EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 31.10.2013 COM(2013) 714 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Systemet med Europaskolor 2012

SV SV

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning ...... 4 2. Situationen i skolorna...... 4 2.1. Alicante ...... 4 2.2. Bergen ...... 4 2.3. Bryssel...... 5 2.4. Culham ...... 5 2.5. Frankfurt...... 6 2.6. Karlsruhe...... 6 2.7. Luxemburg ...... 6 2.8. Mol ...... 6 2.9. München...... 6 2.10. Varese...... 7 3. Budgetsituation och utmaningar ...... 7 4. Politiska frågor och utmaningar...... 8 4.1. Ackrediterade skolor...... 8 4.2. Problemet med överbefolkning och infrastrukturfrågor ...... 9 4.3. Fördelningen av kostnaderna mellan medlemsstaterna...... 10 4.4. Skolavgifter för kategori 3 ...... 10 4.5. Rättsfall ...... 11 4.6. Internrevision ...... 11 5. Pedagogiska och organisatoriska frågor och utmaningar...... 11 5.1. Reformen av den europeiska studentexamen...... 11 5.2. Insatser för elever med särskilda inlärningsbehov...... 12 5.3. Organisationen av studierna på sekundärstadiet ...... 12 6. Framtida utmaningar ...... 13

SV 2 SV

SV 3 SV

1. INLEDNING 2012 var ett relativt stabilt år för Europaskolorna. Ambitionen var att bibehålla den höga kvaliteten i undervisningen och samtidigt kontinuerligt försöka kontrollera budgeten. Det effektiva resursutnyttjandet visade sig också, tillsammans med den budget som anslagits, möjliggöra att systemet fungerar väl under 2012. Vissa följder av beslut som fattats 2011 märktes redan, och under 2012 fattades beslut om ytterligare åtgärder som bör ge positiva effekter för Europaskolorna under kommande år. Det ständigt ökande antalet elever och avsaknaden av samförstånd mellan medlemsstaterna i frågan om fördelningen av kostnaderna är dock fortfarande en stor utmaning. Eftersom vissa medlemsstater inte fullgör sina skyldigheter när det gäller att utstationera lärare och tillhandahålla infrastruktur ökade EU:s bidrag till Europaskolornas budget på nytt 2012, och situationen kommer med största sannolikhet att förvärras om en hållbar lösning på problemet inte kan hittas. Kommissionen uppmanar därför medlemsstaterna att gå vidare med diskussionen om kostnadsfördelningen. De viktigaste händelserna i Bryssel och Luxemburg var öppnandet av skolan Bryssel IV i Laeken och skolan Luxemburg II i Bertrange/Mamer. Antalet elever i Brysselskolorna ökar emellertid ständigt, och flera av skolorna är fortfarande kraftigt överbefolkade. Under hela 2012 har kommissionen tillsammans med Europaskolornas generalsekretariat efterlyst ett formellt förslag från de belgiska myndigheterna om lokaliseringen av en framtida femte skola i Bryssel.

2. SITUATIONEN I SKOLORNA 2.1. Alicante Elevantalet ökade något och uppgick i början av läsåret 2012/2013 till 1 052 elever1. För första gången sedan skolan startades för tio år sedan tillhör mer än hälften (54,8 %) av eleverna kategori 12. Det rör sig främst om barn till anställda vid Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (KHIM). Det finns fyra språksektioner vid skolan (tyska, engelska, spanska och franska), varav den spanska liksom tidigare år är störst (37,2 %). 2.2. Bergen Antalet elever fortsatte att minska och sjönk till 556, jämfört med 578 läsåret 2011/2012 och 595 läsåret 2010/2011. Flertalet elever (80,4 %) tillhör kategori 3 (447). Antalet elever i kategori 1 (108) har ökat något och motsvarar 19,4 % av det totala elevantalet vid skolan. Skolan har firat sin 50-årsdag 2013, och festligheternas höjdpunkt var drottning Beatrix besök i mars.

1 Statistiska uppgifter om beläggningen vid Europaskolorna finns i rapporten från Europaskolornas generalsekreterare Facts and Figures on the beginning of the 2012-2013 school year in the (http://www.eursc.eu/fichiers/contenu_fichiers2/1842/2012-10-D-15-en-1.pdf). 2 Reglerna för intagning till Europaskolorna anges i beslutssamlingen (Digest of Decisions) från Europaskolornas styrelse (http://www.eursc.eu/fichiers/contenu_fichiers2/1794/2011-04-D-4-en-1.pdf).

