anvisningar till författare TIDSKRIFT OCH HANDLINGAR KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS KUNGL KUNGL Ur Svenska Krigsmanna Sällskapets Hand- lingar 1797 Carl Deléns Tryckeri Författaren ansvarar för att artikel som in- KRIGSVETENSKAPS- sänds är språkgranskad och genomarbetad och sänder originalmanuskript i Word till AKADEMIENS vi gustaf adolph med Guds nåde, Sveriges, redaktionen på [email protected]. Författarens Handlingar och Tidskrift Götes och Vendes Konung, m m. Arfving till namn, adress, e-postadress, telefon- och Danmark och Norrige, Hertig till Schleswig, faxnummer an ges i mailet. Författare till NR 3/2016 Holstein, m m. inträdesanförande och årliga redo visningar Publicerad sedan 1797 bör begränsa antal tecken (inkl blanksteg) Göre veterligt: att såsom Vi med mycket till högst 30 000 resp 60 000. nöje inhämtat den berömliga omsorg, som THE ROYAL det inrättade Svenska Krigsmanna Säll- Vetenskapliga artiklar inom Akademiens skapet föresatt sig att hafva ospard, till område bör innehålla 7-10 000 ord (d v s SWEDISH ACADEMY förbättrande och utvidgande af de till Krigs max 50 000 tecken utan blanksteg = max OF WAR SCIENCES Vettenskapen hörande delar, hvarigenom så 60 000 tecken med blanksteg = max 20 Proceedings and Journal väl Krigsmän, hvilka dels grånat under vap- A4-sidor i normal text med 12 punkter). nen, dels jemte dessa på stridens bana af ära Artikeln skall starta med ett abstract på NR 3/2016 och mandom sig utmärkt, som ock andre engelska om det är en artikel skriven på Published since 1797 Embets- och Tjenstemän, kände för deras skandinaviskt språk eller på skandinaviskt grundliga insigter, nu beflita sig, att under språk om artikeln är skriven på engelska. fredens lugn bidraga till allmänt väl; Alltså, Bilder: Förslag till illustrationer bifogas och emedan Vi anse Oss böra ett så nyttigt separat. Obs! Det räcker inte att bilderna är Luftvärnet – tillbaka till framtiden och hedrande företag uppmuntra; ty vele inmonterade i ett word- eller powerpoint- av Stefan Jönsson Vi härmedelst icke allenast för Sällskapet dokument. För tryck krävs att bilderna är betyga det nådiga välbehag, hvarmed Vi så- bifogade som separata högupplösta bildfiler, Det glömda arvet från svensk allianspolitik dant upptagit, utan ock försäkra Sällskapet, att såsom dess Höge beskyddare, detsamma dvs minst 300 dpi. av Jacob Westberg med Vårt nådiga hägn städse omfatta. Det Tips: Akademiens skrivhandbok med våra alla som vederbör hafva sig hörsammeligen skrivregler finns att hämta på hemsidan. Militär kompetens i de tänkande att efterrätta. Till yttermera visso hafve Vi Redaktionen språkgranskar manuskriptet maskinernas tidsålder detta med egen hand underskrifvit och med och åter sänder det till författaren. av Ulrik Franke Vårt Kongl. Sigill bekräfta låtit. slott den 23 November 1796. Författaren granskar redaktionens förslag till förtyd liganden etc och meddelar skriftli- gen eventuella synpunkter. beställning av särtryck och lösnum- mer Särtryck beställs hos redaktionen, efter överens kommelse om pris, med uppgift om Helårsprenumeration: 3 NR antal och adresser för leverans och fakture- 400 kr (Sverige) 500 kr (Europa) ring. Lösnummer beställs hos redaktionen 600 kr (övriga länder) 2016 eller på [email protected] som också svarar Lösnummer: 105 kr inkl moms för utsändning och fakturering. issn 0023-5369 © Kungl Krigsvetenskapsakademien 2016 WWW.KKRVA.SE

HT_omslag_3-2016.indd 1 2016-10-11 12:06:32

anvisningar till författare TIDSKRIFT OCH HANDLINGAR KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS KUNGL KUNGL Ur Svenska Krigsmanna Sällskapets Handlingar 1797 Carl Deléns Tryckeri Stockholm Författaren ansvarar för att artikel som in- KRIGSVETENSKAPS- sänds är språkgranskad och genomarbetad och sänder originalmanuskript i Word till AKADEMIENS vi gustaf adolph med Guds nåde, Sveriges, redaktionen på [email protected]. Författarens Handlingar och Tidskrift Götes och Vendes Konung, m m. Arfving till namn, adress, e-postadress, telefon- och Danmark och Norrige, Hertig till Schleswig, faxnummer an ges i mailet. Författare till NR 4/2015 Holstein, m m. inträdesanförande och årliga redo visningar Publicerad sedan 1797 bör begränsa antal tecken (inkl blanksteg) till Göre veterligt: att såsom Vi med mycket nöje högst 30 000 resp 60 000. inhämtat den berömliga omsorg, som det inrät- THE ROYAL tade Svenska Krigsmanna Sällskapet föresatt sig Vetenskapliga artiklar inom Akademiens att hafva ospard, till förbättrande och utvid- område bör innehålla 7-10 000 ord (d v s max SWEDISH ACADEMY gande af de till Krigs Vettenskapen hörande 50 000 tecken utan blanksteg = max 60 000 OF WAR SCIENCES delar, hvarigenom så väl Krigsmän, hvilka tecken med blanksteg = max 20 A4-sidor i Proceedings and Journal dels grånat under vapnen, dels jemte dessa på normal text med 12 punkter). Artikeln skall stridens bana af ära och mandom sig utmärkt, starta med ett abstract på engelska om det är NR 4/2015 som ock andre Embets- och Tjenstemän, kände en artikel skriven på skandinaviskt språk eller Published since 1797 för deras grundliga insigter, nu beflita sig, att på skandinaviskt språk om artikeln är skriven under fredens lugn bidraga till allmänt väl; på engelska. Alltså, och emedan Vi anse Oss böra ett så Bilder: Förslag till illustrationer bifogas nyttigt och hedrande företag uppmuntra; ty separat. Obs! Det räcker inte att bilderna är Europe Needs a Closer Union to Survive vele Vi härmedelst icke allenast för Sällskapet inmonterade i ett word- eller powerpoint- by Constanze Stelzenmüller betyga det nådiga välbehag, hvarmed Vi sådant dokument. För tryck krävs att bilderna är upptagit, utan ock försäkra Sällskapet, att bifogade som separata högupplösta bildfiler, Myten om de omoraliska drönarna såsom dess Höge beskyddare, detsamma med dvs minst 300 dpi. av David Bergman Vårt nådiga hägn städse omfatta. Det alla som vederbör hafva sig hörsammeligen att efterrätta. Tips: Akademiens skrivhandbok med våra A theoretical framework of Maritime Till yttermera visso hafve Vi detta med egen skrivregler finns att hämta på hemsidan. Air Power hand underskrifvit och med Vårt Kongl. Sigill Redaktionen språkgranskar manuskriptet och by Gjert Lage Dyndal bekräfta låtit. Stockholms slott den 23 Novem- åter sänder det till författaren. ber 1796. Författaren granskar redaktionens förslag till förtyd liganden etc och meddelar skriftligen eventuella synpunkter. beställning av särtryck och lösnummer Särtryck beställs hos redaktionen, efter överens kommelse om pris, med uppgift om NR 4 4 NR antal och adresser för leverans och fakture- Helårsprenumeration: ring. Lösnummer beställs hos redaktionen 400 kr (Sverige) 500 kr (Europa) eller på [email protected] som också svarar för 2015 600 kr (övriga länder) utsändning och fakturering. Lösnummer : 105 kr inkl moms WWW.KKRVA.SE issn 0023-5369 © Kungl Krigsvetenskapsakademien 2015

HT_omslag.indd 1 2015-12-07 12:40:04 kkrvas handlingar och tidskrift nr 3 2016 r e d a k t ö r o c h a n s v a r i g u t g i v a r e a k a d e m i e n s ä m b e t s m ä n (m a t e r i a l t i l l tidskriften )

Överstelöjtnant Tommy Jeppsson Styresman Bodängsvägen 23, 761 13 Riala Generaldirektör Mikael Odenberg kkrva tfn: 076-760 96 45 Skeppargatan 56 e-post: [email protected] 114 59 Stockholm mobil: 070-206 14 75 prenumerationsärenden e-post: [email protected] o c h adressändringar Marie Brunnberg Andre styresman mobil: 073-656 09 03 Generalmajor Bo Waldemarsson e-post: [email protected] Skogsmyragatan 4 749 45 Enköping KKrVAHT utges fyra gånger per år och tfn: 0171-44 17 23 prenumeration kan påbörjas när som mobil: 073-546 72 47 helst under året. Prenumerationspriset per e-post: [email protected] helår är 400 kronor (Sverige), 500 kronor (Europa), 600 kronor (övriga länder) Ständig sekreterare Lösnummer kostar 105 kronor, äldre Generalmajor Björn Anderson nummer kostar 70 kronor och kan i mån Västra Finnbodavägen 7B 1 tr av tillgång beställas från redaktionen. 131 71 Nacka Avgift för porto tillkommer. tfn: 076-760 96 40 Bankgirokonto (pren): 760-1487 e-post: [email protected] Skrivelser adresseras till sekreteraren Kungl Krigs­ve­ten­skaps­aka­de­mien Teatergatan 3, 1 tr. 111 48 Stockholm Andre sekreterare tfn: se resp person Överstelöjtnant Gunnar Magnusson fax: 08-667 22 53 Lugnets allé 69 e-post: [email protected] 120 67 Stockholm hemsida: www.kkrva.se tfn: 076-760 96 41 a k a d e m i e n s v e r k s a m h e t , e-post: [email protected] h e m s i d a , ledamotsärenden Björn Anderson (för kontaktuppgifter se Skattmästare t h under rubrik ständig sekr) Direktör Sven-Christer Nilsson Utsiktsvägen 2 lokalbokningar , e k o n o m i , 266 54 Vejbystrand b e l ö n i n g a r , b i d r a g m m tfn: 0431-45 29 00 Gunnar Magnusson (för kontaktuppgifter mobil: 0708-99 66 11 se t h under rubrik andre sekr) e-post: [email protected] avdelningarna a v d i (lantkrigsvetenskap ) a v d i v (militärteknisk v e t e n s k a p ) Ordförande: Ordförande: Överste Jan Mörtberg Överste Jan-Erik Lövgren Östermalmsgatan 78, 114 50 Stockholm Starrängsringen 10, 115 50 Stockholm tfn: 08-660 06 37 mobil: 070-676 31 27 mobil: 070-556 56 45 e-post: [email protected] e-post: [email protected] Sekreterare: Sekreterare: Tekn dr Magnus Ruding Överstelöjtnant Henrik Sjövall Styrmansgatan 19, 114 54 Stockholm Övre Slottsgatan 8 A, 753 10 Uppsala tfn: 08-782 41 17 tfn a: 0171-15 71 16, b: 018-12 72 82 mobil: 070-682 41 17 mobil: 073-329 34 56 e-post: [email protected] e-post: [email protected] a v d v (a n n a n v e t e n s k a p a v b e t y d e l s e f ö r r i k e t s s ä k e r h e t o c h f ö r s v a r ) a v d i i (sjökrigsvetenskap ) Ordförande: Ordförande: Generaldirektör Marie Hafström Kommendör Bengt Lundgren Gårdsvägen 9, 182 75 Stocksund Starrängsringen 60, 115 50 Stockholm mobil: 0708-553 441 tfn: 08-788 77 44 e-post: [email protected] mobil: 076-626 02 80 e-post: [email protected] Sekreterare: Fil dr Thomas Hörberg Sekreterare: Sköndalsbrovägen 41, 128 69 Sköndal Överste Peder Ohlsson tfn: 08-604 93 91 Oxelslingan 13, 185 39 Vaxholm mobil: 070-343 95 06 tfn: 070-950 89 55 e-post: [email protected] e-post: [email protected] a v d v i (säkerhetspolitisk v e t e n s k a p ) a v d i i i (luftkrigsvetenskap ) Ordförande: Ordförande: Ambassadör Mats Bergquist Generalmajor Jan Andersson Bergsgatan 16, 4 tr, 112 23 Stockholm Tilskogsvägen 13, 193 40 Sigtuna tfn: 08-651 60 64 mobil: 070-887 00 00 mobil: 073-339 33 60 e-post: [email protected] e-post: [email protected] Sekreterare: Sekreterare: Överstelöjtnant Claes Bergström Forskningsledare Niklas Granholm Tallflyvägen 9, 313 50 Åled FOI Försvarsanalys, 164 90 Stockholm tfn: 035-398 93 tfn: 08-555 038 36 mobil: 070-818 83 93 mobil: 0709-27 73 70 e-post: [email protected] e-post: [email protected] Innehåll

Handlingar Luftvärnet – tillbaka till framtiden...... 6 Inträdesanförande i KKrVA avd III den 16 mars 2016 av Stefan Jönsson

Tidskrift Det glömda arvet från svensk allianspolitik...... 23 av Jacob Westberg

Samtliga artiklar som publiceras under Tidskrift har granskats enligt Peer review-förfarandet och publiceras i samarbete mellan Kungl Krigsvetenskapsakademien och Försvarshögskolan.

Analys & perspektiv Officer 1965 – några erfarenheter...... 55 av Lennart Uller Utveckling och urval av officerare under det kalla kriget...... 59 av Johan Palmgren Militär kompetens i de tänkande maskinernas tidsålder...... 68 av Ulrik Franke Nytt uppträdande, ny kostym...... 77 Aspekter på ny taktik ur idéperspektiv av Rikard Daleke Invasionsförsvarets taktik möter dagens krav – och förändring?...... 83 av Niklas Blomqvist Akademien och Nato-anslutning...... 91 av Arvid Cronenberg Svar till ledamoten Cronenberg...... 93 av Tommy Jeppsson Den turkiska variabeln i Västasiens spelvändningar...... 94 av Michael Sahlin Avsiktlig spridning av smitta...... 121 av Lars Nylén och Rickard Knutsson Realism eller illusion, en komplettering...... 137 av Bengt Gustafsson Cyber-Attacks as coercive instruments...... 144 by Hrafn Steiner Hybridkrigföring...... 161 Nya utmaningar eller klassiska principer som vi redan förstår? av Michael Gustafson Den bräckliga alliansen...... 171 Transatlantiska utmaningar och möjligheter av Nils Daag och Hans-Christian Hagman En rak IKFN till sist...... 176 av Olof Santesson Populismen i Centraleuropa och dess vidare konsekvenser...... 178 av Nils Daag och Kristoffer Daag

Litteratur Första världskrigets utbrott sett från rysk horisont...... 182 av Carl Johan Ljungberg Mannerheim och hans ryssar...... 186 av Christian Braw Litteraturöversikt...... 188 Tibellska fonden

Kungl Krigs­ve­ten­skaps­aka­de­mien grun­ dades­­ 1796 av generallöjtnanten, friherre Gus­­taf Wilhelm af Tibell. Akademien ska, en­­ligt sina stadgar, främja vetenska­per av betydelse för fäderneslandets försvar­ samt föl­ja och bevaka forskning och utveck- ling av betydelse för rikets säkerhet och försvar. Aka­demiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.­ Den 12 november 2012 har Akademi­en antagit föreskrifter för en nyinrättad fond, Tibellska fonden. Ändamålet med fonden är att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säker- hets- och försvarsområdet. Kungl Krigs­ve­ten­skaps­aka­­de­­­mi­en tar tacksamt­ emot bidrag­ till den Tibellska fonden. Gåvor kan ges i form av kontanta me­del, värdepapper m m från enskil­da och juridiska­ personer. För detta ändamål ska fondens bank­ giro an­vändas: Akademiens grundare Gustaf Wilhelm af Tibell. 111-3075

För välvilligt bidrag tackar Kungl Krigsvetenskapsakademien särskilt; Björn Anderson Militärlitteraturföreningen Carl Björeman Jan Mörtberg Kerstin Fredga Erik Norberg Marie Hafström Björn von Sydow Inge Jonsson Bengt Gustafsson Sven-Christer Nilsson

5 N r 3 juli/september 2016 Luftvärnet – tillbaka till framtiden Inträdesanförande i KKrVA avd III den 16 mars 2016 av Stefan Jönsson

Résumé The Swedish Defence White Paper from June 2015 states an increased operational capacity in for the Armed Forces and specifically for the air defence. As one part of the air defence, Swedish ground-based air defence, will have a significantly higher capability. This paper gives an overview on the current status of the Swedish ground-based air defence; it analyzes the future requirements and presents the Armed Forces’ implementation plan. With this as a back- ground, a preferred way ahead is discussed and offers recommendations for consideration. The implementation plan must have a holistic view including personnel, equipment, infrastructure and training. With an increased number of active professional soldiers, manoeuverable units, missile systems with a longer firing range, a robust C4I system and training both nationally and with partners, the Swedish ground-based air defence will meet the requirements stated in the white paper and be a strong component of the Swedish air defence.

i den senaste försvarspolitiska inriktnings- som regeringen fastställt i det försvarspolitis- beslutet1 inleds kapitel 6, Militärt försvar, ka inriktningsbeslutetet och Försvarsmaktens med följande mening ”Regeringen bedö- genomförandeplan inom ramen för luftvärns- mer att den enskilt viktigaste målsättningen förmågan. Jag kommer att teckna en kort i försvarsinriktningsperioden 2016 t o m bakgrund, beskriva vilka förmågor som ett 2020 är att öka den operativa förmågan i modernt luftvärnssystem bör ha, redovisa krigsförbanden...”.2 En del av denna ope- vad som är beställt av FMV och vad som ska rativa ökning ska luftvärnet bidra med efter beställas, göra en övergripande analys mellan det att man infört ett nytt korträckviddigt dessa beställningar och det försvarspolitiska luftvärnssystem- samt påbörjat införandet av inriktningsbeslutet och slutligen, utifrån ana- 3 ett medelångräckviddigt. Utgångspunkten är lysen, diskutera hur en handlingsplan för det försämrade omvärldsläget, särskilt i vårt den närmaste framtiden skulle kunna te sig närområde, som ställer krav på ett uthålligt för luftvärnsfunktionen. luftförsvar med egenskaper som medger att man kan upprätthålla en hög beredskap till Bakgrund en låg kostnad under lång tid och därmed bidra till vår tröskeleffekt. Egenskaper som I Krister Andréns FOI-rapport Krigs­av­håll­ är typiska för luftvärnsförband. ande tröskelförmåga4 beskrivs hur det väp- Kommer då Försvarsmakten att nå denna nade angreppet försvinner som det dimensio- högre operativa effekt i luftförsvaret efter nerande hotet i försvarsbeslutet 1999 och hur genomförda avvägningsbeslut och beslutad internationella uppgifter istället blir dimen- anskaffningsplan? Jag avser att analysera det sioneringsgrundande. Under tidigt 1990-tal

6 HANDLINGAR blev efter storanfallet det dimensionerande nytt luftvärnssystem, robotsystem 23 Bamse, hotet strategiskt överfall, och försvaret in- är i full gång. riktades mot begränsade nationella uppgifter Uppgifterna som luftvärnet vid tiden lö­ och stort deltagande i internationella opera- ser är skydd av viktiga objekt eller områ­ tioner. Senare delen av 90-talet präglade av den, skydd av flygbaser samt understöd av Rysslands fortsatta militära försvagning och manöver- och artilleriförband. I princip kan de tidigare Warszawapaktstaternas oriente- man säga att luftvärnet skapar möjlighe- ring mot väst och Nato. Försvarsbeslutet år ter för andra stridskrafter att verka i en 2000 innebar att man helt lämnade inrikt- stridsmiljö där vi inte har eget luftherravälde. ningen mot ett väpnat angrepp mot Sverige.5 Förbandsutbildningen genomförs i Boden, Warszawapaktens upplösning, Sovjetunionen Norrtälje, Visby, Halmstad och Ystad. sönderfall, Rysslands långtgående försvag- 15 år senare återstår det två luftvärnsba- ning samt EU:s och Nato:s utvidgning som taljoner 70/97 med utbildningen förlagd till även omfattade forna WP-stater var det Halmstad. Robotsystem 23 Bamse har lagts slutliga beviset för att Sveriges säkerhetspoli- ned före införandet, och en diskussion har tiska läge nu var helt stabilt. Försvarsbeslutet inletts om Sverige verkligen behöver ha luft- innebar att Försvarsmakten i realiteten över- värnsförmåga i framtidens försvarsmakt. vakade och hävdade landets gränser under fredstida förhållanden. Resultatet blev en Vindarna vänder omfattande reducering av alla stridskrafter Den 8 augusti 2008 inleds Georgienkriget i Försvarsmakten. Sedan 1990 hade arméns efter det att Ryssland tagit ställning för och krigsorganisation reducerats med ca 80 % stödjer Sydossetien som hävdar självständig- och flygets basorganisation med ca 70 %.6 het från Georgien. 8 dagar senare är striderna över och Ryssland erkänner Sydossetien och Den strategiska timeouten – Abchazien som självständiga republiker. Den konsekvenser för luftvärnet 9 september rapporterar Svenska Dagbladet7 I mitten på 1990- talet har luftvärnet en att försvarsministern skjuter fram försvars- förbandsstyrka motsvarande 26 luftvärns- proposition 2008 till februari 2009 för att bataljoner samt ett stort antal fristående kunna genomföra en rejäl genomlysning av luftvärnskompanier (motsv ca tio luftvärns- Georgienkriget och hur det påverkar Sverige. bataljoner). tio fördelningsluftvärnsbataljo- Efter ytterligare förseningar beslutar riksda- ner typ 70/90, tio typ 40/48 (40 mm luft- gen den 16 juni 2009 om försvarets inrikt- 8 värnspjäs med radarinvisning), två robot ning till 2014. Inga fler regementen eller 77-bataljoner (Hawk), armébrigader med flottiljer ska läggas ned men reduceringen två st brigadluftvärnskompanier robot 70 av krigsförband fortsätter. Den största för- vardera, där pansar/mekbrigaderna har ändringen i inriktningsbeslutet blir avveck- ett luftvärnskompani som är splitterskyd- landet av allmän värnplikt och övergången dat, och ett stort antal fristående luftvärns- till ett frivilligt rekryterat försvar som ska kanonkompanier 40/48 (direktriktningssikte vara omedelbart gripbart.9 som stödjer skytten, ingen radarinvisning). 2010 återupptar Försvarsmakten försvars- Kustartilleriet har eget pjäsluftvärn 40/48 planering för försvaret av Sverige, och snart med modern invisning. Utveckling av ett står det klart att nedmonteringen av det

7 N r 3 juli/september 2016 svenska luftförsvaret har fått avsevärda kon- Mortar) kan indelas i olika nivåer där läg- sekvenser för förmågan att verka nationellt. sta nivån är att detektera inkommande mål, 2010 startar studien ”Huvudstudie luftvärn” nästa att automatiskt varna personalen i de med uppgiften att ”lämna förslag till lång- områden där granaten väntas träffa och sista siktig inriktning av den markbaserade luft- nivån innebär att bekämpa den inkommande värnsfunktionen efter 2020”.10 2012 beslutar granaten med ett verkanssystem. regeringen om att tillsätta en luftförsvars- Radarmålsökande robotar för att bekämpa utredning.11 Utredningen får uppgiften att sensorer i luftförsvaret är en vedertagen taktik utreda, analysera och bedöma helheten av (SEAD)13 och vapnen kan släppas på avstånd och behoven inom luftförsvaret tiden efter långt över 50 km från målet. Förmåga mot 2040. Parallellt med Luftförsvarsutredningen ballistiska missiler blir åter aktuell när det står arbetar Försvarsberedningen med att ta fram klart att hotet från denna typ av vapen, som underlagen inför det kommande inriktnings- redan idag är ett allvarligt hot, blir allt mer beslutet 2015. Försvarsberedningen hamnar påtagligt 2040.14 När det gäller den tidigare i samma säkerhetspolitiska läge som inför normerande hotbilden kan man principiellt förra försvarsbeslutet d v s med ett Ryssland påstå att förmågan att leverera vapenlaster som aktör i en konflikt i vårt närområde. på långa avstånd, oavsett typ, blir allt högre. Denna gång är det i Ukraina och annekte- Enklare system kan fällas på ca 50 km med ringen av Krim, som gör att beredningens mycket hög precision och mer kvalificerade arbete försenas. Istället för att lämna rap- system från 100 km och längre med bibehål- porten i mars 2014 flyttas tidpunkten fram len precision i målet. Utvecklingen medger 12 till maj. nu ”ett mål-en robot-en träff” istället för den massiva insats som tidigare behövdes Förutsättningar för att slå ut ett definierat mål. Den framtida hotbilden – kort översikt Dagens luftvärn Den hittills vedertagna lufthotbilden som Verkansdelar legat till grund för luftvärnets förmåga har Dagens luftvärnsbataljoner består av två innefattat ett hotspektrum från obemannade verkanskompanier, ett kompani med robot- luftfarkoster (UAV), robotar, kryssningsrobo- system 70 och ett kompani med robotsystem tar till olika typer av stridsflygplan. Ballistiska 97. Robotsystem 70 är ett korträckviddigt missiler har inte utgjort någon dimensione- system med ca 5 km räckvidd och 3 km rande hotbild för svenskt vidkommande. I höjdtäckning. Systemet är ett vackert väder- diskussionen om en framtida hotbild utgör system där ett begränsat antal enheter har RAM (Rocket, Artillery and Mortar) och mörkerkapacitet. Robotsystem 97 (Hawk) mycket små UAV:er (små radiostyrda flyg- är ett medelräckviddigt system med allvä- farkoster s k drönare) nya inslag som måste derskapacitet. Räckvidd ca 40 km och en beaktas. RAM-hotet har under flera år utgjort höjdtäckning på ca 18 km. Hawksystemet ett stort hot mot förläggningar, camper, i utvecklades under 50-talet och anskaffades internationella insatser. Skyddet mot RAM, till Sverige i mitten på 60-talet. Systemet har s k C-RAM (Counter Rocket Artillery and genomgått ett antal uppgraderingar men

8 HANDLINGAR bygger till största delen på den ursprungliga Framtiden tekniken. Robotsystem 70 utvecklades un- der början 70-talet och anskaffades i slutet Framtida luftvärnsförmåga – på 70-talet. målbild Båda systemen bygger på ”line of sight” 2012 tillsätter regeringen som nämnts en principen. Det måste vara fri sikt mellan luftförsvarsberedning för att ge förslag på skytten (rb 70), alternativt belysningsradarn vilken förmåga det framtida luftförsvaret ska (rb 97), och målet. Ett förhållande som gör ha. Ansatsen är mot 2040 och arbetet ska att det som princip alltid åtgår minst tre eld­ utgå från en bibehållen ekonomisk ambi- enheter för att få täckning ett helt varv runt tionsnivå för luftförsvaret.15 I samband med ett skyddsobjekt. För båda systemen gäller att utredningen tillsätts diskuterar framlidne också att man skjuter en robot åt gången ledamoten i Avd III, Claes Sundin, luftförsva- under ett eldöppnande. Ny robot kan inte rets och luftvärnets framtida förmåga i tre ar- avfyras förrän det första skjutförloppet är tiklar i Kungliga krigsvetenskapsakademiens genomfört. Robotsystem 97 har en självför- Handlingar och Tidskrift.16 Betydelsen av ett svarsfunktion som medger att robotar kan luftvärn med betydligt längre räckvidd, en skjutas i salva. Räckvidden kortas då avse- djupare och en mer omfattande samordning värt och kan bara användas mot ett direkt och samverkan med flygvapnet, förmågan att anfall mot eldenheten. verka tillsammans med andra nationer samt Sensorer exempel på luftvärnssystem som har efter- frågade förmågor diskuteras och presenteras. Idag ingår Underrättelseenhet 23 (UndE 23) Vidare lämnas förslag på hur luftförsvaret och spaningsradar PS 91 i luftvärnsbatal­ bör inriktas och vilka geografiska områden jonerna. Båda har 3D-förmåga vilket inne- som bör prioriteras. Förmågan att kunna bär att de kan ge invisning till moderna kraftsamla luftförsvaret till någon del av luftvärnssystem som kräver invisning i sida, Sverige, Gotlands betydelse och internatio- höjd och fart. UndE 23 har förmåga att se nellt samarbete med i första hand Finland mycket små mål, kan räkna ut varifrån en lyfts fram som framgångsfaktorer för det artilleripjäs verkar och var verkansdelen framtida luftförsvaret. kommer att landa. Det finns ingen passiv Luftförsvarsutredningen 2040 lämnar ing- sensor i luftvärnsbataljonen. en entydig målbild för luftförsvarets förmåga 2040 och framåt utan redovisar istället ett Ledningssystem stort antal scenarier med olika förutsätt- Luftvärnsbataljonen har förmågan att skapa ningar som ger ett behov av viss förmåga.17 en lokal luftlägesbild från de ingående senso- I beredningens avslutning kommer man till rerna. Bilden sammanställs centralt och utgör slutsatsen att ”... har kommittén konstaterat grunden för striden mot luftmål. Ledning att en luftförsvarsstruktur som på ett rimligt av strid mot luftmål kan genomföras med sätt kan uppfylla de krav på operativ förmåga hel bataljon från någon UndE eller från ba- som kan ställas inom ramen för försvar mot taljonens ledningscentral, Tactical Control ett väpnat angrepp, under de förhållanden Centre (TCC). Endast en bataljon har till- som kommittén studerat, enligt kommit- gång till TCC. téns mening inte uppfyllas inom bibehållen

9 N r 3 juli/september 2016 ekonomisk ambitionsnivå”.18 Istället väljer luftvärnssystem som kan verka på långa man att redovisa förslag till prioriterade avstånd höjer skyddseffekten och täcker en områden i två nivåer. större yta. Ett system med lång räckvidd, 100 km och däröver, har också en höjdtäckning I prioritet 1 finns bl a: som omöjliggör överflygning utanför räck- • tidig förvarning, vidden. Ett av de vanligaste sätten idag att undvika luftvärn är att helt enkelt flyga över • hotanpassat skydd av flygbaser, luftvärnets räckvidd. • system med längre räckvidd för bekämp- Ett luftvärnssystem med lång räckvidd och ning på större avstånd. god höjdteckning blir också ett värdefullt I prioritet 2 finns bl a: tillskott till integrationen med flygvapnet. Målfördelning, taktiskt uppträdande och • försvar mot ballistiska- och kryssnings- täckningsområdet ger nya möjligheter till robotar, samordnad strid i luftförsvaret. Lång räck- • ett robust ledningssystem, vidd och stort täckningsområde ger också • luftvärn med kort räckvidd för bekämp- bättre möjligheter att skydda flera objekt ning av små mål, och eller områden från ett och samma grup- peringsområde. System med räckvidder på • passiva sensorer. 100 km som är grupperade kustnära ger Under studiearbetet med Huvudstudie luft- även marina enheter skydd. Skyddsobjekt värn ställer studiegruppen frågan till hög- och arméförband som finns i närheten av kvarteret om vilka skyddsobjekt som ska t ex en flygbas där det finns ett grupperat prioriteras och hur många olika platser eller luftvärnsförband erhåller även dessa ett in- områden som luftvärnet bedöms behöva kun- direkt skydd. na verka inom. Studiegruppen får inga svar utan gör ett antagande att oavsett geografi, Vertikal robotstart antal skyddsobjekt och dess egenskaper ska Dagens två luftvärnssystem kräver fri sikt till studien ta fram ett förslag till system som i målet från skytt alternativt belysningsradar. 19 varje enskilt fall kan verka optimalt. Robotarna avfyras för båda system i den riktning som målet befinner sig. Robotsystem Önskvärda delförmågor i framtida 97 har en begränsad förmåga till ”shoot luftvärnssystem around”.20 Ett luftvärnssystem där robotarna startar vertikalt för att därefter svänga in mot Räckvidd och höjdtäckning målet innebär stora fördelar grupperingsmäs- Som tidigare redovisats kan motståndarens sigt. Med vertikal start behöver man bara vapenlaster släppas på allt längre avstånd. fri sikt rakt upp vilket möjliggör gruppering För att kunna verka på långa skjutavstånd i skog och i urban miljö. En vertikal start idag framgrupperar man luftvärnet i de ger roboten 360 graders täckningsområde. mest troliga inflygningsriktningarna. Detta Möjligheterna att komma till verkan även i för att nå flygfarkosten innan den släpper svår terräng som hög skog eller bebyggelse sin vapenlast. Konsekvensen blir att man underlättas i mycket stor utsträckning. Tiden flyttar ut från skyddsobjektet vilket ska- att hitta alternativa stridsställningar inom par luckor i täckningen runt objektet. Ett ett grupperingsområde blir mycket kortare,

10 HANDLINGAR kräver mindre rekognosering och förbe- d v s vara grupperade och beredda utan redelser. Förbandet kan därigenom agera att sända radarenergi. Med passiv spaning mera rörligt och därigenom få ett bättre kan man detektera störkällor och fastställa indirekt skydd. riktningen till dessa. Har man flera stationer som detekterar störsändare kan man genom Målsökare att överlagra radarbilderna få ut mållägen, Robotsystem som klarar av att verka utan s k krysspejling. För att ge exakt måldata stöd från en robotskytt som riktar på målet, till verkansdelarna krävs att man sänder robotsystem 70, eller måste motta reflekterad med radarn. Därigenom röjer man sin grup- radarenergi från målet, robotsystem 97, får pering och blir då ett mål för signalsökande avsevärt större täckningsområde. Roboten attackrobotar. Passiva sensorer, signal och/ har en egen målsökare som själv hittar målet eller elektrooptiska, som kan lägesbestämma och styr till träff. Systemet bygger på yttre ett mål och ge skjutdata till verkansdelarna sensorinformation som överförs till roboten höjer skyddsnivån radikalt. Den enda aktiva före start, vilket gör att roboten efter start komponenten blir då avståndsmätaren, t ex svänger in mot den beräknade framförpunk- en laseravståndsmätare, som under en kort ten och startar sin egen målsökare. För system tid behöver belysa målet för att erhålla till- med medellång och lång räckvidd används räckligt noggrann måldata. en informationslänk som kan förse roboten Ledningssystem med sensordata under flygfasen för att leda den rätt innan den tänder sin egen målsö- Förmågan att vid luftvärnsbataljonen kunna kare före träff. Egen målsökare i roboten gör sammanställa en lokal luftlägesbild och sedan också att varje skytt kan avfyra flera robotar utbyta denna med flygvapnets stridslednings- åt gången utan att träffsanolikheten nedgår. centraler eller annan nations luftlägesbild Begränsningen blir antalet laddade och klara höjer verkansgraden på systemen avsevärt. robotar på lavetten. Mättnadsgraden av sys- Ju bättre omvärldsuppfattning, ju bättre temet höjs avsevärt. När man väljer målsö- samordning inom luftförsvaret och en opti- karteknik på systemen bör man säkerställa mal målfördelning mellan verkanssystemen. att de bygger på olika styrprinciper. Om ett Möjligheten för verkansdelarna att få tillgång system har IR21 målsökare bör det andra till måldata oavsett vem som generar den systemet ha en annan styrprincip som t ex skapar goda förutsättningar för att verkans- radar. Denna princip gör att en motståndare delarna ska kunna uppträda på det bästa sät- tvingas till flera motåtgärder. tet för att komma till verkan men samtidigt ha ett bra skydd. Luftvärnsbataljonerna bör Sensorer ha tillgång till eget robust ledingssystem som De sensorer vi förfogar över idag, Under­ i första hand stödjer den egna striden men rättelseenhet 23 (UndE 23) och spaningsradar som också kan nyttjas av andra förband PS 9122 är båda 3D-radar.23 De kompletterar inom samma område. varandra, UndE 23 ser långt men är i princip Verkan mot olika måltyper vägbunden, medan PS 91 har mycket god framkomlighet och kan grupperas i stråk För att man med bibehållen stridsekonomi där UndE:n inte kan se. PS 91 har kortare ska verka mot olika måltyper, från små räckvidd och utgörs i huvudsak som komple- UAV:er till ballistiska missiler, krävs olika ment till UndE 23. Båda kan ”spana passivt” verkanssystem. För verkan mot små mål

11 N r 3 juli/september 2016

EO/IR

Bild 2: Exempel nya sensorer. S och X bands-radar, signalspaningsutrustning och elektrooptisk sensor. Bild Försvarsmakten. på lägre höjder bör man nyttja lättare luft- mål. Förmågan att bekämpa ballistiska mis- värnssystem. Att bekämpa enkla UAV:er siler bygger inte enbart på verkansdelen utan med medellångräckviddigt luftvärn är inte i stor utsträckning på sensorinformationen. särskilt kostnadseffektivt. Man bör förfoga Förmåga att upptäcka och invisa inkom- över ett lättare system med god rörlighet som mande missiler kräver andra sensorer än kan uppträda nära sitt skyddsobjekt t ex en de vi förfogar över idag. Den enda rimliga flygbas eller ett arméförband. Även lättare vägen, inte minst ur ett kostnadsperspektiv, luftvärnssystem kan verka mot kvalificerade är genom partnerskap med Nato eller USA mål inom sitt verkansområde och blir däri- genom ett bra komplement till ett system som har förmågan. Om man lägger ihop de med längre räckvidd. System med räckvid- önskvärda egenskaperna som redovisats ovan der upp mot 100 km har också möjligheten kommer systemet att få potential mot taktiska att bekämpa bärare av mindre kvalificerade kryssningsmissiler under förutsättning att vapensystem som måste släppas närmare sitt man har tillräcklig bra sensorinformation.

12 HANDLINGAR

Nyanskaffning större mål har systemet avsevärt längre räckvidder (upp mot 100 km). Studieresultat • Avseende sensorer ska luftvärnssystemet ha en högpresterande radar, UndE 23, I Huvudstudie luftvärn24 som redovisades i intill år 2030. Beroende på systemval december 2011 föreslås följande samman- kan det erfordras en radarsensor för det sättning av verkanssystem efter 2020: nya verkanssystemet. Radarn ska ha god 1) Ett luftvärnssystem med lång räckvidd taktisk rörlighet och kompletteras med med förmåga mot ett brett hotspektrum passiva sensorer, ESM26 och sensor för 27 (stridsflyg, robotar, kryssningsrobotar och avståndsbestämning EO/IR viss förmåga mot ballistiska missiler), Luftförvarsutredningen föreslår, som redo- 2) Ett luftvärnssystem med kort räckvidd visats i tidigare avsnitt, att anskaffningen med mörkerkapacitet och förmåga mot prioriteras i två nivåer. I prioritet 1 finns små mål. bl a: 3) Luftvärnskanonvagn 90 bibehålls och • tidig förvarning, modifieras så att de kan erhålla invisning • hotanpassat skydd av flygbaser, mot luftmål. • system med längre räckvidd för bekämp- 4) differentierad sensorteknologi (dagens ning på större avstånd. luftvärn är alltför beroende av radar). I prioritet 2 finns bl a: I studien ”Luftvärnssystem 2020”25 som redovisades två år efter huvudstudien före- • försvar mot ballistiska- och kryssnings- slås följande: robotar,

• Ett korträckviddigt luftvärnssystem med • ett robust ledningssystem, målsökarstyrning, med mörkerkapacitet • luftvärn med kort räckvidd för bekämp- och förmåga mot små mål. Detta system ning av små mål, anskaffas enligt regeringsbeslut i decem- • passiva sensorer. ber 2012. • Nytt medelräckviddigt luftvärnssystem Sammanfattning med förmåga att bekämpa ett stort antal Det finns en samstämmighet genom alla luftburna vapen som kan nå ett målom- de analyser, studier och utredningar som råde från flera riktningar på lägsta höjd gjorts inför anskaffandet av nya luftvärns- under kort tidsrymd i alla väder. Systemet system. Det går att följa resonemang och ska ha målsökarstyrning med allväders- ställningstagande genom de olika arbetena förmåga och en räckvidd på mer än 40 och denna gemensamma bild gör att underlag km och bör ha en räckvidd på mer än och förslag får stor trovärdighet för upp- 60 km mot manövrerande stridsflygplan. dragsgivarna. Därför överraskar det ingen Systemet ska ha minst 15 km höjdtäck- när riksdagen den 16 juni 2015 godkänner ning mot manövrerande stridflygplan och regeringens förslag till mål för det militära bör ha förmåga mot ballistiska missiler försvaret där den framtida luftvärnsförmågan som har räckvidd under 600 km. Mot presenteras. Den 25 juni beslutar regeringen

13 N r 3 juli/september 2016 om ”inriktning för Försvarsmaktens verk- används som jaktrobot till JAS 39 men med samhet under försvarsinriktningsperioden annan mjukvara i målsökaren.33 Räckvidd 15 2016 t o m 2020”.28 I det försvarpolitiska km och mer än 10 km höjdtäckning. Systemet inriktningsbeslutet29 framgår att arméstrids- har mörkerkapacitet. Det ingår även en upp- krafterna tillförs av nytt luftvärn med kort gradering av sensorerna UndE 23 och PS räckvidd inom förvarsbeslutsperioden30 91. En ny ledningsplats, Luftvärnscentral och ”ett nytt luftvärnssystem med medel- (LvC), införs där både striden mot luftmål lång räckvidd anskaffas till en av de två och förbandsledning kan genomföras. Byte luftvärnsbataljonerna. Den andra bataljonen av måldataformat genomförs och luftvärns- 31 får det nya systemet efter periodens slut”. system 97 uppgraderas för att kunna motta Vidare trycker regeringen på förmågan att detta format. kunna verka tillsammans med andra nationer, främst med Finland.32

Val av luftvärnssystem

Luftvärnssystem med kort räckvidd Regeringen beslutade i december 2012 om anskaffning av Insatsförmåga luftvärn (IfLv). I detta paket ingår luftvärnsrobot 98, en luft- värnsrobot med IR-målsökare från företaget Diehl. Roboten ärSAMP/T samma typ av robot som Robotsystem ASTER 98. Bild: Försvarsmakten.

Fv

STRIL

Eldenhet SAMP/T. Bild Försvarsmakten.

14 HANDLINGAR

Luftvärnssystem med medellång ska robotsystem 98 med nytt ledningssystem räckvidd införas och tillsammans med robotsystem 97 bilda Luftvärnsbataljon 2017. Införandet De studier som genomförts har inte haft till ska vara genomfört på båda bataljonerna uppgift att förslå vilket system som slutli- 2019. Därefter från 2020 ska robotsystem gen ska anskaffas men har, som en del av 97 ersättas av ett nytt medellångräckviddigt studierna, gjort en övergripande analys över luftvärnssystem i Luftvärnsbataljon 2020. vad som finns på marknaden. Då det är kort Båda luftvärnsbataljonerna 2020 ska vara om tid innan systemet ska vara operativt i organiserade, utrustade och tränade 2023/24. Sverige är det rimligt att det måste vara ett Det finns en noga genomarbetad plan som system som redan är operativt i något annat land. Den genomsnittliga tiden för en nyan- beskriver hur de gamla luftvärnsenheterna skaffning av luftvärnssystem har i Sverige går ur tiden och ersätts av nya bl a för att varit 14 år.34 Enligt studien Luftvärnsystem man ska kunna bibehålla anbefalld bered- 202035 finns det ett antal system som fyller skap över tiden. kravspecifikationen. Två system jämförs, NASAMS36 med robotar som har en räck- Verkligheten och friktioner vidd mer än 40 km, och luftvärnssystemet 37 Ganska snart efter att projektet med införan- SAMP/T Aster som har en räckvidd på det av det första steget, rb 98 och LvC, visar drygt 100 km. NASAMS-systemet är dock det sig att Försvarsmakten gjort antagande inte operativt med de nya robotarna, vilket om tillgänglighet på materiel som inte är troligen är ett krav för att det ska kunna le- uppfyllda. Det beslutas även att man ska vereras före 2020. SAMP/T Aster är operativt göra en översyn av säkerhetslösningen för i Frankrike och Italien. Skarpskjutningar har genomförts med goda resultat. det nya ledningssystemet. Samtidigt står det Det finns ytterligare ett system som uppfyl- klart att leveranserna av de nya systemen ska ler kravspecifikationen och är operativt, det vara genomförda vid en fastställd tidpunkt amerikanska Patriot-systemet. Systemet har, enligt regeringen, d v s före 2020. Detta gäller med den senaste versionen av robot, fullgod inte bara de nya luftvärnssystemen utan alla förmåga mot taktiska ballistiska missiler. de nya materielprojekt som ska genomföras USA, Tyskland och Nederländerna är några inom ramen för det försvarpolitiska inrikt- av de nationer som idag opererar Patriot. ningsbeslutet. Detta förhållande gör det i Försvarets materielverk har uppgiften att stort sett omöjligt för Försvarsmakten att utifrån Försvarsmaktens kravspecifikation omfördela ekonomi och skjuta anskaffning och inom given ekonomi föreslå vilket sys- framåt i tiden. Plötsligt står det första steget tem som ska anskaffas. Detta arbete pågår i införandet med brister i materieltillgång, just nu. utan godkänd säkerhetslösning och otill- räcklig ekonomi. Uppbyggnad av nya Samtidigt med detta lämnades studierap- luftvärnsbataljoner porten för studien Luftvärnssystem 2020 över till Högkvarteret för att omsättas i en kravspecifikation som FMV ska nyttja i sitt Planering arbete med att hitta en ersättare till rb 97. Införandeplanen för de nya systemen togs Arbetet med specifikationen drog ut på tiden fram 2012 och delades in i två steg. Först och när den gick över till FMV behövde även

15 N r 3 juli/september 2016 materielverket göra en omfattande analys ersätter robotsystem 97 i luftvärnsbataljo- innan kontraktet mellan Försvarmakten och nerna inleds”.38 Men trots skrivningen har FMV blir klart och det egentliga arbetet kan det framkommit att båda luftvärnsprojekten börja. Det görs ett omfattande arbete av blir dyrare än beräknat och att det pågår alla inblandade för att klarlägga problem­ diskussioner om reduceringar inom projek- områden, fastställa kostnadsökningar, justera ten.39 Det framgår inte av underlaget om och tidsplanerna och efterhand fatta delbeslut i så fall vilka reduceringar som kommer att som får igång processerna igen. göras på respektive projekt. Sammantaget har man nu hamnat i ett läge där de båda nya systemen kommer att levereras inom samma tidsram. Här är tuffa Diskussion prioriteringar nödvändiga för att klara av Jag kommer utifrån mina erfarenheter att de ansträngningar som ett införande av nya teckna en möjlig väg framåt för att man system innebär. ska lyckas med ombeväpningen och höja I den ursprungliga införandeplanen fanns effekten på luftvärnet. det som tidigare nämnts, planerat två sto- ra steg i utvecklingen. Steg 1 var att om- Situationen i vårt närområde organisera dagens luftvärnsbataljoner till Luftvärnsbataljon 2017. En bataljon som i När diskussionen om att ersätta våra be- grunden är helt nyutvecklad med robotsys- fintliga system tog fart och planeringen tem 98, nytt ledningssystem och ny sam- på­börjades hade Georgienkriget avslutats mansättning i de ingående enheterna mm. men Ukrainakrisen ännu inte inletts. Det Därefter, ett par år senare, skulle procedu- perspektiv som rådde då var att det fanns ren upprepas i steg 2 och Luftvärnsbataljon både tid och möjligheter att genomföra en 2020 organiseras med ersättaren till robot- ordnad ombeväpning av luftvärnsbataljo- system 97 och nya sensorsystem införda. nerna. Utvecklingen har sedan dess försäm- Nu tycks ett samtidigt införande av de nya rats avsevärt med krisen i Ukraina och inte systemen bli verklighet, och då bör man gå minst av det ryska agerandet i vår direkta direkt till Luftvärnsbataljon 2020 för att närhet. Luftförsvaret har hamnat i fokus inte tappa tempo. Att utveckla en ny batal- och förmågan är efterfrågad på en nivå som jonstyp är ett grannlaga och tidskräv­ande ligger högre än tidigare. Behovet av att ha arbete, och det arbete som är gjort inför väl fungerande luftvärnsenheter i beredskap införandet av Luftvärnsbataljon 2017 är över tiden och att klara av ombeväpningen en utmärkt grund för att gå vidare med före 2020 är områden som försvarsministern Luftvärnsbataljon 2020. vid upprepade tillfällen gett uttryck för40. Försvarministern har även vid dessa tillfällen Försvarsmaktens budgetunderlag påvisat Gotlands betydelse och vikten av att 2017 luftvärnsförband regelmässigt övar där vilket 41 I Försvarsmaktens budgetunderlag för 2017 också framgår i regeringsbeslut 7. framgår att ”Leverans av robotsystem 98 Rimligen borde den tydliga politiska prio- som ersätter det korträckviddiga robotsys- riteringen av luftvärnsförmågan ligga till tem 70 slutförs” och ”anskaffning av ett grund för Försvarsmaktens prioritering inom nytt medelräckviddigt luftvärnssystem som givna uppgifter och given ekonomi.

16 HANDLINGAR

Behov av beslut Sverige och utgöra nästa version av systemet med t ex en ny radar och/eller robot. När det gäller de två nya luftvärnssystemen krävs omedelbara beslut om att man ska Förbandsuppbyggnad – helheten dels fortsätta med anskaffningen av rb 98 tillsammans med nytt ledningssystem, dels Ett krigsförband består av sin personal, sin fatta beslut om vilket system som ska er- materiel, sin infrastruktur och sin utbild- sätta rb 97. Redan idag är tidsförhållandena ning. Inte förrän alla dessa storheter finns, sådana att leveranstidpunkten 2020 är en är genomförda och prövade, är förbandet synnerligen stor utmaning. krigsdugligt. Så här långt i anskaffnings- När det gäller rb 98 är det viktigt att man planerna för de nya luftvärnssystemen, och väljer en bärare till systemet som uppfyller som min artikel också visar, ligger nästan kraven på taktisk rörlighet. Väljer man en allt fokus på själva vapenssystemen. Nedan bärare som är vägbunden kommer systemet ska jag redovisa vilka beslut och åtgärder jag inte att kunna användas till sin fulla poten- bedömer och rekommenderar inom ramen tial och inte heller stödja markförband som för dessa områden. manövrerar i väglös terräng. Avseende nytt ledningssystem och LvC har Personalförsörjning förmågan till en samordnad strid i luftrum- För luftvärnsbataljonen 2017 gäller att endast met, förmågan av att kunna skapa en lokal en begränsad del av den stående bataljo- luftlägesbild och utbyta denna nationellt och nen är bemannad med kontinuerligt tjänst­ med internationella partner stor inverkan på görande soldater, ca 250 st. Övrig personal effekten av luftvärnsbataljonernas strid. Ju är tidvis anställd men bemanningsmålet färre eldenheter man förfogar över ju vikti- för denna personalkategori är inte uppnått. gare är det att man har ett så gott underrät- Försvarsmakten pekar i sin årsredovisning telseläge som möjligt. Då skapar man bättre på svårigheterna att uppfylla målen med handlingsfrihet i striden och kan använda rekryteringen av tidvis anställd personal.42 systemen på det mest optimala sättet. Övrig personal i förbanden är värnpliktig För ersättaren rb 97 krävs ett omgående personal. Konsekvensen blir att man inte ställningstagande av vilket system och vilken kan organisera ett robust förband med uthål- nation som väljs samt ett uppdrag till FMV lighet med de stående delarna utan istället att påbörja upphandlingen. Det kommer att organiserar en funktionskedja som medger krävas ett regeringsbeslut för anskaffningen att alla nödvändiga funktioner som krävs vilket också motiverar snabba ställnings­ för strid mot luftmål kan verka. tagande. Erfarenheterna av anskaffning och Under ombeväpningsperioden kommer införande av helikopter 16, Blackhawk, visar den kontinuerligt tjänstgörande personalen att detta är genomförbart. En av förutsätt- tvingas vara dubbelhattad för att, samtidigt ningarna för framgång är att man inte gör som den utbildar sig på det nya systemet, några förändringar i systemkonfigurationen upprätthålla anbefalld beredskap med de i systemet utan behåller det i sitt befintliga befintliga systemen. Detta kommer förmod- utförande. Varje förändring eller anpassning ligen att förlänga ombeväpningstiden, då kommer ovillkorligen att fördröja införan- övning och träning med de gamla systemen det. Vill man ha en utvecklingsmöjlighet ska till viss del måste fortgå. Även om det finns steget tas efter att systemet blivit operativt i tidvis tjänstgörande personal att tillgå kan

17 N r 3 juli/september 2016

Personal ur 61. och 62. luftvärnsbataljonen. Bild Försvarsmakten. det inte förutsättas att denna kan tjänstgöra förbandet att kunna lösa sina uppgifter. Redan under hela den tidsperiod som kommer att i dagsläget är tillgången till systemmateriel så krävas för ombeväpningen och dessutom begränsad att luftvärnsbataljonerna inte kan är numerären otillräcklig. Luftvärnet är ju bedriva verksamhet parallellt utan i sekvens. också en given del i den tidiga tröskeleffekt Samtidigt införs nu ett nytt utbildningssys- som ska finnas tillgänglig vid ett ytterligare tem där man under långa tider behöver till- försämrat omvärldsläge och behöver då till- gång till materielen för befattningsutbildning, gång till kontrakterad personal för att kunna grundläggande träning m m och till detta ska lösa sina uppgifter. läggas kommande krigsförbandsövningar Med detta som grund blir min rekommen- med pliktpersonal. För att verksamheten dation att fördubbla antalet kontinuerligt vid de kontrakterade förbandsdelarna inte tjänstgörande personal till luftvärnsförban- helt ska avstanna krävs tillgång till bredd- den. Detta för att säkerställa en robust och ningsmateriel för den grundläggande ut- uthållig organisation på luftvärnsbataljonen bildningen och krigsförbandsövningarna. som klarar av att verka under längre tid, kan När det gäller den nya systemmaterielen för genomföra ombeväpning där personalen kan rb 98 gäller det att börja utbilda efterhand delas mellan beredskap och ombeväpning som det finns tillgång till förbandssatser av utan stora konsekvenser. Rekrytering av of- ny materiel. När leveranserna av ersättaren ficerare måste följa soldatförstärkningen så till rb 97 börjar borde rimligen tillgången att de finns på plats när numerären ökas. till den materielen vara god. Planen är att systemet ska köpas intakt med befintlig ma- Luftvärnsmateriel teriel. Behovet av ”gammal” systemmateriel Tillgången på organisationsbestämmande kommer att nedgå efterhand som de den nya materiel är naturligtvis helt avgörande för systemmaterielen levereras.

18 Luftvärnsbataljon NyHANDLINGAR

61. 62.

C3I LOG RB MR RB 98

C2

C2

UndE23 ESM C2

C2 G4A EO/IR

C2

PS Ny

övlt Mattias Elfström

Öppen/Unclassified

Luftvärnsbataljon Ny, exempel på oganisation efter ombeväpningen. Bild Försvarmakten.

Införandet av nya luftvärnssystem och om- öva med större förbandsdelar. Att mobför- beväpning kommer att pågå under ett flertal rådsställa så dyr och effektiv systemmateriel år. En helt avgörande faktor för framgång är synes inte rimligt och är direkt kontrapro- tillgången till systemmateriel. Högkvarteret duktivt till det som man vill uppnå genom bör säkerställa att tillgången på materiel att tillföra de nya systemen. inte blir gränssättande för att vi ska kunna bibehålla anbefalld beredskap, genomföra Infrastruktur grundutbildning i det nya utbildningsyste- met, genomföra krigsförbandsövningar med Den infrastruktur som finns i Halmstads pliktpersonal och samtidigt genomföra om- garnison är väl avvägd för dagens verk- beväpning av luftvärnsbataljonerna. samhet. Kravställningen för förråd, garage, De nya systemen kommer att höja effekten drivmedelsanläggningar mm är mycket tydlig på luftvärnsförmågan avsevärt. Systemen är och inspekteras regelbundet av högkvarte- dyra, mycket dyra, samtidigt som de drastiskt ret. För att man ska möta kraven för de nya höjer vår tröskeleffekt när de används. Om luftvärnssystemen måste planeringen och man ökar bemanningen i luftvärnsförbanden genomförande av nya infrastrukturprojekt med kontinuerligt tjänstgörande soldater kan vara klara när den nya materielen levereras man operera med större förbandsenheter till Luftvärnsregementet. Vissa förberedelser över tiden vilket ger ännu högre tröskeleffekt. är planerade att genomföras för att kunna Min rekommendation är att bemanna och ta emot robotsystem 98. Innan beslutet om

19 N r 3 juli/september 2016 vilket system som ska ersätta robot 97 kan stridsträningsanläggning som kan stå färdig man endast göra generella planer för mot- när träningen med de nya systemen ska börja tagande av ett nytt system. När beslutet är på stor bredd. taget så krävs att infrastrukturbeslut tas omedelbart för att man ska få igång förbe- Avslutning redelser och eventuella åtgärder för att ta emot systemet. Man kan konstatera att det råder en stor samstämmighet i de olika studier och ut- Utbildning, träning och övningar redningar som är genomförda inom luft- värnsområdet. Tyvärr fick inte Luftförsvars­ Som nämnts kommer utbildningsomfattning- utredningen slutföra sitt arbete med att ta en att öka för luftvärnsbataljonerna. Både fram ett förslag till luftförsvarsförmåga ef- avseende ny grundutbildning, genomförande ter 2040. Begränsningen ”inom oförändad av krigsförbandsövningar och den träning ekonomisk ambition” omöjliggjorde detta. som initieras av ombeväpningen. Övning och Regeringen borde omedelbart tillsätta en träning är även en del i tröskeleffekten och ”Luftförsvarsutredning 2040 – Del 2” som kommer att tillgodoses väl de kommande får slutföra arbetet och ge en tydlig inrikt- åren. Kravet att öva på Gotland43 ställer ning om vilken förmåga som ska tillgodoses särskilda krav på planering och resurstill- efter 2040. delning från högkvarteret. Likaså är skarp- Med införandet av de nya luftvärnssys- skjutning med robotsystem 97 och ersättaren temen kommer luftvärnet bli en helt an- en synnerligen viktig del av tröskeleffekten. nan och mer kompetent del av luftförsvaret. Medel för att genomföra dessa skjutningar är Samverkan mellan luftvärnet och flygvapnet avgörande för både tröskeleffekt och förtro- bör stärkas på ett sätt som liknar det läge ende för systemen. Samövningar med andra som rådde före försvarsbeslutet 2000. nationer för att kunna verka tillsammans Clausewitz’ friktionsteorier gör sig stän- bör eftersträvas på årsbasis. Tyskland är digt gällande. Införandet av robotsystem intresserat av att öva med svenskt luftvärn 98 har försenats så att det nu framstår som och ett samarbete mellan det tyska luftvärns- oundvikligt att de båda nya systemen in- regementet, SAMWING 1, är väl etablerat.44 förs ungefär samtidigt. Det planerade steget Ett samarbete med det finska luftvärnet är med att först införa Luftvärnsbataljon 2017 inlett och väntas öka i omfattning de när- för att därefter utveckla nästa bataljonstyp maste åren.45 med nytt medellångräckviddigt luftvärn bör Tillgång till en bra stridsträningsanlägg- slopas. Att organisera, utrusta och mobför- ning är också en grundförutsättning för en rådsställa en bataljonstyp för att därefter kostnadseffektiv mängdträning för förban- omedelbart ta nästa steg bör man undvika. den. Idag används en stridträningsanläggning Använd det omfattande arbete som är ge- som inte är anpassad för de nya luftvärns- nomfört i utvecklingen av luftvärnsbataljon system som är på väg att levereras till luft- 2017 som grund i utvecklingen av luftvärns- värnet. Erfarenheterna är att utveckling och bataljon 2020. leverans av en väl fungerande anläggning är År 2020 ska luftvärnet vara mer än halv- både komplex och tidskrävande. Min rekom- vägs i sin omställning till det nya luftvärnet, mendation är att man omedelbart inleder om målet i det försvarspolitiska inriktnings- ett utvecklingsprojekt för nästa generations beslutet ska infrias. Den tidpunkten ligger

20 HANDLINGAR inte alltför långt bort och tiden går fort. detta ofta på Gotland och tillsammans med Avgörande beslut som krävs för att få igång andra nationer. När skarpskjutningar med införandet av robotsystem 98 och ett nytt båda systemen genomförs regelbundet och ledningssystem är, tillsammans med beslutet detta sker både i Sverige och utomlands med om ersättaren till rb 97, tidskritiska. Varje goda resultat och i samverkan mellan flyg- försening och omtag i beslutsprocessen gör vapnet och luftvärnet, i stor omfattning på utmaningen för Luftvärnsregementet allt daglig basis, då har luftvärnet genomgått den större. Att lyckas med ombeväpningen och största positiva förändringen i truppslagets målet 2020 blir allt svårare att uppnå. historia sedan det bildades 1942. När ombeväpningen av luftvärnet är ge- nomförd och den större förbandsmassan av Författaren är överste och ledamot av stående förband genomför övningar, sker KKrVA.

21 N r 3 juli/september 2016

Noter

1. Försvarspolitisk inriktning, Sveriges försvar 26. Electronic support measures. Passiv sensor 2016–2020, Regeringens proposition, Prop som använder emmiterade signaler för att 2014/15:109. upptäcka, identifiera och lägesbestämma må- 2. ibid, s 63. let. 3. ibid s 75. 27. Elektrooptisk/infraröd sensor som är passiv 4. andrén, Krister: Krigsavhållande tröskelför- förutom vid avståndsbedömningen. måga – Det svenska försvarets glömda hu- 28. Regeringsbeslut 7 2015-06-25 Inriktning för vuduppgift, FOI-R-3852—SE 2014, s 20-36. Försvarsmaktens verksamhet under försvars- 5. ibid, s 28. inriktningsperioden 2016 till och med 2020, 6. ibid, s 29. Regeringen, Fö2015/00953/MFI. 7. holmström, Mikael: ”Försvarsbeslut kom- 29. Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar mer först nästa år”, Svenska Dagbladet 2016 – 2020, Regeringen, Prop 2014/15:109. 2008-09-09. 30. ibid, s 74. 8. Ett användbart försvar, Regeringens proposi- 31. ibid, s 74. tion, Prop 2008/09:140. 32. op cit, Regeringen, se not 28, s 9. 9. op cit, Holmström, Mikael, se not 7. 33. diehl Defence, presentation vid Lv 6 10. Huvudstudie luftvärn – MARK 101104S, 2014-06-24. Luftvärnsregementet, slutrapport 34. op cit, Elfström, Mattias, se not 19. 2011-12-15. 35. op cit, Luftvärnssystem 2020, se not 25, 11. Kommittédirektiv – Luftförsvaret efter 2040, s 13. Regeringen, Dir 2012:68. 36. norwegian Adapted Surface to Air Missile 12. tt: ”Försvarsrapport skjuts upp”, Svenska System, NASAMS. Dagbladet 2014-03-04. 37. sol-Air Moyenne Portée/Terrestre, i fransk 13. suppression of enemy air defence (SEAD). tjänst har det beteckningen Mamba. 14. Luftförsvarsutredningen 2040 38. Budgetunderlag för 2017 med särskilda Slutbetänkande, Statens offentliga utredning- redovisningar, Försvarsmakten, FM2015– ar, SOU 2014:88, s 287. 7991:21, 2016-02-28 bilaga 1, s 13. 15. ibid, s 17. 39. gummeson, Jonas: ”SvD avslöjar: Försvarets 16. sundin, Claes: ”Luftförsvarets utveckling på kostnader ökar kraftigt” och ”Pengar måste lång sikt”, KKrVAHT, 3. häftet 2012, s 94- flyttas från förband till materiel”,Svenska 107, 4. häftet 2013, s 129–135. dagbladet, 2016-03-01, http://www.svd.se/ 17. op cit, Luftförsvarsutredningen, se not 14, svd-avslojar-forsvarets-kostnader-okar-kraf- kap 7-9. tigt och http://www.svd.se/pengar-maste-flyt- 18. ibid, s 305. tas-fran-forband-till-materiel. 19. Elfström, Mattias Övlt, studiesekreterare: 40. hultqvist, Peter, Försvarsminister, före- Huvudstudie luftvärn, presentation av hu- läsning Hallands allmänna försvarsför- vudstudien, Lv 6 2012-08-20. ening 2015-11-28 samt föreläsning vid 20. ”Shoot around” innebär att roboten kan Luftvärnsregementet 2015-11-29. avfyras i annan riktning än direkt mot målet 41. op cit, Regeringen, se not 28, s 10. för att undvika hinder i siktlinjen. 42. Årsredovisning 2015, Försvarsmakten, 21. infra red, målsökaren nyttjar infraröd strål- FM2015–14703:2 – Bilaga 2, s 27. ning för målsökning. 43. op cit, Regeringen, se not 28, s 10. 22. hard radar monterad på bandvagn. 44. Letter of Intent between and 23. 3D; sida, höjd och fart. Germany, Luftvärnsregementet, 2015-03-10. 24. op cit, Huvudstudie luftvärn, se not 10, s 4. 45. Grönroos, Ari, Överste, finsk luftvärnsin- 25. Luftvärnssystem 2020 – MARK 121301S, spektör, besök Flygvapenövning 2015, Luftvärnsregementet, 2013-09-13 2015-08-27.

22 TIDSKRIFT Det glömda arvet från svensk allianspolitik av Jacob Westberg

Abstract: This article aims at contributing to the present debate on Sweden’s security policy orienta- tion by introducing an analytical framework for explaining and evaluating different choices of grand strategy. The usefulness of the analytical framework is illustrated with reference to Sweden’s previous experiences from pursuing policies of military alignment and participation in cooperative security efforts aiming for collective security. A further aim of the article is to remind the readers of these largely forgotten Swedish experiences of policies of alignment. This second aim is related to the mistaken but common view that Sweden during the last 200 years has pursued a consistent policy of non-alignment. In the conclusion of this article, it is argued that the present gap between Sweden’s security goals and the political and military means can only be closed by developing ways of even deeper entering into defence coopera- tion and integration with other states and organisations.

försvars- och säkerhetspolitik hade I spåren av dessa omvärldsförändringar länge en undanskymd roll i svensk politisk inleddes en livlig debatt kring både behovet debatt. Under det kalla kriget hölls debat- av att stärka den svenska försvarsförmågan ten tillbaka av krav på uppslutning kring och behovet av att se över våra försvars- neutralitetspolitiken och decennierna när- politiska samarbeten med andra stater och mast efter det kalla krigets slut kom intres- organisationer. I denna debatt har vissa de- set för försvarsfrågor att minska p g a en battörer argumenterat för en återgång till en internationell säkerhetspolitisk utveckling mer strikt alliansfri politik syftande till att som föreföll indikera att nya mellanstatliga minska spänningarna i Sveriges närområde. krig innefattande någon av EU:s eller Natos Andra debattörer har istället förordat ett medlemsstater var ytterst osannolika. Den svenskt Natomedlemskap för att öka svensk säkerhetspolitiska utvecklingen under de säkerhet och förbättra Sveriges möjligheter senaste åren har inneburit stora förändringar att bidra till gemensamma försvarsansträng- i dessa avseenden. Rysslands annektering av ningar inom Nato. Krim och militära intervention i Ukraina Meningsskiljaktigheterna i debatten 2014 visade att Georgienkriget 2008 inte har huvudsakligen handlat om olikartade var en engångshändelse och att den ryska uppfattningar om Ryssland och Nato samt politiska ledningen är beredd att använda sig Sveriges möjligheter att på egen hand klara av militära maktmedel mot andra stater för försvaret av den egna nationen och bidra till att främja sina säkerhetspolitiska intressen. I ökad säkerhet i Östersjöområdet. Debatten den svenska försvarspropositionen från 2015 kring dessa frågor har dock saknat analy- konstateras att det ryska agerandet utgör tiska verktyg som på ett mer generellt plan den ”största utmaningen mot den europeiska kan hjälpa oss att förstå, förklara och ut- säkerhetsordningen sedan den etablerades värdera olika alliansstrategier för att uppnå för ett kvarts sekel sedan”.1 ökad säkerhet. Denna artikel syftar till att

23 N r 3 juli/september 2016 presentera ett sådant analytiskt ramverk Europas säkerhet”.4 Uttrycket politisk alli- och illustrera tillämpbarheten av detta i en ans är inte etablerat som ett begrepp inom översiktlig analys av några av de olika sä- forskning kring strategi och internationell kerhetsstrategier som Sverige använt sig av politik, men det kommer i denna artikel att de senaste 200 åren. användas som en sammanfattande beteckning De historiska exemplen på svensk allians- på säkerhetspolitiska alliansstrategier som politik syftar även till att påminna läsaren om syftar till att minska risken för krig genom de många avsteg som Sverige gjort från den att bygga upp gemensamma regelverk och alliansfria politiken under de dryga 200 år politiska institutioner som inte primärt har som gått sedan Sverige senast var i krig. En karaktären av militära allianser riktade mot grupps självförståelse skapas, som Bo Stråth förhand bestämda motståndare. Politiska framhållit i en analys av den svenska ”neu- allianser kan dock innefatta överenskom- tralitetsmyten”, av dess ”kollektiva minne melser rörande kollektiv säkerhet och ett och dito glömska”. Den bild av det egna gemensamt försvar mot angrepp mot någon landet som formas i det offentliga samtalet av medlemsstaterna. I politiska allianser och i läroböcker består i lika delar av det kan militära maktmedel därför vara ett in- som vi i öppet diskuterar och återberättar strument i en bredare verktygslåda, men de och det som förträngs och glöms bort.2 De har inte samma överordnade betydelse som historiska exempel på allianspolitik som tas inom militära allianser. De två exempel på upp i denna artikel syftar till att lyfta fram politiska allianser som tas upp i denna ar- delar av den svenska historien som glöms tikel är Nationernas förbund (NF) och EU. bort när vi talar om Sveriges 200-åriga alli- Tidsmässigt sträcker sig valet av exempel ansfria traditioner. Dessa glömda erfarenheter över hela perioden från 1812 till 2015 för och det anlysramverk som presenteras utgör att det ska vara möjligt att ge exempel på även ett komplement till tidigare forskning så många olika strategier som möjligt. Valet på området som i allmänhet varit inriktad av exempel omfattar både lyckade och miss- mot Sveriges erfarenheter av neutralitet under lyckade exempel på alliansstrategier. världskrigen och olika aspekter av kalla kri- gets neutralitetspolitik. Svensk allianspolitik Balans och koherens – två är ett ännu outforskat område.3 Valet av exempel omfattar både traditio- potentiella framgångskriterier nella militära och politiska alliansstrategier. för nationella säkerhets­ Militära allianser handlar ytterst om att stater strategier genom avtal förpliktigar sig att under vissa bestämda förutsättningar samarbeta militärt. Den nuvarande svenska solidaritetspolitiken Traditionellt sett har militärallianser syftat är i likhet med det kalla krigets neutralitets- till att skapa förberedelser för ett gemensamt politik ett exempel på en nationell säkerhets- defensivt eller offensivt agerande mot en eller strategi, även om detta uttryck knappast flera utpekade stater. Politiska allianser kan förekom i svensk säkerhetspolitisk debatt ses som ett alternativ eller ett komplement före 2000-talet. Uttrycket säkerhetsstrategi till militära allianser. I utrikesdeklarationen används i denna artikel för att beteckna det 2010 konstaterade Carl Bildt att Sverige i och som i engelskspråkig litteratur benämns grand med EU-medlemskapet ingår i en ”politisk strategy. I dokument som offentliggör och allians” och tar ett ”solidariskt ansvar för sammanfattar länders eller organisationers

24 TIDSKRIFT säkerhetsstrategier är det även vanligt att En faktor av stor betydelse för möjlighe- man i engelsk text också använder uttycket terna att uppnå ett lands säkerhetspolitiska security strategy. Säkerhetsstrategier syf- mål är att det finns en balans mellan mål, tar ytterst till att utveckla metoder för att metoder och medel. Dessa tre delkomponen- förverkliga ett lands eller en organisations ter måste även vara anpassade till både inre uttalade säkerhetspolitiska mål med hjälp miljöfaktorer, sammanhörande med den egna av en kombination av de olika former av statens egenskaper, och yttre miljöfaktorer maktmedel som står till en aktörs förfogande. som relaterar sig till aktörer och förhållan- Strategin kan även innefatta samarbete med den bortom den egna statens gränser. Mål 5 andra stater och organisationer. Av denna är i detta sammanhang de övergripande definition framgår att det avgörande fram- säkerhetspolitiska mål som formuleras av gångskriteriet för en säkerhetsstrategi är att ett lands politiska ledning. Medel utgörs den uppnår de målsättningar som formulerats av både de olika former maktmedel som för den. Säkerhetsstrategier kan utformas en aktör förfogar över här och nu och de av enskilda länder, allianser och interna- medel som en aktör utvecklar på längre sikt. tionella organisationer. Säkerhetsstrategier Medel kan även delas mellan samarbetsparter, kan utformas för både freds- och krigstid exempelvis i form av gemensamma resurser och behöver inte innefatta vare sig hot om för övervakning, militära insatser och civil eller ett aktivt användande av militärt våld. krishantering. Ett sådant val skulle innebära Önskade strategiska effekter kan även upp- att aktören som metod valt att tillämpa en nås med exempelvis diplomati, ekonomiska samarbetsstrategi med olika former av re- medel och informationskrigföring.6 sursdelning. Metoder handlar ytterst om En ytterligare viktig aspekt av strategibe- hur olika former av maktmedel utnyttjas greppet är resursknapphet. Om tillgången till eller utvecklas och de är det kitt som binder egna maktmedel är obegränsad krävs det ing- samman mål och medel med miljöfaktorer. et strategiskt konststycke för att uppnå även Mål och medel måste hela tiden balanseras högt ställda säkerhetsmål.7 Resursknapphet mot varandra och metoder utformas för att innehåller även ett interaktivt element: en anpassa strategin till existerande och för- otillräcklig tillgång till egna maktmedel kan ändrade miljöfaktorer.8 I figur 1 illusteras leda till att en aktör söker samarbete med ovanstående resonemang om sambandet andra aktörer med likartade målsättningar. Samarbete med andra aktörer skapar dock mellan mål, medel, metoder och miljö. beroenden som medför att uppfyllnaden av de egna säkerhetsmålen är helt eller delvis Mål avhängig av andra aktörers handlingval och förmågor. De egna maktresurserna måste även ses i relation till de maktresurser som disponeras av aktörer som anses hota de egna säkerhetsmålen. Om en motståndares Metod resurser vida överstiger de egna så kan de beroenden som samarbete med likasinnade Miljö Medel aktörer skapar ses som mindre riskfyllda än valet att förlita sig på de resurser som man kontrollerar själv. Fig 1

25 N r 3 juli/september 2016

Om en stats politiska ledning formulerar vissa strategier innefattat en kombination säkerhetspolitiska mål som inte går att ge- av olika former av maktmedel.9 nomföra med egna nationella medel så kan landet ingå samarbetsstrategier som gör det Interna miljöfaktorernas möjligt att dra nytta av andra aktörers re- surser för att undvika att det uppstår en påverkan på strategiska obalans mellan uppgifter och resurser. En handlingval uppkommen obalans kan naturligvis även I förklaringar av säkerhetspolitiska vägval är minskas genom att målsättningar bantas det vanligt att såväl forskare som politiska och nationella medel tillförs. Det är också ledare hänvisar till ”nationella intressen”. möjligt att den politiska ledningen väljer Inom forskningen kring internationell po- att acceptera att det finns obalans mellan litik råder det dock stor oenighet om vad säkerhetspolitiska mål och egna medel, om nationella intressen är, vilka faktorer som man räknar med att de egna säkerhetsmålen påverkar staters intresseuppfattningar och inte är hotade eller att någon annan aktör hur dessa intresseuppfattningar påverkar eller institution bidrar till att upprätthålla staters strategiska handlingsval. Enligt en säkerheten i regionen utan aktiva bidrag tidig företrädare för den realistiska forsk- från den egna staten. Eftersom säkerhetsstrategier innefattar ningstraditionen i studiet av internationell en kombination av olika former av makt- politik, Hans Morgenthau, handlade all medel och genomförandestrategier på olika politik ytterst om en kamp mellan motstri- beslutsnivåer skapas samordningsbehov av diga viljor och konkurrerande nationella två principiellt olika slag. Dels behöver de intressen. Nationella intressen skulle därför olika formerna av maktmedel som kontrol- ytterst definieras i termen maktmaximering. leras av olika departement, myndigheter och Makt definierades av Morgenthau som en andra inblandade aktörer samordnas, vilket aktörs kontroll över en annan aktörs tankar fortsättningsvis benämns horisontal koherens. och handlingar. Maktmedel utgjordes av Dels behöver de underliggande nivåer som alla former av sociala relationer som kunde är delaktiga i strategins genomförande ko- bidra till kontroll över andra aktörer och ordineras med överliggande nivåer. Denna kunde vara allt från fysiskt våld till subtil 10 form av samordningsproblematik benämns psykologisk påverkan. vertikal koherens. Koherens betraktas inom I studiet av utövandet av makt borde fors- strategiforskningen som eftersträvansvärt karen, hävdade Morgenthau, utgå från an- eftersom det anses öka sannolikheten för att tagandet att beslutsfattare i valet av handling säkerhetsstrategins målsättningar uppnås, agerar rationellt – att de väljer det handlings- men även koherenta strategier kan misslyckas alternativ som minimerar risker och kostna- eftersom förverkligandet av ett lands säker- der samt maximerar nytta. Utöver strävan att hetsmål ofta är beroende av faktorer som lig- maktmaximera betonade Morgenthau även ger bortom den egna statsledningens kontroll. staters grundläggande behov av att trygga Det finns i denna artikel inte utrymme för sin överlevnad och att detta mål måste över- fördjupade resonemang kring koherensen i ordnas andra moraliska värden.11 de olika strategier som analyseras, och re- Morgenthaus rationalistiska utgångspunk- sonemangen i dessa frågor kommer därför ter har bland annat kritiserats av forskare att begränsas till översiktliga analyser hur som framhållit betydelsen av nationella iden-

