3. STAD OCH LANDSBYGD I UTVECKLING
3.1 KOMMUNENS HISTORISKA PLANLÄGGNING
Ronneby kommun var tidigare ett kommunblock som bestod av fyra kommuner; Bräkne-Hoby, Kallinge, Listerby och Ronneby. Efter kommunsammanslagningen, 1967, har kommunen stora problem med planläggningen som nu måste upprätta gemensamma riktlinjer för bebyggelsens lokalisering och samordning av olika anläggningar mm, något som tidigare enbart rörde de större tätorterna var för sig. Översiktsplanen för Ronneby kommun från 1971, behandlar väldigt ingående de olika områdena och hur de förhåller sig till varandra och har i många avseenden en framförhållning ända fram till år 2 000. Dock fanns inte dagens starka lagstiftning, gällande mark- och vattenanvändning, att rätta sig efter och planen saknar därför ställningstaganden till många av dagens miljöfrågor.
1991 antog kommunfullmäktige den kommuntäckande översiktsplan som varit gällande fram till idag. Genom plan- och bygglagen (PBL) och Naturresurslagen (NRL) har kommunen fått nya och vidgade uppgifter som berör kommunens framtid. Det är framförallt sociala, ekologiska och samhällsekonomiska avvägande som kommer att styra kommunens planering liksom miljöhänsyn och hushållning med naturresurserna. Översiktsplanen har ett tidsperspektiv på 20 år. Kommunens ställningstagande gällande befolkningsutvecklingen för år 2000 är att planeringsunderlaget ska utgår ifrån att befolkningsantalet är 32 000 personer. Planen från 1991 tar även upp grannskapssamband som en viktig utgångspunkt vid planläggning, utbyggnad och komplettering av områden.
3.2 FRAMTIDA BEBYGGELSEUTVECKLING
KOMMUNENS MÅL MED FRAMTIDA BEBYGGELSEUTVECKLING Ronneby kommun erbjuder attraktiva boendemiljöer för alla. Välutvecklade kommunikationer ger bland annat goda pendlingsmöjligheter.
3.2.1 Kommunens detaljplanelagda områden För att reglera markens användning samt bebyggelsens utseende upprättas en detaljplan. Detaljplanen är ett juridiskt bindande dokument som reglerar rättigheter och skyldigheter som råder markägare emellan samt mellan markägare och samhället. Detaljplanen ska ge en samlad bild av markanvändningen och av hur miljön avses förändras eller bevaras. I ett område som saknar detaljplan, eller områdesbestämmelse, ska översiktsplanen istället kunna ge stöd och vägledning för den reglering som ska ske vid t ex beslut om bygglov. Till skillnad från översiktsplanen, som endast är vägledande, är en detaljplan och dess bestämmelser bindande, bestämmelserna är också väsentligt mycket mer detaljerade än i översiktsplanen.
I kommunen är de fl esta områden inom tätorterna detaljplanelagda. Ytterligare områden med detaljplaner är bebyggelseområden vid havet.
3.2.2 Framtida markbehov Den kommunalägda marken utgör en stor yta av de fl esta tätorterna i kommunen. Ronneby och Kallinge utgör de största områdena med kommunalägd mark, medan tätorter som Eringsboda och Listerby har mindre områden kommunalägd mark. Den kommunalägda marken ger en bild av eventuellt behov av framtida uppköp för att säkerställa mark för boende, service och verksamheter. Kommunen
40 stad och landsbygd i utveckling kan här använda sin förköpsrätt som innebär att ta ställning till om det fi nns intresse av att köpa upp fastigheter som är till försäljning. Fastigheten måste dock vara större än 3 000 m2 och ska kunna utnyttjas för att tillgodose bostads- försörjningen, framtida utveckling av tätbebyggelse eller för att bevara en fastighet som är värdefull ur kulturhistorisk eller miljömässig synpunkt. Kommunens befi ntliga bostadsbebyggelse baseras på den befolkningsmängd som lever, bor och arbetar i kommunen idag. Översiktsplanens uppgift är att försöka se in i framtiden och planera för kommunens framtida behov när det gäller bebyggelse för bostäder, service och verksamheter. Utgångspunkten för kommunen, när det gäller framtida bostadsbebyggelse, har varit en befolkningsprognos baserad på SCB:s befolkningsstatistik fram till år 2020. Nedan visas den prognos som bygger på hur utvecklingen ser ut om kommunen antas ha en befolkning på 30 000 invånare år 2020. Befolkningsprognosen baseras på de församlingar som fanns i kommunen och det kan utläsas att den södra delen av kommunen står för den största befolkningsökningen samtidigt som den norra kommunen förväntas minska. Någon församling i norra kommunen förväntas öka invånarantalet fast dock i liten skala.
