Art Museum Architecture Konstmuseiarkitektur
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
GÖTEBORGS KONSTMUSEUMS SKRIFTSERIE GÖTEBORGS KONSTMUSEUMS SKRIFTSERIE DETTA ÄR DET SJUNDE NUMRET AV GÖTEBORGS KONSTMUSEUMS SKRIFTSERIE SKIASCOPE Konstmuseiarkitektur Namnet är hämtat från ett instrument som den inflytelserike museimannen Art Museum Architecture Konstmuseiarkitektur Benjamin Ives Gilman utvecklade i början av 1900-talet för att ge betraktaren möjlighet att fokusera på konsten i de, enligt upphovsmannen, ofta alltför ISBN 978-91-87968-92-1 stora och tätt hängda museisalarna. Ett finns på Göteborgs konstmuseum, sannolikt inköpt av Axel L. Romdahl. Skiascopet blev aldrig någon succé. Det blev kanske obsolet genom att en glesare hängningsideologi vann mark under mellankrigstiden. Ändå kan nog Från Altes Museum och Londons National Gallery många museibesökare känna igen sig i det som Gilman beskriver som ett av till MAXXI och Louvren Abu Dhabi. I detta nummer museiväsendets grundproblemen: den museitrötthet som infinner sig redan av Skiascope undersöks konstmuse iarkitektur med efter ett par salar. Redan vid sekelskiftet stod det klart att museernas själva utgångspunkt i de sen aste decenniernas många ny- essens – att samla och ställa ut – hotade att göra dem alltför omfattande och uppförda och tillbyggda konstmuseer. Vi frågar oss omöjliga för besökarna att ta till sig. Sovring blir med tiden lika viktigt som varför konstmuseer ser ut som de gör, hur olika syn samlande. på konsten och konstmuseets roll i samhället satt Denna skriftseries ledstjärna är just fokusering. Liksom Gilmans instru- avtryck i arkitekturen. ment vill vi bidra till att rama in, lyfta fram och intensivt studera frågor som vi ser som betydelsefulla. Det kan vara enskilda verk, konstnärskap eller tidsperioder. • Demonstration av ett skiascope, ur Benjamin Ives Gilmans, Museum Ideals of Purpose and Methods, From the Altes Museum and the National Gallery THIS IS THE SEVENTH ISSUE OF SKIASCOPE Cambridge 1918, s. 238. in London to MAXXI and Louvre Abu Dhabi. In GOTHENBURG MUSEUM OF ART PUBLICATION SERIES this issue of Skiascope, art museum architecture is in- vestigated in relation to the many newly erected and Museum Ideals of Purpose and Methods Art Museum Architecture Demonstration of a skiascope, from Benjamin Ives Gilman’s, , • Konstmuseiarkitektur Cambridge 1918, p. 238. expanded art museums. We ask why art museums look the way they do, how different views of art and Skiascope takes its name from a contraption invented in the early twentieth the role of the art museum in society put their stamp century by the influential museum curator, Benjamin Ives Gilman. Concerned on the architecture. that art was hung too close together in over-large galleries, he designed the skiascope to help visitors focus on individual works of art. The Gothenburg Museum of Art owns one, probably bought by Axel L. Romdahl. REDAKTÖR / EDITOR The skiascope was never much of a success. Obsolescence was certain KRISTOFFER ARVIDSSON once the idea gained ground in the inter-war period that galleries should be Cour Napoléon vid Louvren, Paris Art more sparsely hung. Still, many today will recognize what Gilman saw as a med entréhallens pyramid av I. M. Pei, 1989, fundamental problem: the museum fatigue that sets in after only a couple of foto: Torsten Schlicht. rooms. Even in his day it was clear that the museums’ identity – their mission Museum to collect and exhibit – threatened to make them too comprehensive, and Cour Napoléon at the Louvre Museum, Paris, overwhelming for visitors. In time, selection would become almost as impor- with the entrance pyramid by I. M. Pei, 1989, tant as collection. Like Gilman’s device, the guiding principle of Skiascope is photo: Torsten Schlicht. Architecture focus. We will bring select topics to public attention and study each issue in depth, be it a single work of art, an artist’s oeuvre, or an entire period. GOTHENBURG MUSEUM OF ART PUBLICATION SERIES GOTHENBURG MUSEUM OF ART PUBLICATION SERIES SKIASCOPE 7 SKIASCOPE Konstmuseiarkitektur Art Museum Architecture Föregående sida / Previous page Göteborgs konstmuseum, fasad mot Götaplatsen med trappor och arkad, fotografi efter 1928, foto: Göteborgs konstmuseum. Gothenburg Museum of Art, facing Götaplatsen with steps and the arcade, photograph after 1928, photo: Gothenburg Museum of Art. 2015 2015 SKIASCOPE 7 7 • ISBN 978-91-87968-92-1 GÖTEBORGS KONSTMUSEUMS SKRIFTSERIE GOTHENBURG MUSEUM OF ART PUBLICATION SERIES • Design, Plaquette REDAKTÖR / EDITOR • Tryck / Print, Sjuhärads tryckeri, Borås, 2015 KRISTOFFER ARVIDSSON Tack till FÖRFATTARE / AUTHORS Sten A Olsson Stiftelse KRISTOFFER ARVIDSSON • LENA FROM • STINA HAGELQVIST Anna Ahrenbergs fond ISABELLA NILSSON • ALEXANDRA STARA • HENRIK WIDMARK KONSTMUSEIARKITEKTUR ART MUSEUM