3. Stad Och Landsbygd I Utveckling
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
3. STAD OCH LANDSBYGD I UTVECKLING 3.1 KOMMUNENS HISTORISKA PLANLÄGGNING Ronneby kommun var tidigare ett kommunblock som bestod av fyra kommuner; Bräkne-Hoby, Kallinge, Listerby och Ronneby. Efter kommunsammanslagningen, 1967, har kommunen stora problem med planläggningen som nu måste upprätta gemensamma riktlinjer för bebyggelsens lokalisering och samordning av olika anläggningar mm, något som tidigare enbart rörde de större tätorterna var för sig. Översiktsplanen för Ronneby kommun från 1971, behandlar väldigt ingående de olika områdena och hur de förhåller sig till varandra och har i många avseenden en framförhållning ända fram till år 2 000. Dock fanns inte dagens starka lagstiftning, gällande mark- och vattenanvändning, att rätta sig efter och planen saknar därför ställningstaganden till många av dagens miljöfrågor. 1991 antog kommunfullmäktige den kommuntäckande översiktsplan som varit gällande fram till idag. Genom plan- och bygglagen (PBL) och Naturresurslagen (NRL) har kommunen fått nya och vidgade uppgifter som berör kommunens framtid. Det är framförallt sociala, ekologiska och samhällsekonomiska avvägande som kommer att styra kommunens planering liksom miljöhänsyn och hushållning med naturresurserna. Översiktsplanen har ett tidsperspektiv på 20 år. Kommunens ställningstagande gällande befolkningsutvecklingen för år 2000 är att planeringsunderlaget ska utgår ifrån att befolkningsantalet är 32 000 personer. Planen från 1991 tar även upp grannskapssamband som en viktig utgångspunkt vid planläggning, utbyggnad och komplettering av områden. 3.2 FRAMTIDA BEBYGGELSEUTVECKLING KOMMUNENS MÅL MED FRAMTIDA BEBYGGELSEUTVECKLING Ronneby kommun erbjuder attraktiva boendemiljöer för alla. Välutvecklade kommunikationer ger bland annat goda pendlingsmöjligheter. 3.2.1 Kommunens detaljplanelagda områden För att reglera markens användning samt bebyggelsens utseende upprättas en detaljplan. Detaljplanen är ett juridiskt bindande dokument som reglerar rättigheter och skyldigheter som råder markägare emellan samt mellan markägare och samhället. Detaljplanen ska ge en samlad bild av markanvändningen och av hur miljön avses förändras eller bevaras. I ett område som saknar detaljplan, eller områdesbestämmelse, ska översiktsplanen istället kunna ge stöd och vägledning för den reglering som ska ske vid t ex beslut om bygglov. Till skillnad från översiktsplanen, som endast är vägledande, är en detaljplan och dess bestämmelser bindande, bestämmelserna är också väsentligt mycket mer detaljerade än i översiktsplanen. I kommunen är de fl esta områden inom tätorterna detaljplanelagda. Ytterligare områden med detaljplaner är bebyggelseområden vid havet. 3.2.2 Framtida markbehov Den kommunalägda marken utgör en stor yta av de fl esta tätorterna i kommunen. Ronneby och Kallinge utgör de största områdena med kommunalägd mark, medan tätorter som Eringsboda och Listerby har mindre områden kommunalägd mark. Den kommunalägda marken ger en bild av eventuellt behov av framtida uppköp för att säkerställa mark för boende, service och verksamheter. Kommunen 40 stad och landsbygd i utveckling kan här använda sin förköpsrätt som innebär att ta ställning till om det fi nns intresse av att köpa upp fastigheter som är till försäljning. Fastigheten måste dock vara större än 3 000 m2 och ska kunna utnyttjas för att tillgodose bostads- försörjningen, framtida utveckling av tätbebyggelse eller för att bevara en fastighet som är värdefull ur kulturhistorisk eller miljömässig synpunkt. Kommunens befi ntliga bostadsbebyggelse baseras på den befolkningsmängd som lever, bor och arbetar i kommunen idag. Översiktsplanens uppgift är att försöka se in i framtiden och planera för kommunens framtida behov när det gäller bebyggelse för bostäder, service och verksamheter. Utgångspunkten för kommunen, när det gäller framtida bostadsbebyggelse, har varit en befolkningsprognos baserad på SCB:s befolkningsstatistik fram till år 2020. Nedan visas den prognos som bygger på hur utvecklingen ser ut om kommunen antas ha en befolkning på 30 000 invånare år 2020. Befolkningsprognosen baseras på de församlingar som fanns i kommunen och det kan utläsas att den södra delen av kommunen står för den största befolkningsökningen samtidigt som den norra kommunen förväntas minska. Någon församling i norra kommunen förväntas öka invånarantalet fast dock i liten skala. 