30.000 INVÅNARE ÅR 2020
Diagrammet visar befolkningsökning/minskning i femårsintervaller jämfört med 2005 års invånar- antal. Ökningen/minskningen visas i antal personer. (Prognosen är baserad på SCB:s statistik med antagandet att kommunen år 2020 är 30 000 invånare) 41 stad och landsbygd i utveckling Planering av nya bostadsområden har fokuserats till den södra delen av kommunen där behovet av bostadsområden med mer sammanhållen bebyggelse beräknas bli större under de kommande 15 åren. Samtidigt är kommunen alltid positiv till kompletteringsbebyggelse på landsbygden och i de mindre tätorterna för att kunna upprätthålla befi ntlig service men även för att upprätthålla en levande landsbygd. I de fl esta fall är det inte heller nödvändigt att upprätta någon ny detaljplan, utan ny bebyggelse kan ändå tillkomma. Den planerade befolkningsökningen i respektive tätort i kommunen ligger till grund för det framtida markbehovet. För att kunna tillgodose behovet av bostäder och verksamheter har områden för detta pekats ut i kommunens översiktsplan. De utpekade områdenas storlek och utformning ska dock ses som preliminära eftersom en mer detaljerad planering för varje område krävs om framtida planer på utbyggnad blir aktuell.
3.3 RONNEBY STAD
KOMMUNENS MÅL MED RONNEBY STADS STADSUTVECKLING Ronneby stad utvecklas i enlighet med de delprogram som kommunen tagit fram. Delprogrammen ligger till grund för den översiktliga och detaljerade planeringen i staden.
Ronneby och dess omgivningar har gamla anor. Det fi nns fl era välkända fornminnen i trakten. Ronneby är kommunens centralort och centrum för både kommersiell och social service. Stadskärnan är belägen ca 3 km från skärgården.
Ronneby har en lång historia som man upplever i de gamla delarna runt kyrkan. Dessa kvarter klarade sig undan den stora branden i mitten av 1800-talet. Det rätlinjiga Johannes Meyers karta från 1650-talet gatunätet som fortfarande kännetecknar stadskärnan kom till stånd vid stadens återuppbyggnad. Handel och hantverk var basen för ekonomin innan industrin tog vid. I dag har de traditionella industrierna försvunnit och Ronnebys näringslivsprofi l har ändrats avsevärt. I slutet av 1800-talet öppnades den smalspåriga järnvägen och kommunikationerna med omvärlden förbättrades. Åldersfördelning i procent
Figuren visar åldersfördel- ningen i Ronneby tätort på män och kvinnor i förhållan- de till kommunen i helhet. År 42 stad och landsbygd i utveckling De traditionella industrierna som då växte fram har i dag ersatts av moderna IT-företag. Tätorten har i dag ca 11 850 invånare. Tendensen under de senaste 10 åren är minskade befolkningssiffror. Tabellen på föregående sida visar åldersfördelningen i Ronneby.
I stadskärnan fi nns varierat utbud med både större och mindre butiker, caféer och restauranger. Utanför stadskärnan fi nns varuhus och större specialbutiker. De äldre delarna i Ronneby har blivit centrum för olika kulturevenemang. Ett kulturcentrum med utställningshallar fi nns inrymt i Kockums Emaljerverks gamla lagerlokaler.
