DOCSLIB.ORG

S:Jövå.Sendet

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
S:Jövå.Sendet TIDSKRIFT I S:JÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 4 2001 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGIRO 12517 - 9 BANKGIRO 446-3220 Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendörkapten LARS WJGERT, FMV, 115 88 Stockholm, Telefon: 08-782 63 85, Telefax: 08-782 44 56. Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Box 13025, 103 01 Stockholm. Annonser: MARGARETA JOHANSSON, Mälby l, 148 95 Muskö, Telefon: 08-500 454 76, Telefax 08-500 456 79. Ekonomi och prenumerationer: Kommendör 1.gr JAN BRING, Kantatvägen 27, 131 40 Nacka, Telefon: 08-716 73 38, Telefax: 08-466 97 92. Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel med4 häften per år. Prenumerationspris 100 kronor per år inom Sverige, 150 kr utrikes. Prenumeration sker endast genom att avgiften insätts på post­ girokonto 125 17-9. Inbetalningskort utsänds med första häftet årligen. Införda artiklar, recensioner, o dyl honoreras med c:a 50 kronor per sida. För införd artikel, som av KÖMS anses särskilt förtjänt, kan författaren belönas med sällska• Meddelande pets medalj och/eller penningpris. från Beslämmelser för Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter återfinns i häftena nr l och 4. Kungl. Örlogsmannasällskapet Nr 5/2001 Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm onsda­ Innehåll gen 26 september 2001 nr 4/01 (Utdrag ur protokoll) Meddelande ...................................................................................................................... 295 Sammanträdet ägde rum i Sjöofficerssällskapets i Stockholm lokaler i närvaro av Sammanträdesplan för Kungl. Örlogsmannasällskapet 2002 ..................................... 298 3lledamöter. Minnesteckningar för år 2001 ......................................................................................... 300 § 3 Beslöts att högsta antalledamöter som skall väljas in under 2001 är Det hele begyndte i 1990- Det danske sovrems enheder, opgaver og fremtid ........ 307 två hedersledamöter Av Tim Sloth Jorgensen sexton ordinarie ledamöter Den marina tekniska tjänsten, från anarki till ordning och reda ............................... 322 tre korresponderande ledamöter Av Mikael Wendel § 5 Beslöts att tilldela Doktriner som ett centralt verktyg i utvecklandet av militära maktmedel ............... 332 ledamoten Bertil Björkman Kungl. Örlogsmannasällskapets guldmedalj Av Tommy Jepsson och Helge Markkussen ledamoten Bengt Forssbeck Kungl. Örlogsmannasällskapets silvermedalj ledamoten Ca y Holmberg Kungl. Örlogsmannasällskapets silvermedalj Danmark- "NATO-agent för Sverige? direktör Johan Schreil Kungl. Örlogsmannasällskapets silvermedalj Försvarsattacherapporteringen från Danmark 1960-65 ............................................. 345 civilingenjör Curt S. Ohlsson Kungl. Örlogsmannasällskapets silvermedalj Av Magnus Haglund ledamoten Björn Hamilton Kungl. Örlogsmannasällskapets hedersomnäm• Fartygets befälhavare var ansvarig för m/s Estonias nande och penningbelöning. förlisning 28 septen1ber 1994 .......................................................................................... 365 § 6 Höll ledamoten Mikael Wendel inträdesanförande under rubriken: "De mari- Av Bertil Erkhammar na tekniska tjänsterna- från anarki till ordning och reda." Incidenten med U 137 hade kunnat utvecklas på ett helt annorlunda sätt ............... 368 Vid protokollet Av Björn Hamilton Herman Fältström Naval Cooperation in a Multi-Polar World- The Spanish Civil War ....................... 