Är:;oc,a E eKfc ra rkh s. : :YI ~ " a =\: re'1 r.g ~.aefse 755

Foto: Anders Ny/en p"

Foto: Kurt Pettersson

Flygvapenchefen Kent Harrskog i talarstolen - S 1008 Argus i bakgrunden. CFV har just överlämnat loggboken till C F 16.

~ en 5 november blev F 16 Strax därefter svepte de fyra 3400) - utgör ett betydelsefullt ~ fyra flygplan rikare. Då planen, S 1008 Argus, eskorte­ komplement till vår markplace­ överlämnade FMV till Försva rs­ rade av två Jaktviggar ur F 16 rade stridslednings- och luftbe­ maktens flygvapen fyra flygande förbi i tät formering. Ceremo­ vakningsradar vad gäller under­ spaningsradarsystem av typ FSR nien för ambassadörer, indus­ rättelser såväl i freds-, kris- som 890. Chefen för Materielverkets trifolk, massmedier och en krigstillämpningar. En väsentlig flygmaterielledning, generalma­ hoper officerare va r till ända. förbättring har skapats. jor Staffan Näsström, överräckte Rad arspan i ngssystemet FSR 1998 och 1999 kommer de en loggbok till flygvapencehfen, 890 ingår som en viktig del i flyg­ två resterande S 1008 Argus att generallöjtnant Kent Harrskog stridskrafterna, i det som numer levereras till F 16. Systemet kan som i sin tur hade att vidarebe­ benäms Flygvapnet 2000. då utnyttjas fullt ut för såväl fordra densamma till chefen för Den nya spaningsradarfunk­ operativa som taktiska uppgif­ Upplands flygflottiljIF 16, överste tionen - med radar PS 890 och ter. • Mats Nilsson. bärare S 1008 Argus (= Saab ICh.

FlygvapenNytt 58 år Nordens störstil /1ygtidskrift; 35.000 ex. Trycks på miljövänligt papper. o Ansvarig utgivare: Ulf Sveding Chefredaktör: Jahn Charleville URINNEHAL~ I redaktionen: Anders Eisen Lars Christofferson Prenumeration: Marie Tisäter Sid 4: Vad är "Ag 2006"? Ljungbergs Tryckeri AB, Klippan 1997·11·17 (971581) 12: "Cooperative Banners" BIDRAG från läsekretsen välkomnas. Redaktio­ 20: "Cooperative Bear" nen förbehåller sig rätten att redigera allt materi­ al. - Endast "Ledaren" ger uttryck för CFV 24: Flygvapnet 2000 åsikter. För signerade artiklar svarar resp förfat­ tare, för redigering och layout redaktionen. - För 28: 1 7 flygvapenchefer insänt EJ beställt material ansvaras inte. 30: KFÖ - F 7 ÅTERGIVANDE av textinnehållet medges. 32: Saab:s flygdag Källan önskas tydligt angiven. Adress: 'H' 34: PR utomlands FlygvapenNytt Artiklar m m: 08-7887569 HKV/INFO Prenumeration: 08-78890 19 38: Våra fysiska baskrav 10785 Stockholm vx: 08-788 75 00 Prenumerationspris 100 kr 1998 Vad händer i försvaret idag? Postgironummer 31 6997-6 Nr 1/9a utges i januari Ring Försvar Direkt Kassa 103:6 Flygvapenledningen Manusstopp för nr 2/98 = 28 januari 077-7227777. (5.,mtal.kostnad max 80 ör"/ min.! Fax-nr: 08-188 88 66

1 RygvapenNyll nr 4/91 Flygvapenchefen, generallöjtnant Kent Harrskog:

regeringens totalförsvarsproposition för ledning av våra fl ygstridskrafter i det svenska för­ 1998 (6. Totalförsvar, p 3:2) konstaterades svaret. bl a, att de av ÖB anmälda riskerna fö r kompetensbrist inom befälskå ren, li ksom ve rk· •• I övrigt konstaterar regeringen att ÖB:s förslag samhetskostnader om cirka 300-500 miljoner från den 15 augusti rörande omorganisation av det kronor per år utöver ram är anmä rkningsvärda militära högkvarteret (HKV) kan ligga till grund för och allvarliga. Regeringen anser att det inom regeringens fortsatta hantering av frågan. Regering­ den ekonomiska ram som angetts i totalförsvars­ en anser också att det ankommer på regeringen att beslutet ska vara möjligt att genomföra de kri gs­ fatta erforderliga beslut. Detta innebär att frågan och grundorganisationsförä ndringa r och a tt in te avses föreläggas ri ksdagen. Regeringen tillsätter upprätthålla den kompetens och kva litet i verk­ i ställ et en beredningsgrupp som ska ll lämna under­ samheten som förut s~ltts i beslutet. Regefin gen lag fö r ett kommande beslut. Inom HKV arbetas det fö reslår därför varke n någon förändring av nu som om ÖB:s förslag skulle bli regeringens beslut, må len för verksamh.~te n eller den ekonomiska i alla fall i stora drag. En detaljorganisation och en ram som riksdagen tidiga re har bestämt. Senast arbetsordning tas fram vid ett antal seminarier. Efter under 1999 skall befälens kompetensnivå vara regeringens beslut kan sedan den gemensamma sta­ den som krävs fö r att må len avseende krigsdug­ ben bemannas. Det nya HKV bedöms Vdra slutligt or­ lighet och förmåga till anpassning skall kunna ganiserat om ett drygt år; den 31 december 1998. uppnås. Detta innebär enligt min mening att även om För­ •• I delta nummer kan ni läsa om att vi i sommar för svarsmaktens planering i stort behöver fö rändras, ef­ första gången deltagit med Jaktviggen i luftförsvars­ tersom inga nya ekonomska resurser kan förväntas, uppgifter i en PH-övning. Tidigare har vi deltagit med måste planerad verksamhet fö r våra förband och sko­ AJS 37 Viggen i spaningsroll samt med helikoptrar och lor genomföras, annars ka n inte befälens kompe­ tfansportflygplan. Det ~ir en mycket viktig milstolpe vi tensnivå återtas och vidmakthållas. Detta är ytterst nu passerat i vårt internationella övningsdeltagande. väsentligt. Efter en lång tid av mycket låg int.ensi tet Jag utgår ifrån att vi i fortsättningen några gånger om i fö rbandsverksamheten måste denna nu ökas. Det året, kommer aU kunna delta i PFF-sammanhang med har vi planerat och det förväntar sig vår personal. alla de typer av förband och resurser som Försvar­ Detta kan entydigt utläsas ur d.~ opinionsundersök­ smaktens fl ygvapen disponerar. ningar vi genomfö rt under året, bl a med hj älp av Även i andra sammanhang deltar vi internatio­ TEMO. nellt. Vi visar upp JAS 39 Gripen på exportmarkna­ den. Min uppfattning är att Gripen hävdar sig väl och • Propositionen behandlar inte ÖB:s förslag om in­ att ett mycket gott arbete genomförs av alla berör­ rättande av ett flygtaktiskt kommando (FT K) med da. På internationella mässor och fl ygdagar har vi däri ingående flygtaktiskt centrum (FTAC). Jag utgår också under de senaste åren visat upp vad vi förmå r. ifrån att frågan inte "glöms bort" utan bereds av re­ Många fly gvapenfö reträdare har därvid gjort ut­ geringen vid ett senare tillfä lle. Inrättandet av HK märkta insatser, vilket resulterat i fl era utmärkelser är enligt min mening en förutsättning för en effektiv av olika slag. Bra gjort! •

F/ygvapenNytt nr 4/91 3 och ett 1J!Jvafen i -oyvantlhi1J

Trots ständigt minskande organisation planerar Försvarsmak­ ten att investera i ny flygvapenmateriel för cirka nio miljarder per år kommande tio-årsperiod. Den nödvändiga materiella förnyelsen utgör en viktig grund för det "nya" flygvapen som är under uppbyggnad. Den omfattande satsningen Försvars­ makten gör på flygstridskrafterna återspeglas dock inte direkt i form av framtidstro hos de yngre officerarna i flygvapnet.

tut: ÖrJe,.~tetöitJlf4flt !o'M~ fiet~e,. f4(/~e~u.fi~~i,.ektö,. Lr.,.~ ~,.i~tolle"~OJl foto: 1r.kJl ~,.,.lerJitle

ågeställningarna från dagens ho­ niskor kommer att växla yrken och långt Ag FV 2006:s uppgift formulerades risont är således - "Kommer vi upp i åldrarna fortsätta att utbilda sig. sålunda som - "Säkerställ genomföran­ Aöver tiden att ha kompetent perso­Ett dynamiskt och vitalt samhälle är för­ det/reformeringen av det nya flygvap­ nal för att genomföra reformeringen av stås förutsättningen för ett likaså dyna­ net." Försvarsmaktens flygvapen?" miskt och vitalt försvar. Vi måste förstå Det är uppenbart att vi, när vi bygger dynamiken i samhället och vi måste vårt nya flygvapen, i betydl igt större om­ också förstå hur unga människor tänker. Ungt friskt blod fattning måste fokusera på människan i För att belysa och genomarbeta bl a organisationen. Förändringarna i sam­ dessa frågeställningar har flygvapen­ hället är avsevärda. BI a pekar sam­ chefen tillsatt en arbetsgrupp, Ag FY För att förstå hur dagens unga officera­ hällsvetare på en ökad "rörlighet". Män- 2006. re tänker och ser på sin verksamhet har

FlygvapenNyl1 nr 4/91 Glad "laguppställningsbild". Fr v: Tommy Stensböll (F 16), Roger Pettersson (F 4), Bengt Saleryd (F 7), Jonas Jeppsson (F 7), Pierre Maengkom (F 16), Jan Colm (F 4), Anders Folkesson (F 17), Per Olof Persson (F 10), Håkan Börnesjö (F 10) & Niklas Sandström (F 21). - På bilden saknas Mikael HessIe (F 16) och Maria Larsson (F 21). - Senare utökas "de tolv" med två nya representanter.

Ag FV 2006 kallat in en grupp, benämnd vill känna sig stolt över sitt flygvapen. ~ Därutöver formu leras att - Vi gör inte "De tolv unga". De representerar fem Om det visar sig att "De tolv unga" re­ det vi säger att vi ska göra. Vi säger yrkesfack och sex flotti Ijer. Gruppen har presenterar flygvapnets anställda och att att krigsuppgiften är viktig samtidigt haft ett antal arbetsseminarier där upp­ de unga känner otillfredsställelse och som vi i nte övar, prövar och värderar giften varit att beskriva vad som är bra i besvikelse, står vi inför en utomordent­ den. Vi säger att proffesionalism och organisationen. Huvuduppgiften har I igt allvarlig situation. utbildning prioriteras samtidigt som vi dock varit att definiera vad som är min­ De unga önskar att representanter ur använder specialutbildning som dre bra, ange orsaker ti II detta samt ge flygvapen ledn ingen, kommandochefer, "budgetregulator". Vi säger att de förslag ti II åtgärder flottiljchefer och andra visar sig ute i bästa skall bli lärare men lever inte "De tolv unga" har varit öppna, fri­ verkligheten och på ett konkret sätt be­ upp ti II detta, osv. modiga, kreativa och visat ett stort en­ skriver visioner, mål och mening. Man gagemang. Dokumentatonen från sam­ vill tillhöra ett "företag" med framtids­ manträdena är diger. Många påvisade tro. Man vill att "företaget" skall ha en Stolthet viktigt problem bedöms kunna åtgärdas med framtid. förbättrad information, men långt ifrån Ag FV 2006 kan identifiera fyra pro­ alla. Vidare har vi uppenbarligen inte blemområden som utgör d i rekta h i nderför Våra officerares synpunkter bottnar inte lyckats formulera våra visioner eller få att utveckla Försvarsmaktens flygvapen. i en allmän gnällighet eller kverulans ut dem i organisationen. utan är snarare uttryck för engagemang, Uppenbart är också att flygvapnet ~ Personalen i flygvapnet upplever av­ vilja att medverka, vilja att bli kompe­ står inför rekryteringsproblem och kan saknad av mål och mening med verk­ tenta - att bl i "proffs" och att få vara stol­ komma att utsättas för flykt från samtli­ samheten. Ti II del beroende på oiden­ ta över flygvapnet. Vilken organisation ga yrkesfack. Klart är också att man ute tifierad hotbi Id men också beroende som helst som har medarbetare som vi II i organisationen är trött på tomma ord, på liten trovärdighetför KDU och be­ arbeta mera, utveckla sig, få påverka man vill ha konkreta åtgärder och man grepp som återtagn i ng. och önskar att i högre grad förstå me­ vill ha dem nu. Våra yngre officerare ningen med verksamheten, är egentli­ säger, att man är trött på att höra att ~ Yngre flygofficerare anser att brister gen att gratulera. Hanteras det här rätt personalen är flygvapnets viktigaste föreligger vad avser ledarskap på våra har vi alla möjligheter i världen. komponent - och att sedan ingenting flottiljer och på central/regional nivå. Det är destruktiv strategi att försöka händer. Man tycker inte chefer agerar före­ behålla föråldrade former och mönster. dömligt. Avsaknaden av kreativitet Med teknikutvecklingen följer nya mo­ och lyhördhet inför förändringar upp­ deller att lösa problem men innebär Allvarlig situation levs som direkt hämmande för verk­ också annorlunda roller för människan samheten. i den komplexa miljön. Man kan säga att vi gör ett språng i den militära ut­ Genomgående finns dock ett djupt en­ ~ Entydigt uppfattas inte flygvapnets vecklingen snarare än en konti nuerl ig gagemang, man vill bli mer kompetent, personal utgöra någon viktig resurs rörelse. Det handlar inte om marginel­ man vill vara med och påverka och man jämfört med materielen. la förändri ngar. ~

FlygvapenNytt nr 4/97 5 • • Den dagliga gärning­ ett erfarenhetsperspektiv. en kräver kreativa männis­ Härvid bör vi vid eventuell kor och utvecklingen på sikt befordran i högre utsträck­ behöver nydanare och ny­ ning värdera vad som blivit tänkare. Kreativitet är en an­ uträttat snarare än frånvaron vändning av intelligensen av s k misslyckanden. som i många organisatio­ Eftersom det alltid är för­ ner emellertid kan vara pro­ enat med viss risk för miss­ blematisk. Den gör ibland lyckande vid agerande och livet svårt för ledningen. nytänkande måste vi såle­ Kanske tycker man sig des befordra, inte bara de tappa kontrollen? Tyvärr är so m aldrig gjort fel , utan det så att kreativitet ofta har även de personer som vågar svårt att tolereras. I en dy­ och vi ll driva verksamhe­ namisk utveckl i ng eller i en ten, kanske på ett för stun­ sådan verksamhet är det den okonventionellt sätt. emellertid nödvändigt att använda intelligensen för att lösa nya problem eller Snabbare sto/byten att ställa nya frågor. Det gäl­ ler inte minst för vår militä­ ra organisation. För att bli Inom vissa yrkesfack sitter framgångsrik måste man ut­ också chefer mycket länge nyttja kreativiteten fullt ut. på en och samma stol. Ge fantasin bärkraft. Detta får inte bara till följd att kreativiteten så små­ ningom normalt minskar 100 punkter utan att också karriärmöj­ I igheterna för yngre office­ rare begränsas under mot­ "Ag FV 2006" har tillsam­ svarande tid. Vår pol icy bör Gruppdiskussion på Högkvarteret. Fr v (i fåtöljen) Per Olof Persson (F 10), (i mans med " De tolv unga" soffan) Håkan Börnesjö (F 10), Jonas Jeppsson (F 7) och Bengt Saleryd (F 7). därför vara att chefer på en­ formulerat ett program. Ar­ hetsnivå och framförallt där­ betsgruppen har valt att under inte bör sitta längre kalla programmet "de hundra punkter­ i förändringsarbetet. Syftet är att skapa än tre ti II fyra år. na". Programmet är ett åtgärdspa ket som en positiv "nybyggaranda" så att an­ Det har också visat sig angeläget att anger vem som är ansvarig för varje ställd personal stannar kvar i organisa­ chefen tar sig tid att vara tillgänglig för punkt och när den skall vara genomförd. tionen och att rekryteringen avsevärt egen personal. Det tycks som om che­ "De hundra punkterna" var under okto­ underlättas. fer idag är så belastade att egen perso­ ber ute på rem iss. Efter beredn i ng är det nal upplever det som svårt att få tid för sedan upp ti II var och en att hå Ila ut­ dialog med chefen. Vår policy bör vara vecklingsprocessen igång. Dokumentet Policy att följa att chefen avsätter minst två dagar/ är levande och nya punkter kan alltså till­ månad för personalsamtal, uppföljning komma. "De hundra punkterna" är allas eller beredning av ärenden. angelägenhet och kommer att publice­ Ett antal av "de tolvs" förslag till lös­ Under pågående verksamhet till­ ras i senare nummer av FlygvapenNytt. ningar är av policykaraktär, dvs det kan kommer ofta uppgifter som är " Prio 1" Visserligen har inte flygvapenled­ vara svårt att konkret formulera dem och därför skall lösas inom ramen för n i ngen i högkvarteret mandat att beslu­ som åtgärder. Visioner, inriktningar, mål, redan planerad verksamhet. För att mins­ ta i alla de frågor som rests. Detta inne­ mening och anna t är knappast något ka den frustration många upplever i så­ bär att vissa programpunkter därför in­ som kan beskrivas i genomförandeter­ dana situationer är det nödvändigt att ledningsvis kan komma att samordnas mer knutna till bestämda tider. De är chefer i alla led orienterar om bakgrund med arme- och marinledningarna för dock styrande för skapandet av ett or­ och motiv till ny ställd uppgift samt att därefter kunna beredas och så små­ ganisationsklimat och de tillhör de också är beredda att göra ompriorite­ ningom förverkligas. Kvar står dock att "mjuka" frågorna. ringar. Vår policy bör i allmänhet vara redovisade programpunkter är så pass Många synpunkter har framkommit att i högre utsträckning vid ompriorite­ angelägna att de skall drivas. som hän förs till chefen och ledaren . Här ringar också ange vad som inte skall Tanken är att vi skall binda upp oss kan man bl a urskilja en vilja att öka ut­ göras. för önskade förändringar. Programmet rymmet för den kreativa chefen. Den skall vara levande i den meningen att chef som tar till sig nya ideer och be­ •• Bland de yngre flygvapenoffice­ nya programpunkter kan tillkomma och främjar/bejakar sin kreativa personal. En rarna finns idag ett djupt engagemang programpunkter som behöver omfor­ ledartyp som kan entusiasmera och mo­ inför såväl produktions- som program­ muleras över tiden ändras. tivera sin personal. För att ge eftertryck frågor. Vår policy bör därför vara att re­ Genomförandet av förändri ngsarbetet åt denna viljeinriktning bör därför bud­ gelmässigt tillåta att yngre yrkesoffice­ skall inte bara se s som genomförandet getansvarig i större omfattning ges an­ rare deltar i arbetsgrupper, lokalt på flot­ av respektive programpunkt utan sna­ svaret för verksamhetens genomföran­ ti Ij, regionalt eller centralt. Dagens unga rare som en del i förändringen av vårt de. Vi bör vidare i detta hänseende också yrkesofficerare vill lära sig hur och var­ synsätt. Detta ansvar åligger oss alla. ti lIåta och acceptera att uppgifter löses förbeslut fattas, hur beslutsunderlag tas på annat sätt än det vi från början tänkt fram. De områden som angetts som ex­ •• Det gäller således att med gemen­ oss. Vi måste därutöver även acceptera empel är produktionsverksamhet, taktik­ samma tag skapa ett bättre arbetsklimat att det ibland kan gå fel och se ett even­ utveckling, övningsplanering samt ma­ där våra unga officerare aktivt kan delta tuellt misslyckande som värdefullt utifrån terielanskaffn i ng. • 6 FlygvapenNy/t nr 4/97 r;s@!l~@!lljm(Jmw med kompetens och personal

