F ­ 5/9& Första Gripen ur delserie 2

Redaktionen beklagar

Utsändningen av vårt förra sin grund bottnar i överut­ Hoppas nu at! denna utgå­ nummer, 4/96, hämmades nyttjande av befintligt dator­ vas utsändning flyter nor­ av många störningar, som program. Förutom försening malt. Önska gärna redaktio­ drabbade vår läsekrets; inte på cirka tre (!) veckor beha­ nen ett Gott Nytt År ­ vi be­ minst vår trogna prenume­ gade datorn dela ut fel post­ höver det, debaclet plågar. rantskara. Redaktionsled­ nummer. För at! försöka Såsom också redaktionen ningen beklagar uppriktigt rätta till den "detaljen" fick önskar läsekretsen det sam­ det skedda. Vi arbetar frene­ hundratals läsare dubbla ma. • tiskt med problemet, som i exemplar. J. Ch

FlygvapenNytt 57 .ir Norden största flygtidskrift: 36.000 eK. Trycks på miljövänligt papper.

Ansvarig utgivare:CURT WESTBERG Chefredaktör: JAHN CHARLEVILLE I redaktionen: ANDERS EISEN Prenumeration: MARIE TISÄTER Sid 4: "Air Power" Ljungbergs Tryckeri AB. Klippan1996 12·13/96 1708

12: X-31 - en revolution BIDRAG från läsekretsen välkomnas. Redaktio­ nen förbehåller sig rätten att redigera allt materi­ 18: Bleknande minnen al. - Endast "Ledaren" ger uttryck för CFV åsikter. För signerade artiklar svarar resp förfat­ 20: Sista TlS 35 tare, för redigering och layout redaktionen . -För 22: Läkare i FN-tjänst Symbol för nytt nödnummer insänt EJ beställt material ansvaras inte. 25: Vår personalide Post- och tele tyreIsen har tagi t fram en ÅTERGIVANDE av textinnehållet medges. symbol för det nya nödnumret, 112. Källan önskas tydligt angiven. 30: Flygbasjäga rplu ton umret ersätter det hittills använda och välkända 90 000. Adress: 'lr 33: Skyddstjänsten Utropstecknet står för nöd, fara och FlygvapenNytt Artiklar m m: 08-788 75 69 hjälp. De tre böjda strecken symbol i­ HKV/ INFO Prenumeration: 08-788 90 19 34: Incidentberedskap sera r uppringning, utryckning och 10785 Stockholm vx: 08-788 75 00 aktivitet. Prenumerationspris 100 kr 1997 Vad händer i Försvarsmakten? Postgironummer 31 6997-6 Nr 1/97 utges i mars Ring Försvar Direkt Kassa 103:6 Flygvapenledningen Manusstopp för nr 2/97 = 14 februari 077-1227777. (Samlalskoslnad ma.Y 8() öre/min.) Fax-nr: 08-788 88 66

2 FlygvapenNytf nr S/96 < , •o I 'T ' Flygvapenchefen, generallöjtnant Kent Harrskog: I örsvarsutskottet delar i allt väsent­ åren i flygvapnets historia. Jag tänker då inte ligt regeringens förslag vad avser bara på försvarsbeslutet och vad det innebär S!8Försvarsmaktens utveckling under för­ för personalen, inte bara vid nedläggnings­ svarsbeslutsperioden (1997-2001). Därmed förbanden utan för flygvapnet och Försvars­ är det rimligt att anta att riksdagen den 13 makten som helhet. I första hand tänker jag december röstar enligt regeringspropositio­ på de fyra flyghaverier som inträffat och där nen. I stort innebär detta att krigsorganisa­ vi förlorat fyra kamrater. Jag är medveten om tionen utvecklas i enlighet med Försvars­ att vi av andra orsaker har förlorat ytterliga­ maktens förslag (FMP 97). Däremot kom­ re kamrater under året, men trots allt är mer grundorganisationsförslaget att föränd­ dödshaverier traumatiska för anhöriga, vän­ ras i vissa avseenden. För flygvapnets del ner, arbetskamrater och hela flygvapnet. medför detta att beslut om F 14:s framtid Men året har inte bara varit mörkt. Vi har samt lokalisering av vissa skolor vid F S inte genomfört flygvapnets 70-årsjubileum, krönt kommer att fattas förrän den s k skoIutred­ av flygdagen vid FS/Ljungbyhed, där drygt ningen lagt sitt förslag. 70.000 människor visade att vi är uppskatta­ Vi står inför en mycket omfattande om­ de. Vi har också definitivt tagit steget in i JAS­ strukturering av Försvarsmakten. Cirka eran med invigningen av Gripencentrum 4.000 yrkesofficerare och cirka 1.800 civila sam flyguppvisningarna med Gripen i Eng­ kommer inte att ha sin anställning kvar i För­ land, Ungern och Polen som påtagliga bevis. svarsmakten när försvarsbeslutet är genom­ Vi har med kort varsel stälJt upp med hjälp­ fört år 2000. För flygvapnets del innebär det transporter såväl i Europa som Afrika. Det att cirka SOO yrkesofficerare och lika många svenska flY9"apnet - vår personal, vår mate­ civilanställda tvingas lämna sina anstä ll nin9­ riel och vara ideer - är högt respekterat ar. I detta sammanhang förtjänar det att pa­ utomlands. Vår kompetens och professiona­ pekas att Försvarsmakten, när beslutet väl är lism är oomtvistad. genomfört, fortfarande kommer att sysselsät­ ta cirka 14.200 yrkesofficerare och cirka •• Det gäller nu att denna kompetens och 9.700 civilanställda. professionalism kan utvecklas och inte för­ Det är försvarsledningens förhoppning att fuskas i tider av likriktning och utslätning i Försvarsmakten - efter alla stödåtgärder m m doktrinär anda. Va rför? Jo, därför att För­ från arbetsgivarens sida - skall uppfattas som svarsmaktens förmåga står i direkt relation en bra arbetsgivare av såväl de som på olika till hur kompetenta vi är - på alla nivåer ­ sätt lämnat sin anstäilning som av de som inom de försvarsgrenar och funktioner som fortfarande har sin anställning kvar när för­ tillsammans utgör Försvarsmakten. svarsbeslutet är genomfört. Jag tackar Er alla i fl ypvapnet för Era insat­ •• Året går nu mot sitt slut. Det kan vara ser under det gångna aret och önskar såväl dags för att göra en summering. 1996 kom­ Er som läsekretsen en GOD JUL och ett mer väl inte att framstå som ett av de bästa GOTT NYTT ÅR. •

FlygvapenNy/t nr 5/96 3 ~ ~ ~ (1I1t1J/lllJf(/4pe..k~"') " ~~ 8o"4t1All ~ 11)

I samband med flygvap­ nets 70-årsfirande arran­ gerade Militärhögskolan, Flygvapenmuseum och flyg­ vapnet en internationell tre­ dagarskonferens om flyg­ stridskrafternas utveckling. Fö­ reläsare var en rad vetenskaps­ män och flygstridsexperter. Här presenterad text är en liten del av vad som avhandlades.

i valde tre av föreläsarna och bad I itära teorier för att utveckla företag. Sza­ dem ge sina synpunkter på några franski finns hos framtidsforskarna Heidi V utvecklingstendenser. Våra ex­ och Alvin Toffler. Mason har ägnat sig perter är professorn och Air Vice Mar­ åt att utveckla tankar om flygstridskrafter shal Tony Mason, de två översterna från och lågi ntensi tetskonfl i kter. Warden var ameri kan ska flygvapnet John A Warden arkitekten bakom den totala flyginsatsen III och Richard Szafranski. Samtl iga tre i Kuwaitkriget och Szafranski har nyligen har dragit sig tillbaka från den militära skrivit en bok om informationskriget. karriären. Mason forskar och föreläser Det har länge talats om en militärtek­ på universitetet i Birmingham. Warden nisk revolution. Att vi är inne i en sådan har startat ett eget företag och syss lar verkar vara uppenbart. Vi ser också hur med multimedia och använder sina mi- försvarsmakter runt om i världen formu­

4 FlygvapenNyl1 nr 5/96 • LINKÖPING • SWEDEN

lerar om sina doktriner och att roller och Utan förändring och förnyelse stagne­ fattning om världen. Detta är ett dilem­ uppgifter förändras. Begrepp som om­ rar en försvarsmakt intellektuellt och ma. Datorn är ett oerhört kraftfu II t verk­ världsuppfattning, på både individpla­ operativt. Krigskonsten har övergett den tyg, men den är beroende av våra tankar. net och ledningsnivån, blir med teknik­ gamla världsbilden, dvs att i tid och rum Om vi är ti II räckl igt kreativa kan vi tän ka utvecklingen allt viktigare. kontrollera och hålla land. Den dimen­ 055 annorlunda verkligheter och bryta sion som v i nu på grund av informa­ med invanda mönster. Då kan datorn tionstekniken är inne i innebär att den hjälpa 055 att tänka. Men vi måste öka Tre revolutioner gamla tidsbundna ordningen är bruten. kunskapen om 055 själva och männis­ Det är möjligt att slå mot fiendens sår­ kans sä tt att samspela med andra och bara punkter utan att rycka fram territo­ med tekniska system. Rent allmänt kan man säga, att världen riellt. Man angriper en funktion i stället just nu genomlöper tre revolutioner. Det för att upprätta en frontlinje. är den geo-politiska, den informations­ Tagit del - ej förstått Människan är och förblir den viktigas­ teknologiska och den militärtekniska re­ te komponenten i alla system. Det är volutionen. Samtliga dessa tre revolutio­ människan so m står för överblickarna ner påverkar det militära tänkandet. Sant Tekniska genombrott har många gånger och gör bedömningarna. Modellering är också att militär verksamhet blivit allt­ dramatiskt förändrat krigskonsten. M en och simulering blir allt viktigare områ­ mer ku nskapsi ntensiv. Detta ligger ti II minst lika många exempel finns på att den i militärverksamhet. Modellen eller stor del i den informationsteknologiska tekniska innovationer inte uppmärksam­ bilden aven bit verklighet (vå r verklig­ revolutionen. Som exempel kan vi mats av det militära samfundet. Man har hetsuppfattni ng) översätts ti II matema­ näm na i ntegrationen av vapen- och u n­ helt enkelt inte förstått de tekni ska möj­ tiska termer och kan sedan matas in i da­ derrättelelsesystem . Vapen och informa­ ligheterna eller inte va rit tillräckligt vi­ torer. M ed datorerna utför vi sedan si­ tion byggs i dem samman. Den militära sionär. Det sägs att vi nu befinner oss i muleringar. Vi får alltså en "data rymd" rollen måste, med den utveckling vi be­ en militärteknisk revolution och att re­ (cyberspace) som vi försöker göra så finner oss i, med all san nolikhet bred­ volutionen tar sin avstamp i informa­ verk I igh etstrogen som möj I igt. das. I det s k informationskriget är inte tionsteknologi n. kunskap bara ett vapen utan också ett I den här datarymden kan vi spela upp Revolutioner är svårhanterliga och mål att anfalla. Informationsöverlägsen­ olika scenarier, hotbilder och annat. ovanliga sociala fenomen. Band inom het kan vara lika betydelsefull som luft­ Man måste dock komma ihåg, att den organisationer och samfund skapar re­ överlägsenhet. bild vi matat in i datorn är vår upp­ lationer som motverkar abrupta föränd- ~ dellerna & framtiden