30.000 INVÅNARE ÅR 2020 Diagrammet visar befolkningsökning/minskning i femårsintervaller jämfört med 2005 års invånar- antal. Ökningen/minskningen visas i antal personer. (Prognosen är baserad på SCB:s statistik med antagandet att kommunen år 2020 är 30 000 invånare) 41 stad och landsbygd i utveckling Planering av nya bostadsområden har fokuserats till den södra delen av kommunen där behovet av bostadsområden med mer sammanhållen bebyggelse beräknas bli större under de kommande 15 åren. Samtidigt är kommunen alltid positiv till kompletteringsbebyggelse på landsbygden och i de mindre tätorterna för att kunna upprätthålla befi ntlig service men även för att upprätthålla en levande landsbygd. I de fl esta fall är det inte heller nödvändigt att upprätta någon ny detaljplan, utan ny bebyggelse kan ändå tillkomma. Den planerade befolkningsökningen i respektive tätort i kommunen ligger till grund för det framtida markbehovet. För att kunna tillgodose behovet av bostäder och verksamheter har områden för detta pekats ut i kommunens översiktsplan. De utpekade områdenas storlek och utformning ska dock ses som preliminära eftersom en mer detaljerad planering för varje område krävs om framtida planer på utbyggnad blir aktuell. 3.3 RONNEBY STAD KOMMUNENS MÅL MED RONNEBY STADS STADSUTVECKLING Ronneby stad utvecklas i enlighet med de delprogram som kommunen tagit fram. Delprogrammen ligger till grund för den översiktliga och detaljerade planeringen i staden. Ronneby och dess omgivningar har gamla anor. Det fi nns fl era välkända fornminnen i trakten. Ronneby är kommunens centralort och centrum för både kommersiell och social service. Stadskärnan är belägen ca 3 km från skärgården. Ronneby har en lång historia som man upplever i de gamla delarna runt kyrkan. Dessa kvarter klarade sig undan den stora branden i mitten av 1800-talet. Det rätlinjiga Johannes Meyers karta från 1650-talet gatunätet som fortfarande kännetecknar stadskärnan kom till stånd vid stadens återuppbyggnad. Handel och hantverk var basen för ekonomin innan industrin tog vid. I dag har de traditionella industrierna försvunnit och Ronnebys näringslivsprofi l har ändrats avsevärt. I slutet av 1800-talet öppnades den smalspåriga järnvägen och kommunikationerna med omvärlden förbättrades. Åldersfördelning i procent Figuren visar åldersfördel- ningen i Ronneby tätort på män och kvinnor i förhållan- de till kommunen i helhet. År 42 stad och landsbygd i utveckling De traditionella industrierna som då växte fram har i dag ersatts av moderna IT-företag. Tätorten har i dag ca 11 850 invånare. Tendensen under de senaste 10 åren är minskade befolkningssiffror. Tabellen på föregående sida visar åldersfördelningen i Ronneby. I stadskärnan fi nns varierat utbud med både större och mindre butiker, caféer och restauranger. Utanför stadskärnan fi nns varuhus och större specialbutiker. De äldre delarna i Ronneby har blivit centrum för olika kulturevenemang. Ett kulturcentrum med utställningshallar fi nns inrymt i Kockums Emaljerverks gamla lagerlokaler. Platser värda att besöka i Ronneby är, Brunnsparken med tillhörande evenemang erbjuder både avkopplande stunder som ett utbud av aktiviteter. En tur med å-trafi ken erbjuder upplevelser och möjligheter att snabbt komma ut i skärgården. Många anläggningar erbjuder ett rikt fritids- och föreningsliv då det fi nns idrottsplats-, sport- och simhall samt isrink i centrala delarna och i anslutning till den stora konferensanläggningen Ronneby Brunn fi nns golfbana, 50meters simbassäng, ridanläggning, tennisbanor samt grönområde för motions- och spontanaktiviteter. ”Ronneby var en av de äldsta hälso- brunnarna i landet, upptäckt redan våren 1705 och tagen i bruk samma år. Från en blygsam början, med drickning av den järnhaltiga käl- lans vatten som enda behandlings- form, utvecklades under 1700-talet de medicinska baden där, som vid Medevi, Ramlösa, Loka med fl era svenska brunnar, till ett allt viktigare kurmedel.” Utdrag ur Med hälsning från Ronneby- en vykortssamling, Björn O. Svensson Mitt i stan ligger Rådhusparken en park med ett rikt växtsortiment. Övriga besöksmål är Tingshuset, en byggnad i Jugendstil. Rabatten framför byggnaden pryds sommartid av parkkontorets konstnärligt utformade plantering. Karön är den största av öarna i Ronneby skärgård. Här fi nns restaurang, badplats och promenadstigar. I Ronneby stadskärna fi nns många mindre diverseaffärer, vilket gör staden unik och ger den småstadscharm. Att det fi nns livsmedelsbutiker i stadskärnan, ses som en fördel för pensionärer och studenter som inte har egen bil. I stadskärnan fi nns också en bio, teater, kulturcentrum, bibliotek och fl ertalet gym. 3.3.1 Centrumförnyelse Kommunen har en tillsatt arbetsgrupp för centrumutvecklingen i Ronneby. Arbetsgruppen fokuserar på i första hand utvecklingen av handeln i centrum. Man har bland annat arbetat med inventering av butikslokaler, statistik från centrumhandel och tittat på andra städer och deras arbete. Idag fi nns det fl er mindre lediga lokaler i centrum, men ont om större ytor. En omstrukturering av butiker skulle om möjligt kunna frigöra fl ertalet större ytor. Det kan dock vara svårt att utföra en sådan omstrukturering eftersom det fi nns många fastighetsägare i stadskärnan.