ygvapnet har byggt sin framgång det närmaste 100 procentig intern per­ Inte ens det amerikanska flygvapnet på att vara högteknologiskt och sonalförsörjning och sedan karriärväx­ kan internt täcka upp alla krav på tek­ Mdärmed med nödvändighet också I i ng vartefter i nom Försvarsmakten. nisk spetskompetens. Daniel E Hastings mycket kunskapsintensivt. Jag vill mena att teknikutvecklingen professor vid MIT men utan militär bak­ Eftersom verksamheten kretsar kring och i nternationa I iseri ngen stä IIer nya grund utsågs därför att fr o m första sep­ stridsflygning, som är ett synnerligen och stora krav på spetskompetens, som tember i två år vara "Chief scientist of specialiserat område, har uppbyggnad svårligen låter sig inhämtas parallellt the Air Force". och förmedling av denna nyckelkom­ med en aktiv stridsflygförar- eller strids­ Jag föreslår att det svenska flygvapnet petens måst ske helt inom den egna or­ ledarkarriär. konti nuerl igt knyter ti II sig den nöd­ ganisationens ramar. Inte någon an­ I nformationskrigföri ng och i nternatio­ vändiga nya tekniska och diplomatiska nanstans i Sverige än inom flygvapnet nella insatser är fortfarande för flygvap­ spetskompetens som ligger utanför det finns det en tillstymmelse till stridsflyg­ net nya områden . Det är sannolikt inte rena stridsflygningskunnandet. På sam­ ningskunnande. svårt att intressera yrkesofficerare för att ma sätt som officerare lånas ut som för­ Kanske inte ens i världen; eftersom sadla om till dessa attraktiva framtids­ svarsattacheer, vilket är bra på alla sätt, framgången med utbildning av flygföra­ områden, men det innebär att effekten så ska flygvapnet kunna dra nytta av att re direkt i jetflygplan och med ett mini­ märks först efter en relativt lång inskol­ tidsbegränsat under t ex två år låna in mum av kuggningar under utbildningen ningsperiod. Samtidigt som den verk­ teknisk och diplomatisk expertis. Där­ fortfarande är unik i sin ekonomiska ef­ samhet mot vilken officeren sedan tidi­ med erhålls en fastare struktur för kom­ fektivitet. Det är därför desto mer an­ gare har målinriktats tappar en färdigut­ petensöverföri ng ti II flygvapnet ä n vad märkn i ngsvärt att i nget nord iskt eller neu­ bildad och erfaren dvs kompetent kraft. bruket av konsulter med motsvarande tralt land har intresserat sig för att köpa in Inom det juridiska området har det kompetens ger, samtidigt som flygva­ sig i denna del av det svenska flygvapnet. sedan gammalt accepterats att en chef penkunnande efter två år förs tillbaka till Innebär denna bevisliga kompetens­ inte kan behärska alla detaljer. Institu­ forskn i ngsi nstitutioner och utri kesde­ överlägsenhet att flygvapnet kan fort­ tionen med auditörer anses därför inte pa rtemen tet. • sätta med sitt hittills framgångsrika re­ urholka det militära ledarskapet, utan Jens Pettersson cept för kompetensförsörjning? - dvs i tvärtom stödja detsamma. Flyguapenledningen suarar

u tar upp ett problem som är cen­ ficeren än djup teknisk kompetens är ning är detta ett område som inte är FM tralt i alla kunskapskrävande or­ teknisk förståelse och en bred och djup eller flygvapnets. Vi har i nte dessa upp­ Dganisationer; kompetens och militär kompetens t ex taktik, opera­ gifter att lösa utan att det är Utrikesde­ kompetensutveckling. Flygvapnet som tionskonst och strategi). Med dessa kun­ partementets (UD) uppgifter. Vad vi kan är ett tekniskt vapenslag har ett stort skaper skall sedan officeren i en dialog och gör är att vi "stöttar" med kvalifi­ behov av teknisk kompetens för att med FMV och flygindustrien kunna, mot cerad militär kompetens i UD arbete kunna utveckla våra flyg- bas och led­ trolig framtida hotbild, precisera vad här hemma och ute i världen. Vi har of­ ningssystem. Det är bl a därför vi har Försvarsmakten önskar få ut av nya tek­ ficerare tjänstgörande på UD, vid våra behov av officerare med civilingen­ niska system. ambassader eller vid i nternationella för­ jörsutbildning, våra flygingenjörer. Det Sammanfattningsvis kan sägas att den handlingar men vi skall komma ihåg att är dock av vikt att komma ihåg att det i tekniska spetskunskapen finns utanför det är våra ambassadörer som sköter Sverige finns en uppdelning mellan För­ Försvarsmakten men används av FM för "det diplomatiska" och militär personal svarsmakten och Försvarets Materiel­ att säkerställa hög teknisk kompetens är där för att stödja med militär kompe­ verk (FMV) när det gäller materielut­ vid utveckling av försvarets tekniska sy­ tens och inte leda verksamheten. veckling/-anskaffning till försvaret. För­ stem. Landets utrikes affärer sköts av UD- svarsmakten är beställare av materiel Den andra delen av "spetskunskap" inte av Försvarsmakten! • och FMV tar fram och köper in den ma­ som Du tar upp är diplomatisk kompe­ Överstelöjtnant RolfOhlsson teriel Försvarsmakten har specificerat i tens. Du menar att flygvapnet har behov Centra/sektionen si na uppdrag ti II FMV. av denna kompetens vi Iket jag inte kan Vad som då kanske är viktigare för of­ se något stort behov av. Enligt min me­

F/ygvapenNyll nr 4/91 7 llirnffiuuWffi @ ~ umun rnu rnlm 0""'4" 1i(l4 qeliefa4tiolieli~ Il(lqtJ4PelioNicefa4fae

71 år efter flygvapnets tillblivelse utexaminerades vid n i ngsåren, som ski Ij er sig mycket för de olika facken, kan flera slutsatser dras: F 14/Halmstad den 16 juni en ny generation officera­ re. Och nu 30 år efter att flygvapenchefen general­ • HBI fungerar men inte på alla ämnen! löjtnant Kent Harrskog själv tog examen kunde han fackskolor. • Kunskapsbasen på FOHS behövs breddas. lyckönska de första av tjugohundratalets nya office­ • Ledarskapsutbildningen måste bli mer rare vid examensbalen ute på Tylösand. omfattande på FOHS. • Lärarrollen på FOHS måste bli merite­ rande så alf cirkulationen på lärare sä­ kerställs. • Samverkan med andra officersskolor är &; ö, att kla,a hamtideos kcav om engelskan studeras även ytterl igare ett bra komplement till FOHS. , på ett "smalare men vassare" ett språk, flygvapen har Officer 2000 ut­ En flyktingövning bedrivs i Halmstad Under den tid som vi tillbringat till­ vecklats, Den första fl ygvapen kullen har under första skedet på officershögsko­ sammans har den egna personligheten nu utexa minerats, Utbildningsgången lan, FOHS, Där får kadettern a pröva givits flera tillfällen till studier och ob­ har inte varit helt friktionsfri, Det finns sina kunskaper i engelska, intern atio­ jektivt bedömanden av andra, Detta har fortfarande delar som behöver förbätt­ nell folkrätt och agerande enligt FN:s ge nomförts bl a med de kunskaper som ras, Att nya grepp behövs när det gäller regler för internationella operationer, förm edlats genom prOjektet "Kreativa officersutbildningen är emellertid mer­ under re ali st iska fO I'mer. olikheten" - ett projekt som vill visa de parten överens om, naturliga sk illnader som förekommer En stor del av utbildningen bedrevs •• Under utbildningen ställ s även krav mell an olika individer, Utbildningen i och bedrivs med HBI (HelhetsBaserad på civila högskolestudier för att öka konstruktiv kritik har förankrats väl och Inl ärning), som bygger på ett nytt sätt att kompetensen bland bl ivande officerare, ri s och ros har duggat tätt bl and elever­ se på inlärning av samverkande delar, Detta dels för att framtidens flygvapen na, men även ge ntemot kursledningen, För att kunna förstå detaljerna och sam­ kommer att kräva en högre grad av per­ Chansen är därför stor att det dyker upp spelet, börjar man med att se helheten sonlig kompetens men också för att en fä nrik på förbandet som vill ändra på och summan av delarna, Detta är en skapa en kunskapsm äss igt bredare in ­ allt han/hon upplever som ofullständigt. pedagogisk metod i k som kräver mer av divid, utbildaren både vad gäller kompetens Som summering av de två utbild- • Dessa refl ektioner över utbildnings­ och förberedel­ tiden är mina ser än den gam­ perso nliga. Jag la " korvstopp­ har under näst­ ninge n", Den an två år varit nya pedagogi­ förtroendem an ken ge r ett bätt­ för vår elevku II , re helhetsbe­ Inom en snar grepp, framtid kommer Fö r att kun­ det att finnas nya na möta fram ­ offi cera re över tidens krav på hela landet so m internationell troligen har en integration har annorlunda sy n även språkut­ på utbildning bildningen ut­ och person liga veck lats, både relationer. kva litati vt och Ta gärna upp att bli mer in­ diskus sio nen riktad på prak­ med en nybliven tiskt användan­ kollega, • de, Vid sidan Kadetterna ges möjlighet all hälsa på flygvapenchefen, generallöjtnant Kent Harrskog, under skolbalen.

8 FlygvapenNyl/ nr 4/97 l) Avspärrning - mindre rolig sida av uppdraget. 2) Flyktingar medtagna av resan hjälps ned från planet. 3) Hung"ga flyktingar måste tas om hand. 4) Att ge kroppskontakt är en viktig del av chocklindring. 5) Ett professionellt uppträdan­ de inför massmedierepresen­ tanter måste presteras även under press.

9

FlygvapenNylt nr 4/97 n aanl assa örer försvarets förlä

IACE, det internationella flygungdoms u tby te t, är ett och 1994. 1997 års konferens ägde rum - sedan tidigt 19S0-tal-årligen återkommande utbyte i Storbritannien. som omfattar flygintresserad ungdom från såogo!f som alla världsdelar. Dock har representanter fran Osteu­ Vem stödjer? ropa - trots upprepade inbjudningar - ännu inte visat något inresse för deltagande. De organisationer som står bakom ut­ bytetvarierarfrån land till land. I Fra~k­ Utbytets syfte är att främja internationell förståel­ rike, Holland, Norge, Tyskland och Os­ se, samförstånd och kamratskap. terri ke är det t ex respektive lands " Aero­ Huvudorganisationen -InternationalAir Cadet Ex­ klubb". I Belgien, Kanada, England och change Association (lACEA) - består av ett antal (idag USA är det flygvapenanknutna organi­ sationer. 18) samarbetande nationella flygorganisationer från I Sverige är det flygvapnets egen ung­ lika många länder. domsorganisaton "Flygvapenungdom". I England är det "Air Cadets", som är RAF:s frivilligorganisation för ungdom. I USA är det "Civil Air Patrol (CAP)", som är USAF:s officiella frivilligrörelse. e i utbytet de ll tagande länderna IACEA är att den nationella organisa­ CAP motsvarar ungefär vår" Frivi II iga är: Australien, Belgien, England, tionen på ett eller annat sätt har an­ Flygkår" men är rent militärt organise­ ~ Filipinerna, Finland, Frankrike, knytning till flyg och är beredd att följa rad med en flottilj/"Wing" för varje stat. Holland, Hongkong, Israel, Japan, Ka- IACEA :s bestämmelser. Dessa finns för­ Det står de nationella organisatio­ nada, Norge, Rumänien. Sverige, tecknade i ett "Memorandum of Agree­ nerna helt fritt att bestämma vilka kva­ Schweiz, Turkiet, Tysk land, USA och Os­ ment". För att kunna genomföra det om­ Iifi kationer som fordras av det egna del­ terrike. Sverige har av tradition alltid fattande utbytet anordnas varje höst en tagande i utbytet och hur uttagningarna haft utbyte med Kanada, Storbritannien planeringskonferens där beslut om nästa anordnas. Ett grundkrav - enl igt IACEA:s och USA samt ytterligare fem asex län­ års IACE fattas. Medlemsländerna bru­ bestämmelser - är dock att uttagna ung­ der varierande från år ti II år. kar turas om att arrangera konferensen. domar skall ha fyllt 17 men inte 20 år Det enda villkoret för medlemskap i Sverige hade värdskapet 1965, 1980 den 1 augusti året för utbytet.

orsdagen den kansl ichef 17 juli samla­ Björn Mo- des på F 16/ Med IACE i USA berg som Uppsala 34 flygva­ värd. Enbart penungdomar i årets engelsk kon­ IACE-utbyte. Närva­ versation var rande var löjtnant tillåten under Carsten F1ensburgh kvällen. (F 5) - ansvarig för förberedel­ Ämnesområdena var t ex: "The Holland", "The Finnish Air Force" Den 22 juli for vi från F 16 till serna och ledare ti II USA - och Swedish political system", "JAS osv. På kvällen hölls en "Vett och Västerås = Häss le flygplats. Där ledarna ti II: Israel - kapten Ulf 39 Gripen", "General facts about etikett"-middag med FVRF:s hämtades vi aven TP 84 H ercu­ Rydne (F 15), Frankrike - löjt­ les, som delvis var fylld med nor­ nant Åsa Hermansson (F 21), ska IACE -kadetter. Vi flög till Holland - löjtnant Thomas Till­ Rhein-Main A ir Forc e Base i ström (F 4). Deltog gjorde också Frankfurt. Där sam lades nästan för sverigeresan ansvarige löjt­ samtliga 550 kadetter ur IACE­ nant Jan Lindström (F 16) med utbytet. Flygplan från vä rl dens hjälp av löjtnant Mats Andersson alla hörn landade och under (F 10) och Cecilia Diebitsch några timmars kontrollerat kaos (S LK) samt juniorvärdar som året omgrupperades vi, beroende på innan deltagit i IACE-utbytet, Ri­ vilket land man skulle åka till. chard Mårtensson och Ann­ Den svenska delegationen åkte Louise Philip. Ansvarig för kon­ ti II: Belgien, Kanada, Fin land, takten med F 16 var kapten Per Frankrike, Holland, Israel, Hellström. Sc hweiz, Storbritannien, USA Utbildningen började med och Österrike. Många fler länder engelsk konversation inriktad på va r representerade. flygtermer. Dagen därpå utkvit­ Jag, åtta svenska och ett drygt tering av uniform m/ 87, exercis­ hundratal kadetter från utbytets dri ii, utbildning i luftfö rs vars­ alla länder flög till USA. Vid mid­ och AjS 37-taktik. A ll a hade fått natt, lokal tid, landade vi i Phi­ i hemuppgift att förbereda ett 20 ladelphia. Efter fyra timmar i minuters föredrag på engelska. Våra IACE-kadetter och ledare i Frankfurt på väg till USA. buss var vi framme i Washington.

10 F/ygvapenNytt nr 4/97 rum mellan Kanada och England redan flickor och fyra pojkar samt en manlig 1947. Året därefter anslöt sig "Civil Air ledare till USA och två pojkar till Ös­ da PR-arm Patrol" genom att byta ungdomar med terrike. Sammanlagt elva flickor och 23 Kanada och från 1949 även med Eng­ pojkar och fyra ledare reste utomlands. land . Utbytet har sedan successivt ut­ Sverige gästades av elva flickor och 23 vidgats till att omfatta 18 medlemslän­ pojkar samt fyra ledare. De guidades •• För Sveriges del fordras i första der och organ isationer. Sedan starten genom Sverige av två manliga ledare ur hand ett flerårigt, väl vitsordat delta­ har cirka 21.500 ungdomar deltagit; de flygvapnet och en kvinnlig ur SLK. Dess­ gande i kursverksamheten hos någon senaste åren så många som 500 per utom deltog som "junior-värdar" en av organisationerna "Flygvapenung­ gång. flicka och en poj­ dom", "FVRF-ungdom" (Flygvapenföre­ Sverige skicka­ ke ur fjolårets ut­ ningarnas Riksförbund) eller SLK (Riks­ de 1951 - för att bytesungdomar. förbundet Sveriges Lottakår). Ett 100-tal känna sig för - en ~® ~[? Årets utbyte äg­ ungdomar som av sina respektive för­ ung löjtnant till de rum den 22 band anses särskilt lämpade att repre­ Kanada och har ~ v[J@@]@[[)0 ~Dru[illOO juli - 6 augusti. sentera Sverige och flygvapnet brukar fö­ sedan dess delta­ De svenska delta­ reslås varje år. git med alltfler garna genomgick Vid av Rekryteringscentrum speciellt deltagare. 1976 en förberede ll se­ anordnade prövningar föreläggs de fö­ del tog för första vecka vid F 16/ reslagna kandidaterna ett skriftl igt prov gången för Sveri­ SeM med början - avfattat på engelska - omfattande all­ ges del fl ickor i utby­ den 17 juli. mänbildnings- och flygfrågor. Därefter tet. Vi skickade då - för­ intervjuas var och en inför en "kom­ utom pojkar med ledare ­ De europeiska deltagarna m ission" bestående av representanter fyra flickor ur SLK (jämte en samlades den 22 juli i Frank­ för ovannämnda organisationer samt kvinnlig ledare ur samma organisa­ furt/M, för att dagen därpå vidare­ någon av de ledare ur flygvapnet som tion) till USA. befordras ti II respektive utbytesländer. skall deltaga i utbytet. Sedan pröv­ Ti II den ameri kanska flygbasen i Frank­ ningsresultaten sammanställts tas ett 35­ •• 1997 års IACE omfattade för Sve­ furt kom även de ungdomar från andra tal ungdomar ut för att bli Försvars­ riges del två poj kar ti II Belgien, två poj­ världsdelar som skul :le ha utbyte med maktens ambassadörer utomlands. kar til l, Canada, två pojkar till Finland, europeiska länder. två flickor och två pojkar till Frankrike samt en kvinnlig ledare, två flickor och För fl ygtransporten t,ill och från Frank­ Start 1947 två pojkar samt en manlig ledare till furt svarade i år Försvarsmakten med TP Holland, en flicka och en pojke till Is­ 84 Hercules. Enligt en tidigare över­ rael, två flickor och fyra pojkar till Stor­ enskommelse alternerar vi med Norge Det första utbytet i IACE:s historia ägde britannien, två pojkar till Schweiz, fyra vad gäller transportansvaret. •