SV 4 SV

2.3. Bryssel Elevantalet vid Europaskolorna i Bryssel ökar ständigt och uppgick i början av läsåret 2012/2013 till 10 606, jämfört med 10 285 året innan (+3,1 %). Vissa av skolorna var fortfarande kraftigt överbefolkade. När de nya lokalerna för skolan Bryssel IV öppnades i Laeken i september 2012 minskade dock antalet elever vid Bryssel I något, och beläggningen vid Bryssel II och III stabiliserades. Vid Bryssel I i Uccle minskade antalet elever mest, från 3 131 läsåret 2011/2012 till 3 040 läsåret 2012/2013. På grund av de renoveringsarbeten som planeras av Régie des Bâtiments3 i den så kallade Fabiola-byggnaden beslutades att samtliga förskole- och primär 1-sektioner tillfälligt skulle flyttas till lokalerna i Berkendael från september 2012 till slutet av läsåret 2014/2015, när arbetet beräknas vara klart. Skolan i Woluwe, Bryssel II, har flest elever av alla Europaskolor – 3 144 elever i början av läsåret 2012/2013. När den nya bussparkeringen öppnades förbättrades säkerheten på skolgården eftersom de över 50 skolbussarna inte längre behöver köra in på skolgården. Skolan i Ixelles, Bryssel III, hade 2 892 elever i september 2012. Elevantalet är stabilt jämfört med föregående läsår tack vare den intagningspolitik som gäller vid Europaskolorna i Bryssel4. Skolan är dock ändå överbefolkad vilket medför dagliga praktiska svårigheter, särskilt i de gemensamma utrymmena (bibliotek, idrottshall, skolgård osv.). 1 530 elever började läsåret 2012/2013 i de nya lokalerna för skolan Bryssel IV i Laeken. De nya lokalerna invigdes officiellt den 24 oktober 2012 av ordförande José Manuel Barroso, vice ordförande Maros Šefčovič, statssekreterare Servais Verherstraeten och minister Pascal Smets, i närvaro av kung Albert II och drottning Paola. Det finns sex språksektioner vid skolan, däribland den nystartade bulgariska. Därutöver kommer en rumänsk sektion att öppnas i september 2013, vilket bekräftades av de rumänska företrädarna vid styrelsemötet i december 2012. Skolan i Laeken kommer att nå full kapacitet tidigare än väntat. Med tanke på den fortsatta ökningen av antalet elever vid skolorna i Bryssel och överbefolkningen vid vissa av skolorna där finns det ett uppenbart behov av att öppna en femte skola i Bryssel till 2015, såsom Europaskolornas styrelse begärde redan 2010. 2.4. Culham Till följd av styrelsens beslut 2007 att gradvis avveckla typ 1-skolan till 20175 togs inga elever in på förskole- och primär 1-nivå, och elevantalet har minskat med 8,5 %, från 745 elever 2011 till 682 elever i början av läsåret 2012/2013. Den nya Free School som förvaltas av de nationella myndigheterna har drivits i lokalerna i Culham sedan september 2012 och rymmer de två förskoleåren och primärstadieåren 1 och 2. Den kommer att dela infrastrukturen med Europaskolan i Culham fram till 2017 och sedan ta över den när Europaskolan stängts.

3 Régie des Bâtiments: den belgiska federala myndighet som ansvarar för officiella byggnader. 4 Intagningspolitik vid Europaskolorna i Bryssel läsåret 2012/2013, dokument 2011-10-D-33-en-D (http://www.eursc.eu/index.php?id=248&l=2). 5 På grund av flytten av EU:s fusionsforskningsanläggning (JET) till Cadarache (Frankrike).