ARCHITECTURE SKIASCOPE 7 SKIASCOPE 7 Innehåll Table of Contents ISABELLA NILSSON ISABELLA NILSSON FÖRORD 8 FOREWORD 9 KRISTOFFER ARVIDSSON KRISTOFFER ARVIDSSON INLEDNING 14 INTRODUCTION 15 ALEXANDRA STARA ALEXANDRA STARA LOUVREEFFEKTEN 50 THE LOUVRE EFFECT 51 KRISTOFFER ARVIDSSON KRISTOFFER ARVIDSSON ARKITEKTUR FÖR ELLER SOM KONST ARCHITECTURE FOR OR AS ART KONFLIKTEN MELLAN FORM OCH FUNKTION I NUTIDA KONSTMUSEIARKITEKTUR 112 THE CONFLICT BETWEEN FORM AND FUNCTION IN THE PRESENT-DAY ARCHITECTURE OF ART MUSEUMS 113 LENA FROM ARKITEKTUR I KONSTENS TJÄNST? LENA FROM NORDENS BYGGNADER FÖR KONST 1998–2014 194 ARCHITECTURE IN THE SERVICE OF ART? BUILDING FOR ART IN THE NORDIC COUNTRIES, 1998–2014 195 HENRIK WIDMARK KONSTMUSEETS RUM OCH ARKITEKTUR I DET TIDIGA 1800-TALETS LONDON OCH BERLIN 262 HENRIK WIDMARK THE SPACES AND ARCHITECTURE OF THE ART MUSEUM STINA HAGELQVIST IN EARLY NINETEENTH CENTURY LONDON AND BERLIN 263 FRÅN TEMPEL TILL FABRIK GÖTEBORGS KONSTMUSEUM SOM KONVERGENS- OCH KONFLIKTYTA 334 STINA HAGELQVIST FROM TEMPLE TO FACTORY • GOTHENBURG MUSEUM OF ART AS A SPACE OF CONVERGENCE AND CONFLICT 335 KONSTMUSEIARKITEKTUR ART MUSEUM ARCHITECTURE FÖRORD FOREWORD Kunskap kan man tillägna sig på många sätt, inte sällan genom att There are many ways of acquiring knowledge, often by taking active handgripligt arbeta sig till sina lärdomar. Att arbeta med konst- control of one’s own learning. When it comes to displaying art, museum utställningar, musei- och konsthallsfrågor hamnar ofta i hur de konst- and art gallery questions often centre on how art objects should be pres- närliga verken ska presenteras, hängas, tillgängliggöras, för att inte ented, hung, made accessible, not to say managed, or on the opportun ities nämna hanteras, eller möjligheterna till hantering inom lokaliteternas of managing them within the boundaries of the locations in question. Once the works are in position, the synthesis of place, function, range of gränser. När väl verken är på plats har syntesen av plats, funktion, choices and decisions has at best dealt with the problems, or challenges, valmöjligheter och beslut i bästa fall hanterat de problem, eller utma- often posed by, for example, an art museum’s available spaces. ningar, som ofta finns i exempelvis ett konstmuseums rumsligheter. Knowledge is experienced with the body. Also with the body, one might Kunskap upplevs med kroppen. Också, kan man tillägga. Form, add. Form, in this case interpreted as the building, on both the inside and i detta fall uttytt som byggnad, invändigt och utvändigt, har ett inne- the outside, has a content that is never neutral but is a kind of working me- håll som aldrig är neutralt utan är ett slags arbetsmaterial i sig. Många dium in itself. A large number of parameters operate together in a museum parametrar löper samman i en museibyggnad och även viljorna av building along with the intentions of what the building is meant to be and vad denna ska vara och uppnå: värdet av att få en unik arkitektonisk achieve: the value of producing a unique architectural statement which utsaga som ger platsen extra uppmärksamhet och attraktion; värdet draws extra attention and attraction to the space; the value of making works accessible and of satisfying a welcome body of visitors of varying interests, av att tillgängliggöra och tillmötesgå en önskad publik med skilda backgrounds, experiences, and sets of values; the value of creating spaces intressen, bakgrunder, erfarenheter och värderingar; värdet av att which provide opportunities for those working with the art, including the skapa rum som ger möjligheter för de som arbetar med konsten, artists themselves, to achieve the expression and meaning intended by the däribland konstnärerna själva, att på bästa sätt nå det uttryck och best means possible; the value of balancing various demands, not always den innebörd som är avsedd; värdet av att balansera olika, inte alltid so easily compatible, between openness and security, along with public, så lätt förenliga krav mellan öppenhet och säkerhet samt publika, political, economic, and educational demands and needs. politiska, ekonomiska och pedagogiska krav och behov. In itself, the work of displaying art constitutes part of the introduction Utställningsarbetet i sig utgör en del av ingången till diskussionen to the discussion of the museum building’s being and function. During re- om museibyggnadens vara och funktion. Museerna, varav många cent years the museums, many of which were built during the nineteenth century, have been rebuilt and extended, or been completely rehoused byggdes under 1800-talet, har under senare år byggts om och till, in new buildings in order to be able to meet contemporary expectations, eller fått helt nya byggnader för att kunna svara mot samtidens för- needs and demand specifications. Gothenburg