26 TIDSKRIFT titeter och andra nationsspecifika särdrag. Sveriges existens vid beslutstillfällena inte var Jan Ångström har i en studie av svenska uppenbart hotad (Westberg 2015). På vilka bidrag till internationella militära krishante- grunder ska den rationella maktanalytikern ringsinsatser visat att dessa kan tolkas både avgöra om prioriteringen mellan inflytande- ett uttryck för en rationell nyttokalkyl, där mål och överlevnadsmål var korrekt? För att svenskt deltagande på olika sätt förmodas hantera detta problem är utgångspunkten öka svenskt inflytande och säkerhet, och i denna artikel att säkerhetstrategier bör ett uttryck för en vilja att bekräfta en re- utvärderas med utgångspunkt i de specifika dan existerande självbild, att deltagandet säkerhetsmål som landets politiska ledning är ett uttryck för en typiskt svensk solidari- anger i anslutning till att man argumenterar tet med människor i andra länder som är i för ett visst handlingsval. linje med landets traditionella stöd för FN:s Formuleringen av ett lands säkerhetspoli- 12 fredsarbete. tiska mål och val av strategier sker heller inte i Även i denna artikel är utgångspunkten ett vakuum. Mål behöver relateras till allmänt att det sparsmakade rationalistiska analys- spridda uppfattningar om den egna statens ramverk som Morgenthau förordade behöver politiska identitet och andra egenskaper som kompletteras för att det ska vara möjligt att utmärker en viss stat, exempelvis geografisk förklara, förstå och utvärdera länders olikar- utsträckning och belägenhet, politiskt och tade säkerhetspolitiska vägval. Antagandet socialt system och tillgång till olika former om att alla stater stävar efter att maximera av maktmedel. Även historiska erfarenheter inflytande över andra aktörer och trygga sin från tidigare konflikter och formativa erfa- egen överlevnad hjälper oss inte att förklara renheter vid statsbyggnadsprocessen har visat varför stater väljer olika medel och metoder sig spela stor roll för hur beslutsfattare och i strävan att förverkliga sina säkerhetspoli- medborgare ser på landets säkerhet. Dessa tiska mål och intressen. Relationen mellan faktorer bidrar tillsammans till att skapa målen att maximera inflytande och säker- något som fortsättningsvis benämns en stats ställa statens fortsätta överlevnad är också strategiska kontext.13 mer komplicerad än vad den rationella nyt- tokalkylen ger intryck av. För svensk del har tryggandet av landets Externa miljöfaktorernas existens under vissa perioder (exempelvis påverkan och val av 1864–1920) ansetts kräva att landet bedri- alliansstrategi ver en passiv politik syftande till att hålla landet utanför eventuella konflikter mellan Val av säkerhetsstrategier och utfallet av närliggande stormakter. Med denna strategi dessa val påverkas givetvis även av aktörer prioriteras överlevnadsmålet framför infly- och faktorer bortom det egna landets gränser. tandemål eftersom det senare begränsas till Valet av yttre påverkansfaktorer har i denna en handling: att andra stater ska låta bli artikel inriktats mot (i) inflytandet från spän- att anfalla oss. Vid andra tillfällen, som ningsnivåer och maktfördelningen mellan 1812–1814 och 1855, har den svenska ut- stormakterna, (ii) Sveriges säkerhetspolitiska rikesledningen medvetet drivit en expansiv relationer till närliggande stormakter samt aktiv politik syftande till att med diploma- (iii) påverkan från faktorer som sammanhör tiska och militära medel tvinga andra stater med internationella institutioner. Artikeln att uppge delar av sitt territorium, trots att anknyter därmed till de två mest centrala

27 N r 3 juli/september 2016 påverkansfaktorerna inom den neorealis- språkarna för det senare alternativet. Den tiska och den liberala institutionalistiska avgörande faktorn för staters ställningsta- forskningstraditionen. ganden i alliansfrågor är, enligt Walt, frågan Inom den neorealistiska forskningstradi- om vilka stater som utgör det främsta hotet tionen inriktas analysen av internationell poli- mot den egna staten. Detta innebär att sta- tik mot den påverkan som det internationella ter kan bedriva en maktbalansstrategi även systemet utövar på staterna. Skillnader mellan genom att alliera sig med den starkare sidan stater i fråga om tillgången till maktmedel om den svagare sidan av andra skäl upplevs skapade, enligt Kenneth Waltz, en åtskillnad som mer hotande.16 mellan de super- eller stormakter vars antal Walts modifiering av maktbalansteorin definierade ett visst system och övriga stater. har kritiserats av forskare som hävdat att Ett regionalt eller globalt statssystem som fokuseringen på upplevda hot gör att Walt domineras av en makt betecknas unipolärt, underskattat betydelsen av triumfvagnsstrate- ett system med två dominerande makter be- gier som används för att vinna fördelar (band- tecknas som bipolärt och ett system med tre wagon for profit), snarare än att avvärja hot. eller fler makter benämns multipolärt. Inom Dessa offensiva triumfvagnsstrategier ligger dessa olika system kan man, enligt Waltz, närmare den ursprungliga metaforiska inne- ”förvänta sig” att staterna försöker skapa börden av uttrycket ”triumfvagn”: att olika motvikter till framväxande makter genom aktörer flockas kring det som framstår som att stödja den svagare stat eller militärallians den vinnande sidan i en konflikt.17 Randall som hotas av starkare stater eller allianser. Schweller har i en artikel vidareutvecklat En sådan maktbalansstrategi förmodades aktöranalysen av staters val mellan makt- kunna bedrivas av både stormakter som balans- och triumfvagnsstrategier genom att vill försvara sin egen position i systemet och bygga vidare på den åtskillnad som ofta görs ”andra rangens” militära makter som också mellan revisionistiska stater och status-quo skulle föredra att stödja den svagare makt- stater. Revisionistiska stater utmärks av att grupperingen eftersom den expansionistiska de värderar vinsterna av ett krig högre än de makten på sikt skulle kunna utgöra ett hot kostnader som kriget kan föra med sig. De även mot dem själva.14 strävar efter att utöka sin makt och utmana Resonemangen om maktbalansstrategier den rådande ordningen. Status-quo stater, har dock ifrågasatts av forskare som framhål- som ofta leds av vinnarna i det närmaste lit att stater i praktiken ofta valt att antingen föregående stormaktskonflikten, utmärks stå utanför militära allianser eller tillämpa av viljan att bevara den rådande ordningen en motsatt alliansstrategi, triumfvagnsstra- och maktfördelningen mellan staterna. De tegi (bandwagoning), som innebär att stater strävar efter att maximera säkerhet, inte istället allierar sig med en starkare expansiv makt.18 makt för att vinna fördelar eller undvika att Inom forskningen kring småstaters mili- själva bli attackerade.15 tära alliansstrategier råder det delade me- En annan fråga som väckts i den forskning ningen om dessa bör förlita sig på alliansfria som gjorts efter att Waltz presenterade sina strategier eller alliansstrategier. Man är även teorier om maktbalansstrategier är om stater oenig om de småstater som väljer alliansstra- balanserar mot de makter som man uppfattar tegier bör bedriva maktbalansstrategier eller som starka eller de som man uppfattar som triumfvagnsstrategier. Fram- och motgångar mest hotfulla. Stephen Walt är en av före- för småstaternas strategier har också visat sig

28 TIDSKRIFT vara starkt beroende av miljöfaktorer som uppvisar likheter med allianser som syftar står bortom småstatens påverkansmöjligheter till att balansera hot. Längre fram i artikeln såsom geografisk belägenhet, stormakternas ges flera exempel på svenska uppvaktnings- krigsplaner och maktbalansen i systemet. strategier. Alliansfria strategier kan också Det finns alltså inga färdiga lösningar och variera i graden av aktivitet. En aktiv strävan generella rekommendationer att tillgå när det från en stat att med politiska medel markera gäller småstaters val i dessa frågor.19 ett oberoende gentemot andra stater benäm- Enligt Ole Elgström har man inom tidigare ner Elgström distanseringsstrategi. Sveriges forskning visat att småstaters säkerhets- aktiva neutralitetspolitik under kalla kriget politiska handlingsutrymme i hög grad är utgör ett tydligt exempel på en sådan politisk beroende av spänningsnivåer och maktför- strategi. Motsatsen till denna strategi utgörs delningen mellan stormakterna. Obalanser av en passiv strategi där stater försöker att i maktfördelningen mellan stormakter och undvika inblandning i konflikter genom att ökade spänningsnivåer anses minska småsta- isolera sig och undandra sig andra staters ternas handlingsutrymme. På motsvarande uppmärksamhet (hiding).22 sätt anses minskade spänningar och en jämn- För småstater som väljer att bedriva en vikt i styrkeförhållanden mellan stormakterna militär allianspolitik återstår ytterligare ett öka småstatens autonomi och handlingsut- val: ska man inleda ett försvarssamarbete rymme. Småstater beskrivs också ofta som med en eller flera småstater eller ska man snabba att anpassa sig till förändringar i den ingå en allians där en eller flera stormakter yttre miljön.20 Småstater tenderar att utgå ingår? Småstatsallianser innebär att två el- från kortsiktiga tidperspektiv och maktba- ler fler mindre stater ingår ett försvarsför- lansen i den egna regionala kontexten i ut- bund i förhoppningen att detta ska skapa formningen av sina alliansstrategier, medan en tillräcklig gemensam försvarsförmåga stormakter i högre grad agerar långsiktigt och göra det möjligt för länderna att själva och allierar sig med hänsyn till balansen i bestämmasamarbetets innehåll och former. hela statssystemet.21 Småstatsallianser kan även bidra till att skapa I Elgströms analys av svensk allianspolitik ett alternativ till försvarssamarbeten som do- under 1800-talet nyanseras motsättningen mineras av stormakter. Småstatsallianser har mellan alliansfrihet och allianspolitik ge- ofta visats sig vara otillräckliga i hanteringen nom en presentation av mellanpositioner i av hot från stormakter, men de kan vara till- valet mellan alliansfrihet och allianspolitik. räckliga för att hantera hot från mindre stater. En alliansfristat kan även utan formella al- Småstatsallianser har även kunnat skapa en liansavtal göra eftergifter till en hotande förbättrad grund för att verka för gemen- stormakt och därmed bedriva en politik som samma politiska målsättningar och de kan angränsar den defensiva triumfvagnsstrate- även gynna den interna sammanhållningen gin. Ett exempel på detta är Sveriges politik mellan småstater i en region.23 under första hälften av andra världskriget. I Rothsteins studie av den s k ”lilla entan- Den alliansfria småstaten kan även genom ten”, försvarssamarbetet mellan Jugoslavien, en uppvaktningsstrategi närma sig den part Rumänien och Tjeckoslovakien under mel- i konflikten som upplevs som mindre hotfull lankrigstiden, redovisas ett antal erfarenheter genom upprättade av informella samarbe- som kan vara av betydelse även för andra ten och förberedelser för framtida allianser. småstatsallianser. I relationen till Tyskland Denna strategi innefattar ett beteende som hade lilla entanten en stor svaghet som be-

29 N r 3 juli/september 2016 stod i att intensiteten i det hot som staterna framåt av staternas gemensamma intressen upplevde från andra stater var av olika om- att upprätthålla det samarbete som inletts. fattning. Det var inte uppenbart för staterna Internationella institutioner främjar, enligt att ett hot mot en alliansens medlemmar Keohane, samarbete genom att de tillhan- utgjorde ett lika stort hot mot den egna dahåller information, övervaknings- och staten. Staterna utgick sina säkerhetspo- förhandlingsmöjligheter som skapar förvänt- litiska bedömningar också från sina egna ningar om att samarbetsparterna ska leva olika nationella strategiska kontexter, vil- upp till sina åtaganden även i de fall där de ket gjorde att man identifieradeolika stater gemensamma institutionerna saknar effektiva som det primära hotet mot den egna statens sanktionsmedel vid brott mot gemensamma säkerhet. Hade samarbetet innefattat en regler och överenskommelser. Institutioner stormakt så skulle denna kunnat ha bidragit betraktas i detta perspektiv som varaktiga med ett perspektiv som sträckte sig över de regelsystem av formell och informell karak- tre olika småstaternas nationella hotanaly- tär som föreskriver normer för olika former ser. Det främsta hotet mot samtliga stater av handlingar som begränsar aktörerna i visade sig vara Tyskland. För att klara ett deras val av handlingsalternativ och skapar hot av den omfattning som Hitlertyskland förväntningar på olika former av agerande. utgjorde hade alliansen behövt ha stöd av Upprättandet av institutioner skapar även en eller flera stormakter. I avsaknad av ett handlingsmöjligheter som skulle saknas om sådant stöd föll alliansen samman och stat inte den specifika institutionen fanns. Ett efter stat drogs in i kriget. Denna erfarenhet säkerhetspolitiskt exempel på detta skulle visar, enligt Rothstein, på en mycket viktig kunna vara konfliktlösning med hjälp av svaghet hos småstatsallianser: de kan endast institutionaliserat internationellt samarbete 24 hantera begränsade hot. för skiljedom och medling.26 Frågan om vilken roll internationella I tabell 1 återfinns en sammanställning av samarbetsinstitutioner spelar i internatio- de påverkansfaktorer och alliansstrategier nell politik var ett centralt tvisteämne inom som kommer att användas i analysen av de forskningen om internationell politik under svenska alliansstrategierna. 1970- och 1980-talen. För forskare med realistiska utgångspunkter utgjorde interna- Svenska alliansstrategier tionella samarbetsinstitutioner endast en ny arena för konkurrerande stormaktsintressen Innan ett lands politiska ledning kan inleda där viljan att vinna inflytande på andra staters arbetet med att precisera innehållet i en sä- bekostnad var styrande. Det institutionella kerhetsstrategi måste två grundläggande samarbetet ansågs också vara beroende av ett frågor besvaras: (i) Ska den egna statens fortlöpande stöd från stormakter som med säkerhetsmål realiseras med i huvudsak egna egna maktresurser kunde definiera de regel- oberoende nationella medel, eller ska den po- verk som styrde samarbetet och kontrollera litiska ledningen försöka att skapa säkerhet i efterlevnaden av gemensamma beslut.25 samarbete med andra? (ii) Ska säkerhetsmå- Robert Keohane har i motsats till detta len realiseras genom en huvudsakligen passiv hävdat att internationella institutioner har politik, syftande till att hålla landet utanför visat sig kunna erbjuda plattformar för sam- konflikter, eller ska den politiska ledningen arbetsprocesser där även småstaters intres- prioritera möjligheterna att aktivt påverka sen gjort sig gällande och samarbetet drivits sin säkerhetspolitiska omgivning?

30 TIDSKRIFT

Interna miljöfaktorer Den politiska ledningens uttalade målsättningar för strategierna Inflytande från nationella identiteter och strategisk kontext

Externa miljöfaktorer Påverkan från maktfördelningen i det regionala eller globala statssystemet (antalet makter och jämvikten dem emellan), spänningsnivåer mellan stormakterna Påverkan från internationella institutioner

Val av alliansstrategier Maktbalansstrategier, offensiva och defensiva triumfvagnsstrategier och revisionism eller status quo som motiveringsgrunder Stormaktsallianser vs. småstatsallianser i frågor som rör hoten omfattning samt skillnader mellan allierade i frågor om hotuppfattningar Politiska alliansstrategier och distanseringsstrategier Alliansfria alliansstrategier: återförsäkrings- och uppvaktningsstrategier

Tabell 1. Interna och externa miljöfaktorer samt val av alliansstrategier

I tabell 1 redovisas en sammanställning anslutning till detta kommer dock även några av de olika strategier Sverige fört sedan för- av de passiva samarbetsstrategier som finns lusten av Finland 1809 och utgår från de i nedre vänstra rutan att beröras. olika val som gjorts i fråga om oberoende- respektive samarbetsstrategier och en aktiv 1812 års triumfvagnsstrategi eller passiv politik. Det är viktigt att notera att de säkerhets- Karl Johans omriktning av den svenska sä- politiska strategierna i tabellen utgör hu- kerhetspolitiken har karaktäriserats som vudinriktningar inom respektive tidsperiod det mest omfattande paradigmskifte svensk och i flera fall har även tidsperiodens do- säkerhetspolitik genomgått vid sidan av minerande strategi växt fram stegvis så de Gustav II Adolfs beslut om ett aktivt svenskt exakta årtalen kan preciseras annorlunda. deltagande i 30-åriga kriget och inträdet i 28 Summan av åren överstiger också 200 år EU 1995. Förklaringar till 1812 års poli- trots att vissa år saknas i tabellen. Skälen till tik har utgått från Karl Johans personliga detta är att Sverige under långa tidsperioder egenskaper, att han genomdrev en politiskt- fört en parallell strategi vid sidan av den of- strategisk strategi som tedde sig ”rationell ficiella säkerhetspolitiken i form av vilande för en kyligt kalkylerande maktpolitiker”.29 återförsäkringsstrategier eller förberedelser Genomförandet av 1812 års politik var dock för en allianspolitik som skulle kunna akti- beroende av en mängd faktorer som inte veras om landet blev angripet. Av tabellen sammanhörde med den blivande kungens torde trots dessa invändningar framgå att snille och statsmannakonst. det som ibland beskrivs som den röda linjen En sådan möjliggörande faktor var för- i svensk säkerhetspolitik under denna tids- lusten av Finland i 1808–1809 års krig med period, den aktiva neutralitetspolitiken, är Ryssland. Utgången av detta krig har karak- en kort parantes. Härnäst följer fem avsnitt täriserats som den ”största katastrof som som fokuserar på de strategier som finns i Sverige råkat ut för” och den fredsuppgö- den nedre högra rutan av denna fyrfältare. I relse som avslutade kriget har beskrivits

31 N r 3 juli/september 2016

Passiv Aktiv Oberoende 1815–1844: framväxt av Karl XIV Johans 1960–1989: Kalla krigets aktiva neutralitetssystem neutralitetspolitik 1864–1914: Passiv neutralitetspolitik Totalt: 29 år 1914–1918: Strikt neutralitet gentemot västmakter och välvillig neutralitet gentemot Tyskland åtföljs av en pragmatisk neutralitetspolitik 1936–1939: Passiv neutralitetspolitik 1939–1945: Pragmatisk neutralitetspolitik 1946–1959: Passiv neutralitetspolitik Totalt: 105 år Samarbete 1855–1905: Defensivallians med 1812–1814: Triumfvagnsstrategi och Frankrike och Storbritannien stormaktsallians 1927–1939: Planer på försvarssamverkan 1848 Oscar I:s maktbalansstrategi och med Finland småstatsallians vid dansk-tyska kriget 1949–1980-talet: Hemligt 1855 och 1863: Oscar I:s och Karl försvarssamarbete med västmakter XV:s misslyckade triumfvagns- och 1948–1949: Misslyckade förhandlingar maktbalansstrategier om ett neutralt skandinaviskt 1920–1936: Solidaritetspolitik inom försvarsförbund NF Totalt: 94 år 1995–2014: Framväxten av 2000- talets solidaritetspolitik Totalt: 40 år

Tabell 2 Svenska säkerhetsstrategier 1812–201427. som den hårdaste i landets historia. Genom på Karl Johans handlingsutrymme. 1812 kriget förlorade det svenska riket en tred- års politik förutsatte att det fransk-ryska jedel av sitt territorium och en fjärdedel av samförstånd som Napoleon framtvingade sin befolkning. Ekonomin var körd i botten i samband med det fransk-ryska fredsavta- och i maj 1809 genomled landet i och med let i Tilsit 1807 skulle brytas. I de hemliga Gustav IV Adolfs avsättning en statskupp.30 delarna av detta avtal gavs Ryssland i upp- Katastrofen 1809 skapade en grogrund för drag att tvinga in Sverige i den blockad som en offensiv revisionistisk strategi, men det Frankrike riktat mot Storbritannien. Detta var inte uppenbart att denna skulle innebära fredsavtal kompletterades med ytterligare ett närmande till Ryssland. Sverige prägla- avtal med andra Östersjöstater som gjorde des vid tiden för Karl Johans tillträde som att Frankrike och dess allierade helt domine- kronprins 1810 av starka revanschistiska rade Östersjöområdet. Förväntningar om nya känslor och många hade hoppats att valet av krig mellan Frankrike och Ryssland skapade tronföljare – en fransk fältmarskalk–istället 1812 ett handlingsutrymme som Karl Johan skulle skapa möjligheter för en allians med utnyttjade i takt med att förutsättningarna Frankrike mot Ryssland.31 för ett skapa en ny stor allians mot Napoleon Förändringar i maktbalansen mellan förbättrades. Sveriges deltagande i allinsen stormakterna och stormakternas inbördes mot Frankrike underlättades ytterligare av relationer hade ett avgörande inflytande Napoleons politik gentemot Sverige. I januari

32 TIDSKRIFT

1812 marscherade franska arméer in i svenska Efter slaget vid Leipzig i oktober 1813 valde Pommern och Karl Johan bidrog aktivt till Karl Johan att avvika från den allierade att underblåsa tidningarnas rapportering om krigsplanen och istället använda de svenska franska övergrepp. På detta sätt fanns både styrkorna och en del av nordarmén för att yttre och inre förutsättningar för en svensk angrepp mot Danmark. I januari 1814 för- inblandning i Napoleonkrigen.32 klarade sig den danske kungen Fredrik VI I februari 1812 skickades brev från Karl beredd att ge upp hela Norge och inträda i XIII och Karl Johan till den ryske tsaren. I koalitionen mot Napoleon. I Norge motsatte breven betonades det gemensamma intres- man sig den dansk-svenska uppgörelsen och set av att avlägsna geografiska skäl till nya sammankallade en riksförsamling som både konflikter. Vid brevens överlämnade förtyd- utfärdade en egen grundlag och utnämnde ligades de svenska planerna: Sverige önskade en egen kung. Karl Johan svarade med en Rysslands stöd för ett gemensamt militärt invasion av Norge som genomfördes i juli angrepp mot Danmark som skulle tvinga och augusti 1814. Den 4 november samma den danska kungen att överlämna styret år valdes den Karl XIII till även Norges kung av Norge till den svenske kungen. Sverige och Karl Johans fredstida strategi kunde skulle på detta sätt få en kompensation för sättas i verket. I genomförandet sitt ”neu- förlusten av Finland. Efter att den danske tralitetssystem” kom Karl XIV Johan att kungen uppgivit sina anspråk på Norge skulle bedriva en försiktig balanserande politik den svensk-ryska armén, eventuellt förstärkt som innebar att han försökte att upprätt- med andra staters styrkor, anfalla franska hålla goda relationer till både Ryssland och militära förband i nordvästra Europa för att Storbritannien samtidigt som ryska påtryck- stödja den ryska krigföringen i östra Europa. ningar kunde balanseras med närmanden till I denna politik ingick även tanken att Sverige Storbritannien. Det uttalade målet för denna genom föreningen med Norge och genom att politik uppgavs vara att landet skulle hållas uppge sina sista territorier i Tyskland skulle utanför stormaktskonflikter.34 skapa bättre geografiska förutsättningar för I utvärderingen av Karl Johans offensiva den neutralitetspolitik som var tänkt att följa triumfvagnsstrategi kan man konstatera att efter kriget. Uppgivandet av alla framtida han med hjälp av en kombination av poli- anspråk på Finland skulle också minska ris- tiska maktmedel (en innovativ diplomati i ken för nya rysk-svenska krig. Den svenska form av närmandet till Ryssland) och mi- planen bekräftades i avtal mellan länderna litära maktmeden (deltagandet i den sista i april och augusti 1812.33 alliansen mot Napoleon) skapade en balans För att svenska trupper skulle kunna sät- mellan mål och medel och kunde realisera tas in i strider på kontinenten krävdes dock de målsättningar som han hade för 1812 även stöd från Storbritanniens flotta. Dessa års politik: en kompensation för förlusten förhandlingar slutfördes först i mars 1813. av Finland och långsiktigt fredliga förbin- Under tiden hade det franska angreppet delser med Ryssland. I förhållande till den mot Ryssland inletts och Ryssland kunde tidigare diskussionen kring stater som makt- inte avvara styrkor för ett angrepp mot balanserar mot hot och stater som drivs av Danmark. Den svenska insatsen i kriget mot en önskan att vinna fördelar framstår det Frankrike kom därför att föregå angreppet som att Karl Johans offensiva strategi hu- mot Danmark. Karl Johan tilldelades be- vudsakligen var driven av ambitionen att få fälet över de allierade staternas nordarmé. dela segrarmakternas vinster vid Napoleons

33 N r 3 juli/september 2016 besegrande. Karl Johans offensiva triumf- övergavs redan av Oscar I i anslutning till det vagnsstrategi har missvisande karaktäriserats första dansk-tyska kriget 1848–1849. Våren som en plundringsstrategi (piling on band- 1948 utnyttjade tyska separatister i Holstein wagoning). Plundringsstrategier är en form och Slesvig den politiska oron i Danmark av offensiva triumfvagnsstrategier som utförs som åtföljt Fredrik VII:s trontillträde till av mindre revisionistiska stater när de an- att förklara sig självständiga och utnämna sluter sig till den vinnande sidan i slutskedet en egen monark. Separatisterna fick militärt av en konflikt.35 Utgången av Napoleonkrig stöd från Preussen och andra stater i Tyska var långt från avgjord när Karl Johan i juli förbundet. I april 1848 tvingades de danska 1813 utnämndes till ledare för de allierades styrkorna utrymma Holstein och de södra Nordarmé och vid tiden för hans närmanden delarna av Slesvig. Den 2 maj anföll preus- till Ryssland och Storbritannien hade den siska styrkor det danska Jylland. Samma sista alliansen inte ens bildats. dag förordade Oscar I i Sveriges ett I utvärderande syfte kan man även fråga svenskt militärt ingripande för att förhindra sig om dessa mål kunnat uppnås med andra detta anfall på ”Nordens frihet och själv- metoder. I denna fråga kan konstateras att ständighet”. Oscar I fick såväl riksdagens Karl Johan i februari 1811 sökt stöd hos som de svenska och norska regeringarnas Napoleon för sina planer rörande Norge, men stöd för en militär intervention där 4 000 dessa hade bryskt avvisats. Behovet av hjälp svenska soldater skulle överföras till den från den brittiska flottan begränsade ytterli- danska ön Fyn i början av juni. En svensk- gare alternativa metoder.36 I bedömningen av norsk reservstyrka med 11 000 soldater skulle 1812 års politik är dock också det viktigt att också hållas beredd i Skåne. betona delmålet att uppnå en kompensation I kommunikationen med den norska reger- för förlusten av Finland. Hade Karl Johan ingen hade Oscar I framhållit att Nordens och prioriterat nationella överlevnadsmål och Sverige-Norges ”dyrbaraste intressen” och nöjt sig med målsättningen att trygga svenskt ”vår ära och självständighet” stod på spel. I territoriellt oberoende samt skapa långsiktigt en skrivelse som överlämnades i Berlin den fredliga relationer med Ryssland hade det 8 maj meddelade den svenska regeringen att svenska angreppet mot Danmark kanske ett angrepp mot det ”egentliga Danmark” inte varit nödvändigt. En osäkerhetsfaktor betraktades som ett hot mot svensk säkerhet i ett sådant alternativt scenario är dock hur som skulle besvaras med överförandet av en 37 Danmarks fortsatta historia och relationer svensk armékår till Danmark. till Sverige skulle ha sett ut om landet inte Det svensk-norska militära ingripandet förlorat Norge till Sverige. Om de dansk- utgör med strategisk terminologi ett exempel svenska relationerna varit fortsatt frostiga på en maktbalansstrategi – en situation där hade Karl Johan haft en lång landgräns i en stat väljer att stödja den svagare parten väster att bekymra sig över. i en konflikt med en framväxande makt i syfte att förhindra att den framväxande 1848 års maktbalansstrategi makten växer sig ännu starkare för att på sikt utvecklas till ett hot också mot den egna Den svenska inblandningen i Napoleonkrigens staten. Preussen var 1848 inte lika militärt slutskede var inte den sista gången den svens- starkt som det skulle bli under 1860-talet, ka statsledningen bedrev en militär allians- men det kan inte ha framstått som sanno- politik. Karl XIV Johans alliansfria politik likt att danska styrkor förstärkta med en

34 TIDSKRIFT mindre svensk militär insatsstyrka på egen Även om skandinavismen i den allmänna hand skulle kunnat avskräcka eller avvärja debatten erbjöd en transnationell kulturell Tyska förbundets angrepp mot Danmark. legitimeringsgrund för en intervention och Det förefaller alltså som att det fanns en faktorer sammanhörande med Oscar I:s obalans mellan de svenska säkerhetsmålen egen maktställning kan ha bidragit till be- och de medel som Danmark och Sverige- slutet om en svensk militär intervention, Norge gemensamt disponerade. Hur kan så förefaller nationella säkerhetsintressen man förklara att inte bara Oscar I utan även varit den viktigaste legitimeringsgrunden i den svenska riksdagen och den svenska och den politiska beredningen av beslutet. Detta norska regeringen gav sitt stöd till denna exempel skulle därmed kunna styrka Walts våghalsiga strategi? teori om att stater balanserar mot det som Målsättningar och överväganden sam- man upplever som den mest hotfulla staten. manhörande med Oscar I:s maktposition Hänsyn till uppfattade hot mot nationella är en påverkansfaktor som lyfts fram i ti- säkerhetsintressen har dock ändå svårt att digare forskning. I juli 1846 genomfördes fullt ut förklara varför Sverige-Norge på egen det första svenska kungabesöket i Danmark hand skulle komma till Danmarks hjälp och sedan 1787 och året efter genomförde den utmana en militärt övermäktig fiende. För att blivande danske kungen Fredrik ett återbesök få denna ekvation att gå ihop behöver man i Stockholm. Den danske kronprinsen var även beakta det första dansk-tyska krigets barnlös och det svenska kungahuset hoppa- yttre miljöfaktorer. des – i likhet med en del av samtidens skan- En yttre påverkansfaktor av stor betydelse dinavister – att Sverige-Norge skulle kunna för Oscar I:s val att aktivt stödja Danmark förenas i en kungaunion med Danmark. militärt var att de tyska staternas angrepp För Oscar I fanns dock även mer omedel- mot Danmark ogillades av flera av Europas bara skäl för ett svensk-norskt ingripande stormakter. Särskilt viktig var inställningen i i konflikten mellan Danmark och de tyska Ryssland. Oscar I hade fram tills den 28 april staterna. Det tyska angreppet mot Danmark hade gjort att en häftig svensk pressopinion 1848 hävdat att Sverige inte skulle ingripa förordade ett ingripande samtidigt som Oscar militärt. Den 29 april antydde han dock i I var pressad att lägga fram ett förslag om en ett samtal med den danske ambassadören representationsreform. Viljan att dra upp- i Stockholm att det tyska angreppet mot märksamhet från de konstitutionella frågorna Slesvig kunde komma att påverka den svenska genom en populär utrikespolitik kan därför opinionen på ett sätt som skulle göra det ha varit ett motiv för hjälpen till Danmark. möjligt att få politiskt stöd för insatsen. Två I den svenska riksdagens debatt i frågan var dagar tidigare hade kungen och den svenska dock, enligt Allan Jansson, målet att skydda utrikesministern fått underhandsbesked från Sveriges säkerhet viktigast. Ett ytterligare skäl Ryssland som uttryckte uppskattning för till att stödja interventionen var att den upp- den svenska regeringens moraliska stöd till fattades som en förtroendefråga för kungen. Danmark och ett ogillande av de tysktalande Det fanns röster redan i denna debatt som separatisternas agerande. Även om Oscar I uttalade sig för att Sverige inte skulle överge vid tiden för beslutet om en svensk-norsk sin neutralitet, men sådana hänsyn förefal- insats inte kunde påräkna ett aktivt rysk stöd, ler inte ha varit så starka att de begränsade så hade han fått indikationer på åt vilket håll Oscar I:s handlingsfrihet.38 de ryska sympatierna lutade.39

35 N r 3 juli/september 2016

Rysslands agerande kom också att ha en och Storbritanniens vilja att engagera sig för avgörande betydelse för det dansk-tyska Danmarks skydd. krigets fortsatta förlopp. I en rysk skrivelse Betydelsen av maktbalansen i regionen som överlämnades till det preussiska utrikes- och stormakternas aktiva stöd bekräftas av ministeriet den 14 maj krävdes att Preussen senare försök till försvarsamverkan mel- skulle stödja ett vapenstillestånd som innefat- lan nordiska länder. Efter det att striderna tade dansk kontroll över Jylland. Fyra dagar mellan den danska armén och tysktalande senare fick den preussiska arméledningen i separatisterna åter blossat upp i april 1849 Danmark order att utrymma Jylland. I au- riktades en förnyad förfrågan från Danmark gusti 1848 slöts ett avtal som bland annat om svenskt-norskt militärt stöd. Denna gång innebar sju månaders vapenvila och i sep- meddelade den svenska regeringen att man tember lämnade de svenska styrkorna Fyn. inte var beredd att hjälpa Danmark om inte I Stockholm kunde kabinettssekreteraren stormakterna stödde aktionen. Denna mer Ludvig Manderström lättad konstatera att restriktiva hållning motiverades med att det Sverige, utan att kunna tillgodaräkna sig svenska stödet skulle betyda lite i förhållande alltför stor del i det som blivit gjort, i vart till de samlade tyska resurserna. En ny vapen- fall bidragit till att förekomma ”varjehanda vila kom till stånd i juli 1849. Efter Sverige otyg” och att ”vårt framåttittande” inte erhållit de efterfrågade stormaktsgarantierna ”kompromenterat vårt gamla anseende” utan genomfördes en svensk fredbevarande insats 41 kanske t o m ”lyftat oss något”. I anslut- i de dansktalande delarna av Slesvig. ning till detta framhöll dock Manderström också att landet nu behövde återgå till sitt Krimkrigets ”gamla skal”.40 uppvaktningsstrategi och Om målsättningen för den svensk-norska insatsen 1848 var att öka Sverige-Norges debaclet 1863 säkerhet genom att motverka en tysk expan- Under och efter Krimkriget (1853–1855) sion gentemot de dansk-talande delarna av utvecklades stormaktsrelationerna på ett för Danmark samt manifestera en skandinavisk både Danmark och Sverige-Norge ogynnsamt solidaritet så kan insatsen 1848 betraktas sätt. Krimkriget inleddes som en konflikt mel- som lyckad. Men detta utfall var beroende lan Ryssland och det Osmanska riket. 1854 av andra staters agerande. I kommentarer anslöt sig även Frankrike och Storbritannien och uttalanden av Manderström och Oscar till kriget mot Ryssland för att förhindra en I framskymtar även ett annat syfte med in- rysk expansion i Medelhavsområdet. Samma satsen: att skydda rikets anseende och ära. år spred sig krigshandlingarna till Östersjön, Även i fråga om denna målsättning förefaller där brittiska och franska flottstyrkor an- de inblandade aktörerna ha varit nöjda med grep ryska (och finska) hamnar och fartyg utfallet. Förhoppningarna om en skandina- med utgångspunkt i en bas som upprättats visk personunion kom dock inte att infrias. på Gotland. Oscar I engagerade sig i detta Detta förhållandevis lyckade utfall var dock läge i en form av lösare triumfvagns- och stark beroende av ett aktivt stöd från stor- maktbalansstrategi, en strategi som Elgström makterna och att det vid tiden för det första benämnt ”uppvaktningsstrategi”. I förhand- dansk-tyska kriget rådde en maktbalans i lingar med västmakterna sökte Oscar I stöd regionen som tog sig uttryck i Rysslands för en återerövring av Finland i utbyte mot

36 TIDSKRIFT ett svenskt deltagande i kriget mot Ryssland. försök att ingå i en offensiv stormaktsalli- Så långt kan Oscar I:s diplomati ses som ett ans visar på behovet av en samsyn mellan exempel på en offensiv triumfvagnsstrategi småstaten och de allierade stormakterna om som har likheter med Karl Johans allians- krigets målsättningar. Karl Johan var mer strategi, men med den viktiga skillnaden att framgångsrik i att skapa och upprätthålla det denna gång var Ryssland som förmodades stödet för de svenska krigsmålen. Oscar I:s stå på den besegrade sidan.42 agerande visade också på en mindre offensiv Finlands återerövring betraktades av Oscar riskbenägenhet än den Karl Johan uppvisade I även i sammanhanget av en mer långtgå- 1812–1814. Anledningen till denna försik- ende målsättning: en permanent försvagning tighet kan sammanhöra med att Oscar I:s av Ryssland, innefattandet bland annat ett utgångsläge var ett annat än det som Karl återupprättat fritt Polen. På detta sätt skulle Johan hade åren närmast efter förlusten av de små länderna i Europa långsiktigt skyddas Finland. Oscar I satt tämligen stadigt på sin mot en befarad rysk expansionism. Oscar tron och i Sverige var situationen inte lika I:s stora plan var inte helt tagen ur luften. dyster som 1812 så det är också osäkert om Lord Palmerston, den dåvarande brittiska ett svenskt deltagande i kriget hade fått den inrikesministern och senare premiärminis- svenska riksdagens och den norska reger- tern hade i mars 1854 nedtecknat idéer om ingens stöd. Enligt Jansson hälsade ledande en ny Europakarta som väl överensstämde svenska diplomater beskedet om fredsöver- med den som Oscar I eftersträvade. Även enskommelsen med glädje eftersom det be- Preussen och Österrike skulle tillåtas gö- sparat Sverige från deltagande i kriget. Inom ra landvinningar på Rysslands bekostnad. liberala kretsar fanns dock en omfattande Oscar I hade dock ytterligare ett villkor för ryssfientlighet och stöd för en mer aktivistisk att Sverige-Norge skulle ansluta dig till al- linje. Men även om Oscar I lyckats mobili- liansen: att även Österrike skulle vara med i sera intern stöd för en svensk inblandning anfallet mot Ryssland och skapa tryck från i kriget är det osäkert om han hade kunnat ett annat håll.43 få stöd för sina långtgående målsättningar Oscar I:s målsättning rörande en perma- hos både Frankrike och Storbritannien. I nent försvagning av Ryssland framstår som diplomatiska rapporter i anslutning till kri- ett försök att bedriva en långsiktig maktba- gets slutskede beklagade sig både svenska lansstrategi gentemot det som man uppfat- och brittiska diplomater över Frankrikes tar som den mest hotfulla staten i den egna ”omåttliga längtan efter fred”.44 regionen. Oscar I:s alliansplaner hann dock 1855 lyckades dock Oscar I förhandla inte gå i lås innan kriget avslutades, och den fram en defensivallians med Frankrike och enda vinst som Sveriges mot västmakterna Storbritannien – Novembertraktaten – som välvilliga neutralitet belönades med var ett i formell mening förblev i kraft fram till den befästningsförbud på Åland. Oscars I:s upp- svensk-norska unionsupplösningen 1905. vaktningsstrategi misslyckades därmed med Traktaten innebar att Sverige-Norge påtog sig både målsättningen om Finlands återerövring att avvisa alla ryska önskemål om näringsrät- och målsättningen om Rysslands permanenta tigheter och landavträdelser. Om Ryssland försvagning. Befästningsförbudet på Åland försökte driva igenom sina krav med vapen- var en liten vinst i förhållande till den skada makt skulle Frankrike och Storbritannien som strategin skapat i Sveriges relationer understödja Sverige-Norge militärt. Denna till Ryssland. Misslyckandet för Oscars I:s defensivallians som gjordes känd för andra

37 N r 3 juli/september 2016 stater efter undertecknandet uppskattades samtal med den dåvarande svenska am- inte av Ryssland. Oscar I konstaterade i en bassadsekreteraren i Paris ska Karl XV ha anteckning att det band mellan Ryssland förklarat sina motiv på följande sätt: ”Jag och Sverige som upprättats genom 1812 behöver ett krig, Europa behöver ett krig, års politik var ”avslitna för alltid” och att och ett krig måste jag ha, antingen genom ”ny grundval” behövde läggas för Sverige- polackerna mot Ryssland eller genom dans- Norges säkerhet. Den grundvalen utgjordes karna mot Tyskland”.46 av ”den skandinaviska stammens pånyttfö- Karl XV:s allians- och krigsplaner miss- delse” och det svenska kungahuset arbetade lyckades fullständigt. Förhoppningen om ett åren 1855–1857 aktivt för att uppnå en fransk­svenskt krig mot Ryssland grusades, personunion mellan Sverige och Danmark. när ryska styrkor slog ned det polska upp- Oscar konstaterade i anslutning till detta att roret. Kungens löften om militär hjälp till om de skandinaviska folken inte lyckades med Danmark stoppades av den svenska reger- detta enandeprojekt så skulle Danmark upp- ingen som först förhalade ärendet genom att slukas av Tyskland och Sverige av Ryssland. ställa krav på aktivt stöd från västmakterna Det förefaller alltså som att Oscar I själv och sedan när sådana löften uteblivit med- inte helt förlitade sig på de garantier som delade att man inte var beredd att hjälpa Novembertraktaten gav.45 Danmark ens diplomatiskt. Karl XV hade i Efter Krimkriget hade relationerna mellan de svenska regeringsförhandlingarna fortsatt Preussen och Ryssland förbättrats. Dessa att förorda en svensk-norsk militär insats, vänskapsband mellan norra Europas mest men han hölls tillbaka av bland annat fi- konservativa och antiliberala regimer för- nansministern Johan August Gripenstedt som stärktes under det polska upproret 1863, påminde kungen om Gustav IV Adolfs oblida då Preussen aktivt stödde Ryssland. Karl öde. Preussen som ledde det tyska styrkorna XV, som efterträtt Oscar I, försökte i detta hade denna gång stöd av Österrike, och ett skede ingå både en stormaktsallians och en diplomatiskt och militärt isolerat Danmark småstatsallians. Våren 1863 föreslog han i en var chanslöst när striderna bröt i början av brevväxling med Napoleon III att Frankrike 1864. Landet tvingades i fredsslutet i okto- och Sverige-Norge skulle samverka militärt i ber samma år uppge hela Slesvig, Holstein Östersjöområdet till stöd för Polen. I ett av de och Lauenburg.47 krigsalternativ som Karl XV föreslog skulle Samtliga mål som Karl XV kan ha haft för insatsen syfta till en permanent försvagning sina allianstrevare hade därmed gått om intet. av Ryssland. I juli 1863, medan det polska Krigshandlingarna som i kungens ögon skulle upproret ännu pågick, hade Karl XV även ha skänkt ära åt honom själv och riket uteblev, ett möte med den danske kungen Fredrik VII, Ryssland försvagades inte och planerna om där han lovade att Sverige-Norge omedelbart en personunion mellan Sverige och Danmark skulle översända 20 000 svenska och nor- försvann helt från den politiska dagord- ska trupper till Slesvigs försvar om Holstein ningen och har inte återkommit sedan dess. utsattes för ett militärt angrepp. I Danmark Debaclet 1863 försvagade även den svenska hade motsättningen mellan tyska och danska kungamakten på lång sikt och blev början på nationalister åter blossat upp efter att den en utveckling där regering, riksdag och den danske kungen i mars 1863 tillkännagivit allmänna opinionen fick ett ökat inflytande sina ambitioner att knyta Slesvig närmare även inom utrikes- och säkerhetspolitiken. den danska statsbildningen. I ett frispråkigt När Manderström, som var utrikesminister

38 TIDSKRIFT under krisen, sammanfattade utfallet av de från både Preussen och Österrike. 49 Dessa svenska insatserna denna gång konstaterade erfarenheter bekräftar flera av de lärdomar han att den svenska utrikes- och säkerhetspo- som lyftes från av Rothstein rörande små- litiken framöver skulle utmärkas av ”absolut statsallianser: Danmark och Sverige-Norge passivitet”. Karl XV:s misslyckade allians- var i olika grad hotande och det var inte up- politik blev därmed också början på en ny penbart att ett angrepp mot Danmark skulle isolationistisk säkerhetsstrategi uppbyggd följas av ett angrepp mot Sverige-Norge. kring målet om att Sverige-Norge skulle hål- En allians mellan Danmark och Sverige- las utanför storpolitiken och ”gömma sig”. Norge var också ett otillräckligt skydd mot Denna passiva neutralitetspolitik kom att ett angrepp från Preussen och de övriga de utgöra huvudlinjen i svensk säkerhetspolitik tyska staterna. fram tills mellankrigstidens solidaritetspoli- Den svenska regeringens ökade inflytande tik. Parallellt med denna politik kom dock över utrikes- och säkerhetspolitiken bidrar den svenska utrikesledningen även att efter till att förklara varför en isolerad svensk Tysklands enande och det fransk-tyska kriget militär intervention syftande till att fram- 1870 att bedriva en uppvaktningsstrategi tvinga ett ingripande från västmakterna und- gentemot Tyskland i förhoppningen att få veks. En ytterligare faktor som kan förklara hjälp om den svenska neutralitetspolitiken den svenska regeringens ovilja att stödja skulle misslyckas.48 Karl XV allianspolitik är skillnader mellan Hur kan man förklara skillnaden mellan Danmarks och Sverige-Norges strategiska det någotsånär framgångsrika svenska age- kontext. Tidigare krigserfarenheter, inre spän- randet 1848–1849 och misslyckandet 1863– ningar och geografisk belägenhet gjorde att 1864? Återigen kan en analys av påverkan man i Danmark såg de tyska staterna som från inre och yttre miljöfaktorer bidra till det huvudsakliga hotet mot landets säker- en fördjupad förståelse av allianspolitikens het. För Sverige-Norge utgjorde Ryssland utfall. Förändringar i maktbalansen och det huvudsakliga hotet och samarbete med stormaktsrelationerna (Ryssland, Preussens Tyskland sågs av många i Sverige som en och Österrikes samförstånd och en ovilja från potentiell framtida nödvändighet i kampen västmakterna att hjälpa Danmark) gjorde mot arvsfienden Ryssland.50 att det saknades motmakter till de tyska staternas vid deras angrepp mot Danmark. Mellankrigstidens finsk- Därmed saknades även förutsättningar för hjälp utifrån som uppnåendet av de svenska svenska försvarssamarbete målen hade krävt, givet de begränsade mili- Frågan om ett försvarsförbund mellan Sverige tära resurser som Sverige-Norge disponerade. och ett annat nordiskt land återkom på all- Karl XV kunde kanske ändå ha startat ett var först under mellankrigstiden, men då krig, men hjälp från andra stater hade varit var det inte längre Danmark som stod i fo- nödvändig för att förhindra att Tyskland kus utan Finland. Finland, som frigjorde tog kontroll över Holstein och Slesvig. I sig från Ryssland 1917–1918, delade den Danmark hoppades man länge på hjälp från svenska oron för rysk expansionism. Svenska Storbritannien, men det är, enligt Eric Labs, generalstabsofficerare som hade deltagit i tveksamt om ens Storbritannien hade haft frivilliginsatser i anslutning till det finska de militära maktresurser som skulle behövts inbördeskriget utvecklade i slutet av 1920- för att försvara Danmark mot ett angrepp talet en krigsplanering där merparten av den

39 N r 3 juli/september 2016 svenska armén omedelbart skulle överfö- en nordisk granne skulle innebära att även ras till Finland om landet blev angripet av Sverige blev angripet, och ett isolerat svenskt Sovjetunionen. I den försvarsplanering som militärt stöd till det angripna grannlandet presenterades för de svenska försvarspoliti- skulle ändå inte kunnat stoppa en stormakt. kerna 1927 beskrevs den svenska insatsen Krister Wahlbäck har i detta sammanhang som en del av ett sanktionsbeslut fattat av uppmärksammat den asymmetri som skiljer NF. det hotade landet från det något mer skyd- Förslaget om att överföra i princip hela dade landet och även framhållit att en ma- svenska armén till Finland återkom i 1937 joritet av det svenska folket sannolikt inte års krigsplanläggning. De militära utgångs- skulle ha varit beredd att åta sig ett ansvar punkterna för dessa planer var att Sverige för Finlands säkerhet om detta innebar att efter nedrustningsbeslutet 1925 inte längre man riskerade att dras in i ett krig som lan- hade en tillräcklig militär förmåga att på det annars kunna undvika. Rickard Sandler egen hand avvärja ett angrepp mot Sverige. konstaterade i en anteckning från oktober Försvaret av Sverige på finsk mark föreföll 1939 att läget nu var ”väsentligen annat” också mer lockande för landets dåvaran- än vad det varit vid tiden för Ålandsplanens de försvarspolitiker än det utnötningskrig utformning eftersom denna hade förutsatt på svensk mark som generalstaben häv- ett ”sjökrig i Östersjön mellan Ryssland och dade var alternativet vid ett angrepp från Tyskland”.53 Sovjetunionen.51 Parallellt med detta hade Den 30 november 1939 inleddes Sovjet­ även den svenske utrikesministern Richard unionens anfall mot Finland. Den första Sandler under 1930-talets slut verkat för en december riktade Finland en förfrågan till plan som syftade till att Finland och Sverige Sverige om stödåtgärder för Ålands försvar. gemensamt skulle återmilitärisera Åland. Ett Sandler argumenterade i regeringsförhand- förslag om finsk-svenskt om ett samarbete lingarna för att Sverige skulle sända trupp för att förbereda försvaret av Åland lades och valde att avgå när han inte fick stöd för fram i NF den 31 maj 1939, men förslaget detta. Per Albin Hansson försvarade den stoppades av Sovjetunionen.52 svenska hållningen med att hans regering Den 23 augusti 1939 offentliggjordes styrde över ett ”fredsegoistiskt folk”. Sveriges Molotov–Ribbentrop-pakten som var ett folkrättsliga hållning i kriget mellan Finland icke-aggressionsavtal mellan Sovjetunionen och Sovjet blev dock inte neutral utan icke- och Nazityskland. I avtalets hemliga delar krigförande, vilket gjorde det möjligt att fastställdes även en uppdelning av östra genomföra omfattande frivilliginsatser där Europa som gjorde att Finland och bland mer än 8000 svenska soldater överfördes annat de baltiska staterna inordnades i till Finland tillsammans med stora mängder Sovjetunionens intressesfär. Avtalet inne- krigsmateriel. När Danmark och Norge an- bar i praktiken slutet för de mer omfattande greps av Tyskland den 9 april 1940 ansåg planerna på ett gemensamt finsk-svenskt sig den svenska regeringen vara tvungen att försvar, eftersom Finland och Sverige p g a acceptera tyska krav på en strikt neutralitet. icke-aggressionspakten riskerade att behöva Regeringen kom även att förbjuda uppsät- möta Sovjetunionens samlade styrkor. Från tandet av frivilligförband till stöd för den nor- en svensk horisont var situationen densam- ska frihetskampen. I Danmark var striderna ma som när Danmark bad om hjälp 1863 över redan efter några timmar så frågan om – det var inte uppenbart att ett angrepp på svensk hjälp kom inte att väckas.54

40 TIDSKRIFT

Vilka allmänna lärdomar kan man dra från Johans triumfvagnsstrategi och i det skedet de svenska försöken att bedriva en militär av kriget när behovet av svenska bidrag allianspolitik? En gemensam första gemen- till kriget minskade hade Karl Johan själv sam faktor i dessa fall är beroendet av en kontroll över de militära resurser på kon- tillåtande inhemsk opinion. Karl Johan må- tinenten som behövdes för angreppet mot nade sig om att skapa en sådan 1812–1813, Danmark. Oscar I och Karl XV lyckades och både Oscar I och Karl XV sökte stöd inte få västmakternas aktiva stöd för mål- för sin linje i den allmänna opinionen. Karl sättningen att permanent försvaga Ryssland XV hade dock missbedömt sin maktställning Östersjöområdet. i förhållande till regeringen. Den uteblivna Skillnader i strategisk kontext och skill- svenska hjälpen till Finland förklaras på ett nader i fråga om hotens intensitet mellan liknande sätt delvis av hänsyn till opinionen Danmark och Sverige samt Finland och och en oförmåga hos aktivistiska krafter att Sverige är en annan återkommande faktor vinna stöd för sin politik. Denna interna samt lärdomar sammanhörande med små- miljöfaktor är också värd att ta med sig i statsallianser begränsade nytta – om ett land analysen av dagens svenska säkerhetspoli- som hotas av 100 armédivisioner och endast tiska vägval. Är dagens svenska allmänhet kontrollerar fem egna divisioner så spelar det och politiker mer benägna att göra allvar inte så stor roll om en annan småstat bidrar av de solidaritetsutfästelser som väglett den med ytterligare fem divisioner. svenska säkerhetspolitiken sedan 2008?55 En ytterligare gemensam faktor som i Mellankrigstidens stor utsträckning förklarar fram- och mot- gångar för allianspolitiken är maktbalansen solidaritetspolitik i Sveriges närområde. 1812 års politik hade Under 1800-talets sista decennier kom svens- som förutsättning att Napoleons hegemoni ka politiker och opinionsbildare att påverkas på kontinenten bröts genom den sista allian- av den internationella fredsrörelsens idéer sens upprättande. Framgångarna 1848 var om medling- och skiljedom som nya sätt att till stor del beroende av aktivt stormaktsstöd hantera mellanstatliga konflikter.1883 –1912 och när Danmark stod ensamt 1864 var det behandlade Sveriges riksdag också vid fem lite som Sverige-Norge hade kunnat göra tillfällen motioner som förespråkade att lan- annat än att ha offrat sig för Danmarks sak. det i en eller annan form skulle förklara sig Läget 1939 var från svensk horisont likartat permanent neutralt. Samtliga dessa motioner även om man från finsk sida hävdat att ett avvisades, men Sverige kom i nära samarbete gemensam finsk-svenskt militärt uppträde med Danmark och sedan Norge att aktivt hösten 1939 hade avskräckt Sovjetunionen bidra till internationellt fredsarbete bland an- från att anfalla.56 nat genom deltagande i Haagkonferenserna De tidigare svenska försöken att kompen- 1899 och 1907.57 sera en obalans mellan mål och medel med Efter första världskrigets slut ställdes den en allianspolitik visar även på betydelsen av svenska fredstida neutralitetspolitiken inför att de ingående staterna har likartade mål- en ny utmaning: frågan om ett svensk delta- sättningar för politiken och att behovet av gande i Nationernas förbund (NF). Genom samarbetet upplevs på ett likartat sätt. 1812 det avtal som upprättade NF förband sig kunde den gemensamma målsättningen att medlemsstaterna att i första hand lösa sina bekämpa Napoleon skapa en grund för Karl konflikter genom förliknings- och skiljedoms-

41 N r 3 juli/september 2016 förfarande och att inte inleda krigshandlingar socialdemokratiska koalitionsregeringen innan tre månader gått efter det att förlik- lade fram 1920 beskrevs NF som ett första ningsprocessen inletts. Om någon medlems- viktigt försök till ”ett samfällt arbete för stat inledde krig utan att denna procedur fredens bevarande och rättens hävdande i följts skulle detta, enligt stadgans artikel 16, världen”. I anslutning till detta hävdades betraktas som en krigshandling riktad mot även att Sverige borde se det som sin plikt samtliga medlemmar av förbundet. Om eko- att aktiv bidra till denna utveckling. nomiska och politiska sanktioner visade sig I debatten i frågan framhöll Hjalmar vara otillräckliga kunde NF-rådet – motsva- Branting att Sverige borde avstå från den righeten till FN:s säkerhetsråd – lägga fram ”isolationistiska” neutralitetspolitik som be- förslag om militära interventioner.58 stod i att ”låta världen ha sin gång utanför Deltagande i arrangemang för internatio- oss”. Även landets ”mer än hundraåriga nell skiljedom är inte oförenligt med staters fredstradition” och tidigare arbete för den neutrala hållning, men de sanktioner som ”mellanstatliga rättsutvecklingen” talade, preciserades i NF-stadgans artikel 16 skapar enligt Branting, för ett svenskt medlemskap. en motsättning mellan den kollektiva säker- I högerpartiets reservation mot förslaget heten och den enskilda statens möjligheter hävdades istället att ett medlemskap skulle att upprätthålla en neutral hållning. Ove innebära att Sveriges självbestämmande och Bring har med en lyckad metafor beskrivit neutralitet skulle underkastas främmande relationen mellan kollektiv säkerhet och makters godtycke. Enligt vänstersocialis- neutralitet som sanden som rinner mellan ternas ledare skulle ett svensk medlemskap de två delarna i ett timglas: ju mer sand som innebära att ”Sveriges hundraåriga välsig- finns i den ena sidan av glaset, desto mindre nade neutralitetspolitik” ersattes av en al- finns det på den andra sidan. Det vill säga: lianspolitik. Från NF-motståndarna sida ett väl fungerande system för kollektiv sä- liknades förbundet vid ett ”slavägarförbund” kerhet lämnar lite utrymme för (och behov som första världskrigets segrarmakter ut- av) neutralitet; ett dåligt fungerande system nyttjade för att befästa den orättfärdiga fred för kollektiv säkerhet skapar ett ökat behov som slutits i Versailles.60 av andra säkerhetslösningar än dem som Som redan Herbert Tingsten framhöll så den kollektiva säkerheten erbjuder.59 Denna är det inte svårt att känna igen liberala och metafor speglar också väl de svenska erfa- realistiska synsätt i debatten mellan NF- renheterna av mellankrigstidens försök att förespråkare och NF-motståndare.61 Det är skapa en stabil fredsordning med utgångs- också intressant att notera hur båda sidorna punkt i NF-systemet. i debatten försökte hävda att deras linje hade Spänningen mellan artikel 16-åtaganden stöd i tidigare strategier för säkerhetsska- och neutralitet gjorde att Sverige anslöt sig pande. I förhållande till den påverkan från till NF som en Europas ”ex-neutrala stater”. internationella institutioner som diskuterades Beslutet att gå med i NF hade föregåtts av i tidigare delar av denna artikel är det viktigt en hård debatt i riksdagen där förespåkarna att notera att NF-förespråkarnas argument för ett medlemskap, socialdemokrater och hade sin grund i ett sätt att se på interna- liberaler, stod mot representanter från hö- tionellt säkerhetssamarbete som föregick gerpartiet och kommunisterna som föror- NF:s bildande. Strävan att begränsa den dade en bevarad neutralitetspolitik. I den internationella politikens anarkiska grund- proposition i ärendet som den liberala och struktur genom det successiva stärkandet

42 TIDSKRIFT av internationell rätt och gemensamma in- nedrustningsbeslutet 1925 kan ses som ett stitutioner för fredlig konfliktlösning var en försök att föregå med gott exempel. 1934 gemensam utgångspunkt för de nordiska bidrog Sverige även med en observations- ländernas och andra småstaters represen- styrka i Saarområdet inför folkomröstningen tanter redan vid Haagkongresserna 1899 om områdets nationstillhöriget.63 och 1907. Men NF-systemet erbjöd i detta Den storpolitiska händelseutvecklingen sammanhang en permanent institutionell under 1930-talets första hälft kom succes- plattform för denna politik som tidigare sivt att urgröpa förhoppningarna om en saknats. Härigenom skapades även nya yttre ny internationell rättsordning. Tyskland förutsättningar för en aktiv svensk politisk lämnade folkförbundet 1933 efter Hitlers alliansstrategi som syftade till att skapa ett maktövertagande. När Mussolinis Italien alternativ till 1800-talets stormaktsdiplomati 1935 invaderade kejsardömet Abessinien och maktbalansstrategi.62 riktades begränsade ekonomiska sanktio- Sverige kom att föra en mycket aktiv po- ner mot Italien, men när de italienska styr- litik inom NF. Den svenska linjen utmärktes korna segrat i mitten av 1936 upphörde av universalism med målet att organisatio- sanktionerna på initiativ av Frankrike och nen skulle vara öppen för alla stater och att Storbritannien. Man ville från dessa staters alla stater skulle vara i princip jämbördiga. sida undvika att Italien skulle sluta sig sam- Svenska representanter försökte också stärka man med Hitlers Tyskland, och den gamla församlingens inflytande i förhållande till maktbalansstrategien ersatte den kollektiva rådet, där de deltagande stormakterna hade säkerhetens solidaritetsprinciper. När Hitler en permanent representation som verkade 1936 ensidigt sade upp Locarnofördraget för att de temporära rådsplatserna skulle och återmilitariserade Rhenlandet följde följa ett cirkulationssystem som motverkade heller inga sanktioner. Det var i detta läge stormaktsinflytande. Tillsammans med andra uppenbart att systemet med kollektiv säker- ex-neutrala stater presenterade Sverige ett het inte längre kunde skydda små stater mot förslag om införandet av en förlikningsnämnd stormakters militära maktanspråk. I juni som skulle överta rådets roll i dessa frågor. I 1936 meddelade de fyra nordiska länderna fråga om tvingande sanktioner mot de stater samt Nederländerna, Schweiz och Spanien som avvek från NF-stadgans bestämmelser att man inte längre ansåg sig bunden av om förlikning drev dock Sverige tillsammans sanktionsbestämmelserna i artikel 16.64 med andra småstater en mer försiktig linje I augusti 1936 fördes en diskussion om som grundades i rädslan att bli indragen i nordiskt försvarssamarbete mellan de nord- konflikter som man annars kanske kunnat iska ländernas utrikesministrar. Från dansk hålla sig utanför. Den svenska huvudlinjen sid avvisades försvarssamarbetet med hän- i dessa frågor var istället att verka för ned- visning till att inget av de nordiska länderna rustning och överenskommelser syftande skulle kunna ge ett annat land effektiv hjälp till att begränsa krigföringen, exempelvis om det blev angripet av en stormakt. Från förbud mot flygbombningar av civila mål Norges sida hoppades man att landets mer och användandet av olika former av bakte- isolerade läge skulle kunna hålla det utanför riologiska och kemiska vapen. Tillsammans krig, och man ville därför inte förpliktiga sig med Danmark och Norge verkade Sverige att komma till andra nordiska länders för- för att NF-sekretariatet fick en särskild ned- svar om inte någon stormakt var inkopplad. rustningsavdelning. Det svenska unilaterala Den svenska utrikesministern förklarade att

43 N r 3 juli/september 2016

Sverige ville ha en bevarad handlingsfrihet detta. I detta läge hade NF behövt ett stöd från att fritt ta ställning till frågan om stödinsat- stormakterna vilket emellertid uteblev. Dessa ser från fall till fall. Skillnader i ländernas valde istället att tillämpa en kombination av strategiska kontext motverkade åter försök eftergiftspolitik och maktbalanspolitik som till samarbete. Endast den finske utrikes- också visade sig vara otillräcklig för att för- ministern förklarade sig vara av en annan hindra ett nytt världskrig. De småstater som uppfattning.65 1936 inleddes ett svenskt i sina nationella säkerhetsstrategier förlitat återupprustningsprogram, men nu var världs- sig på kollektiv säkerhet och nedrustningsö- kriget endast tre år bort och när den finska verenskommelser fanns sig illa rustade för förfrågan om hjälp kom i december 1939 att möta den utmaning som Hitler ställde var detta program långt från genomfört. världen inför 1939. Försvarsmaterielen var omodern och både officerare och soldater saknade tillräcklig En säkerhetsstrategi för en utbildning och övning.66 Det svenska deltagandet i NF kan ses som förlorad värld en politisk alliansstrategi och en föregång- 2000-talets svenska solidaritetspolitik växte are till 2000-talets solidaritetspolitik. Målet fram i sammanhanget av en nästan två de- för denna strategi var, enligt propositionen cennier lång försvarstransformeringsprocess. i ärendet, att verka för ”fredens bevarande” Håkan Edström och Dennis Gyllensporre och den internationella rättens stärkande. har i en studie av denna transformerings- I fråga om nationella medel stod politiska process urskilt sju faser. Den första fasen, maktmedel i centrum i form av svenska aktiva som varade 1991–1994, var inriktad mot en bidrag till NF:s utveckling. Att de svenska modernisering av det svenska invasionsför- bidragen inte ensamt skulle kunna uppnå svaret. Här var ledorden att Försvarsmakten dessa mål torde varit uppenbart för alla. I skulle gå från kvantitet till kvalitet för att fråga om medel var man därför beroende av möta den nya tidens krigföring som ma- att även andra stater slöt upp bakom syste- nifesterats i Gulfkriget 1991. I de tre faser met och lämnade aktiva bidrag. Den metod som följde därefter 1994–2006 skedde en som tillämpades var multilateral diplomati stadig utveckling mot ett insatsförsvar vars innefattande olika former av institutionali- huvuduppgift var att lämna bidrag till in- serat samarbete i konfliktförebyggande och ternationell militär krishantering. Denna konfliktlösande syfte. Återigen var systemets utveckling kulminerade med ”solidaritets- funktion beroende av en allmän acceptans doktrinen” och försvarspropositionen Ett för de normer och regler som NF:s stadga användbart försvar som lades fram vid en och institutioner formaliserade. I denna fråga tid då orosmolnen börjat hopa sig i öst, men kan man konstatera att de förhoppningar då man fortfarande kunde hoppas på att det som den liberala institutionella forskningen var ett tillfälligt väderomslag.67 uttrycker rörande internationella institu- Den svenska solidaritetsförklaringens löf- tioners förmåga att sprida nya normer och ten om Sverige att inte ska förhålla sig passivt intresseuppfattningar inte fick avsedd verkan. om ett angrepp skulle drabba ett annat EU- Vissa stater internaliserade NF:s normer och medlemsland eller nordiskt land offentlig- anpassade sig till dess regelverk, men revi- gjordes första gången i försvarsberedningens sionistiska stater som Hitlertyskland och rapport Säkerhet i samverkan från december Mussolinis Italien var inte beredda att göra 2007.68 I fortsättningen av den svenska so-

44 TIDSKRIFT lidaritetsförklaringen konstateras även att nella försvarssamarbeten.71 Wilhelm Agrell vi ”förväntar oss att dessa länder agerar på hävdade i en studie från 2010 att avsaknad av samma sätt om Sverige drabbas”. Denna förbandsstruktur, krigsplanering och brister unilaterala deklaration hade utvecklats i sam- i övningsverksamheten medfört att Sverige manhanget av reformeringen av EU:s fördrag, inte längre hade ”någon nationell försvars- som med Lissabonfördraget 2009 även kom förmåga kvar”. Att detta inte upplevdes som att innefatta ett element av kollektiv säkerhet ett problem bland de politiskt ansvariga för i form av artikeln 42:7. Folkrättsprofessorn landets säkerhet berodde enligt Agrell på Ove Bring har i en utredning konstaterat att den ”hegemoni som föreställningen om det den svenska solidaritetsförklaringen innebär europeiska säkerhetssystemet som en perma- en folkrättsligt bindande accept av denna nent fredsordning stegvis uppnått under åren artikel. I artikel 42:7 fastställs att ”om en 1998–2004”.72 Den svenska försvarsmakten medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat återupptog den nationella försvarsplane- angrepp på sitt territorium, är de övriga ringen 2010, men enligt Riksrevisionens medlemsstaterna skyldiga att ge den med- rapport, saknades ännu viktiga delar i denna lemsstaten stöd och bistånd med alla till planering, och det frivilliga personalrekry- buds stående medel i enlighet med artikel teringssystem som sjösattes med försvars- 51 i Förenta nationernas stadga”.69 Härmed beslutet 2009 hade inte klarat av att fylla kan man säga att Sverige återigen valt att den nya insatsorganisationens omfattande tillämpa en politisk alliansstrategi också i bemanningsluckor.73 frågor som rör territoriell säkerhet. Dessvärre I det försvarsbeslut som riksdagen fattade gör vi det i en tid då ett system för kollektiv i juni 2015 återintroducerades det kalla kri- säkerhet åter håller på att rämna. gets totalförsvarsbegrepp och det framhölls Moderniseringen av den svenska försvars- att ”stridskrafterna bör vara anpassade för makten efter det kalla krigets slut finansie- uppgifter i Sverige och i närområdet”.74 De rades huvudsakligen med förbandsnedlägg- vittomfattande försvarspolitiska mål och ningar, vilket innebar att allt färre förband skulle kunna genomföra alltmer kvalificerade uppgifter som presenterades i 2009 års beslut och vittomfattande uppgifter. I 2009 års be- hölls dock oförändrade, och även om över- slut skulle det svenska försvaret, vid sidan enskommelsen mellan regeringen och delar av suveränitetshävdande uppgifter i fredstid, av den borgerliga oppositionen våren 2015 kunna (i) försvara Sverige enskilt, (ii) för- innehöll ett tillskott till försvarsbudgeten så svara Sverige tillsammans med andra samt är det långt kvar till de nivåer som försvars- (iii) komma till andra EU-länders och Norges budgeten låg på under kalla kriget. En sådan hjälp, (iv) lämna bidrag till internationell obalans mellan mål och medel behöver inte militär krishantering och (v) understödja vara problematisk så länge som det saknas andra myndigheter vid nationella kriser.70 allvarliga hot mot landets säkerhethetspoli- Att det rådde en omfattande obalans mel- tiska mål och intressen. Men om förändringar lan mål och medel i den insatsorganisation i den externa miljön skapar sådana hot ökar som skapades med utgångspunkt i 2009 snabbt behovet av att minska obalansen. En års försvarsbeslut har framhållits i både återkoppling till de begrepp som används i Riksrevisionens granskning från 2014 och i tidigare delar av denna artikel kan bidra till en utredning som tillsattes i december 2013 att tydliggöra några av de alternativa vägval för att utreda effekterna av Sverige internatio- och utmaningar som Sverige står inför i ska-

45 N r 3 juli/september 2016 pandet av en mer balanserad och koherent rör kollektivt försvar i Östersjöområdet? säkerhetsstrategi. När mellankrigstidens system för kollektiv En väg att minska obalansen mellan för- säkerhet föll samman 1936 valde Sverige svarspolitiska mål och medel är att utveckla att satsa på nationell återupprustning med metoderna för att skapa säkerhet i riktning ett samarbete med Finland som komple- mot ett fördjupat samarbete med andra stater. ment. Båda dessa strategier visade sig vara 2015 års försvarsproposition är en medelväg otillräckliga: de storstilade planerna på ett mellan en bevarad, men alltmer urvattnad, gemensamt försvar på finsk mark genom- militär alliansfrihet och en allianspolitik fördes inte och Sverige tvingades under för- innefattande både bilaterala försvarssamar- sta hälften av andra världskriget att istället beten och ett fördjupat samarbete med Nato, trygga sin säkerhet med en eftergiftspolitik dock i båda fallen utan bindande ömsesidiga gentemot Tyskland. försvarsgarantier. Denna uppvaktningsstra- Dagens alliansfria allianspolitik innehål- tegi utgör en form av alliansfri allianspolitik ler långt fler alternativa strategier och även som i strategiska termer skulle kunna kallas om våra politiker inte kan skapa enighet 75 för en riskspridningsstrategi. Med denna och uppslutning bakom ett av dessa alter- strategi försöker den svenska regeringen fläta nativ och kanske även vill hålla fler dörrar samman en mängd olika bi- och multilate- öppna så kan en rangordning mellan olika rala försvarssamarbeten till en helhet som alternativ vara ett steg framåt. Eric Labs sammantaget ska kompensera för obalansen har i en studie av europeiska småstaters mellan nationella säkerhetsmål och militära agerande i krigen i anslutning till Tysklands medel. Ett problem för denna strategi är enande på 1860-talet kommit fram till föl- att den rymmer en inre motsättning. Den jande preferensordning:76 militära alliansfriheten begränsar landets Det är inte självklart att samma prefe- möjligheter att fullfölja solidaritetspolitikens rensordning ska gälla för 2000-talets Sverige ambitioner om att ge och ta emot militär eftersom rangordningen påverkas av såväl hjälp samtidigt som solidaritetspolitikens inrikespolitiska maktförhållanden som strate- löften om att komma till andra länders hjälp gisk kontext. En småstat som är en frontstat och förberedelserna för att ge och ta emot i en allians torde ha en annan prerensordning militär hjälp undergräver trovärdigheten i än en stat med ett mer skyddat läge och de landets alliansfria hållning. svenska erfarenheterna visar även att inri- Ett ytterligare problem med den alliansfria kespolitiska maktförhållanden kan ha en allianspolitiken är att dess ambition att hålla avgörande betydselse för valet av strategi. alla dörrar öppna försvårar försvarsplanering Labs sex alternativa strategier utgör likväl avseende både insatsstrategier och resurs- en bra utgångspunkt för att resonera kring strategier. Ska Försvarsmaktens insatspla- Sveriges valmöjligheter. nering och arbete med förmågeutveckling utgå från att Sverige ska försvaras enskilt? • Alliansfrihet Ska Försvarsmakten planera för insatser i • Maktbalans med stormakt för gratisåk- Baltikum och Polen? Vilken roll ska sam- ning arbetet med Finland och andra bilaterala försvarssamarbeten spela i båda dessa fall? • Maktbalans med stormakt för gemensam Vilka förberedelser kan och bör göras av- strid seende samarbete med Nato i frågor som • Småstatsallians

46 TIDSKRIFT

• Strida ensam tiskt icke-provocerande” och (iii) det måste • Defensiv triumfvagnsstrategi gentemot råda en jämvikt, en maktbalans, i styrkeför- hotande makt hållanden mellan närliggande stormakter. Erfarenheterna visade även, enligt Rothstein, Det är inte självklart att samma preferens- att ett geografiskt gynnsamt läge är en vikti- ordning ska gälla för 2000-talets Sverige gare faktor för att förklara att vissa länder eftersom rangordningen påverkas av såväl lyckades stå utanför krig än inriktningen på inrikespolitiska maktförhållanden som strate- dessa länders politik.77 gisk kontext. En småstat som är en frontstat Den nedbantade svenska försvarsmak- i en allians torde ha en annan prerensordning ten har kanske förutsättningar att klara än en stat med ett mer skyddat läge och de Rothsteins svaghetskriterium för strategisk svenska erfarenheterna visar även att inri- irrelevans, men detta är dessvärre inte till kespolitiska maktförhållanden kan ha en Sveriges fördel om geografiska faktorer pekar avgörande betydselse för valet av strategi. i motsatt riktning. I 2015 års försvarspro- Labs sex alternativa strategier utgör likväl position konstateras att Östersjöregionen är en bra utgångspunkt för att resonera kring det område som tydligast exponeras för en Sveriges valmöjligheter. ökad militär verksamhet från rysk sida och Labs förstarankade alternativ, alliansfri- att den aktör som ”behärskar Gotland och het, kan vid ett första påseende framstå som där baserar bekämpningssystem ökar sina den bästa av världar. Småstaten behåller möjligheter att kontrollera sjö- och luftvä- sitt oberoende och friheten att själva fatta garna över Östersjön” (Regeringen 2015: beslut om hur och när dess militära resurser 44). Robert Dalsjö har i en artikel visat att ska användas. Genom att ansluta sig till en den svenska utrikesledningen, Östen Undén allians riskerar också småstaten att få nya och Sverker Åström, under kalla krigets in- fiender hos motståndarsidan samtidigt som ledande decennier räknade med att Sverige man blir beroende av andra staters vilja och efter en tid skulle bli indraget i ett tredje handlingar i den stormaktkoalition som världskrig, men man hoppades att allians- man ansluter sig till. I den bästa av världar friheten skulle öka landets möjligheter att kan den alliansfria småstaten också, en- stå utanför den inledande kärnvapenduell ligt Labs, gratisåka på den stabilitet som som väntades följa av USA:s koncept för en stormakternas maktbalanspolitik gentemot massiv vedergällning vid ett angrepp mot ett framväxande makter skapar. Möjligheterna Natoland.78 Hur har de baltiska staternas att nå framgång för denna strategi är dock i och Polens medlemskap i Nato påverkat de hög grad beroende av omständigheter som svenska förutsättningarna att stå utanför småstaten i liten utsträckning kan påverka en konflikt mellan Ryssland och Nato, och själv. Enligt Rothstein kan den militära al- vilka kärnvapenstrategier har Sverige att liansfrihet endast skydda stater från angrepp förhålla sig till idag? när ett antal grundvillkor är uppfyllda: (i) att Om ett alliansfritt Sverige inte kan hoppas staten inte är så stark att dess anslutning till på att gömma sig och hålla sig undan kon- någon av sidorna i en konflikt skulle rubba flikter borde landet kanske istället återgå till styrkeförhållanda mellan parterna; (ii) den gamla tiders alliansfria politik. Den byggde alliansfria staten måste även vara beredd att på två komponenter: politisk trovärdighet (att dra sig tillbaka från storpolitiken – den ska omvärlden skulle ha tilltro till vår vilja att vara både ”strategiskt irrelevant och poli- stå utanför konflikter) och militärförmåga

47 N r 3 juli/september 2016

(att kostnaderna för ett angrepp mot Sverige är därför stor att en striktare militär och skulle vara så höga att en motståndare an- politisk alliansfri strategi skulle ske utan tingen – i enlighet med marginaldoktrinen upprättandet av en egen oberoende nationell – skulle tvingas att blotta sig på andra fronter, försvarsförmåga, vilket skulle innebära att eller helt enkelt avstod därför att kostnaderna svensk säkerhet gjordes helt beroende av av ett anfall översteg vinsterna). För att öka andra staters vilja att respektera vår utan- alliansfrihetens politiska trovärdighet skulle förstående ställning och att dessa stater har en återgång till en alliansfri strategi möjligen en vilja och förmåga att upprätthålla makt- behöva åtföljas av en politisk distanserings- balansen och stabiliteten i Östersjöområdet strategi: att Sverige på olika sätt begränsade utan svenska militära bidrag. sitt försvars- och säkerhetspolitiska sam- Labs andrarankade alternativ, maktbalans arbete med Nato och EU. Kostnaden för med stormakt för gratisåkning, kan också detta är förluster av inflytandemöjligheter i te sig som tämligen lockande. I denna stra- de organisationer som landet begränsar sitt tegi låter småstaten den eller de allierade deltagande i och en försämrad förmåga att stormakterna bära huvudbördan av för- ge och ta emot militär hjälp.79 svarsutgifter och eventuella krigsinsatser En ytterligare utmaning ligger i återska- som syftar till att dämma upp eller pressa pandet av förmågan att med egna nationella tillbaka en framväxande makt samtidigt som medel avskräcka och avvärja ett yttre an- man åtnjuter den ökade grad av säkerhet grepp. År 1954, en tid då Sverige verkligen som medlemskapet i alliansen ger. Norges satsade på att bygga en trovärdig nationell och Islands begränsade insatser inom Nato avskräckningsförmåga, hävdade den dåva- var enligt Labs ett exempel på denna stra- rande överbefälhavaren att det krävdes att tegi. De långsiktiga framgångsmöjligheterna försvarets andel av BNP inte understeg 4,7 för denna strategi torde vara avhängiga av procent. Under de decennier som följde kom stormakternas intresse för att bära kostna- denna andel att sjunka, men ännu på 1970- derna för de allierades kollektiva försvar. I talet avsattes minst tre procent av BNP, och så 2000-talets Europa har man från USA:s sida sent som år 2000 avsattes två procent. Idag uttryckt allt mer bestämda önskemål om att avsätts lite drygt en procent av BNP samtidigt Natos europeiska medlemsstater ska ta en som kostnader för försvarsmateriel har rusat större del av de gemensamma kostnaderna. i höjden efter kalla krigets slut. För att re- Strategin skapar naturligtvis också en ökad sursstrategierna ska vara koherenta med den risk för att stormakterna faktiskt drar tillbaka övergripande strategin krävs kanske även att sitt stöd för alliansen och låter gratisåkarna landet åter bygger upp en nationell försvars- själva ta ansvar för sin säkerhet. industri.80 Att återupprätta en oberoende Sveriges uppvaktningsstrategi under kalla nationell försvarsförmåga skulle dessvärre kriget och dagens alliansfria allianspolitik också ta mycket lång tid. En tillbakablick till har likheter med denna strategi. Under kalla mellankrigstiden kan åter vara illustrativ. Den kriget kompletterades de nationella försvars- svenska militära beredskapen var allt annat ansträngningarna med förberedselser för en än god när Finland angreps och det skulle militär samverkan med västmakterna i ett dröja flera år in i kriget innan det svenska läge där Sverige mot sin vilja blivit indraget försvaret var i ett sådant skick att det hade i ett krig. Sverige erhöll även bilaterala sä- kunnat erbjuda ett reellt motstånd mot nå- kerhetsgarantier från USA om hjälp vid ett gon angripande stormakt.81 Sannolikheten angrepp. Denna förberedda och planerade

48 TIDSKRIFT hjälp hade sannolikt sin grund i ett uppfat- att motståndarsidan faller samman utan tat behov av att förbereda en plan B, en strid. Skulle Sverige välja denna väg är ett återförsäkring, för den händelse att plan medlemskap i Nato rätt väg att gå. A, ett nytt framgångsrikt hävdande av den För- och nackdelar med Labs fjärderan- svenska neutraliteten skulle misslyckas. Att kade alternativ, småstatsalliansen, har disku- västsamarbetet förbereddes i förväg ökade terats tidigare i denna artikel. Enligt Labs är sannolikheten för att samarbetet i krigstid detta ett alternativ främst i lägen där ingen både skulle bli av och bli effektivt. Som stormakt är beredd att balansera mot en ex- Mikael Holmström visat baserades USA:s pansiv makt. Enligt Labs saknar småstaternas intresse av att erbjuda Sverige säkerhetsgaran- enskilda små militära enheter den grad av tier utan medlemskap i Nato på antagandet sammanhållning och kraft som en stormakts att det inte var möjligt för Nato att försvara armé kan uppbåda och småstatsallianser alliansens medlemmar i norra Europa om har också svårare att utveckla ett effektivt Sveriges territorium skulle kontrolleras av ledarskap av det slag som en stormakt kan Sovjetunionen.82 Vilket intresse finns det hos ge i en stormaktsallians. Lilla Entantens USA och andra större västmakter att erbjuda misslyckanden under mellankrigstiden var motsvarande garantier idag? En ovilja hos även Labs exempel på detta.83 stormakterna att erbjuda Sverige motsva- För Sveriges del skulle en småstatsallians rande garantier torde öka behovet av att kunna upprättas om det nuvarande bilaterala välja andra strategier för svensk försvar. finsk-svenska försvarssamarbetet fullföljs Labs tredjerankade alternativ, maktbalans med ett alliansfördrag där båda parterna med stormakt för gemensam strid, innebär påtar sig ömsesidiga försvarsförpliktelser. En att småstaten maximerar sina bidrag till en försvarsallians mellan Finland och Sverige gemensam ansträngning för att skapa mot- skulle underlätta en gemensam försvarspla- vikter till en framväxande eller hotande makt. nering och öka trovärdigheten i ländernas Vid behov innefattar dessa insatser även ak- åtaganden mot varandra. Det skulle skapa tiva krigsinsatser. Belgiens tappra motstånd en stabilare grund för en effektiv arbetsdel- under Tyskland anfall 1914 utgjorde Labs ning och rollspecialisering där exempelvis exempel på en sådan strategi. En småstat med svenska ubåtar skyddar även finska vatten. ett utsatt geografiskt läge som hoppats på att Finlands bevarade värnplikt skulle kunna tillämpa Labs andrarankade alternativ kan lägga grunden för en uthållighet i fråga om naturligvis komma att behöva byta till denna arméförband som den svenska armén saknar strategi istället om alliansens gemensamma och samordning och arbetsdelning mellan försök till avskräckning misslyckas. Detta olika former av specialförband kan inom alternativ, som i ett svensk sammanhang ramarna för en gemensam försvarsplanering senast prövades av Karl XIV Johan, är nog skapa en ökad gemensam förmågebredd och för de flesta av dagens svenska politiker ett uthållighet. Ett gemensamt utnyttjande av mindre lockande alternativ än de två första ländernas bassystem för luft- och sjöstrids- alternativen, men det är inte nödvändigtvis krafter ger ökat strategiskt djup och det det sämsta så länge som den egna försvars- blir svårare för en motståndare att beräkna alliansen till sist segrar. Alternativet leder i varifrån de finsk-svenska stridkrafterna kom- bästa fall heller inte till öppna strider utan mer att utgå och baseras. Samarbete inom kan likt USA:s och Natos uppdämning av sjö- och luftövervakning – som redan håller Sovjetunionen under kalla kriget sluta med på att upprättas mellan länderna – ger ope-

49 N r 3 juli/september 2016 rativa vinster i form av tidigare förvarning i pas att denna bedömning fortsätter att vara såväl kris som krig.84 Men är en gemensam korrekt, men ser samtidigt en risk för att finsk-svensk försvarsansträngning tillräcklig Sverige kan komma att utsättas för starka för att avskräcka Ryssland från att angripa påtryckningar att stänga sitt territorium inför någon av länderna eller försöka ta kontroll ett krigsutbrott. Liknande krav riktades mot över delar av deras territorium och hur ska Sverige från Tysklands sida på morgonen den Finland-Sverige förhålla sig till förfrågningar 9 april 1940.85 Om Sverige i detta läge inte från Nato om tillgång till finsk-svenskt ter- åter svarar med en lyhörd eftergiftspolitik ritorium i syfte att militärt stödja angripna och har tillräckliga militära resurser för att Natoländer och rikta angrepp mot Ryssland? avskräcka varje tänkbar angripare kan ett Om behovet att kontrollera eller utnyttja angrepp riktas mot strategiska punkter som finskt eller svenskt territorium är stort för bå- exempelvis Gotland för att skapa kontroll da parterna i konflikten kan Finland-Sverige över sjö- och luftvägarna i de centrala delarna komma att möta samma öde som samtliga av Östersjön. Sveriges grunder för rangord- nordiska länder utom Sverige gjorde under ningen av dessa två alternativ bör övervägas andra världskriget – ett militärt angrepp från i god tid och om möjligt bör åtgärder vidtas någon av parterna i konflikten som finner det för att minska sannolikheten för att vi åter vara i sina egna intressen att inte respektera tvingas göra valet mellan att strida ensam ländernas vilja att hålla sig utanför. eller bedriva eftergiftspolitik. Labs femte- och sjätterankade alternativ är Syftet med denna artikel har inte varit strida ensam och eftergiftspolitik gentemot en att ett rekommendera en viss lösning på hotande stormakt. Enligt Labs är det svårt att de utmaningar som de senaste årens ne- gradera dessa alternativ generellt. Valet mel- gativa säkerhetsutveckling i Europa ska- lan dem bestäms av situationen. Strategin att pat. Rangordningen och valet mellan de strida ensam utgår enligt Labs från en situa- sex strategierna överlåter jag till läsaren. tion där småstaten lämnats ensam i kampen Min förhoppning är dock denna fått med mot en aggressiv stormakt. Danmarks kamp sig alliansteoretiska begrepp som kan vara mot de tyska staterna 1864 och Finlands till nytta i analyser av Sverige säkerhetspo- tappra motstånd mot Sovjetunionen under litiska vägval och att de historiska exempel vinterkriget var enligt Labs båda exempel på allianspolitik som presenterats i artikeln på denna strategi. I svensk försvarsplane- gjort det lättare att i detta arbete tänka också ring brukar detta alternativ uteslutas med bortom alliansfriheten. formuleringar av typen att ett direkt angrepp mot Sverige som inte omfattar även andra Författaren är lektor i strategi vid Försvars­ stater i vår region är osannolikt. Jag hop- högskolan.