377 Av Adam B. Siegel sekreterare ISSN 0040-6945 295 Abrahamsons Tryckeri AB, Karlskrona 2001 Nr 6/2001 Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm ons­ Kommendörkapten Andreas Olsson dagen 31 oktober 2001 Kommendör Kenneth Olsson (Utdrag ur protokoll) Överstelöjtnant Mats Furenius Sammanträdet ägde rum i Sjöofficerssällskapets i Stockholm lokaler i närvaro av 37 Kommendörkaplen Kenth Gutensporr ledamöter. Kommendörkapten Mats Nordin Kommendörkapten Håkan Andersson § 2 Anmäldes att sedan föregående sammanträde har ledamöterna Ingmar Wiek­ Överstelöjtnant Mats Johansson berg och Lars Olof Lindgren avlidit. Överstelöjtnant Hans-Göran Olsson § 4 Beslöts att tilldela studerande Ylva Lindström Kungl. Örlogsmannasällskapets hedersomnämnande samt att ledamoten civilingenjör Curt S. Olsson, förutom Kommendörkapten Lars Ryden Kungl. Örlogsmannasällskapets silvermedalj, jämväl tilldelas penningbelöning Kommendörkapten Hans-Erik Fröberg i enlighet med styrelsens förslag den 26 september 2001. Överstelöjtnant Herman Håkansson § 5 Till styrelseledamot omvaldes ledamoten Bo Rask och nyvaldes ledamoten Kommendörkapten Nils Grandin Stefan Engdahl. Till styrelsesuppleant omvaldes ledamoten Claes-Göran Hag­ ström. Korresponderande ledamöter § 6 Omvaldes revisorer och revisorssuppleanter. Professor Olle Rutgersson § 7 Omvaldes valberedningen bestående av ledamöterna Magnus Bergman, Gö• Fil. dr. Åke Holmquist ran Gunnarsson och Tommy Åsman med Åsman som sammankallande. Fil. dr. hc Håkan Lans § 8 Fastställdes årsavgiften för år 2002 till 200:- kronor. § 9 Fastställdes prenumerationsavgiften förTidskrift i Sjöväsendet till150:- kronor inom Sverige och 200:- kronor utanför Sverige. Vid protokollet § 10 Fastställdes sammanträdesplanen för 2002. Herman Fältström § 11 Höll ledamoten Anders Johnson inträdesanförande under rubriken "Vakuum sekreterare mellan planering och framtida utveckling". § 12 Höll korresponderande ledamoten Klaus Böhme inträdesanförande under rubriken "Socialistiska amiraler; iakttagelser rörande amiralsutnämningar i Östtyskland". § 13 Presenterade ledamoten Hans Jevrell utdrag ur årberättelse i vetenskapsgre- nen I under rubriken "Ledning med hjälp av ITC- vad innebär det?". § 14 Förrättades inval av nya ledamöter enligt följande Hedersledamöter: Ordinarie ledamoten, Konteramiral Bertil Björkman Flottiljamiral (SF) Hans Holmström Ordinarie ledamöter Korresponderande ledamoten, Ämnesråd Marie Jacobsson Kommendörkapten Erik Andersson Kommendörkapten Lennart Bengtsson Professor Johan Leander 296 297 Sammanträdesplan för Kungl. Örlogsmannasällskapet 2002 sammanträdesplan för 2003 samt inval av nya ledamöter), inträdesanföranden av le­ damöterna Herman Håkansson och Nils Grandin Onsdagen 12 december 2001 k/1730-2100 Ordinarie sammanträde i Karlskrona i Sjöofficerssällskapets lokaler, Amiralitetstor­ Fredagen 15 november 2002 k/1600- 2330 get 231:a högtidssammanträdet i Stockholm på Vasamuseet Mötesförhandlingar, inträdesanföranden av ledamöterna Erik Andersson, Hans-Erik Sluten del (val av ordförande och vice ordförande, införande av nya ledamöter samt Fröberg och Mats Johansson föredragning av verksamhetsberättelse), Öppen del (redogörelse för verksamheten under det gångna året, minnesteckningar över avlidna ledamöter, anförande ink!. in­ trädesanförande av korresponderande ledamoten Åke Holmqvist samt musikpro­ Onsdagen 30 januari 2002 k/1730-2100*) gram. Ordinarie sammanträde i Göteborg i Sjöofficerssällskapets lokaler, Nya varvet Mötesförhandlingar, inträdesanföranden av ledamoten Lennart Bengtsson samt kor­ Högtidsmiddag på Sjöofficersmässen, Långa Raden 8, Skeppsholmen responderande ledamöterna Ivar Virgin och Olle Rutgersson ''') Anmäldes att sammanträdet ell er ett extra sammanträde till våren i Göteborg planeras att Onsdagen 27februari 2002 kl 1730-2100 behandla den nautiska och den maskintekniska vidareutbildningen. Ordinarie sammanträde i Karlskrona i Sjöofficerssällskapets lokaler, Amiralitetstor­ get Mötesförhandlingar, inträdesanföranden av ledamöterna Kenneth Olsson och Kenth Gutenspan samt korresponderande ledamoten Håkan Lans Onsdagen27mars 2002 k/7730-2100 Ordinarie