Dunnes Lyckliga Liv
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
ÖREBRO UNIVERSITET Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 Svenska språket Svenska, Självständigt arbete, avancerad nivå, inriktning f–3, 15 högskolepoäng VT 2020 Dunnes lyckliga liv – En kvalitativ textanalys av familjekaraktärer Elisabeth Johansson Handledare: Tommy Sandberg Abstract Elisabeth Johansson: Dunnes lyckliga liv – en kvalitativ textanalys av familjekaraktärer (2020) Svenska, Självständigt arbete, avancerad nivå, inriktning f-3, 15 högskolepoäng. Örebro Universitet. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Vårterminen 2020. Uppsatsen analyserar de fem närmsta familjekaraktärerna i tre kapitelböcker av Rose Lagercrantz och Eva Erikssons populära bokserie om Dunne. Böckerna som analyseras är Mitt lyckliga liv (2010), Lycklig den som Dunne får (2018) samt Kärlek är bättre än ingen kärlek (2019). Syftet med studien är att analysera vilka karaktärsdrag familjekaraktärerna har samt att dra paralleller mellan familjekaraktärernas egenskaper och Dunnes handlingar och livsval. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är en kvalitativ textanalys med fokus på karaktärer och dess uppbyggnad. I karaktärsanalysen har litteraturvetarna Maria Nikolajeva (2017) och Lena Kårelands (2015) verktyg för karaktärsanalyser använts. Analysen visar att de aktuella karaktärerna både är stereotyper och komplexa sammansättningar. Familjekaraktärerna påverkar Dunnes handlingar i oväntade riktningar. Studien visar också att bokserien om Dunne är en bra utgångspunkt i undervisningssammanhang om olika familjekonstellationer för grundskolans yngre åldrar. Nyckelord: Dunne, Rose Lagercrantz, Eva Eriksson, föräldrar, familj, familjekonstellation, barnlitteratur, didaktik, karaktärsanalys. Innehållsförteckning 1 Inledning ..................................................................................................... 1 1.1 Syfte ..................................................................................................... 2 1.2 Frågeställningar ....................................................................................... 3 1.3 Disposition ............................................................................................. 3 2 Bakgrund ..................................................................................................... 4 3 Teori och metod ............................................................................................ 5 3.1 Informationssökning .................................................................................. 5 3.2 Material ................................................................................................. 5 3.3 Teori ..................................................................................................... 6 3.3.1 Dynamiska och statiska karaktärer .............................................................. 6 3.3.2 Runda och platta karaktärer ...................................................................... 7 3.4 Kvalitativ textanalys .................................................................................. 8 4 Tidigare forskning .......................................................................................... 9 4.1 Karaktärsanalys ........................................................................................ 9 4.2 Föräldraskildringars utveckling ................................................................... 10 4.3 Barns livsvillkor och familjeförhållanden ........................................................ 11 4.3.1 Faktorer som styr barns livssituation .......................................................... 12 5 Analysmaterial ............................................................................................ 14 5.1 Författarpresentation av Rose Lagercrantz .................................................... 14 5.2 Illustratörpresentation av Eva Eriksson ......................................................... 15 5.3 Mitt lyckliga liv ....................................................................................... 15 5.4 Lycklig den som Dunne får ........................................................................ 15 5.5 Kärlek är bättre än ingen kärlek .................................................................. 16 6 Analys ....................................................................................................... 17 6.1 Vilka karaktärsdrag kan iakttas hos Dunnes föräldrar, morföräldrar samt styvmoder? 17 6.1.1 Pappa Gianni ...................................................................................... 17 6.1.2 Mamma ............................................................................................ 