50 TIDSKRIFT

Noter

1. Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar där dåtidens ledande historiker presenterade 2016–2020, Regeringen prop 2014/15:109, en detaljerad genomgång landets erfarenhe- s 22. ter på området. De sex sista delarna av detta 2. stråth, Bo: ”Neutralitet som självförståelse” arbete som rör perioden 1792–1939 har varit i Almqvist, Kurt och Glans, Kay (red): Den till stor nytta i författandet av denna artikel. svenska framgångssagan?, Fischer & Co, 2014 publicerades en antologi med artiklar Stockholm 2001, s 165. av Krister Wahlbäck. I denna återfinns djup- 3. Utrikes- och säkerhetspolitiken under kalla lodade analyser av olika skeden och aspekter kriget är väl utforskad inom ramarna för av svensk utrikes- och säkerhetspolitik från det stora forskningsprojektet ”Sverige under Karl XIV Johan och framåt, se Wahlbäck, kalla kriget” i Bjereld, Ulf; Johansson, Alf Krister: Fred och säkerhet i tider av föränd- W och Molin, Karl: Sveriges säkerhet och ring. Essäer om utrikes- och säkerhetspolitik, världens fred: svensk utrikespolitik under Santérus Förlag, Stockholm 2014. Wilhelm kalla kriget, Santérus, Stockholm 2008 sam- Agrells bok Fred och Fruktan. Sveriges säker- manfattas programmets viktigaste resultat hetspolitiska historia 1918–2000, Historisk och där finns även en sammanställning Media, 2000 utgör ytterligare ett av projektets publikationer. Andrén, Nils: viktigt exempel på ett översiktsarbete som Säkerhetspolitik: analyser och tillämpningar, sträcker sig bortom ett efterkrigsperspektiv. 2 uppl, Norstedts juridik, Stockholm 2002; 4. ”Regeringens deklaration vid 2010 års utri- Noreen, Erik: Mellan öst och väst: svensk kespolitiska debatt i Riksdagen onsdagen den säkerhetspolitik 1945–1988, Carlsson, 17 februari 2010”, Regeringen, s 2. Stockholm 1989; Kronvall, Olof och 5. Jfr Gray, Colin S: The strategy bridge: Petersson, Magnus: Svensk säkerhetspolitik i Theory for practice, Oxford University Press, supermakternas skugga 1945–1991, Santérus, Oxford 2010, s 28. Stockholm 2005 utgör ytterligare exempel på 6. gray, Colin S: Modern Strategy, Oxford studier om de övergripande dragen i svensk University Press, Oxford 1999, s 162. säkerhetspolitik som huvudsakligen inrik- 7. Betts, Richard K: “Is strategy an illusion?”, tats på tiden efter andra världskrigets slut. International security, vol 25 nr 2, 2000, Svensk försvars- och säkerhetspolitik under s 5-50; Ångström, Jan och Widén, Jerker: andra världskriget är utförligt analyserat i Contemporary military theory. The dynamics sju volymer som författades i anslutning till of war, Routledge, London 2015, s 46–49. ett flerårigt forskningsprojekt vid den mi- 8. Westberg, Jacob: Svenska säkerhetsstrategier litärhistoriska avdelningen vid dåvarande 1810–2014, Studentlitteratur, Lund 2015, Militärhögskolan. Se exempelvis Hugemark, s 24 ff. Bo (red): Urladdning: 1940 – blixtkrigens 9. ibid, s 22; om begreppet koherens se även år, Probus, Stockholm 1990 och Huldt, Bo Edström, Håkan och Gyllensporre, Dennis: och Böhme, Klaus-Richard (red): Horisonten Political aspiration and perils of secu- klarnar: 1945 – krigsslut, Probus, Stockholm rity. Unpackning the military strategy of 1995; I Elgström, Ole: Images and strategies the United Nations, Palgrave Macmillan, for autonomy: Explaining Swedish security London 2013, kap 1; Op cit, Gray, Colin, se policy strategies in the 19th century, Kluwer not 5, s 28. Academic Publisher, Dordrecht 2000 har 10. Morgenthau, Hans J: Politics among nations: svenska säkerhetspolitiska vägval under the struggle for power and peace, 7 uppl, 1800-talet analyserats med hjälp av teore- McGraw-Hill Higher Education, Boston tiska utgångspunkter som angränsar till de 2006 [1948], s 5 och 29 ff. som används i denna artikel, men då med 11. ibid, s 10–13. huvudfokus på militära alliansfria strategier. 12. Ångström, Jan: ”Försvarsmaktens interna- Den som vill fördjupa sig i den svenska alli- tionella insatser: I den svenska säkerhetens anspolitikens historia behöver dock inte ägna eller identitetens tjänst” i Engelbrekt, Kjell; sig åt arkivforskning. 1951 till 1961 publice- Holmberg, Arita och Ångström, Jan (red): rades 11 böcker i det oöverträffade standard- Svensk säkerhetspolitik i Europa och världen, verket Den svenska utrikespolitikens historia 2uppl, Norstedts juridik, Stockholm 2015.

51 N r 3 juli/september 2016

13. gray, Colin S: ”Strategic culture as context: 28. Bergquist, Mats: ”Fyra paradigmskiften- the first generation of theory strikes back svensk utrikespolitik” i Nordisk Tidskrift, nr [1999]” och Gray, Colin S: ”Geography 1 2009. and grand strategy”, båda artiklarna i Gray, 29. Wahlbäck, Krister: ”Karl Johan och Finland” Colin: Strategy and history. Essays on theory i Bergquist, Mats; Johansson, Alf W och and practice, Routledge, London 2006; Wahlbäck, Krister (red): Utrikespolitik Lantis, John och Howlett, Darryl: ”Strategic och historia, Militärhistoriska förlaget, Culture”, i Baylis, John; Wirtz, James C och Stockholm 1987, s 335. Gray, Colin s (red): Strategy in the contempo- 30. op cit, Bergquist, Mats, se not 28; Carlsson, rary world, Oxford University Press, Oxford Sten: Den svenska utrikespolitikens historia. 2013, s 80 ff.; Op cit, Westberg, Jacob, se not 3. 1, 1792–1810, Norstedts, Stockholm 1954, 8, s 43. s 109–120; Höjer, Torvald T:son: Den svens- 14. kenneth N: Theory of international poli- ka utrikespolitikens historia 3. 2, 1810–1844, tics, Waveland Press Inc, Long Grove, Ill Norstedts, Stockholm 1954, s 151 f. 2010[1979], s 88-99 och 126 f. 31. op cit, Wahlbäck, Krister se not 29, s 336 ff; 15. glenn, John; Howett, Darryl och Poore, Op cit, Westberg, Jacob se not 8, s 58ff. Stuart (red): Neorealism vs. strategic culture, 32. op cit, Carlsson, Sten se not 30 s 109-120; Ashgate, Aldershot 2004, s 34 ff; Snyder, Op cit, Höjer, Torvald se not 30 151-179; Glenn: Alliance politics, Cornell University Visuri, Pekka: ”Krigets storpolitiska bak- Press, Ithaca 1997, s 158. grund” i Luoto, Reima T A; Talvitie, Heikki 16. Walt, Stephen: “Alliance Formation and och Visuri, Pekka (red): Sverige och Finland the Balance of World Power”, International vid skiljevägen 1808–1812: från finska kriget Security, vol 9 nr 4 1985, s 8 f och 16 f. till våra dagar, Fenix-kustannus, Esbo 2009, 17. schweller, Randall: “Bandwagoning for pro- s 52 ff. fit. Bringing the revisionist state back in”, 33. hårdstedt, Martin: Omvälvningarnas tid: International Security, vol 19, nr 1 1994, Norden och Europa under revolutions- och s 81. Napoleonkrigen, Norstedts, Stockholm 2010, 18. ibid, s 104 f. s 323-329; Op cit, Höjer, Torvald, se not 30, 19. op cit, Elgström, Ole, se not 3, s 27 ff; s 157 och 161-171. Rothstein, Robert L: Alliances and small po- 34. op cit, Hårdstedt, Martin, se not 32 s 350- wers, Columbia University Press, New York 363; Op cit, Höjer, Torvald se not 30 s 172- 1968, s 30-37; Labs, Eric: ”Do Weak States 194; Op cit, Westberg, Jacob, se not 8, s 62- Bandwagon?”, Security Studies, vol 1, nr 3 69. Om Karl Johans balanseringsstrategi se 1992 Op cit, Elgström, Ole, se not 3 s 42-45. 20. op cit, Elgström Ole, se not 3, s 25 f. 35. op cit, Schweller, Randall, se not 17, s 95. 21. op cit, Rotstein, Robert, se not 19, s 62. 36. op cit, Höjer, Torvald, se not 30, s 159 ff. 22. op cit, Elgström, Ole, se not 3, s 31ff. 37. Bjørn, Claus: ”Arveføljeproblem og 23. ibid, s 171-173. Treårskrig” i Bjørn, Claus och Carsten Due- 24. ibid, s 168 f. Nielsen (red): Dansk udenrigspolitiks histo- 25. Jackson, Robert och Sørensen, Georg: rie. 3, Fra helstat til nationalstat: 1814–1914, Introduction to International Relations, Gyldendal Leksikon, Köpenhamn 2003; Oxford University Press, Oxford 2007, kap Feldbæk, Ole: ” and the Baltic, 7; Little, Richard: ”International regimes”, 1720–1864” i Rystad, Göran; Böhme, Klaus- i Baylis, John, Smith, Steve och Owans, Richard och Carlgren, Wilhelm M (red): In Patricia (red): The globalization of world po- quest of trade and security: the Baltic in po- litics, Oxford University Press, Oxford 2008. wer politics 1500–1990, Probus, Stockholm 26. keohane, Robert O: After hegemony: coo- 1994; Jansson, Allan: Den svenska utrikespo- peration and discord in the world politi- litikens historia. 3. 3, 1844–1872, Norstedts, cal economy, Princeton University Press, Stockholm 1961, s 53 f; Op cit, Westberg, Princeton, NJ 1984, kap 1; Keohane, Robert Jacob, se not 8, s 76 ff. O: International institutions and state po- 38. op cit, Bjørn, Claus, se not 37, s 80 ff; Op wer: essays in international relations theory, cit, Jansson, Allan, se not 37, s 20 och 33 f; Westview Press, Boulder 1989, s 2–5. Wahlbäck, Krister: The roots of Swedish neu- 27. Modifierad tabell från Op cit, Westberg, trality, Swedish Institute , Stockholm 1986, Jacob, se not 8, s 14. s 12 f.

52 TIDSKRIFT

39. op cit, Jansson, Allan, se not 37, s 29 ff. Björnsson, Anders (red): Det hotade landet 40. op cit, Bjørn, Claus, se not 37, s 110 f; och det skyddade, Atlantis, Stockholm 1999; Op cit, Jansson, Allan, se not 37, s 35-38; Wahlbäck, Krister: ”Rickard Sandlers nord- Westberg, Jacob: ”Den nordiska småstatsrea- iska politik”, i Fred och säkerhet i tider av lismens rötter” i Doeser, Fredrik; Petersson, förändring: essäer om utrikes- och säkerhets- Magnus och Westberg, Jacob (red): Norden politik, Santérus, Stockholm 2014; Op cit, mellan stormakter och fredsförbund: Westberg, Jacob, se not 8, s 142 ff. Nordiskt säkerhetspolitiskt samarbete i det 54. carlgren, Wilhelm: Svensk utrikespolitik gamla och nya Europa, Santérus Academic 1939–1945, Allmänna förlaget, Stockholm Press Sweden, Stockholm 2012, s 53 ff. 1973, s 62-71; Op cit, Westberg, Jacob, se 41. Bring, Ove: Neutralitetens uppgång och fall: not 8, s 146-152. eller Den gemensamma säkerhetens historia, 55. ibid, Westberg, Jacob, se not 8 s 169 ff. Atlantis, Stockholm 2008, s 42-44; Op cit, 56. op cit, Wahlbäck, Krister, se not 51, s 126. Westberg, Jacob, se not 8, s 82f. 57. op cit, Bring, Ove, se not 41, s 149 f; Jones, 42. op cit, Elgström, Ole, se not 3, s 47 och 58. s Shepard: The Scandinavian states and the 43. op cit, Jansson, Allan, se not 37, s 92-104. League of Nations, (Repr) New York, 1969 44. ibid, s 84-88. [1939]; Westberg, Jacob: ”Den nordiska 45. ibid, s 119 f och 132-147; Op cit Westberg, småstatsidealismens rötter” i Doeser, Fredrik; Jacob, se not 8, s 86. Petersson, Magnus och Westberg, Jacob 46. ibid, Jansson, Allan, se not 36, s 185-194; (red): Norden mellan stormakter och freds- Ibid, Westberg, Jacob, se not 8, s 90-93. förbund: Nordiskt säkerhetspolitiskt samar- 47. op cit, Feldbaek, Ole, se not 37, s 288; Op bete i det gamla och nya Europa, Santérus cit, Jansson, Allan, se not 37, s 198­- 205. Academic Press Sweden, Stockholm 2012. 48. op cit, Elgström, Ole, se not 3, s 49 f och 60 58. op cit, Bring, Ove, se not 41, s 344; Tingsten, ff.; Hatje, Marianne och Zetterberg, Kent: Herbert: The debate on the foreign policy ”Karl XV, skandinavismen och en ny säker- of Sweden: 1918–1939, Oxford University hetspolitik för Sverige” i Zetterberg, Kent Press, London 1949, s 15 ff. (red): Konsten att överleva: studier i Sveriges 59. ibid, Bring, Ove, s 185. försvar. Strategi och säkerhetspolitik under 60. ibid, s 346 f; Op cit, Westberg, Jacob, se not 200 år, Försvarshögskolan, Stockholm 2007, 8, s 83 ff. s 75. 61. tingsten, Herbert: Svensk utrikesdebatt mel- 49. op cit, Labs Eric se not 19, s 399. 50. op cit, Westberg, Jacob, se not 8, s 97 ff. lan världskrigen, 2. uppl, Lund 1964, s 25 f 51. op cit, Agrell, Wilhelm se not 3, s 35 ff; och 30 f. Cronenberg, Arvid: ”Säkerhetspolitik 62. op cit, Westberg, Jacob, se not 57. och krigsplanering: huvudlinjer i ar- 63. huldt, Bo: ”Svensk nedrustnings- och méns operativa planering 1906–1945” i säker­hetspolitik från tjugotal till åttiotal” i Hugemark, Bo (red): Neutralitet och försvar, Hugemark, Bo (red): Neutralitet och försvar: Militärhistoriska förlaget, Stockholm 1986, perspektiv på svensk säkerhetspolitik 1809– s 103-110; Op cit, Westberg, Jacob, se not 8, 1985, Militärhistoriska förlaget, Stockholm s 132-135. 1986; Op cit, Lönnrot, Erik, se not 50, s 40- 52. lönnroth, Erik: Den svenska utrikespoli- 45 och 78-102; Op cit, Westberg, Jacob, se tikens historia. 5, 1919–1939 Norstedts, not 57, s 86-91. Stockholm 1959, s 214-234; Op cit, 64. op cit, Bring, Ove, se not 41, s 351 ff; Op Westberg, Jacob, se not 8, s 140 ff. cit, Lönnrot, Erik, se not 52, s 44 ff; Op cit, 53. carlgren, Wilhelm: ”Den stora överrask- Westberg, Jacob, se not 8, s 135 f. ningen. Regeringen och Moskvapakten” i 65. op cit, Westberg, Jacob, se not 8, s 138. Johansson, Alf W och Hugemark, Bo (red): 66. cronenberg, Arvid: ”Kapplöpning med ti- Stormvarning: Sverige inför andra världs- den. Svensk krigsorganisation och krigspla- kriget, Svenskt militärhistoriskt bibliotek, nering”, i Johansson, Alf W och Hugemark, Stockholm 2002, s 152; Wahlbäck, Krister: Bo (red): Stormvarning: Sverige inför andra ”Det hotade landet och det skyddade: ett världskriget, Svenskt militärhistoriskt bib- perspektiv på förhållandet Finland-Sverige liotek, Stockholm 2002, s 114-121; Op cit, från februarimanifestet till vinterkri- Lönnrot, Erik, se not 52, s 187f.; Op cit, get, 1899–1939” i Suominen, Tapani och Westberg, Jacob, se not 8, s 159 f.

53 N r 3 juli/september 2016

67. Edström, Håkan och Gyllensporre, Dennis: 74. op cit, Försvarspolitisk inriktning, se not 1, Svensk försvarsdoktrin efter kalla kriget: s 2 och 22. förlorade decennier eller vunna insikter?, 75. Britz, Malena och Westberg, Jacob: “Sveriges Santérus Academic Press, Stockholm: 2014; återtåg till närområdet”, Internasjonal Op cit, Westberg, Jacob, se not 8, s 196-217. Politikk, vol 73 nr 3 2015, s 423-431. 68. Säkerhet i samverkan. Försvarsberedningens 76. op cit, Labs, Eric se not 19. omvärldsanalys, Försvarsberedningen, Ds 77. op cit, Labs, Eric se not 19, s 389; Op cit, 2007: 46, s 14. Rotstein, Robert, se not 19, s 32ff. 69. Bring, Ove: ”En folkrättslig tolkning av 78. dalsjö, Robert: ”The hidden rationality of solidaritetsklausulerna: Säkerhetspolitiskt Sweden’s policy of neutrality during the Cold och försvarspolitiskt samarbete som en War”, Cold War History, vol 14 nr 2, 2014, internationell förpliktelse”, bilaga 2 i s 175-194. Försvarspolitiskt samarbete – effektivi- 79. op cit, Westberg, Jacob, se not 8, s 175-182. tet, solidaritet, suveränitet, rapport från 80. ”Försvarets andel av BNP”, Försvarsmakten, Utredningen om Sveriges internationella för- http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndig- svarspolitiska samarbete, Fö 2013:b, 2014, heten/ekonomisk-planering-och-redovisning/ s 82 ff. forsvarets-andel-av-bnp/ (2016-05-13); Op 70. Ett användbart försvar, Regeringen prop cit, Westberg, Jacob, se not 8, s 226-241. 2008/09 140, 2009, s 33 och 36. 81. op cit, Cronenberg, Arvid, se not 66. 71. Försvaret – en utmaning för staten. Granskningar inom försvarsområdet 82. holmström, Mikael: Den dolda alliansen: 2010–2014, Riksrevisionen, RIR 2014:8; Sveriges hemliga Natoförbindelser, Atlantis, Bertelman, Tomas: Försvarspolitiskt sam- Stockholm 2011. Om samarbetet med väst- arbete – effektivitet, solidaritet, suveränitet, makterna under kalla kriget se även Op cit. rapport från Utredningen om Sveriges inter- Westberg, Jacob s 169-177. nationella försvarspolitiska samarbete, Fö 83. op cit, Labs, Eric se not 19, s 390. 2013:b, 2014; Op cit, Westberg, Jacob, se 84. För en fördjupad analys av det finsk-svenska not 8, s 203 f. militära samarbetets möjligheter och be- 72. agrell, Wilhelm: Fredens illusioner: det gränsningar se Edström, Håkan, Ellström svenska nationella försvarets nedgång och Carin, Mohlin Marcus & Oltorp, Anders: fall 1988–2009, Atlantis, Stockholm 2010, ”Finland lösningen eller problemet”, Kungliga s 243 f. krigsvetenskapliga akademiens handlingar 73. op cit, Försvaret – en utmaning för staten, se och tidskrift, nr 2 2016. not 71, s 33 och 51-62. 85. op cit, Westberg, Jacob, se not 8, s 149ff.

54 ANALYS & PERSPEKTIV Officer 1965 – några erfarenheter av Lennart Uller

Résumé The capability to handle harsh field conditions was essential for officer training. Only with sufficient field experience could the officer understand some of what Clausewitz had called “frictions”. Although much combat can be simulated, it is argued from experience of the 1974 divisional field exercise “Bergslagen” that only the responsibility of commanding live units gives the officer a true understanding of his foremost obligation – a focus on the fitness of soldiers and equipment. This necessitated strict selection processes and formed the basis of Swedish leadership – exercised through example and not rank. Higher officer training and a career – as in any other profession – demanded vast personal sacrifices with, temporarily, less emphasis on family life. To some extent, elite officer training was respected by industrial leader Marcus Wallenberg and had attracted brilliant intellectuals, such as subsequent gen- erals Carl A Ehrenswärd and Carl-Eric Almgren as well as future university Vice-Chancellor Stig Strömholm. Some of the best brains found their way into serving as officers.

fältmässighet var en bas för officersut- veckolång övning under militärbefälhavarens bildningen. Den grundlades under värnplik- ledning, ofta inspekterad av chefen för armén ten. Därmed skapades förtrogenhet med en personligen. I dessa samövningar övades del av allt vad Clausewitz benämner som flera befälsnivåer med staber. Det gällde ”friktioner”. t ex att öva förmågan att, lyhört för lägets En första månad i fält följde för min utbild- krav, beordra en beredskapsgrad som inte ningskontingent efter tre månader i kasern. tröttade tusentals soldater i onödan, att med Senare genomfördes ett antal veckolånga god framförhållning nå förbanden med order, bataljonsövningar. Man vande sig vid att se till att artilleriförband blev eldberedda i utföra sina uppgifter trots primitiva hygie- tid, luftvärnsförbanden gav det luftskydd niska förhållanden, avsaknad av sömn och angriparens starka flyg krävde, broar var mat, perioder av stark kyla med minus 20-25 färdigbyggda, ammunition framtransporte- grader, dagar av regn och våta kläder. Den rad och ledningssystemen gjorts tillräckligt enskilde fick tillräcklig förmåga för att för- redundanta. bandet t ex med full ljud- och ljusdisciplin kunde bryta en tältförläggning och inleda Realism gav erfarenhet förflyttning kl 0400 för att nå utgångsläge för anfall före gryningen. De verkliga, reella förbanden, komplettera- Fler erfarenheter av fältförhållanden vanns des ibland med kaderenheter för att skapa i samband med ytterligare en-två veckors en realistisk förbandsvolym för chefer och samövningar med förband från andra rege- staber på olika nivåer att hantera – 1 000, 6 menten, avslutningsvis med alla militärom- 000 eller 15 000 soldater. Med dagens teknik rådets bataljoner (motsv) ingående i en stor och utvecklade simuleringsmodeller når man

55 N r 3 juli/september 2016 säkert mycket längre. Min erfarenhet från att öka sin förmåga i att utbilda enskilda Bergslagsmanövern 1974 är dock att man soldater och trupp, i att efterhand möta allt bör vara medveten om vad kaderförband högre krav på sig själv och kunna fordra och datorer kan pröva. Att leda förband av mer av de soldater man hade ansvaret för kött och blod i fält ger en prägel man inte att utbilda till krigsförband. når full förståelse för ens med sofistikerade spel – än mindre något kan man läsa sig Fasthet och anpassbarhet till. Lång, krävande, praktisk erfarenhet spelar en oerhörd roll för att dana en chef. Den lydnad soldaten måste avkrävas – un- Därigenom lär sig denne bl a att omsorgen der ett gott ledarskap – prövades i slutet om förbandet – soldaterna och materielen av 60-talet genom de då uppblossande po- – alltid går före omtanken om den egna per- litiska strömningarna. Flertaler officerare sonen. Vi såg det som en omistlig grund för visade tillräcklig mognad att hantera detta att utveckla officerens ledarskap. på ett klokt sätt och bestod dessa nya och Det militära ledarskapet har inte utrym­ annorlunda prövningar väl. Det indikerar me för herremän, bara föregångsmän/-kvin- något om kvalitén i rekryteringen och den nor. bakomliggande utbildningen. Det bör också erinras om att med få un- Noggrant urval från grunden dantag uppskattade de värnpliktiga den lika­ behandling, oavsett social bakgrund, liksom­ Med bl a dessa krav på den som skulle til- den ordning och reda de mötte under värn- låtas gå vidare i yrket kunde ett visst första pliktstjänstgöringen. Sådana goda vittnes­ urval göras på regementena. De blivande börd om vad värnpliktsutbildningen erbjöd officerskamraterna bedömde vem som kunde uttalades år från år. vara lämplig att satsas på för fortsatt ut- bildning. Urvalet var oftast strängt. Vid den Varierande tjänstgöring efterföljande officerskursen vid Krigsskolan på Karlberg avskiljdes likväl en del, om lämp- Växlingen mellan de efterföljande skolorna ligheten i något avseende visade sig brista. (truppslagsofficersskolorna och Militär­hög­ Kvaliteten förblev viktigare än att nå det skolans allmänna kurs) och mellanliggande antal nya officerare organisationen behövde trupptjänst, totalt fyra praktikår, var enligt tillföras. Armén behövde årligen under 60- min erfarenhet utomordentligt väl avvägd. talet ett årligt tillskott av ca 145 officerare. 1960 års befälsordning för armén var mycket Karlbergskursen 1964–1965 sades vara den genomtänkt, beslutad av kloka politiker och första kurs som efter åtminstone ett decen- grundad på beprövad erfarenhet. Andra nium av otillräckligt antal lämpliga sökanden världskrigets beredskapsår hade lagt en fast nådde detta rekryteringstal. grund för de krav som måste ställas på en of- Genom att ca 37 500 värnpliktiga årligen ficer. Efter en sålunda genomförd trupptjänst inkallades fanns en stor tillgång av förband och en teoretisk utbildning om sammanlagt med chefspositioner på olika nivåer där den 3 ½-års skolbunden undervisning (också unge officeren efterhand kunde utvecklas med vissa integrerade praktikinslag) skedde – icke minst i sitt ledarskap – under varje urvalet till dåvarande Militärhögskolans utbildningsår. Man lärde av misstag, äldre tvååriga högre kurser. Behörig var den som kamrater, liksom kloka överordnade chefer klarat den allmänna kursen tillräckligt väl

56 ANALYS & PERSPEKTIV

– något mindre än hälften. Härutöver fordra- var något speciellt för officersutbildningen. des godkända inträdesprov i ett främmande Samma sak gällde exempelvis för juristut- språk – utöver engelskan. bildningen om man ville få tillräckliga betyg Kravet var att den som potentiellt var för en tingsmeritering med särskilt högt an- avsedd för en högre officerskarriär skulle seende vid en eftertraktad domstol som t ex kunna vara tillräckligt aktiv i militära dis- Stockholms tingsrätt. kussioner också med t ex tyska eller franska De ovan nämnda fältövningarna utgjorde kolleger och kunna läsa en del utländsk nödvändiga seminarier i terrängen, vilket militär text. Många genomförde – utan att krävdes för att kunna fördjupa elevens tak- familjen medföljde (för att man hela tiden tiska insikter. De genomfördes i vitt skilda skulle tvingas uttrycka sig på det främmande områden, valda för att eleven bl a skulle språket) – därför språkstudier med visst lö- förstå taktiskt avgörande faktorer i olika neavdrag under ett par månader utomlands landsdelars skilda terrängtyper och geografi. för att klara kraven i språk. De krävde omfattande enskilda förberedelser Högre kurserna, särskilt de tekniska, ställ­ och innehöll, under själva genomförande- de därefter höga krav på studieprestatio- veckan, delseminarier och skriftliga arbeten ner. och var sammantaget intellektuellt relativt krävande. Fältövningarnas praktiskt-teore- Höga krav och mycket arbete tiska element var nödvändiga för att tränga in i den ytterst svåra och mångfacetterade En chef för Armélinjen på dåvarande Mi­ striden på högre taktisk nivå, fördelningen litärhögskolan (motsv dagens Försvars­hög­ – ungefär division idag. För småstatens of- skola) förklarade sålunda i sitt kärva häls- ficer var det särskilt viktigt att kunna läsa ningsanförande de försakelser man måste terrängen och se dess möjligheter och de vara beredd till de närmaste två åren: var hinder som måste bemästras – eller kunde man inte beredd till detta var det bättre att utnyttjas för att möta angriparen effektivare. direkt återvända till hemmaregementet och Stormaktsofficeren kunde på ett helt annat inrikta sig på en annan karriär i yrket. sätt förlita sig på överlägsen eldkraft för att De högre kurserna krävde sedan decen- förinta fienden. nier arbete långt utöver den schemabundna När man nått en viss förtrogenhet och undervisningen, som regel veckoslutsarbete, åtminstone förståelse – för vissa elever skick- åtminstone endera lördag eller söndag, vecko- lighet – på denna komplexa nivå följde några långa perioder av bortovaro från hemmet, fältövningar på den operativa nivån, militär- främst i samband med ett stort antal fältöv- områdets strid/operationer. Militärområdena ningar. Detta var en självklarhet och torde i omfattade vid den tiden i princip det opera- sig gälla alla studieinsatser som syftar till en tiva område inom vilket striden skulle föras framstående, högre karriär – oavsett yrke. för att avvärja en av de, i första hand, fem Föreställningen om någon slags arbetstids- mer omedelbart möjliga anfallsriktningarna reglering när man bedrev egna karriärgi- mot vårt land. vande studier var en fullständigt främmande tankegång. Den tid var och en avsatte fick man bestämma själv. Kompensation erhölls Urvalet fortsatte genom den senare yrkesutveckling man lade Efter de högre kurserna utvaldes c:a 1/3-del grunden till. Vi uppfattade inte att detta till en tvåårig generalstabsaspiranttjänst med

57 N r 3 juli/september 2016 grundsyfte att bredda officerens, då omkring att bli reservofficer vittnar om den respekt 33 år och med kaptens grad, kunskap om den militära utbildningen åtnjöt. armén och Försvarsmaketen. Tjänstgöringen, Den attraherade alltså en del av landets som förutsatte minst samma uppoffring av tid elit. Gammaldags status – än mindre en och krav på skicklighet som den tidigare stu- jämförelsevis måttlig lön – kan knappast för dieperioden, växlade mellan olika avdelning- dessa personers val spelat en avgörande roll. ar i staberna. Flertalet – men inte alla – blev Gedigenhet och högt ställda krav borgade sedan utnämnda till generalstabsofficerare. för den eftertraktade kvaliteten. I en tid utan Till någon del kan man – särskilt för svens- studiebidrag öppnades också en livstidskar- ka förhållanden – säga att de högre kurserna riär som eljest inte varit möjlig för alla. En var en elitutbildning med därmed förknip- tidigare koppling till börd ersattes med en pade högt ställda krav. Marcus Wallenberg djupt demokratisk rekrytering. Var och en (”Dodde”) uttryckte i ett samtal i augusti erbjöds, precis som i andra karriärsyrken 1980 ett erkännande för det ledarskap offi- – genom sina egna prestationer – att nå så cersutbildningen – inte minst de högre kur- långt ambitioner och övriga förutsättningar serna – utvecklade. För rekryteringen och möjliggjorde. officersyrkets anseende tror jag att just karak- För många elever innebar utbildningen tären av elitutbildning var omistlig. Det var långtgående personliga försakelser. Men – bl a denna högtstående utbildningstradition en nödvändig del av landets elit och främsta som hade lockat giganter, där sådana senare hjärnor fann officersyrket värt att pröva. chefer för armén som Carl A Ehrensvärd och Carl-Eric Almgren må nämnas. Att en av universitetsvärldens främste, Stig Strömholm, Författaren är överste och ledamot av senare Uppsalas Rector Magnificus, valde KKrVA.

58 ANALYS & PERSPEKTIV Utveckling och urval av officerare under det kalla kriget av Johan Palmgren

Résumé The recently published anthology Den stora armén, describes the activities of the Army during the time of the Cold War. Among the things accounted for is the education and development of the officers towards higher positions in the large conscripted army – a combination of theoretical studies and fieldwork. How the selection for these higher positions was actually carried out is, however, not accounted for. This selection was important. The significance of the unit commander’s ability to solve the unit’s tasks is well documented. Hence, a lot of effort was made by the High Command of the Army to find the most suitable commanders. All officers received credentials at least once a year and these credentials were the founda- tion for the selection. When the annual credentials had been awarded, the Army Promotions Board convened. The Board selected those officers who were considered to be best suited for promotion, the ballot being cast after thorough discussion. The officers who received the most votes were placed on the yearly list of promotions. The majority of those nominated for the lists were promoted during the following year. A substantial amount of effort was made by the High Command of the Army to select the most suitable officers for the most important positions in the military organisation. The process involved the credentials and the following Promotions Board was comprehensive, time-consuming and fairly formal, but the results were good.

boken den stora armén kom ut hösten de ledande befattningarna i krigsorganisatio- 2015. I den omfattande volymen redovisas nen och i utbildningsorganisationen. verksamhet och utveckling, förtjänster och Generellt kan man säga att yrkesoffice- brister inom armén under det kalla kriget – rarnas omfattande utbildning innebar en femtio år av intensiv verksamhet. Givetvis teoretisk del som gav en formell kompetens hade de officerare som verkade och ledde för en viss befälsnivå följt av praktisk tjänst- verksamheten under denna period en avgö- göring för att utveckla och säkerställa att den rande betydelse för de resultat som uppnåd- formella kompetensen även blev reell. Den des. Officerarnas dubbla uppgifter som både praktiska tjänstgöringen genomfördes om chefer för de högre krigsförbanden i den mo- möjligt både vid krigsorganiserat förband biliserade värnpliktsarmén och som utbildare under krigsförbandsövning och i praktiskt och administratörer i den fredstida verksam- arbete vid ett utbildningsregemente. Först när heten framhålls. I kapitel ”Vi blev officerare” officeren visat förmåga att leda verksamheten författat av Karlis Neretnieks och Michael på aktuell nivå, aktualiserades utbildning till Claesson, redovisas officerarnas uppgifter nästa kompetensnivå. Principen var att den och den utbildning och praktiska tjänstgöring nivå (tjänstegrad) som vederbörande uppnått som genomfördes för att göra dem redo för gav kompetens för vissa befattningar i freds-

59 N r 3 juli/september 2016 verksamheten och för en något högre nivå i tum stod helt klart för arméns högre chefer. krigsorganisationen. En kompanichef vid ett Regementschefer, truppslagsinspektörer och utbildningsförband var som regel bataljons- militärbefälhavare lade ned ett mycket omfat- chef i krigsorganisationen. Bataljonschefen tande arbete på denna uppgift. Kunskapen om för en utbildningsbataljon vid ett regemente denna verksamhet är lite känd och uppenbar- var i krigsorganisationen brigadchef eller ligen inte dokumenterad. Man kan givetvis chef för någon stridsgrupp o s v. fundera över hur detta kan komma sig. Målsättningen var att alla som gått igenom Förklaringen är säkert att denna verksam- den grundläggande officersutbildningen på het, bedömning av medmänniskor, kamrater Krigshögskolan, Karlberg, skulle kunna upp- och kollegor, urval och befordran, är ömtåliga nå nivån bataljonschef i krigsorganisationen ämnen som berör och oskickligt skött kan och chef för ett utbildningskompani i freds- skapa stora problem. Vitsord, bedömning och organisationen. Till denna nivå tillämpades befordran har aldrig varit hemligt material, s k reglerad befordringsgång, d v s godkänd utbildning och praktisk tjänstgöring innebar även om man tidigare från Försvarsmaktens befordran. För högre nivåer krävdes urval sida försökt få medgivande att hemligstämpla till fortsatt kompetenshöjande utbildning denna typ av handlingar, vilket regeringen och tjänstgöring. alltså inte accepterat. Den har däremot av Allt detta är väl beskrivet i Den stora många skäl betraktats som förtrolig infor- armén, dock inte hur själva urvalet till de mation. Detta har medfört att de som deltog högre och högsta befattningarna i krigs- och i processen sällan eller aldrig talade om dessa fredsorganisationen gick till. Söker man ting annat än när det av tjänsteskäl var mo- sig till Krigsarkivet för att få svar på den- tiverat. P g a detta var och är kunskaperna na fråga, blir man lottlös. Sökorden urval kring denna urvalsprocess begränsade och och befordran ger inga resultat. Vänder missuppfattningarna många. man sig till Anna Lindh-biblioteket på Det arbete som lades ned på att välja ut de Försvarshögskolan blir resultatet detsamma. främsta ledarna för våra kvalificerade krigs- En kontakt med den Militärhistoriska av- förband var betydelsefullt! Goda soldater delningen på Försvarshögskolan ger också och bra materiel måste ledas av kunniga och ett nedslående resultat. Slutsatsen är att det framstående ledare för att krigsförbanden inte finns någon samlad redovisning av hur ska ha möjlighet att lösa sina svåra uppgif- utveckling och urvalsbefordran till de högre ter. Den militäre chefens betydelse för ett och högsta tjänstegraderna gick till under förbands förmåga är väl dokumenterad. Det det kalla kriget. förefaller angeläget att beskriva hur denna Självfallet var det av avgörande betydelse för arméns förmåga att lösa aktuella uppgifter urvalsprocess fungerade och också ställa i en kris- eller krigssituation att officerarna sig frågan; lyckades armén välja ut de bästa med de djupaste kunskaperna och bästa le- cheferna – de som skulle leda mobilisering daregenskaperna befordrades till de svåraste och uppmarsch samt genomföra strid med och mest ansvarsfulla uppgifterna. Uppgiften den stora värnpliktsarmén? Förhoppningsvis var att ur de årliga Karlbergskursernas på kan den följande redovisning av hur syste- mellan100 till 200 unga officerare succes- met fungerande ge någon ledning i denna sivt välja ut de bäst lämpade. Detta fak- fråga.

60 ANALYS & PERSPEKTIV

Förändringar som påverkat samma utbildning och tjänstgöring som en i andra länders försvarsmakter. En officerares krigsplacering och svensk överste hade i många fall uppgif- verksamhet i fredsorganisa­ ter som i andra försvarsmakter fullgjordes tionen av brigadgeneraler. Under sextiotalet löstes detta många gånger genom att de svenska Det kalla kriget varade nästan femtio år. officerarna under sin utlandstjänstgöring Självklart sker en del förändringar under en tillades en högre tjänstgrad. så lång period. Här redovisas några inom Överbefälhavaren föreslog regeringen att personalområdet. den svenska tjänsteställningen skulle för- I slutet av 1960-talet höjdes pensionsål- ändras, så att kaptenerna skulle få majors dern för majorer från femtio år till sextio tjänstegrad och majorerna skulle erhålla och för överstelöjtnanter från femtiofem överstelöjtnants tjänstegrad. Han föreslog till sextio år. Från arméns sida hävdades att vidare att en ny generalsgrad, , detta krävde flera tjänster för majorer för skulle införas. Regeringen biföll överbefäl- att inte medelåldern för de krigsplacerade havarens förslag beträffande kaptener och bataljonscheferna skulle bli för hög. Några majorer. Inom officerskretsar skämtades om flera tjänster blev det dock ej. Regeringen detta. Man sade att alla kaptener blev majorer ansåg att man genom ändrade principer för och alla majorer blev överstelöjtnanter och krigsplacering skulle kunna bibehålla en ac- att alla överstelöjtnanter blev förbannade. ceptabel medelålder för de högst prioriterade Några fler överstar blev det nämligen icke. förbanden samt att man vid övriga förband Inte heller någon ny generalsgrad infördes. kunde tillåta en något högre medelålder för Motiveringen till att regeringen i detta avse- cheferna. Den reella effekten av reformen ende inte följde Överbefälhavarens förslag var var att antalet arvodesbefattningar i stort att man icke ville bidra till att antalet generaler sett försvann. och amiraler ökade inom Försvarsmakten. Arvodesanställning innebar att pensions- Däremot beslutade regeringen att införa tjäns- avgångna majorer och överstelöjtnanter an- tegraden överste av första graden. Reformen ställdes med sin pension och ett lönetillägg genomfördes 1/7 1972. som var något större än skillnaden mellan Genom reformen blev antalet överste- den sista lönen och pensionen. Som en ku- löjtnanter inom armén mycket stort ca 750 riositet kan nämnas att befordran i armén i mot tidigare ca 150 (Officerare i Arméns samband med pension i stort sett upphörde tekniska kår ej inräknade). Situationen dis- efter pensionsåldersreformen. Förtjänta pen- kuterades bl a i arméns befordringsbered- sionärer fick inte längre som det hette majors ning. Slutsatsen blev att det skulle bli mycket (överstelöjtnants eller överstes) avsked. svårt att ur denna mängd välja ut personer 1972 genomfördes den s k tjänstställnings- lämpade för överstebefordran. Lösningen reformen. I samband med Försvarsmaktens blev att tilldela ett mindre antal överste- ökande engagemang i internationell verk- löjtnanter särskild tjänsteställning, d v s de samhet med FN-bataljoner och observatörer skulle erhålla tjänsteställning före övriga blev det alltmer uppenbart att det svenska överstelöjtnanter och bilda den grupp ur tjänsteställningssystemet inte riktigt stämde vilken man valde ut de personer som borde överens med vad som var vanligt i andra befordras till överste. I Försvarsmaktens länder. En svensk hade i stort sett rulla markerades detta genom att de med

61 N r 3 juli/september 2016 särskild tjänsteställning redovisades först var krigsorganisationens behov – och endast och skildes från övriga överstelöjtnanter detta – som konstituerade befordringsbeho- med ett litet streck. vet. Någon befordran utöver krigsorganisa- År 1978 fattade statsmakterna slutligt tionens behov förekom inte. Å andra sidan beslut om införande av ny befälsordning, måste det antal chefer krigsorganisationen NBO (prop. 1977/78:24, FöU 10, rskr 179). krävde alltid befordras, även om det ibland Den nya befälsordningen innebar bl a att var ont om lämpliga kandidater. Bättre med kategorierna regements-, kompani- och plu- en godtagbar chef än ingen alls. tonsofficerare utgick och ersattes av begrep- Hur stort var då behovet av chefer i ar- pet yrkesofficerare. mén? I början av 1980-talet genomfördes en För urvalsbefordran till de högre befatt- utredning om Försvarsmaktens befälsbehov, ningarna i krigs- och fredsorganisationen Ds Fö 1985:3. Uppgiften var att fastställa innebar de redovisade reformerna inga prin- behovet i den krigs- och fredsorganisation cipiella förändringar. Före reformerna urvals- man såg framför sig i början av 1990-talet. befordrades (regementsofficerare) kaptener Det sena 90-talets omfattande förändringar till majorer, majorer till överstelöjtnanter och fanns ännu icke i utredarens tankevärld. överstelöjtnanter till överstar och överstar till Av utredningen framgår att behovet av generaler. Efter reformerna urvalsbefordrades officerare ur armén på nivåerna överste- (yrkesofficerare) majorer till överstelöjtnanter, löjtnant, överste, överste 1 och general i överstelöjtnanter tilldelades särskild tjänst- Försvarsmaktens krigsorganisation var 1041. ställning och överstelöjtnanter med särskild Behovet i de olika graderna anges till: 17 tjänsteställning befordrades till överstar, över- generaler, 65 överstar av 1 graden och 92 star befordrades till överstar av 1 graden och överstar. Behovet av överstelöjtnanter borde dessa i sin tur till generaler. då bli 867. Det påpekas dock att ett antal Krigsorganisationens behov av högre che- befattningar kan bemannas med överstar fer, bataljonschefer och högre, har under hela alternativt överstelöjtnanter. ( I dessa siffror det kalla kriget bedömts kräva heltidsanställd ingår officerare ur Arméns tekniska kår). personal, d v s yrkesofficerare. Detta har inneburit att endast yrkesofficerare, som Vitsord gått igenom Krigshögskolans allmänna kurs på Karlberg, efter utbildning och många års Grunden för urval och befordran var det tjänstgöring är aktuella för dessa högre be- system för kontinuerlig bedömning som alla fattningar. Någon sidorekrytering till dessa officerare årligen utsattes för. De grundläg- högre befattningar bedömdes icke möjlig, i gande bestämmelserna för avgivande av vits- varje fall inte under fredstid, med undantag ord återfinns i go 1958 nr 2700, där också för enstaka reservofficerare som visat särskild vitsordsblanketten fastställs. En blankett som duglighet och som gått igenom komplette- med små förändringar användes under hela rande utbildning. Rekryteringsunderlaget till den aktuella perioden. de högre befattningarna var således ganska Blankettens första sida ägnas visad förmå- begränsat. ga i innehavd (a) befattning(ar). Bedömningen Uppgiften var att ur ett relativt begränsat görs mot ett antal givna egenskaper: antal officerare successivt välja ut de lämpli- Kunnighet, Arbetskapacitet, Intellektuell gaste för befordran till chefsbefattningar på rörlighet, Omdömesförmåga, Psykisk stabil- nivåerna från överstelöjtnant till general. Det litet, Samarbets- och kontaktförmåga, Fysisk

62 ANALYS & PERSPEKTIV kondition och Ledarskap. Som samman- För att konkretisera vitsordsprocessen re- fattande omdöme ges ett vitsord för under dovisas här mer i detalj hela förfaringssättet vitsordsperioden innehavda befattningar i en vanligt förekommande situation: samt en bedömning av vilka befattningar i En chef för ett utbildningskompani på krigs- och fredsorganisationen som veder- ett regemente, en major, fick vitsord av sin börande anses lämplig för i den befälsnivå närmaste chef, bataljonschefen som fyllde i den bedömde befinner sig på. Omdömena blankettens bägge sidor. Vitsordet överläm- graderades i en skala från A – E. Blanketten nas sedan till regementschefen som skulle avge vitsord för alla majorer tjänstgörande lämnade utrymme för fyra vitsordssättares vid regementet. Innan han satte sina vitsord bedömning för regementets majorer, samlade han sina På vitsordets andra sida görs en bedöm- närmaste medarbetare till ett vitsordssam- ning av officerens lämplighet för befordran manträde. Deltagare kunde vara bataljons- till nästa nivå (t ex kapten till major, major cheferna, chefen Utb, stabschefen och någon till överstelöjtnant o s v). Bedömningen görs till. I samband med eller efter sammanträ- i en niogradig skala, där högsta värdering det avgav regementschefen sitt vitsord, som är ”Bedöms visa så framstående duglighet regel endast på vitsordets andra sida, d v s i närmast högre nivå att befordran i förtid befordringsomdömet. Vitsorden redovisar bör förekomma”. Betyget 1 är formulerat på således regementets bedömning av regemen- följande sätt ” Bedöms f n icke på ett tillfreds- tets majorers befordringsmöjligheter. I de ställande sätt kunna fullgöra tjänst i närmast fall regementschefen hade god personlig högre nivå”. På denna sida gav blanketten kännedom om vederbörande major gav han utrymme för sex bedömares vitsord. vitsord även på blankettens första sida. Det är viktigt att ha klart för sig skillna- När regementschefen avgivit sina vitsord derna mellan vitsordets två sidor. På första sändes blanketterna till militärbefälhavaren. sidan redovisades hur den bedömde ansetts Även han skulle avge vitsord, befordrings- ha klarat arbetet på den nivå han befinner omdöme, på blankettens andra sida, för alla sig och vilken förmåga han visat i de angivna majorer ur armén tjänstgörande inom mili- egenskaperna under den bedömda tjänst- tärområdet. Innan han gjorde det kallade han arméregementscheferna till ett vitsordssam- göringsperioden. Vitsordets andra sida var manträde. Arméinspektören var ofta den som en prognos över hur vederbörande bedöm- förberedde detta möte. Vid sammanträdet des uppfylla kraven på närmast högre nivå. kommer således majorer ur militärområ- Bedömningen skedde mot angivna typbefatt- dets alla truppslag och generalstabskåren ningar i krigs- och fredsorganisationen. att jämföras med varandra oberoende av Vitsord gavs på hösten varje år. Vitsord truppslagstillhörighet. Militärbefälhavarens kunde också avges efter speciell tjänstgöring vitsord redovisade alltså militärområdets t ex efter genomförd krigsförbandsövning. bedömning av majorernas lämplighet för Vitsord gavs av många chefer. Av närmaste befordran. chef, därefter av myndighetschefen (t ex re- När militärbefälhavaren avgivit sina vits- gementschef, skolchef eller chef för någon ord sänds de in till vederbörande trupp- högre stab), därefter av militärbefälhavaren slagsinspektör. För officerare tillhörande och slutligen av truppslagsinspektören. generalstabskåren sändes vitsorden till chefen

63 N r 3 juli/september 2016 för generalstabskåren. Även dessa chefer Befordringsberedningarnas skulle avge vitsord (befordringsomdöme) för truppslagets (generalstabskårens) alla arbete majorer. Liksom militärbefälhavarna kal- Tredje veckan i januari brukade vara reserve- lade truppslagsinspektörerna alla trupp- rad för befordringsberedningarna. De första slagets förbandschefer och skolchefer till tre dagarna för arméns befordringsberedning, ett vitsordssammanträde. Vid detta möte torsdagen för marinens och fredagen för rangordnas truppslagets majorer efter be- flygvapnets beredning. dömd lämpligheten för befordran, vilken Ledamöterna i arméns befordringsbe- utgjorde underlag för truppslagsinspektörens redning var militärbefälhavarna och trupp- befordringsomdöme. Inom generalstabskåren slagsinspektörerna. Härutöver ingick två skedde samma slags vitsordssammanträde. personalrepresentanter på varje nivå, d v s Närvarande vid detta var som regel sek- två överstelöjtnanter, två överstelöjtnanter tionschefer i försvarsstaben och arméstaben med särskild tjänsteställning och två över- samt armélinjechefen vid Försvarshögskolan, star. Personalrepresentanterna nominerades tidigare Militärhögskolan. av Svenska Officersförbundet. Ordförande Efter denna omfattande och ganska kom- för beredningen var arméstabschefen och plicerade process var vitsorden för majorerna sekreterare var chefen för personalsektionen i Arméstaben. avklarade. Nu återstod bara att sända vits- Förberedelserna började med att be- orden åter till vederbörandes tjänsteställe fordringsbehovet beräknades och fastställ- för delgivning. Därefter sändes vitsorden in des för varje befordringsenhet (truppslag). till personalsektionen inom arméstaben, där Generalstabskårens officerare fördelades datalistor över vitsorden sammanställdes. till de truppslag vederbörande tidigare till- Vitsorden för överstelöjtnanter och övers- hört. Detta för att dessa officerare skulle telöjtnanter med särskild tjänsteställning jämföras med sina kamrater i truppslaget. gavs i princip på motsvarande sätt. Inom När befordringsbehovet räknades fram togs Marinen och Flygvapnet var förfarandet un- hänsyn till pensionsavgångar och planerade gefär detsamma. P g a att antalet officerare tjänstetillsättningar. Beräkningarna var inte var avsevärt mindre inom dessa försvars- lätta att genomföra eftersom det utöver be- grenar, var processen dock något mindre fattningarna inom truppslaget också måste komplicerad. tas hänsyn till behovet inom armén utöver Många officerare har under åren upp- truppslagets behov samt till behovet av ar- rört förvånat sig över att de fått vitsord av méofficerare inom Försvarsmakten i övrigt, militärbefälhavaren och truppslagsinspek- t ex befattningar vid försvarsstaben, milo- tören. Personer som de kanske över huvud staberna och för Försvarsmakten gemen- taget inte mött under bedömningsperioden. samma skolor. Upprördheten beror på bristande information Behovsberäkningarna skedde vid armésta- om hur vitsorden sattes. Vitsordsavgivade bens personalsektion i samarbete med trupp- chefer hade i många fall icke i tillräcklig slagsinspektörerna och personalcheferna vid grad informerat om hur vitsordssystemet försvarsstaben, marinen och flygvapnet. I det fungerade. Vilket borde ha skett exempelvis i fastställda befordringsbehovet ingick också samband med den obligatoriska delgivningen en mindre reserv med hänsyn till icke för- av vitsordet. utsedda förtidsavgångar. Reserven var liten,

64 ANALYS & PERSPEKTIV då man önskade undvika att officerare som vid tjänstgöring som chefer under krigsför- icke kunde erbjudas befordran, fördes upp bandsövningar. på listorna. När diskussionen var avslutat frågade Några veckor före sammanträdet sändes ordföranden om alla var redo för röstning. underlag ut till befordringsberedningens När så var fallet, genomfördes omröstning medlemmar. Det bestod av: om de kandidater som föreslagits av trupp- slagsinspektören och de ytterligare förslag • Datalistor med de senaste fem årens som lämnats under diskussionens gång. Varje vitsord för alla officerare som kunde ledamot hade en röst. De flesta som fördes bli aktuella för befordringsberedningens upp på befordringslistan fick alla ledamö- prövning, ters röster. Ett mindre antal fick färre röster. • det fastställda befordringsbehovet upp- De av dem som fått flest röster fördes upp delat på truppslag (befordringsenheter) på befordringslistorna så att det angivna och på nivåerna överstelöjtnant, övers- behovet fylldes. telöjtnant med särskild tjänsteställning Efter detta genomfördes samma procedur och överste, på nästa nivå d v s vilka överstelöjtnanter som skulle tilldelas särskild tjänsteställning. • truppslagsinspektörernas förslag till vilka Detta var dock ingen befordran utan ett officerare som borde föras upp på de första steg inför urvalet till överste. Sist be- olika befordringslistorna. handlades befordran till överste. Veckan före sammanträdet erbjöds bered- I protokollet efter befordringsberedning- ningens personalrepresentanter arbetsplats ens sammanträde redovisades befordringslis- torna och hur ledamöterna röstat. Protokollet inom arméstabens personalsektion, där de var offentlig handling. fick tillgång till samtliga officerares vitsord Efter sammanträdet genomfördes den och också fick tillfälle att ställa frågor. slutliga planeringen med befordringslistorna Själva sammanträdet följde strikta normer. som grund. Därefter följde tjänstetillsättning Man började med befordran till överstelöjt- och befordran. Chefen för armén genomförde nant. Truppslagsinspektörerna redovisade mot slutet av perioden tjänstetillsättning och i tur och ordning, inf och kav, pa, art, lv, befordran för överstelöjtnanterna och läm- ing, sign och träng sina förslag till beford- nade förslag till Regeringen när det gällde ringskandidater och motiven för detta. Efter överstarna. Vilken myndighet som fattade varje inspektörs redovisning gavs tillfälle det formella beslutet om tjänstetillsättning till frågor och möjligheter för övriga leda- och befordran varierade under denna period. möter att föreslå andra kandidater än de Regeringen överlät med tiden allt mer av detta truppslagsinspektören tagit upp på listan. till myndigheterna inom Försvarsmakten. Efter detta följde som regel en ganska livlig Vid denna tid tillämpades icke ansök- debatt, där olika kandidater ställdes mot ningsförfarande vid tjänsttillsättningen av varandra. Många gånger handlade det om officerare. Däremot gällde självfallet att den hur vederbörande klarat den obligatoriska med högst förtjänst och skickligheten hade trupptjänst som måste fullgöras innan man företräde. För personalplaneraren var det ansågs tillräckligt meriterad för att föras alltså viktigt att hålla reda på befordrings- upp på befordringslistan. Stor vikt lades kandidaternas önskemål och finna lösning- också vid den förmåga olika officerare visat ar som i möjligaste mån tillgodosåg alla.

65 N r 3 juli/september 2016

Överklaganden förekom, men i ganska liten lades inom försvarsstaben. Överbefälhavaren omfattning, ca ett-tre per år. Dessa avgjor- redovisade, som regel personligen, sina för- des av regeringen som nästan alltid kom till slag till generalsutnämningar för försvars- samma slutsats som chefen för armén. ministern. I beredningen av dessa ärenden förkom sammanträden med försvarsgrens- Befordran till överste av chefer och militärbefälhavare ungefär så som första graden och general frågorna förbereddes inom armén vad gäller befordran till överste av första graden. Befordringsberedningen behandlade befor- dran upp till och med överste. Vitsord gavs Lyckades armén välja ut de icke till överstar och officerare med högre tjänsteställning. Hur fungerade då befordran lämpligaste officerarna till till de högre och högsta tjänstegraderna? chefer för högre krigsförband? Inom armén fanns en s k CA:s chefsplan. Urvalsprocessen var hårt styrd av formella Den omfattade alla befattningar avsedda för krav på genomförd utbildning och prak- överstar och överstar av första graden ur ar- tisk tjänstgöring. Flexibiliteten var liten. mén och omfattade de kommande fem åren. Detta begränsade möjligheterna att välja Den hölls samman av chefen för arméstabens ut de mycket framstående officerarna tidigt. personalsektion. Arméchefen genomförde två gånger varje år s k militärbefälhavarmöten. Urvalsbefordran till överstelöjtnant skedde En punkt vid dessa möten var alltid personal- tidigast sexton år efter officersexamen på tjänst. När den punkten avhandlades redo- Karlberg. En del framstående officerare valde visade sektionschefen chefsplanens aktuella därför att övergå till näringslivet, många med läge, bl a med förslag till tjänstetillsättningar stor framgång. För arméns del innebar det för den närmaste tiden. Under arméchefens förlust av hög kompetens och att de mycket ledning diskuterade militärbefälhavarna in- duktiga officerare som de stannade kvar, inte gående planen och förslagen till tjänstetill- alltid utnyttjades på mest optimala sätt. sättningar av befattningarna avsedda för Vitsordssystemets ganska stereotypa överstar av första graden. Man skulle kunna bedömningsmall och de mycket bestämda säga att denna diskussion var en form av kraven på genomförd väl vitsordad trupp- befordringsberedning. Diskussionerna var tjänstgöring medförde också att originella livliga och resulterade ibland i ändringar i begåvningar kunde ha svårt att fullt ut kom- chefsplanen. Vid diskussionens slut hade mi- ma till sin rätt. litärbefälhavarna dock enats. Det bör kanske Som framgått av redogörelsen ovan, var påpekas att militärbefälhavarna som regel nästan samtliga högre officerare inom armén hade god personkännedom om de överstar engagerade i urvalet av chefer till krigsför- som var föremål för diskussion. Efter dessa banden som vitsordsättare eller (och) som diskussioner fattade arméchefen beslut om medlemmar av arméns befordringsbered- att till regeringen sända in förslag till tjäns- ning. Det är ingen överdrift att säga att alla tetillsättningar och befordran till överste av chefer tog denna uppgift på största allvar. första graden. Majoriteten av dessa chefer hade en ganska Befordran till general ligger inte inom det klar uppfattning om vad som krävdes av dessa område som denna uppsats avhandlar, efter- krigsförbandschefer. Diskussionerna inom som beredningen av dessa utnämningar hand- arméns befordringsberedning var ingående

66 ANALYS & PERSPEKTIV och mycket seriösa. De kollektiva besluten liksom antalet krigsförband reducerades medförde att möjligheterna för en enskild till en bråkdel av vad det hade varit under chef att på ett icke objektivt sätt påverka det kalla krigets dagar. I den mindre orga- resultaten i befordringsberedningen måste nisation är antalet chefsbefattningar på hög bedömas som mycket små. Den kontinuerliga och medelhög nivå avsevärt färre, samtidigt uppföljningen av officerarna kombinerad som personkännedomen är betydligt större. med det successiva urvalet medförde att ris- Verksamheten bedrivs också numera inom ken för felbedömningar var liten. Författarens krigsorganisationens ram. Skillnaden mellan slutsats är att man, trots de brister i urval- krigs- och fredsorganisationen är mycket liten sprocessen som påpekats, i stort sett lyckades i jämförelse med hur det var under tiden för att ur det totala antalet officerare välja ut de värnpliktsförsvaret. I dagens organisation mest lämpade till chefer för de högre krigs- krävs inte samma omfattande urvalssystem förbanden och till de ledande befattningarna för att få fram lämpliga chefer och medarbe- inom fredsorganisationen. tare till de numera fåtaliga högre befattning- arna. Bedömning och urval har underlättats Slutord av att antalet befattningar liksom antalet kandidater minskat radikalt. Det regelverk P g a att det säkerhetspolitiska läget förbätt- som tidigare användes för utveckling och rades under niohundratalets två sista decen- nier minskades Försvarsmaktens omfattning urval har successivt förändrats. radikalt, samtidigt som värnplikten blev vilande. Det omfattande invasionsförsvaret Författaren är överste 1 gr och ledamot av lades ned. Arméns fast anställda officerare KKrVA.

67 N r 3 juli/september 2016 Militär kompetens i de tänkande maskinernas tidsålder av Ulrik Franke

Résumé Recent advances in Artificial Intelligence have spawned a prolific debate about the future of employment and labour in a world where even intellectual work can be performed by algo- rithms and robots rather than humans. This article discusses the impact of this development on military professions, and on the very concept of military professionalism. Considering military capability to be built from physical, conceptual, and moral factors, it is observed that with increasing automation of the first and second factors, the human contribution will increasingly be in the third, moral, realm. It is also argued that such a human contribution can still tip the scales, even in a high-tech conflict. Reasoning by analogies, it is claimed that ‘man or machine’ is a false dichotomy, that the challenge is, rather, to find the best combi- nation of the two and that this holds true also in highly intellectual aspects of warfighting, such as intelligence analysis. The article is concluded with some reflections on the challenge of creating innovative military organizations that are tolerant to new divisions of labour between man and machine.

i san diegos hamn ligger hangarfartyget En nyckelkompetens för hangarfartygets USS Midway numera permanent för ankar förmåga att lösa sin huvuduppgift. som museifartyg. Här kan den intresserade Teknikutvecklingen har alltid påverkat besökaren titta på flygplan, ta en tur i maskin- både samhället i stort och den militära verk- rummet eller förundras över besättningens samheten. Maskiner har tagit över arbete trånga kojer. Flygdäcket överblickas från den förr. Det nya idag är att det inte bara är karakteristiska tornstrukturen – den s k ön. manuellt arbete, utan även kognitivt, som Här kan man som besökare också bekanta sig lämpligt programmerade datorer kan ta över. I en uppmärksammad studie från Oxfords med en oerhört intressant militär befattning: universitet uppskattades nyligen nästan hälf­ de matroser som på en glasvägg löpande upp- ten av arbetena på den amerikanska ar­bets­ daterade läget för att ledningslaget skulle ha marknaden kunna automatiseras inom en en fullgod lägesbild. Ledningslaget befann tjugoårsperiod.1 Studien byggde på en nog- sig på ena sidan väggen – matroserna på grann genomgång av de arbetsmoment som den andra. Därför hade de fått lära sig att ingår i respektive yrke, nedbrutet i bland skriva spegelvänt. Idag, när det finns digitala annat händighet, kreativitet och social för­ skärmar i var mans ficka, är det lätt att dra måga. Med inspiration från den amerikanska på mun åt den spegelvända skriften. Men förlagan genomförde den svenska Stiftelsen då var denna speciella färdighet en viktig för strategisk forskning (SSF) en egen motsva- kugge som möjliggjorde snabb, säker och rande studie av den svenska arbetsmarkna- effektiv flygverksamhet, på däck och i luften. den, som visade sig vara än mer känslig för

68 ANALYS & PERSPEKTIV automatisering – hos oss bedömdes hela obanad terräng, gå i trappor, vrida på ventiler 53 % av arbetena kunna ersättas av digital o s v. Bedömningen i FOI-rapporten är att teknik, att jämföra med 47 % i USA.2 Störst vi inom några år kommer att få se robotar är sannolikheten för att yrken som kassa- utföra komplexa uppgifter som tidigare bara personal och bokföringsassistenter­ (samt kunde lösas av människor. fotomodeller, som snart helt kan ersättas av Även på andra områden går utvecklingen digitalt framtagna bilder) tas över av dato- fort. Bildigenkänning, inte minst av ansikten, rer, medan sannolikheten bedöms lägst för och mer generell händelseigenkänning – som att skogsmästare, präster och speciallärare inte bara ser en människa, utan en männi- automatiseras. ska som springer, gör stora framsteg. Förr Men vad betyder detta för militär verk- eller senare kommer steget att tas till att vi samhet? Varken soldater eller officerare finns ska kunna skilja mellan en människa som explicit med i studierna av vare sig USA eller springer för att hinna med bussen och en Sverige. Det är högst rimligt, med tanke på som springer för att hon är jagad, även om vilken bredd av arbetsuppgifter som ryms FOI understryker att det är svårt att säga inom de militära yrkena. Däremot finns det när. Till detta kommer en lång rad av andra en del studerade yrken som stämmer till ef- forskningsområden som alla har mer eller tertanke: sannolikheten för att maskinförare mindre rättframma militära tillämpningar ska automatiseras är drygt 90 %, för såväl – intrångsdetektion baserat på onormalt be- däckspersonal som fordonsförare drygt 80 %. teende innan själva intrånget sker, varnings- Säkerhetspersonal åsätts sannolikheten 65 %, system i flygplan eller lastbilar som känner piloter och fartygsbefäl drygt 30 % och olika igen slitage och felfunktioner före ett haveri, chefsyrken från dryga 20 % och nedåt. taligenkänning, maskinöversättning, verktyg I en s k teknisk prognos för området arti- som samlar in, filtrerar och presenterar stora ficiell intelligens framtagen av FOI beskrivs mängder data för mänskliga analytiker och ett antal militära tillämpningar som vi san- beslutsfattare etc. nolikt kommer att få se i framtiden.3 Dit 1998 använde Försvarsmakten rekryte- hör exempelvis autonoma farkoster i luften, ringsannonser med budskapet ”Det krävs på marken och till sjöss. Precis som i civila muskler för att bli officer. Men de måste vara sammanhang är det frågan om en glidande placerade ungefär 40 cm ovanför biceps.”4 skala – UAV:er som kan starta, landa och Fokus låg på människans intellektuella för- flyga enklare uppdrag på egen hand är en måga – hjärnan var den vassaste utrustningen. realitet redan idag, och hur samspelet mellan Vad som tycks vara på väg att hända idag mänsklig övervakning och robotens auto­ och imorgon är att maskiner kan göra både nomi kommer att utvecklas framöver är tungt arbete och tänka djupa tankar. Vad fortfarande oklart. Den amerikanska militära blir då människans roll? Vad betyder mi- forskningsmyndigheten DARPA har också litär kompetens i en tidsålder av tänkande satsat stora medel på att stimulera forskning maskiner? och utveckling kring autonoma robotar, inte minst för att kunna bistå mänskliga rädd- Framtidens ningsarbetare i katastrofsituationer. Finalen i DARPA Robotics Challenge hölls i juni krigföringsförmåga 2015, på en hinderbana som krävde att en På samma sätt som taxiförare sannolikt och samma robot skulle kunna ta sig fram i kommer att ersättas av självkörande bilar

69 N r 3 juli/september 2016

är det rimligt att tro att stridsfordonsförare nog så viktiga. Doktriner och reglementen kommer att göra det. (Det betyder inte alls ger konceptuella faktorer fysisk gestalt i att det är lätt att köra stridsfordon. På många text mellan bokpärmar, men det är först sätt är det svårare än i det civila fallet: en med gemensam utbildning och övning som civil bil ska undvika att krocka till nästan texten får genomslag. Redan Platon ställer vilket pris som helst, medan ett autonomt den retoriska frågan: ”Räcker det kanske att stridsfordon måste förstå en komplex strids- fatta en sköld eller något annat vapen, för situation där egna och motståndare radikalt att man ögonblickligen ska bli en skicklig ska särbehandlas.5 En intressant mellanform hoplit eller annan slags krigare?”7 Det som är förmodligen det semiautonoma stridsfor- skiljer en mobb med plundrad krigsmateriel don vars förare är ersatt av en dator, men eller en samling nyinryckta soldater från ett vars vagnchef fortfarande är människa.) moget och stridsdugligt militärt förband är På samma sätt som dokumentskyfflande till stor del att de konceptuella faktorerna har juniora jurister och ekonomer håller på att kommit på plats. För den enskilde soldaten ersättas av algoritmer kommer dokument- kan den relevanta kunskapen och förståel- skyfflande stabsofficerare att göra det. Det sen bibringas på något år, men att hos en som kallas ”övrig kontorspersonal” och i individ bygga upp de konceptuella faktorer militära sammanhang torde motsvaras av som gör en bra bataljonschef mäts snarare stabsassistenter bedöms i SSF-rapporten med i decennier. 94 % sannolikhet automatiseras bort inom I Försvarshögskolans kursplan för Högre en tjugoårsperiod. Då om inte förr blir det stabsofficersutbildning (HSU) är ett av de väldigt tydligt att kompetensen i stabsarbete övergripande målen att officeren ska kunna inte kan handla om form – springa på mö- leda ”[s]tabsarbete på högre förbandsnivå vid ten i en stabsarbetsrytm, klippa och klistra försvarsplanering, insats och förmågeutveck- text mellan dokument för att uppfylla olika ling för Försvarsmaktens behov”.8 Det är ett rapporterings- och ordermallar, eller flytta mål med en stark konceptuell beskaffenhet förbandssymboler på en karta i takt med ett och utgör en viktig del av officerskompeten- stridsförlopp. Kompetensen hos en stabsof- sen på högre nivå. De moraliska faktorerna, ficer måste istället handla om innehåll – att slutligen, omfattar ledarskap, förbandsanda tolka information, dra slutsatser och omsätta och soldatdygder. Förändringar av dessa dem i taktiska eller operativa idéer som kan faktorer tar lång tid – på gott och ont. Det leda till framgång på slagfältet. Dessvärre andra övergripande målet för HSU är att ligger fokus i många stabsövningar på högre officeren ska kunna leda ”[p]ersonal och nivå alltför mycket på form och alltför lite verksamhet så att relevanta vetenskapliga, på innehåll. samhälleliga och etiska aspekter samt be- Enligt Försvarsmaktens militärstrategiska hov av kunskapsutveckling beaktas.” I det doktrin bygger krigföringsförmåga på fy- här målet spelar de moraliska faktorerna en siska, konceptuella och moraliska faktorer.6 avgörande roll. De fysiska faktorerna är kanske de mest För de fysiska faktorerna har tekniken rättframma: här återfinns fartyg, flygplan länge varit avgörande. En soldat med en och stridsvagnar, liksom personal. Satsar automatkarbin kan besegra en motståndare man tillräckligt med resurser kan de fysiska som är starkare i närkamp. En soldat med ett faktorerna ganska snabbt ökas. De koncep- motordrivet fordon kan besegra en motstån- tuella faktorerna är inte lika påtagliga, men dare som är en snabbare löpare. En soldat

70 ANALYS & PERSPEKTIV med en kikare kan besegra en motståndare en sådan framtid att kunna fälla utslaget i som har bättre synskärpa. Om vi får tro den striden? Att svaret är ja kan vi lära oss av ett riktning som pekas ut av Oxford-studien science fiction-scenario från Star Trek: Den och SSF:s svenska motsvarighet så kommer unge och idealistiska medicinalofficeren har tekniken i allt högre grad att kunna stå även låtit en grupp genetiskt förbättrade superin- för konceptuella faktorer. Kommer en general telligenta analytiker analysera det pågående med måttligt begåvade stabsofficerare och ett galaktiska kriget. (För exemplets skull hade automatiskt orderskrivningssystem i framti- analytikerna lika gärna kunnat vara datorer.) den att besegra en general vars i och för sig Deras domslut är strängt: kriget går inte att mer begåvade stabsofficerare måste tampas vinna, så de rekommenderarar omedelbar med pekfingervalsen i Microsoft Word? och villkorslös kapitulation för att undvika Om både fysiska och konceptuella faktorer ytterligare civila förluster. Men när det bud- alltmer kommer att domineras av teknik så ser skapet föredras så vägrar kommendören att vi konturerna av en framtid där de moraliska acceptera slutsatsen. Medicinalofficeren tror faktorerna, relativt sett, blir allt viktigare först att chefen inte har förstått – konceptu- för soldater och officerare. Det är inte helt ellt – och förklarar igen, men kommendören oväntat. I själva verket ligger det i linje med förklarar att han visst förstår. Det är bara det en vidare diskussion om kognitiva och icke- att det är hans plikt som officer att fortsätta kognitiva förmågor i det civila arbetslivet. striden, att leta efter operativa koncept och Betydelsen av icke-kognitiva förmågor för taktiska idéer som kan vända den till synes att nå framgång på arbetsmarknaden och omöjliga situationen och att upprätthålla i yrkeslivet har lyfts fram av bland andra förbandsandan hos sin personal trots att 10 Nobelpristagaren James Heckman: det spelar läget ser mörkt ut. enkelt uttryckt inte bara roll hur smart man Den futuristiske kommendörens inställ- är – det är också viktigt att vara exempelvis ning har sina rötter hos Clausewitz, som motiverad, pålitlig och trevlig.9 Det är värt beskriver hur chefen under striden måste att notera att sådana icke-kognitiva förmå- stå emot den ständiga flodvågen av motsä- gor också är en viktig del av soldat-etoset. gelsefulla intryck och impulser: ”Den, som En bra soldat kommer i tid, arbetar hårt ger efter för dessa intryck, skulle aldrig ge- och smiter inte, biter ihop, gillar läget och nomföra några av sina uppgifter. Därför är gör sitt bästa. Sådana mänskliga egenska- förmågan att kunna hålla fast vid ett fattat per kommer bara att bli viktigare på hela beslut en mycket nödvändig motvikt, så arbetsmarknaden, i takt med att kognitiva länge som inte mycket avgörande skäl talar 11 förmågor alltmer automatiseras och utförs däremot.” Det är värt att reflektera över av maskiner. om det är ett modigt eller dumdristigt ställ- ningstagande, men det illustrerar tydligt att Krigsman eller krigsmaskin? intellektuell förståelse bara är en delmängd av vad officeren ska kunna. Om kriget med Om tekniken framöver kommer att vara Clausewitz ord är en kamp mellan viljor, så avgörande för både de fysiska faktorerna räcker det inte att förstå läget aldrig så väl. (genom ”starka” maskiner) och de koncep- Man måste vilja också. tuella (genom ”smarta” maskiner), finns det När gränserna för vad tekniken kan göra då något utrymme kvar? Kommer skillna- flyttas fram så väcks också den grundläg- der i moraliska faktorer mellan två sidor i gande frågan om vad det är som gör oss till