FlygvapenNyfl nr 5/96 5 8ehilver ringar. Stabiliteten medverkar till arbets~ ro, trygghet, kunskap om funktioner och effektivitet. Det är därför den evolutlo~ 6esegn nära utvecklingen är den vanli ga . Ideer och nytänkande innehåller sprängstoff och de u tma na r den vedertagna ord~ Ovan: "Krig startar från fred ... ': konstatera­ ningen. Organisationer och samfund har de Israels förre flygvapenchef Av/hu Ben Nun. Foto: Nik/as Fors/ind också mycket påtagligt ett in?yggt m?t~ medk stånd mot förändri ngar. Det har motstan~ det kan vara av godo - det förh i ndrar att misstag begås och att oprövade oideer leder fel. Men trögheten kan ocksa leda till stagnation. radikala att de i nuvarande militära sy­ •• Det var naturligtviS flera av förelä~ stem är svåra att acceptera. Det troliga sarna som kom med mycket tänkvärda är därför att vi står inför en evolution ­ inlägg. Vi vill inte undanhålla följan?e. en evolution som började med elektro­ Förre israe liska tlygvapenchefen AVlhu nikens militära användande. Revolutio­ Ben Nun påpekade det märkliga faktum ner är sällsynta och samhälleliga feno­ att alla krig startar från en fred. Det galler men. alltså att, enligt Ben Nun, se upp med Men revolutionärerna är i gott säl l­ freden. Vad han avsåg var att vi måste Ovan: "Man hänger inte bomber på konst­ skap. I ett gemensamt uttalande säger lära oss förstå konfliktens dynamik och verk", hävdade den franske flygarlegenden Sheila Widnall, Secretary of the Air från VK 2, Pierre Clostermann. hitta former för att i tid stoppa dess ut~ Force, och General Ronald Fogleman, Foto: Lennart Andersson veckling. Han anförde också att kunskap Chief of Staff US Air Force: "Som flygare om människan och hennes satt att fun~ är vi välbekanta med hur flygplanets uppdykande på stridsfältet revolutione­ gera är något som vi måste fördjupa . Avi organisation, kanske inte ens en stat, Ben Nun nämnde att VI kanske talar for rade krigskonsten. Informationstekni­ som plötsligt får förmågan at~ utmana kens i nverkan på krigskonsten erbJ uder mycket om våra tekniska system, t ex eller till och med besegra en langt stor­ en liknande möj I ighet. Vi måste ligga på Cl! Ben Nun föreslog att det kanske re motståndare. Det är då inte så märk­ framkanten av den här revolutionen, inte borde mer handla om PT, dvs intelli~ ligt att det finns gott om entusiaster för bakom." gens, intuition, improvisation och tur. informa tionskrig. I nformatlonsrym.den Därmed hade han placerat in mannlS~ kan måhända verka förbryllande for de kan i centrum. •• Vi ska dock vara ödmjuka med ytbundna stridsk rafterna, men för. fly­ orden. Revolutionära ideer som sådana Hur våra tankemodeller styr oss kom garna ski ljer sig medlumet Inte alltfor ra­ behöver inte med nödvändighet leda till översten och flygarlegenden Pierre dikalt från lufthavet och rymden. dramatiska och våldsamma förändring­ Clostermann in på. Då vi talade om fler­ Det talas ibland om en militärteknisk ar. Billy Mitchells ide om voärde~ av lång­ rollsflygplan var det någon som undrade revolution och att informationskriget distansbombningar gav sa smanlngom om man under Andra vä rldskriget hade skulle revolutionera krigskonsten. Man upphov ti II ett fristående a meri ka nskt haft funderingar om flerrollsflygplan. måste dock vara försiktig med orden. flygvapen. Uppdragen kunde effektivast Clostermann tänkte på sin formsköna Om en revolution skulle inträffa i mili­ utföras inom en egen forsvarsgren. Att och smäckra Spi tfi re och repl i kerade: tära sammanhang skulle den få påtag­ erbjuda bättre begrepp än de existeran­ Man hänger inte bomber på ett konst­ lig inverkan på strategi, doktrin, krigsorga­ deär ett mera moderat sätt att Initiera verk. nisation och orgallJsatlonens struktur. ~ en förändring. Institutioner k0m.mer al.l­ sjä lva verket skulle förändringarna bil sa tid att bjuda motstånd om de kanner sig Informationskriget attackerade. Vi har tre möjligheter:

Richard Szafranski anser följande. ~ Informationstekniken leder till dra­ Det ligger en förförisk lockelse i be­ matiska förändringar i krigskonsten. greppet " informatio~skrig". Tänk er ~ Informationstekn iken leder inte till själva att kunna utfora stridshand­ några som helst dramatiska förän: lingar och till och med genomfora dringar. Krigskonsten forandr,as pa dem och vinna "krig" i informa­ ett mer eller mindre forutsagbart tionsrymdens blodlösa rike. Tänk sätt. er att kunna uppnå en sådan kun­ ~ Informationstekniken revolutio­ skapsnivå att man kan besegra .en nerar inte krigskonsten men den ger motståndare utan att behova doda extremt stora fördelar för den som honom. Föreställ er vidare en liten behärskar den.

6 FlygvapenNytt nr 5/96 nfe döda

sewitz uttrycker i sin bok "Om kriget" egentligen liknande tankar. Han talar r fienden om treen igheten: fol ket, stridskrafterna och stats ledn ingen. Enligt Clausewitz är kriget ett sätt att påtvinga vår vilja på motståndarens treenighet. Carl von Clausewitz koncentrerade sig på strids­ 'ns kap krafterna, Det mest effektiva sättet under föregående århundrade var en I igt Cia u­ sewitz, att i ett avgörande slag med fy­ siska medel under st rid slå ner mot­ ståndarens vilja. Idag kan man speku­ lera i om det finns informationstekniker som kan uppnå samma effekt men med Vad innebär infokriget? mindre våld. Dvs man gör det hela till ett hjärnornas krig. Man riktar sig di­ rekt mot motståndarens vi lja. Här Amerikanska flygvapnet definierar Air finns mycket för de stora tänkarna informationskriget på följande sätt. att kreera. "Varje handling inom informa­ tionsmiljön som utförs mot en Po er motståndare för att förneka Schablonepoker honom information, förhin­ Doctrine and Technology dra honom från att utnyttja Air power ha~ !>Iwwn to be .l revolutionolry force information, förvränga eller th.lt ha~ transformed war in les> lilan il century. The Människans historia går att förstöra ha ns information, fundamental nature ufwar ­ huw i/ is fuught, where dela in i en rad epoker, informationssystem och in­ it ;s fouMIlt, and by whom it i, lOt/Xht - has been a/­ Det finns olika sätt att forma ti onsopera ti one r. lered. Jn the earl>- d.1YS thL'ory uulran ledln%gy, ,lnd göra indelningen på. Samtidigt som man skyd­ airmen too often wer ' in Ihe untenable posilion oftry­ Varje indelning är natur­ dar de egna stridskrafter­ ing lo hedule imentiom to ful/i/ their prediclion '. /I ligtvis inte helt invänd­ appear ,that fhose dars are now past. Airpower IMS pa.s­ na mot liknande aktioner." ningsfri och det blir ofta ed through if childhood and adolescenc e, anel the ~lar~ Nu ska vi göra det lite tal om gro va schabloner svårare. Informationskrig (If the pa I decade Ilave ~hown it 11.15 now re,lchC'd ma­ turity. eller ge neralise ringar. förväx las ofta med led­ As information w-teOl permeatc our military and d­ Men låt oss ändå stude­ ningskrig, Om lednings­ vilian lives, we are crossinx a new frontier - the Infor­ ra ett sätt och då i indel­ krig säger amerikanska m.l/ion Age. II will dL·tim' the 21 t century and inl1u­ ningen gå ut från mänsk­ flygvapnet kort och gott: ('nce the war Ililtion ,~ iiHht W,lrs, and will be critica/ lo Iiga aktiviteter och verk­ "Ledningskrig är varje för­ air operation. For airmen, (ontrolling tht' ('(lmbat t'll­ samheter. sök att avbryta eller förstöra vironment i Job One. With tlle adl'ances in infor­ Låt oss kalla den första en motståndares ledn ing och mation tec!JnuloRY, airmen mu t pur:.ue iniorma­ epoken samlar- och jägar­ Iian 5uperiorily ju I ther do air Ilperinrity. styrning" , Vi ser att lednings­ a ,~ kulturen. Sedan följde bon­ krig faller inom ramen för in ­ Airpower can be brought to bear nn any re­ quired political, milit,lry, ec onomic and so- desamhället och därefter in­ formationskrig. dustrisamhället. Nu är vi en­ Om informationskrig ska re­ cial slruclllre simultaneously or separa­ tely. 1/ (',m be emplu.H!d Oler the full ligt många forskare på väg in i volutionera krigskonsten måste det speclrum vfmililary operations, at kunskapssamhället. Varje förän­ vara ett begrepp vida re än led­ anr required level, in ~upport dri ng har fört med sig en ny sorts ningskrig. Låt oss släppa tankarna fri a, of nalion,ll or comb;ned, civil isation med sin epoks samhäll s­ Informationskriget draget till sina ytter­ jo;nt operat;om and värdering, människosyn, organisation, sta konsekvenser är ett krig mot kun­ ohjecthes. produktion, ekonomi, familjemönster, skap. En kunskap som omfattar en mot­ politik m m. Det finns också en teori ståndares hela struktur av vetande och som hävdar att sättet vi arbetar och ska­ tro. Informationskriget kan vara något Förre USA F-översten Richard Szafranski. par välstånd på också formar vårt sätt som närmar sig totalt krig men behöver att föra krig. Bondesamhällets sätt att inte vara det. Informationskriget försö­ föra krig kan vi kalla den första vågens ker att betvinga motståndarens vilja ­ krig. Nu sk ulle vi alltså vara på väg in med eller utan fysisk strid. Anfallsmå­ kunskapssamhällets sätt att föra krig ­ len i informationskriget är tankarna hos den tredje vågens krig eller i nforma­ motståndarsidans ledare och befolk­ tionskriget. ning. Frågan är om vi intellektuellt är mogna Den tyske ge neralen Carl von Clau­ att ta till oss de nya koncepten. Det tro- ~

FlygvapenNyll nr 5/96 7 .~ "'------'" \ \, ~ '\ " ' . , \ Ledni~g l liga är att vi under några årtionden Flygstridskrafter ka n genomföra pa­ \ ) . fortsätter att vara andra vågens na­ \ "---/Sr. emY6dvä ' diga furklioner rallella operationer på o lika nivåer tioner, men att vi kommer att utnytt­ " l"rlraslr lur av krig mot olika mål. Detta medför ...... / / ja den tredje vågens tekn i k. Eftersom ------P ulalion/ att flygstridsk rafter samtidigt eller se­ de flesta krigsmakter förmodligen är parat kan fås att verka på vilken ön ­ ovilliga att ta det revolutionära steget -----/ skad politisk, militär, ekonomisk och i n i visionernas i nformationskrig, kom­ socia l struktur som helst. De kan an­ mer vi i närtid inte att se några informa­ vändas över hela spektret av militära tionsope rat ioner. Men vi kommer att se operationer, på önskad nivå, som stöd evol utionära förändri ngar i i ndustriepo­ för nationella, internationellt samver­ kens krigssä tt med sina stridsflygplan, •• Det allt överskuggande i krige ts kande, stridssa mve rkande operationer stridsfartyg, stridsvag nar och robotar och väsen är att utöva tryck mot fi endens in­ och mål. De kan också koordineras med så små ningom hamna i något nytt. nersta strategiska ring - hans vilja. Mi­ ytstridskrafter ell er sättas in självstän­ li tä ra styrkor är ett medel för att uppnå di gt. Därför kan flygs tr idsk rafte r, som ett ett mål. Men att gå i konfrontation med politiskt in strument och i kra ft av sina Fienden som ett system fientliga styrkor kan sak na mening (vara egenskaper och förmågor, påverka om­ oekonomiskt) om de kan passeras (gås givni ngen vid vilken tidpunkt och plats förbi) med strategi ell er högteknologi som helst so m bedömts nödvändig. John Warden står bakom följande. Detta måste man förstå både när man Dessutom är parallell krigföring myck­ Kr igföring eller att genomföra krigs­ ska försvara sig och när man ska gå till et svår att bemöta. handlingar kräver en fördjupad förstå ­ anfa ll. Till för inte al ltför länge sedan ut­ En förteckning över erfarenheter av else av krigets väse n. Man måste skaffa kämpades alla krig med att den ena si­ flygkrig från Kuwaitkriget och från Bos­ sig en insikt i vad krig är, vad man avser dans so ldater försökte nedkämpa mot­ nien kan se ut på följande sätt: sig vinna med det och vilka kopplingar ståndarens. • Om en nation för lorar luftöverl ägse n­ det finns mellan krigets instrument och Med det nya synsättet ge r ma n eld het är landet i händerna på sin mot­ slutmålet. Alltför ofta koncentrerar man mot ett system för att få det att sluta fun­ ståndare/ nationens militära opera­ sig på krigets mest uppenbara manifes­ gera - i nte för att tota I förstöra det. Det tioner blir kraftigt begränsa de. tation, själva striden, sam mandrabb­ är precis ionsvapnen och flygstridskraf­ • Ytstridskrafter är exceptionellt sårbara ningen mellan militära krafter. Carl von terna som mÖj li ggör ett så dant agera nde. och sköra. Clausewitz identifierade också i sin bok I fl yg raiderna i Ku waitkriget var detta • Ytoperationer gentemot en motstån­ " Om kri get" striden som fundamentet vägledande. Samma gä llde för NATO:s dare med luftöverlägsenhet är nästa n hos kriget H an fokuserade på st rids­ (l yginsatse r i Bosnien. omöjl iga. handlingarna. M en med dagens teknik • Prec isionsva pen och informationskrig är det inte lika uppenbart att samman­ omdefin ierar begrepp som massa och drabbningen mellan män vid fronten är koncentration. det enda ell er bästa sättet att föra krig. Parallella kriget • Fl ygstr idskrafter kan ensamma lamslå I själva verket tycks det vara så, att detta stora landarmee r. sätt att föra kri g kan vara det mest kost­ Den nya te kniken och tankarna om mot­ • Flygstridskrafter kan operera auto­ nadskrä va nde och minst " produktiva" ståndaren som ett system har medfört ett nomt, de kan operera utan en st ri kt sä ttet. nytt begrepp, Det styrning från marken. Varje stat och militär orga nisation har parallella operationer. är främst flyg och kryssn i ngsrobotar som • Snabbt utnyttjande av information är sina specifika kraftcentra. Kan man slå är användbara vid parallella operationer. nödvä ndigt. ut dem b I i r de också deras svagheter. Det gå r att grafi sk t i II ustrera resonema nget med ett antal koncentriska cirklar. Låt oss se på förhållandet på den strateg iska nivå n. Den innersta cirkeln få r symbo­ Överste John Warden III. li sera den na. Området mellan den första cirkeln och den andra får stå för bety ­ tryck mDtt delsefu II produktion (t ex el produktion). Det tredj e området är kommunikat ion, transporter och fabriker, dvs infrastruk­ tur. I det fjärde om rådet finner vi befolk­ ningen och i det yttersta området finns efl'ekti de militä ra förbanden. Det är det femte området som är skölden och spj utet. Vad som emellertid komplicerar strukturen är att det ka n finnas kraftcentra inom de BfugmftBd olika områdena. Var och en av ci rklar­ na innehåller ett antal kraftcentra.