sammanträde i Stockholm i Sjöofficerssällskapets lokaler, Skeppsholmen Mötesförhandlingar, inträdesanföranden av ledmöterna Mats Furenius, Mats Nordin och Andreas Olsson Onsdagen 24 april2002 k/1300-1500 Ordinarie sammanträde i Stockholm i Sjöofficerssällskapets lokaler, Skeppsholmen Mötesförhandlingar (revisionsberättelse för år 2001, ansvarsfrihet för styrelsen), inträ• desanföranden av ledamöterna Håkan Andersson och Johan Leander Onsdagen 25 september 2002 kl 1300-1500 Ordinarie sammanträde i Stockholm i Sjöofficerssällskapets lokaler, Skeppsholmen Mötesförhandlingar (fastställande av högsta antalledamöter att inväljas 2002, faststäl• lande av vallistor samt beslut om belöningar), inträdesanföranden av ledamöterna Hans-Göran Olsson och Lars Ryden Onsdagen 30 oktober 2002 k/1730-2200 Ordinarie sammanträde i Stockholm i Sjöofficerssällskapets lokaler, Skeppsholmen Mötesförhandlingar (val av styrelse och valberedning, fastställande av årsavgift och 298 299 Minnesteckningar för år 2001 tilleriets skjutskola och vid Militärhögskolan (nuvarande Försvarshögskolan), där han även va r stabschef i slutet av 1960-talet. Olle Gäfverts karriär kröntes med chefskapet för Karlskrona kustartilleriregemente åren 1970-76. Han invaldes i Kungl Örlogsman• nasällskapet 1970. Han var en god idrottsman, särskilt inom orientering och fälttävlan. Henrik Lange Allt detta var egenskaper som kom väl till pass i hans militära gärning. Generallöjtnant Henrik Lange avled den 5 november 2000. Han blev officer vid Efter pensioneringen arbetade han bland annat med planering i Försvarsstaben av Kustartilleriet 1930 och genomgick sjökrigshögskolans stabsutbildning 1935-38. större övningar. Förmågan att entusiasmera sina medarbetare var påtaglig, liksom Han var en skicklig och engagerad nydanare vid motoriseringen av det rörliga kust­ hans pedagogiska talang. Dessutom hade han sinne för
Load more

Recommended publications
  • D Et B Ä S Ta Fö Rsva Rs B E S Lu T So M a Ld Rig K O M Till S Tå N
    Publikation nr 17 Det bästaDet försvarsbesluttillstån aldrigsom kom Inför 1968 års försvarsbeslut signalerade den socialdemokratiska regeringen stora nedskärningar av anslagen. Den militära ledningen satsade på en ”övervintringsstrategi” i hopp om att världshändel- serna skulle framtvinga ökade anslag. Strategin misslyckades. 1968 års försvarsbeslut blev starten för ökande obalanser i försvarsorgani- sationen, alltmer försämrad kvalitet och ekonomiska ”svarta hål”. Generalmajor Claës Skoglund diskuterar i denna bok – som han fullbordade strax före sin bortgång vid 92 års ålder – om militär- ledningen kunnat åstadkomma ett bättre resultat genom en klok reträttstrategi. En utgångspunkt är att den gamla hotbilden, ett storanfall över havet à la Normandie 1944, var föråldrad och borde ha ersatts som styrande angreppsfall av ett överraskningsangrepp. Skoglund genomför sitt resonemang genom en kontrafaktisk berättelse om hur det hade gått om han, som det var tänkt, blivit försvarsstabschef 1987. Han beskriver hur han då ledde arbetet Claës Skoglund (1916-2008) blev fänrik inom militärledningen till ett politiskt realistiskt, strategiskt vid Älvsborgs regemente (I 15) 1937. genomarbetat reformförslag och hur han lyckades få politikerna att Under de första krigsåren tjänstgjorde ge sitt bifall till detta. han i Västsverige. Efter växlande stabs- Berättelsen ger en utomordentlig relief åt den verkliga utveck- lärar- och trupptjänst (bland annat som lingen från 1968, med dess konsekvenser in i våra dagar. pansarbrigadchef) blev han 1961 chef för OpL 3 (krigsberedskap) i den nyorgani- serade försvarsstaben. 1964-1966 var han chef för Bohusläns regemente (I 17). 1968 utnämndes han till general- major och rektor för Försvarshögskolan. 1972 blev han militärbefälhavare för Försvaret och det kalla kriget (FOKK) Milo Väst och stannade där till sin pen- sionering 1978.
