~r::o;a E ~ ·c: rG ~ i k h s::Y r= ...: a =t~r e '1 rg: www.aef.se

~ ~ r 92 SSN 0015-47 ~ off SW . I . 00 a flygtidskri - Nordens stors!

FLYGVAPENCENTRUM VART FLYGCENTRUM, sid 4

chefredaktör utsedd: PETER LrANDER Vakt· om byte 30 juni vts iii

cn; generallöjtnant Kent Harrskog överlämnar flygvapnets "särskilda tecken" (="kommandotecknet") till GI n; generalmajor Jan Jonsson.

FlygvapenNylt 59 år orden största och äldsta militära flygtid kri't: 33.992 ex. Trycks på miljövänligt papper.

Ansvarig utgivare: Owe Wagermark InterMet Tf chefredaktör: Jahn Charlevillle URINNEHÅL~ Sök ditt flygväder 1 redaktionen: Lars Christofferson

U kan du hämta flygväder Prenumeration: Marie Tisäter Sid 4: Flygvapencentrum på Internet. Väderuppgifter Ljungbergs Tryckeri AB, Klippan 1998-08-24 (981046) 6: Ledningskrigföring för stora de lar av Europa pre­ senteras på Luftfartsverkets BIDRAG från läsekretsen välkomnas. Redaktio­ webbp lats. nen förbehåller sig rätten att redigera allt materi­ 8: Tast-98 al. - Endast "Ledaren" ger uttryck tör C Här finns TAF, METAR, FVC åsikter. För signerade artiklar svarar resp 10: F 21 i fokus SIG MET, höjdv indar och låg­ författare, för redigering och layout redaktionen, höjdsprognoser. Del fi nns - För insänt EJ beställt material ansvaras inte. 20: Flygbassystem även tillgå ng till NSWC. ÅTERGIVANDE av textinnehället medges. 24: Luftförsvarsledning Flygväderuppgifterna upp­ Källan önskas tydligt angiven. dateras var femte minut! Du hittar Flygväder under Adress: 'Il" 30: Flygräddning FlygvapenNytt Artiklar m m: 08-7887569 adress: HKV/INFO Prenumeration: 08-78890 19 33: Debatt htlp://www.lfv.se/met • 10785 Stockholm vx: 08-788 75 00 Prenumerationspris 100 kr 1998 Vad händer i försvaret idag? Postgironummer 31 6997-6 Nr 4/9a utges i november Ring Försva r Direkt Kassa 103:6 Flygvapenledningen Manusstopp för nr 4/98 =18 september 077-1 22 77 77. (S.1mlal,kQ5Inild max 8Q öre/min.) Fax-nr: 08-788 88 66

2 RygvapenNylt nr 3/98 Generalinspektören för flygvapnet, generalmajor Jan Jonsson:

en 1 juli inrättades Flygvapencentrum i Upp­ ning och uppbyggnad av säkerhetsfunktioner med län­ ( sala. Jag har från samma. tidpunkt tillträtt der främst i, ..ver!ges nä((?mråde, dels fredsfrämjande s? ~ e eneralinspektör för flygvapnet (el FV) och human/tara Insatser I Europa och Europas närom­ råde, men också globala insatser. och ,~ het tor Flygvapencen~rum. Min uppgift som el FV ar att utveckla flygstridskrafternas förmågor i Insatserna bör vara flexibla och anpassade till den a,ktuella krisens karaktär. De bör utformas med hänsyn samverkan med Högkvarteret samt operativa och tdl behovet av samverkan mellan civila och militära in­ taktiska chefer. satser o~~ , skall när så erfordras kunna ske i en lighet Det är ett helhetsperspektiv som framför allt om­ med mOJ"gheten att använda militärt våld i enlighet fattar. utveckling av vår personal (kompetens), ut­ m:~ FN~st~dgans kap'~tel v./1 (Peace Enforcing), Det bör v~c klm g a ~: våra sys te~l (teknik) och utveckling av F!rovas I vl!.ken utstrack'!lng det finns anledning att, v~ rt u pp tr a ~an de (taktik). För att genomföra detta Inom faststalIda ekonomiska ramar, ytterligare utveck­ dIsponerar. Jag Flygvapencentrum, som i si n cen~ la Sveriges förmåga till internationell samverkan (s k tr.ala .funktlon b.land annat har en övnings- och ut­ interoperabilitet). blldnmgsavdelnlng samt en stridskrafts- och ut­ Så långt möjligt bör vår förmåga att genomföra in­ veckl ingsavdelning. I Flygvapencentrum ingår dess­ ternationella insatser utformas så att den samtidigt bi­ utom samtliga taktikutvecklingsenheter, TUE. drar till vår förmåga att försvara det egna landet. Under e~ lång fö ljd av å.r har flygvapnet priorite­ rat utvecklmg av ny materiel. Detta har genomfö rts ~ • Detta utp,ör ~n mycket tydlig inriktning alt Sve­ rige som natIon ar beredd att ta ett utökat ansvar på ett br~ sätt vilket har lett till att vårt framtida flyg­ för fred och stabilitet i samverkan med andra de­ vapen bltt ett' av de kvalitativt bästa i världen. Dock mokrat.iska nationer. Internationella insatser är ett har detta skett till priset aven kontinuerligt minskad nytt område fö r de flesta av oss i fl ygvapnet. Det nu~ erär. För att kunna utnyttja vår kvalificerade ma­ k o mm,~r aU k ~ävas bå.de engagemang o~ h kompe­ tenel erf~rdras personal med hög kompetens. Att ut­ veckla var personella kompetens blir därfö r den tens ~?r ~tt pa k.ort lId . skapa en förmaga att ge­ no~ fora . mte rn att~ne lla Insatser med den höga pro­ viktigaste uppgiften i närtid. fesslonahsm och saker het som flygvapnet är känt för. Det innebär en utmaning inte bara för mig och för ••. Som en följd av den säkerhetspolitiska ut­ Fl ygvapencentrum, utan också fö r flygva pnets alla vecklmgen som skett i vårt närområde bedöms vår ~,~ stä! lda, värnplikti ~~ o~h frivilli.ga. Att skapa en god bere~ s kap att möta ett omfattande angrepp mot rormaga att genomfora IIlternatlonella insatser som Sverige kunna sänkas. Detta betyder inte att vi sak­ etc medel mr svensk säkerhetspolitik är en priori­ nar relevanta uppgifter för Försvarsmakten och för terad uppgift för oss alla. fly gv~pn et, ..o~ än pri,?riteringen mellan våra fyra Låt mig till sist tacka generallöjtnant Kent Harr­ uPP ~lfte! ' fora nd~~s . VI s~a ll även fortsättningsvis skog och den tidigare centrala ledningen för fl yg­ ha fo rmaga ~tt m ~ta ett vapnat angrepp av begrän­ vapnet. Era ansträngningar har på ett bra sätt bäd­ sad omfattnmg. VI skall ha god fö rmåpa att hävda dat för ett modernt fl ygvapen långt in i nästa sekel. vår .. integritet genom att °beva ka vårt er~itorieHa Det är nu upp till oss att förvalta och utveckla detta terntorIum och skydda våra gränser. Vi skall dess­ för att möta framtidens krav på svenska flygstrids­ utom fortsätta att stödja samhället i olika former. krafter. • Därutöver skall vi kunna genomföra olika former av i~t~rnationell~ insatser. Regeringen har i maj i år glvl~ uppdrag m ~ö r den säkerhetspolitiska kontroll­ stationen 1999 till bland annat Försvarsmakten. I av­ snittet om prioritering av internationell verksamhet står bl a följande:

Den internationella verksamheten bör dels omfatta samarbete inom utbildninB- övning, materielanskaff­

FlygvapenNyll nr 3/98 3 •• u

Nya tider, nya erfarenheter och ännu en organisa­ ~ Bedriva en doktri nprocess som resu 1­ terar i en grundläggande Luftkrigs­ tionsförändring. Denna gång kanske till det bättre ... doktri n för 2 OOO-ta I et. Efter ett flertal nedläggningar eller sammanslagning­ ~ Samordna flygvapnets underlag (stöd ar av förband och enheter inom flygvapnet har vi ny­ ti II ÖB och Högkvarteret) avseende ligen sett en ny enhet skapas. Följden av Högkvarte­ krav på förändringar, vidareutveck­ rets stora omorganisation den 1 juli i år blev bland I i ng, förbandsverksamhet, i nternatio­ nell verksamhet mm. annat att tre försvarsgrenscentra bildades. Inom flyg­ ~ Förvalta och förädla flygvapnets arv, vapnet är det Flygvapencentrum i Uppsala som nu, dess historia och dess traditioner. tillsammans med det nya Högkvarteret, skall svara för ~ Stödja generalinspektören för flyg­ den centrala ledningen av flygvapnet. vapnet. Samordningsavdelningen. - Avdel­ _ ~ Iygvapencentrum leds av general­ nerallöjtnant Kent Harrskog, sina egna, ningen ingår i den centrala stabsdelen A7 inspektören för flygvapnet (GI FV), flygvapen ledningens (fd flygstabens) och och ansvarar för Flygvapencentru ms ar­ """"'" generalmajor Jan Jonsson. Han har Första flygeskaderns traditioner, arv och betsordn i ng och verksamhets- (stabsar ­ vid sin sida en ställföreträdande gene­ historia till Flygvapencentrums förste bets-) plan, stödjer GI/ställföreträdande ralinspektör, översten av l:a graden chef, generalmajor Jan Jonsson. Det blir GI avseende ledning av verksamheten Owe Wagermark, och övriga medlem­ nu en viktig del av Flygvapencentrums (stabschefsroll), inspektioner, direk­ mar av Flygvapencentrum. verksamhet - att föra detta arv vidare i tionsunderlag, kvalitetsutveckling samt Generalinspektören har två roller ­ modern tappning. Även om flygvapnet vid besök och resor. Press- och infor­ dels att vara chef för Flygvapencentrum, idag kvantitetsmässigt är mindre än hälf­ mationschefen och G I:s adj utant ingår dels att vara främste företrädare för för­ ten av vad numerären var på 50- och i avdelningen. svarsgrenen flygvapnet. Innebörden av 60-talen, så finns det många paralleller Avdel n i ngen består av sex officerare. den senare uppgiften är att G I FV är flyg­ till dagens verksamhet. Antal flygplan, Chef är överstelöjtnant Roger Nordh. vapnets galjonsfigur såväl gentemot flyg­ teknik och taktik varierar - människor­ vapnets personal som inom Försvars­ na i flygvapnet är dock i grunden gans­ Utbildnings- och övningsavdelning­ makten i övrigt och mot samhälle och ka lika. en. - Avdelningen ingår i den centrala omvärlden. Han skall som chefföreträ­ Flygvapencentrum består organisato­ stabsdelen och ansvarar för den utbild­ da alla som har sin gärning i flygvapnet. riskt av flera delar. En central stabsdel i nings- och övningsverksamhet som er­ För att kunna lösa denna uppgift på ett Uppsala som består av fem avdelning­ fordrar central samordning. Det gäller bra sätt ingår generalinspektören i ar samt Flygvapnets Taktiska utprov­ övn i ngsplanering för större övn ingar, ut­ Försvarsmaktens högsta ledningsgrupp ningsenheter (TUE) vid ett antal flottil­ nyttjande av simulatorer, övningsan­ - Militärledningen. I denna företräder jer runt om i landet. Lägg därtill För­ läggningar samt militärt mål- och stör­ han flygvapnet men har också en viktig svarsmaktens gemensamma stödenhet flyg. Avdelningen tar fram utbildnings­ roll som "oberoende" rådgivare åt ÖB. för telekrig, TK SE, som är lokaliserat i måi för befattningsutbildning och planer GI FV har också en viktig represen­ anslutning till Högkvarteret i Stockholm. för befattnings- och specialutbildning­ tativ roll i samband med den alltmer Sammantaget kommer mer än 125 per­ ar inom flygvapnet. Som stöd för ut­ ökande internationella verksamheten. soner att ha sin verksamhet inom Flyg­ bildningsverksamheten leder man fram­ Han företräder flygvapnet i samband vapencentrum. tagandet av reglementen, publikationer med olika former av högnivåbesök inom och läromedel. Skolförbandens, främst TU 39 tillkommer när omskolningen av och utom landet. Han fungerar också F 14:s och F 20:s, verksamhetsuppdrag F 7:s personal till JAS 39 Gripen är genom­ samordnas och granskas. Flygvapnets som värd när andra nationers flygva­ förd; i juni 1999. Dagens Projekt "Flygvap­ penchefer besöker Sverige. nets Informationssystem, IS FV" kan - efter årliga utbildningsmöten planeras och Den personliga kvaliten är den vikti­ väl förrättat värv - komma att bilda någon leds av avdelningen. Olika former av gaste grunden för ett effektivt flygvapen. form av TU-enhet inom Flygvapencentrum. utbildnings- och examensinspektioner För att främja ett bra urval till de högsta genomförs. Underlag för bemannings­ befattningarna är det i framtiden gene­ stöd till skolförbanden utarbetas. ralinspektören som bereder och beslu­ Mångfacetterade uppgifter Avdelningen är indelad i två sektio­ tar om befordran till överstelöjtnant i ner - utbildnings- respektive övnings­ flygvapnet. sektion. Avdelningen består av 13 offi­ Flygvapencentrums uppgifter kan i dags­ cerare och en flygledare från Luftfarts­ läget sammanfattas enligt följande: verket. Chef är överste Christer Salsing. Arvet formar nya framtiden ~ Företräda flygvapent inom och utom landet. Stridskrafts- och utvecklingsavdel­ ~ Vidareutveckla våra förbandsenhe­ ningen. - Avdelningen ingår i den cen­ I samband med den högtidliga invig­ ters kompetens, takti k och tekn i k för trala stabsdelen och ansvarar främst för ningen den 30 juni i Uppsala överläm­ uppträdande i olika roller i fred, kris takti k-, stridstekn i k- och tekn i kutveck­ nade dåvarande flygvapenchefen, ge­ och krig. I i ng av flygvapnets samtl iga förband.