Vi hann med knappa tre timmars med två holländska och två bel­ Middag med avtackn ing av CAP en belöning. Kostnaderna är väl sömn innan programmet starta­ g.iska kadetter till Californien. och ytterligare utbyte mellan na­ investerade. På det sätt som våra de kl 07:30! Med två represen­ Ovriga svenskar åkte till Colo­ tinerna skedde i Washington IACE-kadetter internationellt re­ tanter från CAP (C ivi I Air Patrol), rado, Florida och Lou isiana. innan vi med flyg av reste från presenterar Sverige och Försvars­ som var värdar för detta utbyte i Vi började med tre dagar i San Dulles Airport. makten kan man bara ge högsta USA, började vi " göra" Was­ Francisco. Vi åkte över Golden möj Iiga betyg. jag har aldrig varit hington DC. Gate Bridge, var i Golden Gate e e I Frankfurt uppstod samma så stolt över att vara svensk flyg­ Park, tog en kryssning på San kontrollerade kaos som vid av ­ vapenofficer som vid 1997 års e eVi såg bland annat: FBI-hus­ Francisco Bay från Pier 39 och resan när kadetterna anlände IACE. • komplexet och presidentbosta­ fick se förra fängelset Alcatraz, från sina olika länder. Efter ned­ den Vita huset m m samt besök­ var på NASA Ames Research tecknande av nyvunna vänners te Hard Rock Cafe, Vietnam ve­ Center, tekniskt museum = "The adresser gick vi ombord på vår terans memorial & statues, Li n­ Tech " och en simulatoranlägg­ TP 84. coln memorial, Korean war me­ ning =Magic Edge. På F 16 var en avslutnings­ morial, Pentagon (guidad rund­ Vi tog oss sedan ner längs kus­ middag med fest och dans för­ Utbyteseffekter tur), ett flyg- och rymdmuseum, ten ti II Santa Barbara, där vi sku l­ beredd. Även denna natt sakna­ Arlington National Cemetery, le stanna under två dagar. Vi be­ de åtta timmars sömn. Efter in­ Washington monument, ett gi­ sökte den lokala CAP-avdel­ lämning av utrustning hölls av ­ Ett utredningsarbete har gjorts gantiskt köpcentra (The Was­ ningen, såg Old Mission of Santa slutning med en trött och nöjd avseende deltagare i IACE under hington Mall) och såg marinkå­ Barbara och Museum of Natural skara av IACE-kadetter, som efter perioden 1968-88 och som se­ rens (USMC) " Evening Parade" History samt besökte Santa Bar­ tre veckors intensivt utbyte sku I­ dan tagit anställning i försvaret. med bland annat " The silent bara beach. le transporteras till tåg, flyg och -431 deltagare, varav tio flickor, Drill". I tunnelbanan häpnade Sist på rundtursprogrammet i bussar för hemfärd. I bagaget genomförde ungdomsutbytet nå­ man över hur rent allting var och Californien stod Los Angeles. fanns inhandlade kläder och pry­ got år nämnda period. inget klotter. En vä ldig mängd Huvudattraktionerna var Dis­ lar samt grejer man bytt till sig. 'Utredningen visar att 117 nya intryck och upplevelser neyland och Ra ging Waters. Det Förutom allt detta finns minnen IACE-deltagare fått anställning i under två intensiva dagar. senare var ett vattenäventyr med av upplevelser som alltid kom­ försvaret som yrkesofficerare och Vi delades därefter upp på de en mångfald av extrema vatten­ mer att ha en speciell plats i min­ 43 som reservofficerare. Totalt är stater som skulle stå som våra rutschkanor och pooler. Vi fick net. det 160 =33,1 procent som an­ regionalvärdar. jag och två flyga över Los Angeles med en IACE-utbytet handlar inte bara stä llts av totalantalet 431. svenska kadetter (Alexandra Cessna. Efter fyra dagar i Los An­ om att ge de flygvapenungdo­ Det anser vi på RekryC vara Bohwalli Lindskoog och Ulrica geles återstod ännu en dag i mar som särkilt positivt utmärkt god va luta på satsat kapital. • johansson) åkte tillsammans Washington innan hemfärd. sig under ungdomsutbildningen Lan Öbom

FlygvapenNyll nr 4/97 11 00 D

Blandförband i sann PFF-anda: Norsk F-16A Fighting Falcon och svensk JA 37 Viggen ur F 16, Uppsala.

Övningen Co-operative Banners genomfördes iut: i Norge från den 23 maj till den 6 juni 1997 under ledning av Headquarter NORTH i Sta­ dlle,.~tetiiit~AAt ~~~~ l1it~~o~, =F1l1U vanger, Norge. D~n omfattade land-, sjö- och 1Ut4o,. Le~~t 1U~lHl~efafJ, =F 16 flygstridskrafter. O vn in8.som rå de var de södra 1U~io,. (Jltt !o"~Mtt, =F 16 delarna av Norge, för vIlket ett fiktivt scenario med två länder i konflikt om en provins (land­ 1U~io,. #MzAA I-Je~ti~, =F 16 skapen Rogaland och Telemark hade fått låna 1U~io,. lle~~et4 ~e,."o~, =F 4 ut sina namn) låg som grund för övningen. =Fu,.i,. ~~ 104AA''O~, =F 16

12 FlygvapenNyl1 nr 4/97 00 D

" rsta övningsveckan omfattade ti II FKM framgi ck att flygresurser ur både mer formella utbildnings- och F 4 och F 16 skulle ingå. Anledningen Astandardiseringsövningar. Andra var främst att sprida erfarenhet från veckan omfattade den egentliga sam­ dessa övningar så fort som möjligt. övningen mellan deltagande länder. 17 Uppdraget var en respektingivande länder deltog i övningen varav nio del­ uppgift, eftersom Sverige ditti Ils i nte fått tog i flygövningen med stridsflygplan. delta med jaktflyg - eller annorlunda uttryckt, fått delta med "beväpnade" flygplan. FKM organiserade en plane­ ringsgrupp med personal ur de båda Ur stabsofficerens synvinkel flotti Ijerna. Organ isationen under öv­ ningen skulle byggas på F 16:s ordina­ I början av 1996 fick chefen för Mel­ rie organisation, med flygchefs- och bas­ lersta flygkommandot (C FKM) i upp­ chefsfunktionerna intakta och med 3. di­ drag att genomföra svenskt deltagande visionen och 3. stationskompaniet som med fyra Jaktviggen UA 37) i NATO/PFF­ grundklossar. Resurserna ur F 4 fick for­ övningen CO-OPERATIVE mellt förstärka dessa enheter. I BANNERS -97. Övningen markstyrkan ingick fem värn­ var den mest omfattan­ pliktiga, varav två kvin­ de PFF-övningen hit­ nor. Inom stridsled­ tills. Regeringen och ningstjänsten deltog högkvarteret hade den andra övnings­ preliminärt beslu­ veckan tre office­ tat att Sverige rare för att stude­ skulle delta fullt TELEMARK ra och följa verk­ ut med förband samheten både ur samtliga för­ på en markcent­ svarsgrenar, dvs rai och från NA­ delta med för­ TO:s flygande band ur flygvap- ROGALAND stridslednings­ net, armen och ma­ centrai AWACS, (E-3A Sentry). rinen. Av uppdraget .. " AGDER

Den svenska personalen på Sola-basen. Från vänster: Olle Torbra 1/, Lennart Malmberg, johan Björlin, Hans Lindberg, Sven Axelsson, jan Kolegar, Mikael Sund­ kvist, Lars Abrahamsson, jan von Sege­ baden, Pia johansson, Magnus Authen, Peter Bernhof~ Morgan Hemingsson, Orvar Wikström, Christer Bom, Ulf Granberg, Fredrik Bohlin, Anna Nilsson, Håkan jacobsson, Kenneth Lundberg, Per-Åke Persson. (Personal som saknas på fotot är Stefan Granholm, Stefan Wils­ son, Conny Forsberg, Terje johansson och Stewe Burström.)

FlygvapenNyll nr 4/97 • • Planeringen av PFF-övningar leds av NATO. Planeringsskedet omfattade både planering av själva övningen och utbildning av deltagande länder i såväl planeringsmetodik som framtagning av operationsp la ner. Det senare gjordes med förutsä ttn i ngen att det scenario som övningen skulle byggas mot, be­ skreven "skarp" konflikt mellan två län­ der och som med FN:s hjälp hade ut­ vecklats till vapenstillestånd och ett fredsavtal mellan länderna. NATO er­ höll FN-mandat att få de båda länder­ na att tillämpa fredsavtalet, varvid PFF­ ländernas resurser skulle utnyttjas i fredsbevarande syfte men med inslag av fredsframtvingande åtgärder vid behov på taktisk nivå. Inom NATO gavs uppdraget till commander NORTH, som tilllika blev chef för FN-styrkan, COMP­ FOR. Övningen leddes från "Headquarter NORTH" i Stavanger, commander NORTHs stab. Här hade inrättats en "PSO-cell", en stabsdel med stabsoffi­ cerare ur NATO och från deltagande länder för att leda hela FN-styrkan. Flyg­ delen av cellen planerade alla flygföre­ tag för att dels upprätthålla en " no fly zone", dels att planera flygunderstöd av egna land- och sjöstridskrafter. Från Sverige var det fyra flygofficerare i sta­ ben som ingick på tre positioner: 72­ timmars planering, företagsplanering och utgivning av företagsorder samt led­ ning av pågående företag. Aven förbe­ redelse och genomförande av före­ dragningar för COMNORTH ingick i det dagl iga stabsarbetet. Flygkommando Mitt har numera om­ fattande erfarenheter från stabstjänsten vid både planering av PFF-övning och ledning av fredsbevarande flygopera­ tioner med flygstyrkor ur både NATO och PFF-Iänder.

Ur jaktpilotens synvinkel Foto: Olle Torbratt jag ger tecken till kapten Mellum i det norska jaktplanet F-S att jag är klar. Han släpper bromsarna och accelererar. Tio sekunder senare gör jag likadant. När jag tänt zon tre, kollat motorvärdena och lyft från Sola-basens nästan tre ki­ lometer långa startbana, kastar jag en snabb blick på klockan. Den visar 09.46, det är den 27 maj 7997 och svens­ ka ja ktvigga r är med i en PFF-övning för första gången. Historiska ögonblick. Orden är major Johan Björlins. Han var pilot i den svenska flygstyrkan, vil­ ken bestod av totalt sju man (varav två med marktjänst) från 3. divisionen F 16 och 2. divisionen F 4. Innan vi hade kommit så långt som till det första rik­ tiga flygpasset den där vackra tisdags­ Varje nation disponerade ett flygplans värn/-bunker för materiel och flygplansrepara­ morgonen i Sydnorge, hade vi förberett lianer. Här backas F 4:s /aktviggen in. oss noga under hela vintern och våren .

FiygvapenNytt nr 4/91 Förutom att norska flygvapenpi loter, ra ­ darjaktledare och flygledare varit i Sve­ rige och hållit lektioner om allt från NATO:s strids ledningsprocedurer till de lokala flygtrafikbetingelserna vid Sola ­ basen, hade vi flugit de tre första fl yg­ passen i "familiarization-phase" i vår egen Viggen-si mu lator. Dessutom hade vi använt taktisk flygengelska både på marken och i luften. När vi anlänt till Stavanger och be­ kantat oss med övriga piloter i den cirka 70 man (och en kvinna) stora Host Squadron, genomförde polacker, slo­ vaker och svenskar ett inflygningsske­ de ("familiarization phase") under den första veckan. Avsikten var dels att om­ sätta de teoretiska kunskaperna i prak­ tik innan vi övade skarpt, men också att kontrollera att standarden på varje en­ skild pilot var tillräckligt hög. Först efter det att piloterna från de tre partnernationerna var utcheckade av de norska kollegerna och ansågs kunna delta i själva PSO-övningen (peace Sup­ port Operations), skulle vi tillsammans i blandrotar med NATO-flygplan upp­ rätthålla en skyddszon ("no fly zone") över de två länder som enligt förutsätt­ ningen för övningen varit i konflikt.

Air Tasking Order flight "WlPE 21 ": Crew: Cap!. Frolich, 322(Nl) sq and capt Forsberg 163(SWE) sq Mission: Combat Air Patrol Area: Foxtrot GCI: Magic/Redpipe Time: 0800z-0830z

•• Väl ute i övningssektor "F", efter att ha planerat passet tillsammans med Freddy Frolich och sedan fått all aktu­ ell information från "Operations Cen­ tre" precis före start, etablerar vår rote en CAP "Combat Air Patrol". Det liknar i princip det vi i flygvapnet kallar be­ redskapsläge, det vill säga att jaktroten tillsammans med stridsledningen över­ vakar ett tilldelat område. Efter några mi­ Foto: Johan Björlin nuter får jag radarkontakt; /l Redpipe!, Wipe 21 CONTACT: 220 degrees, 24 nautical miles, 14 000 feet! /I Vi sväng­ er vänster mot sydväst för att identifie­ ra det okända. Varje flygning beordrades via en fö­ retagsorder ("Air Tasking Order") från Headquarter North till Host Squadron . Här fördelades sedan uppdragen av " Host Squadron Commander" stab och planerades gemensamt av de tv å pilo­ ter som skulle genomföra fl ygningen. Varje pi lot flög ett el ler två pass varje dag. Uppdragen var antingen beordra­ de som Combat Air Patrol , eller Show of Force (överflygningar över punkter i

Den svenska Pff-divisionen väckte beundran för sin professionalism.

FlygvapenNyit nr 4/97 15 terrängen i syfte att markera flygstrids­ sionsbyggnaden. Kort sagt var det en hållstjänsten. Viggen-systemet har ald­ krafternas närvaro). Detta var relativt utmärkt miljö för att utbyta kunskaper rig tidigare använts utanför de svenska "enkla" uppdrag. Men de är viktiga i en och prata taktik. Öppenheten mellan gränserna i den omfattning som denna fredsfrämjande operation, där parterna pi loterna var påtag I ig. PFF övning innebar. Detta faktum ställ­ ännu inte respekterar fredsavtalets re­ Sammanfattningsvis konstateras: 1) de särskilda krav på stationskompani­ gelverk fu lit ut. U ppdragen motsvarar Det var mycket lätt för oss att samarbe­ tjänsten inom flera områden. Exempel­ dessutom våra egna incidentuppdrag i ta med piloter från andra länder. Öd­ vis skulle oljeanalyserna (SOAP) göras den dagliga vakthållningen av Sverige. m j u kheten, nyfi kenheten och attityden tillsammans med USAF. Den civila flyg­ Dagarna blev ganska långa från mor­ var påtagligt lika bland alla piloter i platsens räddningstjänst utbildades på gonbriefi ng ti II kvä Ilsdebriefi ng bero­ denna "stordivision". - 2) Att praktise­ Jaktviggen för att kunna vidta rätt åtgär­ ende på att för- och efterarbete av för­ ra NATO-taktik i luften var självklart der vid en eventuell olycka på banan. klarliga skäl var mer omfattande än vad något ovant för oss. Vi upptäckte dock Personal och materiel för ovanståen­ en svensk jaktpilot är van vid. Dessut­ ganska snabbt att många principer för de uppgifter kom från 2. stationskom­ om gjordes det hela tiden mängder av hur vi arbetar inom flygvapnet är snar­ paniet F 4 och 3. stationskompaniet erfaren heter, vi I ka ivrigt venti lerades i lika de som NATO:s flygförband an­ F 16. Totalt deltog tolv tekniska yrkes­ briefingrum, omklädningsrum, över kaf­ vänder. Skillnaderna ligger mest i ruti­ officerare och fem värnpliktiga meka­ fekoppar eller i gräset utanför divi­ ner och terminologi. - 3) Att de fem niker.

131.

Annan typ av blandrote: Norsk F-S Freedom pi loter som deltog i "Co-operative Ban­ Detta starkt reducerade "stations­ Fighter och svensk JA 37 Jaktviggen (från F 4, ners -97" har visat att flygvapnets pilo­ kompani" var utrustat för att kunna pro­ Frösön). ter på sikt kan delta i en skarp inter­ ducera l 00 timmars flygtid med nationell insats. Om det skulle bli ak­ Jaktviggen under två veckor, vilket med­ tuellt ... förde ett stort och omfattande förbere­ delsearbete inför övningen. Totalt med­ fördes cirka 40 ton utrustning som trans­ Ur teknikerns synvinkel porterades i tre TP 84 Herku les .

• • Den svenska markstyrkan var den Co-operative Banners 97 innebar en minsta jämfört med de andra deltagan­ helt ny situation för bas- och under- de länderna sett i relation till antal flyg-

FiygvapenNyil nr 4/91 plan som deltog i övningens flygdel (fyra fall där engelskan inte fun­ JA 37 Viggen). gerade användes kropps­ Klargöringstjänsten bedrevs i ett för språket med stor fram­ svenska förhållande mycket lugnt tempo gång. Detta är en specia­ FRANC E (NATO-standard), vilket kändes ovant I itet som flygtekn i ker ut­ för vår tekniska personal. I övrigt märk­ vecklat på grund av den SLOvAKIA tes tydligt den stora tidsskillnad beträf­ bullriga miljö de arbets­ fande klargöringstider som finns mellan mässigt lever i. svenska och utländska flygplanstyper. Från " Iogistisk" syn­ ESTONIA Normalt klargjordes våra flygplan på punkt blev övningen en 1/3 av den tid som de övriga deltagan­ stor framgång. Ingen flyg­ PoLAND de länderna behövde, trots att de ofta plansstart behövde ställas hade betydligt fler tekn iker per flygplan. in på grund av tekniskt fel. Vid ett flertal tillfällen genomfördes Flygplansunderhållet fun­ NErHERLANDS växeltjänstgöring med de andra delta­ gerade mycket bra. Samt­ gande nationerna, vilket gav intressan­ I iga fel som uppstod AZER BAIJAN ta erfarenheter av deras respektive flyg­ kunde åtgärdas på plats i Norge . FINLA ND •• Under mina drygt 20 år i flygvapnet blev denna LI 1HlJANIA övning den mest stimule­ rande och utvecklande av / TALY dem alla. Det är min för­ hoppning att fler kamrater inom flygvapnet skall få LAT VIA samma möjlighet. PFF var för mig något helt nytt och G MANY som kändes väldigt rätt.