SV 5 SV

2.5. Frankfurt Skolan i Frankfurt firade 2012 sin 10-årsdag, och antalet elever ökade ytterligare. Elevantalet ökade med 4,8 %, från 1 136 i början av läsåret 2011/2012 till 1 191 i september 2012. Flertalet elever vid skolan (823) tillhör kategori 1 och är barn till anställda vid Europeiska centralbanken. De problem med fullbeläggning som skolan har dragits med i åratal har förvärrats och blir sannolikt ännu allvarligare i och med den väntade personalökningen vid Europeiska centralbanken i samband med banktillsynen. På begäran av kommissionen och Europaskolornas generalsekreterare kommer frågan att diskuteras av styrelsen under 2013. 2.6. Karlsruhe Elevantalet vid skolan i Karlsruhe fortsatte att minska och uppgick i början av läsåret 2012/2013 till 911, varav bara 173 tillhör kategori 1 (19 %). Eleverna i kategori 3 är fortfarande flest, men deras antal har minskat genom åren från 524 elever 2009 till 484 elever 2012 (53 %). Karlsruhe är den skola som har det största antalet kontrakt med företag och störst andel elever i kategori 2 (28 % läsåret 2012/2013). Europaskolan i Karlsruhe invigdes 1963, och 50-årsfirandet pågår under hela läsåret 2012/2013. 2.7. Luxemburg Ett nytt kapitel har inletts för Europaskolan i Luxemburg i och med att de nya lokalerna i Bertrange/Mamer för skolan Luxemburg II öppnades i september 2012. 2 715 elever började det nya läsåret i skolan Luxemburg I. Sedan Luxemburg II fick egna lokaler i Betrange/Mamer i oktober 2012 och därmed inte längre behöver dela lokaler med Luxemburg I är problemet med överbefolkning löst för den skolan. Luxemburg I är den äldsta av alla Europaskolorna och har firat sitt 60-årsjubileum 2013. De nya lokalerna för skolan Luxemburg II invigdes officiellt den 1 oktober 2012 i närvaro av vice ordförande Maros Šefčovič och ministrarna Claude Wiseler och Mady Delvaux-Stehres. Skolan tog emot 1 965 elever i åtta språksektioner (tjeckiska, tyska, danska, grekiska, engelska, franska, ungerska och italienska). De luxemburgska myndigheterna hjälpte till att anordna skolskjuts för eleverna vid skolan i Bertrange/Mamer och erbjöd kostnadsfri transport mellan de två skolorna. 2.8. Mol Europaskolan i Mol tog emot 744 elever i början av läsåret 2012/2013 (23 färre än året innan), varav 593 tillhörde kategori 3 och 140 kategori 1. Den tyska sektionen minskade på nytt, från 72 elever 2011 till 64 elever 2012. Den nederländska och den engelska sektionen har 263 respektive 262 elever, och den franska har 155 elever. 2.9. München Skolan i München noterade återigen en stadig ökning av elevantalet, till följd av personalökningen vid Europeiska patentverket. 78 % av de 2 063 eleverna tillhörde kategori 1, och skolan måste tillämpa en restriktiv intagningspolitik fram till 2017, när utbyggnaden väntas vara klar. 2.10. Varese Elevantalet vid skolan i Varese förblev stabilt med 1 384 elever i början av läsåret 2012/2013. Mer än hälften av eleverna tillhör kategori 1, och antalet elever i kategori 2 fortsätter att minska på grund av den pågående krisen.

SV 6 SV

Trots löftena från de italienska myndigheterna och påminnelser från kommissionen har det engångsbelopp på 400 000 euro som ska gå till förbättring av infrastrukturen ännu inte betalats ut till skolan.

