydelse för den Amiral Åke Lindemalms tjänstedagböcker Ett övergripande konstaterande som inom detta angelägna område har redan framtida forskningen kring Ubåtskrisen Volym L 1961 och 1962 måste göras, är, att det aldrig är bra att lämnats och jag skulle bara vilja ta upp på 1980-talet. 362 363 Försvarstabens underrättelseavdelning Diari - Krigsslutet" red: Bo Huldt, Klaus-Richard Korresponderande ledamoten erna CI-II:6-8 (åren 1960-1965) Böhme. Pro bus. Stockholm 1995. BERTIL ERKHAMMAR Svenska beskickningen i Danmark Försvars• Ekman, Stig: "Den militära underrättelse• attachens In- och utgående skrivelser Fl voll- tjänsten". Bjärnum 2000 19. 1960- 1965 Erlander, Tage: "1955-1960" Tidens. Kristian Övrigt stad 1976 NATO internationella hemsida. www.nato.int Erlander, Tage:"1960-talet" Tidens. Kristian stad 1982 Tryckta källor Hjortdal, Helge: "Tre röde konger" Gylden Kommendörkapten Bertil Erkh.ammar, som är ubålsoffice!; Marinkalender 1965. Föreningen Sveriges dals. Köpenhamn 1999. har varit marinens informationschef och sedermera även Flotta, Uppsala 1964 Holmström, Mikael: "Alliansfriheten - livboj informationschef vid Försvarets materielverk före sin pensionsavgång 1985. Palm, Thede: "Några studier till T-kontorets eller kvarnsten?" Försvar i nutid nr 4/2000. historia" Kungl Samfundet för utgivande av Folk och Försvar handskrifter rörande Skandinaviens historia. Hugemark, Bo (red): " Neutralitet och för• Fartygets befälhavare var ansvarig för m/s Estonias Handlingar del21. Slackholm 1999. svar". Stockholm 1986 förlisning 28 september 1994 Svenska Försvarsväsendets Rulla 1965. Linder, Jan:"Dans på slak lina". Avesta 2000 SOU 1960:12 "Krigsmaktens högsta ledning" SOU 1994:11: "Om kriget kommit..." Betän• Med min mångåriga erfarenhet som fartygschef i Flottan vill jag i denna artikel på Betänkande avgivet av 1958 års försvarsled• kande av Neutralitetspolitikkommissionen. visa att bilfärjan Estonia inte var sjövärdig vid avgången från Tallinn den ödesdigra ningskommitte. Stockholm1960 Tamnes, Rolf:"The United States and the Cold septemberkvällen och att ansvaret för förlisningen helt åvilade fartygets befälhava• War in the High North" .Ad.Notam. Oslo 1991 re. En av landets främsta experter på skeppskonstruktion, professor Anders Ulfarson Övrig Ii llera tur Villaume, Poul: "Allieret med forbehold" Eire vid Chalmers Tekniska Högskola och verksam vid SSPA, anser också att Estonia Agrell,Wilhelm:"Den stora lögnen". Ord ne, Köpenhamn 1995 inte var sjövärdig och att förlisningen behöver utredas på nytt. Detta framgår av ar front. Stockholm 1991. Wallerfelt, Bengt:"Si vispacem-para bellum, tiklar i Svenska Dagbladet 8 respektive 9 januari 2001. Senare har ett antal insän• Agrell, Wilhelm:"Fred och fruktan". Historis Svensk säkerhetspolitik och krigsplanering darartik/ar gett uttryck för att en ny utredning bör göra~~ men regeringen anser inte ka media. Falun 2000. 1945-1975" Probus, Stockholm 1999. att en sådan f n. behövs. Arteus, Gunnar (red): "Svenska officersprofi Zetterberg, Kent (red): "Hotet från Öster" ler under 1900-talet". Karlskrona 1996 Försvarshögskolans Acta B5 1997 Eftersom jag noggrant har studerat hit Min kommentar: Berner, Örjan: "Sovjet och Norden" Bonnier tills gjorda utredningar om olyckan, har Fakta Stockholm 1985 Intervjuer Hur kan åklagaren så kort tid efter jag funnit att regeringen inte har berört förlisningen konstatera att befälhavaren Bjereld,Ulf och Denker, Marie: "Utrikespoli k k Torsten Malm, f d försvarsattache i Köpen• ansvarsfrågan. Omedelbart efter olyckan omkommit vid förslisningen? Trots att tiken som slagfält" Stockholm 1995 hamn 1999-11-01 (utskrift hos författaren) inledde.s en förundersökning av Åklagar dykare senare konstaterat att det finns Blidberg, Kersti: "Har neutralitetspolitiken k k Lars Lindgren, f d försvarsattache i Köpen• myndigheten i Stockholm. Förundersök• tre kroppar i manöverbryggans utrymme spelat ut sin roll?" i "Horisonten klarnar. 1945 hamn 2001-03-01 (utskrift hos författaren) ningen lades ner, eftersom den handläg• och att dessa utan svårighet kunnat bär• gande chefsåklagaren bedömde att brott gas, har kropparna inte bärgats. inte kunde styrkas. Estonias befälhavare kunde inte höras, eftersom han om Några utdrag ur den svenska kommit vid förlisningen. Vid efterpröv• översättningen av den ningen delade överåklagaren den internationella bedömningen. Detta kan alltså ha varit förklaringen till att regeringen och den haverikommissionens internationella haverikommissionens be slutrapport slutsfattare i fortsättningen inte tar upp Generaldirektören för Statens haveri ansvarsfrågan. kommission Ann-Louise Eksborg svarar 364 365 tydligen ald för den svenska översättningen, som blev - att fartygets befälhavare geringen lyssnar mer på ärkebiskopen än Jag vill avsluta denna korta rådande lä• klar 1997. Kommissionen konstaterar rig övertog befälet i det på de anhöriga. sammanfattning med analysgruppens på inledningsvis att Estonia var sjövärdig, get. Han och två styrmän omkom De anhöriga har begärt att få en återgivande av en del av ett anförande i bogvisirets allmänna underhållsskick bryggan, när Estonia kl. 0150 sjönk representant i etiska rådet, men har ne riksdagen15 december 1994 av den nyss tillfredställande samt att det inte fanns med aktern först. kats detta. När dykningarna i Estonia på• avgångne statsministern Carl Bildt: "In g konstaterat några fel i rampen, som påverkat olyck Kommissionen har också börjades 2 december 1994, hade man be en fråga har nog berört eller plåga! mig så tätat läckor an. Kommissionen har vidare i sin utred att man redan före avgången gärt att få en representant på den platt mycke! som frågan om Estoniakatastro , de två ning motsägelsefullt konstaterat på rampens sidor med madrasser form med 100 personer, som skulle leda fen. Om allt ändå hade gjorts för att för• aktiverade, - alt de tunga fordonen var fellastade, nödradiofyrarna inte var och följa dykningarna. Men även här fick hindra en katastrof!" Inget annat statsråd enligt de i så att man var tvungen att pumpa nödtrafiken inte genomfördes man avslag. Ett annat märkligt beslut i vare sig den gamla eller den nya reger rutinerna, över allt trimvatten från styrbords radioreglementet föreskrivna från regeringens sida är att man inte ut ingen eller någon riksdagsledamot har ade då• tanken till babordstanken. Vid av livräddningsutrustningen funger reder alla de rykten som förekommit och uttryckt sig så tydligt i denna fråga. ingen gången från Tallinn hade man ändå en li gt, livbåtarna inte kunde sjösättas, alltjämt förekommer beträffande tänk• passagerarna och att grads styrbord slagsida information gavs till bara orsaker. De anhöriga anser att en ny Sintord förekom. - att stormvarning var utfärdad. Stor ingen organiserad utrymning oberoende utredning bör tillsättas. Miss Den primära orsaken till olyckan anser vill jag men ökade och var den värsta som Som avslutning på utredningen tankar om att något döljs i hela Estonia jag vara det ytterligt undermåliga under kommissionen kommit Estonia råkat ut för under sin livstid. också påpeka att frågan växer. hållet av visir och bogramp, deras gång• i tid, - att man gick med full fart mot vind och fram till att om bara farten minskats Vid dykningarna togs en film i Esto järn och bultar tillsammans med en fel olyckan inte sjö trots att visir och ramp strax efter så hade den fruktansvärda nia. Analysgruppen har granskat den aktig lastning på bildäck och en alldeles kl. 0100 lossnat, så att stora vattenmas behövt hända. noga, men ingen av riksdagspartiernas för hög fart med hänsyn till förhärskande sor strömmade in på bildäck. Min kommentar: representanter, regeringens berörda vind och sjöförhållanden, som hade ovan - att fartygets befälhavare, som kom Kommissionens egna att-satser statsråd eller etiska rådet var intressera förutsagts i väderprognoserna. Jag hop styckena i upp på bryggan först något senare, inte stämmer illa med de inledande de av att se filmen. Dykarna undersökte pas också att min redogörelse har givit en att visade någon oro. Han ville inte riske slutrapporten, där det konstateras också bogporten och bultarna. Dessa tog klar bild av att Estonia inte var ett sjövär• ra en för sen ankomst till Stockholm. Estonia var sjövärdig. upp en del, som inte registrerades och en digt fartyg och att hela ansvaret för Estonia gick med högsta fart i full del vitala pusselbitar kastades tillbaka i olyckan åvilade fartygets befälhavare. storm mot sju meter höga vågor och Regeringen tillsätter en Förlisningen är en katastrof, som krävt råd havet. med begynnande styrbords slagsida. analysgrupp och ett etiskt Min kommentar: det högsta antalet dödsoffer i fredstid i - att två rapporter kommit till bryggan Analysgruppen tillsattes 18 september Dykningarna var tydligen dåligt Östersjön. 852 kvinnor, män och barn om kraftiga metalliska ljud från bil 1997 för granskning av Estoniakatastro organiserade. omkom i onödan. däckets främre del. fen och dess följder. Till ordförande ut - att befälet aldrig tittade på bevak sågs generalsekreteraren i Svenska Röda nings-TV:s två monitorer placerade i Korset Peter Örn. Gruppens arbete av kartrummet i omedelbar anslutning slutades i november 1998. Analysgrup till manöverbryggan. På dessa visades pen har haft många kontakter med anhö• klart att visir och ramp hade loss nat. ri ga och överlevande. Här redovisas någ• Maskinkontrollrummet, som på sin ra exempel på deras synpunkter: TV konstaterat att visir och ramp hade De misstror regeringens sätt att han lossnat, rapporterade inte detta till tera Estoniafrågan och vill inte acceptera bryggan. Hade delta gjorts hade kanske att en olycka, som krävt så många döds• karastrofen aldrig behövt äga rum. offer, får passera utan att någon eller - att först när fartyget fick kraftig slag några ställs till svars. Man anser vidare sida, lät den vakthavande styrmannen att tillsättningen av ett etiskt råd var som sakta farten. Men då va r det för sent. att omyndigförklara alla anhöriga. Re- 366 367 Ledamoten peder fällda från tung helikopter. I pro logshamnen i Karlskrona. Som fartygs BJÖRN HAMILTON ven deltog en rote tunga helikoptrar. chef uppehåller man sig normalt på bryg " Rotetvåans" uppgift var att dokumente gan under gång i ytläge inomskärs och ra torpedens och ubåtens rörelser i vatt jag har fortfarande ett starkt minne av att net. Torpeder har som standardutrust det var en riktigt "trolsk afton", svag el ning en inbyggd strålkastare för det än• ler ingen vind och klar höstsval luft. Det damålet. Ubåten Neptun hade tillfälligt orangefärgade lampskenet på Kungs utrustats med några positionsljus på däck holmsfort omgavs av lite dis. Det var en samt en stor och stark strålkastare fäst på sådan där kväll , då allt ljud når väldigt långt över havet. Avgasljudet Kommendör Björn Hamilton tjänstgjorde inom militära torntaket och riktad rakt upp. Positions från vår underriillelse- och säkerhetstjänsten (MUST) innan han ljusens och strålkastarens strömbrytare dieselmotor hördes förmodligen på sjukpensionerades förra året var installerade i Neptuns manöverrum. mycket långt håll , när vi gick in i skärgår• Målgången var okomplicerad och om jag den mellan Kungsholmen och Aspö. Jag Incidenten med U 137 hade kunnat utvecklas på ett minns rätt så genomfördes den helt i en kände mig riktigt nöjd med min första helt annorlunda sätt! lighet med provordern. En viktig förut• gångdag som ubåtschef. A llt hade funge sättning - som rimligen måste ha upp rat väl ombord och helikopterförbandet fyllts före och under torpedskotten-bör verkade nöjda över målgången. Tisdagen den 27 oktober 1981 gjordejag- 31 år gammal, med kaptens grad, 9 år ef ha varit att provområdet inte stördes av ter officersexamen och 7 år efter FubOK (Förberedande Ubåtsofficers kurs) - min något ovidkommande buller från exem Sovjetisk ubåt på grund vid första dykning som ubåtschef Det var visserligen ett tillfälligt chefskap, som ersätta• pelvis passerande ytfartyg. Härutöver in To rumskär re för ordinarie fartygschef (FC) på ubåten Neptun under två veckor. l den planerade gick naturligtvis att vi skulle beakta Vid 8-tiden morgonen därpå, onsdagen verksamheten ingick emellertid, att jag skulle genomföra några gång dagar! Jag hade provens höga sekretessvärde och undvi den 28 oktober, träffade vi - jag och de flera gånger och flera år tidigare varit tjänsteförrättande ubåts chef, men då alltid ka fällning då någon utomstående kunde officerare i Neptuns besättning, som under tid då ordinarie FC och delar av besättningen hade sommar- eller julledigt, tänkas observera torped- och ubåtsrörel• hade varit direkt engagerade i proven d. v. s. under perioder, då ubåten varken kunde eller var planerad att gå till sjöss. Jag serna. Förutsättningarna för spaning ef de spanare och hydrofonoperatörer från hade så sent som dagarnaföre varit sekond på HMS Neptun. Hon var då endast nå• ter främmande ubåtar från Neptun var 13.hkpdiv, som hade deltagit i proven. got år gammal och representerade det senaste inom konventionell ubåtsteknologi. förmodligen begränsad, på grund av att Mötet ägde rum i den så kallade ubåts• Jag har aldrig hört någon officer rangordna försvarsmaterielen utifrån tänkbara ubåten emellanåt snorklade och helikop baracken intill ubåtarnas kajplatser i prislappar. Någon journalist hade dock beräknat ubåtens totalvärde (inklusive va trarnas hydrofonsändningar i närområ• Örlogshamnen. I denna f.d . byggbarack pen) till1 miljard kronor! det. hade ubåtsbesättningarna och ubåtsla• Därmed inte sagt att främmande ubå get sina expeditioner och där fanns även Som fartygschef har man förutom ansva svarsbeslutet numera avvecklat ur krigs tar obehindrat hade kunnat uppträda ett kafferum stort nog att kunna använ• ret för stora materiella värden, även ett organisationen. inom eller i anslutning till provområdet das för mindre möten som detta. Vi för mig långt viktigare - nämligen för be Jag förmodar nämligen att helikoptrarna, hade precis börjat mötet, med den sed