Ur radarjaktstrids~ ledarens synvinkel UZB EKISTAN

Under andra övnings­ ROMA NIA veckan fick jag tillfälle att besöka en CRC (" Controi DEN MARK and Reporting Centre") på Maagerö, beläget strax söder om Tönsberg. CRC UN ITED K.INGDOM Maagerö ingår i NATO:s Nadge-kedja. Den är av UNITED STATES samma generation som våra luftförsvarscentraler, om än med några ski II na­ NORwAY der. Berganläggningens storlek motsvarar i stort SwEDEN våra äldre radargrupp­ centraler Rrgc!F. Men man samgrupperar dessutom DeJtagarländerna. med en radarstation, vil­ ket gör att förbandet är betydl igt större. ningsområdena på det sätt vi gör i Sve­ Förbandet är dessutom organiserat som rige. en fristående enhet dvs det lyder inte De svenska piloterna i övningen fick under någon strilbataljon eller flottilj. högt betyg av de norska stridsledarna på Under övningsveckan leddes de fles­ "Redpipe". Någon av dem sa, att lidet ta flygföretag från AWACS. Av flygsä­ fyler som svenskerne övet med oss i mange år" ! planstyper. Enligt vår uppfattning löste kerhetsskäl använde man sig dock aven hela den svenska markstyrkan uppgif­ "backup-radarjaktledare" i CRC under Personalen på CRC agerade under ten på ett professionellt sätt. Särskild samtliga AWACS-Iedda företag. Strids­ vårt besök på ett professionellt och kom­ uppmärksamhet väckte våra värnplikti­ ledningsmetoden är detaljerad talled­ petent sätt. Öppenheten mot oss besö­ ga mekaniker. Det fälldes många posi­ ning ("close contro!") och - på grund kare var total. Själv fick jag tillfälle att tiva omdömen gällande deras i ett in­ av övningens karaktär med identifie­ prova stridsledning av två blandrotar ternationellt perspektiv unika roll att ringsuppdrag - kurvledning med stort norska F-S och polska och slovenska klargöra flygplan. bakomläge. MiG-29:or. Efteråt blev jag symboliskt Atski II iga kontakter knöts med tek­ dekorerad med en norsk radarjaktledar­ niska kolleger från de andra länderna. •• Från stridsledningssynpunkt var vinge och diplom för att vara den förste Språkbarriärerna minskade hela tiden flygsäkerheten hög under hela övning­ svensk som fått stridsleda NATO- flyg­ allt eftersom övningen framskred. I det en. Man tillåter ingen civil trafik i öv- förband. Dock krävs det en hel del för-

Flyg vapenNytt nr 4/97 17 5 k step-brief med Supervisor of Flying, Foto: Johan Björlin major 5. Fouger.

beredelser och kompletterande utbild­ ning i NATO-taktik och terminologi för att vi svenska radarjaktledare ska kunna agera fullt ut i PFF-övningar. Med våra moderna, transportabla led­ ningssystem och vår professionella per­ sonal, tror jag att vi svenskar kan bidra med mycket kunnande och kapacitet i framtida PFF-övningar, främst i svenskt luftrum.

Ur ra da rjaktleda rens synvinkel - från AWACS

Besättningen (blandad uppsättning från elva nationer på den flygande strids­ ledningscentralen, NATO:s E-3A AWACS), som vi skulle flyga med var beredd på vår ankomst och tog emot oss väl. Kvällens briefing var både en de­ briefing efter flygningen från Tyskland och en information om förutsättn i ngar­ na för vistelsen på flygstationen. "Take off for mission F3M 306" var planerad klockan 09 lokal tid och sam­ ling för briefing var kl 07. Direkt efter­ åt tog planeringsfasen för uppdraget vid. Varje besättningsmedlem hade sina spe­ ciella uppgifter. Läget var mycket lugnt och alla sågs koncentrerat gå in för sin del. Kl 08:20 följde vi med "Tactical Director (TO, chef för uppdraget) mot flygplanet för att få en säkerhetsge­ nomgång. Väl uppe i luften fick vi röra oss fritt. Befattningshavarna förberedde sina upp­ drag genom inloggning i datasystemet. Inget utrymme fanns för bisittare utan vi fick stå (!) upp i sju timmar bakom den position vi önskade följa. Allmänt gäll­ de att positionen endast lämnades då nöden så krävde eller då matlådan ställ­ des in i värmeskåpet och när den häm­ tades. Måltiden intogs sittande i posi­ tion. Väl etablerad i spaningsposition vid­ tog målspaningen. Vi låg rakt över Har­ dangervidda och flög i en cirkel. Öv­ ningsområdet som skulle bevakas låg väl söder om vårt läge .

• • Stridsledningsuppdragen under denna övning tilldelades chefsradar­ jaktledaren före start. Då pktrotarna an­ mälde sig på stridsledningskanalen, kontrollerad s identi teten och behörig­ het medelst en fråga som krävde rätt svar enligt en för övningen gällande kodtabell. Imponerande var att se inlevelsen hos radarjaktledarna trots oftast mycket enkla uppdrag och lång tid i position. Då belastni ngen steg gick armarna som väderkvarnsvingar då stömställare med Foto: Olle Torbratt flerlägesfunktion för talkommunikation skulle regleras. inget frånläge fanns. Arbetsmiljön är inte helt olik vår miljö i våra stridsledningscentraler, bortsett från plattformen. Den stora skillnaden var att ingen avläsning fanns. Stäm­ n i ngen var trots detta mycket god. Ingen ifrågasatte en order eller fråga, tvärtom. Mottagaren svarade ofta med " Ok - Thank You" eller " I'm working on it - Thank You".

Ur en värnpliktigs --- synvinkel - Slutövning är ordet som markerar slu­ Tre svenska TP 84 Hercules taxar in på Solas flygplats med vår personal tet på lumpen genom en övning ute i och 40 ton markutrustning. skogen. Att vår slutövning skulle äga rum i Norge u nder den första i nterna­ tionella övningen någonsin där svenska jaktflygplan deltog, var inget som vi kände till den 22 juli 1996, då vi ryck­ te in på F 16/Uppsala. Ett knappt år senare, den 23 maj var det dags. Med hepatitsprutan i färskt minne, gav vi oss iväg på vårt äventyr i tre Herkules-flygplan. Två avgick från F 16 och ett från F 4. Att se dessa tre stora flygplan landa precis efter varandra är maffigt. När vi sedan tog emot våra sex JA 37 Jaktviggen, hörde vi historiens penna raspa . Vårt arbete under övningen skilde sig inte från arbetet vid våra förband i Sve­ rige. i det avseendet skulle man kunna tro att vi var på en övning hemma. Det som skilde sig var allting omkring: Norge, landet med alla fjordar och dalar är lika vackert som reklamen vill få oss att tro. Alla sociala arrangemang som ut­ flykterna, gri lIfesterna, fotbollsturne­ ringen och bara att träffa människor från andra kulturer med andra värderingar och språk, gav väldigt mycket, bland annat en helt annan syn på det vi har här hemma. Att se fl ygplan som F-S , F-16, Harri­ er och MiG-29 från många andra län­ der kändes lite overkligt - i övnings­ sammanhang. Det var som om vi age­ rade i en dröm. Blandrotar var i början helt konstigt men efter några dagar var det vardagsmat.

•• Att vi fem var värnpliktiga upp­ levdes inte konstigt när besök gjordes hos de utländska teknikerna. Det som förundrade dem var hur vi, som bara varit i flygvapnet i cirka elva månader, fick arbeta med flygplanen som vi gjor­ de. Att två av oss dessutom var tjejer gav ytterligare plus i kanten . Erfarenheterna vi alla har med oss från denna övning kommer att vara mycket värdefulla för oss. En stor och unik upplevelse som fyllde oss värn­ pliktiga furirer med stor tacksamhet. •

lY (O-OPERATIVE BEAR '97

"CO-OPERATIVE BEAR '97" var den tredje verksamhet inom ett område med Så­ tenäs som bas. I övn i ngsförutsättn i ng­ PFF-(Partnerskap För FredJ-övningen på temat arna ingick vidare att stridigheter mel­ humanitära hjälpinsatser och medicInsk eva­ lan berörda parter hade upphört och kuering. Ett nytt moment i denna övning var förhand I i ngar pågick. Övningsprogram. - Den 1 septem­ attyisa och öva ledningsorganisationen. ber anlände huvuddelen av deltagarna Ovningen var förlaga till F7/Såtenäs och ge­ och förlades tillsammans med delar av övningsledningen i ett förövningen upp­ nomfördes den 1-5 september 1997:. Sö.iJra rättat förläggn i ngsområde. På förm id­ Flygkommandot (FKSJ var arrangör. Ovnlng­ dagen dagen därpå invigdes övningen en var den första PFF-övnin/J som planerats av Commander-in-Chief Allied Forces Northwestern Europe, Air Chief Mar­ och i sin helhet genomförts I Sverige. shal Sir john Cheshire samt ur Hög­ kvarteret chefen operationsledningen, generallöjtnant Percurt Green. Vidare Yftet med CO-OPERATIVE BEAR Personal från HKV, FKS och F 7 har äg nade man sig åt genomgångar, för­ '97 var att vidareutveckla inter­ tillsammans med NATO-officerare sva­ @5 beredelser, erfarenhetsutbyten och de­ operabilitet och förståelse mellan rat för en "mixad" övningsledning och monstrationer av deltagarnas verksam­ partnernationer och NATO i uppgifter- logisti kfun ktion. het och materiel. na air-drop och air-land med humani­ Övningsområdet omfattade Skara­ tär hjälp samt medicinska transporter borgs län med delar av angränsande län. (MEDEVAC) med civila och militära F 7- personalen, som inte deltog i öv­ flygplan. ningen, gavs tillfälle att besöka öv­ Planeringen startade i oktober 1996 ningsverksamheten. Den var huvud­ och kulminerade med en slutplanering sakligen förlagt i anslutning till F 7:s (Final Pl anning ConferencelWorkshop) tra nspo rtfl ygen h et. under en vecka i juni 1997. Dag tre och fyra blev två intensiva Målsättningen för övningen var att: flygövningsdagar med fällning av last, personal samt medicinsk evakuering. ~ Vänja deltagarna vid NATO- och inter­ Dag fyra var också avsedd för speci­ nationell terminologi. ellt anmälda besökare från de delta­ ~ Utveckla förståelse och förtroende under multinationella operationer vid genom­ gande länderna. Från svensk sida del­ förande av hjälpflygtransporter och ME­ tog försvarsminister Björn von Sydow, DEVAC med flygplan. ÖB/general Owe Wiktorin, chefen för ~ Orientera om och öva ATC-, luftrums­ opera tionsledn i ngens internationella och säkerhetsprocedurer. verksamhet generalmajor Johan He­ ~ Orientera om, studera och öva företags­ derstedtoch militärbefälhavaren i MiloS planering. generalmajor Sven-Åke Jansson. ~ Demonstrera lastnings- och lossnings­ tekniker (air-drap, air-land och MEDE­ VAC). ~ Orientera om och visa specialutrustning Summering som används under övningen. In vignings ta/are Commander-in-Chief A/lied Övningen omfattade cirka 225 del­ Forces Northwestern Europe, Air Chief Övningsmålsättningarna för de delta­ Marsha/ Sir John Cheshive. tagare och elva flygplan från följande gande länderna har uppnåtts och nytti­ länder: Frankrike (CASA 235 ) + MEDE­ ga erfarenheter har tagits tillvara. Många VAC-team, N derländerna (F.60), Nor­ ur fl ygva pnet har för första gången kun­ ge (C- 130) + MED EVAC-team, Polen Övningsscenario nat deltaga i en internationell övning. (An-26), Rumänien (An-26), Ryssl and Har betytt värdefulla erfarenheter för (11-76) + MEDEVAC-team, Storbritanni­ framtiden. en (C-130) + MEDEVAC-team, Sverige Ett scenario inte olikt tidigare händel­ NATO var mycket nöjd med FKS och (TP 84, MD90) + MEDEVAC-team, USA seutveckling på Balkan utgjorde bak­ F 7:s sätt att organisera och genomföra (C-130). Danmark deltog med ett MEDE­ grundscenario. Uämför övningen "Co­ övningen. Massmedierna har visat ett VAC-team. Därtill har Tjeckien, Fin­ operative Banners".) FN:s säkerhetsråd stort intresse. Totalt besökte cirka 60 land, Litauen, Slovakien, Ukraina och hade begärt att NATO skulle acceptera journalister och fotografer F 7 under öv­ Ungern representerats av observatörer. att understödja en humanitär hjälp- ningen.

20 F/ygvapenNylf nr 4/91 En sårmarkör tas omhand i det ryska fältsjukhuset. Sjukhuset har av ryssarna utnyttjats vid flera skarpa tillfällen.

Man kunde dessutom ta del av verk­ övningsverksamheten. En till internet­ besökte över 6.000 övningens internet­ samheten via Internet. Internetinforma­ i nformationen län kad fra nsk vädersa­ sidor. Sidorna ligger kvar under hösten. tioner har flera gånger dagligen uppda­ teli it har uppdaterat rådande väderför­ Sök under: Försvarsmakten - FKS - in­ terats med bl a ny tagna foton direkt från hållanden. Under en 14 dagarsperiod ternationell verksamhet. • ~

FlygvapenNyll nr 4/97 21 'lut ~ foto: =Flottit Internationell

Meningen med PFF-övningen var att deltagarna skulle lära känna varandra med respektive materi­ el och se hur andra sjukvårdslag arbetar. Rikliga tillfällen gavs att följa med i varandras flygplan. Behagliga containrar. - Dans­ karna har tagit fram ett container­ system som är skräddarsytt för C-130 Hercules. Det består av två enheter, en för intensivvård, den andra bårinredd. Alla som har flu­ De danska ~illlh!;jrd..rnrlt"inr"f'n" är skräddarsydda för f{ercules. Här lastas två git Hercules vet att det både bull­ containers rar och kan vara besvärligt med belysning. Har man en bårinredd kabin kan det även vara besvär­ ligt med åtkomligheten. Inuti con­ tainrarna är det emellertid buller­ isolerat och ljust och en mycket behaglig transportmiljö. Detta är ett idealiskt sätt att transportera patienter under fredsmässig stan­ dard. Någonting Försvarsmakten kan överväga att skaffa till våra Hercules. Jag tänker mig ett scenario där svenskar har skadats utomlands och där vårdresurserna på platsen kan vara begränsade och där man under säkra förhållanden önskar transportera hem dem snabbt. Det kan vara militär personal tjänst­ görande utomlands såväl som svenska turister som har råkat i Ila ut. Speciella MEDEVAC-flygplan. - Holländarna hade inrett sin Fok­

, markörer. Danska . ning med såra~e/sa:kar patienterna. , Herculesflyg. ks köterS kor overv 'vån låg. läkare och sJu .. ruset bra och bullerm containrarna ar J 1 22 FlygvapenNylt nr 4/97 Foto: Ulf Fabiansson ~~..e hll1i'ltöl, =F '1 Ryska transportjätten /1-76 under landning på F 7 rilitti, sjuklIiI,,, och ses här passera Gripencentrum.

ker F.60 med en mycket kvalifi­ cerad utrustn i ng. Fransmä nnen använde (ASA 235 inredd på lik­ artat sätt. Polacker och rumäner flög An-26. Övriga deltagare an­ vände (-130 Hercules. Ryskt fältsjukhus. - På gräs­ planen vid sidan om F 7:s han­ garplatta lät ryssarna bygga upp ettfältsjukhus av uppblåsbara tält. Denna sjukhustyp kan fällas i fall­ skärm tillsammans med sin per­ sonal från transport jätten 11-76. Man har använt detta sjukhus i verkl iga lägen senast i krigen i Tjetjenien och Dagestan. Den ryska /I-76:an är mycket rymlig. Läkare och sjuksköterskor från fältsjukhuset tar hand om de skadade. Jag följde med på en flygning i 11-76 med sårskademarkörer. Flyg­ ningen gick på låg höjd över Värmland. 1 lastutrymmet vårda­ de läkare och sjuksköterskor ett antal patienter. De låg lätt åt­ komliga i bårställningen. Med SAS på 150 meter. - Nästa flygning följde jag med ett om­ gjort trafikflygplan, SAS MD-90, nu inrett med bårar. Även denna flygning gick på låg höjd över skogsfagra Värmland. Besättning­ en strålade av lycka att få flyga på så låg höjd. Sårskademarkörerna . låg väl fastspända på bårarna, vil­ ket behövs på låg höjd p g a skak­ n ingarnaJturbu lensen . "Patienter­ na" tycktes trivas bra med flygtu­ ~n. •

Interiör från 1/-76 und cockpit i den r sk E· er flygning " .r a transporC"tt n Imponerande lågfl°ver. varmlandsskopa1a en ygnmgsnavioe' ö' rna. D rmg.

