Ärende 6 Yttrande över översiktsplan kommun TJÄNSTESKRIVELSE

2017-06-07 1(2) Camilla Norrman Dnr: 2017/289-212 [email protected]

Yttrande över förslag till översiktplan för Ronneby kommun

FÖRSLAG TILL BESLUT

Kommunstyrelsen föreslås besluta att avge följande yttrande

Tingsryds kommun tittar framförallt på hur översiktsplanen påverkar de mellankommunala intressena. Det framgår inte att det skulle finnas några motstridiga intressekonflikter mel- lan Tingsryds kommuns översiktsplan och förslaget till Ronneby kommun översiktsplan. I förslaget till översiktsplanen anges att många planeringsfrågor berör områden som sträcker sig över kommungränsen. Detta leder till ett behov av kommunal samordning och samarbete. Ronneby kommun ställer sig positiv till att medverka aktivt i mellankom- munala samarbeten. Vidare anges att en sammanhängande grönstruktur är en förutsättning för att bevara och öka den biologiska mångfalden. För att upprätthålla ett robust ekosystem som kan anpassa sig till förändringar utan att dess funktioner försämras krävs stråk och korridorer som ger arter möjlighet att sprida sig. Dessutom erbjuder en sammanhängande grönstruktur höga värden för rekreation och friluftslivet. Det är viktigt att se hur grönstrukturen fortsätter över kommungränserna. Tingsryds kom- mun anser att det är positivt att Ronneby kommun lyfter samarbete beträffande gällande en sammanhängande grönstruktur.

SAMMANFATTNING

Tingsryds kommun har fått Ronneby kommuns förslag till översiktsplan för yttrande. Tingsryds kommun tittar framförallt på hur översiktsplanen påverkar de mellankommunala intressena. Det framgår inte att det skulle finnas några motstridiga intressekonflikter mel- lan Tingsryds kommuns översiktsplan och förslaget till Ronneby kommun översiktsplan. I förslaget till översiktsplanen anges att många planeringsfrågor berör områden som sträcker sig över kommungränsen. Detta leder till ett behov av kommunal samordning och samarbete. Ronneby kommun ställer sig positiv till att medverka aktivt i mellankom- munala samarbeten. Vidare anges att en sammanhängande grönstruktur är en förutsättning för att bevara och öka den biologiska mångfalden. För att upprätthålla ett robust ekosystem som kan anpassa sig till förändringar utan att dess funktioner försämras krävs stråk och korridorer som ger arter möjlighet att sprida sig. Dessutom erbjuder en sammanhängande grönstruktur höga värden för rekreation och friluftslivet. Det är viktigt att se hur grönstrukturen fortsätter över kommungränserna. Tingsryds kom- mun anser att det är positivt att Ronneby kommun lyfter samarbete beträffande gällande en sammanhängande grönstruktur.

Tingsryds kommun besöksadress telefon fax e-post/hemsida Box 88 Torggatan 12 0477 441 00 (vx) 0477 441 77 [email protected] 362 22 Tingsryd Tingsryd www.tingsryd.se

TINGSRYDS KOMMUN Miljö- och byggnadsförvaltningen 2017-06-07 2(2)

De olika områdena som kommer att vara i fokus för utvecklingen i Lessebo är de som är utpekade i kommunens översiktsplan. Det samhälle där flest bostäder fram till 2025 kom- mer att förberedas för är Hovmantorp. I Lessebo samhälle kommer utvecklingen under åren 2018-2021 fokuseras på att skapa attraktiva bostäder genom förtätning. Samtidigt kommer områden Tingsryds kommun ser inga motsättning i Lessebo kommuns bostadsför- sörjningsprogram då det gäller mellankommunala frågor.

Ärende

Tingsryds kommun har fått Ronneby kommuns förslag till översiktsplan för yttrande. Tingsryds kommun tittar framförallt på hur översiktsplanen påverkar de mellankommunala intressena. Det framgår inte att det skulle finnas några motstridiga intressekonflikter mel- lan Tingsryds kommuns översiktsplan och förslaget till Ronneby kommun översiktsplan. I förslaget till översiktsplanen anges att många planeringsfrågor berör områden som sträcker sig över kommungränsen. Detta leder till ett behov av kommunal samordning och samarbete. Ronneby kommun ställer sig positiv till att medverka aktivt i mellankom- munala samarbeten. Vidare anges att en sammanhängande grönstruktur är en förutsättning för att bevara och öka den biologiska mångfalden. För att upprätthålla ett robust ekosystem som kan anpassa sig till förändringar utan att dess funktioner försämras krävs stråk och korridorer som ger arter möjlighet att sprida sig. Dessutom erbjuder en sammanhängande grönstruktur höga värden för rekreation och friluftslivet. Det är viktigt att se hur grönstrukturen fortsätter över kommungränserna. Tingsryds kom- mun anser att det är positivt att Ronneby kommun lyfter samarbete beträffande gällande en sammanhängande grönstruktur.

Camilla Norrman Miljö- och byggnadschef

Tingsryds kommun besöksadress telefon fax e-post/hemsida Box 88 Torggatan 10 0477 441 00 (vx) 0477 441 77 [email protected]

362 22 Tingsryd Tingsryd www.tingsryd.se

TK mail Kommun

Från: Översiktsplan Skickat: den 21 april 2017 09:40 Till: TK mail Kommun; [email protected]; [email protected]; [email protected] Ämne: Förslag till översiktsplan för Ronneby kommun, samråd

Ronneby kommun skickar nu ut förslag till översiktsplan Ronneby 2035, på samråd.

Handlingarna kan du hitta på följande länk: http://www.ronneby.se/oversiktsplan

Observera att sam rådstiden går ut den 25 juni 2017.

Observera också att denna plan inte är skickad till ditt diarieställe. Om din nämnd, bolag eller liknande ska diarieföra ärendet ska du ombesörja att det skickas dit.

Svar skickas till [email protected] Märk yttrandet med diarienummer 2014/649

Med vänliga hälsningar,

Kristina Eklund Planarkitekt

Ronneby kommun Miljö-och byggnadsförvaltningen 372 80 Ronneby Besöksadress: Karlshamnsvägen 4 tel. 0457-61 82 24 [email protected] www.ronneby.se

1 Konsekvensbeskrivning av förslag till översiktsplan för Ronneby kommun samrådsversion april 2017

1 Innehåll Kon sekvensbeskrivning av förslag till översiktsplan för Ronneby kommun ...... 1 samrådsversion april 2017 ...... 1

Bakgrund ...... 3

Avgränsning och kort sammanfattning ...... 4

Avgränsning ...... 4

Sammanfattning ...... 4

Hur Ronneby hanterar öve rsiktsplanen i ett planeringssammanhang för minimerad risk ...... 5

Om etableringar och verksamheter ...... 5

Nollalternativet ...... 6

Dagens miljöförhållanden och utveckling om översiktsplanen inte genomförs ...... 6

Konsekvenser ...... 7

Sammanfattad bedömning (utifrån PBL) och redovisning utifrån socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv ...... 9

Soci aIt ...... 9

Ekonomiska konsekvenser ...... 9

Miljökonsekvenser ...... 9

Framtidsbilder utifrån angivna temaområden i del 2 ...... 11

En mosaik av attraktiva livsmiljöer ...... 11

En hållbar bebyggelsestruktur i hela kommunen ...... 14

Ett innovativt näringsliv med hög sysselsättning ...... 15

Hållbara kommunikationer ...... 16

En rik grönstruktur med höga naturvärden ...... 19

Ett robust samhälle i ett förändrat klimat...... 19

Teknisk infrastruktur och energi, risker och säkerhet samt förorenade områden och deponier ...... 20

Miljökvalitetsmål i relation till planens formuleringar ...... 22

Ett särskilt avsnitt om jordbruksmark och kommunens ambitioner att utveckla i stråk där jordbruksmark dominerar ...... 26

2 Bakgrund En övervägd miljökonsekvensbedömning är obligatorisk och ingår i planarbetet enligt Plan och bygglagen (PBL) med hänvisning till miljöbalken (MB) 6 kap 12 §. Översiktsplanens syfte är att markera en önskvärd riktning. En växande kommun tar nya mark- och vattenförekomster i anspråk och ny verksamhetsetablering styrs genom gällande miljölagstiftning. Konsekvensbeskrivningen är översiktlig och därför bör djupare konsekvensanalyser genomföras i nästa steg då översiktsplanen tillämpas genom detaljplaner och tillståndsgivning.

En översiktsplan redogör för kommunens avsikter och kan därför indirekt medföra betydande miljöpåverkan, det är därför som en miljökonsekvensbeskrivning genomförs som belyser konsekvenserna som förväntas uppkomma då planen förverkligas. Redan vid samrådet ska dessutom översiktsplanens konsekvenser för hela hållbarhetsbegreppet redovisas på en övergripande nivå. Detta för att uppmärksamma eventuella intressekonflikter i ett tidigt skede.

Ronneby kommun har därför valt att göra en sammanhållen och översiktlig konsekvensbeskrivning som förutom miljömässiga konsekvenser även redovisar sociala och ekonomiska konsekvenser vilka kan antas uppkomma utifrån ställningstaganden om mark­ och vattenanvändning i översiktsplanen.

Tillsammans med Länsstyrelsen har vatten, klimat och biologisk mångfald valts ut som avgränsade frågor för miljökonsekvensbeskrivningen. Det är i första hand konsekvenserna av strategiska ställningstaganden som analyserats utifrån dessa frågor. Arbetet med att analysera föreslagna prioriteringar har skett parallellt med framtagandet av planen. Kartor och specifikt utpekade geografiska områden har belysts utifrån jämförelser av kartskikt med statens och kommunens olika intressen, samt genom analys av uttalade samhällsmål så som de definierats i nationella miljökvalitetsmål, utvalda folkhälsomål samt ekonomiska parametrar och andra ställningstagande om jordbruksmarkens värde i utvecklingsområden. Skyddet av jordbrukets odlingsobjekt är en del i övervägandet och en redovisning av gällande lagstiftning avseende jordbruksmark redovisas separat i dokumentet. Alla ovanstående kriterier och ställningstaganden kring miljö och folkhälsa redovisas samlat i översiktsplanens huvuddokument. I konsekvensbeskrivningen redovisas också en tabell över miljökvalitetsmål som berörs inom olika områden som utpekats i översiktsplanen. Konsekvenser som påtalas i detta avsnitt behöver alltid granskas djupare genom detaljerade utredningar för att ha en höjd beredskap inför negativa effekter inom kommunens samtliga ansvarsområden.

3 Avgränsning och kort sammanfattning

Avgränsning Denna konsekvensbeskrivning redovisar strategiska övervägandens konsekvenser utifrån vad som anges i Plan- och Bygglagen (PBL) samt genom Miljöbalken (MB). Konsekvensbeskrivningen är gjord utifrån förutsättningar som redovisas i översiktsplanen. En sammanställning av vattenfrågor, klimataspekter och biologisk mångfald samt de 16 nationella miljökvalitetsmålen, utvalda folkhälsomål och ekonomiska parametrar pekar på risker vilka beskrivs i detta kapitel under rubriker med de respektive temaområden som översiktsplanen bygger på.

Bedömda effekter redovisas således under följande rubriker: • Mosaik av attraktiva livsmiljöer • Hållbar bebyggelsestruktur i hela kommunen • Innovativt näringsliv med hög sysselsättning • Hållbara kommunikationer • Rik grönstruktur med höga naturvärden • Robust samhälle i ett förändrat klimat • Teknisk infrastruktur och energi

Sammanfattning Översiktsplanen stärker hela kommunens förutsättningar då fö1tätning i staden förespråkas, boende i en levande landsbygd ges stärkta möjligheter, förbättrade och tillagda kommunikationsstråk kommer att utvecklas för såväl kollektivtrafik, gående och cyklister som för fordonsbunden trafik i övrigt. Investeringar görs i kommunen för det fossilfria samhället genom bättre bränsleförsäljning. Möjligheter för näringslivet utvecklas genom att nyetableringar bereds plats och redan existerande verksamheter tillåts växa. För rekreation stärks möjligheter att ta sig ut i naturen. Slutligen ges besöksnäringen bättre förutsättningar genom utvalda destinationer. Utöver en generellt positiv syn på utvecklingsmöjligheter och öppenhet för bebyggelse i ett större geografiskt sammanhang, finns ett antal tydligt utpekade stråk där sammanhållen utveckling förespråkas. Dessa stråk ligger längs E22 och RV 27, i kopplingen mellan Bräkne-Hoby och Järnavik samt mellan och . Kollektivtrafiklösningar som stärker möjligheten att växla mellan färdsätt, cykelvägar som förbinder och förenklar och bebyggelse som gör orter starkare lyfts fram i ovan angivna stråk. Ronneby kommun anser att stråken är prioriterade och övervägda vilket de måste vara om jordbruksmark skall kunna exploateras. Jordbruksmark i dessa områden eller i anslutning dättill har analyserats utifrån olika alternativa lösningar och kommunen ser att utpekade stråk kommer utvecklas väl trots eventuella intrång på jordbruksmark. De risker för negativ miljöpåverkan som sammanfattat konstaterats står främst att finna inom naturvärden (biologisk mångfald) och miljöaspekter med negativ påverkan på närmiljö (materialval, hårdgjorda ytor samt i anspråkstagande av jordbruksmark). Störning i form av buller på marint liv från utvecklingen av kustverksamheter måste lyftas fram.

4 Förväntade konsekvenser av översiktsplanen är en generellt sett bättre miljö och en fungerande tillväxt där människor mår bra och utvecklas inom hållbara verksamheter. Översiktsplanen förväntas skapa bättre förutsättningar för ett cirkulärt samhälle, vilket ger ett positivt avtlyck på lokal och global nivå.

Kommunen och länsstyrelsen har samrått om avgränsningen av denna miljökonsekvens~eskrivning. Länsstyrelsen bedömde att underlaget för konsekvensstudie fångade de aspekter som bör behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen. Kommunen anser inte att föreslagen översiktsplan får en "betydande miljöpåverkan" om planeringsprocessen får löpa normalt och om kommunen är samordnad utifrån ställda ambitioner som anges i översiktsplanen.

Hur Ronneby hanterar översiktsplanen i ett planeringssammanhang för minimerad risk

Konsekvensbeskrivningen är ett bra instrument för att tidigt hitta eventuella risker, som blir särskilt tydliga jämfört med noll-alternativet. Det är väsentligt att de kommunala verksamheterna bygger upp en beredskap för uppföljning av konsekvenser som lyfts i konsekvensbeskrivningen. Beskrivna potentiella konflikter behöver fördjupas av för sakfrågan ansvarig verksamhet inom kommunens organisation. Då begränsas riskerna.

Den nya översiktsplanen skiljer sig väsentligt från rådande plan då den genom 18 utvecklingsstrategier beskriver hur privata och offentliga aktörer tillsammans kan utveckla kommunen på ett mer resurseffektivt sätt. Insikter i föreslagen ny översiktsplan tar ett helhetsperspektiv varför även riskerna bör bli mindre.

Till skillnad från tidigare översiktsplan stärker denna version möjligheter för utveckling i hela kommunen. En geografisk eller precis påverkan är mycket svår att utläsa ur föreslagen plan. Konsekvenser av översiktsplanen är snarast att betrakta som en effekt av olika människors framtida drivkrafter och önskemål än den av kommunen utpekade platsens begränsningar eller vad som skrivs i översiktsplanen. På grund av översiktsplanens generella karaktär är det väsentligt att påpeka de tillstånds givande instansernas ansvar att säkerställa att översiktsplanens ambitioner på bästa möjliga sätt förverkligas genom sedvanlig tillståndsprövning där konsekvenser utreds.

Om etableringar och verksamheter

Översiktsplanen visar en önskvärd riktning men är inte bindande. Den gällande översiktsplanen, som utgör nollalternativet, har genom åren förlorat betydelse då den inte tillämpats. Kunskapen om nollalternativet är begränsad och otydligheten är i sig en risk som bör ställas mot den föreslagna översiktsplanen. Framtida beslut om eventuell nyetablering bör ställas mot andra beslutade mål som till exempel hållbarhet, vilka redovisats i del fyra av planen. En översiktsplan som exempelvis skapar utrymme för miljöstörande verksamhet före andra hållbara alternativ är inte hållbar enligt kraven i MB och PBL. Konsekvenserna för Ronneby kan därför bli stora om föreslagen översiktsplan reduceras till en geografisk palett som möjliggör etableringar enbait i syftet att nå ekonomisk tillväxt.

5 Det är väsentligt att tjänstemän betraktar planen jämte kommunens strävanden i övrigt, exempelvis målet att skapa ett mer cirkulärt samhälle när prioriteringar görs.

Nollalternativet

Dagens miljöförhållanden och utveckling om översiktsplanen inte genomförs

Nollalternativet utgår från en förväntad utveckling om översiktsplanen inte antas och rådande plan fortsätter styra arbetet i kommunen. En sådan situation blir nollalternativet enligt MB: s definition.

Ronnebys nuvarande översiktsplan har inte uppdaterats enligt PBL och är därför inaktuell. Översiktsplanen har därför också kommit att tappa sin roll som styrdokument. Genom sitt åldrande innehåll har kommunala verksamheter (förvaltningar och bolag) kommit att styras reaktivt snarare än genom proaktiv planrelaterad verksamhet. Konsekvensen blir att styrningen är otydlig då gemensamt satta mål saknas och exempelvis kan risker antas öka avseende negativ miljöpåverkan eller andra strukturella skador som uppkommer när aktörer agerar utan samordning.

Den generella kommentaren blir därför att nollalternativet i praktiken redan spelat ut sin roll, eller att nollalternativet innebär stora risker för såväl miljövärden som sociala och ekonomiska värden.

Den huvudsakliga inriktningen för Ronneby kommuns utbyggnadsstruktur ligger sedan lång tid fast i nollalternativet och utbyggnadsstrukturer beskrivs i denna konsekvensutredning som ett hinder för att utveckla kommunen i riktning mot ett sant hållbart samhälle. Den möjliga utvecklingspotentialen i och mellan existerande landsbygdstätorter tas inte tillvara genom förberedda analyser, turismens möjligheter lyfts inte fram specifikt och en ny "grön våg" med intresse för ett liv i glesare strukturer och mer självhushållning tas inte tillvara med tydlig strategi för accept av sådana småskaliga krafter i hela kommunen.

För att målet om ett fossilfritt samhälle skall kunna nås snabbare erbjuder nollalternativet inga tydliga lösningar. I den nya översiktsplanen pekar kommunen däremot i en riktning för fler kollektiva resor, intermodalitet, pendling och bättre lösningar för cykeltrafik.

Förutom enskilda händelser med utsläpp i närmiljö och läckage till vattenresurser är Ronneby en stark kommun med rikt liv i vattendrag och ijordbrukslandskapet. Även om förändring sker inom markvårdande företag som till exempel lantbruk så är den utvecklingen inte lika intensiv i Ronneby kommun som på andra orter i regionen. Delvis beror detta på att landskapet är brutet så att rationellt bruk inte är lika attraktivt. Naturvårdspolitikens insatser för ekologisk produktion har stärkt antalet jordbrukare med miljöersättning som därmed blivit producenter av ett levande landskap med rik biologisk mångfald jämte livsmedels- och kraftfoderråvara.

Om den föreslagna översiktsplanen inte beslutas, hotas kommunen att utvecklas spretigt i oplanerad riktning. Avsaknad av ett gemensamt styrdokument innebär en risk för kontraproduktiva investeringar och kan också utgöra hot mot miljön. Att beskriva hur utvecklingen kan bli om beslut av ny översiktsplan inte tas är omöjligt.

6 En väl samordnad administration hindrar eller motverkar betydande negativ miljöpåverkan, samma administration kan också sköta uppföljning och övervakning av eventuell betydande miljöpåverkan.

Konsekvenser

Föreslagen översiktsplan har belysts utifrån kommunens mål om miljön, den sociala och den ekonomiska hållbarheten utifrån materialet som presenteras i översiktsplanen. Som ledstjärna för arbetet med översiktsplanen beskriver kommunen tre framtidsbilder. Dessa framtidsbilder fokuserar på att naturen och vår miljö skall förvaltas med ett långsiktigt perspektiv så att dess värden bevaras till efterkommande generationer. Med goda förutsättningar för ett attraktivt boende och ett livskraftigt näringsliv finns en mångfald av attraktiva boendemiljöer i hela kommunen. Dessa präglas av blandad bebyggelse med ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Alla har tillgång till en rik natur och underbara vatten.

Områden, platser och stråk för satsningar lyfts fram och samband illustreras. De områden som i ett översiktligt perspektiv har de största natur- och rekreationsvärdena har pekats ut som värdekärnor för dessa syften. Genom detta kommer framtida planer inte riskera störa redan kända lokaler och värden.

I kommunen pekas nio tätorter ut som kärnor eller centrum för samhällsservice. Det är också till dessa kärnor ny bebyggelse främst planeras med service och handel. Kärnorna relateras till varandra i par som antas kunna utvecklas tillsammans. För att säkerställa och stärka förutsättningen för kollektivt resande föreslås dessutom utvecklingsstråk för bostäder, kultur, friluftsliv och turism som knyter an till kärnorna. Den sammantagna yta som förväntas tas i anspråk redovisas inte i översiktsplanen och bedömningar som görs om nödvändigheten att använda ev. jordbruksmark måste relateras till varje planerad åtgärd var för sig.

Planeringen av nya områden för bostäder har i huvudsak förlagts i den södra delen av kommunen. De huvudsakliga kommunikationsstråken i kommunen följer järnvägen, E22 och RV 27. Det är även utmed dessa som huvuddelen av förändringarna i markanvändning föreslås. Viktiga knutpunkter i transportsystemet, så kallade noder, finns på sex platser. I dessa noder ska det vara möjligt att byta mellan olika transportslag. Bra parkeringsplatser både för bilar och cyklar är viktiga på dessa platser och kommer att ha påverkan beroende på hur dessa anläggs och utformas, inte minst ur ett materia/perspektiv (läs permeabilitet av dagvatten etc.).

Utmed E22 och Rv 27 finns områden med särskilt goda förutsättningar för verksamheter. I anslutning till järnvägen och flygplatsen finns dessutom förutsättningar för att skapa ett logistikcenter. Grannkommunernas hamnar tillsammans med Ronneby Airport stärker de goda transportsambanden i kommunen. Tillväxt betyder intäkter till kommunen men också risker vid hantering av gods in till verksamheter samt transporter ut från anläggningar: En väl planerad logistik och medvetandet om kommunens mål inom miljöarbetet bör kunna minimera risker för miljöpåverkan som inte kan hanteras.

Områden med stor betydelse för människors rekreation och upplevelser av natur finns på många platser i kommunen. Brunnsparken och Karlsnäsgården pekas ut som värdekärnor för natur- och rekreation då det på dessa platser finns en mängd kvaliteer som tillsammans ger det större området dess särskilda värde. Utmed kusten är både land och vatten viktigt för friluftslivet. Viktiga platser för båtlivet bör stärkas för att skapa bättre service. Hela

7 kuststräckan har stor potential att lyftas fram för vandring och cykling. Bräkneåns och Ronnebyåns dalgångar hyser stora kvaliteer för friluftslivet och är också mycket värdefulla för den biologiska mångfalden. Områdena kring Listersjöarna, Skärsjön och Salsjön utgör delar i större sammanhängande rekreationsområde.

För att kunna utveckla turism och besöksnäringen i hela kommunen krävs tillgänglig information. Viktiga platser för denna utveckling har pekats ut i anslutning till kärnorna och även i anslutning till noder. Ett större tryck på naturresurserna ökar slitaget men också kunskapen om resurserna som därmed kommer att skyddas.

En generell kommentar är att dessa platser och stråk tydligt finns definierade, flera av miljöerna gränsar till eller finns inom känslig natur, också rinnande vattendrag. Vägdragningar GIC samt utveckling av fastighetsbestånd kan riskera värdefitll natur om inte särskilda hänsyn tas i tillståndsprövning. Det logistikcenter som nämns är inte tydligt utplacerat men biotoper som finns i området påkallar att utredningar görs enligt gällande regelverk. Även planens kommentarer om utökad trafik eller bättre kommunikationer med järnväg behöver nämnas. Järnvägens eventuella dragning kan påverka förutsättningarna väsentligt, hur kommunen ser på järnvägsstråk är värdefullt också ur ett regionalt perspektiv.

Sammantaget och lite mer specifikt:

• Ett logistikcenter söder om flygplatsen kan påverka nyckelbiotoper. Området är inte tydligt utpekat och alternativ samt påverkan bör bedömas vid hantering av frågan i det fortsatta arbetet. • Befintligt utrymmesreservat för uträtning av järnvägen, längs E22 mellan Ronneby och är relevant då planen utflyckligen påtalar järnvägens roll samt att planen samtidigt förtätar i den korridor som berör dagens järnvägs dragning. Översiktsplanen pekar på behov av bättre kommunikationer, om restiden med tåg ska kunna minskas behöver sannolikt järnvägen rätas ut, det är därför värdefullt att kunna behålla någon form av markreservat eller att kommunen pekar ut var möjligheter för detta finns. • Exploatering på bra jordbruksmark bör undvikas och prioriteringar behöver motiveras bätt,·e utifrån gällande regelverk, ett försök till motivering görs men regelverket kräver att frågan påtalas. • Exploatering och utveckling i skärgården kan komma öka trafiken och exempelvis störande signaler och ljud (buller) för fiskar och däggdjur påtalas.

8 Sammanfattad bedömning (utifrån PBL) och redovisning utifrån socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv

Socialt Den sammanfattande bedömningen är att kommunens ställningstagande i översiktsplanen till övervägande del leder till en mer hållbar utveckling ur ett socialt perspektiv. Fler människor bereds möjlighet till arbete, social service och rekreativa miljöer och ett bra boende. Den ekonomiska tillväxten förväntas ge fler arbetsplatser lokalt med ändrad kvot utpendlare/inpendlare. Även regionalt blir det fler arbetsplatser och resor till och från arbetsplatser förväntas bli enklare. Med fler i arbete, bättre bostadsförsötjning och trafiklösningar som förenklar pendling, också med cykel, förväntas människor sammantaget må bättre. Genom att kärnområdena utvecklas och binds samman skapas underlag för fler möten mellan människor i föreningsliv etc. Analysen utgår från planens förverkligande som bygger på tillväxt, krisberedskap vid konflikter som stora flyktingströmmar kan skapa samt förmågan att ta tillvara på alla människors förmågor. En bra integration av människorna som kommit till Ronneby och vill stanna i kommunen kommer att göra skillnad i tider då resurserna är färre än i tider av tillväxt. Möjligheten för alla personers tillgänglighet till natur­ och handelsområden bör öka genom föreslagen översiktsplan.

Ekonomiska konsekvenser

Den sammanfattande bedömningen är att kommunens ställningstagande i huvuddokumentet för översiktsplanen leder till en hållbar utveckling ur ekonomisk synpunkt eftersom tillväxt gynnas, fler kan bo i hela kommunen och förutsättningen för hållbara transpo11er stärks. Med fler medborgare i sysselsättning minskar utanförskapet och skattebasen ökar. Ett stärkt fokus på destinationsutveckling skapar intäkter inom turismnäring som är i ett tydligt utvecklingsläge. En tillgängliggjord närnatur stärker normalt sett också värdet av Ronnebys samlade fastighetsbestånd och Ronneby ur ett marknadsföringsperspektiv. Men också genom lägre sjuktal, till exempel när människor rör på sig i naturen och socialt för att människor mår bättre där naturen finns tillgänglig. Friskare människor ger lägre kostnader och större intäkter.

Miljökonsekvenser

Den sammanfattande bedömningen är att miljökvalitetsarbetet kommer att påverkas i positiv riktning. Den sammanfattande bedömningen är att gällande miljökvalitetsnormerna inte kommer att överskridas genom ställningstaganden som finns i översiktsplanen.

Satsningar på trafiklösningar och stärkta förutsättningar för flyget är en nödvändighet för en säker utveckling enligt Ronneby kommuns bedömningar. Om översiktsplanen genomförs enligt styrdokument är det ett sätt att driva miljöfrågan, också inom flyget. Men flygets negativa miljöpåverkan, inkluderat till- och frånresor är ett miljöproblem att hantera. Kommunens bedömning är att flygets negativa miljöpåverkan kommer att minska i takt med den utveckling som sker inom sektorn. Genom att samverka mer med flygplasten skapas ett incitament för en god utveckling. Kommunen måste dock ställa krav också i denna fråga för att snabba på utvecklingen.

Kommunens satsning på tillgängliggjord nära natur och på möjligheter för fler att bo på landsbygden kommer enligt analysen stärka förutsättningar för att hela kommunen underhålls. Närnaturen betraktas som en värdefull resurs och i förekommande fall hävdas den när t.ex.

9 lantbrukets förutsättningar stärks, exempelvis vid diversifierad verksamhet med gårdsförsäljning eller genom fastighetsbildningar och tomtintäkter för en utvecklad bebyggelse inom lantbruket. Ett identifierat tryck på boendemöjligheter i anslutning till de värden jordbruket skapat, exempelvis naturbetesmarker eller ett brutet landskap, måste kunna mötas upp av de markägare som vill skapa nya tomter etc. Konsekvensen kan dock vara att rika miljöer förstörs genom exploatering eller slitage.

En utveckling av det marina friluftslivet eller på sikt kustnära transporter kan innebära en väsentlig risk avseende buller från utrustning och båtar som kan skada det marina livet, inte minst däggdjur.

De allt större arealer som tas i anspråk vid exploatering i urbana områden innebär potentiella problem där hårdgjorda ytor blir vattenavledande och påverkan på vattendragen utgör främsta risken. Konsekvenser ur ett klimatperspektiv inbegriper också hur huskroppar, asfalt och infrastruktur skapar höga temperaturer lokalt.

Utsläpp från av- och påfatistrafik till och från Viggenområdet kommer att öka med de etableringar som kommer. Genom närheten till E22 blir utsläppsökningar lokala och inte i stadsmiljön.

Kommunens ställningstagande i översiktsplanen leder sammanfattat till en mer hållbar utveckling ur miljösynpunkt. Med en fungerande miljö och en sammanhållen planeringsstrategi ökar förutsättningarna för ekonomisk och social tillväxt. De sociala utmaningarna är många men utifrån planens formuleringar kan inte specifika risker formuleras.

10 Framtidsbilder utifrån angivna temaområden i del 2

Redovisningen beskriver relationen mellan temaområden i översiktsplanen och generella observationer som utgör riskfaktorer med väsentlig miljöpåverkan som konsekvens.

En mosaik av attraktiva livsmiljöer Nya bostäder ska planeras och byggas så att de lyfter fram de unika natur- och kulturområdena som finns i kommunen. Bostadsområden ska kunna erbjuda olika boendeformer i en grön och trygg närmiljö. Offentlig service såsom skolor och förskolor och kommersiell service ska ligga på ställen som är lätta att nå. Kultur- och fritidsaktiviteter ska ge en grund för ett aktivt liv för alla.

11 Socialt och ekonomiskt Planen lyfter på ett bra sätt behovet av blandade boendeformer för att möta befolkningens behov över tid, kopplat till ålder och förutsättningar i levnadsvillkor. Genom att komplettera områden och orter med boendeformer som saknas kan positiva värden främjas så som integration och social sammanhållning.

Vid planering av bostäder och service är det viktigt att ta hänsyn till barn och ungas möjlighet att själva kunna ta sig till skola och fritidsaktiviteter på trygga och säkra sätt. Tillgängliga, variationsrika och användbara grönområden som ligger nära med plats för rekreation, lek och socialt deltagande främjar att alla barn och unga ges möjlighet till psykisk, social, fysisk och motorisk utveckling. Generellt gäller för alla åldersgrupper att planera för närarekreaktion så att många har nära mellan bostad och grönområde.

På grund av en ökad yngre och äldre befolkning bör kommande detaljplaner säkerställa målgruppens behov och förutsättningar såsom boendeformer, tillgång till offentlig och kommersiell service, trygga sociala mötesplatser samt grönområden och rekreation. För det bör metoder för barnkonsekvensanalys och/eller social konsekvensanalys utvecklas.

Under planarbetet har även dialog med medborgarna varit en viktig del. På så sätt lyfts människors behov beroende på boendeort, ålder, kön och förutsättningar i levnadsvillkor. Medborgardialoger kan dock sällan anses som heltäckande och därför är det viktigt att fmtsättningsvis utveckla metoder för detta så att delaktighet ökar och risker minimeras. Exempelvis bör barn och unga involveras i processen utifrån mognad och ålder så att genomförandet fångar relevanta frågeställningar.

12 Miljömässigt

För att uppnå miljömålet God bebyggd miljö är det viktigt att natur- och kulturvärden tas till vara och utvecklas.

Ronneby har en unik möjlighet med Ronneby brunnspark, där kulturarvet bevaras samtidigt som den biologiska mångfalden gynnas. I översiktsplanen anges att Brunnsparken kontinuerligt ska utvecklas för att fungera som ett center för aktiviteter och evenemang. Det är viktigt att utvecklingen även innebär en förbättring av de biologiska värdena.

En grön och rik miljö består oftast av mångfald, det finns en stor risk att grönområden inte utvecklas utan snarast blir fattigare om skötsel och hävd ligger före utveckling i planeringsagendan.

En rik fritid Befintliga spontanidrottsplatser i kommunen med t.ex. konstgräsplaner. Det är viktigt att miljövänligt material väijs till konstgräsplanerna så inte det släpps ut mikroplaster i vattendragen eller Östersjön.

Det är positivt om offentlig och kommersiell service kan lokaliseras i kärnornas centrum så att de kan nås med gång-, cykel- eller kollektivtrafik. Det bidrar också till att miljömålet "begränsad klimatpåverkan" kan nås.

13 En hållbar bebyggelsestruktur i hela kommunen Livskraftiga kärnor, där offentlig och kommersiell service finns, är grunden för en hållbar bebyggelsestruktur i hela kommunen. Kärnorna förbinds med en väl fungerande kollektivtrafik. Produktiva arealer för jord- och skogsbruk och en sammanhängande grönstruktur ska bevaras. Detta ger goda förutsättningar för en effektiv användning av mark och infrastruktur. Nya större bostadsområden ska koncentreras till kärnor. Från några av kärnorna utgår utvecklingsstråk längs vilka bebyggelsen kan förtätas. De viktigaste stråken för kollektivtrafiken pekas ut. För utvecklingen av landsbygden lyfts områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) fram.

14 Socialt och ekonomiskt I översiktsplanen föreslås fötiätning och ny bebyggelse för att göra glesa tätorter mer sammanhållna, och för att knyta service, handel och kollektivtrafik närmre orten. Det ger förutsättningar att bo kvar på 01ien då levnadsbehovet ändras över tid. Exempelvis handlar detta om bostadens storlek och en flexibilitet i planeringen för att kunna använda resurser på ett smati sätt. Det ger även ökade möjligheter till möten mellan människor och en ökad trygghet då orten blir mer befolkad.

Samtidigt innebär fö1iätning att olika funktioner och verksamheter kommer närmre varandra vilket kan påverka människors livsmiljö. Buller och vibrationer från t.ex. fordonstrafik utgör ett folkhälsoproblem.

Miljömässigt Förtätning Att fötiäta och planera för ny bebyggelse i anslutning till befintlig infrastruktur och kollektivtrafik är mycket positivt i bemärkelsen att det ökar förutsättningarna för att transp01ier ska ske med gång, cykling eller kollektivtrafik vilket bidrar till att uppnå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. För att få en ökad andel som går, cyklar eller åker kollektivt är det också viktigt att beteendepåverkande åtgärder görs. Förtätning är också positivt då det gör att det hushålls med oexploaterad mark.

Förtätning prioriteras i anslutning till befintlig infrastruktur och kollektivtrafik vilket kan innebära att både befintlig och ny bebyggelse riskerar utsättas för buller. En annan risk med fötiätning är att områden som är viktiga för den gröna infrastrukturen bebyggs. Fö1iätning kan också medföra att det blir en ökad andel hårdgjorda ytor i kärnorna som ökar dagvattenavrinningen och om dagvattnet inte renas blir det en negativ påverkan på vattendrag och Östersjön. Hårdgjorda ytor ökar också sårbarheten vid extrema vädersituationer så som värmeböljor och skyfall. Det är därför viktigt att konsekvenserna av fö1iätning utreds mer platsspecifikt i detaljplanen.

Boende på en levande landsbygd Boende på landsbygden, även om det är i närheten av kommunens kärnor och utvecklingsstråk, innebär ett större bilberoende än om bebyggelsen tillkommer i kärnorna eller utvecklingsstråken. I LIS-områden är det viktigt att bebyggelsen inte påverkar vattenkvaliteten negativt, vilket ställer krav på en långsiktig lösning för dag- och spillvattenhantering.