sättningen. l detta fall en besättning om Målgång vid torpedprov som vanligt genomförde fri ubåtsjakt vanliga koppen kaffe och lite allmänt er cirka 20 officerare och fem värnpliktiga. Dykningen genomfördes på territorial inom provområdet före och efter provet. farenhetsutbyte, när jag blir kallad till Jag blev ordinarie fartygschef 1982 och havet syd om Ronneby någon gång un Proven leddes från den fällande helikop telefonen för ett "viktigt samtal". Det alternerade under några år som FC på der eftermiddagen. En stund före prov tern och ordergivningen gjordes på nå• var örlogsbasens sjöbevakningscentral alla tre ubåtarna av Näcken-klass. Åren start och en god stund efter att vi intagit gon ordinarie UK-frekvens. l provet del som frågade om vi hade alla "kamrater 1993- 98 var jag krigsplacerad som flot uläge, observerade jag i periskopet ljusen tog även en torpedbärgare, förmodligen na hemma". Det var en ovanlig fråga tiljchef vid 5.ubåtsflottiljen, som mot slu från helikoptrarna ur 13. helikopterdivi HMS Pelikanen. med tanke på att de var väl medvetna tet av perioden bestod av sammanlagt sionen. Det var för dem vi skulle gå mål• Proven avslutades någon gång före om ubåtarnas ledningssystem och sekre fem ubåtar med lag och ledningsstab. gång under kvällen. midnatt, varvid vi intog ytläge och gick tessen kring ubåtspositionerna. Jag kän• Förbandet är i och med d et senaste för- Proven avsåg test av målsökande tor- tillbaka mot vår ordinarie kajplats i Ör- de den kvinnliga sjöbevakningsassisten- 368 369 ten väl och förstod behovet av ett finnas bara fem distansminuter ost om spaningsföretag med ubåt i anslutning till Gusjtjin- ett blivande snabbt svar. D e hade alldeles nyligen Fortet! De egna erfarenheterna avseen territorialhavsgränsen. Uppgiften var, att "ubåtsess" fått en rapport från en civilperson om de närkontakt med främmande ubåtar om möjligt lokalisera de sovjetiska ör• Dåvarande l:e sekonden (politiske offi att en stor ubåt var synlig inne i Östra på s venskt vatten, var från mitten av logsfartyg som man hade fått indikatio ceren) kaptenlöjtnant Vassiii Bessedine skärgården, närmare bestämt på Gåse• 1970-talet. Jag var då torpedofficer på en ner om och som antogs vara på väg mot deltog den 28 oktober i år- som särskilt fjärden. ubåt av Sjöormen-klass. Vi hade upp Karlskrona. Äntligen! Det var ju detta inbjuden- vid öppnandet av Marinmuse Kafferummet i ubåtsbaracken var täckt den främmande ubåten, följt dess jag och besättningen hade väntat på. Vi ums minnesutställning om U137-händel• spartanskt inrett. Där fanns bl.a. ett gam troliga minfällning i inloppet till Nynäs• var dock inte en fulltalig besättning för sen. Han berättade då för arrangörerna malt bord, enligt uppgift från de som var hamn och deltagit i jakten/avvisningen ett så kvalificerat uppdrag. Jag vädjade att ubåtschefen Gusjtjin var skattad med på "gaml e kungens tid", en relik av ubåten. därför om förstärkning från systerubåtar• som den främste bland de yngre "coming" från tidigare ubåtsbesättningars spar Mötet med 13.hkpdiv avslutades na och ubåtslaget, samtidigt som vi gjor ubåtscheferna inom Östersjömarinen. tanska utrymme i Cisternskjulet Bordets omedelbart. Några ur Neptuns besätt• de Neptun klar för gång. Det dröjde inte Gusjtjins förväntade lysande framtid an illa medfarna sk iva var nu -liksom förr ning satte av, för att som ubåtskunniga länge förrän vi hade fått ihop en kom togs även vara gynnsam för andra i Ubåt dold med hjälp av ett påklistrat sjökorts• och dykare medfölja kommendörkapten plett besättning och nu återstod bara att 137:s besättning däribland Bessdine själv. urklipp, visande just Östra skärgården. Karl Andersson i motorbåt, när han i medelst krypterad signal orientera min Enligt honom skulle Gusjtjin säkert ha Jag samlade mötesdeltagarna - som för egenskap av stabschef vid örlogsbasen verklige ch ef- chefen för l.ubåtsflottil blivit dekorerad och av sina kollegor bli övrigt representerade en stor del av lan åkte ut för att inspektera "inkräktaren". jen - om att vi kunde och avsåg genomfö• betraktad som ett "ubåtsess" om uppdra dets ubåtsjaktexpertis-kring bordet och Jag åkte tillsammans med några andra ra det spaningsuppdrag som örlogs basen get hade lösts "enligt order". Nu väntade berättade vad som hade sagts från sjöbe• från ubåtsdivisionen till Karlskrona lasa önskade. Så blev det och vi kastade loss väl förmodligen ett hårt straff i stället? vakningscentralen samtidigt som jag pe rett för repetitionsutbildning i olycks vid halv tiotiden. Avsikten var att gå i yt kade ut området på kortet. Om jag minns sjukvård. Vi var naturligtvis mentalt be läge till en dykpunkt ost om Utklippan Inget oavsiktligt intrång av rätt, så delade alla uppfattningen att "det redda och hoppades få order att gå till och därefter spana utmed territorial U137 verkar inte rimligt".AIIa tänkbara svens sjöss för att medverka i bevakningen av vattengränsen mot Hanöbuktens inre. På En kort tid efter Ubåt 137 händelsen ka ubåtar var ju vid kaj och på Gåsefjär• Ubåt 137 (den sovjetiska benämningen vägen mot dykpunkten passerade vi uppstod en livlig diskussion om orsaken den uppträdde de dessutom inte. som populariserades till U 137). Ubåt 137 på avstånd 2,5 distansminuter. till att ubåten hamnade på grundet. Någ• Vi enades om att det förmodligen var Vi ålade oss själva därför ständig per Förutom vrede över att ubåtschefen ra anser än idag att ubåten gick på grund rapportören som förhastat sig. Det hade sonsökarpassning. Det kom dock inga hade kränkt svenskt vatten, kände jag mig till fö ljd av fe lnavigering. En felnavige ju även hänt i Flottan, att någon oerfaren larm den dagen eller kvällen, vilken vi faktiskt lite tillfreds. Detta var ett ovän• ring som - e nligt dem - helt oavsiktligt VO (vakthavande officer) till FC rappor för övrigt tillbringade på akuten. Där tat bevis på att jag och många av mina skull e ha fört Ubåt 137 till svenskt inre terat "ubåt i sikte", när han under gång i mötte vi många patienter och sjukhusan kollegor måste ompröva värderingen av vatten och Gåsefjärden. Jag delar absolut Kalmarsund sett fyren Dämman avteck ställda som tyckte att försvaret/vi med de sovjetiska ubåtsbesättningarnas pro inte den uppfattningen och finner det na sig i kikaren. E n knapp timme senare, våld skulle tvinga upp besättningen ur fessionalism. Oavsett vilken uppgift ubå• uteslutet att en "sovjetisk kollega/ubåts• då vårt möte med 13.hkpdiv i stort sett ubåten och spärra in dem i fängelse. Någ• ten skulle lösa, måste ubåtschefen ha haft besättning" skulle vara så inkompetent. var klart, ringde damen från sjöbevak• ra av de yngsta kvinnliga sjukvårdsbiträ• ett överordnat direktiv att absolut inte Det var däremot bevisligen en felmanö• ningscentralen igen. Med upphetsad dena var riktigt hatiska och kände sig bli upptäckt. Ubåt 137 var ju inte bara vrering En sådan fe lmanövrering stämma meddelade hon att ubåtens exi kränkta av "ryssen "! upptäckt, den var dessutom identifierad kan drabba även den bäste navigatören. Jag stens nu var bekräftad. "Det är en stor På torsdagsmorgonen var jag åter och självförvållat påtvingad ytläge! Som lämnar hela navigeringsfrågan med kon sovjetisk ubåt som står på grund vid ombord och deltog i morgonuppställ• ubåtschef kände jag mig alltid obehagligt staterandet att denna ä r svår att analyse Torumskär!" ningen m ed Neptuns icke f ulltali ga be "avklädd och sårbar", när vi undan ra på grund av troliga falsarier. Med ut Utö-händelsen och mina egna erfa sättning. En stund senare blev jag upp tagsvis uppträdde i ytläge under strids gångspunkt från vad jag finner vara en renheter till trots, så hade jag mycket kallad till stabschefen på Örlogsbasen. mässiga övningar. Jag undrade hur "la rimli gt bra position konstaterar jag att naivt - vid passagen av Kungsholmsfort Jag var nämligen äldste (den ende) sern " Gusjtjin kände sig? Måhända hade ubåten troligen befan n sig i Östra skär• kvällen innan - inte e ns kunnat tänka ubåtschef i Örlogshamnen och stabsche de ell er n ågon annan rysk besättning gården något dygn före grundstötningen. tanken att en stor sovjetisk ubåt skulle fen frågade om jag kunde genomföra ett lyckats gå in där tidigare. 370 371 Detta påstående stöds även av att de han förmodligen också enligt "hand Karl-Gustav Nilsson - då fiskare med boken" dvs. han "blåste överallt". Detta egen trålare i Sturkö fiskehamn - har för räckte uppenbarligen inte. Ubåten flöt mig berättat att, när han och en annan nog upp, men något misstag - oklart vad trålare från Sturkö sent på söndags• -gjorde att ubåten åter fastnade på grun kvällen den 25 oktober 1981 -två dygn det. Denna gång utan förutsättningar att innan Ubåt 137 gick på grund - gick ut "blåsa" sig fri. Tankarna var redan tom från fiskehamnen, såg båda skepparna ma. Denna teori stöds delvis av ambassa ett starkt radareko i närområdet. Ekot dör Rolf Ekeus utredning, vilken nyligen låg syd om Skälören och de kan än idag har publicerats. Sanningen har dock gå ed på att det inte härrörde från något ännu inte avslöjats! fast föremål i skärgården, såsom en prick e.dyl. Enligt Karl-Gustav - som redan då Sovjetisk högsjöbogserare var en van sjöman och väl förtrogen med hindrades att dra loss U 137 såväl vattnen som den normala radar Kort tid efter passagen av ubåten fick vi bilden - manövrerade de emot, varvid fö• en signal om att det tills vidare rådde remålet som alstrade ekot gjorde en mot dykförbud ost om Utklippan. Det var manöver, på ett sätt så att avståndet ändå lunchtid varför jag beslutade att vi skulle förbl ev relativt konstant. Skepparna avvakta stillaliggande på en position hade på skoj sagt till varandra på radio mellan Utlängan och Utklippan. Strax eraren på för honom förbjudet valten att "det var väl en rysk ubåt" och fortsat före klockan 12 blev jag uppkallad till Den sovjetiska högsjöbogs te därefter mot Midsjöbankarna. Det är bryggan av en ivrig VO. Jag nästan enligt min mening mycket troligt att springer uppför lejdaren ti ll tornet, där inte heller våra försök att få kontakt på innebar att om vi gick samma sträcka, Ubåt 137 uppträdde i Östra skärgården VO ivrigt pekar österut mot en stor hög• kanal 16. Nästa steg enligt lKFN skulle borde de få tillräckligt med tid för att flera dygn innan den svåra inträngningen sjöbogserare på väg rakt emot oss och vara att avge varningseld f rån kanon el kasta över/ta emot en tross och dra loss i Gåsefjärden. Oavsett om man har ett därmed även på väg mot Ubåt 137. ler tungt handeldvapen. Våra ubåtar har ubåten innan vi nådde fram. detaljerat sjökort ell er ej så måste man Bogserbåtens namn avläses med hjälp av inte förutsättningar att avge varningseld Som bekant har försvararen oftast "köra in sig" navigatoriskt och hotmäs• kikare och periskop och efter konsulte (torpedbeväpningen är av karaktären 11 fördelar i form av lokalkännedom, så sigt. Det tar förmodligen några dygn vid ring av identifieringsböcker fastställs O-funktion). Neptun var dessutom det även i detta fall. Jag kunde nämligen gå en så svår inträngning som till Gåsefjär• snabbt att det var ett sovjetiskt statsfar enda örlogsfartyget i området och ingen närmare land än vad bogserbåten gjorde. den. tyg. Det krävdes inte mycket fantasi för annan kunde bistå med varningselden. Det innebar i sin tur att Neptun hade för• att förstå, att bogserbåten som kränkte Det återstod därför bara att rent fysiskt utsättningar att komma först till Ubåt 1995 års ubåtskommission både svenskt yttre och inre vatten var på hindra bogserbåten från att nå fram ti ll 137 om jakten hade fortsatt. Detta insåg Ubåt 137. Det gjordes inledningsvis ge förmodligen även bogserbåtsskepparen, Kommissionen skriver i sin rapport, väg för att dra loss Ubåt 137. En manöver nom att vi försökte lägga oss i vägen för varför han inte girade styrbord när han Ubåtsfrågan 1981-94 SOU 1995:135, sida som borde vara ganska enkel att utföra, bogserbåten. Bogserbåtsskepparen kun kom fram till förlängni ngen av Gåsefjär• 266, "Vi finner alltså att U137:s inträng• eftersom det till synes var fritt fram att gå de dock, tack vare god fart och ett jämfö• den. Bogserbåten fortsatte istället på ande i Gåsefjärden var avsiktligt". ända intill ubåten utifrån havet. Min första tanke var att med hänvis• relsevis lättmanövrerat skrov, lätt undvi västlig kurs mot Karlshamn och jag gira ka kollision med Neptun genom att göra de efter. Vi hade flera gånger under jak Vad hände egentligen? ning till IKFN få stopp på bogserbåten på platsen. I enlighet med IKFN-före• smärre kursändringar. Resultatet blev is ten skickat "alarmrapporter" till Gusjtjin genomförde förmodligen in skrifterna signalerade vi optiskt den in tället en "jakt" mot Ubåt 137. Trots chief Örlogsbasen om bogserbåten och vårt trängningen på traditionellt sätt i så kal ternationella prejnings- och stopp ens (maskintjänstchefens) och maskinis förföljande. Förhoppningen var att de lat mellanläge - d.v.s. med delvis fyllda signalen. Bogserbåten tog dock ingen ternas handpåläggningar var Neptun nå• skulle kunna insätta något ytfartyg som ballasttankar. Vid grundstötningen gjor- som helst notis om den signaleringen och got långsammare än bogserbåten. Det kunde fullborda en LKFN insats. Det 372 373 enda resurstillskott som iakttogs var att j etisk jagare- denna gång i västlig bäring tornstrålkastaren. I periskopet såg jag att amiralen hade kl. 0230, dvs. när Neptun ett av flygvapnets propellerdrivna skol och på ett betydligt kortare avstånd. Jag vi nu hade skapat en stor grön ljusfläck var på väg mot Angöringsbojen, samlat flygplan- SK 50- cirklade runt oss. Pilo girar emot och när vi kommit närmare, som sakta förflyttade sig utmed jagaren. sin stab på jagarens däck och meddelat ten eller någon passagerare tog som väl observerar jag den upplysta jagaren i Personerna på däck började peka mot att fritagningsföretaget skulle återkallas. var fotot på föregående sida. Den fortsat periskopet. Den tända däcksbelysningen fläcken och jag tänkte att nu kopplar de Anledningen var att det svenska försva• ta jakten- med en fortsatt expanderande och lanternor visar att jagaren ligger till väl om till anfalls-/kontakthållningsmod ret i området hade vuxit till för fort. Han avståndsskillnad - gjordes med hjälp av ankars. l närheten ligger flera andra far för hydrofonen. uppgav vidare att bogserbåten hade haft radar på grund av tätnande dimma. tyg till ankars och några andra fartyg hål• Men icke! Anspänningen -som hade i uppgift att genomföra en snabb och När vi befann oss syd Ronneby fick vi ler på att ankra. varit tydlig bland oss i Neptuns manöver• överraskande lossdragning av Ubåt 137. order att avbryta förföljandet och återgå Jag hade aldrig tidigare befunnit mig i rum- försvann och jag fortsatte mot näs• Det var första draget i den ryske amiral till spaningsföretaget Det var åter tillåtet uläge så nära en fruktad sovjetisk jagare. ta ankarliggare, som också uppvaktades ens "djävulska plan". Ett drag som alltså att dyka och 13 ptrbdiv.