71 N r 3 juli/september 2016 krigsmän. Är det samma sak att fjärrstyra en plan med bättre kurvtagningsförmåga och stridsvagn från en bakre ledningsplats som snabbare reaktionstid? Är det respekt att från en förarplats i vagnen? I december 2015 låta en stab arbeta utan datorer, som kan gick pjäsen ”Vingklippt” upp på Kulturhuset se mönster i stora datamängder och föreslå Stadsteatern i Stockholm. Huvudpersonen handlingsalternativ, den dag sådana finns hos börjar som vanlig stridspilot, men blir gravid motståndaren? Om det är något vi kan lära och karriärväxlar till att flyga UAV på distans. av historien så är det vikten av att undvika att Hur påverkar det hennes identitet och själv- vi förbereder oss på att utkämpa gårdagens bild? 2014 väckte en amerikansk utredning krig, med gårdagens materiel och gårdagens om medaljer till cyberkrigare, drönarpiloter organisation. och andra som för väpnad strid på distans ont blod i breda lager där man uppfattade Det bästa av två världar att krigsmannabegreppet urvattnades och att soldatens uppoffringar i fält nedvärdera- Att ställa människan mot maskinen är emel- des.12 Ändå kan effekterna av krigföring på lertid en falsk dikotomi. Frågan är hur vi kan distans vara minst lika stora som effekterna ställa människan med maskinen. Ett intres- av strid man mot man. sant exempel på det senare handlar om schack. Historien stämmer också till eftertanke. Numera kan de bästa schackdatorerna slå Azriel Lorber lyfter i sin analys av motståndet det bästa mänskliga spelarna i schack. IBM:s mot kulsprutan hos det europeiska militära superdator Deep Blue blev världsberömd när etablissemanget kring det förra sekelskif- den 1997 slog den regerande världsmästaren tet fram rädslan för att soldatyrket skulle Garry Kasparov i en match om sex partier mista sina traditionella värden: skicklighet, (två vinster för datorn, en vinst för mästaren tapperhet och ära.13 Men i takt med hur och tre remier). Följer det därav att de bästa krigföringen har förändrats under historiens schackspelarna är datorer? Inte nödvändigt- lopp har ny teknisk och organisatorisk ut- vis. Kasparov blev intresserad av samspelet veckling kommit att skapa allt fler militära mellan människa och maskin och berättar befattningar som gör avgörande bidrag utan i en intressant artikel om så kallat freestyle- att ha till huvuduppgift att döda fienden på schack. Här är det fritt fram att kombinera ett avstånd där han kan ses i vitögat. Artilleri, människor och datorer till ett lag. I sådana signal- och trängtrupper är exempelvis alla tävlingar kan en mänsklig mästare med hjälp väsentliga för den moderna stridens förande. av en relativt enkel schackdator slå en riktigt Idag skulle vi inte drömma om att ifrågasätta bra schackdator. Men det är inte det mest dem som krigsmän. intressanta. Mer fascinerande är att även Den stora risken med sådana kontroverser mänskliga amatörer med datorstöd kan slå kring krigsmannabegreppet är att de föder mänskliga mästare med datorstöd – om de konservatism och motstånd mot förändringar. kan använda sitt datorstöd på ett smartare Naturligtvis bör vi ha den största respekt för sätt. Kasparov sammanfattar så här: ”Svag modet och umbärandena hos soldaten i fält. människa + maskin + bättre process var Men om det hindrar oss från att anamma bättre än en ensam stark dator och, mer nya lösningar så tycks respekten förfelad. anmärkningsvärt, bättre än en stark män- Är det respekt att sända ut kavalleri mot niska + maskin + sämre process.”14 stridsvagnar? Är det respekt att sända upp Det är naturligtvis inte säkert att schack­ mänskliga stridspiloter mot autonoma flyg- analogin håller. Det återstår t ex att se om

72 ANALYS & PERSPEKTIV freestyle-go får ett uppsving efter det Google- idag. När den lilla liftar-roboten Hitchbot – ägda AI-systemet AlphaGo:s uppmärksam- i princip en tunna med en dator som kunde made vinst i strategispelet go mot den mänsk- kommunicera ansikte mot ansikte via en li- lige mästaren Lee Sedol i mars 2016 och vilken ten skärm samt på Twitter via internet – gav sorts lag som i så fall utkristalliserar sig som sig ut på resa i USA blev den misshandlad. I de starkaste. Å andra sidan dyker det ständigt Nederländerna, Tyskland och Kanada hade upp nya exempel på hur kombinationen av vänliga främlingar tagit roboten med sig och mänsklig och maskinell intelligens visar sig låtit den fotografera och twittra under resans starkare än endera var för sig. Nyligen kom gång. Men i Philadelphia var det någon som nyheten att sådana hybridstrategier visat sig förstörde den lilla roboten. oväntat framgångsrika i att lösa en viss typ MIT-forskaren Matt Beane beskrev i en av kvantfysikproblem.15 artikel kort därefter att sådant motstånd mot Det här är oerhört intressant. Väpnad maskiner är förvånansvärt vanligt.16 I sin strid liknar freestyle-schack mer än tradi- forskning hade han studerat hur personalen tionellt schack. Det spelar mindre roll hur på tre sjukhus reagerade på införandet av vi för striden, så länge vi lyckas. Det finns semi-autonoma budrobotar. Det förekom ingen domare som går in och kräver att en del våldsamt sabotage – anställda som striden förs som en rättvis duell mellan två sparkade, slog eller stack pennor i robotar- spelare med samma förutsättningar. Det är nas ”ansikten”. Men det var också vanligt vinst som räknas. Om vi får tro schackex- med mer passivt motstånd – att gömma ro- emplet är det viktigaste kanske inte att ha botarna i källaren, skymma deras sensorer de bästa piloterna, stridsvagnsförarna och eller att bara gå jättelångsamt framför dem. fartygscheferna och inte heller att ha de En sådan kultur är problematisk. I militära bästa datorerna. Det viktigaste kanske är sammanhang riskerar den rentav att kosta att kombinera människa och maskin på det liv, den dag man konfronteras med en fiende bästa sättet. Att så att säga hitta rätt formel, som inte hyser samma fördomar mot nya eller rätt process för att använda Kasparovs tekniska hjälpmedel. ord. I så fall går det att besegra till och med Omvänt gäller att en tolerant kultur som motståndare som har mer talang och lika accepterar nya arbetsdelningar mellan män- bra teknik. Frågan om människa och ma- niskor och maskiner är en framgångsfaktor. skin handlar alltså inte om ”antingen eller” Det räcker naturligtvis inte att ha en sådan utan om ”både och”. kultur – man måste uppfinna tekniken och Om framtidens militära kompetens alltså hitta det bästa sättet att införa den i organisa- till stor del hänger på förmågan att inter­ tionen också. Den verkliga tragedin inträffar agera med teknik så betyder det också att om tekniken finns, men trångsynthet hindrar det blir en viktig framgångsfaktor att – på den från att tas i bruk. Hitchbot påminner såväl individ- som organisationsnivå – inte till utseendet lite grand om R2D2 i Star Wars. göra motstånd mot maskiner. Sådant mot- Det är värt att komma ihåg att R2D2 flyger stånd är inte bara ett historiskt fenomen, stridsflygplan tillsammans med en mänsklig som när franska arbetare sägs ha kastat pilot. Filmerna förklarar aldrig exakt hur sina träskor, sabots, in i automatiska väv- arbetsdelningen ser ut, men skulle det vara stolar och därmed myntat ordet sabotage. så att medioker mänsklig pilot + R2D2 slår (Om detta verkligen är ordets ursprung är duktig mänsklig pilot (för att parafrasera dock oklart.) Tvärtom förekommer det än Kasparov) så vill det till att organisationskul-

73 N r 3 juli/september 2016 turen inte är sådan att intoleranta mänskliga fen Lars Gustafsson har påpekat att många piloter eller klargöringspersonal har gömt slutledningar som vi människor gör inte är R2D2 i källaren när det är dags att flyga. i närheten av de logiskt giltiga syllogismer De moraliska faktorerna kan vara riktigt, som logiker alltsedan Aristoteles främst har riktigt viktiga även i en värld där de fysiska intresserat sig för. Människan har förmåga och konceptuella väsentligen domineras av att utifrån några lösryckta och till synes maskiner. orelaterade premisser nå slutsatser som inte följer logiskt, men som (ofta) är rätt ändå. En skärpt tanke Premisserna ”bara snuddar vid varandra med yttersta kanterna”. Att vi ändå förmår dra Ett annat område där det finns en stor militär dessa slutsatser förklarar enligt Gustafsson potential handlar om teknik för att minska varför det är svårt att skapa ”intelligenta, bias och korrigera våra kognitiva brister. alltså riktigt intelligenta” datorprogram.21 Det är väl känt att vi ständigt använder Vi ska emellertid inte vara för snabba med tumregler, förenklingar och fördomar när att döma ut maskiners förmåga till tänkande. 17 vi tänker. Exempelvis bedömer vi sanno- Någon gång – kanske snarare än vi tror likheter väldigt dåligt och vi letar mycket – kommer maskiner säkerligen att kunna mer efter fakta som stödjer vår befintliga dra den sortens slutsatser som Gustafsson uppfattning än efter fakta som motsäger beskriver. På avgränsade områden, som att den. Många av dessa tekniker har fungerat upptäcka kreditkortsbedrägerier, gör banker- bra – eller åtminstone inte dåligt – under nas datorer redan förvånansvärt träffsäkra evolutionens lopp, men tjänar oss sämre i gissningar utifrån en mångfald av iaktta- dagens komplexa tillvaro. Inte minst inom gelser vilka knappast kan beskrivas som underrättelsetjänsten kan våra brister leda sammanhängande premisser i en traditionell 18 till dramatiska misslyckanden. Här kan slutledning. AI-pionjären Marvin Minsky datorstöd hjälpa oss. Dels direkt, genom har också övertygande argumenterat för att att vi låter opartiska och prestigelösa al- skälen att tro att datorer aldrig kommer att goritmer gå igenom underrättelsematerial kunna tänka är svagare än vi intuitivt tror.22 I och formulera nya hypoteser. Dels indirekt, mellantiden är Gustafssons anmärkning dock genom träning. ett intressant exempel som ger konturerna Det pågår spännande forskning med hög av en arbetsdelning – av Kasparovs process. relevans för bland annat underrättelsetjänst Datorer kan snabbt göra de analyser som kring hur exempelvis smart konstruerade enkelt låter sig formaliseras, människor kan 19 datorspel kan lära oss att undvika felslut. göra de analyser som inte lika enkelt låter sig En tänkvärd aspekt av detta är naturligtvis formaliseras och tillsammans kan de bilda att den teknik som används – oavsett om den ett starkare lag. Exempelvis ett sådant som själv analyserar data eller om den tränar oss vinner freestyle-schack eller väpnad strid. att göra det bättre – blir extra skyddsvärd. Om fienden kommer över källkoden till så- Futurum nobis est? dana datorprogram så öppnas helt nya för vägar att vilseleda oss.20 Vad betyder det här för doktrinutveckling, Exakt hur långt automatiserad analys personal- och materielförsörjning? Ett enkelt av underrättelser kan ta oss är oklart. Den svar är att vi måste vara flexibla och lärande. nyligen bortgångne författaren och filoso- Ny teknik får inte genomslag förrän den

74 ANALYS & PERSPEKTIV omsätts i nya användningsmönster och, i Sådan ekonomisk förändringsbenägenhet den civila världen, affärsmöjligheter. Hur och mångsidighet är helt avgörande för hur skapar vi verksamhetsprocesser som tillåter samhällets välstånd skapas,24 men tyvärr är oss att dra nytta av tekniken fullt ut, precis principerna inte lika lätta att tillämpa i en som freestyle-schackspelarna? Hur snabba militär kontext, där det är för sent att ändra är vi på att sätta ihop befintliga tekniker på sig när man väl blir utkonkurrerad. nya sätt? Den svenske forskaren Christian Det leder oss till den andra svårigheten. Sandström har i MIT Technology Review En militär organisation som är utformad beskrivit hur aktörer som länge funnits på för det innovativa sökandet efter framtidens marknaden tenderar att organisera sig på slagkraftiga lösningar riskerar att vara illa ett sätt som speglar arkitekturen i deras be- rustad för dagens konflikter. Att låta varje fintliga produkter – men som kan göra det manöverbataljon självständigt experimentera svårare för dem att sätta ihop nya innovativa med ny materiel, nya ledningsprinciper, ny produktarkitekturer.23 Sandström exempli- organisation och nya sätt att nyttja perso- fierar med hur uppstickarbilmärket Teslas nalen kan mycket väl vara ett bra sätt att placering av bagageutrymmet skiljer sig från ta fram en bättre bataljon för morgonda- alla de etablerade marknadsaktörernas. Är gen – men det är garanterat ett dåligt sätt det på samma sätt med Försvarsmaktens or- att maximera bataljonernas förmåga till ganisation i tjänstegrenar, truppslag, arenor, gemensam strid i brigadram idag. Helst vill taktiska staber etc? Och kommer vi att inse vi genomföra radikala förändringar, som att det först den dag vi möter den innovative byta kavalleri mot stridsvagnar eller spegel- uppstickaren i krig? vänt skrivande matroser mot datorskärmar, Utmaningen är tudelad. Den första svå- i perioder av relativt säkerhetspolitiskt lugn. righeten är att alls hitta de vinnande kombi- Då kan man tillåta förmågan att tillfälligt nationerna av människa, teknik och process. nedgå, för att sedan öka till en högre nivå Det är lätt att i efterhand raljera över matro- än vad som var möjligt med det gamla tän- serna som skrev spegelvänt, men bra mycket kesättet. Kanske hade vi en sådan möjlighet svårare att se bjälken i det egna ögat – de för tjugo år sedan – det var den ursprungliga motsvarigheter som vi håller oss med idag tanken i att genomföra övergången till det och hur de borde förändras. På marknaden, nätverksbaserade försvaret, NBF – men vi i det civila, kan detta sökande ske genom att har det knappast längre. en mångfald av företag med olika strategier Det är alltså ett krävande komplex av ut- konkurrerar med varandra om att hitta de maningar som vi måste anta om vi vill säkra bästa lösningarna (Tesla provar något an- framtidens krigföringsförmåga och hitta rätt nat än Volvo) och att de som misslyckas går balans mellan den militära kompetensen under (Saab Automobile). Den österrikisk- och tekniken. För det första måste vi skapa amerikanske ekonomen Joseph Schumpeter en dynamisk, lärande och innovativ militär kallade processen ”kreativ förstörelse”, och struktur som är tolerant mot nya arbetsdel- den är väsentlig för att näringslivet ska und­ ningar mellan människor och maskiner. För vika att fastna i gårdagens tänkesätt. I Sili­ det andra måste vi bland de innovationer – con Valley talar man om ”Move fast and fysiska, konceptuella och moraliska – som break things” och om ”Fail early, fail often”. denna struktur förmår att föreslå lyckas

75 N r 3 juli/september 2016

sålla agnarna från vetet i ett så högt tempo Författaren är tekn dr, verksam vid Swedish att vi aldrig fastnar i återvändsgränder som Institute of Computer Science (SICS) och urholkar vår förmåga här och nu. Det är major i reserven vid högkvarteret, Insats­ sannerligen ingen lätt uppgift. Tyvärr kan staben. vi inte räkna med att någon maskin kommer att lösa den åt oss.

Noter

1. frey, Carl Benedikt och Osborne, Michael A: 13. lorber, Azriel: Lärobok i Militärteknik, The future of employment: How susceptible vol. 8: Oförstånd och okunskap, are jobs to computerisation?, Oxfords uni- Försvarshögskolan, Stockholm 2007, s 53. versitet, Oxford 2013. 14. kasparov, Garry: ”The chess master and the 2. fölster, Stefan: Vartannat jobb automatiseras computer”, The New York Review of Books inom 20 år–utmaningar för Sverige, Stiftelsen 57.2, New York 2010, s 16-19. för strategisk forskning, Stockholm 2014. 15. gibney, Elizabeth: ”Human mind excels at 3. gisslén, Linus: Artificiell Intelligens – teknisk quantum-physics computer game”, Nature prognos, FOI-R--3919--SE, Totalförsvarets 532.7598, 2016, s 160-161. forskningsinstitut, Stockholm 2014. 16. Beane, Matt: ”Robo-Sabotage Is Surprisingly 4. citerat i Simonsson, Greta: Bilden av Common”, MIT Technology Review, försvaret – en jämförande studie av 2015-08-04. Försvarsmaktens rekryteringsannonser, 17. se exempelvis Tversky, Amos och Kahneman, Kandidatuppsats, Uppsala Universitet, Daniel: ”Judgment under uncertainty: Institutionen för informationsvetenskap, Heuristics and biases”, Science 185.4157, Uppsala 2008, s 19. 1974, s 1124-1131. 5. op cit, Gisslén, Linus, se not 3, s 17. 18. agrell, Wilhelm: Underrättelseanalysens me- 6. Militärstrategisk doktrin för Sveriges mi- toder och problem: medan klockan tickar, litära försvar (MSD 16), Försvarsmakten, Gleerups, Malmö 2009. Stockholm 2016, s 15-17. 19. Morewedge, Carey K; Yoon, Haewon; 7. Platon: Staten, översättning av Claes Scopelliti, Irene; Symborski, Carl W; Korris, Lindskog, Albert Bonniers förlag, Stockholm James H och Kassam, Karim S: ”Debiasing 1922, s 79. Decisions – Improved Decision Making 8. Högre stabsofficersutbildning, With a Single Training Intervention”, Policy Försvarshögskolan, http://www.fhs.se/sv/ Insights from the Behavioral and Brain utbildning/uppdragsutbildningar/militara- Sciences, 2015, 2(1), s 129-140. uppdragsutbildningar/hogre-stabsofficersut- 20. franke, Ulrik; Johansson, Fredrik och bildning/mer-om-utbildningen/ (2015-11-26). Mårtenson, Christian: Datadriven underrät- 9. heckman, James J; Stixrud, Jora och Urzua, telseanalys, FOI-R--3680--SE, Totalförsvarets Sergio: The effects of cognitive and noncog- forskningsinstitut, Stockholm 2013, s 46-47. nitive abilities on labor market outcomes 21. gustafsson, Lars: Meditationer: En filoso- and social behavior, nr w12006, National fisk bilderbok, Natur och Kultur, Stockholm Bureau of Economic Research, Cambridge, 2000, kapitlet Portugisiska gåtan, s 15-17. Massachusetts 2006. 22. Minsky, Marvin L: ”Why people think com- 10. star Trek Deep Space Nine: Statistical pro- puters can’t”, AI Magazine 1982, 3.4: 3. babilities, Paramount, TV-avsnitt först sänt 23. sandström, Christian: ”How Disruptive Is 1997-11-22. Tesla, Really?”, MIT Technology Review, 11. citerat i Smedberg, Marco: Krigföring – Från 2015-07-07. Austerlitz till Bagdad, Försvarshögskolan, 24. Elert, Niklas: Economic dynamism: es- Stockholm 2004, s 56. says on firm entry and firm growth, 12. ”Medals for drone pilots?”, The Economist, Doktorsavhandling, Handelshögskolan vid 2014-03-29. Örebro Universitet, Örebro 2014.

76 ANALYS & PERSPEKTIV Nytt uppträdande, ny kostym Aspekter på ny taktik ur idéperspektiv av Rikard Daleke

Résumé In every era people have tried to define all-embracing criteria for success in war. Many of these everlasting principles have met the reality in the next war or in the next leap of technical development. Others have pleaded that the most important thing is to keep the officer’s mind flexible and with a sharp intellect, hence to achieve the probability of success greater in war due to the duality of wills. The truth is perhaps somewhere in between the two extremes. In present times, the have been working with principles of war for some time and have also taught Clausewitz at the academies for many years. regula- tions emphasise the ability to attack and defend, which should influence the organisation of the Army in order to stay relevant. The recent years of rapid technological developments in the digital sphere and in cyber technology indicate two options: developing countermeasures or trying to make them irrelevant. The issue of having large command posts tends to compli- cate command, even though the objective is the opposite. The Swedish Army should therefore organise small regimental combat groups or small brigades with tanks and artillery included, with small staffs and commander-centric command structures and with a larger portion of analogue technology. These combat groups should be able to rapidly change from attack to defence and quickly concentrate efforts over great distances. att hävda en ny taktik kan ofta vara vansk- exempelvis Martin van Creveld i hans bok, ligt och något som bör göras med viss försik- Fighting Power, där utfall av strider jämförs tighet. Att förhålla sig till mått och medel på till den anglosaxiska idéns nackdel. Inslag av ett sådant sätt kan vara lite som Raimondo det metodiska slagets förhållningssätt kan Montecuccoli, Henry Lloyd, Adam Heinrich även identifieras i det amerikanska nyttjandet Dietrich von Bülow eller Antoine Henri de av förband under andra världskriget. Jomini som alla ansågs sig identifierat något Både Carl von Clausewitz och Helmuth nytt, viktigt och evigt gällande. Tankar/ idéer von Moltke d ä var motståndare till att sätta vilka inte sällan haft giltighet fram till nästa upp principer för krigföring. Framförallt krig eller tekniksprång. Krigföringsprinciper, ansåg Clausewitz följande: där exempelvis Joministiska studier under Alla dessa ansatser till en teori kan bara 1800-talet i den anglosaxiska världen ledde betraktas som framsteg i ett sökande efter till en förenklad och matematisk syn på krig- sanningen, när det gäller deras analytiska föring vilket fick konsekvenser under första del. Men till sin syntetiska del, det vill säga världskriget men också fortsatte att påverka deras resultat i form av föreskrifter och reg- krigföringen under mellankrigstiden fram ler, är de helt oanvändbara. De eftersträvar till det andra världskriget. exakta storleksordningar. I krig är emellertid Idéer som det metodiska slaget från den allt flexibelt och en kalkyl måste alltid utgå franska skolan problematiseras till viss del av från att alla storheter helt kan förändras. De

77 N r 3 juli/september 2016 inriktar enbart sina betraktelser på materiella aldrig är slutgiltigt vilket indikerar att kriget förhållanden, under det att hela kriget är inte bara är drivet av feedbackprocesser, det uppfyllt av själsliga krafter och intellektuell går dessutom inte att derivera kriget från inverkan. De ser bara den ensidiga verk- den faktiska kontexten. samheten, under det att kriget är en ständig Om man förhåller sig till dessa två ytter- växelverkan mellan motsättningar.1 ligheter så är nog den faktiska och vardagliga I Storbritannien var under 1800-talet verkligheten någonstans däremellan. Utan William Napier, John Mitchell och Edward principiella ledstänger är det svårt att på Bruce Hamley de största militärteoretikerna ett rationellt sätt utbilda förband mot ge- vilka hämtade sin inspiration från Jomini. neriska uppgifter som man sedan kan utgå Deras arbeten fick stort genomslag både i från när verkligheten möter befälhavaren. Storbritannien och i USA. Störst inflytande er- Att samtidigt för strikt binda sig intellek- höll Hamley med sin lärobok, The Operations tuellt vid förenklade förklaringsmodeller of War, som användes både i Storbritannien genererar risken att man troligtvis möter de och i USA som lärobok fram till första världs- dynamiska förhållandena, som dialektiken 2 krigets utbrott. John Frederik Charles Fuller på stridsfältet ger vid handen, på ett stereo- som brittisk officer, och därmed skolad i typt och senfärdigt sätt. Detta kan resultera Jominis tänkande genom främst Hamley, i att man, likt de allierade 1940, missar ett tjänstgjorde under första världskriget på paradigmskifte i nyttjandet av stridskrafter västfronten och vidareutvecklade efter kriget och ledning. Denna balansgång är sannolikt den moderna krigföringens principer baserat viktigare att förstå och förhålla sig till än att på sina erfarenheter. Dessa principer är oftast frammana nya taktiska lösningar. kända i större delen av västvärlden än idag. Så trots att vi gärna pratar om Clausewitz så lever vi gärna i, den av förenklande principer, Våra reglementen med Joministiska världen. perspektiv Clausewitz är ofta svår att omsätta till Oavsett förhållningssätt till krigföringsprin- praktik då han undviker många av de regler som kan anses grundläggande för teorier, ciper så är dessa intimt förknippade med hur så som förenklingar, generaliseringar och vi i Sverige ser på taktikens fundamenta och förutsägbarhet.3 Det som istället uttolkas är blir en av utgångspunkterna i den fortsatta förståelsen för krigets komplexitet och den diskussionen. I Arméreglemente Taktik 2013 är beskriven på ett sådant sätt som troligtvis återfinns följande krigföringsprinciper: skiljer sig från andra verk. Med beskrivningen • målsättningar, av tvekampen och i dess dynamiska interak- tion med motståndaren påvisas en framväx- • kraftsamling, ande växelverkan mellan kontrahenternas • överraskning samt strävan vilket genererar en mängd feedback- • handlingsfrihet. förhållanden. Detta ger i sin tur dynamiska mönster som är omöjliga att reproducera el- Dessa är de principer som reglementet fram- ler förutse. Clausewitz ansåg vidare att inget håller som de viktigaste och står i relation krig utspelas utan den faktiska kontexten, en till taktikens grunder och skapandet av lokal kontext som gör att krig alltid tar en viss tid, överlägsenhet för att nå avgöranden. En an- i en serie interaktiva steg och att resultatet nan fundamental utgångspunkt är stridens

78 ANALYS & PERSPEKTIV

Stridssätt\Uppgift Slå Ta Ö.V. Avsk. Bek. Störa Försv. Binda Hindra Avv. Fördröj. Skydda Anfall X X X X X X X X X X X Försvar X X Fördröjningsstrid X X X X Avvärjningsstrid X X

Figur 1. grunder som vi i Sverige definierar som eld Slutligen i punkt 37 beskriver man upp- och rörelse. draget i samverkan med läget som ger mål- I Markstridsreglemente 7, Brigad, (fig1 ) sättning och handlingsalternativ. Viljan är i framgår att följande stridsuppgifter ställs på sammanhanget central då denna ofta fäller brigadnivå samt vilka stridssätt som används avgörandet. I denna punkt anges även att för att lösa stridsuppgiften: underställda måste tillåtas handlingsfrihet Oavsett stridsuppgifter så är det alltså att lösa uppdraget under förutsättning att förmågan att genomföra anfall och att kunna det inte stjälper högre chefs syfte med stri- genomföra försvarsstrid som genomgående den. Denna punkt påvisar vikten av att sätta krävs för att lösa ut den strid som vi idag upp mål, arbeta med uppdrag och att alltid kan visualisera. För att genomföra anfalls- tydliggöra syftet med striden, vilket stärker strid förlitar vi oss på taktikens och stridens användandet av målsättning som en av de grunder. svenska principerna.4 Utöver detta så finner Om vi ser till hur man i Tyskland förhöll vi, kopplat till försvar och fördröjningsstrid, sig till dessa grunder går det att se att även vikten av att alltid planera för motanfall samt om man inte uttryckte det i principiella ter- att alltid vara beredd på en motstöt.5 mer så återfinns dessa element även i den Krigets natur och dialektik, krigförings- tyska krigskonsten. I Truppenführung, del principer och taktikens grunder är de hu- I, från 1933, beskriver man ledning och här vudsakliga ingredienserna till hur vi bör se finner vi direkt ett antal kopplingar. Punkt på nyttjandet av våra förband och hur vi 28 anger att man aldrig kan vara nog stark ställer taktiska uppgifter till dessa. Innan på den avgörande punkten och att om man taktiska slutsatser för framtiden dras av dessa försöker vara lika stark över ytan så riske- ingångsvärden bör det moderna stridsfältet rar man att förslösa sina styrkor. Här finner belysas. Även om det i huvudsak handlar man stöd för vikten av kraftsamling. Punkt om faktorer som på tekniknivå förändrar 29 anger att tid och rum måste bedömmas ett eventuellt beteende är detta viktigt att korrekt så att fördelaktiga situationer kan avhandla. exploateras genom kraftfullt agerande, vilket i sin tur möjliggör egen handlingsfrihet. Detta Omvärldsutveckling påvisar vikten av initiativ och handlingsfri- het. Punkten 32 anger att överraskning är Genom att studera de senaste årens konflik- en avgörande faktor och att överraskning ter finner vi det förvånande att dialektiken endast ger önskad effekt om motståndaren och teknikutvecklingen är det som tydligast inte ges tid att genomföra motåtgärder. Detta utformat stridsfältet. När en part inte har påvisar vikten av överraskning samt behovet kunnat möta den andre parten i en jämbör- av initiativ och tempo. dig kamp så väljer den svagare parten att

79 N r 3 juli/september 2016 tämligen snabbt anpassa uppträdande efter områdena stridsteknik, ledningsmiljö och detta och övergå till ett irreguljärt koncept. organisering av förband. Utifrån de faktorer Detta sker också i konflikter där reguljära och aspekter som tidigare angivits återfinns metoder dominerar och detta i situationer en sammanställning på vad som kan liknas då en part genom irreguljär användning av vid en kravspecifikation för armén. maktmedel, inte bara militära, kan manöv- rera sig utanför de ramar av legalitet som Analys västvärlden använder som definitionsrum för konflikter. Här återfinns exempelvis både Vi börjar med att utgå ifrån Clausewitz syn på Georgien och Ukraina som exempel. Det kan att i krig är allt flexibelt och att alla storheter alltså jämföras med ett vidare perspektiv på kan förändras samt att kriget är en dynamisk krigets dimma. växelverkan med en motståndare som ger en I en sådan konfliktmiljö kan det således stor mängd feedback-förhållanden. Detta återfinnas en stor mängd parter med anta- bör innebära att vi ska ha flexibla förband. gonistiska målsättningar med oklar hemvist Förbanden ska vara sammansatta enheter och utan vidare utmärkning. Nyttjandet av som snabbt kan anpassa sig till uppkomna perifera målgrupper för indirekt påverkan är situationer samt ha en inneboende förmåga inte något som kan uteslutas ens på svenskt att snabbt dra lärdomar och anpassa sig ef- territorium. Samtidigt med den oklara fy- ter dessa. Dessa aspekter ger vid handen att siska miljön, som på ett subtilt sätt påver- förbanden således bör vara bemannade av en kar beslutsfattning och moral från högsta liten och vältränad stab som inte kräver för politiska ledningen till gruppchefen, finns stora processteg för att anpassa agerandet. tekniska hjälpmedel som sensorer, obeman- Därefter betraktar vi de Joministiska för- nade farkoster, störningsutrustning, indirekta hållningssättet till krigföringsprinciper. De bekämpningsmedel med stor förstörelsekraft krigföringsprinciperna som är fastställda och cyberhot mot all typ av digitaliserad in- för armén är, som tidigare beskrivet, väl frastruktur. Sammantaget kan det moderna underbyggda och har funnits med under stridsfältet beskrivas med ordet komplext. en längre tid samt visats vara giltiga under Huruvida det moderna stridsfältet verkli- två världskrig och tiden därefter. Vi behö- gen är komplexare än det gamla är en fråga ver alltså kunna hantera uppdragstaktik som det kan vara svårt att förhålla sig till. mot en uppsatt målbild vilket i mångt och Exempelvis anser den före detta brittiske mycket handlar om officersträning. Utöver officeren och forskaren, Jim Storr, att vi det behöver vi kunna nyttja överraskning själva komplicerar stridsmiljön mer än den och exploatera denna. Detta kräver initiativ- faktiskt är med för stora staber och krångliga kraft och flexibla förband. Kraftsamling och procedurer på jakt efter optimala lösningar handlingsfrihet ställer krav på samordning och ledningsöverläge. Hans forskning visar av förband och stridskrafter vilket i sin tur samtidigt att dessa komplexa förbandsstruk- leder till att ledningsförmågan och träningen turer inte nyttjas fullt ut då vi människor av förbanden ska arbeta mot detta, samtidigt generellt bara kan hålla tre saker i huvudet som förbanden bör vara sammansatta så att samtidigt. system kan verka i samordning. Innebörden av detta för Sveriges försvars- De stridsuppgifter som behandlats ger vid makt i relation till ny taktik blir således mång- handen att stridssätten anfall och försvar faldig. De främsta utmaningarna ligger inom fortsatt är centrala för arméns förband och

80 ANALYS & PERSPEKTIV förmågan till att snabbt växla mellan dessa Slutsatser stridssätt är en helt kritisk förmåga. Detta förstärks av förmågan till snabb motstöt och Sammantaget innebär detta en mängd för- planerade motanfall vid försvarsstrid. ändringar i det taktiska uppträdandet där vi Den moderna stridsmiljön uppvisar en bland annat bör anpassa våra förband till att mångfald av utmaningar där exempelvis agera med analoga hjälpmedel, arbeta radio- det digitala spektrum som är en naturlig del tyst och med stor flexibilitet. Nyttjandet av av samhället och Försvarsmakten har hög motorcykelordonnanser och dubbeltråd ska känslighet. Känsligheter ska antingen skyd- inte underskattas i framtiden. Flexibiliteten das eller göras irrelevanta, där det senare bör komma av att förbanden är väl samman- borde vara både billigast och mest ratio- satta och samtränade med samtliga ingående nellt. Obemannade farkoster i samverkan förmågor och med små staber där chefen har med indirekta bekämpningssystem gör att direkt samband med underställd och över- motståndaren eventuellt har ledningsöver- ordnad. Förbanden bör snabbt kunna växla läge vilket än en gång ger vid handen att mellan anfall och försvar, samt spridas över motåtgärder är svårt, medan möjligheten att stora områden för att undvika bekämpning göra dem irrelevanta är mer lockande. Detta samtidigt som man snabbt ska kunna samla kan innebära en viss återgång till analoga förbandet i kraftsamlingsriktningen. system, ordonnanstjänst, dubbeltråd samt För att lösa detta bör med nuvarande ma- utspridda grupperingar av förbanden. Detta teriel fem till sex små brigader eller fältrege- skulle samtidigt medföra en minskad sår- menten organiseras med samtliga förmågor barhet för motståndarens störningssystem. ingående, innehållandes tre manöverdelar Att möta en motståndare som saknar tyd- inklusive stridsvagn. Stridsvagn och lång- lig struktur och som använder irreguljära räckviddigt artilleri möjliggör snabba om- metoder är på gränsen till en folkrättsfråga grupperingar, möjligheten att snabbt kunna eller politisk fråga i relation till mandat och växla mellan anfall och försvar samt inneha uppträdande, vilket i grunden inte påverkar förmågan till snabba motstötar och motanfall. taktiken mer än de effekter anpassningen i Dessa små och rörliga brigader bör komplet- stridsteknik ger teras med att ett antal lokalförsvarsförband Slutligen har vi aspekten med för stora organiseras på viktiga platser som bildar staber, för komplexa processteg och intern stödjepunkter eller motståndsområden. På så byråkrati som ger långsamma arbetsformer sätt tar vi vara på våra svenska idétraditioner, för stabens inre arbete. Detta ger låg ef- svensk officerskultur och den kvarvarande fekt för underställdas behov samt tenderar materielstocken samtidigt som vi på ett mer att förse högre chef med onödig kunskap. flexibelt sätt förbereder oss för dagens, och Samtidigt som vi brottas med för komplice- kanske, morgondagens konflikter. rade organisationsstrukturer och för många direkt underställda chefer. Detta medför att staberna bör omstruktureras till ett mini- Författaren är major vid Norrbottens mum av bemanning med chefen i centrum Regemente, I19. Han har innevarande år samt med generellt tre direkt underställda avslutat högre stabsofficersutbildning vid manövrerande enheter på varje nivå. Försvarshögskolan.

81 N r 3 juli/september 2016

Noter

1. clausewitz, Carl von: Om kriget, Bonnier Fakta Bokförlag AB, Stockholm 1991, s 97. 2. gat, Azar: A History of Military Thought, Oxford University Press, New York 2001, s 283-284. 3. Beyerchen, Alan: “Clausewitz, Nonlinearity, and the Unpredictability of War”, International Security, vol 17, nr 3, vinter, 1992-1993, MIT Press, Cambridge 1992, s 59. 4. condell, Bruce och Zabecki, David: On the German Art of War, Stackpole Books, Mechanicsburg 2009, s 22-23. 5. ibid, s 125-129.

82 ANALYS & PERSPEKTIV Invasionsförsvarets taktik möter dagens krav – och förändring? av Niklas Blomqvist

Résumé ”Tactics is about optimizing military efforts in a way that can affect an opponent in your preferred direction. Traditionally, Swedish tactics have their roots in mission tactics and are supposed to support manoeuvre warfare. To be a successful commander, your tactical skills have to be flexible and follow modern trends in warfare. Maybe most importantly, one must be able to follow and adapt in order to meet one’s enemy in a way that protects one’s own vulnerabilities and affects the crucial ones of the opponent. New technology, new politi- cal scenes and the huge downsizing of armed forces create new needs for tactics. This article is written with the purpose of discussing Sweden’s possible future and finding a way to adapt army tactics to a modern world, with a focus towards the national defence of Swedish terri- tory. If forced to defend itself, are there realistic ways to adapt tactics and organization in a way that still supports mission tactics and manoeuvre warfare? This article uses a perspective based on traditional theory in manoeuvre warfare as stated by William S Lind and links it to modern Swedish doctrines and field manuals.”

i artikeln antas att morgondagens för- uppsättningen av våra krigsförband. Det bandsvolymer behålls eller utökas i begränsad som har varit vägledande är de teorier som utsträckning, och i stort följer arméns utveck- ligger till grund för manöverkrigföringen lingsplan för system, men inte nödvändigtvis enligt den svenska doktrinära tolkningen, organisation eller materielfördelning. En av- vilken beskriver begreppet såsom själva ut- gränsning görs till arméförbanden och därför förandet av manövertänkande med väpnade utlämnar vissa gemensamma möjligheter till styrkor. kombinerade vapen på ”joint-nivå”. Då manöverkrigföringen syftar till att Taktik handlar om att disponera sina re- utsätta motståndaren för en snabb serie av surser och använda tillgängliga förband på händelser som fokuserar på dennes svagheter, ett sätt som, koordinerat i tid och rum, ger bör våra förband organisatoriskt och taktiskt möjlighet att med få egna förluster åsamka utformas för att kunna ge den beskrivna en motståndare förluster eller beröva denne effekten. Detta har gett oss dels förband sin kampvilja.1 Den taktik som använts i med en viss generell förmåga, och dels en Sverige har en grund i teorier om manöver- mer uppgiftsanpassad andel som inklude- krigföring och bygger på ett förhållande rar fordon och materiel, där även den geo- mellan begreppen eld, rörelse och skydd. grafiska anknytningen har varit styrande. För att kunna optimera förhållandet mellan Exempel på sådan anpassning kan tydligt dessa begrepp och få både en flexibilitet och ses i utformningen av de s k norrlandsför- robust uppbyggnad har erfarenheter från banden eller den tidigare koncentrationen tidigare krig i vårt närområde använts vid av stridsvagnsförband som fanns i landets

83 N r 3 juli/september 2016 södra delar. Förbanden tilldelas en eller flera soldater och officerare vara nödvändiga för uppgifter som korrelerar med dess egen- att kunna omsätta detta i praktiken. 2Mor- skaper. Manöverförband har företrädesvis gondagens förband kommer att behöva ut- organiserats i brigader eller stridsgrupper, bildas tillsammans så att samträning och medan det mer statiska försvaret har skötts förtroende mellan både enheter och individer av hemvärn och territorialförsvar. För att blir en realitet. Genom att vi gör detta ska- kunna använda oss av manöverkrigföring på pas en förbandskultur, vilken bör inriktas ett optimalt sätt har Sverige valt att stödja mot just manövertänkande som leder fram sin taktik mot uppdraget, här benämnt som till ett naturligt förhållningssätt till en fung- uppdragstaktik, vilket troligtvis är ett direkt erande uppdragstaktik.3 Fältövningar och avgörande vägval för en, relativt motstån- övningar som syftar till att lära känna vårt daren, resurssvag nation. eget territorium, ger oss en militärgeografisk Att dagens försvarsmakt inte längre har fördel som skapar en förskjutning relativt samma förutsättningar har knappats und- motståndaren, då vi lär känna, identifiera gått den initierade. Manöverförband finns och värdera den terräng som kan gynna endast i mindre omfattning, och förmågan våra förband och system. att möta en angripare tidigt genom försvar av strategiskt viktiga platser är ytterst reduce- Eld och rörelse rad. Handlingsfriheten med de kvarvarande styrkorna minskas drastiskt då antalet plat- Balansen mellan stridens grundelement utgör ser som kan ses som strategiskt viktiga inte en av taktikens viktigaste förutsättningar. I har minskat, och gäller dessutom en uppgift manöverkrigföring utgör möjligheten att för de förband som med tidigare taktik pla- samla eld i tid och rum en nödvändig del nerades att genomföra rörlig strid. Utöver i strävan efter lokal överlägsenhet.4 En be- dessa dilemman behöver även den minskade tydande eldkraft möjliggör inte bara rö- numerärens effekt på uthållighet och risk för relse, utan utgör även ett medel att förmå kulmination tas i beaktande, inte minst då en motståndare att röra sig till platser där vår förmåga att bedriva manöverkrigföring verkan med kinetiska vapensystem kan ske har minskat då få förband finns tillgängliga mer effektivt. Förmågan till eld med längre att exploatera uppkomna möjligheter att porté än nuvarande är troligtvis en förutsätt- påverka motståndaren. Förutsättningarna ning för att skapa en bättre balans mellan för vår taktik har således ändrats avsevärt. grundelementen relativt en högteknologisk För att förändra detta skulle återinföran- motståndare. det av territoriella förband kunna frigöra Även ett återtagande av minvapnet borde resurser. vara viktig för en nation med stora ytor och färre militära förband. Att klokt använda Utbildning, kultur och minor och fältarbeten kräver beslut i rätt tid, kan ge stora fördelar i hur stridsfäl- värderingar tet formas och kan användas för att skapa Oavsett vilka förband och vilken materiel som bättre förutsättningar att möta en angripare. dessa utrustas med kommer en avgörande Modern teknik kan troligen användas för faktor vara människan. Om vår taktik även att skapa en ökad autonomitet i minvapnet i framtiden ska grundas på uppdragstaktik, jämfört med gårdagens minfält. Detta skulle kommer välutbildade och välmotiverade ge möjligheten att behålla en handlingsfri-

84 ANALYS & PERSPEKTIV het med manöverförbanden då inte våra oavsett hur lång tid som finns till förfogande. mineringer per automatik skulle behöva I den nya taktiken behöver ett förband kunna försvaras mot röjning. I övrigt kan givetvis skydda sig mot sådan påverkan samtidigt som minor användas som en form av kombine- hinder i terrängen som vattendrag kan över- rade vapen i markstriden. Genom att utöka vinnas. Förbandens skydd mot bekämpning möjligheterna att verka inom ett ökat djup från luften skapar möjligheter att manövrera med olika vapen skulle våra möjligheter att och nå viktiga terrängavsnitt samtidigt som skapa systemchock hos motståndaren öka funktioner och verksamhet kan skyddas och om dessa kan koordineras i tid och rum, då inte blir kritiska sårbarheter. I fredstid kom- även dennes understödjande förband kan mer egna förband att kunna få en stor fördel påverkas. Eldkraftens funktion att trycka av att öva i aktuell terräng för att kunna ner och skapa chock hos motståndaren5 planera och skapa handlingsberedskap för gör att det är rimligt att se mekaniserade framtida operationer. 7 förband med stridsvagnar och integrerade system för indirekt eld.6 Stridsuppgifter Idag anges att det endast är genom ett anfall Taktik och terrängen som ett avgörande kan nås.8 Detta är säkert En förutsättning för en effektiv taktik är att sant om vår motståndare har tillräcklig ope- våra förband tillåts verka i en terräng som rativ kapacitet att fullfölja ett angrepp utan ger oss fördelar relativt vår motståndare. risk för kulmination. Frågan blir snarare hur Terrängen ger möjligheter till framryckning, ett anfall kommer att se ut eftersom våra observation, skydd och skyl. En högtek- resurser är begränsade och motståndaren nologisk motståndare kommer att kunna troligtvis förfogar över en större numerär verka på längre avstånd mot våra förband, och minst motsvarande prestanda. Det kan vilket ger slutsatsen att vi genom rörelse vara så att brigaden behålls som bärare av som stöds av gynnsam terräng behöver en samtliga system, medan anfallsstriden be- taktik som för striden nära motståndaren. drivs med mindre grad av samordning i syfte Terrängen utgör här en vital fördel för våra att öka vårt tempo. Med avsevärt utökade förband och behöver noggrant värderas. I underrättelseresurser kan anfallet snabbt en ny taktik krävs troligen att terrängen till koncentreras mot en upptäckt kritisk sår- del styr vårt val av både framryckning och barhet hos motståndaren, även om anfalls- val av platser där vi önskar ett avgörande, rörelsen sker med större djup och minskad vilka kan variera med möjligheten att sam- samordning. När sammanstöten väl har skett ordna eld, rörelse och stödjande funktioner. krävs denna samordning, givet att förutsätt- Den gamla sanningen att terräng och tid kan ningarna finns för både kraftsamling i tid bytas mot varandra kommer högst troligt att och rum, samtidigt som egna värden och vara giltig även i framtiden, även om begrep- sårbarheter skyddas. pet terräng kan behöva utökas till miljö då Om en motståndare inte har tillräcklig faktorer även utanför det rent geografiska kapacitet kommer troligen inte angreppet har påverkan. att genomföras med konventionella medel Ett exempel på sådan påverkan kan vara och metoder. Ur det militära perspektivet hur motståndarens vapenverkan kan förhin- kommer dock den väpnade striden att utgöra dra en framryckning till gynnsam terräng kärnan i verksamheten, även om ytan mel-

85 N r 3 juli/september 2016 lan olika konfliktstadier och dess metoder longer eller små enheter med hög momentan kommer att förändras beroende på vilka eldkraft som omedelbart vid sammanstöt medel motståndaren väljer för att uppnå sina övergår till strid med syfte att behålla ett mål.9 I det fall ett angrepp sker med kon- relativt kort avstånd till motståndaren så ventionella medel och metoder, är troligtvis att denne inte ges fördel av verkan med nuvarande fyra stridssätt fullt tillräckliga för framförallt flyg.12 För att vi ska upprätthålla att hantera situationen. Om ett angrepp ska skyddet mot understöd med flyg och attack- kunna hejdas och/eller avbrytas kommer va- helikoptrar krävs minst en ökad förmåga till let av stridssätt naturligt att vara beroende verkan med system motsvarande LvKv 90. av egen styrka relativt motståndaren i tid, Eftersom rörelse utgör en risktagning med trupp och rum. exponering och möjlig bekämpning krävs Det som behöver regleras är huruvida våra ett framtungt logistiskt koncept med hög operationer ska bedrivas i offensivt eller de- grad av autonomitet och skyddsförmåga fensivt syfte, något som står i direkt samband med logistik resurser inbäddade i manö- med den egna styrkan relativt motståndarens, verförbandets organisation. Detta ger ett och även icke-militära medels påverkan av relativt litet djup på förbandet jämfört med försvarsförmågan.10 En fara med det defen- tidigare reglementerad stridsindelning. Ett siva konceptet kan dock vara att en övergång sådant koncept kräver en terräng med få till en offensiv kan ta väldigt lång tid. Om kanaliserande terrängpartier och ett stort förutsättningarna finns kan värdet med en vägnät. Jämförelsevis påminner konceptet snabb, offensiv manöver finnas eftersom om det tyska Flaecken und Luekentaktik, kraften att övergå från en defensiv uppgift vilket översätts till Surface and Gaps av till den mer offensiva kan kräva så mycket att William S Lind i hans Maneuver Warfare initiativet förloras. Här återfinns ytterligare Handbook.13 en koppling mot uppdraget som nödvändig grund för en framgångsrik strid. Om vi är Egna kritiska sårbarheter hos på förhand, kommer anfallet (offensiven) att ha bättre förutsättningar, medan ett mindre våra förband? gynnsamt tidsförhållande troligtvis styr vår Vad utgör ett högvärdigt mål? De resurser taktik mer mot avvärjningsstriden. som är exklusiva, möjliggör verkan på mot- Försvaret är mer absolut till sin karaktär, ståndaren eller ger taktiska fördelar kommer men kräver förberedelse tid och avsevärda att utgöra högvärdiga mål. Här kommer resurser tillsammans med en risktagning att rörlighet i syfte att undgå upptäckt och be- våra förband blir alltför statiska rent geo- kämpning att vara vital, vilket antyder att grafiskt. Försvaret riskerar även att försätta funktionsförband ska anpassas i skydd och oss i en situation där angriparen ständigt rörlighet till det övriga förbandets stridande har initiativet, vilket kan leda till ett under- delar i syfte att skapa robusthet och möjlighet läge med allvarliga konsekvenser för våra till handlingsfrihet. Erfarenheter från kriget i förband.11 En annan påverkningsbar para- Ukraina talar för att både mekaniserade och meter kan vara en förändring i uppgifter till stridsvagnsförband kan ses som högvärdiga hemvärnet eller återskapandet av förband mål och därför bekämpas.14 Detta talar för med territoriella uppgifter. att förband inte kan framrycka annat än i Morgondagen kanske innebär framryck- spridd formering, så länge inte en stridskon- ning på stor bredd med stridsindelade eche- takt med motståndaren behålls, så att dennes

86 ANALYS & PERSPEKTIV indirekta vapensystem inte kan användas av förnödenheter och ammunition genom utan restriktioner med hänsyn till risk för intensiv strid eller ett tvång att framrycka vådabekämpning. Om så inte är möjligt och förbruka drivmedel. behöver egna vapensystem snabbt kunna Genom att vi tvingar motståndaren till rö- verka mot motståndaren, medan rörelsen relse och manöver, kan alltså den egna striden fortsätter mot för oss gynnsam terräng eller underlättas. En förutsättning att en sådan utom räckhåll för eldledningssensorer. kulmination ska kunna uppträda kommer Bekämpning av motståndarens indirekta dock även att ställa krav på att vi kan på- eldsystem och sensorer för eldledning kom- verka dennes logistiska flöden. Detta stödjer mer att utgöra ett för oss prioriterat mål och en tes att avvärjningsstriden är ett lämpligt bör ses som en av motståndarens kritiska stridssätt genom ambitionen att kombinera sårbarheter. Vidare bör effekten av motanfall anfall, försvar och fördröjningsstrid. Om våra beaktas, inte minst då dessa kan avbryta en resurser hade medgett, hade dock troligen motståndares angrepp mot våra förband och fördröjningsstriden bättre kunnat bidra till tvinga fram en reaktion som syftar till att 15 motståndarens kulmination och sedan kun- skydda dennes kritiska sårbarheter. Denna nat följas upp med anfall mot de förband reaktion är troligen oplanerad och kan därför som försvagats genom denna. bidra till en systemchock hos motståndaren Den avgörande skillnaden mellan avvärj- om vårt tempo överstiger hans. ningen och fördröjningsstriden utgörs av vilken ambitionsnivå som sätts på vår strid. Kritiska sårbarheter hos Då fördröjningen blir mer resurskrävande motståndaren kan och bör den egna risktagningen vara central i bedömningen av vilken metod som Om en motståndare inte medges att kunna väljs. Här finns även en påverkan genom landstiga eller landsätta på de platser som är vår tekniknivå och den stridsekonomiska geografiskt närmast eller mest lämpliga för balans som vi har relativt en motståndare. dennes valda transportsätt kan denne tvingas att operera på sina yttre linjer. Att förneka an- Ur detta perspektiv kommer t ex vapensys- griparen dessa platser kan ske genom försvar, tem med längre räckvidd att kunna ge oss lämplig utgångsgruppering av egna förband möjlighet att ytterligare tvinga angriparen eller förstöring av nödvändig infrastruktur. att anstränga sina resurser för att utöka och En angripare skulle troligtvis sträva efter att skydda brohuvudet så att våra förband inte snabbt kunna etablera ett brohuvud med ett ges möjlighet att gruppera inom porté. Vår operativt djup. Ett sådant brohuvud skulle räckvidd kommer alltså att delvis dimensio- troligtvis skapas genom snabba framryck- nera brohuvudets yta. Med ett större brohu- ningar och ett högt tempo med rörelse och vud ansträngs angriparens resurser och våra eld som dominerande grundelement i stri- möjligheter att uppnå lokal överlägsenhet den. Den tänkbart kraftiga överlägsenheten ökar. Frågan är dock om vi vågar ta den i eldkraft, främst inom markunderstöd från risk som det innebär att låta motståndarens luften och artilleri kräver en kraftfullt dimen- förband ta det djup på vårt territorium som sionerad logistik för att kunna transportera krävs för att anstränga hans logistik och avsevärda mängder av ammunition och driv- som kan leda till kulmination, eller minst, medel. Den tänkbara kritiska sårbarhet som ett avsevärt minskat hans stridsvärde som här kan ge kulmination är förbrukningen kan ge oss lokal överlägsenhet.

87 N r 3 juli/september 2016

Förändringar som medger en statiska uppgifter och manöverförband. En utökning av just luftvärnet skulle ge ökad ny taktik handlingsfrihet för samtliga stridskrafter Att skapa en ny taktik kommer att kräva och ge betydligt bättre förutsättningar för vissa organisatoriska och materiella för- att genom kombinerade vapen åstadkomma ändringar. De förband som skapades för bättre verkan och manöverkrigföring. gårdagens stridsfält är inte optimerade för att möta dagens eller morgondagens hot. Här Våra möjligheter att skapa krävs en analys av en tänkbar motståndare och den tänkbara taktik som denna kan an- förutsättningar för ny taktik vända mot oss. Utan en sådan analys kom- Om en brigad ges uppgifter som innebär mer förskjutningen mellan angriparen och framryckning eller anfall mot en motstån- försvararen att utgöra en avgörande faktor dare behöver stridsindelningen medge snabb till vår nackdel. Att genom en sådan analys övergång till möjlighet att bibehålla stridsko- välja att kunna möta en högteknologisk mot- ntakt och eventuellt kunna upptäcka luckor ståndare i en högintensiv konflikt behöver och kritiska sårbarheter. Detta kan uppnås inte utgöra den naturliga lösningen. Givetvis genom en större bredd och ett minskat djup, kommer ett trovärdigt bidrag till vår önskade vilket kombineras med taktiska sensorsystem tröskeleffekt till stor del att skapas genom som ger lokala underrättelser och stödjer förband anpassade till ett sådant hot, men inhämtning genom t ex stridsspaning. En även andra typer av motståndare behöver lämplig bredd kan vara framryckning på kunna neutraliseras. fyra till fem vägar/täter när sammanstöt kan Att skydda infrastruktur över hela rikets väntas, men inte så stort att kraftsamling till yta kommer att kräva förband med exklu- en motståndares upptäckta luckor och sår- sivt territoriella uppgifter, samtidigt som barheter omöjliggörs. Kombinerade vapen specialiserade och lättrörliga förband kan kan och bör här innebära att funktionsför- sättas in med kort varsel. Enligt vår dok- trin16 ska landet försvaras. Att då genom banden tydligare integreras i vår strid. militär logik prioritera viktig infrastruktur Detta talar för att om brigaden fortsatt mot operativ förmåga kan därför vara svårt. ska utgöra vår viktigaste förbandstyp, så ska Morgondagens taktik kommer därför lika respektive funktionsförband anpassas efter mycket att behöva säkerställa att förband vad som skapar handlingsfrihet för lösandet av rätt typ finns tillgängliga mot den uppgift av krigsförbandsuppgifter. Alltså behövs som de är ursprungligen avsedda för, som att utöver förmåga till kinetisk verkan t ex rör- kontrollera nyckelterräng och infrastruktur lighet över vattendrag, skydd mot angrepp nödvändig för våra förbands uthållighet från luften och underhåll finnas dedikerat och strid. till förbandet. Först när alla system finns Här finns åter ett tydligt incitament för att vid förbandet kan taktiken utvecklas på ett återta det territoriella försvaret med de nu optimalt sätt. Om inte delsystemen finns på avvecklade förbandstyper som fanns knutna plats kommer handlingsfriheten att beskä- till specifika uppgifter och objekt. I det terri- ras då taktiken inte kan bedrivas på ett sätt toriella perspektivet behöver även skyddet av som ger störst påverkan på motståndaren. baser och funktioner som exempelvis luftvärn 17 Detta innebär att dagens volymer behöver knytas specifikt mot både territoriella, mer ökas något för att möta behovet.

88 ANALYS & PERSPEKTIV

Om lokal överlägsenhet ska kunna uppnås ökade och förbättrade förutsättningar att behöver inte bara förbanden bemannas av bedriva den önskade taktiken. System som välutbildad personal med uppdraget som markrobotar utgör ett bra exempel på hur ledstång, förbandets chefer behöver ett un- motståndarens kritiska sårbarheter kan ut- derlag och underrättelser att fatta beslut på. nyttjas och bidra till denna kulmination. Vidare behöver tiden mellan identifiering av En förutsättning för ett lyckat resultat kan mål och faktisk verkan kortas avsevärt. Den givetvis kopplas till tidigare nämnda under- nuvarande targetingprocessen är tidskonsu- rättelser och den anpassning av funktionsför- merande och behöver ersättas med en mer bandens taktik och utrustning som föreslås komprimerad variant som ger handlingsfrihet i syfte att dessa ska kunna integreras bättre till den chef som finns närmast händelsernas i manöverförbandens strid. centrum och kan, enligt uppdragets grund- princip, exploatera motståndarens kritiska Sammanfattningsvis sårbarhet omedelbart när den upptäcks. En del i en framtida taktik bör alltså vara Brigaden utgör fortsatt kärnan i manöverför- en decentraliserad ledning som medger nytt- banden och samlar våra system, men fokus jande av de resurser som kan ge effekt genom läggs på att funktionsförbanden tydligare kombinerade vapen. Ledningen bör vara rör- utrustas för att kunna uppträda närmare lig för att kunna följa och stödja striden på manöverförbanden, mer rörligt och skyd- taktisk nivå. Genom detta kan åter taktiken, dat. Brigadens yta breddas, framryckning trots mindre och inte minst färre förband, sker på flera täter och med minskat djup. tillgodose manöverkrigföringens krav på re- Vid sammanstöt behålls stridskontakt i syfte lativ eldkraft.18 Alltså borde detta innebära att förneka motståndarens möjlighet att an- att den operativa nivån avdelar resurser knu- vända flygunderstöd med hänsyn till risk för tet till den taktiska nivåns aktuella uppdrag, vådabekämpning. närmast att jämföra med hur ett eldtillstånd Möjligheten att verka med system för med artilleri kan avdelas i tid och rum, allt längre räckvidd än nuvarande artilleri an- för att kunna uppnå den önskvärda lokala skaffas. Exempel på system är markrobot överlägsenhet som ger förutsättningar för med räckvidd som överstiger modernt eld- den mindre styrkan att övervinna en större rörsartilleri. motståndare. Syftet blir att under begränsad Införande av ett steg i targetingprocessen tid och rum, ge den taktiske chefen möjlighet som medger att tillfälligt understödja taktiska att snabbt kunna gripa ett tillfälle och samla chefer med extremt korta tidsförhållanden, verkan. Systemen behålls alltså fortfarande jämförbart med utdelade eldtillstånd som inom processen, men fördelas vid valda till- tidigare kunde tilldelas med begränsningar fällen till taktiska chefer för att kunna korta i tid och/eller rum. ner tiden mellan upptäckta möjligheter och Skydd av egna kritiska sårbarheter genom faktisk verkan. Genom detta kombineras avsevärt ökad underrättelseförmåga, rörlig- processens fördelar med den taktiska nivåns het och utökad verkan mot luftmål. möjlighet att finna motståndarens luckor Tydlig inriktning av förbandsträning och och kritiska sårbarheter.19 officersutbildning mot uppdrag, militärgeo- Här kan understödssystem med längre grafi och övningar i aktuell krigsterräng. räckvidd vara ett sätt att skapa en förskjut- Avvärjningsstriden utgör huvudsakligt ning gentemot motståndaren som ger oss stridssätt, dock utgör syftet med striden

89 N r 3 juli/september 2016

tydligare än idag, en ambition att vid tillfälle kunna utföra anfall mot upptäckta möjlig- heter.

Författaren är major vid Skaraborgs Regemente (P 4). Han har innevarande år avslutat högre Stabsofficersutbildning vid Försvarshögskolan.

Noter

1. Fritt efter MSS definition, uttryckt av övlt 12. här kan en jämförelse göras med de tankar Stefan Eriksson i Arménytt nr 2, 2013. om NBF som debatterades kring 2003, dock 2. MSD 16, s 51ff. avses här inte de s k självsynkroniserande 3. Brännström, Anders: “Arméreglemente tak- system som då nämndes. tik 2013 – gäller!” Arménytt nr 2 2013. 13. lind, William S: Maneuver Warfare 4. lind, William S: Maneuver Warfare Handbook, Westview Press, Boulder Handbook, Westview Press, Boulder Colorado, USA 1985, s 73. Colorado, USA 1985, s 19. 14. dr Karber, A Philip: Historical Lessons 5. storr, Jim: The human face of war, Learned Workshop, Personal Observation, Continuum, Auckland/NZ 2009, s 91-92. John Hopkins Applied Physic Lab och U.S 6. ibid, s 88. Army Cababilities Center, 2015-07-08. 7. op cit, Brännström, Anders, se not 3, s 5. 15. op cit, Storr, Jim, se not 11, s 93f. 8. Arméreglemente Taktik, Försvarsmakten 16. Op cit, se not 10, s 38. ��������������������Observera att skriv- 2013, s 69. ningen inte anger geografiska ramar för upp- 9. ibid, s 9. giften [!] 10. Militärstrategisk doktrin, MSD 16, bilaga 1, 17. flertalet av dessa system nämns i arméns ut- Försvarsmakten 2016, s 39f. vecklingsplan (AUP2014). 11. storr, Jim: The human face of war, 18. op cit, Lind, William S, se not 4, s 75-76. Continuum, Auckland/NZ 2009, s 103. 19. ibid, s 75-76.

90 ANALYS & PERSPEKTIV Akademien och Nato-anslutning av Arvid Cronenberg

Résumé In this article, the author responds to a reply that he received from the President of the Royal Swedish Academy of War Sciences, Mr Mikael Odenberg, in issue n:o 1 (2016) of the Academy’s Journal and Proceedings. The author has prerviously reacted against the Academy President’s wording during a ceremonial speech in 2015 in which he, according to the author, made a flaming appeal for Sweden joining NATO. The President has subsequently stated that what was said during the speech regarding NATO were his own words – not those of the Academy. The aim of the Academy should be to offer members the possibility of expressing their views and hypotheses in scientific matters for an expert forum. The author claims that Academy publications such as, for example, Friends in Need (ed. Bo Hugemark, 2011) have aimed at supporting political opinion in favour of NATO membership, but cannot be regarded as being of a scientific nature. His final note is that the Academy has engaged in a propaganda activity that is not conducive to the Academy’s reputation as a ”learned society”.

kungl krigsvetenskapsakademiens styres- påpekat att ge ledamöter tillfälle att framföra man, Mikael Odenberg, har i KKrVAHT, 1. sina resultat eller hypoteser i vetenskapliga häftet 2016 haft vänligheten att leverera ett spörsmål inför ett sakkunnigt forum, men snabbt svar på min debattartikel i samma även då talar ledamoten endast ur egen fa- nummer, ”Akademiens heder på spel”. Jag tabur. Men med styresmannen förhåller det hade i denna stämplat styresmannens tal vid sig annorlunda. Han är förvisso akademiens högtidssammankomsten 2015 som en ”flam- främste företrädare och utifrån den pos- mande appell”, för Sveriges anslutning till ten bör han i första hand inrikta sig på att Nato; ett spörsmål, som p g a sin politiska stödja och stimulera ledamöternas intresse natur jag ansåg ligga klart utanför akade- för vetenskapliga studier. När han tar till miens ”bevakningsområde”. Jag kan medge orda vid ett tillfälle som ”högtidssamman- att mitt ordval måhända var i vassaste laget, komsten” förväntar sig åhörarna rimligen men sådant händer oss alla då och då i stri- en orientering om de vetenskapliga spörsmål dens hetta. Jag vidhåller emellertid att den färdriktning jag tillskrev styresmannen var som för tillfället står på akademiens agenda; riktigt återgiven. Till akademiens försvar vad har akademien åstadkommit och vilka menar emellertid denne i sin replik att bedöm- vetenskapliga visioner står den inför? Det ningen var hans egen – inte akademiens. politiska ”käbblet” kan akademien med Men så lätt kommer inte styresmannen varm hand överlåta åt pressen och berörda undan. Enskild ledamot må uttrycka vilken intresseorganisationer. Styresmannen bör mening som helst i självvalt ämne, bara han alltså tänka sig för och återgå till den roll inte gör gällande att han talar för akademien. han förväntas spela. Anslutning till Nato är Syftet med akademien är ju som jag tidigare definitivt inte akademiens bord.

91 N r 3 juli/september 2016

I min ovan nämnda artikel påtalade jag I publikationen Till bröders hjälp ger Bo också att makten inom akademien uppenbar- Hugemark en initierad beskrivning av aka- ligen usurperats av en Stockholmskamarilla, demiens medverkan i det redaktionella ar- som var på väg att förvandla akademien betet. Verksamheten hade letts av en ”pro- från ”ett lärt samfund” till ”en politisk på- jektgrupp”, sammansatt av representanter tryckargrupp”. Detta påstående vill inte från akademiens samtliga avdelningar, varvid styresmannen kännas vid. I stället skriver några av de mer betydelsefulla avsnitten även han så här: behandlades i s k ”grupparbeten”. Delar av ”Om jag med Cronenbergs ord, hade lett studierna med tyngdpunkten förlagd till de en junta inom akademien” med syftet att militärstrategiska handlingsmöjligheterna använda ’dess auktoritet för att som simpel hade dessutom föredragits vid akademiens påtryckargrupp. . . föra Sverige in i Nato och höstsymposium 2010. Under arbetets gång varit beredd att sätta akademiens heder och hade också synpunkter fortlöpande inhämtats trovärdighet. . . på spel’ så håller jag med från akademiens presidium, vilket fungerat om att akademien vore att beklaga.” som en slags styrgrupp, samt från en refe- Men då är ju Mikael Odenberg och jag rensgrupp, i vilken ingick bl a akademile- överens. Akademien vore verkligen att be- damöterna Björn von Sydow och f d ÖB, klaga. Det är bara det att den junta som jag Ove Wiktorin. vill åberopa förnekas av styresmannen och i Till bilden hör slutligen att ingen av de linje härmed förnekar han också allt person- berörda böckerna är av vetenskaplig natur. ligt samröre med den av mig anförda juntan. Avsikten med utgivningen har endast va- Den finns ju inte enligt Mikael Odenberg. rit att stödja den politiska åsiktsriktningen Det kan dock knappast ha undgått sty- som förordar en svensk anslutning till Nato, resmannen att akademien sedan 2010 ut- d v s att lägga ansvaret för Sveriges försvar gett en rad publikationer i syfte att främja i supermaktens USA:s knä. Intet av detta en svensk anslutning till Nato. Bland dem kan rimligen ha undgått styresmannens kän- kan nämnas: nedom. Min slutsats kan därför bara bli att akademien engagerat sig i en propaganda- • Till bröders hjälp, (red Bo Hugemark, verksamhet som är djupt nedsättande för 2011) dess rykte som ”lärt samfund”. Akademien • På egen hand eller tillsammans, (red behöver en återställare. Gunilla Herolf, Bo Hult 2013) • Nato – för och emot (red Karlis Neretnieks, Författaren är överstelöjtnant och ledamot 2014) av KKrVA.

92 ANALYS & PERSPEKTIV Svar till ledamoten Cronenberg av Tommy Jeppsson

Résumé The Academy’s President will not give any additional comments to what has already been commented on in the previous edition of the journal. Arvid Cronenberg argues that Academy publications such as, for example, Friends in Need (ed. Bo Hugemark, 2011) have aimed at supporting political opinion in favour of NATO membership, and that this and other books published by the Academy lacks scientific quality. This is an opinion held by Cronenberg but definitely not by all commentators that have read those same books. Authors of books published by the Academy are specialists in their fields and have analysed their respective subjects with the relevant conclusions, although these might not have been accepted by Mr. Cronenberg, and thus they may probably not be faulty – perhaps rather the opposite. någon ytterligare komplettering av involverade redaktörerna har hög vetenskap- Styresmannen till det svar han redan avgivit lig kompetens. Beträffande Kv21-projektet kommer ej att ges. Här ska i stället kortfattat kvalitetssäkras för övrigt den skriftliga pro- ges några synpunkter på den kritik ledamo- duktionen av en ledamot som innehar en ten Cronenberg framför rörande akademiens professur vid Försvarshögskolan. bokproduktion. Akademien har som mål att främja ve- Arvid Cronenberg ger i sitt inlägg en tenskaper av betydelse för fäderneslandets god beskrivning av akademiledamöternas försvar och har under de senare åren stärkt medverkan i arbetet med var och en av aka- sin vetenskapliga kompetens och karaktär demiens publikationer. Av denna framgår att bl a genom peer review av artiklar som pu- verksamheten leds av en projektgrupp, sam- bliceras i Handlingar och Tidskrift. Däremot mansatt av representanter från akademiens är Krigsvetenskapsakademien inte ett veten- samtliga avdelningar. Det pågående arbetet skapligt institut. Ett sådant skulle givetvis redovisas genomgående vid akademimöten, enbart ha styresmän med professorskompe- vid höst- och vintersymposier etc. akademiens tens, ett presidium bestående av disputerade presidium är involverad och en referensgrupp kan också ingå i arbetet. forskare etc. Ett exempel på detta såg vi senast vid aka- I stället bör akademien bedriva sin verk- demiens septembermöte, då en grupp förfat- samhet så att den blir efterfrågad för sin tare inom Kv21-projektet redovisade sin del kompetens och öppenhet och därmed vara av arbetet och fick en rad konstruktiva och ett stöd för såväl statsmakterna som för all- goda synpunkter från de närvarande. mänheten i säkerhets-, krishanterings- och Just så är det tänkt att akademien ska försvarsfrågor. Då krävs att akademien kon- fungera: alla akademimedlemmar har genom tinuerligt följer upp och behandlar dagens denna ordning goda möjligheter att kommen- aktuella frågor. tera och engagera sig i arbetet. Möjligheten Denna debatt förklaras härmed avslu- att en kamarilla/junta, skulle kunna ta över tad. arbetet är med andra ord mycket liten. Något vetenskapligt verk är emellertid Författaren är överstelöjtnant, ledamot av varken Kv21-projektets slutprodukt eller KKrVA och redaktör för dess Handlingar övriga anförda böcker, även om flera av de och Tidskrift

93 N r 3 juli/september 2016 Den turkiska variabeln i Västasiens spelvändningar av Michael Sahlin

Résumé In this study, originally prepared for The Swedish Defence University in late 2014, a distinc- tion is made between Turkey as an arena – where key flows transit and where the political battles are fought on the basis of rather unique historically and geographically determined socio-political fault lines – and Turkey as an actor whose foreign and security policy fell victim in recent years to choices made in response to unforeseen developments in the region. The overall thesis offered is that even though “Turkey’s strategic importance” has always been recognized, in different contexts of great power politics, this “importance” has now taken on new and in several ways more problematic dimensions in the era of increased Russian-NATO tension simultaneously with the Middle East in flames. With the Academy’s encouragement in having the study published, an opportunity for adding and updating a Postscript up until August 2016 was given, saying basically that with the botched coup attempt and ensuing purges, “The Turkish variable” seems even more misty than in late 2014.

ämnet handlar om ett synnerligen rör- från regionen består – Pax Americana. Kan ligt mål, i en omgivande strategisk miljö ”The new Turkey” tänkas övervinna dagsak- mer än kanske någonsin präglad av snabba tuella svårigheter och påfrestningar och på förändringar, många aktörer, stor ovisshet nytt ikläda sig en regionalt systembärande/ på alla håll om både önskade och bedömt ledande roll? uppnåeliga ”end games” – och plötsliga Finns viljan, finns resurserna, finns accep- lappkast, spelvändningar, ”game changers”, tansen, legitimiteten? Frågan uppstår i den redan inträffade, förmodade, sannolika. Facit mån varje tänkbar och hållbar fredsbeva- saknas. rande statsstruktur förutsätter någons vilja Det handlar också, lite drygt hundra år och förmåga att ta på sig ledartröjan. Men efter det första världskrigets utbrott och även ”neo-osmanskt” sinnade bedömare, nästan hundra år efter Sykes-Picot och de såsom förre utrikesministern och nuvarande nya, omstridda gränsdragningarna, om en premiärministern, professor Davutoglu, in- regional strukturs (eller säkerhetsordnings) synbara sammanbrott och de vidöppna frå- ser naturligtvis att dagens Turkiet omöjligen gorna om vad som kan återställas och vad ensamt kan träda i ett eventuellt tillbakadra- som till sist måste nyskapas. M a o vilken gande USA:s ställe som bärande balk i den art och grad av ”pax” som kan komma västasiatiska regionen som helhet (oavsett att uppstå, när dammet lagt sig, efter Pax närmare definition); även i en framtida freds- Osmana, Pax Franco-Brittanica (och Pax ordning kommer det att handla om begreppen USA-Sovjet under det kalla kriget) och – om samarbete-uppdelning-konkurrens-konflikt trenden mot amerikanskt tillbakadragande mellan regionens stormakter, Turkiet, Iran,

94 ANALYS & PERSPEKTIV

Egypten, Saudiarabien, Israel, kanske yt- avseenden ska vara per 2023, 100 årsdagen terligare någon. av republikens skapelse: mål och medel. Att i detta storskaliga sammanhang som Den turkiska variabeln påverkas också rubrik sätta uttrycket ”den turkiska varia- av att Turkiet ligger där det ligger. En viktig beln” innebär att analytiskt problematisera aspekt på detta geografiska konstaterande det ”nya” Turkiets särskilda intressen, strate- är Turkiet som brygga och transitland, i gier (offensiva och defensiva) och mål (m a o olika koordinater men främst den mellan roll) i de syriska och irakiska ödesdramerna, öst och väst. Självt fattigt på energikällor liksom att fokusera på skillnaden mellan des- och därmed energiimportberoende fram- sa intressen och mål och hur viktiga partners, träder Turkiet allt tydligare som transit- USA/Väst/EU, Ryssland, arabvärlden, m fl, område och nav för viktiga delar av värl- uppfattar och vill påverka dem. Begreppet dens energiflöden, från Mellanösterns och variabel har ju i statsvetenskapen två sidor, Kaukasusområdets källor till avnämarna oberoende och beroende variabel. främst i Europa. Transitkaraktären gäller En utgångspunkt är också samspelet mel- också på andra områden, inte minst de glo- lan Turkiets inrikespolitiska och samhälleliga bala migrationsströmmarna, påspädande dramaturgi med sikte på i olika avseenden redan förekommande demografiska spän- avgörande parlamentsval i juni 2015, och ningar i ett redan komplext demografiskt dess utrikespolitiska handlingsmöjligheter. sammansatt (post-osmanskt) Turkiet. Det Den kurdiska frågan finns, i det perspekti- osmanska arvet yttrar sig i dels allehanda vet, i all sin sprängkraft mitt emellan dessa turkiska intressekopplingar till allehanda båda politikområden, det interna och det områden utanför dagens Turkiets gränser, externa. dels förekomsten inom (det sunni-muslimskt Särskilt den syriska men också den irakiska och etniskt turkiskt dominerade) Turkiet krisen – och nu ISIS-utmaningen – har kom- av ett betydande antal etniska och religiösa mit att ge ny skärpa och förstärkt aktualitet minoriteter. åt (men samtidigt problematisera) Turkiets basala intresse- och identitetsrelationer väs- Krisen i Syrien, krisen i Irak, det tillkom- terut, mot USA, Nato, EU, men också i för- mande ISIS-hotet och det amerikanskledda hållande till Ryssland: Nato-medlemmen svaret på detta, med inbyggda svårartade (och EU-kandidatlandet) Turkiet, Natos enda strategiska dilemman, har ovanpå mer klas- muslimska medlemsland med Natos näst siska Mellersta östern-problem skapat en största armé, är och förblir ett i regionen hårt situation där det för alla inblandade parter trängt USA:s jämte Israel viktigaste allierade, i detta typiska ”proxy war”, inte minst för ett land som i kraft av historia och geografi, Turkiets del, numera handlar om fortgå- och demografi, dock i hög grad har sina egna ende prövning och omprövning av allians- intressen, sin egen agenda. Den turkiska formationer utifrån bedömningar av den variabeln är både beroende och oberoende skenande händelseutvecklingen där ”game och så till vida en ofrånkomlig faktor i den changers” när som helst kan kullkasta ak- västasiatiska fortsatta krishanteringen. törernas kalkyler. Den turkiska variabeln påverkas av den nu- Avsaknaden av genomreflekterat facit el- varande, skäligen omstridda, AKP-regimens ler realiserbarhetstestade föreställningar om ambitioner i ett 10-årsperspektiv – där och önskvärt respektive genomförbart ”end game” det man vill att det ”nya” Turkiet i olika frapperar, det gäller egentligen alla aktörer.