3. BUDGETSITUATION OCH UTMANINGAR Europaskolornas budget för 2012 förblev relativt stabil med en liten ökning. Tack vare de strukturåtgärder som beslutades 2011 resulterade genomförandet av 2012 års budget till och med i ett överskott. Här ingick anpassning av lönetabellen för utstationerad personal och lokalanställda lärare till den som gäller för EU-tjänstemän efter översynen av EU:s tjänsteföreskrifter 2004 samt en effektivare organisation av kurserna. Dessutom höjdes inte lönerna för utstationerad personal och administrativ personal och servicepersonal som anställts efter 2007 under 2012. De bestäms enligt en metod motsvarande den som gäller för de EU-anställdas löner, som inte har höjts sedan juli 2011 eftersom ministerrådet inte har velat anta beslutet om justering av dem. Ytterligare beslut under 2012, t.ex. om höjning av skolavgifterna för elever i kategori 3, bör få budgeteffekter under kommande år. Det totala antalet elever vid Europaskolorna ökade med 2,1 % (3,1 % i Bryssel) jämfört med 2011, från 23 367 till 23 8696. Eleverna i kategori 1 är 18 017 till antalet och utgör drygt 75 % av alla elever vid Europaskolorna. Den ekonomiska krisen återspeglades på nytt i en ytterligare minskning av antalet elever i kategori 2, som utgjorde strax under 5 % av eleverna. Även antalet elever i kategori 3 minskade, till 4 695 – de utgör nu i genomsnitt strax under 20 % av eleverna. Minskningen är också ett resultat av den rådande ekonomiska situationen, och även av den mycket restriktiva intagningspolitik som tillämpas vid de överbefolkade Brysselskolorna. Den genomsnittliga årliga kostnaden per elev för samtliga Europaskolor var 2012 omkring 11 506 euro7. Eftersom vissa medlemsstater inte uppfyllde sina utstationeringskvoter var intäkterna 4,04 miljoner euro lägre än budgeterat, och andelen för EU:s bidrag till Europaskolornas budget steg därmed till 60 %. 105 tjänster för utstationerade lärare var inte tillsatta 2012, och antalet kommer sannolikt att öka under kommande år om inte en konkret lösning på kostnadsfördelningsfrågan kan hittas. Följande diagram visar fördelningen av inkomster till Europaskolornas budget (exklusive överskott som överförs mellan budgetår och utnyttjande av reserver): Total budget 2012 (274 420 820 miljoner euro).

6 Se fotnot 1. 7 Ekonomiska uppgifter i årsrapporten från Europaskolornas styrekonom, dokument 2013-02-D-6-en-1.

SV 7 SV

Total budget 2011 (275 214 326 miljoner euro).

Lönerna för lärarna vid Europaskolorna bestäms av samma mekanismer som lönerna för de anställda vid EU-institutionerna. I december 2012 beslutade rådet, eftersom beslutet om löneförhöjning inte antagits, att minska det ursprungligen planerade EU- bidraget till Europaskolornas budget 2013 genom att hålla inne ett belopp på omkring 2,3 miljoner euro, motsvarande den potentiella löneförhöjningen för lärarna 2012. Europaskolornas totala budget för 2013 fastställdes till 288 324 192 miljoner euro och EU:s bidrag till 171 554 083 euro (dvs. 59,5 %).

4. POLITISKA FRÅGOR OCH UTMANINGAR 4.1. Ackrediterade skolor Efter reformen av systemet med Europaskolor har medlemsstaterna sedan 2009 kunnat begära ackreditering av nationella skolor för att ge dem möjlighet att erbjuda en europeisk kursplan och den europeiska studentexamen. Skolor av typ 2 kan antingen förvaltas och finansieras av de enskilda EU-medlemsstaternas nationella utbildningssystem eller drivas som privatskolor. De har inrättats i närheten av några av de europeiska byråerna. Oftast har de också ett stort antal elever med olika bakgrund vars föräldrar vill att barnen ska få en europeisk utbildning. Skolor av typ 3 kan vara offentliga men också privata skolor som ackrediterats av styrelsen och erbjuder sina elever en europeisk utbildning, men de har inga elever som är barn till EU-anställda, och det behöver inte finnas någon EU-byrå i närheten.