    [Show full text]
  • Dual State : Parapolitics, Carl Schmitt and the National Security Complex
    THE DUAL STATE INTERNATIONAL AND COMPARATIVE CRIMINAL JUSTICE Series Editors: Mark Findlay, Institute of Criminology, University of Sydney, Australia Ralph Henham, Nottingham Law School, Nottingham Trent University, UK This series explores the new and rapidly developing field of international and comparative criminal justice and engages with its most important emerging themes and debates. It focuses on three interrelated aspects of scholarship which go to the root of understanding the nature and significance of international criminal justice in the broader context of globalization and global governance. These include: the theoretical and methodological problems posed by the development of international and comparative criminal justice; comparative contextual analysis; the reciprocal relationship between comparative and international criminal justice and contributions which endeavor to build understandings of global justice on foundations of comparative contextual analysis. Other titles in the series: Policing in Hong Kong Kam C. Wong ISBN 978 1 4094 1060 7 Criminal Law Reform and Transitional Justice Human Rights Perspectives for Sudan Edited by Lutz Oette ISBN 978 1 4094 3100 8 Codification, Macaulay and the Indian Penal Code The Legacies and Modern Challenges of Criminal Law Reform Edited by Wing-Cheong Chan, Barry Wright and Stanley Yeo ISBN 978 1 4094 2442 0 Exploring the Boundaries of International Criminal Justice Edited by Ralph Henham and Mark Findlay ISBN 978 0 7546 4979 3 The International Criminal Court and National Courts A Contentious Relationship Nidal Nabil Jurdi ISBN 978 1 4094 0916 8 The Dual State Parapolitics, Carl Schmitt and the National Security Complex Edited by ErIc WILsOn Monash University, Australia © Eric Wilson 2012 All rights reserved.
    [Show full text]
  • Fiend En I Öster!
    Publikation nr 33 Fienden i öster! Fienden nder större delen av kalla kriget var det svenska flygvapnet ett av de U största i världen. Flygvapnets främsta uppgifter var bland annat inva- sionsförsvar, helst redan ute på havet innan invasionsflottan nådde landets kuster, och luftförsvar. Antalet jaktplan var imponerande. Många av dem låg i framkant rent tekniskt och prestandamässigt var de någorlunda i klass med stormakternas. För bekämpning av luftmål – det vill säga motståndarens jakt-, bomb- och attackplan samt spaningsplan – fick flygvapnet nya, moderna jetflyg- plan under 1950-talet och 1960-talet, vilka ersatte de äldre propellerplanen. Under lång tid var SAAB J 29 Tunnan, J 32 Lansen och J 35 Draken kärnan i jaktflyget, vilket utgjorde huvuddelen av flygstridskrafterna i flygvapnet. Föreliggande bok, Fienden i öster!, behandlar jaktflygets roll i invasions- försvaret under kalla kriget. Den har skrivits av Lennart Andersson, en av landets främsta flyghistoriker, och bygger på hemligstämplat material. Den är en fristående uppföljare till författarens ÖB:s klubba, som handlade om attackflyget under kalla kriget. LENNART ANDERSSON (född 1952) kommer ursprungligen från Jämtland, arbetar som lärare i bland annat historia samt forskar Försvaret och det kalla kriget (FOKK) och skriver artiklar och böcker, Publikation nr 33 främst om flygets historia. Bland de senast utgivna titlarna finns böcker om Aeroflot, flyget i Kina, svenska flygare i Jemen, svenska flygbaser och om svensk flygspan- ing mot Sovjetunionen 1946–1952. Böckerna baserar sig främst på arkivforsk ning, bland annat i arkiv i Tyskland och Ryssland. Fienden i öster! kan ses som en fristående uppföljare till ÖB:s klubba som utkom 2010.