- under ombase Pinfärsk ubåtschef, med stort förtroende med tändning av strålkastaren. U n der en svensk ubåt satte stopp för! ring från Stockholm -skulle ingripa mot för besättningen och den egna förmågan denna slalomåkning bland ankarliggarna Jag förmodar att amiral Kalinins be bogserbåten. Jag fick senare information - delvis bekräftat vid den tidigare bog registrerade vi en mängd data med våra dömning inte enbart var relaterad till om att 13.ptrbdiv fått ett felaktigt läge på serbåtshändelsen - bestämmer jag mig spaningsmedeL Jag vill minnas att det den "gröna fläcken", utan även var grun bogserbåten och sökte efter den ost om för att försöka få jagaren att börja sända i sammanlagt var 10-12 fartyg, som låg till dad på att patrullbåtar och torpedbåtar Utklippan. Bogserbåten hade senare gi kontakthållningsmod med sin aktiva hy ankars. Spaningen avbröts vid tretiden uppträdde till sjöss liksom att kust rat babord och efter ytterligare en tid drofon. Det skulle vara lärorikt för både fredagen den 30 oktober. Vi hade då gått artilleriet börjat sända med avancerade lämnat svenskt vatten. Den anslöt däref• oss och underrättelsetjänsten. Tanken in på svenskt vatten och tog oss i uläge eldledningsradar från öarna. Dessutom ter till den sovjetiska styrkan som utgjor var att vid behov "kila in " på svenskt ter upp mot angöringsbojen där vi intog yt uppträdde spanings-, jakt- och attack des av en jagare och något ubåtsrädd• ritorialhav - för att undgå jagaren - om läge. Förtöjningen i Örlogshamnen bör flygplan regelmässigt i området. Amira ningsfartyg. Den sovjetiska styrkan upp den skulle bli alltför närgången. Ju mer vi ha skett cirka halv fem på morgonen. len hade säkert gjort rätt bedömning. vaktad av tyskt signalspaningsfartyg m.fL närmade oss jagaren desto mer uppen Tack vare att hustru Elisabeth alltid fört Om de sovjetiska fartygen hade passerat hade under kvällen lagt sig till ankars bart blev det, att de antingen inte upp dygnsvisa dagboksanteckningar, kunde över vår territorialvattengräns, hade jag strax utanför den svenska territori täckt oss i hydrofon eller så brydde de sig jag nämligen häromdagen få reda på att beordrat avfyring av Neptuns stridstor alvattengränsen syd om Ubåt 137. inte om oss. Jag intog därför utgångsläge jag hade kommit hem klockan 0500 den peder. akter om jagaren och gick med låg fart på 30 oktober 1981. 100 meter från Kasjin 446 parallellkurs och med parallellavstånd 75 -100 meter. Ä ven Neptun till Gåsefjärden tänder jag Amiral Kalinio hade en plan! i uläge! undervattenslampan Risken för att jagaren obemärkt skulle flytta sig bedömdes vara försum• Tio år senare träffade jag på andra sidan På morgonen den 6 november eskortera Neptun dök, som tänkt var, ost Utklip bar. Jag räknade med att få god förvar• Östersjön en man, som också hade varit des Ubåt 137 ut från svenskt till interna parr och vi kunde kort tid därefter regist ning genom att höra när de började spela med om händelserna kring Ubåt 137. tionellt vatten. Där väntade amiral Kali rera aktiv hydrofonsändning i ostlig bä• hem ankarkättingen alternativt startade Han berättade att han då tjänstgjorde i ninombord på jagaren Kasjin nr. 446. Jag ring. Sändningen kom från någon sovje upp huvudmaskin. Under passagen ob den sovjetiske amiralen Kalinins stab hade dagen innan av Chefen för kustflot tisk jagare. Avståndet bedömdes vara serverades jagaren dessutom kontinuer och var med ombord på Kasjin 446. Han tan fått i uppdrag att omedelbart sedan stort och som svar på vår spaningsrap ligt genom periskopet. När vi var i höjd log igenkännande när jag berättade min den sovjetiska ubåten lämnat svenskt port fick vi örlogsbasens bedömning att med akterskeppet, noterade jag att en version enligt ovan. Förtroligt viskande vatten, genomföra ett avancerat spa detta inte var vårt mål, då det antogs lig del människor stod på däck- väl synliga i berättade han, att amiralen under dagen ningsföretag med Neptun. Jag skulle i ga mera sydligt. Vi fortsatte under lång• skenet från däcks belysningen. De tycktes hade givit ut en förberedande order om uläge gå utifrån havet och in till Gåsefjär• sam förflyttning att spana med alla våra inte ha upptäckt vårt periskop, men när att Ubåt 137 skulle fritas - vid behov den! Jag har fortfarande ett klart minne spaningsmedeL Omkring kl. 2230, när vi jag befann mig i höjd med jagarens bryg med vapenmakt - tidigt på morgonen av att vi strax före Försänkningen mötte låg syd om Utklippan, indikerade vi åter• ga - passageavstånd 75-100 meter - den 30 oktober. Fritagningsoperationen färjan Bore. Hon var på väg tillbaka till igen aktiv hydrofonsändning från en sov- beordrade jag tändning av den tillfälliga skulle påbörjas kl.0300. Den sovjetiske Örlogshamnen med en hord av journa- 374 375 lister, vilka hade bevittnat det historiska därefter en koncentrerad beskrivning Försvarsanalytiker återlämnandet av Ubåt 137. Med tanke över bogserbåtshändelsen och vad jag ADAM B. SIEGEL på den uppenbara risken att gå på grund hade fått veta angående den sovjetiska under uppdraget, bad jag om att på för• fritagningsplanen. Torbjörn Fälldin lyss hand få skadeståndsbefrielse ifall ubåten nade intresserat och sa sedan att "detta skulle skadas. Ett löfte jag lyckligtvis inte hade han inte hört talas om tidigare"! Jag Mr Adam B. Siegel, verksam som Senior Analyst vid behövde hänvisa till senare. Uppdraget påtalade för de 130 åhörarna att det som Northrop C rumman Analysis Center i Virginia, USA, har löstes till fullo. hade sagts om fritagningen kom från en, genom åren publicerats i böcker och uppsalser om i militära frågor med fokus på bland annal marina enligt min uppfattning säker källa och att internationella opera lianer. Adam Siegel har som civil Några erfarenheter avseende planen naturligtvis inte hade kunnat in analytiker under det senaste årtiondet följt amerikanska Crisis Management dikeras av oss för 20 år sedan. Det an militära operalianer i Persiska viken, Bosnien, 1-/aiti och märkningsvärda var emellertid att infor A lbanien.* Den 18 oktober i år- d.v.s. nästan exakt mationen om bogserbåten uppenbarli 20 år efter Ubåt 137-händelsen- höll då• gen inte nådde den högsta politiska led Naval Cooperation in a Multi-Polar World - varande statsministern Torbjörn Fälldin ningen. Att händelsen med bogserbåten The Spanish Civil War ett anförande vid Sällskapet Gillets skull e ha fa llit ur Torbjörn Fälldins min (Författaren betonar att i artikeln framförda uppfattningar inte nödvändigtvis mot kvällsarrangemang på Sjöofficersmässen ne efter 20 år verkar kanske inte orimligt. svarar de han företräder som representantför sin arbetsgivare) i Karlskrona. Han talade under den pas Det är dock mindre troligt eftersom han sande rubriken "20 år efter Ul37". särskilt betonade, att han som statsminis I n popular memory, the Fascist bombing of Guernica, the saga offoreign volunteers Anförandet var naturligtvis fokuserat ter hade avslagit den sovjetiska fram (such as the American Lincoln Brigade), Hemingway tales, and the notion of a re mot hur han som statsminister hade upp ställan om att fyra namngivna fartyg hearsal for the Second World War dominate our conception of the Spanish Civil levt några av de mest betydelsefulla hän• skulle få gå in på svenskt vatten för att War. 1 Perhaps because of such dominating conceptions, virtually all of the work delserna och hur han politiskt hanterat assistera Ubåt 137. Tänk vilken mental doneon the Spanish Civil War overlooks thejaet that this stands as one of the most dessa. Jag kände naturligtvis igen mer nytta jag skulle ha haft av den informa modern times - on/y the American Civil War fits in the parten av det han sade, men blev mäkta tionen! "naval" of Civil Wars in same class in terms of naval activities. 1 The extensive naval activity of the conf/iet förvånad över att bogserbåtshändelsen Detta är ett praktexempel på vikten most extensive Europe had seen since the World War), Spain's strategic location tycktes ha passerat obemärkt förbi stats av dubbelriktad och snabb informations (the ministern, som för övrigt verkade ha haft (at the Western end of the Mediterraneanastride important shipping routes), the id utväxling mellan regeringen och chefer 3 eological elements of the Civil War (Fascism against Communism) , and the presence god koll på läget. De direktiv och förhåll• för de förband/enheter, som kan komma of /arge numbers of foreigners in Spain (over 100,000 tourists and residents) all ningsregler han hade givit ut, nådde dess att spela nyckelroller i händelser av poli combined to dra w foreign naval forces in to Spanish waters. Thus, the conflict entan utom aldrig mig vid fronten som hade till tisk betydelse. Jag efterlyser ingen kon gled many other nations' navies in addition to the sparring between Republican and uppgift att ytterst verkställa "statsminis takt "person till person" utan lednings Nationalist' naval forces. terns beslut och riktlinjer" (Crisis staber och teknik som förmedlar infor Management). mationen på lämpligt sätt och i nära real The presence of so man y navies, often en dangered foreigners began within days af Jag fick möjligheten att inleda den ef tid. Försvarsmakten och regeringskans gaged in similar activities, led to a wide ter the war's outbreak. Such cooperation terföljande frågestunden. Inledningsvis liet har förhoppningsvis tagit lärdom av variety of cooperative activities that to rescue people did not, per se, represent förklarade jag att min uppfattning om Ubåt 137 händelsen samt andra länders ranged from the most informal actions to anything new~ traditionally, all Europe väsentliga händelser inte till fullo stämde erfarenheter och blivit avsevärt mycket trea ty sanctioned and specified patrolling. an powers protected any other European överens med det som förutvarande stats bättre på Crisis Management. nation's citizens when endangered. In ministern hade att berätta. Jag gjorde This article focuses on the naval opera tions of the outside powers during the 1922, Royal N avy and U.S. N avy forces co Spanish Civil War. Informal cooperation operated to proteet Greeks and other for deriving from operations to evacuate en- eigners in Smyrna following the Turkish '''The author can be contacted via e- mail unde r the actdress [email protected] 376 377 -- capture of th e city. In the same time frame The need to proteet citizens received as the Spanish Civil War, these navies a clear response- five countries had na were also cooperating to proteet and, val forces in Spanish wate rs or en route sometimes, evacuate foreigners from to Spain by 23 July. 5 Not surprisingly, amid the Sino-Japanese War. these ships found themselves engaged in The German and ltalian naval sup similar activities and seeking a modus port to the Nationalists represented the vivendi for cooperation dominated their seeond form of cooperation, 'semi -for interactions. In Iin e with a Iong history of mal ' in nature. The naval patrols under such actions, the navies invalved in evac taken under the Non-Intervention Com uation operations aided virtually all oth mittee, designed to reduce the flow of er foreigners in Spain. The range of coop outside aid to the two sides in Spain, pro eration included: communications, intel vide a third form of multi-national coop ligence, and logistics support; evacuation eration. The final type of cooperation dis of each others' nationals; cliplomatic de cussed, the Nyon Accord patrols, sought marches to protest Nationalist or Gov to end submarine attacks on shipping in ernment actions; joint action aga i nst Na the Mediterranean. The seeond two tionalist and Government actions or aimed to (a) minimize the chance of the threatened actions; and cordiality to re conflict's escalation outside of Spain and duce the tensions and burelens of patrol (b) end the spread of the conflict outside ling Spanish waters. Spain wben i t did occur. From the very first days, this coopera This artide discusses this range of tian emerged. For example, the first mes multi-national naval cooperation, focus sages the U.S. eons u! at Barcelona sent to Photo # NH 50969 USS Oklahoma crewmen with evacuee children, off Bilboa, Spain, ing on cooperation seeking to limit the the State Department went via a Royal Aug.l936. conflict or to limit the damage from it. Navy ship. In his rather frantic messages, Why and how did navies cooperate? this eons u! urgent! y ca li ed for a U.S. N avy ble for all of us." The German, eviclently, What, if anything did this cooperation ship to evacuate Americans. By the time, continued through the wa r, with all of the "seemecl surprisecl to learn that all was achi eve? How does this cooperation fit several days later, a U.S. merchant ship major navies evacuating more of other quiet in Bilbao and not bristly with in to the general foreign relations of Jate- reacl1ed Barcelona, most Americans had nationalities than their own. Even the 9 1930s Europe? And what, if any, implica al read y been evacuated a board other na U.S. Navy, arguably the most focused on arrned men." The Civil War threatenecl from tions did these operations have for the tions' ships. By the end of July, the na proleeting its own nationals, cvacuated its ear Iiest clays to affect genera international system? tions with navies present bad formally perhaps fifty percent more foreigners l navigation, 8 with attacks on merchant ships acknowledged their readiness to evacu than Americans. coming even in July 1936 Humanitarian Operations and ate all foreigners from Spain 6 The cooperation often extended to . Nations protested to both sicles and warships were Protection of Interests Such multi-national evacuations of giving ad vice and informing other navies orderecl to prepare to fire on attacking warplanes, On 17 July 1936, the Spanish military ten in volved requests for assistance from of the local situation. On 30 Jul y 1936, the which happenecl more t han a few times.", leadership launched an attempt to over one nation to another, often under dire captain of the German warship Albatross, Multi-national action arose when more throw the left-wing Republican govern circumstances. ln November, after the which bad just entered Bi lbao after a formal threats emergecl. The question of ment and the Spanish Civil broke out. German recognition of the Nationalists, rapid transit from the Bal tic, came close belligerent rights - such as the right to The world reacted in a number of ways. they specifically asked the British to as to sending an armecl party ashore to pro institute a blockade and stop ships on the From the first, the plight of foreigners sist them in evaenating their "nationals teet evacuation efforts. The Captain of a Royal high seas - remainecl a question potentially enelangered by the violence [who] bad been ordered by their govern Navy ship in harbor quickly clis throughout the war, with the western gamered significant attention in the ments to evacuate from southern Spain suadecl him of this action, arguing: "But powers refusing to grant them. Thus, in world press. in the hands of Loyalists." 