SV 8 SV

Två nya ackrediterade skolor öppnade i september 2012: en skola av typ 2, The International School of the Hague (Nederländerna) och en skola av typ 3 i Bad Vilbel (Tyskland). Sedan avtalet om pedagogiska frågor mellan Europaskolornas generalsekreterare och de nederländska myndigheterna undertecknats kommer skolan i Haag att kunna begära EU-bidrag från Europeiska kommissionen. I december 2012 godkände styrelsen konformitetsdossiern från två andra skolor som genomgår ackrediteringsförfarandet, nämligen (Estland) och European School Copenhagen (Danmark), som båda ska öppna i september 2013. Sex nationella skolor har ackrediterats tidigare. De ligger i Parma (Italien), Dunshaughlin (Irland), Heraklion (Grekland), Helsingfors (), Strasbourg (Frankrike) och Manosque (Frankrike). Samtliga skolor utom den i Manosque har undertecknat bidragsavtalet med EU och får bidrag från kommissionen. Under perioden läsåret 2009/2010 och till och med januari 2013 har de fått sammanlagt 11 345 706 euro. 4.2. Problemet med överbefolkning och infrastrukturfrågor Det totala antalet elever i kategori 1 fortsatte att öka 2012 och flera skolor har allvarliga problem med överbefolkning. Situationen är särskilt kritisk för Europaskolorna Bryssel II och III och Europaskolan i Frankfurt. I Bryssel uppgick det totala antalet elever till 10 606 i början av läsåret 2012/2013, vilket är 321 fler än året innan. Trycket är särskilt stort på skolorna i Woluwe och Ixelles, där problem med fullbeläggning leder till dagliga svårigheter i de gemensamma utrymmena. Dessutom kan det redan konstateras att även den nyöppnade skolan i Laeken snabbt kommer att nå sina kapacitetsgränser (elevantalet ökade med 44,5 % 2012). Mot denna bakgrund tillämpas en mycket restriktiv intagningspolitik vid Europaskolorna i Bryssel. Behovet av en femte skola till 2015 har bekräftats, och Europeiska kommissionen har stått fast vid sitt krav att de belgiska myndigheterna ska lägga fram ett förslag om var den nya skolan i Bryssel kan inrättas. Endast en femte skola tillsammans med en ordentlig strukturöversyn av språksektionernas fördelning mellan Europaskolorna i Bryssel kan lösa infrastrukturproblemen och säkra en effektivare och mer ekonomisk resursfördelning. Europaskolornas generalsekreterare fick i december 2012 i uppdrag av styrelsen att inför nästa möte lägga fram ett konkret förslag om språksektionernas fördelning vid den femte skolan. Under 2012 tog kommissionen vid flera tillfällen upp frågan om den femte skolan med de belgiska myndigheterna. Vice ordföranden skrev också till premiärminister Elio Di Rupo, och frågan diskuterades i arbetsgruppen EU-Belgien. I december 2012 beslutade den belgiska regeringen att bilda en begränsad arbetsgrupp (bestående av företrädare för de belgiska myndigheterna, Europaskolornas generalsekreterare och kommissionen) för att utvärdera det verkliga behovet av en femte skola i Bryssel och möjliggöra det slutliga beslutet om dess potentiella lokalisering. Gruppen avgav sin slutrapport under första hälften av 2013, och rapporten översändes till premiärministern. I den bekräftas behovet av en femte skola och lämnas förslag om var den skulle kunna placeras. Europaskolan i Frankfurt står också inför allt svårare överbefolkningsproblem, med en stor ökning av antalet elever i kategori 1. Som en följd av beslutet om banktillsyn väntas en ytterligare personalökning vid Europeiska centralbanken redan i början av

