Anmflrkningsvflrda Fynd Av Smifjflrilar (Microlepidoptera) I Sverige 1998
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Anmflrkningsvflrda fynd av smifjflrilar (Microlepidoptera) i Sverige 1998 INGVAR SVENSSON Svensson, I.: Anmirkningsveirda fynd av smifjiirilar (Microlepidoptera) i Sverige 1998. [Remarkable records of Microlepidoptera in Sweden during 1998.] - Ent. Tidskr. 120 (l-2):23-35. Lund, Sweden 1999. ISSN 0013-886x. The series of annual compilations of remarkable records of Microlepidoptera is continued for the 26th year. Most collectors complained of a bad season owing to a late spring fol- lowed by rainy and cold weather during most of the summer. Northern Sweden was an exception with warmer and drier weather in periods. Probably the development of the dif- ferent stages was affected by the hot and dry August and an unusually early winter spell the year before. However, six species can be added to the Swedish list: Digitivalva valerieLLa (Snellen, 1878), Coleophora comutellc Herrich-Schiiffer, 1861, ScrobipaLpuLa dffiueLla (Frey, 1870) (recently separated from S. psilella (Henich-Schiiffer, 1854)) Lobesia viru- lentaBae & Komai, 1991 (recently separated from L. reliquana (Hiibner, 1825)), Dupon- chelia fovealis Zeller, 1847 (considered accidentally introduced) and Synclera traducalis (Zeller,1852) (considered an exceptional immigrant from far away). Totally 1670 species of Microlepidoptera are now known from Sweden. l. Svensson, Vivedalsvcigen 10, Ostersl|v, S-291 94 Kristianstad, Sweden- Inledning Detta rir den 26'.e rapporten om anmdrknings- den ovanligt tidiga vintern med snd i norra Skflne viirda smifjtirilsfynd i Sverige. Liksom fcirut be- redan 24 oktober och kcildrekord i Ljungbyhed handlas i ett sdrskilt avsnitt sfldana arter som ar 27 oktober kunde man misstiinka att 1998 skulle nya fcir landet eller pi annat sdtt sdrskilt intres- arta sig diligt. Visserligen blev vintern i huvud- santa. Ett fdljande avsnitt behandlar immigran- sak mild, och kortvarig snd frterkom i Skine fdrst ter. Fcirutom vetenskapliga namn anvdnds i dessa 24 janu,ari. Tidiga vffiiirilar visade sig vid gan- tvfl avsnitt dven svenska namn enligt Svensson & ska normal tid. Men sedan kom bakslaget! April Palmqvist (1990). Berdttelserna om de olika ar- blev kylig i hela landet och sommarminaderna terna grundas pfl insamlarnas egna uppgifter. I ett blev bide kyliga och regniga. Leingst nomrt visa- friljande avsnitt frirtecknas nya landskapsfynd, de sig dock solen ofta mellan flskskurar och en- inklusive sidana frin de fdregflende avsnitten. staka regndagar. Sommaren var dverallt starkt Insamlare anges hdr genom fdrkortningar enligt fdrsenad trots tillftillig hdgsommarvdrme med ZOO-TAX. Insamlingsir anges endast fdr fynd +26' i Viistervik och pi Oland l0 maj. Annars fdre 1998. En fcirteckning river insamlare fciljer nidde temperaturen pi minga platser aldrig river ddrefter. +25". I Tornedalen allra liingst i nordrist var det Rapporten bygger pi senaste upplagan av fjii- dock ganska svettigt vissa dagar. Sensommaren rilkatalogen (Svensson et al. 1994), med samma och hcisten liksom vinterns ankomst visade inga systematik och nomenklatur. Katalogens numre- stcirre avvikelser frin det normala. ring pi arterna anviinds i avsnittet om nya land- Som befarat blev insamlingssdsongen i scidra skapsfynd. Auktorsnamnen uteldmnas hdr. delen av landet ganska misslyckad, medan nord- Efter den ganska magra szisongen 1997 och ligaste delen hade mer normal flygning. Siirskilt 23 Ingvar Svensson Ent. Tidskr. 