4 F/ygvapenNytt nr 3/98 GI l Stf GI J r ------­ ------1 I I I I Flygvapencentrum, stab SAMO-avd. I I - SC I I -Adjutant I - Infochef I I (7 varav 1 ob) I I I ...... + .. I l l l I r------, Samordning av TU-enheternas verk­ I I 1 l samhet sker här. Avdelningen leder UTBÖVN-avd. STRIUTV-avd. InternatiQn~lI­ ADM-avd. I : __FTK o r I I också funktions- och systemstudier. Ar­ iM!... I I .. Utbildnings- Taktiksektion Vht & ek- I 'OB hemsälIan betet med att ta fram och uppdatera hot­ I I sekt. Flyg, bas, led (toI3) sektion I 11998-03-01 I bildsunderlag, taktiska anvisningar och samv. I : Besl ut ännu ej I reglementen leds från denna avdelning. Övningssek­ Perssektion I : falt at. I I Personal skall också tjänstgöra vid för­ tion Taktiksektion I I Tekn, ana, u/s (tot 9 varav I I band och skolor för att stödja verksam­ I t (tot 11 + 1 lfv) 60b) I : Rader om l het med taktikutveckling. Flygvapnets I Telekrigsektion I : ca 25 pers. t I I I olika funktionsmöten planeras och leds TK I I l I I ______-.1I av avdelningen. I L __ (to t 29 + 3 OA) I Avdelningen är indelad i tre sektioner; I I takti k-, tekn i k- respektive telekrigssek­ L ______I______~ tion. Avdelningen består av 26 officera­ ?= Ännu ej r-- 1 ---, klart i detalj re och en oberoende befattn i ng. Därut­ TK J över kommer tre analytiker från FOA att lTU 37 JITUTP84 lTUBasJ r TUStrilJ I S~~T Il~~Y_~~j StödC tjänstgöra vid avdelningen. Chef är över­ ste Anders Johansson. F 14 II F 20 Internationella avdelningen. - Av­ delningen ingår i den centrala st.absde­ len och ansvarar för den övergnpande handläggningen och samordningen av akustistiska system omfattas ej. Uppgif­ i nternationella frågor som berör flyg­ ten innebär bl a produktion av telekrig­ Anrika lokaler hägrar vapnet, Flygvapencentrum och gene­ bibi iotek för Försvarsmaktens behov för ralinspektören. Den tar fram underlag fred, kris, krig samt vid internationella Flygvapencentrums huvuddelar är, som inför utlandsbesök och resor. Den stöd­ uppdrag. TK SE är Försvarsmaktens .~om­ tidigare framgått, grupperade i Uppsa­ jer Högkvarteret i frågor röran~.e PFF petenscenter för de system som namns la. Vi har börjat i en nog så trivsam men och interoperabilitet. Den svararforflyg­ ovan. Enheten består av såväl civil som provisorisk "stabscamp" - Camp ZerO. vapnets verksamhet avseende export­ militär kompetens från alla tre försvars­ Om cirka ett år, efter viss ombyggnad, stöd. Den håller samman flygvapnets grenar. Inledningsvis består organisa­ kommer vi att kunna flytta in i F 20:s nu­ utlandsreseplan. tionen av tiotalet anställda. Den kom­ varande lokaler. Krigsårens flygvapen­ Avdelningen består av tre officerare. mer efterhand med nuvarande uppgif­ chef, generallöjtnant Bengt Chef (från 1 oktober) är överste Roland ter att utökas till cirka 20-25 telekrig­ No~d~n­ skiöld, var personligen mycket aktivt in­ Sterner. specialister. Enheten är lokaliserad i an­ slutning till Högkvarteret i Stockholm. blandad i uppföran~~t av Flygvapnets kadettskola, F 20, på Arna hed strax norr Administrativa avdelningen. - Av­ om Uppsala. Där på F 20, i dess vack­ delningen ingår i den centrala stabsde­ Taktiska utvecklingsenheterna, TUE. ra byggnad, skulle grunden för Flyg­ len och ansvarar för Flygvapencentrums - Flygvapnets olika Taktiska utveck­ vapnets framtid skapas - utbil.dning oc~ egen verksamhetsledning: ..budget, ~~r­ lingsenheter (TU-enheter) ingår i Flyg­ utveckling av flygvapnets officerare. Sa sonaitjänst, expeditionstJanst, IT-stod, vapencentrum som mycket aktiva och rätt och så klokt tänkt! Nu tar vi i Flyg­ sekreterarstöd och övrigt administrativt betydelsefulla delar. Idag finns TU JA vapencentrum vid, med samma mål stöd. Avdelningen erhåller ett omfat­ 37 vid F 17, TU TP/84 vid F 7, TU Bas som då - att lägga en kvalitativt god tande stöd från de flotti Ijer (motsvaran­ och TU SambandiMarktele vid F 14. TU grund för flygvapnets framtid. Vår am­ de) vid vilka Flygvapencentrums enhe­ Stril återfinns tillsammans med stabs­ bition är att göra detta bland annat ter är grupperade - främst från F 16. delen av Flygvapencentrum inom Upp­ genom att aktivera all Avdelningen är indelad i två sektio­ flygv~pnet, ~~r­ sala garnison (F 16). TU 39 kommer att sonal, för att kontinuerligt genomfora ner: verksamhets- och ekonomisektion överföras från F 7 till Flygvapencentrum nödvändiga förändringar och utveck­ samt personalsektion. Avdelningen be­ från 1 juli 1999 (men stannar geografiskt ling av flygvapnet mot och väl in i nästa står av två officerare och sju oberoende kvar på F 7). Framtida ansvar för AJS 37­ sekel. tjänster. funktionen är i skrivande stund inte klar­ När Du har (om-)vägen förbi Uppsa­ lagt (idag F 7; rimligtvis övertas detta an­ la garnison, tveka inte att besöka oss för Försvarsmaktens tele krig stöd en het svar av F 21). att dela med Dig av Dina ideer och er­ (TK SE) är en försvarsmaktsgemensam FlygvapenNytt kommer att presente­ farenheter. Låt oss samtidigt få chansen resurs som genomför systemanpassning ra alla TU-enheter närmare i komman­ att visa hur vi har det och vad vi fyller av telekrigsystem och telekrigfunktioner de utgåvor. vår tid med. Välkommen! • i andra system. Här omfattas SIS/ESM-, varnings-, målinmätnings- och motver­ kanssystem. fö, mer och aktuell information se www.flygvapenc.mil.se Kommunikationssystem och hydro-

FlygvapenNytt nr 3/98 5 Ilad menar II; med: II INFO MIIONSK GFORING II ®~~® EDNINGSKR GOING]

Förutsättnin8arna för att hantera information darens ledningsförmåga har vi brutit I ned ledningskrigföringen i olika del ar har ökat lavinartat under detta århundrade. som ska samverka för att stödja det syf­ dagens försvarsdeba tt förekommer beGreppen tet. Dessa är vilseledning psykologisk "informationskrigföring", "Iedningskngfönng" krigföring, ledningsbekämpningoch un­ derrättelseskydd. Inom ramen för dessa och "informa tionsöverläge" rikligt. Orden bär delar kan vi sedan utnyttja olika verk­ på ett budskap men har också blivit modeord tyg. Främst av dessa är våra förband med en betydelse som inte alltid framstår som med sina egenskaper och resurser. Ex­ empel på komponenter är maskering, helt klar för varken författaren eller läsaren. signaturanpassning, skenmål , telekrig­ föri ng, informationssystem samt fysisk bekämpning med konventionella vapen m vi tittar tillbaka, ser vi att U.rt: och sabotage. (9 förekomsten av ett skriftspråk ÖlJe,.~te ~e,.tit I.Je....e,.",otJft., har varit en faktor av stor bety­ delse för samhällets administrativa och jlltlJrt.elek,.itJ~ektio..e.. ekonomiska utveckling. Boktryckar­ Demokratin bromsar? konsten i dess av Gutenberg utveckla­ ten och för flygvapnet? " FV 2000" byg­ de form var en av de vattendelare som ger i hög grad på tillgång till informa­ Att använda ledningskrigföring är i hög valdes för att skilja Nya tiden från Me­ tion, på hantering och spridning av den. grad att ti Ilägna sig ett nytt sätt att tänka deltiden . Det är ett exempel på bety­ Därmed är vi också starkt beroende av - att spela med informationen som delsen av att kunna lagra och sprida in­ information och vi mås te skydda den. vapen för att påverka motståndarens formation. Skrivmaski nens utveckl ing Samtidigt måste vi lära oss att utnyttja omvärldsuppfattning på ett sätt som gyn­ kom i hög grad att påverka samhällsut­ en motståndares beroende av sin infor­ nar den egna sidan. Vilseledning och vecklingen under 1900-talet. Informa­ mation. Vi förutsätter att vi kommer att psykollogisk krigföring är områden som tionsteknologins (IT) utveckling, vilken ha en kval ificerad motståndare den dag är svåra att hantera i en demokratisk möjliggjorts av teletekniken och särskilt vi skulle behöva använda våra strids­ stat präglad av humanistiska ideal. Även av halvledartekniken, har gett oss för­ krafter. En sådan motståndare kommer om vi i princip har haft med dem i vår måga att förutom att lagra och sprida att uppvisa många parallella drag till planering, har de i praktiken blivit gans­ även automatiskt registrera och bear­ vår egen förmåga att hantera informa­ ka marginella företeelser. Vi har inte beta information på ett sätt som aldrig tion och beroendet av den. övat dem i någon större omfattnig. Vi tidigare varit mÖjligt. Därmed har också Försvarsmakten startade vintern har exempelvis inte byggt upp några mÖjligheten att använda informationen 1996-97 " Huvudstudie Ledningskrig­ nämnvärda resurser för att rikta psyko­ som ett instrument för maktutövning föring" med uppgift att föreslå nur vår logisk krigföring mot en motståndares och om man så vill som ett vapen ut­ ledningskrigföring ska ledas, mganise­ militära organisation. Här föreslår vi i vecklats. ras och utvecklas. Vilka insatser kan ge­ studien en ändring. Under 1980-talet dök uttrycket "led­ nomföras inom ramen för ledningskrig­ Ledningsbekämpning avser åtgärder ningskrigföring" med den amerikanska föri ngen? Vi Iken persona I och utrust­ som syftar ti II att förblinda motstånda­ förebilden "Command and Controi ning, ny eller befintlig, krävs? Stu~ien ren i en viss riktning eller under viss tid, Warfare" (C2W) upp i militär litteratur ska prioritera ledn ingskrigföri ng på OB­ hindra hans förmedling av order eller slå och uttrycket formligen exploderade i och MB-nivå och avrapporteras i slutet ut systemkritiska funktioner som exem­ massmedierna i samband med Kuwait­ av 1998. pelvis telekommunikationer. Detta är kriget. " Informationskrigföri ng" (I nfor­ Vi har börjat med att studera syftet mer välbekant men kräver samordning mation Warfare, IW) började också att med ledningskrigföring och hur det kan med övriga delar av ledningskrigfö­ användas. Liksom inom andra områden kopplas till försvarsmaktens fyra upp­ ringen och andra delar i operationspla­ med dynamisk utveckling är utveck­ gifter. Ledningskrigföring är i första hand nen, för att vi ska göra en riktig priori­ lingen av teminologin snabb; idag bör­ riktad mot en motståndares ledning, dvs tering av mål och få ut så stor verkan jar uttrycket "Information Operations" mot människan/beslutsfattaren i syste­ som möjligt. att dominera. met - inte primärt mot de tekniska de­ Underrättelseskydd är ett svårt be­ larna av hans ledningssystem. Syftet grepp. Det motsvarar det amerikanska Utnyttja "Fi:s" beroende med ledningskrigföring är att påverka "Operations Security". Vi är inte nöjda motståndarens förmåga att formulera, med översättningen. (Kom gärna med uttrycka och utöva sin vilja. bi:ittre förslagn Syftet är att motverka mot­ Vad betyder nu detta för Försvarsmak­ För att nå målet att påverka motstån­ ståndarens insyn i vår gruppering och

6 FlygvapenNytl nr 3/98 våra intentioner. Vi måste därför faststäl­ åtärder för att påverka motståndarens ter utom i speciella fall och i samver­ la vilken information om våra förband ledning. Skyddet av den egna ledningen kan med andra nationer. Det är därför och vår verksamhet som det är avgöran­ mot motståndarens ledningskrigföring är viktigt, att vi uttrycker oss så att vi får de att motståndaren inte känner till. Un­ däremot en fråga vid utformningen av det hanterbara och trovärdiga begrepp. Ef­ derrättelseskydd har framförallt stor be­ egna tekniska ledningssystemet, led­ tersom frågan rör kampen om om­ tydelse för att vi ska kunna genomföra vi 1­ ningsfilosofi och organisation. världsuppfattn ingen, bör vi snarare tala seledning på ett trovärdigt sätt. om att"bestrida motståndaren insyn" re­ spektive att "säkerställa egen omvärlds­ Hur påverkas flyget? uppfattning"' inom ett operationsområ­ Veta vad "Fi" vet de. Det förra kan vi uppnå genom åt­ gärder som störning, vilseledning och Hur kan då ledningskrigföring påverka fysisk bekämpning i olika former; det se­ Vi behöver känna till motståndarens sy­ flygstridskrafterna? En roll för dessa som nare genom att sprida och hårdgöra våra stem för underrättelseinhämtning - ex­ kommer att bibehållas och har stor bety­ sensorer samt att integrera och utnyttja empelvis satellitspaning, flygburen radar delse är medverkan i ledningsbelkämp­ information från flera källor. och signalspaning samt få klart för oss ning. Behovet av särskilda vapen eller hur en motståndare uppfattar vårt läge modifiering av befintl'iga vapen för denna och vår verksamhet. Detta innebär att uppgift kommer att studeras. Underrät­ ... kan vara kriminell ... vi såväl måste kartlägga hans underrät­ telseskydd och vilseledning kommer att telsesystem som följa upp de signaler vara viktiga faktorer för att understödja som vi själva avger. Signalerna utgörs våra flygstridskrafter för att de ska kunna Till sist några kommentarer om led­ inte endast av aktiva sändare utan även utnyttjas så effektivt som möj Iigt. Inte n ingskrigföri ngens förhå Ilande ti II in­ av underrättelser som motståndaren kan minst behöver vår basering och våra in­ ,formationskrigföring. Informationskrig­ erhålla genom olika typer av inhämt­ tentioner vad avser kraftsami ing i tid, rum föri ng berör alla sektorer i samhä Ilet och ning. Vi måste uppmärksamma också och funktion döljas för motståndaren. kan som aktörer ha enski Ida personer, fö­ annan verksamhet som kan röja opera­ Med en skickligt genomförd led­ retag eller statl iga organisationer. Den tionen; ett exempel är förnödenhetsbe­ ningskrigföring har vi goda förutsätt- kan vara kriminell eller ha åtminstone stäilningar. Vi behöver vidare ha en visst stöd av lagregler. Den kan in­ god uppfattning om motståndarens sättas i fred, i kris och i krig. Den kan varseblivning av våra åtgärder; upp­ ge upphov ti II kriser och leda ti II fattar han vår vilseledning som en krigstillstånd. Inom begreppet lednings­ verkl ig operation? Planering och till­ krigföring har vi begränsat oss till lämpn ing av underrättel seskydd militära åtgärder mot militära sys­ måste vara en konti nuerl ig process. tem. Det är viktigt att vi tillsammans En svårighet är att underrättelse­ med berörda civi la myndigheter och skydd också är ett område med ett organisationer gemensamt utnyttjar motsatsförhåll'ande till många fak­ kompetensen inom landet för att öka torer som styr Iivet i ett öppet de­ samhällets motståndskraft mot in­ mokratiskt samhäl lle. formationskrigföring. Försvarsmak­ Ledningskrigföring innebär flera ten har också deltagit i två studier krav på våra underrättelsefunktio­ som har initierats av regeringen. ner. För att kunna bedriva effektiv Försvarshögskolan och Styrelsen vilseledning och psykologisk krig­ för psykologiskt försvar har i uppdrag föring måste vi ha ingående kun­ att studera aktiva åtgärder för att öka skap om motståndarens lednings­ skyddet i samband med informa­ processer, doktriner, taktik och tionskrigföring (ASTA-studien). Efter nyckelpersonal samt om svagheter avrapportering 1997 har studien fått i hans tekniska system. i uppgift att 1998 lämna förslag om Ledn ingskrigföri ng innebär ett bland annat hur aktiv IT-kontroll av nytt synsätt vid det operativa ut­ egna system ska genomföras. nyttjandet av stridskrafterna. Plla­ Inom regeringskansliet har en ar­ nering av ledningskrigföring måste betsgrupp ti IIsatts med uppdrag att ske integrerad med övrig verksam­ följa utvecklingen av hot och risker het. Ledningskrigföring ska därför inom området informationskrigfö­ beaktas redan under bedömandet ring (Ag IW). Gruppen ska sprida och ingå i den operativa iden. Vi kunskap om detta samt lämna för­ måste utbi Ida och öva chefer och Vilselednilng slag till hur ansvar inom området stabsmedlemmar i vår operativa I informationskriget kan man dölja det ska preciseras och hur riktlinjerna ledningsorganisation för att träna sanna och framhäva det falska. för en strategi inom området bör se in ett nytt beteende. En breddut­ ut. Resultatet kan sammanfattas bildning inom Försvarsmakten krävs ningar att uppnå överraskning och för med att ÖCB (Överstyrelsen för civil också för att få fullt genomslag. oss gynnsamma styrkeförhållanden. beredskap) föreslås få ett nytt nationellt Studien kommer under 1998 att för­ Ett uttryck som ofta missbrukas är in­ sammanhållande ansvar för informa­ djupa sig inom ledningskrigföringens formationsöverlägsenhet. Det har kom­ tionskrigföringsområdet med stöd av olika delområden. En fråga som kom­ mit in via det amerikanska begreppet Försvarsmakten, varvid särski It TSA (To­ mer att behandlas är begreppsappara­ "information superiority" och bör an­ talförsvarets signalskyddssamordn ing) ten. Studien har i sitt arbete kommit fram vändas med eftertanke. USA har genom bör nämnas. Vidare föreslås inrättande till några rekommendationer som strider sin överlägsenhet såväl kvalitativt som aven särskild statistikenhet i syfte att mot nu fastställda begrepp. Ett viktigt så­ kvantitativt möj Iighet att skapa något kartlägga IT-incidenters omfattning och dant avsteg är slutsatsen att led­ som nä rmar sig innebörden av begrep­ karaktär inom såväl privat som offent­ ningskrigföring bör avse den ena sidans pet. Vi torde inte ha samma möj Iighe­ lig sektor. •