Ett innovativt näringsliv med hög sysselsättning Kommunens större verksamhetsområden ligger idag utmed väg E22 samt RV 27 och i den centrala delen av staden. På landsbygden dominerar lant- och skogsbruk, träindustrier och turistnäringen sysselsättningen. Detta kapitel beskriver de kommunala strategierna för att tillgodose befintliga och kommande företags markbehov.

15 Socialt och ekonomiskt Genom att förstärka viktiga stråk i stadskärnan och skapa nya och tydliga mötesplatser där det saknas, skapas naturliga möten mellan människor i olika åldrar och med olika bakgrund. Att skapa icke-kommersiella mötesplatser kan även leda till att ekonomiska och sociala skillnader motverkas. När människor rör sig stadskärnan i större omfattning ökar också trygghetskänslan.

En utveckling som stärker förutsättningen för externhandel måste ta hänsyn till allas lika möjligheter att nå dessa platser.

Miljömässigt Logistikcenter I skärningspunkten mellan RV 27, flygplatsen och järnvägen vid Kallinge föreslås ett logistikcenter för bland annat omlastning och lager. Det är positivt om det skulle kunna ske omlastning från tåg till lastbil så transpo1ter på längre sträckor i första hand kan ske med tåg. För transporterna på lastbil är det viktigt att det i området finns möjlighet att tanka förnybara drivmedel.

Handel Lokalisering av externhandel utanför staden får konsekvensen ett ökat behov av bilen. Även om Viggen-området är trafikerat med kollektivtrafik krävs det att området förbinds med gång- och cykelvägar.

Besöksnäringen Besöksnäringen är en tillväxtbransch. Ronnebys natur är en attraktion både för de som bor i kommunen och de som kommer hit på besök. En förutsättning för att det ska fo1tsätta att vara så är att besöksnäringen utvecklas hållbat1.

En väl utbyggd IT-infrastruktur i hela kommunen • En väl utbyggd IT-infrastruktur i hela kommunen kan bidra till att transportbehovet minskar genom fler digitala möten.

Hållbara kommunikationer Utvecklingen i samhället går mot ett allt större behov av snabba transp011er av personer och varor mellan olika platser. Med hjälp av integrerade transportsätt kan mobilitet uppnås där resenär och gods kommer fram snabbt och effektivt. Stora krav ställs på effektiva bytespunkter mellan transp011medlen, fungerande informationsflöden, smidiga betalsystem och fysisk bekvämlighet. Detta kapitel beskriver strategier för framtida transp011er i kommunen. En högre turtäthet på Blekinge kustbana förbättrar pendlingsmöjligheterna inom länet och regionen. Busstrafiken ska komplettera tågtrafiken och ytterligare förbättra utbudet.

16 För att öka tillgängligheten till de nationella och internationella centren är en förbättrad standard på E22 och RV 27 viktiga. Ronneby flygplats behöver stärkas med kollektivtrafik och ett tågstopp i Kall inge utökar upptagningsområdet väsentligt. Hamnarna i Karlshamn och Karlskrona är viktiga för kommunen. I tätorterna ska gång- och cykeltrafiken prioriteras.

17 Socialt och ekonomiskt

Planen prioriterar i tätorterna ett utvecklat gång- och cykelnät. Det är viktigt med ett väl sammankopplat cykelnät både i och utanför staden för att underlätta hållbara transp01ter till viktiga målpunkter i vardagen. Viktigt är också att främja transportsätt som bidrar till fysisk aktivitet i vardagen.

Risk och osäkerhet finns genom att planer gynnar ny bebyggelse där det inte finns kollektivtrafik i dagsläget (Saxemara). Här ska kommande bebyggelse vara underlag för utbyggnad av kollektivtrafik.

Med utökade kommunikationer i form av kollektivtrafik (transpo1tsamband och noder) främjas resor till och från arbetsplatser innanför och utanför kommunen. På så sätt skapas bättre förutsättningar för en ökad andel befolkning som tillgängliggörs arbetsmarknaden. Framför allt unga vuxna som inte alltid har tillgång till bil. Med en bebyggelsestruktur och kollektivtrafik som stödjer varandra ges alltså fler möjlighet att arbeta och bosätta sig på fler ställen även om man inte har tillgång till bil, vilket är en viktig jämställdhets- och rättvisefråga också utifrån ett barnperspektiv

Förbättrad trafiksäkerhet för gång- och cykeltrafik beaktas inte tillräckligt för 01ter på landsbygden för förutsättningar till fysisk aktivitet.

Miljömässigt

Positivt med en bättre kollektivtrafik, gång- och cykeltrafiken bidrar till god bebyggd miljö med begränsad klimatpåverkan.

Alternativa drivmedel innebär alla drivmedel förutom bensin och diesel. Det innebär att det då även betyder drivmedel som inte är förnyelsebara t.ex. naturgas, gasol eller drivmedel som beroende på hur det har tillverkats är fossilt eller förnyelsebmt t.ex. el, HVO eller vätgas. För att minimera effekter bör kommunen styra mot förnybara bränslen.

Flygtrafik Så länge flyget inte ställer om till förnybara drivmedel kommer det att ha en väldigt stor klimatpåverkan. Samtidigt har flyget en väldigt stor social och ekonomisk betydelse vilket motiverar att flyget finns kvar trots dess negativa påverkan på miljön. Däremot är det önskvält att verka för att flygtrafiken byter ut sitt drivmedel för att inte riskera väsentlig påverkan.

18 En rik grönstruktur med höga naturvärden Naturen i ett samhälle är en levande infrastruktur, minst lika viktig för samhället som ett fungerande vägnät, elnät eller kollektivtrafiknät. Ronneby kommun är känd för sin rika natur och sitt varierade landskap. Här finns höga naturvärden och attraktiva naturområden som både lockar turister och erbjuder höga boendekvaliteter för kommuninvånarna.

Socialt och ekonomiskt

Planen pekar ut befintliga områden att värna om och förstärkta kopplingar till grönområden, vilket är positivt.

Barns och ungas uppväxtvillkor påverkas av en mängd olika faktorer. Levnadsvillkoren under uppväxten, exempelvis ekonomiska förutsättningar, kan begränsa barns och ungas möjlighet till hälsa på lika villkor. Tillgängliga, variationsrika och användbara grönområden som ligger nära med plats för rekreation, lek och socialt deltagande främjar att alla barn och unga ges möjlighet till psykisk, social, fysisk och motorisk utveckling.

En utökad satsning på naturturism bör öka tillgänglighet till naturen för alla oavsett ålder och förmåga.

Miljömässigt

Skötselunderskott, det finns avsevärda risker i gränssnittet teknik/natur och människa, flera tidigare påtalade risker handlar om att underhåll och utveckling av grönstruktur måste ske med ett fungerande ekosystem som mål.

Risk finns för miljöpåverkan genom användning av olämpliga medel eller metoder. Ett lokalt föreningsliv tillsammans med engagemang från kommunens miljötjänstemän om den tillgängliggjorda naturen är ett sätt att råda bot på dessa risker.

Ett robust samhälle i ett förändrat klimat Det sker en global förändring av klimatet och klimatanpassning är en viktig pusselbit i planeringen för en hållbar utveckling. Hur klimatet utvecklas beror på användningen av fossila bränslen i framtiden, det vill säga hur mycket mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Generellt sett väntas vädret bli mer extremt med förändrade temperaturer, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster. Klimatförändringarna innebär stora förändringar för både naturmiljö och för samhälle. Inom den fysiska planeringen uppkommer

19 ett behov av anpassning till nya förutsättningar och ökade säkerhetsmarginaler. Det är också viktigt att i planeringen motverka ytterligare klimatförändringar. Klimatförändringarna innebär ett ökat hot mot samhällsfunktioner, byggnader, infrastruktur och människors hälsa, liksom mot många av de ekosystemtjänster samhället är beroende av. Att redan nu böija anpassa samhället inför de kommande klimatförändringarna innebär att vi kan undvika stora ekonomiska kostnader för kommunen och den enskilde kommuninvånaren i framtiden.

Socialt och ekonomiskt

Klimatförändringar utgör ett hot mot människors hälsa. Exempelvis är en god utemiljö med skugga viktigt på förskola, skola och äldreboende för att skapa social mötesplatser utomhus. Stigande havsnivåer ger en ökad konkurrens om utrymmet vid kusten. Tillgång till dricksvatten påverkas av torka.

Miljömässigt Bedömningar görs i översiktsplanen

Teknisk infrastruktur och energi, risker och säkerhet samt förorenade områden och deponier Alla funktioner i samhället är beroende av pålitliga tekniska system. Den urbana miijön är i ständig förändring och ett led i ett hållba1t byggande är att finna lösningar för både befintlig och tillkommande bebyggelse. I takt med att förändringar sker måste både stad och landsbygd utvecklas som främjar både den hållbara utvecklingen och ökar attraktivitet och upplevelsevärde. Byggnader och byggnadsverk ska planeras och uppföras med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. När ett område bedöms som lämpligt ska även den påverkan ett förändrat klimat kan leda till beaktas. Det är viktigt att ta hänsyn till områdets naturliga förutsättningar lika väl som att marken kan vara förorenad av tidigare användning av platsen. Inom Ronneby kommun har länsstyrelsen identifierat ca 550 potentiellt förorenade områden. Detta är objekt av varierande slag som enbart är klassificerade efter vilken bransch som har varit verksam. För ytterligare kaitläggning och riskklassning behöver fottsatta utredningar göras.

20 Socialt och ekonomiskt Ny bebyggelse måste lokaliseras till områden med bra ljudnivåer alternativt att åtgärder erbjuds så att riktvärden uppnås. Utbyggnad ger störning vid investeringsarbeten och detta bereds i planskede men vad gäller befintliga problem som finns identifierade är det ett pågående och ett närvarande hot vilket Ronnebys erfarenheter de senaste åren är ett exempel på. Detta gäller hela hållbarhetsperspektivet och framför allt samverkan mellan flera aktörer när förverkligandet av översiktsplanen skall göras.

Miljömässigt Översiktsplanen påtalar tydliga stråk och kärnor som skall förses med infrastruktur. Genom samordning av stråk vid grävning, så kallad samförläggning, kan påverkan på miljön minimeras samtidigt som mängden ingrepp minimeras. Miljögifter ska inte hota människor. Exponeringen av människor och miljö för farliga kemiska ämnen måste minska, risker som finns beskrivna handlar huvudsakligen om kontroll och beredskap så att redan karterad risk beaktas och att nya verksamheter i föreslagna områden inte tillför nya risker.

21 Miljökvalitetsmål i relation till planens formuleringar

Områdena, platserna och stråken dit kommunen vill kanalisera utvecklingsstrategierna har lyfts fram, liksom särskilt viktiga samband. De områden som i ett översiktligt perspektiv har de största natur- och rekreationsvärdena har pekats ut som värdekärnor och natur- och reheationsområden.

Följande specifika kommentarer har valts ut då det potentiellt föreligger risk för väsentlig miljöpåverkan med bäring på nationella miljökvalitetsmål http://www.miljomal.se/ och/eller att specifikt vattenfrågor, klimataspekter och biologisk mångfald berörs som prioriterade område för Ronneby. Utvalda folkhälsomål och en bärkraftig ekonomisk utveckling hör nära samman med det som presenteras i tabellen. Utvalda folkhälsomål presenteras i del fyra av översiktsplanen.

1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv

Innehåll Noll- Ny översiktsplan Miljö kvalitets alternativ mål under hot Mångfunktionella grönytor, Ingen En tydli g strategi, risk är utarmning av natur och arter. Se 16 sammanhängande grönstruktur. utveckling sortval. Strategin verkar positivt och kommunen arbetar för tydlig grönplan för att säkra sortval och funktioner, risken liten. Förtäta och planera för ny Osäkert Flera platser gränsar till eller finns inom känslig natur som rika 13 , 15, 16 bebyggelse i anslutning till ängs- och hagmarker, rinnande vattendrag och jordbruksmark. befintlig infrastruktur och kollektivtrafik Vägdragningar G/C samt utveckling av fastighetsbestånd kan riskera värdefull natur om inte särskilda hänsyn tas i tillståndsprövning. Se också jordresurser nedan.

Utveckling av bebyggelse i dalgångar eller platser känsliga för dagvattenpåverkan kräver särskilt hänsynstagande. Utökning av LIS-områden. Osäkert Trots tillgången på potentiellt viktiga LIS-områden i kommunen 13 ,16 Strategin syftar till att finns uppenbar risk att värdefulla arter eller andra värden under bibehålla infrastruktur och flera miljökvalitetsmål inte har kunnat identifieras. serviceunderlag. Undanträngning av arter om bebyggelse sprids är ett problem. Spridd bebyggelse och hävd miljö stärker också biologisk mångfald.

22 Utvecklingsstråk för boende, Osäkert ÖP talar om en hållbar turism och ett fungerande friluftsliv. Vid 16, 15 turism, friluftsliv och kultur. förtätning och med etablering av nya områden finns en risk att de infrastrukturella satsningarna kräver utrymme av fungerande ekosystem. Föreslagen ÖP ger tydlig styrning mot att goda lösningar används. Väsentlig ri sk kan finnas att fiske- och båttrafik med sonar eller störande motorer skrämmer och stör däggdjur och fiskar. Skydd av tumlare är aktuellt. Stärk noder för kollektivtrafik Nej Fler resande med kollektivtrafik kräver fler platser för byte och 13, 16 och intennodalt resande. parkering av andra fordon. Trafiksystemet och ledig mark i anslutning till vårt resande präglas av brukad jordbruksmark utanför tätorter. Stärk skärgården som Nej Skärgården i Ronneby Kommun är sällsynt rik på diversitet, 10,15,16 besöksmål genom att öka dess samtidigt som dess grunda vatten och redan påverkade situation tillgänglighet. gör den känslig. Ett ökat tryck inom turism måste ske så att verksamheterna stärker naturen. Tillgänglighetsarbetet i form av parkeringar och vändplatser hotar bilden av den oförstörda miljön. Se ovan. Stöd flygplatsens utveckling Osäkert Flygets utveckling är avgörande för såväl besöksnäring som våra 1,2,3,4, och anknytning till möjligheter att ha kontakt med omvärlden. Flygtrafiken och kollektivtrafik. trafiken till flygplatsen ökar och såväl partiklar som C02 är ett problem. Strävanden i föreslagen ÖP är tydlig med att åtgärder krävs. För den lokala trafiken arbetas det för mer fossilfria lösningar och såväl den regionala busstrafiken som flyget i sig kommer att övergå till bättre bränslen. En satsning på flyg och logistik medför att utsläppen kommer att öka. Samtidigt kan tunga logistiktransporter till och genom Ronnebys centrala delar minska om föreslagen satsning genomförs.

Kommunens roll i relation till Swedavia kan vara avgörande för om väsentlig miljöpåverkan sker. Säkerställ tillgänglighet till Nej Naturvärden kan hotas av onaturligt tryck, platser bör väljas med 11,12,16 bostadsnära natur. omsorg.

Utveckla Brunnsparken och Dagens Brunnsparken med dess skogar och kulturlandskap har mycket 15,16 Brunnsskogen som center för policy har höga värden, aktiviteter och evenemang bör tydligt styras mot aktiviteter och evenemang i kommit att dess lämplighet. Under blöt säsong eller då djurlivet särskilt kommunen. attrahera behöver utrymme kan platser och dess innehåll inom parken många riskeras. Satsningen är gjord med goda föresatser men risker positiva finns. aktiviteter men utan relation till de kultur- och miljövärden som Brunnsparken har. Listerby och Johannishus är Uteblir Ett tydligt förslag som stimulerar utveckling i en ganska 7,8,9,13,16 två expansiva samhällen som begränsad korridor mellan Listerby i söder och Johannishus i orienterar sig mot varandra norr. med E22 i mitten. Kommentaren är bärig också mot övriga utvecklingsstråk, i enlighet med karta samt fö r markbehov vid vägar för trafiklösningar, hållplatser etc.

Jordbruksmark med ev. höga värden och odlingselement

Biotopskyddet finns till för att för att skydda hotade små natunniljöer i odlingslandskapet. Dessa är viktiga livsmiljöer för många växter, djur och svampar. Det GENERELLA

23 biotopskyddet omfattar alla småbiotoper i jordbrukslandskapet av en viss typ. Det SÄRSKILDA biotopskyddet gäller särskilt avgränsade områden i jord- eller skogsbruks landskapet som utsetts av länsstyrelsen respektive skogsstyrelsen. Generellt biotopskydd.

B iotopskydd gäller ett antal väl definierade småbiotoper i jordbrukslandskapet som anses viktiga att bevara:

•Alleer •Källor med omgivande våtmark •Odlingsrösen •Pilevallar •Småvatten och våtmarker •Stenmurar •Åkerholmar

Exempel på åtgärder som kan skada ett biotopskyddat område är schaktning, utfyllnad och grävning, kulvertering av öppna diken, deponering av jordmassor, gödsel eller skräp, avverkning av träd i alleer.

Se kommentarer om jordbruksmark efter denna tabell. Saxemara, mer Pågående Se ovan samt se kommentarer om jordbruksmark nedan. 13,I0,16 bostadsbebyggelse planeras väster om bykärnan, mot Spjälkö. De huvudsakliga Osäkra Tydligt stråk utpekas i ÖP, kommentarer saknas om generella 3,13, 16 kommunikationsstråken i planeringsför åtaganden relativt jordbruksmarkens bevarande, se särskilt kommunen följer järnvägen, utsättningar avsnitt om jordbruksmark som kompletterar denna tabell. E22 och RV 27.

Det är även utmed dessa som huvuddelen av förändringarna i markanvändning föreslås. I sex noder ska Saknas Se ovan 3,13, kollektivtrafikens anläggningar perspektiv utvecklas och det ska vara möjligt att byta mellan olika transportslag.

Bra parkeringsplatser för både bilar och cyklar är viktiga på dessa platser.

Även viss form av service kan vara aktuellt i noderna. Utmed E22 och RV 27 finns - Se ovan avseende jordbruksmark. 3,13, 16 områden med särskilt goda förutsättningar för Att flytta tung trafik från den centrala staden genom omlastning (alla verksamheter. bör anses vara positivt, idag trafikeras de centrala delarna av infrastruktursatsning Ronneby av många fordon per dygn inom kategorin tunga ar kan kompenseras Här kan verksamhetstomter för transporter. genom insatser som varierade behov erbjudas. stärker arters Om ett logistikcenter får denna effekt eller om den tillför förutsättningar) I anslutning till järnvägen och transporter behöver följas upp. Det samlade trycket på området flygplatsen finns dessutom anses inte vara väsentligt beaktat att grannkommuner förutsättningar för att skapa ett (Karlshamn) står med nytt större logistikcenter som omlastar 30 logistikcenter. km bort.

24 Se även kommentarer om jordbruksmark ovan samt nedan efter denna tabell. Brunnsparken och - Ny skrivning, platsen har höga rekreationsvärden i redan 8, 11 , 12, 16 Karlsnäsgården pekas ut som befintlig miljö där natur tagits i anspråk (spår), men platsen har värdekärnor för natur och höga förutsättningar till närmre besök i natur med risk för slitage rekreation då det på dessa under okontrollerad utveckling. platser finns en mängd kvaliteer som tillsammans ger det större området dess särski Ida värde. Utmed kusten är både land och - Båtlivet medför stor påverkan avseende sonarljud, gift från 4. 8. 10, 16, vatten viktigt för friluftslivet, bottenfärger, utsläpp från motorer samt anläggningarnas drift (sonarljud avser viktiga platser för båtlivet och underhåll. Att säkerställ a en positiv utveckling i denna tumlare m.fl.) bör/ska stärkas för att skapa sektor som förknippas till Blekinge kan skapa positiv utveckling bättre service. inom marin teknik och marina miljölösningar. Bräkneåns och Ronnebyåns - Se kommentarer om jordbruksmark efter denna tabell. 8, 10, 13,15, 16 dalgångar hyser stor kvali teer för friluftslivet och är också mycket värdefulla för den biologiska mångfalden. Områdena kring Listersjöama, Skärsjön och Salsjön utgör delar i större sammanhängande rekreationsområde som tillgängliggörs och stärks. I stråket mellan Kalleberga och Ej utpekat Skogsmark, samt sjö, stort område som kan bli nyckel för positiv 2, 12, 16 Hyndekulla planeras för en utveckling men där mark kommer att tas i anspråk som omfattande exploatering. potentiellt kan hysa nyckelarter.

Området ligger strategiskt intill Framtida buller om jämvägsstråk flyttas. väg E22 och mellan Ronneby och Kallinge. Från Bräkne-Hoby sträcker sig Ej utpekat Se kommentarer om jordbruksmark efter denna tabell. 8, 10, 11, 13, 16 ett utveck:lingsstråk ut mot Järnavik. Området kommer att anslutas till kommunalt vatten- och avloppsnät inom de närmsta åren. Detta skapar förutsättningar för att utveckla området, framförallt med fokus på friluftsliv och turism men även bostäder.

25 Ett särskilt avsnitt om jordbruksmark och kommunens ambitioner att utveckla i stråk där jordbruksmark dominerar

Plan- och bygglagen, Miljöbalken och Förordningen om hushållning med mark och vatten anger villkoren för skydd av resursen jordbruksmark jämte de skrivningar som finns om värden inom jordbruksmarken som exempelvis skydd av odlingsrösen, solitätträd, stenmurar, dammar med mera. Dessutom är jordbruksmark sedan tidigare beskriven inom kommunens andra strategiska dokument om hållbarhet, miljöstrategier etc.

All jordbruksmark är brukningsvärd och därmed värdefull och Ronneby kommun måste inom ramen för sitt ansvar inom strategisk fysisk planering hushålla med mark som bedrivs i dessa syften.

Jorden skall skyddas främst för resursen att öka självförsö1jning i händelse av kris.

En god hushållning med markresurser och vatten kräver en kvalificerad proaktiv planering där en fungerande översiktsplan ger signaler om var ev. uttag av mark ändå anses vara möjlig. Sådant markuttag prövas sedan utifrån gällande lagstiftning.

2 kap PBL 2 § Planläggning och prövning enligt denna lag syftar till att mark och vatten används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för utifrån beskaffenhet, läge och behov. Företräde ges åt det som för användning från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. MB gäller.

3 kap PBL 4 § Kommunen ska i översiktsplanen redovisa hur skyldigheten att enligt 2 kap. ta hänsyn till det allmänna kommer tillgodoses vid förslag om förändring. I ÖP avsnitt 4 redovisas riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken.

3 kap MB 4 § Jord-och skogsbruk är av nationell betydelse och brukningsvärd jordbruksmark får bara tas i anspråk till annat om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Denna formulering anser kommunen skapar bekymmer då annan mark ofta också betyder annat sammanhang.

Förordningen om hushållning med mark och vatten 5 § anger att myndigheten som tillämpar bestämmelserna i 3 och 4 kap miljöbalken i beslutet ska ange om den prövade verksamheten eller åtgärden är förenlig med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurs utifrån översiktsplanen. Därför måste översiktsplanen vara tydlig i sitt ställningstagande.

Prövningen på va1je plats är platsspecifik och kontextberoende. För plan- och lovärenden ska prövningen syfta till att mark- och vattenområden används för ändamål som områdena är mest lämpade för. Företräde ska ges åt god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas och i ÖP redovisas hur allmänna intressen enligt 2 kap PBL kommer att tillgodoses vid beslut om mark- och vattenanvändning. En väl formulerad översiktsplan är därför vägledande.

26 ff.t~

...... , •• ••••• -~ " ~ ~~ Ronneby 2035

- Förslag till översiktsplan för Ronneby kommun

Samrådshandling april 2017 Politisk styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott utökat med representanter från de partier som inte är representerade.

Roger Fredriksson (M) ordförande Kenneth Michaelsson (C) 1 :e vice ordförande Malin Norfall (S) 2:e vice ordförande Roger Gardell (L) ledamot Anna Carlbrant (RP) ledamot Nicolas Westrup (SD) ledamot Tommy Andersson (S) ledamot Peter Bowin (V) ledamot Lova Necksten (MP) ledamot Willy Persson (KD) ledamot

Projektledning och medverkande Arbetet har tagits fram av miljö- och byggnadsförvaltningen med hjälp av representater från samtliga förvaltningar och bolag i Ronneby kommun. Konsekvensbeskrivning Ronneby kommun genom Cefur med hjälp av represenater från kommunledningskontoret. Kartor /111 ustrationer Miljö- och byggnadsförvaltningen Ronneby kommun Samråd 24/4 -25/6 2017

2 Ronneby kommun håller på att växa - fler väljer att flytta till oss och nya Översiktsplanen uttrycker kommunens ambitioner för en hållbar företag etablerar sina verksamheter i vår kommun. samhällsutveckling och en god livs- och näringslivsmiljö. Så vad betyder Så ser det ut idag och jag, med många andra hoppas på att tillväxten en hållbar samhällsutveckling och en god livsmiljö för oss som bor och fortsätter. Jag ser tillväxten som något väldigt positivt och den för med sig verkar i Ronneby? många fler positiva effekter när det gäller till exempel arbetstillfällen och Du som invånare har fått svara på frågan redan under hösten och vintern fler valmöjligheter för oss invånare. 2015/2016. Nästan 3 000 svar har kommit in till oss och vi har läst alla! Tillväxten kräver även en del av oss som kommun, markägare, arbetsgivare Utifrån dina svar har tre framtidsbilder om boende, kommunikationer och och inte minst beslutsfattare. Vilken väg ska vi gå? näringsliv arbetats fram - beskrivningar av hur vi vill att Ronneby kommun ska utvecklas fram till 2035. I dokumentet du håller i din hand, Förslaget till Ronneby kommuns nya översiktsplan 2035, presenteras flera strategiska ställningstaganden om till Nu är det dags igen att tycka till. Läs och begrunda Förslaget till Ronneby exempel var vi ska växa och hur vi ska utvecklas. Det är kommunens mest kommuns nya översiktsplan 2035! Hör av dig med dina synpunkter, frågor centrala och långsiktiga planeringsverktyg när det gäller användning av och funderingar till oss folkvalda politiker och till tjänstemännen på mark- och vattenområden. Det är här vi kan visa vägen. miljö- och byggnadsförvaltningen som arbetar med översiktsplanen. Tänk dig Ronneby år 2035. Jag har hunnit fylla 60 år och våra i år nyfödda Ronnebybor tar snart studenten. Det är ett långt tidsperspektiv där mycket Roger Fredriksson kan hända som vi inte vet idag. Ändå är det viktigt att vi vågar välja väg Kommunalråd Ronneby Kommun nu.

~ ..,...... - ..,.. E! ,.4 NN~ Hållbara kommunikationer 26 INLEDNING • Infrastruktur i regionen och kommunen 26 Vad är en ÖP? 7 • Ett miljöanpassat transportsystem 26 Översiktsplanering i Ronn eby kommun 7 • Kollektivtrafik 27 • Gång- och cykeltrafik 27 Process 7 • Vägnät 28 Vision och framtidsbilder 8 • Järnväg 28 Ronn eby och omvärlden 10 • Flygtrafik 29 • Sjöfart 29 VAD UTGÅR VI IFRÅN? • Utveckla transportsambanden till noder i omvärlden 29 Mosaik av attraktiva livsmiljöer 15 Rik grönstruktur med höga naturvärden 30 • Stärkt biologisk mångfald • Attraktivt boende i unika miljöer 15 30 • Ekosystemtjänster vid planering och bebyggelse • Blandade boendeformer och social hållbarhet 16 31 • Ett rikt och tillgängligt friluftsliv • Offentlig och kommersiell service 18 32 • Hållbart byggande med goda inomhusmiljöer 19 Robu st samhälle i ett förändrat klimat 33 Hållbar bebyggelsestruktur i hela kommunen 20 • Förändrade temperaturer 33 • Stigande havsnivåer 33 • Stärkta bebyggelsekärnor nära befintlig infrastruktur 20 • Ökad nederbörd 34 • Stråk för attraktiv utveckling 20 • Ras, skred och erosion 35 • Boende på en levande landsbygd 20 • LIS-områden för landsbygdsutveckling 21 Teknisk infrastruktur och energi 36 • Kustbebyggelse 22 • En väl utbyggd IT-infrastruktur i hela kommunen 36 Innovativt näringsliv med hög syss el sättning 23 • Effektiv fossilfri energi 36 • Områden för vindkraft • Rätt verksamhet på rätt plats 23 37 • Dagvatten • Detaljhandel 23 37 • Avlopp 38 • Besöksnäringen 24 • Säker dricksvattenförsörjning 38 • Lantbruk 24 • Avfall som resurs • Företagande utifrån cirkulär ekonomi och naturliga resurser 25 39 • Eldistribution • Kompetensutvecklingen för verksamheter 25 39 4 SÅ PLANERAR VI! Ri sker och säkerhet 79 • Farligt gods 79 Utvecklingsstrategier 40 • Förorenade områden och deponier 79 Hänsyn 43 • Markradon 80 • Buller 80 Användning 44 • Vägbuller 80 Ronn eby stad 46 • Järnvägsbuller 80 Kallinge 50 • Flygbuller 80 Bräkne-Hoby 53 Miljökvalitetsnormer 81 Saxemara 56 • Omgivningsbuller 81 List erby 58 • Utomhusluft 81 Johannishus 60 • Vatten 82 62 Folkhälsomål 83 Hal la bro 64 Andra allmänna intressen 83 66 • Jord- och skogsbruk 83 Utvecklingsområde - Järnavik 68 • Stora opåverkade områden 84 • Bostadsförsörjning 84 Land sbygd 70 Mellankommunala och regionala intressen 85 Havet 71 • Ronneby en integrerad del i regionen 85 • Kommunikationer 85 PLANERINGSUNDERLAG OCH • Havet och kusten 85 • Grönstruktur 85 RIKSINTRESSEN • Vattenfrågor 86 • Utbildning och kompetensförsörjning 86 Vad är ett riksintresse? 72 • Teknisk försörjning 86 • Riksintresse för Naturvård 72 • Handel och näringsliv 86 • Skyddade vattendrag Bräkneån 73 • Friluftsliv och turism 86 • Kustzonen 74 • Natura 2000-områden, habitat-/fågelområden 74 FORTSATT ARBETE • Riksintresse för Kulturmiljövård 75 Pågående processer • Riksintresse för Friluftslivet 75 87 • Riksintresse för Vattenförsörjning 76 Framtida processer 87 • Riksintresse för Kommunikationer 77 • Riksintresse för Yrkesfiske 77 • Riksintresse för Totalförsvaret 78 LÄSANVISNING

Del 1 Inledning I del 1 beskrivs vad en översiktsplan är och processen för att ta fram den. Här beskrivs också kommunens nuläge och omvärld, liksom kommunens vision och de framtidsbilder som översiktsplanen syftar till att uppnå. Del 2 Vad utgår vi ifrån? I del 2 presenteras planeringsstrategier och temaområden. Temaområdena ger en fördjupad bakgrund till planeringsstrategiema som syftar till att främja en utveckling mot kommunens framtidsbilder.

Del 3 Så planerar vi! I del 3 visas geografiskt på kartan hur mark- och vattenområden i kommunen föreslås användas, utvecklas och bevaras.

Del 4 Planeringsunderlag och riksintressen I del 4 beskrivs planeringsunderlag och riksintressen för Ronneby kommun.

Del 5 Fortsatt arbete I del 5 nämns viktiga åtgärder som har identifierats i arbetet och som kräver fortsatt arbete.

Konsekvensbeskrivning av förslag till översiktsplan Konsekvensbeskrivning av översiktsplanen utgör ett separat dokument.

r::i.A0 ~ /1. ,~~- &b ~ '" ' ~ 0 if. r: :~• \..7 JJ_ RVNN :St ,,, ,,. ~(±2"""--' ...... ,.lll _,.a R• NNEåY .,.-=------~-~... R • NNEBY 6 Översiktsplanering i Ronneby kommun Kommunens nu gällande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige den 30 november 2006. Sedan dess har kommunen upprättat två tematiska tillägg till översiktsplanen gällande Vindkraft (2012) och LIS- Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (2013). Dessa båda planer har lyfts in i det nu framarbetade förslaget till översiktsplanen. Avsikten är att båda planerna ska tjäna som ett fördjupat kunskapsunderlag efter Vad är en ÖP? översiktsplanens antagande. Utöver detta pågår arbetet med att upprätta ett En översiktsplan anger kommunens intention för användningen av mark­ tematiskt tillägg till översiktsplanen gällande grönstruktur. och vattenområden i kommunen. Här beskrivs hur den byggda miljön ska användas, bevaras och utvecklas utifrån de allmänna intressen som ska tas Process hänsyn till i den fysiska planeringen. Medborgardialog Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men den är ett viktigt strategiskt verktyg. Bland annat är den vägledande för tillståndsprövningar och En viktig grund för arbetet med översiktsplanen har varit en inledande detaljplaner, områdesbestämmelser och bygglov. Den innehåller medborgardialog. De som bor eller verkar i kommunen är en mycket information om framtida utvecklings- och utbyggnadsområden och ger viktig källa till kunskap och den verkliga experten på hur det är att vara stöd och vägledning för beslut som rör användningen av mark- och medborgare i Ronneby kommun. För att nå många har flera steg och olika vattenområden. I översiktsplanen uttrycks kommunens ambitioner för en kommunikationsmetoder använts, bland annat vykort, hållbar samhällsutveckling och en god livs- och näringslivsmiljö. Att bidra möten och en webbenkät. ~ t:1·, ?· .--- :. " till att nationella, regionala och lokala miljömål uppnås är en viktig del av rtici<\OIVI:.:. •,:· .... "~.,.;,! .. y ;;'_l_...: Synpunkterna har varit en utgångspunkt för de tre .. ~~ .. ( ,•· .. ,.. ... _-. ·f,: .... översiktsplanen. framtidsbilderna om boende, kommunikationer och 1:> ·: ·:. ~'..:: .-,_~_:'.~~- .."fi;(f~ Översiktsplanen regleras av Plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken näringsliv som ligger till grund för utarbetandet av ~t~.QNN~~y,f -~- .. • ! ·, ~ : •., _.';;..' (MB). Översiktsplaneringen är en ständigt pågående process, då planeringsstrategier i översiktsplanen. .,.-: .. ...:•-··· förutsättningar hela tiden förändras och nytt underlagsmaterial kan leda till nya prioriteringar. PBL kräver därför att kommunfullmäktige minst en gång Framåt!lnda per mandatperiod tar ställning till översiktsplanens aktualitet. ~OQO La o..c!~~~ Bå~! utveckling Nä~h;töKusten ,~~- ..... _- T • '"tt"' Entreprefl0Ct1 les_bygd ur Is mKommunikationer Mengkultur spo11 t r.. 1,d 1 1 Arbetsmarknaden ' -,... ._ - I> Vykort med frågor skickades ut till kommunens alla hushåll som en del av medborgdialogen. Till höger IL==-'\<3/'0 ~ ser du svaren på f rågan:"Vad ör Ronneby kommuns styrkor för framtiden?" R• NNEBY Samråd Vision och framtidsbilder Med framtidsbilderna, synpunkterna från allmänheten och viktiga Ledstjärna för kommunens arbete är Vision Ronneby, antagen 2013. Vision styrdokument som grund har tjänstemän och politiker på Ronneby Ronneby har också varit utgångspunkt för arbetet med kommunens nya kommun tagit fram ett förslag till översiktsplan. Samråd genomförs för översiktsplan. att medborgare, myndigheter, föreningar och andra intressenter ska kunna lämna synpunkter på planförslaget. Under samrådstiden finns planförslaget Utifrån Vision Ronneby har tre framtidsbilder arbetats fram. tillgängligt på Stadshuset och biblioteken samt på kommunens hemsida. Framtidsbilderna beskriver kommunens ambitioner för utvecklingen Samrådsmöten kommer att hållas på olika platser i kommunen. Inkomna fram till år 2035. De bottnar i ett brett arbete baserat på medborgardialog, synpunkter och information om hur de bemöts kommer att sammanställas i politiskt arbete och kommunens befintliga styrdokument. en samrådsredogörelse efter att samrådet är avslutat. Framtidsbilderna har fördjupats inom sju tematiska områden som resulterat Utställning i planeringsstrategier för kommunens framtida utveckling. De beskrivs i del 2. Planeringsstrategier ligger till grund för de geografiska förslagen som Efter samrådet bearbetas planen utifrån de synpunkter som inkommit. presenteras i del 3. Det bearbetade förslaget ska sedan ställas ut under minst två månader. Allmänhet, myndigheter och berörda förvaltningar kan då lämna synpunkter på det slutliga planförslaget. Synpunkterna ska lämnas skriftligt och inom utställningstiden. De synpunkter som kommer in under \/\S\ON RONNEBY utställningen sammanställs i ett särskilt utlåtande som även redogör för de ~e,,\.DE!i eventuella ändringar i planen som synpunkterna lett till. Om planförslaget ~.fJ. - efter utställning ändras väsentligt ska kommunen ställa ut förslaget på nytt. ~t Antagande När planen slutligen är utställd och reviderad är den klar för antagande. Det är kommunfullmäktige som antar översiktsplanen.