FlygvapenNytt nr 4/97 23 FI"n",vapenNytt . nf 4/91 ~~V~mru~w@u och

Ett samhälle kan vara hotat på en mängd olika sätt. Exempel på hot är epidemier, naturkatastrofer, ar­ betslöshet, ekonomiska kriser, droger, kriminalitet, maffiaorganisationer, terrorism, fundamentalism, sam­ hälle i upplösning! krig, osv. Till samhällets huvud­ uppgifter hör att skydda medborgarna och att penom demokrati skapa ett klimat som möjliggör välstand, fri­ het, rättssäkerhet, rättvisa m m. för att möjliggöra ge­ nomförandet av uPPGiften har därför skapats ett antal organisationer och Institutioner. (Forts sid CJ Foto: Anders NyJen Tack FMV:PROV för all hjälp med denna flygfotografering!

finner sig i denna dynamiska ut­ veckling. I och med att den första Gripen-divisionen (vid F 7, Såtenäs) nu blivit operativ, har med fjärde ge­ uppgifter Försvarsmakten har att nerationen flygvapen inletts en ny lösa. era. Flygvapnet 2000 (= tjugohund­ Teknik och taktiskt uppträdande ra!) är samlingsnamnet för det nya går hand i hand men utvecklingen seklets flygstridskrafter ... och som dring är bl a utvecklingen inom in­ behöver styras och samordnas för vi alltså redan nu går in i. formationstekniken. Datakraften att vi ska få vad vi vill ha och inte Bilden ovan är en illustration av och informationstekniken ger upp­ bara få vad som erbjuds. vad "system av system" kan vara. hov till verksamheter som till sina Modern teknik skapar nya förut­ Här visas de olika flygsystemen (fr ut· naturer är kunskapsintensiva. De sättningar och förändrar yrkesrol­ v): JAS 39B och 39A Gripen, JA 370 skapar nya förutsättningar för tak­ ler, arbetsmiljöer, organisations­ jaktviggen, S 1 02B Korpen (signal­ tiska dispositioner, taktikutveckling, former och sättet för människor att spaningsindivid Hugin) och S 100B -ner. utbil dning och systemutveckling kommunicera och lära. Utveck­ Argus (flygande spaningsradar FSR sys­ och de ställer krav på integrering av lingen går fort, ibland oroväckan­ 890). - Alla dessa systemflygplan tike­ olika system. Vi får system av sys­ de fort, och skapar osäkerhet. har givits samverkande förmåga. Det tem. Detsom har drivit fram den här System av system helt enkelt. rän- utvecklingen är de komplicerade ••Försvarsmaktens flygvapen be­ Unikt! (forts sid 26.) ~ FlygvapenNyft nr 4/97 15 ård, omsorg, pensionssystem, tankar om den verksamhet som bedrivs. skola, universitet, forskning, rätts­ Men nytänkande kräver ett uppmunt­ väsende, polis, försvar, närings­ rande och tillåtande klimat och att möj­ iv, kulturinstitutioner, politiska partier, ligheter ges för kompetenshöjning och regering, riksdag, dip~omati , säkerhets­ kompetensbreddni ng. politiska institutioner osv har alla till uppgift att skydda medborgarna och att skapa en miljö som gör samhällslivet så Hierarkin på väg ut bra som möj I igt. Försvaret är ett säkerhetspol itiskt verktyg. Försvaret byggs upp i samarbete Av tradition är försvarsmakter h ierar­ mellan politiker och militärer. Med det kiskt organiserade. Detta hänger ti II stor svenska totalförsvaret mobiliseras sam­ del samman med vad som kallas krigets hällets alla resurser för att möta en rad dimma och krigets friktioner. Krigets olika hot mot samhället. Totalförsvaret dimma orsakas av den bristande infor­ är alla medborgares angelägenhet. För­ mationen om var en motståndare finns, svarsbeslutet återspeglar riksdagens syn vad han har för sig, hur han är utrustad, på hur Försvarsmakten ska agera i en hur stor han är, vilka hans avsikter är och komplex värld. Det är så man ska se på inte minst hur våra egna dispositioner våra fyra huvuduppgifter: ser ut. Krigets friktioner är en följd av kri­ gets dimma. T ex skapar osäkerhet frik­ ~ Försvarsmaktens fundamentala upp­ tioner. För att komma tillrätta med detta gift är att i fred förbereda för att i krig skapades den militära hierkarkin med försvara riket mot väpnade angrepp noggrant definierade ansvarsområden som hotar dess frihet och oberoen­ och med disciplin och ett litet hand­ de. Angrepp ska kunna mötas var det lingsutrymme för den enskilde indivi­ än kommer ifrån och hela landet ska den. Soldaterna tvingades lita till sina kunna försvaras. underbefäl, som i sin tur lydde office­ ~ Försvarsmakten ska kontinuerligt i rarna. Högst upp i h ierarki n h ittade vi fred och under kriser kunna överva­ överbefälhavaren och statsledningen. ka och hävda rikets territoriella in­ tegritet, i luften, till sjöss och på mar· Det informationssamhälle, som vi nu ken. går in i, ser emellertid annorlunda ut. ~ Försvarsmakten ska kunna ställa kva­ Informationstekniken medger en dub­ lificerade förband och andra resur­ belriktad och annorlunda kommunika­ ser till förfogande för internationel· tion. Vi kommer i allt större omfattning la fredsfrämjande och humanitära att söka information i stället för att bara insatser. bli matade med den. I militära sam­ ~ Försvarsmakten ska kontinuerligt manhang kommer detta att medföra kunna stödja samhället vid svåra på. stora förändringar och få en enorm be­ frestningar i fred. tydelse. Det sägs att det pågår en revo­ lution i militär verksamhet. Den här re­ På 2000-talet förstärks alltmer upp­ volutionen vilar på tre ben. Den infor­ giften för militär personal att skydda, mationstekn iska, den m i I itärtekn iska hjälpa och rädda! Ledstjärnan är att ge och den geopolitiska revolutionen. Som ett alltmer målmedvetet och effektivt i det civila fallet handlar det i Försvars­ bidrag till bibehållande och återupp­ makten mycket om nätverkstänkande rättande av fred och att säkerställa ett och byggande av system av system. liv värt att leva för alla nationer. Vi kom­ mer därmed också att få se en ökad Med sensortekniken blir stridsfältet medverkan i internationella insatser och genomskinligt. Stora truppsamman­ samarbete med andra länder. Den typ dragningar tycks vara passe. Tidigare av uppdrag som mer och mer kommer truppsammandragningar var nödvändi­ att bli standard för moderna försvars­ ga för att precisionen hos vapnen var låg makter i en turbulent internationell miljö och att endast någon procent av avfy­ kräver en mycket bred yrkesmilitär ka­ rade skott träffade avsett mål. Man var pacitet. Men förutom att vederbörande tvungen att från flygplan fälla ett myc­ behöver ha gedigna kunskaper i militärt ket stort antal bomber om man ville vara agerande krävs kunskaper i teknik, le­ säker på att någon bomb träffade sitt darskap, kultur, politik, ekonomi, språk mål. Händelseförloppen var sekvensi­ och att kunna klara av plötsliga och d la, dvs de utvecklades i bestämd ord­ snabba omplaneringar. ning steg för steg. Men nu förändras allt­ Verksamheter i Försvarsmakten blir samman. Det gamla är passe. således alltmer kunskapsintensiva. Detta hänger till stor del samman med tek­ De helliga begreppen massverkan ocl1 nikutvecklingen. Tekniken förändrar koncentration kan med den nya tekni­ inte bara roller och organisationsfor­ ken ifrågasättas. Man får små en heter mer, den förändrar också uppgifter. Det som kan operera självständigt och ef­ kommer att ställas allt högra krav på fektivt. Minskningen av storleken av för­ förmågan att reflektera och formulera svarsmakter världen över drivs inte så FlygvapenNytt nr 4/91 c Utveckling av Försvarsmakten

I morgon

t II I dag Anpassnings­ ~ försvar I går In vasion t Anpassnings­ • Vidgad tolkning av hot & risker samt VA In vasions­ försvar förs var • Konfliktförebyggande • Int. insatser i Anpassning: samverkan • Atertagn i ng • I nteroperab i litet • Tillväxt • Nytt mob- & ber. Begr i nteroperab i litet system

mycket av ekonomiska skäl som av ef­ våer av konflikter. Med Gripen-filosoin fektivitetsskäl. Stridsförloppen är så skapar vi ett helt nytt flygvapen och det snabba i dagens och morgondagens har vi valt att kalla: konflikter att en hieraki skulle kunna orsaka h i nder för informationsflödet. Den nya tekniken hjälper oss att inte ~LVGV~PH.g 2000 bara föra in data i organisationen. Den hjälper oss dessutom att processa och förädla data till information och kun­ Men hur sofistikerad utrustning vi än skap. Men beslut och agerande kan idag ti IIför flygvapnet vi lar vår effektivitet yt­ endast människan stå för. För att hålla terst på vår personal- dess kompetens, tempot högt måste därför beslut tas där kreativitet, vilja, mod och moral. problem uppstår och dessutom av allt fler människor. Ett fåtal beslutsfattare hinner helt enkelt inte med. Nätverket Temaserie förklarar med delegering och decentralisering tycks vara den framkomliga vägen. I det här numret av FlygvapenNytt star­ tar vi en artikelserie om "FV 2000" i ett Nytt tankesätt försök att förklara vad "FV 2000" står för. "FV 2000" bör betraktas som ett flygvapen i ständig förändring - där I Försvarsmakten i nförs i snabb takt en människor och materiel kontinuerligt rad nya system. Med t ex Gripen-syste­ utvecklas för att möta nya uppgifter och met har vi fått ett mycket kvalificerat sys­ utmaningar. Förmodligen går det just tem av system i tekn i kens yttersta fram­ nu inte att heltäckande förklara "FV kant. Vi måste ti lIägna oss ett nytt sätt 2000" då förändringen från dagens flyg­ att tänka - ett sätt att tänka som har bä­ vapen via nya materiel, ny utbildning, ring långt utanför flygvapnet. Vi måste nya ideer, ändrade doktri ner och fi 10­ inse att kedjan data - information - kun­ sofier kontinuerl igt pågår. Men vi gör ett skap är styrkeförstärkare och vi måste första försök att förklara "framtiden" på förstå informationens natur och inse sid 24-27. Artiklar om "FV 2000" in­ dess möjligheter - både tekniken och förs success ivt. innehållet. Med JAS 39 skapas en Gripen-filosofi, ••Vi belyser dessutom det arbete som som förutom JAS 39 omfattar vapen, arbetsgruppen"Ag FV 2006" nu ge­ sensorsystem, stridsledn i ng, bassystem, nomför. Arbetsgruppen analyserar hur flygburen radar samt människan och vi ska möta framtiden och genomföra mycket annat. Filosofin möjliggör för reformeri ngen av flygvapnet. "Ag FV oss att också samverka med andra slags 2006" arbetar med "människan i syste­ , stridskrafter - även i en internationell met", som ju är det centrala i Gripen­ miljö - och vi kan göra det på alla ni- filosofin. • Flygvapnet tjugohundra, förkortat FV 2000, är ett "systemflygvapen". Tunga komponenter i systemet är våra stridsflygplan JA 37 II Jaktviggen och JAS 39 Gri­ pen. De här plattformarna utnyttjar intensivt modern A in forma tons teknik. Varje flygplan är i sig självt ett sy­ stem och innehåller bl a ett stort antal kraftfulla dato­ Flygburen signalspaning rer som måste kunna sam­ JAS 39 Gripen verka med varandra. Infor­ mation flödar mellan dato­ S 102B Korpen rerna, sensorerna och vap­ nen. Varje flygplan är alltså ett kraftfullt datorpaket in­

ternt men som måste kunna JA37 Jaktviggen utbyta information externt t ex via da talänk medandra aktiva flygplan och strids­ ledningen i systemet. LOMOS

tt exempel kan klargöra begreppen. En pilot använder sitt planeringsy­ ~ stem hemma på basen för att för­ bereda ett anfall mot ett markmål. I sin dator kan piloten studera och sfmulera olika anflygningsvägar, han kan få in­ formation om eventuellt I uftvärn, ter­ rängens beskaffenhet, väder, luftläget F m m. Planerat flygföretag lagras i en da­ tastav som piloten bär med sig ut till flygplanet. Informationen kan också BAS 2000 SU-tjänst föras över via su-Iänk (= system och uppdrag). Flygplanet ska vara rätt be­ PRIMUs/BAS Servicefunk väpnat och tankat för uppdraget. Infor­ Bas mation om detta hanteras av speciella system. Väl i flygplanet kopplas vår pi lot sam­ man med stridsledningssystemet. Andra flygplan i luften kan via datalänk kom­ --­ municera med vår pilot. Den flygburna spaningsradarn kan via STRIC ge pilo­ ten uppgifter om fientl ig aktivitet och annat. Den flygburna signalspan ingen signalspaning, stridsledning, bas och en gång. Vi befinner oss i en utveck­ lämnar information som också stöttar mycket annat. Dessutom ska helhets­ lingsprocess och denna process är ga­ uppdraget. All den här informationen systemet också kunna kommunicera ranterat inte långsam och lätt över­ samordnas i realtid för att göra uppdra­ med marinen och armen; eller sjö- och blickbar. get framgångsrikt. Tidsfaktorn är ytter­ markstridskrafterna i operativa termer. Det är i nätverket vi hittar våra möj­ ligt betydelsefull. ligheter. Vårt flygvapen ska vara smar­ Den som en gång som nybörjare för­ tare och listigare än eventuella mot­ sökt installera internetprogram i sin Nätverk av nätverk ståndares. Vi kommer aldrig att kunna hemdator och sedan försökt koppla in konkurrera med mängder, farter, bomb­ sig på nätet förstår kompl ikationsgra­ laster eller annat. Vi måste bli "tänkare" den . Med våra flygande system är det Teckningen intill ger en överblick av i kunskapskrigets mening. Det svenska förstås än mycket mer sofistikerat. Det systemet FV 2000. Vad vi får är ett nät­ flygvapen vi nu håller på att bygga är handlar om en spetsteknik som utma­ verk av nätverk. Och flygvapnet blir ett något i grunden nytt. I nätet finns också nar och stimulerar vår personal. "kunskapsföretag". Vår verksamhet blir marinen och armen. Vad vi nu måste För att nå framgång måste vi också alltså än mer kunskapsintensiv. Vi kan göra är att förfina vår kunskapsdoktrin betrakta och förstå samspelet med alla inte förvänta oss att alla " bitarna" i sy­ för flygstridskrafterna och integrera den stödjande system som flygande radar, stemet ska vara "skakade på plats" med i marinen och armen .

26 FlygvapenNyll nr 4/97 arbetslivet krävs det snarare samarbets­ förmåga än hårt driven specialisering på individuella arbetsmoment. De Flygburen spaningsradar snabbt växande kunskapsföretagens krav på kreativitet leder också till stän­ digt stegrade krav på rörl ighet och an­ passningsförmåga. Det verkar inte vara någon rofylld tillvaro vi går till mötes. Flygplanslänk Varje epok har sitt sätt att föra krig. I S 1008 Argus bondesamhälles krigskonst värderades muskelstyrka och manuell vapenskick­ L I ighet högt. I ndustrisamhä lies krigföring hade organisation och disciplin som led­ stjärnor. I kunskapssamhället ser vi en ~ , ~ förskjutning mot kunskap och kreativi­ tet. Okad tillgång till gemensam infor­ ,l mation och en långt driven decentrali­ l sering, vad avser beslutsfattande, är vad l TARAS . Markbunden som tycks vara avgörande för att kunna ~ Fjär rspaningsradar - Lågl hög höjd hantera det höga tempot i framtida ope­ _.r... rationer.

~~M Människan = navet

~Ma,;nen Informationsrevol utionen, häpnadsväc­ kande snabb som den är, visar inga tec­ I Armen ken på att mattas. Allteftersom flyg­ - stridskrafterna blir mer och mer tekniskt A. sofistikerade, bl ir de också mer och mer kunskapsintensiva. Detta kommer att :II" I Officerare & civila • '-.o::<•• -.-. kräva mycket av vår personals kunnan­ o l" 1 de men öppnar arbetsfält som gjorda för kreativa insatser i rika doser. Människan i flygvapnet styr ett kom­ plext system - människan i samspel med ett antal undersystem. Med flygvapnets kunskap, omvärldsuppfattning, kom­ munikation och precisionsvapen går vi in i en ny era. Flygvapnet ingår i en för­ svarsmakt som representerar ett kvalita­ Det finns ett antal noder i nätet. Varje bjuder nya och annorlunda möjligheter tivt nytt sätt att använda militära medel. flygplan är t ex en nod . Och det finns offensivt och defensivt. Det står emel­ Den nya tekniken möjliggör också att en mängd andra. Kombinationsmöjlig­ lertid också klart att tekniken ensam inte flygstridskrafterna på ett dramatiskt an­ heterna i nätet ökar med antalet noder kan skapa en militär revolution. Tekni­ norlunda sätt kan verka tillsammans och därmed också handlingsmöjlighe­ ken måste åtföljas av nya visioner, nya med mark- och sjöstridskrafter. terna. ideer och innovativa begrepp. Det hand­ Ett flygvapen består av infrastruktur, lar alltså om tankemodeller och mod kommunikationer, ledning, utrustning, att förändra. Människan sätts på prov. flygplan och människor. Men det är bara Kunskapssamhället Industrisamhället med dess fabriks­ människor som över tiden ökar i värde. orter och brukssamhällen var inget lång­ Allting annat blir föråldrat och omo­ siktigt hållbart samhälle. Dess tyngd­ dernt. Bara människan, rätt utbildad, ut­ Antingen vi befinner oss i en " militär re­ punkt låg i naturresurserna och deras rustad och ledd har den hjärn kraft som volution" eller inte, så erbjuder den nya snabba exploatering. Istället växer nu alltså ständigt ökar i värde. tekniken helt nya möjligheter stridstek­ och i framtiden det postindustriella kun­ niskt, operativt och strategiskt. Det råder skapssamhällets företag upp, med deras Framtiden är inte något som bara inget tvivel om betydelsen av nya tek­ exploatering av kunskaper, kreativitet händer. Framtiden skapas mikrosekund n i ker i framtida konfl i kter och att de er- och kommunikativ kapacitet. I det nya för mikrosekund av människor. •

FlygvapenNytt nr 4/97 27 ~u ~~v~wru~@w~ w](~.~~ " ...ot~ , ')I}g:~~og

URAC är en informell samman­ Den 11 september samlades 17 västeuropeiska flyg­ slutning där flygvapenchefer träf­ vapenchefer i Stockholm för det andra av två årliga -C fas för att diskutera gemensamma möten i European Air Chiefs Conference, fURAC. Det frågor med det uttalade syftet att stärka samarbete och vänskap mellan sina re­ var första gången sedan EURAC etablerades 1993 som spektive flygvapen. På dagordningen samtliga medlemsländer var representerade vid ett finns vanligen ett stort antal frågor av möte. gemensamt intresse. Vid mötet i Stock­ holm diskuterades bland annat flygut­ mensam uppfattning om AtRSPACE ME­ söka koordinera utbildn,ing, studier och bildning, avgångar till civil luftfart, in­ NAGEMENT AND FLIGHT SAFETY som forskning. Flygvapencheferna tog grup­ tegration av militär och civil flygtrafik­ alla flygvapenchefer kan ansluta sig till pens rekommendation att ·införa en ledning och luftrumsfrågor i Europa. hade tagits fram inför mötet i Stockholm. koordi nationsfunktion. EU RAC ger flygvapencheferna till fä l'le att Det i nnebär att samtliga västeuropeiska Samtliga EURAC-Iänder kan nu an­ diskutera och att utveckla en gemen­ flygvapen agerar likartat i det pågåe nde mäla vilka aktiviteter de har som är sam policy i vissa EU-frågor. Frågor av arbetet med EUROCONTROL för att öppna för i nternatonellt deltaga nde. gemensamt intresse kan beredas i så hantera luftrumsfrågor och flygtrafik­ Franska flygvapnet svarar för koordine­ 'ka llad Ad Hoc Workgroups (AHWG) för ledning i det integrerade Europa. En ringsfunktionen inledningsvis. Det kan att sedan redovisas vid EURAC-möten. annan AHWG hade studerat möjlighe­ röra sig om utbildning på skolor, kon­ Som exempel kan nämnas att en ge­ terna att på ett mera strukturerat sätt för­ ferens er, utnyttjande av simulatorer eller

Främre raden fr v: Generallöjtnant F Carrel, Schweiz, generalmajor P-o Jacobsen, Norge, general I Kilil;, Turkiet, generallöjtnant B Mende, Tysk­ land, generallöjtnant K Harrskog, Sverige, generallöjtnant G Antonetsis, Grekland, generallöjtnant G Vanhecke, Belgien, Air Chief Marshal Sir R Johns, Storbritannien, generallöjtnant A P A de Jong, Nederländerna. - Bakre raden fr v: Brigadgeneral J Berneeker, Österrike, general J A Lombo Lopez, Spanien, general J Rannou, Frankrike, general M J Alvarenga de Sousa, Portugal, brigadgeneral Pollice, Italien, generalmajor M Ahola, Finland, brigadgeneral P A Cranfield, Irland, generalmajor L Tophnj, Danmark. F 7 har al/tid ett lager paraplyer till hands ... Ovan: Klargöring av Viggen studeras av brigadgeneral Cranfield/lrland. humancentrifuger, forskning och möj­ ligheter att ta emot gästforskare m m. Medlemsländerna kan även sända in frågor för att kontrollera om något annat land har en aktivitet som man själv sak­ nar men överväger att påbörja. Syftet med denna koordinering är att genom ett utökat samarbete och minskat dub­ belarbete möj I iggöra ökad effektivitet T h: Kapten Joakim och minskade kostnader för EURAC­ Boman (F 7) infor­ länderna. merar (fr v) general­ major Ahola (Fin­ land), generallöjt­ •• Ett EURAC-möte omfattar inte en­ nant Lombo Lopes bart förhandlingar om gemensamma (Spanien) & överste­ frågor utan även ett besöksprogram, där löjtnant Morrison värdlandet kan visa upp sitt land, kul­ (Storbritannien). tur och naturligtvis sitt flygvapen. EURAC besökte därför F 7 för att infor­ meras om JAS 39 Gripen, GripenCen­ trum och vårt utbildningskoncept. Sam­ tid igt visade vi samtl iga Viggen-versio­ ner och FSR 890, dvs S 1OOB Argus. Besöket inleddes med att major Ken Lindberg gj'orde en uppvisning med Gri­ pen i ett mycket vresigt väder med låga moln och regn. Start och landning på Fr v: Överstelöjt­ kortbana och rörlig klargöring visades nanterna O'Malley (Irland), Kraft von på en av kortbanorna på riksväg 44. Väd­ frmel (Nederlän­ ret förbättrades efter lunch, viket gjor­ derna), Salmi (Fin­ de att besöket kunde avslutas med en land) & fJstby förevisningsskjutning på F 7:s skjutmål (Norge) informeras Hattefuran. Besökarna lämnade F 7 fyll­ av överstelöjtnant da av intryck efter en händelserik dag. Jan Andersson (F 7). - Hela besöket blev ett bra sätt att po­ sitivt påverka det svenska försvarets image utåt. • T v: Generalmajor Jacobsen (Norge), C F 7/överste Backryd & brigadgeneral Bernecker (ÖSterrike). T h: Gripen under förevisning för generalerna.