l.I:--JKÖPI:--JC ; "

8 FlygvapenNyll nr 5/96 fala: Lennart Andersson

• Nätverk är utomordentl igt svåra att slå uppdragen under Kuwaitkriget med ut. smygflygplan (F-lll Blackhawk). Under • Kuwaitkriget var det första i den nya dessa uppdrag förstördes emellertid 40 eran och paradoxalt nog det sista i procent av de strategiska målen. Sedan den gamla. dess har precisionsvapnen förfinats. Nu • Flygstridskrafter kommer att dominera Professor Tony Mason. har de nått en sådan effektivitet att det stridsfältet nu och för lång tid framö­ är korrekt att tala om ett genombrott i ver. krigskonsten. En intressant aspekt på de nya vapnen är mÖjligheterna att undvika att drabbas Ockuperat från luften Det gäller att nå fiendens kraftcen­ trum. Tekniken medger, rätt utnyttjad av sårade. Högteknologi n medför att för­ och förstådd/ att man nu kan slå ti II på lustsiffrorna/ både de egna och motstån­ darens/ går att hålla nere. Men trots pre­ För att bli framgångsrik i strid - ytstrids­ de platser och vid de tidpunkter där mot­ cisionen hos vapensystemen och det krafter mot ytstridskrafter - bör man ha ståndaren är som mest sårbar utan att nya sättet att strida krävs offer. Slår man en numerär överlägsenhet 3 mot l . För­ först ha tillkämpat sig territorium för att ut en ledningscentral skadas människor blir oerhörda och man tvingas nå målområdet. Kriget kommer därför lust~rna - kanske även civila. att tanka I termer av förstörelse och öde­ att föras i snabba kampanjer utan klara läggelse, dvs det gamla krigets begrepp. frontlinjer. •• Precisionsvapen och flygstridskraf­ Sedan följer en svårhanterad period med ter har alltså öppnat en ny dimension ockupation av land. Men tagandet av hos krigskonsten. Tidigare skedde alla land är inte intressant på samma sätt Genombrott operationer sekvensiellt. Det vill säga en som tidigare. Att vinna ett krig är inte befälhavare gick till anfall. Motstånda­ det samma som att vinna stora strider på ren reparerade/ omgrupperade och gick strldsfaltet. Det Kalla krigets tänkande Den accelererande militära teknikut­ till motattack. Steg-för-steg-principen gäller inte längre. Betänk att Irak i själva veckiingen gör varje nytt krig olikt de fö­ har i det nya kriget försvunnit. verket har varit //ockuperat" sedan krigs­ regående. Amerikanska armens/ mari­ Flygstridskrafter kan genomföra paral­ slutet - men från luften. En i grunden nens och flygvapnets operationer under lella operationer på olika nivåer av krig omedgörlig Saddam Hussein harfaktiskt Kuwaitkriget visade på ett dramatiskt sätt mot olika mål. Detta medför att flyg­ i stort följt FN:s intentioner. effektiviteten hos precisionsstyrda va­ stridskrafter samtidigt eller separat kan De allierade slog med parallella at­ pensystem med högexplosiva stridsspet­ fås att verka på vi I ken önskad pol itisk/ tacker (flyg och kryssningsrobotar) till sar - vapen som letade sig in i ventila­ militär/ ekonomisk och social struktur mot Iraks viktigaste kraftcentrum, " hjär­ tionstrummor eller träffade bestämda som helst. De kan användas över hela nan " -den innersta cirkeln. Därefter tog punkter i byggnader eller slog ut indi­ spektret av mi I itära operationer/ på öns­ man sig an de övriga områdena i cirkel­ viduella militära enheter. kad nivå/ som stöd för nationella/ inter­ mönstret. Det yttersta området anföll Det finns dock anledning till ett kri­ nationellt samverkande/ stridssamver­ man endast i de failiraks krigsmakt ut­ tiskt förhålln i ngssätt ti II de tidiga upp­ kande operationer och mål. De kan ko­ gJorde en fara mot koalitionen eller stör­ gifterna om det //kliniska kriget// mot ordi neras med ytstridskrafter eller sättas de den parallella ansatsen. Kraftsamling Irak. Precisionsvapnen stod för en myck­ in självständigt. och koncentration med stora ytbundna et liten del av insatserna. Men de stod Därför kan flygstridskrafter, som ett stridskrafter är i den nya krigskonsten för en övervägande del av effekterna och politiskt instrument och i kraft av sina varken effektiva eller ekonomiskt för­ hade en avgörande betydelse. T ex egenskaper och förmågor, påverka om­ svarbara. utfördes två procent av flygstrids­ givningen vid vilken tidpunkt och plats som helst som bedömts nödvändig. Och de kan också göra det i den miljö som spänns upp av operationer andra än krig. Dessutom har begrepp som koncentra­ tion och massverkan minskat i bety­ ~nden8 vi{ja delse. I princip kan förstås alla sor­ ters stridskrafter utföra parallella operationer. Men ytstridskrafter är •• oerhört sårbara. ~re an Lågin tensite tsko n flikter a66ningar Tony Mason står bakom följande. Konflikternas dynamik har förän­ drats. Det Kalla krigets sätt att tänka ~ Foto: Lennart Andersson Men vi har också sett prov på styr­ kan i ett väs tligt samarbete, som kunde ha betytt ännu mer om det hade organiserats tidigare. Militära stridshandlingar är av naturen ohyggliga. Därför är det v iktigt att krigförande parter åläggs regler och att skadeverkningar på civil befolkning och civil materiel minime­ ras . I forna Jugoslavien har vi emeller-

och teknik var vidare­ ÖB, general Owe Wiktorin. utvecklade sedan Ku­ waitkriget. NATO för­ fogade över en klart överlägsen flygstyrka. gäller inte längre. Sönderfallande stater skapar oroshärdar med inbördeskrig, •• I det första skedet maktstrider, kriminella grupperingar, et­ slog man ut serbernas niska motsättningar, terrorism och myck­ luftförsva r. NATO-fly­ et annat. Under de senaste 50 åren har get kunde därefter ope­ konfl i kter med såda n ba kgru nd före­ rera ostört och med kommit i Afganistan, Angola, Bosnien, precision slå ut andra Tjetjenien, Liberia, Malaysia, Nicara­ militära mål. Man på­ gua osv. Det är troligt att, i den globali­ började också denna serade världen, den här utvecklingen andra fas. Den tredje fortsätter. Trender vad gäller demografi , fasen var att man an­ ekonomi och teknik pekar på en världs­ grep infrastrukturen, omfattande instabilitet och många sta­ dvs bombade broar, te­ ter dignar under bördan av befolk­ lekommunikationer ningsexplosion, stagnerande ekonomi ­ och annat över hela er och århundraden av hat. det serbdominerade Hade FN i Bosnien tidigare använt sig området i Bosnien. av flygkrigets principer hade man sam­ tidigt och samordnat kunnat använda en rad olika "verktyg". Man hade haft möj­ I ighet att orkestrera a litsammans med i n­ Våld för fred slag från psykologisk, ekonomisk, poli­ tisk, diplomatisk krigföring och andra aktiviteter till militär verksamhet. Avsikten med NATO­ Det hade sedan länge pågått en mi­ bombningarna var na­ litär uppladdning i Serbien mot östra turligtvis att tvinga ser­ Bosnien. Risken var uppenbar att kriget berna till förhandlings­ kunde komma att trappas upp och att bordet. Angreppen mot det kunde sprida sig. I det här läget valde bosnienserbernas mi­ NATO att gå in med avancerade flyg­ litära installationer ska­ stridskrafter. Flyg- och sattelitspaning pade inte i sig fred. hade exakt lokaliserat olika mål. System Men de va r ett steg på den väg som det Inbj udn blev nödvändigt att ta. Det fanns inte Generalmajor längre någon annan väg som politiskt Övers/e Flygvapenchefen, generallöjtnant eller moraliskt var försvarbar. Dock Gcnerallöj/nanl Kent Harrskog. måste självklart stridshandlingarna un­ Professor derordnas en fredsplan och ingå i en Doktor fredsprocess. Teknisk direktör Generalmajor Det sägs att vå ld inte löser några pro­ Direktör blem. Men våld var just vad de angri­ Övers/f pande serberna höll på att lyckas med Överstf i sina försök att skapa ett Storserbien. Vi har sett hur våldets krafter kunde släppas Frå lösa i Europa när inget hämmade dem. GeneraJ Generallöjtnant Överste 7 ÖverstE

10 FlygvapenNyll nr 5/96 tid sett brott mot en rad 01 ika kon­ spaningssystem (t ex JSTARS och ventioner och flera av ledarna i om­ markbu nden arti Ileri loka I iseri ngsra­ rådet har karaktäriserats som krigs­ dar) slå ut de artillerister som levere­ förbrytare. Klart är att serbernas främ­ rar granater. Med luftherravälde kan sta krigsmetod var terror mot civilbe­ flygstridskrafterna tämligen ostört ut­ folkningen. Man sköt ihjäl, svälte utoch nyttja all modern teknik och därmed ti II skrämde bort icke-serbisk befol kn i ng. stor del dominera stridsfältet. Fl ygbu­ ren markradar och flygburna sensorer •• Den andra och tredje fasen av luft­ kan mycket exakt mäta in olika mål . kriget behövde inte slutföras. Serberna Med precisionsvapen kan flygstrids­ krafterna slå ut stridsvagnar, artilleri och tvingades dessförin­ annat. nan att dra bort sitt Serbledarna borde ha insett vad som tunga arti Ileri, strids­ är möjligt att åstadkomma med preci­ vagnar och annat från sionsvapen, sensorer och modernt strids­ Sarajevo. Detta gav ut­ flyg. Om inte annat borde de ha förstått rymme för förhand­ att NATO-insatserna kunde förändra lingar och NATO­ maktbalansen i området. bombningarna upp­ Flygstridskrafter är ytterligt effektiva hörde. Bosnienserber­ även i lågintensitetskonfli kter. Flygstrids­ na hade uppfyllt kravet krafter kan alltså uträtta mycket - men att dra bort sina tunga de kan inte trolla. Samverkan måste ti 11­ vapen från Sarajevo­ komma och även andra maktmedel till­ området. gripas. Det nya kriget kräver att man sät­ ter sig in i det nya krigets tänkande och I samband med flyg­ att man arbetar sig fram ti II en kunskaps­ attackerna begärde doktrin där alla de egna stridskrafterna den bosnienserbiska är likvärdiga men har olika uppgifter att republikens utrikesmi­ fyl la. Dessutom måste stridsi nsatserna nister att Kina och Ryss­ kombineras med andra aktiviteter som land skulle stoppa t ex ekonomiska sanktioner och psyko­ I ATO:s anfall som logisk krigföring. • " förintar" serbisk be­ fo l kn i ng. Påståendet var absurt. Hans upp­ gift om hundratals dö­ dade civi la hade hel­ ler inte något med verkligheten att göra . I det forna Jugosla­ vien har vi sett hur till­ fälliga motgångar be­ tyder mycket I i te för de inhemska ledarna. Vad beträffar serberna tycks deras tankar, beslut och handlingar sty ras jreIiisare: av myten om ett Storserbien som ska återupprättas och framstå i sin forna Avihu Ben-Nun, I rael Pierre C/ostermann, frankrike makt och härlighet. Men serberna är Albert J. Edmonds, USA inte de enda skyldiga. Grymheter och Billy fredrik son, Saab verkliga eller inbillade oförrätter går Pierre Clostermann studerar Lennart Thomas Keaney, USA långt tillbaks i historien. Och nya myter Anderssons (Försvarets Bildbyrå) modell­ l.ennart Källqvist, FM V skapas. kopia av den Spi/fire Clos/ermann flög Tony Mason, Storbritannien under VK 2. Mike Robin on, USA Dick Sza(ransky, USA Luftherravälde! /ohn A. Warden III, USA Den som har til/gång til/lnternet och 'örsvarsmakten: viI/skåda in i framtiden kan ta del av Det är inte svårt att med modernt strids­ amerikanska flygvapnets studie "Air Owe Wiktorin flyg stött av flygburna och markbaserade Force 2025". Adressen är: Kent Harrskog Göran Tode hUp://www.au.af.mil/au/202S/ lan Jonsson