Planerings­ Beslut om -.;: § C:;;; >-=~> >>C: ·E ~ St'.? .:; ~:E E :o ., il:! . !l t; :n, C .... ::, ci..!!? ~.g ~j .··~· . .... 18 PLANERINGSSTRATEGIER a. a. .. .. a. . 5 s :::, > ~ C0 > ;;; "' "' ~~~ .... GEOGRAFISKA UTVECKLINGSFÖRSLAG Här ärvi -...... $,.~'?rv ~l"' 8 • • • LIVSKVALITET I STAD OCH PÅ •• LANDSBYGD • Framtidsbilder • År 2035 finns en mångfald av • • attraktiva boendemiljöer i hela • kommunen. De präglas av god .. •• • - • service, bra kommunikationer och • • • en blandad bebyggelse. VISION RONNEBY • • Boendemiljön utmärks av • ekonomisk, social och ekologisk • Ronneby skall vara en framgångskommun där befolkningen och antalet hållbarhet där alla har tillgång till arbetstillfällen ökar. Kommunen ska präglas av ett tillåtande, lyssnande och en rik natur, underbara vatten och • • • ansvarstagande ledarskap där omsorg om invånarna, näringslivet och • en bredd av fritidsaktiviteter. Vårt • • GULDLÄGE FÖR UTVECKLING •• miljön står i fokus. kulturarv värnas som en resurs och • MITT I BLEKINGE • kulturlivet är tillgängligt för alla. • Alla människor ska ha samma rättigheter och lika värde och varje enskild År 2035 är Ronneby med sitt • individ skall bemötas med respekt och erbjudas god kommunal service, en strategiska läge vid Östersjön och attraktiv livsmiljö, ett levande kulturliv och en rik fritid. • närheten till Europa ett av Sveriges mest attraktiva innovationsnav. Ett Den kommunala servicen skall kännetecknas av valfrihet för den enskilde. • • • •. • • • • • • • • • • • • • • • • •. • • •• • • • • • • • ~ utbyggt samarbete för högre Det ska finnas en trygg förskola och skola som förbereder våra barn för studier och attraktiva • framtiden samt individanpassad omsorg i livets alla faser. boendemöjligheter gör Ronneby Näringslivet ska uppmärksammas som grunden för allas vår ekonomi och till en bra plats att starta och driva genom nära dialog ges möjlighet att vara delaktiga i samhällsutvecklingen. företag inom alla branscher och • • kommunen karaktäriseras av • Naturen och vår miljö skall förvaltas med ett långsiktigt perspektiv så att •• •• närhet och tillgänglighet. De goda • • • vi bevarar dess värden till efterkommande generationer. NÄRA TILL VARANDRA förutsättningarna för en rik • År 2035 finns i Ronneby kommun • turismnäring tas tillvara och • Ronneby behöver ett tydligt ledarskap och tydliga mål för att utvecklas till • en väl utbyggd infrastruktur för utvecklas . • en jämställd och trygg framgångskommun. ••• • •• lokala, regionala, nationella och •••••••••••••• • ••• internationella resor. Det finns en • bra samordning av olika trafikslag för hela kommunen och infrastrukturen för förnyelsebara drivmedel är väl utbyggd. Det digitala samhället är väl utbyggt och ger goda förutsättningar för ett attraktivt boende och ett • • livskraftigt näringsliv. •• • •••••••

- t, .,,.__ ...... GY0 ~ R• NNEBY Ronneby och omvärlden Regionen Blekinge är en del av den expansiva Östersjöregionen. Vid sidan av Kommunen storstadsområdena är Blekinge ett av landets mest tätbefolkade län. Ronneby kommun är beläget i den centrala delen av Blekinge län och Huvuddelen av Blekinges befolkning på drygt 156 000 invånare är gränsar till Östersjön i söder, till Kronobergs län och kommunerna Tingsryd koncentrerad till kustzonen. Blekinge har en stor inflyttning från utlandet. och Emmaboda i norr samt Karlshamn och Karlskrona kommuner i Denna inflyttning har ökat under de senast 15 åren. väst och i öst. Landskapet är omväxlande och karaktäriseras av de tre Regionförbundet Region Blekinge svarar för den regionala utvecklingen landskapstypema skogsbygd, mellanbygd och kustbygd. i länet. Den finns en regional utvecklingsstrategi, Blekingestrategin, där Kommunen har efter en längre tid av minskande befolkning, de senaste hela länet samlats kring en gemensam väg för utveckling inom de tre åren haft ett haft en ökande befolkning och invånarantalet har passerat verksamhetsområdena; kultur & fritid, trafik och regional utveckling. 29 000 invånare. Ronneby stad är, med sina drygt 12 500 invånare, den Blekinges övärld är Östersjöns sydligaste skärgård. 2011 blev skärgården största tätorten i kommunen. Staden ligger intill Ronnebyån och är belägen och kustzonen i Karlskrona, Ronneby och Karlshamns kommuner utnämnd 3 km från havet. till biosfärområden av UNESCO. Biosfärområdet har fått namnet Blekinge I kommunen finns flera mindre tätorter. De största samhällena efter Arkipelag. Ronneby stad är Kallinge och Bräkne-Hoby.

J •. ~~ •' 1J: . '--­"- ~ 1 ·-°f"~ . \_ ·, J I/ V''~ -~ --'1< . ~ ' \

/. I • Vr-.l \ . \...... ,,....t .,. ~.;;;.--.....;..'.._~ . - \ '\ ,· ~~ ->-y---~.. ,---,--- ( "- -J.; I 9!YJ1- ~ /) • J , j ../ '°""

.r"" e 10 Ronneby växer Fler väljer att flytta till andra kommuner i Blekinge och till andra platser i Sverige än tvärtom. Trenden är att även många ungdomar i åldern 18-24 Sedan 2006, då kommunens nuvarande översiktsplan antogs, har år väljer att flytta från kommunen, särskilt kvinnor. Inom kommunen finns förutsättningarna för kommunens utveckling förändrats. Efter några en trend mot att fler flyttar från landsbygden in till tätorterna. Därför är det år av befolkningsminskning visar kommunen sedan 2013 växande viktigt att utveckla de attraktiva boendemiljöerna i alla delar av kommunen. befolkningssiffror. Detta beror främst på inflyttning från utlandet. En Detta förutsätter ett basutbud av samhällelig service i kommunens mindre prognos pekar på en fortsatt stadig befolkningsökning fram till mitten av orter. 2020-talet. Enligt den prognosen skulle det bo mer än 31 000 invånare i Ronneby kommun år 2035, som är den tidshorisont som översiktsplanen Befolkningsutveckling och befolkn ingsprognos 32000 sträcker sig till. 31000 /~ -- Kommunen står nu inför en utmaning att kunna erbjuda bostäder till alla ------30000 som vill bosätta sig i kommunen. Även befolkningsstrukturen håller på _,,/' att förändra sig. Andelen barn och ungdomar samt äldre kommer att öka 29000 ,,,/' mest. Bland de äldre är det framför allt gruppen invånare som är 80 år 28000 och äldre som ökar. Detta ställer nya krav på boende med bland annat hög 27000 tillgänglighet. Kommunen måste även ha god beredskap för en utbyggnad av skolor och förskolor. 26000

25000 sa~ag~~~~ss~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ ~~~~~~~~~~gg~~~~~~~~gggggg~ggg~gg~gg

Befolkningsutveckling 2000 - 2015 och befolkningsprognos 2016 - 2035 för Ronneby kommun. Augusti 2016 Källa: SCB

Jämförelse 2015, 2025 och 2035 i olika åldergrupper

7000

6000

5000

4 000

3000

2000

1000

0 - 0-14 15-19 20-29 30-39 40-49 50-64 65-79 80-

- utfall 2015 - Prognos2025 -- Prognos2035 Jämförelse i olika åldersgrupper, Ronneby kommun. Augusti 2016 Kö/la : SCB ~ Näringslivet växer I Ronneby kommun förvärvsarbetar drygt 11 000 personer och det finns kan driva en ökad efterfrågan på arbetskraft kan finnas i nyföretagande och ca 2 600 företag. Ronneby kommun har en bred arbetsmarknadsprofil med nyetablering, men den största potentialen för tillväxt och utveckling finns i många företag i tillverkningsindustrin, men också många högteknologiska de befintliga små och medelstora företagen. serviceföretag samt företag inom marknadsundersökningar och telefonservice. Försvarsmakten är en stor arbetsgivare i kommunen. Efterfrågan på mark i handels- och verksamhetsområden växer. Inom en snar framtid är det nödvändigt att kunna erbjuda nya ytor till företag som Bredden ger möjlighet för personer inom många olika kompetensområden vill etablera sig eller utöka sin verksamhet i kommunen. att arbeta i Ronneby. Knappt en tredjedel av kommunens befolkning i åldern 20-64 år har en eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivån är Arbetsmarknaden generellt högre i Ronneby tätort och i den södra delen av kommunen. Ronneby kommun tillhör samma arbetsmarknadsregion (LA-region) I framtiden ses en stor utvecklingspotential inom besöksnäringen, främst som Karlskrona kommun och angränsar till LA-regionerna Karlshamn/ genom samverkan med Region Blekinge. Övrig ekonomisk tillväxt som Olofström, Kalmar och Växjö. Utvecklingen och förutsättningarna i arbetsmarknadsregionen påverkar möjligheterna till jobb och bosättning i kommunen. Det är också möjligt att pendla även till kringliggande Arbetstillfällen 2014 - Ronneby regioner, med Ronneby kommun som boendeort. - Riket Fördelat I procent per bransch I Ronneby kommun är det fler som pendlar ut för att arbeta än som pendlar in till kommunen. Totalt har kommunen en nettoutpendling på Jord 6 ~k~, ,--:i 3 STATISTIK omkring 1 100 personer. Den största pendlingen sker till Karlskrona I ARBETSTILLFÄLLEN 23 följt av Karlshamns och Tingsryds kommuner. Från Karlshamn och Källa: SCB 2014 12 Karlskrona sker inpendling till Ronneby. Ronneby stad och Kallinge är --- Antal arbetstillfällen per 7 de största orterna för inpendling av arbetskraft. Dagspendlingen är starkt Bygg dagbefolkning 11 065 personer FaSlighel I I 9 koncentrerad till den befolkningstäta kusten. Antal förvärvsarbetande per Hoten nattbefolkning 12235 personer Restaurang _J 15 Arbetspendlingen över länsgränsen har ökat och kan med fördel stimuleras Utpendling 1170 personer att öka ytterligare efterhand som den regionala kollektivtrafiken byggs -~3 Tronspo~ _ 5 ut. Med anledning av detta är det angeläget att i översiktsplanen verka ANTAL FÖRETAG 16 för förbättrade kommunikationer samt att planera nya bostäder och ljan.ter ENLIGT NUVARANDE 23 arbetsplatser med god kollektivtrafik:försörjning. Källa: UC 2016 Myndigheler 11 Aktiebolag 827 För.:vor i 6 Ekonomisk förening 31 11 Handels- och kommanditbolag 97 Utbildning i 11 Enskild firma 1488 Övriga 185 14 v ·rd ·'::::I 17 Totalt2 628 O~rg ~ - 1--1--r-1~-I - 1 I I 0% 5% "1 0% 15% 20% :?5% 12 Regional infrastruktur Omvärlden Ronneby kommun har goda förbindelser till knutpunkter både regionalt, Det blir allt svårare att skilja lokala förutsättningar från globala. Det oroliga nationellt och internationellt. politiska läget i världen påverkar allt mer kommunens förutsättningar. När Försvaret bedömer att säkerhetsläget förändras blir det direkt påtagligt Länets flygplats i Ronneby kommun fyller en viktig funktion genom för kommunens invånare genom ökad trafik vid den militära flygplatsen i den snabba förbindelsen till Stockholm. Det finns goda buss- och Kallinge. tågförbindelser genom Blekinge och till Skåne samt bussförbindelser från Ronneby till Tingsryd och Växjö. Kust-till-kustbanan innebär en Förmågan att kunna anpassa kommunens verksamheter till nya direktförbindelse med tåg till Malmö och Köpenhamn. I kommunen finns omständigheter och att kunna se möjligheter i utmaningarna blir därför tågstationer både i Ronneby tätort och i Bräkne-Hoby. allt viktigare. Oroligheterna i världen förstärker kommunens behov av god regional, nationell och internationell samverkan. Väg E22 är kommunens viktigaste transportled för fordonstrafik. Den knyter ihop centralorterna i Blekinges kustzon med Skåne och Kalmar län. Riksväg 27 (RV 27) är en viktig länk mellan sydöstra Sverige och västkusten.

,, 'I I i ' '· \ I ( )\ \ I

11 !'1 ~ \ )( I ·:x- t ·. I 11,· J • ~ --- - ·''L1 ' )- ·- -~ ,. (}- i ,/ i ' \ ~1..}:t ,, ,,, ... , .,j. J :: ~ I , .. ._ _,J , .,.._ - I " t:• ,,.. };,...!.::f:.~. ; ' ' I ' \; I ' ' I I I I \ ' .., \ 'v~~~. , I J.~~~ y.. "'I\ ' ..,, . ) I - ,__ , . --(i..._ '.. . .-L;-/1, I ~~ " -...... - _, - Ä ~ ~ ~~ f ______{ ___ __!_~ !~.... /.,.,n nnn R I ' ' \

I I Gdansk/Gdyma 10,5timmar ....

KJalpe

Begreppet natur har en bred betydelse och omfattar både natur- och kulturlandskapet, anlagda och skötta grönområden, bostadsgårdar samt parker. Naturen innefattar även vatten, berg, strand och djurliv. Även om naturen så gott som alltid är nära hemmet i Ronneby kommun finns det delvis brister i nåbarhet. Nåbarheten försvåras om området exempelvis är kuperat eller om gångvägar saknas. Vattendrag, större vägar och järnväg utgör barriärer i stadsrummet.

En förbättring av grönområdenas tillgänglighet och bostadsområdenas utemiljöer är till nytta för alla. Det är också ett sätt att minska skillnader i hälsoläget mellan olika sociala grupper. Speciellt i socioekonomiskt utsatta områden kan en attraktiv gestaltning av närmiljön ha stor betydelse.

Områden med äldre :flerbostadshus kännetecknas ofta av enkla utemiljöer med exempelvis stora gräsytor utan speciell funktion. I dessa områden finns det en stor potential att höja områdets attraktivitet och möjligheten till en rik närmiljö. Med fördel kan olika funktioner sam lokaliseras till en plats eller ett stråk.

Foto:Colluva 16 Ett levande kulturliv En rik fritid Ronneby kommun utmärker sig genom ett rikt kulturliv med ett särskilt I Ronneby finns goda förutsättningar för en innehållsrik och aktiv fritid. fokus på bildkonst, teater, musik, hemslöjd och film. Genom kulturen Kommunens många föreningar erbjuder ett brett utbud av aktiviteter. skapas sociala mötesplatser. I de mindre tätorterna och på landsbygden Många av kommunens idrottsanläggningar byggdes under 1960- och 1970- erbjuder bibliotek, församlingar, konstnärligt aktiva och många talet. Det innebär att kraven på anläggningarna har förändrats sedan de samhällsföreningar möjlighet att ta del av kulturupplevelser och att uttrycka byggdes och i många fall krävs utökade faciliteter för att kunna bedriva sig konstnärligt. För att utveckla kulturlivet och göra det mer tillgängligt är verksamhet fullt ut idag. det viktigt att bevara och skapa fler scener, utställningslokaler, verkstäder Inför framtiden behöver en del av de äldre anläggningarna renoveras och replokaler i samarbete med aktiva inom kulturområdet. eller ersättas. Nya anläggningar kan med fördel sam lokaliseras för att öka I kulturkvarteren Bergslagen i Ronneby tätort finns flera av Ronnebys möjligheten att samutnyttja lokaler, cafeteria och omklädningsrum med kultur- och aktivitetshus, bland annat Kulturcentrum med en av södra mera samtidigt som personal kan sköta åtaganden för flera anläggningar. Sveriges största konsthallar, som också fungerar som scen för musik Genom att utforma lokaler för :flexibel användning både under dygnet och andra kulturarrangemang. Området har potential att utvecklas till och året ökar möjligheten att utnyttja kommunala investeringar maximalt. ett kulturellt centrum. Region Blekinge har tillsammans med Ronneby Samlokalisering mellan fritidslokaler och kulturlokaler skapar dessutom kommun påbörjat planering av att utveckla Kulturcentrum till ett regionalt möjligheter till fysiska mötesplatser. Det skapar också bättre underlag för centrum för samtida konst. att förse platsen med kollektivtrafik och cykelväg. Det pågår också diskussioner med bland annat Blekinge Museum om att På många platser i kommunen har spontanidrottsplatser byggts. För att anlägga ett nytt museum i Ronneby. Museet ger möjlighet att Ronneby tillfredsställa andra typer av önskemål kan exempelvis hinderbana, utegym kommuns historia berättas och i det sammanhanget kan de senaste årens eller skatepark komplettera spontanidrottsplatser för bollsport. I framtiden anmärkningsvärda fynd från utgrävningarna i Västra Vång och skeppet ses ett ökat behov av lokaler för icke föreningsbundna aktiviteter. Det kan Gribshunden som förliste vid Ekön exponeras. innebära behov av lokaler som kan bokas av privatpersoner för offentliga evenemang, tex. konserter, disco eller uppvisningar.

Kulturcentum finns i Kockums gamla emaljerverk. I Kulturcentum finns konsthallar, scener för musik och andra kulturevenemang. ~ Fritidsgårdarna är viktiga mötesplatser för barn och unga. Fritidsgårdarna Förskola och skola fyller ett viktigt behov för ungdomar och kan ses som ett komplement De senaste årens befolkningsökning har även avspeglat sig i ökad till föreningsverksamheten. I Ronneby kommun finns fritidsgårdar på efterfrågan på förskoleplatser och skolplatser i kommunen. I kommunen Kallingeskolan och på Bruket i Ronneby stad. På Hjorthöjden finns är många av förskolorna äldre och i behov av översyn och upprustning. Ett Hjortens mötesplats. Dessutom finns det samhällsföreningar i Backaryd, framtida behov av ett 40-tal nya avdelningar förutspås i kommunen. Då Eringboda, Johannishus och Öljehult som driver fritidsgårdar. gäller det både ersätta äldre och bygga nya. Behovet är störst i Ronneby Offentlig och kommersiell se,vice tätort och Kallinge. Behovet av service hänger ihop med befolkningens utveckling och Strategiskt placerade förskolor intill kommunikationsstråk och med goda sammansättning, exempelvis familjestrukturer och demografi. För många naturmiljöer är att föredra. Förskolor med mellan 6-8 avdelningar och är skola, vård och omsorg en viktig del av vardagslivet. Anläggningar utrymme för att tillfälligtvis placera moduler/paviljonger inom området för som förskolor, skolor och vårdcentraler bör kunna nås trafiksäkert till hastigt uppkomna behov efterfrågas. fots, på cykel och med kollektivtrafik. Därför är de bästa lägena för dessa Även grundskolan har ett stort utbyggnadsbehov i Ronneby tätort. När etableringar ofta i kärnornas centrum eller nära en kollektivtrafiknod. detaljplaner för nya bostadsområden upprättas ska behovet av kommunal Offentlig och kommersiell service kan stärkas genom att ligga nära service beaktas och infogas i planen. varandra. Detta minskar transportbehov och stödjer underlaget för den befintliga servicen. Service på landsbygden är viktigt för både boende och Bostäder för äldre besökare. I samarbete med kommunbygderådet och samhällsföreningar Med en ökande andel äldre kan nya boendeformer krävas i kommunen. pågår en förstudie för att etablera lokala servicepunkter i Eringsboda och Ofta lyfts trygghetsboende eller seniorboende fram som ett attraktivt Hallabro. Kommersiell och offentlig service samt information ska kunna bostadsalternativ för friska äldre som vill ha möjlighet till mer social samlas i samma lokal. Servicepunkterna ska utgöra nav för orten och även samvaro än vad en vanlig bostad generellt erbjuder. fungera som mötesplatser.

Förskolor och skolor bör kunna nås trafiksäkert till fots, på cykel eller med kollektivtrofik. Förskolor och skolor sko placeros så att det finns möjlighet att ut nytta utemiljön i undervisningen. 18 kunna tas isär. Ronneby kommun använder sig av en materialdatabas för att säkerställa att allt byggmaterial i kommunala nybyggen är känt och så giftfritt som möjligt. Vid byggnation skall positiva effekter eftersträvas, exempelvis genom att byggnaden bidrar till en ökad biologisk mångfald, renar vatten eller producerar mer förnybar energi än den förbrukar. Ett hållbart byggande förutsätter också att en byggnad ska kunna användas eller anpassas för olika användningar, allt eftersom behoven förändras över tiden. Kommunala lokaler skall därför utformas :flexibelt, så att de kan omvandlas i takt med den demografiska utvecklingen. En förskola ska till exempel enkelt kunna byggas om till en skola. Allmänna ytor så som matsalar och samlingslokaler kan utformas så att de även kan användas av föreningar kvällar och helger.

Trygghets bostäder ger äldre mer social samvaro. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Trygghetsbostäder finns idag i Ronneby tätort, Eringsboda och Backaryd. • • Befolkningsprognoser pekar mot ett ökat behov av bostäder för äldre Planeringsstrategier för att uppnå en mosaik av attraktiva • livsmiljöer • framförallt i Ronneby tätort men även Kallinge, Bräkne-Hoby och Listerby. • • En förändring av Backens vård- och omsorgsboende i Backaryd till • • trygghetsboende medför behov av ett vård- och omsorgsboende i Hallabro. • 1. Förtäta och planera för ny bebyggelse i anslutning till ny och • Äldre personer kan även välja att flytta till en annan än den närmsta • befintlig infrastruktur och kollektivtrafik. • tätorten. Detta kan medföra ett ytterligare ökat behov av trygghetsboenden i • 2. Komplettera bostadsutbudet i kommunens olika delar så att • Ronneby tätort eftersom närhet till service är högre i staden. • variationen av bostadstyper och upplåtelseformer ökar. • • • Hållbart byggande med goda inomhusmiljöer • 3. Utgå från landskapets grundmönster och bygdens kulturvärden vid • Valet av material i byggnader har stor betydelse både för miljön och för • bebyggelseutveckling. • människors hälsa och välbefinnande. Byggnadsmaterial kan påverka • 4. Stärk kärnorna för service och bebyggelseutveckling. • miljö och hälsa vid tillverkning, användning och efter byggnadens • 5. Säkerställ tillgänglighet till bostadsnära natur. • användningstid. Ett kretsloppsperspektiv på byggnadsmaterial är därför • 6. Utforma kommunala lokaler flexibelt så att de kan användas på olika • nödvändigt. Byggnadens kretslopp betyder på vilket sätt materialen • • antingen kan återanvändas för nya produkter eller brytas ned i en biologisk • sätt över tid. • process efter användning. Det ställer krav på en design som underlättar för • att byggnaden ska kunna demonteras och att de olika komponenterna ska • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • -~ förutsättningarna för kollektivtrafik. I stråken skapas möjlighet att komplettera befintlig struktur med utveckling av tex. näringsliv, friluftsliv och kulturmiljöer. Hållbar bebyggelsestruktur i Boende på en levande landsbygd hela kommunen Det är viktigt att förutsättningar finns för en levande landsbygd i hela kommunen. Översiktsplanen föreslår nya bostadsområden främst i kommunens kärnor och längs utvecklingsstråken, men det finns också goda förutsättningar för att skapa vackra boendemiljöer på landsbygden. På många platser kan glimtar av sjöar och vattendrag erbjudas från bostaden. Nya bostäder på landsbygden bidrar till ett ökat kundunderlag Livskraftiga kärnor utgör grunden för en hållbar bebyggelsestruktur i den närliggande kärnan och understödjer utbudet av både service och i hela kommunen. I kärnorna finns offentlig och kommersiell service kollektivtrafik. samt möjlighet till kollektivt resande. Produktiva arealer för jord- och För landsbygdens attraktivitet som bostadsort och besöksmål är det viktigt skogsbruk och en sammanhängande grönstruktur ska i möjligaste att bevara kulturella värden och den biologiska mångfalden, bland annat mån bevaras. Detta ger goda förutsättningar för en effektiv genom att hålla landskapet öppet genom bete och slåtter. Många som användning av mark och infrastruktur. vill bo på landsbygden har också önskemål om att kunna ha småskalig djurhållning. Stärkta bebyggelsekärnor nära befintlig infrastruktur Ronneby är en tätbefolkad kommun men med en relativt utspridd bebyggelsestruktur. Det finns många mindre orter och samhällen i kommunen. För en effektiv försörjning av hela kommunen behöver servicen koncentreras till orter som kan fungera som kärnor för större omland. Kommunala satsningar i form av förskola och skola bör ske i kärnorna. Även särskilda boenden, trygghetsboenden och hyresrätter bör förekomma. Kärnorna ska vara försörjda med kollektivtrafik och det är också viktigt med möjlighet till livsmedelshandel och drivmedelsförsörjning. En bevarad och förbättrad service i kärnorna kan även stärka mindre orter i närheten och den omgivande landsbygden. Stråk för attraktiv utveckling För att stärka kärnorna och för att utveckla attraktiva boendemiljöer ska förtätning och utvecklingsstråk främjas. Utveckling i stråk skapar

förutsättning att skapa sammanhängande miljöer samt förbättrar Skogs- och jordbruk är viktiga branscher på landsbygden. 20 En viktig förutsättning för en levande landsbygd är möjligheten till LIS- område för verksa mheter försörjning. Viktiga branscher på landsbygden är skogs- och jordbruk, X LIS-o mråde för bostadsbyggande tillverkningsindustrin samt besöksnäringen. Orterna på landsbygden f:1 Ronneby_kommun i Ronneby kommun utmärker sig ofta genom en stark gemenskap. Samhällsföreningar och företagsnätverk bidrar aktivt till landsbygdens utveckling. En viktig satsning för att kunna bo och verka på landsbygden är utbyggnaden av digital infrastruktur. Den spridda bebyggelsen i kommunen gör det svårt och kostsamt att ansluta samtliga hushåll till bredband inom de närmsta åren. Det kommer att vara nödvändigt att utveckla alternativa lösningar som fungerar tillfredställande. Inom tätorterna efterfrågas även trådlösa nätverk i det offentliga rummet. LIS-områden för landsbygdsutveckling I ett tematiskt tillägg till Ronneby kommuns översiktsplan, Ronneby LIS -Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, antagen 2013, har kommunen pekat ut 28 avgränsade områden för LIS. Dessa områden befinner sig i strandzoner vid sjöar eller åar.

Generellt är stränder skyddade mot exploatering för att säkerställa allmänhetens tillgänglighet till stranden och för att värna strandzonernas höga ekologiska värden. Dispens från strandskyddsreglerna för en åtgärd, verksamhet, byggnad eller anläggning kan ges om särskilda skäl föreligger.

När ett område är utpekat som LIS-område ger detta ytterligare ett skäl till att få dispens om byggnationen bidrar till en utveckling av landsbygden. Målet är att attraktiva boendemiljöer och verksamheter i strandnära lägen ska leda till positiva effekter, framför allt i form av ökat serviceunderlag för landsbygdsorterna. Ett av urvalskriterierna vid upprättandet av LIS-planen var avståndet till tätort.

Många av LIS-områden är intressanta för bostadsbebyggelse, dessa är ,, " markerade med rött i kartan till höger. Vissa LIS-områden i kommunen är utpekade som intressanta för friluftslivsverksamheter eller andra anläggningar eller åtgärder som bidrar till utvecklingen av landsbygden. Dessa områden är markerade med gult i kartan till höger. De utpekade LIS-områdena i Ro nneby LIS - Landsbygds utveckling i strandnära lägen. Tematiskt tillägg till Ronneby kommuns översiktsplan f rån 2013. Kustbebyggelse I områden som ligger nära kärnor eller i utvecklingsstråk bör generellt större exploatering kunna tillåtas medan övriga områden bör behandlas Kommunens varierade kuststräcka är mycket attraktiv för boende. restriktivt vid framtida ändringar av detaljplaner. Det är viktigt att styra Bebyggelsen i kustzonen har en lång tradition av småskalig bebyggelse bebyggelse till redan ianspråktagna områden. För framtiden är det tillhörande fiskare, bönder och stenhuggare. Flera av kustens byar har angeläget att de helt oexploaterade områdena i kustzonen förblir platser där med tiden kommit att rymma även fritidshus och många områden har man kan uppleva stillhet, lugn och ro. detaljplaner för fritidsbebyggelse. Områden som ursprungligen planerades för fritidsboende har sedan ett par decennier tillbaka kommit att ändra karaktär när människor väljer att bosätta sig där permanent. När fritidsboendet övergår till att bli ett permanentboende ökar inte bara kraven på själva bostaden. Det uppkommer också ökade behov på kommunal service såsom vatten, avlopp, sophantering och vägskötsel. För kommunen kan det innebära merkostnader för exempelvis skolskjuts och hemtjänst. När fler väljer att bosätta sig permanent i fritidshusområden ökar pendlingen och eftersom kollektivtrafiknätet sällan är utbyggt innebär det fler bilresor vilket ställer krav på bättre vägstandard. Många av kustvägarna är smala och ringlar sig fram genom landskapet. Vissa • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • vägsträckor riskerar översvämning vid högre vattenstånd. • Planeringsstrategier för att uppnå en en hållbar • • bebyggelsestruktur i hela kommunen • • • • • • 1. Förtäta och planera för ny bebyggelse i anslutning till ny och • • befintlig infrastruktur och kollektivtrafik. • • 3. Utgå från landskapets grundmönster och bygdens kulturvärden vid • • bebyggelseutveckling. • • • • 4. Stärk kärnorna för service och bebyggelseutveckling. • • 14.Stimulera utvecklingsstråken för boendemiljöer, turism, friluftsliv och • • kultur. • • 18. Införliva grund principer och tankesätt från cirkulär ekonomi i • • planering och utförande. • • • • • • • Båtvarvet i Saxemara. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 22 Detaljhandel

Stadens centrum Potentialen för en levande stadskärna i Ronneby ligger i den mysiga Innovativt näringsliv med hög småstadsmiljön med många kulturhistoriska byggnader. Kommunen sysselsättning samarbetar med de lokala handlarna och fastighetsägarna för att utveckla dessa kvaliteer. I stadskärnan efterfrågas mötesplatser som även fungerar vintertid. Fler platser för lek och evenemang skapar fler tillfällen för möten och upplevelser. Den tilltagande digitaliseringen i samhället påverkar kommunens I Ronneby är näringslivet i ständig utveckling. Den utveckling på många olika sätt. Ett exempel är sättet som vi handlar olika dominerande branschen är tillverkningsindustrin och Ronnebys varor på. De senaste åren har detaljhandelns struktur förändrats radikalt, vattenskämingsföretag är ledande i världen. I framtiden ses en då allt fler produkter köps via internet. Tjänster som inte kan digitaliseras stor utvecklingspotential för besöksnäringen i kommunen. På förutspås istället ta mer plats i städernas centrum, t.ex. frisörer, cafäer eller landsbygden dominerar lant- och skogsbruk, träindustrier och reparatörer. turistnäringen sysselsättningen. Kreativa och flexibla lösningar behövs för att dra nytta av övergångsproblem som tomma affärslokaler. För att stärka den lokala handeln och skapa mer liv och rörelse i centrum är det också viktigt att Rätt verksamhet på rätt plats stadens centrum innehåller fler bostäder.