FlygvapenNytt nr 4/97 29 Dagliga starter och landningar gjordes från krigsbasen Råda. Första GripE

I och med genomföran­ Markförsvaret "gick eN halvt varv runt jorden". det av krigsförbandsöv­ ningen (KFÖ) vid F 7 genomfördes sta rt och landn ing stod Försvarsmaktens med 20-talet JAS 39 Gripen. första Gripen-division Över 160 flygpass (= cirka 13 5 på tröskeln att betraktas fly timmar) ge nomfördes med som operativ. Från och Gripen. med november är krigs­ Inom basområdet finns ett anta l klargöringsplatser där flyg­ placeringen genomförd. planen klargjordes (dvs tanka­ "Gustav Blå" (F 7) heter des, laddades m m) under fält­ premiärdivisionen. mässiga förhå ll anden. Såväl grund- som reservutbildade värnp li ktiga mekaniker hade ldProvet var KFÖ:n i sep­ kallats in. Lägg därtill frivilliga @tember, vilken ägde rum på och officerare så får man en total krigsbasen RådaJSåtenäs, en personalsiffra på cirka 950. bit utanför Li dköpin g i Väster­ Övningens mål var att öva götland. Råda-basen har flera mobilisering och ledning samt kortbanor anlagda utmed omskola 72:a basbataljonen riksväg 44. Där från Viggen-systemet ti II Gripen­ systemet. Tillämpade övningar Flygvapenchefen intervjuas av "Dagens eko". är det tyvärr inte alltför gott om i dessa spa rti der.

•• Detta faktum till trots blev resultatet över förväntan, tyckte

Ovan + t h: Ett Gripen-plan taxar in på krigsbasen och klargörs av värnplik­ tiga för nytt uppdrag.

30 FlygvapenNytt nr 4/97 '-divisione Gripens automatkanon laddas av klargöringstroppen. ~t: 1r.AA C4f./oEellilEe 'foto: J.e,."f./ot .,4"~e~~o,,, "ktl'ffJiM~~o", transporter. 18 ton livsmedel be­ .,4""e 1o"'r.I4"e~~o", "ktl1f'llöl hövdes för att bl a hålla hälso­ läget på nivån mycket gott. - En baschefen överstelöjtnant Jan liten summering bara. Wahlgren och gav några resul­ Som sagt, nu är den första Gri­ tatexem pel. T ex: Ledningen från pen-divisionen stridsberedd. kommandocentralen gav många Fram till år 2003 skall ytterliga­ bra erfarenheter med hänsyn till re sju divisioner göra Gustav Bl å skiftet mellan olika roller för Gri­ sällskap. Och 2006 ärförsvarets pen (ideliga växlingar från jakt tolv divisioner Gripen redo att till attack och vice versa). Om­ vara ÖB:s spjutspets. 204 JAS sko lningen av klargöringstrop­ 39 Gripen står då till landets för­ par, ammunitionspluton och ser­ fogande - för säkerhets skull. vicepluton till Gripen fungera­ de väl. Markförsvaret fick om­ • Att utbilda sig till Gripen­ grupperas fotledes 20 000 man­ pilot tar dock sin rundliga tid. kilometer (= ett hal vt va rv runt Borträknat grundflygutbild­ jorden l); med sina (30) hundar! ning tar det tolv månader för Skyddskompaniet bedrev bas­ en elev att växa in i " Gripen­ räddningstjänst och I\JBC-ut­ dräkten". En van Viggen-pilot bildning. Flygfältsa rbetskompa­ klarar dock omskol n inge n niet hölls sysselsatt med fält­ på cirka sex månader. • hållning, banreparationsöv­ Klargjord JAS 39:a taxar ut till start. ningar och andra fältarbeten ­ splitterskyddat valv och vägför­ bättringar. Underhållskompani­ et har med hjälp av transport­ plutonen genomfört 750 olika

Ovan: Massmedierna bevakade Gripens introduktion i krigsförbandssam­ manhang. T v: En av klargöringsplatserna.

FlygvapenNylI nr 4/97 31 HuvudattrakfionerrM ~ Saabs tIypg;Ir den 6-7september var (nederst) Saabs Rirsta egna tlygpIan B '7och (därovan) 6O-Aringens senaste tillskoll till Försvarsmaktens flygvapen, JAS 39 Gripen.

Unik formation lade vare bl il fMV:PrOv.

II"gllllg5temll:

D EJ

Knappt hade tillfredsställelsen strömning vänder försäljnings­ över en mycket väl genomförd kurvan uppåt. 60-årsflygdag hunnit smältas, Saabs framtid verkar därför förrän etermedier påannonserar tyvärr osäker utan exportorder SIdlInad: att Saabs civila produktion är i av JAS 39 Gripen. Kanske går ActOlJMce • ersäUu Sama. uppenbar riskzon. Nedläggning svensk flygindustri mot sampro­ av produkterna Saab 340 och duktion av utländsk flygmateri­ foto: Johl1ny Lindahl 2000 hotar, om inte ordertill- el? Kan Saab då behålla sitt kun-

FlygvapenNytt nr 4/91 Foto: Anders Ny/en

Snabb och effektiv. M . enmarknad

nande/sin spetskompetens? ... så hum om. Den till flygbart skick res­ viktig för försvaret. taurerade B 17 blev årsdagens Sådana bekymmer förmärktes clou ... tillsammans med sexbland­ inte den 6 och 7 september. Då var gruppen jetplan signerade Saab. det smockfullt med flygälskare Flygdagsprogrammet kunde utmed Saab:s flygfält i linköping. genomföras bl a med hjälp av Gammalt och nytt dansade förbi, Försvarsmaktens flygvapen och vilket denna bildkavalkad ger viss Materielverkets "Fe-piloter". •

FlygvapenNyll nr 4/91 33 försvarsmakten har genom representation ur flygstridskrafterna under den gångna somma­ ren framträtt med flyguppvisningar i flera eu­ ropeiska länder. Största publika och massme­ diala framträdandena var i England - bla Royal International Air Tattoo, där Sverige ånyo hem­ förde ett meriterande pris.

en första besöksplatsen var RAF­ har av olika skäl inte varit med tidigare. tresserade. Fyra radiointervjuer, en TV­ basen Mildenhall, numera upp­ Den uppmärksamhet som visades flyg­ intervju och åtskilliga artiklar i dags­ $!J låten till amerikanska flygvapnet vapnets deltagande blev därför desto och flygfackpress blev resultatet efter för dess europeiska tankerflotta samt större. endast ringa påtryckn ing av medförd vissa specialflygp lan. Det var F 4 med Av de närmare 300.000 besökarna pressofficer. JA 37 Jaktviggen och F 7 med TP 84 var det många som flockades kri ng den En ofta ställd fråga var motiven för det Hercu les som fick äran att representera markutställda Viggen där alerta piloter svenska deltagandet. Svaret som gavs Sverige när"Air Fete 97" genomfördes och tekniker delade ut broschyrer, höll var det som gäller generellt när flyg­ i slutet av maj. Det var i år l:a gången låda samt skrev autografer för brinnan­ vapnet visar upp sig utomlands, nämli­ som evenemanget ägde rum. Sverige de livet. Även massmedierna var in­ gen att visa svensk försvarsmateriel, att

Årets tema på årets Royal International Air Tattoo var jaktflygplan. JA 37 hade en framträdade plats i markutställningen. Översiktsbilden ger en uppfattning om det väldiga publikintresset. knyta kontakter med andra länders flyg­ Sex MiG-29 från det ukrainska flygvapnet gjor­ vapenpersonal samt, i detta fall, även att de en bejublad uppvisning. Det var första gång­ medverka i firandet av amerikanska flyg­ en de visade upp sig för en större internatio­ vap nets SO -årsjubileum. nell publik. - Jetmotorernas myckna rökutsläpp ser dock föga miljövänligt ut, tyvärr. •• Den svenska flyguppvisningen med det stora Hercules-planet låg tidigt i programmet. TP 84:an imponerade som vanligt. Utomlands är flygpla net be­ grä nsat till 60 graders lutning eftersom det fi nn s vissa risker med skvalpande bränsle vid oren flygning. Det var kap­ tenerna Bo Andersson och Göran Wäs­ thed som styrde medan löjtnanterna Lennart Johansson, Toni Lifh och Anders Leopoldsson intog de övriga besätt­ ningsplatserna. Peder Söderström flög JA 37 med den ära n och med uppvis­ ningens mest perfekta långsamma roll. Ett uppmärksamhetsbevis så gott som något var det när den ameri kanska upp­ visn ingsgruppen Thunderbi rds, som sett det mesta efter att i årata l ha uppträtt över hela vä rlden, markerade paus och bad autografjägarna vä nta för "nu vi II vi titta på Viggen"! Det var annars just Thunderbirds som tilldrog sig största intresset. Deras spe­ cialitet är att flyga mycket nära varand­ ra samt göra täta fQrma tionsbyten med sina F-16 Fighting Falcon. Fasc ineran­ de var även att studera markorganisa-

tionen med synkront vä ldrillade tekniker, markfordon i samma målning och märkning som flyg­ Vårtf1yg planen samt inte min st en med svenska mått mätt överpatrio­ tisk spea ke r ... En annan grupp som gjor­ de starkt intryck var den en del av schweiziska PatrouiIIe Su­ isse som ombeväp nat från Hawker H u nter ti II F-S Freedom Fighter. Det är vår inte det enklaste uppvis­ image ningsflygplanet, men det flögs nu med sa nn sch \,veizisk precision. utomlands Brittiska stoltheten ~ 35 RedArrows, skä mtsamt ben ämnda Red Narrows, va r naturligtvis också med. Frecce Tri colori var bra som vanligt, kanske bäst i vä rlden just nu . Från USA kom nya " smygbombaren" B- 2 Spirit, dock utan att landa. Efter några löpor, eskorterad aven rote F- 15 Eag le, återvände den till sin amerikabas. I övri gt var det tyvärr klent med ameri ­ kanskt deltagande, en följd av restrik­ tioner som ännu gäller efter tidigare in­ cidenter av flygsäkerhetskaraktär. Det internationella deltagandet var annars stort. Hurtig spansk flygning med EF-1 8 Hornet fick lu gnas något, Harrier GR.7 rensade öronen, Tornado F3 bull­ rade också, transportflygplanen C-S Ga­ laxy och C-17 Globemaster II förmör­ kade himlen, en belgisk F-1 6 demon­ strerade knixig fly-by-wireflygning och mycket annat godis för flygentusiaster­ na. Uppvisningsröken låg understundom tät över Fairford. Här är det en amerikansk B-l B som forcerar röken för alt inleda sitt kraftfulla program till ackompanjemang av dånande ef­ •• Omhändertagandet på Mildenhall terbrännkammare . var det allra bästa och präglades av stor gästfri het. Transporter, mat och annan logistik fungerade säl lsynt bra, trots det mass iva del taga rantalet. Den svenska delegationen åkte hem många erfaren­ heter rikare, men också i den trygga vet­ skapen att sve nska flygvapnet står sig mycket vä l i internat ionell jämförelse. Försvarsmakten håvade in pluspoäng.

Flygbesök två

International Air Tattoo på RAF Fair­ ford har numera blivit ett kungligt eve­ nemang och har följaktligen få tt Royal som prefix. Sverige deltog första gång­ en 1987. Efter 1993 har deltagande från vå r sida va rit regelbundet återkom­ mande. Tattoot skä nker många tillfällen att träffa yrkeskolleger från hela vä rlden för social samva ro, men innehåller "Smygflygplanet " F-l l 7 gjorde sin egentliga stridsdebut under Gulfkriget och är numera också en värdefull kunska psbit. I år var ett ganska vanligt inslag i flygdagar runt om i världen. mötestemat " Fi ghters", vilket återspeg­ lades inte bara i deltagande jaktflygplan utan även i sympos ier och seminarier. Ett annat tema var amerikanska flyg­ vapnet 50 år. Fl ygvapenNytt har tidigare skildrat bakgrunden till och syftet med tattoot, som i år var nummer 26 i ordningen. I huvudsak handlar det om att fylla upp de fonder som anvä nds för att hj älpa dem som råkat illa ut i brittiska flyg­ vapnet. Årets rekordevenemang sam la­ de över 200.000 besökare en veckoän­ da i si utet av ju I i. Över 450 flygpl an var med. Av lessd var det cirka hälften som

Piloter och tekniker ur F 4 svarade för den uppmärksammade uppvis­ ningen med lA 37 på RAF Milden­ haII. Det var första gången Sverige varmed.

36 FlygvapenNytt nr 4/97 flög, medan resten stod uppställda i markutstälIn ingen. Stjärnan i uppvisningen var ameri­ kanska bombflygplanet B-2 , som för första gången landade på en flygbas utanför USA. I övrigt kunde ett stort antal uppvisningsgrupper räknas in. De­ butanter var en sexgrupp MiG-29 från Ukraina som genomförde en väldisci­ plinerad och fartfylld uppvisning. Tur­ kish Stars stod i en klass för sig - mest beroende på deras diskjokeyinspirera­ de speaker. Det uppvisningsteam som emellertid tog över priset för "Best in Show" efter förra årets vi nnare, svenska Team 60, var irländska Silver Swallows som flög Fouga Magister. Tyvärr får vi inte se den mera eftersom flygplansty­ pen utgår. Bland de enskilda uppvisningarna märktes särskilt en ukrainsk Su-27, en Ett av de mera uppskattade inslagen på Mildenhall var ett framträdande av den amerikanska österrikisk Saab 105 OE och det itali­ uppvisningsgruppen Thunderbirds. De flyger sina F-16 med mycket små avstånd mellan enska transportflygplanet Fiat G.222. I planen. händerna på en skicklig pilot erövrade den senare Sir Douglas BaderTrophy till Italien. Sverige representerades av JA 37 som även denna gång flögs av Peder Söderström. Hans pappa var där och tit­ tade och kände med rätta, i likhet med hundratals tillresta svenskar, stor stolt­ het över uppvisningen .

• • Sverige har anor att försvara på Fairford. 1993 vann jan Fröjdh från F 4 med JA 37 utmärkelsen The Display Sword för bästa flyguppvisning av ut­ ländsk deltagare, 1994 vann Ingemar Axelsson i j 35 The Super Kings Trophy för bästa enskilda uppvisning med jet­ flygplan och 1996 vann Team 60 The Douglas Bader Trophy. Samma år vann svenska kustbevakningen med sin (ASA (-212 priset för bäst välhållna och vack­ rast utsmyckade flygplan . För full svit återstod för Sverige nu en­ dast att neks;) erövra Lockheeds vand­ Ett tema i temat var "Tigers". Flera flygdivisioner runt om i Europa och USA har tigern som ri ngspris i den speciella marktävi ingen symbol och vid lämpliga tillfällen träffas dessa divisoner. Här en österrikisk tiger i form av mellan nationerna. Den består av både en Saab lOS0E. idrottsliga och mera lustbetonade mo­ ment. Och minsann! Den vanns av ett lag från F 4 bestående av major Johan Bergstedt och kapten Jens Andersson. Sverige har därmed vunnit allt som går att vinna på Fairford! Inget annat flyg­ vapen kommer ens i närheten av den bedriften, något som också nogsamt konstaterades av den församlade inter­ nationella flygfackpressen. Att Sverige och flygvapnet dessutom fick många pluspoäng för proffsigt uppträdande i markutställningen förhöjde ytterl igare värdet av Försvarsmaktens insats. •

USA är initiativtagare till Open Skies som innebär att i avspänningssyfte tillåta spaningsflygningar över eget territorium av annat lands flygplan. USAF har utrustat en C-13S för än­ damålet.