11 ( ) II'r5,:1/I1I i~('II Ir,/ n ,It'/I /),II?t!,,,It, irlf('njllll. hollll'II/),) (·ngt ·l,k,I

h. Ir ~/I/rh )l'

~t.w. Jle~t~~ (#Jl1JI1MOJ

llteftersom stridsflygplan och flygplansrelaterade system har ut­ Avecklats har också taktik och ope­ rationer förändrats, De nya "verktygen" som står till pilotens förfogande måste fullt ut kunna utnyttjas, Eller uttryckt på ett annat sätt: Ny teknik ger ny taktik, Vid mitten av 1970-talet hittade tys­ ken/ doktor Wolfgang Herbst på en tek­ nisk lösning som borde kunna få ett tak­ tiskt genombrott. Möjligheterna hos hans grund ide borde kunna komplette­ ra taktiken med en ny "dimension". Den nya " dimensionen" var vektoriserad dragkraft, dvs styrning genom vridning av jetstrålen, Med riktad jetstråle borde man bl a kunna få ökad manöverför­ måga hos flygplan, Den nya "dimen­ sionen" bekräftades med provflygn i ng­ arna av det amerikanska experiment­ ... flygplanet Rockwell/ DASA X-31 , Det väckte stor uppmärksamhet när X-31 demonstrerades vid fl ygmässan på Le Bourget 1995, Flera flygplan följer nu i X-31 :s spår, Det amerikanska flygvapnets komman­ de luftöverlägsna stridsflygplan F-22 kommer att förses med vektoriserad dragkraft. Samma gäller för "Joint Stri­ ke Fighter-programmet", I Ryssland har Sukhoi vidareutvecklat Su-27 och för­ sett flygplanstypen med vektoriserad dragkraft. Den nya versionen benämns Su-37, Under Farnborough-mässan , 1996 gjorde provflygaren Eugeni Frolov en spektakulär uppvisning med Su-37, (Se FlygvapenNytt 4/96, sid 50,) En av de pi loter som har störst erfa­ renhet av vektoriserad dragkraft är chefs­ provflygaren hos den amerikanska flyg­ plansti liverkaren Rockweil, Fred Knox, FlygvapenNytt har träffat Fred Knox och haft ett ingående samtal med honom, Fred Knox har deltagit i X-31-projektet sedan 1989, Han har mer än 120 flyg­ ningar i X-3 1 och han har flugit i alla de tekniska och taktiska faserna . Det var också Fred Knox som genomförde uppvisni ngsflygn ingarna under Paris­ le/2 mässan 1995,

12 Ffygvapen Nyll nr 5/96 []J O@lliJ D

Luftstrid som den kan te sig med den nya flygtekniken.

FV-Nytt: Forskningsprojektet X-31 har pågått under en längre tid. Vilka är era erfarenheter så här långt? X-31 Fred Knox: Vi har genomfört mer än 580 provflygningar med X-31. Egen­ skaperna hos vektoriserad dragkraft (Multi-Axis Thrust Vectoring) har med råge överträffat våra vi Idaste förhopp­ i ningar. Förväntningarna byggde på både fo us analyser och simuleringar. Fördelarna I igger i nte enbart i "strids­ resultaten " utan även i ett antal opera­ .,4fI tiva områden där X-31-teknologin visat .,tffl~e,,~ 'JO"fjVt.tt, =F 11 sig vara överlägsen. Lika betydelsefull är framgången med vårt unika arbets­ ~ och utvecklingssätt som vi byggde in i Lt.H CIt."i~toI/tHoK, vad vi kallade "International Test Orga­ #ÖfJkvt."te!&et,AK~ nization" (ITO). Det internationella la- ~

FlygvapenNytt nr 5/96 Exempel på X-3I:s "Cobra-manöver".

Bilden åskådliggör utblåsets olika riktningar; nödvändiga för snävast möjliga manövrar.

;/~l ~1 ·}l , '

gets samarbete och effektivitet har lyft varandra faktiskt ökar. Samtidigt som de PraN & Whitnegs modifierade F100-22I-motor fram en ny typ av affärssamverkan. ekonomiska gränserna för konventio­ med vektoriserat munstycke. ITO:s X-3l-projekt kommer att stå mo­ nellt uppträdande nås, tillför stalIma­ dell för många kommande forsknings­ növreringen det taktiska övertaget som och utvecklingsprogram. behövs för att få herravälde i luften. Jag vi II återigen u nderstryka, att ta k­ FVN:Vilka är involverade i projektet? tiskt övertag i luftstrid var ursprungsi­ den med X-3l-projektet. Det utveckla­ F K: X-3l var det första internationella des emellertid så att även andra opera­ " X"-flygplansprogrammet. De mest be­ tiva fördelar uppenbarades. tydelsefulla sponsorerna var det ameri­ kanska Advanced Research Projects FVN: Så vektoriserad dragkraft är inte Agency (ARPA) och Tysklands Federal enbart användbart i luftstrid och Office of Defense Technology and Pro­ främst närstridsroller utan även i curement. Sedan tillkom andra samar­ andra funktioner. Vilka är dessa? betspartners som US Navy, NASA, ningsprestanda; ges möjlighet till mins­ F K:Vi har sett tydliga fördelar för vek­ Deutsche Luftwaffe, US Air Force, DLR kad observerbarhet. toriserad dragkraft. Speciellt gäller det Institute of Flight Mechanics, Rockweil vid förminskad fena eller fenlöst flyg­ International och Daimler-Benz Aero­ FVN: Vilka flygplan har X-31 flugit plan. Därigenom reduceras tyngd, kost­ space. mot och vilka är X-31:s resultat i jäm­ nader och bränslekonsumtionen för at­ förelse med dessa? FVN: Iden bakom projektet var väl all tack-/jakt konfigurationer; erhålls dra­ få fram taktiska fördelar. Kan du be­ matiska förbättringar i start- och land­ F K: X-3l har fl ugit mot F-18 Hornet, rätta lite mer F-16 Fighting Fal­ om detta? con, F-15 Eagle och F-14 Tomcat. F K: Även om det Vi flög både med inte är intuitivt tyd­ och utan vektori­ ligt har vi sett att serad dragkraft för kopplingen mel­ att få direkt jämfö­ lan smygteknolo­ relseunderlag och gin i framtida flyg­ se X-3l:s fördelar. plan, visuella iden­ Vi har även utnytt­ ti fieri ngsregler vid jat hjälmmontera­ stridskontakt och de presentations­ elektroniska mot­ system och avan­ åtgärder pekar på cerade robotar i att sannolikheten våra flygningar. To­ att man i flygstri­ talt sett såg vi en der kan hamna förbättring med Inom synhåll för med en faktor 1 O i

14 FlygvapenNylt nr 5/96 Den berömda "Herbsl-manövern". mjuk spärr som ger 30° alfa (alfa = vin­ keln mot luftströmmen i tippledl. Med spaken helt bakåt får man full 70° alfa. Spakkommandona i sidled styr roIIha­ stighetsvektorn för låga alfa (mindre än 30°). Här fungerar rollarna som med vilket konventionellt flygplan som helst. Allteftersom alfa hamnar över 30° får rollarna mer av girkaraktär. Vid 70° alfa är de nästan bara girrörelser. Trots att och använt vektoriserad höga alfarollar låter hårresande, är de dragkraft för att stabi I ise­ för piloten helt naturliga. ra och kontrollera flyg­ Kombinationen elektriskt styrsystem planet. Dessa prov har visat och vektoriserad dragkraft är som man att det går att ta bort eller säger transparent/"genomskinlig" . Sam­ minska fenan på stridsflyg­ spelet är tydligt. Det vill säga piloten har plan. Även hela stjärtpartiet lätt att förstå tekniken och att använda synes kunna bli obehövligt. den. Kopplingen är för piloten enkel och naturlig. FVN: Hur manövrerar piloten flyg­ planet? FVN: Manövrarna är imponerande. Är risken stor att piloten tappar F K: X-31 :an manövreras i stort sett orienteringen? Hur är det att flyga som andra flygplan. Den vektorisera­ X-31:an? de dragkraften är helt integrerad i det elektriska styrsystemet. Styrspak bakåt F K: Det är fantastiskt att flyga flygpla­ bestämmer anfallsvinkeln och har en net. Man kan utföra alla dessa otroliga ~

strids­ effektivi­ tet när vek­ toriserad dragkraft an­ vändes.

FVN: Kan du berätta litet om tekniken och ae­ ~ rodynamiken i flygplanet. Behövs verkligen ett stjärtparti?

F K: Integrerad vektoriserad dragkraft ger en extra styrinstans för att manövrera flygplanet. Vektoriserad dragkraft tillå­ ter styrning och stallmanövrer som al­ drig går att genomföra med ett konven­ tionellt flygplan. Det krävs små men viktiga aerodynamiska hänsyn man måste ta. Formgivningen måste anpas­ sas till den okonventionella flygningen. Gränssnittet mellan människa och ma­ skin måste utformas så att piloten säkert och bekymmersfritt ska kunna hantera sitt flygplan. Därmed maximeras för­ delarna med vektoriserad dragkraft. För anafallsvinklar större än 40° och under stall manövrering gör fenan ingen som helst nytta. Vi har utfört prov där vi simulerat borttagning av vertikal fena De sju bilderna t h: Exempel på s k Deep Stall Recovery. Foto: Gösta Bolande,

manövrar utan rädsla för att tappa kon­ trollen. Risken att tappa kontrollen i X­ 31 är inte större än i något annat strids­ flygplan, så i det hänseendet har vi inte stött på några problem.