Ronneby kommun ska uppfattas som ett attraktivt val för att etablera Extern handel och driva företag och verksamheter. Detta innebär krav på varierade verksamhetstomter för att tillgodose varierade behov. Företagshotell och I Ronneby finns ett externt handelsområde, Viggenområdet. Inom detta inkubatorer är viktiga för att i framtiden erbjuda flexibla, småskaliga och ryms handelsföretag av varierande karaktär. I översiktsplanen ges möjlighet kreativa miljöer som kan anpassas efter de växande företagens behov. för området att expandera ytterligare med mer mark för verksamheter och företag. Tätorternas centrum utgör goda lägen för kontor och tjänsteföretag. Verksamheter och företag med mycket personal eller många kunder ska Karlshamnsvägen utgör en länk mellan stadskärnan och Viggenområdet. lokaliseras nära kollektivtrafik och gång- och cykelstråk. Transportintensiva Området är planerat att delvis omvandlas med mer bostäder och handel. företag lokaliseras med fördel utmed kommunikationsstråken E22 och Då Karlshamnsvägen utgör en entre till staden bör den utformas RV27. med stadsmässig karaktär. Denna gata är dessutom trafikerad med kollektivtrafik, vilket gör att området har hög tillgänglighet även för Befintliga verksamhetsområden kan förtätas för att gynna samverkan, personer utan bil. konkurrens och utveckling. Vid förtätning kan dessutom befintlig infrastruktur utnyttjas. I knutpunkten mellan RV 27, flygplatsen och Vid den östra infarten till staden planeras ett nytt område för främst järnvägen vid Kallinge föreslås ett logistikcenter för bland annat verksamheter, lätt industri, lagerverksamhet och service. Längs sträckan omlastning och lager. från stadskärna ut till östra infarten finns utrymme för ytterligare verksamheter. Besöksnäringen lösa fiskekort, bland annat Bräkneån, Listersjön, Sänne och ca tio sjöar söder om Eringsboda. Besöksnäringen är en tillväxtbransch i regionen. I Antalet gästnätter på campingplatser i Blekinge ökar stadigt. Camping Ronneby kommun finns stor är den övernattningsform flest besökare väljer. Att campingar och potential att utveckla utbudet stugbyar har infrastruktur som klarar vattenförsörjningen även vintertid för att dra nytta av det växande samt tillgång till internet, är en förutsättning för utökad verksamhet. Fler antalet turister i länet. övemattningsmöjligheter genom campingar och ställplatser för husbilar är önskvärda i kommunen. För företag inom turistnäringen och friluftslivet Ronneby Brunn och pekar översiktsplanen ut många möjligheter för etablering bland annat Brunnsparken är välkända inom LIS-områden och i anslutning till utvecklingsstråken för turism och turistmål sedan sekler tillbaka. Cykelturismen ökar i kommunen. Fota: Jeanette Rosander friluftsliv. Den traditionen följs upp i kommunens varumärke "den moderna kurorten" som ställer välbefinnandet Cykelturismen upplever nu ett uppsving i Europa. Den drivs bland annat av för både invånare, företag och besökare i centrum. Begreppet lyfter fram att ett ökat intresse för hälsa och välbefinnande och ett fokus på upplevelser. det är lätt att återhämta sig, besöka spa, äta gott och rätt samt att uppleva Med det varierade landskapet, många småvägar och många samhällen även natur och kultur här. Idag används brunnsområdet även för olika typer av utanför tätorterna erbjuder Ronneby kommun goda förutsättningar för den evenemang, allt från musikkonserter till stora utställningar. kultur- och naturintresserade cykelturisten. För att cykelturismen ska öka krävs ett väl fungerande cykelnät mellan målpunkter inom kommunen Ronnebys natur är en attraktion både för de som bor i kommunen och och ett attraktivt utbud av cykelleder och slingor i natursköna områden. som kommer på besök. Intresset för naturen har visat sig öka hos stora Bräkneleden kring Bräkne-Hoby är ett bra exempel. Region Blekinge har grupper och inte minst ökar intresset för att se naturen som ligger längre avslutat en förstudie för en cykelväg längs hela Blekinges kust. Denna visar från bostadsorten, dvs. att utöva naturturism. Naturturismen understöds att det är möjligt att skapa en kustnära cykelled med hög attraktionskraft. genom att öka tillgängligheten till naturområden. Detta inkluderar fysiska åtgärder, nya organisationsformer och satsningar på information och Lantbruk marknadsföring. Landsbygdens företagande bygger till stor del på jord- och skogsbruk. Genom föreningen Blekinge Arkipelag och Region Blekinge utvecklas Med 4 % är andelen sysselsatta inom jord- och skogsbruk eller fiske i en ny båtlinje mellan gästhamnama längs hela kusten från Karlshamn kommunen dubbelt så hög som i resten av landet. Förutom att producera till Karlskrona. Den så kallade arkipelagrutten står som modell för hur livsmedel, energi och virke bidrar jord- och skogsbruket även till kommunen ska stärka turismen. I projektet ingår även nya leder för att turistnäringen. Ett uppsving för närodlat och ekologiskt odlad mat kan cykla, vandra, paddla kajak, segla eller rida längs Blekinges kust. innebära nya möjligheter till försörjning genom gårdsbutiker med mera. I Ronneby är Ekenäs och Jämavik knytpunkter för så gott som samtliga Jordbruket i kommunen är främst koncentrerat till kust och mellanbygd där dalgångarna utgör produktiv jordbruksmark, medan de storskaliga skärgårdsleder. För att utveckla dessa punkter krävs ett ökat serviceutbud och förbättrade kommunikationer. Även skärgårdens öar bör ses som ett skogsområdena präglar kommunens norra del. För såväl jord- som besöksmål och tillgängligheten till dessa bör öka genom t.ex. fler bryggor. skogsbruk är det viktigt med sammanhållna markområden för en rationell drift. Sportfiske är relativt omfattande i kommunen och viktigt för turist­ Jordbruksmarken är en ändlig resurs som bör värderas på lång sikt och näringen och ekoturismen. I många sjöar och vattendrag är det möjligt att ställas i förhållande till framtida livsmedelsförsörjning. Enligt miljöbalkens 24 hushållningsbestämmelser 3 kap 4 § får jordbruksmarken tas i anspråk Kompetensutvecklingen för verksamheter i Ronneby kommun endast för att tillgodose väsentliga samhällsintressen som inte kan I Ronneby finns en lång tradition av samarbete mellan företag, kommunen tillgodoses på annat sätt. och högskolor och universitet. Under 1980- och 1990-talen var företag För att minska behovet av att tajordbruksmark i anspråk kan befintliga inom kommunen drivande inom software-utvecklingen. Kommunens tätorter och samhällen förtätas istället för att ny bebyggelse planeras Centrum för forskning och utveckling (Cefur) stärker idag företagens på jungfrulig mark. Jordbruksmark är även viktig för det levande konkurrenskraft genom att ge stöd för att ställa om till den cirkulära kulturlandskapet och bidrar med arbetstillfällen, energiproduktion, ekonomin. värdefulla biotoper och rekreationsvärden. Ronneby kommun ser positivt på samarbeten och utvecklingsprojekt i En starkt växande verksamhet är hästnäringen. För att stimulera företagsnätverk. Kommunen stödjer kompetensutvecklingen i det lokala hästägandet och fritidsutövandet i kommunen bör hästtäta områden näringslivet. Kommunens lärcenter Ronneby Kunskapskälla är ett lärcenter ha anpassade ridvägar. En kombination av gång-, cykel- och ridvägar som i huvudsak inriktar sig på distansstudier på eftergymnasial nivå, men med åtskilda banor underlättar ridandet samtidigt som konflikter mellan arbetar också med kompetenshöjande utbildningar för företag och andra trafikanter undviks. organisationer. All utbildning sker i samverkan med högskolor/universitet, Företagande utifrån cirkulär ekonomi och naturliga resurser yrkeshögskola och andra utbildningssamordnare. Ronneby kunskapskälla ska långsiktigt bland annat bidra till ökad företagsamhet i kommunen och Dagens förbrukning av ändliga resurser skapar avfall på ett sätt som inte är en hög kompetens i det lokala näringslivet. hållbart. Kommunen vill sträva mot en förbättring för samhället vi lever i lokalt. Under senare år har cirkulär ekonomi förts fram som ett realistiskt • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • sätt att uppnå en hållbar utveckling. En fungerande ekonomi bygger på • Planeringsstrategier för att stärka ett innovativt näringsliv med • ideer som tar tillvara resurser i flöden. Såväl World Economic Forum som • hög sysselsättning • Europakommissionen och många stora och medelstora företag delar den • • uppfattningen och har inlemmat cirkulär ekonomi i sina strategier och • • 1. Förtäta och planera för ny bebyggelse i anslutning till ny och planer. • • befintlig infrastruktur och kollektivtrafik. Ronneby Kommun ser cirkulär ekonomi som en del av en önskvärd • • framtid. Kommunen har utgått från designstrategin Cradle to Cradle® • 7. Utveckla områden för verksamheter i strategiska lägen. • (C2C®) som metod för att komma dit. Tillsammans ger strategierna ett • 14. Stimulera utvecklingsstråken för boendemiljöer, turism, friluftsliv och • ramverk som kan användas både av kommunens verksamheter och det • kultur. • privata näringslivet. Ramverket består av tre grundprinciper: • • • 15. Utveckla Brunnsparken och Brunnsskogen som center för aktiviteter • • Förvalta resurserna - Biologiska material ska kunna gå tillbaks till naturen som • och evenemang i kommunen. • näring och tekniska material ska kunna återvinnas som råvaror för industrin. • 16. Stärk viktiga platser för turistnäringen. • • Använd förnybar energi för att driva de nödvändiga processerna. • 17.Stärk skärgården både för fritids- och näringsverksamhet. • • Uppnå motståndskraft genom mångfald - Biologisk, kulturell och ekonomisk • 18. Införliva grundprinciper och tankesätt från cirkulär ekonomi i • • • mångfald bidrar alla till motståndskraft mot olika hot. • planering och utförande. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Ett miljöanpassat transportsystem För ett mer effektivt och klimatsmart transportarbete ska gång-, cykel­ och kollektivtrafiken vara normgivande i tätorter. Detta kräver en stor omställning i Ronneby kommun. Förutom utsläpp av koldioxid och andra luftföreningar leder den omfattande biltrafiken till olycksrisker för oskyddade trafikanter, barriärer i form av svårpasserade gator genom samhällena samt bullerproblem. Kommunen arbetar för en övergång till energieffektivare fordon och en ökad användning av biobränsle och elmotorer. Det är också viktigt att arbeta aktivt för ett mer transportsnålt

Utvecklingen i samhället går mot ett allt större behov av snabba transporter av personer och varor mellan olika platser. Med hjälp av integrerade transportsätt kan mobilitet uppnås där resenär och gods kommer fram snabbt och effektivt. Stora krav ställs på effektiva bytespunkter mellan transportmedlen, fungerande informationsflöden, smidiga beta/system och fysisk bekvämlighet. Infrastruktur i regionen och kommunen All infrastruktur i Ronneby kommun ingår som en del i ett större regionalt, nationellt och internationellt system. Till de större och viktigare delarna inom kommunen hör flygplatsen, Blekinge kustbana, E22, RV 27 och hamnen samt huvudstråken med fiber. För Ronnebys del är också Kust-till­ kustbanan som går mellan Kalmar och Göteborg viktig, liksom hamnarna i Karlshamn och Karlskrona.

,..._,,. E22

,,.-...;- RV27

..- Väg122 1:...... - .-/"'I __ , _, Järnväg .....

+ flygplats (0) Befi ntlig Kollelctivtrafiknod X Stora_kollelctivtrafikstrak ,. ,... Hamn ""<.# Föreslagen Skärgårdstrafik X Stadsbusstrafik ~ Befintlig Järnvägsstation X Befintlig Skärgårdstrafik .~< Skolbusstrafik

Oro1"!:ingx~ ~,:, ~ 1'.. r , . (;1:r:: Fö respråkad Järnvägstation X Riksintresse Järnväg ~ Förändrat vägnät 26 samhälle. Minskad biltrafik öppnar stora möjligheter för mer attraktiva utmed det statliga vägnätet i första hand ska byggas ut. Ronneby kommun stadsrum och boendemiljöer samt säkrare trafikmiljö. ser det som angeläget att vidareutveckla kontakten till grannkommunerna Kollektivtrafik genom cykelvägar utmed E22 och RV 27. Järnvägen tillsammans med kustbussen är stommen för kollektivtrafiken inom regionen. Regionbussarna utgör en förbindelse mellan Ronneby stad och kommunens mindre tätorter. Trafiken på landsbygden kompletteras ./" med skolbusslinjer som är öppna för allmänheten samt behovsstyrd (__ öppen närtrafik. Kollektivtrafik gynnas av befolkningskoncentration. För att stimulera detta ska nya bebyggelseområden planeras för att stärka underlaget till kollektivtrafiken. Genom att planera nya områden med genomfartstrafik ökar möjligheten ytterligare att försörja dessa med kollektivtrafik. Kollektivtrafikens användarvänlighet är beroende av att hela transportkedjan fungerar. För att stödja möjligheten för fler att använda sig av kollektivtrafiken ska noder för kollektivtrafiken stärkas där snabba byten mellan olika färdsätt ska underlättas. Det ska också vara möjligt att nå flygplatsen med kollektivtrafik. En högre turtäthet och fler turer på helger och kvällar behövs för att kollektivtrafiken ska kunna vara ett alternativ till bilresor på landsbygden. Gång- och cykeltrafik Det ska vara lätt och attraktivt att välja att gå eller cykla i Ronneby kommun. Gång- och cykeltrafiken samt kollektivtrafiken ska prioriteras inom tätorterna och till målpunkter. Särskilt viktiga är de miljöer där många barn och ungdomar rör sig, såsom vid skolor och fritidsanläggningar. Stöd för andra transportmedel än bil ger valfrihet och oberoende för dem som inte kan eller vill köra bil och är därmed en tillgänglighets- och jämställdhetsfråga. Prioritering av gång- och cykeltrafik bidrar även till mer fysisk aktivitet vilket bäddar för en förbättrad folkhälsa. Ett sammanhängande, lättöverskådligt och säkert cykelnät ökar benägenheten att cykla. På marknaden finns allt större variation av cykeltyper som exempelvis lastcyklar och elcyklar. Det är viktigt att infrastrukturen stödjer mångfalden av cyklister. .. , X Befi ntligt cykelstråk ; • ~ Föreslagen st räckning fö r kustnära turismcykelled För att främja cyklingen i länet har Region Blekinge pekat ut ett regionalt .. . huvudcykelnät. Detta nät kommer att ligga till grund för var cykelvägar , >!~ Cykelstråk saknas t=J Ronneby_kommun på ett säkert sätt. För att säkerställa landsbygdens attraktivitet är det Järnväg viktigt att möjligheten finns att röra sig inom och mellan samhällena och Blekinge kustbana är en enkelspårig rekreationsområden på säkra vägar. järnväg som sträcker sig mellan Vägnät Kristianstad och Karlskrona. Kustbanan förbinder Ronneby och E22 och RV 27 fungerar som ryggrader för vägtrafiken i kommunen och Bräkne-Hoby med de större orterna ingår i det europeiska transportnätverket TEN-T samt har stor betydelse för längs Blekinges kust. För pendling till anknytningen till Blekinges hamnar. E22 knyter ihop de största tätorterna arbete och studier i och utanför länet i kommunen med centralorterna i Blekinges kustzon samt i Skåne och spelar kustbanan en viktig roll. Kalmar län. Den, tillsammans med järnvägen, buss- och flygtrafiken, möjliggör därmed arbetspendlingen i regionen och kompetensförsörjningen Trafikverket har genomfört en åtgärdsvalsstudie för kustbanan som visar av näringslivet. vilka investeringar i infrastrukturen som ska prioriteras i kommande nationell plan 2018-2029. Målet är att korta resetider, medan ökad turtäthet Den tunga trafiken på E22 förväntas öka i och med ökad trafik till och har prioriterats lägre. Den föreslagna förändringen innebär bland annat en från Polen och Litauen via hamnarna i Karlskrona och Karlshamn. ny mötesstation i Kallinge. Kommunen ser positivt på en ny mötesstation Det finns därav behov av att ytterligare förbättra standarden på E22. i Kallinge, vilket på sikt kan leda till en ny station. Ett tågstopp vid Trafikverket genomför nu en åtgärdsvalsstudie för att bygga om E22 flygplatsen skapar en bättre anknytning till Ronneby Airport från en stor del till motorvägsstandard. Detta innebär en ökad trafiksäkerhet och av regionen. framkomlighet med planskilda korsningar på E22. Inom kommunen är det framför allt sträckan mellan Ronneby öst och kommungränsen i öst som Det befintliga stationsläget vid Resecentrum i Ronneby stad bedöms vara berörs. bra ur resande- och stadsutvecklingssynpunkt och bör kvarstå i framtiden. Underlaget för stationen i Bräkne-Hoby stijrks genom översiktsplanens RV 27 är en viktig länk mellan sydöstra Sverige och västkusten och förslag med förtätning av bebyggelsen intill järnvägsstationen och ny trafikeras av tung internationell trafik till och från Blekinges hamnar. Vägen stadsbygd i västra Bräkne-Hoby. är livsådern för de nordvästra kommundelarna och utgör länken för den regionala pendlingen till Tingsryd och Växjö. En eventuell rätning av järnvägen finns inte med i nuvarande eller närmast kommande nationell plan för transporter, dock har det tidigare Under de närmaste åren ska förbifarter byggas kring Backaryd och Hallabro. Detta kommer att höja trafiksäkerheten och minska ------· Befintlig järnväg bullerstörningarna i orterna. Utmaningarna består i att utforma ~ •• • ·> Föreslaget godsspår ,-- --... , ' ombyggnaden så att underlaget för servicen i orterna inte minskar. Det , ' , , ' ' O Mötesstation och är viktigt att kollektivtrafiken även fortsättningsvis trafikerar orternas tågstopp centrum. En motorvägshållplats blir ett komplement för snabbare resor. , , Ronneby kommun har också ett omfattande enskilt vägnät med stor betydelse för landsbygdens möjlighet till verksamhet och boende. Några mindre vägar längs kusten som försörjer ett flertal samhällen, fritidshusområden, campingplatser och badplatser har sommartid en så hög

belastning att trafikmiljön upplevs osäker för oskyddade trafikanter. E22 28 diskuterats förslag att leda järnvägen förbi Ronneby, norr om E22. En ny Utveckla transportsambanden till noder i omvärlden sträckning ska inte ersätta den befintliga, utan avsikten är att skapa en från För Ronneby kommun gäller det att utnyttja det strategiska läget vid transportsynpunkt mer rationell järnväg med möjligheten att återuppta Östersjön med närhet till de stora tillväxtmarknaderna. Karlshamns och godstrafiken. Sträckningen går genom område där både ny stadsbygd och Karlskronas hamnar är utpekade noder i det transeuropeiska övergripande verksamhetsområden planeras i översiktsplanen. Det är av vikt att inte de transportnätverket TEN-T och förväntas öka sin verksamhet framöver. olika förslagen utesluter varandra. Den befintliga banan ska forsättningsvis Den fortsatta globaliseringstrenden spås leda till ett än större behov av utnyttjas till lokal/regional persontrafik. internationella näringslivskontakter samt kraftigt ökande godstransporter. Flygtrafik För Ronneby är det av yttersta vikt att restiderna till de nationella och internationella noderna i omvärlden förkortas för samtliga trafikslag. Civilt Flyg Kallinge :flottiljflygplats används av både Flyg:flottilj F 17 och en Kommunens inriktning är att förlägga ny större verksamhetsområden i RV 27 samt i nära anslutning till järnvägen för att på Helikopterflottilj samt är en civil :flygplats. Ronneby Airport är den största anslutning till E22 och :flygplatsen i Sydostsverige och är genom sitt strategiska läge en tillgång för sikt möjliggöra godstransporter på järnvägen. En ny mötesstation i Kallinge näringslivet i hela Blekinge. Swedavia driver verksamheter som är inrymd skapar förutsättningar för att etablera ett logistikcenter i anslutning till :flygplatsen och möjlighet till omlastning mellan järnväg, flyg och lastbil. på Ronneby Flottiljflygplats F 17. Idag saknas järnväg mellan Olofström och Blekinge kustbana, den så Ronneby Airport trafikerar mest inrikestrafik till Stockholm. kallade sydostlänken skulle innebära nya möjligheter för regionen till Passagerarantal har legat stabilt på runt 220 000 per år. Fram till 2035 godstransporter på järnväg, genom att knyta ihop stomnätskorridoren i förväntas denna siffra öka till ca 250 000 resenärer. Utrikestrafik i form av TEN-T på andra sidan Östersjön med Scan-Med korridoren i Sverige via charter- eller linjetrafik till Europa har förekommit periodvis. I framtiden hamnen i Karlshamn. eftersträvas åter utrikestrafik för att stödja näringslivets internationella kontakter. I dagsläget finns kollektivtrafik till :flygplatsen i form av :flygbussar från • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Karlskrona och taxi. Utökad kollektivtrafik med lokalbuss skulle innebära • Planeringsstrategier för att stärka hållbara kommunikationer • större och bättre tillgänglighet för fler. Ett tågstopp vid :flygplatsen skulle • • ytterligare öka :flygplatsens upptagningsområde och konkurrenskraft. • • • 1. Förtäta och planera för ny bebyggelse i anslutning till ny och befintlig • Sjöfart • infrastruktur och kollektivtrafik. • Ur transportsynpunkt finns de viktigaste hamnarna för Ronneby kommun • 9. Utveckla attraktiva och säkra gång- och cykelstråk till målpunkter. • i Karlskrona och Karlshamn. Ronnebys hamn fungerar som komplement • 10.Stöd flygplatsens utveckling och anknytning till kollektivtrafik. • till Karlshamns hamn. En utveckling av trafiken över Karlshamn och • • Karlskrona påverkar Ronneby när det gäller transittrafiken på de större • 11. Stärk noder för kollektivtrafik och gör det möjligt att byta mellan olika • vägarna. Hamnarna är betydelsefulla för kommunens näringsliv och • färdsätt. • kontakten med det kontinentala transport- och vägnätet. För att hamnarna • 12. Verka för förbättrad standard på järnvägen med möjlighet till tätare • ska kunna utvecklas krävs att de planerade förbättringarna av E22 och RV • turer. • 27 genomförs och att anslutningarna till hamnarna håller hög standard. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • -~ [:l Ron ni!by kommun [[Il Ekologiskt käns!i gt om rad e ··t:J ·Rilcsintn ,sse Natura· 2000 Na turres~rvat Ramsarområde. ,.,~· Riks.iritresse; naturvård, N>1d:elbiotop, NaroNårdsav±al, Rik grönstruktur med höga Skog liga värden, DJtJr- och väml-ydd. Biotops~drområde naturvärden Strandskydd

Naturen i ett samhälle är en levande infrastruktur, minst lika viktig för samhället som ett fungerande vägnät, elnät eller kollektivtrafiknät. Ronneby kommun är känd för sin rika natur och sitt varierade landskap. Här finns höga naturvärden och attraktiva naturområden som både lockar turister och erbjuder höga boendekvaliteter för kommuninvånarna. Ronnebyborna är stola över sin natur.

Stärkt biologisk mångfald Landskapets rumsliga mönster har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Det är viktigt att bevara de områden där den biologiska mångfalden är hög och från vilka arter kan sprida sig till kringliggande områden. En sammanlänkad grönstruktur med möjlighet för arter att sprida sig genom stråk och korridorer skapar förutsättningar för ett robust ekosystem. Det ger också förutsättningar för sammanhängande rekreationsstråk. Genom att aktivt knyta samman olika grönområden stärks tillgängligheten och bättre förutsättningar skapas för de ekologiska systemen. Många områden med höga naturvärden har ett formellt skydd i form av exempelvis naturreservat, biotopskyddsområde, naturvårdsavtal eller Natura 2000-område. Det finns dock många områden utan specifikt skydd som ändå rymmer höga naturvärden. I Ronneby kommun gäller detta bland annat mader, sandiga marker, ängs- och hagmarker samt artrika ädellövskogar.

30 Utmed vatten ryms några av de viktigaste miljöerna för biologisk mångfald försäkring mot förlorade ekosystemtjänster som en livskraftig grönstruktur i landskapet och även kulturvärdena är höga i närheten av vatten. Åarna innebär. Denna försäkring kan dock indirekt bidra till stora ekonomiska har till exempel sedan länge utnyttjats för vattenkraft och transport. En vinster och undvikande av ekonomiska förluster. Oavsett om en problematik är att vattenkraftsdammar utgör vandringshinder för många ekosystemtjänst värderas ekonomiskt eller inte har den alltså en ekonomisk vattenlevande djur. Kommunen verkar för att ta bort vandringshinder i åar påverkan som bör beaktas vid samhällsekonomiska bedömningar. och att skapa fler strömsträckor i uppdämda vattendrag. Många ekosystemtjänster är beroende av biologisk mångfald. Generellt Kommunen verkar också aktivt för att fånga upp närsaltläckage från sett ger ökad grönyta fler ekosystemtjänster. Strategiskt utformade och åkermarken för att förhindra övergödningen av sjöar och kustvatten genom placerade kan grönytor och växtlighet fungera mer eller mindre effektivt att återskapa våtmarker. I och med klimatförändringarna blir det allt utifrån aspekterna rena luft, reglera luftfuktighet, fånga upp vatten och viktigare att fortsätta med detta arbete, då våtmarker längs åarnas tillflöden skapa en trivsam och attraktiv boendemiljö. Med ett strategiskt planerat kan bidra till att minska översvämningsrisker. sammanhang av grönområden och vattenytor, kan samhället stå bättre Längs kusten är det många intressen som samsas. rustat inför exempelvis klimatförändringar och översvämningar. Ronnebys varierade kustband rymmer såväl branta klippor som mjuka sandstränder och växt- och djurlivet är mycket rikt. Det är viktigt att boende och besökare i kommunen får ta del av de höga rekreationsvärden som kusten och havet Vegetation gör det mer erbjuder. Det är också viktigt att utvecklingen av kusten attraktivt att gå och görs varsamt så att inte de höga värdena hotas. Genom Vegetation fångar vistas i stadsrummet upp och fördröjer att koncentrera satsningar till vissa områden och punkter regn Träd spelar en stor roll för den Antalet träd i närområdet kan dessa platser göras mer tillgängliga samtidigt som biologiska mångfalden genom att påverkar bostadspriser i bistå med mat och boplatser kvaliteterna i landskapet bevaras. tätbebyggda områden Ekosystemtjänster vid planering och bebyggelse Löv och barr absorberar luftföroreningar Ekosystemtjänster är ett samlingsbegrepp för alla de och minskar vindhastigheter, i viss mån är växtlighet även bullerdämpande. produkter, tjänster och andra värden som ekosystem förser oss med. Exempel på ekosystemtjänster är bins pollinering, Vegetationens temperaturutjämnande lövens förmåga att rena och syresätta luft, att det finns fisk i Trädet skuggar och och vindhastighetsminskande egenskaper lövens/barrens sänker byggnaders energiförbrukning vattnet och att det är skönt att sitta i skuggan under ett träd. andning skapar en j ämn luftfuktighet och Eftersom ekosystem förser oss med olika nyttor görs sänker temperaturen försök att omvärdera dessa till ekonomiska värden. Vissa samt syresätter luften ekosystemtjänster syns redan i ekonomiska system, såsom inkomster från fiske, spannmål och skogsbruk. En del ekosystemtjänster är alltför komplexa för att sätta V.ättersuger upp vatten ett ekonomiskt värde på, bedömningen skulle bli för Absorbering och fördröjning av vattenflöden osäker för att vara meningsfull. Detta gäller i synnerhet minskar risken för översvämningar grundläggande funktioner såsom jordmånsbildning och den Exempel på ekosystemtjänster som träd kan bidra med. Ett rikt och tillgängligt friluftsliv I Ronneby kommun finns goda förutsättningar till att utöva friluftsliv. Friluftsliv är ett samlingsbegrepp för fritidsaktiviteter som genomförs utomhus i såväl organiserad som oorganiserad form och kan vara allt från vandring i vildmarken till en kort tur i den närliggande skogen. För många är möjligheten att ta sig ut i naturen en viktig källa till hälsa och 1ivskvalitet. Både land och vatten är viktiga för friluftslivet. I kommunen finns ett stor utbud av badplatser både vid sjöar och vid havet. Viktiga platser för båtlivet bör stärkas för att skapa bättre service och locka fler besökare. Hela kuststräckan har stor potential att lyftas fram för exempelvis vandring och cykel. Stigar och vägar bör knytas samman till längre stråk samt förses med rastplatser. Utveckling av friluftsliv och turism står inte i motsatsförhållande till biologisk mångfald, tvärtom kan naturturism vara ett sätt att öka kunskap och förståelse för naturvärden. Utvecklingen måste dock ske på ett varsamt sätt och med hänsyn till naturvärden och särskilt känsliga områden.

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Planeringsstrategier för att uppnå en rik grönstruktur med höga • • naturvärden • • • • • • 3. Utgå från landskapets grundmönster och bygdens kulturvärden vid • • bebyggelseutveckling. • • 5. Säkerställ tillgänglighet till bostadsnära natur. • • • • 8. Främja grönytor som kan ha många funktioner och en • • sammanhängande grönstruktur i tätorterna. • • 9. Utveckla attraktiva och säkra gång- och cykelstråk till målpunkter. • • 14.Stimulera utvecklingsstråken för boendemiljöer, turism, friluftsliv och Längr,e l~der .X • kultur. • W& '~tksi ritr-esse.fö,r rri"fuftsLiv • 17.Stärk skärgården både för fritids- och näringsverksamhet. • ~\ .~' ...... • • ) ·'!.-"'i Hanerad kusk)~kelväg • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 32 viktigt. Detsamma gäller för områden med hög byggdensitet och hårdgjorda ytor som riskerar att bli så kallade "värmeöar". Träd sänker temperaturen, skuggar och bidrar till en jämn temperatur och behaglig Robust samhälle i ett luftfuktighet. förändrat klimat Ökad nederbörd Till år 2100 beräknas årsmedelnederbörden ha ökat med 15-25 % jämfört med dagens nivåer. Den största ökningen förväntas äga rum under vinterhalvåret med fler häftiga regn och högre flöden i vattendragen som följd. Ökade flöden ökar i sin tur risken för ras, skred, erosion och Det sker en global förändring av klimatet och klimatanpassning översvämning. När marken inte kan ta upp vatten för att den till exempel är är en viktig pusselbit i planeringen för en hållbar utveckling. frusen eller hårdgjord blir problematiken större. Vår och sommar förväntas Klimatförändringarna innebär stora förändringar för både naturmiljö tvärtom präglas av längre torrperioder med lägre flöden i vattendragen än och för samhälle. Inom den fysiska planeringen uppkommer dagens som följd. Risken för torka och vattenbrist ökar då. behovet av att anpassa samhället till nya förutsättningar och ökade Likväl som samhällsviktiga verksamheter behöver lokaliseras på en säkerhetsmarginaler. Det är också viktigt att i planeringen motverka säker nivå utifrån havsnivåhöjningen behöver också samhällsfarliga ytterligare klimatförändringar. Att redan nu börja anpassa samhället verksamheter placeras säkert. När förorenade områden översvämmas är inför de kommande klimatförändringarna innebär att ekonomiska risken stor att föroreningar lakas ut och sprids till andra områden så som kostnader för kommunen och den enskilde kommuninvånaren kan grundvatten, sjöar och dricksvatten. Då industrierna traditionellt uppkom undvikas i framtiden. längs åarna, är detta problem särskilt stort i industriområdena i centrala Ronneby och Kallinge.

Förändrade temperaturer Översvämningar till följd av skyfall är mycket svåra att beräkna och beräkningarna blir osäkra. På grund av osäkerheten i beräkningarna och I Blekinge förväntas årsmedeltemperaturen öka med 2-4,5°C till år 2100. de allvarliga följderna av översvämningar bör kommunen använda sig Den största ökningen av dygnsmedeltemperaturen kommer att ske på av nivåerna för "beräknat högsta flöde" vid utveckling av områden i sommaren och vintern. Vegetationsperioden beräknas bli 1,5-3 månader strandnära lägen. längre och antalet heta dagar kan bli uppemot sex gånger så många på ett år. Marktorkan väntas öka markant i Blekinge. Längre torrperioder ökar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap genomförde år 2015 en konkurrensen om vattnet, både för konsumtion och bevattning. översvämningskarteringen av Ronnebyån som visar att ett högt vattenflöde bland annat översvämmar delar av nedre Brunnsparken, Ronneby golfbana, En direkt effekt av ökade temperaturer och ett ökat antal varma dagar är Kockums industriområde och de närmsta områdena längs med hela att värmeböljor kommer att bli vanligare. Samhällsviktiga verksamheter ån. Vid höga flöden kan också damman läggningar längs vattendragen som kan påverkas av värmeböljor är energiförsörjning, omsorgsverksamhet översvämmas och vatten kan hitta nya sidofåror. och sjukvård, VA-försörjning, livsmedelshantering och kollektivtrafik. Kylsystem kan komma att behövas i större utsträckning på exempelvis vård- och omsorgsboenden i framtiden. Vid förskolor, skolor och äldreboenden blir behovet av en god utemiljö med möjlighet till skugga ~ Stigande havsnivåer Det är viktigt att investeringar längs kusten görs grundade på kunskap om havsnivåförändringarna. Det är också viktigt att värna värdefulla Den globala uppvärmningen beräknas leda till höjda havsnivåer. I Blekinge strandmiljöers reträtt upp på land när dessa översvämmas. För ny visar dagens scenarier på en höjning av medelhavsnivån på 0,4-1,5 m och bebyggelse skall utgångspunkt tas i de beräkningarna som finns för av högsta högvattennivån på 1,8-2,8 m till år 2100. Stigningen förväntas förväntade havsnivåhöjningar. Beräkningarna uppdateras återkommande dock inte avta där utan snarare öka allt snabbare och fortsätta under en lång och kommunen anpassar riktlinjerna för bygglov utifrån dem. tid framöver. Den höjda havsytan för med sig en ökad risk för påverkan på bebyggelse och infrastruktur, en ökad risk för spridning av föroreningar En havsnivåhöjning på 2-3 meter kommer ge en stor påverkan på samt en ökad konkurrens om utrymmet längs kusten. kommunens kustbebyggelse. Inom vissa av de drabbade områdena kommer även obebyggda tomter på detaljplanerna att påverkas direkt eller indirekt Kommunens kust är mycket attraktiv både för boende, fritidsboende genom att vägen till området påverkas, därför bör detaljplanerna ses över. och friluftsliv. Här finns också höga ekologiska värden. Samtidigt som kusten är ett område där många olika intressen skall samverka kan Risken för översvämmade avlopp och saltvatteninträngningar i brunnar klimatförändringarna komma att få särskilt märkbara effekter här. Stora ökar vid höjda havsnivåer. Vikten av att koncentrera bebyggelse längs områden längs kusten ligger lågt och kan komma att översvämmas kusten till specifika områden som lämpar sig för byggnation och som kan permanent eller vid högvatten i takt med att havsytan höjs. Nya områden förses med kommunalt VA ökar därför. kommer i och med det att utsättas för erosion. I' ·,l'"'Rönnet,y ''t }..- . ~~ "' - _. ~9' ·-~. ~1:: ~l "

' , t, I -A1 1 t::.;·~,. ' l . ~,.. ' " F · .. __ . . ~. ..., '-. ·<·· , l,:~ , :Järnav.ik - \ ' ~ ' , I,__ \ ·.,,l, .,' . " "' -~,, ' . -- , ' .·--\ . ~-~ - ':f'. . k--- ' . ' ~-- i~ :i.

/_J .."" ·,' --11- __-· -~ - ' ieryd / ~rl'"'I~· , ' 1-,_ ~ n' ' •. . ' ' I -'c!.S --~·· ., ·. , ' . ,l ... ,,_ V'ab• . i. , . , , ' . , ··- ~· ,._, .. ', ' ,-,,, ·' ,Jl . Gam\ l" , ..li V yn,.y .__, $,Xema,,~ 11 } . • • __,J ' . , ,.~ ,,_~· ;i !,,I, ) ./i h \ ,.._,...... /t "{P' ,.,,;;,,- ~ oeby ~ - ·" < ·"-' 1;,,J(:ii ; ;;i ,ek~~- ·,·T'",.'.'tt~~L'.~ ~ f' ',:,._•r, \!.-:. ,_ • /J!t(;~~:<,.,'-~r ~'J~, ._.. '· - · ~ I '!J,l,C. ,., • ' "' -90'i~~~i G) '; "~ .. - cl " . \. •'vi ., . ' ~JJ-.. ·~ · ' , . : V • .-'~ - , , . - /'"'"I ...... 0 •. . ,,.,. . • • Y ·< ,....,.> -~~' "t,:} , .t/ _,~ ... ~

* -~- översiktlig kartläggning av vilka områden som påverkas av en 3 meters höjning av hovsnivån vilket är strax över beräkningarna för högsta högvatten år 2100. Beräkningarna för hovsnivåhöjningen uppdateras åter• kommande och ligger till grund för bland annat bygglov. 34 Ras, skred och erosion Längs vattendragen ökar risken för översvämningar särskilt när ökad nederbörd sammanfaller med höga havsnivåer. Ökade flöden ökar risken för ras och skred. Påfrestningar på dammar längs vattendragen höjs. Områden med löst material såsom lera, silt eller svämsediment är särskilt skredkänsliga. Det finns olika orsaker till att skred uppstår, exempelvis belastning från byggnader, vattenståndsänkning, kraftiga vibrationer eller erosion. Erosion och sedimentation är en ständigt pågående naturlig process i landskapet. Klimatförändringarna medför en ökad nederbörd och en ökad avrinning i vattendrag vilket i sin tur medför en ökad erosion. Av kommunens åar är har Ronnebyån störst erosionsproblematik. Risken för erosion längs vattendragen kan minskas med hjälp av breda vegeterade kantzoner, att restaurera vattendragens naturliga sträckningar som historiskt sett ofta rätats ut, och genom att återskapa en del av de våtmarker som dikats ut längs vattendragen. Störst nytta för Ronnebys vattendrag gör återskapning av våtmarker tidigt i åarnas avrinningsområden, det vill säga i första hand norr om Iänsgränsen. Därför bör ett kommunsamarbete kring detta upprättas. Längs med kusten finns det sträckor med potential för hög eroderbarhet. En höjd havsnivå innebär att stranderosionen kommer att öka och områden som tidigare inte varit utsatta för erosion kan påverkas. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Planeringsstrategier för att uppnå ett robust samhälle i ett • • förändrat klimat • • • Kortbild som visor översvömningsområden längs kust och vattendrag samt riskområden för erosion • • längs Ronnebyån och kusten. Karteringen för Ronnebyån är mer detaljerad än de övriga vattendragen 5. Säkerställ tillgänglighet till bostadsnära natur. och visar högsta beräknade flöde (MS B 2015). För övriga vattendrag är en grov svämplanskartering • • gjo rd som visar ett flö de motsvarande 100 års återkomsttid (Ha V). • 8. Främja grönytor som kan ha många funktioner och en • == • sammanhängande grönstruktur i tätorterna. • X Erosionsrislc'.{iängs Ronnebyån och kusteO: Breddnrngsomraden längs.åarna· • 13. Minimera effekterna av klimatförändringar genom anpassad • = l-lavsnivåhöj";;ing'O-l m I::::] Nuvarande kustlinje • bebyggd miljö. • Havsnivåhöjning 1-2m t:] Ronneby_kommun • Havsnrvåhöjning 2-3m • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • -~ Miljötekniks bredbandsnät - Aber - x.DSl 0 li!lesadoner Teknisk infrastruktur och energi Serpmåb

Örs

Alla funktioner i samhället är beroende av pålitliga tekniska system. Den urbana miljön är i ständig förändring och ett led i ett hållbart byggande är att finna lösningar för både befintlig och tillkommande bebyggelse. I takt med att förändringar sker måste både stad och landsbygd utvecklas som främjar både den hållbara utvecklingen och ökar attraktivitet och upplevelsevärde.