20 6.1.3 Mormor ............................................................................................ 22 6.1.4 Morfar .............................................................................................. 25 6.1.5 Styvmor Vera ...................................................................................... 26 6.2 Vilken inverkan har de vuxna karaktärerna på Dunnes handlingar och livsval? ......... 28 7 Slutsatser .................................................................................................. 33 8 Diskussion .................................................................................................. 35 8.1 Bokserien i klassrummet ........................................................................... 36 8.2 Förslag på vidare forskning ........................................................................ 37 Litteraturförteckning ....................................................................................... 38 1 Inledning I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2019 [2011]) skriver Skolverket att undervisning i ämnet svenska syftar till att ge elever redskap och tilltro till sin språkförmåga för att kunna uttrycka sig. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. (Skolverket, 2019 [2011], s. 257). Genom undervisning skall elever få förutsättningar att utveckla sitt skrift- och talspråk, vilket leder till att de självständigt kan kommunicera och mottaga kommunikation från sin omvärld. Eleverna utvecklar även sitt ordförråd genom läsning. Som ett led i det betonar Skolverket att elever i sin utbildning skall få kunskaper om och få möta en mångfald av skönlitteratur. Den litteratur som eleverna möter utvecklar elevers språkutveckling, identitetsskapande och förståelse för sin omvärld. Skolverket (2019 [2011], s. 5) skriver också att skolans uppdrag är att skapa goda samhällsinvånare med interkulturella perspektiv, där respekt för olikheter och likheter är naturligt. I det centrala innehållet för de tidiga årskurserna i grundskolan framhålls litterära personbeskrivningar som en viktig aspekt av elevers utvecklig (ibid. s. 259). Den utvecklingen kan jobbas fram med hjälp av skönlitterära verk. Kåreland (2009, s. 68f) hävdar att barnlitteratur innehåller många självutvecklande redskap. Den skönlitterära världen öppnar upp för nya perspektiv som både ifrågasätter befintliga värderingar och föreställningar lika mycket som det bjuder in till nya sätt att betrakta sin omvärld. Widholm (2012, s. 49f ) anser att nya perspektiv leder till interkulturella perspektiv som i sin tur medför ett tolerantare samhälle. Läsning är identitetsutvecklande ur ett individuellt, kollektivt och globalt perspektiv. En mångfald och nyansering av litteratur breddar och engagerar barnet på det emotionella och det intellektuella planet vilket leder till en öppenhet för nya kulturer, framhåller Nikolajeva (2017, s. 159). Barnlitteratur och läsning har även didaktiska och pedagogiska syften. De bidrar till socialisering hos barnet, samtidigt som litteratur stärker relationen mellan den vuxna och barnet. Vuxna besitter ett ansvar för barn. Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter (2018, artikel 15 & 21) skriver om ansvaret vuxna har gentemot barn; 1 Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare ansvarar för barnets uppfostran och utveckling. De ska också stötta barnet i att få sina rättigheter uppfyllda. Barnets föräldrar eller vårdnadshavare, har gemensamt huvudansvar för barnets uppfostran och utveckling, med statens stöd. (Barnkonventionen, 2018, artikel 5 & 18). Historiskt sett har kärnfamiljen betraktats som en norm, som består av en mamma och en pappa. Idag år 2020 har hemförhållanden utvecklats, moderniserats och består av varierande konstellationer. Barnkonventionen skriver att barnets uppväxt skall präglas av trygghet och att trygghet är oberoende av vilken familjekonstellation som barnet lever i. I denna uppsats kommer jag att göra en kvalitativ textanalys av familjekaraktärer. Bokserien som ligger till grund för denna uppsats är författaren Rose Lagercrantz och illustratören Eva Erikssons bokserie om skolbarnet Dunne. Kapitelböckerna tillika analysmaterialet är noga utvalt, men utgör även de bäst representerade böckerna som i högre grad än övriga svarar på min frågeställning. Böckerna som valts är Mitt lyckliga liv (2010), Lycklig den som Dunne får (2018) samt Kärlek är bättre än ingen kärlek (2019). I bokserien skildrar Lagercrantz och Eriksson Dunnes familjeförhållanden. Jag kommer att fördjupa mig i Dunnes livssituation och hemförhållanden med fokus på de vuxna familjekaraktärerna. Även om bokserien är fiktiv och skriven för att underhålla sin läsare, är det