FlygvapenNytt nr 4/91 37 ~iJ/ onditionstest genomförs med ett Försvarsmaktens fysiska krav på kondition och uthål­ r..:;;::/ \; av följande tre alternativ: lighet är befattningsrelaterade och har en fysisk mi­ niminivå. Indelning sker efter krigsförbandstillhörig­ • Fälttest (1000 m) i uniform, stridsutrust­ ning och med vapen. het i tre baskravsnivåer. Varje baskravsnivå indelas • Cooperlöptest (2000 m eller 3000 m). efter krigsbefattning. • Ergometercykeltest (bataljonstabsnivå och högre staber). I särskilda fall kan ergometercykeltest w­ max 6 min genomföras efter samråd med !ut: J.a.KC./at ~"'~~OK, IttJ~W/aOtt IÖC. 8tö/aK ~uK~töl, ...C./aiKWlaOtt ~Kt;lJe 8o/atj~t/aö"" c./a...iw/aOtt Fysisk prestationsförmåga

Försvarsmakten skall kunna mobilisera Genom regelbunden fysisk träning Under fortsatt krigsplacering gäller slagkraftiga och funktionsdugliga för­ ska II officeren träna så att erforderl ig fysiska krav avseende kondition och ut­ band där officeren bland annat skall leda fysisk prestationsförmåga uppnås och hållighet enligt tidigare redovisad bas­ människor och handha synnerligen dyr­ bibehålls. - (Fig 1 + 2.) kravsindelning. - (Fig 3.) bar och högteknologisk försvarsmateri­ eI. Stora ekonomiska investeringar görs Övrig flygande personal samt per­ i personalurval och personalutbildning. Försvarsmaktens flygande sonal med flyganknuten verksamhet Officeren skall därför uppfylla generel­ personal samt personal som en'ligt baskravsindelning. la fysiska baskrav sett ur ett friskvårds­ rada rja k tie da re och i rädd­ och föredömesperspektiv samt krav ut­ n ings le dartjäns t gående ifrån sin krigsbefattning. Beskrivning av styrkeprov och Försvarsmakten har fastställt de ge­ genomförande av Wingate-prov mensamma befattningsanknutna fysis­ Krigsplacerad pilot/navigatör i raket­ ka baskrav som krävs för att: stolsförsedda flygplan samt piloter och • Kunna leda sitt krigsförband i alla de upp­ ytbärgare i helikopter. Muskelstyrka/Anaerob prestationsför­ gifter som förbandet skall kunna lösa. måga. - Buk/Rygg/Nacke: Mätning av • Inge förtroende och respekt vid interna­ tionell verksamhet. För att säkerställa att åldersfaktorns buk-, rygg- samt nackmuskelstyrka görs • Träna regelbundet och uppnå positiva negativa inverkan på fysisk arbetsför­ vid Flygmedicincentrum (FMC) i sam­ hälsoeffekter. måga inte påverkar flygsäkerheten skall band med ordinarie större läkarunder­ • Inge förtroende och respekt hos de värn­ personal enligt ovan vid antagning upp­ sökn i ng (utvidgad hälsokontroll!cirku­ pliktiga. fylla fysiska krav enligt denna tabell. lationsundersökn i ng).

Fig 1 - Baskravsindelning

Tabell A Tabell B Tabell C ----­ - - Högkvarteret! Miloreparationskompani I Jägarförband Milostab Mi loförsörjkompan i Underhållsrege­ Mi lotransportkompani mente (- ) Övriga förband ur program 1, 2 (-), 3 och 4 Mari nkommando Rörligt kustartilleri Kustjägarförband KA stab Amfibiebataljon Sjökommenderad Bassäkförband personal Dykande personal Fl ygkommando Närskyddspluton I Fl ygbasjägarförband Basbataljon (-) Klargöri ngstropp Strilbataljon (-) Skyddspluton Verkstadsbataljon Depå ur flygvapen­ ledningen Fl ygande personal, Krigsp lacerad persona I ej ingående i tabell på fl ygplan 35 , 37, 39 B och officer i rrjal­ och helikopter och räddningsledartjänst Swedint stab Swedint bataljon

FlygvapenNytt nr 4/97 fig 3 - Kontroll av fysisk KDU (krigsduglighet)

Kondition och uthållighet Antagningskrav (aerob prestationsförmåga) '~----'---- Uthållighet I lO km löpning alternativt 53 min 15 km skidåkning 90 min Kondition Fäl ttest 1000 m fältuniform, 5,00 min str idsutru stn ing (enl So ldR Mtrl 1992) altern ativt Cooperlöptest 2000 m 8,30 min Cooperlöptest 3000 m 12,45 min alternativt Ergometercykeltest Efter medicinsk W-max 6 min bedömning ------I Muskelstyrka och anaerob __ presta tionsförmåga 1_ Krav --- Buk- och ryggmuskelstyrka Nackmuske lstyrka (Se artikelns fyra "Wi ngate" avslutande textrutor.)

Mätning av buk-, rygg- samt nackmuskelstyrka görs vid Flygmedicincentrum (FMC) i samband med ordinarie stör­ re läkarundersökning (utvidgad hälsokontroll!cirkula­ tionsundersökning). Foto: Johnny Lindahl

Buk- och ryggmuskelstyrka. Mäts vid två olika hastigheter (30°/5 och '150°/5). Nackmuskelstyrka. Vid mät ning Kravet är att prestera ett bättre ålderskorrigerat res ultat än de tio procent utförs en nackböjning samt en säm sta resultaten av FMCs normalvärden. nacksträckning mot ett visst mot­ Gäller flygförare, navigatörer i raket-/katapultstolsförsedda flygplan samt stä nd under tio sekunder. förare och ytbärgare i helikoptrar. Kravet är en muskelsty rka som är stö rre än de tio procent sämsta resu ltaten av FMCs normalvär­ den. fig 2 - Fysiska baskrav Gäller flygförare i katapult-/ra­ (med avseende på tabell A, B, & e) ketstolsförsedda flygplan samt fö­ rare i helikoptrar. I Kontroll av fysisk KDU Plut/komp (motsv), 1) Batstab (motsv), 2) ------, ---r- Uth ållighet A B C ~ I B I C -' .­ Muskelstyrka. Marklyft till mid­ 10 km löpning alt I 60 . 55 48 70 I 60 50 15 km skidåkning 90 80 75 100 90 80 jehöjd. Kravet är att lyfta minst 60 kg. Gäller personall i räddn ings­ Kondition ergotest tjänst. Fälttest 1000 m med fält­ uniform och stridsutrustning . 7 6 5 42 48 56 (enl SoldR Mtrl 1992) . mI/kg x min alternativt I I (riktvä rde) Wingate. Ger indikation pä anae­ Cooperlöpning 2000 m lO 9 8 rob muskelfunktion och därmed Cooperlöpning 3000 m 15 14 12 förmåga att tåla G-belas tning. Ergometercykel test (Värdena ovan Kravet är att prestera bättre å1­ avser tid i minuter.) derskorr'igerat resultat än de tio W-max 6 min proce nt sämsta res ultaten av FMCs normala värden. Gäller krigsplacerade piloter på 1) Prov i kondition må genomföras som ergometercykeltest rör personal ~ 36 år. flygplan 35, 37 och 39. 2) Prov i kondition må genomföras som fellttest för personal ~ 35 år samt för den personal som är ~ 36 år och konditionstränar regelbundet.

FlygvapenNyfl nr 4/97 39 Kreativa lårandet Välkommen tillledarskapskurs

"Det lärande som kallas det Detta uppnås genom att stu­ kreativa lärandet innebär, att dera och ana lysera ledarskapets den lärande måste utnyttja sin förutsättn i nga r, genomföra nde auktoritet, inte bara för alt välja och effekter. Erfarenhetsbasera­ metoder och för alt värdera re­ de inslag och ve tenskapliga te­ sultaten, utan även för att de­ orier kri ng ledarskap, professio­ finiera uppgiften, dvs för att nalitet, organisationslära, indi­ diagnostisera situationen." vidual- och socialpsykologi skall utgöra kursens bas. Ledarskapsinstitution vid För­ Kurstid: 23/2 - 15/5 1998 svarshögskolan (FHS) inbjuder (kursen varvas med internat och till KLLOK 98, dvs Kurs i Ledar­ hemstud ier) och 1-4/2 1999. skap för Ledare i Organisationer Mellan dessa båda skeden ge­ och Krigsförb

Den 10 september sam­ monumentet. Generalen Sven­ lades 18 "gubbar" för Olof Olson invign ingstalade och borgmästaren klippte bandet. att avhålla 60-årsjubi­ Avslutningsvis bjöds det på flyg­ leum som volontärer uppvisning med en 135 Draken. vid F 1. Den imponerade på de ameri­ kanska gäster som inbjudits till Hösten 1937 uttogs SS man, av denna invigning i ege nskap av cirka 300 sökande, som vo lon­ nödlandare m m under världs­ tärer vid Kungl iga Västmanlands krigets 40-tal. • FlygflottiljIF 1. De skulle utbil­ Henry T/mnholm das till fl ygsoldater och därefter vida reutbildas till mekaniker, \J signalister, vapensmeder etc allt Snabbare än ljudet o efter fallenhet och eget intres se. Z O Efter fullgjord rekrytskola för­ Den amerikanske testpilo­ ~ delades några till den nyuppsa t­ ten Chuck Yeager blev den ta jaktflottiljen F 8 i Bctrkarby förste att flyga fortare än lju­ utanför Stockholm. Efter ge­ det. Det skedde för so år nomgången korpral- och furir­ sedan , den 14 oktober 1 947 skola fördelades ytterl igare per­ medBeIIX-1. ÄNGL RÅDET är ett nvinstiftat Flygvapnets Krigshögskola sonal till olika nyuppsatta flot­ Nu har Andy Green i elevråd för elever på hbgre kur­ HK -97 tilJer. En del lämnade flygvap­ sen vid FKHS. Rådet syftar till bilen British Thrust SSC gjort Barncancerfonden har tacksamt net efter första treårsperioden ;ör det samma, "sprängt ljud­ att höja trivseln för eleverna och att ägn a sig åt c ivil verksam het. är elevernas kontakt ut mot de mottagit Er penninggåva på vallen". Han nådde i Neva­ 2.300 kronor från ,'lgr

40 FlygvapenNyl1 nr 4/97 ilSK 60 Ny": FMV-autal med Den 7 september kom hon i luf­ Nygeger ten - amerikanska flygvapnets nya, luftöverlägsna stridsflyg­ arbetstillfällen plan F-22 Raptor. Konstruktörer är Lockheed-Martin-Boeing och Försvarets materiel­ premiärstarten gjordes från verk (FMV) har på upp­ Dobbins Air Reserve Base i Ge­ drag av Försvarsmak­ orgia. ten i oktober tecknat )ungfruflygningen va r cirka tre avtal med AB Nyge månader föresenad p g a tek­ niska problem, bl a bränsl e­ Aero om underhåll av läckage och felande APU. och motorbyte till den Väl i luften kunde emellertid nya miljövänliga RM testpiloten Paul Metz konstate­ IS-motorn i flygplan ra, att planet fungerade helt på SK 60. Avtalet som avsett sätt och det i provflyg­ ningens alla 58 minuter. De två sträcker sig fram till motorerna - Pratt&Whitney och med år 2002 upp­ F119-PW-100 - svarade exakt går till cirka 80 Mkr. på pilotens alla omställningar. Provfl ygp lan ett, = Aircraft Idag underhålls SK 60 vid flyg­ 4001 , genomgår nu och fram till flottiljen F 5 i Ljungbyhed. Men mitten av 1998 cirka 50 nya förbandet kommer som en följd provflygningar och ska därefter av det senaste förs va rsbeslutet, föras över till Edwards AFB, dit att från och med den 30 juni provflygplan 4002 då ansluter. 1998 va ra nedlagt. Mot den bak­ F-22-projektet är ett av de dy­ grunden fick FMV våren 1997 i raste i USA:s försvarshistoria. uppdrag av flygvapenledningen BI a därför har försvarsledning­ att undersöka alternativa lös­ en måst krympa beställnings­ ningar för SK 60:s verkstadsun­ storleken från 438 till 339 samt derhåll. bromsa leveranstakten av plan Efter anbudsinfordran och ut­ per år. Kostnaden blir enligt värdering har FMV funnit attAB USAF cirka 71 miljoner dol­ Nyge Aero är det företag som lar/s tyck, medan kongressen lämnat det för Försvarsmakten anger styckepriset till cirka 100 mest fördelaktiga anbudet. Av­ miUoner dollar. talet innebär dessutom att verk­ Ar 2002 börjar serieleveran­ stadsunderhållet stannar kvar i serna. • Ljungbyhed, eftersom AB Nyge jCh Aero kommer att etablera sig där och överta befintlig verkstads­ kapacitet. Nyge kommer att er­ schen, framhåller Björn Sunden, Nyge Aeros målflygverksamhet. etablering att Ljungbyhed kom­ bjuda 25-30 personer anställ­ VD för Nyge Aero. Avtalet in­ En ytterligare konsekvens är mer att finnas kvar som en le­ ning, huvudsakligen civilan­ nebär också att vi får ökade möj­ att det tekniska stödet till Trafik­ vande fl ygplats. Många arbets­ ställda från flygvapnet. I igheter att medverka i vidare­ flygarhögskolan, TFHS, på Ljung­ tillfällen och betydande kompe­ Genom detta befäster vi vår utvecklingen av ett antal SK 60 byhed nu säkerställs även efter tens kan därmed räddas kvar på ställ ning som ett kvalificerat un­ från skolflygplan till måIflyg­ F 5:s nedläggning. Regional­ orten. • derhå Ilsföretag i nom flygbran- plan. Dessa kan användas i ekonomiskt innebär NygeAeros jCh

Varje sommar deltar För­ som genomfördes under som­ svarsmakten i ett stort maren var AROS-Festivalen. För­ Flygande rockare fångar publik svarsmakten stod för en del av antal evenemang runt underhållningen i samband med om i Sverige. Syftet med hel gens försvarsutställnin g. Un­ satsningarna är att spri­ derhåll ningen bestod av ett rock­ da försvarsinformation, band bestående av officerare ur rekrytera personal samt flygstri~skrafterna , närmare be­ stämt Angelholms fl ygflottiljIF profilera Försvarsmak­ 10. ten. Hot Load var det passande namnet på dessa musicerande Den 1 januari i år bildades För­ flygets herrar, som trädde in på svarsma ktens Rekryteri ngscen­ stora scenen i Västerås. Detta var trum (RekryC). Därmed samla­ en mycket bra inledning till för­ des bl a alla försvarsgrenarnas svarets utställning som bland centrala utställningsverksamhet an nat bjöd på en åktur i band­ till en enhet. Härigenom under­ vagn 206. Trots bitvis kymigt vä ­ lättas samordning, förbättras drif­ der kom en hel del besökare till trutiner och minskas de admi­ försvarets monter. Det är inspi­ nistrativa kostnaderna. rerande med många vetgiriga .• Ett av de många evenemang Löjtnant Clas-Håkan Sandberg

FlygvapenNyll nr 4/97 41 CFV (t v) /iIIsammans med amiral Williamson strax före "Tomca/-flygningen". somras gästade fl ygvapen­ tankning med en KC-1 3S (u r chefen, generallöjtnant Kent USAF) ägde rum. En annorl un­ Harrskog, hangarfartyget da upplevelseerfarenhet att ta USS "john F. Kennedy" . Det med i bagaget hem och ut­ skedde på inbjudan från far­ vecklingen av del se ri e 3 av JAS tygschefen amiral Robert C Wil­ 39 Gripen. liams on, so m general Harrskog Den som önskar lä sa betyd­ träffat under övning "us Bal­ ligt mer initierat om CFV-b esö ­ tops" 1996. ket och varda gs livet på hangar­ Besöket var av endags karak­ fartyget Kennedy ska läsa Ma­ tär och innehöll bl a flygning rinNytt nr 6/97 och studera sid med F-14A Tomcat. Fl ygpasset 9-16. • innehöll ett rutinmäss igt es ­ jCh kort- och spaningsföretag plus ett inslag av 'luftstrid. Aven luft-

F%: Wyn fnqvis/

•• Gripens första flygbesök kunna visa Gripen-systemets i Tjeckien ägde rum i maj i år; egenska per både i sim ulator och vid en fl ygdag i Brno. Cirka Gripen och Tjeckien i ve rklig flygning. Först då kän­ 30.000 kunde bl a gotta sig åt ner sig våra möj liga kundiänder major Ken Lindbergs uppvis­ •• Den tj ecki ske flygvapen­ givare hos landets försvarsmi­ verkligen säkra på att Gripen är ning i "sin" JAS 39A. Bilden chefen, generallöjtnant Ladis­ nister, fick också tillfälle att mångkunnig, användarvänlig ovan v isar den formations­ lav Klima, fick flyga Gripen vid flyga under besöket. Båda flyg­ och har alla behövliga toppres­ fl ygning längs banan som Ken ett besök av en utvärderi ngs ­ passen genomfördes i den två ­ tanda", fra mhöll Hans Kriiger, genomförde med tv å tjeckis­ grupp fr ån Tj ec kien på Saab i sitsiga version en av Gripen, chefför affärsenhet Gripen inom ka attackhelikoptrar, Mi-24 Linköpin g i oktober. General­ JAS 39B. Saab AB. • Hind. major Pavel Strubl, so m är råd­ " Det är mycket värdefullt att l Ch Foto: Saab

Utprovningen av flygplan JAS serie avses innehålla. För att godkännanden, har FMV teck­ varav 28 tvåsitsiga, ur Gripen­ 39 Gripen går mot sitt slut. BI a bättre illustrera de nya vapen­ nat avtal med Industrigruppen serien beställts. Leveranserna av återstår vissa skjutprov. Ovan alternativen visas här en teck­ JAS AB om leverans av delserie den nya delserien påbörjas 2003 ses avfyring av attackroboten ning. Gripen (39C) kommer att 3 avJAS 39 Gripen. Två avtal har och pågår fram till 2007. Avta­ RB 75 Maverick. kunna beväpnas medbla fyra rb tecknats vilka bl a omfattar 50 let om vidareutveckling omfat­ I FlygvapenNytt 3/97 berät­ 99 (AMRAAM), två uppgrade­ ensitsiga och 14 tvåsitsiga flyg­ tar flera delprogram för att yt­ tades bl a om vilka förändring­ rade rb "74" och två fälltankar. plan samt program för vidare­ terligare förstärka de redan ar/moderniseringar som JAS 39 Bakgrunden är att sedan re­ utveckling av Gripen-systemet. goda egenskaperna och flexibi­ Gripen i nästa (den tredje) del­ gering och riksdag givit sina Sammanlagt har 204 flygplan, liteten i flygsystemet. • jCh Allt fler generaler Cripen

Ovan ses (t v) Chiles flygvapenchef, general Rojas Vender skaka hand med svenskkollegan Kent Harrskog efter sin flygning med JAS 39B Gripen.

utnämningar, mm

Regeringen har fr o m den l juli • I vårt förra nummer angavs placerat Lars Lundellsom stabs­ att överste Owe Wagermark chef vid södra flygkommandot skulle bl i ny chef för flygvapnets (FKS) samt fr o m den l oktober Uppsalaskolor, F 20. Men Wa­ utnämnt honom till överste. germark valde i stället att bli civil • Regeringen har utnämnt förre (och reservofficer) - nu som "se­ chefen vid Flygvapnets Taktiska nior adviser" vid välkända Centrum (FTC), Jan Jonsson, till KREAB. överste av l. graden och place­ • Regeringen har i stället ut­ rat honom att fr o m den l ok­ nämnt Mats Engman till överste tober vara chef för södra flyg­ att från och med den l 7 oktober kommandot, FKS. vara chef för F 20. - Hittillsva­ • Från samma datum, den l rande C F 20, överste Hans Hag­ oktober, har regeringen utnämnt berg, har övergått ti II tjänst vid Anders Johansson ti II överste Högkvarteret. • och placerat honom som chef för FTC.