7 This pattern you can't do that, it will make it impossi- 378 379 late August 1936, the Republicans sug people who had lost practically all Support to Combatants Rebel N a vy has been definitely prom gesled that they would blockade all ports they possessed. We d eared a number This artide focuses on naval cooperation ised for some future movements. It in Nationalist hands. Since they had not of cabins ... to provide them with ac that served, or sought to serve, the pur was further stated that the Ilalians are recognize belli gerent rights, the French commodations and made them at pose of limiting the conflict or, at !east, now patrolling between Cape Bon government stated that this "police h om e in the wardroom. We gave them the extent of its da mage. One cannot ig and Sicily and also in the Greek archi measure" would undermine legitimale deck-chairs in the sun on th e quarter nore, however, that naval cooperation in pelago against the reporled move freedom of commerce and that French deck and ransacked the ship for mas duded acts of intervention in support of ment of Russian munitions and sup warships would not permit French mer cots which would serve as toys for the both sides. Thus, the German and Halian ply sh i ps escorted by Russian men-of chant ships to be diverted. Britain an children ... after you have been living support to the Nationalists represents a war." 26 nounced a similar policy. 11 in the middle of a rather bloody for seeond form of 'info rm al' naval coopera The next week he reporled that the Foreign warships found evacuation pa eign revolution for three weeks, a tion 22 In addition to supplying Franco boarding officer from the German cruis trol duty ri sky and took steps to minimize British warship probably seems the with som e sh i ps, this cooperation had, es er Nurnberg stated the German ships the risks. "There were frequent air-raid safest place in the world." 16 sentially, four manifestations: expressive were " patrolling South coast Spanish cit alarms, and during the night we moved And the evacuees dearly appreciated support; intelligence support; logistics ies." In his comments, he then noted that further from the town and displayed the "life-sa ving" activities of t hese navies, support; and involvement in combat op "There is a strong suspicion that German fload-lit white ensigns on our turret virtually flooding major newspapers with erations. ships arethus able to supply information 27 tops." 12 Despite these efforts, intermittent letters citing with appreciation the ef In late July, a German squadron en to Insurgent naval authorities." The attacks occurred against t hese ships. 13 forts of the ship(s) that brought them out tered the Nationalist port of Ceuta for "a meaning of much of this activity re In their approach to protection of the i r of Spain. 17 joyous celebration" in a very visible man mained undear through the early interests, the German Navy pursued an Naval services are noted for the pro ifestation of German support to the Na months of the war. activist policy when confronted by viola fessional courtesies and respect that tionalist forces. 23 Such public demonstra "When last seen on 8 October, the tians - real, perceived, or claimed - of cross national Iines. Such attitudes ex tions of implicit Halian and German rec [Nationalist] cruisers ( Canarias and their rights. Thus, tbe Germans seized two tended into the operations in Spanish ognition of the Nationalists' legitimacy Cervera) were heading east at hi gh Republican vessels and turned them over waters, with honors given to the numer as Spain's rulers escalated through the speed, closely followed by the Ger to Nationalistforceson 8 Jan uary 1937 as ous ships found in harbors.18 These cour fall , with formal recognition of the Na man Battleship Admiral Scheer. (Brit part of the p ressure on the Republicans to tesies induded steps that relieved the tionalist government coming in Novem ish intelligence officers are firmly release the seized German merchant ship tensionsofthese operations. Thus, for ex ber24 convinced that German men-of-war Palos. 14 This aggressiveness correlates ample, U.S. warships frequently had for Along with advisors ashore, the Ger have, for some time, closely followed with the squadron's orders to escort Ger eign officers aboard for movies 19 with mans provided technical support to Na Rebel ships and, probably, Govern man arms ships to Nationalist ports. In a German ships providing the beer.20 tionalist ships, helping to keep th e s hips ment movements, when occurring. sense, the Germans were more prepared This cooperation had tangible results: operating.25 More seriously for the West, The exact purpose of this "shadow than the other nations to act in the tradi by the end of 1936, these navies had evac the German and Halian Navies quickly ing" is not altogether clear, but is tion of "gunboat diplomacy" to proteet uated 50,000 foreigners and 10,000 Span established a reputation for supporting arousing some un easiness in British 28 their interests in Spain. 15 iards from Spain.21 Cooperation amidst Nationalist military activity. In Decem minds)." Despite the tensions inherent in opera attempts to proteet foreign nationals and ber 1936, th e U.S. Navy squadron com The Germ an activity hightights the ting in a war zone sailors often find relief foreign property represented a Jong mander reported back that interconn ection between the various operations personall y rewarding, welcom standing tradition for navies operating in "In th e previous report [I reported] types of naval cooperation. At the same ing the chance to be actively invalved in distant waters. The Iong duration of the that German men-of-war were en time that German ships anchored in har operations and to be saving lives, rather Spanish conflict, the ideological dimen gaged in "hovering" off Spanish ports. bors to evacuate foreign nationals or than continuing their day-to-day routine. sion, and interconnection of relief opera In conversatian with British authori provide support to German diplomats, Typically, they make great efforts to ease tions with efforts to aid the two sides ties at Gibraltar, this was confirmed. they would observe and report on Re the problems of the people they rescue. combined to make this an unusual opera The British are firmly conviilCed from publican naval activity to the National As one Royal Navy officer recalled: tion. The next seetian briefly examin es what they consider reliable authority ists. Whether the western powers would "One could sympathize with these naval support to the warring sides. that support by the ltalian Navy to have reacted differently to German and 380 381 Italian naval support to Franco without overt actions during the war. The reasons to a drop in Soviet shipments to Spain sought to coalesce E uropean agreement the covering excuse for for this are unclear, perhaps one can as operations that which rase soon after the end of the Hal on a scheme to limit outside intervention evacuation provieled must sign it to an unwillingness to conduct op remain anoth ian patrols.34 As discussed below, the Ital in the Civil War. They felt they were in a er of history's "what ifs. erations that might lead to confli ct with " ians resumed submarine patrols in Au race against the dock, the growing Hal The ltalian Navy had a wide-ranging other nations or sim ply to the clifficulty gust 1937. ian and German support to the National engagement in the war, from the evacua of directly denying government responsi The Soviets provieled a much less ex ists placed enormous pressure on the tions to submarine operations. Much of bi li ty for the actions of a warship. Thus, tensive range of naval support; their lack left-wing Popular Front government of this invalved direct support to the Na while Italian ships surreptitiously sheli ed of a ny significant number of warships ca Leon Blum to support th e Popular Front tionalists. For example, British and Republican positions and German ships, pable of operating this far from th e Government (Republican) forces in American ships occasionally reported as discussecl above, trailecl Republican homeland prevented it. Thi s, however, Spain. Ilalian ships invalved in resupplying Na warships, no surface ship operations oc clid not prevent the Soviets from con trib Perhaps not surprisingly, at the time tionalist ships invalved in combat opera curred as prominent as the land and air uting in a potentially clecisive manner to many believed that the actions taken to tions. As weil, like th e Germans, ltalian forces' actions. the Republican cause. By earl y Septem limit the conflict were unprecedented ships provieled extensive intelligence in The German and Halian clesire to ber, Commodore N.G. Kuznetsov had an incorrect beli ef. In Spain itself, one formation to Nationali st forces; most im support the Nationali sts combinecl wi th reached the Republican Navy heaclquar could look back a century to Concert of portantly, providing intelligence on ship their need for secrecy, however, rapidly ters at the head of a group of actvisors Europe restrain ts during the Carlist Wars ping from the Soviet Union erossing the led to decisions to use submarines to in who soon essentially ran the Republican in the 1830s or back 60 years when Brit Mediterranean to Spain. From example, tervene. The Nationalists from the start Navy's operations. The Soviets' aclvice, ain and France a ttempted to create a from 27 October through of the revolt sought means to cut off aid 7 November basecl on the weak status of the Soviet non-intervention scheme during the 1873 1936, two Italian destroyers to the Government, and a Nationalist of patrolled the Navy and on Soviet naval doctrine ori civil war for fear of a German interven straits of Sicily to report ficer approachecl Germany and ltaly for on Soviet mer entecl toward coastal detense and oppos tion. In the 1920s and 1930s, the Ameri chant movements.29 In general, Italian in submarines. Halian submarine patrols, ing targer navies, radically affected the can republics adopted several resolutions volvement in the Spanish Civil War was with a Spanish officer a board, began on 8 Spanish operating pattern, turning it to limit support to rebel groups in the more extensive and overt than German November32 At the same time, Germany from active patrols against the National Americas. They agreed t hat i t was "inad activity. Thus, unlike the Germans, Halian clispatched two submarines. The opera ist naval forces to limited protection of missible the in tervention of any one of ships played a direct role in the fighting tional orders for the German submarines , their own merchant shipping.35 them, directly or indirectly, and for what were so restrictive, due "on seven dark nights in January and to fears of inter ever reason, in the interna] or externa! national complications February 1937 ... bombard[ing] Spanish from mistakenly Non-Intervention Committee affairs of an y other of the Parties." 