FVN: Skulle ett vanligt stridsflygplan som uppdaterats med vektoriserad dragkraft vara strukturellt starkt nog ringarna som behövs i ett redan exi­ för de väldigt otraditionella manöv­ sterande flygplan för att möjliggöra stal/­ rerna? Skulle flygplanet behöva en manövrering. Vilket modernt flygplan strukturförstärkning ? som helst med högalfakaraktär skulle kunna bli efterstallkapabelt med vekto­ F K: Både ja och nej. Det beror dels på riserad dragkraft och optimerad aero­ hur flygplanet ursprungligen konstrue­ dynamik. Med X-31 har vi fått ökad för­ rats och dels på hur man har tänkt att ståelse av både de aerodynamiska kra­ använda den vektoriserade dragkraften. ven för att utan bekymmer kunna ma­ növrera under stallförhållanden och av FVN: Är det möjligt att använda sy­ stemet i ett flygplan som inte kon­ de aerodynamiska formförändringar struerats för vektoriserad dragkraft? som behövs. D v s att konvertera det? Det pågår för närvarande forskning om aktiv och passiv styrning med hjälp F K: Om jag har förstått frågan rätt, ja! av nosvinge för att kunna flyga med hög­ Det är möjligt och inte alltför kompli­ alfa. Den här forskningen kan ge avse­ cerat att sätta in vektoriserad dragkraft värda fördelar som kan komplettera den och göra de aerodynamiska föränd­ vektoriserade dragkraften. Jag tvivla

16 FlygvapenNy// nr 5/96 Här Lockheed Mar­ FVN: Om ni fortsätter med projektet, tins modellförslag vilket blir då nästa steg? till stjärtlöst flygplan (baserat på NASA:s F K: Våra tidigare prov demonstrerade F-16XL). Naturligtvis med vektoriserad tydligt en potential med vektoriserad dragkraft. Fena och dragkraft för framtida flygplan. Tre om­ stabilisator ersaNa bl a råden som vi är speciellt intresserade av med rörliga ving­ att utveckla är: spetsar och framkants Utveckling och provflygningar med klaffar. en operativt representativ vektoriserad utblåsningsenhet för motorer av typen GE F404/414 och RM-12 . Minskning av fenstorleken eller bor­ tagande av densamma för att demon­ strera egenskaperna hos stjärtlösa flyg­ emellertid på att just den tekniken helt FVN: Kostnadsreduktionerna som du plan. hänsyftar till låter spännande, sär­ kan ersätta vektoriserad dragkraft, där­ Användning av stallmanövrering för skilt med dagens väldigt begränsade för att förmågan hos vektoriserad drag­ att dramatiskt förbättra start- och land­ kraft att skapa svängmoment i hela far­ försvarsbudgetar. Kan du utveckla tanken litet? ningsegenskaper. tregistret är så stor. F K: Kostnaderna kan delas in i tre hu­ FVN: Om vi tänker oss in i framtiden. FVN: Kan du berätta om projekt­ Hur beskriver du morgondagens vudkategorier: kostnaderna och kostnaderna att stridsflygplan? uppgradera ett gammalt stridsflyg­ Al Konstruktion och tillverkning. Vi an­ plan? F K: Det finns inte så många, om ens vände oss av ett väl hoparbetat lag av några, nya påbörjade konstruktions- och ingenjörer, tillverkare, underentrepre­ F K: Ett av huvudsyftena med X-31-pro­ utveckl i ngsprojekt med okonventionellt nörer och stödfunktioner långt innan in­ grammet var att påvisa att man kan ta nytänkande. Morgondagens stridsflyg­ tegrerade produktionslag blev populärt. fram en prototyp till låg kostnad. Total­ plan kommer att anpassas till och upp­ Och det fungerar! Vidare utvecklade vi kostnaden för att bygga och provflyga graderas med de tekniska lösningar som ett unikt byggsätt som använde viktiga två flygplan uppgick till 250 miljoner finns just nu . Amerikanska JSF Uoint Stri­ delar av flygplanskomplexet som verk­ dollar. Detta representerar en program­ ke Fighter) är antagligen det enda un­ tyg. Den enda traditionella typen av kostnad på 60 procent av traditionella dantaget till denna utveckling - åtmins­ verktyg vi använde var en rigg som rik­ program och en 50 procentig minsk­ tone så långt vi kan se. Eventuellt har rys­ tade samman de delar av flygplanet som ning i totala arbetstimmar jämfört med sarna ett kort i rockfickan. • det senaste X-flygplanet (X-29l. Detta också var verktyg. Vi kallade det här "Fly trots att vi genomfört fler flygn ingar (580) Away Tooling" . än något annat X-program. Med hänsyn ti II detta är vi säkra på att man kan B) Strömlinjeformad administration. Vi komma ner till en 55-60 procentig bortrationaliserade allt icke-kritiskt pap­ minskning av nettokostnaden i framtida persarbe; bl a det som kunder vanligen program av samma karaktär. Vidare ser efterfrågar, det som vi brukar kräva av vi hur vi kan överföra dessa ekonomis­ våra underleverantörer samt pappersar­ ka besparingar till en löpande produk­ bete. BI a det som kunder vanligen ef­ tion. terfrågar, det som vi brukar kräva av våra För att uppgradera ett modernt strids­ underleverantörer samt pappersmäng­ flygplan (med ett elektriskt styrsystem) den i våra egna interna rutiner. och montera in vektoriserad dragkraft ligger de primära kostnaderna i utveck­ C) Utveckling av ITO-konceptet för sam­ lingen och anpassningen av motorns ut­ verkan. Jag beskrev detta i svaret till för­ blåsenhet. sta frågan.

T h: I början ~.v 1996 lancerade McDonnell Douglas & NASA detta förarlösa experimentflyg­ plan, X-36. Ar bara 28 procent av tänkt storlek. Stjärtlöst, d v s utan fena och stabilisatorer.

FlygvapenNytt nr 5/96 17 eJJtekna()e mznnen• tt:ån

A l Dront (Phönix 222). I tjä'nst ti()et: som tjått 1926-31. 11 ex.

Öl Tummelisa. I tjänst 1926-35. J 35 Draken möter M 1/Monoplanet. 24 ex. 60-taloch JO-tal.

Flygvapnets personal19~ "Luftskeppare". Oljemåln (Konstnä'ren älskade hund,

S SA i högsjöprov. Fanns i 22 ex. I tjänst 1928-42.

.~- . . . . . - -

J26 Mustang. I tjänst 1945-54. 161 ex. T 2 (Heinkel HellS). Folo: L. Sollenberg. 12 ex. I tjänst 1939-48. Folo via Sven SIridsberg.

J 9 (Seversky). I tjänst 1940-51. 60 ex. 1'010 via Freddy Slenbon.

B 17 (SAAB). I tjäns t 1941-48. 132 ex. HKP l (VertoI44). 2 ex. I tjänst 1962-64. Folo: Björn Allerberg Folo via Sven SIridsberg.

FfygvapenNYII nr 5/96 Flygelever vid SK 25 (121 ex, 1942-60). F 5 vintern 1950.

J35 Drakens föregångare: Nedskalade "provbänken" Saab 210. Fala via Sven SIridsberg.

Im från flottan & armen. - 1979) av Olsson-Snogeröd. och människor. Samt flyg!).

Inför flygning med SK 14. I tjänst 1937-53. 137 ex. Fala via Wyn Enqvist.

T h: Kvinnlig tekniker vid JA 37 Viggen. Foto: Rune Rydh, 1983.

must "

FlygvapenNyl1 nr 5/96 En flygepok går in i historien:

En epok i det 70-åriga flygvapnets historia går mot sitt slut. Ty under 1996 har F 10 genomfört T1S (Typ­ InflygningsSkede) med de fyra sista svenska Draken­ piloterna.

Iygplan Draken har sedan 1960 flu­ kert att 1996 års TIS blev den sista. git i sju olika versioner. 1962-63 konverterades 25 J 35A till tvåsitsi­ •• Till skillnad från Viggen-systemet ga SK 35C. Syftet med detta var att skapa bedrivs inte TIS35 på de ordinarie divi­ en lämplig utbildningsplattform dels för sionerna utan på en för ändamålet upp­ superstallutbildning, dels för inflygning satt TIS-grupp. av nya pi loter på Draken-systemet. Kon­ TIS-gruppen vid F 10 bedriver, förut­ verteri ngen i nenbar att en extra stol, ett om TIS för svenska piloter, TIS:Ö med periskop för baksits och en extra kropps­ piloter från Österrikes flygvapen samt tank tillkom, samt att radarn togs bort. superstallutbildning med svenska, ös­ Två av de kvarvarande Skoldraken terrikiska och finska piloter. 35C är dessutom utrustade med en an­ tispinnskärm för extra säkerhet vid su­ perstallövn i ngar. Vägen till "Johan"

För 34 år sedan ... Målet med TIS är att erhålla de grund­ läggande kunskaper och färdigheter på flygplan Draken som krävs för att fort­ Med SK 35C som grund genomfördes sätta på nästa utbildningssteg, GFSU 1962 den första typinflygningen med (Grundläggande FlygSlagsUtbi Idni ng). elever direkt från GFU (Grundläggande TIS35 pågår i sex månader och är in­ FlygUtbildning). Till dags dato har 52 delad i fyra skeden. I de tre första flygs typinflygningar av svenska piloter ge­ SK 35C och i det fjärde skedet övergår nomförts. man till J 35J. Sammanlagt flyger eleven Redan 1984 förutspåddes dåvarande cirka 70 timmar. TIS vara den sista. Nu tolv år senare har För att effektivisera utbi Idn i ngen a n­ ytterligare 32 piloter utbildats. Detta till vänder man även simulatorer för att öva stor del beroende på den gångtidsför­ i nstrumentflygn i ng och nödåtgärder. längning som infördes på 35-systemet i J 35 Draken är det flygplanssystem slutet av 1980-talet genom modifiering som har varit längst i tjänst i Krigs-/För­ av 66 J 35F till J 35J. svarsmakten. Trots sina dryga 36 år i 1997 minskas antalet divisioner yt­ tjänst är Draken ett dugligt jaktflygplan, terligare från två till en, varvid behovet även om epoken börjar gå mot sitt slut. av nya piloter, innan ombeväpning till - "Flygvapnet 2000" ombeväpnar suc­ JAS 39 Gripen inleds, får anses tillgo­ cessivt till fjärde generationen jetflyg­ dosett. Det förefaller därmed ganska sä- plan: Tolv divisioner JAS 39 Gripen.•

Skolflygplan SK 35 f}raken (den övre med spinnskärms­ anordning bakom f~J1jJ.n). - -' ­ - ---. ----,.t-- ~_ ~~-

------,

/ /

20 Författarna på skolbänken.

000

Att idag få möjligheten att flygutbildning) och GTU (grundläg­ spaka Draken är få förun­ gande taktisk utbildning). Under tiden i Ljungbyhed gick vi nat. De "riktiga" jaktflyg­ även FKHS AK (Flygkrigshögskolans all­ planens epok går mot sitt männa kurs). Med ytterligare erfarenhet slut. Numera flygs J35 Dra­ och 2-3 år senare än normalt påbörja­ ken endast vid FlO. de vi TIS 35 först våren 1996. Vi har haft förmånen att •• Fördel arna med att få flyga Draken är många. Det är ett gammalt flygplan vara de sista som flugits in med enkla instrument och ett enkelt va ­ på system 35. pensystem. Att lära sig hantera ett drak­ skepp, med sina speciella flygegenska­ år flygbakgrund skiljer sig från per, är en stor utmaning. Det ställ er den normala utbildningsgången. andra krav på piloten än vad mer mo­ VVi påbörja-de vår flygarban a derna flygsystem gör. Erfarenhet av att 1991-92 vid F 5/Ljungbyhed. Overfyll­ få flyga ett äldre och aerodynamiskt ut­ da divisioner i kombination med ett manande flygplan är ovärderlig. behov av flyglärare medförde att vi blev Vi ser dessutom med tillförsikt på placerade vid F 5. I väntan på detta ge­ framtiden. Utmaningen att lära oss flyga nomförde vi utbildning på lätt attack, Draken kommer att kvarvara intill dess LA. Efter genomförd flyginstruktörskurs, att F 100mbeväpnar till JAS 39 Gripen. FIK , tjänstgjorde vi, nyblivna fänrikar, Att få följa en epok ti II slutet och att få som flyg lärare på GFU (grundläggande påbörja en ny är ett stort privilegium . •

21 Räddningsövningar utgör en viktig del av verksamheten. Här winschas en "skadad" upp ur en av bataljonens sjukvårds-StSU till norsk MfDfVAC-he/ikopter. 'le~t ~ loto: IEottiltl~lu./

Ide flesta av de i FN-tjänst ut­ sända förbanden finns befatt­ ningar för läkare. Dessa befatt­ ' ningar är av olika slag beroende på typ av förband. Läkarbefattningar kan återfinnas i sjukvårdspluton, bataljonstab eller, när så har varit fallet, vid mandatstyrkans högkvartersstab. Vid några tillfällen, som i Libanon, SomaIia och i Saudiarabien, har läkarna tjänstgjort vid sjukhuskompani eller fältsjukhus. SWEDINT, i samverkan med FSC (Försvarets sjukvårdcentrum), ansvarar för rekrytering, till­ sättning och utbildning av dessa läkare.

ed egen erfarenhet som lä­ kare med tjänstgöri ng i annat land vi II jag beskriva något av tjänstgöringens innehåll: .1982 och 1983, läkare vid det svenska sjukhuskompaniet, UNIFIL, Libanon . • 1988, flygläkare vid undsättningsflyg­ ningar, Et iopien- Er itrea (Röda Korsets regi) . • 1991 , flygläkare, Cypern . • 1995, bataljonsläkare, NORDBAT2, UNPROFOR, Bosnien-Hercegovina.