SV 9 SV

2013, och den redan överbefolkade skolan måste ta emot ett stort antal nya elever. Eftersom värdlandet är skyldigt att tillhandahålla infrastrukturen för den eller de Europaskolor som finns på dess territorium har kommissionen tagit upp frågan med de tyska myndigheterna och väntar nu på ett förslag till konkreta åtgärder i form av utbyggnad av de befintliga lokalerna och uppförande av fler prefabricerade baracker på skolområdet som en tillfällig lösning. 4.3. Fördelningen av kostnaderna mellan medlemsstaterna Storleken på EU:s bidrag till Europaskolorna är beroende av storleken på medlemsstaternas bidrag. 2012 fastställdes det till 165,4 miljoner euro. Det strukturella problemet med brist på utstationerade lärare förvärrades dock ytterligare 2012. Nu är 105 tjänster obesatta (varav 47 tjänster för engelskspråkiga lärare, 18 tjänster för franskspråkiga lärare och 17 tjänster för tyskspråkiga lärare), vilket medför en intäktsminskning på omkring 4,04 miljoner euro. Den debatt som Storbritannien inledde under sin tid som ordförande för Europaskolorna 2011/2012 om kostnadsfördelningen mellan medlemsstaterna, och diskussionerna i den arbetsgrupp som bildats för att hantera frågan, ledde inte till några påtagliga resultat under året. Frågan om kostnadsfördelningen är av yttersta vikt i synnerhet för Storbritannien och Irland, eftersom de ombeds att utstationera många lärare på grund av den stora efterfrågan på kurser på engelska. Fransk- och tyskspråkiga länder står inför liknande utmaningar. Trots kommissionens och Storbritanniens insatser för att uppmana övriga medlemsstater att finna en konstruktiv lösning på problemet råder inget samförstånd om hur bristerna i systemet ska avhjälpas. Kostnaderna för de lärare som rekryteras lokalt till följd av bristen på utstationerade lärare betalas med det nuvarande systemet helt och hållet med EU- bidraget. Det brittiska beslutet att varken utstationera några nya lärare eller ersätta dem som lämnar sina tjänster försätter dessutom Europaskolorna i en oerhört svår situation både ekonomiskt och rekryteringsmässigt sett. Kommissionen kommer att fortsätta med sina ansträngningar för att nå konkreta resultat i fråga om kostnadsfördelningen mellan medlemsstaterna. 4.4. Skolavgifter för kategori 3 Ett viktigt inslag i den reform av systemet med Europaskolor som styrelsen fattade beslut om i april 2009 var att ge större självbestämmande till Europaskolor av typ 1 när det gäller de pedagogiska, administrativa och ekonomiska aspekterna av skolornas verksamhet. Skolornas förvaltningsstyrelser har således getts befogenhet att fastställa skolavgifternas nivåer för elever i kategori 3, inom ett begränsat intervall. Till följd av det beslutet efterlyste Europeiska patentverket (EPO) i april 2011 en definition av intervallet. En arbetsgrupp har sedan dess inrättats för att föreslå en översyn. Inom ramen för sitt mandat diskuterade arbetsgruppen för skolavgifter en höjning av skolavgifterna för elever i kategori 3 och en sänkning av skolavgifterna för syskon och lade fram förslag för styrelsen. Vid mötet i december 2012 fattade styrelsen, efter intensiva diskussioner, beslut om en kompromiss som gick ut på att höja avgifterna för elever i kategori 3 med 25 % (+/–5 % beroende på varje skolas beslut) för alla nyintagna barn i den kategorin från och med september 2013. Sänkningen av avgifterna för syskon minskades dessutom till 20 % för det första syskonet och 40 % för alla ytterligare syskon från och med läsåret 2013/2014 för alla nya barn i kategori

SV 10 SV

3. Kommissionen välkomnar detta beslut eftersom det kommer att bidra till att minska skillnaden mellan den kostnad som genereras av elever i kategori 3 och inkomsten från avgifterna. 4.5. Rättsfall Inga nya fall som rörde Europaskolorna lades fram för domstolen 2012. I februari avgav domstolen en dom till fördel för kommissionen i fråga om överklagandet mot Storbritannien (C-545/09). Målet gällde uteslutandet av lärare som Storbritannien utstationerat till Europaskolorna från de lönejusteringar som erbjuds lärare anställda vid nationella skolor under hela avtalstiden. Kommissionen kräver att Storbritannien rättar sig efter domen, och åtgärder för ett korrekt genomförande undersöks för närvarande. 4.6. Internrevision Inom ramen för ett servicenivåavtal som ingicks 2007 mellan styrelsen och kommissionens tjänst för internrevision (IAS) har IAS regelbundet utarbetat revisionshandlingsplaner för Europaskolorna. IAS genomförde 2012 en riskbedömning vars resultat låg till grund vid utarbetandet av den strategiska revisionsplanen för Europaskolorna 2013–2015. Ett antal viktiga frågor har identifierats och kommer att kräva närmare uppföljning från systemet med Europaskolor. Kommissionen kommer att följa den noga för att kunna försäkra sig om att rekommendationerna från revisionen tas under allvarligt övervägande av de berörda parterna.

5. PEDAGOGISKA OCH ORGANISATORISKA FRÅGOR OCH UTMANINGAR 5.1. Reformen av den europeiska studentexamen En oklanderlig organisation av examinationerna i samband med den europeiska studentexamen är en förutsättning för dess trovärdighet. Ett av syftena med 2009 års reform av systemet med Europaskolor var att göra examinationerna för den europeiska studentexamen effektivare och mindre kostsamma. Vid sidan av tidigare beslut om förenklade förfaranden för organisation av examinationerna fattade styrelsen i april 2012 beslut om den nya strukturen för de frågeformulär som ska användas från och med 2015 års studentexamen. Under 2012 års europeiska studentexamen förekom en del organisatoriska problem i samband med examinationerna i matematik, vilket föranledde många negativa reaktioner från elever och föräldrar. Ordföranden för examinationsnämnden för den europeiska studentexamen 2012 bad därför en expert från Institute of Education vid London University att utarbeta en rapport som ledde till beslutet att det slutliga resultatet av matematikproven skulle justeras och att de som så ville fick göra om examinationen i september. Kommissionen beklagar dessa organisatoriska problem, som underminerar anseendet och trovärdigheten för examen. På kommissionens begäran lades en särskild punkt till på dagordningen för blandade pedagogiska kommitténs möte i oktober 2012, där Europaskolornas generalsekreterare förklarade att särskilda åtgärder vidtagits enligt rekommendationerna i expertrapporten. Kommissionen uppmanade också Europaskolornas generalsekreterare att analysera situationen närmare och föreslå konkreta åtgärder för att sådana problem ska kunna undvikas i framtiden. Kommissionen anser det dessutom nödvändigt att klargöra den rättsliga ramen för att tydligt slå fast vilka förfaranden som gäller vid problem av detta slag. Frågan