37 ports." Republican forces recovered Hal attacking a Royal or other Navy ships, Very soon after the outbreak of the "The cliplomacy of August culminal ian shell fragments, confirming that they were without success and were "a wide Spanish Civil War, French and British ed in a non-intervention pact with all of spread assumption of ltalian responsibil orclerecl home on 11 December. The Ger leaclers clemonstratecl that th eir greatest Europe"38 agreeing to suspencl arms de ity." Despite this, "ltalian man operations conclucled without any actmirals out cancern was not to prevent Fascist ex liveries and to meet in early September warcity appeared puzzled international accusations of German in when British pansion in Western Europe but to limit to formulale official rules of non-inter naval officers in Spanish volvement33 waters raised the conflict to Spain and to avoid the out vention.39 On 9 September, the Non-In the issue."30 The Italians pursued their operations break of a general European War. By the tervention Committee (N IC) first met in To avoid publicly flaunting non-inter more aggressively. The day the German beginning of August, led by Britain and London amiclst the reality that the flow vention agreements and to minimize the U-boats sailed, a five-submarine, two France,36 the European powers took the of arms continuecl into Spain, almost Iikelihood of other nations intervening to month-long Italian effort began. In late first steps toward the establi shment of without abatement. Even with the limit support the Republican government, the December 1936, an ltalian torpeda ran the Non-Intervention Committee (NIC) ed effectiveness of all of the non-inter Germans and ltalians typically up the beach at Barcelona and "clearly avoided aim ecl to limit outside assistance to both vention agreements, most preterred this clirect acknowledgement of their support advertisecl its Halian patern ity. Italian de sides in th e Civil War. situation to the perceived alternative. As to Franco ashore and in 11 nials only fuelecl hostile world opinion." the air. This Many Europeans fearecl that the a conservalive back-beneher in the Eng proved especially true in the Despite the public relations problems, naval arena Spanish conflict might escalate in to a ma lish parliament phrasecl it: with both Germany however, the ltalian efforts contributecl and Italy avoiding jor conflict. France and Great Britain "For my part, simply facing the real 382 383 practical issue, I am prepared, even patrol off the Nationalist held coastal ar national observers aboard. This issue approach while this state of affairs con though non-intervention proves more eas, and the German and Italian navies soon fel! by the wayside in light of other tinues."48 ineffective than it is today, to support should operate off the Republican coast. pressing problems ( discussed below).43 Not all greeted the German actions that policy in order to prevent the The ships on patrol were to report any The patrols soon dissolved into inef with dismay, as one British naval officer spread of a conflict which could be vessels of NIC countries that entered fectiveness and, by late May, the French noteda year later: disastrous to the whole civilization of their zone without notification and with Ministry of Marine ha d noted that the ef "the German reprisals against Span Europe."40 out an observera board or which refused ficacy of the naval patrol was "illusory," ish ports after the bombing of the Through the fall, in often-acrimoni to allow a search of their ship. The ob with too many easy means available to Deutschland gave, to the ships of all ous meetings, the NJC attempted to de servers on the land frontiers, as weil, did avoid them.44 At the same time, increased nations, a degree of immunity from ir termine measures to limit the flow of not have any power of action other than dangers threatened the continuation of responsible air attack in the vicinity supplies and volunteers to Spain. On 12 reporting violatians to the NI C. Thus, the the patrol effort. On 13 May, the Royal of the Spanish coast ... There was not November, the NIC adopted as a concept system relied on each member nation's Navy destroyer Hunterstruck a mine off a single case of air attack ... on a Brit an English-developed control plan based enforcement of rules governing limita Almeira while on NIC patrol.45 ish ship, either of the Royal Navy or on the use of observers. After further tions on the movement of war materials Toward the end of the month, more the mercantile marine, between the study, in January 1937 it adopted a more to Spain. serious incidents occurred. On 24 and 26 time of the bombing of the Deutsch ambitious plan which included provi The "observer" system proved popu May, Republican airplanes bombing Pal land, and the German reprisals, and sions for observers to patrol the Spanish lar in an unusual corner - with 550 men ma endangered NIC patrol ships, with the withdrawal of the German naval land frontiers (in France and Portugal) required for sea duty retired naval offi the Halian auxiliary Bar/etta hit with six forces from the vieini ty of Spain."49 and aboard all ships of member nations cers from throughout Europe found em killed. Two days later, on 28 May, the NIC In London and Paris, however, many sailing for Spain with a naval patrol to re ployment with the patrols. In the absence met to discuss the incident with the Ital feared that general war could result from port a ny violations. of a NIC emblem, all the ships on the ians demanding that the Committee re further German reprisals or an open in On 8 March, the NIC finalized the non-intervention patrol flew the pennant assert its authority and prestige since tervention in Spain.' 0 Within a week, agreement hoping it would go into effect of the North Seas Fisheries Commis Barle/ta had been hit while on NIC pa Britain formulated a plan for increased 13 March. This was not to be since, as sion.42 trol. The NIC did not have a chance to neutral zones in Spanish ports and other with all things in the NIC, the need for In this period of time, the increasing act, for the next day a Republican bomb measures to satis fy the Germans. This fal clarification of the agreement delayed Nationalist interference with foreign er hit the German pocket battleship tered when Germany announced that the start of operations. In the meantime, shipping eaused concern for many na Deutschland in the harbor of Iviza, kill Republican submarines had attacked the in accordance with the agreement, mem tions. In addition to British and French ing 22 and wounding 83. The Republicans cruiser Leipzig four times on 15 and 18 ber nations adopted laws restricting mer efforts to proteet their shipping, northern admitted their responsibility, stating, June. Germany demanded the intern chant traffic with Spain. Great Britain European nations grew increasingly dis however, that the German ship h ad been ment of all Republican submarines and a adopted legislatian first, on l 9 March the tressed with the situation. Between No warned not to be present and had fired "joint naval demonstration by the four British Merchant Shipping Act passed vember 1936 and April 1937, 18 Dutch, first. The Republicans had warned all for powers [Britain, France, Germany, and Parliament. This act banned British mer 26 Danish, and nearly 30 Norwegian eign powers to avoid Nationalist ports, in Italy] offValencia." This should occur im chant ships from carrying military sup ships were stopped and had their cargoes a generally ignored demand, bu t th e Ger mediately as delay "would only be inter plies of any sort to either side in the Civil confiscated. In March, the Dutch sent a mans di d not fire throughout the attack.46 preted by the leaders of Red Spain as a War. The Control Plan, with the joint na cruiser with orders to defend merchant Along with a retaliation attack on the sign of weakness and as an eneaurage tion naval patrol in place, went in to effect ships and the Norwegians followed suit Republican port of Almeria,47 Germany ment to new provocations." 51 at midnight on 19-20 April.41 in early April. At the end of April, the (followed the next day by the ltalians) The British and French governments Four nations - Britain, France, Ger four Scandinavian countries protested to withdrew from the NIC patrol until it re (with good reason) doubted the reports many, and ltaly - contributed naval Franco against the seizure of their mer ceived assurances that there would be no of the submarine attacks and argued t hat forcesto the naval patrol. The agreement chant shipping. They also raised the issue repeat of the attack. The Germans also action should not be taken without an in divided the coast into patrol areas for at the NIC; suggesting that the warships announced that German ships had or vestigation into the incidents. This the these powers, the basic guideline being of the four powers extend their protec ders to "ward off by armed action any Germans refused and since "the Reich that the Royal and French navies should tion to Scandanavian vessels with inter- Red Spanish plane or warship that may Government ... was not prepared to ex- 384 385 pose its ships .. . to further target practice squadron and gave i t orders to attack a ny tion as an excuse not to attend the con marines. The agreement placed severe on the part of Red Spain .. [it felt] com submarine located near an attack on a ference as long as the Soviets had not re restrictions on submarine operations, pelled ... to withdraw from the control merchant ship. tracted their accusation. Despite the Ital with just a few zones allotted for exercis system once and for all."52 Italy followed France pushed Britain to the calling ian and German refusals to attend, on 9 es. If a nation wished to operate subma Germany's lead. The two nations contin of a conference to consicter the situation September (a year after the Non-Inter rines on the high seas, they could do so ued with the N IC observer system since neither government wanted the is vention Committee first met) the confer "after notification to the other Partici aboard their merchant ships. sue referred to the Non-Intervention ence opened at the small French town of pating Powers, provided that they pro White the British and French decided Committee nor the League of Nations Nyon. By 11 September, an agreement ceed on the surface and are accompanied toward the end of June to take over the for fear of inaction. A submarine attack was reached and 14 September it was by a surface ship" since any "submarine entire patrol effort, they spent the sum on the Royal Navy destroyer Havock on signed. Immediate orders went out to the encountered in the vicinity of a position mer attempting to find a means to recon the night of 30 August-l September Royal and French navies to conduct at where a ship not belonging to either of struct the patrols on a more effective ba spurred the British cabinet into support tacks on an y submarine caught under the the conflicting Spanish parties has re sis. At the end of August 1937, a NIC re ing the call for an international meeting. conditions outlined in the agreement. cently been attacked ... shall be counter 63 port on the means for restaring and im By 6 September, the two countries had The conferees signed a supplementary attacked and, if possible, destroyed." ln proving the naval patrol concluded that sent out joint invitations to ten coun agreement on air attacks in Geneva on fact, "the destroyers on the Nyon patrol "the naval patrol system had been exten triesY 17 Sept e m ber. were ordered to keep watch on their de sively evaded and ... had not produced Although it was, at best, an open se The Nyon agreement had its desired tecting devices for the location of sub results justifying its costs."53 cret that Halian submarines were respon effect before the British and French had merged submarines, which, if discovered, sible for most of the attacks,58 neither sent out invitations. On 4 September, de they were then to depth-charge without 64 Nyon Agreement government wished to directly accuse It spite Franco's report that "if the block question." Through the summer of 1937, attacks on aly. They both hoped to involve Italy in ade continues throughout September it The Mediterranean signatories also shipping in the Mediterranean continued any agreement and avoid a direct con will be decisive," the Italians suspended agreed to give logistics support to the on a relatively light pace. On 3 August, frontation. This approach perhaps seems operations."' British and French navies, to allow patrol Franco sent Rome a frantic request for remarkable given the fact the British A major issue revolved around which ships to en ter territorial waters in pursuit assistance, reporting a major Soviet arms government had intelligence intercepts nations would take responsibility for the of errant submarines, and not to allow shipment to Spain.54 "Beginning on 5 Au providing proof that the attacks were by patrols. The British did not expect much an y foreign submarines in to their territo 65 gust, a swarm of 52 submarines, 41 cruis Halian submarines.59 The British did not French cooperation on this matter. The rial waters. ers and destroyers, and two naval auxilia wish to antagonize Italy even though British Foreign Minister, Anthony Eden, The Nyon patrol requirements placed ries fanned out in the Mediterranean Halian submarines bad conducted at recorded that: heavy burdens on the two navies; be from the Bosporus to the Spanish coast tacks on British merchant shipping and "Lord Chatfield and our naval ex tween them, the two navies kept over fif to find Soviet arms ships." These ships Royal Navy ships in international waters, perts had expected that most of the ty destroyers at sea on patrol. The Royal had few restrictions on their operations acts of war under international law. The patrolling would fall to British war Navy bad to commit some three-fifths of and took only limited measures to dis British, however, as through much of the ships. In the light of Laval's meagre its destroyers to meet patrol require guise their identity.55 By late August, they later 1930s, viewed the changing strategic efforts during the Abyssinian crisis, ments.66 Therefore, both nations notified had attacked at !east six nations' ships. situation with great concern and hoped this was natural. However, Chatfield NIC that to enforce the Nyon accord, From 6 to 15 August, airplanes, subma to improve relations with Italy at the was surprised, and so was I, at the they h ad to withdraw their ships from the rines or surface ships attacked ten ships. same time that relations with Germany splendid contribution the French NIC patrol. The Nyon accord came into 62 The next ten days saw only two attacks, and the situation in the Far East were de were