95 N r 3 juli/september 2016

Turkiet ”i spagat” mellan ning på de grekisk-turkiska relationerna och alltså ett minus på Turkiets västliga västvärlden och det islamiska identitetskonto, Mellanöstern d) Turkiet under det kalla krigets öst-väst- polariserade förhållanden icke desto min- Intresse och gemenskap dre kom att framstå, särskilt i USA, som När politiker och vetenskapsfolk under de en omistlig Natoallierad med en militär republikanska åren sedan 1923 sökt iden- gard och ett geografiskt läge som var ovär- titetsdefiniera landfadern Ataturks statsska- derliga tillgångar och komponenter i den pelse har skilda koncept förekommit som tidens anti-sovjetiska containment- och på olika sätt accentuerar olika nationella avskräckningspolitik (jfr t ex Kuba-krisen roller, med olika och varierande specifik vikt 1962) – och att Turkiet även i skedet efter i vågskålen tillgångar-belastningar. det kalla kriget och särskilt under dagens I grunden finns konstaterandet att akuta förhållanden i regionen fortsatt är en viktig allierad, med bl a ett intimt a) Mustapha Kemal Ataturk, utifrån sum- och omfattande militärt samarbete med man av sina erfarenheter av det osmanska USA. Detta samtidigt som den politiska väldets sammanbrott, störtandet av sul- kulturen i Turkiet – på olika ideologiska tanatet och förlusten i det första världs- grunder, höger- respektive vänsterextrema, kriget, bestämde sig för att omvandla islamistiska, även kemalistiska – i faktiskt Turkiet till en modern, etniskt homogen tilltagande grad innehållit politiskt viktiga nationalstat enligt sekulär, västlig förebild, ingredienser av såväl anti-amerikanism och att ändamålet därvidlag helgade (de som anti-israelism och allmän antiväst- ofta odemokratiska) medlen, lighet. Detta trots över tiden tilltagande b) denna strävan att upprätta och upprätt- grad av ekonomiskt beroende av tunga hålla en modern sekulär (och etniskt ho- västländer, mogen) stat av västerländsk typ, en stat till- e) det samtidigt kom att bli officiell turkisk hörande den västerländska kulturkretsen, politik att ansöka om fullt medlemskap senare under 1900-talet kom att alltmer i EU, en hittills lång och oviss resa med krocka med framväxande islamism res- många hinder, på ömse sidor, där särskilt pektive kurdisk separatism, innebärande Cypern-frågan dominerat som till synes att den statsbärande ”kemalismen” fram- olöslig stötesten, även sedan Turkiet år stod som alltmer svårförenlig med västliga 1999 erhållit status som officiell medlem- rättsstats- och demokratiska principer skandidat och även sedan den nya AKP- (att f ö jämföra med dagens motsvarande regimen in på 2000-talet börjat utnyttja sin svårförenligheter under nu gällande post- vunna maktställning till att artikulera vilja kemalistiska förhållanden), och förmåga till EU-anpassade reformer. c) arvet från uppgörelserna i närområdet f) turkiets akademiska och religiösa ideolo- under och närmast efter det första världs- ger under hela denna västliga identitetsresa kriget bl a kom att yttra sig i ytterst kompli- fört till torgs andra, mer österut blickande, cerade relationer till grannlandet Grekland, identitetsmarkörer, mer betonande det os- särskilt om Cyperns vägvalsfrågor, detta manska arvet, pan-etniska gemensamheter sedermera en stor och varaktig belast- (den s k ”pan-turanismen” i centralasiatisk

96 ANALYS & PERSPEKTIV

turktalande kulturgemenskap), geografins lanatoliskt område som förbindande länk och den islamska kulturgemenskapens (den interna brygga som externt motsvaras framhävande av det östliga närområdet, av hela Turkiet som brygga mellan öst och alternativt helt enkelt betonandet av den väst). Partipolitiskt återspeglas detta dels av regionala stormakten Turkiets respekt- AKP-regimens medvetna polariseringsstrategi, krävande exklusivitet och storhet, utan dels av de traditionella oppositionspartiernas behov av annan ”tillhörighet”. Självfallet svaghet genom att sakna AKP:s landsomfat- har inte de faktiska politiska och demo- tande representation och tydliga förankring/ grafiska utvecklingar som skett, i acce- bas i de ”anatoliska väljarmassorna”. lerando, under senare årtionden kunnat En annan sak gäller de konsekvenser detta undgå att göra avtryck på ”den turkiska kan få vad gäller EU som identitetsfaktor och spagaten”. Ett sätt att uttrycka dessa för- reformmotor. Och här finns som bekant en ändringar är att tala om en tendens till att avgörande viktig koppling till Cypern-frågan, Turkiets västliga identitet mer handlar om liksom till hur länge en olöst Cypern-fråga ”Gesellschaft”, d v s villkorad intressege- (och en oförlöst Turkiet-EU-fråga) ska til- menskap, medan det i AKP-styrda Turkiets låtas fortsätta blockera den inte minst av sökande efter politisk-kulturell-religiös Ukraina-krisen aktualiserade frågan om ope- identitet ”Gemeinschaft” styr närområ- rativ säkerhetspolitisk samverkan mellan EU despolitiken österut, Ryssland möjligen och Nato. Hösten 2014 har utvecklingen i i viss mån inkluderat (se nedan). Detta Cypern-frågan till följd av tillagda komplika- om det kan godtas att Ferdinand Tönnies’ tioner runt gasexploateringen i angränsande klassiska begreppspar används. Tendensen havsområden snarast sett varit negativ, med återspeglar den nuvarande AKP-regimens avbrutna förhandlingar och tendenser till nya betoning av sunni-islamsk intern och ex- alliansbildningar. Detta, i förening med ett tern gemenskap som identitetsmarkör och antal andra minusposter i det bräckliga EU- säkerhetspolitisk drivkraft, till och från Turkiet-förhållandet, riskerar att ytterligare kryddat med premiärminister Davutoglus tippa den turkiska identitetsbalansgången, akademiskt grundade ”neo-osmanska” med konsekvenser för isärglidningen inom visioner. landet. Både onda och goda cirklar/spiraler får lätt sin egen dynamik. Om man ska summera dessa konstateran- Liksom vad gäller Turkiet-EU så finns den, i termer av ”vad är Turkiet?, ”vad vill beträffande relationen Turkiet-USA/Nato Turkiet?” och ”vart går Turkiet?”, kan ett alltid spörsmålet om vilken part som i olika antal iakttagelser göras. lägen behöver (upplevs eller påstås behöva) En sak är att ”spagaten håller på att vid- den andra parten mest. En aspekt på detta gas”, till följd av inre och yttre utvecklingar, i sin tur rör symmetri eller asymmetri i det och att den ökande spänningen mellan de ömsesidiga beroendeförhållandet: att den ena olika turkiska identiteterna i varje fall riskerar parten är beroende av den andra i främst ett att leda till att också den turkiska befolk- avseende, medan den andra partens beroende ningen glider isär, med ökande upplevda och främst handlar om ett annat avseende. De faktiska skillnader mellan ett västerländskt tydliga exemplen här är förstås dels skill- sinnat och inriktat Västturkiet och ett fattigt, naden mellan Turkiets behov av EU och asiatiskt och etniskt komplicerat Östturkiet EU:s behov av Turkiet (ett längre kapitel – med ett folkrikt, uppåtsträvande centra- för sig), dels asymmetrin i ett turkiskt behov

97 N r 3 juli/september 2016 av Natos säkerhetsgaranti och amerikanskt diametralt motsatta ståndpunkter i en av militärpolitiskt och försvarsindustriellt stöd huvudfrågorna, synen på Assad-regimen. Att vis-a-vis ett amerikanskt behov av Turkiet Turkiet på detta sätt markerar särställning som allierad i den stormiga regionen, med och avstånd till västsidan är (realpolitiskt) för amerikanska säkerhetspolitiska behov grundat i det energifattiga Turkiets tydliga vitalt viktiga resurser (Incirlik-basen, den energisäkerhetsberoende av rysk gasleve- geografiska närheten till Syrien/Irak, ”boots rans via Svarta havet och även ekonomiskt on the ground”). Och som viktig allierad i viktiga beroende av exporten till den ryska den på nytt tillväxande konflikten Ryssland- marknaden, och av den ryska massturismen. Nato om Ukraina, m m (Svarta havspoliti- Ryssland är också viktig leverantör till den ken, Montreux-konventionen, Bosporen/ turkiska marknaden av viss högteknologi, Dardanellerna-passagen m m). främst till den planerade kärnkraftsuppbygg- naden. Turkiet har på så sätt ett utpräglat Faktorn Ryssland egenintresse av en fungerande rysk ekonomi, Man bör i dessa sammanhang (”vart går och således motsvarande ointresse av en Turkiet?”) inte heller bortse från faktorn sanktionspolitik som syftar till att försvaga Ryssland, en tilläggsdimension till metafo- den ryska ekonomin. ren om Turkiet i isärglidande spagat mel- Tillkommer för turkisk säkerhet känsliga lan väst och öst/Mellanöstern. Om man i frågor om hur undvika en oönskad eskale- korthet skulle karakterisera nuläget och ring av de militärpolitiska spänningarna i aktuella trender i relationen mellan Putins Svarta havet där Turkiet riskerar att komma Ryssland och Erdogans Turkiet så skulle det i kläm mellan de Nato-allierades krav på handla om en paradoxal bild av såväl intres- relevant militär handlingsfrihet till återför- segemenskap som motsatta intressen, med säkran av Natos strandstater vid Svarta ha- oviss balansräkning. Här står pragmatisk, vet, nära krisernas Krim och östra Ukraina, främst ekonomisk och energisäkerhetsmäs- och Rysslands insisterande åberopande av sig ”realpolitik” (med aktuella inslag också Montreux-konventionens militära restrik- av ”Gemeinschaft”) mot de allianspolitiska tioner gällande alla icke-strandstater – lik- utmaningarna, kopplade både till Syrien/ som Rysslands ökande behov av att kunna Irak/ISIS-krishanteringen och till konflik- utnyttja Bosporen-Dardanellerna för Svarta ten mellan Ryssland och västvärlden om havsflottans operationer i det spänningsför- Ukraina m m. höjda östra Medelhavet. Ett signifikativt utslag av denna bland- Och det ryska intresset för Turkiet och ning är att den turkiska regeringen inte goda, pragmatiska relationer: i viss grad anslutit sig till USA:s och västländernas motsvarande ekonomiskt grundade motiv, sanktionspolitik mot Ryssland, detta oak- önskan att uppmuntra Turkiets ledning till tat Nato-solidaritetens förväntningar och en mer självständig hållning i förhållandet EU-kandidaturens incitament och trots till USA och Nato-kollektivet, behovet av den rysk-turkiska oenigheten om Krim och att med minimal kontraproduktivitetsrisk Krim-tatarernas öde, om missilförsvars- kunna tillhålla Turkiet att följa Montreux- frågorna, Cypern-frågans hantering, den konventionens (1936) anda och bokstav trans-kaukasiska krishanteringen m m, och (stipulerande att inga militära icke-strand- nu särskilt Syrien-frågan där man intagit statfarkoster får vistas inne i Svarta havet

98 ANALYS & PERSPEKTIV mer än 21 dygn och att inga hangarfartyg (se nedan). Intresse och identitet korsas och får inpassera). blandas på ett nytt sätt. Och så en sak till, en ”Gemeinschaft”- faktor: det har i kritikerkretsar blivit allt Sunni-alevi, turk-kurd vanligare att varna för en ”Putinisering” av Utöver dessa determinanter tillkommer så Turkiet – även om ingen ännu varnat för en för Turkiets del den religiösa uppdelningen Erdoganisering av Ryssland (!). Med det mellan sunni-majoritet och alevi-minoritet åsyftas tendensen till framväxt av en (anti- och, av speciell politisk betydelse, den et- demokratisk och anti-liberal) statsfilosofisk niska uppdelningen mellan turkar och kur- värdegemenskap mellan Putins Ryssland och der (och det blodiga 30-åriga kriget mellan Erdogans Turkiet och mellan personerna i den turkiska staten och PKK), inklusive den fråga, i Putins fall grundat på rysk nationalism gränsöverskridande omständigheten att det kryddat med kristen ortodoxi, i Erdogans fall finns kurdiska minoriteter även i norra Syrien, grundat på turkisk nationalism och sunni- norra Irak och nordvästra Iran (så fördelade, islamism av turkiskt snitt, kryddat med ett och så förfördelade, till följd av segrarmak- kryddmått av neo-ottomanism, bådadera i ternas kartritningsövningar i anslutning till visst harnesk mot västlig sekularism/libera- det första världskriget). Och som ska om- lism/marknadsekonomi och som grund för nämnas närmare nedan, inom det islamska oförblommerad ”authoritarianism”. God sunnilägret har det i de övre samhällslagren personkemi sägs, inför Putins besök i Turkiet på senare år uppstått en farlig sprickbildning, (då han kan förmodas söka fresta sin värd den mellan AKP och Gulen-rörelsen. med att i stället för att buga för EU söka Med andra ord: det är inte alldeles lätt, medlemskap i det rysk-kinesiskt ledda or- inte heller för Ankaras allierade eller mot- ganet Shanghai Cooperation Organization) ståndare, kanske inte heller för landets regim föreligga mellan presidenterna Putin och och folk, att svara på frågorna inledningsvis: Erdogan. ”Vad är Turkiet?”, ”Vad vill Turkiet?” res- Så ser balansakten, ”spagaten”, ut, och pektive ”Vart går Turkiet?”. Förändringar är trenderna: Turkiet – ett stort land (ca 78 milj) på gång. Parametrar, aktörer och alternativa geografiskt med ena foten i Europa och den riktningar är mångahanda. Och utvecklingen andra i Asien – är traditionellt västförankrat, i det kaotiska Mellanöstern, nu på nytt i men islamskt, turkiskt och inte arabiskt, över- världspolitikens fokus, styr i hög grad. vägande sunnitiskt, men inte wahabistiskt eller salafistiskt. Dagens Turkiet fortsätter att Turkiet som arena vara Natomedlem och EU-medlemkandidat, men har under senare år, med det överväl- Hösten 2014 präglas turkisk inrikespolitik digande islamska landet numera styrt av en alltså av det förestående parlamentsvalet i regim med islamistisk framtoning, kommit juni 2015, det tredje i en serie val 2014– att ställas inför nya frågor om vad länkarna 2015, först lokalvalet i mars 2014, följt av till USA, Nato och EU betyder, ställt i re- Turkiets första presidentval i augusti detta år. lation till utvecklingen i det västasiatiska Utgången av detta val 2015 kommer att bli närområdet, liksom i Svarta havsområdet, ett avgörande vägval, med räckvidd kanske till Turkiets diversifierade ekonomiska och ett årtionde framåt. energipolitiska beroendeförhållanden och till Bakgrunden kan tecknas i relativt snabba regimens ambitioner och mål, och självmål penndrag. Det kemalistiska Turkiet, det som

99 N r 3 juli/september 2016 kunde upprätthållas och försvaras endast tydligare segrar i efterföljande val på olika med hjälp av återkommande kemalistiska nivåer och folkomröstningar, och därvid militärinterventioner (1960, 1971, 1980, kunnat inleda en omfattande omvandling 1997 samt vissa tendenser under 2000-talets av Turkiet. första år av inlett AKP-styre), legitimerade sitt demokratiska och rättsstatliga under- Två AKP-perioder skott med behovet av att med erforderliga AKP:s regeringsställning och politik kan in- medel försvara Ataturk-arvet (det sekulära delas i två perioder, den ena fram till parla- samhällssystemet, den formella demokratin, mentsvalet 2011 (då man nådde nästan 50 % västinriktningen, Lausanne-fredens gränser) mot dess olika fiender, armenisk och kurdisk vilket medger nästan oinskränkt makt, dock separatistisk terrorism, höger- och vänster- inte tillräckligt för författningsändringar som extremism, islamism. 1990-talet pressades kräver kvalificerad majoritet i parlamentet), kemalismen tillbaka, både av kurdiska PKK den andra därefter. Periodindelningen grun- och islamistiska Refah-partiet. Kampen mot dar sig på en perception, inte minst i väst- PKK urartade i ett smutsigt krig med rätt världen, av en nettomässigt och objektivt sett förödande MR-konsekvenser, medan för- framgångsrik politik under de första 10 åren, söken att bromsa Refah-partiets framväxt låt vara i hård maktkamp med kvarvarande och hotande maktövertagande med demo- militära och civila kemalistiska krafter. Den kratiskt-parlamentariska medel till sist upp- tillskapade stabiliteten (jämfört med det tur- gavs (den s k ”post-moderna kuppen 1997). bulenta 90-talet med bräckliga och notoriskt En konsekvens av spelet i detta destruktiva handlingsoförmögna koalitionsregeringar) skede blev en allvarlig ekonomisk kris mot och den frigjorda handlingskraften låg till 90-talets slut. En annan att de traditionella grund för en närmast häpnadsväckande eko- partierna i turkisk parlamentarism, villko- nomisk utveckling, en utveckling som i sin rad av den författning som militärreger- tur gradvis ökade det dominerande partiets ingen genomdrev efter kuppen 1980, blev och regeringens popularitet. I maktkampen grundligt diskrediterade i den luttrade och mot kemalismen kunde AKP vidare inkas- frustrerade befolkningens ögon – så att in sera västvärldens stöd, EU-närmandet fick på 2000-talet endast två etablerade partier, styrfart, reformer syftande till att knäcka det kemalistiska center-vänsterpartiet CHP kemalismen, utveckla ekonomin och konso- och det turknationalistiska MHP, fanns kvar lidera maktställningen kunde framgångsrikt på banan. In på scenen och in i huvudrol- utåt presenteras som naturliga steg i Turkiets len skred i stället Recep Tayyip Erdogans (beklagligt försenade) modernisering och och Fethullah Guls skapelse, ett reformerat, demokratisering. mindre utpräglat islamistiskt Refah-parti, nu Men, som vi sett i alla dessa andra länder, med partibeteckningen AKP. så även i Turkiet, det är en sak att vurma för Med stöd både av de fattiga men fromma demokratisering och moderna rättsstatsprin- anatoliska massorna och av de liberaler och ciper som metod att komma till makten, en an- vänstermänniskor som tagit avstånd från nan att konsekvent och trovärdigt stå (kvar) 90-talets destruktiva politiska aktörer kunde på den liberala demokratins och rättsstatens AKP vinna en storseger i parlamentsvalet sida när man väl uppnått målet att komma 2001, och partiet har under tiden därefter steg till makten. Och, som det heter, ”makt kor- för steg stärkt sin maktställning genom allt rumperar, och absolut makt korrumperar

100 ANALYS & PERSPEKTIV absolut”. Under den påföljande perioden, statskuppförsök syftande till att störta re- efter valframgången 2011, har bilden av gering och premiärminister. Med stöd av Turkiet och dess styrande parti (AKP) och kraftfull polariseringstaktik utgående från ledare (Erdogan) tyngts och svärtats av allvar- denna officiella berättelse lyckades Erdogan liga konflikter, i första hand mellan ”regim” därefter vinna det efterföljande lokalvalet, och ”folk/urbana ungdomsgrupper” (Gezi detta till förvåning för somliga, besvikelse Park-demonstrationerna sommaren 2013) för andra (eftersom korruptionsskandalen, och, som nämnts, mellan AKP-ledningen och dessförinnan Gezi-upploppen och dessas och den Fethullah Gulen-rörelse som under polisiära bemötande gjorde att lokalvalet lång tid ”infiltrerat” statliga byråkratier, allmänt uppfattades som något av en folk- som inledningsvis hjälpte AKP att bekämpa omröstning om Erdogans person). de kemalistiska krafterna men som fr o m Med denna valseger i ryggen kunde 2012 allt tydligare framstod som diffus mot- Erdogan därefter dels manövrera sig fram part, sedermera uttrycklig fiende, till AKP till presidentkandidatur och presidentvalseger, i allmänhet och dåvarande premiärminis- dels ersätta gamla vapenbröder (exempel- tern Erdogan i synnerhet. Konflikten mellan vis avgående presidenten Gul) med yngre dessa konkurrerande islamistiska aktörer Erdogan-lojalister i AKP-ledningen, och dels kulminerade i december 2013, då åklagare förbereda en den AKP-ledda statens häxjakt och polis gjorde ett stort och överraskande på gulenisterna i de olika civila, polisiära och tillslag mot korruptionsmisstänkta, Erdogan även militära byråkratierna. Misstanken om och regimen närstående personer, däribland förekomst av Gulen-sympatisörer även inom fyra ministrar (och regeringschefen Erdogans de militära officerskadrerna har sin särdeles son), m a o ett tämligen dödligt hot mot pikanta bakgrund i att just gulenist-infiltra- AKP-regimens och Erdogans egen auktoritet törer numera allmänt utpekas som ansvariga och moraliska trovärdighet. Senvintern 2014 för de drakoniska domar som avkunnats mot föreföll sålunda Erdogan-teamet hänga på ett stort antal höga militärer, särskilt i flottan, repet, allvarligt utmanad av dunkla krafter misstänkta för kuppförsök och regerings- med förmåga att hitta och sprida graverande fientliga stämplingar (”Bayloz-” respektive läckor via sociala medier. ”Ergenokon”-rättegångarna). Regeringens häxjakt mot (de tidigare allierade) gulenis- Erdogan, Gezi park och Gulen- terna har nu banat väg för möjligheten av rörelsen ändrade domar och officerarnas upprättelse, med oklara konsekvenser för det fortsatta Erdogan-kretsens svar på Gezi Park-”revol­ politiska kraftspelet (och de civil-militära ten” blev massivt polisiärt våld och juridisk relationerna). Kampen mot det gulenistiska bombmatta. Svaret på korruptionsanklagel- hotet och det folkvalda mandatet, motiverar serna har kommit i flera steg. Det började numera ett stort antal mått och steg som i med att Erdogan deklarerade vilket nar- bl a EU-kretsar med fog kan kritiseras som rativ som skulle gälla: att de åklagare och oroande inskränkningar eller försämringar poliser som planerat och deltagit i antikor- ur rättsstatssynpunkt. ruptionsrazziorna utgick från en krets som Detta är en dimension av läget inför nästa kommit att bli en ”stat i staten” och som års parlamentsval. Tillsammans med ett stort sådan måste bekämpas som en riksfiende, antal starkt kontroversiella frihetsinskrän- och att åtal och razzior därvid utgjorde ett kande ingrepp, gällande sociala mediers till-

101 N r 3 juli/september 2016 gänglighet, pressfrihet, mötesfrihet, demon- överenskommelse med ett annat parti, för strationsfrihet m m, ligger denna kräftgång erforderlig majoritet, enkannerligen det pro- med avseende på ”Rule of Law” till grund kurdiska HDP. Vilket i sin tur förutsätter en för bilden av ett Erdogan-styrt Turkiet på fredsöverenskommelse i kurdfrågan. drift i auktoritär riktning, och därtill i is- En konstitutionell huvudfråga rör just lamistiskt riktning att döma av bl a starkt presidentämbetet, nu folkvalt och därigenom kontroversiella uttalanden av premiärmi- politiskt stärkt men fortfarande bundet av nistern, numera presidenten, i för den unga författningsföreskrifter innebärande att presi- generationen känsliga livsstilsfrågor. dentmakten ska vara partipolitiskt obunden Med tanke på att den starkt dominerande och övervägande ceremoniell. I samband med ledaren Erdogan, nu folkvald president, är att Erdogan, synbarligen efter viss tvekan vald på fem år, med möjlighet till omval men också trängd av AKP-regeln om max tre för ytterligare fem år, oroar sig naturligtvis mandatperioder i en politisk post, offentlig- många över det långsiktigt bindande i det gjorde sin kandidatur till presidentämbetet genomförda presidentvalet och det kom- i det första presidentvalet lät han förstå att mande parlamentsvalet, samtidigt som det han avsåg att vara en politiskt aktiv presi- konstateras att den nuvarande politiska op- dent som utövade exekutiva befogenheter positionen tycks förbli svag och oförmögen och högste chef för AKP, ett löfte som han att utmana AKP:s maktmonopol. Följden sedermera med råge infriat. I kraft av den av denna kombination kan naturligtvis bli polariseringsstrategi som han tillämpat för utomparlamentariskt präglad instabilitet att fortsatt vinna val har Erdogan, tämligen och polisiär våldsspiral, i sin tur till skada oblygt, visat att han förvisso inte är (som för- för den ekonomiska utvecklingen. fattning och tradition föreskriver) en hela det turkiska folkets de facto exekutive president Konstitutionell oreda utan partiets högste ledare och president för de 40-50 % som uppbådats att ge honom En annan, angränsande dimension är kon- segern i val efter val. Kohabitationen med stitutionell. För att få till stånd författnings- den av presidenten utsedde premiärministern ändringar gäller enligt den alltjämt gällande (Davutoglu) definieras, i termer av fung- 1981 års författning att det krävs 2/3 ma- erande framkomlighet, av lydnadsförhål- joritet i ett parlamentsbeslut, alternativt 3/5 landen och samarbetsförmåga personerna majoritet för att föra frågan till en beslutande emellan. folkomröstning, och sådan majoritet besitter Uppenbart är här att denna halvmessyr, inte AKP av egen kraft ens efter jordskreds- med i författningen föreskriven parlamenta- segern i senaste parlamentsval (de smärre rism samtidigt med presidentsystem i prak- författningsändringar som ”under de goda tiken, givet Erdogans maktambitioner och åren” den första AKP-perioden kunde ge- omistlighet för AKP som vallokomotiv och nomföras med stöd av andra partigruppe- folktribun, inte kan fungera annat än över- ringar, däribland den om folkvald president). gångsvis. Och uppenbart kvarstår därför Författningsändringar – och behov av sådana presidentens och partiledningens ambition att finns förvisso i övermått som anpassning till genom en valseger 2015 kunna genomföra det dagens verklighet och standards – kräver presidentiella system (av amerikansk, fransk alltså att AKP stärker sin position ytterligare eller rysk modell) som Erdogan länge före- i sommarens parlamentsval eller en strategisk språkat, igen tämligen oblygt. Det framstår

102 ANALYS & PERSPEKTIV dock som ytterst ovisst om AKP verkligen det knappast finns annan relevant part på besitter förmågan att ytterligare stärka sitt turkisk sida än det styrande AKP och att parlamentariska grepp i nästa val – det verkar, det kommande valet (och AKP:s intressen att döma av befintliga statistiska valöversikter, bl a i presidentfrågan) kan utnyttjas för att som om partiet har svårt att mobilisera fler maximalt sätta press på motparten för en än ca 20 miljoner röster, även om skillnader överenskommelse, samtidigt som AKP-sidan i valdeltagande kan ge olika mått på pro- helst vill se en överenskommelse tillkomma centuellt utfall, ex hela 52 % för Erdogan i efter valet, i ljuset av valresultatet, eftersom presidentvalet men den siffran berodde på varje överenskommelse baserad på eftergifter ett ovanligt lågt valdeltagande. till PKK och den kurdiska saken riskerar att kosta valförluster. Kurdfrågan och parlamentsvalet För att summera om den turkiska arenan 2015 i den turkiska variabeln: det är svårt att överskatta betydelsen av sommarens parla- Så det är inte minst (men givetvis inte bara) mentsval, både vad gäller sådant som måste mot denna bakgrund av konstitutionell oreda avgöras inför valet och vad gäller valutgången som kurdfrågans nuvarande aktualitet har som långsiktigt vägval. AKP måste inte bara sin förklaring: AKP behöver, förmodligen, vinna också detta val, man måste också yt- stöd från ett annat parti om man ska lyckas terligare konsolidera sin maktställning om genomdriva ett presidentiellt system, och man vill undvika risker för degraderande endast pro-kurdiska HDP (tidigare BDP) är koalitionsarrangemang och fortsatt konsti- tänkbar part i detta. CHP och MHP mot- tutionell röra. För oppositionen, inom och sätter sig helt och fullt Erdogans president- utanför parlamentet, hägrar hotet om lång- systemplaner, men tanken skulle vara att varig AKP-hegemoni och Erdogan-diktatur pro-kurdiska HDP kunde tänkas ställa upp och allvarliga, svåra frågor om hur detta ska om man i gengäld får substantiella eftergifter kunna förhindras, i tider då det inte lönar i den egna frågan om kurdernas ställning sig att hoppas på att militären ska rycka och rättigheter. Det förutsätter i sin tur att ut. På dagordningen dominerar regering- nuvarande ”fredsprocess” mellan PKK och ens förhandlingar med kretsen kring PKK dess livstidsdömde ledare Abdullah Öcalan och den stora och känsliga frågan om vart å ena sidan och den turkiska regeringen och detta till sist ska leda – och allt som sker underrättelsetjänsten MIT å andra sidan, med som uttryck för team Erdogans kamp mot HDP-parlamentariker som förbindelselänk gulenisterna. också till PKK-ledningen i Quandil-bergen i norra Irak, hinner leverera irreversibla Allt kretsar kring Erdogan resultat, resultat som bygger på och leder till förtroende. Det ska konstateras att signifikativt mycket i Den kurdiska frågan och dess fredliga den turkiska inrikes- (och för den delen också lösning har ju också en extern, regional di- utrikes-) debatten i tilltagande grad hand- mension som accentuerar ärendets bråd- lar om Recep Tayyip Erdogan personligen, ska. Men för parterna i Turkiet och den Erdogan som i hög grad av egen demagogisk turkiska kurdfrågan handlar det senhösten kraft kommit att ”älskas” av den ena befolk- 2014 i hög grad om taktiserande med sikte ningshalvan – de fromma, strävsamma och på sommarens val: att PKK-sidan inser att tacksamma anatoliska ”massorna” – och

103 N r 3 juli/september 2016 i motsvarande grad ”hatas” av den andra I närtidsperspektiv blir en av de vikti- halvan, den som numera består av den poli- ga indikatorerna på denna risk president tiska oppositionen, liberal-sekulära kretsar i Erdogans agerande under den kommande övrigt, urbana delar av den unga och utbil- valrörelsen: AKP kan knappast vinna detta dade generationen, vänsterkretsar, aleviter avgörande val utan att partiets starke man, m fl. Utöver viss geografisk fördelning hand- såsom i tidigare val senaste tioårsperiod, lar det här också om en polariseringstendens utgör entusiasmerande men polariserande inom storstäderna, i synnerhet megastaden vallokomotiv, men enligt ännu gällande för- Istanbul. Polariseringen understryker det fattning ska presidenten – även i nu folk- upplevt ödesmättade inför det kommande valt format – ”i princip” vara partiobunden parlamentsvalet och dess långsiktiga kon- och i den meningen opolitisk, en hela fol- sekvenser. President Erdogan framstår både kets president. En AKP-valseger till följd av som ett hot mot Ataturk-arvets inslag av konstitutionellt ”orent” Erdogan-agerande sekularism och parlamentarisk, demokra- skulle – om blockeringarna kvarstår – lägga tisk rättsstat med tydlig västförankring och grund för en sannolikt långvarig dimbild- som en omistlig tillgång för AKP och dess ning kring de politiska spelreglerna. Och ambitioner att leda landets modernisering kring den kontroversielle Erdogans aura av och ekonomiska utveckling – den kontro- maktfullkomlighet. versiella förgrundsfiguren för de nya parol- Men utöver dessa inrikesfrågor om va- lerna om ”The New Turkey”-projektet inför dan-och-varthän dominerar i den turkiska jubileet 2023. debatten de utrikes- och säkerhetspolitiska Innebörden av ”den konstitutionella ore- frågorna, de som under senare år sett bety- dan” är alltså en reell och svårbedömd risk dande avtryck av ideologen och nuvarande för en vidgande klyfta mellan de facto och premiärministern Ahmed Davutoglus ex- de jure: utvecklingen de facto mot konsoli- pansiva tänkande. derad enpartidominans och enmansstyre där dock föreliggande blockeringar och låsningar Turkiet som aktör fortsätter att förhindra (konstruktiva och/ Turkiets olika strategiska riktningar har be- eller realistiska) författningsändringar – de rörts översiktligt i den föregående utifrån jure – som innebär legalisering och legi- intresse och identitet, säkerhet och ekonomi. timering av den faktiska situationen och Den resulterande utrikes- och säkerhetspoliti- maktfördelningen. En sådan risk och en ken handlar om hur AKP-regeringen försökt sådan utveckling innebär erfarenhetsmässigt anpassa mål och medel till en föränderlig ett recept för politisk instabilitet genom att omgivning, globalt och regionalt. politikens spelregler kroniskt kan ifrågasät- Ett sätt att beskriva den turkiska utri- tas. Huruvida nettot i detta perspektiv blir kespolitiken, populärt inte minst bland tilltagande ”authoritarianism” (baserad på AKP-regimens kritiker utomlands och på det som kommit att kallas ”majoritarianism” hemmaplan, är att kontrastera Davutoglus och i frånvaro av såväl politiska som juri- proklamationer för några år sedan om att diska ”checks and balances”) eller politisk Turkiet har/eftersträvar ”zero problems with instabilitet bestäms av arten och graden av all neighbours” mot realiteten per hösten det motstånd, i politik och samhälle, som 2014 att Turkiet snarare har problematiska hegemonismen möter. relationer med samtliga grannländer, en

104 ANALYS & PERSPEKTIV konsekvens av en kombination av turkiska som kan följa nästa år, 2015, då hundra- ”självmål” och en god portion otur, en konse- årsminnet av händelserna 1915 (”folkmor- kvens av missriktade turkiska ambitioner och det” på armenierna i Turkiet i armeniskt bedömningar i förening med svårförutsebara politiskt narrativ, med ovisst omvärldsstöd) utvecklingar av arabvåren och av den syriska ska markeras. krisen. Det brukar, inte utan ironi, påpekas När det sedan gäller Egypten kan noteras att Turkiets enda vänner i regionen numera att Turkiets bilaterala relation kännetecknas är Quatar och Hamas, Quatar till följd av av nära nog öppen fiendskap, till följd av ideologisk värdegemenskap (”Muslimska generalen (sedermera presidenten) al-Sisis brödraskapet”) och hållning beträffande kupp förra sommaren mot det egyptiska bl a situationen i Syrien och Egypten, pa- Muslimska brödraskapets folkvalde pre- lestinska Hamas i Gaza till följd av särskilt sident Morsi och den offentliga polemik Erdogans personliga engagemang i den pa- som utväxlats mellan länderna sedan dess. lestinska saken. Den turkisk-egyptiska konflikten (f.ö. ett av Men i övrigt alltså idel problem (inne- USA:s betydande diplomatiska bekymmer i bärande bl a att Turkiet för första gången i regionen) riskerar att fördjupas till följd både republikens historia för närvarande saknar av al-Sisi-regimens hårdhänta förföljelse av ambassadör i såväl Kairo som Tel Aviv och brödraskapsanhängare i Egypten, av en fun- Syrien), problem som i korthet kan sum- damental oenighet i synen på Hamas’ roll och meras enligt följande. rättigheter, och av en egyptisk involvering i Cypern-frågan (och därmed Greklands­ den grekcypriotiska gaspolitiken. relatio­nen) har berörts här ovan, inklusive Inte minst i synen på utvecklingen i Egypten implikationerna för Turkiets EU-fråga och men också på grundval av utifrån svårtolkade frågan om operativ samverkan mellan EU sunni-ideologiska meningsskiljaktigheter av och Nato (”Berlin Plus” m m). Utvecklingen taktisk och strategisk betydelse för synen i denna frusna konflikt har på senare tid varit på läget i Syrien liksom i förhållandet till snarast negativ, med avbrutna förhandlingar Shia-stormakten Iran har därtill kommit till följd av motsättningarna om gasfyndig- att problematisera Turkiets förhållande till heterna i ön omgivande havsområden. Även Saudi-Arabien. den grekcypriotiska ekonomiska krisen, med Ett annat bekymmer för USA:s övergri- kopplingar till ryska finansintressen, har pande Mellanöstern-diplomati gäller det tillfört en ny ovisshetsdynamik. En lösning problematiska förhållandet mellan USA:s på Cypern-problemet framstår hösten 2014 båda viktigaste allierade i regionen, Turkiet som snarast mer avlägsen än på länge. och Israel. Såsom i den tidigare förhärskande Beträffande Armenien kvarstår, trots f kemalismen finns i den numera mer domine- presidenten Abdullah Guls försök till s k ”fot- rande islamistiska politiska kulturen rätt be- bollsdiplomati”, ett fruset läge med alltjämt tydande inslag av förutom anti-amerikanism stängda gränser (trotsande allt ekonomiskt även och framför allt anti-sionism, d v s en förnuft på båda sidor), med resulterande allestädes närvarande misstänksamhet mot komplikationer även i det rysk-turkiska för- staten Israels roll, mål och medel, kopplat till hållandet, kopplat till den olösta men hyper- starka sympatier för den palestinska saken. känsliga armenisk-azeriska konflikten om Realpolitiska överväganden parat med press Nagorno-Karabach, och med de ytterligare från USA har balanserat detta, men den tur- politiska komplikationer och belastningar kisk-israeliska relationen råkade 2010 i kris

105 N r 3 juli/september 2016 i samband med Mavi-Marmara-incidenten nu alltså premiärminister), haft möjlighet att då israelisk militär med väpnat våld bor- göra praktisk politik av sina mer akademiska dade fartyget, del av Gaza Freedom Flotilla, tankar – en politik vars realiserbarhet kunde varvid 9 turkar dödades och dussintals ska- tyckas väsentligt öka till följd av den första dades. Obama-försök att jämka och medla tidens förväntningar på arabvårens regionala i den efterföljande konflikten har haft blott konsekvenser, i olika avseenden. begränsad framgång, och efter sommarens I den nyväckta turkiska debatten om nya Gaza-krig framstår de turkisk-israeliska Davutoglus utrikespolitiska chefsideolog- relationerna som djupfrysta. roll tvistas en del om huruvida nuvarande Israel har f ö inte uppskattat sporadiskt premiärministerns övergripande filosofi bör förekommande turkiska försök att agera betecknas som ”neo-osmanism” eller ”pan- medlande i konflikten om Irans kärnpro- islamism”, men bland de grundläggande gram, denna potentiella ”game changer” i teserna finns hursomhelst en också i tyskt regionen, där den turkiska, mindre hökaktiga, geopolitiskt tänkande grundad övertygelse hållningen utgör en kompromiss mellan å om att de av segrarmakterna i första världs- ena sidan allt det som skiljer – den islami- kriget påtvingade gränserna var och förblir deologiska klyftan mellan shia och sunni, artificiella och obsoleta, att en ny regional konsekvenser av denna klyfta för synen på ordning baserad på sunni-islamsk gemen- och agerandet i grannlandet Irak, de dia- skap höll på att växa fram, en ordning som metralt motsatta positionerna beträffande naturligen skulle omfatta Mellanöstern (mi- Syrien och Assad-regimen (som stöds av nus shia-muslimska Iran), Kaukasus (!) och Iran men motarbetas av Turkiet) m m, och Centralasien (!), att Turkiet i denna utveckling det som ändå förenar – främst Turkiets en- skulle gå under om man fortsatte hålla fast ergisäkerhetspolitiska beroende av iranska vid efterkrigstidens passiva och defensiva gasleveranser och gemensamma intressen i status quo-orienterade politik, att m a o respektive kurdfråga (och säkerligen iransk Turkiet omöjligen kan låta sig begränsas av uppskattning av Turkiets kritiska distans nuvarande nationsgränser. I den framväxande till Israel). sunni-muslimskt konstituerade hegemonin Om man i detta sammanhang kan bortse är tvärtom Turkiet historiskt bestämt att från Jordanien och Libanon (och Georgien utgöra ledande och sammanhållande kraft – och Bulgarien, för att ändå gå laget runt), och inte främst (eller alls) med militär makt utan innan det ska handla om huvudfrågorna, Irak med hjälp av allehanda inflytelsesfärer och i och Syrien, finns skäl att rikta uppmärksam- första hand med den regionala ekonomiska het mot Ahmed Davutoglus utrikespolitiska och politiska stormaktens ”soft power”. linje och temat ”vad vill Turkiet?” Det kan alltså hävdas att detta utgör den ut- I Davutoglus magnum opus ”Stratejik rikespolitiska byggstenen i det ”Nya Turkiet” Derinlik” (”Strategic Depth”) utkom år som AKP-ledningen numera proklamerar 2001, alltså strax innan AKP kom till mak- som generalplan för kommande 10-årsperiod ten, utvecklar statskunskapsprofessorn sin fram mot republikens 100 års jubileum 2023, vision om en ny regional ordning, en slags den plan som därutöver omfattar ambitionen summering av ett stort antal skrifter med att tillhöra världens tio största ekonomier likartat innehåll dessförinnan. Davutoglu har och beslutsamheten att genom allehanda därefter, först som Erdogans utrikesrådgivare storstilade infrastruktur- och energisatsningar och därefter (2009) som utrikesminister (och (inkl ryskbyggda kärnkraftverk) genomföra

106 ANALYS & PERSPEKTIV en stor modernisering – vilket allt förstås muslimsk gemenskapsgrund i ett närom- förutsätter fortsatt, långvarigt ohotat AKP- råde där de gamla sekulära autokraterna regeringsinnehav under president Erdogans störtats av en ungdomsrevolt och där den drivkraft och vakande öga (från sitt nya sunni-muslimska majoriteten genom det 1000-rumspalats AK Saray, i hast och i juri- länge förtryckta Muslimska brödraskapet diskt tveksamma former uppfört i Ataturks äntligen kunde ta över makten, i länder som hittills fredade park i Ankaras utkant, till en Egypten och Syrien, ett nytt turkiskt infly- kontroversiell kostnad av 620 milj USD). tande grundat dessutom på attraktionen av Innebörden av denna ”nya” turkiska ut- en i dagens värld påstått fungerande sam- rikespolitik är, i viss kontrast mot Ataturks hällsmodell och en stark ekonomi och en status quo-inriktade riktlinjer, således strä- snabb utveckling. van till förändring och expansion österut, och man kunde tillägga: förändring och Prövningar – och omprövning expansion österut, men med ryggtäckning Att sedan utvecklingen i regionen tog en an- av korrekt status quo västerut, åtminstone nan vändning – i ännu en ”game changer” än tills vidare. Eller med ytterligare andra ord: den som den turkiska riksledningen förutsatt nyttobaserade ekonomiska (EU) och militär- – har utsatt Turkiet för svåra prövningar, och strategiska (USA, Nato) relationer västerut behov av omprövningar. I Egypten störtas men förändrings- och ledarskapsambitioner Morsi och Muslimska brödraskapet av folk- österut, på pan-sunnitisk och även neo-os- upplopp och militärkupp och i Syrien urartar mansk identitetsgrund och uppmuntrat av det demokratisk-sunnitiska majoritetsuppro- förfallssymptomen och oredan i de gamla ret i ett katastrofalt inbördeskrig, alltmedan osmanska områdena. Politiken, så beskriven, den av Turkiet utpekade huvudfienden Assad innebär för den turkiska ledningen krav på ännu efter tre år sitter kvar, samtidigt som det kalibrering och balansgång i de olika stra- är uppenbart att Turkiet skulle bli den stora tegiska riktningarna: synliga neo-osmanska nettoförloraren i regionen om inbördeskri- ambitioner har i de forna osmanska områ- get inte skulle leda till regimförändring. Det dena snarast en kontraproduktiv effekt (alltså senare uppdykandet på scenen, både i Irak måste det sunnitiska elementet lyftas fram), och Syrien, av den extrem-salafistiska grup- och imageförlusterna i regionen till följd av peringen ISIS, och det amerikanska beslutet alltför tydligt framhållande av USA-lojalitet att trots allt återvända till Irak och ingripa och Nato-medlemskap är en allestädes när- även i Syrien med tydlig prioritering av just varande risk för den som vill skaffa sig en ISIS-hotet – igen en ”game changer” – har ledarroll i det känsliga Mellanöstern efter ytterligare spätt på Turkiets beslutsvåndor ”Pax Americana”. Polemiska Erdogan-utfall och relations- och alliansbekymmer, inte mot Israel eller Egypten må vara prestigehö- minst i förhållande till USA. jande i den pan-arabiska och pan-islamska diskursen men kostar i form av amerikansk Brödraskapsmisslyckanden kritik. O s v. Tydligt är att den turkiska AKP-ledningen Det ska i detta skede summeras att den tur- såg öppningar till följd av arabvåren 2011, kiska variabeln under hösten 2014 alltså öppningar att kunna inleda ett praktiskt ge- dels innehåller ett viktigt mått av egen am- nomförande av team Erdogan-Davutoglus bition (att utöka inflytandet österut i ett visioner: ett turkiskt ledarskap på sunni- läge bedömt öppet för både pan-islamsk

107 N r 3 juli/september 2016 nyordning och neo-osmansk irredentism) varje form av gränsöverskridande impulser som dock slog näsan blodig till följd av till uppmuntran av kurdisk separatism i idel brödraskapsmisslyckanden (i främst Turkiet, å andra sidan – och det är det nya Egypten och Syrien) och de icke-sunnitiska elementet – numera en tydlig strävan att krafternas motståndskraft – i den meningen med hjälp av en fredsöverenskommelse med turkiska ”självmål”, dels omfattar allehanda PKK och övrig pro-kurdisk rörelse i Turkiet besluts- och alliansproblem i det nya läget till och strategiska överenskommelser med kur- följd av utvecklingar och ”game changers” diska aktörer i regionen kunna utöka det som ingen, inte heller Turkiet, hade kunnat turkiska inflytandet i regionen som helhet, i förutse och vars konsekvenser – givet den Davutoglus anda. Det turkiska intresset här, enastående komplexiteten – ingen kan för- det som andra aktörer i den aktuella kris- utse, inte heller Turkiet. hanteringen har att förhålla sig till, gillande Ändå är det viktigt att i detta sammanhang eller ogillande, handlar i så fall om att smart som förklaringsmetod lyfta fram faktorn tur- kunna kalibrera det defensiva och det offen- kisk positions- och ambitionsframflyttning siva elementet, och i det ligger ett behov av österut, i regionen. Och att det här handlar noggrant planerad timing. Som framgår här om både intresse (bl a energi och ekonomi) nedan ger detta perspektiv en förklaringsbild och identitet. Hanteringen av en kurdiska av det turkiska agerandet, och den turkiska frågan exemplifierar detta. diplomatin i både Syrien och Irak.

Den kurdiska frågan, defensiva och Turkiets politik i Irak och Syrien: offensiva element intressen och bevekelsegrunder I visionen om ”det nya Turkiet” ingår som Den ”nya” turkiska Irak-politiken skiljer sig politiskt självklar komponent ett Turkiet från den klassiska främst genom att Ankara befriat från det 30-åriga kriget mellan den numera frångått den tidigare dogmen att turkiska staten och PKK – där ett bräckligt intet får ske och intet får sägas eller göras eld-upphör nu råder som etapp i pågående som äventyrar Iraks territoriella integritet fredsprocess – eller, med bredare penseldrag, och genom att man numera sökt göra en en i olika avseenden och på olika nivåer och dygd av nödvändigheten och inte bara godta i olika landsdelar ”löst” kurdisk fråga. Att utan i viss utsträckning även aktivt verka frågans lösande har eller anses ha ett särskilt för kurdiska KRG:s ökande autonomi och möjlighetsfönster på glänt just dessa dagar utstakade väg mot självständighet. med sikte på intressena i det kommande Om den tidigare politiken var utpräglat parlamentsvalet har poängterats tidigare. defensiv, fruktan för att ett självständighets- Men parallellt med den turkiska kurdfrågan strävande irakiskt Kurdistan, eventuellt i finns ju också den nordsyriska, nordirakiska samverkan med PKK:s bas i Quandil-bergen och nordväst-iranska (och alltså även den vid gränsen, skulle kunna förverkliga ett hot pan-kurdiska) kurdfrågan, alla satta i rörelse mot Turkiets territoriella integritet genom av den regionala utvecklingsdynamiken. I förstärkt separatism, så är den nya politiken detta finns i den ”nya” turkiska utrikespo- mer sammansatt och uttrycker både turkiska litiken en grannlaga kompott av offensiva behov (bl a av olja och gas från det kurdiska och defensiva intressen: å ena sidan den området), farhågor och ambitioner, en an- defensiva, klassiskt turkiska ängslan över passning både till den egna doktrinen och

108 ANALYS & PERSPEKTIV till utvecklingen på marken. För Turkiets Abidi, amerikansk militärt luftkrig mot ISIS, del handlar det inte minst om en balansgång o s v. mellan Erbil och Bagdad, ett Bagdad som efter den amerikanska interventionen 2003 Turkiska bekymmer i Irak styrts av den irakiska shia-majoritetens po- För Turkiets del innebar denna ”game chan- litiska företrädare, med den hårdföre Nuri ger” bekymmer i främst två avseenden, båda al-Maliki som dominanten fram till det nya med bäring på det turkisk-amerikanska för- amerikanska ingripandet och ledarföränd- hållandet, en begynnande turkisk-amerikansk ringen hösten 2014 efter ISIS-invasionens intressekonflikt: dels att det amerikanska ”game changer”. Oaktat tilltagande diplo- behovet av att satsa på att verka för nationell matisk frost mellan Bagdad och en mängd irakisk samling och remoralisering som prio- politiska anti-sunni incidenter under Malikis riterad del i kampen mot ISIS-hotet innebar hårdnande, Iran-influerade shia-styre fanns ett aktivt bromsande av KRG:s självstän- i den turkiska vågskålen också den ekono- dighetssträvanden och därmed även star- miska viktiga Irak-handeln att inväga. ka invändningar mot Turkiets medverkan En viktig strategisk fråga var under en i KRG:s strävan till oljeexportoberoende längre tid vilket turkiskt energisäkerhets- gentemot Bagdad, dels att det amerikanska intresse som skulle väga tyngst, att trots militära stödet till, och politiska uppskatt- allt värna om förbindelserna med Bagdad ning av, det samlade kurdiska väpnade mot- som sätt att främja pipelinetransporter ståndet mot ISIS, i Irak som i Syrien, inne- från de stora irakiska fyndigheterna direkt bar en kännbar prestige- eller imageförlust till Turkiet, respektive i transit vidare till för Ankaras strävanden, och just timing (i Europamarknaderna, eller att trotsa Bagdad förhållande till det interna kurdproblemets genom att i stället satsa på KRG och bidra hantering). Även beträffande Irak-delen av till kurdistanska direktleveranser till Turkiet, det samlade ISIS-problemet tillkom, och f v b västerut i förekommande fall, i så fall i tillkommer, också pressen på Turkiet att öppen konflikt med Bagdad-regimen, och till tillgodose ett vitalt amerikanskt behov av allvarligt bekymmer för bl a USA som efter att komplettera luftkriget med relevanta, återinträdet med anledning av ISIS-hotet har kompetenta och tillgängliga ”boots on the fått förnyade skäl att söka förhindra Iraks ground”, utöver de kurdiska ”boots” som territoriella sönderfall. redan satts in, och väckt respekt. Ytterligare Att ISIS’ till synes plötsliga inmarsch i Irak en för Turkiet bekymmersam omständighet verkligen handlade om en tydlig ”game chan- är USA:s tydliga prioritering av Irak-krisen, ger” är allmänt omvittnat: den USA-tränade grundad i den politiskt känsliga efterbörden irakiska arméns mirakulösa fanflykt, Mosuls av Irak-interventionen 2003–2011, jämfört fall, ISIS’ aggression mot minoriteterna i norr med den tydliga amerikanska oviljan att låta och framträngande mot kurdiska Erbil, det sig dras in i det syriska inbördeskrigets alla nya amerikanska ingripandet, de kurdiska förvecklingar. peshmerga-styrkornas (PKK-understödda) förekommande annektering av den omstrid- Den syriska krisen da staden Kirkuk, ledningsförändringen i I den syriska krisen har den turkiska politiken, Bagdad under hårt amerikanskt tryck, från i sig förklarlig utifrån de olika intressepara- Maliki till (den tilltrott mer inkluderande) metrar och förskjutningar som diskuterats

109 N r 3 juli/september 2016 här ovan, kommit i vad som måste beteck- (och andra jihadistiska grupper) ska kunna nas som allvarlig otakt med omvärlden i besegras. Men var i all sin dar finns ”boots allmänhet och USA i synnerhet. on the ground” att sätta in i Syrien? USA? Obamas Syrien-politik har kritiserats på Absolut inte, i varje fall inte än och inte utan många håll, inte minst på hemmaplan, för sällskap. Gulf-stater? Glöm det. Europeiska bristande konsistens, avsaknad av helhetsstra- Natoländer? Nej, tack, alltför känsligt, alltför tegi och allmänt vankelmod och motsägelse- belastat. Natokollektivet? Inte en chans, inte fullhet, i hög grad en konsekvens av det bittra en konstituerande uppgift för Nato, i varje minnet från det avslutade (men åter inledda) fall inte utan FN:s säkerhetsråds mandat, Irak-äventyret, med åtföljande allmänhetens och sådant blockerar Ryssland och Kina. krigs- och äventyrströtthet. Kemvapenkrisen Återstår Turkiet, grannlandet med Natos för några år sedan betecknades av en dittills näst största krigsmakt. Alltså ett synnerligen avvaktande Obama-administration just som starkt amerikanskt intresse och vitalt behov en ”game changer” men fick till sist, efter till av att övertala sin allierade Turkiet att utan synes skarpa hot om amerikansk luftkrigs- förbehåll militärt hjälpa till i den grannlaga bestraffning, inga andra konsekvenser än att kampen mot det prioriterade hotet ISIS. Assad, genom rysk medling, förband sig att Att utan vidare gå USA:s existentiella in- avveckla dessa vapen. Men nu handlar det tressen till mötes i denna grannlaga sak har i stället om ISIS’ barbari och militära fram- dock visat sig vara oförenligt med ”det nya gångar som ytterligare en ”game changer”, en Turkiets” säkerhetspolitiska intressen, som scenförändring som tvingat USA till militärt kan sammanfattas enligt följande. ingripande och som (tillsammans med ISIS- krisen i Irak) föranlett USA att driva fram Turkiets utrikes- och en ”coalition of the willing”-motsvarighet säkerhetspolitiska intressen i med ett stort antal Nato- och Gulfstater Syrien-krisen medverkande i det inledda luftkriget mot ISIS-hotet, somliga dock (bl a Storbritannien) Turkiets med Syrien gemensamma gräns är med förbehållet att medverkan inskränks 90 mil lång och militärt och polisiärt svårö- till Irak där det folkrättsligt kan hävdas att vervakad. Turkiet berörs alltså konkret och ingripandet sker på inbjudan av en laglig plågsamt av det utdragna inbördeskriget, bl a regering, till skillnad från Syrien. Och där genom den flyktingbörda (snart uppe i två en återupprättad nationell armé efter en tid miljoner) som måste bäras, i allt väsentligt av träning och beväpning tillsammans med utan omvärldshjälp. Skulle dessutom Aleppo kurdiska styrkor kan tänkas tillhandahålla falla, vilket senhösten 2014 föreföll sannolikt, det för ISIS’ besegrande nödvändiga måttet riskerar Turkiet ytterligare massflykt över av ”boots on the ground”, igen till skillnad gränsen. Tillsammans med Jordanien och från Syrien. Libanon har alltså Turkiet tvingats bära en I och med att USA sett sig nödsakat att stor andel av den totala humanitära konse- ingripa också i Syrien, i insikt om att ISIS kvensbördan. Därtill kommer all destabilise- är en bokstavligen gränsöverskridande ter- rande (och diplomatiskt defamerande) trafik rorföreteelse som inte kan besegras, eller ens av hugade jihadister från hela världen som hejdas, genom motangrepp bara i det ena söker sig till kriget via turkiskt territorium, landet, möter man samma dilemma där som en grund för nationellt och internationellt i Irak: enbart luftangrepp förslår inte om ISIS misstänkliggörande av Ankaras pålitlighet

110 ANALYS & PERSPEKTIV som anti-ISIS allierad och en minst sagt grann- rade i kampen mot ISIS, vore ett kännbart laga militär-polisiär uppgift att (trovärdigt) offer ur den synpunkten, påminnande om söka förhindra. parlamentsbeslutet år 2003 om att säga nej Därtill kommer att Turkiet/Ankara nu till USA-koalitionens begäran om att få ut- är tvingat att leva med konsekvenserna av nyttja turkiskt luftrum mot Saddams Irak. tidigare beslut vad gäller Syrien, även om Dessutom saknas i den turkiska armén tra- man nu vet att dessa beslut vilade på orea- dition och träning, inklusive språkträning, listiska bedömningar, ”offensiva” såväl som och därmed spontan beredvillighet att frångå ”defensiva”. Man har, utan större urskiljning, Ataturks motto om ”Peace at home, peace på olika sätt stött alla oppositionsgrupper, in the world”. även islamistiska och (om än diskret) jiha- distiska, som säger sig verka för att störta Den kurdiska aspekten Assad-regimen, även om man utåt främst sagt sig känna ansvar för det mer sekulära Fria Till yttermera visso finns att beakta den kur- syriska armén. Ett ”slutspel” i Syrien-kriget diska aspekten. Hela världen kunde – och kan som skulle innebära att Assad-regimen trots fortfarande, i början av december 2014 – följa allt överlever och blir kvar vore säkerhets- dramat kring den kurdiska staden Kobane politiskt outhärdligt och därför otänkbart vid den turkisk-syriska gränsen, dramat där för Turkiet, efter allt som från turkisk sida ISIS stormade fram, människor flydde, lätt sagts och gjorts för att stödja upproret och beväpnade kurdiska YPG-styrkor (PKK- störta diktatorn. Givet detta vore det sä- allierade PYD:s väpnade gren) kämpade emot, kerhetspolitiskt livsfarligt för Turkiet att mot svåra odds, där PKK-kretsar och andra låta andras intressen driva landet in på si- pro-kurdiska grupper i Turkiet engagerade dospår, såsom att militärt ingripa mot ISIS sig och krävde undsättningsoperationer, allt och därmed riskera att i praktiken underlätta medan den turkiska arméns stridsvagnar stod Assad-regimens militära framsteg, eller att parkerade och overksamma. I ett skede ledde intervenera i Syrien på USA-uppdrag och dramat, och Turkiets vägran att ingripa till därvid riskera att ensam hamna i krigiska stöd för en med terrorstämplade PKK (låt vara förvecklingar med och i grannlandet, eller samtidigt fredsförhandlingsmotpart) lierad att genom militär involvering i praktiken grupp till så våldsamma protestkravaller i medverka till att hela Syrien-krisens inter- sydöstra Turkiet att ett 40-tal personer dog nationella karaktär ändras från en tydlig och den Turkiet-interna fredsdialogen med regim-rebellrörelse konflikt till något annat, PKK och dess politiska sympatisörer så när mer kaotiskt. hade totalhavererat. Det befarades allmänt Ytterligare en intressekomponent ligger i att okontrollerbar oreda skulle inträffa om omständigheten att det för den ”nya” turkiska Kobane skulle falla och ISIS-typiska huvu- utrikespolitiken är en utomordentligt känslig den rulla. Nu blev det inte så, till följd av sak att inför den pan-islamska storpubliken att turkisk sida till sist föll till föga för det i Mellanöstern tvingas exponera sig som mi- inre och yttre trycket och tillät (visserligen litär aktör eller agent för västliga säkerhets- inte PKK men väl) en mindre men välrustad intressen. Redan att upplåta Incirlik-basen i styrka KRG-peshmergasoldater att passera Adana i sydöstra Turkiet, såsom begärs av genom turkiskt territorium för att undsätta USA, för flygangrepp i Syrien och Irak, en sina kurdiska bröder i Kobane, samtidigt väsentlig logistisk förbättring för de allie- som intensifierade amerikanska luftangrepp

111 N r 3 juli/september 2016 gjorde sitt till och viss ytterligare undsättning gruppering skulle vara ett oönskat men tving- tillkommit genom s k moderata rebellstyrkor ande ”casus belli” för den turkiska politiska från Aleppo-fronten. Oavsett hur striden om och militära ledningen. Kobane till sist utfaller påvisar händelserna Den amerikanska uppmaningen, i Cardiff hur känslig även den ”nya” turkiska utrikes- (Nato-toppmötet), Riyad och New York och säkerhetspolitiken är för oönskade och (FN), om deltagande i anti-ISIS-koalitionen ”feltimade” utvecklingar i de gränsöverskri- möttes med ett inledande, allmänt hållet dande pan-kurdiska frågorna. Och för detta turkiskt ja (inklusive ett framskyndat par- kräver man omvärldens, och särskilt de al- lamentsbeslut att ge regeringen befogen- lierades, och särskilt USA:s, förståelse. het att ingripa militärt), men mycket snart Att ISIS utgör ett högst reellt hot också signalerades från Turkiets ledning att här mot Turkiet framkom med all tydlighet vid fanns frågor, garderingar och reservationer, inledningen av ISIS-angreppet in i Irak som- något som inledde en förhandlingsprocess maren 2014 då Mosul intogs och ett 50-tal USA-Turkiet på olika militära och politiska personal vid det turkiska generalkonsulatet nivåer – ännu långt ifrån avslutade i början togs som gisslan. Att denna traumatiska av december 2014. situation blockerade Turkiets möjligheter att ställa upp militärt på amerikansk sida Turkiska villkor insågs och förstods av USA med allierade, Förhandlingarna har kretsat kring USA:s men från och med att gisslan senare frigavs, allmänna krav på, eller önskan om, största oskadd, bortföll tyngd i detta uppehållande möjliga grad av turkiskt militärt bistånd/ argument, men det är fortfarande oklart deltagande, till att börja med att upplåta vilka eftergifter och löften från turkisk sida Incirlik-basen, och efterhand alltmer tydliga som kan ha påverkat ISIS att återlämna den turkiska villkor, villkor som ska ses mot turkiska gisslan oskadd. Detta, i förening den bakgrund som diskuterats i det föregå- med en rädsla i Turkiet att det inom landet ende: ett turkiskt militärt ingripande med ska kunna finnas ISIS-celler med kapacitet ”boots on the ground” (eller överhuvudtaget att utlösa terrordåd, torde bidra till en tur- militära resurser) i den amerikanskledda kisk brist på entusiasm att ta till vapen på kampen mot ISIS i Syrien förutsätter dels USA-koalitionens sida mot gruppen. en tydlig strategi om att detta är ett steg mot slutmålet att störta Assad-regimen, dels Suleyman Shah Tomb att USA förbinder sig att upprätta en NFZ Därutöver finns ytterligare en kuriös om- (No-Fly-Zone) i hela det syriska luftrummet ständighet som bidrar till Syrien-frågans (för att förhindra det syriska flygvapnet att säkerhetspolitiska hyperkänslighet i Turkiet, utnyttja luftangreppen mot ISIS (m fl) till existensen ca 40 km in på syriskt territorium egna taktiska fördelar mot övriga rebell- av en erkänd (1921) men utsatt turkisk exklav, grupper), och dels att US medverkar till att Shah Suleymans gravvård från 1100-talet, upprätta en skyddszon i Syriens norra delar som skyddas av ett 60-tal turkiska elitsol- där flyktingar kan erhålla militärt skydd – dater men som naturligtvis är ständigt utsatt utan att behöva belasta Turkiets redan hårt för Syrien-krigets allehanda förvecklingar. belastade humanitära resurser. Innebörden Ett allvarligt angrepp på gravvården, av av detta är bl a att Turkiet inte kan riskera ISIS, Al-Nusra eller någon annan jihadistisk konsekvenserna av en ”sequencing”-strategi:

112 ANALYS & PERSPEKTIV talet om att först måste vi ta oss an det ome- dels skrämmande (ISIS, al Nusra och andra delbara ISIS-hotet, det som den USA-ledda jihadistiska grupperingar) – innebärande koalitionen var och är till för att hantera och att ett ”sekventiellt” resonerande och age- som åtnjuter brett internationellt stöd, sedan rande blir enda utvägen, trots all uppenbar må det vara tid och anledning att fundera motsägelsefullhet (som även tär på sam- över det syriska inbördeskriget i stort och manhållningen mellan State, Pentagon och Assad-regimens ersättande av något annat Vita huset). Särskilt när det beaktas att den (oklart vad). Med all respekt för ISIS-terrorn breda koalitionens fortsatta sammanhåll- och USA:s prioritering av det delproblemet, ning, i sin tur en förutsättning för anti-ISIS- Turkiet kan omöjligen riskera att hamna i operationernas legitimitet i regionen genom den sämsta av världar, en selektiv kamp mot Gulf-staternas medverkan, också i Syrien, ISIS som innebär att hela den syriska inbör- måste hålla fast vid fiktionen att kampen deskrigsoptiken förrycks, i turkisk nackdel. mot ISIS och kampen mot Assad-regimen är De överenskommelser som ändå nåtts om att komplementära företeelser. Men huvudlinjen utbilda acceptabla, icke-jihadistiska syriska är att ISIS, oaktat alla komplikationer i övrigt, ”boots on the ground” må vara viktiga steg måste hejdas, tillbakapressas och besegras, i sig, men är av långsiktig natur och har ett sine qua non för all annan politik. knappast bäring på det akuta läget. Och där står saken i början av december 2014: USA kan knappast fullfölja sitt åta- Amerikanska bekymmer gande att hejda och besegra ISIS i Syrien (och Irak) utan det allierade grannlandet Uppenbart är denna turkiska hållning är Turkiets militära resurser, medverkan och djupt problematisk för USA:s diplomati. legitimitetstillskott (och geografiska läge), Turkiet ställer som villkor för att delta i men Turkiets ledning anser sig inte kunna kampen mot ISIS förutsättningar som inne- tillmötesgå det allierade USA på denna vi- bär krav på att USA ska gå i krig med landet tala punkt utan att ställa villkor som skulle Syrien, vilket är faktiska innebörden av både innebära ytterligare en ”game changer” – NFZ- och skyddszonskravet, och vilket skulle genom att det skulle tvinga USA in i ett pro- innebära stora bekymmer både inför kongress blematiskt krig med Syrien/Assad-regimen, och allmänhet i USA (där republikanerna ett krig som skulle sakna stöd hemma och inför kommande presidentval nu har majo- legitimitet internationellt och som skulle vara riteten i båda kongresskamrarna) och i FN:s garanterat svårt att ”vinna”), alltså villkor säkerhetsråd och i relationen till de Assad- som USA knappast kan godta. Samtidigt regimstödjande Ryssland, Kina – och Iran, gäller, som en turkisk kolumnist uttryckte motpart i kärnteknikförhandlingarna. det, att ”Obama can not risk Turkey, and Och för USA gäller alltjämt det stora Erdogan knows that!”. Men då handlar det dilemmat: att alternativen till en fortsatt måhända främst, eller i varje fall också, om Assad-regim i ledningen för ett fortsatt sam- andra strategiska riktningar, enkannerligen manhållet Syrien ter sig dels orealistiska riktningen norrut, mot Svarta havet, Krim, (Fria syriska armén m fl s. k moderata grup- Ukraina och Ryssland. peringar som efter att länge ha pressats till- Den turkiska variabeln innebär följakt- baka och marginaliserats skulle behöva lång ligen, med avseende på den dilemmafyllda tids utbildning och uppbyggnad för att bli västasiatiska krishanteringen, ett intresse och relevanta i ett regimförändringsperspektiv), en roll som inte är entydigt enkelt förenliga

113 N r 3 juli/september 2016 med den problemtyngda diplomati som USA, västerut o s v, o s v) energiförsörjning (6 om än motvilligt, har satt sig att försöka nya kärnkraftverk m m), försvarsindustri bedriva, i en region vars närmaste framtid (egenutveckling och egentillverkning av ma- knappast låter sig förutsäga, inte heller av rin-, flyg- och armémateriel), detta snarare ett ”nytt Turkiet” med anspråk på regionalt än fokus på demokratiska och rättsstatsre- ledarskap. Klart och tydligt är dock, under former, och i begynnande konflikt med en alla förhållanden och på alla håll, att den framväxande miljörörelse i landet. turkiska variabeln framöver kommer att ta Den ekonomiska ambitionen är att Turkiet, mer plats, kräva större utrymme, kräva mer genom klokt hanterad planering och resurs- övertalningsförmåga – för den som vill be- användning, inom visst antal år ska tillhöra hålla eller få över Turkiet på sin sida, särskilt top 10 bland världens ekonomier (idag plats när det handlar om sunnimuslimska och f d 18). Stora frågetecken finns dock vad gäller osmanska områden öster om Ankara. den interna politiks karaktär som ska in- rymma dessa ambitioner, frågetecken som Den turkiska variabeln: inte minst handlar om samspelet mellan ekonomi och inrikes – och utrikes- -politik: sammanfattning och att ett fortsatt oinskränkt AKP-maktinnehav avslutning snarast förutsätter en fortsatt framgångsrik ekonomisk utveckling, samtidigt som frå- Det ”nya” Turkiet som nuförtiden, efter AKP- gor har uppstått huruvida detta är realiser- segrarna i 2014 års lokal- och presidentval bart inom ramen för en politisk utveckling och inför det avgörande parlamentsvalet i auktoritär riktning och/eller i riktning mot sommaren 2015, proklameras utgöra en tilltagande polarisering och åtföljande in- slags fortsättning på (eller antites till) det stabilitet, i så fall en tilltagande belastning ”nya” Turkiet som uppstod i och med AKP:s i redan inte helt oproblematiska relationer första valseger 2001, då partiet i kraft av sin västerut, med EU respektive USA, båda dock vunna maktställning (som stegvis konsoli- i stort behov av ett Turkiet som allierad och derades) rätt grundligt kunde reformera det partner, både i riktning Mellanöstern och i ”gamla” (kemalistiska) Turkiet i liberal rikt- riktning Ryssland. Risker finns alltså för en ning, skapa nytt momentum i EU-närmandet negativ spiral, med återverkningar även på och tillhandahålla politisk stabilisering och ”Det nya Turkiets” utrikes- och säkerhetspo- snabb ekonomisk utveckling. litik och dess Davutoglu-inspirerade strävan ”The new Turkey” som det nu talas om, till en regional ledarroll på sunni-muslimsk med sikte på pre-2023-planeringens mål gemenskapsgrund, med inslag även av ”neo- och medel och under förutsättningen (som osmanism”. postuleras i mottot) av fortsatt AKP-styre Turkiet har på senare år haft en serie utri- och Erdogan-överinseende, har visat sig va- kespolitiska motgångar, delvis grundade på ra något annat: en generalplan för landets egna missriktade bedömningar och ambitio- forcerade modernisering med komponen- ner, särskilt i Mellanöstern, som konsekvens ter inom infrastruktur (ny storflygplats i av arabvårens motkrafter, det syriska inbör- Istanbul, ny kanal för att förbinda Svarta deskrigets för Turkiet ogynnsamma förlopp havet med Marmarasjön och därmed avlasta och ISIS-faktorns uppdykande som problema- Bosporen, nya kommunikationsleder, nya tisk ”game changer”. ”Zero problems” har pipeline-investeringar för olje- och gastransit ersatts av ”problems everywhere”. Turkiets

114 ANALYS & PERSPEKTIV ambitioner, motgångar och särskilda intres- till följd av även små vridningar på kalej- sen har hamnat i otakt med det motsägelse- doskopröret. När ISIS tämligen plötsligt fulla och strategifattiga sätt varpå ett på nytt dök upp på arenan och bl a i USA kom att involverat USA försöker lösa de parallella uppfattas som huvudproblemet tillkom/till- kriserna i Irak respektive Syrien – läget per skapades efterhand en ny och ganska unikt decembers början 2014 – är sådant att det är bred koalition av anti-ISIS-aktörer, med USA svårt att se hur de motsatta amerikanska och som ledare och en stor grupp stater som turkiska intressena skulle kunna fås att har- mer eller mindre hugade deltagare, således moniera. Samtidigt som amerikansk-turkisk inklusive Iran. Men långt ifrån att reducera samordning, på ett eller annat, förefaller vara övriga konflikter till mer hanterliga nivåer en nödvändig förutsättning för snart sagt konstaterar vi nu att denna allians, den mot varje rimligt hanterlig utväg ur nuvarande ISIS, enbart är ett alliansraster, ovanpå al- dilemman, de amerikanska och de turkiska, lianserna för (Ryssland/Kina, Iran, shiitiska var för sig och tillsammans. Irak, Hezbollah) respektive mot (Turkiet, Finns, därför, runt hörnet, någon ny ”ga- Gulf-staterna, USA/Nato/EU) Assad-regimen, me changer” i regionen, medvetet iscensatt med Egypten och Israel mer avvaktande, till av någon part eller som oplanerad, hastig, följd av egna bekymmer. oväntad händelse? Till detta kommer så dels den i regionen Tänkbara plötsliga scenförändringar, med dominerande, till dels Syrien-oberoende, konsekvenser för rollspel och alliansgruppe- klyftan/konflikten mellan Sunni och Shia, ringar, finns förvisso: ett tvärt kast i den ame- dels inom Sunni-världen klyftan mellan rikanska politiken i en eller annan riktning, anhängarna av Muslimska brödraskapet en situation där Turkiet ser sig tvingat att (Turkiet, Quatar, den ”moderata” islam- ingripa militärt i Syrien förslagsvis till följd ska oppositionen i Syrien, möjligen Hamas), av ett ISIS-angrepp mot nämnda gravvård, en brödraskapsfientliga status quo-förespråkare plötslig utveckling i den kurdiska (eller pan- (Saudiarabien, UAE, Egypten) och allehan- kurdiska) frågan, Kobanes fall till ISIS och/ da radikala wahabistiska eller salafistiska eller Aleppos till regeringssidan, regerings- grupper (al-Nusra, ISIS, al-Qaida-grupper sammanbrott i Bagdad, en FN-managerad i övrigt, m fl). Känsligheten för tänkbara fredsöverenskommelse mellan Damaskus och rupturer är med andra ord stor, särskilt om den icke-jihadistiska oppositionen i Syrien, man betänker mångfalden av andra konflikter krigiska förvecklingar mellan Israel och Iran, som också belastar regionen: Israel-Palestina, en mängd sådana möjligheter finns att tänka Israel-Hezbollah, Israel-Iran m m, förutom sig. I början av december 2014 rapporteras de konflikter som finns i anslutning till den om ytterligare två (potentiella) game chan- pan-kurdiska frågan (och myriaden av sub- gers: dels israeliska flygangrepp på mål i konflikter, i t ex Syrien och Libanon). Syrien (oklart vilka och varför), dels iranska Så vart hör Turkiet i allt detta? Det går flygangrepp på ISIS-mål i östra Irak. inte att avgöra när året 2014 går mot sitt slut, I det västasiatiska ”kalejdoskopet” av en men det går att säga att ”Det nya Turkiets” mångfald aktörer, konflikter och subkon- Davutoglu-inspirerade och Erdogan-ledda flikter och förändringsflöden finns ett antal avsteg från det ”gamla” Turkiets Ataturk- överlagrade raster av alliansbildningar – al- inspirerade inriktning mot tydlig västför- lianser som hela tiden har att söka anpassa ankring och defensiv distans till de forna sig till faktiska och möjliga game changers, osmanska kolonierna österut – avsteg inne-

115 N r 3 juli/september 2016 bärande äventyrlig involvering och farlig Ett spår i förspelet till parlamentsvalet exponering – lägger risker i vågskålen som – det som efter 2014 års lokal- och presi- med viss marginal uppväger de tilltänkta dentval skulle slutligt avgöra färdväg och vinsterna i den andra vågskålen till följd av maktförhållanden under ett antal år utan val den tilltänkta regionala stormaktsrollen. – gällde den kurdiska frågans vägval mellan Turkiet som beroende och oberoende va- fredssonderingar och återupptagen konflikt. riabel, som arena och aktör, som subjekt Redan i dramatiken hösten 2014 kring den och objekt, kan hursomhelst förväntas bli nordsyriska staden Kobanes utsatthet för IS- en både viktigare och besvärligare part i aggression, och de våldsamma protesterna i förhållande både EU/USA/Nato och andra sydöstra Turkiet mot regeringen Erdogans intresserade globala aktörer. kallsinne och arméns passivitet, kunde för- Närmaste månader och år kommer med märkas en begynnande klimatförbistring säkerhet att innebära språngvisa vindkan- vad gällde tilltro och möjligheter till någon form av uppgörelse mellan Ankara och PKK, tringar. med den fängslade PKK-ledaren Öcalan som konsulterad part och pro-kurdiska partiet Efterord: augusti 2016 HDP som förmedlande länk mellan Ankara I augusti 2016, drygt halvtannat år efter och Quandil-bergen i norra Irak. Till saken att punkt, eller semikolon, satts för texten hörde också att HDP-ledaren Demirtas och här ovan (utarbetad på uppdrag av FHS) andra i ledningen gjorde det alltmera tydligt bereds jag vänligen av KKrVA möjlighet att man inte avsåg att låta en deal med team att publicera denna berättelse, och då efter Erdogan i kurdfrågan bli ett hjälpmedel för vederbörlig, kortfattad uppdatering. Många presidenten i hans tydligt annonserade pla- ytterligare scenförändringar, game changers, ner på författningsändring och införande av ett exekutivt presidentsystem. Detta var har förvisso mycket riktigt inträffat under i sin tur en följd av HDP:s stora risktagning; denna tid – nu allra senast det utomordent- uppmuntrade av Demirtas’ överraskande ligt dramatiska, överraskande och på många framgångar i presidentvalet, då han nådde sätt synnerligen märkliga kuppförsöket den nära 10 %, hade man beslutat riskera att 15 juli och efterföljande unikt omfattande för första gången ställa upp som ett parti utrensningsvåg av ”gulenister”, utpekade – med risken att genom att hamna under av regimen som ansvariga. 10 %-tröskeln bli helt utan parlamentsman- En storm har dragit fram över aktören dat och i stället skänka AKP motsvarande och arenan Turkiet, en dimbank har lägrat extramandat. sig över den turkiska variabeln. Under våren, och som reaktion på att Våren 1915 handlade det inrikespolitiskt HDP:s partiledning sagt definitivt nej till om det avgörande parlamentsval som satts presidentsystemet som del i en överenskom- till den 7 juni, utrikespolitiskt främst om melse, signalerade Erdogan allt tydligare att fortsatt men föga framgångsrikt fullföljande han tappat intresset för en kurdisk över- av premiärminister Davutoglus presidentför- enskommelse och att han – i fruktan för att ankrade offensiva (”neo-osmanska”, pan- riskera tappa turknationalistiska röster i det sunniislamska) närområdespolitik, i första kommande parlamentsvalet – i stället avsåg hand med bäring på Syrien-krisens fortsatta att bekämpa HDP. Därtill framkom bekym- och djupt problematiska förvecklingar. mersamma indikationer på att det inledda

116 ANALYS & PERSPEKTIV fredsarbetet på marken hade stannat av och att den vunna majoriteten fortfarande sak- ersatts av allehanda beredskapshöjande åt- nade 14 mandat för att kunna genomtrumfa gärder på båda sidor – och att det tärde på konstitutionella reformer, exempelvis i pre- den turkiska försvarsmaktens tålamod att sidentsystemfrågan. fortsatt tillhållas återhållsamhet inför PKK:s Miljoner turkiska, och kurdiska, väljare positionsframflyttningar. hade alltså på bara fem månader åter bytt Utgången av valet den 7 juni blev en chock fot och strömmat tillbaka till regeringspartiet för Erdogan och hans parti – man förlorade AKP. Förklaringen till detta kopplar ihop den egna majoritet man innehaft i åtskilliga inrikes- och utrikespolitiken. år och som hade cementerats i föregående Maktutövningen och maktkonsolidering- parlamentsval (2011) då man nådde nära 50 en, och polariseringen, hade de senare åren %. Förklaringarna var mångahanda, men en varit av en sådan art och grad att det knappast av de viktigaste var att HDP hade lyckats var tänkbart för Erdogan och hans närmaste i sitt risktagande och med bred marginal att på allvar överväga en koalition med något överskridit den drakoniska 10 %-tröskeln. eller några av övriga partier i parlamentet, Man hade lyckats med det (och fick nu dryga med de kostsamma politiska eftergifter i 13 % och 80 parlamentsmandat) dels ge- nyckelfrågor som detta med nödvändiggöra. nom att ”stjäla” ett antal kurdiska röster i Och i kalkylen torde ha ingått att bästa sätt sydost från AKP och dels genom att inför att ändra i ekvationen till egen fördel vore många liberala vänsterväljare framstå som att driva tillbaka HDP under strecket, i vet- det parti som genom att klara tröskeln skulle skapen om att förlorade HDP-mandat skulle kunna pressa tillbaka AKP:s annars solida vara återvunna AKP-mandat. Häri skymtar, dominans. En stor förändring i det politiska kort uttryckt, bakgrunden till sommarens landskapet hade skett. klimatförändrande händelseutveckling; att Frågan nu var vad Erdogan och hans när- Erdogan-regimen till sist (efter långa, vill- maste skulle hitta på – även om konstitutio- korade förhandlingar med USA) beslutade nen föreskrev procedurer för hur ett största sig för att ställa upp med sitt territorium parti hade ansvar för att inleda koalitions- och sina militära resurser i kampen mot IS sonderingar, som första steg. Detta skedde i Syrien, att Erdogan-regimen i anslutning också under sommaren, ledde dock som till detta återupptog väpnade insatser mot väntat ingen vart och utfallet blev att pre- PKK i Turkiet och norra Irak, och att både sident Erdogan ansåg sig kunna konstatera IS och PKK iscensatte spektakulära bomb- att eftersom ingen koalitionsvariant visat dåd i storstäder som Ankara och Istanbul, sig möjlig så var ett ny- eller omval (satt till samtidigt som president och parti inriktade 1 november) enda utväg ur de uppstådda en kanonad av terrorstödanklagelser mot låsningarna, till skada också för ekonomin. HDP. Resulterande skrämseleffekt och kri- Och när det var dags att åter räkna röster satmosfär banade vägen för återställd AKP- visade det sig att en radikal omsvängning hegemoni. Erdogan hade återigen visat sin åter hade skett, AKP hade återtagit sin egen talang för demagogisk dådkraft och kraftfull majoritet med nära 50 %, och pro-kurdiska krishantering, sin förmåga att entusiasmera HDP (och turknationalistiska MHP) hade anhängare och handlingsförlama motstån- bara nätt och jämt klarat spärren, kraftigt dare. Samtidigt fulföljdes och skärptes be- försvagade. Enda smolk i bägaren för åter kämpningen av Gulen-rörelsen inom stat triumferande AKP och ledaren Erdogan var och samhälle.

