HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN? Politisk Och Militär Syn På
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN? Politisk och militär syn på försvarsdoktrin under 1990-talet Hur styrs försvarsmakten? Politisk och militär syn på försvarsdoktrin under 1990-talet. Håkan Edström, Department of Political Science, Umeå University, SE-90187 Umeå, Sweden. ISBN 91-7305-484-4 ISSN 0349-0831 Research Report 2003:4 Distribution: Department of Political Science, Umeå University, SE-90187 Umeå, Sweden Abstract Is there a common notion amongst the political and military leadership in Sweden on how to defend the country? Several events in the arena of international politics during the 20th century argue for the importance of coherence between political and military thinking. Different focus during peacetime has subsequently caused fatal consequences in times of war. This thesis studies a less obvious case: Sweden, a small-state, during the 1990’s in the after- math of the Cold War. In the effort of identifying inconsistency between the political and military level the study deals with a more comprehensive issue for any democratic society: How shall the elected political leadership exercise control over an authority (subordinated the govern- ment and) with deeply rooted professional values and with authority vested in it of crucial importance for national survival? Although several of government authorities play key roles in this respect the Armed Forces stands out to be the single most important entity. The thesis approaches the problem by studying one measure of control: the defence doctrine. The doctrine is analysed by studying various documents provided by the political decisions- process and with interviews involving a significant number of actors in the politico-military leaderships. The purpose has been to identify whether there is any inconsistency prevailing in the perception of values to be protected by the Armed Forces in case or war, what poses threat to these values and finally how to counter the threats. Hence, the political and military views on defence doctrine are examined. The last element of the doctrine, how to deal with the perceived threats, is embodied in the strategy for countering threats. Comparative studies involving Norway and Finland have been made to provide relevant references for the findings and provide a framework for elaboration on the differences between political and military priorities encapsulated in the research hypothesis. In addition, the research hypothesis involved the assumption that technical, tactical and operational decisions would serve as explanations for any inconsistency between military and political priorities. Piecemealed low-level decisions were assumed to unintentionally diverge bot- tom-up perceptions and create tensions if the politico-military interaction is not fully functional or if the politicians do not fully comprehend the implications of their decisions. The empirical findings suggest differences in the consistency of the politico-military leader- ship when comparing Sweden with Norway and Finland. For Sweden, the findings suggest a relative good politico-military adherence regarding values and threat perceptions. However there is a disparity in the views on what strategy to adopt and the military leadership has a more offensive mindset than the political leadership. The empirical data has primarily been collected from processes. To provide a better explana- tion for the findings the structure of security policymaking has been adopted in a new conceptual model based on Edward Luttwak’s ‘vertical dimension’. Keywords: Political leadership, military leadership, defence doctrine, values to be protected, threats, strategy, technical decisions, tactical decisions, operational decisions, doctrine development. HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN? Politisk och militär syn på försvarsdoktrin under 1990-talet Håkan Edström Institutionen för statsvetenskap Umeå universitet Department of Political Science Umeå University, Sweden Research Report 2003:4 ISBN 91-7305-484-4 ISSN 0349-0831 © Håkan Edström Innehåll Förord 10 DEL I Introduktion KAPITEL 1 Problem, syfte och inledande introduktion 1. Kort sammandrag – Detta har läsaren att vänta sig 14 2. Problemet och dess inramning 15 3. Syfte och frågeställningar 18 3.1 Syftena – Jämföra och förklara 18 3.2 Frågorna – Skillnader i synsätt och olika vägval 19 4. Inledande avgränsningar 19 4.1 Aktörer och politisk kognition 19 4.2 Jämförelser på djup och bredd 20 5. Introduktion av doktrin och strategi 20 5.1 Beskriva och jämföra doktrin 20 5.2 Underordnade vägval som förklaring 21 6. Norge och Finland som referenser 21 6.1 Det jämförande syftet 21 6.2 Det förklarande syftet 22 7. Disposition 22 KAPITEL 2 Teorier, begrepp, avgränsningar och forskningsläge 