    [Show full text]
  • 7 Samverkan Med Andra Länder
    7 Samverkan med andra länder 7.1 Det militärtekniska informationsutbytet Det militärtekniska samarbetet med andra länder var av stor betydelse för det svenska försvaret och därmed den svenska neutra- litetspolitiken under perioden 1969−1989. Ambitionen om ett starkt svenskt försvar förutsatte en hög materiell kvalitet som i sin tur var beroende av en hög teknisk kompetens inom FMV, FOA och den svenska försvarsindustrin. En förutsättning för utveckling och produktion av kvalificerad svensk försvarsmateriel var att från utlandet överföra kunskaper och teknologi. I de fall egen utveck- ling eller tillverkning inte var möjlig, av kostnadsskäl eller andra anledningar, var det också av stor vikt att Sverige bereddes möjlig- heter att anskaffa nödvändig materiel från utlandet. Ett problem för försvarsindustrin i ett litet land som Sverige var att man ofta hade korta tillverkningsserier, eftersom det svenska försvarets be- hov var begränsat. Därför var man i allt större utsträckning tvungen att kompensera detta genom export för att minska de höga utveck- lingskostnaderna per tillverkad enhet. Under den period som utredningen har haft att studera var det svenska utlandsberoendet vad gällde militär teknologi markant och ansågs av svenska företrädare ofta vara ett problem. Under första hälften av 1980-talet uppgick t.ex. FMV:s betalningar till utländska leverantörer till i genomsnitt 11,4 procent av de totala årliga ut- gifterna. Av FMV:s betalningar för materiel gick ca 30 procent till utlandet, fördelat på ett flertal länder. USA var den klart domine- rande samarbetspartnern och svarade för nästan 40 procent av FMV:s beställningsvolym i utlandet.1 Den tekniska delen av utlandssamarbetet hade främst två syften.
    [Show full text]
  • Militärhist0risk Tidskrift 2005
    MILITÄRHIST0RISK TIDSKRIFT 2005 Il 111 MILITAR ISTORISK TIDSKRIFT 2005 Redaktörer: Lars Wedin Gunnar Åselius ,V;, ? 0 .,,.,,., 0 0 '<:' J:,. ', 6 '<-- 11.svi-. Boktitel: Militärhistorisk lldskrift 2005 Omslagsbild: Utsnitt ur den så kallade Gripsholmssviten, som i allegorisk form skildrar Gustav Vasas politiska och religiösa Akvarellkopia från 1700-talet efter sedermera försvunna originalmålningar väv från cirka 1540. ISSN: 0283-8400 Militärhistoriska avdelningen, Institutionen för Säkerhet och Strategi, Försvarshögskolan. Serieredaktörer: Lars Wedin & Gunnar Åselius Språkgranskning: Cecilia Wijnbladh © Försvarshögskolan och respektive författare 2005 Mångfaldigandet av innehållet i denna bok är enligt lagen om upphovsrätt förbju­ det utan medgivande av Försvarshögsl<olan. Tryckt av Elanders Gotab AB 49504, Vällingby 2005 Innehåll F�� 9 Bönder i vapen Mobilisering, makt och motstånd i 1500-talets Sverige Mats Hallenberg 13 Kosthållning och sjukvård under rysk-svenska kriget 1788-1790 Ulrica Söderlind 39 Torsten Rapp som ÖB En studie av maktens fördelning inom det militära försvaret under 1960-talet Håkan ]armar 65 "What is Expeditionary War?" Brian McA!lister Linn 107 Clio och Mars i världen. Det internationella militärhistoriker­ samarbetet Lars E'ricson Wolke 1 Recensioner John Lynn: Battle, anmälan av Gunnar Åselius 123 Adrian Goldsworthy: Pimislea lerigen; Peter S. Wells: Teutoburgerskogen,anmälan av Torkel Wilhelmson 127 Alessandro Barbero: Charlemagne, anmälan av Nildas Granholm 131 Dick Harrison: Gud vill det!, anmälanav LeifTörnquist 135 Alexia Grosjean: An Unofficial Alliance. Scotland and Sweden, anmälan av Lars Ericson Wolke 137 Thomas Sörensen: Sista striden, anmälan av Christian Braunstein 139 Zisis Fotalds: Greek naval strategyand policy, 1910-I919, anmälan av Jan Glete 142 5 M i I itärh istorisl< tidskrift David Fromkin: Europas sista sommar, anmälan av Björn Gäfvert 144 H.