En väl utbyggd IT-infrastruktur i hela kommunen En väl utbyggd IT-infrastruktur är en förutsättning för den fortsatta Usw-by digitaliseringen av verksamheter och tjänster. Yxnuum Fram till 2030 är målsättningen att samtliga hushåll och företag har Åskttorp Kuggebocb möjlighet till en uppkoppling på minst 100 Mbit/s. Dessutom ska det Saxeman finnas ett sammanhängande öppet och robust fibernät som genom Skonevik RIW\is Trollebocb jordö samverkan mellan marknadsaktörer utgör grunden för Ronnebys digitala Vleryd kommunikationsbehov. energibehovet och att utnyttja solenergi för både el- och värmeproduktion. Effektiv fossilfri energi Fysiska planeringen ska användas som ett verktyg för att bygga upp Samhället är beroende av att det finns en säker och tillräcklig resurseffektiva och hållbara energisystem, byggda på förnyelsebar energi. energiförsörjning. Enligt regeringens förslag till klimatmålet ska Sverige Utöver solenergin finns det många olika ickefossila energikällor som inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. Detta används eller skulle kunna användas i Ronneby kommun. Sedan lång kräver omfattande omställningar av sättet att använda och producera energi. tid tillbaka har vattenkraften i kommunens åar använts. I Ronneby- och Det är nödvändigt att effektivisera energianvändningen. Bräkneån finns det totalt elva vattenkraftverk. Även om vattenkraften är Bebyggelseplanering är en komponent i detta. Bebyggelse som fossilfri finns konflikter då kraftverken utgör hinder för vandrande fiskar utformas med hänsyn till mikroklimat, solinstrålning, vindriktningar, och skapar uppdämda passager där det tidigare varit strömmande vatten. skuggförhållande och topografi har goda förutsättningar för att minska 36 Användning av närproducerad biomassa ger möjlighet till Försvarets intressen har utökats sedan vindkraftsplanen antogs. Stoppom­ produktutveckling i skogs- och lantbruk och kan bidra till en levande råde för höga objekt på grund av flygfältet kan innebära restriktioner vid landsbygd. Fjärrvärmeverken i Ronneby kommun använder till 98 % byggande av vindkraftverk. biobränsle och avser att bli helt fossilfria 2020. Fjärrvärmenätet är idag Dagvatten väl utbyggt i Ronneby stad och svarar för cirka 75 % av värmebehovet. Fjärrvärme finns även i Kallinge och Bräkne-Hoby. Som dagvatten räknas regn-, spol- och smältvatten som rinner till recipien­ ter (mottagare) eller reningsverk. Beroende på markförhållande, topografi Biomassa används även för att tillverka el i Sörbyverket i form av och växtlighet kan dagvatten även infiltreras till grundvattnet. Markanvänd• ett demonstrationsprojekt. Det finns stor potential i utbyggnaden av ningen leder till att dagvattnet kan vara förorenat med olika skadliga ämnen småskaliga kraftvärmeverk och värmeverk baserade på biomassa. För som bidrar till övergödning och gifter i sjöar, vattendrag och hav. att kommunen ska kunna producera ännu mer fossilfri energi pågår en förstudie om att anlägga en solcellspark på deponin i Angelskog. Samtidigt Vattendrag är betydligt känsligare för föroreningar än vad jord är eftersom finns det behov att tillhandahålla mark för produktion, distribution och jordlevande organismer kan bryta ner föroreningarna. Av recipienterna i lagring av energi och energibärare. Ronneby kommun räknas Angelskogsån-Hyndekullabäcken, Bräkneån, Härstorpssjön och Östersjökusten som mycket känsliga för tillförsel av förorenade ämnen. Med ökad hårdgjord yta ökar mängden dagvatten och därmed risken för översvämningar och föroreningsproblem. Klimatförändringarna med ökade nederbördsmängder och en högre frekvens häftiga regn kan öka dessa pro­ blem ytterligare. Grönområden och vegetation i och runt tätorter minskar trycket på dagvat­ tenhanteringen. Vegetation både renar vattnet och ger en buffringseffekt som mildrar såväl torka som kraftiga regn. I Ronneby kommun är framförallt staden beroende av grönområden för omhändertagande av dagvatten. Därför ska exploatering av gröna ytor i sta­

Byggnader som anpassas efter mikroklimater kan so/energi utnyttjas optimalt. den ske restriktivt. Våtmarker och andra typer av system där vatten saktas ned och silas genom vegetation har förmåga att fördröja vattenflöden och Områden för vindkraft att filtrera ut och bryta ned näringsämnen och föroreningar. Ronneby har en vindkraftsplan, Tematiskt tillägg till Ronneby kommuns Ett långsiktigt C2C®-mål som formulerats i kommunens kvalitetsprogram översiktsplan, antagen 2012-03-29. Kommunen ställer sig positiv till för planering och byggande är att vatten som lämnar en byggnad eller etablering av vindkraftverk i grupper såväl som etablering av enstaka ett område skall vara lika rent eller renare som när det kom in. Detta kan verk. Enstaka verk bör dock inte tillåtas så att möjligheten till större nås genom att till exempel fördröja dagvattnet i dammar eller så kallade gruppetableringar i de utpekade potentiella vindkraftsområdena försämras. regnträdgårdar som är genomsläppliga växtbäddar designade för att infil­ Varje enskilt vindkraftsärende skall dock bedömas huruvida etableringen trera större mängder dagvatten. De kan även bidra till att skapa attraktiva kan samexistera med andra intressen i respektive område. närmiljöer och att öka den biologiska mångfalden. ~ Hobys reningsverk. En utredning pågår kring att centralisera vatten- och reningsverken i Backaryd och Hallabro. Kombinerade system är ledningar där dagvatten och spillvatten leds i samma ledning till reningsverket. Klimatförändringar kan innebära fler och intensivare skyfall vilket kan innebära ökade risker för att avloppsvattnet bräddar och förorenar vattendrag i kombinerade system. Detta riskerar människors och djurs hälsa och bidrar till övergödning av vattenmiljön. Genom att separera dagvatten och avlopp, dimensionera ledningarna för högre flöden samt att minska mängden avloppsvatten genom ny teknik kan problemen minska. Det är också av stor vikt att dagvatten i ökande utsträckning omhändertas lokalt och inte tillförs avloppssystemet. Säker dricksvattenförsörjning Att säkerställa en hållbar dricksvattenförsörjning är en nödvändig uppgift Grönområden kan användas som tillfälliga magasin fö r dagvatten vid kraftig t regn. för kommunen. Vatten är känsligt för föroreningar som kan äventyra dess Avlopp användbarhet som dricksvatten under lång tid. Skyddet av både befintliga och potentiella vattentäkter är en prioriterad åtgärd för kommunen. Flertalet av kommunens invånare bor i samhällen anslutna till kommunalt Befarade klimatförändringar är en utmaning för dricksvattenförsörjningen avlopp. Även många delar av kustområdet, med dåliga förutsättningar bland annat genom förändrade mönster för avrinning, avdunstning och för enskilt avlopp, har tillgång till kommunalt avlopp. Fortsatt grundvattenbildning. Vid skyfall, stormar, höga flöden och översvämningar utbyggnad planeras för sådana bebyggelsegrupper där kommunen enligt kan föroreningar och organiskt vattentjänstlagen är skyldig att tillhandahålla VA-tjänster. VA-planen (KF material förorena råvattnet som § 93 2014) prioriterar ca 20 utbyggnadsområden för kommunalt avlopp ska beredas till dricksvatten. baserad på behovet av en hållbar VA-lösning. Fram till 2030 beräknas Havsnivåhöjningen och sjunkande elva av områdena vara utbyggda. Anslutning till kommunalt avlopp och grundvattennivåer ökar dessutom inrättande av verksamhetsområde kan påskyndas om fastighetsägarna i risken för saltvatteninträngning. ett område går samman och på egen hand genomför projektet. Även efter den planerade utbyggnaden av kommunalt avlopp kommer det att finnas Hushåll som använder egna omkring 4 300 små avlopp inom kommunen. brunnar är mer sårbara vid klimatförändringar. I Ronneby Inom kommunen finns sex avloppsreningsverk, drivna av Miljöteknik. kommun har drygt 4 000 hushåll De fyra verken i Backaryd, Belganet, Hallabro och Eringsboda betjänar egen brunn. Nya etableringar i sina respektive orter. Verket i Bräkne-Hoby betjänar orten och kommer kustzonen ska utredas med hänsyn även att ta hand om de planerade områdena söderut, som ska anslutas till till kommande klimatförändringar kommunalt avlopp. Rustorpsverket knyter samman Ronneby, Kallinge, och i första hand lokaliseras till Johannishus, Listerby och Saxemara. De delar av kusten som har/ platser som har eller planeras få planeras få kommunal VA-anslutning förbinds med Rustorp eller Bräkne- kommunal vattenanslutning. Vattentornet i Ronneby. 38 Avfall som resurs Faktaruta: PFAS (per- och polyjluorerade alkylsyror) är en grupp av syntetiska ämnen som är mycket svårned• Det prioriterade målet i både lagstiftning och i de nationella och brytbara i naturen. PFAS används bland annat i s/äckskum avsett för olje- och drivmedels bränder i lokala miljömålen som kommunens Avfallsplan 2014-2019 bygger ltlygplan, fordon, fartyg och industrier. på är att avfallet skall minimeras. Som en grund i detta arbete ligger Vattenverket Brantafors ligger i närheten av en brandövningsplats på Fl 7. För mer än 25 år sedan kommunens arbete med cirkulär ekonomi där återvinning i allmänhet och började Försvarsmakten använda brandskum som innehöll PFAS. I och med detta har marken föro• materialåtervinning i synnerhet är en självklarhet. Kommunen arbetar med renats, och med tiden har föroreningarna nått grundvattnet och till vattentäkterna. Försvarsmakten är huvudman för flygplatsen och utreder hur en sanering av PFAS-haltig mark ska göras, både här i bland annat information till medborgarna och förbättrade rutiner inom den Kal/inge och på andra platser i landet. egna verksamheten. I december 2013 upptäcktes höga halter av ämnet PFAS i vattnet i Brantafors vattenverk i Kol/inge. Vid flerbostadshus finns det redan en möjlighet att sortera ut olika Brantafors vattenverket stängdes och de ca 5 000 abonnenterna fick istället sitt vatten från vatten­ fraktioner av sitt avfall i olika behållare. Inom kort kommer kommunen att verket i Ronneby-Kärragården. Nya brunnar har borrats i Kar/snäs som ligger norr om Kal/inge. Under introducera den så kallade "fastighetsnära insamlingen" även för villor och ~ommaren 2015 lades provisoriska vattenledningar från en av brunnarna i Kar/snäs till Brantafors vattenverk. I dagsläget levereras dricksvatten motsvarande ca ¼ av verkets kapacitet, medan resten fritidshus. Nya detaljplaner ska ta hänsyn till avfallshantering och mark ska lfortfarande levereras från Kärragårdens vattenverk. När vattenledningarna är fullt utbyggda från avsättas för gemensamma avfallsstationer. Kar/snäs till Brantafors ska de båda vattenverken fungera som varandras reservvattenverk. Eldistribution En säker eldistribution är en förutsättning för att samhället och näringslivet ska kunna fungera. Fler olika nätleverantörer ansvarar för elnätet i Ronneby kommun. Kommunala bolaget Miljö och teknik AB äger elnätet i Kallinge, • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Ronneby, Kuggeboda och Saxemara. Under de senaste åren har elnätet • Planeringsstrategier för att verka för god teknisk infrastruktur • moderniserats och luftburna ledningar har delvis grävts ned. Kommunen • och energiförsörjning • arbetar för att resterande luftburna kraftledningar grävs ned för att • • förhindra strömavbrott vid extremväder och för att tillgängliggöra mark för • 1. Förtäta och planera för ny bebyggelse i anslutning till ny och • bebyggelse och areella näringar. • • • befintlig infrastruktur och kollektivtrafik. • • 4. Stärk kärnor för service och bebyggelseutveckling. • • 8. Främja grönytor som kan ha många funktioner och en • • • • sammanhängande grönstruktur i tätorterna. • • 13.Minimera effekterna av klimatförändringar genom anpassad • • bebyggd miljö. • • 18. Införliva grundprinciper och tankesätt från cirkulär ekonomi i • • planering och utförande. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • -~ bostäder har i huvudsak förlagts i den södra delen av kommunen, där efterfrågan förväntas bli störst under de kommande åren. I övriga delar av kommunen finns utrymme för kompletterande bebyggelse både i de mindre tätorterna och på landsbygden. Ronneby, Kallinge och Bräkne-Hoby är de största tätorterna och de rymmer alla funktioner såsom skola, kollektivtrafik och mataffär. Större tillskott av bebyggelse och av större utbyggnadsområden kan tillkomma och det finns I detta kapitel beskrivs kommunens utveckling som strävar mot att viss möjlighet att förtäta bebyggelsen. uppnå framtidsbilderna. I denna del ges först en övergripande Backaryd och Hallabro kompletterar varandra med sina servicefunktioner beskrivning av utvecklingsstrategier, markanvändning och hänsyns• i nuläget. Dessa två samhällen utgör gemensamt en kärna som försörjer områden i kommunen. Därefter presenteras kommunens kärnor och kommunens nordvästra del. Efter omläggningen av RV 27 kommer både utvecklingsområden mer detaljerat. Hallabro och Backaryd få nya förutsättningar för attraktivt boende då samhällenas centrum blir mindre påverkade av trafikbuller. Eringsboda är en kärna för nordöstra kommunen. I nuläget är Eringsboda sparsamt Utvecklingsstrategier försörjt med kollektivtrafik. Listerby och Johannishus är två expansiva samhällen som orienterar sig Den långsiktiga intentionen för kommunen illustreras genom en mot varandra med E22 i mitten. Livsmedelsaffär och äldreboende finns i karta med övergripande utvecklingsstrategier. Områdena, platserna Johannishus medan skola och drivmedelsstation finns i båda samhällena. och stråken dit kommunen vill kanalisera utvecklingsstrategierna har lyfts fram, liksom särskilt viktiga samband. De områden som i ett översiktligt perspektiv har de största natur- och rekreationsvärdena har pekats ut som värdekärnor och natur- och rekreationsområden. Kärnor I Ronneby kommun finns tätorter fördelade över hela kommunen men med en viss förskjutning mot kusten. Nio av tätorterna har pekats ut som kärnor. Kärnorna skall fungera som centrum för samhällsservice i kommunen. Kärnorna ger en god möjlighet att skapa ett nät av service i hela kommunen. Det är i huvudsak till kärnorna ny bebyggelse planeras och möjlighet till service och handel stärks. Fyra av kärnorna kopplas till varandra i par med möjlighet att komplettera varandra gällande offentlig och kommersiell service. För att skapa en sammanhängande miljö och ge underlag för att förbättra kollektivtrafiken föreslås utvecklingsstråk för bostäder, kultur, friluftsliv och turism som knyter an till kärnor. Planeringen av nya områden för

40 Dessa två samhällen utgör en gemensam kärna och kan stärka varandra. Saxemara pekas ut som kärna för mellersta kusten. Här finns en skola för den västra delen av kustsamhällena. I byn finns i dagsläget ingen annan service och orten är sparsamt trafikerad av kollektivtrafik. Saxemara är dock en attraktiv bostadsort och mer bostadsbebyggelse planeras väster om bykärnan, mot Spjälkö. Detta förväntas kunna skapa underlag för utökad service på orten.

Teckenförklaring

.& Hamn j-. Flygplats ~ Viktig plats för handel 6ch logistik ~ Nod för kommunikationer ~ Utvecklingsområde för bostäder ~ Uitvecklings·område för logistik och kommunikationer . Utvecklings6mråde för verksamheter • • • a:, Utvecklingsstråk för bostäder • • • a:, lJtvecklingsstråk för bostäder, · turism och friluftsliv • • U,• Utvecklingsstråk för bostäder, · turism och kultur _.... Mm:u: Värdekärna för friluftsliv

~ Kärna ~ Transportsamband

~ Nat ur- och rekreati,onsområde t,. +- . [:l Ronneby_kommun I ~' Transportsamband och noder Värdekärnor samt natur och rekreationsområde Transportsambanden utgörs av förbindelser som är särskilt viktiga för att Områden med stor betydelse för människors rekreation och upplevelser skapa, förbättra eller upprätthålla en god tillgänglighet. Det kan gälla såväl av natur finns på många platser i kommunen. Brunnsparken och gång- och cykeltrafik som väg, järnväg och sjöfart. Karlsnäsgården pekas ut som värdekärnor för natur och rekreation då det på dessa platser finns en mängd kvaliteer som tillsammans gör områdena De huvudsakliga kommunikationsstråken i kommunen följer järnvägen, särskilt värdefulla. E22 och RV 27. Huvuddelen av förändringarna i markanvändning föreslås utmed dessa stråk. Utmed kusten är både land och vatten viktigt för friluftslivet och viktiga Viktiga knutpunkter för transportsystemet, så kallade noder, pekas ut på platser för båtlivet ska stärkas för att skapa bättre service. Hela kuststräckan sex platser i kommunen. I dessa noder ska kollektivtrafikens anläggningar har stor potential att lyftas fram för vandring och cykelturism. utvecklas och det ska vara möjligt att byta mellan olika transportslag. Bra Bräkneåns och Ronnebyåns dalgångar hyser stor kvaliteer för friluftslivet parkeringsplatser för både bilar och cyklar är viktiga på dessa platser. Även och innehar också mycket höga biologiska värden. Områdena kring viss form av service kan vara aktuellt i noderna. Listersjöarna, Skärsjön och Salsjön utgör delar i större sammanhängande Utmed E22 och RV 27 finns områden med särskilt goda förutsättningar för rekreationsområde. verksamheter. Här kan verksamhetstomter för varierade behov erbjudas. Ett väl fungerade friluftsliv kräver serviceplatser i strategiska lägen med I anslutning till järnvägen och flygplatsen finns dessutom förutsättningar exempelvis vindskydd och avfallshantering. För att kunna utveckla turism för att skapa ett logistikcenter. Grannkommunernas hamnar och Ronneby och besöksnäringen i hela kommunen krävs tillgänglig information. Airport är viktiga funktioner för kommunens goda transportsamband. Viktiga platser för denna utveckling är i anslutning till kärnorna och även i I Backaryd och Hallabro är kollektivtrafiken utmed RV 27 viktig. Därför anslutning till noderna. ska snabba resor kunna göras från motorvägshållplatser samtidigt som en Utvecklingsstråk och områden busslinje trafikerar genom tätorten. I anslutning till motorvägshållplatsen är I Ronneby stad går ett utvecklingsstråk runt Brunnsparken och vidare det viktigt att det finns goda möjligheter att parkera bil eller cykel, samt en till både Aspan och Saxemara. I stråket mellan Kalleberga-Hyndekulla trygg gång- och cykelväg mellan samhället och motorvägshållplatsen. planeras för en omfattande exploatering. Området ligger strategiskt intill Eringsboda knyts både till Kallinge/Ronneby och över kommungränsen till väg E22 och mellan Ronneby och Kallinge. I området planeras för blandad Holmsjö med tåg- och bussförbindelser till Emmaboda och Karlskrona. bebyggelse med främst bostäder och service. Under sommaren är Ekenäs och Järnavik viktiga noder för turism och Från Bräkne-Hoby sträcker sig ett utvecklingsstråk ut mot Järnavik. friluftsliv. Stadsbussen trafikerar Ekenäs och skapar en anslutning till Området kommer att anslutas till kommunalt vatten- och avloppsnät inom planerad skärgårdstrafik och till vandrings-, cykel-, kajak- och segelleder. de närmsta åren. Detta skapar förutsättningar för att utveckla området, En fortsatt utveckling av Järnavik för turism och besöksnäringen bör på sikt framförallt med fokus på friluftsliv och turism men även bostäder. Effektiv kunna ge underlag för utökad kollektivtrafik, i första hand sommartid. kollektivtrafik saknas men en utbyggd cykelväg stärker kopplingen mellan I enlighet med översiktsplanens utvecklingsstrategi bör sträckorna mellan Järnavik och Bräkne-Hoby. Bräkne-Hoby och Jämavik samt mellan Backaryd och Hallabro prioriteras Längs stråket mellan Johannishus och Listerby och även vidare söderut för gång- och cykeltrafik. En bättre förbindelse behövs också mellan mot Kuggeboda finns stora kulturhistoriska värden som bör tas tillvara och Bräkne-Hoby och Ronneby stad. tillgängliggöras. Ökad bebyggelse planeras i anslutning till tätorterna.

42 Hänsyn Kommunen ska vid beslut om användningen av mark och vatten i översiktsplanen redovisa hur hänsyn tas till allmänna intressen. I kartbilden redovisas områden med särskilda kvaliteer eller andra förhållanden som bör tas hänsyn till vid detaljplanering och bygglov. De allmänna intressena som skall tas hänsyn till är natur- och kulturvärden, areella näringar, råvarutillgångar och samhällsviktiga verksamheter samt faktorer rörande miljö, hälsa och säkerhet. Eftersom flera allmänna intressen kan överlappa varandra har avvägningar gjorts mellan olika allmänna intressen. Kommunens samtliga riksintressen och prioriteringen mellan olika allmänna intressen redovisas i del 4. Det är inte möjligt att vid upprättandet av översiktsplanen förutse alla framtida önskemål om byggande och andra åtgärder, varför avvägningen mot allmänna intressen i många fall måste göras vid varje enskilt fall. Inom markeringen Natur-, Kultur- och Friluftsvärden ingår: Riksintresseområden för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövärden, Natura 2000, naturreservat, biotopskyddsområden, nyckelbiotoper, naturvårdsavtal, djur- och växtskyddsområden, ramsarområde, ekologiskt känsliga områden. Inom markeringen Försvarsintresse ingår: Riksintressen för militär del, sjöövningsområde, influensområde namngivna och övriga, influensområde för väderradar. Hela kommunen berörs också av influensområde luftrum.

Teckenförklaring X Riksintresse Järnväg w Bevarandeplan Odlingslandskap X Riksintresse Väg 0 Riksintresse Högexploaterad kust -- Framtida vägsträckning 0 Försvarsintr. Stoppområde för höga objekt X kraftledningar Översvämningsrisk LJ Riksintresse Flygplats ~ Natur-, kultur- och friluftslivsvärden [io--7,l 0 Berg- och moräntäkter 1LLJ Försvarsint resse ~ Vattentäktsomrade fä(:: Vindkraftomraden ~ Vattenskyddsområde l::::J Ronneby~kornmun· ~ Användning ~'-..... Grunddragen i den planerade mark- och ' -; vattenanvändningen redovisas i användningskartan. - ) Den övergripande kartbilden redovisar markanvändningen för hela kommunen, men samtliga kärnor har även en mer detaljerad redovisning av den föreslagna markanvändningen. Kommunen har delats in i områden med olika typ av användning. Områdesanvändningen tillsammans med övergripande transportsystem samt grönområden och vattenstråk ger en bild av kommunens önskade framtida användning. Till varje område anges en avsikt, det vill säga om området avses förändras eller om pågående användning ska bestå utan någon större förändring. Inom befintlig områdestyp kan dock förändringar göras, exempelvis förtätningar i stadsbygd och verksamhetsområden. Ändrad innebär att området avses förändras till angiven områdestyp.

Teckenförklaring

D Landsbygd ~ Grönomrade ~ Landsbygd ändrad ~ Natur ~! Stads bygd E3 Förändrat vägnät - ~ - ·~~- 4-

Stadsb1•gd ändrad X LIS-område ~ Verksamhet [:'..::·} Vindkraftsområde - ~*', + ~ Verksamhet ändrad [: 1 Ronneby_kommun 44 Landsbygd Vägnät Landsbygd utgörs främst av areella näringar och landsbygdsanknutna Förändrat vägnät utgörs av större vägavsnitt som ska utvecklas eller dras verksamheter, samt obrukad mark och bostadsbebyggelse i bybildningar om. Utvecklat vägnät är kortare länkar i vägnätet som behövs för att skapa och fritidshusområden. en effektivare trafiksituation. Stadsbygd Utvecklat gång- och cyke/stråk Stadsbygd är område med tätorts- eller stadsmässig karaktär med Utvecklingsstråk för gång- och cykel avser huvudstråk som är särskilt bebyggelse som i huvudsak används för bostäder, skolor, kontor, handel avsedda för gående och cyklister. Stråket är viktigt att utveckla för att skapa eller annan verksamhet som är förenlig med bostäder. Avgränsningen eller förbättra en god tillgänglighet mellan viktiga målpunkter. av stadsbygd utgår ifrån SCB:s klassificering av tätort, med tillägg av Grönstråk och vattenstråk detaljplanelagda områden som ännu inte byggts ut. Inom stadsbygd kan förändringar genomföras som är förenliga med användningen. Grönstråk är zoner av natur- eller parkmark eller annan typ av grönska som knyter ihop natur och grönområden till en sammanhängande struktur och Verksamhet som bör framhävas för biologisk funktion, friluftsliv eller rekreation. Verksamhet kan utgöras av område med störande, miljöpåverkande Vattenstråk utgörs av vattendrag eller annat långsmalt vattenområde som eller ytkrävande verksamheter. Verksamhet som genererar mycket binder ihop större vattenområden och som bör framhävas för sin biologiska eller tung trafik räknas även till denna kategori. Här ingår traditionella funktion, friluftsliv eller rekreation. "industriområden", stormarknadsområden, mässområden och dylikt. LIS-område Grönområde LIS-områden är områden utpekade för landsbygdsutvekling i strandnära Grönområde är parker, parkliknande miljöer, närrekreationsområden och läge och kan ge möjlighet till bostadsbebyggelse eller verksamheter som anlagda områden för fritidsaktiviteter som främst äger rum utomhus. främjar friluftslivet. Natur Vindkraftsområde Natur är områden med stora natur-, landskaps- eller friluftsvärden utanför Vindkraftsområde är områden utpekade som lämpliga för etablering av städer och orter. I dessa områden är natur- och landskapsvårdsvärden vindkraft i kommunen. överordnade annan mark- och vattenanvändning. Områdena rymmer utpekade områden för nyckelbiotoper, naturvårdsavtal, djur- och växtskydd, Natura 2000, naturreservat, biotopskydd, ramsarområde samt riksintresse för naturvård. Utöver dessa områden finns områden skyddade av strandskydd samt ekologiskt känsliga områden som också skall tas hänsyn till vid planering och exploatering. Centrum utveckling Centrumutveckling avser mångfunktionella områden med stor betydelse för en orts framtida utveckling och platsidentitet. Här bör utvecklingsinsatser och trivselskapande åtgärder särskilt främjas. Ronneby stad Kulturmiljö Stadsdelen Blekan är tillsammans med Brunnsparken, Ronnebyån och Karön \. ,trån dialogen: riksintresse för kulturmiljövården. :(. Här finns bebyggelse och miljöer som ~ » c;ör c.ev,fruV¾ LLvfuLLt ocvi cittrC!Rhvt har stark samhörighet med Ronnebys ge111,0V¾ citt lz111,t:1tci stcide111, tLLL Ruste111, kurorts epok. » N!::jC! bostiider V¾ed brci -pe111,dLL111,gsV¾i?JLLgvieter tLLL jobb Verksamhetens storhetstid anses ha utciV\,för ROVvl.Vv\.UV\,eV\, beviövs varit bland de främsta inom svensk brunnsepok. Heliga Kors kyrka från tidig medeltid samt stadsdelen Bergslagen Ortens karaktär ärkulturhistoriskt värdefulla. Den medeltida stadens karaktär finns bevarad ' t.:...tll~ · d d l d Heliga Kors kyrko, med delar från 1100-tolet. Ronneby är uppbyggd kring sju kullar som är mycket karaktärsskapande en d ast 1 enna e av sta en. för staden. Stadens långa historia syns framförallt i de gamla kvarteren runt kyrkan där det medeltida gatunätet finns bevarat. Bebyggelsen klarade sig Huvuddrag i ortens utveckling här undan den stora brand som härjade i staden i mitten av 1800-talet. Staden utvecklas i de befintliga stråken som sammanstrålar i stadskäman. På 1700-talet växte en kurortsverksamhet upp i Ronneby och var länge Stråket från stadskäman norrut mot Sörby domineras av handel och en av landets främsta. Den vackra Brunnsparken är än idag en mycket utvecklingen behåller denna inriktning. Sörbyområdet avses exploateras omtyckt samlingsplats. Det tidigare brunnshotellet ersattes 1960 av ett nytt ytterligare norrut och knytas till ett nytt Iogistikcenter i anslutning intill kongress- och rekreationscenter. :flygplatsen. Österut från stadskärnan planeras ett större verksamhetsområde intill väg E22. I staden finns en blandad bebyggelse som till största del utgörs av bostäder, handel och verksamhetsområden varvat med parker och grönområden. Huvuddelen av den nya bostadsbebyggelsen placeras söderut från Ronneby Brunnspark och Brunnsskog utgör ett sort centralt fritids- och stadskäman. I området ger dalgångarna tillsammans med höjdryggen rekreationsområde. På Ekenäs och Karön finns stadens havsbadplatser. landskapet en stark identitet vilket är viktigt att understödja vid framtida exploatering. Närheten till Brunnsparken och havet samt möjlighet Järnvägen går genom staden och verksamhetsområden är lokaliserade till goda kollektivtrafikförbindelser ger förutsättningar för attraktiva utmed denna både öster och väster om stadskärnan. bostadsområden. Befolkning Ronneby stad är uppdelad i två tätorter, Ronneby stad och Ronneby Teckenförklaring k.~ Utvecklat vägnät hamn. Dessa båda områden har ca 13 700 invånare tillsammans. ~ Verksamhet Befolkningstalet har legat relativt konstant, men under den senare tiden har ~J Landsbygd t7··7 Grönstra k befolkningen ökat. Detta kan främst härledas till inflyttning från utlandet. ~ Landsbygd ändrad ~ Verksamhet ändrad ;_:?·T Vattenstråk

.!k...... > C- ~ Befolkningstillväxten förväntas fortsätta. Stads bygd ~ Grönomrade e .:___i Utvecklat gang- och cykelsträk ~ Stadsbygd ändrad ~ Natur L:J Centrumutveckling 46 , Bebyggelseutveckling l O 0~5 / ·,\ kilomo..., ~ \ • Ro - 01 Område för ny stadsbygd. I området bör bebyggelsen ,/r .,I anpassas efter bergryggens riktning i sin sträckning mot havet. \ Värna kontakten med både stad och hav samt Persborgsgölen och - = '\ ,.. '\ Brunnsskogen. \ • Ro - 02 Område för ny stadsbygd . Ny bebyggelse ska integreras i ' landskapet. • Ro - 03 Område för ny stadsbygd . I området dominerar odlingslandskapet. Ny bebyggelse ska integreras i landskapet och byggas ut i mindre enheter. • Ro - 04 Område för ny stadsbygd. Innan området exploateras krävs att tillgängligheten ökar genom effektivare vägförbindelser. • Ro - 05 Område för ny stadsbygd. Skapar utvecklingsmöjligheter för stadens östra del i nära anknytning till Sofi Center. ' 1 • Ro-06 Område för ny stadsbygd. ~ J • Ro - 07 & 08 Förtätning av stadsbygd. • Ro - 09 & 10 Omvandling till stadsbygd från verksamheter. Områdena kan vara förorenade. • Ro -11 Område för ny stadsbygd. Beakta dagvattenfrågan särskilt. • Ro - 12 & 13 Område för ny stadsbygd. • Ro -14 Område för nya verksamheter. Inom området finns risk för ras, skred och föroreningar. Hänsyn skall tas till närhet till järnvägen. • Ro - 15 Nytt verksamhetsområde. Ansluter till befintligt verksamhetsområdet genom utbyggnad av vägnät. Goda anslutningsmöjligheter till väg E22 och på sikt järnvägen. • Ro-16 Nytt verksamhetsområde. Goda anslutningsmöjligheter till väg E22 och på sikt järnvägen. • Ro-17 Nytt verksamhetsområde, crossbana. ; ,· ..~· ~ ~ • Ro-18 Nytt verksamhetsområde, återvinningsanläggningen. Ekenäs " .

·/-··• L-/ ~ -" ' •.• _,,,_,,_,,MNJ/N//;;:;;1- ' Planeringen av området ska främja blandad bebyggelse och ökade trafiksituationen i stadskärnan har en passage kallad "norra länken" som möjlighet till olika upplåtelseformer och funktioner. I områdena kan även förbinder Hultaleden med Sörbyområdet diskuterats. Innan en eventuell service i form av förskolor och särskilda boendeformer rymmas. utbyggnad av norra länken kan påbörjas måste en djupgående utredning Stadskäman är med torget en viktig mötesplats i staden. Bebyggelsen i göras som grundas på de önskemål som finns kring stadskärnans utveckling stadskärnan är en variation med bostäder och verksamhetslokaler. Detta i förhållande till den påverkan och vinster en utbyggnad av norra länken är utgångspunkt även för fortsatt utveckling i staden. Bottenvåningarna i skulle medföra. I planförslaget har mark reserverats för norra länken. stadskäman bör utgöras av verksamhetslokaler för att skapa liv och rörelse. Området vid Påtorp angörs idag via Sofi Center vilket medför hög Även norr om stadskärnan, på båda sidor om ån, vid det gamla trafikintensitet i området. Ytterligare bostadsutbyggnad medför ytterligare Emaljerverket, kan bostäder och verksamheter av mer stadsmässig karaktär trafik i området. Med anledning av detta föreslås en ny anslutning från skapas (Ro-09 och Ro-I 0). Angleskogsvägen till Gärestadsvägen. Inom området Kilen pågår omvandling från verksamhetsområde till en ny Ytterligare bostäder planeras på Aspan. Eftersom området är beläget stadsdel. Kilen ligger i anslutning till resecentrum och dess omvandling på en halvö är tillfartsvägen en längre väg från stadens centrum. En kommer stärka kopplingen mellan stadskärnan, ån och Brunnsparken. --- Övrig utveckling bör ske genom förädling och förtätning av befintligt ~ - Moabac är ', \- ., Verksamhetsområde Viggen stadslandskap. Vid förtätning av bebyggelse det ofta grönområden som ··,,, ! tas i anspråk. Detta står i konflikt med bevarande av bostadsnära natur Karlshamnsvägen l"- Verksamhetsområde och omhändertagande av dagvatten. Vid framtida detaljplanering av nya Östra infarten områden ska stor hänsyn tas till att bevara tillräckligt stora naturområden, '"'c:!aL1 ~---> Karlskronavägen skapa passager mellan bostäder och naturområden samt främja gröna stråk ';\... -:: ···· ..· ·····~ Stadskärnan ... _. __ _ n mellan naturområden. Genom att öka tillgängligheten till ån skapas ett mer )-,.Golon' '7 ....·····:· . attraktivt och intressant stråk från stadskärnan ut till havet som stärker både ) \ .• --.' ·-­ ekologiska och rekreativa värden. \ .. \~, \ Hynalll