FlygvapenNyll nr 3/98 7 Tast-98 6\ II ir))/6 n -;' 'fl liY ~ ~U ,to" I februari tog flygvapnet genom F20 i bruk sin nya !ut: simulator för utbildning av radarjaktledare. Väntan 1I1t4;o" ~OKKY !,.yb, på den nya simulatorn har varit lång. Flygvapnet var #/(,1)/1 ~ #yt3f1t4peKtebKiKt3eK lovad en ny simulator redan 1993 (SIM R), men pro­ jektet blev försenat i olika omgångar. Sommaren 1997 =Foto: bröts kontraktet med leverantören. Samtidigt påbör­ .,4Kbe,.~ ~teeK jades arbete med en alternativ lösning till utbild­ ningssimulator, då med en ny leverantör.

augusti 1997 tecknade FMV en be­ simuleringsdelen. Den består aven da­ skin Interface) som elever och lärare ska e} ställning hos ISD Datasystem AB på torutrustning kallad Simplex. Hårdvaran arbeta med har skett i en liten hårt sam­ den nya utbildningssimulatorn. är datorer av märket Silicon Graphics. mansatt arbetsgrupp med företrädare Denna fick arbetsnamnet TAST-98. Simuleringsfunktionerna har sin bas från FMV, flygvapnet och leverantören Namnet är taget efter den gamla ut­ hämtade ur en datorprogramvara be­ ISD. Simuleringsfunktionerna kommer bildningssimulatorn iTuilinge, som sam­ nämnd Stage (Scenario ToolkitAnd Ge­ att levereras i tre etapper till FMV och tidigt fick gå i graven. Den nya simula­ neration Environment). Det är ett avan­ flygvapnet. Den första leveransen är torn ska användas för att utbilda radar­ cerat simuleringsverktyg från den ame­ redan genomförd. De återstående kom­ jaktledare som ska kunna verka i Stril rikan ska marknaden. mer att levereras i augusti och i no­ 60-miljö, främst med inriktning mot vember 1998. Arets radarjaktledarkurs Rrgc/t (radargruppcentral). • • Framtagningen av simulerings­ startade sin utbildning på den nya si­ Huvudkomponenten i TAST-98 är applikationerna och det MMI (Man Ma­ mulatorn i början av februari. Kursen

8 FlygvapenNyt! nr 3/98 De tre bilderna visar miljön där den nya radarutbildningen nu genomförs i Uppsala. startade med talstridsledning, som efter nereiia och kan snabbt byta roll via in~ sommarsemestern övergår i styrdataut­ loggningsförfarande. Simulatorn ska bildning. Då ska simulatorn kunna ut­ spegla den miljö som finns i Rrgc/t och byta luftlägesdata med Rrgc/t samt mot­ har därför färgval och funktioner som är svara förväntningarna vad gäller simu­ Rrgc/t-lika. Styrpositionerna speglar så lering av styrdatautsändning till Jakt­ långt möjligt den miljö vad gäller in­ viggen . strumentering (MI och TI ) som piloten i motsvarar de krav som flygvapnet har. TAST 98 innehåller fem elevpositio­ Jaktviggen har. Varje jaktgivare kan styra Trots ett mycket hårt pressat tidsschema ner, fem jaktstyrpositioner och huvud­ två flygföretag samtidigt. har flygvapnet på utsatt tid fått sin nya lärarfunktion. Dessutom finns ett pre­ De erfarenheter som framkommit på simulator. Den motsvarar väl de krav pareringssystem för spel och scenarie­ den korta tid som simulatorn har varit i som ställs för att kunna utbilda radarjakt­ tillverkning. Samtliga positioner är ge­ drift talar entydigt om att simulatorn väl ledare i dagens stridsledningssystem .•

FlygvapenNyll nr 3/98 9 valitetsutveclcling är lika med verk­ • Det fri;}ste luftrummet i Europa. samhetsutveck li n~ ilket har in­ neburit att vi: ~ Engagerar alla medarbetare. ~ Avsätter tid regelbundet för förbätt­ ~ Skapat en vision och mål för verk­ samhetens bedrivande som är fram­ ring arbete. tagen och förankrad hos personalen. Det innebär bl a att vi arbetar aktivt ~ Följer upp förbättringsarbetet. för att vi ska bli en framtida interna­ tionell övningsplats, därvi tar vara på Vad har resultatet blivit? Inte helt lätt det som är uni kt vid F21 : att svara på eftersom inte allt gå r att mä­ ta med exakthet. Ett exempel: från år • Stora ytor på marken. utbildning där vi lät "nyktra alkoholi ­ ter" prata med våra arbetsledare, kan vi F 21 har under en fyra­• Bra utbY88d infrastruktur på våra Bas härleda att initiativ har tagits så att fyra årsperiod satsat mål­90-baser ; samverkan med Vidsels medarbetare genom behandling är till­ medvetet på kvalitets­toppmoderna skjutfält. baka i tjänst. Vid besök hos LKAB fram- utveckling. Vi har an­ vänt oss av moderna metoder som är veder­ tagna i övriga samhäl­ let. Del f

Foto: Ivar Blixt

10 FlygvapenNytt nr 3/98 kom att en person med alkoholproblem drygt sex miljoner till cirka tre miljo­ Övrigt. -Det vi är mest rädda för när kostar företaget cirka 9,5 miljoner under ner. det gäller införandet av kval itetsarbetet en livstid. Om vi "bara" räknar våra i försvarsmakten är att de krafter som • Kostnaderna för avfallshantering har medarbetares värde ti II två m i Ijone r, har tycker att vi ska ta fram egna "metoder" minskat från 660.000 ti ll 330.000 kr vi med enbart den insatsen redan häm­ vinner. Om så sker försvinner ett av hu­ tat hem vår "investering" under de fyra • Verkstaden har övergått till ett "pro­ vudmotiven "att vi ska kunna jämföra år vi hållit på. cess inriktat" arbetssätt, som vi idag oss med andra", samt att trovärdigheten dock inte hunnit se alla fördelar med. hos övriga samhället (dem vi är till för) försvi nner. Erfarenheter. - Från organisationer Så "tjänar" vi pengar som arbetat länge med offensiv kvali­ Ni som läser lite längre fram i vår F 21­ tetsutvecklng har det visat sig, att nå­ serie ser, att det är ganska många före­ gonstans mellan 5 till 30 gånger inves­ tag och organisationer som vi samar­ • Flera hundra förbättringar inom ar­ terade pengar får man tillbaka. Det in­ betar med inom området kvalitetsut­ betslagen. nebär att de av er som undrar om ni har veckling, dock ingen i Försvarsmakten råd att satsa på kvalitetsutveckling bör - vi tror att här har "Jantelagen" en av­ • Vårt övertidsuttag har halverats från göra som ÖB säger "tänk om". görande betydelse. •

FlygvapenNytt nr 3/98 11 lIel2

"lut: Ö"e/<etöjtlWJt O~ ~IJ~, "f 1.1

På divisionerna blickar vi framåt och gör vad som står i vår makt att möta nästa spännande sekel. Skillnads­ omskolning, både externt och internt, genomförs i så stor omfattning som resurserna medger. Totalt har sju piloter skillnadsomskolats.

laneringen är att vi fortsätter och mulerande flygtjänst med ett övnings­ hitt ills är erfarenheterna mycket utrymme, som i södra Sverige motsva­ Ppositiva. Detta genomför vi som ras aven yta från Stockholm oclh söder­ ett led i förstegsutbildning för JAS 39 Gri­ ut. Vi är väl rustade att möta nästa ge­ pen. Ytterligare genomför vi personal­ nerations stridsflygplan - JAS 39 Gri­ växl i ngar mellan divisionerna för att er­ pen. hålla en gynnsam ålders- och utbild­ ningsstruktur. Vi förutsätter attframtiden behöver tre homogena och välutbilda­ Internationellt de divisioner vid Norrbottens flygflotti Ij. Samtliga tre divisioner utbildar för närvarande GFSU, vilket anses stimu­ Den internationella verksamheten be­ lerande och utvecklande. - Sammanta­ står av, förutom SveNorDa-samarbetet, get ska dessa åtgärder utgöra en god att under 1997 med 1 . divisionen ha ge­ grund att fortsätta utvecklingen i en pro­ nomfört PFF-övningen BaltOps i sam­ gressiv anda. verkan med tio övriga nationer. Under 1998 kommer 2. divisionen att genom­ •• F 21 är och ska i framtiden också föra PFF-övningen Cooperative Chance förbli förbandet som kan erbjuda Sve­ och deltar med en rote jaktviggen. Till­ riges bästa flygtjänst. sammans med övriga 18 nationer ge­ Orsaken att jag påstår detta är de nomförs övningen i Slovakien under en TP FLYG F21 enorma möjligheter vi har till en sti­ vecka i juli. 12 FlygvapenNyll nr 3/98 Funktionen som Vädercentral finns en­ dast kvar i krigsorganisationen. För att kunna behålla funktion somVädercen­ trai är sektionen något förstärkt i jäm­ förelse med en normalflottilj. Väderberoendet i våra verksamheter är stort. De flesta mänskl iga aktiviteter i glesbygder med mycket stora avstånd är alltid mera beroende av vädret för sin verksamhet jämfört med aktiviteter i stabskomplex nära tunnelibanan. På vin­ tern är temperaturen i Norrbotten på många platser under -40 grader. I tider med miskande personella re­ surser, samtidigt som nya militära sy­ stem ofta behöver mera meteorologisk information, nyttjar vi alltmer de nu­ meriska analys- och prognosmodeller­ na direkt i produktionen. Meteorologen blir mera konsult och får mera en kva­ litetsgranskande, system utvecklande och konsulterande funktion.

Aldrig lugnt

Flygtrafikledningen vid Kallax flygplats samordnas under flygenheten. Det tra­ fikflöde som finns att samordna är en AlS-division, tvålA-divisioner, HKP 1 O, SK 60, SK 61 (både med skidor och hjull, TP 101, HKP 3, 6, 9 och 11 från AF 1 samt samtliga civila linjebolag och chartertrafik mot Kallax. Den totala tra­ fikbilden över året omfattar ca 45.000 rörelser. Detta innebär att från söndag morgon I samband med övningen i Slovaki­ delarna av vårt land gör att vi här på Sve­ till lördag kväll finns alltid flygledare i en genomförs parallellt en stabsövni ng, riges nordligaste flygflottilj då och då tjänst och natten mellan lördag och sön­ där F 21 representerar med en deltaga­ önskar oss ett snabbare transportflyg­ dag finns flygledare i beredskap för am­ re i en NATO-stab. Nordie Guard ge­ plan. bu lanstransporter. nomförs i Sverige under 1999. FKN/ Vi ser med spänning an mot framti­ Norra Flygkommandot är planerings­ •• Vädersektionen vid F 21 "KaIIax­ den och en utökad verksamhet där civi I ansvarig. För att vi nna erfarenhet deltar meteorologen", är numera åter organi­ och militär luftfart, liksom hittills nytt­ en pilot från F 21 i planeringsfasen. serad som en sektion i flygenheten. jar Sveriges bästa flygplats. • Vi är väl medvetna att "nya vindar blåser" och förbereder oss därefter.

• • Flyguppvisning kommer under kommande år att bedrivas intensivt med enskild lA 37, 4-grupp AlS 37 och en­ skildSK61. Många är de som kommer aU få stif­ ta bekantskap med F 21 :s skickl iga upp­ visn i ngspi loter. Uppvisni ngsverksam­ hetens höjdpunkter är Italien, Polen samt Finland.

Sveriges varmaste 101:a

Transportflyggruppen består av fem pi­ loter och en TP 101 . Det enda jag som flygchef kan konstatera är att de aldrig är hemma. Sveriges varmaste TP 101 ­ den hinner nämligen inte kallna mellan uppdragen. Det märks att Sverige är Meteorologen dubbelarbetar som "konsult" ­ har granskande och långt och långa transporttider ti II södra systemutvecklande funktion.

FlygvapenNyIt nr 3/98 13 DelS

En offensiv verksamhetsutveckling vid markförsvars­ Försvarsmaktens nya uppgifter - sam­ 21 verkan med övriga samhället. Vår "af­ kompaniet har resulterat i att F startat utbildning av färside" är att utveckla samverkan inom flygbasjägare. Den första plutonen har utbildats under områden som vi redan nu är bra på och våren. där vi ser att flera " kunder" finns. Några exempel är eftersök av försvunna per­ soner, utbilda narkotika- och bomb­ 1ygbaSjägartjänsten ta vara på alla möjlighe­ hundsteam. Intressanta "kunder" för för­ är mycket krävan­ ter som snön medger. svaret i Nordsverige kan vara landsting, de. En stor del av En av uppgifterna för kommuner i form av skolor i Norr- och 1utbildningen bedrivs Västerbotten, polisen, tullen och flyg­ en flygbasjägarpl uton på krigsbaser i norra är att leta efter män­ platser. Sverige. En soldat hos niskor, t ex sabotörer Vi tror dessutom att vi på ett bättre sätt oss ska vara lika väl eller fiendesoldater. kan, genom samverkan, hjälpa flygvap­ utbildad vad gäller Där används bevak­ nets skolor och övriga förband med vin­ barmarksmiljö som ningshundar som kom­ terutbildning av markförsvarsförband. vinterm iljö, vilket i det plement till människan. Utan att peka ut någon ansvarig och närmaste innebär att sol­ Både i närskydds- och samtidigt konstatera att det inte finns daten är dubbelutbildad. flygbasjägarpluton ingår några naturliga samverkanskanaler eller Stora bonuseffekter nås ge­ bevakningshundar. Dessa hu­ tydliga krav från flygvapenledningen i nom att soldaterna numera tränas serar i vår nya toppmoderna hund­ Högkvarteret ti II samverkan mellan sko­ i vintermiljö, en miljö som de ska verka gård, som invigdes 1997. Den är byggd lor och förband, inbjuder vi oss att stöt­ och krigsplaceras i. enligt "hundfolkets" egna önskemål och ta våra flygvapenbröder med hjälp av Effekter nås exempelvis inom områ­ har avsevärt m i nskat stressen hos våra olika typer av vinterutbildning - om vi det vapentjänst, materielhantering, hundar. kan planera in det i god tid och vi har överlevnad (att ta hand om sig själv och mÖjligheter utifrån vår egen verksamhet. kamraterna) samt inte minst att lära sig • • Vi utvecklar nu vår förmåga att lösa • 14 FlygvapenNytt nr 3198 Miljömål: II II II II

Del 4

F 21 bedriver sedan cirka ge sommaren 1997 och har målet håll­ ••Vid F 21 ska all personal vara del­ fyra år ett miljöarbete med bar utveckling satt till före år 2000. aktig i miljöarbetet. Så har och ska ske bl a genom att man på respektive ar­ inriktning enligt Försvars­ betsplats gör en "miljöutredning". Man maktens miljöpolicy. kontrollerar hur var och en påverkar Internt miljöarbete m i Ijön - t ex slösar energi, använder far­ liga ämnen (när det finns ofarliga som lottiljen styrs till stor del av de mil­ löser samma uppgift), rätt teknik vid jölagar som säger att vår verksam­ För att information/utbildning ska nå ut pappersåtervinning, mm. "Utredning­ ~ het är tillståndspliktig, dvs vi är till all personal har en organisaton ska­ en" ligger sedan till grund för uppsät­ tvi ngade att ansöka om att få bedriva pats genom att alla skyddsombud på tande av mi Ijömål och åtgärdsplan. Just tjänsten. Ansökan behandlas aven kon­ arbetsplatserna även iklätt sig rollen detta arbete ska alltid pågå, dvs när cessionsnämnd som beslutar. Den sö­ som miljöombud. Denna organisation målet är nått höjs ribban mot nya mål. kande kan överklaga beslutet och då samlas minst två gånger årligen för upp­ Ett miljömål som redan är uppnått blir det regeringen (miljödepartementet) följning, utbildning och framtida vision. och förankrat (viktigt) hos personalen är som fäller det slutgiltiga beslutet. F 21 :s avfa Ilsplan, som syftade ti II käll­ ÖB:s och flygvapnets miljöplan lig­ För att tillsynsmyndigheten (länssty­ sortering och viss besparing. Arbetet ger som grund för F 21:s miljöplan, som relsen) ska veta att vi gör rätt, finns ett med miljöplanen innebär att vi sänker reglerar det i nterna mi Ijöarbetet (årl ig re­ kontrollprogram upprättat och som följs kostnaderna för avfa Ilshanteri ngen från videring). Här finns uppsatta miljömål upp av årliga miljörapporter. 660.000 kr/år till cirka 330.000 kr/år, och åtgärdsplaner för att nå resultat. På regional nivå utåt har flottiljen ett alltså nära en halvering. Dessa ska omsättas till produktions­ gott samarbete med tillsynsmyndighe­ Den framtida huvudvisionen är, att vi uppdrag i flygvapen ledningens pro­ ten bl a genom ett samarbetsorgan som alla vid F 21 ska inneha en hög nivå på duktionsverk. sammanträder ett antal gånger/år. På m i Ijömedvetenhet ti II gagn för att i vissa loka I n ivå har F 21 medverkat i ska­ Ett viktigt miljömål är att all personal avseenden vara ett föredöme för övriga pandet av "Luleås lokala Agenda 21". ska genomgå miljöutbildningföre 1998 samhället och kraftfu lit medverka ti II att Agendan antogs av kommunfullmäkti­ års utgång. hållbar utveckling uppnås. •