117 N r 3 juli/september 2016

Och samtidigt dramatiserades det syriska varit Turkiet särdeles behjälpligt när det inbördeskrigets (eller krigens) verkningar i gäller denna bilaterala Svarta havsrelation. olika, kontrastfyllda avseenden. Sommaren Omvänt har Turkiets insatser mot IS av USA 2015 inträffade flyktingkrisen med full storm- (under avgående Obama-administration) styrka, genom att det av ännu outklarade och Nato genomgående setts som halvhjär- anledningar skedde en plötslig exodus av sy- tade och undanglidande, trots viss strategisk riska och andra flyktingar över Egeiska havet förståelse för att Turkiet som grannland till och in i Europa, vilket på hösten föranledde Syrien och Irak måste ha särskilda intressen, ett Merkel-lett EU att inleda förhandlingar känsligheter, sårbarheter. med Turkiet om ett migrationsavtal syftande Den turkiska statsledningen hade in på till att hejda den illegala flyktingströmmen. året 2016 manövrerats och manövrerat sig Utfallet av det blev som vi såg ett kontro- in i ett uppenbart ohållbart läge, med stark versiellt avtal vars genomförande ännu i politisk polarisering i den civila politiken, skrivande stund ter sig problematiskt och med påtagligt stagnerande ekonomisk utveck- ovisst. Problemet med avtalet sådant det ling och med osannolika fem (5!) samtidiga framförhandlades av Davutoglu och Merkel säkerhetspolitiska utmaningar (”krig”): mot var och är att det i den bästa av världar kunde Gulen-rörelsen (om än med polisiära och tänkas leda till en strategisk förnyelse av den politiskt-juridiska medel), mot Ryssland totala EU-Turkiet relationen samtidigt som (krishanteringen efter nedskjutningen och ett haveri skulle riskera leda till en långsiktig ombudskriget i Syrien), mot Assad-regimen relationsförsämring. (låt vara i form av vapenstöd till regimmot- Och samtidigt med flyktingkrisdramatiken ståndarna), mot PKK (regelrätt krig i sydös- inträffade så nedskjutningen av det ryska tra delen) och IS (deltagandet i koalitionen, SU-24 planet, den 24 november, innebä- resulterande IS-bombdåd i storstäderna, de rande en allvarlig kris mellan Ryssland och många frågetecknen kring jihadisttrafiken, Turkiet, en kris som redan hade börjat pyra o s v). A tall order, milt uttryckt. i och med Putin-Rysslands militära inter- Och därutöver, i kontrast mot Davutoglu- vention i Syrien, på Assads sida, Assad som doktrinen om ”zero problems with all neigh- den turbulenta sommaren 2015 hade verkat bours”, hade man att kämpa med minst sagt vara på väg att förlora kriget och makten. komplicerade problem i förhållande till gran- Putins ingripande, som vände det syriska nar och partners: Grekland (hanteringen av inbördeskriget till Assads fördel, hade som flyktingpatrulleringen i de egeiska vattnens konsekvens för Turkiets del att Ankaras re- många bilateralpolitiska minfält), Armenien dan problematiska roll i grannlandet kom (dåtid och nutid), Syrien och Irak, förstås, att ytterligare försvåras och en strategisk Israel (Hamas-frågan, konsekvenserna av mardröm kom att rycka närmare: att (en Mavi Marmaris-incidenten), Egypten (Al- hämndlysten) Assad till sist skulle bli kvar Sisis hårdhänta behandling av Morsi och vid makten och att kurdiska PKK-släktingen hans brödraskapskrets), Saudiarabien (en PYD/YPG, med amerikanskt och kanske blandkompott av återhållen konflikt och t o m ryskt stöd, skulle tillåtas spela en av- samarbete) och Iran (det syriska ombuds- görande roll i slutspelet om Syrien. kriget, gasimportberoendet, mm). Detta i Putins bestraffningsåtgärder efter ned- urval. Och så EU och den kontroversiella skjutningen har kostat turkisk ekonomi och flyktinghanteringsöverenskommelsen med politik dyrt. Nato-medlemskapet har inte inbyggd både negativ och positiv potential.

118 ANALYS & PERSPEKTIV

Och så USA: en relation med tydliga inslag laglighet – i sig en slags bekräftelse på rådande, av tilltagande, ömsesidig irritation, om MR tilltagande främlingskap. Något som i sin och demokrati, om kurdiska PYD’s roll i tur gav särskilda storpolitiska vibrationer åt norra Syrien, om övriga prioriteringsfrågor omständigheten att Erdogans första officiella i de syriska och irakiska konflikterna, och utlandsresa efter kuppförsöket kom att gå om Fethullah Gulens vistelse i USA m m. till St Petersburg och möte (normaliserings- möte) med kollega Vladimir. Strategisk återvändsgränd Så även denna efterskrift utmynnar up- penbarligen i snarast än större frågetecken Turkiets utrikes- och säkerhetspolitik hade alltså hamnat i en strategisk återvändsgränd inför framtiden, jämfört med när punkt, el- som gjorde det uppenbart nödvändigt för ler semikolon, sattes vid slutet av året 2014. regimen, trots alla prestigelåsningar och Mycket kommer, självklart, att hinna hända känsligheter, att slå till reträtt och söka nya även under de korta månader, sammanfal- utvägar och möjligheter. Så skedde också, då lande med tiden för nu infört undantags- president Erdogan i maj avpolletterade den tillstånd, som ligger mellan manusstopp i ”alltför självständige” Davutoglu och som augusti och publiceringstidpunkt i slutet av ny premiärminister lät kora lojalisten Binali oktober; tre månader är en evighet i dessa Yildirim, med uppdrag att signalera nödiga sammanhang. kursändringar, främst i riktning Moskva I ett scenario har kampen på den turkiska och Tel Aviv. politiska arenan nu avgjorts för relativt lång Och så exploderar kuppförsöket den 15 tid. I det scenariot har Recep Tayyip Erdogan, juli, våldsammast och blodigast i republikens hjälten som motstod kuppförsöket och som historia, och försätter landet i en dubbel nu eldar massorna till fortsatt kamp ”för chock: dels över att en militärkupp trots allt demokratin”, nu stärkt sin ställning som den åter kunde hända, därtill denna gång genom ohotade, enväldige Ledaren så till den grad en fraktion av snarare än hela den samlade att Turkiet, och omvärlden, har att förhålla försvarsmakten TSK, dels att kuppförsöket sig till detta för många år framöver. Han är av en skakad regim förklarades vara iscen- dyrkad ledare för ett parti som i ”omvalet” satt och genomförd av Gulen-anhängare förra hösten återtog egen majoritet i parla- som under lång tid skulle ha systematiskt mentet, och han och hans närmaste har steg infiltrerat också TSK. för steg – och nu med benägen draghjälp Och så nästa chock: att regimen efter att av häxjakten på gulenister – kopplat grepp med starkt folkligt stöd och med hjälp av på stat och samhälle. Mekanismer för att lojala delar av TSK ha motstått och överlevt begränsa eller kontrollera maktutövningen kuppförsöket omgående inledde en (uppen- saknas på det hela taget, sedan den gule- bart länge förberedd) utrensningsoperation nistiska motståndsrörelsen i den turkiska utan motstycke, riktad mot misstänkta gule- inom-sunnislamska uppgörelsen krossats och nister i stat och samhälle. Och så ytterligare försvarsmakten TSK tvingats ner i brygga – en chock, i varje fall för många: att väst- och västliga påtryckningar bortviftats, och världen tycktes kallsinnig och avvaktande i granskande medier dött ut. ”Fördelen” i detta sina reaktioner på själva kuppförsöket men scenario kan rubriceras stabilitet, nackdelen däremot var snabb med att uttrycka oro över ofrihet i olika avseenden. Målet för visionen utrensningarnas omfattning och tveksamma om ”The new Turkey” siktar fortsatt in sig

119 N r 3 juli/september 2016 på 100 årsjubileet 2023 då Erdogan-bilder och kurder, och vars relation till arabiska ska ha bytt plats med Ataturk-bilder. grannländer präglas av pan-sunniislam men I andra scenarier tillkommer nya sprick- samtidigt ett tyngande och komplicerande bildningar, kanske också inom det styrande osmanskt arv, allt detta och mer som kom- AKP, och motståndsfickor som innebär ut- ponenter i den politiska kulturen och som dragen instabilitet. Viktiga variabler i dessa ingredienser i konfliktmönstret: vägvalen skilda scenarier utgörs av dels hur den kur- är mångahanda och grannlaga. Turkiet är diska frågan kommer att utvecklas, dels fyrfotadjuret som, givet historia och geografi, utfallet av den fortsatta dragkampen mellan står som ”i spagat” både mellan öst och väst kvarvarande sekularism och framväxande och mellan norr och söder. islamism á la Turca (d v s såsom kampen Med andra ord: det turkiska stats- och nu utspelas, á la AKP/Erdogan). nationsbyggnadsprojektet är inte avslutat. Scenariebredden när det sedan, slutligen, Sökandet efter formler för att förena demo- gäller Turkiet som aktör, ter sig sommaren krati, liberalism, rättsstatlighet, islam(ism), 2016 än mer omfattande än för halvtannat år utveckling och stabilitet fortsätter. Men pro- sedan. Det islamska, numera mer utpräglat jektet angår oss alla. islamistiska, USA-allierade Natolandet (til- lika EU-kandidatlandet)Turkiet, delat inom sunni mellan gulenister och ”erdoganister” Författaren är ambassadör, fil dr, tidigare och mellan sunni och alevi, och mellan is- generaldirektör och statssekreterare och le- lamister och sekularister, och mellan turkar damot av KKrVA.

120 ANALYS & PERSPEKTIV Avsiktlig spridning av smitta av Lars Nylén och Rickard Knutsson

Résumé Antagonistic CBRNE threats, caused by non-state actors (including proxies) and state actors, are national and global challenges. Biological threats cover a broad threat spectrum, and a capacity to prevent, detect, and respond to these threats must be established, whether they occur naturally, accidentally or intentionally, (the all-hazard principle). Throughout history several biological warfare attacks have been known. Even if there are rather few acciden- tal and intentional biological incidents in comparison to natural outbreaks, the threat of a deliberate spread of pathogens cannot be neglected due to the consequences of a possible attack. A number of high political commitments are currently taking place. One example is the US-initiated Global Health Security Agenda (GHSA) which was launched in 2014. Global strategies, such as the OIE Biological Threat Reduction Strategy, are also currently available for coping with these threats. This article stresses the need for international cooperation based on research.

Drygt en vecka efter al Qaidas flygplansattacker som dödade närmare 3 000 människor i USA den 11 september 2001 stod landet inför ett nytt allvarligt hot som dessutom skulle terrorisera och sätta skräcka i stora delar av världen. Det var fem brev med brunt granulärt material som nådde nyhetsstationer och dagstidningar främst i New York. Breven var postade i Trenton, New Jersey. Några dagar senare mottog två US-senatorer likande brev. De innehöll en potent form av antrax (mjältbrandssporer). Försändelser med pulver som misstänktes innehålla anthrax rapporterades därefter från många länder. Ett antal brev fick tas hand om av polisen i Sverige. Fem personer i USA avled och flera blev sjuka i sviterna av mjältbrandsinfektioner. FBI:s operation ”Amerithrax” ringade in en ensamvarg, en forskare i biologisk krigföring vid ett av den amerikanska arméns forskningsinstitut. Han begick självmord i juli 2008, strax innan han skulle åtalas. Case closed.

cbrn är en förkortning som avser kemiska, Begreppet farliga ämnen används också biologiska, radiologiska och nukleära hot inom krishanteringssystemet, t ex inom och risker. Denna internationella förkort- kommunal räddningstjänst som synonym ning förekommer både i militära och civila till CBRNE. Däremot är begreppet farliga sammanhang och framförallt i texter som ämnen inte särskilt gångbart i internationella syftar till gemensamma strukturer för terro- sammanhang. ristbekämpning och krishantering. CBRN har I mars 2012 inleddes med Myndigheten ersatt begreppet NBC som tidigare använts för samhällsskydd och beredskap (MSB) som inom det svenska krishanteringssystemet. projektledare ett aktörsgemensamt arbete för

121 N r 3 juli/september 2016 att nå enighet om en strategisk inriktning skiljer sig åt, liksom på vilket sätt de kan på CBRNE-området. Efter det att projektet orsaka skada. Hot och risker med dessa inletts fick MSB2013 regeringens uppdrag ämnen kan uppstå av en mängd olika skäl. att utarbeta en strategi som skulle leda fram Uppstår en skada med CBRNE-ämnen kan till en stärkt olycks- och krisberedskapsför- konsekvenserna även kräva komplicerade måga.1 I den nationella aktörsgemensamma saneringsinsatser och efterverkningarna CBRNE-strategin anges följande förklaringar bestå under lång tid. Farligheten kan bli för respektive ämne: tillspetsad i samband med en olycka i han- C-ämnen är kemiska ämnen som kan teringen och vid antagonistisk användning orsaka skada på växter, djur och/eller män- i samband med terrorism och annan krimi- niskor. De kan exempelvis vara toxiska indu- nalitet. Vissa ämnen, framför allt biologiska strikemikalier eller kemiska stridsmedel. ämnen kan även spridas på naturliga vägar. B-ämnen avser de mikroorganismer, cell- Vissa ämnen, förekommer i staters militära kulturer, toxiner och parasiter som kan orsaka vapenarsenal. Det innebär att aktörerna på infektion, allergi eller toxicitet hos människor, området är många. djur eller växter. En egenskap som skiljer I denna artikel kommer fortsättnings- B-ämnen från övriga CRNE-ämnen är att vis fokus att ligga på B-ämnena, ett min- de kan vara smittsamma. dre känt hot inom CBRNE-området och RN-ämnen består av radiologiska och nu- där framtiden kan innebära stora ris- kleära ämnen. Dessa kan genom joniserande ker. Artikeln ingår i delprojekt 2 i Kungl strålning orsaka strålskador och är i många Krigsvetenskapsakademiens projekt Det fall även starkt giftiga. Beroende på ämnets framtida stridsfältet – Krigsvetenskap i 21:a halveringstid kan strålning finnas kvar under århundradet (KV 21). Delprojektet avser en lång tid efter utsläpp eller spridning. långsiktig studie av icke-militära hot. E-ämnen är explosiva ämnen inklusive explosiva blandningar. De kan förorsaka Antagonistisk spridning av direkt skada genom tryckvåg, kaststycken/ splitter och värmestrålning. Explosiva ämnen smitta kan också användas för att sprida farliga äm- I artikel 168 i fördraget om Europeiska unio- nen, exempelvis genom s k smutsiga bomber nens funktionssätt anges bland annat att en där t ex B-ämnen och R-ämnen kombineras hög hälsoskyddsnivå för människor ska sä- med E-ämnen. kerställas. Det gäller bland annat smittsamma Man får inte glömma de psykologiska sjukdomar och andra faror som hänger sam- aspekterna på CBRNE-frågorna. Hot och man med biologiska agens som kan äventyra risker av detta slag kan lätt skapa oro och människors hälsa och leda till att kritiska sådana hot han därför användas även som sektorer av samhället och ekonomin upphör psykologiskt vapen. att fungera som de ska. Sådana hot kan vara Det gemensamma för många CBRNE- gränsöverskridande.2 ämnen är att de förekommer i stor omfattning Det har sagts att det är insekterna som varit i samhället. Varje dag hantera dessa ämnen de stora segerherrarna i krig. Ohyra (vektorer) i olika verksamheter: produktion, bearbet- som burit över sjukdomsalstrande organismer ning, transport, lagring och avfallshantering. till människa har haft avgörande betydelse Ämnena kan vara farliga för människor, djur, för krigsförlopp och har tillsammans med växter, egendom och miljö. Deras egenskaper bakterier, virus och andra biologiska agens

122 ANALYS & PERSPEKTIV genom historien många gånger skördat fler bedömning och insatser vid allvarliga gränsö- offer än både svärd och kanoner.3 verskridande biologiska hot mot människors När människor samlas och dessutom hälsa vare sig de är avsiktliga eller inte. Under trängs ihop, i städer, båtar, fartyg och andra senare år har hotet om avsiktlig smittsprid- kommunikationsmedel eller i flyktingläger ning fått en ökad prioritet också hos globala och militärförläggningar, skapas samtidigt organisationer. goda förutsättningar för parasiter och in- Hot via djur kan vara av två slag, dels fektionssjukdomar. Det finns således många direkt mot djurproduktionen och innebära orsaker till att sjukdomar kan spridas och stora ekonomiska förluster, socioekonomis- de kan vara livsmedelsburna, vektorburna ka effekter och logistiska utmaningar, dels och miljöburna. Exempelvis tros smittkällan genom att djur används som medel för att till det stora utbrottet av mul- och klövsjuka sprida smitta till människa. WHO har därför i Storbritannien 2001 ha varit obehandlat utfärdat rekommendationer med avseende matavfall som utfodrades till djur.4 på terrorhot mot födoämnen.7 Antagonister har alltid haft en förmåga Sammantaget med ökande globalt utbyte, att utnyttja ny kunskap och tekniska innova- accelererande globalisering och ökande kon- tioner för sina syften. Forskare och interna- taktytor mellan människor och djur, innebär tionella organisationer varnar för att bland detta också ökade risker för framtiden. Nya annat biologiska agenser och toxiner med och allvarliga smittor riskerar ständigt att hög risk kan spridas i samhället p g a olycka introduceras också i Sverige via djur, djurpro- men också p g a ont uppsåt. FBI gör bedöm- duktion, livsmedel och transporter.8 Därför ningen att otillåten spridning av CBRNE- övervakas och rapporteras årligen situationen material ökar och därmed risken för sådana avseende smittosamma sjukdomar hos djur attacker.5 Kännetecknande för terrorism är och människor.9 att aktionerna inträffar överraskande i tid, Djursmittutredningen redovisade i sitt rum och form. betänkande 2010 en förteckning över de Antagonistisk aktivitet kännetecknas kända smittosamma djursjukdomarna och bland annat av att den struntar i regelverk risken för människa.10 Bland de särskilt och säkerhetsrutiner och syftar till att nå farliga smittosamma djursjukdomarna finns eftersträvade effekter genom att hota, störa, både epizootier och zoonoser som skulle skapa oro och skada. Antagonistisk akti- kunna användas antagonistiskt, exempelvis: vitet följer inga naturvetenskapliga lagar Afrikansk svinpest (orsakad av afrikanskt och antagonister följer sin egen logik och svinpestvirus), mul- och klövsjuka (orsakad är sällan snälla. av mul- och klövsjukevirus), klassisk svin- Till följd av resande och godstranspor- pest (orsakad av svinpestvirus), högpatogen ter över stora avstånd och på korta tider aviär influensa (fågelinfluensa som orsakas har risken för smittspridning och sårbarhe- av HPAT-virus), antrax/mjältbrand (orsakad ten ökat för allvarliga konsekvenser. Även av bakterien Bacillus anthracis) och botuli- om sannolikheten för allvarliga utbrott av numtoxin (toxinet kommer från bakterien B-ämnen hittills betraktats som relativt låg Clostridium botulinum). Några av dessa kan konsekvenserna av ett utbrott få kata- smittämnen är epizootier och en grupp av strofala följder både nationellt och globalt.6 särskilt allvarliga epizootier som är mycket Inom EU har ett flertal åtgärder genomförts smittsamma och som därför mycket snabbt för att förbättra övervakning, tidig varning, kan spridas inom och mellan länder benämns

123 N r 3 juli/september 2016 ofta TADS – Transboundary Animal Diseases. ett visst parallellt ansvar.14 Problematiken Ett exempel på TAD är Afrikansk svinpest. berörs mer ingående i det följande. Naturliga utbrott av smittosamma sjukdo- Samhället måste därför ha en samordnad mar förekommer hela tiden och de följs nära aktörsgemensam förmåga att skydda, ingripa av myndigheter och forskare. Motåtgärderna och återställa vid CBRNE-hot och händelser. är intensiva och kostsamma. Smittsamma Denna förmåga måste omfatta hela skalan djursjukdomar kan leda till att miljontals från naturliga händelser till olyckor och djur sorteras ut för slakt och destruktion antagonistiskt användande av ämnena – en och att handelsrestriktioner införs. När allomfattande syn (all hazard). Storbritannien år 2001 drabbades av ett naturligt utbrott av mul- och klövsjuka slak- Biologisk krigföring tades 6,1 miljoner djur och de direkta kost- nader som utbrottet förorsakade uppgick till Krigshistorien har sett flera fall då spridande 3 125 miljoner pund. År 2008 drabbades en av smitta, biologisk krigföring, förekommit gård i södra Sverige av ett naturligt utbrott för att försvaga, mjuka upp, en fiende. Man av mjältbrand. 78 biffdjur slaktades och de har förgiftat mat, brunnar och vattendrag. direkta kostnaderna uppgick till 60 miljoner Ofta har det räckt med ett djurkadaver i en kronor.11 I juli 2016 konstaterades mjält- färskvattenreservoar. Alltjämt är det något brand vara dödsorsaken hos en handfull som kan användas av olika antagonister för djur (nötkreatur, får, häst och älg) som dött olika syften. Det kan ytterst handla om att i närheten av Omberg i Östergötland.12 sätta trupp ur spel, smitta ner ett område Ett utbrott av mjältbrand på renar som för att begränsa och försvåra trupprörelser, också föranlett enstaka människors död skada gröda och vatten samt försvaga ci- rapporterades sommaren 2016 från Jamalo- vilbefolkningen och sprida skräck. Låt oss Nentsienprovinsen i norra Sibirien i Ryssland. påminna om några exempel ur historien. Det speciella med utbrottet bedöms vara att Under antikens krig doppades pilspetsar det är klimatinducerat. Biologiska agens som i ormgift, odört, bolmört och julros. När varit infrusna i permafrost har som följd av Hannibal omkring år 184 f Kr drabbade mildare klimat tinat och utsatt djur och män- samman med en flotta från den grekiska niskor för exposition. Det är en ny situation stadsstaten Pergamon slungade hans sjömän ur smittspridnings- och risksynvinkel.13 lerkrukor med insamlade giftormar över i Antagonistiska CBRNE-situationer inne- de grekiska fartygen.15 bär ofta att andra organ än de som vanligen Svarta döden eller digerdöden som bröt är berörda involveras samt att betoningen av ut på 1300-talet var den andra stora pan- ansvar och uppgifter kan bli annorlunda än demin i världen. Farsoten gjorde sitt intåg i vid andra CBRNE-händelser samt att tyngd- Europa via Svarta havet. Därifrån finns be- punkten mellan aktörer kan variera under skrivningar av hur khan Jani Beg av Gyllene ett händelseförlopp. Typiskt sett är det en horden i en andra omgång belägrade den väl polisuppgift att avbryta brottsliga handlingar, befästa genuesiska handelsstaden och kolonin vare sig det gäller hot, allmänfarliga brott Kaffa (nuvarande Feodosija) på östra Krim eller terroristbrott. Men det kan vara olika år 1345. Pesten bröt emellertid ut bland organ som har ansvar för den s k kritiska den belägrande tatariska hären år 1346 och faktorn vi olika tidpunkter av händelsen Jani Beg blev tvungen att häva belägringen. och insatsen samtidigt som andra ofta har Innan man drog sig tillbaka lär Jani Beg ha

124 ANALYS & PERSPEKTIV beordrat att pestsmittade lik med hjälp av la spridningstekniken för biologiska agens. kastmaskiner skulle slungas över stadens Experimentella flygbombningar genomför- murar. På så sätt kom pesten in i staden och des mot samhällen i Kina och Manchuriet. folk insjuknade. Därifrån spred sig pesten Från flygplan fälldes även blandningar av med genuesiska köpmän som flydde hem vete, riskorn och loppor. Tiotusentals män- 16 till Italien. Även om pesten var på bred niskor dödades under fältexperiment och frammarsch mot Europa har Kaffa setts som krigshandlingar genom spridning av böldpest, den första mer systematiska användningen kolera, mjältbrand och andra sjukdomar. av biologisk krigföring. Från flygplan fälldes även mat och kläder År 1495 blandade spanjorerna blod från leprasjuka (spetälska orsakas av bakterier) som var kontaminerat. Infekterad mat och i vin som såldes till den franska fienden i godis delades ut till aningslösa människor. Neapel. Ett annat historiskt exempel är när Japanska soldater kontaminerade vattendrag Napoleon år 1797 lät översvämma slätterna och brunnar med kolera och tyfus. Klädda i runt Mantua i Italien för att förstärka sprid- skyddsdräkter följde forskarna insatserna och ningen av malaria.17 de döende offren. Sedan Japan kapitulerat och Efter det svenska nederlaget i Poltava år verksamheten blivit känd för amerikanarna 1709 samlades civila och soldater på flykt övertog de under största hemlighet forskarna, till hemlandet i de baltiska kuststäderna. kunskapen och experimentdata.18 Trängseln var stor i städerna och den ryska Efter andra världskriget har forskning armén närmade sig. Det gjorde också pesten. kring biologisk krigföring förekommit i I maj 1710 insjuknade de första pestoffren många länder, däribland USA, Sovjetunionen, i och snart var även Reval () Kanada Tyskland, Storbritannien, Frankrike, drabbat. Även de ryska trupperna drabba- des av pesten. För att försvaga svenskarna Irak, Sydafrika och Ungern. Även efter det kastade ryssarna in sina pestoffer i staden. att 166 länder undertecknat och ratificerat Kriget som varit en bidragen orsak till pes- FN-konventionen om förbud mot biologiska tepidemin stannade av allteftersom pesten vapen och toxinvapen år 1972 har ett antal tog sina tributer. Femton procent av Sveriges länder fortsatt att forska om biologiska vapen befolkning dog av pest. för offensivt bruk.19 Så var exempelvis fallet Under det andra kinesisk-japanska kri- i Sovjetunionen i slutet av 1980-talet och i get (1937–1945) och andra världskriget in- början av 1990-talet, vilket senare medgavs vaderade Japan bland annat Manchuriet. av president Boris Jeltsin. Smittkoppor och I Pingfang i närheten av staden Harbin i mjältbrand ingick i programmet. östra Kina inrättades i ett gammalt fångläger I samband med Operation Desert Storm i ”Epidemic Prevention and Water Purification Irak 1991 uppfattades både en kemisk och en Department Unit 731”. Här började japan- biologisk hotbild. I rapporteringen förekom ska forskare genomföra de mest gruvliga experiment, bland annat med biologiska namnet ”Doktor Död” och med det avsågs vapen, på levande människor; kineser, rys- den kvinnliga läkare som var chef för Iraks sar och krigsfångar. Flera tusen människoliv laboratorium för utveckling av biologiska skördades i de biologiska experimenten som vapen. Många tusen amerikanska soldater även innefattade vivisektion av människor. vaccinerades mot anthrax och miljontals Forskarna arbetade dessutom med att utveck- doser antibiotika lagrades upp.

125 N r 3 juli/september 2016

Bioterrorism/agroterrorism Som redovisats inledningsvis dök i anslut- ning till attackerna i USA den 11 september Det finns en risk att även icke-statliga aktö- 2001 antraxbrev upp i USA och misstankar rer kan använda sig av biologiska attacker. uppstod om att terrorister avsiktligt spred Fallen av bio- och agroterrorism i världen antraxbakterier bland civilbefolkningen. En har varit få hittills. De har knutits till apo- uppsjö av misstänkta försändelser med vitt kalyptiska sekter, ensamvargar samt politiska pulver fick hanteras av myndigheterna värl- och religiösa grupper. Motiven kan då vara den över, så också i Sverige. Därefter har det av varierande slag. då och då kommit larm om misstänkt pulver På 1950-talet och senare undersöktes i försändelser och särskilda insatser påkallats genom hemliga experiment spridningsef- för att omhänderta, sanera och utreda. De fekterna i tunnelbanesystemet i New York allra flesta fallen har varit falskt alarm. De och i San Francisco. Det visade sig att om amerikanska antraxbreven innehöll endast organismer släpps ut på en station infekterar gram av sporer att jämföra med det sovje- vinddrag och vakuum i tunnlarna snabbt tiska vapenprogrammet som producerade hela tunnelbanesystemet. tusen kilo antrax.21 Under den militanta frihetskampen i Kenya Obekräftade uppgifter från februari 2016 med sedermera presidenten Jomo Kenyatta finns om att ISIL, Islamiska staten i Irak som förgrundsperson använde Mau-Mau- och Levanten, skulle försöka utveckla bio- rörelsen år 1952 giftig växtsaft från mjölk- logiska vapen. Vid en husrannsakan mot en buske för att förgifta boskap på en brittisk ISIL-cell i El Jadida sydväst om Casablanca missionsstation.20 i Marocko uppges polisen ha anträffat tre År 1984 infekterades salladsbarer i tio krukor med en orangefärgad mix som skulle restauranger i Oregon, USA, med salmonella. kunna utvecklas till dödligt tetanus toxin 751 personer drabbades av bioattacken som (stelkramp).22 genomfördes av den indiskinspirerade sekten Rajneeshee. Vid mitten av 1990-talet påträf- Det moderna samhället och fades en större mängd Botulinumtoxin hos Röda Armé Fraktionen i Paris. smittspridningshot Den japanska domedagssekten Aum Kunskaper om mikroorganismers historia och Shinrikyo, som är mest ökänd för att ha evolution tillsammans med riskanalyser, om- genomfört saringasattacken i Tokyo tunnel- världsbevakning och framtidsstudier utgör en bana år 1995, hade även gjort flera försök bas för att förstå olika smittspridningshot. att använda biologiska agens för att döda Några nutida konkreta exempel på sjuk- människor i syfte att frälsa sina egna sjä- domsutbrott är sars (2003); influensa H5N1 lar. De hade experimenterat med att sprida (2009); ebola (2014–2016) och zika (2015–). mikrober genom fläktsystem. Det visade Dessa globala utbrott visar tydligt att allvar- sig att sekten även skickat medlemmar till liga smittsamma sjukdomar inte är isolerade Afrika för att söka efter ebolavirus. Det var till en specifik del av världen eller enskilda efter det att en ny typ av virus som orsakar länder. blödarfeber med snabbt insjuknande och Det finns en mångfald av olika biologiska mycket hög dödlighet som hade identifierats hot- och risker som kan spridas hos männi- vid floden Ebola i nuvarande Demokratiska skor, djur och växter. Hotbilden handlar om Republiken Kongo (tidigare Zaire). pandemier, nya uppkomna smittämnen och

126 ANALYS & PERSPEKTIV konsekvenserna av antibiotikaresistens. Alla Utvecklingen inom det s k life sciences- dessa hot- och risker från utbrott av smitt- området och syntetisk biologi är snabb, och samma sjukdomar ska hanteras, vare sig de risken för spridning till fel händer finns även sker med avsikt, till följd av olyckshändelser där. eller av naturliga orsaker. Händelser och in- Med konceptet ”one health” avses sam- cidenter med avsiktlig smittspridning utgör verkan mellan flera discipliner som arbetar en mycket liten del av alla andra naturligt lokalt, nationellt och globalt för att uppnå uppkomna B-händelser. optimal hälsa för människor, djur och mil- Mikroorganismer som t ex bakterier, vi- jön genom politik, forskning, utbildning 27 rus och parasiter har funnits på vår jord och praktik. One health-begreppet bygger långt tidigare än för ca 7 miljoner år sedan således på insikten att hälsan hos människor, då mänskligheten började ta form och där djur och de ekosystem vi lever i är intimt dagens moderna människa Homo sapiens sammanvävda. sapiens funnits de senaste ca 250 000 åren.23 Sverige har en god ”one health” tradition Idag tror forskare att det fanns bakterielik- och är ett av de länder som legat i framkanten nande bakterier väldigt tidigt i jordens his- vad gäller att hantera folkhälsoproblem ur ett toria, närmare bestämt för ca 3,5 miljarder one health-perspektiv. Inom zoonosområdet har formell sektorsöverskridande samverkan år sedan. De första syreproducerande cya- funnits i nästan 20 år. En bidragande orsak nobakterierna tror man uppstod för ca 2,5 är att inom epizooti- och zoonosområdet miljarder år sedan.24 finns det både nationell och internationell Världshälsoorganisationen (WHO) rap- (EU) lagstiftning. porterar att enbart tio procent av alla mikro- Lagstiftningen påskyndar samverkan men organismer är kända i dagsläget. En majoritet det finns behov av att se över den natio- av alla virus är ännu inte upptäckta.25 Man nella sekretesslagstiftningen i förhållande uppskattar att 80 procent av patogena agens till EU-lagstiftningen. Frågan om hur man för bioterrorism har zoonotiskt ursprung, kan stärka säkerheten och förvaringen av d v s kommer från djursjukdomar som är smittämnen i Sverige i förhållande till andra överförbara på människa. länder utreds.28 Även om det finns flera tusen olika sor- En annan utmaning är att olika myndig- ters virus, bakterier och parasiter är det för heter gör riskbedömningar avseende B-hot närvarande bara några hundra av dessa som på olika sätt. I ett samverkansprojekt mellan är av kliniskt intresse hos människor och fyra myndigheter identifierades skillnader 26 som kan diagnosticeras på laboratorium. i riskbedömningsmetodik mellan myndig- Dessa patogena mikroorganismer utgör ett heter som jobbar med djur- och livsmedel, smittspridningshot och olika nya typer av gentemot folkhälsa, samt FOI som jobbar infektionssjukdomar kommer troligtvis att med riskbedömningar utifrån ett försvars- finnas i framtiden hos både djur och män- perspektiv.29 Myndigheterna har sina egna niskor. Mikroorganismer kan snabbt an- ansvarsområden, men det finns också ett passas till nya miljöer och är gräns- och antal punkter med gemensamt ansvar inom sektorsöverskridande. Detta har gjort att exempelvis zoonoser och antibiotikaresistens. humanmedicin och veterinärmedicin har Riskbedömningar genomförs inom ämnes- börjat samverka vilket brukar benämnas områdena men med olika fokus (djurhälsa, som ”en hälsa/one health”. livsmedelssäkerhet, folkhälsa). Ett fortsatt

127 N r 3 juli/september 2016

Hot- och riskkategori Scenarioexempel Syfte med scenariet Zoonos och Stort VTEC-utbrott hos Att analysera förmågan att livsmedelssäkerhet nötkreatur och sjuka hantera och samverka beträffande inklusive dricksvatten människor med syndromet smittspårning. HUS Fodersäkerhet Salmonella i foder Att beskriva förmågan att upptäcka farliga ämnen i foder och skydda djur och människor från att exponeras. Klimathot – nya West Nile i Sverige genom Att beskriva förmågan att hantera smittämnen introduktion av vektorburna och samverka vid en ny typ av infektioner smitta. Epizooti Mul- och klövsjukeutbrott Att analysera förmågan till som pågått under några bland annat uthålligheten av veckor smittbekämpningen i samband med ett omfattande epizootiutbrott som pågått under flera veckor. Antagonistiskt hot Påstått utsläpp av antrax Att beskriva förmågan till med B-agens samverkan kring utredning av trolig bioterrorhändelse samt smittspårning och sanering av antrax. Pandemi Influensapandemi som Att öka förmågan till skydd av drabbar Sverige befolkningen och samhällsviktig verksamhet under en pandemi Växtsjukdom - Utbrott av växtskadegörare Att beskriva förmågan till upptäckt växtskadegörare som sprids med träemballage och samverkan kring angrepp av tallvednematod i svensk skog. Biosäkerhet – bioskydd Laboratorieolycka med stor Att beskriva förmågan att hantera exponering för Legionella en större laboratorieolycka inklusive händelserapportering och informationsbehov. Toxin Mykotoxiner i spannmål Att beskriva förmågan att hantera toxinförekomst i livsmedelskedjan.

Tabell 1. Översikt av några olika hot- och riskkategorier inom B-området med exempel på scenarier.31 arbete för att dela metodik och expertis med (SOFÄ) har också tagit fram scenarier inom andra relevanta aktörer inom B-området är B-området som kan vändas i arbete med risk- således av vikt för att skapa bättre förutsätt- och sårbarhetsanalyser samt inom annan ningar för framtida gemensamma hot- och beredskapsplanering för att möta framtida riskbedömningar. B-hot, se tabell 1. Inom livsmedelskedjan har en myndighets- Arbetet med allvarliga smittspridningshot gemensam risk- och sårbarhetsanalys tagits som t ex epizootier och zoonoser har stor fram.30 Samverkansområdet Farliga ämnen betydelse för såväl djurhälsa som folkhälsa.

128 ANALYS & PERSPEKTIV

I dagens digitaliserade, urbaniserade och människor och djur.35 Här finns således för globaliserade värld med ökande handel med framtiden en stor problematik av hot, risker djur, djurprodukter och varor, en allt rörligare och sårbarheter samt kritiska beroenden. SVA arbetskraft samt förändrade och ökande res- påpekar att inom detta område finns många vanor finns ständiga risker för internationell typer av händelser som berör ett antago- spridning av allvarliga infektionssjukdomar. nistiskt perspektiv såsom fusk, smuggling, För Sveriges del har dessutom det nationella biokriminalitet, terrorism/bioterrorism och gränsskyddet alltmer försvagats sedan EU- väpnat angrepp. Det finns en stor oro i USA inträdet vilket försvårat möjligheterna att och Europa för att farliga ämnen kommer att förhindra att sjukdomar introduceras från användas antagonistiskt och det kan då ha områden i EU med sämre smittskyddsläge förödande effekt på människor och miljö. 32 än i Sverige. Inom försvars- och underrättelseverksam- Ett annat mycket viktigt område är konse- het finns en annan tradition att jobba med kvenserna av antibiotikaresistens (antimicro- mer långsiktiga och konsekvensbaserade bial resistance – AMR) eftersom antibiotika hot. Dessa metoder beaktar megatrender är livräddande läkemedel för människor och som t ex digitalisering och globalisering. Ett djur. För att bota bakterieinfektioner används exempel på en metod som använts för lång- antibiotika, men bakterierna anpassar sig ge- siktig analys av B-hot är horizon scanning.36 nom att utveckla motståndskraft – resistens. Strategiska analytiker inom olika discipliner Antibiotikaresistens är ett smygande hot och på sikt urholkas möjligheten att behandla behöver arbeta tillsammans på motsvarande infektioner. Resistensproblemen ökar snabbt sätt som ”fusion centers” arbetar inom sä- världen över. Några exempel med global kerhetsområdet för att prediktera långsiktiga betydelse för folkhälsan, är meticillinresi- trender och hot. stenta Staphylococcus aureus (MRSA) och tarmbakterier med Extended Spectrum Beta- Samhällets beredskap Lactamase (ESBL)-resistens. Sverige har en Nu och då påminns vi om att det moderna ledande roll när det gäller AMR-frågor och samhället är sårbart. Tid och tidsförlopp har ett förhållandevis låg AMR-förekomst spelar en viktigare roll än tidigare. En all- hos såväl människor som djur i jämförelse varlig händelse på ett håll i världen kan med andra länder.33 Förutom det arbete med de risk- och ibland ge dominoeffekter på andra håll och sårbarhetsanalyser som ska göras enligt även globala konsekvenser. När det gäller Krisberedskapsförordningen (2015:1052) smittsamma sjukdomar hos människor och (RSA:er) och andra analyser måste metoder djur är, som vi sett ovan, risken för snabb för långsiktig beredskapsplanering utveck- geografisk spridning hög. las.34 Hantering av särskilda händelser inne- I sin risk och sårbarhetsanalys för 2015 fattar en rad olika åtgärder: förebyggande, påpekar Statens veterinärmedicinska anstalt förberedande, insättande, återställande och (SVA) att under det senaste decenniet har konsekvenslindrande.37 Till skillnad från hoten från olika nya infektionssjukdomar statiska händelser, som ofta nått sin kulmen mot såväl domesticerade som vilda djur och när de kommer till insatsorganisationernas människor ökat till följd av en accelererande vetskap, kan dynamiska händelser leda till globalisering och ökade kontaktytor mellan komplikationer och utveckla sig på olika sätt

129 N r 3 juli/september 2016 och inte sällan innefattar de ett betydande och aktörer. Aktörerna måste försäkra sig mått av osäkerhet. om att de har en likartad uppfattning om Oftast involveras samtidigt flera sam- vad som har hänt, hur krisen bedöms komma hällsorgan, frivilligorganisationer, företag att utvecklas, vilken inriktning man bör ha och enskilda. De kan beröras och involveras för sina åtgärder, i vilken ordning de bör vid olika tidpunkter och ha tyngdpunkten i genomföras och vilka prioriteringar som sina respektive uppgifter vid olika tidpunkter bör göras. Tyngdpunkten mellan aktörerna längs den särskilda händelsens tidsaxel (se kan variera under insatsen. Ledningsansvaret Figur 1). Ett organ kan redan vara på gång kan i vissa fall bli pendlande. Det kräver i saken när andra aktörers medverkan blir samverkan och att man identifierar berö- påkallad. ringspunkterna. I inledningsskedet av framför allt över- Viktigt är att klara ut inriktningen i stort raskande händelser kan det vara svårt att för de parallella insatserna, att identifiera entydigt klara ut ansvars- och forumfrågorna. och värdera kritiska faktorer för händelsen Flera organ kan vara berörda och flera fora och insatsen. Den som har ansvaret för den kan samtidigt ha behörighet för olika upp- s k kritiska faktorn vid en viss tidpunkt av gifter. Lokal nivå, central nivå och interna- insatsen måste så tidigt som möjligt ange sin tionella organisationer kan samtidigt ha ett inriktning eftersom den inverkar på övrigas ansvar (a single jurisdiction with multiagency utformning av sina insatser.38 involvement, or multiple jurisdictions with Ser vi specifikt till spridning av smitta är multiagency involvement). detta tydligt. Följande hottermometer visar Händelsen och tillståndet kan innebära på bredden när det gäller problematik som konsekvenser genom att det uppstår allvarliga kan uppstå kring smittsamma djursjukdomar. komplikationer och även störningar i viktiga Se figur 1 på nästa sida. samhällsfunktioner, kanske med nya skador Inom epizootiområdet inträffar givetvis som följd och som i sin tur kräver att insatser hela tiden händelser. Djur insjuknar i smitt- från ytterligare myndigheter och organ. samma sjukdomar och risken finns för att För att få ett säkrare samhälle krävs att människor kan påverkas på olika sätt. Det samhällets aktörer har insikt om och för- hanteras av de ordinarie resurserna som står varandras uppgifter och roller arbetar har kompetens och erfarenhet på området. gemensamt och mot samma mål. Djurhållare och veterinärer har att i sina yr- Samtidigt kan det vara så att myndighe- kesroller hantera detta och har god vana. ters uppgifter vid en särskild händelse kan Samtidigt är kunskapen om smittsamma vara motstående. Ett vardagligt exempel är djursjukdomar samt risker och sjukdoms- att insatser för att rädda människoliv kan förlopp ganska ringa, närmast slumpartad, innebära att säkring av bevis om brott för- hos samhällets blåsljusorganisation. Svåra svåras och att bevis kan förstöras. Då krävs situationer kan dessutom komma smygande extra god samarbetsförmåga. och det gäller hela hotskalan. Behovet av ex- Det nu anförda visar att det vid en hän- pertstöd kan därvid bli påtagligt för att kunna delse snart kan uppstå ett behov av tvärsek- stödja, handräcka och ingripa rätt och inte toriell samordning med krav på insikt om och ställa till mer problem än man försöker av- ansvarstagande för helheten. Det föreligger värja. På smittskyddsområdet kan åtgärderna därmed ett starkt beroendeförhållande mel- bli omfattande och rigorösa, exempelvis vid lan händelsen som den utvecklas, uppgifter misstanke om mul- och klövsjuka.

130 ANALYS & PERSPEKTIV

Naturligt Uppkomst Antibiotika- Pandemi Transport- Laboratorie­ Brist i Illegal Bio- Sabotage Avsiktlig Avsiktlig sjukdoms­ av nya resistens olycka med olycka med regel- handel krimina- attack/bio­ attack/bio­ utbrott B-agens B-agens B-agens styrning litet terrorism logisk krigfö­ (icke statlig ring (statlig aktör) aktör)

Naturligt

Olycka/oavsiktligt

Avsiktligt

Figur 1. En hottermometer över olika B-hot med avseende på naturliga, olyckor/oavsiktliga och avsikt- liga hot, Modifierade från.39

Som vid andra särskilda händelser kan på om att länsstyrelsen, enligt förordningen epizootiområdet situationer uppstå där det (2007:825) med länsstyrelseinstruktion, är behövs mer kompetens av det som finns för den högsta civila totalförsvarsmyndigheten vardagshändelserna. Resurser kan behöva med ett brett verksamhetsområde som bl a kraftsamlas och specialister kallas in. Tidigt omfattar skydd mot olyckor, krisberedskap involveras också internationella expertorgan. och civilt försvar. Länsstyrelserna ska vara Händelser kan också tänkas som innebär att ”den statliga aktör som på regional nivå upp- andra organ än de som vanligen hanterar träder enhetligt och överbrygger de natio- epizootifrågorna måste engageras. Det gäller nella myndigheternas mer sektorsinriktade inte minst i situationer som har antagonistiska perspektiv”.41 Förmågan att hantera kriser inslag och andra extraordinära situationer. i samhället i fredstid ska, enligt regeringen, Ju längre till höger man kommer på skalan alltjämt ge en grundläggande förmåga att i hottermometern desto fler organ berörs hantera krigssituationer. och flera med annan sakkunskap, men som saknar expertkunskaper i epizootifrågor, Internationellt samarbete måste engageras. I en proposition år 2001 påpekade reger- I december 2009 antog Europeiska rådet ingen att lednings- och samordningsförmågan en CBRN-handlingsplan för EU.42 Rådet för höjd beredskap skulle utvecklas med den konstaterade att kemiska, biologiska, radio- fredstida krishanteringsförmågan som grund. logiska och nukleära material produceras, Regeringen ansåg då att det även fortsätt- transporteras och hanteras under vitt skilda ningsvis behövdes finnas en myndighet på förhållanden, vilket utgör en bred risk för respektive nivå som hade områdesansvar samhället. Även om det hittills förekommit för samordning. På central nivå regeringen, relativt få större antagonistiska incidenter på regional nivå länsstyrelsen och på lokal med CBRN-material, inbegripet terrorist- nivå kommunen.40 dåd, är det p g a risken för de förödande Det blev inte värst mycket förnyelse av to- konsekvenser sådana incidenter kan medföra talförsvaret, men länsstyrelsens samordnings- viktigt att ha insikter om hotet och kunna uppdrag har överlevt. I 2015 års försvarspoli- förebygga och hantera det när det händer. tiska proposition, nästan på samma sida som Handlingsplanen var en fortsättning på i 2001 års proposition, påminner regeringen ett EU-arbete som startat efter attacker-

131 N r 3 juli/september 2016 na den 11 september 2001 och byggde på AniBioThreat var ett treårigt EU-projekt arbetet i en arbetsgrupp som inrättats av som syftade till att stärka förmågan att möta EU kommissionen i början av år 2008 och olika slags biologiska hot mot vår säkerhet som ledde fram till ett strategiskt paket med och trygghet. Statens veterinärmedicinska helhetsperspektiv för att minska hotet och anstalt (SVA) var koordinator för projek- skadorna från CBRN-incidenter vare sig de tet som slutredovisades hösten 2013.45 uppstår genom olyckor, naturkatastrofer el- Med hjälp av vetenskapliga kunskaper och ler framkallas avsiktligt, exempelvis genom praktiska övningar har deltagande länders terroristdåd. Inte mindre än 124 åtgärder myndigheter stärkt sin förmåga att möta skulle genomföras under åren 2010–2015. olika slags biologiska hot i hela kriskedjan Arbetet har nyss följts upp. (”all-hazard”). Snabb detektion och veder- År 2008 antog EU en likande handlings- häftig riskbedömning är av största betydelse plan för bättre sprängämnessäkerhet.43 Den för att möta misstankar om biologiska hot. planen omfattade 48 åtgärder för övergri- Dessutom krävs god förmåga att hantera pande förbättringar rörande prekursorer, den allmänna oro som ett utbrott medför. lagring, transport, spårbarhet, detektering, I särskilt hög grad fordras kompetent oros- forskning, gränsöverskridande informations- och mediehantering om utbrottet kan miss- tänkas vara av antagonistiskt ursprung som utbyte och samordning mellan olika organ. kombineras med avsiktlig propaganda och Begreppet CBRN utökades med bokstaven desinformation. E sedan explosiva ämnen lagts till gruppen Grunden för att förebygga och hantera av farliga ämnen. sjukdomar bygger på strukturer och proces- År 2011 talade USA:s president Barack ser avseende naturliga sjukdomsutbrott och Obama i FN:s generalförsamling om åtgärder WHO, FN:s livsmedels- och jordbruksorgan mot infektionssjukdomar. Problemen med ef- (FAO) och djurhälsoorganisationen (OIE) terlevnaden av B-vapenkonventionen (BWC) måste stå i fokus. Parallella strukturer och har bland annat lett till lanseringen av the processer är inte önskvärt för att hantera Global Health Security Agenda (GHSA) år antagonistiska B-hot och harmonisering och 2014. GHSA-perspektivet är brett och har standardisering av t ex smittspårning i sam- fokus på infektionssjukdomar, däribland band med avsiktlig smittspridning i livsmed- biologiska hot, vare sig de uppstår natur- elskedjan är av betydelse.46 Privat-offentlig ligt, av olyckshändelse eller avsiktligt, det samverkan är också en viktig komponent i vill säga gränssnittet mellan säkerhet och det fortsatta arbetet vilket har lyfts i EU:s global hälsa som berör biologiska säker- grönbok om bioberedskap.47 hetshot från stater till icke-statliga aktörer. År 2015 arrangerade OIE en global kon- GHSA antogs 2015 vid ett toppmöte med ferens, Biological threat reduction,vilket 44 G-20 ledarna. resulterade i ett antal rekommendationer där På senare år har hoten om avsiktlig smitt- bland annat INTERPOL föreslogs att vara spridning fått ökad prioritet hos globala värd för en uppföljande konferens.48 organisationer som World Organisation for I april 2016 tog Europeiska kommissio- Animal Health, Världshälsoorganisationen nen upp bioterrorism inom ramen för en WHO, G8-länderna, Europeiska unionen gemensam ram för att motverka hybridhot och den internationella kriminalpolisorga- inom EU. Kommissionen skrev bland annat nisationen Interpol. att manipulation av överförbara sjukdomar

132 ANALYS & PERSPEKTIV skulle kunna äventyra befolkningens hälsa varandra och där ett nytt lager läggs på be- samt att avsiktlig spridning av djur- och växt- fintliga strukturer inom one health-konceptet sjukdomar kan få allvarliga följder för livs- för att skapa beredskap mot både naturliga medelstryggheten i EU och stora ekonomiska och avsiktliga B-händelser i form av one och sociala effekter på viktiga områden i EU:s health security.51 livsmedelskedja. För folkhälsa och livsmed- Utbildning och övning, som även innefat- eltrygghet avser EU att tillföra nya element tar blåljusmyndigheterna, är viktigt för att till den befintliga ”verktygslådan”.49 förbereda de som har att agera vid allvarlig smittspridning och för att på förhand klar- Slutsatser lägga olika aktörers roller i en kris. Numera kan även olika smittämnen indi- Det effektivaste skyddet mot olyckor och viduellt genetiskt identifieras. Därmed kan incidenter är att de förebyggs och förhindras. prover matchas mot varandra. Det är också Att förebygga är bättre än att vidta åtgär- en forensiskt intressant utveckling som kan der då det redan inträffat. Förebyggandets ha betydelse vid misstanke, spårning och strategi och det tidiga ingripandets strategi utredning om antagonistisk verksamhet och har en stor fördel jämfört med andra stra- måste tas till vara i samarbetet mellan myn- tegier. Samtidigt måste man inse att det är digheter och andra berörda intressenter inte omöjligt att förhindra allt och hoppas på bara i Sverige utan också internationellt. att det finns inbyggda säkerhetssystem som Smittämnen hanteras i många typer av fullt ut kan hantera konsekvenserna av alla laboratorier runt om i världen. Bristande la- typer av händelser. Det gäller särskilt då boratoriesäkerhet innebär en risk för olycks- antagonistiska aktioner ingår i hotbilden relaterad spridning men också antagonistiskt för CBRNE-ämnen. genom exempelvis ”ensamvargar”.52 När det då gäller epizootifrågorna visar En annan angelägen fråga att ha upp- hottermometern ovan på behovet av bredd märksamhet på i detta sammanhang är om och tvärsektoriell samordning av beredska- forskare med tillgång till laboratoriekapacitet pen. Den samordnade och aktörsgemensam- illegalt skulle kunna ”bygga om” virus så ma förmågan behöver utvecklas och anpassas att de blir allmänfarliga och kan användas till framtida hot. Förmågan måste finnas som för antagonistiskt bruk. Skulle det till och en grundberedskap i samhället och inte bara med kunna gå så långt som inom den ille- då problematiken är i medialt fokus. gala narkotikahanteringen att allmänfarlig Att bygga och upprätthålla relevanta nät- smitta kan framställas eller iordningställas verk, inklusive en sektorövergripande stra- för spridning av en ensamvarg i ett så kallat tegisk analyskapacitet, är förutsättning för garagelabb? en god beredskap och utgör en nödvändig Lars Nylén är jurist, f d rikskriminal- förberedelse för att kunna hålla sig under- chef och generaldirektör och chef för rättad om händelseutvecklingen när en kris Kriminalvården samt ledamot av KKrVA. inträffar. Nära kontakter krävs därvid med flera forskningsområden samt internationellt samarbete. Rickard Knutsson är agr dr i teknisk mikro- Det är angeläget att man skapar en sam- biologi, forskare och verksamhetsområdes- arbetskultur mellan olika yrkeskårer och chef vid Statens veterinärmedicinska anstalt discipliner.50 Smittbekämpande och brottsbe- (SVA), Uppsala. Han har lett ett treårigt kämpande organisationer måste lära känna projekt i EU om bioterrorism.

133 N r 3 juli/september 2016

Noter

1. regleringsbrev för Myndigheten för sam- an anthrax outbreak in a Swedish beef hällsskydd och beredskap avseende budgetår cattle herd”, kap 17 i Hoorfar, Jeffrey: Case 2013, återrapporteringskrav 21, sista stycket. Studies in Food Safety and Authenticity: 2. Europaparlamentets och rådets beslut nr Lessons from Real-life Situations, Woodhead 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om Publishing Series Limited, Cambridge, UK allvarliga gränsöverskridande hot mot män- 2012, s 151-160. niskors hälsa. 12. Mjältbrandsfall vid Omberg 2016, Statens 3. huldén, Lena: Den sexbente fienden, jordbruksverk, http://www.jordbruksverket. Leddjurens inverkan på västerländsk krigfö- se/amnesomraden/djur/sjukdomarochsmitt- ring, Schildts, Helsingfors 2006, s 9. skydd/smittsammadjursjukdomar/mjalt- 4. “Origin of the UK Foot and Mouth brand/mjaltbrandsfallvidomberg2016.4.6e45 Disease epidemic in 2001”, Department 7ee5156206315025135c.html. (2016-07-28) of Environment, Food and Rural Affairs 13. ”Mjältbrand sprider sig i ryska Sibirien”, (DEFRA), UK juni 2002, http://webarchive. 2016-08-02, Svenska Yle, https://svenska.yle. nationalarchives.gov.uk/20130402151656/ fi/artikel/2016/08/02/mjaltbrand-sprider-sig- http://archive.defra.gov.uk/foodfarm/farma- i-ryska-sibirien. (2016-08-18) nimal/diseases/atoz/fmd/documents/fmdori- 14. nylén, Lars: Operativ ledning. Bedömande gins1.pdf. (2016-07-05) och beslutsfattande. Lednings- och fältsta- 5. comey, James B: “Statement before ber vid särskild händelse, Rikspolisstyrelsen, the House of Representatives Judiciary Stockholm 2006, s 14 ff. Committee Washington DC”, 2014-06-11, 15. op cit, Huldén, Lena, se not 3, s 190. http://www.fbi.gov/news/testimony/oversight- 16. Wheelis, Mark: ”Biological Warfare at the of-the-federal-bureau-of-investigation-6. 1346 Siege of Caffa”, Emerging Infectious (2014-07-10) Diseases, vol 8, nr 9, september 2002, s 971, 6. “Biological Threat Reduction Strategy, samt Harrison, Dick: Stora döden, Ordfront Strengthening Global Biological Security”, 2000, s 92. World Organisation for Animal Health (OiE), 17. riedel, Stefan: “Biological warfare and oktober 2015, http://www.oie.int/fileadmin/ bioterrorism: a historical review”, Baylor Home/eng/Our_scientific_expertise/docs/pdf/ University Medical Center Proceedings, EN_FINAL_Biothreat_Reduction_Strategy_ 2004:17, s 400-406. OCT2015.pdf. (2016-07-05) 7. “Terrorist Threats to Food – Guidance for 18. harris, Sheldon H: Factories of Death. Establishing and Strengthening Prevention Japanese Biological Warfare, 1932–1945, and Response System”, World Health and the American Cover up, Routledge, New Organization (WHO), 2002, http://apps.who. York 2002. int/iris/bitstream/10665/42619/1/924154584 19. keremidis, Haralampos; Appel, Bernd; 4.pdf. (2016-07-05) Menrath, Andrea; Tomuzia, Katharina; 8. SVA:s Risk- och sårbarhetsanalys 2015, Normark, Magnus; Roffey, Roger och Statens veterinärmedicinska anstalt, Dnr Knutsson, Rickard: ”Historical Perspective 2015/923, Uppsala 2015. on Agroterrorism: Lessons Learned 9. Surveillance of Infectious Diseases in from 1945 to 2012” i Biosecurity and Animals and Humans in Sweden 2015, SVA:s Bioterrorism: Biodefense Strategy, Practice, rapportserie, 34 ISSN 1654–7098, National and Science, vol 11 (supplement 1) 2013, Veterinary Institute (SVA), Uppsala, Sweden. s S17-24. doi: 10.1089/bsp.2012.0080. 10. Folkhälsa – Djurhälsa. Ny ansvarsfördel- 20. Mohtadi, Hamid och Murshid, Antu: A ning mellan stat och näring, betänkande av Global Chronology of Incidents of Chemical, Djursmittutredningen, SOU 2010:106, ISBN Biological, Radioactive and Nuclear Attacks, 978-91-38-23519-5, Stockholm 2010. 1950–2005, University of Wisconsin, 11. knutsson, Rickard; Båverud, Viveca; Milwaukee, USA 2006, https://pantherfile. Elvander, Marianne; Olsson Engvall, Eva; uwm.edu/mohtadi/www/A%20Global%20 Eliasson, Karin och Sternberg Levin, Chronology%20of%20Incidents%20 Susanna: “Managing and learning from of%20Chemical%20Biological%20and%20

134 ANALYS & PERSPEKTIV

Radionuclear%20Attacks.doc.pdf. och sårbarhetsanalys – En metodutveck- (2016-07-05) ling med utgångspunkt i livsmedelskedjan, 21. sahl, Jason W; Pearson, Talima; Okinaka, Livsmedelsverket, Uppsala 2013. Richard; Schupp, James M.; Gillece, John 31. Hot- och riskvärderade scenarier – D.; Heaton, Hannah; Birdsell, Dawn; Samverkansområdet Farliga ämnen (SOFÄ), Hepp, Crystal; Fofanov, Viacheslav; Noseda, Myndigheten för samhällsskydd och bered- Ramón; Fasanella, Antonio; Hoffmaster, skap, 2010–5156. Alex; Wagner, David M och Keim, Paul: “A 32. op cit, SVA 2015, se not 8. Bacillus anthracis Genome Sequence from 33. ibid. the Sverdlovsk 1979 Autopsy Specimens”, 34. Myndigheten för samhällsskydd och bered- bioRxiv, Cold Spring Harbor Laboratory, skaps författningssamling: Myndigheten för http://dx.doi.org/10.1101/069914. samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (2016-08-16) om statliga myndigheters risk- och sårbar- 22. immenkamp, Beatrix: ISIL/Da’esh and ’non- hetsanalyser, (MSBFS 2016:7), https://www. conventional’ weapons of terror, European msb.se/externdata/rs/153e4f90-d672-4fd5- Parliamentary Research Service (EPRS), a86f-f0ebb08cea28.pdf. (2016-07-28) maj 2016, http://www.europarl.europa.eu/ 35. Op cit, SVA 2015, se not 8. RegData/etudes/BRIE/2016/581996/EPRS_ 36. knutsson, Rickard; Mårtensson, Per-Åke; BRI(2016)581996_EN.pdf. (2016-06-07) Brattberg, Erik och Hedström, Lars: “Bio- 23. Wikipedia: ”Människans utveckling” https:// Agro Defense Collaboration: The Need of sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4nniskans_ Joint Leadership Education and Training of utveckling. (2016-06-28) Strategic Analysts and Decision Makers”, 24. ”Livets historia”, Naturhistoriska riksmu- Journal of Defense Management, 5:131, seet, Stockholm 2015, http://www.nrm.se/ 2015, doi.org/10.4172/2167-0374.1000131. faktaomnaturenochrymden/fossil/livetshisto- 37. här används det polisiära begreppet ”sär- ria.7094.html. (2016-06-28) skild händelse” som samlingsbegrepp för 25. karlsson, Oskar: ”Tema: AniBioThreat”, händelser i hela hot- och krisskalan. SVAvet, nr 3 2013, Statens veterinärmedicin- 38. op cit, Nylén, Lars, se not 14, s 16. ska anstalt, s 14, http://www.sva.se/globalas- 39. taylor, Terence: “Safeguarding advances in sets/redesign2011/pdf/om_sva/publikationer/ the life sciences: The International Council trycksaker/svavet3-13a.pdf. (2016-06-28) for the Life Sciences is committed to beco- 26. ”Kort om mikroorganismer”, Sahlgrenska ming the authoritative source for identifying Universitetssjukhuset, Göteborg 2015, htt- and managing biological risks”, EMBO re- ps://www2.sahlgrenska.se/sv/SU/Omraden/4/ ports, vol 7 (Special Issue1), 2006, s S61–S64. Verksamhetsomraden/Laboratoriemedicin/ doi: 10.1038/sj.embor.7400725. Klinisk-mikrobiologi/Utbildning/Kort-om- 40. Fortsatt förnyelse av totalförsvaret, mikroorganismer/. (2016-06-28) Proposition 2001/02:10, s 98. 27. rubin, Carol; Myers, Tanya; Stokes, Wiliam; 41. Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar Dunham, Bernadette; Harris, Stic; Lautner, 2016–2020, Proposition 2014/15:109, s 104 Beth och Annelli, Joseph: “Review of institu- f. te of medicine and national research council 42. Europeiska Rådets dokument 15505/1/09 recommendations for one health initiative”, REV 1. Emerging Infectious Diseases, vol 19, nr 9, 43. Europeiska Rådets dokument 8109/08. december, 2013, s1913–1917. 44. The U.S. Commitment to the Global Health 28. roffey, Roger: Behov av stärkt säkerhet vid Security Agenda: FACT SHEET The White hantering och förvaring av smittämnen i House, 2015-11-16, https://www.whitehouse. Sverige – En jämförelse med regelverk i någ- gov/the-press-office/2015/11/16/fact-sheet-us- ra europeiska stater och USA, FOI-rapport: commitment-global-health-security-agenda. FOI-R-4279-SE, 2016. (2016-06-20) 29. Metodutbyte mellan expertmyndighe- 45. Op cit, SVAvet nr 3 2013, se not 25, s 6, ter för stärkande av förmåga att utföra http://www.sva.se/globalassets/redesign2011/ bedömning av biologiska hot och risker, pdf/om_sva/publikationer/trycksaker/sva- Folkhälsomyndigheten, nr 284/2014-3.4. vet3-13a.pdf. (2016-06-28) 30. Engqvist, Jannes och Wennerström, 46. knutsson, Rickard; van Rotterdam, Bart; Marcus: SRSA: sektorsövergripande risk Fach, Patrick; De Medici, Dario; Fricker,

135 N r 3 juli/september 2016

Martina; Löfström, Charlotta; Ågren, nal”, Europeiska Kommissionen http:// Joakim, Segerman, Bo; Andersson, Gunnar; eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ Wielinga, Peter; Fenicia Lucia; Skiby, Jeffrey; TXT/?uri=CELEX%3A52016JC0018. Schultz, Anna Charlotte och Ehling-Schulz, (2016-08-18) Monica: “Accidental and deliberate microbi- 50. Mårtensson, Per-Åke; Hedström, Lars; ological contamination in the feed and food Sundelius, Bengt; Skiby, Jeffrey Edward; chains – How biotraceability may improve Elbers, Armin och Knutsson, Rickard: the response to bioterrorism”, International “Actionable Knowledge and Strategic Journal of Food Microbiology, vol 145 Decision Making for Bio- and Agroterrorism (supplement 1), 2011, s S123-S128. doi: Threats: Building a Collaborative Early 10.1016/j.ijfoodmicro.2010.10.011. Warning Culture” i Biosecurity and 47. Green Paper on Bio-preparedness, COM Bioterrorism: Biodefense Strategy, Practice, (2007) 399 final, European Commission and Science, vol 11 (supplement 1), 2013, Brussels, Belgium, http://ec.europa.eu/food/ s S46-S54. doi: 10.1089/bsp.2013.0039. resources/gp_bio_preparedness_en.pdf. 51. gronvall, Gigi; Boddie, Crystal; Knutsson, (2016-07-07) Rickard och Colby, Michelle: “One Health 48. “Final Report – OIE Global Conference Security: An Important Component of on Biological Threat Reducation”, World the Global Health Security Agenda” i Organisation for Animal Health (OIE), 2015, Biosecurity and Bioterrorism: Biodefense http://www.oie.int/eng/BIOTHREAT2015/ Strategy, Practice, and Science, vol 12, nr recommendations/BTR_Conference_report_ 5, september/oktober 2014, s 221-224. doi: final.pdf. (2016-07-07) 10.1089/bsp.2014.0044. 49. ”Gemensam ram för att motverka hybrid- 52. http://www.unt.se/uppland/uppsala/gift-dok- hot, gemensamt meddelande från Europeiska toranden-haktas-4196650.aspx. (2016-08- kommissionen till Europaparlamentet 18) och rådet, 6.4.2016, JOIN(2016) 18 fi-

136 ANALYS & PERSPEKTIV Realism eller illusion, en komplettering av Bengt Gustafsson

Résumé The executive group for the project The Swedish National Defence and the Cold War has, together with a co-opted researcher, written an anthology concerning the Cold War period in which they examine the realism of Sweden’s applied security policy. In spite of the writers’ competence and knowledge, I actually miss an important ingredient, namely the increased strategic importance of Scandinavia for the superpowers as a consequence of the perform- ance of air forces and nuclear weapons. ledningsgruppen för fokk-projektet En helvetisk nymodighet med adjungerad professor emeritus Karl Molin har skrivit en antologi om det kalla Redan 1934 framhöll Winston Churchill i kriget.1 Det är en innehållsrik bok, med rika underhuset att ”... flygvapen – en helvetisk källor, där författarna från sina olika ut- nymodighet – en gång för alla skulle ändra 4 gångspunkter prövar om den säkerhetspolitik den framtida krigföringen ...”. Betydelsen Sverige förde var realistisk eller byggde på av Skandinaviens luftrum ökade inte min- alltför optimistiska bedömningar. Beroende dre sedan bägge stormakterna skaffat sig på författarnas kompetens och kunskaper, kärnvapen. Med gränsen mellan DDR och saknar jag att de inte särskilt tar upp en tidig Västtyskland väster om Skåne hade Sovjet sitt viktig strategisk förändring som verkligen luftförsvar framskjutet liksom Nazityskland påverkar deras frågeställning. Jag tycker hade på 1940-talet. För västmakterna var mig också se några mindre sakfel, som det därför flygvägen över Skandinavien lika na- kanske må tillåtas mig att kommentera. turlig som den tidigare varit över Götaland. Ingen av författarna tar egentligen upp Särskilt sedan Norge anslutit sig till Nato att Skandinaviens strategiska betydelse för och som Sverige förut visat att det gick väl stormakterna hade ökat väsentligt inför det för sig. Detta är behandlat i ett särtryck av andra världskriget genom flygstridskrafternas KKrVAHT.5 tillkomst. T ex kunde Santesson, då han2 Där framgår att USA efter Pragkuppen kortfattat berättar om att Sverige från 1943 1948 flyttade fram delar av sitt strategiska ”bytte sida”, noterat att Sverige under de två bombflyg (SAC) till Storbritannien. (Från sista åren av kriget – trots den deklarerade slutet av 1950-talet kunde man med B-52 neutraliteten – lät brittiska och amerikanska flyga direkt över Atlanten.) Beroende på bombflygplan flyga över Götaland på sin väg Natos underläge vad gäller markstridskraf- att bomba i Nazityskland. Genom att runda ter i Europa planerade USA att möta ett Skagen kunde de undvika det starkare tyska sovjetiskt angrepp på kontinenten med ett luftförsvaret längs den kontinentala västkus- stort upplagt flygföretag över Skandinavien ten (Kammhuberlinjen). Som Leif Leifland mot mål i Sovjetunionen och kommunika- visat kunde de göra det utan några större tionerna mot Västeuropa, om nödvändigt svenska diplomatiska protester eller försök med kärnvapen. Framflyttade baser i Norge att förhindra det med militära medel.3 (Sola, Gardemoen och Bodö) förbereddes från

137 N r 3 juli/september 2016

1952, en del med viss amerikansk personal av Östtysklands marin, vilken också skulle och materiel för att montera ihop kärnvapen. ordna till en marinbas vid Nordsjön. Omgruppering från UK och USA till Norge Hur hade då Sovjet agerat när Nato bör- övades regelbundet. Ammunitionsförråd jade använda svenskt luftrum? Det beror för kärnvapnen förbereddes. Amerikanska väl på om slaget om Östersjön och dess ut- reserver av konventionella vapen lagrades lopp hade följt Sovjets planer eller ej under redan i fred. denna första vecka. Hade det gått Sovjet Norskt flyg skulle i varje fall till slutet av väl i händerna hade vi om inte annat säkert 1970-talet delta i operationen.6 En särskild drabbats av flyganfall mot t ex Stockholm9 enhet (3rd Air Force Task Force North), och Arlanda. Hade kärnvapen kommit till grupperad på Flesland, ställdes senare till användning tidigare hade de säkert också Nordkommandoen i Kolsås förfogande för använts här eller, om inte, kanske hot om möjligheten till kärnvapenförsvar av Norge att de skulle komma till användning nyttjats. självt. Så det handlade inte om att Natos flyg Om Västtyskland också hade börjat använda först efter veckor skulle använda svenskt våra skärgårdar som marina baser, vilket var luftrum7 utan snarare inom första veckan! förberett, hade sannolikt sådana områden Beredskapen för uthållig användning av kärn- och Natoanvända flygbaser10 också blivit vapen kunde vara lägre, om de inte förts bekämpade av flyg. Hade det däremot gått fram till Norge före krigsutbrott. I så fall illa för Sovjet kunde det ha blivit som på fick uthålligheten i början bygga på lager i 1940-talet: det officiellt neutrala landet hade Storbritannien eller hemma i USA. lugnt låtit Natoflyget hålla på.

Nato kunde dragit in oss Kanske Sovjet var på istället Nordkalotten För Sovjet borde det inte ha ansetts angelä- Senast i samband med att slaget om Östersjön get att angripa Sverige över Östersjön före började, kunde Sovjet kuppartat försökt ta eller samtidigt med angrepp mot Nato. Vad Nordnorge. Parallellt härmed kunde man gällde sjö- och flygstridskrafter var man ha fört upp tillräckligt starka stridskrafter nämligen klart underlägsen västmakterna. mot Murmanskområdet för att sedan våga Varför då dra in de länge starka svenska sig på att säkra underhållslinjer via Finland flygstridskrafterna och ubåtsförbanden eller och Nord-sverige till Norge i syfte att bygga sjömineringskapaciteten så länge slaget stod ut ett luftförsvar för Norska havet och säkra om Östersjön och de danska sunden? Enligt egna framskjutna marina basområden. Det Sovjets från 1961 för Warszawapaktens an- kanske är av intresse att jag en gång i början tagna ”förekommande strategin” skulle ju på 1980-talet hörde Lord Carrington (som Polen och Östtyskland snarast ockupera Natos generalsekreterare) säga: ”Vem vill Danmark samt WP:s samlade Östersjöflotta riskera att hamna i ett kärnvapenkrig för bryta sig ut genom de danska sunden för att försvara Nordnorge?” Enligt Lennart att genom röjda leder kunna överföras till Ljungs dagbok hade Kissinger sagt ungefär Nordsjön och Atlanten.8 detsamma till honom. Underhåll av WP:s ”Nordsjöflotta” skulle Vid ett PHP-möte11 i Bodö för några år förberedas genom att en rysk luftlandsätt- sedan avlyssnade Kent Zetterberg och jag en ning tog Kielkanalen, som skull öppnas upp rysk redovisning i vilken berättades dels att

138 ANALYS & PERSPEKTIV

Sovjet i sin planering endast avsatt tio divi- Det är nog endast de som fortfarande inte sioner för operationer mot TVD Nordväst, vill ta åt sig hela vidden av detta stöd som det vill säga Norden (utom Danmark), dels har en mer pessimistisk uppfattning. I en av att vid en studie genomförd i början av 1980- mina FOKK-böcker17 har jag i slutkapitlet talet om ett Europakrig hade WP:s samlade ”Hur stämde vår säkerhets- och försvars- Östersjöflotta förlorat slaget om Östersjön politik med hotbilden?” sammanfattat det och huvuddelen av den nedkämpats på ett par sålunda: dagar. Orsak: främst eftersläpande teknisk utveckling. Det kanske inte var så underligt Om Sverige förhöll sig neutralt, behövde Sovjetunionen ej heller ta sig an det starka att Gorbatjov 1987 gick över till en mer de- svenska flygvapnet. Det var ju denna typ av fensiv strategi: försvar vid egen gräns. Det stridskrafter med vilka England och USA var svårt att uppfatta då, för ockupations- kunde ingripa till Danmarks och Nordnorges trupperna var kvar i hela Östeuropa fram försvar. Sovjetunionen var sålunda särskilt till början av 1990-talet.12 betjänt av att undvika onödiga låsningar av sådana stridskrafter mot en sekundär fiende./.../ Sjö- och flygstridskrafter var Vilka slutsatser kan dras av den typ av stridskrafter som skulle vara detta avgörande i kampen med Nato om Norska havet och Nordsjön, d v s den eftersträvade Visst försvagades vårt försvar efter 1968. ”maritima försvarszonen”.18 Dock hade vi ett bättre repetitionsövande än vad många som Santesson påstår.13 Vi prio- I varje fall tills Sovjetunionen hade kontroll riterade faktiskt storövningarna. T ex inför- över Östersjöutloppen verkade detta förhål- des 1980 Försvarsmaktsövningar (FMÖ) av lande krigsavhållande för angrepp mot vårt Lennart Ljung.14 Det var stora övningar med land, vilket de som sysslade med militärstra- mer än 20 000 deltagare och med förband tegiska frågor också under 1960-talet borde ha framhållit för politikerna och lärt ut på från alla tre försvarsgrenarna. De leddes av 19 den MB där övningen hölls företrädesvis högre militära skolor. Och om det stäm- med dennes i planerna tilldelade krigsför- mer att Sovjet endast avdelat tio divisioner för TVD Nordväst, så hade det ju endast band.15 Övningarna syfte var att så långt räckt till en operationsriktning inbegripande möjligt pröva förbandens krigsduglighet Sverige, t ex den på Nordkalotten. Det var samt samöva dem i deras olika uppgifter. nog viktigare att också ta Sydnorge, som Vi var ganska duktiga på att planera och var en uppgift också för Polen huvuddelen genomföra sådana övningar och hade fri- av tiden. Ett spetsnazförband hade rekog- kostiga säkerhetsregler i en internationell noserat för landsättning i Bergenområdet, jämförelse. Vi hade också ofta övningar i som också var utsatt för ubåtskränkningar beredskapshöjning med fredsorganisationens på 1980-talet. resurser för att förbereda oss för att möta ”strategiskt överfall”. Så jag för min del, delar helt Zetterbergs slutsats:16 ”Sveriges säker- Några kommentarer i övrigt hetspolitik under kalla kriget var enligt min Det finns naturligtvis påståenden här och var mening både realpolitisk och realistisk i det i texten, förutom de som redan hänvisats till egna närområdet, d v s Nordeuropa. Stödet i det föregående, som inte tar hänsyn till det från USA var här avgörande.” norska forskningresultat som jag använde

139 N r 3 juli/september 2016 för analysen i ovan nämnt särtryck. Del operativa samtal med sina kolleger i Norge, av FOKK-ledningen anser kanske inte att Danmark, Västtyskland och UK, t ex med Nato var berett att dra oss in i deras krig Danmark om bevakning i fred och mineringar med WP, men över till några kommentarer i krig av Öresund (BoMö). Från 1940-talet till texten i övrigt. till i början av 1960-talet, då försvarsstabs- Olof Santesson citerar Gunnar Artéus: chefen Curt Göransson förbjöd det, pågick ”... fredsbevarande insatser som militärled- också samtal mellan de regionala cheferna ningen ryggade för.” För min del har jag inte i Sverige och Norge. (En del fortsatte nog sett någon källa för påståendet. I mitt eget trots förbudet.) fall tog jag gärna emot sådana erbjudande, då det var enda sättet att få någon kvittens I samband med införandet av militär- på att vi fortfarande efter 200 fredsår kunde styre i Polen 1981 var det inte endast för- utbilda officerare och soldater samt samöva beredelser för, utan regeringen inkallade i förband. november värnpliktiga till tre torpedbåtar Olof Santesson nämner också utredningen för sjökontroll sydost Blekinge. De hemför- Sverige under kalla kriget med Karl Molin lovades någon gång i januari, då inga polska som medförfattare. Han har tidigare re- flyktingar hade dykt upp. De understöddes censerat slutrapporten och jag i min tur av två isbrytare, som ju kunde ta ombord har – främst mot bakgrund av deras dåliga helikoptrar. hantering av ubåtsfrågan – haft två inlägg Karl Molin skriver om 1968 års politiska i KKrVAHT.20 beslut om försvaret att ”... ÖB berövades Santesson skriver också: ”Några formliga ett starkt argument för fortsatt upprust- stabsöverläggningar för strid tillsammans ning.” Upprustning är en felaktig beskrivning. med USA och dess allierade hade heller inte fått förekomma.” Flottan talade nog redan Redan i 1958 års beslut, som är så positivt på 1940-talet med engelsmännen om hur för försvaret i stort, fattades beslut som inne- de skulle samarbeta i fred och krig. Bland bar en påbörjad ned-rustning av flottan. All annat minröjde de vid krigsslutet tillsam- vår fartygsbundna ubåtsjaktförmåga var ju mans i Öresund. Som chef för I 19 tog Nils nedlagd innan vi var på det klara med att vi Swedlund emot kronprins Olaf av Norge kränktes flera gånger om året av sovjetryska och talade om försvaret av Nordkalotten. ubåtar, varav många var s k miniubåtar. 1947 seglade han längs Västkusten med Herman Fältström skriver ”Materielansla­ den danske generalstabschefen Möller och get ökas årligen med 2 ½ % ...” Det var så, med den norska försvarsstabschefen Ole när det gäller en kort tid på 1990-talet, men Berg, som han lärt känna redan i Stockholm i 1958 års beslut gällde det väl för hela bud- under kriget. Som omnämts lämnade för- geten? Vidare: ”Östersjömarinen är fortsatt svarsminister Allan Vougt 1951 (säkert på defensivt inriktad.” Som framgår av mitt Erlanders uppdrag) över en VPM om den svenska försvars-planen till den brittiska inledande berättande är den offensivt inrik- försvarsledningen. Den svenska försvars- tad från början av 1960- talet till i varje fall staben har (med regeringens goda minne) fram mot mitten av 80-talet. Armén hade haft regelbundna möten med den brittiska rätt gott om pansarvärnsrobotar i slutet av ledningen, vilka fortsatte i varje fall på min perioden och både marinen och flygvapnet tid. Efter hand hade försvarsgrenarna även fick Rb 15 för sjömålsbekämpning.