prepared to make." effect on the night of 14-15 September bu t in late August the situation escalated teriorating60 This proved crucial, as the other and the NIC patrol ended the 17th. again with attacks on Russian, British, The Soviets, however, remained un states were unwilling to participate in op With the signing of the accord, the French, and Spanish shipping.56 Both der no such compunction and decided to erations outside of their territorial wa British and French formally invited ltaly Britain and France vi ewed the situation accuse Italy directly of the attacks on So ters. Thus, with the signing of the agree to take over the Tyrrhenian Sea patrol as intolerable and, after some debate, the viet merchant sh ips. The Italians, with the ment, the British and French agreed to area. Italy responded that it must have British reinforced their Mediterranean Germans following suit, used this accusa- patrol the entire Mediterranean for sub- equality if i t were participate. On 21 Sep- 386 387 tember, the British and French acceded the absence of any submarine attacks. regretfully, be bad no choice but to act. ways outside Spanish territory. And to most of the ltalian demands and Mus Not soon after, Nationalist submarines This seems to be the key. Unlike Cham when the conflict most egregiously silini agreed to a technical conference to went to sea and the attacks resumed. The berlain's acts of appeasement on the con spilied over into international waters - modify the Nyon clauses to fit in ltalian British rapidly reinforced their patrols tinent, not to act in the face of such a di i.e., the submarine "piracy" in the sum involvement. Ciano recorded in his diary and the attacks ended. In May 1938, the rect threat to the freedom of the seas mer of 1937- rapid and effective multi that "lt is a fine victory. From suspected Royal Navy again relaxed the patrols would have meant sacriticing one of Brit national efforts quickly ended the viola pi rates to policemen of the Mediterrane and the Nyon agreement was suspended ain's greatest tradition - command of tians of international law. an - and the Russians, whose ships we in August.71 the sea. Throughout the war, the two western were sinking, excluded!"67 The political implications of the powers hoped to control the situation in 1l1e need to keep a high percentage agreement have intrigued man y, Eden ar Conclusion Spain through international fora.1l1ey at of ships at sea and at eonstant combat guing that it proved there was an alterna The operations of foreign navies in Span tempted to stop undesired activity by Ger stations taxed the two western navies. tive to eraven appeasement: ish waters during the Civil War provide man y, Italy, and the Soviet Union through Thus, they happily greeted the Italian ac "There are those who say that at all examples of a wide-range of multi-na "grouping" activity rather than confronta cession to the agreement and contribu costs we must avoid being brought tional cooperation. The informal cooper tion . Neither of these powers, especially tion to the patrols. Those on patrol be in to opposition with German y, Japan, ation to speed and ease evacuating en Britain, felt enamored with the choice be lieved their efforts, without a doubt, to be and I tal y. This is certainly true, bu t it is dangered citizens sits within a Iong his tween Fascists (Hitler and Mussolini) and very successful. "With 27 destroyers al not true that the best way to avoid torical record of s u ch operations; necessi Communists (Stalin). In their efforts to ways at sea, attacks on merchant ship such a state of affairs is continually to ty and mutual respect breed cooperation. appease the first, they often chose to ig ping ceased immediately."68 This success, retreat before all three of them. To do The German, Italian, and Soviet (to a nore the interests of the second. Yet bowever, added to the burden as so is to invite their converging upon lesser extent) support to combatant forc throughout, the British made strenuous "the dullness of .. . routine was not us. In any retreat there must on occa es - i.e., intervention - represents per efforts to keep both sides involved in ca even mitigated by any real prospect sion be counter-attack, and the cor haps a more perverse but also not un operative activities such as the London of encountering the objects of the rect method of counter-attack is to do known form of cooperation. The naval based Non-Intervention Committee. search. The cessation of the subma so against the weakest member of the patrol to enforce the non-intervention The wide-range and Iong duration of rine attacks almost as soon as the three in overwhelming forces. That is agreement provided a new version of ar different forms of naval cooperation rep Nyon patrols bad been established the justification of Nyon."72 rangements that existed through much of resents, perhaps, the unusual element of made i t el ear that the nation responsi Notable in Eden's words is the impli the nineteenth century in efforts such as the foreign naval activities during the ble, whichever i t was, decided that the cation that Nyon represented, at best, a those to end the slave trade and piracy, Spanish Civil War. The blend of in formal game was no longer worth the candle, limited counter-attack amidst the ap limit conflicts in the B alkans, and prevent (sharing beer while rescuing stranded and had brought its submarines back peasement policy of general retreat be the collapse of the Ottoman Empire. The foreigners) and formal (patrol zones un to port and respectability."69 fore the Fascist powers. Chamberlain re multi-national combat operations of the der the NIC and Nyon); confrontational In addition to stifling submarine at gretted the Nyon accord in many ways, Nyon patrols, although reminiscen t of et (French desires for naval demonstrations tacks on shipping in international waters, discouraged over the damage that he be forts against piracy, perhaps represented against the ltalian presence in the Major the Nyon patrol led to increased Royal lieved it did to Anglo-Italian relations. a new form of operation. cas) and cooperative (.ioint efforts to pro and French Navy cooperation. Due to The Soviets perceived the unwilling What implications, then, might we teet the international status of the port of tension, from such issues as the lack of ness to directly accuse the ltalians as yet draw from these activities if none can Algiers from either Nationalist or Re cooperation over Ethiopia, cooperative another act of Western appeasement and truly be described as "unprecedented?" publican violation); and, interventionist planning between the British and French were surprised that the patrols actually That the British achieved their initial (German and Halian submarine activity) militaries had fallen to a low ebb. The went into effect. The Fascist powers, as goal of preventing a spread of the con and containment oriented (the entire need to coordinate patrols provideda fo well, did not expect that the Western flict seems the essential notable element, non-intervention concept to limit outside rum for mutual planning between the powers could act in the face of their op across all four categories. Although the involvement in the Civil War) all com two navies70 postion. Chamberlain, however, believed British and French "sacrificed" Spain to bined to givethenaval activity in Spanish Early in JatlUary 1938, the Royal that the attacks at sea represented such Franco to achieve this, the war spread waters during the Civil War an unusually N a vy decided to reduce patrols in light of an affront to Britain's honor that, very only in very limited (primarily naval) rich complexion. 388 389 These operations have provided pre the conflict to Spain proper and the ex people from the conflict. Foreign contri Noter eectents for the multi-national naval ca tent of outside involvement existed. The butians to the warring parties provided 1 For each of thesea Iong list of citations could operative operations that have occurred NIC remained, at best, a weak barrier critical support to their navies: the Ger be provided, the following are just a few ex over the sixty years since Franco's con against those determined to ignore it. mans and Italians propping up the Na amples: Guernica: Picasso's famous painting quest of Spain. Cooperation to rescue en The very existence of such arrangements, tionalist Navy; and the Soviets crippling still evokes the horror of the German bomb trapped citizens has occurred in such however, acted to limit outside interven the Republican effort. While the naval ing. H. Southworth, Guernica, Guernica! A places as the Middle East during Arab tion - if for no other reason than the battles between the two warring parties Study of Journalism, Diplomacy, Propaganda, and Hislory, Berkeley, 1977; and, Gordon 1110- Israeli Wars and from Liberia during the undesirability of flagrantly violating in di d not de termine the war's outcome, the civil war there. The concept of joint ac ternational agreements to which one's mas and Max M. Witts, The Day Guemica Republican failure to contest the sea, Die d, London, J 975. Foreign Volunteers: Vin tion at sea to limit conflict or to restrict state is a signatory power. The very act of based on Soviet advice, might have. The cent Brome, The International Brigades, Lon signing a treaty restrains freedom of ac the flow of trade to violatars of interna non-intervention patrols, despite the don, 1965; R. Dan Richardson, Comintern tional norms has been repeated several tion - casually ignoring such agree clear failure to achieve the stated objec Army: The International B rigades in the Span times - with the decade-long effort to ments will weaken any ability to reach ti ves, provided a means to restrict the ish Civil War , Lexington, Kentucky, 1982; and, enforce sanctions against Iraq still ongo further desired agreements and can lead spread of the conflict, and the NIC pro John Sommerfield, Volunteer in Spain, Lon ing. This, however, is not the only legacy to pariah status within the international vided a forum for the European states to don, 1937. On the Lincoln Brigade, specifica\ fromthese operations during the Spanish system. ra i se the issues the Civil War created. The ly, see: Edwin Rolfe, The Lincoln Battalion, Civil War. When the conflict threatened to over Nyon patrol rapidly suppressed a gross New York, 1939; Cecil Eby, Between the Bulle! and the Lie, New York, 1969; Arthur H. Landis, Does the record of the Spanish Civil whelm the system, to spread beyond its breach of international law without cre The Abraham Lincoln Brigade, New York, War point to a Western sacrifice of a bounds in an uncontrollable fashion, the a ting the basis for gr e a ter conflict. demoeratic government to a fascist re British and French acted together with 1967; and, Robert Rosenstone, Crusade on the This last achievement might provide Lejt: The Abraham Lincoln Battalion in the bellion for the sake of avoiding conflict determination to rein in the offending the most insight for "progress" with in the Spanish Civil War, New York, 1969. Ernest with Germany and ltaly? Despite all the party. Rather than confront ltaly in clas international system. That the cancerned Hemingway works include: The Spanish War, nuances, s u ch as the good faith (or lack of sic balance-of-power terms, the two de parties - those whose ships were being London, 1937; Fifth Column, London, 1966; it) of those pursuing non-intervention cided to attempt to group - to get ltaly sunk - managed to achieve their aims and, perhaps most famous, For Whom the Bell and the question as to whether the Re to join them in an arrangement that through international agreement in a ca TolL~, New York, 1940. "Rehearsal: " Many public represented democracy or stalin would limit ltaly's freedom of action and operative rather than confrontational works have been written with this as an explic ist Bolshevism, the answer clearly re thus reach the sought after goal with less manner. The British were determined to it or implicit theme. ll1e first scholarly docu mentation of this common theme came short mams yes. tension involved. The desire to reach stop the submarine piracy. The preferred This, however, does not necessarily their aims without aggravating relations ly after World War Il. (P am van der Esch, PreJ method involved co-opting the Italians ude to War: The International Repercussions of answer the right question. Another ques with their partners dominated the British into cooperation. This succeeded when the Spanish Civil War, The Hague, 1951) For an approach to the Spanish Civil War. This tion, perhaps, to ask is whether the con the ltalians realized that the British and excellent discussion of this theme and further duct of naval operations during the often meant 'reeling in ' the French and other powers would proceed - with or examples of this approach, see: Willard C. Spanish Civil War can teach us anything sometimes acquiescing in German and without them. The Italians had a choice Frank, "The Spanish Civil War & the Coming about the conduct of international rela Italian violatians of agreect-on norms of to make; cooperation proved more desir of the Second World War," lnternalional His tions and the development of the inter behavior. In the end, however, the desire able. tory Review, vol. 9, no. 3, 1983, pp. 368-409. national system. The multitudinous to avoid deterioration of relations with The speeter of World War II, perha ps 2 ln fact, arguably naval warfare proved deci forms of multi-national naval coopera the fascists failed and the Spanish Civil unavoidably, darninates the historiogra sive in both through the eventual denial of se tian provide examples by which nations War helped to draw the Iines for World phy of the Spanish Civil War. Perhaps a cure supply Iines from overseas to the tosing side. This argument, however, lies outside the attempted, and