Flygläkartjänst

Tjänstgöringarna, vilka ägde rum 1988 och 1991, var av annan karaktär än s k FN-tjänst av traditionellt slag. Jag fi nner dock skäl att kommentera dem. De be­ stod aven mer renodlad flygläkarverk­ samhet som stöd till de Hercules-be­ sättningar som opererade från dessa plat-

FlygvapenNyll nr 5/96 23 ser. Placeringarna var också påtagligt Till detta kan läggas utlandstjänstens korta, med en månad i Eritrea och två speciella problem vilka kan uppkomma veckor på Cypern. som följd av kulturskillnader. Det kan U ppgiften var i första hand, att vara fordra mycket energi att med förväntad tillgänglig med ansvar för att tillfreds­ opartiskhet bevarad egen yrkesetik, han­ ställande sjukvårdsberedskap kunde pre­ tera t ex lokalbefolkningens krav på hjälp steras. Kanske mer en mental utmaning, eller genomföra förhandl i ngar. att vara "ensam" utan några lätttill­ •• Läkaren som är verksam i dessa gängliga extraresurser. Därför var en be­ sammanhang blir en del av ett "inter­ tydelsefull del av tjänsten att etablera nationellt brödraskap". Detta inte så kontakter med övrig lokal sjukvård och okända faktum medför att kollegiala ha planer för eventuell MEDEVAC av kontakter kan utvecklas över skiljelinjer egen personal. Det finns inga hand­ som betingas av sociala, politiska eller böcker för sådant. militära strukturer. Man behöver inte Tillfredsställelsen i detta arbete låg vara verksam någon längre tid inom ett mycket i självständigheten, kraven på att kris- eller krigsdrabbat område, förrän vid behov kunna "fixa" en sjukvårds­ man märker att dessa skiljelinjer kan mässigt acceptabel lösning och att ha be­ passeras. sättningarnas förtroende för uppgiften. Det yrkesmässiga handlandet utgör dock den gemensamma nämnaren, FN-tjänst såväl för mig, FN-kollegan som den eventuella "andra sidans" läkare. På det sättet kommer inte så sällan läkare att derstryker bl a vikten av respekt för god etablera kontakter, vilka aldrig skulle De övriga tjänstgöringarna föll helt inom fälthygien. En dålig sådan kan få full­ kunna nås på någon annan väg. FI'\I-verksamhetens ram och genomför­ ständigt förödande följder för den mili­ Genom dessa kontakter bl i r det ofta des i områden m~d pågående stridig­ tära personalens stridsduglighet. som intressant viktig och verklighets­ heter - Mellersta Ostern och Balkan. ­ baserad information, avseende krigs­ Ger sådan FN-tjänstgöring erfarenheter, sjukvårdssituationen i området kan er­ impulser, upplevelser eller intryck av Krigets barn hållas. Sådana arbetsförhållanden med­ värde? för att man får inbl ick i krigets vi II kor och Svaret på frågan måste inledas med att följder. Något som inte går att läsa sig betona, att en flottiljläkare/flygläkare i Som följd av såväl krigen i Mellersta Ös­ till. Erfarenhet av detta slag utgör nog detta sammanhang, inte är någon unik tern som på Balkan finns minst en för­ den mest bestående bonuseffekten av figur, utan skall betraktas som läkare. lorad barngeneration. Det är barnen som tjänstgöringen. Den specialistfunktion som läkaren kan vuxit upp med kriget och dess dagliga ha i sin hemmabefattning kantrar över rutiner. De psyko-traumatiska upplevel­ åt att bli en generalistfunktion. Sjukvårdsledning serna kan vara helt irreparabla. Ar detta Svaret i övrigt blir ett i det närmaste i sig ett led i den etniska elimineringen oreserverat ja - det vill säga: Mycket gi­ av fungerande mänskliga individer? Trots kriget samlades i Tuzla ungdo­ vande. Vid tjänst som bataljonsläkare är en stor men för att fira en traditionell Ungdo­ del av arbetsuppgiften frågor kring led­ mens Dag. På torget slog en granat ner. ning av tillgängliga sjukvårdsresurser. Omedelbart dödades 70 barn och ung­ Utbildnings värde Hit hör alla kategorier av sjukvårdsper­ domar och 200 lemlästades och skada­ sonal; sjuksköterskor, läkare, sjukvår­ des. dare och ambulansförare. Sjuktrans­ Hos alla som blev engagerade runt Om rekryteringen av läkare till ett FN­ portresurserna blir även i verkligheten denna händelse och som har mött ska­ förband sker väl, så bör läkare vilka är problematiska att få tillräckliga. dade, anhöriga och sjukvårdspersonal yrkes- eller reservofficerare bli kontrak­ Allmänt sett har vår sjukvårdsperso­ finns nog frågan: Kan detta hända här terade. Dessvärre medför inte verklig­ nal hög yrkeskompetens. Till det domi­ hetens rekryteringssituation att detta all­ nerande arbetet för bataljonsläkaren hör hos oss? tid är regel. Rekryteri ngsproblemati ken att leda dessa resurser och att ha klarat som sådan lämnar jag dock därhän. En ut samverkan med andra FN-enheter, t yrkes- eller reservofficer som är läkare, ex FN-sjukhus, MEDEVAC-helikoptrar Erfarenheterna har i krigsorganisationen ett sjukvårds­ liksom med en eventuell befintlig lokal ledningsansvar i nivå med sin befatt­ sjukvård. ning, vilket vederbörande måste utbil­ Alla händelser i dessa sammanhang, po­ das och övas för. sitiva eller negativa, ger nya dimensio­ Det är värdefullt kanske till och med Be-stridsmedel ner åt yrket att vara läkare i en försvars­ nödvändigt, att komplettera utbildning­ makt. en och utveckla sin kompetens inom Det är angeläget att skaffa erfarenhe­ tjänstegrenen, med erfarenheter från, Under tjänstgöringen i Bosnien fick jag ter från kris och krig. Samtidigt är det vi k­ och inte minst funderingar kring, egna även möjlighet att bedöma bosniska sol­ tigt att ge uttryck för en stor ödmjukhet reella upplevelser. Upplevelser, vilka daters eventuella påverkan av C-medel. inför de krafter som ett krig frigör. De lä­ inte osannolikt skulle kunna dyka upp, Likaså att medverka i diskussioner och kare som tycker detta är betydelsefullt såväl i fred som i krig, här hemma. bedömningar av misstänkt användning gör det utan att påverkas av sin tillhö­ Hur högklassig en övning än är, kan av B-medel. righet eller specialisering. den inte ersätta verkligheten när denna Verkligheten ger ju här en inramning Självfallet är flygvapnets läkare väl så slår till med ljud, lukter, närkontakten till problemen och deras allvar som ald­ lämpade att tillvarata de erfarenheter med drabbade individer, den mentala rig kan ersättas med enbart på läsn i ng. som kan erbjudas vid denna typ av ut­ anspänningen, osäker information, etc. Lärdomarna från dessa händelser un­ Iandstj änstgöri ng. •

24 FlygvapenNyll nr 5/96 T v: Författaren/dok­ tor Torstensson (på huk) skadepriorite­ rar israeliska solda­ ter vid det svenska FN-sjukhuset i Liba­ non 1982 inför (t h) avtransport med IDF (Israel Defence For­ ces) helikopter till sjukhus i Haifa. Försvarets övergripande uppgett ... är att i väpnad strid på effektivast möj liga sättförsvara vårt lands frihet och nationella oberoende. Förmågan härvidlag skall vara så hög att freden bevaras genom den respekt som försvaret inger. Detta utgör gru nden för: Försvarsmaktens persona -de

~ Försvarsmakten skall av förståelse och respekt Vilja och förmåga att bestå av män och kvin­ för varandra. ta initiativ samt ansvar nor som har vilja och Isyfte att höja kvaliten skall fortlöpande ut­ förmåga att kunna lösa skall människors olikhe­ vecklas och stimuleras. sina uppgifter såväl i krig ter kunna tas tillvara. och kris som i fred och Kränkande särbehand­ ~ Alla anställda skall ges vid internationella upp­ ling skall förhindras. utbildning och stöd i att gifter. förbereda och kunna ~ Personalutveckling och hantera organisatoriska ~ Alla skall vara väl in­ en planerad personalrör­ och personella förän­ formerade om och del­ lighet skall säkerställa att dringar. Strävan skall aktiga i verksamheten. erforderlig kompetens fö­ vara att även den som Detta möjliggör ett per­ religger på alla nivåer. måste flytta eller lämna sonligt engagemang. Ar­ Detta förutsätter en kon­ sin anställning skall upp­ betsgemenskapen skall tinuerlig dialog mellan leva Försvarsmakten som präglas av öppenhet samt chefoch medarbetare. en god arbetsgivare.

Chefer på alla n ivåer skall tyd I iggöra, vidareutveckla och kon kret genomföra personal idens intentioner. Förverkligandet av personal iden kräver all personals medverkan .•

FlygvapenNytt nr 5/96 25 ess Det "surrar" rykten om LOMOS-system - de flesta osan­ na. För att reda ut begreppen vill flygvapenledningen, Riksförbundet Sveriges Lottakårer/SLK och Flygvapen­ föreningarnas Riksförbund/FVRF avge följande faktare­ dovisning.

LOMaS är ett så kallat återtagnings­ centra len (S triC). Den delen behövs inte Person alen är LOMOS-syste mets vik­ förband. Detta innebär att i princip skall för utbildning och övning i fred. Därför tigaste kugge. Den kan svårl igen återtas, all materiel anskaffas och tas i bruk planeras den att införas först under åter­ utbi Idas och övas under återtagandeåret. under återtagandetiden . I LOMOS fall tagandeperioden . Därför har flygvapnet, Riksförbundet är det ett år. Elaka rykten säger, att den inte alls Sveriges Lottakårer och Flygvapenföre­ Med hänsyn ti II den " omvärldsbi Id " skall upprättas. Detta är fel. Vi bygger ninga rnas Riksförbund satsat, och kom­ som finns idag räknar man med att få inte ett system med 5500 aktiva, enga­ mer att satsa, på just personalen. • cirka ett års förvarning innan ett hot/an­ gerade, krigspl acerade friviII iga och läg­ grepp mot Sverige bedöms möj I igt. För ger ut stora pengar på utbildning och ut­ LOMOS gäller att perso nalen (5500 fri­ bildningsmateriel utan att ta vara på in­ vi II iga) skall rekryteras, utbi Idas och övas vesteri ngarna, och framför allt i nforma­ FolkeJohnsson föreåtertagandetiden och kontinuerligt. tionen, i ett kris-/krigsläge. Cbejjör Flygvapenledllingens Den materiel som då behövs för utbild­ ledllingssektion ning och övning skall finnas redan idag. •• Att under uppbyggnadsskedet av Nilli Engstrand Och det gör den. StriC tillföra inkoppling av LOMOS Rikslottachej Hela LOMOS-systemet blir komplett medför kostnader i mångmiljonklasse n. SIK vad gäller reglemente, utbildningspla­ Möjligen kan en sådan knytning tillkom­ ner, utbi Idn i ngsmateriel och person I ig ma efter etapp 2, d v s någon gång i bör­ Björn Moberg utrustning under 1997. Saknas gör en­ jan av 2000-talet. SLK och FVRF verkar Styrelseordj/ Kanslichej dast den sista länken mellan observa­ i samråd med flygvapen ledningen för en FVRF tionscentra len (Oc) och stridsledn i ngs­ sådan lösning.