F/ygvapenNytt nr 3/98 15 00

'lut: 1U4jo,. ~te/M #eh~, 'f 21

Ett år som informationschef har bekräftat påståendet Som ett led mot förbättrade media­ 1ft kommunikationer inbjöds alla kvinnli­ att informationstjänstens betydelse är ständigt i ökan­ ga mediaarbetare i Norr- och Väster­ ii de. Men hur ökar man informationseffektiviteten i botten till en info-dag på flottiljen. Dess­ ca den turbulens som idag råder i Försvarsmakten? utom visades hela vårt flyguppvis­ ningsprogram för medierna vid en sär­ skild "F 21 Air-show" i slutet av april. id F 21 har det, som på många (9 andra håll i försvaret, varit ett tur­ Populärt besöksmål bulent sista halvår. Det ena har avlöst det andra. Innan vi har fått grepp om läget har nya direktiv och rykten åkt Vi har på senare tid haft äran att se ett runt i organisationen. Denna kaotiska ökat antal besökare vid F 21 . Våra möj­ verklighet underlättar inte möjligheten ligheter att visa upp en exotisk miljö för att kvalitetssäkra informationseffekti­ utländska besök har många gånger ut­ viteten. Med andra ord analys av hur nyttjats av såväl vår flygvapenchef som svängningarna i försvaret påverkar f andra värdar. Vi har haft tysk-svenskt den enskildes arbetssituation blir försvarsmi n isterbesök, USA:s sverige­ vansklig. Detta oaktat att dagens välut­ ambassadör, Brasi I iens flygvapenchef bildade chefer säkert gör sitt yttersta . och Frankrikes armechef på Jokkmokk­ Under våren har vid F 21 genomförts basen . Förutom dessa VIP-gäster besö­ en enkät, som hade målet att klarlägga ker mer än 1500 personer flottiljen vilka behov som föreligger vad avser under ett år. F 21:s interninformation. Nära 50 pro­ På "Skolornas dag" kom mer än 1000 cent av de anställda fick och har också elever med lärare till flottiljen, vilket glad­ svarat på enkäten. Analysarbetet pågår. de oss. Vi bjöd på öppet hus med yrkes­ Vi kan redan nu säga, att ämnet berör information, frivillig-information och många och åsikter finns i stor mängd. uppvisning av flera olika verksamheter Många anställda ger uttryck för oro som finns på flottiljen. Detta komplette­ med anledning av den ekonomiska situ­ ras aven kontinuerlig yrkesinformation ationen i försvaret. När man som infor­ ute i skolorna i Norr- och Västerbotten. mationschef i detta läge känner info-be­ Antalet besökare på F 21 :s hemsida är i hovet ute i organisationen, blir man lätt Tyske försvarsministern Rjjhe skuttar över stadigt ökande och förfrågningar via E­ frustrerad av hur svårt det är att leverera polarcirkeln - ett klassiskt F 21-jippo. post om värnplikten, yrkesval och ut­ ut sanningar som inte kan misstolkas ­ bildning i flygvapnet sker dagligen. När­ dvs klara besked. Man känner trycket kontakten med folk i vårt stora intresse­ från de anstä llda vid flottiljen, personer fekter i informationssammanhang är för område har ökat nästan lavinartat. i ens bekantskapskrets och från lokala oss osäkra. Teknik i detta avseende är mediaorgan. Samtliga vill veta vilka kon­ och förbi i r ett komplement ti II mänsk­ •• Sammanfattningsvis tycker jag att sekvenser som olika politiska och/eller lig direktkommunikation. Dessutom ger förutsättn i ngarna för en effektivare i n­ HKV-beslut kan få för den enskildes ar­ vi ut F 21-Nytt en gång i kvartalet. Perso­ formationstjänst finns vid F 21. För till­ betsplats eller för flottiljen som helhet. naltidningar är i mångas ögon stenålder. fället genomgår vi emellertid en gene­ Det är naturligt att man gärna vi II dela Men vår produkt är tveklöst en mycket rationsväxling som delvis förhindrar oss sina egna spekulationer med någon som uppskattad kontakt med flotti Ijen bland att nå optimala förbättringar. Jag syftar man tror vet mera? Då är det lätt hänt reservofficerare och frivilligpersonalen. då på att dagens unga medarbetare ser att man som informatör går i fällan och På externinfo-sidan är det sedan det som naturligt att hämta den infor­ inleder sig i frestelsen att göra veder­ några år ett kraftigt uppsving på F 21. mation som man behöver. Detta förfa­ börande sällskap ut på det sköra speku­ Flottiljchefens ambitioner att förstärka ringssätt ter sig onaturligt för många av lationsisflaket. flottiljens position som en naturlig del oss äldre. Vi kräver ett papper i posten av samhället har lyckats, genom att en helst underskrivet av översten, innan vi mängd olika företrädare för näringslivet, uppfattar det som en sanning som är Info-aktiviteter kommuner, landsting och länsstyrelse värd att lägga på minnet. har besökt oss. Vi försöker att profilera Dessutom kostar utbyggnad av mo­ oss i många olika sammanhang. Fram­ derna info-kanaler, typ ITV och Intranet, F 21 I igger tekn iskt sett vä I framme med förallt i skolorna och i medierna. Det in­ en hel del pengar. Men med en positiv Intranet och ITV-system, som är under tresse som lokala tidningar och andra och offensiv F 21-inställning till framti­ utbyggnad. Stora möjligheter finns i medier visar för flottiljen är mycket po­ den kommer vi säkert att lyckas för­ dessa moderna system. Men dess ef- sitivt. Och nödvändigt. bättra oss även i detta avseende. •

16 FlygvapenNytl nr 3198 Vid F 21:s radarkompani grund- och repetitionsutbiI­ lut: das förband till radarsystem PS-860, PS-870 och ra­ 1Uato,. 11ieldM ~"'''' =F Z1 dartransportplutoner. Vid F 21 startade krigsför­ bandsproduktionen 1980, varvid fyra Radarkompani 860 sattes upp. Under den senaste tioårsperioden har kompaniet producerat ett flertal Radarplutoner 870. Under våren 1998 fortsatte ra darkompa nie t med sin nuvarande huvuduppgift att förbandsomsätta Rada r­ kompanier 860. Willwffi~lli@~~ffi~ ~ kommit i skymundan - gömmer sig giirna

ompaniet har parallellt med riskerna för skador på personal och ma­ grundutbildning, drift och under­ teriel avsevärt minskats. Khåll på radarsystem arbetat i nten­ Kompaniet har under året skapat ett sivt med ett flertal projekt för att ut­ system för att kunna mäta kvaliten på veckla verksamheten. Det dussintal pro­ vår grundutbildning. Mätningen består jekt som kompaniet lyckats slutföra om­ av utbildningskontroller samt mätning fattar bland annat åtgärder inom ar­ av hur genomförandet har upplevts av betsmiljöområdet och mätning av grund­ befäl och värnpliktiga. Eftersom resul­ utbildning. tatet omsätts ti II ett poängsystem, kan vi Konkreta resultat har uppnåtts. Bland jämföra resultat mellan olika skeden annat har befästningsinstruktioner revi­ och utbildningsår. Därmed har grun­ derats, handbok för i ntern kontroll av den lagts för att fortlöpande kunna för­ radaranläggningar skapats och ny tek­ ändra genomföranden i jakten på bätt­ nisk order avseende lyft av radarantenn re kvalite. • tagits fram. Genom dessa projekt har

FlygvapenNyft nr 3/98 17 Vi vid F 21 har inom flera områden genom ett offensivt arbete skapat möjligheter att utvecklas genom att lära av andra samt att ge andra möjligheter att lära av oss. Dess­ utom strävar vi att genom sambruk skapa bättre ekonomi.

ed Luleå Tekniska Universitet F 21 deltar tillsammans med de 25 besök hos oss: LKAB, Luleå Kommun, har erfarenhetsutbyte skett största företagen i Norrbotten i ett nät­ Luleå Tekniska Universitet, Under­ ;1t inom områdena: verk för att stimulera utvecklingen av hållsregementet, Överkalix Kommun, kvalitetsarbetet i länet. Genom att vi be­ Lions, Kiruna Kommun, SSAB, Vatten­ • Kvalitetsutveckling söker varandras företag får vi i prakti­ fall, Länsstyrelsen, Haparanda kommun, • Ledarskap ken se hur man arbetar med att utveckla Volvo personalvagnar, Landshövding i • Teknisk utveckling. verksamheten och personalen. BD- och AC-Iän, Kommunfullmäktige Luleå, Datorteket Jokkmokk, Centek, Med Luleå Kommun har erfarenhets­ Norrbottens Byggmästarefören i ng. utbyte mellan kommunen och F 21 skett Studiebesök inom: Följande samarbete med Volvo per­ sonvagnar har etablerats: • Ledningsgruppen För att skapa förståelse för flottiljens • Räddningstjänst verksamhet och möjligheter att sam­ • Samutnyttjande av anläggningar. • Samverkansgrupp för att utveckla om­ verka med andra var under 1997 föl­ • Erfarenhetsutbyte genom att vissa be­ rådet "SAMBRUK". jande organisationerlföretag på studie- fattn i ngshavare växeltjänstgör hos va-

Foto: Ivar Blixt

18 F/ygvapenNytt nr 3/98 Landshövdingen i Norrbottens län och tilli­ Del 7 ka civilbefälhavaren Björn Rosengren efter att i lufthavet bekantat sig med luftförsva­ rets Viggen-komponent.

randra. T exVolvos kvalitetschef kom­ • Föreläsningar vid seminarier ordnade mer till F 21 och vår kvalitetschef reser av SIQ. till Volvo. - Volvos informationschef • SIQ besöker F 21 under hösten 1998. kommer hit och F 21:s dito gästar Volvo. Polisen hjälper till med: • Erfarenhetsutbyte mellan lednings­ • Hundtjänst grupperna. • Fordonsutbildning • Vapentjänst Med Tullverket upprätthålls erfaren­ • Trafikinformation. hetsutbyte inom området kvalitetsut­ veckling. Erfarenhetsutbyte med LKAB sker Med Institutet för Kvalitetsutveck­ mellan ledn i ngsgrupperna. ling (SIQ) från Göteborg sker: Med Luftfartsverket sker sambruk av flygplatser. Tillsammans utvecklar vi • Samverkan inom området offensiv Kallax till en internationell fraktflygplats kval itetsutveckl ing. - framtid redan nu. •

Foto: Ivar Blixt

Ii

Polishunden Chzardas (9 år) "angriper" F 21:s chef för hundplu­ tonen, Johan Brolin, medan polisassistent Christer Österstedt ilar till undsättning.

FlygvapenNyll nr 3/98 19 Bild 1: Principbild av "Flygvapnet 2000" med fokus på bastjänsten.

BAS 2000

PRIMUS/BAS

o

20 FlygvapenNytt nr 3/98 I av 000"

nformationssystem flygvapnet (IS/FV) är under införande och därmed mo­ dern informationsteknologi med nya krav. Vid utformningen av kommande basbataljoners ,ledning måste detta in­ arbetas. Den minskande ekonomin för för­ svarsmakten gör att "munnen måste rät­ tas efter matsäcken". Utbyggnaden av bassystem enligt bas 90-principen har avbrutits. Detta faktum medför att nya modeller för utnyttjande av den befint­ liga infrastrukturen måste utarbetas. Dagens bassystem är flexibelt och rör­ ligt vid framförallt huvudbasen med ett antal start- och landningsmöjl,igheter. Det framtida bassystemet - som ingår i " Flygvapnet 2000", bild 1 - måste ge högre chef större flexibilitet att utnyttja ett större antal start- och landn,ings­ möjligheter med framföral llt all väder­ skapacitet. Detta kräver att basförban­ Marinen den är mer uppgiftsanpassade och rör­ liga över en större yta, inom hela flyg­ basgruppen, samt är anpassade till mor­ gondagens möjligheter avseende för­ Armen bandsledni ng.

Ingångsvärden - Bas 2000 Officerare & civi la Försvarsbeslutet 1996, FB 96, innebar en neddragning från 24 till 16 basba­ taljoner. För att kunna bibehålla grund­ filosofin "skydd genom spridning" får framtida basbataljoner ansvara för ett geografiskt större område, med ett stör­ re antal start- och landni ngsmöjl igheter. Detta tillsammans med neddragning av utbyggnaden gör att en ny lednings­ struktur måste byggas upp. (Bild 2.) Flygbasstudien innebar i korthet ett antal alternativ som byggde på att i stör­ re utsträckning utöka rörligheten på da­ gens basförband. Man skulle därmed kunna verka inom den infrastruktur som dagens bassystem erbjuder samt utökan­ de av framförallt klargöringskapaciteten. AG Bas 2000 - en arbetsgrupp som bildades 1993 . Den tog vid där flyg­ Införandet av flerrollsflygplanet JAS 39 Gripen och basstudien slutade och hade till uppgift att känslighetspröva flygbasstudien. I de operativa prioriteringar som är kopplade till för­ sista dellrapporten 1995 fastslog arbets­ mågan att snabbt byta roll ställer höga och långtgå­ gruppen följande inriktningar för ett ende krav på basbataljonerna. Systemets möjligheter framtida bassystem .

att ta emot, bearbeta och utsända information ställer ~ Grundläggande operativa krav ska ti/l­ högre krav på framtida sambands- och ledningssystem. godoses. ~

FlygvapenNytt nr 3198 21 Bild 2 Ingångsvärden

~ Bas 90:s grundide om skydd genom sprid­ ning bibehålls och utvecklas ytterligare. ~ Lösningar ska tas fram som inom framti­ da ekonomiska ramar möjliggör att bas­ systemet inom en tioårsperiod i allt vä­ sentligt kan tillgodose flygsystemets krav på ledning och betjäning vid flygbas. ~ Bas 90-utbyggnaden enligt nuvarande plan avbryts. De redan utbyggda delar­ na tas tillvara och integreras i det fram­ tida bassystemet. ~ Framtida funktionslösningar ska tillgo­ dose stora krav på rörlighet varigenom er­ forderlig flexibilitet och anpassning möj­ liggörs. ~ Antalet start- och landningsmöjligheter ska fortsätta utvecklas mot de nivåer som anges i Bas 90-konceptet.