120 (1999) pifallande var frinvaron av menga minerare, & Schiffermiiller), lir en annan mer eller mindre seirskilt dvrirgmalar. I bcirjan pfl h<isten var det regelbunden immigrant, som dock sdllan upp- svirt att hitta minor, men pi senhdsten hade i triider i sidant antal att det ar besvrirande. Den alla fall minga guldmalar fiirdiga minor. En art, fdrmodas inte kunna rivervintra pfl vira bredd- Coleophora cornutella Herrich-Schiiffer, I 86 1, grader. Fjiirilen har observerats av mflnga samla- antrdffades dock ny fdr landet i Mellansverige re lrin Skflne och Halland i scider (Ingvar Svens- redan i slutet av juni och en annan, Digitivalva son respektive Ronny Lindman) till Angerman- valeriella (Snellen, 1878), i Skflne i bdrjan av land i norr (Peder och Ulla-Britt Andrdn genom augusti utan att avvika siirskilt mycket frin nor- Clas Kiillander) och fr6n Oland i cister (Per-Eric mal flygtid i deras ndrmaste fcirekomster i Betzholtz och Markus Forslund) till Viistergiit- grannllnder. Nya fcir landet dr vidare Scrobipal- land i vdster (Nils Forshed). Mer iin 100 exem- pula dffiuella (Frey, 1870), som iterigen ur- plar i ljusfiilla har Clas Kiillander haft 8-29.IX i skilts frin S. psilella (Henich-SchAffer, 1854), Husbyborg vid Uppsala. Han har observerat tvi Lobesia virulenta Bae &Komai 1991, som frirst migrationsperiodel en i maj och en i september 1991 urskilts frin L. reliquana (Htibner, 1825), och diiremellan mojligen en inhemsk sommar- tillfiilligt infcirda D upo nche lia fov e al i s Zeller, generation. Per-Eric Betzholtz hade omkring 80 1847 och Synclera taducalis (Zellel 1852), en exemplar att sortera ut frin sin ljusftilla i Niisby l8ngviiga immigrant. Totalt uppgflr nu antalet pi Oland 19-2l.lX. klinda smifjiirilarter i Sverige till 1670. Under 90-talet verkar tre tidigare szillan ob- Minga tidigare rapport<irer har meddelat att serverade inflygande mott ha blivit vanligare. det inte finns nigonting att rapportera. Det nya Detta griller i synnerhet vandrardngsmottet, 6rets vtider kan vdl knappast bli sdmre iin det fci- Udea femugalis (Hi.ibner), som dven 1998 haft regiendes och fcirhoppningsvis reparerar natu- ett gott ir och insamlats frin Ostra Hoby i Skine ren sjdlv nergi,ngna fjiirilpopulationer, si vi fir 20-26.1X till hittills nordligaste fyndlokalerna 6nska varandra en framgingsrik siisong under pi Ridmansci i Uppland 5-26.1X (Clas Kiillan- detta flrtusendes sista 6r och ett gott hopp infdr der och Nils Ryrholm) samt Lcivh<ijden i Vdrm- nasta tusen 5r. Som vanligt b6r rapporter ldmnas land l0.IX (Carl-Ake Pettersson), liksom frin till mig omedelbart efter trettondagen fcir att hin- Hamra pi Gotland l6.IX-6.XI i 6ster (Kdllander na publiceras fdre hrigsiisongen. Alla medhjiil- & Ryrholm) till Ljunghem i Vlistergritland 15 pare tackas hjZirtligt frir insatserna, iiven de som och l7.IX i vdster (Nils Forshed). Arten iir ny fdr inte haft turen finna nflgot att rapportera. fyra landskap