1. Teorier inom forskningsområdet 26 1.1 Modeller inom förvaltningspolitik 26 1.2 Kontroll av Försvarsmakten 28 1.3 Försvarsdoktrin 29 1.4 Strategi 29 1.5 Sammanfattning 30 2. Begrepp och vissa avgränsningar 31 2.1 Säkerhet 32 2.2 Säkerhetspolitik 32 2.3 Försvarspolitik 32 2.4 Doktrin 33 2.5 Strategi 34 3. Avhandlingen i ett vidare sammanhang och fler avgränsningar 35 3.1 Avhandlingen och de olika nivåerna 35 3.2 Avhandlingen och de olika situationerna 36 4. Kort om forskningsläget inom området 38 DEL II Resonemang kring metod och teori KAPITEL 3 Inledande resonemang 1. Problemområdets problematik 44 1.1 Deklaratoriska kontra operationella doktriner 44 1.2 Verkliga målsättningar eller ej 44 2. Praktiska överväganden 45 2.1 Operationalisering 45 3. Det faktiska tillvägagångssättet 48 3.1 Muntligt material 48 3.2 Skriftligt material 50 4. Muntligt kontra skriftligt material 52 4.1 Ett eller flera svarsalternativ 52 4.2 Relativ fördelning 53 4.3 Triangulering? 53 4.4 Avslutande kommentarer 54 KAPITEL 4 Beskrivning och jämförelse av doktrinsyn 1. Utveckling av avhandlingens analysram 57 1.1 VEM hotar landet militärt? 57 1.2 VAD skall det militära försvaret skydda? 58 1.3 HUR skall/bör det militära försvaret lösa sina krigsuppgifter? 59 1.4 Avhandlingens utvecklade analysram 60 2. Ytterligare förfining och syntes 62 KAPITEL 5 Förklaring i vägval som påverkar strategival 1. Perspektiv på förklaring 66 2. Förklaring utifrån underordnade vägval 67 3. Åter till styrningsproblematiken 68 3.1 Förklaring utifrån doktrinutveckling 69 3.2 Avslutning – Introduktion av del III 70 DEL III Empiri KAPITEL 6 Svensk försvarspolitik 1990–1998 1. 1992-års försvarsbeslut (FB92) 74 1.1 Politiska uppfattningar 74 1.2 Militära uppfattningar 80 1.3 Jämförelse mellan den politiska och den militära ledningens synsätt 84 1.4 Sammanfattning och slutsatser avseende FB92 86 2. 1996-års försvarsbeslut (FB96) 88 2.1 Politiska uppfattningar 88 2.2 Militära uppfattningar 96 2.3 Jämförelse mellan den politiska och den militära ledningens synsätt 105 2.4 Sammanfattning och slutsatser avseende FB96 107 3. Sammanställning av intervjuer genomförda våren 1998 (I98) 108 3.1 Intervjuer med den politiska ledningen 108 3.2 Intervjuer med den militära ledningen 114 3.3 Jämförelse mellan den politiska och den militära ledningens synsätt 123 3.4 Sammanfattning och slutsatser avseende I98 125 4. Sammanfattning och slutsatser av svensk försvarspolitik 1990–1998 125 4.1 VEM hotar Sverige militärt? 125 4.2 VAD skall Sveriges försvarsmakt skydda mot militära hot? 126 4.3 HUR bör Sveriges försvarsmakt lösa dess krigsuppgifter? 127 4.4 Avslutande slutsatser 128 KAPITEL 7 Norsk försvarspolitik 1992–1999 1. 1993-års Hovedretningslinjer (HRL93) 136 1.1 Politiska uppfattningar 136 1.2 Militära uppfattningar 145 1.3 Jämförelse mellan den politiska och den militära ledningens synsätt 151 1.4 Sammanfattning och slutsatser avseende HRL93 153 2. 1998-års Hovedretningslinjer (HRL98) 154 2.1 Politiska uppfattningar 154 2.2 Militära uppfattningar 162 2.3 Jämförelse mellan den politiska och den militära ledningens synsätt 167 2.4 Sammanfattning och slutsatser avseende HRL98 169 3. Sammanställning av intervjuer genomförda våren 1999 (I99) 170 3.1 Intervjuer med den politiska ledningen 170 3.2 Intervjuer med den militära ledningen 175 3.3 Jämförelse mellan den politiska och den militära ledningens synsätt 181 3.4 Sammanfattning och slutsatser avseende I99 182 4. Sammanfattning och slutsatser av norsk försvarspolitik 1992-1999 183 4.1 VEM hotar Norge militärt? 183 4.2 VAD skall Norges försvarsmakt skydda mot militära hot? 184 4.3 HUR bör Norges försvarsmakt lösa dess krigsuppgifter? 185 4.4 Avslutande slutsatser 186 KAPITEL 8 Finsk försvarspolitik 1995–2000 1. Säkerheten för en föränderlig värld (SR95) 194 1.1 Politiska uppfattningar 194 1.2 Militära uppfattningar 201 1.3 Jämförelse mellan den politiska och den militära ledningens synsätt 204 1.4 Sammanfattning och slutsatser avseende SR95 205 2. Säkerhetsutvecklingen i Europa och Finlands försvar (SR97) 206 2.1 Politiska uppfattningar 206 2.2 Militära uppfattningar 214 2.3 Jämförelse mellan den politiska och den militära ledningens synsätt 217 2.4 Sammanfattning och slutsatser avseende SR97 219 3. Sammanställning av intervjuer hösten 2000 (I00) 220 3.1 Intervjuer med den politiska ledningen 220 3.2 Intervjuer med den militära ledningen 226 3.3 Jämförelse mellan den politiska och den militära ledningens synsätt 229 3.4 Sammanfattning och slutsatser avseende I00 231 4. Sammanfattning och slutsatser av finsk försvarspolitik 1995–2000 232 4.1 VEM hotar Finland militärt? 232 4.2 VAD skall Finlands försvarsmakt skydda mot militära hot? 233 4.3 HUR bör Finlands försvarsmakt lösa dess krigsuppgifter? 233 4.4 Avslutande slutsatser 234 DEL IV Avslutande resonemang KAPITEL 9 Resultat och resonemang 1. Jämförelse av