Projekt Underhåll 2000 redovisad es i Fl ygvapenNytts nr 2/96. Projektet sa m­ arbetar för att sä kerstäl la de gränssn itt so m finns avsee nde flygm ate ri elunder­ Projektet ska utform a förslag ti II ny flyg­ Arbetet genomförs i huvudsa k inom hållet. De bes l ut so m efterh and tas i nom bass truktur efter år 2000. Införandet ska del projekten med personal ur FTC, FK­ Uh 2000 rörande krigsorga ni sa ti onen ske under programperi oden 2002/2006. staber, förband och skolor. Häri genom blir därmed planeringsföru tsä ttninga r har projektet åsta dkommit ve rksam­ fö r Flygbassystem 2000. hetspåverkan, dvs att aktiv medverka n Organisation från officerskollege rn a i organi sa ti onen. Styrgrupp och referensgrupp ,finns ut­ Internationella insatser sedd. I referensg ruppen ingå r represe n­ Arbetet drivs från TU Bas aven pro­ ta nter från sa mtliga funktioner inom bas­ jek tstab bes tående av major Gerhard ba taljonen, fl ygkommando sa mt Stril. Vid internati onell a operationer ska bas­ IUner, major Oaes Bergström oc h pro­ Projektets orga ni sa tion ska förhopp­ fö rband kunna deltaga med sa mtliga j e kt a dministr J t ö~ Ingrid Larsson . nings vis spegl a den breda kompetens förba ndsfun kti oner. Ut­ veckling ska ske mot för­ måga att förband och funk­ ti oner inom basbataljonen Bild 3: Projekt Bas 2000 ska kunn a ledas av och sa mverka med i nternatio­ nell stab. M ateriel för be­ I KC- vs h ~ Uppdrag givare tj äning och försörjning av FVL I Beti fpl egna fl ygförband ska kunna ~ Styrgrupp medföras. M ateri elanpass ­ I ledning C ProgA Ordf ni ng ti II i ntern ati onell stan­ ~ Stf C ProgA dard ska genomföras så I Samband Projektledning C Prod A långt som möjligt. ~ Bas 2000 f-­ Pl mi Gerthard Ittner C Bas Projekt Flygbassystem l­ I Fältarbete mi Claes Bergström C Flyg 2000. -Mot ba kgrund av f- ~ Padm Ingrid larsson - C led ovanstående bes lutade fl yg­ I Elkraft C FTC vapenledninge n att starta r- Referensgrupp Övlt I Strand C TU Bas projekt Flygbassystem 2000. I Markförsv f- Övlt S Burström Föredragande Mi R Kirtze ll Ilnter ins f- Mi Ulf Finer Mi I lohqvist I Hotbild f- MI A Bruhn Kn I Sölvebring I Skyddsti f- Övlt M Nilsson I Siukvti f KS f- FKM I UH-tjänst f- FKN 22 FlygvapenNyll nr 3/98 Bild 4: "BuIIs eye"

Kommtj

Försörjning

Landnings hjälpmedel

Flyg dr/vm (jakt, attack och spaning) och omfatt­ Und K'.'nr...• !IIl~.:Fä'Ffth LednSb ning (antal, tid och plats) av den hotbild och de operativa grundkrav som hot­ Flyg­ bilden ger upphov till . Verksamheten arn inom flygbassystemet utformas härvid Bas­ på ett sådant sätt att det optimala ut­ räddning nyttjandet av flygsystemets resurser till­ godoses. Flygmtrltj 'En angripares insatser mot flygbas­ systemet kräver motåtgärder. Funktioner för dessa är luftförsvar (LV), markför­ Perstj svar, skyddstjänst och fältarbeten (ban­ reparation). Dessa funktioner (symboli­ serade av sektorer i bild 4) har utan an­ och kunskap som finns inom hela flyg­ förnyad klargöring (dvs tankning, ser­ griparens insatser ingen påverkan på vapnet. (Bild 3.) vice och beväpning). Härutöver krävs kärnverksamhetens genomförande. De information om angriparen samt en plan varierar därmed i storlek beroende på för den fortsatta verksamheten, vilken hotbilden samt beroende på de opera­ "BuIIs eye" ... framtages och delges av ledningsfunk­ tiva kraven . tionen. Ovan angivna hot, operativa grund­ Denna ledningsfunktion består dels krav och därav följande verksamhet ... är arbetsmodellen för projekt Flyg­ av den "minuttaktiska" ledningen ut­ leder ti II ett visst förfaringssätt kallat tak­ bassystem 2000. Modellen utgår från övad från kommandocentralen, dels av tik eller uppträdande. Den taktiska krigsorgan isationens kärnverksamhet. den stridstekniskitaktiska ledningen i grundtesen baseras på spridning och Kärnverksamhetens mål är att möjlig­ form av divisions- och bataljonsledning. rärlighet. göra vapnens verkan i målet, i detta fall Här inkluderas även väder- och sam­ burna av ett flygplan, fört aven pilot. bandsfunktionerna. För att åstadkomma avsedd verkan krävs Arbetsläget vapen . För att föra vapnen till målet • • Samtliga ovan redovisade funk­ krävs ett flygplan som kan ta sig från tioner kan sägas säkra initiafeffekten. flygbasen till målet. (Bild 4.) För en uthå II ighet över tiden krävs yt­ Etapp 1, innehållande den ,inledande För att åstadkomma upprepade in­ terligare resurser, vilka representeras av probleminventeringen, är avslutad. satser och insatser mot olika mål krävs de perifera delarna av bild 4. Ovan be­ Etapp 2, verksamhetsanalysskedet, kom­ att flygplanet kan återvända ti II basen för skrivna verksamhet bestäms till sin art mer att avslutas under tredje kvarta il et 1998 med en föredragning för referens­ och styrgrupp. Under hösten kommer Bild 5 förbandet Basbataljon 2000 att ta form i konkreta förbands-/funktionsmoduler. (Bild 5.) Samtidigt som nu funktionernaIfunk­ Projekt Bas 2000 stabsarbetsplan tionsklossarna inom respektive område börj.ar ta form, skrivs U TOEM för Bas­ bataljon 2000. Under hösten 1998 på­ 2007-12 börjas en del förbandsförsök inom funk­ , tionerna kommandocentraltjänst (Ke) och betjäning flygplan (Klargto och Am­ tjänst). En mer detaljerad beskrivning över Bas 2000, Taktiska principer och en be­ skrivning inom de olika ,funktionerna på basbataljon får anstå till kommande utgåva. • PrObleminventering Funktionsförsök Förberedelser inför införande

Verksamhetsanalys Förbandsförsök Förbandsinförande

UTOEM PTOEM TOEM AnBas U TABas P TABas TABas Utbanv KRO-FV

FlygvapenNyll nr 3/98 23 Luftförsvarsledning under 50 år :S

Överstelöjtnant Ulf Svensson, flygvapenled­ vä rldskrigets slutskede och som egen lite mer omfattande histo­ ningen, har i FlygvapenNytts dubbelnummer allmänt kommit att kallas Stril ria. SO - för att sedan snart bli en in ­ Det var redan lP å hösten 1944 5/97+1/98 beskrivit StriC, en av de centrala tellektuell och infrastrukture li som det egentl iga förnyelsear­ komponenterna i det nya flygvapnet, FV 2000. bas för Stri I 60 och StriC. betet började. OB skriver: Ett antal system börjar bemannas, 1998 de två "Det svenska militära luftför­ första som ska ingå i krigsorganisationen. En his­ •• Anders Annerfalk har i sin svaret, som uppbyggts på gru nd­ torisk händelse! fina minnesbok " Fl ygvapnet ­ va len av 1942 års riksdagsbe­ Det är också förhistorien - embryot. Här be­ en historisk översikt" skrivit om slut och därvid rönt starkt infly­ svensk lufbevakning och strids­ tande från finsk-ryska vinterkri ­ rättad aven av initiativtagarna. ledning. Bo Landahi har i "Luft­ get 1939-1940, har icke kunnat värnets historia" under redak­ följa den senaste tidens snabba tion av Ca rl Herl itz belyst äm net utveckling. Vårt luftförsvar be­ ur luftvä rn ets sy nvinklar. finner sig för närvarande stark t i Vad jag nu själ v kan bidra efterhand i förhållande ti ll an­ åt oss gå ti llbaka 50 år i ret. De som ska avlösa bered­ med här är, låt mig kalla det, fallsmedlen och anfallsmeto­ tiden, ti II 1948, också då en skapsårens brokiga skara. m i Ijö, organ isation, personer derna. En effektivisering av det historisk händelse. Den 1 Många har stä llt frågan hur och verksamhet kring och under svenska luftförsvaret är därför juli överförs armens och mari­ det började och varför det "blev denna inledande period, där jag ofrånkomlig om det ska kunna nens luftbevakning till flygvap­ som det blev" . En som var med hade förmånen att få medverka. förväntas fylla sina uppgifter i net, som med den nyinrättade då och lång tid framöver är Det strukturella genomförandet krig. Möjligheterna till en sådan I uftbevakn ingsi nspektionen (Ll J Gerdt Stangenberg (idag 85). under ledning av inspektören för effektivisering, som äro att söka kan överta försvarsstabens pla­ FlygvapenNytt har bett honom Iuftbevakn ingen (CLI ) ti Ilsam­ inom såväl det tekniska som det nering aven ny generation sy­ berätta om den första etappen. mans med Flygförvaltningen taktiska och organisatoriska om­ stem för ledning av luftförsva- Den etapp som började i andra 1948 -1957 är kanske värd sin rådet bör snarast utredas."

Temlltltlg

I slutet av maj hölls vid Strilcentrum/F 20 (Uppsala) en temadag om luftförsvars­ ledning under de gångna SO åren. TU Stril stod som värd. Detta "symposium" var att betrakta som en förövning inför själva jubileet, som på samma plats ska firas den 1 oktober. Detta sker då till minnet av försvarsstabsordern av den 16 november 1948, som ju blev start­ skottet till flygvapnets övertagande av luftförsvarsledningen i Sverige. Huvudtalare vid majträffen var förre översten och flottiljchefen Gerdt Stang­ enberg. FlygvapenNytt bad denne pi­ onjär och kreatör inom området luft­ försvarsledning att sammanfatta ut­ vecklingens stapplande steg på 40-talet fram till Stril SO och 60-epokerna. • J. Ch. Bild 1: Operationsrummet som det tog sig ut på tidigt 40-ta/.

de arbetet i luftförsva rskommit­ (Den senare rapporten har dock Fl ygva pnet hade alltså nu i Åkerman utredare ten var det två frågor med sä r­ inte kunnat återfinnas i krigsar­ börj an på 1940-talet börjat röra skild aktualitet som hade upp­ kivet. ) på sig för att sk apa en egen, ex­ märksammats. Dels den luftför­ klusiv organisation för sitt jakt­ Chefen för Krigshögs kolan svarsövn i ng inom fl ygvapnet försva r! Man bör komma ihåg (KHSl, översten Richard Åker­ jämte orga nise rad luftbeva kning Armen upprörd att som grund för 1936 års rik­ man, får detta utredningsupp­ som hade ägt rum några vec kor dagsbes lut låg uppfa ttningen, att drag, som ordförande i 1944 års tidi ga re i se ptember. Dels ett för­ det bäs ta luftförsva ret åstadkoms luftförsvarskommitte. Till sitt för­ slag från luftbevakningschefen i På armehåll var man upprörd genom anfall mot fi endens ba­ fogande får Åkerman luftför­ Karlstad för att komma tillrätta över att de från En gland inför­ ser. I realiteten bes tämde riks­ svarsexpert er frå n försvarsg re­ med tidsfördröjningarn a från skaffade radarstationern a hade dagen 1936 flygvapn ets doktrin narna och civilförsvaret. Kom­ luftbeva kningsstationerna (Is). ti llförts fl ygvapnet. Det ansågs genom förhållandet 4:1 för mitten börj ade sitt arbete de förs­ För övningen, som hade ägt fel att luftbevakninge n berö va ­ bomb:jakt! Den enda jaktflottil­ ta dagarna i oktober. rum inom den bliva nde tredje des detta nya, helt unika under­ jen, F 8, avsågs för Stockholms flygeskaderns område, hade rättelse instrument och därmed lu ftfö rsvar. Vilket i sin tur ledde Som ny generalstabsaspirant man i flygvapnet under es ka­ splittrade organisationen. till att samverkan med jakt inom på Försvarss tabens luftförsvars­ derstabschefen lennart Peyrons En injektion utomland sifrån luftförsvaret bl ev aktuell i andra avdelning (FstlL) upplevde jag ledning byggt en egen mindre av ann an typ hade man i fl yg­ delar av landet först när nya jakt­ en otrotig aktivitet (en stor skill­ central av ny typ i det nya äm­ vapnet tidigare fått genom stu­ förba nd senare tillkom. Vark en nad mot föregående år inom ar­ betshusets skyddsrum ("je Gä r­ diebesök i Finland (Bengtsson, res urser eller intresse fanns tidi­ meledningen). För mig blev det det" - som kom att leva en bra Sten beck, Bjuggren). Finnarna ga re för att utvec kl a luftför­ först en veckas intensiv utbild­ bit in på 19S0-talet). Här skulle hade för jaktförsvaret byggt upp svarsledning i andra delar av lan­ ning vid luftbevakningscentrail Ic man under övningen " utprova ett lu ftbevakningssystem för flyg­ det. Uppsala och luftbevakningsba­ nya stridsledningsmetoder för ba sern as skydd . Det kom att stå Vad som alltjämt också låg i t a~jon e n i Uppland. Någonting jakt- och lu ftförsvaret". Nytt var modell för vår organisa tion med luften i staben va r en annan öv­ helt nytt och en verksamh et som också rad ar (s om då hette eko­ egna Is (ja ktis) vid basern a, rap­ ning som ägt rum några år tidi­ överhuvudtaget inte berörts un­ radio) med ett antal vid ku sten porterand e ti II flotti Ij chefens ga re, 1941, med den då nybi 1­ der mer än fyra års militära hög­ utplacerade sådana typ ER IIIB. stridsledningsplats på fl ottiljen dade flygeskad ern. Chefen för skolor (AIHS och KHS). Någo n­ Iden till denna enkl'a anl äggning (j e) i ett sa mbandsnät med radio fl ygva pnet (CFV) hade i rappor­ ting som man " inte hade en torde Peyron ha fått från del s och j akten i luften . Vår jc-orga­ ten till ÖB hävdat, att luftbe­ aning om". Ljungdahl/Hägglöfs rapport hös­ nisaton blev strängt hemlig med va kningen mera hörd e hemma Så direkt in i ett hekti,skt stabs­ ten 1941, dels Cervell/Norden­ centralern a i kan slihus ell er i i fl ygva pnet och därför borde arbete. Förutom det begynn an- skjölds (jr) från hös ten 1943. bergs kyddsrum vid flott iljerna. överföras. CFV ansåg dock inte detta kunna ske förrän organi­ sationen med fl,ygbasområden var utbyggd, om fem-sex år. Några ideer om en förbättrad or­ ganisation presenterades inte. Frågan togs upp först långt se­ nare i luftförsvarskommittens slutskede. 1957 års luftförsvarssektor­ Egen försvarsgren ... indelning (2.indeln = 11 lfs).

Enhetligeiler integrerad ledning av luftförsvarets komponenter hade länge varit på tal. Från bör­ jan och i olika utredningar m m fram till 1940-talet hade luftför­ svaret också haft sina föresprå­ kare för att det skulle bli en sär­ sk ild försvarsgren I Diskuterat har man tydl igen också gjort om att göra luftförsvaret civilt. Det sku l­ le då inte belasta de mi litära an­ slagsramarna! 1943 fastställdes BSJL - "Be­ stämmelser för samverkan mel­ lan jaktförband, luftbevakning och luftvärn vid orts- och områ­ desluftförsvar". Denna samver­ kan, grundad på luftbevak ning­ ens rapporter, skul le ske i le. Man ser på bild 1 flygets och luftvär­ nets representanter bakom kar­ tor som ritats efter inkomna, stämplade Is-rapporter från sig­ nallottorna i telefonväxeln (så­ dana blanketter som Ljungdahl hade konstaterat inte användes i England). Så såg de tjugetalet under be­ redskapsåren utbyggda centra­ lerna i regel ut. Märkligt är att de hållits så hemliga. Lc-expeditionen, som den kallades, innehåller alla kom­ ponenterna i luftbevakningen: det presenterade luftläget samt anordningar för alarmering, ori­ entering och rapportering. Det var telegrafverket som svarade för de tekniska anläggningarna.