Platser värda att besöka i Ronneby är, Brunnsparken med tillhörande evenemang erbjuder både avkopplande stunder som ett utbud av aktiviteter. En tur med å-trafi ken erbjuder upplevelser och möjligheter att snabbt komma ut i skärgården. Många anläggningar erbjuder ett rikt fritids- och föreningsliv då det fi nns idrottsplats-, sport- och simhall samt isrink i centrala delarna och i anslutning till den stora konferensanläggningen Ronneby Brunn fi nns golfbana, 50meters simbassäng, ridanläggning, tennisbanor samt grönområde för motions- och spontanaktiviteter.
”Ronneby var en av de äldsta hälso- brunnarna i landet, upptäckt redan våren 1705 och tagen i bruk samma år. Från en blygsam början, med drickning av den järnhaltiga käl- lans vatten som enda behandlings- form, utvecklades under 1700-talet de medicinska baden där, som vid Medevi, Ramlösa, Loka med fl era svenska brunnar, till ett allt viktigare kurmedel.”
Utdrag ur Med hälsning från Ronneby- en vykortssamling, Björn O. Svensson Mitt i stan ligger Rådhusparken en park med ett rikt växtsortiment. Övriga besöksmål är Tingshuset, en byggnad i Jugendstil. Rabatten framför byggnaden pryds sommartid av parkkontorets konstnärligt utformade plantering. Karön är den största av öarna i Ronneby skärgård. Här fi nns restaurang, badplats och promenadstigar.
I Ronneby stadskärna fi nns många mindre diverseaffärer, vilket gör staden unik och ger den småstadscharm. Att det fi nns livsmedelsbutiker i stadskärnan, ses som en fördel för pensionärer och studenter som inte har egen bil. I stadskärnan fi nns också en bio, teater, kulturcentrum, bibliotek och fl ertalet gym.
3.3.1 Centrumförnyelse Kommunen har en tillsatt arbetsgrupp för centrumutvecklingen i Ronneby. Arbetsgruppen fokuserar på i första hand utvecklingen av handeln i centrum. Man har bland annat arbetat med inventering av butikslokaler, statistik från centrumhandel och tittat på andra städer och deras arbete.
Idag fi nns det fl er mindre lediga lokaler i centrum, men ont om större ytor. En omstrukturering av butiker skulle om möjligt kunna frigöra fl ertalet större ytor. Det kan dock vara svårt att utföra en sådan omstrukturering eftersom det fi nns många fastighetsägare i stadskärnan. Samhällsbyggnadskontoret har
43 stad och landsbygd i utveckling utfört en centrumanalys som är en systematisering av kunskap för att förstå en stads historia, dess aktuella situation och förutsättningar samt framför allt dess utvecklingsmöjligheter. Analysen ska utgöra ett underlag för handeln i Ronneby men utgör även ett bra underlag för kunskap om stadskärnan, som kan användas i andra plansammanhang.
ORTSANALYS RONNEBY STAD (invånarnas synpunkter)
STYRKOR Gång- och cykelnätet väl utbyggt Ronnebyån och dess placering Vacker sommarstad
SVAGHETER Utspritt centrum (stadskärnan) Ronnebyån utnyttjas inte Genomfartsleden igenom stadskärnan Ingen stadsnära camping
HOT Kringliggande kommuners handelsetableringar kan innebära mindre köpkraft i Ronneby Externa köpgallerior utanför Ronneby stadskärna
MÖJLIGHETER Ronnebyån kan utvecklas att bli en del i stadskärnan Utökat samarbete mellan olika näringar i centrum och Ronneby Brunn Satsning på marknadsföra Ronneby som turiststad
44 stad och landsbygd i utveckling
DELPROGRAM FÖR STADSUTVECKLING STADSUTVECKLING FÖR FÖR DELPROGRAM DELPROGRAM 3.3.2 Delprogram för stadsutveckling i Ronneby stad Utvecklingen av Ronneby stad innehåller en rad planeringsfrågor. Dessa har kommunen valt att behandla som olika delprogram. Delprogrammen ska ligga till grund för den framtida utvecklingen av Ronneby tätort. Svagheter och hot som ortsnalysen redovisar ska också försöka arbetas bort genom delprogrammen.