Gatustrukturen i Ronnebys stadskärna är uppbyggd enligt en !_ rutnätsstruktur. Det innebär ett system med raka gator där Kungsgatan -, och Strandvägen utgör huvudgator. Dessa gator är till största delen ,, ~~ G~rJs1ätt enkelriktade. Stadskärnan har i dagsläget en trafiksituation där bilismen .... . i många fall tar en stor del av stadsrummet i anspråk. För att underlätta Utveckling av verksamhetsområden i Ronneby stad. 48 bro över Angleskogsviken för både gång-, cykel- och motortrafik ökar nya område för verksamheter, industri och handel är lokaliserade intill det tillgängligheten väsentligt. befintliga verksamhetsområdet Viggen och till östra infarten. Centrum, service och verksamheter Grön- och blåstruktur För att främja tillgänglighet ska ny service planeras så att den förses med Ronnebys befolkning har generellt sett god tillgänglighet till bostadsnära goda gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser. natur, men i de mest centrala delarna råder viss brist på grönområden. I dagsläget råder obalans mellan tillgång och efterfrågan på platser Utvecklingsförslagen har utgått från att bostadsbebyggelse placeras i förskolor och grundskolor i de centrala delarna av Ronneby. De med Brunnsparken och Brunnsskogen som centrum. I de fall befintlig skollokaler som finns i staden räcker inte för förväntad elevökning och fler bebyggelse förtätas har hänsyn tagits till möjligheten att passera vidare till utbildningsplatser krävs i tätorten inom närtid. Även övrig offentlig service natur och gröna stråk som förbinder större och mindre gröna områden med såsom vård och omsorg står inför ett ökande behov i och med en ökande varandra. befolkning. Framförallt antalet barn, unga och äldre förväntas öka. Det är viktigt att bevara och utveckla kontakten mellan Brunnsskogen och Verksamhetsområden är lokaliserade med goda havet. Likaså är länkar som förbinder olika områden med varandra viktiga kommunikationsmöjligheter i anslutning till E22 både öster och väster om att beakta i planeringen. Det finns stor potential i att öka standarden på de samhället. Dagligvaruhandeln är i huvudsak lokaliserad till stadens centrum befintliga gångvägarna i Brunnsskogen och därmed öka tillgängligheten för och västra infarten. Detta skapar god tillgänglighet då stråket utmed fler. Karlshamnsvägen är försett med kollektivtrafik. I dagsläget bedöms det Vid exploatering av både byggnader och anläggningar är det av stor vikt att finnas möjligheter till förtätning av de befintliga verksamhetsområden som integrera dessa väl i omgivningen och på så sätt visas omsorg om platsen. i huvudsak är lokaliserade i anslutning Karlshamnsvägen och Sörby. Större Satsningar på att gestalta utemiljön bör ingå som en del av exploateringen. Fritid och rekreation I Ronneby stad finns ett stor utbud av fritidsaktiviteter för boende i hela kommunen. Med anledning av detta är det viktigt att tillkommande fritidsanläggningar förläggs i goda lägen för kommunikationer med kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. Brunnsparken står för en unik möjlighet till rekreation och friluftsliv i staden. Brunnsparkens och Brunnskogens entreer behöver göras mer synliga och tillgängliga. Även en stor del av kommunens idrottsanläggningar är koncentrerade till staden. Sporthall, simhall och tennishall ligger intill Knut Hahn skolan. Strax norr om denna finns Brunnsvallen som utgör stadens friidrottsanläggning med fotbollsplaner. Detta område är maximalt utnyttjat vad gäller fritidsaktiviteter. Genom att förlägga flera olika idrottslokaler och anläggningar till samma område kan dess skötsel effektiviseras, lokaler kan samutnyttjas, tillgängligheten ökas och mötesplatser uppstå samtidigt som mark frigörs till annan användning centralt i staden. ~ ~ Kallinge Kulturmiljö De gamla bruksmiljöerna påminner om en särskild tid i ortens och landets historia men det finns också tecken på att människor bott i Kallinge i långa ~ -trån dialogen: tider dessförinnan. I Hasselstad hittas fornfynd i form av resta stenar och ~ domarringar som ger det böljande landskapet en extra dimension. ~ » Li!lt K C! LLL V\,ge OCVl R.Q Vl, V\,e btJ vtixci S. C! V\A.V\A.C! V\, I området mellan Ronneby och Kallinge där ny bebyggelse planeras finns » -g.t'.J gg fL ey Vl t:JYeS. Vl l,(S OCVl bos.tti o!e y ett kulturminnesvårdsområde med fornlämningar i exploateringsområdets f6Y lA. V\,g C! östra del. Huvuddrag i ortens utveckling Ett större område vid Skärsjön föreslås för ny stadsbygd. Här planeras för Ortens karaktär omfattande bostadsbebyggelse som kan kompletteras med verksamhet, handel och kommunala verksamheter. Kallinge är kommunens näst största ort och ligger strax norr om Ronneby stad. Det var ursprungligen ett industrisamhälle som växte upp kring En tågstation har länge varit föremål för diskussion i Kallinge. Detta Kockums järnverk i mitten av 1800-talet. När järnverket lades ner i skulle öka tillgängligheten till flygplatsen samtidigt som Kallinge skulle början av 1990-talet gjordes området om till ett företagscentrum för olika få utökade möjligheter till kollektivt resande. Ett lämpligt ställe för verksamheter. tågstopp finns söder om flygstationen. I detta område föreslås även ett logistikcentrum där flera kommunikationsstråk möts. Bebyggelsen i Kallinge är i huvudsak enbostadshus men här finns även flerfamiljshus i södra delen av tätorten och i centrum. Centrum i tätorten utgörs av ett torg med kringliggande affärslokaler. Ronnebyån sträcker sig genom Kallinge och åfåran har bitvis en mycket dramatisk karaktär med bland annat vattenfallet och den djupa klyftan i Djupafors. Väster om samhället breder det vida Bredåkradeltat ut sig, Sydsveriges största deltaplan. Här ligger Blekinges flygplats. Flygplatsen är en flottiljflygplats och dess militära verksamhet är en av de största arbetsplatserna i kommunen. Flygbuller från den militära verksamheten påverkar främst Kall inge samhälle men även resten av kommunen. Befolkning I Kallinge bor idag ca 4 800 personer. Efter en befolkningsminskning på 1990-talet har antalet invånare varit relativt oförändrat det senaste decenniet. I Kallinge planeras för en ökad befolkning i samband med utbyggnad av området mellan Kallinge och Ronneby. Ronnebyån ringlar sig genom Kal/inge och är en viktig del av stadsbilden 50 Bebyggelseutveckling ..rt- ;:rrq/m;'~~ • Ka-01 Område för ny stadsbygd, t.ex. bostäder, förskola, skola, . --- verksamheter och idrottsanläggning. Naturområdet intill Skärsjön - , ger området närhet till friluftsliv och rekreation. • Ka-02 Område för ny stadsbygd, t.ex. skola, verksamheter och idrottsanläggning . • Ka-03 Nytt verksamhetsområde, logistikcenter och tågstation. • Ka-04 Nytt verksamhetsområde. • Ka-05 Område för verksamheter, ändrad. • Ka-06 Nytt verksamhetsområde. • Ka-07 Nytt verksamhetsområde. Ka-08 • Ka-08 Område för ny stadsbygd . r ,>· ...__0 0 I .. f . .. • J .. \ ' } l _ ..__ .,) - r . I r ,,. '' '\. Te ckenförklaring //// ~ Grönomrade " Landsbygd L ~ Natur Stads bygd r -:--;- G,.::_J Grönstrak

~ Stads bygd ändrad Vattenstråk

~ Verksamhet Utvecklat gång- och cykelstrak ~ Verksamhet ändrad Centrumutveckling Kommunikationer Fritid och rekreation Den befintliga kollektivtrafiken inom Kallinge tätort trafikerar i huvudsak Området vid Skärsjön som föreslås för ny stadsbygd har under alla i den södra delen av tätorten. Stora delar av tätorten saknar därför tider varit en gräns mellan Ronneby och Kallinge. Vid planering kollektivtrafik idag. I framtiden kan ny stadsbygd i område Ka-08 innebära och exploatering av området är det viktigt att tydliggöra landskapets ny möjlighet till genomfart i den norra delen av samhället som därmed grundmönster och friluftslivets rörelsemönster i området. Kring dessa stråk förbättrar möjligheten till kollektivtrafik. kan sedan den nya bebyggelsen växa fram. Detta skulle även innebära att området ökar i attraktion och området blir mer tillgängligt även för de som Gång- och cykelvägnätet är relativt väl utbyggt i befintliga områden inte väljer att bo i området. idag. Ett övergripande gång- och cykelnät kopplar samman Kallinge med Ronneby. Vid exploatering av området runt Skärsjön ska gång- och I Kallinge finns ett brett utbud av sportanläggningar såsom simhall, cykelnät vara grunden för planeringen i området. Likaså ska möjligheten sporthall, ishall och fotbollsarenan Jernvallen. till kollektivt resande lägga grund för planeringen. Höga landskapsvärden i form av dramatiska bergsformationer och Kall inges läge vid E22 och RV 27 gör att de södra och västra delarna är lövskogsmiljöer finns öster om Ronnebyån, vid Djupafors. Här syns också attraktiva för verksamheter med mycket transporter. Dessa verksamheters tecken på att området tidigare varit mycket viktigt som rekreationsområde utbredning måste anpassas efter flygplatsens och militära intressen samt de med stenlagda trappor och gångstigar som idag är till stor del övervuxna. höga naturvärden som finns i området. Detta är rester från kurortstiden och kan om de restaureras lägga grunden för ett betydelsefullt rekreationsområde för boende både i Kallinge och Centrum, service och verksamheter Ronneby. I tätorten finns både sjukvård, tandvård och flertalet skolor. Olsgården är ett vård- och omsorgsboende som är beläget i den norra delen av Kallinge. I Kallinge finns fem förskolor, två F-6 skolor och en 7-9 skola. Behovet av fler platser i förskolan är stort i Kallinge. Bibliotek ligger i anslutning till Kallingeskolan 7-9. Servicen som finns i Kallinge behöver öka i takt med att befolkningen ökar. Mark bör avsättas för förskolor, skolor och särskilda bostäder för äldre vid planering av ny stadsbygd. I vissa fall kan service förläggas till Kallinge från Ronneby, förutsatt goda kommunikationsmöjligheter. Grön och blå områden och utveckling Kallinge är till stora delar högt exploaterat och endast en liten andel allmänt tillgänglig natur, parker och grönområden finns inom tätorten och bör värnas från exploatering. I norra delen av samhället ligger det natursköna området Lönnamohagen. Höga naturvärden knyts till områden längs Ronnebyån, naturreservatet väster om tätorten och de sandiga markerna på Bredåkradeltat. Flera av värdena knutna till de sandiga markerna är beroende av att sandytor hålls öppna och inte växer igen. Ojupaforsklyftan 52 Bräkne-Hoby

'--trån dialogen: ~ ~ » T tlgstciho111,e 111, tiy vLth g ! » l,\_tvectLL111,gs-pote111,hciL föv tl,{vLslt¾e 111, » 'J>Lci111,Ltigg lt¾e v lt¾ClVR fö v Slt¾tlvil,{s ocvi Ltige111,vietev ce111,tvci Lt ocvi R,l,{st111,tivCl

Ortens karaktär Bräkne-Hoby har ett mycket anrikt läge på Bräkneåsens sydsluttning. Området präglas av de goda jordbruksmarkerna runt tätorten och längs Bräkne Hoby kyrka är iögonfallande vacker och ett viktigt fondmärke. dalgången ut mot havet. Järnvägen går genom samhället och tågstationen Kulturmiljö ligger centralt med bostads bebyggelse på båda sidor om järnvägen. I den I Bräkne-Hoby finns ett riksintresseområde för kulturmiljö som är uppdelat norra delen av samhället finns industriområden medan kyrkan, tingsgården, i två delar. Revidering av riksintresset har gjorts av Länsstyrelsen och folkhögskolan och naturbruksgymnasiet är samlade i samhällets södra del. beslut inväntas av Riksantikvarieämbetet. Den ena miljön består av kyrkan, Bräkne-Hobys omland sträcker sig från det vidsträckta och sjörika prästgården, klockaregården och tingshuset som är bevarade strukturer skogslandskapet i norr till kusten i söder. Bebyggelsen följer i huvudsak från ett sockencentrum. Det andra består av en lantlig (rural) skolmiljö dalgångens kant ut mot kusten där Järnavik utgör Bräkne-Hobys med folkskola, folkhögskola och lanthushållsskola. Kongslijden går söder förbindelse med havet. om väg E22. Detta är resten av den urgamla körvägen längs kusten genom Befolkning Blekinge. Kyrkan och Tingsgården utgör landmärken och skapar ett ur Bräkne-Hoby utgör kärna med de ca 1 700 personerna som bor i dess landskapssynpunkt attraktivt skyltfönster mot väg E22. Detta öppna tätort. Befolkningstalet i Bräkne-Hoby tätort har legat relativt konstant de landskapsrum mellan väg E22 och samhället är viktigt att bevara obebyggt. senaste decennierna med en svagt nedåtgående trend. I framtiden förväntas en befolkningsökning i samhället som understödjs av samhällets goda Huvuddrag i ortens utveckling möjligheter till kollektivtrafikförsörjning. Bräkne-Hoby samhälle ska i egenskap av kärna fortsätta växa och utvecklas. Bebyggelsen i tätortens centrum förslås förtätas med ytterligare bostadsbebyggelse, handel och service. Framförallt i den östra delen av tätorten finns utrymme för förtätning av befintlig bebyggelse. I samhällets västra del föreslås tätorten växa på idag jungfrulig mark. Området har ett attraktivt läge mellan stationen och Bräkneåns dalgång. Områdets natu~-~er ~ goda forutsättningar for en vacker boendemiljö...... Kommunikationer Handeln i samhället är lokaliserad till området vid järnvägsstationen. I detta område finns det möjlighet till förändring och etablering av mer service och Bräkne-Hoby har goda kommunikationer med järnvägen genom samhället, handel. väg E22 och Backarydsvägen norrut till väg RV 27. Stationsområdet är utpekat som en nod för resande. Vid förtätning och exploatering av kärnan Norr om samhället finns både verkstadsindustri och handel. Dessa ligger ska gång-, cykel-, och kollektivtrafik prioriteras. inom yttre vattenskyddsområde vilket innebär restriktioner för området. Verksamheternas placering medför tung genomfartstrafik genom samhället. Centrum, service och verksamheter Två nya områden för verksamheter föreslås i den södra delen av samhället. I Bräkne-Hoby finns tre förskolor och en F-6 skola centralt belägna i sam­ Grön- och blåstruktur hället. Förskolornas och skolans kapacitet bedöms som tillräcklig i dagslä• get. I samband med att nya bostäder byggs i samhället behöver kommunen Området utmed Bräkneån är riksintresse för naturvård och Natura planera för hur det ökade antalet elever ska tas emot. 2000-område samt riksintresse för friluftsliv. Detta område måste hanteras med stor hänsyn till naturvärden men bör i framtiden också tillgängliggöras I Bräkne-Hoby finns länets enda naturbruksgymnasium. Här finns även som rekreationsområde. Blekinge folkhögskola. Vid planering av tillkommande bebyggelse i samhällets västra del bör stor I samhället finns vårdcentral, folktandvård samt vård- och omsorgsboendet hänsyn tas till gröna stråk som gör naturen och Bräkneån tillgänglig, även Lindebo. Biblioteket är inrymt i byns kulturhus. Det fungerar även som för de boende i den befintliga bebyggelsen i området. Det maximala av­ skolbibliotek då det ligger intill Hobyskolan. ståndet på 300 meter till bostadsnära natur ska beaktas, även för befintliga bostäder. I östra delen av samhället ligger bebyggelsen glesare och det finns större möjlighet till förtätning av bebyggelse även med bevarade gröna värden. Fritid och rekreation Vid utveckling av samhället är det viktigt att stärka möjligheten till en aktiv fritid. Kopplingen mellan samhället och de kringliggande badplatser­ na och strövområdena är viktiga att säkerställa och förstärka. Järnavik är den närmaste havsbadplatsen. Blekingeleden och Hobyleden är två viktiga vandringsstråk för Bräkne-Hoby, medan Bräkneleden är viktig för främst cyklister.

Bräkne-Hoby är ett levande samhälle med ett starkt lokalt engagemang. 54 .s _, Bebyggelseutveckling 0 0.5 ki lometer/ ( / • Br-01 Område för ny stadsbygd, t.ex. bostäder, förskola, skola...... _/ .,,,.-_,,.--' - _ _,,, Områdets koppling till järnvägsstationen är viktig. ( • Br-02 Område för förtätning av befintlig stadsbygd. I I _.,, J • Br-03 Område för förtätning av befintlig stadsbygd. 1------...... - / • Br-04 Område för förtätning av befintlig stadsbygd. ( • Br-05 Nytt verksamhetsområde. ,.,, --- ·-. I -- . ' /" • Br-06 Nytt verksamhetsområde. ,r,.::: __ i ~~--:~~~;~!~­

/ ...... ·

, __ ,- __ , -­ ~ Grönomrade La ndsbygd ändrad ~ Natur ;:-"" ' ...... / --, Stadsbygd Grönstrak j ,,,.------1 -- • ~ Stadsbygd ändrad 0 C .L.... Vattenstråk \ ~ Verksa mh et ~ '!lo. \ Utvecklat gång- och cykelstråk . \ ·.. .. ~ Verksamh et änd rad t~.:~i Centrumutveckting . 0 -----... - ~ Saxemara Kulturmiljö I Saxemara finns en kyrka som uppfördes under 1930-talet. '-lrån dialogen: Här finns också ett båtvarv. o' » PLC!v.,Ltigg IM.eY IM.CIYR för SIM.CIV\US Saxemara båtvarv drivs idag ~ oc.vi L~gev.,vieter i Blekinge museums regi » s!z~rgtin;;{strcifl.iz! och har en nyckelplats för träbåtsbyggeri i Blekinge. » t-Mrf[.v.,v.,_c; föruts~ttv.,Lv.,gcirför Varvet har en fin närmiljö som 1M.er besöRSVc~ rLv.,g är värd att både bevara och utveckla. Båtvarvet i Saxemara Ortens karaktär Huvuddrag i ortens utveckling Saxemara har vuxit fram från ett litet fiske- och jordbrukssamhäll. Tätorten Saxemara är en av kommunens utpekade kärnor. Med anledning av detta ligger i kanten av den breda, bördiga dalgången och längs den skyddade finns intentioner att bostadsbebyggelsen ska öka i området vilket i sin Saxemaravikens steniga strand. Aktivt jordbruk bedrivs ännu på flertalet tur kan ge underlag till utökad service. Försvarsmaktens riksintresse gårdar. påverkar en stor del av området. Detta tillsammans med att stora delar av de obebyggda markområdena ligger lågt, begränsar expansionsmöjligheten Saxemara upplevs ha sin bykärna i området vid kyrkan och skolan. för Saxemaras bostadsbebyggelse. Även många befintliga byggnader i Bebyggelsestruktur är väl anpassad till landskapet och varvad med Saxemara ligger lågt och kan påverkas av stigande havsnivåer i framtiden. naturområden. Bebyggelsen är till sin grundkaraktär uppbyggd kring Nya områden för bebyggelse föreslås i den västra delen av Saxemara och grupper och rader vilket bör vara vägledande även för framtida bebyggelse. Spjälkö. Det finns en blandning och variation i typ av bebyggelse vad gäller Kommunikationer stil och ålder. De kringliggande områdena Spjälkö och Spjälkönäs har ett väl sammanhängande väg- och stignät som anknyter till Saxemara. Kustvägen knyter Saxemara till Ronneby österut och Järnavik västerut. Badplatserna, båtbryggorna, campingen och fotbollsplanerna är Avståndet till Ronneby är ca 5 km. På sträckan mot Ronneby finns en tillsammans med båtvarvet karaktärsskapande och viktiga platser för orten. gång- och cykelväg. Denna bör förlängas för att nå avtagsvägen till Spjälkö. Kollektivtrafiken utgörs av en buss i vardera riktningen under Befolkning skolterminerna. En önskvärd utveckling är ökad kollektivtrafik till Befolkningen i Saxemara tätort har legat relativt konstant under de senaste Saxemara samt hållplats för framtida skärgårdstrafik. årtiondena men med en svagt nedåtgående trend. Idag bor ca 440 personer i Centrum, service och verksamheter tätorten och ytterligare 70 personer vid Spjälkö. I Saxemara finns en F-6 skola och en förskola med två avdelningar. Övrig Befolkningen i Saxemara förväntas öka under översiktsplanens tidshorisont service finns i Ronneby. I framtiden kan en ökande befolkning i kärnan fram till 2035. Läget vid kusten och närheten till Ronneby stad gör orten medföra ett ökat behov av service så som förskola, boende för äldre samt attraktiv. kollektivtrafik. Ökat behov av kommersiell service i kärnan är en trolig utveckling. Verksamheter med koppling till hav och båtliv förväntas öka. 56 ~\ V --::::- ___-_;- _.. --, ...... _!,__. .._. ' Grön- och blåstruktur ,_ \. - , - ' '\...... _,,-"' Den öppna dalgången som sträcker sig längs samhället ut ---~---\ -- -- z '-) mot havet är starkt karaktärsskapande för Saxemara. Denna "' .... _.,., - ~" =:_.;' I betes- och jordbruksmark bör även i framtiden hållas öppen. --,-::-- ... 0 ..=-o:s -, På flera platser i samhället kan kontakten med havet förstärkas kllom>l.cr ..,, ytterligare både fysiskt och visuellt. /----- I --...... __ ' ' / --- "'·- .... Fritid och rekreation ,------.. J I '--/ 1 1 r Friluftslivet, framförallt med koppling till havet, ska ,f.~;lJ vidareutvecklas i Saxemara. Möjligheten att promenera längs --- - J I med stranden är på många platser god men det finns även I platser där det är svårare att ta sig fram. Saxemara har genom . . - "-k .. sin närhet till Ronneby stad god potential att fungera som .· rekreationsområde även för stadens invånare. Vid exploatering i området ska stor hänsyn tas till befintliga stigar och rekreationsområden. Det finns också stor potential att utöka .' 1· .·/ stråk längs kusten både österut och västerut för att skapa ett ' :. ,_:.( längre sammanhängande ledsystem. På Saxemaranäs finns två badplatser och även en camping som hyr ut säsongsplatser. På sikt kan campingen förändras J·. -- till att bli mera tillgänglig för turister och besökare genom att l :.-::_;_ ' J;-"'I • ,-. ,. :__.,,__.... t..1 ~ erbjuda möjlighet till kortare vistelse genom t.ex. ställplatser. / 1 * -- / /I ' .... (. / 4; Saxemaras fotbollsklubb är aktiv och har ett stort r r upptagningsområde. De är lokaliserade norr om samhället. ~ ""'. • ..,,1;:,. ~ ,.. --=··-. -- .•!.. Verksamheten är på tillväxt och ytterligare en fotbollsplan , ..... '"' · är under färdigställande. En spontanidrottsplats planeras att '" byggas i samhället.

Teckenförklaring Bebyggelseutveckling 1 RJ landsbygd ~ Verks.amhet :::=-1 Grönstråk • Sa-01 Område för ny stadsbygd. ~ landsbygd ändrad ~ Verks.amhet ändrad ~ - Vattenstråk • Sa-02 Område för ny stadsbygd.

Stads.bygd ~ Grönomrade l::.:.J Utvecklat gång- och cykelstråk • Sa-03 Område för ny stadsbygd. ~ ·. ., . .,, ~ Stads.bygd ändrad ~ Natur -::.d Centrumutveckh ng ~ Listerby Huvuddrag i ortens utveckling Listerby utgör en samfungerande kärna tillsammans med Johannishus. Med anledning av detta är samhället tänkt att växa med fler bostäder och utökad '-lrån dialogen: service. o' » S R.tirgtlrcl OCVl il'vC!tl,(.r ger brC! Området längs väg E22 förväntas i framtiden påverkas av vägens ~ boe il'vci eVIA,L0ö ombyggnad till motorvägsstandard. I anslutning till väg E22 planeras en » 'PLC! il'verci för fler Ltigeil'vltlet er nod för kollektivtrafiken. Det innebär att mark behövs för parkeringsplatser » S C!V!A,C!rbete VIA,eLLC!il'vjoltlciil'vil'vLsvil,(_s både för cykel och bil, hållplatser samt god tillgänglighet till ocvi LLsterbbt:J ger stt:)rR-C! busshållplatsen. Bebyggelsen planeras expandera både norr om E22 och i samhällets södra del, Slättanäs. Den norra exploateringen innebär bostäder med mycket god Ortens karaktär tillgänglighet till kollektivtrafik. I den södra delen av Listerby placeras ny Listerby växte fram i en fyrvägskorsning mellan det som idag är väg E22, bostadsbebyggelse i huvudsak norr om Yxnarumsvägen. Utveckling av en Johannishusvägen och Yxnarumsvägen. Kvarnkullen intill väg E22 är centrumpunkt föreslås intill skolan. ett viktigt landmärke tillsammans med kyrkan och gårdarna i den äldre bykärnan. Kommunikationer Jordbruksmarken breder ut sig i en tydlig men flack dalgång. Vid Goda kommunikationer finns i samhället med väg E22. Här passerar både Listerbyån övergår åkrarna till låglänta fuktängsområden med ett rikt regional- och landsbygdsbussar. Yxnarumsvägen trafikeras av skolbuss och fågelliv. Listerbyån slingrar sig genom tätorten och mynnar i havet. Slättanäsområdet är i dagsläget inte försörjt med kollektivtrafik. Samhällets ursprungliga kärna vid kyrkan har idag förskjutits söderut mot Slättanäs och havet. Under de senaste decennierna har villabebyggelsen expanderat i riktning mot havet. Samhället är i behov av en tydlig centrumplats. Befolkning Befolkningen i Listerby har ökat kraftigt de senaste decennierna och idag bor ca 1 000 personer i Listerby. I framtiden förväntas en fortsatt befolkningsökning. Kulturmiljö Listerby kyrka härrör troligen från förhistorisk tid. Bebyggelsen vid kyrkan utgör idag en radby med förhistoriska rötter och utgör en fin bygata med välbevarade gårdsanläggningar. Prästgården och församlingshemmet är goda exempel på sekelskiftetsarkitektur.

58 ..... Centrum, service och verksamheter ~'~1/ ) ~r--, { . Det finns en F-6 skola och två förskolor i Listerby. Antalet förskoleplatser I . anses idag vara tillgodosett och det finns utrymme för fler barn. Skolan har \ .:··· A. idag så gott som fullt i sin verksamhet. Fler bostäder förväntas innebära ett \ . ) ~lormle' .:: framtida behov av fler platser i förskola och skola. Kommersiell service är ,: J .,.~~ ) idag knuten till macken och dess jourbutik vid väg E22 samt till affären i ------1~ ,.1: Johannishus. Ytterligare bebyggelse i form av bostäder och arbetsplatser ökar möjligheterna till att utöka servicen i samhället. I I Grön- och blåstruktur Den gröna miljön skapar en sammanhållning mellan bebyggelsegrupperna .-­ och delar upp dessa i överskådliga enheter. Det är viktigt att vid ' --- exploatering integrera bebyggelsen väl i landskapet så att de gröna -~ områdena kan verka tillsammans med bebyggelsekvarter och gator. Landskapet kring Listerby är flackt och det krävs därför mycket för att naturen ska bli karaktärsstark. Fritid och rekreation I samhället finns många promenadstigar som sträcker sig från samhället och ut mot havet. Vid en framtida exploatering är det viktigt att dessa stråk inte skärs av utan att exploateringen snarare förstärker stråken. I samhället finns tennisbana, spontanidrottsplats, pingishall och norr om samhället fotbollsplaner. Badplatsen utgör en samlingsplats för samhället. /; \ -~ 'I l I .} I

• Li-04 Område för ny stadsbygd, Teckenförklaring E3 Förändrat vägnät Bebyggelseutveckling centrumpunkt. l?J Landsbygd ~ Verksamhet t-:::-·1 Grönstråk • Li-01 Område för ny stadsbygd. • Li-05 Område för ny stadsbygd. ~ Landsbygd ändrad ~ Verksamhet ändrad .r----.2:J-~ Vattenstråk • Li-02 Område för trafiknod med hållplatsknutna verksamheter. Stadsbygd ~ Grönomrade ~~;', Utvecklat gång- och cykelstrak • Li-06 Nytt verksamhetsområde.~ ,-..... , Stadsbygd ändrad ~ Natu r -;:~ Centru mutveckling • Li-03 Område för ny stadsbygd. Johannishus Kulturmiljö Längs Johannishusåsen finns ansamlingar av fornminnen som visar ~ irån dialogen: på att människor har bott och verkat ~ här under mycket lång tid. Här har ~ » v L.sci 1,rp-p ciLLci forV\, Lti VIA,V\, LV\,gcir fler sensationella föremål påträffats, » T~g.sto-p-p vLd .stcitfoV\,eV\, bland annat Blekinges största » LeVCIV\,de LC1V1,d.S b1:Jgd skattefynd och "guldgubbarna" i byn » Det {L V\,V\,$ pL ci t.s f ör fLer 1 Västra Vång. Åsen visar tydliga spår efter hur slottets stordriftsjordbruk präglade landskapet på 1600-talet och är utpekat som riksintresse Ortens karaktär för kulturminnesvård. Även Samhället Johannishus har vuxit fram i utkanten av Johannishus gods Hjortsberga kyrka med kringmiljö i en knutpunkt mellan vägar och järnväg. Huvuddelen av samhällets ingår i riksintresseområdet. bostadsbebyggelse ligger på en höjdrygg som omges av dalgångar i nord­ Här återfinns också omfattande sydlig riktning och Johannishusåsen väster om samhället. Utmed åsen går fornlämningsmiljöer som i många fall den gamla häradsvägen som binder samman kust-, mellan- och skogsbygd. är väl bevarade. Hjortsbergo Klockstapel Höga naturvärden är knutna till det gamla eklandskapet på de omgivande Huvuddrag i ortens utveckling åsarna. Väster om samhället slingrar sig Listerbyån. Hjortsberga kyrka och fornlämningarna på Hjortsberga gravfält är vackra landmärken. Johannishus är i egenskap av kärna tänkt att växa tillsammans med Johannishus gods ligger strax norr om samhället och är Blekinges bäst Listerby. Ny bostadsbebyggelse planeras söder om samhället för att knyta bevarade godsmiljö. an till väg E22 och Listerby. Befolkning Kommunikationer Befolkningsutvecklingen i Johannishus har haft en svagt nedåtgående trend Väg E22 går 2,5 km söder om Johannishus. Utmed Listerbyvägen byggs en under lång tid. Idag bor ca 770 personer i samhället. I tätorten med omland gång- och cykelväg som ökar kontakten mellan Johannishus, väg E22 och förväntas en viss befolkningsökning de kommande åren som stöds av nya Listerby. Framtida kollektivtrafik koncentreras till väg E22, vilket blir en områden för bostäder och service. nod för kollektivt resande för både Johannishus och Listerby. Järnvägen går genom samhället och kommunens ambition är att tåget på sikt skall stanna i samhället. Centrum, service och verksamheter Samhällets centrum låg ursprungligen vid järnvägsstationen, men flyttades succesivt söderut i samband med att en ny affär etaberades i samhällets södra del. Idag är mycket av samhällets service knuten till affären. 60 Johannishus skola ligger strax norr om samhället är en F-6 skola. { .# I samhället finns två förskolor. Antalet platser i förskolan anses 0 tillfredställande i dagsläget. Med fler bostäder förutspås ökande elevantal. I I I samhället finns flera näringsverksamheter. Dessa är lokaliserade i I utkanterna av samhället. 'I Grön- och blåstruktur I I I Naturvärden är främst knutna till Johannishusåsen och till eklandskapet i . öster om samhället. Områdena är naturreservat och utgör hemvist åt många 1 I skyddsvärda arter. ,,,,. ~------Listerbyån bör lyftas fram och bli synlig i samhället. För att kunna göra /J.., detta krävs att passager röjs och att stråk anläggs där kontakt med ån ,,,, / " skapas. Passager över ån är viktigt både för gångtrafikanter, cyklister och ___ .. ~ - ryttare. Samhället är planerat att växa söderut på ett relativt flackt område. Ny '­ bebyggelse bör delas upp i fattbara enheter som skapar platsidentitet. '­ Området kan förberedas för utbyggnaden genom att först anlägga slingor, , __ .,,....__ __ " stigar och vägar vilka gör naturmiljön attraktiv. Detta kan också bidra till att knyta samman idrottsområdet vid Rydsgården med bebyggelsen i samhällets södra del. Fritid och rekreation .•· . Hästintresset och ridsporten är stort i samhället. Ridklubben och ··: fotbollsföreningen är de största idrottsföreningarna. Johannishus . . r.\ ... \._,, . .. samhällsförening bedriver fritidsgård i Rydsgården. !, • ..:-..•" •1 • • i"· : ~ ;"::- ·-· ... ______~ -

Teckenförklaring Bebyggelseutveckling lrZJ Landsbygd ~ Verksamhet ':::='1 Grönstråk • Jo-01 Område för ny stadsbygd. ~ Landsbygd ändrad ~ Verksamhet ändrad ~.::::J Vattenstråk • Jo-02 Område för ny stadsbygd, ev. framtida stationsläge

Stadsbygd ~ Grönomrade 8 Utvecklat gång- och cykelstråk Stadsbygd ändrad ~ Natur ?::J Centru mutveckl ing ~ Backaryd Huvuddrag i ortens utveckling För den befintliga bebyggelsen har samtliga detaljplaner upphävts, vilket ger en ökad frihet att utveckla befintlig bebyggelse i tätorten. I tätorten har \. 1rån dialogen: två områden pekats ut för framtida bostadsbebyggelse i anslutning till o' » sjöV\,ti VCI t oVv\.tev v Lot ÅvsjöV\, Årsjön. Den nya bebyggelsen bör understryka riktningen som finns i land­ ~ » c:;eV\,evcihoV\,sstL~e L fåvetcig skapet genom att få en öst-västlig riktning i kvartersstrukturen. » B.ti ttve R.OVv\.Vv\. lA.V\,LtcihoV\,ev Vv\.eot RV 27 går i dagsläget genom Backaryd men skall inom en snar framtid b 1A.ss so Vv\. stci V\,V\,CI v vLot fler förläggas öster om samhället. I och med att huvuddelen av trafiken vitiLLpLcitsev flyttats från samhället blir det möjligt att förändra vägens karaktär. Den breda genomfartsvägen kan i framtiden omvandlas till en bygata som uppmuntrar till lägre hastighet och ger en säkrare trafikmiljö för oskyddade trafikanter. På samma sätt kan utformningen av byns centrum ges en mer småskalig karaktär som ger ökad möjlighet för att utveckla service samt turism- och besöksnäringen. Ortens karaktär Kommunikationer Backaryd ligger ca 2 mil norr om Ronneby tätort. Bebyggelsen i tätorten är i huvudsak villor. Det finns även verksamhetsområden och ett mindre antal Genom Backaryd går idag RV 27. Denna har en ny planerad sträckning flerfamiljshus. Karaktärsskapande i samhället är den långa backen öster om samhället som börjar byggas 2018. Det innebär en snabbare och "Klemmensbacken" som leder norrut till skogs bygden. Söderut finns ett säkrare förbifart samt minskad genomfartstrafik genom samhället. varierande och kuperat landskap och ett pärlband av sjöar. Idag trafikerar busstrafiken mellan Ronneby och TingsrydNäxjö Befolkning tätorten. En motorvägshållplats öster om samhället ingår i den nya drag­ ningen av RV 27. Det medför även en ny gång- och cykelväg mellan RV 27 I Backaryds samhälle bor idag ca 380 invånare. I framtiden förväntas en och samhället. Kommunens ställningstagande är att kollektivtrafik­ något ökande befolkning. Det finns idag ett stort utbud av småhus i Backa­ förbindelser genom samhället ska finnas även i framtiden. ryd. Genom att främja en mer diversifierad bebyggelse med fler små bostäder och bostäder anpassade för äldre kan flyttkedjor skapas. Centrum, service och verksamheter Kulturmiljö I Backaryd finns en F-6 skola och en förskola med två avdelningar. Back­ ens serviceboende i Backaryd har både särskilt boende och trygghetsbostä• Fornlämningar finns i utkanten av byn vilket visar på att området har varit der. bebyggt under mycket lång tid. Genom samhället går den gamla järnvägs• I tätorten finns en mataffär som även erbjuder annan samhällsservice, banken som idag fungerar som promenadstråk. såsom ombud för apotek, kassaservice och post. Vid affären finns även en drivmedelsstation. Det finns flera företag i Backaryd med inriktning på verkstadsindustri. Inom respektive område bedöms det finnas utrymme för verksamheter att expandera. 62 Grön- och blåstruktur -;:.... • Öster om samhället finns ett rekreationsområde kring sjön Vitavatten. Detta område blir påverkat av omdragningen av RV 27. Det är viktigt att kontak­ ,;:,.-~ ~ ,'~ ten med området blir tillfredställande även efter vägombyggnaden. I o - ~,.<. ?\... l Vid bebyggelse intill Årsjön bör det siktstråk som idag finns från Hobyvä• ,,.JI gen i utkanten av samhället, bevaras och förstärkas. _, ~ Fritid och rekreation ' ~ ,.:--, :. ' ~ Reginalokalen är en före detta biograf som idag fungerar som byns sam­ lingslokal. Här driver samhällsföreningen förenings- och fritidsgård en dag ' i veckan. Samhällets badplats ligger vid Stora Skörjesjön. Passagen för oskyddade •••••. -~~·;···,!- ~- ~~ trafikanter behöver förbättras mellan badplatsen och samhället. •• " Genom samhället går ett välanvänt gångstråk längs den gamla jämvägsban• • -=~ Ba-02 ~ .. , ·;I.. ken. Möjligheten för gång- och cykeltra:fikanter att fortsätta söderut måste ·. ··,. \ . \ säkerställas vid omdragning av RV 27. ~ '== \ 1 • -- I== - , . • ,, ' , __I ·. ~ \ · " I \ . ~ \ \. , ~ -...... ___,. 0 0.5 \

kilometer ." -" Arsjön i Backaryd.

Bebyggelseutveckling Teckenförklaring X llS-område RJ Landsbygd ~ Verksamhet 1)-;-"T Grönstråk • Ba-01 Område för ny stads bygd. ~ Landsbygd ändrad ~ Verksamhet ändrad • Ba-02 Område för ny stadsbygd.

Stadsbygd ~ Grönomrade Utvecklat gång- och cykelstråk Stadsbygd ändrad ~ Natur Centrumutveckling ~ Hallabro Kulturmiljö Fornlämningar finns i utkanten av byn vilket visar på att området har varit bebyggt under mycket lång tid. I samhällets norra spets ligger '-lrån dialogen: hembygdsgården Vannslätten som knyts till samhället genom ett flertal O°' » lsoeV1-cle f öv iHclve f v[göv gCwclci v vägar och gångstråk. ~ oe- vi vtvlS föv !::J Vl-g re Huvuddrag i ortens utveckling » Sci v'¼.civbet e över R.Ov'¼.v'¼.vl V1- gvti V1-seV1- Hallabros centrum finns idag i anslutning till skolan, biblioteket och » v ci Vl,C\ r[V1-gs- oe-vi C-1::J lzeLLecl vltv'¼.ecl Vierydsån. Områdena mellan Ronnebyvägen, Gamla Kongavägen och gci v'¼.L Cl j ti Y-V1-VtigeV1- Stationsvägen bör också ges mer karaktär av bygata för att skapa en känsla av centrumbildning vilket kan stärka kärnans identitet.