Räddande ängel

För att kunna gå vidare inom Fst/L kom luftbevakningschefen iVärmland, ryttmästaren Rosen­ blad, som en räddande ängel. Utan att här gå in på detaljer fö­ reslog han att man helt enkelt sk ulle använda orienteringsnä­ tets teknik, fast istället utifrån och in till le. En grupp av Is långt karna. Både plats, personal och grafstyreisen och major vid I l! luftbevakningsstationerna mar­ ute i periferin sku lle med med­ tekniska anordningar kunde öst­ Klingspor hade va rit en av dem kerade med lampor. Här fanns hörning kunna dela på en ge­ götabata ljonen, luftvärnet och som skapat och utbildat bered­ alltså en förebild till senare sy­ mensam ledning in till centralen. telegrafverkets tredje distrikt stäl­ skapens I uftbevakn ingsförband. stem , som dock misslyckades i Härifrån kom alltså ideen till luft­ la upp med. Platsen blev luft­ Norrköping. Det blev alldeles försvarsgruppcentralerna (Igc). värnscentralen (Ivc) i Oxel berget •• En sak kan vara intressant för mycket tända lampor som Efter en snabb undersökning i Norrköping. Den som skisse­ att notera: Luftläget inom luft­ inte gav någon bild av inflygan ­ visade det sig möjligt att redan rade den första modellen tilllgc bevakningskompaniet presente­ de flygplan eller förband. en vecka i december praktiskt var Woldemar Klingspor. Han rades i Igc på en vertikal vägg­ Redan vid ingången till 1945 utprova de rosenbladska tan­ var flygvapnets assistent i tele­ karta med utgångspunkt från hade vi al ltså tre nya kompo­ FstlL underlag för hela landet verkad e därför inte särsk ilt in­ och kunde göra en kostnadsbe­ spirerande. Av Folke Bernadotte, räkning. Uag vill minnas att det so m tjänstgjorde på FstlL, hörde rörde sig om ci rka 30 mkr.) vi att den tyska luftbeva kningen Redan följande år, 1946, vi ilie med dess " Luftlagemeldungen" den nye eskaderchefen ,för E 2, tydligen fungerade ända in i det Folke Ramström, genomföra sin sista. Men ett besök ansågs lik­ eskaderövning med den nya led ­ väl inte motiverat ... ningsorganisationen. "Uc M al­ Året därpå, 1946, beo rdrades mö" blev för trångt och en ny den nu vid FstlL för luftbevak­ centra l "snickrades till" i ett före­ ningen ansvarige generalstabs­ ningshus i Sösdala. Härifrån ut­ kaptenen ensam tilll studiebesök övade chefen för E 2, li ksom vid Fi ghter Command, som kom även chefen för S 1, si n kri gs­ att omfatta praktiskt taget al la funktion ända till dess Ifc S 1 i funktioner inom en sektor; även Tormestorp blev färdigt i mitten en radarverkstad för M osq uito, på 1950-talet. Efter hemkomsten kunde jag del­ 1946 gå r ÖB till "kungs" och ge luftförsvarskommitten in for­ föreslå r att denna nu på oli ka mation om den här pågående sätt prövade och övade organi­ organisatoriska omstrukture­ sat ion för luftbevakningen ge­ rin gen inom luftförsvaret. I sto rt nomförs i hela landet, dock inte ,innebar denna att sektorns led ­ fullständigt i mindre aktuell J ningsfunktion flyttades från de i delar. Den kan alltjämt beskrivas allmänhet oskyddade Sector som helt manuell. Nyheter jäm ­ Operations (SOC) till de för ra­ fö rt med det gamla systemet Jr darjaktstridsledning sä rsk ilt direktrapporterande rada r, hori­ byggda och skyddade ra daran­ so ntell presentation på läges­ läggningarna för Ground Con­ karta , syn lig för all samverkan­ trol Interception (GCI). de operativ personal i luftför­ sva ret samt di rekta sambands­ förbindelser. Detta är första ste­ På rätt väg get till någonting helt nytt och ge nomförs i regi av ÖB/För­ svarsstaben. Luftförsvarskommitten var enig om att en större grupp borde göra ett komplettera nde besök. Studier av tysk Ife Så skedde 1947 under ledning av dåvarande chefen för E3, Axel ljungdahl. Gruppen kunde i Vad fanns det ytterligare för in­ rapporten konstatera att "vi va r formation att hJmta från utlan­ på rätt väg". det? Ett besök kunde jag göra Utredni ngsarbetet efter kriget, 1945, nästan direkt efter krigs­ försök och övn inga r samt ut­ slutet, i den tyska nu obeman­ ländska kontakter ger i både för­ nade luftförsvarscentralen i en svarskommitten och luftförsvars­ berganläggning i Oslo. Den var kommitten en klar bild av be­ av sam ma typ som ofta vi sats i hovet att på olika sätt förstärka pressen av Ber! in-operan med Iuftförsvarsledn ingen. Fl ygva ­ ve rtikal presentation av luftläget p enchefen Nordenskjöld och på " ridån", åstadkommet med Westring - som nu ersa tt Åker­ ett slags overheadapparater med man i luftförsva rskommitten ­ sotade gla ssk ivor. skri ver hösten 1947 t o m: Men vi hade redan fattat vårt "Sam manfattningsvis anser beslut om horisontell presenta­ jag alltså, att ett effektivt luftför­ tion. Den tyska anl ägg ningen svar kräver att flygvapnet, luft­ nenter för en form av integrerad en central "modell Gärdet" i ett luftförsvars led ning: Nya radar­ skyddsrum, granne ti Ilie Malmö, Den första radarstationen var stationer - ERllllb - ny modell och ett anta l Igc inom Malmö fr 111 B - luftbevaknings- och för presentation av luftläget -"jc Iuftbevakn ingsområde. Andra flygsäkerhetsstation på flottilj. Gärdet" - sa mt ny optisk luftbe­ flygeskadern. bidrog med fl yg va kning med Ige! och ER IIIB. Ovning och försök genomförd es i maj i n ~ira an­

slutning @ krigsslutet! Här föd­ •i Före krigsslutet: Lfe des luftförs varscentralen (Ifc). På hösten1945 kunde en ar­ betsgrupp under FstlL:s ledning Kri get gick mot sitt slut och vi inform era sa mtliga militärområ­ ville inom avdelningen söka desstaber om dessa nya tankar, "gifta ihop" dessa komponenter samtid igt som de fick uppdraget medan luftförsvaret alltjämt var att läm na förslag till denna nya krigsorganiserat. Första militär­ orga nisation för sina res pektive området fick uppdraget att bygga militärområden. På så sä tt fick värnet och luhbevakningen sam­ manföres. För att klarlägga luft­ värnets kommande organisation och förvaltning inom luftförsva­ ret erfordras dock en detalj­ granskande utredning härom."

1948 märkesåret

Så blev det nu inte. Några må­ nader senare - 19/2 1948 - fö­ reslog ÖB i underdånig skrivel­ Orlenter1ngamot tB6RTe se att Kungl Maj:t måtte föreslå riksdagen att besluta om luftbe­ vakningens överförande till flyg­ Ltd''t'f''öreV8rsoentral vapnet i enlighet med framlagt organisationsförslag. Så skedde och omorganisationen kunde påbörjas den l juli 1948 med in­ riktn ing att genomföras så snabbt utbildnings- och förvaltnings­ tekniska forhållanden det med­ gav. För att genomföra denna för­ stärks flygledningen som tidiga­ re antytts med Luftbevaknings­ l- inspektionen (LI) och flygför­ valtningens materielsida (MLbv) I i med sammanlagt knappt 20 per­ soner. Kostnaderna härför be­ .J räknCldes till (enbart!) 556.000 kr. Orsaken härtill var att vissa anslag redan beviljats rörande t ex anskaffning av radar och ge­ nomförade av den nya luhbe­ vakningsorganisationen. Vidare hade försvarskommitten uppta­ git vissa medel. Richard Aker­ man blev den förste inspektören (CLI). Det samlade arbetet LI-FFM/ Lbv när Stri I 50 skapas kräver som tidigare antytts sin egen his­ toria. Det hade blivit fred i Eu­ ropa. Med Koreakriget, Chur­ chills Fultontal i USA, Berlin­ 91gnalopaningoargan muren m m som bakgrund kräv­ de regeringen ett snabbare ge­ nomförande än den sjuårsperiod som man kalkylerat med. Allt­ nog, 1957, när man inom flyg­ vapnet genomförde en omfat­ tande förbättring av hela krigs­ organisationen var också Stril 50 TelfdonHverförlng \lll4iolu:tor i stort genomfört i hela landet. AutoIBUak överföring av rndarvärden ID II W.ltrerlnga- och ldent1fier1ngspAverkan Strilcentrum 50 år Kall

Samarbetet 1948 mellan LI och MLbv och senare också Radar­ byrån kan liknas vid dagens ty­ ,. ,... -, . ~~ piska organisationsform i ut­ lag för utbyggnad och led­ veckling med "centrum" för ning. olika aktiviteter. Då startades ~ Plan för uppsättning av luft­ .. -. .,~ _. vårt första strilcentrum som kom bevakningsförband (PUL). . _. att omfatta arbete bl a med: .. ~ Utformningen av centraler (Ifc

och Igc m m). ':', "" " ~,~, ,~, ~""-'" ~ Radarplaner för den succes­~ Operationsanalys av luftför­ siva utbyggnaden av flygvap­ svarets olika funktioner. nets radar. ~ Luftförsvarsorientering inom ~ Sektorindelning som under- totalförsvaret (lufor). Blev världsledande

Utbyggnaden av Stri 150 upptog nästan hela decenniet. Utbild­ ning, övningar och nya radar­ stationer (bl a PS-08), nytt sam­ band m m var en naturlig och in­ tressant del av utvecklingspro­ cessen . När system et var färdigt fanns det också instruktioner för allluftbevakningstjänst; Lcl , Lgcl Lsl och Irrtropp. Självklart upp­ stod snart frågor om nya luftför­ svarsvapen, robotar och ny tek­ nik, datamaskiner inte bara för väder och kulbaneberäkn ingar osv. LI fick uppdraget att i sam­ band med "ÖB 54" lämna ett förslag till vidareutveckling av

ODlorlinje jelct S1:r1dolo

Jaktledning, M/4 0. STRIL 50 börjar åldras, STRIL 60 tar över. Nya bergrum iordningställs. o 24:an var ett tremotorigt sjö­ , flygplan. Det inköptes i januari Den 31 oktober 1944 landade en tysk Dornier Do 24 1945 av flygvapnet och var själv­ ~skrivet när man tre år senare (1948) satte i havet utanför Hällevik i västra Blekinge. Planets pilot, upp landets första flygräddn i ngsgrupp Heinz Roesch, hade tröttnat på Hitler- Tyskland och vid F 2, Kungl Roslagens Flygflottilj. Pla­ gett sig iväg från slagfältet tillsammans med sin est­ net fick i flygvapnet beteckningen TP 24. ländska flickvän. Övriga maskiner dessa pionjärer hade till sitt förfogande var tre TP 47 Ca­ Att det kom flyktingar till Sverige under andra världs­ talina, två T 2/Heinkel He 115 samt två krigets slutskede var inget ovanligt. Det ovanliga med TP 78/"Norseman" ambulansflygplan. just den här ankomsten var att det här planet ett par Under de följande 13 åren utförde år senare skulle komma att bli Sveriges första flygplan dessa, med Catalinorna i grund, mer än 6000 uppdrag av vilka ett hundratal ­ för flygräddning. inte sällan mycket dramatiska - bestod

- Flygräddning till sjöss med fP 47 Catalina. (/ bruk 1947-66).

30 FlygvapenNyl1 nr 3/98 Do 24ITP 24:an vid övning uti Östersjön, juli 1945.

Tre TP47 C t l' a a ma fanns - en hlev . nedskjuten av sovjetisk flyg.

av transport av sjuka människor till den "konstgjorda njuren" i Lund. Men allt var inte dramatik. Uppdrag som att kasta ner hö till får på Gotland eller ved till luftbevakare på någon ensligt belägen skärgårdsö ingick också i den dagliga gärningen.

En ny epok neby och F 21 i Lul eå. Vinsten var att man fick en bättre täckning av landet Den l november 1958 flyttades verk­ och att man kunde bilda permanenta samheten ti II F 8/Barkaby. Det dröjde flygrädd n i ngsstationer. som skulle ge svaret på frågan om flyg­ emellertid fram till 1964 innan man Ar 1967 lades F 8 ned och helikop­ vapnets och marinens flygverksamhet övergav vanliga flygplan ("fix-wing") till tergruppen där överfördes administrativt kunde integreras. Tanken bakom detta förmån för de mera lämpliga farkoster till F 17. beslut var att marin helikopterpersonal som kunde stå stilla (hovra) i luften. He­ Några år senare sammanfördes denna skulle utbildas i FRÄD-tjänst och att likoptereran inleddes. grupp med marinens helikopterdivision flygvapen personal i marin helikopter- En första leverans av ny hel i koptertyp på Berga. Det var en provverksamhet tjänst. (Känns tanken igen .. ?) ~ hade utlovats till 1960-61. Men på grund av "omständigheter" blev de nya Vertol1 07:orna så pass försenade att fa­ briken måste låna ut två äldre, enmo­ toriga HKP l " Bananen" medan man väntade på de nya . Enligt uppgift ett par riktiga "drögar" som tidigare gå tt i civil trafik i New York . 1964 kom så äntligen de nya hel i­ koptrarna och inflygningen kunde börja. Det dröjde inte länge förrän man insåg att de stora helikoptrarna förutom att plocka upp havererade pi loter också lämpade sig aliideles utmärkt för sjö­ räddning. Under åren 1966-67 flyttades en del av helikoptrarna ut till de kustnära flot­ TP 78 Norseman - vår flygräddning till lands på 50-talet. tiljerna F 15 i Söderhamn, F 17 i Ron-

FlygvapenNytt nr 3198 31 med sex HKP 4 i hangaren var ett fak­ tum. Under de 29 år HKP 4 tjänstgjorde landet runt har det flugits nästan 62 000 timmar utan ett enda totalhaveri inom flygvapnet. Under dessa år har, bara i södra Sverige, 1066 människor und­ satts. Av dessa var 40 piloter som i nöd tvingats lämna sina flygplan i fallskärm. Men allt har ett slut. Så ock "fyrorna". Från och med 1988 kom dessa att suc­ cessivt ersättas - först vid F 21 - med den modernare HKP 10 Super Puma. I början av 1992 flögs flygvapnets sista Vertol-trotjänare ti II Flygvapenmuseum i Linköping. En epok var slut och en ny kunde börja. Flygräddningen måste ju leva vidare. Idag finns det tolv Super-Pumor ut­ spridda över landet. Kvar av det "gamla gardet" finns t ex på F lO/Ängelholm året ut två HKP 3 (Agusta Bell 204) för lokal flygräddning. Avtal med Sjöfartsverket har säkrat fortsatt dygnet-runtberedskap för sam­ hället. Det finns för närvarande Super Pumor på Ronneby, Frösön, Luleå och Visby samt från och med juni i år även i Sundsvall. På väst- och ostkusten upp­ rätthålls beredskapen tills vidare av en­ bart marina HKP-4 förband. handsuppgift" . I regeri ngsbeslutet från Under mitten av 90-talet konstatera­ Samordning sprack augusti 1982 beordrades därför att he­ de en utredning under ledning av ge­ I i kopterförsöksförbandet sku Ile avveck­ neralen Rubart, att all hel ikopterverk­ samhet i landet borde samlas under en En av ÖB tillsatt utredning konstatera­ las från den 1 oktober samma år. hatt. Ett beslut om en övergång till ett de dock, att ingen av dessa båda upp­ Sommaren 1983 flyttades barkaby­ för flygvapnet, armen och marinen ge­ gifter kunde utföras som en "andra- gruppen till F 17 och tredJe divisionen mensamt hel i kopterförband togs och ett nytt program, Program 6 - Helikopter­ förband - inrättades från och med den 1 januari 1998 (se FV-Nytt 1/98, sid 32).