och tidigare funnen nordligast i Ostergbtland. Immigration Lingt ifrin lika ofta sedd i landet dr immi- Utomlands verkar livsmilj6n fdr fjiirilarna ha grantgrasmottet, Euchromius ocellea (Ha- varit gynnsammare dn i Sverige att dcima av en worth). Frin river 10 exemplar 1997 har endast 3 fcirhillandevis stor inflygning. Eftersom virt vii- exemplar antrdffats 1998,2 exemplar i Husby- der knappast kan ha lockat hit dem, kan man frir- borg l4.IX (Clas Kiillander) och I ex pi Rid- utsdtta att trringseln i stora populationer har in- mansci 5-26.1X (Kiillander & Ryrholm). Man ducerat utflygning, som inte sdrskilt ofta gyn- kan undra varfrir endast Uppland fitt besrik. nats av sydliga eller sydostliga vindar. Clas Kiil- Annu sdllsyntare er vitt sydmott, Palpita lander rapporterar de f6rsta kilmal ama, Plutella unionalis (Hiibner). Det sjunde exemplaret i rylostellus (Linnaeus), frin Uppsala 25.IV och Sverige fiillfflngades l3.VIII-16.IX i Sundre pi Glivle 30.IV och 2.V. De blev sedan dverallt Gotland (Kiillander & Ryrholm). vanliga i hans trakter fcir att sminingom alltmer I en annan ljusfiilla i Hamra pi Gotland som glesnas ut i det trikiga v[dret. Fcir egen del fann stitt pi 17.IX-6.XI fann Clas Krillander, Karl jag arten, som vdl ocksi har en inhemsk stam, Kiillander och Nils Ryrholm ett okdnt mott. En ovanligt lite besvdrande i norra och sodra delen f2irgbild av fjdrilen (Fig. 1, se nasa uppslag) har av landet. varit ute p6 Internet och Michael Shaffer pi Bri- Nattflymottet, Nomophila noctuella (Denis tish Museum i London har efter att ha tittat pe 24 Ent. Tidskr. l2O (1999) Smdfjcirilar i Sverige 1998 nigra bilder kommit till slutsatsen att det rdr sig skadade tallstammar strax vester om Marma om en Synclera Lederer, 1863, och sannolikt skjutfiilt, Up, I.VII inom ett omride som utsatts traducalis (Zeller,1852), dock med det lilla ftir- frir skogsbrand 1996. behflllet att Afrikas pyralider lir si pass dflligt Phyllonorycter heringiella (GrOnlien), svart- kiinda att det mdjligen kan handla om nigon an- videguldmal, har blivit fciremil fcir ytterligare nan art frin samma sliikte. S. traducalis dr st- uppmdrksamhet, sedan jag skrev om arten bredd civer stora delar av tropiska Afrika och fci- (Svensson 1998). Roland Johansson kldckte en rekommer ocks6 pi Cypern och i Mellan6stern. liten serie enligt min mening typiska filirilar frin Arten dr tidigare pitriiffad i Bulgarien, detta iir sv artvide, S al i x my r s i n ifu I i a, Lhnglot pi 6l and, dock enda tidigare kdnda fyndet frin Europa. bland vilka dock ett exemplar var avvikande och Nils Ryrholm har inte lyckats fi fram om nigot liknade salictella (Zeller). Eftersom den arten dr kiint om artens biologi. Eftersom djuret togs ocksi fcirekommer p5' Oland, finns anledning under samma period som bl.a. nattflyet Luperi- misstiinka att den mer undantagsvis kan gi dver na zollikoferi (Freyer), kan vi nog anta att det pfl svartvide. Sj?ilv fann jag hcisten. 1997 minor kom nigonstans frin sydost. Det stdmmer ocksi pi en fristiende svartvidebuske i Ostergdtland, med de di ridande vindfcirhillandena. Som men alla de fjiirilar som kldcktes pfl viren blev svenskt namn fcireslir Nils brokigr sydmott. normala heringiella. Bengt A. Bengtsson har kllickt