26 FlygvapenNytt nr 5/96 •

KFK ·97 - stora elddopet för LOMOS Redan 1994 diskuterade frivilligorgani­ cent, en siffra som hinner frivilliga under övningen - en förbä ttra s ti II vå ren l 997, fråga som vi fått stort stöd för sationerna och flygvapenledningen om Arbetsgruppen har nu upp­ från vå ra frivilliga, Avslutn ings­ en större krigsförbandskurs för att utvär­ lösts och överlämnat uppgiften vis behövs en ordentlig utvä r­ dera och prova en hel enhet (två obser­ till övningsledaren, strilschefen dering, som kan komma att vations- och ett observationscentraIkom­ vid F 16, överstelöjtnant Peter påverka både organisation och Wretman, Till sin hjälp har han utbildning i framtiden, pani) inom LOMOS-systemet vad avser tre 01 ika grupper (genomföran­ Tack vare ett stort engage­ personal och materiel. Våren 1997 blir de, utvärdering och info/besök) mang från alla frivilliga fick vi det verklighet. bestående av representanter för ett nytt system i LOMaS, både förband och frivi II igorga­ Samma frivilliga utbildar andra nisationen, och utbildar si g själva samt 1996 för att göra erfarenheter övar under hela året. KFK -97 KFK ·97 har under det se­ inför våren 1997, •• FVRF ställer krav, - För att blir för alla en viktig kurs, Där­ naste året diskuterats i en Aktuellt övningsområde har övningen ska ha förväntat för är det viktigt att den arbetsgrupp, Den har bestått av också bestämts av gruppen, värde, krävs att deltagande fri­ genomförs med högsta ambi­ representanter för H KV/FRIV, Det blir F 16:s södra LOMaS­ villigpersonal (som deltar från tion och där alla parter gör sitt FVL/Led, FMV, Lottorna och enhet inklusive Gotland, Orsa­ två dygn ti II en vecka) motive­ bästa för att nå målet för FVRF, Vi har förberett KFK -97 ken till detta är främst att detta ras på alla sätt, Här ingår bl a övningen, • på olika sätt, 81 a har besök område är bemannat med ordentlig information före öv­ Tore [Jcrt ilSSU 17 gjorts vid en mindre KFK våren utbildad persona l till 60 pro- ningen, full utrustning för de

Från höstens rekryteringskonferenser: rekryteringsledarna, Från och områden produktionsmässigt. med 1997 behövs det inga fri­ Fler initiativ togs under hös­ märken eller annat krångel. tens två träffar för att skapa Funktion ärerna lämnar sina dessa områden, D et är av flera 1997 blir förändringarnas år brev ti II posten, som sed an via skäl viktigt att vi anpassar oss kundnummer debiterar FVRF till flygvapnets krympande orga­ portokostnader na, Spar tid och nisation och samtidigt effekti vi­ Vid årets två konferenser (Norrköping arbete för alla parter, Till och serar vår administration ytterl i­ och Östersund) för rekryteringsledarna med kan data-anslutning till gare, Från centralt håll kom­ posten medföra att brev kan mer initiativen att stödjas med och representanter för frivilligavdelning­ sändas via egen dator även på konkreta åtgärder, så att vå ra arna kunde konstateras att många kvällstid, Detta system kom­ funktionärer kan arbeta på både förändringar träder i kraft under 1997, mer också att prövas under ett enkelt och effektivt sätt, 1997, Nämnda förändringar är de dels påskyndat av försvarspropositionen, PLIS visar vägen. - Pliktver­ största under 1997, Men även dels genom effektivisering internt inom kets informationssystem (PLIS) andra ändringar ske r inom t ex FVRF. kommer att medföra nya möj­ budgetering, prioritering av ligheter under 1997, Vi ansluts kurser, deltagande i utställning­ ekryteringsl eda re blir in­ centralt vidare ut till medlem­ till systemet under vå ren för att ar samt ökade krav på fysisk formationsansvariga, - Ef­ marna, naturl igtvis komplette­ köra igång i juni 1997, Det här förmåga . R tersom det krävs mycket rad med lokal aktuell informa­ systemet kommer att innebära Flygvapenfrivilliga har under tid och många kontakter för att tion, många fördelar, BI a kan alla de senaste åren tillförts många bedriva en effektiv rekrytering, Genom denna förändring får medlemmar " läggas in" för att nya och yngre vä rnpliktiga, kommer i stort sett all rekryte­ vi enklare uppdelning av upp­ lätta re kunna stödja förbund främst från flygvapnet och ar­ ring av elever att ske genom gifterna, våra frivilliga funktio­ och föreningar med underlag men (utbildning inom LO­ centrala insatser, Nuvarande närer får tid för mer medlems­ för olika utskick, Därtil l kom­ MaS), Detta har medfört att rekryteringsledare får uppgift vård, vilket vi hoppas kommer mer andra möjligheter i syste­ det blåser positiva och starka att rekrytera till och informera att medföra att ett färre antal met som påverkar både vår vindar inom FVRF. För att kun­ om lokal utbildning inom be­ frivi lliga slutar, snabbhet och effektivitet, na ställa upp och ta hand om fintl ig medlemskader. Därti II Rekryteringsledarna byter detta intresse krävs förändring ska de svara för aktiv medlems­ namn till informationsansvari­ •• 9-punktsprogrammet på­ och nytänkande på alla nivåer vård, så att våra utbildade och ga från och med 1997, skyndas. - I och med försvars­ och i samverkan. krigspl acerade med lemmar proposition en påskyndas 9­ Resurserna behövs i utbi Id­ stannar kvar, •• Frimärkena bort. - Genom punktsprogrammet. Detta in­ ning och övning - inte i en En uppgift utöver dessa bl i r ett samarbete med posten för­ nebär att vi senast 1999 ska ökad administration, • även att sprida information enklar och underlättar vi för vara indelade i nio regionala Tore Bertilssul1

F/ygvapenNytt nr 5/96 27 Wermland "Iöver och löver" • • •

I dagsläget när man på många platser ser svårigheter i och med nedläggningar ... men inom det militära försvaret, finns det anledning att se tillbaka på hur det har gått för de som drabbades av förra för­ håller svarsbeslutet. F 6 i Karlsborg lades ner helt plötsligt och därmed stod två av våra flygvapen föreningar utan stöd. Men nya situationer kan också innebära nya utma­ sina löften ningar och möjligheter. Wermlands Flyg­ vapenförening insåg det och lyckades.

rivi II iga kä n ner sam­ FV-ungdomarna i Värm­ hörighet med sin land. F flottilj på ett sä rski lt sätt och behöver också • • Ny organisation, ett bra stöd för att verk­ nya ideer. - Mats Jons­ sa mheten ska fungera. son genomför sin le d­ ~;ir F 6 i Karlsborg fick ning med vä nda pyra­ sitt besked om nedlägg­ mider. O lika utskott ning, såg många ett to­ leder arbetet på fältet talt mörker på fri villig­ med ett bakre stöd av verksamheten inom Werm­ styrelsen, flotti Ijerna lands FVf:s område. och FVRF. In gen topp­ styrn i ng - de legera, visa Styrelsen slutade. ­ förtroende, tro på entu­ De flesta i den styrelsen, g siasmen och nya ideer. som under många år ~ VIP-dag, svenska rallyt samarbetat med fri villig­ .a m m - aktiviteterna har avdelningen vid F 6, läm­ ~ varit många, annorlun­ ~ da och framgångsrika. nade sina uppdrag vid 2 årss tämman 1994. De .i: var nog många som tänk­ Framgångarna. Erika Kroon går til/väders under en eftermiddagsövning Wermlands Fvf so m te att omrddet sku lle bli med parasailing. en vit fläck på kartan. under flera år haft en tyn ande tillvaro, tillhör Och förutsättningar fanns: en helt ny sty relse under led­ ningen vid F 16. Däremot kom nu en av de mest aktiva ning av nya styrelseordföra n­ ungdomsverksamheten att falla inom FVRF. Rekryteringiedaren den Mats Jonsson. En entusias­ mellan stolarna. F 16 kunde Tord Edbom, ägnar mycket tid ~ Ingen rekrytering av värnplik­ tisk ledare med egenska per att inte ta på sig ansvaret att stödja att ha kontakt med medlem­ tiga ti II flygva pnet i området. se möjligheter i all t. Mats lyck­ den. Huvudskälen var av­ marna, lyssna på d m och ades värva en ny styrelse med stånden och den omiattn in g av skapa passande aktivitete r. Ingen krigsflygbas i området. ~ engagerade människor. Till­ egen ungdomsverksamhet som Detta har inneburit att Werm­ sammans vän de de kurvan redan genomförs vid F 16. lands FVf (troligtvis) hann ~ Gamla luftbevakningen upp­ uppåt Nu har FVRF i överenskom­ genomföra sitt planerade pro­ hörde och ersattes med LO­ me lse med F 7 även löst denna gram för 1995/96. MOS. Ny inriktning. - Snabbt be­ fråga . Fr ivilligavdelningen vid F 7 slutades att samarbetet med fri­ ger stöd som kursanordnare för •• Framtid. - Visst finns det ~ Långa avstånd för att genom­ vi II iga krigsplacerade sku Ile ske problem att lösa i framtiden för föra ungdomsverksamhet. med F 16. Betydde enklare och vä rmlänningarna. Dit hör t ex snabbare handläggning. F 16 en föreningslokal, fler egna in­ •• Nya styrelsen såg möjlig­ ersatte F 7 och omgående in­ struktörer, m m. Men detta kom­ heterna. - I denna för många leddes ett framgångsri kt mer föreningen att lyckas kla­ svåra situation tillträdde i stort samarbete med fri vi Iligavdel­ rat ut.

28 F/ygvapenNyll nr 5/96 Har man tappat stödet från är också deras glädje och hu­ gjorde den definitivt inte för Tänk på detta, ni som uppl e­ en flottilj och genomfört en re­ mor. några år se dan. Förändringar ver svå righeter i det förändrade organisation, så har man själv­ Men det som lovas har ock­ ger utrymme för nytänkande. försvaret. Gå målmedvetet in förtroende att gå vidare. Värm­ så hållits. Det medförde att Wermlands för att vara positiv och tän ka länningar är visserligen kända Solen lyser inte bara i Karl­ Fvf uppnådde sitt bästa verk­ positivt. Det blir till en inre för att lova och lova. Omvittnat stad utan i hela Värmland. Det samhetsår på många år. kraft som kan försätta berg. • Tore Berlilsson

Ett VIP-lag tar emot den specialkomponerade flygvapenmenyn på Styrelseordföranden Mats Jonsson vid besök hos veteranflygklubben WeVIP-96. Lag Kronbil väntar i bakgrunden. i Karlstad.

Målet är att ö ka förbandsut­ bildningsnivå n. Flygbasjägarna ­ Fortsatt stöd ti II den uppvis­ ningsgrupp som kommer från frivilliga flygbasjägare. Denna grupp har engagerats på en ny expanderande grupp många olika platser och gjort utmärkta insatser. Vi kommer även - sta rt Det är snart tio år sedan den första kon­ tecknats av hög kvalitet och skedde hösten 1966 - att med­ genomförts med högsta enga­ ve rka i jägarens egen tidning takten togs med Flygbasjägarskolan vid gemang. Lodjuret med både riktad infor­ F 7. Sedan dess har både centrala och På vilket sätt kan och vill mation och allmänna verk­ lokala kurser introducerats. Krigsför­ FVRF ta tillvara det stora intres­ sa mhetsreportage. D etta inne­ set från denna kategori ? bär även indirekt ett stöd till bandskurser har blivit ett känt begrepp All planering av utbildning tidskriften. för många. Vad kan vi mer göra för att ta sker i samverkan med Hög­ Vi hoppas också kunna för­ tillvara flygbasjägarnas intresse? kvarterets flygvapenledning och nya rekryteringen till våra cen­ Fl ygbasjägarskolan för att få trala kurser. Vi vill sprida de lta­ tt flygbasjägarna känner gården. Flera av de utbi Id ade största effekt för krigsförban­ gandet på flera pl atser och öka stark anknytning till Flyg­ fl b'" . t kt" den. Tillsammans dl' skuterar VI' an ta I e t e Iever. yg aSJagarlns ru orerna, som för närvarande bland annat att Seda h . fO 'd ' A basjägarskolan i Såtenäs finns vid andra flottilj er, har n oppas V I a I eer är ingen heml ighet. Det är där­ tagit initiativ till KFK (krigsför­ genomföra gemensamma till­ från alla som är engagerade i för naturligt att de centrala kur­ bandskurser) inom res pekti ve lämpningsövningar för fl ygbas ­ fl ygbasjägarverksamheten i nå­ serna under sommaren för­ pluton. Dessa instruktörer och jä gare och närskyddssoldater. gon form. Klart är att fl ygbasjä­ läggs till just denna plats. Där plutonchefer försöker vi nyttj a garna blivit en betydelsefull får man återse skolan, träffa mer och mer även vid den grupp inom FVRF. De har höga sina gamla befäl m m. Under centrala utbildningen, för att förvän tningar, som vi hoppas vintern deltar personal från öka antalet kurschefer och att vi kan motsvara både på flygbasjägarskolan på FVRF :s instruktörer. lokal och central nivå. • ~_v_in_t_e _ru_t_b_ild_n_i_n_g_sP_I_at_s__p_ å__S_ta_­_____A_1_1 _u_t_b_il_d_n_in_g__ h_a_r __k_ä_n_n_e- ______~~~L------___To_r_e_H_e_11_i~_SO__' ~ __~

• J{utr blir man chef ör en flygbas·ägarpluton?