some cases even succeed War II. result of this, the siren's call of the larger scope of this article. Despite the critical impor ed, to rise above tensions to work tageth What, then, did multi-national naval conflict, the military - especially naval er to prevent a common threat - in this cooperation achieve during the Spanish tance of naval operations to the conduct of the - aspects of the Spanish Civil War have Spanish Civil War, t here are fe w studies on na case the outbreak of an unwanted war. Civil War? In the humanitarian arena, received inadequate attention. This arti val operations amidst the vast literature on the With the non-intervention agreement such cooperation eased the evacuation of cle takes a faltering step toward filling Civil War. Two early efforts are: VAdm. C. V and the NIC patrol, the means to limit hundreds of thousands of endangered this gap. U s borne, RN, "The Influence of Sea Power on 390 391 the Fighting in Spain," Journal of the Royal Churchill, Step by Step, 1936-1939, New York, 10 Amongst all the examples of attacks on war the vici nity of the Spanish coast." Naval Oper United Services lnstilute (! RUS!) , vol. 83, no. 1939, p. 36. ships, t here is no cia im of an aircraft sh o t down ational Archi ves, Naval Historical Center, 57, Was hington N a vy Ya rd , Washing 529, Februat·y 1939; and, Willi am H. Davis, 4 There are a number of ways to refer to the and no credible example of claimed damage to Building , D.C.: Naval Operational Archives, Naval "Naval Side of the Spanish Civi l War," USNJ two sid es in the Spanish Civil War. For consis an aircraft. For example, on 30 August 1936, a ton Historical Center, Washington, D.C.; WWIJ Proceedings, v. 66, n. 6, J une 1940, pp. 803-823. tency, Republican is used throughout to refer plane attempted to bomb the U.S. Navy cl e Command Fil e: Box 293: Special Forces - Usborne commented that "we must recognize to Government forces (often called Loyalist). stroyer Kane. The log book recorded the inci 40- T, Squadron 40(T) record o f that the Spani sh Government, with its over Nationalist is used for the rebelli ous forces dent as fo ll ows: Squadron nts (hereafter: Squadron 40(T) reports), 25 whelming fl eet superiority, ought to have ob that eventually won the conflict (referred to as "Steaming as beforeon corse 290' T, 301 ' psc eve l 936. ta ined con tro! at sea, and had i t done so Fran Rebels, Fascists, Franco's forces). at standard speed knots. At 1610 unidentified, October co's revolution must Iong since have been 13 Most of these attacks were in advertent. For 5 France, Germany, G reat Britain , ltaly, and tri-motored, low black winged monaplane ap quelled." (p. 38) Tn other words, i t was on ly the a (mostl y accurate) li sting of attacks on for the United States. By the e nd of 1936, at least proached shi p from stern and dropped 2 Republican failures at sea that all owed Franco eign ships, see: Norman J. Padelfo rd, fn lerna nine nations had sent ships to the Iberian Pe bombs whi ch explodecl 1000 ya rds astern. to evenually win ashore. The most extensive tional La w and Diplomacy in the Spanish Civil ninsul a waters for evacuations (in addition, We n t to general quarters, and maneuve red on work on this s ubject has been by Willard C. Strife, New York, 1939, pp. 663-674. For a mo re Argentina, Mexico, Portugal (to Spanish wa various courses at various speeds to avoid Frank of Old Dominion University who has extensive li st for the July-September 1936 pe ters from Portugal), and Yugoslavia). For a list bombs. At 1625 plane returned and dropped l focused on operations in 1936 with some stud riod, see: Frank, Sea Powe1; Polirics, op.cit. , pp. of vessels, see: Frank; Sea, Powe1; Politic:,; op. bombs, di stance of miss 150 yards. At 1626 ies on the foreign naval intervention in the 519- 522. cil. , pp. 509-512. opened fire on plane with antiaircraft gun , war. These include: "German Clandestine fired 2 rounds. At 1631 pl ane c ircled back to " Vernon O'Rourke, "Recognition of Belli ger " For example, at a 27 Jul y 1936 meeting of the Submarine Warfare in the Spanish Civil War, ward ship, resum ed fire on plane with anti-air ency and the Spanish Civil War," American diplomatic corps in Madrid, the British repre 1936," New Interpretations in Naval History, craft gun. At 1632 pl ane dropped 3 bombs Journal of lnterational La w (A J l L), vol. 31 , sentative dec! a red his nation 's readiness to edited by William R. Robertsand Jack Sweet which exploded 200 yards abeam to starboard. 1937, p. 398. l11e U.S. Squadron Commander evacuate a ny foreignera board British war and man, Annapolis, MD, 1990, pages 107-123; At 1634 ceased firing , total rounds expended, explained this s ituation to the Navy Depart merchant ships. The German Charge commit " Misperception and Incidents at Sea: The 10 rounds 3 inch 23 cal. SPD 2235 servi ce ment based on a 27 December letter to a Roy ted Germany to a similar policy. Stephen Wil Dewschland and Leipzig Crises, 1937," Naval shrapnel ammunition, no casualti es and ap al Navy Vice Admiral from the German Rear li am Ta nner, German Naval lmervenrion in the War College Review, vol. 43, no. 2, Spring 1990, parently no casualties inflicted on plane. At Admiral N. VonFis her: "The German steam Spanish Civil War as R eflected by the German pp. 31-46; " International Efforts at Sea to 1645 pl ane retreated in north easterly direc ship Palos whilst on passage .. . fo r Spanish Record:,; 1936-1939, Ph .D. Dissertati on, Amer Contain the Spanish Civil War, 1936-1939," in tion and di sappeared from sight." ports ... without war material on board has ican University, 1976, p. 121. Mainlien de la paix de 1815 a aujourd'hui, Ot on the Spanish north coast out Entry fo r 30 August 1936, Log Book U.S.S. been seized tawa, 1996, " Naval Operations in the Spanish 7 Squadron FORTY(T) calendar of events, 19 sid e territorial waters by warships of the Va KANE, Jan. l , 36 - Dec. 3 1, 36, LLL-16, US Civil War," Naval War Co//ege Review, vol. 37, November 1936 entry: Naval Operational Ar contrary to International Department of the Navy, LOG Books, U.S. lencia Govcrnment no. l , 1984, pp. 33-7; Multinational Naval Ca chives, Naval Historical Center, Washington, in to Bilbao. lm media te protest Naval Vessels, Record G roup 24, National Ar Law and taken operation in the Spanish Civil War. Naval War D.C.; WWU Command File: Box 293: Special by the German Government to Spanish Offi chives, Was hington, D. C. Co //ege Review, Spring 1994, pp. 72-101; "Poli Forces- Squadron 40- T cials have so far led to no result. ... Koenigs the Spanish tico-Military Deception at Sea in the Spanish ' Based on collecti on of data on evacuations. " Richard A. Gordon, France and berg has therefore received an ord er to hold lumbia U ni Civil War, 1936-39," lnte/ligence and National This data base, covering perha ps 80 percent of Civil War , PhD Dissertation, Co up at sea outsid e Bilbao all steamships of the in a similar Security, v. 5, n. 3, July 1990, pp. 84-11 2; Sea, U.S. evacuations, includes 1556 total evacuees versity, 1971, p. 112. Britain reacted Spanish Government and t o place German 1936 when the National Powe1; Politic:,; and the Onser of th e Spanish of whom 633 were U.S. ci ti zens. Data from fa shi on in November prize crews on board as a reprisat until the re a blockade of R epublican Wm; 1936, PhD ll1esis, Pittsburgh, 1969; "The Depl. of State Press Releases, 1936-1939; ists announced lease of ... Patos with undamaged cargo and all the C ivil Soviet Navy and the Spanish Civil War," Pro Squadron 40 (T) records; and fil es at the Na ports. On the French Navy during passengers." Press reports state t hat, on l Jan Sabatier eecdings of the Conference on War and Diplo ti onal Archives. The German Navy and mer War, see: Vice-amiral d'escadre Rene uary, Koenigsberg captured the Spanish La marine francaise er la macy, 1976, edited by David H. White, Charle chant marine evacuated 9,300 people in July de Lachadenede, Steamship Solon ... on 31 December [the U.S. , 1936-1 939, Vincennes, ston, S.C., Citadel, 1976, pp. 67-73. and August 1936,4,500 of who m we re German guerre civil d 'Espagne Navy destroyer] Harfield sighted Koenigsberg France, Service hi storiquc de la Marine, 1993. 3 On 10 August 1936, Winston Churchill por nationals. Tanner, German Naval lnrervemion, patrolling off Bilbao." Squadron 40(T) re trayed the conflict in t hese terms: "Two antago p. 121. 12 Wa/rus , "Spanish Patrol: Some Personal Ex ports, A8/( 4) 3 Jan 1937 n is tic modern systems are in mortal grapple. ' Diary of U.S. Ambassador Claude G. Bowers, periences," J RUSI, vo l. 83, no. 530, p. 529 The re 15 Fo r the definitive discuss ion of gunboat di Fascism confronts Communism. The spirit and July 1933 through June 1939 (Bowers mss. II, are numerous furthe r examples. The U.S. Nav y plomacy, see: James Ca b le, Gunboat Diploma prowess of Mussolini and of Hitler strive with mi crofilm), Lilly Library, Indiana Uni versity, clirected its sh ips "to fly additional colors and cy, 1919- 1979, Second E dition, New York, those ofTrotsky and of Beta Kun." Winston S. Bloomington, lndiana, en try for 30 Jul y 1936. also display large colors horizontally whil e in 1981. 392 393 31 Naval support comprised only une part of er ... and sinking two small Republic freighters 16 W a/rus, "Spanish Patrol," op. cir. , pp. 524- 5. Sea Power, Politics (op. cit.) , p. 300. outside intervention and support in the Span ... Submarines also shelled ports on four 17 Such letters can be found in most issues of 22 And later Soviet support to the Republican ish Civil War. Germany, Italy, and the Soviet nights." Frank, German Clandesrine Subma the Times (London) through the fall of 1939, side. See below. Union each sent a great deal of outside aid. In rine Wwjäre, op. cit., p.llS- 9. for example. 23 "The unexpected appearance of the German addition, t here we re a ]arge number of outside 35 See Kuznetsov's account: Nakanune: voennye "Gradually, with the tension of long-term op warships in Ceuta ... made the greatest possi- volunleers that fought on the Republican side. memuary (On the Eve: War Memoirs) , Moscow, erations amidst the conflict, the navies cul ble impression on ... the population,... The visit These subjects lie outside the scope of this ar 1966. For a discussion of Soviet naval doctrine back on the formal courtesies typically ren is considered direct support of the Nationalist ticle. For ltaly, see: Coverdale, fralian Interven at this time see: Robert W. Herrick, Soviet Na dered. For example, in January 1937, the "sen uprising of General Franco." Consul at Tetuan tion, op.cit .. For German y, see: Robert H. val Theory and Pracrice, Anna polis, Maryland, ior Italian, British, and French naval officers report to the German Foreign Ministry, 3 Au Whealey, Hitler and Spain: The Nazi Ro/e in 1988, chapters three and four (pages 65- 140). operating in area South coast of Spain" signed gust 1936, Documents on German Foreign Pol the Spanish Civil War, 1936- 1939, Lexington, Gorschkov noted that at this time "analysis of an agreement "limiting honors rendered be icy, i918- 1945, Series D, v. III (hereafter: Kentucky, 1989; and, Raymond L. Proctor, Hit the problems of naval art was dominated by the tween ships to 'Attention only'; boarding calls DGFP), pp. 26- 28 ler ~~ Lujivaffe in the Span.ish Civil War, West influence of the supporters of defensive views to be in service dress without sword and offi 24 The Halian and German recognition came port, Conn., 1983. The German and Ilalian in of the role and the use of the fleet in a future cial calls in similar uniform when made." on 18 November 1936. See DGFP,pp.131-133, volvement ashore, however, did lead to addi war." Adm. S. Gorscbkov, Commander-in-Chief Squadron FORTY(T) calendar of events, 18 for telegrams on the recognition of the Franco tional responsibilities that other navies did not of the Soviet N a vy, The Sea Power of the Srate, January 1937. Government. Recognition of the Nationalist face. For example, German surface warships Pergammon Press, 1979, p. 139. Perhaps the 19 "In between trips with refugees, [the U.S. government and according of belligerent "we re expected to provide ... a rescue service only English language study on the Soviet Na Coast Guard cutter Cayuga] anchored in Bil rights remained a contentious issue through for aircraft of the Condur Legion." Frank, vy's ro le is: Willard C. Frank,, "The Soviet N a vy bao Hm· bor, and s hi ps of other navies di d, too. the entire war. For a discussion of these issues, German C/andestine Submarine Warfäre, op. and the Spanish Civil War," op.cit. Frank states The French were usually there. There were al see: Norman J. Padelford, international Law cit. , p. 110. that due to Soviet influence "a self-limiting ways a couple of British destroyers and the and Diplomacy in the Spanish Civil Strife, New 32 Reports on outside submarine involvement strategy remained the basis for Republican na Germans had a cruiser named the Koln and York, 1939, pp. 14- 20. began within weeks. For example: "Informa val operations throughout the remainder of the they usually had besides the Ko/n a destroyer " "Among the documents wh ich l saw at tion has been received by local officials to the war. ... From mid-October the entire Republi or so in the re, too. We we re the on ly sh i p in the Sanlander was the in-and-out book of the Es effect that a number of Italian submarines can f1eet restedin port except to provide escorl whole group t hat ha d movies, and so they used pana [a nationalist cruiser].T11is gave a Iong list have left Halian ports for the Spanish coast. for specific merchant vessels, while a National to come to our ship to see movies every night. of German technicians arriving on board that This information is classed as "well-substanti ist force of less than half the strength h arassed They all wanted to see G inger Radgers