    [Show full text]
  • Aktuellt Och Historiskt
    AKTUELLT OCH HISTORISKT MEDD ELANDENFRÅN MILITKRHISTORISKAAVDEL NI NG EN VID KUNGL MILITKRH OGSKOLAN 1973 INNEHÅLL Förord . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 3 Erik Rosengren . .. .. .. .. .. .. .. .. .. 4 JOHA N HVIDTF EL DT: Den tyske bescettelse af Kobenhavn den 9. april 1940 . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 7 AR VID CRON ENBER G: Polen i svensk militärpolitisk bedömning 1930-1936 . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 73 KLAUS-R ICHAR D BOHM E: Svensk luftförsvarsdoktrin 1919 till 1936 . 129 BER TIL BR OOME: Krigshistoriska avdelningens förhistoria och verksamhet tom 1917 .................. 173 Bibliografi över skrifter utgivna av militär­ historiska avdelningen och dess föregångare .. 207 Chefer för militärhistoriska avdelningen och dess föregångare ....................... 213 Militärhistoriska evenemang i Stockholm 1973 215 Aktuellt och Historiskt 1953-197 3. Krono­ logisk innehållsförteckning 219 Utgiven med stöd av Delegationen för militärhistorisk forskning Redigerad av BERTIL STJERNFELT och KLAUS-RICHARD BOHME Kristianstads länstryckeri, Kristianstad 1973 FÖRORD Sedan 187 3 har krigsmakten haft en historisk avdelning - under kortare tid en för vardera armen och marinen. Denna 20:e årgång av Aktuellt och Historiskt har därför i viss mån fått karaktären av ett jubileumsnummer. Då den tyske marinchefen Raeder med Hitler diskuterade möjlig­ heten att anfalla Norge, avsågs inga direkta aktioner mot Danmark. De tyska militärerna kom dock fram till att också Danmark borde ockuperas. Vid planläggningen av detta anfall yrkade Hitler och Göring
    [Show full text]
  • Å R Av Uppgång År Av Nedgång
    År av uppgång år av nedgång av år uppgång av År Under beredskapsåren från 1940 och under det kalla kriget fram till och med andra hälften av 1960­talet ägde en uppseendeväckande snabb och omfattande upprustning rum. Krigsmakten (från 1975 Försvarsmakten) växte i omfattning, och dess operativa förmåga ökade. Denna ”guldålder” avlöstes av en period av nedgång, som varade under resterande delen av det kalla kriget och som förvärrades under de följande decennierna. Krigsmakten behöll den gamla strukturen och avvägningen mellan försvarsgrenarna med ett mindre undantag, nämligen att marinens andel av försvarsbudgeten skars ned redan i 1958 års försvarsbeslut, till fördel för flygvapnet. Krigsmakten tvingades således pressa in kostnaderna för en i stort sett bibehållen Generallöjtnant Carl Björeman struktur och verksamhet inom en sjunkande ekonomisk ram. (f. 1924) blev volontär vid Liv­ Författaren upplevde hela den skildrade efterkrigstiden på första grenadjärregementet (I 4) i Lin­ parkett, först ute på truppförbanden och sedan i högre staber. köping hösten 1941 och officer Han hade under vissa tider centralt belägna utsiktspunkter, nära vid Upplands regemente (I 8) i de militära makthavarna, däribland arméchefen Almgren och Uppsala på hösten 1949. Sedan överbefälhavarna Rapp, Synnergren och Ljung och kan som få skildra följde trupptjänst i olika befatt­ spelet bakom kulisserna. Björeman har lyft på många stenar och ningar vid Jämtlands fältjägar­ skildrar initierat och avslöjande samspelet och spänningarna mellan regemente (I 5) i Östersund, Hälsinge regemente (I 14) i den politiska ledningen och den militära försvarsledningen främst Gävle och Norrbottens rege­ kring de stora försvarsbesluten 1942–1987. mente (I 19) i Boden. Efter trupptjänsten följde tjänster som stabsofficer i militärområ­ desstaber i sju år och i försvars­ staben i tio år med slutbefatt­ ning som militärbefälhavare i Södra militärområdet 1984– 1988.