~ -~ - .... , . .1' •

Kurs 282 är en flygvapenkurs som genom­ förs under Flygbasjägarskolans (F 7) led­ ning. Kursen är cirka 13 veckor lång och elmålen är bland annat är uppdelad i tre skeden. Syftet med kur­ pera ci rka fem m i I ti II en ny bas. att skapa god färdighet i sen är att deltagarna skall kunna krigspla­ Mot slutet av övningen, när D fl ygbas j äga rp I utonens närskyddsplutonerna omgrup­ stridteknik och nyttjande samt ceras som flygbasjägarplutonchefer eller perade (läs åkte hem), skulle att kunna planlägga och ge­ ställföreträdare. Kursen är dock öppen även båda jägarplutonerna fördröja fi­ nomföra verksamhet inom plu­ för befäl från både armen och marinen. enden genom eldöverfall. Detta tonens ram. gick helt enligt planerna, men när plutoncheferna skulle sam­ ,sil tö~foJtt ~o",'1 ~, t 1 verka blev vi tillfångatagna och De tre skedena toto: Lt..* 'j:)e~*Ott utsatta för fångförhör under sex timmar. Därefter blev vi fritagna fortsatt utbildning i soldatkun­ under ett dygn för att prova på och fick ett knappt dygn på oss Skede 7, fyra veckor: Skedet i n­ skaper vid F 7, vad avser rekog­ rutinarbetet under arbetspassen . att fly till en fredad zon. riktades helt och hållet på sol­ nosering och bemanning aven Därefter gick vi i befattning som När vi kom fram, möttes vi av datkunskaper. Med det menas stridsspaningsplats under bar­ ställföreträdande plutonchefer Flygbasjägarskolans chef, major allt från att lära sig packa rygg­ marksförhållanden. Därefter vid­ under resten av övningen. Olofsson, som till vår lättnad säcken till snabbeld, visuell spår­ tog vinterutbildning i Vidsel Skede III, fyra veckor: Inled­ kommenderade: "Övn i ngen av­ ning, firning, patrullering, hand­ (F 21) i två veckor. Utbildning­ ningen på skedet var en rekog­ bryts. Patron ur!" gemäng och överlevnad. Skedet en va rvades med flygbasjägar­ nosering av krigsbas i övre Norr­ avslutades med baskerprov och plutonens stridsteknik vinter och land under en vecka. Detta mo­ efterföljande baskerceremoni. rekognoseri ng. ment följdes aven slutövning i Syftet med skede 1 var att vi skul­ Första gången vi träffade plu­ två veckor, då vi gick i befatt­ Proven le lära oss vilka krav som ställs tonerna var när de åkte till sin ning som plutonchefer och ställ­ på en flygbas lärare. krigsbas för övning under en och företrädare. När övningen in­ Skede II, fem veckor: Detta en halv vecka. Vi fick ingå som leddes var krig att vä nta . Efter tre Under kursens gång genomför­ skede inleddes med en veckas gruppmedlemmar i varsin grupp dygn fick vi order att omgrup­ des ett antal prov av både fysisk

30 FlygvapenNytt nr 5/96 Förhörstjänst är en del i en. På eftermiddagen fick vi lite elevernas slutövning. marschträning genom att gå en slinga runt F 7 och samtidigt öva åtgärder vid kort och lång rast. På kvällen samlades vi nere vid hundavdelningen där vi hade te­ orilektion i antihundtjänst." Loggboken är på cirka 20 A4­ sidor och kommer att bli ett både nyttigt och trevligt minne. • skidor och med pulka på släp. Det sista provet inföll Baskerprov sista veckan på kursen. Det var ett kombinerat styrke­ Detta är ett prov som många och konditionstest. Upp­ fruktar eller längtar till av så­ stigningar på bänk med 70­ vä l elever som värnpliktiga. liters ryggsäck, "situps", Provet genomförs som en armhävningar m m, löp­ marsch, vilken är mellan ning drygt 1 km innan vi 80-100 km 15ng med ca 30­ och teoretisk karaktär. De skrift­ minuter. Detta prov genomför­ sprang hinderbanan. D etta prov -35 kg packning. Den inne­ liga proven omfattade allt från des efter en 24 timmars övning gav upphov till en mysig trä­ håller vissa moment som t ex enkla soldatkunskaper till tunga i överlevnad. Vi sprang alla i ningsvärk som varade ett par isärtagning/hopsättning av va­ pen, ensambivack, etc. Mar­ kompendier om fiendens upp­ samlad tropp och hade några få dagar. trädande och taktik. minuter till godo när vi nådde schen startar på kvällen vid cirka 22-tiden. Detta innebär Det första fys iska provet sa ttes målet. Då hade vi gjort en halt att man redan vid starten har in under vecka 1 och bestod av på lite drygt fem minuter pga en rubbad dygnsrytm, något löpning 10 km. Det genomför­ incident av personlig karaktär. Loggboken so m senare skall visa sig tära des inne på F 7:s område. Den mycket hårt på både psyket regnvå ta banan var " dagen till •• Någon vecka senare ge­ och fysiken. ära" vä ldigt tungsprungen. Kra­ nomförde vi baskerprovet till­ Under kursen fördes dagbok Första natten gick mar­ vet var 50 minuter och "vi ram­ sammans med plutonerna. Tids- över både speciella och allmän- schen mot älgrika Hunne­ berg. Marschsträckan är cir­ ka sex mil lång och går över väx lande terräng alltifrån as­ faltstr äc kor till gungfly samt Verklighetens tuffa tät skog. Vå r grupp fick flera gå nger sta nna till för att kon­ trollera kapten Ke nneth Lindmark, leda­ jubileum ­ dels med en historik, de sätt. Det är en bok framtagen m ot av bland annat Kun gl Kri gs­ dels med en underhållande in­ på uppdrag av Militärhögskolan vetenska psa kadem ien. tervju med nyl igen pensionera­ och dess chef konteramiral Claes D enna bok är nummer två i en de fl ygplanshandlaren Ulf Abra­ Tornberg. D et är en bok inte bara tri logi. Nummer ett, Om stridens hamsson som bl a berättar om avsedd för Sveriges marinoffice­ g runder, anmäldes i Fl ygvapen­ det som sker bakom kulisserna. rare. Författaren Marco Smed­ N ytt nr 4/94. Bok nummer tre Det flyghistoriska represen­ berg (tidi ga re bl a generalstabs­ om luftkriget är under förpro­ teras aven historik om ett av officer) har lyc kats åstadkomma duktion. flygh istoriens mera udda ex­ en bok som når fram ti II och Cirkapriset i bokhandeln är ponenter: Autogiron. TV-jour­ fångar också den som är al lmän t 412 kr. Men Flygvapen Nytts lä­ nalisten Peter Billing skriver h istorie- och sa mhällsi ntresse­ sekrets få r ett specialpris 295 kr om lidingösonen och fabri­ rad . ( II ) dock plus porto & postfö r­ kö ren C R N yberg, som Här förklaras sjökrigets nat ur skottskostnader. U ppge "Via lyckad es m ed det mesta och tc knik- och doktrinutveck­ FlygvapenNytt" vid beställning: han företog sig utom att ling p

utnämningar Enda Fr o m 1/10-96 =A, 15111-96 =8, Prisad 1/1-97 = C informatör flygdagen Överste 1 Kjell Nilsson, A: Ge­ 1997 blir det ingen fl ygdag neralmajor & stabschef Milo I'\J. Jan Ahlgren, iniormationsdirek­ i fl ygva pnets regi. Efter årets tör vid Saab Military Aircraft, har 70-å rsj ubi I eu msa nsträ ng­ Överste Tord Karlsson, A: Över­ tilldelats 1996 års Vingpenna. ninga r vilar man upp sig till ste l & chef FKN. Pri,et - en 18 karats guldpenna år 2000, då F 7 och F 10 firar sina 60 år. Överstelöjtnant Arne Heden, A: - utdelades i november och blev Men, a Ila flygentusiaster, Ö verste & militärsakkunnig i en fin fjäder i Ah lgrens info-hatt. näs ta år firar Saab sina pryd­ FöD. Vingpennan kan föräras den som (en ligt statuterna) "i sin gä r­ liga 60 år. Och det ska ll bl Ö verste löjtnant Frank Fredriks­ ning ökar allmänhetens förstå­ a firas med en storslagen son, A: Överste & chef F 4. else för fl yg" . Jan Ahlgren är pro­ fl ygdag söndagen den 7 sep­ fessionel l i den rollen. H an är tember. Går allt enligt pla­ Överste Åke Sveden, B: Öve rste dessutom reservare i fl ygvapnet nerna kommer v i då att få se l & FM fl ygsä kerhetsinspektör. ... och sådana gå r minsa nn inte en nyrenoverad J 21 R på av för hackor, som bekantl plattan och en B 17 i luften! Överste 1 Kjell Korserius, C: Ge­ I juryn sa tt Erik Liden (ordf i Provflygare Kjell Nordström neralmajor & stabsc hef Milo M. Flygjornalisternas klubb), Ha­ beräknas göra jungfrufl yg­ rald Ros en (gen sekr, Svenskt ningen omkring den I juni. Ö verste Nils Ullgren, C: Stabs­ Flyg) och Bo Sehlberg IFl ygre­ - B 17, Saabs första egna chef FKM. vyns FörlagAB). • fl ygplan, tillverkades i 322 ex u nder åren 1941-44. • Överste Bo Waldemarsson, C: je/) lO) Överste & chef FKM .

32 FlygvapenNyll nr 5/96 y s d stjä stor an·sa io

Skyddstjänsten i flygvapnet skiljer sig från övriga Ammunitionsröjn ing är ett världsom­ fattande problem. I krigsområdena finns försvarsgrenars. Den omfattar:. Basräddningstjänst i dag hundratusentals minor utlagda. • Brandförsvar. Ammunitionsröjning • Skydd mot Antalet utbildad personal för att hjälpa N-, B- och C-stridsmedel. Räddnings- och till med röjning i fredstid ökar röjningstjänst. ~1Ii2~"'--' väse ntligt med ny utbild­ ningsi nriktn ing av våra officerare och värn­ ram ti II dagens datu m (december pliktiga. 1996) har värnpliktiga brandmän Första kullen yr­ Futbildats i basräddningstjänst och kesofficerare bör­ därefter fullgjort sin värnplikt i be­ jar vid Flygvapnets redskapstjänst med stor skick­ Officershögs kol a lighet och kunskap. Många av """" (FOHS)allmännaske­ dessa vä lutbildade värn- \ de våren 1997 för att pi i ktiga har krigsplacerats /' därefter påbörja fack­ efter muck. Inom de / utbildning till SKYDDS­ andra tjänstegrenarna / OFFICER under cirka l 1/2 i skyddstjänst har vi \ ) år på BBS/Rä F 14. Dessa re­ inte varit lika bra. kryteras ur värnpliktigt pluton­ Från och med // befäl skyddstroppschef. den 1 januari 1997 .------/ De första skyddsofficerarna får kommer utbildning sin utnämning till fänrik i december och organisation i 1998. • grund- och krigsor­ 5 gan isationerna att '------ändras. De värnpliktiga --­ skyddsmännen kommer Efter ett att rycka in i två inrycknings­ flyganfall mot vårt omgångar/år. bassystem måste bansystemet så snabbt som möjligt repareras •• •• Efter grundlägga nde utbildning ka­ för att få eget flyg i luften. Innan STAB'S- OC.H derorgan iseras de vä rnpl iktiga och får detta är möjligt måste det röjas HATn..lfLTItOPI' från minor och övrig oexplo­ I sin fackutbildning inom skyddstjänstens •• alla tjänstegrenar på en utbildningsplu­ derad ammunition. ton . Fackutbi Idn ingen av värnpl i ktiga Med den nya skyddsor­ tar cirka fem månader. Därefter har den ganisationen ökar förmå­ värnpl i ktige fortsatt befattn i ngsutbi Id­ gan och flexibiliteten i ut­ n i ng innehållande beredskapstjänst och nyttjandet avsevärt jäm­ fortsatt utbildning fram till muck. fört med den gamla or­ För att inledningsvis klara av denna ganisationen. utbildning av vä rnpliktiga har befäl under 1995 och 1996 fått komplette­ •• Den takti ska en­ rin gsutbildning på Basbefälsskolan heten är tropp. Samt­ ~ (BBS/Rä), F 14. Vissa förband har redan lig personal är utbil­ infört detta utbildningssystem med lyc­ dad för att så snabbt kat resultat och med mycket motivera­ som mÖjligt lösa de soldater. givna uppgifter.

F/ygvapenNyl/ nr 5/96 33 Dansk F-168 Fighting Falcon

BrittJsIt Nimrod

Tysk Tornardo

Rysk Be-Il Mail NATO:s E-3A Sentry

Rysk A-50 Mains,.", B

Svensk lA 37 Viggen & rysk fI-20 Coot A -,

Brittisk Nimrod & svensk AlS 37 Viggen.

Rysk An-'2 Cub B USAF:s RC-135V BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

VId definitiv eftersändning återsänds fOrsåndelsen med nya adressen hAr nedan. ..t