1.SAMMANHÄNGANDE STADSSTRÅK Området från Sörby-stadskärnan-SoftCenter, Högskolan-Ronneby Brunn inrymmer en rad av stadens viktigaste funktioner och mötesplatser. Planeringen inriktas på att utveckla och förstärka detta stråk.
Stadskärnan är med torget den viktigaste mötesplatsen i staden. Bebyggelsen i stadskärnan är till hälften bostäder och till hälften verksamheter. Denna fördelning och blandning är en utgångspunkt för den fortsatta stadsutvecklingen. På längre sikt är det intressant att skapa förutsättningar för bostäder norr om stadskärnan, vid Gamla vattentornet och Emaljerverket. Nya Karlshamnsvägen ska ges en miljöförändrad infart med möjligheter till förändring av intilliggande kvarter.
45 stad och landsbygd i utveckling DELPROGRAM FÖR STADSUTVECKLING FÖR DELPROGRAM Kilen, vid resecentrum, planeras för bostäder och viss verksamhet som kommer att stärka sammanhanget mellan Högskolan, SoftCenter och stadskärnan. Resecentrum har ett utmärkt läge som ger gång- och cykelavstånd för de koncentrerade delarna av staden. Omvandling av resecentrum pågår med bland annat nya p-platser, ny bro över järnväg, stängning av Fridhemsvägen för biltrafi k mm.
2. STRANDNÄRA BOENDE En fortsatt utveckling av strandnära boende pågår och områden vid Risanäs och Droppemåla är redan detaljplanerade. På längre sikt är även områden söder om Angelskogsviken intressanta. Avståndet till stadskärnan är 4-5 km. En fördjupad översiktsplan för del av området fi nns och fördjupad översiktsplan för resten av området behöver upprättas. Utredningsområdet Risanäshalvön behöver studeras vidare se även sidan 176.
46 stad och landsbygd i utveckling DELPROGRAM FÖR STADSUTVECKLING FÖR DELPROGRAM 3. ÖSTER CENTRUM Planen ger utvecklingsmöjligheter för stadens östra delar. Områden för verksamhet och service i anslutning till Hultarondellen samt verksamhetsområde vid E22. Nya områden för bostäder med nära anknytning till SoftCenter planeras i Påtorp-Fornanäs. Inom Påtorp, öster om Hamnvägen, har kommunen antagit en detaljplan för ny ridanläggning som kommer att ersätta nuvarande anläggning vid Rönninge.
47 stad och landsbygd i utveckling DELPROGRAM FÖR STADSUTVECKLING FÖR DELPROGRAM 4. REGIONALT VERKSAMHETSOMRÅDE E22, RV 27 Stora verksamhetsytor fi nns idag från V Industrigatan i Ronneby mot Kallinge industriområde och Kallinge etableringscenter. Nya framtida områden för verksamheter planeras väster om Västra industriområdet (Härstorp). Norr om E22 fi nns detaljplanelagda områden för verksamheter, områdena är fl ygbullerpåverkade i sådan omfattning att de inte bedöms lämpliga för bostadsbebyggelse.
Planerade verksamhetsområdet ska bidra till möjligheten till utfl yttning av verksamheterna längs nya Karlshamnsvägen och Kilen till lämpligare läge. Området kännetecknas av ett utmärkt regionalt kommunikationsläge genom E22, riksväg 27 och Kustbanan. Det regionala verksamhetsområdet ska ses som ett försök till en sammanbindning av tätorterna Ronneby och Kallinge samtidigt som området också har naturkontakt genom bland annat Ronnebyån, Sörbybäckens dalgång, Piskabacken och Härstorpssjön i söder.