43 FVRF ~*, :...... :o.-.____

[P ®~DU D WU verksamhetsår

När resultatet av de t "rekordlånga" att några förbund/förenin ga r stä­ förändrad hotbild, med nedlägg­ dat upp medlemsregistret. Det är ningar av förband och minskad verksamhetsåret (18 månader) sam­ inte rekryterin gskraften so m är vp l-kade r som resu ltat ka n vid­ manställts pekar kurvorna uppåt för de svag hos FVRF. Det är förm åga n makthåll a, ja till och med öka, flesta av FVRF:s verksamheter. att aktiveraJs timulera med lem ­ både medlemsantalet och verk­ marn a som brister. samheten. M ed anledning av dett a in­ FVR F är en de l i den cirka te nsifieras bl a medlemsvården 600.000 perso nal stora fa n club otaltgenomfördes 180764 LOMOS. har genomförts he lt en­ under 1997. Tvvä rr sä tter även som de fri vill iga utgör till För­ verksamhetstimmar (94/95 ligt uppdragen. 223 nya befäl här ekonomin' gränser fö r vad sva rsmakten. FV RF utgör mer­ T= 133264) med 5 139 del­ har till förts flygvapnets krigsför­ som är möj ligt. (Se diagram 6.) pa rten av de cirka 17.000 fri vil­ taga re (4086). Av deltaga ndet ba nd. FVR F har aldri g ens varit li ga som finns i fl ygvap nets mot­ stod de vä rnp liktiga (vpl) för 82 i närh eten av denna ni vå tidiga­ • • Sam manfattningsv is ka n svarighet. • procent och ungdomarna/andra re. Det är främst arm esa tsning­ konstateras att FVRF är en vital BjiJ'rn Mo berg fri villigorgan isa tioner för re ste n. en som gj ort detta möj ligt. (Se fri villigorga ni sation, so m tr ots KansLichefi FVRF Vp l-aktiviteterna genomför­ diagram 5.) des ti ll sto r del ute i förbund och Diagram 1 föreningar (45 procent), främst som kompletteringsutbildning M ål på glid 12000 ­ (KU ) och kri gs förbandskurser (KFK). 10000 ­ II­ Vid den centrala utbildningen Tro ts måluppfyllnaden verkar - som bedrevs vid F 4, F 7, F 10, tidpunkten för uppfy llnad av 8000 F 14, F 16/F 20 och Sta gå rden LOMOS-förbande n glida allt n ~ (F 1 5) - ge nomfördes all beford­ längre bort i tide n. Från börj an 6000 .J 21 .47 1 ri ngs utb ildning (BU). (S e dia­ sku ll e uppgiften va ra slutförd år 15-20 gram 1 & 2 .) 2001. Idag, om re surser ti llförs, 4000 Ungdomsverksamheten ge­ finns möjlighet till år 2009. Görs nomfördes so m Ledarkurs 1 och inget ex tra är del tve ksa mt om 2000 2 fö r 1 7 -20-åringa r. Här bedrevs fri vi Iligorga ni sa ti onerna någon­ merpa rte n vid regional/ lokal sin når detta mål. Det skall då 4- , ,... ro m O N M trala ungdomskurserna genom­ ringskraften/-vi lja n so m brom­ ro ro '" ro m m m m m m fördes vid F 5 och F 15. (Se dia ­ sa r, utan ti Ilgången på resurse r i gram 3 & 4.) form av pengar. Trots att " utbildningså ret" var FVR F har för närvarande en 18 månader, kunde bara en om­ rekr)/terad kö av in tress era de ,..,. gå ng ungdomsutbi ldning ge­ och villiga, meni ga och befäl till nomfö ra s reg ionalt/lokalt, efter­ LO M O S (c irka 2000), som ty­ ,"" som denn a st räc ker sig över vä rr få r vä nta på utbi ldning. Blir '«lO höst-vi nter-vå r. vä nta n för lång sva lnar entusi­ I princip skulle FVR F kun na asmen för fö rsva ret oc h fl yg­ öka sin ungdomsverksamhet vapnet. Man kommer att ägna .0Il0 " hur mycket so m helst", men sig åt andra aktiviteter i stäl let. pengarna sä tt er gräns. Högkvar­ Även medlemsk urvan peka r teret har bes tämt att maxima lt uppåt. U nder 1995/96 ökade ""' ­ ti o procen t av lIppdragsersä tt­ FVR F med 11 0 medlemmar till n i ngen får salsas på denna ve rk­ totalt 11 569. Denna ökning samh et. skedde tr ots att cirka 1600 läm­ FVRF:s uppgifter för fl ygva p­ nade orga ni sa ti onen. Detta stora 0- net, ti II bas bata Ij onerna oc h " tapp " be ror till största delen på .­ Diagram 2

• •

44 FlygvapenNytt nr 4/97 • Erfarenheter Diagram 3 från övning

lO> LOMOS-mitt För att bland annat kontrollera de Taktiska - Organisatoriska - Ekonomiska - Målsätt­ ningarna (TOEM) för LOMOS genomfördes en större övning den 25-27 maj 1997.

120000 _ .• •• vningen omfattade cirka upptäcktes och kommer att 400 deltagare och införas. O genomfördes i Östergöt­ ~ Från utbildningen till observa­ land, Söderman land och Got­ tör uppkom erfarenheten, att 00000 ­ land. Övningsledningen kom teorin sitter kvar medan en del .... från F 16, som fått uppdraget av praktiska moment "glömts C c flygvapenledningen. SLK och bort". Detta bör resultera i en FVRF deltog som såväl övande revidering av utbildningspla­ som i informations- och utvärde­ nerna mot det praktiska. ringsgrupperna. ~ Ledningen i kompanierna vill I stort gav övningen resultatet ofta hellre syssla med hand­ att LOMOS fungerar som det var gripl iga åtgärder än att vara 86187 87/88 -"'.. tänkt, dvs som ett modernt, dato­ chefer och ledare. Även detta riserat luft- och markobserva­ är en utbildningsfråga. tionssystem. Även stödfunktio­ ~ Att med de förhållanden som nerna, t ex mat, vakt, sjukvård rådde och de incidenter som fungerade enligt målsättningen uppkom ändå vara mobilise­ för övningen. Fanns det då inga rade och i drift två dygn innan brister? Jodå, ingenting är så bra mobtiden går ut, kan inte ge - att det inte kan bli bättre. T ex: annat än ett utmärkt betyg åt systemet och personalen. ~ Tidpunkten för övningen ~ Beträffande Oc-materielen kunde varit bättre vald med fungerade den i stort sett utan """ KFK hänsyn ti II vecka med "kläm­ anmärkning mycket tack vare _ RtLKU dagar" m m. "Men vi hade i de duktiga driftvärnpl iktiga . CKU . ou alla fall tur med vädret." som FRO utbildat till syste­ ~ Återbudsfrekvensen bland de met. frivi II iga (då avses sena åter­ ~ Organisatoriskt fungerade det bud = mindre än en vecka inte bra att leda underhålls­ före övningen) och de som styrkorna på distans (=deta­ inte alls kom - utan återbud, cheras till OBS-kompanierna är alldeles för stor. 15-20 pro­ men leds från Oc-kompaniet). cent är i nte acceptabelt. Åt­ gärd anbefalls. "Arbetsgrupp LOMOS-orga­ ~ Att försöka öva både mobili­ nisation" kommer att titta på de seringsskedet, underhå Ils­ nya förslagen och vidta åtgär­ funktionerna och luftbevak­ der. . ,u ningen under två, tre dagar Sammantaget var såväl de ...... går inte. Det ger inget rättvi­ övade (ur FRO, FVRF, SKBR och KFl( sande utfall för någon av verk­ SLK) som övningsledaren övers­ . ~ KU samhetsgrenarna. Antingen telöjtnant Peter Wretman, F 16) . C KU övar man mobiliseringsskedet och FVRF:s/SLK:s representan­ ..., och underhåll eller luftbe­ ter nöjda med övningen och vakning. Av den blandning, dess resultat. Att man inte som nu genomfördes, går det "nådde ända fram" vad gäller inte att göra exakta utvärde­ TOEM kan bero på att det var Diagram 6 ringar av systemets mobilise­ svårt att utvärdera med hänsyn ringsfunktioner, uthållighet till ovanstående, samt att kan­ mm. ske TOEM också behöver ses ~ En del "glömda" uppgifter och över. • • instruktioner till reglementet Björn Mob",g

FlygvapenNyll nr 4/97 45 F 4: - Nytt var att sjukvårds­ Befattningskursen för grupp­ mannakursen på 80 timmar ge­ befäl i närskydd genomfördes för nomfördes under nio dagar, vil­ första gången. Det är bara ett litet ket blev positivt både för eko­ antal gruppchefer som ska utbil­ nomin och eleverna. Däremot das; enligt anmält behov från var representanter för sjukvårds­ krigsförbandscheferna . sidan kritiska vid inspektionen, F 16: - En väl genomförd ut­ eftersom de ansåg att kursen bildning, som dock tyvärr inte skulle omfatta betydligt fler tim­ hade så många elever som vi öns­ mar. Detta har inte framkom­ kat. Men vad gä Iler PB/KB-ele­ mit i utbildningsplan för sjuk­ ver ur armen, så blev antalet fler c: c vårdsman. Vi får ta diskussion än planerat. ~ om vi måste genomföra kursen Detta blev det sista året det .g; c: under 13 dagar. Då kan vi tving­ var fyra veckors utbildning vid -.: as till att delta i utbildningen F 20. Nästa år kortar vi ner ut­ 1:: c: vartannat år. Eftersom detta är en bildningen till totalt tre veckor '"c: ~ kompletterande utbildning kan­ och med en huvudman. Detta C ske den kan genomföras i en på grund av utrymmesbrist. återtagande tid U). Alla vägar ~~~F1ygbasjägarplutonens~~~~~~ hundförare=---~~--~ provar förtroendet ~för ledarhunden.~~~~~~ Glas­ måste prövas när pengarna inte ögon gör honom "blind". räcker till. Ungdomsutbildningen F 7: - Hundutbildningen för Samverkan skedde vad avser ungdomsinstruktörer, genom­ närskyddspersonal flyttades till flyg med segel- och motorflyg­ fördes för första gången. Tyvärr Tullinge (f d F 18) på grund av F 5: - Det blev den sista centra­ förbundet. Atgärden fungerade var det många återbud. Men kur­ att Försvarets Hundtjänstenhet la kursen vid F 5. Detvar faktiskt mycket väl. Eleverna uppskatta­ sen visade, att det finns ett verk­ inte kunde bistå med instruktö­ med vemod vi tog avsked av de flygningarna, även om det ligt stort behov av utbildningen. rer på annan ort. Orsaken var denna så väl fungerande utbild­ blev med civila plan. Därför hoppas vi på ett bättre internationella åtaganden. Allt ningsplats. - Samordnade kurser Nya kurser som genomfördes intresse nästa sommar. fungerade dock mycket bra på mellan ledar- och sommarkur­ var instruktörskurs teori och Våra ungdomskurser kunde Tullinge. Utrustning av eleverna sen fungerade mycket väl. praktik (2+ 1 veckor), vi Iket leder genomföras tack vare samver­ gjordes på F 16. Till sommaren 1998 har kur­ till kompetens som ungdomsin­ kan med Rekryteringscentrum Utbildningen på F 7 genom­ serna flyttattill F 10 i Ängelholm. struktör. Denna utbildning var (RekryC). fördes med högsta ambition och F 15 (Stagården): - På grund mycket komprimerad, men med med en del nyheter vad avser av F lS:s nedläggning flyttades nöjda elever och engagerade hundutbildning för flygbasjä­ kurserna till Stagåden. kursledningar kunde åtta nya in­ Skärpning ett måste garna. Som exempel kan näm­ Samverkan gjordes mellan struktörer godkännas. nas samverkan med ledarhunds­ ledar- och sommarkurser. - Viss Ungdomsledarkursen, som utbildningen. verksameht förlades till F 4, ska genomföras av ungdomsle­ Även årets utbildning har präg­ FlO: - Som vanligt bra ut­ F 15 och Färila-basen. dare i förbund/föreningar och lats av hög ambition och stort bildning men med ett relativt litet engagemang. Tyvärr har det varit antal kurser. Tillgången till många sena återbud. Eftersom övningsområdet i Önnarp är en Sista ungdomskursen på F 15; ledarkurs l här samlad bredvid en SK 37 vi inte vågat överboka elever pga stor ti Ilgång. ekonomin, har resultatet i anta­ F 14: - Mycket omfattande let godkända elever blivit lägre kursprogram. Den klart största än planerat ... och nödvändigt. skolan med uppåt 250 elever. Utbildningsplaner och en del F 14 är en utbildningsplats av andra synpunkter som kommit högsta klass genom sin tillgång oss till del via kursvärderingarna på elev- och instruktörsförlägg­ kommer att ligga till grund för n i ng, lektionssalar och att övri­ höstens arbete med nödvändiga ga utbildningsresurser finns på förändringar. plats. FVRF genomför sitt erfaren­ Ny kurs var tvåveckorskursen hetsmöte i början av oktober. Dit för närskydd. En efterfrågad kommer skolchefer och biträ­ utbilding av eleverna och en till­ dande skolchefer att kallas.lnrikt­ gång för beblsku rsema för sam­ ningen är att utbildnignen nästa verkan under t i Ilämpn i ngsöv­ sommar ska bli än bättre. • ningen. Tore Bertilsson

46 FlygvapenNylt nr 4/91 om vi tid igare informerat, 92 km fördelad på ti o sträckor, har vi ansett det vara nöd­ vi Ika varierar mell an 4 och 15 Svändigt att stimulera våra km. frivilliga till ökade fysiska pre­ Förutom deltagare från FVRF stationer. 1997 är ett försöksår centralt fanns representanter från för att kraven skall kunna bli F 4, F 16 och Dala-Hälsinge obli gatori ska med början 1998. FVFb. I ett led i detta satsar vi både På 7 timmar 42 minuter för­ centralt och reg iona lt på frivilli­ flyttade vi flygvapen-frivilliga oss ga initi at iv. den traditionella sträckan. Detta gav en placering på den övre • • För att visa gott föredöme halva n av de dryga 300 lagen . ställde FVR F centra lt upp i \/Va­ Nästa år ska v i ta några steg gä rn a att fl er med förankring i tiviteter. Hör av er ti II oss på sa -stafetten. Löpn ing från Sä len uppåt, ett motiv till att träna och fl ygvapnet och/eller flygvapen­ kansl iet, tel: 08-788 89 48. • till Mora, en sträcka om totalt öka sin fys iska förmåga. Vi ser frivilliga deltar i kommande ak- Tore Bertilsson Vi fokuserar på frivilligutredningen En utredning om frivillig förs vars verksam­ • Reglern a har för stor detalje­ försvar) tar fram förslag ti II het har genomförts av f d generaldirektör­ ringsgrad. Fl er uppgifter än mål , inriktning och ge nomfö­ vad som behövs krävs in. rande av grundläggande to­ en Gunilla Andre, på uppdrag av försvars­ • Principer för tilldelning av ta Iförsva rsupplys n ing. departementet (SOU 1997:70). medel: • "Viktigt att myndigheterna ger Utredningen syftade till att pröva om da­ 1) Bemanning av krigsorgani­ sina chefer och handlägga re sationen. goda kunskaper om frivillig­ gens ekonomisystem är ändamålsenligt, för­ 2 ) Anpa ss ningsförmåga. organisationerna ." söka ge en prioritering mellan organisatio­ 3) Förm åga att möta svå ra på­ nerna vid tilldelning av statliga medel samt frestningar i fred . 4) Demokratiska förankrings­ Styrprinciper överväga hur to ta Iförsvarsverksamheten processer. kan främjas utan att den enskildes behov/ 5) Fredstida sa mhäll sny ttan. rätt till sin ideologi begränsas. • Tyngdpunktsförskjutning mot ~ Det åligger frivilligorganisa­ dagens av tals- och befälsut­ tionerna att anpassa verksam­ bildande organisationer. heten till de förändringar som • Medlemsantalet skal l inte sker över tiden, dvs fler alter­ om va nligt vid en utredning personalförsörjning (=upp­ styra prioriteringen. nativa uppgifter till medlem­ av den här omfattningen dragsersättni ng). marna. Skom en rad angränsa nde ~ Mer samvekan vid likartad ut­ ~ Det lokala myndighetsstödet områden att bel ysas. Följande bildning efterlyses. To talförsvarsupplysning skall inte överföras till frivillig­ utdrag/tolkninga r av utredning­ organisationerna, bl a av för­ en kan vara av vä rde för FVR F. an kringsskäl. -Förs t allmänt: Ekonomi • Medlemmarn a ska ll ha god Sammanfattningsvis kan sägas kunskap om säkerh etspolitik att många av förslagen och skriv­ ~ De frivilliga försvarsorganisa ­ och dagens gällande försvars ­ ningarna är desamma som FVRF tionerna omdöps ti II frivi II iga tota/försvarsorganisationer. • I stort oförändrad ekonomisk beslut. verkat för under längre tid. Kon­ ram föreslås. • M edlemmarna ska ll delta i kret innebä r utredningen, om ~ Begreppen avtalsutbi Id ande-, • Bättre dialoger och hänsyns­ den allmänn a förs va rsdeba t­ den " tas" av riksdagen, att FVRF befälsutbildande- och färdi g­ tagande ti II frivi II igorgan isa­ ten. bl a måste sta rta centrala funk­ hetsorgan isationer tas bort. ti onernas åsikter före plane­ • Utbildning av med lemmarn a ti onärskurser med ett stort ins lag rin g och ekonom isk tilldel­ i totalförsva rskunskap 2: 3 tim­ av tota lförsva rsupplysn ing samt ~ Två huvuduppgifter nämns: ning. mar. att instruktörsutbi ldningen måste 1) Verka för totalförsvarets de­ • " Försvarsmakten tar inte hän­ • Extra utbildning i totalförsvars­ ses över så att även den når detta mokratiska förankring (= syn till frivilligorganisationer­ kunskap till instruktörer och mål. • organ isationsstöd). nas självständighet, förm åga folkvalda funktionärer. Björn Moberg 2) Bidra till totalförsvarets och an sva rstänkande." • SPF (s tyrelsen för psykologiskt Styrelseordforande

• •

FtygvapenNytt nr 4/91 -17 FÖRSVAR 181 l ok FLYGVAPENNYTIS M A K T E N .1 Eli lok

• • • •

foto: Anders Nylen