140 ANALYS & PERSPEKTIV

Västmakterna avsåg än en handläggarna ibland mig om de verkligen skulle lämna ”den här”? Det gällde en gång gång använda svenskt luftrum en inte registrerad handling, som var en upp- Längre fram följer: ”Det förutsattes att man teckning från en övning som Lennart Ljung så långt som möjligt skulle undvika att dra haft med en begränsad del av en milostab och in Sverige i kriget och att främst USA, inte gällde målval för kärnvapen. Så visst trodde fick tillgång till svenskt luft-, sjö- och land- vi oss ha tillgång till amerikanska kärnvapen territorium.” Som framgår av min inled- och liggande under det amerikanska kärnva- ning bestämdes användning av det svenska penparaplyet. Troligen med all rätt! luftrummet av Natos luftoperativa behov. För min del tror jag inte att Sverige hade Det europeiska försökt hindra denna användning, då ju 24 krig pågick mellan stormaktsblocken i vårt kärnvapenkriget närområde och kanske till och med hade Frågan är om någon av stormakterna från börjat på Nordkalotten. Det fanns ju för mitten av 1960-talet, det vill säga när de övrigt förberedelser gjorda i Sverige för att väl utvärderat Kuba-krisen, verkligen skul- 21 stödja dessa Natoöverflygningar. le kunna överväga kärnvapenanvändning Enligt min uppfattning fanns det många ännu en gång. Det är en svår fråga. Det sammanhängande skäl till att USA i bör- finns inga helt tillförlitliga ryska källor. Bo jan av 1980-talet antar en ny ”maritime Hugemark behandlar frågan25 och tar bland strategy”. Utgångs-punkten för alla sam- annat upp de uppgifter som framkom under tidiga åtgärder var att den nye presidenten, 1990-talet, när de sovjetiska trupperna läm- Ronald Reagan, ville sätta en allmän press nat Östeuropa, och dessa länders forskning på Sovjetunionen, ekonomiskt och militärt. började skriva om de tidigare planerna och Han fick t ex Saudiarabien att sänka oljepriset, övningarna. Hugemark skriver: ”... när krigs- USA påbörjade Strategic Defence Initiative planer uppdagats vilka byggde på en massiv samt stödde det fackliga upproret i Polen, insats av taktiska kärnvapen som en storm- bland annat via Sverige.22 eld för markoffensiv och landstigningsope- Bo Hugemark skriver ”Nato skulle vis- rationer.” I essän A Landing Operation in serligen ha fler flygstridskrafter/.../, men sam- Denmark26 sägs det att man skulle sätta in ordningen med det svenska försvaret vara en 0,5- megatons- bomb bland annat mot svårt att improvisera i det kaotiska läget.” Köpenhamn, som naturligtvis skulle haft viss Vad gäller sjö- och flygstridskrafter delar jag verkan in över sydvästra Skåne. Vidare skulle inte denna bedömning.23 Redan i fred hade kemiska vapen användas som förbekämpning vi sådana korridorer för Natoubåtar t ex i av strandförsvaret av Köge bukt. södra Östersjön. Nu behöver det med automatik inte ha Bertil Wennerholm skriver ”Där /FHS/ varit så. En svensk arméofficer som genom- förutsattes såväl att Sverige skulle utsättas gått den ryska generalstabsakademien för för insatser av kärnvapen, som att vi skulle utländska officerare har berättat för mig att få stöd av Nato med insatser av sådana den ryska militären använde en speciell metod efter svenska önskemål.” Ja, själv har jag i för framräkning av understödsbehovet, som något sammanhang skrivit om att när för- till slut kunde omsättas antingen i kärnva- svarsstaben skulle lämna ut handlingar till pen eller konventionellt artilleri, beroende Neutralitetspolitikkommissionen, frågade på vilket det politiska beslutet blev.

141 N r 3 juli/september 2016

När det avgörande beslutet skulle fattas var ja – två gånger! Två av de militära bal- borde ett lands ledning tänka sig för flera tiska källor jag hade för min ubåtsbok sade gånger om vad beslutet skulle innebära för att de var av samma uppfattning. dettas folk. Sovjet förklarade i mitten av Olof Palme sade en gång i slutet av 1960- 1960-talet att man inte skulle vara den för- talet att ett kärnvapenkrig skulle bli så kort sta att använda kärnvapen. Det behöver att Sverige inte borde dras in i det. Sådana ju inte vara till något förpliktigande, men uttalanden, tillsammans med stormakternas samtidigt gav de ut ett nytt reglemente för deklarationer, ledde till att den svenska armén konventionell krigföring. Den till USA av- i samband med förkortningen av grundut- hoppade Arkadij N. Sjevtjenko, som fram bildningen en bit in på 1970-talet levde dåligt till 1973 arbetade åt Gromyko, skriver att upp till den tidigare skyddsutbild-ningen ” ... de sovjetiska ledarna är övertygade om avseende de okonventionella stridsmed- att deras seger kommer som en följd av det len. Skogrand och Tamnes, vars Fryktens mänskliga samhällets utveckling. Och om de Likevekt åberopats tidigare, har i en senare kan skynda på den processen genom någ- artikel för ”Institutt for Forsvarsstudier” ra små begränsade konventionella krig, så skrivit om mer detaljer vad gällde Norge, mycket bättre. Jag känner bara till ett tillfälle Atomvapenpolitiken och de militära förbe- då ett kärnvapenanfall överhuvudtaget har redelserna. Denna har till viss del använts i diskuterats, nämligen 1969 vid tiden för de det föregående. Här vill jag endast konstatera sovjetisk-kinesiska gränsförhandlingarna, att de också skriver: ”Fra 70-talet og framo- då Kinas kärnvapenkapacitet inte utgjorde ver ble dessuten denne atomkomponenten något verkligt hot.” gradvis skjøvet i bakgrunnen til fordel for Nato antog 1967 den nya doktrinen konvensjonell virksomhet.” Flexible response, som innebar att man i Slutligen vill jag rikta blickarna på det varje fall inte skulle börja försvara sig med som kallades Operation RYAN (eller RJaN) kärnvapen, utan tillgripa det först om Sovjet använt det eller man inte hade någon annan i början av 1980-talet, då sovjetiska strids- möjlighet att försvara sig. Å andra sidan flygplan i Östeuropa under mer än en veckas hade man kärnvapenminor bland annat i tid stod laddade med kärnvapen. (Betyder Fuldagapet. Jag har, liksom Hugemark, svårt ju dock inte att Sovjet avsåg bryta sin för- att se ”... den amerikanske presidenten ris- säkran om ”not first use”.) Olof Santesson 27 kera Harmagedon för Hamburg”! Och inom skriver om RJaN. Vill Ni veta mer finns Nato fattades det kollektiva beslutet med det rikliga texter om detta på internet. Det denne som slutligen avgörande vad gällde finns också en sentida tysk TV-serie. Frågan användning av kärnvapen. är om detta inte var den största risken för Att Pentagon tänkt på risken av att ett krig krig mellan stormakterna eventuellt med med taktiska kärnvapen i Europa, kanske användning av kärnvapen under hela ”kalla- utlöst av Flexibel response, kunde eskalera kriget-perioden”. Å andra sidan (förutom och inbegripa Nordamerika framkom vid ett Sovjets straffexpeditioner till deras satellit- PHP-möte i Stockholm våren 2006, organise- stater) kan vi väl tacka kärnvapnen för att rat av SIPRI. Vid mötet ställde en amerikansk vi inte haft något krig mellan stater i Europa general frågan vad Sovjet hade gjort om ett över huvud taget? Europakrig utvecklat sig till ett kärnvapen- krig? Hade man då satt in strategiska vapen Författaren är general, tidigare överbefäl- mot USA? Svaret från de ryska deltagarna havare och ledamot av KKrVA.

142 ANALYS & PERSPEKTIV

Noter

1. artéus, Gunnar och Zetterberg, Kent (red): 15. P g a förbandsomsättnings- och repetitions- Realism eller illusion. Svensk säkerhetspo- övningssystemen fick de övade brigaderna litik under det kalla kriget, FOKK nr 50, delvis sammansatta av stridande bataljoner Printfabriken, Karlskrona 2016. från olika brigader, vilket Björeman klagar 2. ibid, s 29. på. Politikerna ville av förklarliga skäl att de 3. Essän ... secret matters not so far disclosed ..., vanliga värnpliktiga inte skulle kallas in för- i Militärhistoriska avdelningens, MHS se- rän det fjärde året efter grundutbildningen. rie om det andra världskriget, tredje boken 16. op cit, Zetterberg, Kent, se not 1, s 151. Vårstormar, Probus 1995, s 128. 17. op cit, Gustafson, Bengt, se not 8. 4. Purnell, Sonia: Clementine Churchill, 18. Beträffande uttrycket ”maritima försvars- Historiska media, ScandBook AB, Falun zonen” se FOKK nr 12, s 33, kapitel 7. 2016, s 209 Inringningen och bild 6. Tillsammans med 5. gustafsson, Bengt: Erlander och den besvär- Zetterberg gav jag tillstånd åt SMB att ge liga neutraliteten, KKrVAHT:s särtryck ur nr ut en ny utgåva av denna bok 2014. Tyvärr 1/2012, s 5ff. hade de inte lämnat den för korrekturläsning 6. skogrand, Kjetil och Tamnes, Rolf: Fryktens till mig, för på s 90 har de ändrat ”sådana likevekt. Tidens norska förlag, 2001, s 80f. stridskrafter” (hänvisande till flygstridskraf- 7. op cit, Artéus, Gunnar och Zetterberg, Kent, ter i texten före) till ”arméstridskrafter”. se not 1, Fältström, s 66. Redaktören trodde kanske att alla arméof- 8. gustafsson, Bengt: Det sovjetiska hotet ficerare såg den stora armén i alla situationer mot Sverige under det kalla kriget, FOKK som avgörande för att det svenska försvaret nr 12, s 35 och 93. Ursprungliga källor: kunde verka krigsavhållande. Danmark under det kolde krig. Den sikker- 19. se citat av Nils Swedlund från 1949 i sär- hedspolitiska situationen 1945–1991, Dansk trycket från KKrVAHT 1/2012, s 7 och på Institut for Internationale Studier (DIIS), sidan före av Erlander, som tydligen förstod Köpenhamn 2005, s 604 samt PHP (se not hur det var i verkligheten med sina erfaren- 11 nedan). heter från 1943-45. 9. På 1970-talet bestämde statsmakterna sig för 20. KKrVAHT, 3. häftet 2011 och 2. häftet 2013. att vi p g a nya folkrättsbestämmelser inte 21. se Appendix i särtrycket! längre behövde räkna med terrorbombning av befolkningen. Naivt, i varje fall gällande 22. fokk nr 12, s 96f: Ronald Reagan, a moon- Sovjets krigföring. calf of most American Intellektuals /för att 10. Ungefär tio enligt inte säga svenska/, was suprisingly correct Neutralitetspolitikkommisionens betänkan- in his assessments of relative health of the de: Om kriget kommit..., SOU 1994:11. Sovjet regime. ”The years ahead will be great 11. Parallel History Project. Ett projekt ad- ones for our country, for the course of free- ministrerat av Swiss Federal Institute of dom and spread of civilization,” he told at Technology i Zurich. Vojtek Mastny, USA, Notre Dame University in May 1981.”The har varit projektets koordinator. Vid skriv- West will not contain communism, it will tillfället gick det inte att nå deras hemsida, transcend communism. We will not bother to som i varje fall tidigare hade adressen www. denounce it, we’ll it as a sad,.biizarre chapter php.isn.ethz.ch. Jag hade bland annat en eng- in human history whose last pages are even elsk version av vår ubåtsfråga liggande där. now being written. 12. det kanske bör beaktas att källorna var 23. se särtryck ur KKrVAHT, 1. häftet 2012, ryska, en general, expert på kärnvapenstra- Appendix, om flygkorridorer. tegi, samt en som ömsom kallades överste 24. se en längre text i FOKK nr 12, s 43ff. eller professor, som kan tänkas motsvara de 25. op cit, se not 1, s 107f. operationsanalytiker från FOA vi hade i sta- 26. se FOKK nr 12, s 93, där en not hänvisar till berna på min tid. en essä i PHP hemsida. PHP beskrivs i not 11 13. op cit, Santesson, Olof, se not 1, s 32. ovan. 14. Björeman, Carl: Var vi redo, SMB 2013, s 86. 27. op cit, se not 1, s 30.

143 N r 3 juli/september 2016 Cyber-Attacks as coercive instruments by Hrafn Steiner

Resumé Efter IT attackerna mot Estland under 2007 samt Iran 2010 har intresset för IT-krigföring ökat markant bland både akademiker och beslutsfattare. Utanför ramarna om vad som tekniskt är möjligt är det viktigt att förstå hur denna form av attacker kan användas som verktyg politiskt. Denna studie söker förklaringar till nyttjandet av IT attacker genom att tillämpa teorier om tvingande diplomati (coercive diplomacy) i fyra uppmärksammade fall av cyberkrigsföring. Även om mycket fortfarande är osäkert beträffande de fyra händelserna står det klart att cyberattacker kan och kommer att bli ett flitigt använt verktyg i framtida konflikter. numerous attempts have been made to flicts and warfare.3 Further, they theorize explain cyber-attacks from existing frame- that future wars will take place, in part, in works of political conflict. It has been labelled the digital arena.4 Over recent years their 6th generation warfare, hybrid warfare and thesis seems to be gaining support by the other similar terms. Sceptics have questioned increasing use of information technology in the feasibility and proponents have argued political conflicts. As society becomes more for its potential. Whether or not cyberwar reliant on IT infrastructure security experts is a real threat to national security now or and politicians are becoming increasingly in the future, it is undeniable that these at- concerned with this new source of vulner- tacks keep occurring in connection with ability, and the risk that information and political conflicts. communication technology (ICT) could be Over the years the debate has mainly fo- used for military purposes. The exploita- cused on whether cyber-attacks constitute tion of weaknesses in systems or computer an act of war or not. Many of the debaters networks (hacking) and malicious computer have based their arguments on Clausewitz’s code (computer viruses) has evolved from a classical formulation of war: war is politi- nuisance, with potential economic damage, cal, war is instrumental and war is violent.1 into a threat to national security. Amongst them is Professor Thomas Rid who Two decades after writing ‘Cyberwar is argues that cyber conflicts lack key elements coming!’, Arquilla revisited his earlier specu- of warfare, and, in particular, that they are lations on cyberwar in a new article.5 Here not violent. Those who argue that cyber war he observes that cyberwarfare is on the rise, indeed falls within the scope of war, counter although not entirely in the way he and that Rid makes many unmotivated assump- Ronfeldt had anticipated. Arquilla points to tions when defining war and the relationship three incidents as major watershed events between force, violence and lethality.2 in the evolution of cyberwar. The first two In the article from 1993, ‘Cyberwar is came in 2007 and 2008 when and, coming!’, John Arquilla and David Ronfeldt later, Georgia were attacked by systematic argue that progress in information technol- cyber-attacks in the wake of conflicts with ogy will change how society handles con- Russia. These events made it difficult to

144 ANALYS & PERSPEKTIV deny the relevance of the cyber domain in of armed struggle will affect all parties in a modern conflicts. conflict to a lesser or larger extent; therefore Many countries, among them Russia and decision-makers will strive to avoid drawing the USA, have adopted defence policies which harm, pain and suffering upon their own indicate that cyber-attacks are considered population and upon themselves. With this an armed assault on their territory.6 Further, knowledge, a nation can instill and build many states have formed their own cyber- upon the fear of harm in order to compel warfare units, indicating that cyber-attacks its opponents into giving in to demands are considered a military matter and are at before engaging in full-scale war. Schelling least perceived as a tool of force. The concept considers the use of suffering as a tool for of cyberwar has been heavily debated as at- political persuasion, coercive diplomacy, as tempts are made to categorize this threat into opposed to traditional warfare, which he evolving definitions of generational warfare, calls brute force.8 yet little attention has been given to the impact While brute force seeks to overcome the of cyber-attacks on political decision-mak- enemies’ strength, coercive diplomacy seeks ing.7 Winston Churchill once said: “However to influence the enemies’ motives. By using beautiful the strategy, you should occasion- suffering as a coercive tool the goal of military ally look at the results.” Many texts outline strategy no longer strives to defeat the enemy the possibilities and probable dangers with in combat, but instead persuades the enemy cyber-attacks, although little attention has that refusing to adhere to demands will be been given to critically examine the effects too costly. Shelling compares this to the dif- of cyberwarfare. By studying contemporary ference between taking what you want and theories on the use of political force, one making someone give you the same thing.9 can begin to understand the ways in which Having established the essence of coercive cyber-attacks can harm society and pose a diplomacy, it is necessary to understand the threat to national security. mechanism of coercive diplomacy. How does This article will apply the theory of co- coercive diplomacy work in practice? ercive diplomacy on politically motivated Authors Daniel Byman and Matthew cyber-attacks in order to examine the pos- Waxman focus on the mechanism and in- sibility that cyber-attacks may be used as an struments of coercive diplomacy. They note instrument for political coercion as well as that causing suffering alone does not neces- their potential efficacy. sarily have a coercive effect. Suffering must be dealt in such a way that the hardship has Defining and measuring a political effect.10 The targeted vulnerability must be perceived as impact-full enough that coercive diplomacy the nation will go out of its way to avoid In the Arms and Influence political scientist damage. These pressure points vary from Thomas Schelling discusses the use of force nation to nation and are dependent on a during inter-state conflict. The result of mili- variety of factors such as the form of gov- tary action usually leaves destruction and ernment, economic, health, and diplomatic suffering in its wake. The cost of a military relations, etcetera. A prominent difference is operation will always be both economic between democratic and autocratic govern- and emotional. Harm, pain and suffering ments, where the latter can to a greater degree cannot be disregarded; this undeniable fact disregard the opinions of the public.

145 N r 3 juli/september 2016

It is also important to note that pres- the attacker. Brute force is used when it is sure points are political and psychological perceived that negotiations will go nowhere. in nature; the most important factor is the In these instances, the military objectives are perception of vulnerability, not de facto independent of the target nations’ counter vulnerability. moves. With brute force there are no political Byman and Waxman also argue that co- actions the target nations can undertake in ercive diplomacy should not be viewed as order to stave off the attacks, except uncon- a single political action where a state issues ditional surrender. However, if the aim is to a threat and another state reacts to that use the invasion to exert political pressure, threat by resisting-failed coercion or back- the act should be considered as being coer- ing down- successful coercion.11 Instead, cive diplomacy, not brute force.13 coercive diplomacy needs to be viewed as a Coercers seldom rely on one sole instru- succession of moves and countermoves in ment to achieve their goal. Combinations of a dynamic process between two parties in the tools are used in the dynamic process, as conflict. A coerced nation will not simply outlined above. These instruments are em- accept the threat but move to minimize the ployed when the coercer hopes to exploit one impact of the threat. This can be done in or several mechanisms in order to prompt two different ways: one can either negate the concession. The way to implement effective effect of the threat or impose a greater cost coercive diplomacy is to increase the threat- for the coercing nation to execute the threat. ened costs to the adversary, while denying This dynamic process of coercive diplomacy opportunity to either negate those costs or makes it harder to determine the effect of counter-escalate. Byman and Waxman call a single action. A coercive act will prompt this escalation dominance. In order to attain the target state to counteract by submitting escalation dominance the coercing nation to the demands or responding with an alter- must identify areas that are sensitive to the nate coercive move. Coercion is a dynamic adversary, and then effectively threaten in contest with both actors often employing a manner which the targeted nation cannot intimidation tactics over time.12 avoid or protect against. There are two key elements of coercive Other factors that favour coercive diplo- diplomacy: the instruments used to apply macy are outlined in Forceful Persuasion, pressure on a target nation and the targeted written by Alexander L George in 1997.14 mechanism on which the instruments are In the book he lists seven conditions which applied. Suggested instruments include: sanc- favours, but will not guarantee, successful tions, isolation, support for insurgency, air coercive diplomacy.15 strikes, invasions, land grabs, and threats of Clarity of objective – The consistency of nuclear attack. Some instruments, such as air demands conveyed to the target give clear strikes and land grabs, present a theoretical instructions to follow in order to avoid pun- problem. The aim of coercive diplomacy is, ishment. according to Schelling, the avoidance of brute Strength of motivation – In order to con- force. Byman and Waxman acknowledge this vey a credible threat it is essential for the and conclude that the lines between brute coercing power to be sufficiently motivated force and coercive diplomacy can be blurry. by what it perceives to be at stake. The main difference between coercive diplo- Asymmetry of motivation – Because coer- macy and brute force is in the motivation of cive diplomacy is a clash of interests, motiva-

146 ANALYS & PERSPEKTIV tion will be two-sided. Coercive diplomacy by disregarding the actual perpetrator and only works if the effects of giving in to the focusing instead on which party gained and demands are perceived as less harmful. The which party suffered from the act. Using allies advantage of ignoring the demands may very is not uncommon in coercive diplomacy;16 well be deemed high enough to endure any it may even be to the advantage of an actor threatened punishment. that the origin of the attack remains unclear, Sense of urgency – The coercing power as long as the demand is effectively conveyed. needs to generate a sense of urgency for Counter-escalation is harder to achieve if the compliance in order to motivate the target attacker is unknown, and plausible deniability to comply. may have a deterring effect on the target’s Domestic as well as international sup- ability to counter the attack or motivate port – Various examples highlight the fact counter-moves against its allies. that domestic as well as international sup- By focusing on the demands (whether port for a cause, or at least a lack of open explicit or implied), the gaining party can opposition to the policies, contribute to the be determined without establishing who credibility of the issued threats. initiated the attack. The key component of Unacceptable escalation – More than sim- coercive diplomacy is the use of force in order ply achieving escalation dominance, the esca- to create, or potentially create, suffering; a lation alone must be regarded by the target situation which the adversary wishes to avoid. as unacceptable. There is no need for violence or lethality, Clarity concerning the precise terms of as long as the actions inspire the adversary settlement of the crisis – It may be neces- to attempt avoidance of the threatened ef- sary to establish procedures and terms for fect. Any tool capable of inflicting suffering, the cessation of hostilities and safeguards to whether in the form of death, destruction or insure that no further aggressive acts will be any other cost, can therefore be considered a performed by the coercing party. tool of coercive diplomacy. If a deliberate act results in suffering for an adversary, it is thus The logic of cyber-coercion a potential tool of coercive diplomacy. The available cases of politically motivated For this study, coercive diplomacy is un- cyber-attacks are few and use of the instru- derstood as every action wherein the use of ment is in its infancy. A major problem in force is employed to compel an adversary researching cyberwar is the problem of at- to change political decision-making before tribution. As stated above, cyber-attacks attempting to convey any demands as op- are seldom attributed with 100 % certainly posed to instigating a full scale war, which to a specific actor, despite the fact that a maintains the goal of rendering the enemy plausible suspect is often quickly identified. incapable of fighting. However, attribution is not as important as Cyber-attacks can therefore be employed it may first seem. in two different manners: first in the con- Byman and Waxman outlined cases where ventional sense as a tool for warfare or lim- coercion is not perpetrated by the principal ited strikes, and secondly as an independent actor but can also be performed by allies and tool for coercive diplomacy. The question other actors sympathetic to one’s cause. The is whether the latter is comparable to the question of attribution can be circumvented first.

147 N r 3 juli/september 2016

For this essay the main question posed is Estonia has made immense efforts to whether cyber-attacks fit the prerequisites adapt the country to western standards. for a coercive instrument, and how well Information Technology is a field where they function. Four cases were selected for Estonia has become a global leader. The this study: the DDoS (Distributed Denial Estonians rely heavily on the Internet for of Service) attacks on Georgia, as well as many aspects of critical infrastructure; eve- Estonia, the Israeli air force strike on Syria’s rything from financial transactions to water nuclear weapons programme in 2007 and supply is controlled via cyberspace,20 97 % the 2012 Stuxnet attack against the Iranian of bank transactions are online and 60 % programme. In the cases of Georgia and of the population use the Internet in their Syria, cyber-attacks were used in combination daily life. Government bureaucracy is highly with kinetic force in order to act as a force dependent on information technology; the IT multiplier; in the cases of Estonia and Iran director at the Estonian Ministry of Defence, cyber-attacks were the primary method of Mihkel Tammet, refers to the government offensive actions employed by the attacker. operations as a “paperless government”.21 The limited availability of material and In April 2007, Estonian officials decided cases to study creates difficulties in using to move a Soviet era bronze statue, honour- an approach with a more extensive scope. ing Soviet soldiers killed during World War Therefore, this analysis may be regarded as II, from the centre of Tallinn (the capital of a pilot study with findings significant and Estonia), to a military cemetery outside the useful for further research. city. For Estonians, the statue was a pain- ful symbol of Soviet occupation, but ethnic Case studies Russians still living in Estonia saw it as a move to further marginalize the Russian-speaking Cyber-attacks on Estonia in 2007 population. This move sparked widespread After the declaration of independence in protests.22 Riots broke out between Russian 1991, the russification of Estonian culture protestors and Estonian police, resulting in was perceived as a threat to Estonian inde- multiple injuries and the death of one pro- pendence and Estonian officials have cre- tester. The Kremlin came to the defence of ated legislation with the aim of minimizing the Russian diaspora and called the moving Russian influence in the country.17 of the statue a violation of Russian rights. In 2004, Estonia took further steps away They imposed sanctions on Estonia and briefly from Russian influence, when the country shut down the railway line between Tallinn gained entry into both the EU and NATO. and St. Petersburg.23 However, Russia still retains significant, As the physical protests died down in the though primarily economic, interests in streets, the conflict moved to cyber-space. On Estonia, e g Estonia is a key country for 9 May, Russia celebrates the defeat of Nazi Russian exports of gas and oil to Europe.18 Germany. The same day Estonian IT infra- For Russia the integration of Estonia into structure was subjected to several large-scale the EU and NATO is both a political and DDoS cyber-attacks. Detailed instructions economic problem as the Baltic is perceived where spread in Russian language online fo- as part of the Russian sphere of interest and rums detailing how users could participate in Estonia is leading the region away from the offensive. Thousands of computers were Russian influence.19 involved in the attack.24 Some participating

148 ANALYS & PERSPEKTIV computers belonged to pro-Russian activists far from convinced that the Russian govern- while others belonged to bot-nets, unknowing ment had nothing to do with the attacks. A users whose computers had been infected by NATO official is quoted as saying: ”I won’t a malicious code. This enabled the attackers point fingers. But these were not things done to use the computers for their own gain.25 by a few individuals. This clearly bore the It is estimated that the networks funnelled hallmarks of something concerted. The traffic up to1 ,000 times the normal amount, Estonians are not alone with this problem. causing Estonian Internet infra-structure to It really is a serious issue for the alliance as collapse and effectively shutting down most a whole”.30 Estonian IT services.26 Attacks continued for To counter the cyber-attacks, Estonia re- nine days with a final extensive attack on ceived help from the EU and NATO Computer 18 May. Many institutions reported minor Emergency Response Teams (CERT), who disturbances after that date. The attacks contributed to restoring the networks to nor- effectively prevented bank transactions and mal operation. At the same time, NATO and even the use of teller machines to withdraw EU officials began to discuss strategies and cash. Only a handful of financial institutions policies regarding response to cyber-attacks. published figures of estimated losses, though The result was a unified NATO policy on for one bank the loss amounted to millions cyber-defence, but despite German calls for 27 of dollars. extending Article 5 of the NATO charter to There is little doubt that the attacks on cyberspace, the organization decided against Estonian websites were connected to the adopting a unified policy treating a cyber- overall tension between the Russian minority attack as an armed assault.31 and the Estonian government, but experts have failed to produce credible evidence that Cyber-attacks and limited warfare supports claims that the Russian government in Georgia in 2008 was directly involved in the attack. However, many experts in the field point out that the Georgia is, like Estonia, another former re- magnitude of the attack would have been public within the USSR. In 1921 the Red Army impossible if there were not at least some invaded the country, toppling the government form of coordination and preparation.28 to install a communist government loyal to One of several groups claiming responsibil- Moscow. However, opposition to the occu- ity for the attacks was the Nashi (Russian pation has remained strong since that time. for “ours”). Nashi is a pro-Putin group or- This has resulted in several protests that were ganizing 120,000 Russian youths between violently put down by Soviet troops, the latest 17 and 25. While not part of the Russian one in 1989. In 1991, shortly before the col- government, there are many links between lapse of the Soviet Union, Georgia declared it and the youth group. The assistant of then its independence. Following that event, rela- parliamentary leader Sergei Markov, was the tions with Russia have been characterized leader of Nashi and openly confirmed his by mutual distrust and tension (German, group’s participation in the attacks.29 2009). Since the disintegration of the Soviet Whatever their involvement in the Union in 1991, the South Caucasus region cyber-attacks, Russia played a key role in has become a battleground for geopolitical mobilizing the activists and ensuring that influence. The main opposing forces are tension remained high. Many experts are Russia, who strives to maintain its influence,

149 N r 3 juli/september 2016

Turkey and Iran, as well as Western powers Bucharest Summit in April, it became evi- seeking to establish influence in the wake of dent that Georgia, together with Ukraine, the Soviet collapse.32 had made substantial progress with negotia- Following the 2003 “Rose Revolution”, tions regarding membership in the military Georgia’s President Mikheil Saakashvili has alliance.37 As a response, Russia increased been more inclined to seek partnership with its cooperation with the separatist regions, Western organizations such as the EU, NATO establishing direct official Russian relations and ISCE. Integration with both NATO with the South Ossetian and Abkhaz au- and the EU have been key priorities for the thorities. Georgian government, evident in the coun- This situation slowly deteriorated until try’s National Security Concept, approved July 2008, when Georgian villages and mili- by parliament in 2006.33 tary installations where attacked by separatist Russia aims to maintain its influence in militia, provoking several serious clashes the South Caucasus, and opposes Georgia’s between Georgian military and separatist mi- pro-Western tendencies.34 Russian presi- litias.38 Volunteers arriving from Russia were dent Vladimir Putin has insisted that former integrated into the standing South Ossetian Soviet states are part of the Russian sphere militia, with little or no reaction from Russia; of interest and has opposed Western entan- thus prompting Georgia to accuse Russia of glement in what he considers the Russian complicity and involvement by proxy.39 On “strategic backyard”.35 As part of its herit- August 8, confrontations spilled over into age as a former Soviet state Georgia retains open conflict with separatist militia prompt- a close dependency on Russia for export ing Russia to send in its own troops to assist and trade; something Russian policy makers the separatists. After three days of open com- have exploited to exert economic pressure bat between Georgian and Russian military on the country. Economic intimidation has forces, Georgia was forced to withdraw from proved a successful way of exerting pres- South Ossetian territory.40 sure on Georgian civilians, in addition to Parallel to the ground assault, Georgian undermining the government. In 2006 this ICT infrastructure was subjected to several became evident as Russia imposed a ban cyber-attacks. On 19 July observers noted on Georgian food exports to Russia. This the first of several substantial DDoS attacks resulted in a collapse of the Georgian wine directed towards Georgian governmental market which exports up to 87 % of its presence on the internet. The DDoS attacks produce to Russia. Furthermore, Georgia were also accompanied with the defacement was, until late 2008, heavily dependent on of government websites. The attacks escalated imports of Russian gas.36 in severity until, on 10 August, the Georgian Seeds for what would culminate into the government found themselves barely able August 2008 hostilities were planted six to communicate via the Internet. This was months prior in the wake of the EU and due to the fact that the whole Georgian ICT US recognition of independence of Kosovo. infrastructure had come to a standstill.41 Russia, an ally of Serbia, was not pleased The immediate results were devastating for with the outcome and retaliated by stating the Georgian regime. Unable to communicate that it would recognize the separatist regions with the civilian population, government co- of Georgia as a counter-move. Russian anger ordination was hindered during the Russian deepened when earlier, during the NATO advances. While there are no official links

150 ANALYS & PERSPEKTIV between the cyber-attacks on Georgian ICT of more radical non-state actors. Israel views infrastructure and Russia, the DDoS attacks a nuclear Iran as a potential existential threat on Georgia mirrored the Russian combat and a threat to Israel.46 operation in the land-warfare domain; ma- A possible strike on Iran had long been jor military advances would often coincide debated and in 2004 Israel procured F-16 with major DDoS attacks on Georgian ICT warplanes, specially built for long range infrastructure.42 missions, which would put possible Iranian On 12 August, a ceasefire accord was bro- nuclear installations within Israeli opera- kered between Russia and Georgia by French tional reach.47 A potential military strike president Nikolas Sarkozy. Then Russian on Iranian nuclear research would have to president Medvedev declared an end to the overcome several difficulties: (1) a military Russian offensive, yet ordered his troops strike could have a rallying effect on the to remain. Russian military were given in- Iranian regime, strengthening it; (2) Iranian structions to destroy “pockets of resistance”, nuclear facilities would be harder to reach as well as other aggressive actions and the than Syria and Iraq since Israel would have to Russian government reserved the right to fly over several hostile countries; (3) Iranian undertake additional security measures they nuclear infrastructure is more developed than deemed necessary. Broad buffer zones where in both Iraq and Syria, creating a resilience established and unilaterally determined by factor greater than that held by the other two Moscow, drawn up to inconvenience the countries (4) The political fallout of an attack Georgians. Some examples encompassed against Iran would worsen the already tense the inclusion of the only road connecting relationship with other Arab countries; (5) Eastern and Western Georgia, the Senaki Iran might withdraw from the NPT treaty, airfield and the entrances to the harbour which would limit international oversight; of Poti; all of whom would now be under (6) Iranian capacity to retaliate is stronger 48 direct Russian control.43 than that of Iraq and Syria. Nuclear weapons require uranium where Cyber-attack on the Natanz 2010– the ratio of isotopes with a larger mass than 2012 normal is higher. In order to produce highly enriched uranium, Uranium hexafluoride Together with allied Western powers, Israel is injected into centrifuges to separate the and the USA suspected that Iran had re-estab- heavier isotope from lower yields. The facil- lished its nuclear weapons programme and ity necessary for this process is located near had been pursuing nuclear weapon capabili- the city of Natanz, Iran, in an underground ties since the mid-1980s. The claim had been complex containing a few thousand fast repeatedly denied by Iranian officials, who rotating centrifuges.49 insisted that the Iranian nuclear programme In late 2009 a Russian IT-security company, was for civilian use only, in accordance with Kaspersky Labs, discovered the first sample the non-proliferation treaty.44 While it was of a Trojan virus called Stuxnet.50 Once not perceived as likely that Iran would at- Stuxnet had infected a computer it began to tempt to use nuclear arms against Israel, the search for predetermined programs used for proliferation of nuclear arms might embolden controlling machinery.51 One target program Iran, and Israeli officials feared that the nu- of the virus, called Simatric WinCC Step7, clear arms might end up in the possession45 was the software used to control motors,

151 N r 3 juli/september 2016 valves and switches in industrial systems, in worm used previously unknown weaknesses, this case the uranium enrichment turbines.52 known as zero-day vulnerabilities, in the While most malicious computer codes aim at source code of different computer systems to spreading their payload as widely as possible, propagate and deliver its payload. Antivirus Stuxnet differed in that respect. The design- researchers examine more than 12 million ers put extensive effort into ensuring that the pieces of malware per year; normally fewer virus only attacked very specific computer than a dozen manage to exploit a zero-day environments, limiting the attack to a single vulnerability.56 Stuxnet alone exploited four manufacturer and even downloading the such vulnerabilities.57 Symantec, an IT secu- precise model numbers from the hardware rity company, determined that it had been the program controlled in order to verify necessary for the attackers to set up their own that it was on target.53 mirrored environment, including their own When the correct conditions on a computer turbines, in order to program the virus in this were found, the worm delivered its actual manner; making this an unlikely product of payload. The virus did two things; first it took a non-state actor. In all likelihood the code over the monitoring system which supervised was written by at least five different techni- the turbines whose purpose was to alert cians with expert knowledge in distinct fields, staff of any irregularities. Instead of send- suitable for the design of the virus.58 ing an accurate report of what was actually going on with the turbines, the monitoring Airstrikes on Al-Kibar 2007 system would convey what the worm had instructed it to report; that everything was Bashar Assad succeeded his father as presi- working satisfactorily. Even if a technician dent of Syria in July 2000. The young newly performed a routine check, the monitoring elected president initiated several actions system would report everything as normal. which worried the Israeli intelligence com- Secondly, it altered the code handling the munity. He supplied weapons to Hezbollah acceleration of the centrifuges causing them in Lebanon, received high ranking officials to spin irregularly by accelerating and decel- from North Korea, and his rhetoric was erating the centrifuges repeatedly.54 perceived as more unpredictable than his 59 The resulting stress was devastating for father’s. the centrifuges. The IAEA requires plants In 2006, Israeli intelligence experienced handling enrichment to make their decommis- a breakthrough when they managed to in- sioned centrifuges available for inspection to stall a Trojan virus on a senior official’s see that no radioactive material is smuggled computer while he visited Great Britain.60 out. Under normal circumstances, around 10 This program was designed to give access to % of centrifuges were exchanged annually. computers without permission. On the com- The facility in Natanz held approximately puter they discovered colour photographs 8,700 centrifuges, making 800 replacements and documents indicating that the Syrians per year a normal turnaround cycle. Yet in were constructing a secret plutonium reac- 2010, within a few months, between 1,000 tor in the Syrian desert.61 Concerned about and 2,000 centrifuges had to be swapped the possibility of a hostile country with nu- due to structural damage.55 clear capabilities, the Israelis consulted the When IT specialists discovered the worm, U.S. for a joint strike on the facility. The they were perplexed by its complexity. The U.S. was reluctant to repeat the scenario in

152 ANALYS & PERSPEKTIV

Iraq, where weapons of mass destruction what had happened before the fighter jets had been one of the primary arguments were on their way home.66 for the attack. Therefore, they preferred The initial response from Syria was that placing pressure on Assad in other ways.62 Israel had penetrated its airspace and dropped The Israelis were convinced that any talks bombs in the desert, but without managing would allow Assad to buy time to acquire to cause any structural harm or human casu- necessary components; they believed that a alties.67 Israeli and American officials kept limited strike was the only way to stop the quiet, declining to comment to the media. It program. The US would not be part of an would take almost a year, until April 2008, attack, but agreed not to leak any informa- before Israel and USA publicly confirmed the tion or block an Israeli operation, “Olmert intended targets, a North Korean-constructed did not ask Bush for a green light, but Bush nuclear reactor. The U.S. and Israel suspected did not give Olmert a red light”.63 these facilities were to be used for manu- 68 Just after midnight on September 6, 2007, facturing nuclear weapons. It was similar fighter jets originating from Israel headed to a North Korean reactor well suited for 69 north-east across the Syrian border and plutonium production. dropped their payload on half built instal- The reactor itself was far from the only key element needed for nuclear weapons produc- lations hidden in the desert before returning tion. Syria lacked several key components for home.64 In the aftermath of the raid, security the capability to produce nuclear weapons. researchers and experts questioned how the They still needed fuel for the reactor to pro- Israeli strike force was able to penetrate duce plutonium and without a reprocessing Syrian airspace without any response from facility, which was not available at the Al- the Syrian air command nor from its newly Kibar facility, extracting the plutonium from purchased air defence batteries.65 Eventually, the spent fuel would have been impossible.70 it became apparent that Syrian air radar The strike negated approximately six years’ systems had failed to report the intrusion worth of work, the average time it takes to of any single aircraft. As far as the radar build a similar reactor as in Al-Kibar.71 The system was concerned, no penetration had raid also complicated the programme by trig- occurred. gering intensive investigations from the IAEA Preceding the Israeli airstrike, a stealthy regarding Syria’s nuclear programme.72 UAV (unmanned aerial vehicle) was sent Before the Al-Kibar attack Syrian activity towards the Syrian border and into the air was, for the most part, unsuspected and the defence radar beam. Each time the UAV was facility unknown. In May 2008, the IAEA hit by the Syrian radar systems, a small packet informed Syria of its intentions to send inspec- of information was sent into the direction of tors to investigate the site at Al-Kibar and the beam, thus piggybacking onto the signals review available information. Syria agreed bouncing from the radar station. The pig- to the demands of the IAEA and provided gyback signal contained a specially crafted unrestricted access to the site during the visit virus, designed to communicate a false radar in June 2008. The IAEA concluded that the image later the same day. This report coin- site was “similar to what may be found in cided with the planned Israeli airstrike. By connection with a reactor site”.73 It criticized the time the Israeli force struck, there was the U.S. and Israel for not notifying the IAEA no chance for the Syrians to comprehend of their findings, instead deciding to act in-

153 N r 3 juli/september 2016 dependently. The use of force undermined for the care and wellbeing of the country as a the due process of verification and rule of whole.77 In the second case of cyber-attacks, law.74 One IAEA diplomat indicated that Stuxnet, exact costs are harder to estimate. the IAEA took the findings seriously, due to The virus did damage the enrichment tur- the fact that Syria was on the agenda right bines increasing the overhead costs. These behind Iran and North Korea.75 Another costs, however, are not comparable to the consequence of the attack is that there are costs of a total destruction of the facility, as indications that North Korea was less eager in the case of Al-Kibar. Both cases where to help the Assad regime after the attack.76 cyber-attacks were employed show, in differ- The Israelis had reached their goal without ent aspects, that a cyber-attack can be used costing them in the manner of a traditional to inflict costs on a target nation in a similar attack. way as other coercive instruments. In the case of Estonia there is clear evi- Conclusions: Cyber-attacks dence that the attack weakened the country as a whole and initiated, or at least facili- and political coercion tated unrest amongst the Russian minority. The goal of this paper is to delaminate if, and It can also be said that the attacks showed how, cyber-attacks can be used as a tool for that NATO was incapable of protecting its political coercion. Two types of cases have member states from a similar attack, pos- been studied: two wherein cyber-attacks sibly prompting countries like Ukraine and were the main means of coercion and two Georgia to question whether joining the al- where cyber-attacks facilitated the use of liance was beneficial. In that case it can also kinetic force. This is, in itself, nothing new. be said that the attack was a form of power Electronic warfare has been a part of armed base erosion aimed at NATO. conflict for decades, and as the military adopts The attacks on Georgia triggered similar ICT so will electronic warfare. The question mechanisms. It can be argued that weaken- relevant for this paper is whether stand-alone ing and power-base erosion were employed cyber-attacks can be used as a tool for politi- in a similar way as in Estonia. In the case cal coercion in the same manner. of Georgia, Russians also managed to deny In the first case studied of a cyber-at- Georgia political and military victory when tack on Estonia, there is evidence that the they successfully thwarted their attempts cyber-attacks resulted in substantial costs to integrate the separatist regions of South both in the form of damage to the systems Ossetia and Abkhazia. and in the form of loss of potential profit In the case of Iran and Syria the subse- while the economic system was in deadlock. quent attacks could have been aimed at de- The few sources that reported indicated a nying the respective target the continuation significant cost and the political fallout was of their nuclear enrichment programme. In massive. In Georgia, both the economic sanc- the case of Syria, the attacks may also have tions that preceded the hostilities, as well as made North Korea more hesitant to cooper- the subsequent invasion and land grabs, in- ate, eliminating a key ally in Syria’s attempt flicted substantial costs and suffering. Byman to acquire nuclear technology. This same and Waxman suggest that weakening or de- offensive appears to have effectively ended bilitating the country as a whole is effective the Syrian nuclear weapons programme, but for countries with leaders held responsible Iran has, so far, shown no sign that the strike

154 ANALYS & PERSPEKTIV has affected the regime’s resolve to continue. The DDoS attacks where unprecedent- Though it may have succeeded in causing ed in strength, coordinating thousands of delay and has cast an uncomfortable light hacktivists in the attacks. The Stuxnet worm onto the Iranian programme, the nuclear pro- was groundbreaking in its complexity. The liferation was already under IAEA scrutiny; designers of the software had invested many as opposed to Syria, where the attack led to resources in order to make the programme renewed interest from the IAEA. as potent as possible. In the cases of Georgia Both Estonia and Iran show evidence of and Syria, both Israel and Russia showed the cyber-attacks inflicting costs on the adversary targeted nations that they were prepared to in such a way that mechanisms of coercion use force in order to achieve their goals. where triggered; this prompted response from The attacks on Estonia and Georgia clearly the political decision-makers. It is therefore conveyed a sense of urgency for the political possible to conclude that cyber-attacks fit the elite to act. Estonia, who prided itself in be- pattern determined by literature to be classed ing a paperless society, suddenly ground to as instruments of coercive diplomacy. a halt; politicians and security experts were The second issue to address is efficacy of unable to thwart the attack, while Georgia this tool. There is some evidence to suggest faced imminent Russian invasion and military that several of the criteria of coercive diplo- defeat. In the case of Stuxnet, it is harder to macy suggested by George were fulfilled when discern a sense of urgency. In all likelihood the coercer used cyber-attacks, as presented technicians and scientists working at the in a summary table below. Notable, however, plant faced considerable stress while man- is the lack of apparent escalation or any clar- aging increased failures; however, there are ity regarding the terms of settlement. no indications that a sense of urgency was As noted above, George stated seven fac- conveyed to the political decision-makers. tors for successful coercion but many of That was also the case in Syria, where no those conditions were found to be lacking in evidence suggested that other actions would the studied cases, especially when analyzing follow the attack. Substantial time passed the actions where stand-alone cyber-attacks before details emerged enough for the IAEA were used. to inquire into the matter. The targeted nation needs to understand Evidence of the opponent’s fear of unac- what is demanded and how to act in order ceptable escalation exists in Georgia, but to avoid punishment; the case of Estonia there are no attestations that Estonia or lacks this clarity. The Russian government Iran feared immediate escalation follow- and protesters conveyed demands ranging ing the attacks. In the case of Georgia, the from “don’t move the statue” to “don’t mar- government felt pressured to consent to an ginalize the Russian minority”. There are armistice agreement with Russia, thus giv- also varying theories for implied demands, ing Russia far-reaching freedom of action, challenging NATO alliance sovereignty over possibly due to fear of unacceptable escala- the Baltic region.78 tion. In the case of Syria, there might have For Iran and Syria, the overall objective been fear of escalation, but this study has was clear: termination of the nuclear enrich- not found any accounts supporting that ment programmes and/or nuclear weapons idea. One significant aspect of cyberwar is production. All of the tested cases show the lack of direct attribution of the attacks. considerable strength of motivation. Both studied cases retained plausible deni-

155 N r 3 juli/september 2016 ability and were therefore characterized by for use of cyber-attacks must therefore be the lack of any direct communication of found in other constraints. terms or demands. Georgia is the only case The Stuxnet attack and the attack on Al- examined, which included precise terms of Kibar share many similarities. Both attacks settlement. were perpetrated (to some degree) by Israel The examples of attacks on Estonia, Iran and the U.S. and both aimed at denying and Syria all are characterized by the lack other regimes in the Middle East the ability of direct negotiations between the conflict- to obtain nuclear weapons. In the case of Al- ing parties. Kibar, the Syrian nuclear research programme The findings, depicted above as a sum- seems to have been halted, as opposed to the mary in Table 1, show that cyber-attacks outcome in Iran. As suggested in theory, the did not support evidence that a majority of effects of coercion might backfire prompting factors that George established for effective the targeted nation to defend its stance more coercive diplomacy were fulfilled. Neither furiously in the light of the attack. did comparing the cyber-attacks with simi- The case of Estonia and Georgia share lar cases, where other coercive instruments many similarities: both are countries that are where implemented, show that cyber-attacks former Soviet republics, both countries are fulfilled at least the same or correspond- in Europe and both countries have a large ing criteria. This raises the question of why Russian- speaking minority. The difference cyber-attacks would be favoured over other is that Estonia is far more integrated into the coercive instruments. European Union and NATO than Georgia. Both conflicts revolved around the influence Why cyber-attacks? of Russia or Russian minorities in the country. Faced with many alternatives for coercion, one Neither conflict seems to have affected the aim fundamental question is why cyber-attacks of the political elite to further integrate their are used at all. While there is little doubt respective country into both NATO and EU. that cyber-attacks can be used as coercive In the case of Estonia, that work is already instruments, this study finds no evidence that done and the cyber-attacks do not seem to cyber-attacks are more effective instruments have affected political decision-making for than other coercive tools. The justification Russian interests in a favourable manner.

Summary:

Factors favoring successful coercion: Targeted nations: Estonia Georgia Iran Syria Clarity of objective No Yes Yes Yes Strength of motivation Yes Yes Yes Yes Asymmetry of motivation No No Plausible Yes Sense of urgency Yes Yes No No Adequate domestic and international support Yes Yes Yes Yes Opponents fear of unacceptable escalation No Yes No Yes Clarity concerning precise terms of settlement of the crisis No No No No

Table 1. Summary of George factors for successful coercive diplomacy in the discussed cases.

156 ANALYS & PERSPEKTIV

Georgia is still in the process of entering both respond to that warning in order to remain the EU and NATO, although it is possible credible. A regime might find that the politi- that the conflict was successful in halting cal cost of resisting the ultimatum might be the process, as nearly six years have passed less than the cost of meeting the demands, since the Bucharest Summit, where Georgia, causing a coercion to backfire and locking together with Ukraine, were declared likely the target into its opposition. future NATO members. In the case of the attack on Al-Kibar, major Both the cyber-attacks and the Russo- concerns lay in how Syria would retaliate; Georgian war might not have been intended Israel undertook measures in order to mini- against the attacked countries, but aimed at a mize the risk and scope of a potential retalia- wider audience. Alternately, the intent could tion. Attacking Natanz with a cyber-weapon have been to warn countries perceived to be sparked limited overt response from Iran, as within the Russian sphere of interest, the goal the initial lack of attribution made it hard for being to alert them of the consequences of Iran to respond in the initial phase with force. distancing themselves from Russia, which The same can be said for the case of Georgia neither NATO nor the EU could protect and Estonia. Estonia is part of the NATO them from.79 alliance and enjoys the protection of Article Coercive diplomacy is a dynamic proc- 5 of the NATO charter. A limited strike, as in ess and the end result of the studied cases the case of Georgia, would have compelled may not be realized for years to come. As other NATO partners to respond with force, with other diplomatic activities it will take an escalation Russia probably preferred to years before any certain conclusions can avoid. NATO is trusted to shield Estonia be drawn about the long-term effects of from Russian invasion; however, it could not cyber-attacks on political decision-making. hinder Russian-sympathetic hackers from Comparing cases involving coercive diplo- an attack over the Internet. Comparably, macy in a methodically satisfying way is for the Stuxnet offensive, many political therefore problematic. analysts assert that, should air strikes have There are simply too many factors to al- been used, Iran would have been compelled low for isolation of the relevant considera- to counter-escalate with a military response tions. The results described in this article rather than bend to the will of Israel and the do not conclusively answer the question if U.S. The Iranian safeguards which discour- cyber-attacks are more or less effective than aged an air strike, had no impact on the risk other coercive instruments. However, when of cyber-attacks on the country. comparing the cases an interesting pattern Cyber-attacks work because they target can be discerned: both cases of the studied distinct vulnerabilities other than those of cyber-attacks, although similar to the in- other coercive instruments. The lack of secu- stances where kinetic force was employed, rity in IT infrastructure creates vulnerability exhibited significant disadvantages and high in countries which otherwise have enough risks with military action such as invasion, protection to deter coercing attempts. Reports land grabs or air strikes. The lack of attri- warning of the dangers of cyber-attacks as bution limits the overt connection between political tools are plentiful, but scientific a threat and action and therefore seems to study of the political use of cyber-attacks is curb the response to the attack. Issuing a limited. More descriptive research on the use threat publicly puts pressure on a regime to of cyber-attacks for political reasons needs

157 N r 3 juli/september 2016

to be done before any conclusions can be coercive strategy is determined. The factors drawn. Because cyber-attacks can be used established by George cannot determine as instruments for coercive diplomacy and what effective coercive diplomacy is, and the the problem with attribution makes it hard to retaliate, this option may be an appeal- author makes no attempt to establish his list ing instrument when military or other overt as either necessary or complete in order to actions are undesirable. In that regard, the evaluate the productiveness. Better tools for high cost-effectiveness of this strategy can evaluating the effect of forceful persuasion, be expected to increase the incidences of cyber-attacks used as coercive diplomacy in taking into account the dynamic process of the future. Many nations invest in defensive coercive diplomacy, need to be developed. and offensive cyber capabilities and therefore Cyberwar might, as Rid claimed, never hap- the use of cyber-attacks is likely to increase pen, but that does not preclude the possibility in the wake of political conflict. This article has found that factors other that cyber-attacks will be a serious concern than those established by George matter when for national security.

The author studies political science with a focus on security policy. The essay is a revised edition of his Batchelor thesis. Notes fare as applied to the Internet,” 2007 IEEE International Symposium on Technology and Society, IEEE, Las Vegas, 2007, pp. 1-3. 1. howard, Michael; Peter Paret and Rosalie 8. schelling, C. Thomas: Arms and influence, West: Carl Von Clausewitz: On War, Yale University Press, New Haven 2008 Princeton University Press, 1984, pp.102- [1966]. 114. 9. ibid. 2. stone, John: ”Cyberwar will take place”, 10. Byman, Daniel and Waxman, Matthew: The Journal of Strategic Studies, Vol. 36 (1), dynamics of Coersion,Cambridge University 2013, pp. 101-108, and McGraw, Gary: Press, Cambridge 2002, p. 27. ”Cyber war is inevitable (unless we build se- 11. ibid. curity in)”, Journal of Strategic Studies, Vol. 12. ibid., p. 37. 36(1), 2013, pp. 109-119. 13. ibid. 3. arquilla, John and David Ronfeldt: 14. george, Alexander L.: Forceful persua- ”Cyberwar is coming!” Comparative Strategy, sion: coercive diplomacy as an alternative to Vol.12 (2), 1993, pp. 141-165. war, United States Institute of Peace Press, 4. ibid. Washington D.C. 1997. 5. arquilla, John: ”Twenty years of cyberwar”, 15. ibid., pp 75.80. Journal of military Ethics, Vol. 12 (6), 2013, 16. op. cit. Byman, Daniel and Waxman, pp. 80-87. Matthew, see note 10, pp 152-155. 6. The Department of Defense Cyber Strategy, 17. herzog, Stephen: ”Revisiting the Estonican Department of defense, Report, Pentagon, Cyber attacks: Digital threats and miltinatio- Washington 2015. nas responses”, Journal of Strategic Security, 7. se for example: Reed, Donald J.: ”Beyond Vol. 4 (2), 2011, p. 50. the War on Terror: Into the Fifth Generation 18. ibid., p. 53. of War and Conflict”,Studies in Conflict & 19. Puheloinen, Ari: Russia’s Geopolitical Terrorism, Vol. 31 (8), 2008, pp. 684-722 Interests in the Baltic Area, National Defence and Liles, Samuel: ”Cyber warfare com- Collage of Finnland, Helsinki 1999. pared to fourth and fifth generation war- 20. op. cit. Herzog, Stephen, see note 17, p. 51.

158 ANALYS & PERSPEKTIV

21. ibid. Iran,Försvarets Forsningsinstitut, FOI, 22. ibid. Stockholm 2008. 23. ibid. 50. falliere, Nicolas, Murchu, O Liam and 24. ibid. Chien, Eric: W32.Stuxnet Dossier. White 25. Wilson, Clay: Botnets, cybercrime, and paper, Symantec Corp., Security Response, cyberterrorism: Vulnerabilities and policy Cupertino 2011. issues for congress, Library of Congress, 51. ibid. Congressional Research Service, Washington 52. Zetter, Kim: ”How Digital Detectives DC 2008. Deciphered Stuxnet, the Most Menacing 26. ibid. Malware in History”, Wired, 2011-07-11, 27. op. cit. Herzog, Stephen, see note 17, p. 52. http://www.wired.com/threatlevel/2011/07/ 28. ibid. how-digital-detectives-deciphered-stuxnet. 29. singer, Peter W. and Allan Friedman: (2014-07-17) Cybersecurity and cyberwar : what every- 53. langner, Ralph: ”Stuxnet: Dissecting a cy- one needs to know, Oxford University Press, berwarfare weapon.” Security & Privacy (rev New York 2014. 1.4), IEEE, Vol. 9 (3), 2011, pp. 49-51. 30. traynor, Ian: Russia Accused of Unleashing 54. op. cit. Falliere, Nicolas; Murchu, O. Liam Cyberwar to Disable Estonia,The guard- and Chien, Eric, see note 50. ian, 2007-04-17, http://www.theguardian. 55. ibid. com/world/2007/may/17/topstories3.russia, 56. ibid. (2014-10-07). 57. Murchu, Liam O.: ”stuxnet using three ad- 31. op. cit. Herzog, Stephen, see note 17. ditional zero-day vulnerabilities”, 2010-09- 32. german, Tracey: ”David and Goliath: 14, http://www.symantec.com/connect/blogs/ Georgia and Russia’s Coersive Diplomacy”, stuxnet-using-three-additional-zero-day-vul- Defence Studies, Vol. 9 (2), 2009, pp. 224- nerabilities. (2014-10-18) 241. 58. op. cit. Bahgat, Gawdat, see note 44. 33. ibid., p. 226. 59. follath, Erich, and Holger Stark: ”How 34. ibid. Israel Destroyed Syria’s Al Kibar Nuclear 35. ibid., p. 229. Reactor”, Der Speigel, 2009-02-11, 36. ibid. http://www.spiegel.de/international/ 37. ibid. world/0,1518,658663,00.html. (2014-10-18) 38. allison, Roy: ”Russia resurgent? Moscow’s 60. ibid. campaign to coerce Georgia to Peace”, 61. ibid. International Affairs, Vol. 84 (6), 2008, pp. 62. Makovsky, David: ”The silent strike”, The 1145–1171. New Yorker, 2012-09-17. 39. ibid. 63. ibid. 40. ibid. 64. garwood-Gowers, Andrew: ”Israel’s airstrike 41. korns, Stephen W. and Kastenberg, Joshua on Syria’s Al-Kibar facility: a test for the doc- E.: ”Georgia’s cyber left hook.” Parameters, trine of pre-emptive self-defence?” Journal of Vol. 38 (4), 2008, pp. 60-76. Conflict and Security Law, Vol. 16 (2), 2011, 42. hollis, David M.: ”Cyberwar case study: pp. 263-291. Georgia 2008” Small Wars Journal, 65. clarke, Richard A: Cyber War. Harper 2011-01-06, http://smallwarsjournal.com/ Collins, New York 2010. blog/journal/docs-temp/639-hollis.pdf. 66. ibid. (2014-08-18) 67. op. cit. Garwood-Gowers, Andrew, see note 43. ibid. 64. 44. Bahgat, Gawdat: ”Nuclear Proliferation: The 68. ibid. Islamic Republic of Iran”, Iranian Studies, 69. kreps, Sara E. and Fuhrmann, Matthew: Vol. 39 (3), 2006, pp. 307-327. ”Attacking the Atom: Does Bombing Nuclear 45. ibid. Facilities Affect Proliferation?” Journal of 46. ibid. Strategic Studies, Vol. 34 (2), 2011, pp. 161- 47. ibid. 187. 48. ibid. 70. ibid. 49. rydqvist, John and Zetterlund, Kristina: 71. ibid. Consequences of military Actions Against 72. ibid.

159 N r 3 juli/september 2016

73. Implementation of the NPT Safeguards 76. op. cit. Kreps, Sara E. and Fuhrmann, Agreement in the Syrian Arab Republic, Matthew, see note 69. IAEA Board of Governors, Vienna 2013. 77. op. cit. Byman, Daniel and Waxman, 74. op. cit. Garwood-Gowers, Andrew, see note Matthew, see note 10. 64. 78. op. cit. Herzog, Stephen, see note 17. 75. McEclroy, Damien: ”Uranium Found in Syria 79. op. cit. German, Tracey, see note 33. by UN Nuclear Inspectors”, The Telegraph, 2008-11-10, http://www.telegraph.co.uk/ news/worldnews/middleeast/syria/3418686/ Uranium-found-in-Syria-by-UN-nuclear- inspectors.html. (2014-08-14)

160 ANALYS & PERSPEKTIV Hybridkrigföring Nya utmaningar eller klassiska principer som vi redan förstår? av Michael Gustafson

Résumé Does hybrid warfare really imply new challenges or can it be argued as consisting of clas- sic and well-known warfare principles albeit in new conceptual framings? This article asks the question: ”How can Swedish military thinking on hybrid warfare be characterized”? A background is outlined concerning definitions of warfare (an endless debate in military thinking). Several differences in thinking on hybrid warfare have been argued as being exist- ent in Sweden. A discussion follows regarding new aspects, or at least aspects addressed in a limited way, such as, for example, covert and clandestine operations parallel with regular and unconventional warfare. An argument is raised for the analysis of military and civilian capabilities to act in grey-zone scenarios. Still, the main argument is that in order to develop a mixed military thinking on “new” threats one has to develop military theory consisting of more strategic and military-strategic concepts than mainly regular warfare. Cyber warfare, subversion and special operations are but some of the strategic options for state, and increas- ingly, non-state actors nowadays.

wilhelm agrell skrev 2000 i boken ler en blandning av reguljär krigföring (t ex Morgondagens krig att krigen över tiden mekaniserad strid), olika typer av irreguljär ändrar karaktär, hela tiden sökande efter krigföring (t ex gerillakrigföring) och svåri- motståndaren svaga punkter, således en ka- dentifierbara aktörers småskaliga strid, sub- melont då de svaga punkterna förändras.1 version och sabotage. Betydelsen av reguljär Agrell menade dock att morgondagens krig krigföring tillhör vår militära tradition och inte i grunden kommer att skilja sig från kommenteras inte här. Irreguljär krigföring gårdagens. Men dagens förståelse av krig är däremot ett begrepp vars innehåll kom- är i förändring, justering och komplettering mit att debatterat allt mer från 2000-talets i västvärlden. Det behöver inte betyda att början.2 Nära kopplat till reguljär krigfö- ingredienserna för maktutövning är nya, ring innehåller hybridkrigföring en tredje annat kanske än avseende teknik, kombi- krigföringsform; okonventionell krigföring nationer och politisk fräckhet. Men att be- eller krigföring via ombud.3 I stor utsträck- höva ”förstå” flera våldstyper, inte minst i ning används även cyberkrigföring och in- gråzonen mellan krig och fred, kan vara väl formationsoperationer via sociala medier. så annorlunda mot förr. Terrorism och kriminalitet används också Sedan Rysslands annektering av Krim och för att störa och destabilisera samhället och de fortsatta stridigheterna i Ukraina har ett viktiga funktioner inifrån.4 nygammalt begrepp för krigföring börjat Men begreppet är egentligen inte nytt. användas; ”hybridkrigföring”. Betydelsen är Det har debatterats i USA redan i början på i stort en form för krigföring som innehål- 2000-talet genom marinkåröversten Frank

161 N r 3 juli/september 2016

Hoffman.5 Även inom Nato och i Sverige under 2011–13 och rapporterades i en dok- har begreppet uppmärksammats från 2010 torsavhandling 2014.7 Resultatet visade på och framåt.6 Det stora problemet med att en stor spridning i ovan beskrivna aspekter. definiera krigföring som aktiviteter som spän- Om sådan spridning i det militära tänkandet ner både över såväl klassiskt militära som fortsatt finns och överförs till ett hybridkrig- polisiära ansvarsområden är naturligtvis föringsscenario kan det förväntas en rad olika jurisdiktion och ansvarsgränser. Vem ska han- taktiska och operativa principer som kan tera vilka hot och när behöver kraftsamling innehålla såväl kreativa möjligheter liksom ske till något område och kan det i sådant friktionsframkallande motsättningar inom fall ske med rådande lagstiftning? och mellan staber och förband.8 Denna artikel diskuterar frågan ”hur kan Studier vid Försvarshögskolan under man karakterisera svensk militär syn på 2015 visar även att synen på utmaningar hybridkrigföring?” Frågans svar är intres- vid hybrid krigföring inom den högre stabs- sant då Försvarsmakten ska kunna fungera utbildningen är blandad. 185 officerare till- i alla hotsituationer och har i uppgift att frågades via enkät under 2015:s operativa kunna stödja polisen när dess resurser ej stabstjänstövning (CJSE) om synen på möjliga räcker till kvalitativt eller kvantitativt. Hur utmaningar i hybridkrigföring. Den samlade ska vår samhällskonstruktions förståelse, uppfattningen var att utmaningar främst tradition, kultur och struktur av koncepten rör militära operationer på strategisk nivå ”fred”, ”krig”, ”militärt”, ”civilt” och ”poli- men i hög utsträckning även på operativ tik” kunna hantera gränslösa antagonistiska och taktisk nivå med behov av att kunna utmaningar? Och hur tänker dagens office- tänka nytt om taktik. Likaså var den sam- rare kring dessa utmaningar, som i sin tur lade uppfattningen att även nya behov av påverkar formuleringar av desamma? ledarskapsförmågor torde finnas. En särskild fråga ställdes rörande ledarskapsutmaningar, Utgångsläget – ett stabilt och där 75 svar inkom. Dessa svar uppvisade också en stor spridning. 24 officerare ansåg enhetligt militärt tänkande? att det främst var inom ledning och sam- En utmaning kring att tänka taktik och även verkan som utmaningar finns men endast operationskonst avseende hybridkrigföring 14 menade att det berörde civil samverkan. kan finnas om det militära tänkandet redan Lika många (14) ansåg att inga utmaningar rörande irreguljär krigföring (som t ex upp- finns mer än vad som generellt finns i krig. rors-bekämpningen i Afghanistan) är olika. Få (8) ansåg att ny militär kunskap behövs Det vill säga olika i aspekter som uppfattning för att leda operationer i hybridkrigföring. om att det handlar om militära uppgifter Endast sju officerare berörde utmaningar eller en kombination av militära och civila inom området kulturell förståelse, konse- uppgifter och om koncepttänkandet fokuse- kvenser av sociala mediers inflytande samt rar på strid i större förband eller om det till juridiska aspekter. Ett förvånande resultat synes är viktigare att lösa såväl strids- som när området hybridkrigföring handlar just underrättelseuppgifter i större som mindre om att en motståndare utnyttjar luckor mel- och utspridda förband. Det svenska militära lan det militära och civila och påverkar hela tänkandet kring taktik i irreguljär krigföring samhällsstrukturen destabiliserande. undersöktes på kompani- och bataljonchefs- Vid sidan av officerares personliga syn på nivå (markstridskrafter och amfibieförband) hur de tänker kring hybridkrigföring, som kan

162 ANALYS & PERSPEKTIV vara nog så inflytelserikt för egen personal krigföringssätt, ej framkommer när man i och bland kollegor, utgör Försvarsmaktens olika delar analyserar begreppet. Friktioner doktriner en självskriven inflytelsefaktor och utmaningar som uppkommer vid sam- inom såväl officersutbildningen som verk- tidigt utnyttjande av t ex mekaniserad strid, samheten. Redan Militärstrategisk Doktrin gerillakrigföring, tung kriminalitet, terror och 2012 (MSD 11) tog upp en ansenlig defini- cyberkrigföring behöver inte vara av samma tionsapparat kring olika krigföringsformer karaktär som vid sekventiellt utnyttjande. (reguljär, irreguljär, okonventionell och hy- Samtidigt utnyttjande av en blandning av bridkrigföring) men fokus i förklaringar reguljära och svåridentifierbara irreguljära låg på irreguljär krigföring.9 Den nyligen hot torde kunna generera omfattande på- fastställda MSD 16 fokuserar tydligt på krig- frestning vid militära staber och förband föring i närområdet och nationellt försvar. som hela totalförsvarskonceptet. Här utgör hybridkrigföring och försvar mot Sammantaget kan sägas att utgångspunk- sådan en tydlig inriktning. Å andra sidan ten är ”olika” för svenskt militärt tänkande inkluderar ju hybridkrigföring även traditio- om hybridkrigföring rörande hur enskild offi- nell reguljär krigföring varför det är möjligt cer tänker, hur det beskrivs i doktriner och hur att mer ensidigt prioritera sådan förmåga militärteorin hanterar fenomenet ur ett ve- om man anser att det är Försvarsmaktens tenskapligt perspektiv. Utvecklingspotential uppgift pro primo. finns och utrymme kan uppstå för både drag- Kort sagt, går mekaniserade bataljoner kamper rent akademiskt som monetärt och före säkerhetsbataljoner i ett svenskt koncept uppgiftsinriktat inom Försvarsmakten. Ur ett för hybridkrigföring? Om detta ges ingen militärt och politiskt sociologiskt perspek- tydlig inriktning i MSD 16, som förvånande tiv kan en fortsatt kartläggning kring ”vem nog även tagit bort definitionerna av reguljär som anser vad med vilket inflytande om och irreguljär krigföring samtidigt som man hybridkrigföring?” ge indikationer på hur talar om att hybridkrigföring består minst svenskt militärt tänkande utvecklas kring av båda dessa former (ej längre definierade). både teori och praktik att försvara sig mot Detta leder till en otydlighet kring vad man hybridkrigföring. talar om vilket ytterligare kan bidra till olika polariseringar och ställningstagande om for- men ”hybridkrigföring”. Aspekter under hybridkrig­ Söker vi oss vidare till militärteorin och förings paraply – vad är känt dess beskrivningar av krig och krigföring och vad är ”nytt”? återfinner vi inte alls begreppet hybridkrig- föring i den lärobok från 2015 som används När vi betraktar fenomenet hybridkrigföring vid Försvarshögskolan.10 Däremot visar en med dess inslag av mer eller mindre vanligt ny magisteruppsats i krigsvetenskap vid beskrivna ingredienser framstår ett antal Försvarshögskolan att olika aspekter inom aspekter som lika kända som klassiska i militärteorin kan användas för att förklara maktutövning. Att större aktörer genom delar inom hybridkrigföring.11 tiderna använt förnekbara och hemliga orga- Vad uppsatsen dock inte diskuterar är att nisationer, aktioner och verksamheter inom en central del av hybridkrigföring enligt dess skuggkrig och dold diplomati är ingen nyhet. ursprungliga beskrivning av Frank Hoffman, Tsarens hemliga polis, Storbritanniens Special det samtidiga användandet av en mängd olika Operations Executive och USA:s Office of

163 N r 3 juli/september 2016

Strategic Service (föregångare till CIA) under av väpnade insatser – ibland hänförbara till andra världskriget fram till Svenska IB under militärt-statligt ursprung – ibland med mer det kalla kriget är några omtalade exempel obestämbart ursprung. Dolda och öppna på hemlig verksamhet för att skydda staten angrepp (fysiska och/eller informations- och möjliggöra strategisk flexibilitet i svåra teknologiska) mot staters intressen kan kombineras vilket medför att det blir allt lägen.12 Inte sällan av sådan strategisk akti- svårare att avgöra om hoten är ”yttre” eller vitet och maktutövningsinstrument förlagts ”inre”. Öppna angrepp kan också utövas inom strategisk underrättelsetjänst för att ”via ombud” vilket kan innebära att upp- enklare kunna döljas (begreppet ”covert” dragsgivaren förblir anonym. betyder förnekbart främst för uppdragsgivare till skillnad mot begreppet ”clandestine”/ Här kan man säga att Försvarsmakten mycket hemlig som avser att aktiviteterna ej ska väl beskriver en framtid med hybridkrig- röjas/uppdagas i första hand).13 Forskning föring. Det som satt förtäckt verksamhet, om hemlig och förnekbar maktutövning ofta svåridentifierbar per se, på agendan är åren svår att genomföra (vilket ligger i sakens av ubåtskränkningar och ubåtsskyddinsatser natur) utöver rent historiska studier efter som under 1980/90-talen, involverade såväl 14 det att källor avhemligats. de militära som polisiära (säkerhetspolisen Det innebär att möjligheten att forsknings- främst) segmenten av svenskt totalförsvar.16 anknyta akademisk utbildning inom stats- Att hybridkrigföring med sin bredd av hot kunskap och för officerare, krigsvetenskap, och risker (med såväl gårdagens som dagens ofta är svår att utföra med syfte att klarlägga ögon) spänner vida utanför Försvarsmaktens orsaks-, verkansförhållanden. Däremot kan ansvar är också känt i sak långt innan be- man utmärkt, och dessa möjligheter ökar i greppet myntades. takt med att området ”hemlig verksamhet” Det svenska totalförsvarskonceptet under allt mer diskuteras, beforska sådan med so- det kalla kriget kan sägas ha omfattat också ciologi. Även välkänt är det moderna samhäl- hybridhot i alla dess slag, om än att de mili- lets sårbarheter, liksom att Försvarsmakten tära hoten uppfattades helt dimensionerande. uppmärksammade som den ”bredare Redan under 198090-talets ubåtskränknings- hot-och riskbilden” i Perspektivstudierna hot diskuterades ”krig i fred” som ett ämne 1997-98 och vid försvarsdepartementet inom den högre officersutbildningen.17 Idag i Ledningsberedskapsutredningen 1999– kan sägas rollerna ombytta och andra hot 2000.15 Denna utredning diskuterade särskilt ”gråzonsproblematiken” i gränslande mellan (väl så antagonistiska) föreligger i större konstruktionerna ”fred” och ”krig”. utsträckning än den ”stora kustinvasionen”. Försvarsmakten beskrev hot- och riskbil- Idag är invasioner i informationsmiljön, so- den 1998 som: ciala medier och omfattande mental bud- skapsförvrängning allvarligare hot än land- I framtiden blir den del av den bredare hot- stigningsfartyg som urlastar i Oxelösunds och riskbilden som inte enbart innehåller hot hamn. Dock är det kombinationen av mjuka om ett omfattande väpnat angrepp mot ter- och hårda insatser/hot som är kärnan i be- ritoriet allt viktigare att kunna möta. Denna greppet hybridkrigföring, och vad vi inte är hotbild kan sammanfattas som ”angrepp på nationella vitala intressen” och innefattar vana vid är att växla förbandsinsatser från angreppsmetoder som i sig kan spänna från mekaniserad strid till antisabotagejakt. En dolda informationsinsatser till olika former förmågeskillnad som upplevdes så stor att

164 ANALYS & PERSPEKTIV

Försvarsmakten konstruerat olika koncept sigt som tidigare inte diskuterats eller utbil- för olika uppgifter. dats på alls, men även tidigare kända men Att träna soldater och befäl att växla mel- ej samtidigt förekommande verksamheter/ lan uppsutten strid mot en symmetrisk mot- händelser. Publiceringen och lanseringen av ståndare och sedan övergå till spaning och den nya ryska militärdoktrinen innefattade jakt över ytan på infiltratörer är troligen beskrivningar av den sjätte generationens inte lättare idag än det varit tidigare. Redan krigföring; alla medel som ger effekt används, under andra världskriget satta tyskarna upp civila som militära, i en sammanhängande olika förbandsstrukturer för olika motstån- strategi som implementeras under militär- dare, t ex en mekaniserad motståndare el- strategisk ledning. Detta är ett nytt synsätt ler partisankrigföring. Ett sätt att beskriva som huvudstrategi. Att kunna använda alla den tidigare bilden av olika typer av hot är medel men på sätt som inte uppfattats tidi- bilden bild där två principiellt olika hot har gare som möjliga eller önskvärda. Öppen delats upp i två olika krigföringstyper, en mer politisk lögn som strategisk metod, öppet tänkbar för närområdet och en mer tänkbar förnekande av upptäckbara reguljära för- för fjärran multinationella insatser. band som strider och användandet på bred Hur kan vi då beskriva nya inslag? Men front av specialförband för att organisera ”nytt” kan förstås både nytt kunskapsmäs- motstånd/uppror/stridsgrupper är exempel

DEN GAMLA IDÉBILDEN AV POLITIK & KRIGFÖRING

POLITIK

IRREGULJÄR REGULJÄR KRIGFÖRING KRIGFÖRING

KALLA KRIGET IRAK & AFGHANISTAN dr kmd michael gustafson, fhs mvi kva op-konst fhs mvi kva dr kmd michael gustafson, Bild 1. Den gamla idébilden av politik och krigföring från kalla kriget och fram till ”Ukraina”.

165 N r 3 juli/september 2016 på aktiviteter som inslag i politik och stra- antagonist. Därför behöver forskning och ut- tegi som vi tidigare inte utbildat officerare bildning inom modern ”motståndarkunskap” att kunna hantera. utvecklas inom det nya totalförsvaret. Ett Användning av anonyma förband (utan exempel på ett annorlunda och utrerat post- identifikationstecken) eller med identifika- modernistiskt perspektiv på morgondagens tionstecken som förnekas är inslag av s k krig gavs 2008 av det finska forskarteamet reflexiv kontroll där vår omvärldsuppfattning Huhtinen och Rantalpelkonen som i sin förändras till motståndarens fördel såväl po- Messy Wars förkastar traditionella gränser litiskt som militärt liksom hur allmänheten och etiketter som fred och krig där gränslösa uppfattar ”verkligheten”. I sak kan sägas strider genomförs av en mångfald aktörer i 19 att detta är en del av s k maskirovka och en blandad fysisk och virtuell miljö. vilseledning, känt, om än mindre förstått, Ansvarsförhållande i sådana scenarier sedan länge.18 Den omfattande integreringen liksom lagstiftning kan behöva anpassas, av olika medel och metoder, militära, civila och hur man ska anpassa ledningsstruktu- som sociala medier mm, och informationsma- rer behöver prövas och övas. Övningar i nipulationen i ett högt tempo ger begreppet hybridkrigsscenarier utvecklas fortlöpande. operationskonst en helt ny innebörd, näs- Den lägre delen av våldstrappan kan behöva tan strategisk operationskonst. En idébild förstås bättre inom det militära systemet, det av politik och integrerad maktutövning i räcker inte med en säkerhetsbataljon och form av hybridkrigföring kan ses som nedan att personal inom säkerhetssektorn förstår bild med avsevärt fler och helt olika ingre- svårupptäckta hot. En utveckling av hem- dienser jämfört med den förra bilden. ska värnsbataljoner till att innefatta säkerhets- då officerare förstå allt detta för att klokt kompetens vore en väg, liksom att inom kunna agera i den mångfald av scenarier som polisen återinföra beredskapspolisfunktionen. uppstår rent teoretiskt? Hur påverkar det Slutligen utgör internationell samverkan en behovet av en anpassad officersutbildning nödvändig tröskel, ensam (med ett begrän- sat militärt försvar) klarar ingen nation en och Försvarsmaktens förmåga att leverera stormakts hybridangrepp. adekvata militära råd till statsledningen? Bortom rena strukturella och materiella koncept krävs en ökad förståelse och men- Vilka delar av tal mottaglighet för olika typer av angrepp, hybridkrigföring behöver inte minst hemliga sådana. En allomfattande förstås och hur? utbildning i strategi som omfattar klassisk och ny hemlig krigföring synes som en vä- Var för sig behöver alla typer av maktutövning sentlig bas i officersutbildningen för att det förstås av statsmakterna. När olika typer militära systemet ska utveckla flexibilitet mot av maktmedel kombineras av en angripare flera nya, gamla och nygamla hot oavsett behöver statsmakterna inse när, hur och vad dessa för stunden ges för etikett. Att med vilken avsikt och tid detta kan göras för betänka kan vara hur en av västvärldens att motåtgärder ska kunna vidtas. Polisen mest erfarna militära tänkare (såväl prakti- och Försvarsmakten behöver kunna förstå ker som teoretiker), general Sir Frank Kitson motståndarmetoder på ett liknande sätt för noga understryker skillnader i ledning och att kunna samverka i lägen där det är svårt användning av ”det stora krigets” och ”det att identifiera om det är en militär eller civil lilla krigets” principer.20

166 ANALYS & PERSPEKTIV

IDÉBILD AV POLITIK & INTEGRERAD MAKTUTÖVNING a la HYBRIDKRIG ”ny”

POLITIK

IRREGULJÄR KRIGFÖRING REGULJÄR KRIGFÖRING Uppror? Motstånd?