SV 11 SV

diskuterades även vid styrelsemötet i december 2012, och uppföljningen av rekommendationerna om studentexamen 2012 kommer att redovisas för styrelsen under 2013. 5.2. Insatser för elever med särskilda inlärningsbehov Integrationen av elever med särskilda behov vid Europaskolorna är en fråga av stor betydelse för kommissionen. Under 2012 noterades på nytt en ökning av antalet elever med särskilda inlärningsbehov vid Europaskolorna (702 elever läsåret 2012/2013 jämfört med 640 elever 2011/2012 och 619 elever 2010/2011)8. Denna ökning visar hur policyn när det gäller elever med särskilda inlärningsbehov har utvecklats. Insatser har gjorts för att samla elever med samma särskilda behov i grupper och för att förbättra förvaltningen av budgeten för elever med särskilda inlärningsbehov. Den totala kostnaden för stöd till elever med särskilda inlärningsbehov budgetåret 2012 uppgick till 4 121 172 euro. Vid sitt möte i december 2012 antog styrelsen den nya policyn för undervisningsstöd vid Europaskolorna (Policy on the Provision of Educational Support in the European Schools)9, ett dokument som harmoniserar alla mål och principer för undervisningsstöd mellan skolorna. Det ersätter alla tidigare dokument om stöd till elever med särskilda inlärningsbehov och träder i kraft i september 2013. 5.3. Organisationen av studierna på sekundärstadiet Som ett led i moderniseringen av systemet med Europaskolor och insatserna för att göra det effektivare gav styrelsen vid sitt möte i april 2012 generalsekretariatet i uppdrag att föreslå en översyn av organisationen av studierna på sekundärstadiet. En arbetsgrupp har bildats i det syftet, och dess mål är att föreslå åtgärder som möjliggör både en effektivare organisation av studierna på sekundärstadiet och även en minimering av antalet elever som slutar skolan i förtid. Konkreta förslag kommer att läggas fram för styrelsen för beslut under 2013.

6. FRAMTIDA UTMANINGAR I det fortsatt besvärliga ekonomiska klimatet blir den främsta utmaningen för Europaskolorna under kommande år att fortsätta att erbjuda eleverna högkvalitativ undervisning samtidigt som alla insatser görs för att modernisera strukturen och rationalisera systemet. Omorganisationen av studierna på sekundärstadiet kommer att vara en av de viktigaste frågorna under 2013. Att göra systemet effektivare och samtidigt behålla dragningskraften och den höga kvaliteten i Europaskolornas kursplan är en utmaning att ta itu med nu. Kommissionen är fortfarande oroad över de svårigheter som vissa medlemsstater tycks ha med att fullgöra sina skyldigheter när det gäller både utstationering av lärare och infrastruktur. Man kommer därför att sträva efter att nå samförstånd i frågan om kostnadsfördelningen, så att bördan fördelas jämnt mellan medlemsstaterna.

8 Siffror enligt Statistics on the integration of SEN pupils into the European Schools in the year 2012, dokument 2013-01-D-28-en-2. 9 Dokument 2012-05-D-14-en-5.

SV 12 SV

Med tanke på det uppenbara behovet av att öppna en femte Europaskola i Bryssel kommer kommissionen att fortsätta att uppmana de belgiska myndigheterna att föreslå en plats för skolan nära de EU-anställdas arbetsplatser eller bostäder. Platsen måste uppfylla både infrastrukturbehoven och förväntningarna hos föräldrar för vilka en Europaskola ofta är det enda alternativet för barnens utbildning.

SV 13 SV