in The vesseL If t hat happened in the case of on e sh ip , ated rumor", bu t furthe r de ta ils are lacking." Republican ports, produced invasion scares, Gay Divorce, so I think I must have seen The i t is Iikely that it happened with others." Ques Squadron 40(T) reports, a8/(167) Gibraltar, and detained suspicious-looking merchant Gay Divoreec a hundred times." U.S. Naval In tion by Commander H . Pursey, RN, to VAdm. B.P., 12 Dec 1936. Such reports appeared in ships o[ any flag." (p. 69) Elsewhere, he notes stitute oral interview with Admiral Edwin J. C.V. Usborne, RN, as recorded in Usborne, the press. See, for example: "Traveller," New that "Stalin's material aid kept the Republic Roland, USCG (ret.), February 1976, p. 57. "The Influence of Sea Power," op.cit., p. 41. Statesman and Nalion, 28 Nov 1936, p. 847. The temporarily alive, but his militm·y actvisors 211 "We gained very favourable impressions of 26 Squadron 40(T) reporls, a8/(160), 6 Dec discussion t hat follows is based on: Frank, Ger helped dig its grave." "Naval Operations,'' the efficiencies of the German ships ... to our 1936. man Clandesrine Submarine Warfare, op. cir. o p. cit. , p. 48. For a discussion of Soviet military ships they were very friendly. T11ey carried 33 aid see: D.C. Watt, "Soviet Military Aid to the 27 Squadron 40(T) reports, a8/(167), 13 Dec On 12 December, the day after the orders beer for their ship's campanies ... and were Spanish Republic in the Civil War 1936-1938," 1936. home, U-34 sunk the surfaced Republican ve ry ready to share it with our ships when ly submarine C-3 just before departing for Ger Slavanie and East European Review, 38, June 28 Squadron 40(T) re ports, a8/( 43) 9 October ing together in Spanish ports al w h ich no leave many. T11e two German U-boats made three 1960, pp. 536- 541. For a perspective on Soviet 1936, p. 2- 3. was possible." Walrus, "Spanish Patrol," op. cit., unsuccessful torpeda attacks and called off policy during the Civil War based on recently 29 p. 526. John F. Coverdale, llalian intervention in the other attacks due their restrictive orders. opened archives, see Ronald Radosh, editor, 21 Approximately 50,000 of the estimated Spanish Civil War, Princeton, 1975, p. 116. Frank accounts for twelve German attacks ini Spain Berrayed, the Soviet Union and the Span 100,000 foreigners in Spain and 10,000 Span 3°Frank , "Deception at Sea," op.cit., p. 99; B. B. tialed in twelve days of operations, four torpe ish Civil War , Yale Univrsity Press, 2001. iards were evactrated by sea by the end of Schofield, British Sea Power: Naval Policy in do launchings, with une hit. Frank, German 36 As with many issues in the Spanish Civil 1936. The Royal Navy evacuated al ]east the Twentieth Century, London, 1967, p. 142. C/andestine Submarine Warfäre, op. cif. , p.118. War, i t remains a matter of great debate as to 15,000; the French and German navies almost On the Halian activities, see: Patrizio Rapa 34 From 12 December 1936 through 14 Febru whether to credit British or French policy that number; the Ilalians about 9,000; U.S. lina, "Il Ruolo Della Strategia Marittima NeJ ary 1937, Ilalian submarines "identified 15 makers with the non-intervention policy. The ships 1,500; and other nations (s u ch as the Por la Guerra di Spagna (1936- 1939)," Revisla vessles as legitima te targels .. . launched28 tor key question still open is the extent to which tuguese and Argentinians) a bo ut 2,000. Frank, Marittima, Luglio 2001 , pp.13- 31. pedoes .. . achieved four hits, damaging a cruis- British signals pusbing for a non-intervention 394 395 policy affected French policy-making. 1l1e sharper and more extreme, Conservalives be responsibility was unusual; " unknown air 1937, Documents on British Foreign Policy, min u tes of the criticaJ French meetings did not came more anti-Govemment and more pro craft" made almost all attacks on foreign ships 2nd. Series (hereafter, DBFP), Vol. 19. , pages survive World War II. Those arguing for the Franco." Neville Thompson, The Anti-Appeas during the Civil War. 234-5. importance of British pressure on French de ers: Conservalive Opposition to Appeasement, 4 7 On 31 May, a German cruiser and four de 58 In French, the submarines were called "les cision-makers include: J. Joll, Inte!lecluals in Oxford, 1971. stroyers fired 200 shells in to the Spanish port. inconnus" (the unknowns). The French public Politics, London, 1960; H .ugh T110mas; Dante 41 J. Bowyer Bell, The Non-Intervention Com 48 Neurath telegram to the German Embassy expressed its outrage against ltaly by dubbing A. Puzzo, Spain and the Great Powers, 1936- mittee & the Spanish Civil War, PhD Disserta in Great Britain, 30 May 1937, DGFP, no. 268, the Boulevard des Italiens in Paris the "Boule 1941, New York, 1962; and, Glyn Stone, "Brit tion, Duke University, 1958, pages 152-156. p. 297. vard des Inconnus." Richard A. Gordon, ain, Non-Intervention and the Spanish Civil France and the Spanish Civil War, PhD Disser 42 Times (London), 2 March 1937. 49 Edward, The Grey Diplomatists; ap. cit. , p. War," European Studies Review, 9, Jan. 1979, tation, Columbia University, 1971, p. 330. 43 Arnold J. Toynbee, Survey of International 281. pp. 129-49. John E. Dreifort (Yvon Delbos ar 59 See, for example, German Foreign Minister Affairs, 1937: Vol. II: The International Reper 50 Times (London), l June 1937. the Quai D'Orsay, Lawrence, Kansas, 1973) Neurath's telegram to Rome: "Please inform cussions of the War in Spain (1936-7), Oxford, 51 provides a clear example of this school. After DGFP, pp. 357, 359. For a discussion of the Ciano personally that i t appears from a state 1938, pp. 309- 310. The Dutch later added two reviewing the contributing factors, he con incident, see Frank, "Misperception and Inci ment ... by the British A mbassador here that dudes that, "In any event, the fact remains submarines to thei r patrol force. As noted in a dents," op.cit. report to Washington, "The Rebel Gunboat the British have intercepted and deciphered that British pressure was the decisive factor in 52 Neurath to the German Embassy in Great Dato endeavored to send a Dutch merchant radio messages of Ilalian submarines operat Delbos' decision to champion the policy of Britain, 23 June 1937, DGFP, no. 354, p. 369. ship into Ceuta for examination but a Dutch ing in the Mediterranean." DGFP, no. 418, p. non-intevention." (p. 54) 1l1e strongest argu Thisagainled to war fears, w hi ch quickly abat man-of-war intervened and declined to permit 443. Ciano evidently did not consicter sucb in ment against this view is: David Cm·Jton, ed. Edward recorded that "the withdrawl of interference with Dutch Shipping. The Cruiser tercepts as very important. On 8 September he "Eden, Slum, and the Origins of Non-Inter Germany from the international naval palrol Java returned to the Netherlands, but lett the wrote: "Conversation at the sea with Helfand, vention," Journal of Contemporary History, brought the threat of a spread of the Spanish Submarines 0- 13 and 0- 15 to escort Dutch the Russian Charge d'Affaires. The intelligent vol. 6, no. 3, 1971, pp. 40- 54. In perhaps the struggle to the rest of Europe closer than it and subtie Yid realizes bis Government's gaffe merchant ships in the Straits area." (Squadron most exhaustive study of this question, Rich had ever been .... At the time, few people in 40(T) reports, A8/(353) 9 May 37, p. 5.) This ... bu the has to defend Moscow. ... He spoke of ard Gordon concluded that: lt is "likely that England appreciated the full gravity of the siu re presents a very rare example of unaccompa overwhelming evidence against us - from de British pressure was one of many factors, bu t tation. There were, bowever, very worried fac ciphered telegrams, l expect. l faced him with nied submarines bearing responsibility for es not the major one, that prompted Blum to ter es in Whiteball when reports came in which calm contempt." He then doesn't discuss the corting merchant ships. minate French aid and call for collective non showed that the German naval forces, instead possibility of intercepts again. Galeazzo 44 intervention." R. A. Gordon, France and the These means included: use of the Spanisb of leaving the Mediterranean after their with Ciano, , Ciano's Hidden Diary, /937- 1938, Spanish Civil War, PhD Dissertation, Colum flag (Spanish ships and non-signatory powers' drawal from the non-intervention patrol, were New York, 1953, pp. 10- ll. Peter Gretton, bia U niversity, 1971, p. 87. ships were exempted from non-intervention steaming east. Was the German Navy propos from his work in the Admiralty files, confirms 17 Padelford, International Law and Diploma provisions); sailing in Portuguese waters and ing to effect a junction with the Halian Navy the Royal Navy's capability to read the ltalian cy, op.cit., pp. 54- 6. along thecoastsin the Straits of Gibraltar; and before war was declared on France ... ? Just codes, nating t hat the Admiraly belief was that sailing at night to avoid detection. Gordon, [why the] German naval forces turned west "il should not be too difficult for a Hotilla of " With the exceptions of Spain, Portugal, and France, o p. cit., p. 154. Switzerland. wards ... is not known. Il is clear, however, t hat destroyers to locate an offender ... our threat 45 For a discussion of the mining and the et for a short time Europe was nearer than ever ... would probably be sufficient to deter fur 39 Richard A. Gordon, France and the Spanish forts to save Hunter, see: Kenneth Edward, to being plunged into general war." Edward, ther attacks, bu t if this was not so, the sinking Civil War , PhD Dissertation, Columbia Uni LCDR, RN, The Grey Diplomatist.s·, London, The Grey Diplomatists, ap. cif., pp. 284- 5. of one submarine would settie any further ap versity, 1971, pp. 97- 8. 1938, pp. 275-279. 53 DGFP, editor's not e, pages 436- 7. prehension for our shipping and for Great 40 House ofCommons Debates, 316,55,29 Oc 46 Bowyer Bell, The Non-Intervention Commit 54 DGFP, pp.433-434. Britain's honour." Peter Gretton, "The Nyon tober 1936, columns 1895- 6. Not all members tee, op.cit., p. 184. For detailed analyses of this Conference- the naval aspect," English Histor 55 Frank, "Deception at Sea," op.cit., p. 102. of the conservalive party staled their beliefs in incident, see Frank, "Misperception and Inci ical Review, vol. XC, n. 354, January 1975, pp. this manner. According to one study, "almost dents," op.cit., and, Tanner, German Naval In "' Toynbee, Surv ey, o p. cif., p. 341. 105- 6. to a man the back-benchers supporled the of 57 tervention, pp. 209-230. That in other circum All Mediterraneau and Black Sea riparian 60 See, for exampJe, Lawrence R. Pr att, East of ficial policy of non-intervention ... because stances in Fall1936 U.S. officers witnessed oth states, with the exception of Spain: Albania, Malta, West of Suez: Britain.'s Mediterrancan they soon realized that [i t] was working to the er German sh ips fired first at aircraft in similar Bulgaria, Egypt, Greece, Italy, Romania, the Cl·isis, 1936- 39, London, 1975, pp. 87- 88. Prior advantage of the insurgents, who would rese u e circumstances supports the Republican con Soviet Union, Turkey, and Yugoslavia. In addi to the Nyon Conference, the First Lord of the the country from Communism and anarchy. tention. See U.S. Oral interview with Ad m. E.J. tion, German y was invited. For the text of the Admiralty, Duff Cooper, arugued against an And as the ideological issues in Spain became Roland, USCG (ret.), op.cit. The actmission of invitation, see: Eden telegram to Rom e, 5 Sept aggressive response to the submarine attacks. 396 397 He "pointed out that British foreign policy the Spanish War," The Nineleen/h Cenlury and had to be based on the state of armaments. After, v. 125, May 1939, p p. 570-571. Britain could not fi ght ltaly, German y and Ja 65 League of Nations, The Nyon Arrangemenl, pan at the same time, and, for this reason, op.cit., p. 5. " Ritchie Mussolini's friendship was important. 66 Edward, The Grey Diplomatis/s, o p. cif., p. 299. Ovendale, 'Appeasement' and the English 67 Cia no, Cia no s f-lid den Diary, o p. cit. , 21 Scp Speaking World, Cardiff, 1975, p. 62. This ten tcmpter 1937 entry, p. 15. sion over conflicting ai ms intluenced British 6 in the policy throughout the C ivil War. Thus, for ex " Saafox, "Some Destroyer Ex pericnces , Nov. ample, Britain rejected the French Foreign Mediterranean." .JRUST, v. 83, no. 532 Minister's Nov. 36 suggestion for a joint 1938, p. 787. 6 French-B ritish naval demonstration off the " Grenfell, RN, "The Navy a nd the Spanish Balem·ic Islands, which the Ilalians occupied. War," op.cit. , p. 571. The British "look seriously ltaly's ass urances 711 Roskiii notes of Nyon !hat "perhaps the to evacuate the Balearics;" which didn't occur most satisfactory feature was th e cordiality of until 1939. Gordon, France and the Spanish Anglo-French naval ca-operation, wh ich was Civil Wm; op. cif., pp. 116-8. markedly different from the extreme coolness 6 ' Galeazzo Ciano, Ciano's f-lidden Diary, shown at the time of the Abyssinian c ris is, and 1937- 1938, New York, 1953, 4 Sept 37 diary included the use of each other's bases." entry, p. 9. Stephen Roskill , Naval Policy Be!Weeen the 62 Anthony Eden, Earl of Avon, Facing the Wcm; vol. 2: The Period of Reluctant Reama Dicf(l(ors, London, 1962, p. 526. ment, London, 1976, p. 385. 63 League of Nations, The Nyon Arrangement 71 Gretton, " Nyon Conference," op.cil., pp. and rh e Agreem enr Supplementary ro the Nyon 111-112. Agreemenr, C.409.M.273.1 937.VII. Questions 72 Eden states that this is a quote from a memo Po litiques. 1937.VJI.2, Geneva, 23 September for general Foreign Office di stribution shortly 1937,pp. 3,5. after the Nyon conference. Eden, Facing the 64 Cdr Russeli Grenfell, RN, "The Navy and Dictators, o p. cit. , p. 532. 398 POSTriDNING KMD EN.:iE I.·.IRLL.· THOMRS ::TUNlBACK!tN 9 135 54 TYRESö