    [Show full text]
  • AKADEMIENS Handlingar Och Tidskrift
    anvisningar till författare KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT KUNGL Ur Svenska Krigsmanna Sällskapets Hand- lingar 1797 Carl Deléns Tryckeri Stockholm Författaren ansvarar för att artikel som in- KRIGSVETENSKAPS- sänds är språkgranskad och genomarbetad och sänder originalmanuskript i Word till AKADEMIENS vi gustaf adolph med Guds nåde, Sveriges, redaktionen på [email protected]. Författarens Handlingar och Tidskrift Götes och Vendes Konung, m m. Arfving till namn, adress, e-postadress, telefon- och Danmark och Norrige, Hertig till Schleswig, faxnummer an ges i mailet. Författare till NR 3/2016 Holstein, m m. inträdesanförande och årliga redo visningar Publicerad sedan 1797 bör begränsa antal tecken (inkl blanksteg) Göre veterligt: att såsom Vi med mycket till högst 30 000 resp 60 000. nöje inhämtat den berömliga omsorg, som THE ROYAL det inrättade Svenska Krigsmanna Säll- Vetenskapliga artiklar inom Akademiens skapet föresatt sig att hafva ospard, till område bör innehålla 7-10 000 ord (d v s SWEDISH ACADEMY förbättrande och utvidgande af de till Krigs max 50 000 tecken utan blanksteg = max OF WAR SCIENCES Vettenskapen hörande delar, hvarigenom så 60 000 tecken med blanksteg = max 20 Proceedings and Journal väl Krigsmän, hvilka dels grånat under vap- A4-sidor i normal text med 12 punkter). nen, dels jemte dessa på stridens bana af ära Artikeln skall starta med ett abstract på NR 3/2016 och mandom sig utmärkt, som ock andre engelska om det är en artikel skriven på Published since 1797 Embets- och Tjenstemän, kände för deras skandinaviskt språk eller på skandinaviskt grundliga insigter, nu beflita sig, att under språk om artikeln är skriven på engelska.
    [Show full text]
  • Carl Björeman Utreder I Sin Bok Arméns Ut- Veckling Under Kalla Kriget Och Har Funnit Svar På Ovanståen- De Fråga
    fter flera år av mödosam upprustning hade Sverige vid krigsslutet 1945 en armé bestående av välutbildade och välorganiserade förband medE modern utrustning. Samtidigt kunde våra grannländer efter lika många år av krig uppvisa få förband av motsvarande kvalitet. Att Sverige även i framtiden skulle ha ett starkt försvar fastställdes genom 1948 års försvarsbeslut och armén kom härefter att uppleva en uppgångsperiod. I mitten av 1960-talet sägs denna uppgång ha nått sin kulmen. Tjugo år senare, i slutet av kalla kriget, befann sig den tidigare starka armén under kraftig nedgång, på väg mot sitt förfall. Vad var det som hade hänt? Generallöjtnant Carl Björeman utreder i sin bok arméns ut- veckling under kalla kriget och har funnit svar på ovanståen- de fråga. Hans slutsats visar på ett politiskt spel där motiven Generallöjtnant Carl Björeman till beslut i många fall var andra än de offentligt redovisade. (f. 1924) blev volontär vid Livgre- nadjärregementet (I 4) i Linköping Försvaret och det kalla kriget (FoKK) hösten 1941 och officer vid Upp- Publikation nr 43 lands regemente (I 8) i Uppsala på hösten 1949. Sedan följde trupp- tjänst i olika befattningar vid Jämt- lands fältjägarregemente (I 5) i Öst- ersund, Hälsinge regemente (I 14) i Gävle och Norrbottens regemente Carl Björeman (I 19) i Boden. Efter trupptjänsten följde tjänster som stabsofficer i militärområdesstaber i sju år och i försvarsstaben i tio år med slutbe- fattning som militärbefälhavare i Södra militärområdet 1984–1988. Carl Björeman har även varit en flitig debattör på det försvars- och säkerhetspolitiska området. isbn 978-91-86837-54-9 fter flera år av mödosam upprustning hade Sverige vid krigsslutet 1945 en armé bestående av välutbildade och välorganiserade förband medE modern utrustning.
    [Show full text]