FÖRNEKAD REGULJÄR INFORMATIONS KRIGFÖRING! OKONVENTIONELL KRIGFÖRING KRIGFÖRING Stöd till uppror! Med PSYOPS

SPECIAL- och KRIMINALITET CYBER UNDERRÄTTELSE OPERATIONER OPERATIONER Subversion- Sabotage

”SOCIALA” MEDIER TERRORISM dr kmd michael gustafson, fhs mvi kva op-konst fhs mvi kva dr kmd michael gustafson,

Bild 2. En ny idébild/skiss av politik och krigföring från ”Ukraina” och framåt.

Denna artikels fråga ”Hur kan man karak- andra delar av hybridhotet, de reguljära och terisera svensk militär syn på hybridkrigfö- symmetriska militära hoten. ring?” är det därmed dags att besvara. Svaret Kanske är det så att det handlar om att blir inte förvånande, en ”blandad syn”. Med mer potent kunna agera i gränslandet mel- detta avses att olika delar i hybridkrigföringen lan krig och fred än att skapa nya specia- sedan lång tid varit kända utmaningar, men liseringar? Att inte skapa utan fylla igen gråzoner? Vi har genom artikeln kunna följa i allt väsentlig inom delar av det militära fragmentariska spår från förr som adresserat tankegodset. Militärt tänkande inom dok- hybridliknande hot och redan 1998 såg en trinskrivandet och inom vissa förbands- och tydlig beskrivning från Försvarsmakten om funktionssegment (underrättelse- och säker- syn på olika hot sitt ljus. Kan det vara så att hetsförband, specialförbands-verksamheten kunskap har funnits hela tiden men andra och inom säkerhetstjänst) har varit och är väl incitament placerat fokus på andra frågor? bekanta med delar av hybridhot. Andra delar Har vi bara inte velat ordna ett tydligare av Försvarsmaktens förbands- och stabsverk- skydd mot 1998 års bredare hot- och riskbild? samhet har varit och är mer fokuserade på I så fall måste frågan ställas om elementet

167 N r 3 juli/september 2016

FYLL ”GRÅZONEN”

”FRED” ”GRÅZON” ”KRIG”

POLIS BEREDSKAPS HV-SÄKBAT FM INSATSORG POLIS

Öka förståelse för högre våld dr kmd michael gustafson, fhs mvi kva op-konst fhs mvi kva dr kmd michael gustafson, Bild 3. Ett nytt mindset med mål att ”gråzonen” ska fyllas med anpassad civil och militär förmåga. subversion eller politisk aggression inte bara sudda tanken. Stöten kommer i gråzonen. pågått utan även lyckats väl. I annat fall Utmaningen ligger i att identifiera befintliga synes åtgärder mot en samtida utmaning och uppstående gråzoner och fylla dessa vid namnet hybridkrigföring behöva ta sin med handlingskraftig substans, själv eller början genom att vi (liksom i kognitiv be- i samverkan. Det hela börjar dock med en teendeterapi) accepterar läget och påbörjar acceptans och en vilja att göra något åt det ifyllnaden av ett väl utbrett förnekande av hela. Ur ett militärt perspektiv torde det börja gråzonsutmaningar. med en kritisk granskning av militärteorin Maktutövning är klassisk och som Wilhelm för att denna ska fylla sin funktion, det är Agrell i artikelns inledning menar; ”att kri- att stödja militär tankekraft och praktik som gen över tiden ändrar karaktär, hela tiden medför potential att vinna och inte förlora, sökande efter motståndaren svaga punkter... oavsett om det handlar om försvar mot re- en kameleont såvitt de svaga punkterna för- guljär, irreguljär eller hybridkrigföring. ändras...... men att morgondagens krig inte i grunden kommer skilja sig från går- dagens Stöten kommer i veka livet, snabbt Författaren är kommendör, fil mil dr och eller som en smygande mental störning som tjänstgör vid Försvarshögskolan.

168 ANALYS & PERSPEKTIV

Noter

1. agrell, Wilhelm: Morgondagens Krig, författarskap i följande artikel; Bachmann, Tekniken, politiken och människan, Dov Sascha och Gunneriusson, Håkan: Ordfront, Stockholm 2000, s 252. “Russia’s Hybrid Warfare in the East: Using 2. gray, Colin: Another Bloody Century, the Information Sphere as Integral to Weidenfeld & Nicolson, London 2005. Hybrid Warfare”, Georgetown Journal of Gray diskuterar betydelsen av irreguljär International Affairs, 2015. krigföring och specialförband i bokens 6.e 7. gustafson, Michael: The Duality of Tactical kapitel, s 212-255. Begreppet diskuteras vi- Thought, A study of how Swedish Land dare av James Kiras i Jordan, David; Kiras, Forces’ Commanders views tactics in James D; Lonedale, David J; Speller, Ian; Irregular Warfare, Finnish National Defence Tuck, Christopher och Walton, C Dale: University, Helsinki 2014. Understanding Modern Warfare, Cambridge 8. gustafson, Michael: “Warfare as a University Press, Cambridge 2008, s 224- Relational Whole, Towards a coherent analy- 268; Kane, Thomas M och Lonesdale, David sis of Strategy, Operational Art and Tactics”. J: Understanding Contemporary Strategy, KKrVAHT, 2. häftet 2014, s 65-85. Routledge, London 2012, smalnar av diskus- 9. Militärstrategisk Doktrin – MSD 12, sionen om irreguljär krigföring till uppror Försvarsmakten, Stockholm 2011. och upprorsbekämpning, s 239-258. Synen 10. angstrom Jan och Widen, J.J: Contemporary på lämplig avgränsning och definition varie- Military Theory, The Dynamics of War, rar och berör såväl karaktär på aktörer som Routledge, London 2015. medel och metoder. 11. carne, Anders: ”Hybridkrigföring – Allt eller 3. heuer, Beatrice: The Evolution of Strategy, inget? En militärteoretisk studie av begrep- Thinking War from Antiquity to Present, pet Hybridkrigföring”, Magisteruppsats, Cambridge University Press, Cambridge Försvarshögskolan, Stockholm 2016. 2010, s 387-418, omfattar historiken om 12. aldrich, Richard J: The Hidden Hand, “det lilla krigets” olika syften, från försvar Britain, America and Cold War Intelligence, till uppror och s k okonventionell krigföring John Murry Ltd, London 2001. Aldrich be- (unconventional warfare) eller krigföring ge- skriver ingående hemlig underrättelseverk- nom ombud, s 417-18. Okonventionell krig- samhet och utvecklingen av strategiska orga- föring diskuteras kopplat till problematiken i nisationer för specialoperationer (bl a inom Afghanistan av Rothstein, Hy, S:Afghanistan CIA och den amerikanska arméns Special & the Troubled Future of Unconventional Forces). Warfare, Manas publications och US 13. Dessa begrepp definierades av Naval Institute Press, New Delhi 2006. Försvarsmakten under 80-90-talets ubåts- Försvarsmakten skriver om ”krigföring via skyddsår i Taktiskt Reglemente Marint ombud” i Militärstrategisk Doktrin – MSD Bassäkerhetskompani 1993, samt nu senast 16, Försvarsmakten, Stockholm 2016, s 35- 2016 Militärstrategisk Doktrin MSD 16, 36. s 35-36. 4. Militärstrategisk Doktrin – MSD 16, 14. Magnusson, Lars och Ottosson, Jan: Försvarsmakten, Stockholm 2016, s 36: Hemliga Makter, svensk militär underrättel- ”blandningen av reguljär krigföring, irre- setjänst från unionskrisen till det kalla kriget, guljär krigföring, kriminalitet, terrorism, Tidens förlag, Stockholm 1991. Boken ger en sexuellt våld, modern teknik och krigföring intressant inblick om bl a operationer för att i cyberrymden i ett operationsområde be- stödja motståndsaktiviteter i Baltikum och nämns ofta som hybridkrigföring”. beskriver svårigheterna att finna källor kring 5. Hoffman, Frank: “Conflict in the21 st cen- hemlig verksamhet. tury, The rise of Hybrid Wars”, The Potomac 15. Försvarsmaktsidé 2020 Rapport 2, Institute of Policy Studies, Arlington 2007. Årsrapport från perspektivplaneringen 97-98, 6. dr Håkan Gunneriusson vid Försvarsmakten, Stockholm 1998, s 51. Försvarshögskolan forskar på 16. forskningsprojektet Försvaret och det Hybridkrigföring och har skrivit ett flertal kalla kriget, Publikation 31, Totalförsvaret artiklar om ämnet. Ett exempel är med- under Sveriges Kalla Krig, sex före-

169 N r 3 juli/september 2016

drag utgivna av Artéus Gunnar och 18. Ulfving, Lars: Överraskning och Vilseledning, Fältström, Herman med efterskrift av Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, Nordbeck, Gunnar, Försvarshögskolan, Hallstavik 2006. Ulfving ger en genomgri- Kungl Örlogsmannasällskapet och Kungl pande bild av ryska och sovjetiska vilse- Krigsvetenskapsakademien, Karlskrona 2011, ledningsprinciper från Tsartiden till första ”Totalförsvarets planering mot militära an- Irakkriget. grepp och andra betvingelsemetoder”av 19. huhtinen, Aki och Rantapelkonen, Jari: Wikström,Niklas, s 31-45, s 31 beskriver ho- Messy Wars, Oy Finn Lectura Ab, Helsinki tet ”politisk aggression” vari subversiv krig- 2008. föring ansågs ingå. 20. kitson, Frank: Directing Operations, Faber 17. olika militära perspektiv kring undervat- and Faber, London 1989, s 25-66, rörande tensverksamhet framgår av Gustafsson, ledning av hög- och lågintensiva operationer. Bengt: Sanningen om Ubåtsfrågan, ett för- sök till analys, Santréus förslag, Stockholm 2010 och Jansson, Nils-Ove: Omöjlig Ubåt, Forum Navales Skriftserie nr 52, Stockholm 2014, se s 117-138 för en beskrivning av ma- rin Spetsnaz-verksamhet.

170 ANALYS & PERSPEKTIV Den bräckliga alliansen Transatlantiska utmaningar och möjligheter av Nils Daag och Hans-Christian Hagman

Résumé We see an aggressive Russia and generally a diminished US interest in Europe, but also re- newed focus on Article V. These are worrisome and uncertain times and Europe is seen as being weak and less important than Asia. In many ways, the US and Europe are natural, although unequal, partners. Is this a negative long-term trend in our relations? All facts and figures speak for Asia. But Europe has a few Trumps! We remain the US‘s biggest trading partner and we share the same values. The US has a decisive role for European security, but Europe needs to contribute more. There are areas for closer cooperation and Europe must now prepare its joint message to the new administration in Washington. Also, Sweden and the Nordic countries can play a key role. vi står inför ett aggressivt Ryssland sam- Finans- och Eurokrisen har slagit hårt tidigt som Europa är försvagat, Nato är mot Europa men frågan är om inte hand- splittrat och USA har andra geografiska fallenhet och splittring i ljuset av flykting- och ekonomiska prioriteringar än Europa. krisen varit väl så allvarliga. Och därtill har I närtid ligger Washingtons uppmärksamhet vi nu Storbritanniens utträde ur EU, något på inrikespolitiken och det kommer att dröja som minskar EUs tyngd och trovärdighet i innan en ny administration är på plats. omvärlden. Men USA och andra medlemsstater förstär- Det är ovanligt oroliga och osäkra tider ker sin militära närvaro, särskilt i Östeuropa, i Europa. och Natos artikel V har åter hamnat i fokus. Dessvärre blir artikel V inte lika automatisk Den långsiktiga trenden i tider av europeisk politisk oenighet och Europa uppfattas ofta i USA som svagt och olika uppfattningar om hot, prioriteringar, i förhållande till Asien allt mindre relevant, Rysslandsberoendet, flyktingkriser, eller inför ekonomiskt, politiskt och militärt. Trenderna ekonomiska påtryckningar, propaganda, cy- är tydliga avseende potentiella marknader, ber- och hybridkrigföring. Det är inte säkert demografi samt investeringar i FoU och ut- att Warszawatoppmötets deklaration inne- bildning. Om det inte vore för Ryssland håller tillräckligt med substans, pengar och och Nato, och EU som handelspartner, vore operativa samordningsvinster för att lång- intresset för Europa ännu lägre. Men det är siktigt avskräcka Moskva. Den amerikanska klart att Brexit, kuppförsök i Turkiet och säkerhetsgarantin är i mångt och mycket högerpopulism i många delar av Europa inte bara kärnan i Nato, utan den egentliga inte stärker Europas aktier. försäkringen för enskilda europeiska stater. Utgångspunkten måste vara att både Och den är guld värd, även för Sverige. Europas och USAs intressen gynnas av en

171 N r 3 juli/september 2016 förstärkt transatlantisk länk. Trots Brexit debatt på Asien och särskilt Kina. Och detta är Nato fortfarande intakt, och troligen har såväl ekonomiskt som säkerhetspolitiskt. Nato blivit viktigare för europeisk solidaritet Kalla fakta talar sitt tydliga språk. I Asien och fred. Ryssland kan inte bara mötas med möts, och tvistar, världens fyra största eko- dialog, även om alla verktyg måste användas nomier. För femton år sedan stod USA och för att främja säkerheten. EU för 57 % av världens BNP, idag 45 %. USA och Västeuropa är naturliga partner Motsvarande siffror för handeln är 54 % vad gäller värderingar, säkerhet, ekonomisk respektive 40 %. I Asien finns morgondagens utveckling och de globala utmaningarna. Men marknader och medelklass. Varannan män- förhållandet är inte jämlikt. Det är i första niska bor i Asien, bara var tolfte i Europa. hand Europa som måste visa sig relevant Kina har med god marginal den näst största för ett fortsatt samarbete, både militärt och försvarsbudgeten, fler patentansökningar beträffande säkerhet i vid mening. än EU eller USA och betydande ambitioner avseende multilaterala institutioner. Den historiska kontexten Tyngdpunktsförskjutningen är ingen dags- lända. Den har pågått sedan 1970-talet. Då För den som upplevt det kalla kriget är var det Japans ekonomiska expansion som det lätt att dra den felaktiga slutsatsen att normalbilden är ett nära samarbete mellan stod i fokus. Spänningarna mellan de fyra USA och Västeuropa. Detta trots tidvisa stormakterna USA, Kina, Japan och Indien meningsmotsättningar. Men relationen är och mellan Kina och flera sydostasiatiska betydligt mer komplex än så. Historiskt länder har föranlett rejäla omdispositioner har det snarast rört sig om frigörelse och av USAs militära styrkor. USA har i dags- konkurrens. USAs intressen har inte alltid läget betydligt fler stridsfartyg i Asien än i uppfattats sammanfalla med Europas. Det Medelhavet och Gulfen tillsammans. Även räcker med att nämna Monroe-doktrinen, när det gäller industrispionage, cyberhot, kongressens nej till Nationernas Förbund, klimatförändringar, naturkatastrofer och det sena amerikanska inträdet i de bägge industriella olyckor blir Asien alltmer cen- världskrigen, Suez och den europeiska kriti- tralt. Och varken EU eller Nato är aktörer ken av Vietnam och Irak-krigen. Relationerna i detta asiatiska drama. kommer att fortsätta att variera i styrka och hjärtlighet. Frågan är om vi nått en punkt Europeiska trumfkort där den långsiktiga trenden blir mer renod- Men allt är inte nattsvart. EU är fortfarande lat negativ? De som såg Europa respektive USAs största handelspartner. Handels- och USA som en naturlig partner har tappat i investeringsavtalet TTIP utgör en central inflytande p g a de omfattande demografiska byggsten i de framtida ekonomiska kontak- förändringarna på bägge sidor av Atlanten. terna. Om det inte blir ett slagträ i president- Det växande avståndet i tiden till världskri- valet, eller ett offer för den snabbt växande gen spelar självfallet också in. populismen, kommer ett avtal att öka utbyte och tillväxt på ömse sidor om Atlanten. I Asien i fokus skrivande stund ser det dock mörkt ut. Det Medan EU upplever sin djupaste kris på handlar inte minst om normbildning, i detta mycket länge, ligger fokus i amerikansk fall fria flöden av kunskap, information, fö-

172 ANALYS & PERSPEKTIV retagande, ägande och individer, precis som Det kan gälla allt från hybridkrigföring och för fallet TPP i Asien. cyberinsatser till politiskt agerande. Men Häri ligger Europas viktigaste komparati- den mest kritiska frågan handlar om euro- va fördel. Vi står på en gemensam värdegrund péernas bidrag till sin egen säkerhet. Europa vad gäller demokrati, marknadsekonomi och anklagas sedan flera decennier för att inte mänskliga rättigheter. Detta utan att dölja dra sitt strå till stacken. USA står idag för de meningsskiljaktigheter som finns. Även ca 75 % av Natos försvarsutgifter. Endast en supermakt behöver vänner och allierade några medlemsstater lever upp till åtagandet för att legitimera sitt agerande, såväl internt om 2 % av BNP. De flesta ligger på drygt som externt. Inte minst gäller det att slå vakt hälften. om dagens världsordning som inkluderar FN och andra multilaterala institutioner. Hur främja tätare samarbete mellan USA och Europa? Obama idealisk partner, Europa är således mer beroende av USA än men... tvärtom, särskilt på det säkerhetspolitiska Få amerikanska presidenter har varit så mul- området. Det är därför i första hand upp till tilateralt engagerade som Obama. Precis som européerna att argumentera för ett närmare i Europa har USA:s fokus legat på diplomati, samarbete. Vad gäller Rysslands-relationen dialog och gemensamma lösningar snarare är detta relativt lätt. USA ser Rysslands be- än på unilateralt militärt agerande. Samtidigt tydelse som kärnvapenmakt och permanent har Obama också gjort tydliga markeringar medlem i FNs säkerhetsråd. I den sistnämnda mot rysk aggression. Han har betonat att rollen är ju Ryssland också en viktig, om än alla Nato-medlemmar är lika värda och oftast negativ, aktör i regionala konflikter. att USA inte accepterar intressesfärer. I den Obama-administrationen har också tydligt senaste försvarsbudgeten anslås betydande markerat mot rysk aggression, f ö tydligare summor för att stärka det militära försvaret än åtskilliga EU-medlemsstater. Kampen mot terrorismen är ytterligare en i Europa och ännu en brigad ska rotera till gemensam utmaning. Mellanöstern rent gene- Europa. Men samtidigt är Obama nog den rellt borde vara ett tredje område. Men trots förste presidenten som inte a priori utgår regionens vitala betydelse för vår säkerhet från den transatlantiska alliansen som navet är Europas politiska inflytande svagt. Och i säkerhetspolitiken. USAs intresse att ta på sig ett större ansvar är i spåren av Afghanistan, Irak och Syrien USAs avgörande roll för begränsat. Detta beror självfallet också på Europas säkerhet. Europas att det amerikanska oljeberoendet minskat eget bidrag dramatiskt genom den snabbt växande ut- vinningen av skiffergas och olja. Och i Asien Den amerikanska säkerhetsgarantins bety- är som redan konstaterats EU inte någon delse kan inte överskattas. Det handlar inte viktig spelare. bara om artikel V i händelse av ett militärt Det gäller således att utveckla det transat- angrepp. USAs agerande och tolkning blir lantiska samarbetet trots att våra säkerhets- helt avgörande i en rad frågor där de europe- politiska och ekonomiska intressen endast iska allierade inte sällan har olika meningar. delvis sammanfaller. En grundförutsättning

173 N r 3 juli/september 2016

är att Europa i största möjliga mån agerar ett framgångsrikt TTIP och nära samverkan enigt. Som enskilda små aktörer är vi min- med USA i det multilaterala arbetet. Europas dre intressanta. EU måste ha en genomtänkt styrka är handel, innovation, globala utma- strategi i den löpande verksamheten inte bara ningar och internationell legitimitet. Inom i högtidligt antagna dokument. Man måste Norden behöver vi samarbeta och arbets- motverka schablonbilden i Washington av fördela mer på alla fronter. När det gäller svaghet och splittring. Och ta ett större an- de stora frågorna, är skillnaderna mellan de svar för den egna säkerheten. Det finns för de nordiska länderna trots allt små. flesta medlemmarna i Nato och partner inga Nu gäller det att förbereda budskapen till realistiska förutsättningar att nå 2 %-målet i den nya amerikanska administrationen och närtid. Men färdriktningen måste vara positiv. kongressen, oavsett vem som vinner valet. Under de närmaste åren ligger snarast fokus Blir Clinton nästa hyresgäst i Vita huset gör på att få ordning på ekonomin och hantera detsjälvfallet uppgiften lättare. Hon kan de sociala konsekvenserna av flyktingström- förväntas fortsätta de senaste demokratiska marna. Och det är nog dags att erkänna att presidenternas samarbetsinriktade politik. den rent militära delen av GSFP inte blev Det skulle rentav finnas utrymme för en vad vi hoppades på. Detta inte minst p g a viss renässans för det Europaorienterade bristande samverkan med Nato. I framtiden östkustetablissemanget. bör EU kanske koncentrera sig på att utnyttja Med Trump blir det ett kliv ut i det okända. den formidabla verktygslåda man faktiskt Hans utrikespolitiska tal är fyllda av mot- besitter på det civila området. sägelser och har inte bringat någon klarhet De personliga relationerna har stor bety- i var på skalan aktivism/isolationism han delse. Thatcher lyckades på sin tid spela i en skulle landa. Men man kan definitivt räkna högre division genom sitt nära och förtro- med att Europas militära gratisåkning kom- endefulla samarbete med Reagan. Idag har mer att stå i fokus. Och utsikterna att sluta Merkel en motsvarande roll, så länge hon ett handels-och investeringsavtal skulle yt- är kvar vid makten. Men européerna måste terligare försvagas. Frågan är i vilken grad också satsa mer på samordnade kontakter Trump redan har påverkat USAs internatio- i administrationen och kongressen för att nella förbindelser, och den inhemska bilden öka den ömsesidiga kunskapen och förstå- av omvärlden, oberoende av hur det går i elsen. Vi har en hel del att lära av länder valet. som Israel och Irland vad gäller lobbying. Vilken roll kan då Sverige spela? Inte Playing Greece to America’s Rome, som det minst handlar det om att agera i Bryssel en gång formulerades. vid utformningen av den sammanhållna europapolitiken samt politiken gentemot Europa måste agera nu USA. Men Sverige har också ett gott namn Europas relativa vikt fortsätter att minska. och rykte i Washington. Det vore naturligt Frågan är om oron efter Brexit får oss att att bygga vidare på den gemensamma de- inse att morgondagens utmaningar löses klarationen från det nordiska toppmötet bäst i samarbete, eller om den europeiska i Washington i maj. Norden i sin helhet är gemenskapen fragmenteras ytterligare. ett kärnintresse för USA och ju mer vi kan För att motverka den negativa trenden samordna oss och fördela arbetet oss emel- krävs satsningar på den egna säkerheten, lan desto bättre, inte minst i multilaterala

174 ANALYS & PERSPEKTIV och regionala institutioner. Här finns mycket ringar. Det är upp till Europa, Norden och att göra och bevisa. Sverige att främja handel och utbyte över Det är påfallande hur mycket man i Atlanten och vara effektiva och intressanta Washington uppskattar den raka och okom- samarbetspartners för USA. Om vi inte ses plicerade dialogen i många globala frågor, som relevanta, kommer det amerikanska alltifrån klimat till terroristbekämpning, intresset att minska ytterligare, och för det handel och i flyktingfrågan. Sveriges plats har vi i Europa ingen plan B. i Säkerhetsrådet 2017/18 förstärker våra möjligheter att påverka. Nils Daag är ambassadör och ledamot av Vi kan inte skylla på det dåliga säkerhets- KKrVA. Hans-Christian Hagman är fil dr i klimatet i Europa eller på USA:s priorite- krigsvetenskap och ledamot av KKrVA.

175 N r 3 juli/september 2016 En rak IKFN till sist av Olof Santesson

Résumé An intruder in Swedish waters will be attacked without warning. Regulations for the armed forces have finally been made crystal clear in this respect. Someone who has been very active in the process, which has taken several years, is Academy fellow Kenneth Lindmark. en inkräktare på inre svenskt vatten ska kan någon också invända. Sjöstridskrafter har veta: anfall insätts direkt utan föregående väl sedan en generation tillbaka haft regler varning. Inga om och men. En främmande för att hävda svenska intressen till sjöss med farkost riskerar att sänkas med man och allt. våld? Man kan erinra om Olof Palmes ord Att reservationslöst komma därhän har tagit om att ”blod ska flyta”. Men det handlar tid. Sedan mars i år har vårt försvar i alla om kompositionen av innehållet. fall en rak och tydlig IKFN genom Micael I den handbok som nu har utgått och er- Bydéns beslut; ett av överbefälhavarens första satts fanns en bilaga med juridiska grunder i hans nya ansvarsposition, och bland hand- som inte gärna kunde tolkas på annat sätt läggarna ingår akademiledamoten Kenneth än att rätten att bruka våld mot inkräktare Lindmark. i själva verket ifrågasattes. Högkvarteret Det handlar således om introduktionen hade inte stärkt en fartygschefs beslutun- inom Försvarsmakten av Handbok IKFN derlag. Tala om försvarets förmåga att sätta Hävdandet av vårt lands suveränitet och krokben för sig själv. territoriell integritet, för att citera ingres- Det är här Lindmark kommer in som strid- sen. IKFN-förordningen är regelverket om bar sjöman. För ett kvarts sekel sedan gjorde försvarets ingripanden vid kränkningar av han sig bemärkt genom att på eget bevåg Sveriges territorium under fred och neutra- återställa en nationsflagga på Kastellholmen litet m m – för allmänheten blev den bekant i huvudstadens inlopp och hälsa den med under 1980-talet utbåtslarm Enligt hand- svensk lösen (två skott). Den envisa hand- bokens förträffliga bilaga med definitioner lingskraften fanns och fortsatte att finnas står I för Ingripanden, K för Kränkningar, där. År 2007 började han sin envetna kam- F för Fred och N för Neutralitet. Och ”inre panj för att få en ändring till stånd av ett vatten” avgränsas av genom de s k baslinjer föråldrat verk med vad han såg som brister som förbinder punkter angivna för beräk- i de nationella insatsreglerna. Kampen möt- ning av Sveriges sjöterritorium. Baslinjerna tes knappast av beslutsfattares inledande utgör den yttre gränsen för det inre vattnet. entusiasm. Men nio år senare har till sist Utanför baslinjerna, längst 12 nautiska mil arbetet burit frukt. ut, ligger territorialhavet. Där måste en in- Den nog avgörande förändringen bär till kräktare varnas före eldöppnande. synes Lindmarks märke. Bilagan med juri- Förklaringar är kanske obehövliga. Inget diska spetsfundigheter, för att frestas till en i den nya handboken innehåller något nytt, klyscha, har ersatts av en historik hämtad

176 ANALYS & PERSPEKTIV från utredningen Perspektiv på ubåtsfrågan bilagan är kanske inte lika uppenbara. Man (SOU 2001:85) och ett anförande av leda- kunde kanske också ha fortsatt med för- moten Claes Tornberg, återgivet i Tidskrift därvlig vana av ändringstryck, men antalet för Sjöväsendet 3/1992. Det sammantagna av förändringar blev så omfattande att mer intrycket blir därmed ett annat och entydigt rejäla tag krävdes. för användaren. Resultatet har blivit en helt ny IKFN- IKFN omfattar mer än havet, såväl ”luft- handbok. Äran för den är nog inte minst fartyg” som fartyg och t ex hanteringen av Kenneth Lindmarks. utländsk militär personal på svensk mark, det senaste nog så aktuellt. Inslagen av annat behövligt redigeringsarbete än den nämnda Författaren är ledamot av KKrVA.

177 N r 3 juli/september 2016 Populismen1 i Centraleuropa och dess vidare konsekvenser av Nils Daag och Kristoffer Daag

Résumé The growth of populism risks putting an end to liberal democracy in Central Europe. A continuation of history has followed a short break after the Cold War. In outlining the cur- rent state of affairs in a number of countries, one notices some differences but also historical similarities feeding a shift towards a more authoritarian and nationalistic political landscape where opponents and minorities are discriminated against. There is also strong opposition to a more federal EU as well as an interest in closer ties with Russia. Together with the outcome of the British referendum, these developments put a huge strain on the EU as an institution. It alters the balance within the Union on the support for market economy and and risks hampering efforts towards necessary reform in a number of other areas. The image of Europe as weak and divided is confirmed.

utgången av presidentvalet i Österrike slutgiltigt segrat. Denna självsäkra slutsats väckte häftiga reaktioner. Med minsta möj- håller nu på att komma på skam. F ö inte bara liga marginal besegrades det högerpopulis- i Europa. Vem hade för några år sedan vågat tiska FPÖs kandidat Norbert Hofer av den förutsäga att ett av de etablerade partierna formellt fristående gröne motkandidaten i USA skulle företrädas i ett presidentval av Alexander van der Bellen. Dessförinnan hade en så udda figur som Donald Trump? de bägge traditionella maktpartierna, soci- Utgången av presidentvalet får sin sär- aldemokratiska SPÖ och kristdemokratiska skilda dimension av att det var i Österrike ÖVP, förnedrats i den första valomgången. som högerpopulismens framgångar inleddes. Deras kandidater fick blott 10 procent var- I valet 1999 blev FPÖ under Jörg Haider dera. Valutgången sågs som ytterligare ett landets näst största parti och ingick i koa- vittnesbörd om populismens frammarsch lition med det kristdemokratiska ÖVP. EU inte bara i Centraleuropa utan inom hela EU vidtog sanktioner mot Österrike, som emel- och dess grannstater. Men det var inte slut lertid snabbt, och på ett rätt pinsamt sätt, därmed. FPÖ överklagade resultatet och nu rann ut i sanden. Mycket av diskussionen har Författningsdomstolen underkänt valet. om populismen i Österrike handlade om att De formella felen ansågs vara för många i landet inte gjort upp med sitt förflutna som förhållande till den ytterst knappa segermar- en del av Tyskland under andra världskri- ginalen. Nytt val sker i höst. get. Anklagelserna om krigsförbrytelser mot Sällan har en politisk tänkare haft så Kurt Waldheim, FNs generalsekreterare och fel som Francis Fukuyama, när han efter därefter Österrikes president, sågs som yt- Warszawa-paktens fall och Sovjetunionens terligare ett bevis på detta. upplösning myntade tesen om ”historiens Om man vill vara positiv kan man fram- slut”, att den liberala demokratiska modellen hålla att de traditionella maktpartierna i

178 ANALYS & PERSPEKTIV

Österrike SPÖ och ÖVP till dags dato lyckats tionellt konservativt parti. Men efter att ha hålla populisterna utanför regeringsmakten vunnit en absolut majoritet har man i likhet genom blocköverskridande regeringar. Priset med Orban sökt vidga kontrollen över rätts- har dock varit högt. Enligt prognoserna väsendet och angripit press-och yttrandefri- kommer de att gå mot en brakförlust i de heten, bl a genom att sparka anställda inom allmänna valen 2018. Dessutom har de bägge Public Service. Man har också intagit en mer partierna själva företett tydliga inslag av kritisk inställning till EU och överhuvudtaget korporativism bl a det s k Proporz-systemet sänkt nivån på den politiska dialogen. enligt vilket ett stort antal befattningar för- delades dem emellan Historiskt har auktoritära och totalitära regimer dominerat Flera grannländer har gått regionen betydligt längre i populistisk En hel del av den främlingsfientlighet och riktning. rasism som idag bidrar till att länder som Mest uppmärksamhet har Viktor Orbans Ungern, Slovakien och Tjeckien vägrar att agerande i Ungern fått. Oppositionen fram- ta emot asylsökande och försummar de står som kraftlös och står inte för något nationella minoriteterna har djupa rötter. tydligt alternativ. I ett historiskt perspektiv Antisemitismen var brutal, utbredd och le- kan f ö erinras att den ungerska rikshalvan gitim i den österrikisk-ungerska dubbelmo- under kejsartiden var mer auktoritärt styrd narkin runt det förra sekelskiftet. än Österrike. Dessutom var den tre gånger På 30-talet tog den klerikalt-konservativa större än dagens Ungern, och Orban har och korporativistiska austro-fascismen över fiskat i rätt grumligt vatten i förhållande till makten i Österrike efter ett kort inbördes- de ungerska minoriteter som finns i grann- krig. Partiet hade nära kopplingar till det länderna. För övrigt ett klassiskt grepp för fascistiska Italien. Ungern styrdes med järn- auktoritära regimer. hand av amiralen Horthy. I Polen spelade Även i Slovakien driver det ”socialdemo- marskalken Pilsudski samma roll. I själva kratiska” regeringspartiet SMER en politik verket var vid andra världskrigets utbrott med starka populistiska inslag. På samma Tjeckoslovakien den enda demokratin i Öst- sätt som Österrike efter kriget behöll både och Centraleuropa. Men de nationella popu- strukturer och individer från nazi-tiden, sit- listpartierna försvann i samband med först ter åtskilliga personer skolade i det korrupta tysk och sedan rysk ockupation. kommunistiska klientsystemet och med bra kontakter med Moskva kvar på centrala Konsekvenser och möjligheter poster. I Tjeckien har Milos Zeman sedan han för EU att agera tillträdde 2013 som den förste direktvalde Vad får då allt detta för konsekvenser? Även statschefen försökt förflytta makten från om populismen i Centraleuropa har en annan parlamentet och regeringen till president- bakgrund än i exempelvis Norden, finns ge- posten. mensamma drag. Man företräder grupper som Före valet i Polen 2015 verkade Kaczynskis förlorar eller tror sig förlora på liberal mark- parti Lag och Rättvisa vara ett mer tradi- nadsekonomi och globalisering. Undantag

179 N r 3 juli/september 2016 finns. Slovakien är p g a de omfattande ut- bistånd men är inte beredd att ge upp sin ländska investeringarna i produktionsanlägg- nationella suveränitet eller visa solidaritet ningar betydligt mer frihandelsvänligt. i exempelvis flyktingfrågan. I själva verket Liksom Trump i USA vill de flesta popu- är ju nationalism/patriotism en av grundpe- lister bygga murar mot omvärlden. Detta larna i populismen. Liberalismen ses som ett innebär att Handels-och investeringsavtalet dekadent utländskt påfund. Färdriktningen mellan USA och EU, TTIP, chanser succes- är mot ”valdemokratier” av det slag vi ser i sivt minskar. Tredje världen. Man kommer till makten med Likaså blir det för länder som Sverige folkligt stöd, men när man väl sitter där, är svårt för att inte säga omöjligt att driva man beredd att gå mycket långt för inte för- igenom en mer ”rättvis” fördelning av asyl- lora denna. Minoritetsskyddet försvagas. Det sökande och flyktingar. Man bör komma finns f ö anledning att inte slentrianmässigt ihåg att flera av dessa länder tillhör de allra tala om ”högerpopulism”. Strävandena att fattigaste. Och EUs möjligheter att ”straffa” stärka statens roll, ekonomisk omfördelning medlemsländer om de går i antidemokratisk och att styra näringslivet kan lika gärna ses riktning har hittills varit mycket begränsade. som traditionell vänsterpolitik. De s k Köpenhamnskriterierna med krav på Risken är påtaglig att populisterna kom- rättstat, demokrati, oberoende medier och mer till makten i ytterligare ett antal länder yttrande- och föreningsfrihet har visserligen t ex i Österrike och att därmed en kritisk kunnat brukas med betydande framgång i massa av EU-medlemsstater tillhör denna samband med medlemsskapsförhandlingar. kategori. Balansen inom EU förskjuts såväl Men däremot har instrumenten varit betyd- geografiskt som sakligt, vilket får konse- ligt trubbigare i förhållande till de stater som kvenser för utmaningar inom områden som redan är med i EU. När Ungern genomförde frihandel och migration. Den dramatiska konstitutionella förändringar 2009 som för- utgången av den brittiska folkomröstningen svagade rättstaten var EUs reaktioner minst bäddar ytterligare för en sådan utveckling. sagt återhållsamma. Förhoppningarna knyts nu till kommissionens nya instrument base- Önskar närmare relationer rat på Ramverket för att stärka rättsstatens principer. Granskningen av Polen är i full med Ryssland gång och resultatet kan bli avgörande för Likaså är det påtagligt att de centraleurope- instrumentets livskraft. iska länderna, och då särskilt de populistiska partierna, förespråkar ett betydligt närmare Maktbalansen inom EU för­ samarbete med Ryssland. Det handlar om ekonomiska fördelar. Men också om per- skjuts, sakligt och geografiskt sonliga kontakter som daterar sig tillbaka Men den viktigaste långsiktiga konsekven- till Sovjettiden samt en samsyn på förhål- sen är hotet mot en ”ever closer Union”. landet makt, demokrati och patriotism. I De populistiska partierna är i grunden EU- själva verket vet vi att Putin ger finansiella skeptiska eller öppet EU-fientliga. Även om bidrag till populistpartierna, bl a Jobbik i man sannolikt inte kommer att vilja följa det Ungern. Frågan är vad detta på lite sikt får brittiska exemplet så kommer man att söka för konsekvenser för sammanhållningen inom förhindra en vidareutveckling av samarbetet. Nato. Försvarsorganisationen har egentligen Man ser EU som en möjlighet till ekonomiskt aldrig bestått av 100 % demokratier, men

180 ANALYS & PERSPEKTIV det har ändå funnits en gemensam värde- att säga införts ovanifrån/utifrån, inte vuxit grund. Om alltfler medlemsstater blir allt fram organiskt i det egna landet. mindre demokratiska och alltmer ryssvänliga Ett sätt att rida spärr mot denna utveckling kan sammanhållningen utsättas för stora vore blocköverskridande vänster/höger-reger- påfrestningar. ingar. Detta är den österrikiska modellen som De centraleuropeiska länderna är normalt tillämpats under nästan hela efterkrigstiden. inga tunga spelare i EU. Länder som Österrike, Problemet är att väljarna till slut tröttnar Slovenien och Slovakien brukar traska patrull på att se samma partier vid makten och att bakom Tyskland. Men det växande samar- makten i sig korrumperar. betet inom den s k Visegradgruppen kny- ter regeringarna i Polen, Ungern, Slovakien Reformer bromsas. Bilden av och Tjeckien närmare varandra. Om man därtill lägger att Slovakien övertagit EU- EU som svagt och splittrat ordförandeskapet andra halvåret 2016 och bekräftas utmaningarnas karaktär ger detta samman- I ett läge där EUs medlemsstater rent ge- taget centraleuropéerna en tyngre, om än nerellt skulle gynnas av fortsatt nära sam- negativ, roll i det kritiska skede som EU arbete internt exempelvis i flyktingfrågan befinner sig i. Premiärminister Fico mar- och öppenhet gentemot omvärlden, inte kerade tydligt både mot EU-kommissionen minst vad gäller investeringar och handel, och mot den tysk-franska dominansen när pekar alltmer på att de populistiska kraf- han tog över ordförandeposten. terna tvingar regeringarna i motsatt riktning. Det kan hävdas att populismen är ett all- Risken är stor att de nya medlemsstaterna europeiskt problem och att Centraleuropa i Öst och Centraleuropa inte bara blir en endast utgör en del av detta fenomen. Men ekonomisk börda utan också en bromskloss som utvecklats ovan är regionen av historiska för reformarbetet. Egoismen och protektio- skäl mer mottaglig och sårbar än exempelvis nismen breder ut sig. EU-samarbetet har för de nordiska länderna, där demokratin och konsensustänkandet är djupare förankrade. överskådlig framtid nått sin högsta punkt. De fascistisk/populistiska regimerna under Kurvan vänder nedåt. Omvärldens bild av mellankrigstiden, den tyska ockupationen EU som svagt och splittrat bekräftas. och slutligen kommunisttiden har efterlämnat djupa spår. De värderingar som utgör grunden Nils Daag är ambassadör och ledamot av för EU-samarbetet har i stor utsträckning så KKrVA. Kristoffer Daag är civilekonom.

Noter

1. ”Populism. Rörelse eller ideologi som ut- nyttjar folkligt missnöje och underblåser den med enkel, demagogisk och opportunistisk argumentation ... grund i missnöje med skat- ter, byråkrati eller invandring. ... ofta starka ledare” (utdrag ur Nationalencyklopedin)

181 N r 3 juli/september 2016 Första världskrigets utbrott sett från rysk horisont av Carl Johan Ljungberg titel: Towards the flame: Empire, war and the end of Tsarist Russia författare: Dominic Lieven förlag: Allen Lane 2015 medan europa upplever sin kanske tyngs- Benckendorff och Sergej Sazonov kom liksom ta kris sedan 1945 väcker våra historiker deras kritiker från en social elit med delade nytt intresse för det första världskriget med synsätt, på samma gång patriotiska och kos- dess komplexa orsaker och verkningar. Av mopolitiska. Medan Lieven skildrar bärande alla de böcker och tv-dokumentärer som händelser som Trippelententen, Balkankrigen kommit söker flertalet förklara förspelet till och 1912-13, krisen 1914 och de första 1914 på basen av inomeuropeiska faktorer. krigsåren anar man att den bild som i dag Bara få ser det dåtida skeendet från öster. serveras, av en dåtida korrupt rysk maktelit Ändå var Östeuropa djupt inblandat i kriget styrd av auktoritära idéer och egenintresse, och dess förspel, varför insikt om dess och är förenklad eller felaktig. Rysslands roll liksom om hur landet sköts Hur tedde sig då läget i Europa kort före åsido i Versaillesfreden krävs om man vill 1914 från rysk diplomatisk och militär syn- bedöma denna ödesdigra period. punkt? Klart är först att den dåtida ryska I boken söker författaren, som är rysk- självbilden var svag. Man insåg sitt under- brittiske historiker, visa hur ryska politiker läge mot ett Europa som många ryssar ville och diplomater påverkade händelserna. Han tillhöra, även om de s k slavofilerna höll på berör även i vad mån centrala ryska besluts- fattare och ryska felbedömningar kan sägas en mer gammalortodox identitet. För sin ha haft delskuld i kriget. självbild behövde Ryssland känna sig över- Att flera gestalter i Lievens ryska släkt tjä- lägset mer outvecklade länder. Ett sådant var nat tsardömet på höga poster gör att han har Turkiet. För att ryssarna skulle betyda något kunnat tolka dokumenten med den insattes i världen måste de givetvis även äga kontroll övertag. Brev, depescher och protokoll bidrar över sitt eget stora rike. Den ryska tonvikten till en tydlig och personlig bild av hur hän- på centralstyrning, statlig byråkrati och en delser och beslut före 1914 sågs av centrala hemlig polis, ochranan, speglar enligt Lieven aktörer i S:t Petersburg. Män som Grigorij en djup rädsla för anarki och sönderfall som Trubetskoj, Aleksandr Izvolskij, Alexander ärvts av senare regimer.

182 LITTERATUR

Lieven ser även det ryska intresset för fruktan överdrev – såväl den ryska styrkan geostrategi som begripligt och ganska ra- som expansionsviljan. tionellt. Europas makter förstod däremot Den ryska ledningen var splittrad. Det inte, att den geopolitik de själva tillämpa- gäller inte minst de olika konfliktzonernas de i sina intresseområden också färgade inbördes vikt: Fjärran östern, Bosporen och Rysslands beräkningar. Inte minst gäller detta konfliktområdena nära Europa. Tsaren ville Ukraina, som med sin tunga roll vid ryska med förlusten mot Japan i minnet stärka rikets framväxt, sina bördiga jordar och sin flottan; andra önskade skapa en slagkraftig ökande industri var vitalt för Ryssland. Att armé. En orosfaktor för ryssarna var det ot- också Österrike för kriget innehaft delar av tomanska rikets kontroll av Bosporen, vilken Ukraina visar hur detta genom tiderna slitits hindrade ryska fartyg att ta sig in och ut från mellan Ryssland och Europa. Lieven ser fre- Svarta havet. Kunde denna passage erövras, den mellan Tyskland och Bolsjevikryssland eller neutraliseras? Var den värd att slåss för? i Brest-Litovsk inte bara som en rysk nesa Att internationalisera utloppet försvårades utan som allmänt geostrategiskt ödesdiger. av det starka turkiska motståndet. Med denna separatfred rycktes Ukraina ur Den region som kom att utlösa kriget var Rysslands händer och blev i praktiken en ändå Balkan. Detta sågs kring 1900 som en outvecklad, närmast kolonial del av Europa. tysk lydstat. Den hade en komplex, konfliktfylld historia Hade Brest-Litovsk-freden bestått kunde och där hade förts två krig kort före skotten i utvecklingen ha förlöpt annorlunda. Med Sarajevo. Ryssland stod här av tradition nära bolsjevikrevolutionen 1917 och ett försvagat Serbien. Efter Österrikes ultimatum beslöt Ryssland kunde Tyskland ha blivit det första den ryska ledningen att aktivt stödja denna världskrigets segrare och Kontinentaleuropas bundsförvant. Ryssarna önskade dock ba- främsta stormakt. Med separatfreden och lansera denna mot dess antagonist Österrike, med bolsjevikregimen miste Ryssland mera än bara hålla Serbien bakom ryggen. nu sitt inflytande, i varje fall till dess att Från rysk sida sökte man även få Tyskland Sovjetregimen hunnit befästas. Man fick inte att lägga band på ledningen i Wien, men delta i Versailleskonferensen och bidra att detta var som bekant förgäves. omforma Europa. Härav följde även, enligt Medan spänningen steg, kom besluten Lieven, att ”en djup misstänksamhet och givetvis att i ökad grad beröra den ryska antipati mellan ryssarna och deras tidigare militärledningen. Hur effektiv var då denna, brittiska och franska allierade underminerade utifrån de mål som statsledningen uppsatte? försöken att bromsa Hitler och undvika ett Lieven skriver: ”Krigsministeriet skötte i andra världskrig”. själva verket den krigstida militärekonomin Före kriget hade Europa förenats såväl mycket bättre än kritikerna har hävdat”. av ökade kontakter som av gamla kungliga Ministeriets insats tål på flera sätt, menar släktband, men avund och ökande intresse­ han, att jämföras med de ganska ineffek- konflikter fick nu centrifugal verkan. I det tiva civila krigsindustrikommittéerna. För uppstigande Tyskland såg man misstroget Rysslands militära beredskap och slagkraft på Storbritannien, medan detta i sin tur såg var de stora avstånden och det glesa järn- Tyskland som en rival. Ryssland oroades i vägsnätet ett stort hinder. Landet behövde sin ur av det tyska uppsvinget, medan alla mobilisera tidigare än de europeiska staterna. europeiska länder fruktade – och genom sin Av motståndarna Tyskland och Österrike

183 N r 3 juli/september 2016 tolkades de tidiga trupprörelserna i sin tur diga beräkningar av vilken makt rivalerna som tecken på aggressivitet, fast de motive- ägde och i vad mån de var villiga att sätta rades av den ryska beredskapens särskilda styrka bakom sina krav”. krav. Att Ryssland 1905 hade besegrats av Boken belyser det klassiska dilemmat att en förment andrarangsmakt – Japan – gav både politiker och militärledning när krig även den civila och militära ledningen skäl syntes hota hade bristfällig information om till oro. Att de flesta ryska soldater förvän- motståndarnas avsikter. Diplomaterna skrev tades slåss långt från sina hem sänkte deras rapporter som ofta var insiktsfulla och i en motivation. Det ryska försvaret hämmades del fall lysande. Monarker, luttrade av histo- av manskapets brist på sammanhållning risk erfarenhet, bidrog med sina synpunkter. och motivation. Dessa rollinnehavare var i en tid utan mass- Historiker som skildrat detta skede har medier och moderna kommunikationer dock med facit i hand ofta ansett att tsaren, hans inte allvetande. I centrala fora saknades kor- rådgivare och militärledningen hindrade en rekt information vilket utlöste missförstånd utveckling som man antagit skulle gå i liberal och felaktiga beslut. Fördomar och känslor riktning. Lieven menar att dåtidens liberala fick onödigt spelrum. Den ryske stabschefen politiker räknade med att tsardömet måste Zjilinskijs stolta löfte att två veckor efter ett falla liksom att kriget med dess manspillan, krigsutbrott slå den tyska armén i öster för tunga kostnader och skador på civilsamhäl- att hindra den att slå ut Frankrike belyser let skulle påskynda detta. Kalkylen må ha en sådan obetänksamhet. Zjilinskij bar stort ansetts beräknande och av en del närmast ansvar för att Rysslands armé tvangs börja landsförrädisk, men den bars upp av starka slåss vid Tannenberg innan tillräckliga re- tidsströmningar. surser var disponibla. På europeisk nivå bevakade i sin tur sta- En viss motvikt fanns nog mot geostrate- terna noga varandra. De saknade i och för sig gins och den uppblåsta nationalismens infly- inte vilja att lösa konflikter. Många erin­rade tande. Den bestod av att de styrande ägde en sig hur Wienkongressen och dess principer yrkesetik och en viss kulturell referensram skapat fred i ett sekel. Samtidigt bidrog tidens som höll dem tillbaka, om inte annat därför omstöpning av staterna till att ett hårdare att man inte ville tappa ansiktet inför sina slags maktbalanstankar och politisk darwi- jämlikar. Rysk utrikespolitik styrdes 1914 nism frodades. Det var geo­politikens stora av män med liberala värderingar. Ingen så- tid. Det hjälpte inte att Europas stater sökt dan person skulle exempelvis ha drömt om förekomma krig. Mellan 1879 och 1894 slöts att starta krig för att lösa inrikes problem. i det syftet såväl flera politiska som handels- Lojalitet och respekt för rådande hierarkier allianser. Europa blev knappast mera förutsäg- fick ändå många i den inre kretsen att hålla bart och fredligt. Misstron bestod, och 1914 tillbaka sin mening. blev dessa allianser tvångströjor. Som Lieven Problemet var också att nya slags aktörer skriver: ”Det europeiska statssystemet med trätt in i leken. Lieven pekar för Rysslands sex oberoende stormakter var alltid hotat av del på de revolutionärer som börjat agera upplösning och krig. Stormaktsrelationerna kraftfullt men också på den nya national- före 1914 var ett riksfyllt spel som ägde drag liberala opinion som fått röst i den ryska av bluff och risktagande. Som ovan har på- pressen och vunnit mark även i den duma pekats bedrevs spelet bakom en oklanderlig (riksdag) som inrättats efter 1905 års folk- fasad av ancien régime-diplomati under stän- upplopp. Medan de högre ämbetsmännen

184 LITTERATUR och militären var ovilliga att kasta landet siktiga framstötar med foten på bromsen, in i ett krig, hördes i pressen och i duman bröts när Österrike riktade sitt kända ultima- krav som de ledande knappast kunde förbigå. tum till Serbien. Detta land hade visserligen Pressen spred illusioner och krav som ökade utvecklat en närmast hänsynslös nationalism, Europas oro för ett fientligt Ryssland. ”En samtidigt som i man i Wien inte ville förstå nyckelfaktor var den ryska pressens djupa denna rörelses styrka. Serbien vredgade också oansvarighet” skriver Lieven apropå 1905 de ansvariga i S:t Petersburg vars tålamod års händelser. Ett decennium senare skrev redan var prövat. den brittiska ambassaden i S:t Petersburg Med Österrikes ultimatum tändes nations­ att ”den ryska pressen är mycket mera an- äran och revanschbegäret på allvar. Det snab- gelägen att värna de slaviska intressena än ba krigsutbrottet kom sig av en klar tysk- att bevara freden”. österrikisk strategi att krossa Serbien innan Rysslands ledning tvangs göra svåra be- stormakterna hunnit blanda sig i, och utan dömningar. Hur skulle Storbritannien ställa att förhandlingar hunnit påbörjas. Dessa sig i det fall Tyskland angrep någon grannstat? stater försäkrade också Ryssland att krig Utrikesminister Grey insåg i sin tur att hans var oundvikligt. Därmed tog händelserna imperium nu hotades av starka rivaler. Då sin egen riktning. Lord Grays ord om hur var britternas klassiska metod att manipulera ljusen släcktes i Europa kunde många dela. Europas maktbalans överspelad. När Grey Den ryska eliten profeterade privat och i förklarade, att han tänkte agera på ”lämpligt” brev om tsardömets fall. Den anade även, sätt beroende på hur konflikten utvecklade att den revolution nu kunde inträffa som sig, ökade det den ryska osäkerheten. Bara ännu 1905 hade avvärjts. att behöva räkna med en tysk-brittisk allians Dominic Lievens bok har ett budskap till mot Ryssland var en mardröm. det väst som åter tänker i aggressiva vän- Vissa omständigheter väckte naturligtvis och fienderelationer, och där ”den andres” tillit. Krigsåret 1914 var Ryssland onekli- synpunkter förringas. Han menar samtidigt gen bättre rustat än 1905, dess folk mindre att förlorarna Ryssland och Tyskland kunde upprorsbenäget och ledningen mer enad ha blivit styrande makter i Europa, om de än då. Samtidigt rådde en allmän känsla av undvikit krig och satsat på ekonomisk upp- frustration. Många önskade sig reformer byggnad. Han framhäver att politiken bör men de centrala statsorganen (exekutiven ledas av personer med bildning och erfa- och de båda kamrarna) var oeniga, varför renhet. En stats självhävdelse får inte drivas utsikten till reformer var liten. När tsaren så långt, att en motståndare tvingas tappa såg hur statsorganen tävlade inbördes, sökte ansiktet. Här påvisas för- och nackdelar med han utvägen att själv ta sig mer makt, medan Rysslands storlek och geostrategiska läge, duman och statsrådet blev konsultativa organ. och framhävs Ukrainas ödesdigra roll. På detta sätt bäddade tsaren dock mera för Lievens bok fördjupar inte bara synen på kritik för envälde, vilket påskyndade hans hur Ryssland tänker. Den ger även ett bidrag eget och tsardömets fall. till krigets och fredens psykologi. Den utlösande faktorn till kriget var dock inte inrikespolitisk. Den beräknande attityd som stormakterna visat genom att göra för- Författaren är fil dr och fri skriftställare.

185 N r 3 juli/september 2016 Mannerheim och hans ryssar av Christian Braw titel: Gustaf Mannerheim och de vita emigranterna författare: Leonid och Marina Vlasov förlag: Schildts 2007

gustaf mannerheim var Nordens främste De var inga lätta kamrater att ha, men statsman någonsin. De uppgifter han ställdes han tog aldrig avstånd från dem, utom den inför och löste var visserligen mindre än de som gick i sovjetrysk tjänst. När han fick som Axel Oxenstierna hade att bemästra, ett brev från honom yttrade han: ”Jag sva- men de var svårare. Själv var han inte bara rar inte på brev av förrädare.” Vissa delar politiker, han var också härförare, med all sä- av framställningen är som en agentroman. kerhet Nordens främste under 1900-talet. Den emigrantryska militärorganisationen Vem var han själv? Att han var finländsk ROVS var ett ständigt mål för NKVD, den patriot är uppenbart, likaså att han var anti- sovjetiska hemliga polisen. En av ledarna bolsjevik. Han var också under 30 år rysk för ROVS, general Miller, förråddes av en officer. Det följde honom hela livet, som annan emigrant, general Skoblin. Miller en börda och ett ansvar. Författarna tar sövdes ner och fördes i en låda ombord på fasta på den sidan av Mannerheim i sin bok. ett sovjetiskt fartyg på väg till Ryssland. De vita emigranterna är Mannerheims of- Man hade försökt samma kupp med hans ficerskamrater från de30 åren i rysk tjänst. företrädare, som dött i lådan. Miller fördes Framställningen bygger på brev från dem. De till NKVD:s fängelse, där han torterades och flesta hade bekämpat den ryska revolutionen. sedan avrättades. Hans sista önskan, att få Efter sina nederlag spreds de ut i världen, delta i en gudstjänst, avslogs. Skoblin hade de flesta till Frankrike, där de bildade ett genom sitt deltagande i kuppen avslöjat sin eget litet Ryssland. Några av dem fortsatte verkliga ställning. Av den sovjetiska hemliga kampen mot kommunismen med terrorism, polisen fördes han i ett flygplan på väg till andra genom att utbilda sina ungdomar till Spanien men kastades ut över Pyrenéerna. officerare. Under andra världskriget kunde Mannerheim var gift med en ryska och han de sätta upp en armékår på 17 000 man, hade en rysk kalfaktor och betjänt, Karpatjev. olyckligtvis i tysk tjänst. Mannerheims of- När han började sin väg som Finlands befriare ficersgeneration blev de ständiga förlorarna var den ryska bakgrunden belastande. Av sina – alla utom han själv. finska motståndare kallades han ”svenskrys-

186 LITTERATUR sen”. I den situationen skilde han sig från den evangelisk-lutherska gudstjänsten i St. sin hustru och avskedade Karpatjev. Michel. Under sina sista år var han regel- Vem var egentligen Mannerheim? I ett bunden gudstjänstdeltagare i den ortodoxa utförligt kapitel spåras hans förhållande till kyrkan i Veuve vid Genévesjön. den kristna tron. I barndomshemmet, som Gustaf Mannerheim hade varit rysk gardes­ upplöstes efter faderns konkurs, finns bara officer i tsarens tjänst. Det glömde han aldrig. svaga spår. Sitt dopkors bar han ända tills han Det gav honom goda förutsättningar i rollen vid vuxen ålder bytte ut det mot ett större. som Finlands befriare. Mannerheim tillhörde Starkare blir tecknen, när han kommer till de som tidigt sett mycket av den stora världen Ryssland. Under sin officersutbildning tog och varit nära maktens höjder. Han hade fört han emot undervisning för att övergå till högre förband och därför kunde han också den rysk-ortodoxa kyrkan, något som han det som få andra kunde. Hans storasyster aldrig fullföljde. När han gifte sig med en Sophie sade det på sitt sätt 1918: ”Stackars ryska, nekade han att gå över till ortodox pojke, allt ska han beställa.” Det gjorde tro, trots svärföräldrarnas starka påverkan, han också. Till den svenske överståthållaren men hans döttrar uppfostrades ortodoxt. Torsten Nothin yttrade han 1944: ”Har det Som förbandschef och överbefälhavare enga- någon gång tidigare i världshistorien inträffat gerade han sig kraftigt för själavården. När att samme man tre gånger kallats att rädda hans frånskilda hustru avled i Paris hölls sitt fosterland?” själamässa i den rysk-ortodoxa kyrkan i Helsingfors. Han deltog knäböjande i guds- tjänsten. Såväl under vinterkriget som under Författaren är tidigare präst i Svenska kyr- fortsättningskriget deltog han söndagligen i kan och fältpräst.

187 N r 3 juli/september 2016 Litteraturöversikt

operationer. Kan man då alls lyckas? Ja, titel: men endast med ”höga moraliska principer” The Fog of Peace. A Memoir of lyder beskedet. International Peacekeeping in the 21st Century titel: författare: Hirohito’s War. The Pacific War, 1941– Jean-Marie Guéhenno 1945 förlag: författare: Brookings Institution Press, Washington Francis Pike 2015 förlag: Bloomsbury, London-Oxford-New York- Fredsbevarande operationer har prisats hos New Delhi-Sydney 2015 oss. Författaren till denna bok, civil fransk diplomat, ledde dem från FN:s högkvarter Som Japans kejsare sedan 1926 borde åren 2000–2008. Man läser den förgäves i Hirohito ha dömts som krigsförbrytare. tron att det militära stabsarbetet New York – Han gick sällan utanför det kollektiv som en uppenbar bristvara – ska få sin belysning. drev landet in i fördärvet, men han kunde Så icke här. Endast en gång, snarast i förbi- ha gjort det – som fallet var när han val- gående, nämns inrättandet så småningom de kapitulation efter atombomberna mot av en ”strategisk militär cell”; liknande ett Hiroshima-Nagasaki. traditionellt militärt högkvarter och därför Författaren, en industriman med böjelser misstrodd av icke-västliga nationer. Vad som för historia, spar inte på vassa omdömen i sin beskrivs är istället det politiska uppdraget, monumentala berättelse på nära 1100 sidor där jobbeskrivningen omfattar inte minst om allt som går att säga om Stilla havs-kriget relationer med en mängd ”obehagliga typer”. med dess egentliga början i Kina 1937. Det är Man får nöja sig med en lång rad fall, där det första enbandsverket sedan 1985 (Against icke-västliga insatser rankas påfallande högt the Sun av Ronald Spector) om hur Japan och t ex de svenska knappast nämns alls, med de bästa hangarfartygspiloterna, flyg- Som mest robusta anges operationerna i planen och torpederna miste allt försprång Haiti och östra Kongo ledda av en brasili- mot en supermakts resurser. Drabbad som ansk armégeneral respektive en nederländsk skrävlare och lögnare är Douglas MacArthur, marinkårsgeneral. Bilden av säkerhetsrådets segerherren som sparade Hirohito för Japans tafatthet är direkt nedslående. återuppbyggnad. Till problemen hör truppdeltagande Mycket betonas tankeväckande: de allie- nationers krav på begränsningar, caveats, rades behov av att hålla Kina kvar i striden, vilket även Sverige har ägnat sig åt. Efter Japans osäkerhet över hur de inledande seg- UNPROFOR:s problem i Bosnien (det ne- rarna skulle utnyttjas, USA:s trygga känsla av derländska debacklet i Srebrenica) har väst- att ha tiden på sig etcetera. Men skrivarbetet världen i stort sett dragit sig undan FN- har blivit en för stor uppgift, omtuggning-

188 LITTERATUR arna är legio. Förlaget tycks ha sovit alltför görande roll medan samväldets storhetstid gott. Kartor är ett måste – dem får man gick mot slutet. Tyvärr var det hans öde att söka på nätet. ha börjat som mensjevik. Stalin utnyttjade men misstrodde honom, Molotov var hans Kartor: fiende, och han måste ha levt i ständig oro http://Bloomsbury.com/hirohitos-war- för att till sist anklagas som förrädare. Han 9781472596703/ överlevde, men slutåren blev trista. http://francispike.org titel: titel: The Cuban Missile Crisis: Origins, Course The Maisky Diaries. Red Ambasssdor To and Aftermath the Court of St James’s 1932–1943 författare: redaktör: Jonathan Colman Gabriel Gorodetsky förlag: förlag: Edinburgh University Press 2016 Yale University Press, New Haven and London 2015 Fyra sovjetiska ubåtar kunde felreagerat och gjort Kubakrisen till ett kärnvapenutbrott. Ivan Maisky var i elva dramatiska år Visserligen med s k taktiska vapen, men var Sovjetunionens ambassadör i Storbritannien. och en av dem värre än Hiroshima-Nagasaki. Om denne lille trinde man med mustasch och Vilken risk de vid USA-flottans upptäckt ut- hårtestar kammade över kal hjässa – perfekt gjorde, utan tillräcklig kontroll från Moskva, för masmediernas karikatyrer – har skrivits stod klart först efteråt. De nämns med rätta att han var det mest inflytelserika sändebu- vid sidan av nedskjutningen av ett ameri- det i London under århundraden. Han var kanskt U 2-plan som krisens kanske farligaste en outsider, men som fisken i vattnet gick inslag i denna komprimerade bok, den senaste han ut och in hos den brittiska ”härskande i en lång rad arbeten åren under snart två klassen”, för att använda hans kommunis- mansåldrar efter 1962-händelserna. tiska ideologi. Författaren övertygar om att gruppen Han gjorde något som under Stalintiden kring John F Kennedy inte riktigt förstod endast kollegan Alexandra Kollontay vå- vilket problem dess fientlighet mot Fidel gade sig på, nämligen skrev dagböcker som Castro-regimen skapade när Sovjetunionen på nittiotalet återfanns i de ryska arkiven. ville skydda Kuba. Både den hyllade Kennedy Det urval som förra året utgavs i en mastig och en stukad Chrusjtjov gav faktiskt till volym, ger oss en enastående inblick i hur sist upp mer än de behövde, den ene ge- Chamberlain, Churchill och mindre kory- nom löften att inte längre pressa Kuba, den féer verkligen yttrade sig om varandra och andre utan att öppet kunna tillgodoräkna sig hanterade ödesfrågorna att möta Hitlers USA:s tillbakadragande av Jupiter-missiler hot – och i vilken grad genom samarbete från Turkiet. med Stalin (Maiskys eviga ambition). Supermakterna hade i tid avstyrt en hela I det brittiska etablissemanget lekte flera världen livshotande nukleär slagväxling Visst, med tanken att komma överens med Hitler, det blev en tids avspänning, men respektive och det tog märkligt länge för en tränad bundsförvanter/konkurrent som i praktiken observatör som Maisky att inse USA:s av- hållits utanför drog sina kritiska slutsatser.

189 N r 3 juli/september 2016

Sovjetunionen svarade med att öka sina kärnvapenrustningar och USA fortsatte att titel: se Kuba som en fridsstörare. Why We Lost. A General’s Inside Account Of the Iraq and Afghanistan Wars titel: författare: All In. The Education of General David Daniel P. Bolger Petraeus förlag: författare: Houghton Mifflin Harcourt, Boston-New Paula Broadwell withVernon Leoeb York 2014 förlag: The Penguin Press, New York 2012 Generalerna har hittills tigit om sina uteblivna framgångar i Irak och Afghanistan. Men När denna bok om David Petraeus, nybliven de har mycket att försvara enligt kollegan CIA-chef, kom ut i januari 2012 klappade bakom den här boken. De saknade operativ säkerhetspolitiska recensenter i händer- förmåga, visade sig oförmögna att översätta na. Endast några talade om en hagiografi. taktiska framgångar i strategiska vinster, li- Visserligen hade inte USA-militären under tade på sina oövervinnerliga trupper för att hans ledning gjort succé vare sig Irak eller hitta lösningar i återuppbyggandet av två Afghanistan, men han hade i alla fall med söndriga muslimska länder under motstånd obändig kraft försökt och blivit nationens från uppretade befolkningar. mest ryktbare general. Kritiken är vid här laget välkänd, men I november samma år trädde Petraeus recensenter tycker att författaren har missat ur det offentligas tjänst, sedan det kommit politikernas ansvar. Hans analyser är kvickt fram att han hade haft en affär med förfat- och slängigt formulerade i en oefterhärmlig taren. Att han idag försvunnit ur blickfånget amerikansk tradition, och som god skribent beror ändå mest på annat. Den upprorsbe- fyller han på med rader av krigsberättelser. kämpning som han styrde den amerikan- Bland infanterister i strid hittar man dessa ska försvarsmakten mot har tappat sitt sug. sergeanter, kaptener och överstelöjtnanter Hans obestridliga ledarskap och optimistiska som är hjältarna. Andra finner föga nåd, det uthållighet kommer nog länge att minnas gäller dessvärre också utländska hjälpare med beundran. Men allt färre tror att han med goda uppsåt. hade funnit lösningen på USA:s problem. Amerikaner har i nuläget helt tröttnat på titel: väpnade insatser i våldsmiljöer. Svensk politik När Petraeus som mest utövade sitt infly- författare: tande över en hel generation amerikanska Per T Ohlsson officerare hyllades han som en gigant, den förlag: oumbärlige krigaren-vetenskapsmannen, en Historiska Media, Livonia Print 2015 levande legend, endast jämförbar med Grant, Pershing, Marshall och Eisenhower. Inte Den 21 april revolutionsåret1917 ”kan längre. Men boken – med mycken bataljons- Sverige varit en hand från katastrofen”. strid och mindre av civilt-militär samverkan Formuleringen är den prisbelönte journa- – visar ändå hur man helt nyss kunde se på listveteranen Per T Ohlssons. Handen till- hans energiska marsch mot stjärnorna. hörde en kommissarie Kempe som med den

190 LITTERATUR i sista stund hindrade sin panikuppjagade det kronologiska levereras goda iakttagelser chef, polismästaren, från att vinka fram som att den amerikanska ”exceptionalismen” sitt polisuppbåd till stormattack mot en gynnats av avsaknaden av feodalt rotade demonstrerande folkmassa invid riksdagens klassmotsättningar, att man hade tillgång på portar. Katastrofen uteblev. Revolutionen mark och i väster expanderande gränser, att kom av sig. deltagandet i första världskriget påskyndade Gustaf Kempes insats gick den gången amerikaniseringen av invandrargrupper. inte till hävderna. Men i den här livfulla och Historien lever. Alltjämt löper amerikansk i högsta grad modernt hanterade krönikan debatt om statsmaktens och den offentliga är han tillbaka. Och detta till den grad att sektorns roll längs de två vägar som angavs han uppträder i olika skepnader som den av Alexander Hamilton (unionens indu- rätt långa rad av svenska politiker vilka i striella potential) och Thomas Jefferson avgörande ögonblick har valt besinningens (det jämställda samhället med tonvikt på och kompromissens väg framför oförsonlig- fri- och rättigheter). Det politiska systemets heten och steget ut i förödande krampaktig funktionsduglighet har alltmer kommit att strid om skatter, löntagarfonder och kärn- ifrågasättas. Förändringar och påfrestningar kraft. Till och med hos Olof Palme kan han väntar. Men, påminns vi om, mycket har spåras. En således tråkig politik? Nej, desto även övervunnits. mer spännande, hävdar författaren. Med serien Sveriges statsministrar under 100 år som stomme står en läsvänligare be- rättelse om Sveriges politiska historia inte att finna. Möjligen kunde mer ha skrivits om pe- riodens säkerhetsstrategi. Men svensk Grand Strategy är inte mycket att skryta om. titel: USA:s historia författare: Lennart Pehrsson förlag: Historiska Media, ScandBook AB, Falun 2015

– En republik, min fru, om ni kan bevara den! Med Benjamin Franklins närmast profetiskt varnande svar utanför Independence Hall i Philadelphia om resultatet av arbetet med 1787 års författning avslutar en mångårig korrespondent sin bok om det land han känner så väl. Ett anekdotiskt grepp kryddar vad som borde vara en perfekt läsning för den som vill öka på sina USA-kunskaper. I tillägg till Böckerna är anmälda av Olof Santesson.

191

anvisningar till författare TIDSKRIFT OCH HANDLINGAR KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS KUNGL KUNGL Ur Svenska Krigsmanna Sällskapets Hand- lingar 1797 Carl Deléns Tryckeri Stockholm Författaren ansvarar för att artikel som in- KRIGSVETENSKAPS- sänds är språkgranskad och genomarbetad och sänder originalmanuskript i Word till AKADEMIENS vi gustaf adolph med Guds nåde, Sveriges, redaktionen på [email protected]. Författarens Handlingar och Tidskrift Götes och Vendes Konung, m m. Arfving till namn, adress, e-postadress, telefon- och Danmark och Norrige, Hertig till Schleswig, faxnummer an ges i mailet. Författare till NR 3/2016 Holstein, m m. inträdesanförande och årliga redo visningar Publicerad sedan 1797 bör begränsa antal tecken (inkl blanksteg) Göre veterligt: att såsom Vi med mycket till högst 30 000 resp 60 000. nöje inhämtat den berömliga omsorg, som THE ROYAL det inrättade Svenska Krigsmanna Säll- Vetenskapliga artiklar inom Akademiens skapet föresatt sig att hafva ospard, till område bör innehålla 7-10 000 ord (d v s SWEDISH ACADEMY förbättrande och utvidgande af de till Krigs max 50 000 tecken utan blanksteg = max OF WAR SCIENCES Vettenskapen hörande delar, hvarigenom så 60 000 tecken med blanksteg = max 20 Proceedings and Journal väl Krigsmän, hvilka dels grånat under vap- A4-sidor i normal text med 12 punkter). nen, dels jemte dessa på stridens bana af ära Artikeln skall starta med ett abstract på NR 3/2016 och mandom sig utmärkt, som ock andre engelska om det är en artikel skriven på Published since 1797 Embets- och Tjenstemän, kände för deras skandinaviskt språk eller på skandinaviskt grundliga insigter, nu beflita sig, att under språk om artikeln är skriven på engelska. fredens lugn bidraga till allmänt väl; Alltså, Bilder: Förslag till illustrationer bifogas och emedan Vi anse Oss böra ett så nyttigt separat. Obs! Det räcker inte att bilderna är Luftvärnet – tillbaka till framtiden och hedrande företag uppmuntra; ty vele inmonterade i ett word- eller powerpoint- av Stefan Jönsson Vi härmedelst icke allenast för Sällskapet dokument. För tryck krävs att bilderna är betyga det nådiga välbehag, hvarmed Vi så- bifogade som separata högupplösta bildfiler, Det glömda arvet från svensk allianspolitik dant upptagit, utan ock försäkra Sällskapet, att såsom dess Höge beskyddare, detsamma dvs minst 300 dpi. av Jacob Westberg med Vårt nådiga hägn städse omfatta. Det Tips: Akademiens skrivhandbok med våra alla som vederbör hafva sig hörsammeligen skrivregler finns att hämta på hemsidan. Militär kompetens i de tänkande att efterrätta. Till yttermera visso hafve Vi Redaktionen språkgranskar manuskriptet maskinernas tidsålder detta med egen hand underskrifvit och med och åter sänder det till författaren. av Ulrik Franke Vårt Kongl. Sigill bekräfta låtit. Stockholms slott den 23 November 1796. Författaren granskar redaktionens förslag till förtyd liganden etc och meddelar skriftli- gen eventuella synpunkter.

beställning av särtryck och lösnum- mer Särtryck beställs hos redaktionen, efter överens kommelse om pris, med uppgift om Helårsprenumeration: 3 NR antal och adresser för leverans och fakture- 400 kr (Sverige) 500 kr (Europa)

ring. Lösnummer beställs hos redaktionen 600 kr (övriga länder) 2016 eller på [email protected] som också svarar Lösnummer: 105 kr inkl moms för utsändning och fakturering. issn 0023-5369 © Kungl Krigsvetenskapsakademien 2016 WWW.KKRVA.SE

HT_omslag_3-2016.indd 1 2016-10-11 12:06:32

anvisningar till författare TIDSKRIFT OCH HANDLINGAR KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS KUNGL KUNGL Ur Svenska Krigsmanna Sällskapets Hand- lingar 1797 Carl Deléns Tryckeri Stockholm Författaren ansvarar för att artikel som in- KRIGSVETENSKAPS- sänds är språkgranskad och genomarbetad och sänder originalmanuskript i Word till AKADEMIENS vi gustaf adolph med Guds nåde, Sveriges, redaktionen på [email protected]. Författarens Handlingar och Tidskrift Götes och Vendes Konung, m m. Arfving till namn, adress, e-postadress, telefon- och Danmark och Norrige, Hertig till Schleswig, faxnummer an ges i mailet. Författare till NR 3/2016 Holstein, m m. inträdesanförande och årliga redo visningar Publicerad sedan 1797 bör begränsa antal tecken (inkl blanksteg) Göre veterligt: att såsom Vi med mycket till högst 30 000 resp 60 000. nöje inhämtat den berömliga omsorg, som THE ROYAL det inrättade Svenska Krigsmanna Säll- Vetenskapliga artiklar inom Akademiens skapet föresatt sig att hafva ospard, till område bör innehålla 7-10 000 ord (d v s SWEDISH ACADEMY förbättrande och utvidgande af de till Krigs max 50 000 tecken utan blanksteg = max OF WAR SCIENCES Vettenskapen hörande delar, hvarigenom så 60 000 tecken med blanksteg = max 20 Proceedings and Journal väl Krigsmän, hvilka dels grånat under vap- A4-sidor i normal text med 12 punkter). nen, dels jemte dessa på stridens bana af ära Artikeln skall starta med ett abstract på NR 3/2016 och mandom sig utmärkt, som ock andre engelska om det är en artikel skriven på Published since 1797 Embets- och Tjenstemän, kände för deras skandinaviskt språk eller på skandinaviskt grundliga insigter, nu beflita sig, att under språk om artikeln är skriven på engelska. fredens lugn bidraga till allmänt väl; Alltså, Bilder: Förslag till illustrationer bifogas och emedan Vi anse Oss böra ett så nyttigt separat. Obs! Det räcker inte att bilderna är Luftvärnet – tillbaka till framtiden och hedrande företag uppmuntra; ty vele inmonterade i ett word- eller powerpoint- av Stefan Jönsson Vi härmedelst icke allenast för Sällskapet dokument. För tryck krävs att bilderna är betyga det nådiga välbehag, hvarmed Vi så- bifogade som separata högupplösta bildfiler, Det glömda arvet från svensk allianspolitik dant upptagit, utan ock försäkra Sällskapet, att såsom dess Höge beskyddare, detsamma dvs minst 300 dpi. av Jacob Westberg med Vårt nådiga hägn städse omfatta. Det Tips: Akademiens skrivhandbok med våra alla som vederbör hafva sig hörsammeligen skrivregler finns att hämta på hemsidan. Militär kompetens i de tänkande att efterrätta. Till yttermera visso hafve Vi Redaktionen språkgranskar manuskriptet maskinernas tidsålder detta med egen hand underskrifvit och med och åter sänder det till författaren. av Ulrik Franke Vårt Kongl. Sigill bekräfta låtit. Stockholms slott den 23 November 1796. Författaren granskar redaktionens förslag till förtyd liganden etc och meddelar skriftli- gen eventuella synpunkter. beställning av särtryck och lösnum- mer Särtryck beställs hos redaktionen, efter överens kommelse om pris, med uppgift om Helårsprenumeration: 3 NR antal och adresser för leverans och fakture- 400 kr (Sverige) 500 kr (Europa) ring. Lösnummer beställs hos redaktionen 600 kr (övriga länder) 2016 eller på [email protected] som också svarar Lösnummer: 105 kr inkl moms för utsändning och fakturering. issn 0023-5369 © Kungl Krigsvetenskapsakademien 2016 WWW.KKRVA.SE

HT_omslag_3-2016.indd 1 2016-10-11 12:06:32