Ortens karaktär Kommunen ser positivt på kompletteringsbebyggelse både· i och utanför samhället. Kommunen avser att utreda lämpligheten att ändra eller upphäva Hallabros bykärna ligger placerad i Vierydsåns dalgång. Genom Hallabro detaljplanerna för befintlig bebyggelse. Upphävda detaljplaner innebär en gick tidigt en viktig handelsväg som förband Värend i Småland och större frihet att utveckla befintlig bebyggelse, men kan också innebära att Ronneby. outnyttjade byggrätter försvinner. Större förändringar kräver detaljplaner Hallabro utgör idag en av de mindre tätorterna i kommunen och ligger även i framtiden. utmed RV 27. Om landet består av skogsmark men med inslag av Mer bebyggelse både i tätorten och i kringlandet ger positiva effekter odlingsmark och många sjöar. Hallabro utgör ett centrum för kringliggande för service och verksamheter. Utanför samhället kan nya fastigheter med bygder så som Belganet, Öljehult och Tjurkhult. Utmed RV 27 finns djurhållning bidra till att hålla landskapet öppet. :flertalet verksamheter. Kommunikationer Befolkning Genom samhället går RV 27 som är viktig för både enskilt och kollektivt I Hallabro har befolkningsantalet varit oförändrat de senast åren och idag resande. Riksvägen planeras få en ny sträckning väster om samhället i bor ca 280 personer i tätorten. I framtiden förväntas en något ökande framtiden. Detta kommer att leda till mindre genomfartstrafik genom befolkning. samhället. Vägen genom samhället kan då utvecklas för att ges karaktären av bygata, vilket skulle innebära bättre trafikmiljö för oskyddade trafikanter. Hallabro är en nod för resande vilket innebär att man här ska kunna växla mellan olika färdsätt. Med anledning av detta krävs parkeringsplatser både för cykel och bil intill en större busshållplats. Det är viktigt att kollektivtrafiken även efter ombygganden av RV 27 fortsätter att trafikera samhället. För att även kunna utnyttja kollektiva kommunikationer utmed RV 27 bör det i framtiden planeras för gång- och Lekplatsen i Ha/labra cykeltrafik mellan tätorten och vägen. 64 ···· ·· ··· ..... - Centrum, service och verksamheter , ... _.. __ I I 0 I Hallabro finns en förskola med två avdelningar och en F-6 skola. I -"" ( I =- \.----../ anslutning till skolområdet finns en idrottshall. Som en del i arbetet att ' upprätthålla samhällets service utreds förutsättningarna för att etablera en " ( 0 0~ "· servicepunkt i Hallabro. I samhället planeras ett särskilt boende. ~ :.\l \_,.-- _. - , kilometer- ~- ; - . ? " \ Det finns flera företag i Hallabro med inriktning på verkstadsindustri. ~w'-·· ·.•. . '------Inom befintliga verksamhetsområden bedöms det finnas utrymme för \ •. verksamheter att expandera och även möjlighet för nyetablering intill dessa. : \ ,_ .. ·-• ~(0 r; Grön- och blåstruktur -~ -~...~ ------:;------·•. Genom Hallabro löper Vierydsån. Ån är relativt svårtillgänglig idag. .. Området intill Vierydsån kan genom upprustning och förändrad skötsel • omvandlas till ett grönt rekreationsområde för hela samhället. I och kring tätorten finns fina promenadslingor. Gångstråket utmed gamla 5 , __,. \ :_~= jämvägsbanken kan med fördel knytas samman från Vannslätten ner mot Backaryd och norrut mot Tjurkhult för att öka möjligheterna för gång- och I ~ Ha01 cykeltrafik till de kringliggande samhällena. I - \ •• I .. / Fritid och rekreation ::i •• ' ==. •• " Bl I samhället finns goda möjlighet till naturnära rekreation. En viktig '\ .. målpunkt för boende i Hallabro är Galtsjöns badplats utanför Belganet. I Möjligheten att cykla till omgivningarna både för boende och besökare ' ,.._ ....,~~-' __ ,: . r __,,,r-...... -...... behöver förstärkas. ,, -

I tätorten finns en idrottshall som utnyttjas både av skolan och föreningar. ~ . ~--g." •~ ' Fotbollsplanen ligger i utkanten av samhället. Intill denna finns Hallastigen i.I. ', som är en 3 km markerad strövstig med start och mål vid fotbollsplanen. .•· :---.,,,. \ Hallastigen kommer att bli påverkad av omdragningen av RV 27. , - --- D \ ~ ~ 1" % rr:--- ...... ~ ...... -, , ll - - ---

Teckenförklaring X LIS-område Bebyggelseutveckling ~ Landsbygd ~ Verksamhet t:.J Grönstråk • Ha-01 Område för ny stadsbygd, bostadsbebyggelse och service. • Ha-02 Område för ny stadsbygd, bostadsbebyggelse och service ~ Landsbygd ändrad ~ Verksamhet ändrad 8 . Vattenstråk • Ha-03 Nytt verksamhetsområde. StadSb}1gd ~ Grönomrade ~ Utvecklat gång- och cykelstråk ;:-: ..... , • Ha-04 Nytt verksamhetsområde. Stadsbyg_d ändrad ~ Natur { .d Centru mutveckl ing ~ Eringsboda innebär en större frihet att utveckla befintlig bebyggelse, men kan också innebära att outnyttjade byggrätter försvinner. Större förändringar kräver detaljplaner även i framtiden. Mer bebyggelse både i tätorten \. -trån dialogen: och i kringlandet ger positiva effekter för service och verksamheter. ~ Utanför samhället kan nya fastigheter med djurhållning bidra till att hålla ~ » l,{_~ ecRLC! v'vl Ci cR e111, i;i111,111,u v'vle r landskapet öppet. » Sjö111,ti rci be bl::J ggeLse - cittrciRt Lvci I tätortens nordvästra del finns outbyggd planlagd mark för bostäder. Lti ge111, Detaljplanen är gammal och behöver uppdateras om byggnation ska » vL vm citt ti111,111,u -fl,er-fl-t:1ttci r vi lt! bli aktuell. Övrig ny bostadsbebyggelse föreslås i LIS-området intill Stora Blanken som ligger söder om samhället. Området i anslutning till vägkorsningen Karlskonavägen - Ronnebyvägen reserveras för centrumutveckling. Ortens karaktär Kommunikationer Eringsboda fungerar som centralort och mötesplats för de nordöstra delarna av kommunen. I samhällets centrum finns kyrkan, skolan och flera Eringsboda ligger i en fyrvägskorsning och har därmed goda större byggnader som ger en speciell karaktär åt samhället. Samhället vägförbindelser österut mot Holmsjö, söderut till Tving/Karskrona, har flera möteslokaler bland annat Byahuset och Färgaregården. En stark västerut till Kallinge/Ronneby samt norrut mot RävemålaNäxjö. Länsväg småföretagaranda råder i bygden. I närheten av Eringsboda finns flera 122 genom samhället medför mycket tung trafik. På vägsträckan genom turistsatsningar såsom älgparken Räntemåla gård, dansstället Eringsboda samhället behöver en tryggare trafikmiljö skapas för oskyddade trafikanter. brunn och Hjorthålans camping. De kollektiva förbindelserna är bristfälliga. Bussförbindelser med Kallinge/ Ronneby samt Rödeby/Karlskrona går endast ett fåtal turer per dag och Befolkning enbart under skolterminerna. Prioriterade stråk för trafiken i Eringsboda I samhället bor ca 275 personer. I framtiden förväntas en något ökande är framförallt kopplingen mellan Eringsboda och Kallinge/Ronneby samt befolkning. Inflyttning till området sker i större utsträckning till de mindre Tving/Karlskrona. Även sträckan mellan tätorten och Holmsjö, där det byarna kring Eringsboda än till själva tätorten. finns kollektivtrafik i form av tågstopp, är viktig. Kulturmiljö Centrum, service och verksamheter Eringsboda har en lång historia med koppling till delar i Småland som "Macken" står idag för mycket av servicen i samhället. I Eringsboda utreds var folkrika under forntid och medeltid. I skogarna runt Eringsboda finns förutsättningar för att etablera en servicepunkt för samordning av olika många lämningar som visar att området varit bebott under lång tid. Bland annat finns ruiner efter torp, linberedningsplatser, tjärdalar och en stor mängd stenmurar och rösen. Huvuddrag i ortens utveckling Kommunen ser positivt på kompletteringsbebyggelse både i och utanför samhället. Detta stödjs genom att kommunen planerar att ändra eller upphäva detaljplanerna för befintlig bebyggelse. Upphävda detaljplaner Badplatsen och fotbollsplanen norr om Eringsboda 66 1-;; • samhällsfunktioner så som handel och turistinformation. \. _ a._ /' .,,/ ~ ...... / I Eringsboda finns trygghetsboendet Björkliden med 16 marklägenheter. o""'."."\" 7---1) "-'\ I - ·---...... ,,, 7,. I anslutning till Björkliden kan i framtiden fler särskilda boenden eller ...... ----.._ -s•1 •1/ \ trygghetsboenden uppföras om behov av detta uppstår. Både offentlig och \ ..• / --- 1..__ ••• I'"" ) kommersiell service för såväl de boende samt besökare och övriga på orten :;...--, ' .. ' ...... '- .•.::_ ~--- / '\ kan knytas till boendet. '·-, __ .,,..,,. :::.., ...... ' \ ,,~_.... r---... '-"\_-....._ I ,,.. Skolan i Eringsboda ligger mitt i byn. Skolan är en F-6 skola och intill ' ...... __ denna finns en förskola med två avdelningar. Området intill badplatsen vid \ I Södra Åsjön kan kompletteras med ställplatser för husbilar. Detta skulle ge I ett ökat underlag för besöksnäringen i området. :r:.:.-.:. i ~ -----...... 11 Er-01 I Grön- och blåstruktur I _.,,. I \ I anslutning till skolan finns ett joggingspår. Detta kan i framtiden rustas ~-~ ,· .\ .,_ r 4~• ...... ~ 1·., = upp för att fungera som motionsspår för skolan samt för de boende i ·, ___ .,:), = C, samhället. ~ .. -. :, I samband med exploatering intill Stora Blanken finns möjlighet att öka . .. .#' .Il"...... " tillgängligheten till strandkanten och berika möjligheten till rekreation för ...... boende i samhället. ~ 0 ...... "'······ ·•.. 11 . ~ . Fritid och rekreation .. :..-- .. -.; • ----- :• \ Samhällets badplats ligger ca 2 km utanför byn. Kopplingen till badplatsen . ~ " . '\ ~ .. ~ och fotbollsplanen föreslås förbättras genom ökad möjlighet för oskyddade 'l!' . . ',·- •.. \ "• • ...... ,o,1. ..,. . ... --· trafikanter att ta sig mellan samhället och området. \ Krösnebaneleden följer den gamla järnvägsbanken genom samhället. ~ -~: Med hjälp av en koppling västerut skulle denna kunna knytas samman - ".- "... med Vildmarksleden som idag slutar vid Hjorthålan ca 10 km väster om 0.25 Eringsboda. Söder om tätorten finns ett tiotal sjöar som är attraktiva för kllOITtCltGr -- sportfiske. "- __.. p ' --

Teckenförklaring Bebyggelseutveckling RJ Landsbygd ~ Verksamhet IZJ" Grönstråk • Er-01 Område för ny stadsbygd. ~ Landsbygd ändrad ~ Verksamhet ändrad t::J" Vattenstråk • Er-02 Område för ny stadsbygd. Stads bygd ~ Grönomrade Y1 Utvecklat gång- och cykelstråk Stadsbygd ändrad ~ Natur t:J Centrumutveckl ing ~ Utvecklingsområde - Järnavik Det finns många fornlämningar inom området. Dessa härrör främst från brons- och järnålder och utgörs av bland annat stensättningar och rösen men även yngre lämningar i form av stridsvärn. \. lrån dialogen: Huvuddrag i områdets utveckling :\. '9 » S RCl-pCl b~tLec;le y OCV\ Ronneby kommun bygger ut det kommunala vatten- och avloppsnätet till ~ SRtirg~ rc;lstrcift,R Järnavik. Detta ger möjligheter att utöka både bostadsbebyggelse och övri• » utvecRLLll\,gs-potell\,tLciL för turLsw.. ga verksamheter. Området kring småbåtshamnen, pensionatet och camping­ en är i huvudsak tänkt att utvecklas med utökad verksamhet kopplad till » Fler Ci:jReL- ocvi vcill\,c;lrLll\,gsLec;ler besöksnäringen och båtlivet. Bostadsbebyggelse planeras som ett komple­ ment till befintlig bebyggelse i anslutning till campingen. Utveckling av området bör bygga vidare på möjligheten till naturnära boendemiljö sam­ tidigt som stor hänsyn tas till friluftslivets värden i området genom bland Områdets karaktär annat fria passager och god framkomlighet för friluftslivet. Järnavik präglas av branta berghällar, ädellövskog, betade marker och Kommunikationer närheten till havet. Här har det skyddade läget skapat en naturlig hamn som Kommunikationerna till Järnavik utgörs idag av landsvägen. Kollektiva användes redan på medeltiden. Bostadsbebyggelsen ligger på rad utmed färdmedel finns i Bräkne-Hoby som har tågstation och bussförbindelser till Järnaviksvägen med berg och höjdpartier i ryggen. Bebyggelsen i Järnavik Karlshamn och Ronneby. Järnavik är ett viktigt hållplatsläge för en fram­ består till övervägande del av fritidshus. I Järnavik finns en växande besök• tida skärgårdstrafik. Med ökad bebyggelse och turistverksamhet i Järnavik snäring med camping, badplatser, pensionat, B&B samt uthyrning av ka­ finns anledning att se över möjligheten till säsongsbunden kollektivtrafik jaker. Kopplingen till Svalemåla, Garnanäs och Gyön är viktigt för främst till orten. friluftslivet. Båten till Tjärö kopplar ön till fastlandet. Blekingeleden och även den planerade "kustnära cykelleden", som Region Befolkning Blekinge har gjort en förstudie på, passerar Järnavik. En gång- och cykel­ Befolkningen i området är ca 30 permanentboende. Med anledning av väg som förbinder Bräkne-Hoby och Järnavik diskuteras. att kommunen just nu förbereder för att installera kommunalt vatten- och avloppsnät i området finns det i framtiden ökad möjlighet för fler fritidsbo­ ____ --===::::::= städer och bostäder i området. Kulturmiljö Järnavik har sedan medeltiden varit en viktig hamn för de småländska bön• derna som transporterade bland annat järn, spannmål och timmer till Järna• vik för vidare transport till Europa. Byggnader från den tiden är packhuset i hamnen, dykdalber i den inre delen av viken samt skeppsbyggmästarens villa som i dagsläget används som pensionat. Dessa byggnader är starkt identitetsskapande för Järnavik. De flesta äldre små husen utmed byvägen Järno vik Foto : Roland Gusta vsson byggdes av sjöfolk eller varvets timmermän under slutet av 1800-talet. 68 Centrum, service och verksamheter Jämavik räknas inte som stadsbygd och idag finns ingen service i Jäma• vik utan Bräkne-Hoby utgör kärna för orten. Mer bostadsbebyggelse i den . omfattning som planeras i nuläget anses inte ge underlag för någon utökad '-:.. kommunal service. Dock kan bostadsbebyggelse tillsammans med ökad verksamhet för besöks- och turistnäringen ge ett ökat underlag för kommer­ siell service i Jämavik. Grön- och blåstruktur

I Järnavik finns det naturreservat som till stora delar skyddar den natur som a , ,,.-­ är karaktärsskapande för området. Inom naturreservatet finns igenvuxna I lundpartier och höjdpartier. Inför framtiden finns ett behov av att värna oexploaterade kuststräckor för ---- I att kunna uppleva stillhet och lugn även i framtiden. Sådana områden finns \ söder om Jämavik och utmed kusten. r( Fritid och rekreation Området kring Jämavik är viktigt för friluftsliv, turism, naturvård och kulturmiljövård. Här möts Jämaviksskärgården och Bräknebygden med Bräkneåns dalgång. Här är det angeläget att bygga vidare på kopplingen till Tjärö och Eriksberg i Karlshamns kommun. - Jämaviks badplats ägs av kommunen och det är viktigt att badplatsen för• blir allmänt tillgänglig även i framtiden. Jämavik och de friluftsintressen som är knutna till platsen måste utmärkas av god skötsel och hög tillgäng• lighet. Både Blekingeleden och Bräkneleden är viktiga stråk.

I 0 D ~ ~

Teckenförklaring Bebyggelseutveck/ing I?] Landsbygd ~ Verksamhet ZJ Grönstråk • Jä-01 Landsbygd ändrad, ny bostadsbebyggelse. ~ Landsbygd ändrad ~ Verksamhet ändrad i.::-···T Vattenstråk • Jä-02 Nytt verksamhetsområde, turism- och besöksnäringen.

Stads bygd ~ Grönomrade Utvecklat gång- och cykelstrå k Stadsby_g_d ändrad ~ Natur .::'.::J Centrumutved

Båtsmanstorp på Jordö

70 Bebygge/seutveckling Havet Inom kommunens tätorter och flera områden i kustzonen är marken detaljplanelagd. Det innebär att tillkommande bebyggelse regleras Planering av havet genom planbestämmelser i enlighet med plan- och bygglagens 4 kap. De Parallellt med den nya översiktsplanen arbetar Ronneby kommun markområden som inte är detaljplanelagda regleras bebyggelsen enligt tillsammans med Karlskrona, Karlshamn och Sölvesborgs kommun med plan- och bygglagen 9 kap. att upprätta en interkommunal havsplan för Blekingekusten. För Ronneby En förutsättning för en levande landsbygd är att människor vill bo och kommer denna havsplan att omfatta vattenytan utanför skärgården fram till verka där. Landsbygden har dessutom många värdefulla natur- och territorialgränsen. kulturmiljövärden som är viktiga att värna. En förutsättning för att landsbygden ska kunna leva är dock att de areella näringarna ska kunna Mer än en tredjedel av kommunens territorium utgörs av hav. Havet upprätthållas och utvecklas. Det innebär att tillkommande bebyggelse på har under alla tider utnyttjats som en källa för mat och transporter. På landsbygden måste förhålla sig till både natur- och kulturmiljövärden men senare tid har skärgården och havet även kommit att bli omtyckt som även till de areella näringarna och de ekonomiska värden som är knutna till rekreationsområde både för boende och besökare, men även för utvinning dessa. av energi. Genom att hålla samman tillkommande bostadsbebyggelse till befintliga Många anspråk på havet kan samexistera men det kan också uppstå bebyggelsegrupper kan kostnader för offentlig service hållas lägre. Det konflikter mellan olika intressen eller mellan en önskad användning och gäller kostnader för skolskjuts, hemtjänst, VA, renhållning m.m. Ny havsmiljöns bärkraftighet. bebyggelsen ska lämpligen förläggas intill kollektivtrafikstråk samt kommunalt VA. Invånarna på landsbygden är beroende av den service som finns i kärnorna eller i staden, inom eller utanför kommunens gränser. På landsbygden är rf avståndet till kollektivtrafik ofta längre vilket innebär högre bilberoende. ~ Målsättningen är att landsbygdens transporter, liksom alla transporter, ska - bli mer hållbara på sikt. A

Det finos mdnga a/;ko ;nt,e«eo ; ha,et ,am beh6m ,ama,dna,, b6de p6 ytan, andec ytan och ; loft- .illlllllllllll wmmet. B;fd, HM- och ,ottenmynd;gheten .. PLANERINGSUNDERLAG Riksintresse för Naturvård (3 kap 6 § MB) Riksintressen för naturvården pekas ut av Naturvårdsverket. OCH RIKSINTRESSEN Beskrivningarna för kommunens riksintresseområden för naturvården gjordes 1999. Fler områden har fått en skyddad status sedan tiden då riksintresseområden fastställdes. Vad är ett riksintresse? I Ronneby kommun finns tolv riksintressen för naturvård. Intrång i riksintresse regleras enligt Miljöbalken kap 4. § 1. Områden för riksintresse Miljöbalkens tredje och fjärde kapitel innehåller grundläggande för naturvård är: bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Dessa hushållningsbestämmelser anger olika mark- och vattenområden som • Eriksberg-Tjärö -Järnavik- Tärnö (NK.8) Riksintresse avser det är av allmänt intresse. Ett riksintresseområde är av allmänt intresse och omväxlande odlings- och skärgårdslandskap som också innehåller exempel innehåller därutöver nationellt viktiga värden och kvaliteter. på sprickdalsterräng. Det finns två olika slag av riksintressen. I miljöbalkens tredje kapitel • Bräkneån (NK) Riksintresset avser det artrika vattendraget som anges typer av områden som kan vara av riksintresse. Dessa pekas ut av hyser öring, tjockskalig målarmussla och flodpärlmussla. I dalgången nationella centrala sektorsmyndigheter. Miljöbalkens fjärde kapitel pekar finns välbevarade och hävdade slåttermader samt naturskogar med stort ut ett antal specificerade områden som med hänsyn till de natur- och ekologiskt värde. kulturvärdena som finns i områdena i sin helhet är av riksintresse. • Bräkne-Hoby Skärgård (NK. 10) Riksintresset avser morän Att ett område är av riksintresse betyder att miljön är skyddsvärd ur och klippskärgård som har stor betydelse för häckande, rastande och ett nationellt perspektiv. Det betyder inte att miljön automatiskt är övervintrande fåglar. I området finns även kustädellövskog och hagmarker skyddad. Ibland gör flera riksintressen anspråk på samma område. Då är samt Bräkneåns mynning som har ett stor ekologiskt värde. det kommunens uppgift att avväga dessa riksintressen mot varandra. I • Bredåkradeltat - Bokön (NK. 11) Ett av Sveriges största översiktsplanen ska kommunen beskriva hur riksintressena tillgodoses. isälvsdeltan, med belysande exempel på bl.a. rullstensåsar, dalfyllningar Här redovisas samtliga riksintressen som berör Ronneby kommun. Ifall och kamebildningar. Bredåkradeltat är ett nyckelområde för uttolkningen det finns konflikter med andra riksintressen, vägs dessa mot varandra. av södra Sveriges senglaciala utveckling. Sedan följer kommunens ställningstagande och strategier för att tillgodose • Gö (NK. 12) Blekinges största sammanhängande ekskogsområde respektive riksintresse. med förekomst av ett betydande antal rödlistande arter, främst vedinsekter. Följande riksintressen berör Ronneby kommun: I området ingår bl.a. betad ekskog och hagmarker, samt den delvis • Riksintresse Natura 2000 • Riksintresse Skyddade vattendrag avsnörda havsviken Bredasund, som är ett viktigt uppväxtområde för fisk. • Riksintresse Naturvård • Riksintresse Kommunikationer • Listersjön- Sännen (NK.13) Ett mångformigt och artrikt skogs-, sjö- och myrområde. Det innehåller bl.a. en betydande andel • Riksintresse Kulturmiljövård • Riksintresse Totalförsvaret naturskog (både barrskog och ädellövskog) samt det för länet stora • Riksintresse Friluftsliv • Riksintresse Vattenförsörjning våtmarkskomplexet Storemosse. • Riksintresse Geografiska • Riksintresse Yrkesfiske • Johannishusåsarna- Grindstugan (NK14) I huvudsak ekdominerade bestämmelser MB 4:4 hagmarker som innehåller ett stort antal rödlistade arter av bl.a. 72 u.. vedinsekter, lavar och svampar. Åsarna utgör också värdefulla geologiska dokument av stort pedagogiskt och vetenskapligt intresse. • Vambåsa hagmarker - Förkärla - Blötö (NKI 5) Representativt odlingslandskap med bl.a. vidsträckta ekhagmarker och ädellövskogar. Området innehåller ett stort antal jätteekar och därtill knutna rödlistade arter. • Listerby skärgård - Tromtö (NKI 6) Representativt odlingslandskap i herrgårdsmiljö som innehåller ett stort antal naturtyper, främst ädellövhagar, buskrika utmarker, havsstrandängar och grunda brackvattenområden. Merparten av området utgörs av skärgård med ek- och bokbeklädda öar som saknar motsvarighet i landet. Antalet rödlistade arter är mycket stort. • Nässjön- Vierydsåns dalgång (NK.34) Nässjön är en av länets få naturliga näringsrika sjöar. I anslutning till sjön finns artrika naturbetesmarker och ädellövskogar av stort ekologiskt värde. Området utgör ett belysande exempel på sprickdalsterräng. • Skarup (NK.35) Ett representativt skogsbete samt en blandlövhage av stort biologiskt värde. • Tresjön (NK.36) Ett område som förutom våtmark, den sänkta och ornitologiskt intressanta Tresjön, även innehåller naturskog och artrik ädellövskog. Avvägning och ställningstagande De många områdena som är riksintressanta för naturvården visar på att Ronneby kommun har en stor rikedom gällande olika naturtyper. Kommunen har för avsikt att beakta de utpekade områdena. Ett av områdena, Bredåkradeltats södra del, påverkas vid exploatering av logistikcenter och etablering av tågstation vid flyget. Skyddade vattendrag Bräkneån (4 kap 6 § MB) Riksintresse natura 2000 Vattenkraft samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål Riksintresse naturvård får inte utföras i Bräkneån med tillhörande käll- och biflöden. [::J Riksintresse geografiska bestämmelser Avvägning och ställningstagande Riksintresse för naturvård, skyddade vattendrag, Na tura 2000 och geografiska bestämmelser MB 4:4 Ronneby kommun har för avsikt att beakta det utpekade riksintresset. Kustzonen (4 kap 1, 4 § § MB) Natura 2000-områden, habitat-/fågelområden Kustområdet i kommunen är i sin helhet av riksintresse med hänsyn (4 kap 1, 8 §§ MB) till dess natur- och kulturvärden. Exploateringsföretag och andra EU har skapat ett särskilt ekologiskt nätverk för att värna om biologisk ingrepp får komma till stånd endast om det inte möter något hinder mångfald, Natura 2000. Dessa områden är värdefulla naturområden som enligt 4 kap 2-8 § § MB och om det kan ske på ett sätt som inte ska skyddas för framtiden. Varje medlemsland ansvarar för att skydda och påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna vårda sina områden. Natura 2000-områdena innehåller livsmiljöer eller utgör inget hinder mot utvecklingen av befintliga tätorter eller det arter som listas av EU:s fågeldirektiv och EU:s habitatdirektiv. Dessa lokala näringslivet. Fritidsbebyggelse får endast uppföras i form av omfattar enkelt sagt fågelarter samt övriga arter och naturtyper. Centralt är kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl att dessa naturskyddade områden vårdas väl och att de så långt som möjligt får annan fritidsbebyggelse komma till stånd, om den tillgodoser det är tillgängliga för allmänheten. rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av tätortsregionerna. För de särskilda bevarandeområdena ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för bevarande. Åtgärderna kan till exempel bestå i Avvägning och ställningstagande bildandet av naturreservat och upprättande av skötsel eller bevarandeplaner. Bebyggelsen i kustområdet är relativt tät och intresset för ytterligare Länsstyrelsen upprättar och uppdaterar bevarandeplaner till Blekinges exploatering i området bedöms som stort. Fritidshus tenderar att omvandlas Natura 2000-områdena. till permanenta bostäder, vilket ställer ändrade krav på avloppslösningar Ingrepp som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura och infrastruktur. 2000-område kräver tillstånd från länsstyrelsen. Detta gäller även för Översiktsplanens intentioner är att ny bebyggelse tillkommer i anslutning åtgärder och verksamheter som ligger utanför ett Natura 2000-område, till befintliga orter och utanför strandskyddsområden inom kustzonen. om de kan påverka naturtyper och arter inom området. Ungefär hälften av På det sättet ger de ett stärkt underlag för förbättrad infrastruktur och Natura 2000-områden är samtidigt naturreservat. kollektivtrafik inom området. De samlade natur- och kulturmiljövärdena I kommunen finns i nuläget ungefär 25 Natura 2000-områden. Dessa ska beaktas. skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada områdena, vilket betyder att planläggning, byggande eller andra exploateringsföretag bara kan komma ifråga om det kan ske med hänsyn till Natura 2000-områdena. För några områden anser länsstyrelsen att de är i behov av utökat skydd i form av naturreservat. Avvägning och ställningstagande Ronneby kommun har för avsikt att beakta Natura 2000-områden.

74 Riksintresse för Kulturmiljövård (3 kap 6 § MB) Riksintresse för Friluftslivet (3 kap 6 § MB) Riksintressena för kulturmiljövård är ett urval av byggnader som ska Riksintresse för friluftslivet består av områden med särskilda kultur­ representera ett urval av historiska miljöer. Områdena ska skyddas mot och/eller naturkvaliteer och med tillgängligheten för allmänheter. I ett åtgärder som kan skada värdena. I Ronneby kommun finns fyra områden riksintresseområde är dessa värden så stora att de skulle kunna attrahera utpekade. Områden för riksintresse för kulturmiljövård är: besökare från hela Sverige eller utlandet. I Ronneby kommun finns fyra • Bräkne-Hoby (KN 9) Riksintresseområdet är uppdelat i två delar. utpekade: Den ena delen består av ett sockencentrum med bevarade strukturer där • Hällaryds Skärgård - Eriksberg-Tjärö - Biskopsmåla (FK 04) kyrkan, prästgården och klockaregården, tillsammans med tingshus och På Tjärö finns en välbesökt turiststation med bl.a. gästhamn, bad- och det gamla gästgiveriet speglar en förindustriell centralort. Den andra campingplatser samt vandrarhem. En campingplats är belägen i Järnavik. I delen består av en rural skolmiljö med både folkskola, folkhögskola samt området finns även badplatser och utmärkta strövstigar. lanthushållsskola. • Listerby Skärgård - Tromtö - Gö (FK 05) I området finns ett flertal • Ronneby Brunn - Blekan - Karön (K 10) I området finns mycket anläggningar och anordningar för friluftslivet. Till exempel småbåtshamnar, tydliga spår efter den kulturhistoria där kurortsidealen präglat både kommunala badplatser, golfbana och gott om strövstigar. byggnader och landskap, som återfinns i bland annat Brunnshallarna • Bräkneåns dalgång (FK 07) Riksintresseområdet har ett artrikt och de anlagda promenadvägarna både i parken och på Karön. Till detta vattendrag, ett stort värde för sportfiske, och representerar en genuin finns ett stort antal välbevarade villor som har sitt ursprung som bostads­ landsbygdskultur. Det finns tillgång till vandringsleder, cykelleder, goda och pensionatbebyggelse. Ronnebyån är en kommunikationsmiljö och ridmöjligheter samt camping och andra övernattningsmöjligheter. sammanbindande länk mellan staden, Brunnsparken och Karön. • Brunnsskogen - Karön (FK 08) Området har en rik och mångformig (K 11) Riksintresseområdet Johannishus m.m. • Johannishus m.m. natur med stor biologisk mångfald och förekomst av många rödlistade består av ett slottslandskap med stordriftsprägel. I området finns även arter. Gamla brunnsområdet är starkt kulturpräglat och här finns Blekinges ett fornlämningsområde, en oskiftad by med tillhörande torp samt den Naturum. Det är mycket lättillgängligt och innehåller förutsättningar traditionella platsen för Blekinge landsting. för ett flertal olika friluftsaktiviteter. Brunnsparken är Blekinges enda • Förkärla centralbygd (K 12) I Förkärla centralbygd återfinns ett kulturreservat. Södra Brunnsskogen är kommunalt naturreservat. herrgårdslandskap med lång bebyggelsekontinuitet samt länets största Karön är ett populärt utflyktsmål, med badplats, sommarservering och sammanhängande fornlämningsområde. Det finns även en hamnplats med strövmöjligheter. lång kontinuitet, skyddad av sällsynta vikingatida farledsspärrar. Avvägning och ställningstagande Avvägning och ställningstagande Fler och utökade riksintresseområden för friluftsliv visar att Ronneby Översiktsplanens intention är att lyfta fram kommunens värdefulla kommun har höga värden för friluftslivet som kan utnyttjas både av kulturmiljöer och att förstärka deras värden. Ett kulturmiljöprogram har kommunens egna invånare och locka hit andra besökare. Översiktsplanens föreslagits som ett fortsatt arbete efter översiktsplanens antagande, för att intention är att förbättra möjligheten att utöva friluftsliv. I de fall utveckling klargöra de kulturmiljövärdena på övergripande kommunal nivå. av bostäder och verksamheter föreslås i ovan beskrivna områden anses utvecklingen vara förenlig med riksintresset. Riksintresse för Vattenförsörjning (3 kap 8 § MB) Ett område som är riksintresse för vattenförsörjningen ligger delvis i Ronneby kommun och är Karlskrona vattenverk och infiltrationsanläggning Johannishusåsen. Johannishusåsen används som infiltrationsanläggning för vattenverket i Karlskrona och betraktas som riksintresse för att säkra god vattenkvalitet och vattentillgång för Karlskrona kommun. Riksintresset omfattar infiltrationsområden med brunnsområde och infiltrationsbassänger i Johannishusåsen och intagsområde och intagsledning i Lyckeby, vattenverk med reservoarer och pumpanläggningar och en överföringsledning från Johannishusåsen till vattenverket, 20 km och 15 meter på varje sida. Kommunens avvägning och ställningstagande Riksintresseområdet ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.

-~·,i - )lp • I"\ TOSJO 1 " ._ .c. r:;,- R-~~ci ntresse för vattenförsö'rjning . .&A~~,o~~ attenverk H6ryda ~- ~ i.? -·._:;_, ' oc Jol'iannl~husai/en, 0feklnge län _. -'' -._ "'_ _ ..,.. , J.> '""'""'''""' " """"" ' (.-.. -- ~ ,.__ . ,,,,,.,,,., :_ )>1drtoj66' i • -----· Jwnlund., ; -....., , Perstorp ~ - , ·., . , ~ (" I ~- ..r .. Hlllorslån ' 1 ,, l ' · • l ' ~ \ ·-· Kettorp ~,.-., • •.... -. -... l \, .... ,_.. (,'t ' i -, ~-~- , Uaiorp · ,, •r~~ ) -~' Rödebv · , Vån~ \. :., I \ " , - ,. ~ ~::,· . I ~·-•• ~ ·_ , Bj6rkeryd j . ·, ·".A'_ ~ \ M!Slloryslo1i&de ; ""=_.,,.,: // - .:_~, E~ .11 Aug ) / Atvid>torp ' Grodob,T I , J.i \ * ~,.._____ ------,-;- '• /j VambåtdmonI \...,. ~. / / ._~- _ •--:;./ ~,..~ ' ,,- ' ' \ !1l t I --~ r --<."'.- .. · ') ·, \ · -..i____,. I~ \ I , i . 'll ----,-- - .... Nattra y . - • t s.,oiw,'ö ,._,, \ I - • Fb,kMn , _ ..../•"-! ,' l w, t · ....__ \ I 1Uslor_by . / I[1 -\ i _-r• ?. ,.-.{_. , . - \ I - - ' " ' ,_,,., ' I ' . -._,, Y'- •') ;Y ',,' '"""' \ I . •-. /• r , ,.. ,. I ,-/ r •,S' ' .PV; ._ t"" ,,-'.-·f" ,,!J \ i. => -~ I • ( ' ,· ,.·"1··, ,, . . ..___ . , '-<.1,,._., • a·, . 'l, ·_I \ I ] I • I _'K\:...;,;;~r· ...._,;;_ ,_ I ,· -,.:::_. Sk1ijfr;'o'nä> r l)_ rL ·' ; 1',. j ' ,.-,. \ J ,,).. ' - ' ( , V 1 (' ._ ' ~ .\,' . L 1-,t r .r ./,.I. . c, ·. ,,,.. ,,. '{ • ' ~ I >" ' i ~. ,, C-.:0' /f' - - ', '' ·'-),i J ' · > ""' ' i!C' ' ..}, Riksintresse kulturmiljövård ' ...., .., ' ' ... , ,;, ,, - '"'". k , , .,, ' ' ,, / ,,, ' . I , . ' , c:,r ,..,. ' • ,,,,,. , ,,,

Riksintresse för Yrkesfiske (3 kap 5 § MB) Riksintresse för yrkesfiske avser ett fångstområde för torsk, strömming och skarpsill. Riksintresseavgränsning är från 2006. Havs- och Vattenmyndigheten håller på att ta fram kompletterande underlag, vilket kan leda till att havsområdet utökas. Avvägning och ställningstagande Ronneby kommun har för avsikt att beakta det utpekade området. Riksintresse för ko mm unikationer och yrkesfiske Riksintresse för Totalförsvaret (3 kap 9 § MB) Enligt miljöbalken skall mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada dess värde. Utöver de nedan redovisade riksintressena kan det finnas anläggningar av riksintresse vars läge, funktion och influensområde inte kan redovisas öppet. In:fluensområdets fysiska utbredning från t.ex. skjutfält eller flygplats varierar beroende på verksamhetens art. I de flesta fall innebär den militära verksamheten påverkan på omgivningen som har betydelse för plan- och lovärenden. Inom in:fluensområdena kan viss bebyggelse eller verksamhet påverka riksintresset. Dessutom kan bostäder och verksamheter inte vara förenligt med den störning som den militära verksamheten medför inom influensområde. Vilka åtgärder inom in:fluensområdena som kan innebära risk för påtaglig skada på riksintresset kan inte fullt ut anges på förhand. Risken bedöms i varje enskilt fall utifrån de lokala förutsättningarna. Riksintresseområden Ronneby Flottiljflygplats (37). Ronneby :flottiljflygplats med Ronneby :flygstation är både ett riksintresse för totalförsvarets militära del och dels för civil luftfart. Värdet av flygplatsen består i första hand av möjligheterna att fortsatt nyttja en av få kvarvarande militära :flygplatser för flygning och för övningar av krigsfunktioner. Behovet av skydd för riksintresset är mycket högt prioriterat. Sjöövningsområde Hanö (G), Skjutområden. Möjligheten att bedriva hindersfria övningar med förekommande fartygstyper i kombination med flyg- och helikopterförband måste säkerställas över tiden.