Ny integrering

Tanken med detta förband är att inte­ grera de tre systemen under en gemen­ sam ledning. I skrivande stund pågår arbetet för fullt under en snäv tidsplan. Exakt hur det kommer att se ut för flyg­ räddningens del den 1 januari 1999, då arbetet skall vara slutfört, är för tidigt att ha någon riktigt bra uppfattning om. Klart är dock att Försvarmaktens He­ likopterflottilj redan finns i Linköping. Klart är också att Bataljon Sydlokalise­ ras till Ronneby, Bataljon Osttill Berga och Bataljon Nordtill Boden. För FRÄD­ förbandens del innebär detta en inte­ gration med arme och marinförband. Hur ser då framtiden ut för den spe­ ciella flygräddningen? Man kan våga sig på en gissning att slutresultatet kom­ mer att mynna ut i någon form av fort­ satt specialinriktning för såväl " flygräd­ I dag är det HKP 10 Super Puma dare", "pansarvagnseliminerare" som som är ryggraden inom flygrädd­ "ubåtsdödare" - en inte allt för djärv för­ Foto: Gösta Bolander ning. modan. Uppgifterna/verkligheten finns ju kvar. Integrationen till trots. •

32 FJygvapenNytt nr 3/98 eb-­

nummer efter nummer i Flyg­ den fram till dags dato. Jag in­ tjänstgöringsperiod i mer eller de har inte vapen Nytt har man som läsa­ nehar nu tjänsten som kompa­ mindre samma system har jag i löst sin upp­ re mÖjlighet att ta del av artik­ nichef för ett s k LOMOS-för­ stort sett haft att göra med gift. Konskven­ lar som rör LOMOS, (flygvap­ band - dvs en skapelse som i samma personer från frivilligor­ sen borde då bli nets budgetversion för den op­ mångt och mycket är tänkt att ta ganisationerna. Utifrån ett kam­ att man måste se tiska luftbeva kningen) skrivna av över uppgiften som de tidigare ratskapets perspektiv är det na­ över ledning och or­ Tore Bertilsson. Tore Bertilsson I u ftbevakn i ngs kom pa n i erna turligtvis angenämt, jag har fått ganisation. är för "frivi II igheten i försvaret" hade. många goda vänner. Men uti­ Naturligtvis kommer det man i andra sammanhang i från ett bemann i ngsperspektiv Tore Berti Isson att gå ti II samhället benämner som "den •• Ett LOMOS-förband består är det mer eller mindre en smär­ storms mot ett sådant här "på­ starke" - t ex Göran Johansson, av drygt 200 man, varav samtl i­ re katastrof för systemet. Det sker hopp" tillsammans med ett antal "Göteborgs starke man". ga är frivilliga utom en - nämli­ ingen förnyelse i frivilligorgani­ företrädare för Lotta-organisa­ Ett problem med denna "ord­ gen chefen - som är en reserv­ sationerna. N u när frivi Iligorga­ tionerna och tala om hur många ning" är att väldigt mycket ska officersbefattning. Det är emel­ nisationerna har ansvaret för be­ man är samt hur många nya utgå från förfärande få . Det är lertid uttalat att även denna sista manningen av kompanierna, medlemmar man fått sista året. precis det som är problemet med tjänst i mån av kompetens ska måste rekrytering ske på ett Men svara mig i så fall på föl­ frivilligorganisationerna idag. tillsättas av frivilligpersonal, vil­ annat sätt. jande fråga: Var är då alla dessa Jag har verkat som reservoffi­ ket nu skett i åtminstone ett kom­ nya ansikten på ledningsmöten, cer i flygvapnet sedan slutet av pani. ••Anledningen till denna ana­ övningar m fl liknande tillställ­ 1981 och likt alla andra bevitt­ Personligen ser jag inga pro­ lys kommer från mina erfaren­ ningar? nat den allt sämre ekonomin för blem med upplägget givet en heter att bygga upp ett LOMOS­ Min tro är att proppar i syste­ försvaret. Jag tillhör emellertid förutsättning: att det konstant till­ förband från grunden. Där har men sitter högt - inte lågt. • den rel ativt sett lilla skara av re­ förs ny kompetens och ti Ilväxt i frivi Iligorganisationerna kapitalt Peter Wallenskog servofficerare som fått tjänstgö­ frivi II igorganisationerna. misslyckats med att bemanna ra regelbundet under hela perio­ Under min "hyfsat långa" kompa n ierna som planerat, dvs

...... ~~ ...... V"". ~. V"". "-"""...... ~. v""...... v ...... v""...... ,..-...... V""...... ' ~'--' ...... v"". v""...... V"". -.....-...... V""', ...... v""...... V"".

Bemötande: Vi ä må ga och starka

eter Wa Ilenskog beskriver utvecklingen och utbildningen vi lliga försvarsorganisationerna panibefälsnivå och deltar till­ frivi II igrörelsen inom för­ den senaste tiden. och Högkvarterets flygvapen­ sammans med dig. 8P svaret som om det vore Vi utbi Idar frivi II iga kompa­ ledning har fungerat på ett ut­ några få som styr och leder allt. nichefer och värnpli ktiga kapte­ omordentligt bra sätt. •• Att bygga upp ett nytt sy­ Det är precis tvärtom. Någon ner enligt den plan som gjorts Problemet för LOMOS kan stem tar tid, särskilt i en ekono­ måste dock vara coach och på­ upp. Dessa nya ansikten fyller ef­ vara att vi inte kan utbilda de miskt stram period. Men med hejare . Jag upplever emellertid terhand vakanser och ersätter re­ rekryterade i tillräckligt snabb den entusiasm som de frivilliga dagens frivill igverksamhet som servofficerarna. Detta tar några takt. visar, finns det all anledning att representant för samhällets 01 ika år, men intresset är stort och Att kalla detta för ett kapitalt se ljust på framtiden. nivåer, där alla är engagerade många frivilliga står på kö för misslyckande tyder på okunskap Om 3-4 år är vi klara med sy­ och kunniga på samtliga nivåer denna utbildning. Vi prioriterar om det verkliga läget. Men det stemet. Då har vi i stort sett 2000 inom bl a LOMOS. systemet och utbildar i den om­ finns kompanier som har en låg nya ansikten i LOMOS på alla fattning som pengarna medger. bemanningsnivå, det ska ärligt nivåer. Det är en missuppfattning att Vi har idag cirka 400 som står erkännas. Orsaken är, att inte Detta är att lyckas. Min erfa­ alla reservofficerare ska bort från på kö för utbildning. pengarna räcker för att fylla alla renhet från LOMOS är, att prop­ LOMOS. De två majorerna i förband på en gång. parna sitter bland dem som mot­ strilstaben är och förblir reserv­ •• Vår så kallade arme-sats­ På din fråga var alla dessa nya sätter sig förändringar och ny­ officerare! ning har varit ett lyckokast både ansikten finns vid övningar och tänkande - oavsett om de sitter Om Du Peter i nte sett några kvalitativt och ekonomiskt. krigsförbandskurser, vill jag sva­ högt eller lågt. • nya ansikten inom denna orga­ Genom denna satsning har vi ra, att de flesta finns idag på Tore Bertilsson nisation, så kan det bero på att fått många nya ansikten. grupp- och troppchefsnivå. In­ C prod mld FVRF (och påhejare) Du inte haft mÖjlighet att följa Samarbetet med de andra fri- om ett par år finns de på kom­

FlygvapenNyfl nr 3/98 33 !ut: Det amerikanska flygvapnets Scientific Advisory Board gav hösten 1995 ut en skrift vid namn "New Worlds Vistas, Air and Space Power for the 21st Century". Denna skrift som närmast kan sägas vara det svenska försvarets TP (Tek­ nisk Prognos) och TUK (Teknikutvecklingens Konsekvenser) borde var en förutsätt­ --P ningslös, futuristisk syn på hur tek­ f ter att ha läst den samman­ fattande volymen är det lätt nikutvecklingen kan forma @ att få en del aha-upplevel­ nästa generations flyg­ ser. Självklart, varför tänker vi vapen. inte så? Dronen - det olinjära hoppet är i huvudsak ett exem­ pel på hur framtidsbeskrivning­ en ser ut i "New World Vistas". Budskapet är: Efterträdaren ti II Gripen kanske inte behöver vara ett nytt flerrollsflygplan. Det är måhända ett flygplan med stort J vi ska ha, medan attack- och spaningsuppgifterna i huvudsak löses med en DRON, eller som den engelska benämningen är UCAV (Uninhabited Combat Air Vehicle), alltså en förarlös flyg­ farkost.

e e De stridsflygplan som nu produceras i Europa, USA, Ryss­ land är av naturliga skäl bättre på många sätt och vis än de flygplan de är avsedda att ersätta. Inget av dem kommer emellertid att för­ ändra flygkriget på något riktigt en farkost som medger helt nya nå ett stadium av "pilot over­ måste, ställa sig är då, om det revolutionerande sätt. De är bara konster, konster som inte kan ut­ load". Fler och större presenta­ inte är mera effektivt att flytta pi­ en utveckl ing aven befintlig ide. föras aven bemannad farkost på, tionsutrustningar pockar på plats loten till informationen istället H istorien kan uppvisa ett an­ grund av att den mänskliga kon­ i ett redan belamrat operatörs­ för att flytta informationen till pi­ tal exempel på teknologisprång stitutionen sätter stopp. utrymme, detta i sin tur kräver loten. som skapat olinjära hopp i ut­ Dronen kommer inte att full­ större uppmärksamhet från en När man betänker den volym vecklingen. I allmänhet har detta ständigt ersätta det bemannade redan mentalt överbelastad pi lot. av information som kommer att i nträffat när nya vapen med pre­ flygplanet under de närmaste år­ krävas för att utföra kvalificera­ standa vida överlägsna befintli­ tiondena (om ens någonsin), e e Den fråga man kan, och de stridsuppdrag i framtiden, slås ga vapen introducerats. Eldhand­ men möjligheten att slippa den vapen och arti Ileri var ett revo­ "mänskliga belastningen" ska­ I utionerande steg jämfört med par nya möjligheter. befintlig vapenteknologi. Kom­ Det är utvecklingen i sensor­ binationen kulspruta och strids­ teknik, processorprestanda och vagn har gjort hästen ti II en säll­ nätverksprestanda som gör dro­ Lockheed synt gäst på slagfältet. Flygplanet nen möjlig. Information kommer Martin/Boeing tog död på iden att avstånd ska­ i ökad grad kunna sammanIag­ utvecklar "Dark Star" för obemannade par skydd. Atombomben para­ ras från sensorer utanför flygfar­ spaningsflygningar. lyserade motparten. kosten. Dagens konceptbygger på att eVad är de olinjära hoppen i det man på marken sammanlagrar framtida I uftkriget? Ett av svaren information och via markbase­ är dronen, dvs tredje generatio­ rad länk sänderden vidaretill pi­ nen av obemannade flygetyg. loten i ett stridsflygplan. Innan Dagens obemannade flygfar­ informationen presenteras sam­ koster har fördelar i form av kost­ man lagras den ytter I igare med nader eller uthållighet, men de information från andra flygplan. är antingen kryssningsmissiler Den mängd information som eller tämligen enkla spanings­ kan presenteras är ofantlig. Det farkoster. Dronen ger oss möj­ pågår redan nu en tämligen liv­ I ighet att släppa arvet och skapa lig diskussion om vi inte börjar

34 FlygvapenNyll nr 3/98 T v: Lockheed Martins koncept i tävlingen om att få producera obemannat stridsflygplan (= UCAV/Unmanned Combat Air VehicJe).

I och med att vi inte längre är begränsade av farkostens mått och prestanda, så kan volymen, ytan, kontroller och processorer i DKC utformas optimalt. Även om uppdraget är programmerat i förväg (som i dagens kryss­ ningsmissiler) finns möjligheten att ta över kontrollen och utföra ändringar i realtid .

••Tekniken att överföra infor­ mation mellan dronen och ope­ ratörerna är inte enkel, det ska erkännas. Det är dock redan idag fullt mÖjligt att tänka sig ett fun­ gerande kommunikations-/över­ vakningssystem som bygger på länk och reläförbindelser via andra obemannade farkoster. Dronens överl evnads möjl ig­ heter ökar drastiskt genom att den kan konstrueras med en manöverbarhet som vida över­ stiger vad som kan tolereras av en mänsklig pilot. Begränsning­ man av tanken att det kanske är KontrollCentral, uppbyggd un­ höva sittai farkosten. Vi kan få en arna för dagens flygplan ligger mer ekonomiskt att endast sända gefär som dagens doomsimula­ stridsfarkost med t ex en pi lot, en normalt mellan +1OG och -3G. korrektionsinformation till strids­ torer men med plats för flera navigatör, en vapenoperatör och En dron skulle kunna byggas farkosten och behålla övrig info operatörer. Iden med flera ope­ en motmedelsoperatör utan att med begränsningarna +-1 0-20G. hos en, eller flera, operatörer på ratörer är, att var och en sk ulle farkosten rent fysiskt behöver ha Avlägsnandet av pi loten från ka­ marken. ha ett ansvarsområde på samma den volym som skull e krävas i ett binen medför dessutom att far­ All tillgänglig uppdragsinfor­ sätt som besättningen på t ex ett flygplan av dagens modell. Ar­ kosten kan utformas med be­ mation samlas i en kontrollcen ­ bombflygplan av klassi skt sn itt betet och uppgiften sköts/styrs tydl igt bättre smygegenskaper än tral, låt oss kalla den DKCJDron­ men med fördelen att inte be­ från markcentralen. dagens stridsflygplan.

• • Fl ygvapnet bör lägga lite kraft i att pröva ett eventuellt framtida dronsystem. Första ste­ get kan vara att genom simule­ ringar hitta en form för hur sam­ spelet mellan farkosten och ope­ ratörern a kan ske. Samtidigt med detta kan många av frågeteck­ nen kring kontroll-/övervak­ n i ngssystemet rä tas ut. Konstruktionen av sjä lva dro­ nen bör ske genom att utgå från någon slags kryssningsmissils­ koncept som sedan skalas upp. Att gå den andra vägen, utgå från ett befintligt flygplan som Gripen eller Draken, leder troligen ti II fel tankegå ngar. Man måste frigöra tanken och inse att dronen är ett unikt flygetygoch därmed måste konstrueras från grunden. •

FlygvapenNytl nr 3/98 35 Så hyfsar ui uårt skriftspråk I Försvarsmakten ska vi följa Svenska språknämndens hovrätten, Svea hovrätt, tings­ företag för en PR-avdelning ­ skrivregler. Det ska vi göra därför att användandet av rätt rätten, kronofogdemyndighe­ man sysslar ju bara med en liten svenska bl a skapar förtroende och aktning hos moHa­ ten, länsstyrelsen, vattendom­ del, det externa utskicket, av PR­ gama av våra budskap. stolen, arbetsförmedlingen, aktiviteten. nykterhetsnäm nden. FlygvapenNytt har påpekat detta "missförhållande" för YVär r är det idag lite si och 1) Departementen. 5) Funktionsbeteckningar. många år sedan och vi borde ha så med svensks pråkskun­ Skrivs med liten bokstav ef­ Skrivs med liten bokstav. Ex: upprepat detta liksom tidigare skaperna. BI a har Postens tersom de är både namn och flygvapnet, flottan, marinen, ~ påpekat många andra felaktig­ egoistiska uppmaning "skriv som benämningar. Ex: finansde­ armen, tullen, polisen, syste­ heter i vårt tal- och skriftspråk. du talar" fört med sig nästan ett partementet, kulturdeparte­ met. skriftspråk i kaos. " Alla" skriver mentet, försvarsdepartemen­ Ty skriver och säger vi fel blir vi 6) Regeringen, riksdagen, riks­ som de vill och blandar urskill­ tet. bedömda därefter. Rätt svenska dagens utskott och institutio­ ningslöst in utländska ord och kan vara en del av goda publika 2) Centrala verk och myndighe­ ner. uttryck. Detta ofog kan vara för­ relationer. Låt oss i flygvapnet/­ ter som är unika och har Skrivs med liten bokstav. Ex: ödande. försvaret göra reklam för bety­ namnkaraktär. finansutskottet, kulturutskot­ delsen av att använda rätt sven­ Till all a i försvaret - framför Skrivs med stor bokstav. Ex: tet, riksdagens utrikesnämnd. ska i vårt dag I iga arbete - utåt allt alla informatörer/pressche­ Statens invandrarverk, Invand­ 7) Avdelningar inom myndighet såvä l som inåt. fer (motsvarande) vid Försvars­ ra rverket, Data inspektionen, Skrivs med liten bokstav. Ex: maktens 01 ika informationsav­ Kammarkollegiet, Lagrådet, •• Kom då också ihåg: Det driftsavdelningen, informa­ delningar m m vädjas: Skaffa åt­ Riksbanken, Högsta domsto­ heter inte - vi ska varken säga tionsbyrån/-avdel n ingen. minstone boken "Svenska skriv­ len, Högkvarteret, Kustbevak­ eller skriva - Jasplanet, Ja sen, Ja­ regler" (utgiven av Svenska språk­ ningen (som myndighet), För­ sena etc, etc. Avser vi flygpla­ nämnden) och gärna också sva rsma kten. •• Apropå rätt svenska vi ll jag net, så är dess namn Gripen. Be­ Svenska Akademiens ordlista. ta upp en självklarhet: PR bety­ teckningarna JAS 39 Gripen eller 3) Myndigheter vars namn är en Använd dessa flitigt och följ vad personbeteckning (och tvärt­ der inte reklam . Tyvärr säger och JAS 39 är också tillåtna. I såda ­ däri sägs så hedrar du ditt före­ om). skriver alltför många: göra PR för na fall alltid med sifferbeteck­ tag - flygvapnet, armen, mari­ något. Detta är en omöjlighet. ning. JAS är bara en förkortning Skrivs med liten bokstav. Ex: nen - dvs Försvarsmakten. Det PR är en engelsk förkortning av av jakt, attack, spaning och ska justitiekanslern UK), riksåkla ­ är lika viktigt som att vara rätt pulic relations - publika relatio­ skrivas med stora bokstäver (ver­ garen (RÅ), jämställdhetsom­ klädd! ner, alltså. Och goda såväl som saler). - Avser man emellertid budsmannen (jämO), barn ­ dåliga sådana kan man skapa inte själva flygplanet, kan man ombudsmannen (BO) . • • Hä r ges några exempel. och ha. Men inte göra l t ex säga/s kr,iva JAS-projektet. Svenska språknämnden rekom­ 4) Myndigheter som inte är Det är al ltså också fel att be­ Man syfta r då på innehållet pre­ menderar stor bokstav för myn­ unika (regionala myndighe­ nämna en presskontaktsavdel­ standamässigt, s a s. • digheter och liknande med klar ter, domstolar, nämnder). ni ng som förser press och a11­ Jahn Charleville namnkaraktär. Grundreglerna är: Skrivs med liten bokstav. Ex: mänhet etc med nyheter om sitt

-- ~-- KDm Dch se gamla Saabflrgplan

esökare i Flygvapenmuse­ karaktäristiska utseendet med två av flygplanet. Det man trodde J 21 R då ingen spara ts åt efter­ c;;r, um på Malmen kommer från bommar. Flygplanet var det för­ sku lle bli en mindre modifiering vä rlden. En av de tre J 21 A som och med i sommar att kunna sta seriebyggda flygplanet som visade sig vara ett nytt flygplan fanns i museets samlingar har nu ~studera en komplett samling av försågs med katapu ltstol. Detvar ti II 60 procent. Den 10 mars konverterats till J 21 R. Tankarna militära Saabflygplan från 1940 också det första flygplanet i flyg­ 1947 premiärflögs flygplanet av på ombyggnad kom för cirka tio och fram ti II dagens Viggen. Det vapnet med noshjul. Åke Sunden. år sedan. Projektledaren Ken­ som gjort samlingen komplett är Samtidigt som J 21 togs i flyg­ Flygvapenmuseum har nu en neth lindqvist ledde inl ed ­ en J 21 R, som under nästan tio vapnets tjänst började man på komplett samling av alla militä­ ningsvis arbetet som bl a inne­ års tid restaurerats av frivilliga Saab projektera en "reaversion" ra Saabflygplan. Länge saknades bar omfattande plåtarbeten. med bakgrund hos Saab Stora förändringar måste och flygvapnet. Saab J 21 göras p g a den betydligt är det enda flygplan i värl­ större jetmotorn sa mt att den som man för se riepro­ huvudstället gjordes lägre. duktion lyckats göra först Avsaknaden av propeller en kolvmotor- sedan en jet­ medgav lägre frigång. motorversion. Många har varit sysse l­ Saab J 21 :s projektleda­ e ••• satta med restaureringsar­ re Frid Wänström började betet. Projektledare efter 1941 konstruera ett jakt­ Redaktionsledningen låter gare FV-Nytt. Detta beror Kenneth Lindqvist har Kurt flygplan runt den tyska mo­ meddela, att det framgent på att vi trycker på papper ZeUerholm varit. Arbetet torn Daimler Benz 605. kan komma att inträffa att som till stor procent utgörs har varit ett frivilligt åta­ Flygplanet byggdes med en del nyheter vi publicerar av returpapper... • gande, men Saab har där­ skjutande propeller för att redan har blivit lästa i tidi­ Alftd Wstlnd, d y ti II i hög grad stöttat pro­ ge piloten bättre sikt fram­ jektet. • åt. Det gav flygplanet det 5.5.

36 FlygvapenNylt nr 3/98 ' en nya utgåvan av boken närområde. Dessutom har and ra namn, bokstavs- eller sifferbe­ borde heta FLYGPLANSKORT) FLYGPLAN KORT uppvisar fl ygplan och helikoptrar medta­ teckninga r so m NATO-benäm­ har namnet dock behållitsav tra­ SlJ'----' omfattande omarbetning gits som bedömts vara av jäm­ ningar. ditionsskäl. jämfört med den föregående ut­ förande intresse. Ett urva l av fö­ Ti te ln FLYGPLANKORT, som FLYG PLANKORT 1978 blev gåvan, FLYGPLANKORT 1987. rarlösa flygfarkoster (UAV = Un­ kan verka malplacerad för en den första sammanstälin i ngen i Boken är en öppen publikation manned Aerial Vehicle) har bok, har anor långt tillbaka i bokform. FLYGPLAN KORT 1987 och avsedd att anvä ndas för iden­ också beretts utrymme liksom tiden inom det svens ka försvaret. i si n tur omarbetades så att ob­ tifiering av flygplan och helikop­ flygburna vapen som fått ett eget Det började just med lösa flyg­jekt med I iknande utseende pla­ trar men är också ett hjälpmedel kapitel där de kortfattat beskrivs planskort liknande vanliga spel­ cerades intill va randra för att där­ vid utbildning. FLYGPLANKORT tillsammans med bildexempel. kort. Korten utnyttjades som un­ igenom underlä tta identifiering­ är likaså ett uppslagsverk för all ­ I den nya boken är, liksom i derlag fö r identifiering av flyg­ en med hjälp av boken. män flyginformation. Framför allt den föregående, objekt med lik­ plan. Sä rskilda utgåvor gjordes Den nya boken FLYGPLAN­ presenteras mer i nformation i nande utseende placerade intill under 30-talet, främst i samba nd KORT har tagits fram i flygva­ den nya utgåvan i form av data varandra oberoende av tillverk­ med övn ingar. Under andra pen ledningens regi. Det huvud­ för de olika systemen, Detta tack nings iand. Detta gör boken lätt vä rldskri get fick de dåvarande sa kliga arbetet med boken har va re tillgå ngen på ett mer om­ att använda som identifierings­ fl ygplanskorten en ökad bety­ gjorts vid FMV: FUnd. Boken fattande öppet underlag jämfört underlag samtidigt som flyg­ del se då också den optiska luft­ kommer att vara ti Ilgänglig både med tidigare. planstyper som liknar varandra bevakningen kom in i bilden. inom Försvarsm akten och ute i En annan nyhet är att hela lätt kan jämföras. FLYGPLAN­ 1950 kom de första "dragspe­ det civila samhäll et. Förutom boken är tryckt i färg. Bo ken be­ KORT avs lutas med ett omfat­ len", där flera fl ygplan presente­ distribution till försvarsanknut­ skriver med text, foton och tre­ tande innehållsregister där sa mt­ rad es på ett avlångt papper, vil­ na organisationer kommer boken plansskisser militära och civila liga beskrivna objekt presenteras ket veks som en dragspelsbälg. så ledes även att försäljas på den flygplan och helikoptrar som fö­ i alfabeti sk ordning på de plat­ Vä l medvetna om det gram­ civila marknaden. • rekommer i Sverige och i vårt ser som följer av såväl deras matiskt inkorrekta i titeln (det Owe Björnelund & ULf Hugo

Det är verkligen inte ofta som slutar man inte förrän på sid Det här är en hel t ny och om­ sve nsk mylla, en bok som någon ur flygvapnet träder 270. En fl ygthri Iler som pekar arbetad utgåva av den bok som varmt rekommenderas. Förfat­ fram och presenterar sig som på faran med genmani pu lation ursprungligen utkom 1991, tare är de välkända flyghisto­ thri Ilerförfattare . Redan förra och vad den kan ge för konse­ "Nödlandning Sverige". Men rikerna Bo Widfeldt och Rolph året skedde det - kapten Leif kvenser. då såväl te xt som bilder i be­ Wegmann. - FV-Nytts läse­ Möller från F1 7 i Ronneby gav Boken kostar cirka 250 kr tydande omfattning förnyats är krets köper boken till rabatt­ då ut sin debutroman: Made och är utgiven av Bra Böcker. dessa 208 sidor och 340 foto­ priset 295 kr. Beställ genom in Sweden. Titeln är väl inte Fråga din bokhandlare. • bilder från andra världskrigets telnr 0380-122 56. Utgivare alltför upphetsande men går I Ch. dagar, då utländska flygplan Air Historic Research AB. • man vidare i kapiteltexten så och ballonger hamnade på I Ch. Brittiska TU Stril &TU AIACS besöker SlIerige Så har då ett nytt stabsreg le­ mente sett dagens ljus. Det re­ månadsskiftet mars/april gäs­ samarbete är helt överl ägset vissa svårigheter att förstå vår glerar stabstjänsten i Försva rs­ tades Sverige av de brittiska andra metoder. Vi var också rö­ princip att bygga fast sig i fasta makten och ersätter bl a Stabs­ TU-enheterna för Stril (OEU rande överens om, att en av de an läggningar. Hos dem gäller I K (1969) och AH4 (1987). De GJ ADGE) och flygburna radarsys­ största an ledn ingarna ti II att fortfarande, om inte Imperiet, så var både föråldrade och in ak­ tem AWACS (OEU E-3 D) . Besö­ denna modell är effektivas t beror i vart fall att man måste kunna tuella. Översynen gav till re­ ket var en svarsvisit på tidigare på att dagens system är så kom­ flytta sig och uppträda i sto rt sett sultat Stabsreglemente l och besök som FTC (Fl ygvapnets Tak­ plicerade att det är fullständigt var som helst i världen. Utgåen­ 2 Förhandsutgåva (StabsR '1 tiska Centrum) genomfört hos omöjligt att skriva I 00 procen­ de från den erfarenheten fick vi Fu resp StabsR 2 Fu ). Båda dem. Vä rd ar för besöket va rTU tigt täckande specifikationer. en del goda råd om hur man dessa förhandsutgåvor finns Stril med stöd av Rad arflygen­ En annan gemensam erfaren­ lämpligen skall bete sig om be­ sedan årsskiftet i bokform. heten från F 16/Malmen. Plats: het i sammanhanget var att fö­ slut om interoperab ilitet fattas Regl ementena har bl a ge­ Strilcentrum i Uppsala. retag som tidigare inte arbetat för våra system. Det var av den nomgått en viss internationell Från svensk sida hölls ge­ på detta sätt var lite rädda för an ledningen britterna var intres­ anpassning. Arbete återstå r nomgånga r om STRI C och FSR metoden. Sa nnolikt beror det på sera de av Rrgc/T. dock för att tillvarata erfaren­ 890 med åtföljande demonstra­ att de är rädda för att modellen När man väl accepterat "den heterna från all a fo rmer av in­ toner av systemen. Dessutom skall leda till förseningar. Det är svenska modellen" (som då våra ternationell verksamhet. fick gästerna flyga ett entim­ helt klart att om kunden inte har system byggdes var totalt inrik­ För att kunna göra förbätt­ mespass med S l OOB Argus. Vi­ förståe lse och kunskap om hur tat mot försvar av vårt territori­ ringar i kommande slutliga ut­ dare gjordes på begäran en pre­ denna form av samverkan ska ll um) fick såväl FSR 890 som cen­ gåvor krävs att förslag och syn­ sentation och demonstration av bedr ivas, leder det till förse­ tralerna berömmande ord både punkter strömmar in . Ditt bi­ Rrgc/T. ningar. Efter mer än 25 års erfa­ vad gä ller tekni ska lösn ingar och drag kan medverka till att Mycket gi vande samtal hölls renhet anser vi på TU Stri I, att vi användarvänlighet samt det så stabsreglementena ger det stöd om TU-enheters sätt att arbeta, vet hur arbetsformern a ska ll vara kallade man-mas kin interfacet som erfordras i stabsarbe­ vårt inte minst tillsammans med le­ för att ge fruktsamma resultat. (MMI). Vidare diskuterades kom­ te, såväl i fred, kris som krig. verantörer av system. Vi kunde De företag som är vana vid ar­ munikationssystem och våra Skicka därför gä rna syn­ snart konstatera att våra erfaren­ betsformen skriver gärna under olikheter i dessa sam manhang punkter till HKV/OP GEN . heter i detta avseende var myc­ på detta . jämfört med NATO-standard .• Tack på förhand l • ket lika britternas. D v s ett nära Vad det gäller de svenska sy­ Major Tom Carlsson, TU StrifJF 20 HKV/lNFO och ömseSidigt förtroendefu lit stem en hade britterna i början

FlygvapenNyll nr 3/98 37 I början av juni var Upplands flyg­ flottilj värd för Militära Nordiska Mästerskapen i flygfemkamp. Det var sex länder som gjorde upp om segern i dels Militära Nordiska Mäs­ terskapet, dels Öppna Militära Nor­ diska Mästerskapet.Förutom Sveri­ ge deltog Belgien, Finland, Norge, Ryssland och Turkiet.

Lut ~ leto: IUptel4 .,4l4be,.~ 1UM~~OI4, 116

.-. atävlingarn a ingår momen­ nordost om F 16. Orienteri ngen gen kom med hinderbana och väldigande svensk dominans ­ l:::!J' ten skjutning, fäktning, boll­ avgjordes i terrängen väster om orientering sken solen från en (1 :a, 2:a, 3:a + 5:a, etc. Och lag­ prov, hindersi mning och flottiljen. nästan klarblå himmel. Hinder­ mässigt blev det guld + brons). dubbelgrenen h inderbana/ori­ Vädret var under veckan minst löpningen ge nomfördes på en Det är glädjande att svenska flyg­ entering. sagt omväxlilnde. Under det in­ nyrustad hinderbana, gräsfröna vapnet har så många duktiga Alla moment utom skjutning ledande skjutmomentet var det hade inte ens hunnit gro! I fjär­ mångkampare! Att fler av dem och orientering kunde genom­ uppehåll för att övergå till regn­ ran hördes idrottsavdelningens dessutom är från F 16 gör na­ föras inne på flottiljområdet. skurar när deltaga rna gick in­ högtalaranläggning spela svens­ turligtvis inte saken sämre (a nser Skjutmomentet genomfördes på omhus för fäktning, bollmoment ka marscher. skribenten). den civila skjutbanan Faxan strax och simning. När sedan torsda­ Resultatlistan visar en över­ Prisbordet var välfyllt med

38 FJygvapenNytI nr 3/98 Resultat, lag/öppna:

1) Sverige 1, 14057p 2) Finland 1, 12034,5 3) Ryssland, 11837,5 4) Sverige 2, 10941 ,5 5) Belgien 1, 10128,5 6) Norge, 9973,5 7) Turkiet, 9894,5 8) Finland 2, 7532,5 9) Belgien 2, 5033

lag/nordiska: 1) Sverige 1, 14057 P 2) Finland 1, 12034,5 3) Sverige 2, 10941,5 4) Norge 9973,5 5) Finland 2, 7532,5

Individuellt/öppna: 1) Isaksson, Sve 1, 4930 P 2) Rohlen, Sve 1, 4605 3) Carlsson, Sve 1, 4522 4) Viitala, Fin 4284 5) Sinitsin, Rys 4118,5 6) Bobrov, Rys 3939 7) Eriksson, Sve 2 3896,5 12) larsson, Sve 2 3745,5 13) Brink, Sve 1 3745 19) Nordberg,Sve 2 3299,5 23) Nilsson, Sve 2 3060,5

Ovan: F 16:s gymnastiksal förvandlades till fäktningssal för en dag. Flygvapnet kan fäktning - på pisten och i arrangemang!

T h: Jonas Rolen (segrare i hinderbana) på väg att for­ cera "Irländska bordet".

såvä l medaljer som pl aketter och handgjorda vaser med F 16:s emblem från glashyttan vid Ulva kva rn. (Denna är näs tan granne med flotti'ljen i norr.) . •

FlygvapenNyil nr 3/98 39 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eft .. FÖRSVAR atersänds för .. ersandmng ~IAI_ FLYGVAPENNYTTSMAKTE N nya adress:~~d,elsen med ~ 10785 STOCKHOLM -:-::-:;-~___ ar nedan .

"l personal ur flygledning och h foto: Jahn Charleville G r pektör generalmajOr Jan Jonsson, a sar peter Liander en /Os' flygvapencentrum. era