~ Riksintresse -militär del f22I Riksintresse -infl uensområde övrigt ///, Riksintresse -sjöövningsområde ~ Riksintresse- Influensområde namngivna Riksintressen och övriga intressen för \ I \ I försva ret. lnf/ue nsområde /uftrum täcker \ I [:'.J Stoppområde för höga objekt \ I hela ko mmunen och är inte inritat på \ I \ I L 1 Ronneb)' kommun kartan. \ I 78 Ryssjön övningsfält (34) omfattar ca 28 ha. Övningsfältet har anpassats Risker och säkerhet för begränsade markstridövningar med lös ammunition och viss Byggnader och byggnadsverk ska planeras och uppföras med sprängverksamhet. hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Även eventuella framtida lnfluensområden klimatförändringar ska beaktas. Det är viktigt att ta hänsyn till områdets lnfluensområdet avseende buller har av Försvarsmakten definierats som naturliga förutsättningar lika väl som att marken kan vara förorenad av beräknade utomhusnivån Lamax 80 dBA. Störningskänslig bebyggelse tidigare användning av platsen. så som bostäder, skolor och vårdlokaler är därmed inte lämplig här. Farligt gods Influensornrådet av buller är omfattande och berör stora delar av Ronneby Farligt gods kan vara exempelvis explosiva, brandfarliga eller frätande kommun. ämnen som riskerar att orsaka skador på liv, hälsa, miljö eller egendom Influensområde höga objekt kan utgöra flygsäkerhetsrisker vid placering om de inte hanteras rätt under transport eller när det sker en olycka. inom de särskilt angivna områdena för hinderfrihet enligt gällande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ansvar för att ge ut luftfartsbestämmelser vid start och landning, samt vid flygning på låg höjd föreskrifter om farligt gods (med undantag för radioaktiva ämnen) på väg i flygplatsens närområde. Så gott som hela Ronneby kommun omfattas och järnväg. av stoppområdet för höga objekt. Höga objekt är högre än 20 meter I kommunen är E22, RV 27 och väg 122 rekommenderade vägar för utanför sammanhållen bebyggelse (tätort) och högre än 45 meter inom farligt gods. Därutöver finns ett antal sekundärvägar. E22 passerar sammanhållen bebyggelse. Leråkra vattenskyddsområde öster om Ronneby. Vid Leråkra finns en Väderradarstation Karlskrona. Riksintresset riskerar framför allt att uppsamlingsdamm för dagvattnet från E22. Denna kan användas som skadas av vindkraftsetableringar för nära väderradar. Störningarna på ett fördröjningsmagasin. Det är möjligt att stänga en ventil i anslutning väderinformationen blir för stora för att säkra prognoser ska kunna tas till dammen om en olycka med utsläpp av farliga ämnen skett. E22 fram. Därför finns en internationell överenskommelse att inga vindkraftverk passerar också grundvattenförekomsten Bräkneåsen vid Bräkne-Hoby. ska uppföras inom 5 km radie och ut till ca 20 km måste särskilda analyser I vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ingår ett förslag på att bygga genomföras. barriärer och sponter på detta ställe för att minimera risken för föroreningar. Värdebeskrivning för Försvarsmaktens riksintressen som omfattas av Ansvarig myndighet för att genomföra åtgärden är Trafikverket. Även RV sekretess och inte kan redovisas öppet geografiskt. Försvarsmakten 27 passerar i nuläget vattenskyddsområdena vid Backaryd och Hallabro. har olika typer av anläggningar fört.ex. ledning, underrättelse och Ombyggnaden av RV 27 kommer att leda farliga godstransporter bort från kommunikation, lagring av ammunition, där uppgifterna om deras platser vattenskyddsområdena. Dock utgör tunga transporter generellt en fara för omfattas av sekretess. Därmed kan de inte redovisas öppet här. grundvattenkval iteten. Avvägning och ställningstagande På Blekinge kustbana transporteras i nuläget inte farligt gods. Trafikverket bedömer att sådana transporter kan vara möjliga i framtiden vilket innebär Kommunens intentioner är att uppfylla de krav som Försvarsmakten ställer. att nybyggnationer ska ta hänsyn till de säkerhetsavstånd som gäller för Områden för tillkommande bebyggelse har placerats med hänsyn till detta. Försvarsmaktens intressen. Förorenade områden och deponier Inom Ronneby kommun har länsstyrelsen identifierat ca 550 potentiellt förorenade områden. Det rör sig om objekt av varierande slag som inledningsvis enbart är klassificerade efter bransch. För ytterligare Vägbuller kartläggning och riskklassning behöver fortsatta utredningar göras. En kartläggning över trafikmängder och bullerberäkningar för Ronneby Ett stort antal av de potentiellt förorenade områdena ligger inom områden tätort från 2010 visar att bullernivån utmed huvudvägnätet i stora delar som antingen berörs av kommande havsnivåhöjningar eller av potentiella av vägnätet är högre än vad som ska råda för en god miljökvalitet vid högsta flöden för exempelvis Ronnebyån. En översvämning av dessa bostäder. Det kan vara ett problem för de människor som bor och arbetar områden medför risk för en vidare spridning av föroreningarna. i de bullerutsatta fastigheterna och påverkar stadsrummets attraktivitet Att en viss plats inte är upptagen i förteckning över förorenade områden generellt. innebär ingen garanti för att det är fritt från föroreningar. I det fortsatta Den mest effektiva åtgärden för mindre buller är att begränsa motortrafiken arbetet med förorenade områden bör de objekt som ligger inom samt att sänka hastigheterna. Omläggningen av RV 27 i Backaryd och skyddsområde för vattentäkter eller i områden med risk för översvämning Hallabro kommer att leda till att bullerbelastningen för de boende i prioriteras. tätorternas centrum minskar kraftigt. Kommunen har även arbetat med nya Länsstyrelsen i Blekinge län har upphävt vattenskyddsområdet i Brantafors vägbeläggningar för att sänka bullret. på grund av upptäckten av föroreningen PFAS i vattnet, se även Säker Järnvägsbuller dricksvattenförsörjning. Därefter har diskussion uppstått om att upprätta ett Trafikverket ansvarar för buller från jämvägstrafik. Det är flera faktorer miljöriskområde för det PFAS-förorenade området. som påverkar uppkomsten av buller från spårburen trafik. Bland annat Markradon är bankroppens uppbyggnad, tågtyp, hastighet, tåglängd och antalet tåg Radon är en luktfri gas som vid förhöjda halter i inomhusluften medför avgörande faktorer. en ökad risk för cancer i luftvägar och lungor. Radon är den enskilt största Flyg buller riskfaktorn i inomhusmiljön. Flygbuller kan skilja sig avsevärt åt med hänsyn till ljudnivå, ljudfrekvens Markradon är den vanligaste källan för radon i inomhusluften. Även och utbredning. Buller från flygtrafiken i Ronneby kommun härstammar byggmaterial eller hushållsvattnet kan vara en källa. Med få undantag finns både från den civila luftfarten, den militära flygtrafiken och övrig flygtrafik. radon överallt i marken, men halterna skiljer sig åt. Det enda sättet att I Ronneby kommun är det den militära flygverksamheten som genererar upptäcka radon i en byggnad är att mäta. mest buller. Gränsvärdet för nya bostäder är 200 Bq/m3. Samma halt utgör även Till flygplatsen hör ett influensornråde som Försvarsmakten har definierat riktvärde för radonhalt i befintliga bostäder samt lokaler som används för som ett område där den beräknade utomhusnivån kan vara mer än 80 dBA allmänna ändamål. maximal ljudnivå för flygtra:fik. Där är all störningskänslig bebyggelse Buller som bostäder, skolor och vårdcentraler olämplig. Detta influensområde är omfattande och berör stora delar av kommunen. Buller är generellt ett stort folkhälsoproblem i det moderna samhället. Buller orsakar risk för stressreaktioner, trötthet, blodtrycksförändringar, Miljötillståndet för flygplatsen anger även inom vilket område det militära störd sömn och sämre prestationsförmåga. I Ronneby kommun är flyg­ flyget bullrar mer än 55 dBA FBN. Det civila flyget exponerar inga väg- och järnvägstrafiken de största bullerkällorna. Särskilt omfattande bostadsfastigheter för mer än 55 dBA FBN enligt en kartläggning utförd på är störningar förorsakade av den militära flygtrafiken. Även buller från uppdrag av Naturvårdsverket. Ljudnivån 55 dBA FBN bör inte överskridas industrier och andra verksamheter förekommer. vid en bostadsbyggnads fasad. 80 Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader anger Omgivningsbuller riktvärde för buller från flygplatser. Riktvärdena gäller dock inte för Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller infördes genom förordning buller från militära luftfartyg som utför flygningar för militära ändamål. (2004:675) om omgivningsbuller. I kommuner med färre än 100 000 Detta betyder inte att kommunen i sin planläggning kan bortse från dessa invånare omfattar miljökvalitetsnormer buller från större vägar (över riktvärden. 3 miljoner fordon/år), större järnvägar (30 000 tåg/år) och större civila Riktvärdenas uppgift är att underlätta bedömningen av om marken flygplatser (över 50 000 flygrörelser/år). I Ronneby kommun uppfyller är lämpad för bostadsbyggnader. I bedömningen ingår att regeringen bara väg E22 miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller. På denna väg ska i proposition 1996/97:53 anser att toleransen mot buller från militär Trafikverket vart femte år kartlägga bullret och ta fram ett åtgärdsprogram. verksamhet bör vara högre än från annan verksamhet i samhället. Men kartläggningen används framför allt för att på EU-nivå vidta Miljötillståndet medger olika delvis överlappande korridorer för civil-, åtgärder mot buller tillsammans med de andra EU-medlemsländerna. militär- och helikopterflyg runt tätorterna Ronneby och Kallinge samt Kartläggningen utgör inte underlag för åtgärder i Sverige. mot nordväst, sydväst, nordost, syd och sydost, där ljudnivån uppgår till Ifall ombyggnaden av E22 mellan Björketorp och Nättraby kommer att mer än 70 dBA maximal ljudnivå. Då det saknas uppgifter om hur ofta kunna klassas som "väsentlig ombyggnad" kan fastigheterna i dess närhet vilka korridorer använts av vilka flygfarkoster är det svårt att bedöma hur betecknas som "ny miljö". I så fall kan det innebära att den nya vägen ska den faktiska utbredningen av det militära flygets bullermatta är och på uppfylla gällande bullerriktvärden, om åtgärder är rimliga att utföra. vilket sätt en markanvändning av dessa korridorer för bostäder skulle vara Utomhusluft olämplig av hälsosynpunkt. Normerna för utomhusluft regleras av Luftkvalitetsförordningen Vid nuvarande användning bedöms inte riktvärdena överskridas vid någon (2010:477). Förordningen innehåller miljökvalitetsnormer för kväveoxid, fastighet. Vid bebyggelse måste dock avvägningar göras för att säkerställa kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, bens(a)pyren, arsenik, en "god bebyggd miljö". kadmium, nickel, ozon, partiklar (PMI 0 och PM2,5) och bly. Blekinge Miljökvalitetsnormer Luftvårdsförbund lät genomföra samordnade luftkvalitetsmätningar under 2012 och 2013. Medelvärdeshalterna av samtliga ämnen överskred inte Miljökvalitetsnormerna (MKN) är ett styrmedel i arbetet med att nå fram miljökvalitetsnormerna då. till miljökvalitetsmålen. De nationella miljökvalitetsmålen är strängare än normerna. Normerna anger vilken kvalitet på miljön som ska uppnås vid en För miljökvalitetsmålet "Frisk luft" gäller dock strängare normer. viss tidpunkt. Huvudregeln är att en god status ska uppnås och att statusen Halterna av bens(a)pyren överskred dessa något. 2014 var medelvärde inte får försämras. Men det finns undantag beroende av statusklassningen för partiklar (PMI 0) bara något under miljökvalitetsmålets gränsvärde. i nuläget, åtgärdsbehovet och åtgärdsmöjligheter. Till miljökvalitetsmålen Dygnsmedelvärdet överskreds mer än 20 dygn. Miljökvalitetsmålets hör ett åtgärdsprogram. Detta program innehåller de åtgärder som precisering av exponeringen av ozon och växtlighet överskreds 2014 i hela myndigheter och kommuner ska genomföra. Blekinge. Från 2020 gäller nya, lägre miljökvalitetsnormer för ozon. Hade dessa gällt redan 2014, hade värdena i Blekinge län överskridit dessa. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormerna finns i miljöbalkens femte kapitel och beror på EU-direktiv. MKN är juridiskt bindande och ska Det finns alltså all anledning till att intensifiera ansträngningarna att följas vid tillståndsgivning och planläggning. Översiktsplanen ska visa förbättra luftkvaliten. Marknära ozon är en sekundär luftförorening, som hur kommunen avser följa gällande miljökvalitetsnormer. Idag finns bildas av kväveoxider och organiska ämnen vid inverkan av starkt solljus. miljökvalitetsnormer för utomhusluft, buller och vattenkvalitet. Den största källan av kväveoxid är biltrafiken och förbränning i kraftverk. Bens(a)pyren och partiklar härrör också från biltrafiken. I Ronneby de åtgärder som krävs för att uppnå god status 2015, eller om det är av påverkas luftkvaliten av luftflyget. Även småskalig vedeldning bidrar till naturliga skäl omöjligt för vattenmiljön att återhämta sig trots åtgärder. höga halter av dessa ämnen i utomhusluften. Kommuner och andra myndigheter är ansvariga för att genomföra åtgärder i åtgärdsprogrammen. Översiktsplanen avser att bidra till att minska föroreningar i luften genom att planlägga nya bostadsområden nära kollektivtrafikstråk eller på ställen Miljökvalitetsnormer för vatten omfattar ytvatten (sjöar, vattendrag och där ett stärkt underlag för kollektivtrafik behövs. Gång- och cykeltrafiken kustvatten) samt grundvatten. För ytvatten bedöms ekologisk och kemisk ska utvecklas i kommunen. I Ronneby, Kallinge och Bräkne-Hoby kan nya status. För grundvattenförekomster bedöms kemisk och kvantitativ status. utbyggnadsområden försörjas med fjärrvärme. Kraftigt modifierade och konstgjorda vatten, som har påverkats av till exempel vattenkraftverk, ska uppnå god ekologisk potential och god Va tten kemisk status. Allmänt Preliminära statusklassningar för Ronnebys vattenförekomster Vattenmyndigheterna ansvarar för förvaltningen av Sveriges vatten. Den Länsstyrelsernas vatteninformationssystem VISS redovisar förslag för administrativa organisationen är indelad efter större avrinningsområden. statusklassningar från 2015. Ronneby tillhör vattendistriktet Södra Östersjön. Vattenförvaltningen sker med hjälp av sexåriga arbetscykler. Dessa består av en undersökning och Enligt denna klassificering visar de flesta av kommunens åar bara bedömning av vattnets status, ett fastställande av ett åtgärdsprogram och en måttlig ekologisk status. Ronnebyåns status är delvis även en miljökvalitetsnorm. Vattendelegationen i vattendistriktet beslutar om otillfredsställande till dålig. Vid kusten har Vierydfjorden och Kålfjärden miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vattenförekomster. samt Västra Fjärden i Listerbyskärgården otillräcklig ekologisk status. Bara Blanksjön och Stora Skälen har god ekologisk status. Det största problemet Vattenförvaltningen omfattar allt vatten, det vill säga alla sjöar, för vattendragen är dammar och andra vandringshinder för vattenlevande vattendrag, kust- och grundvatten, oavsett storlek eller andra egenskaper. djur och andra fysiska förändringar, som uträtningar, kulverteringar och Av praktiska skäl sätts dock en nedre storleksgräns för vilka vatten vattenuttag. Uppskattningsvis är en tredjedel av alla vägtrummor lagda så som får bli vattenförekomster och som därmed blir beskrivna och får att de utgör ett vandringshinder. fastställda miljökvalitetsnormer. En vattenförekomst är ett homogent vattenområde, exempelvis en sjö eller en sträcka i ett vattendrag. För Övergödning, försurningar och miljögifter påverkar också den ekologiska 2 sjöar gäller en minsta yta på 1 km , och för vattendrag skall uppströms statusen negativt. Övergödning, alltså ett överskott av framför allt kväve 2 liggande tillrinningsområde vara större än 10 km • Vissa mindre sjöar och och fosfor i vattnet, härstammar framför allt från jordbruk. Även små vattendrag, värdefulla vatten och vatten med kända miljöproblem, har dock avlopp, reningsverk, skogen, dagvatten och industrin bidrar. Försurning tagits med i arbetet som vattenförekomster. En stor älv eller en sjö kan kommer från nedfall av svavel som finns i utsläpp från Sverige och Europa. bestå av flera vattenförekomster. Utsläppen har minskat, men mark och vatten kommer att vara försurade lång tid. Skogsbruket bidrar också till försurning, framför allt när mer Huvudregeln för miljökvalitetsnormen är att alla vattenförekomster biomassa tas från skogen. Återhämtningen går mycket långsamt. ska uppnå god status till 2015. Detta betyder att ekosystemen i vattnet och dess närmaste omgivning fungerar på ett livskraftigt sätt och att Inte heller vattenförekomsternas kemiska status är god. Vissa ämnen, ekosystemtjänsterna bibehålls. Dessutom får statusen inte försämras. som kvicksilver, finns överallt i halter som överskrider normen. Men det I vissa fall är det accepterat med en mindre sträng miljökvalitetsnorm saknas ekonomiska och tekniska förutsättningar att lösa problemet inom eller att tidpunkten för när god status ska vara uppnådd skjuts fram. en överskådlig tid. Även bekämpningsmedel och metaller förekommer. Undantag finns om det är tekniskt omöjligt eller orimligt dyrt att vidta 82 Många substanser, som PFAS, är relativt nyligen uppmärksammade • Delaktighet och inflytande i samhället lyfter vikten av att stärka miljöföroreningar. Därför har de inte ingått i miljöövervakningen tidigare. människors förmåga och möjlighet till delaktighet genom att ha ett Enligt arbetsmaterialet till miljökvalitetsnormerna finns det en risk att inget bamrättsperspektiv, genusperspektiv och mångfaldsperspektiv i all planering och beslutsfattande. Miljöer bör även inbjuda till kontakt mellan vatten i Ronneby kommer uppnå god ekologisk status 2021. Av det följer människor genom exempelvis lek- och uteplatser som kan bidra till att öka att miljökvalitetsnonnen kommer att kräva att god status ska vara uppfylld människors tillit till varandra. först 2027. Men det krävs omfattande åtgärder redan innan 2021 för att uppfylla miljökvalitetsnormen. Grundvattnets kvantitativa status bedöms • Barns och ungas uppväxtvillkor påverkas av en mängd olika vara god för alla klassificerade grundvattenförekomster i kommunen. faktorer. Levnadsvillkoren under uppväxten, exempelvis ekonomiska förutsättningar, kan begränsa barns och ungas möjlighet till hälsa på lika Åtgärder villkor. Tillgängliga, variationsrika och användbara grönområden som För att uppfylla miljökvalitetsnormerna är det viktigt att minska utsläpp ligger nära med plats för rekreation, lek och socialt deltagande främjar att från små avlopp och kommunala reningsverk. För att minska läckage av alla barn och unga ges möjlighet till psykisk, social, fysisk och motorisk näringsämnen från mark behövs fler våtmarker och skyddszoner utmed utveckling. vattendrag. Vandringshinder i vattendrag bör tas bort. Flera våtmarker • Fysisk aktivitet främjas av en tillåtande och lockande miljö för spontan behövs och en utbyggnad av dagvattenhanteringen enligt kommunens rörelse och aktivitet. dagvattenpolicy. En efterbehandling av förorenade områden är angelägen. Halkbekämpning med salt ska undvikas och där det är nödvändigt att salta Andra allmänna intressen ska det förhindras att saltet når grundvattnet. Jord- och skogsbruk (kap 3, 4 § MB) Föreslagna större nya bebyggelseområden i översiktsplanen ska kopplas till det kommunala vatten- och avloppsnätet, om det inte finns en lösning som Jord- och skogsbruksnäringen anges inte som riksintresse enligt är bättre i ett miljöperspektiv. miljöbalken men är av nationellt intresse. Den bör därför tillmätas lika stor vikt som andra intressen och näringar som kan ges ställning av riksintresse. Folkhälsomål Att skydda värdefull jordbruksmark har stor betydelse för den långsiktiga Framtidens folkhälsa är allas ansvar och det övergripande nationella målet hushållningen av naturresurser och för att värna om markens biologiska är att skapa samfälliga förutsättningar för en god folkhälsa på lika villkor produktionsförmåga på lång sikt. för hela befolkningen. Det nationella folkhälsomålet ligger nära målet Jordbruket har stor betydelse som producent av livsmedel, som skapare med den fysiska planeringen. I PBL portalparagraf uttrycks att främja en av värdefulla kulturlandskap och som bas för landsbygdens näringsliv. samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och Dessutom utgör den primära jordbruksnäringen grunden för en omfattande en god och långsiktig hållbar livsmiljö (1 kap. 1 § PBL). förädlingsindustri. Brukningsvärd jordbruksmark bör endast tas i anspråk för andra ändamål om det rör sig om väsentliga samhällsintressen som inte Folkhälsomålet med tillhörande elva målområden är en vägvisning kan tillgodoses på annat sätt. Skall sådan mark tas i anspråk bör ingreppen för folkhälsoarbetet på alla samhällsnivåer (Prop.202/03:35, Prop. utfonnas på ett sätt som medför minsta möjliga inverkan på jordbruket. 2007/08: 110). Fyra av de elva nationella målområden har särskilt stor betydelse för planering och utveckling av grönområden. I Ronneby Avvägning och ställningstagande kommuns folkhälsopolicy 2013-2016 (KF 189/2013) är tre av dessa § Översiktsplanen pekar ut de områden som bedöms vara viktiga för målområden prioriterade: utvecklingen av tätorter och det lokala näringslivet. Några av föreslagna utbyggnadsområden ligger inom område för brukningsvärd jordbruksmark. Då bullerstörningar i kommunen är omfattande, har vistelsen i tystare För varje enskilt område har en avvägning gjorts mellan de allmänna områden ett ännu större rekreationsvärde. I princip alla delar av det mer intressena att bevara brukningsvärd jordbruksmark och att främja en god opåverkade skärgårds-, skogs- ochjordbrukslandskapet kan därmed ekonomisk tillväxt, en effektiv konkurrens och bostadsbyggande och betraktas som en värdefull resurs. utveckling av bostadsbeståndet. Dessutom har det undersökts om allmänna Bostadsförsörjning intressen, ekonomisk tillväxt och bostadsförsörjning även kan tillgodoses på ett annat sätt. Bedömningen är att de utpekade utbyggnadsområdena Ronneby kommun håller på att upprätta en bostadsförsörjningsplan. ska användas för de ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till Programmets mål är att eftersträva balans mellan tillgång och efterfrågan beskaffenhet, läge och behov. av bostäder i kommunen, gällande hyresrätter, bostadsrätter, småhus och tomter för eget byggande. Detta innebär att bostadsförsörjningsprogrammet Stora opåverkade områden ska visa planerade expansionsområden, hur många och vilken typ av Enligt Miljöbalken (MB) 3 kap 2 § ska stora mark- och vattenområden bostäder som planeras och under vilken period dessa avses uppföras. som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag Bostadsförsörjningsprogrammet ska ta höjd för både omflyttning inom eller andra ingrepp i miljön så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kommunen och för intressenter som vill flytta till kommunen. kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Syftet är att värna en biologisk Avvägning och ställningstagande mångfald och slå vakt om stora sammanhängande områden för rekreation Kommunen ser ett behov att uppföra ca 500 nya bostäder fram till 2020 och friluftsliv och att ha en resursreserv för kommande generationer. och en ytterligare ökning fram till 2030. Även förnyelse i bostadsbeståndet Länsstyrelsen tar inte fram ett samlat underlag som pekar ut krävs under denna tid. Särskilt fokus ska ligga på bostäder för barnfamiljer stora opåverkade områden. Områden som avses i lagtexten och bostäder för äldre. Att stimulera flyttkedjor ses som angeläget. redovisas inte som riksintressen, utan berörs av de grundläggande Nya bostadsprojekt ska planeras utifrån social hållbarhet vilket innebär att hushållningsbestämmelserna. Varje gång ett område planeras eller tas i aktörer ska utgå från människors behov på den aktuella platsen. Att planera anspråk för ny bebyggelse ska denna hushållningsaspekt prövas. bostäder med närhet till service och kollektivtrafik skapar förutsättningar Avvägning och ställningstagande för jämlika bostadsmiljöer. En viktig utgångspunkt är att främja integration Det framgår av specialmotiveringen till lagtexten att tillämpningen bör genom att skapa sociala mötesplatser i den fysiska miljön. Möjlighet till ske med hänsyn till de speciella förutsättningar som råder i regionen. I samvaro, lek och rekreation i natur ska särskilt beaktas vid planering Blekinge finns fa områden som inte är präglade av människans närvaro på av bostäder. Utgångspunkten är att nya bostäder ska bidrar till cirkulära något sätt. Även landsbygden är förhållandevis tätt bebyggd. Störningar kretslopp med inspiration av Cradle to Cradle® eller motsvarande i form av till exempel buller från flyget förekommer i stora delar av miljöcertifiering. kommunen.

,... .,... "'lir ~ ~ jf_ l w 84 Mellankommunala och regionala intressen att säkra arbetspendling, kollektivtrafiken och godstrafiken. Parallellt bör även goda möjligheter för cykelpendling prioriteras. Många planeringsfrågor berör områden som sträcker sig över kommungränsen. Detta leder till ett behov av kommunal samordning För anknytningen till sydöstra Sverige är en utbyggd RV 27 betydelsefull. och samarbete. Ronneby kommun delar gräns med Karlshamns och Sydostlänken, en önskad utbyggnad av järnväg mellan Blekinge Kustbana Karlskronas kommun i Blekinge län, Tingsryds kommun i Kronobergs och Olofström, ger ökad möjlighet för godstransporter inåt landet. län och Emmaboda kommun i Kalmar län. Det betyder att många lokala Havet och kusten frågor även är av betydelse för utvecklingen i hela Blekinge eller sydöstra Sverige. I Blekinges kustzon ryms många intressen. Här finns ekologiskt känsliga miljöer, höga rekreationsvärden och attraktiva boendemiljöerna. Försvaret Region Blekinge har satt ut färdriktningen för en gemensam utveckling av har också intressen i området. Kommunerna Karlshamn, Ronneby och regionen i strategin "Attraktiva Blekinge". Målet är att med en förbättrad Karlskrona samarbetar inom biosfärområdet "Blekinge Arkipelag" för en tillgänglighet, en hög livskvalitet och ett stimulerande arbetsliv få fler att hållbar utveckling inom kustzonen. bo, arbeta och besöka hela regionen. Kommunen ställer sig positiv till att medverka aktivt i mellankommunala samarbeten för att hitta gemensamma Ett av projekten för utvecklingen av ett hållbart friluftsliv och turismen är lösningar för regionala utmaningar. Nedan presenteras några viktiga frågor Arkipelagrutten. Kommunen ser en stor potential i detta projekt. Som en för den mellankommunala samordningen. del av projektet ingår att utveckla Järnavik till en utbyggd servicepunkt. Därifrån avgår även skärgårdsbåten till Tjärö. Ronneby en integrerad del i regionen Samtidigt som Östersjön är en känslig miljö som är utsatt för ett hårt tryck Kommungränserna spelar liten roll för var människorna väljer att bosätta finns många framtida intressen i området. För att kunna avväga mellan sig, arbeta, utbilda sig, handla eller göra något roligt på fritiden. För vissa olika intressen och att skydda havet som en långsiktig resurs arbetar funktioner måste kommunens invånare lämna kommunen, som för högre samtliga kustkommuner i Blekinge med en fördjupad interkommunal utbildning eller avancerad vård på sjukhus. I några kommundelar ligger den översiktsplan för havet. Havsplanen kommer att följa arbetet med den närmsta centralorten i en annan kommun. Även för arbetsmarknaden gäller statliga havsplanen för Östersjön. att fler invånare pendlar ut för att jobba i andra kommuner än att invånare i andra kommuner pendlar in till Ronneby. Grönstruktur Kommunikationer En sammanhängande grönstruktur är en förutsättning för att bevara och öka den biologiska mångfalden. För att upprätthålla ett robust ekosystem Fungerande transportstråk mellan kommunens kärnor och till som kan anpassa sig till förändringar utan att dess funktioner försämras, grannkommunerna samt omvärlden är viktiga. För att förbättra krävs stråk och korridorer som ger arter möjlighet att sprida sig. Dessutom transportstråken krävs samarbete både inom regionen och på nationell erbjuder en sammanhängande grönstruktur höga värden för rekreation och nivå. Då de största pendlingsflödena går i öst-västlig riktning, är en friluftslivet. högre turtäthet på Blekinge kustbana och på den regionala busstrafiken prioriterad. En framtida tågstation i Kallinge är angeläget för att får Det är viktigt att se hur grönstrukturen fortsätter över kommungränserna. tågförbindelse till flygplatsen. Detta ger smidiga och hållbara transporter Vid åtgärder bör det även beaktas hur dessa påverkar skyddade mellan regionens kommuner och till Öresundsregionen. naturområden, hotade arter eller andra ekologiskt känsliga områden utanför den egna kommunen. Samarbete krävs för att skydda och utveckla Utbyggnad av E22:an till motorvägsstrandad genom Blekinge är viktigt för naturområdena inom kustzonen samt kring vattendragen. Vattenfrågor på många olika områden. Kommunen är bland annat medlem i nätverket Vattnets flöden styrs av topografi och markförhållanden inom biogas Sydost, som arbetar för att förbättra produktionen, distributionen avrinningsområden som är oberoende av kommungränser. För att säkra och användningen av biogas. Olika projekt använder sig av matavfall, avloppsslam eller gödsel för att producera biogas. miljötillståndet i yt-, kust- och grundvatten och förebygga översvämningar är det därför viktigt att kommunerna samarbetar. Ronneby kommun är Handel och näringsliv medlem i Bräkneåns Vattenförbund, Ronnebyåns Vattenvårdsförbund Både för arbetsmarknaden och för utvecklingen av näringslivet i och Blekingekustens Vattenvårdsförbund, som övervakar miljötillståndet kommunen är det viktigt att fler företag etablerar sig i regionen. i respektive vatten. Kommunen är också medlem i Bräkneåns Vattenråd Samverkan mellan kommuner i etableringsfrågor gör hela utbudet av och Vattenrådet för Blekingekusten, som verkar långsiktigt för bra vatten verksamhetsområden, bostäder och övrig service i regionen mer synligt. inom Bräkneåns avrinningsområde och kustområdet. För Ronnebyåns Detta ökar chanserna för att företag kommer till regionen. avrinningsområde har ännu inget vattenråd bildats. Friluftsliv och turism Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt har övergripande ansvar för att beslutade miljökvalitetsnormer uppnås. Konkreta åtgärder Blekinge har mycket potential att utvecklas som turistdestination. Ronneby utförs däremot av ansvariga fastighetsägare eller verksamhetsutövare, kommun arbetar med att förbättra och marknadsföra enskilda besöksmål antingen på egen bekostnad eller med någon form av bidrag. och rekreationsområden. Ett stort mervärde ligger i samverkan över Dricksvattenförsörjningen är ett kommunalt ansvar, men även en kommungränserna. regional fråga. Då klimatförändringarna förväntas leda till minskade Varumärket "Blekinge", så som det är formulerat i "Blekinge - strategi grundvattenförekomster, kommer det att bli ännu viktigare att samarbeta för besöksnäringen" är av stor betydelse för att locka turister. Att länka över kommungränserna. Karlskrona kommun använder Johannishusåsen samman och utveckla vandrings-, cykel-, rid- och kanotleder över som infiltrationsanläggning för dricksvatten. Johannishusåsen är därför av kommungränserna ökar ledernas attraktivitet och marknadsföringspotential. riksintresse för dricksvattenförsörjningen. I det gemensamma arbetet är det även viktigt att lyfta de kompletterande Utbildning och kompetensförsörjning värdena i kommunen som är attraktiva för turismen som naturen, parkerna och den karakteristiska bebyggelsen. För att tillgodose företagens behov av kompetent arbetskraft är det viktigt att det finns en stor bredd av tillgängliga utbildningar i regionen. Detta omfattar allt från gymnasieprogram, vuxenutbildning, folkhögskolor, YR-utbildningar till högskolor. Samverkan mellan kommuner, näringsliv, Arbetsförmedling och utbildningsanordning krävs för att snabbt kunna anpassa utbildningsutbudet efter arbetskraftens förutsättningar och företagens behov. Teknisk försörjning Dagens samhälle är beroende av fungerande flöden av material, energi och avfall. En hållbar utveckling kräver effektivisering av dessa flöden så att de resulterar i kretslopp där inget avfall uppstår och all använd energi är förnybar. För att komma fram till innovativa lösningar krävs det samverkan Skrids koåknin g på Listersjön 86 Framtida processer • Ta fram program eller fördjupning av översiktsplan innan detaljplan upp­ rättas för de större exploateringsområdena som föreslås i översiktsplanen. • Ta fram ett kulturmiljöprogram som beskriver kulturmiljöerna i kommu­ nen och sammanhanget mellan dem för att ge stöd för deras bevarande och utveckling. Beakta särskilt påverkan från klimatförändringar. I arbetet med översiktsplanen har fler viktiga åtgärder identifierats som • Utred möjligheten att förtäta befintliga verksamhetsområden. kräver fortsatt arbete. Sammanställningen ska inte ses som heltäckande • Upprätta en fördjupad översiktsplan för kustzonen. utan snarare som ett underlag till fortsatta diskussioner. Detta arbete kan kräva samarbete mellan olika nämnder, förvaltningar och bolag. Flera av de • Upprätta en fördjupning av översiktsplanen för stadskärnan. framtida processerna kräver dessutom egna politiska beslut och kan även • Upprätta en kommunal cykelstrategi. kräva en budget för att genomföra. • Utred trafikföringen i centrum med koppling till förslaget Norra länken Pågående processer mellan Karlshamnsvägen och Kallingevägen. • Bostadsförsörjningsprogram beräknas antas 2017. • Utred områden med markföroreningar som riskerar att översvämmas när havsytan höjs. • Grönstrukturplan beräknas antas 2017. Upprätta en handlingsplan för kommunala grönområden, fortsatt arbete med grönstrukturplanen. • Gör en kommunal riskanalys och handlingsplan för att skydda bebyggel­ se, samhällsviktiga verksamheter, tillfartsvägar och viktig infrastruktur vid • Interkommunal Havsplan. Beräknas antas i anslutning till den statliga översvämning, skyfall, värmebölja, ras, skred och erosion. havsplanen 2020. • Utred vidare hur det kommunala VA-systemet kan anpassas för näringså• • Arbete påbörjat med att upprätta en vattenförsörjningsplan för att skydda tervinning. Verka framför allt vid nya kommunala verksamhetsområden befintliga och potentiella framtida vattentäktsområden, reservvattentäkter för hushållning med ändliga resurser och att skapa möjligheter för lokalt och viktiga grundvattentillgångar så att tillgång till dricksvatten av god hanterad näringsåtervinning. kvalitet och i tillräcklig mängd säkras. • Granska och uppdatera översiktsplanens tematiska tillägg gällande LIS och vindkraft efter översiktsplanens antagande.

""tlt" ~ ,,_ -,... ,.. ,,_ ·--- Samrådet pågår från den 24 april till den 25 juni 2017

Ronneby _kommun har tagit fram ett förslag till översiktsplan. Samråd genomförs nu för att invånare, myndigheter, föreningar och andra intressenter ska kunna ta del av förslaget och lämna synpunkter på planförslaget. Under samrådstiden är förslaget till översiktsplanen tillgänglig på Stadshuset, kommunens bibliotek samt på kommunens hemsidan www.ronneby.se/oversiktsplan. Samrådsmöten kommer att hållas på olika platser i kommunen. Efter samrådstiden sammanställs de inkomna synpunkterna och planen revideras innan det slutliga förslaget till översiktsplan ställs ut.

Synpunkter påförs/ag till översiktsplan Ronneby 2035 lämnas skriftligen senast den 25 juni 2017 till: [email protected] eller Miljö-och byggnadsförvaltningen Stadshuset 372 80 Ronneby

88