48 stad och landsbygd i utveckling DELPROGRAM FÖR STADSUTVECKLING FÖR DELPROGRAM 5. RONNEBY-ÅN Ronnebyån är en av de viktigaste delarna av Kallinges och Ronnebys grönstruktur. Planeringen ska inriktas på att förstärka ån med dess stränder som miljöbildande element i staden, där så är möjligt. En viktig del av detta är miljöutformning av stadens broar. Planering av nya gång- och cykelbroar föreslås. Möjligheterna att utnyttja ån för mindre båtar kommer också att utökas längs sträckan från Söderbro till hamnen.
Kommunens Bryggpolicy, från september 2005, innebär att alla personer som vill ha en brygga i Ronnebyån, på de fastigheter som ägs av kommunen, måste ingå ett arrendeavtal med kommunen. Syftet är bland annat att skapa långsiktighet och konsekvens, klara regler och tydlighet i vilka krav och förväntningar som kan ställas på motparten. Detta delprogram för Ronnebyån förväntas utveckla ån och göra den mer attraktiv för båtlivet samt bidra till att gynna Ronnebys kulturhistoriska och naturvårdsmässiga intressen. En strategi är att Ronnebyån ska utvecklas till en förstaklassig båtled och en attraktion för besöksnäringen i Ronneby.
49 stad och landsbygd i utveckling DELPROGRAM FÖR STADSUTVECKLING FÖR DELPROGRAM 6. BRUNNSSKOGEN, BRUNNSPARKEN
Ronneby Brunnspark har också en stor betydelse som stadspark och den är en av stadens viktigaste mötesplatser. Med reservatet och kommunens inriktning att bevara naturmarken söderut mot Ekenäs bibehåller Ronneby ett stort sammanhängande grönområde med varierat innehåll.
50 stad och landsbygd i utveckling DELPROGRAM FÖR STADSUTVECKLING FÖR DELPROGRAM 7.GÅNG- OCH CYKELSTADEN En kontinuerlig utbyggnad av gång- och cykelvägar pågår. Ronneby och Kallinge har goda möjligheter att utvecklas och förstärkas som cykelstad. Säkra och attraktiva stråk mot stadskärnan och en utveckling av blandgator ska ge både säkerhet och god miljö. Det är viktigt att nya stråk planeras i enhet med ny och befi ntlig bebyggelse så en bra kommunikation mellan dem gynnas.
51 stad och landsbygd i utveckling DELPROGRAM FÖR STADSUTVECKLING FÖR DELPROGRAM 8. UTREDNINGSOMRÅDE HYNDEKULLA Det är kommunens önskemål att området mellan Ronneby och Kallinge (Hyndekulla) ska utredas vidare för framtida bebyggelse. Bebyggelse i Hyndekullaområdet skulle ytterligare förstärka Ronneby-Kallinge som en stad. Det fi nns motsättningar för framtida bebyggelse i området. Flygfl ottiljens verksamhet i Kallinge är en viktig aspekt som måste tas hänsyn till vid exploatering i området. Vid exploatering måste hänsyn tas till att området är påverkat av buller.
52 stad och landsbygd i utveckling DELPROGRAM FÖR STADSUTVECKLING FÖR DELPROGRAM 9. UTREDNINGSOMRÅDE HJORTHÖJDEN/TORNERYD Det är kommunens önskemål att området Hjorthöjden/Torneryd i framtiden ska utredas vidare för ny bebyggelse. Ett nytt bebyggelseområde skulle bli en naturlig fortsättning på Hjorthöjdens befi ntliga bostadsområden. I ett programförslag för förändring av Hjorthöjden fi nns redan tankar på ytterligare bebyggelse i söder för att få ett utökat underlag för ny service i området.
53 stad och landsbygd i utveckling 3.4 ÖVRIGA TÄT- OCH LANDSBYGDSORTER
3.4.1 Kallinge
KOMMUNENS MÅL FÖR KALLINGES STADSUTVECKLING I Kallinge är kommunens mål att bibehålla den servicen som fi nns i samhället idag och om möjligt utveckla den. En miljöförbättring av de centrala delarna där utökad trafi ksäkerhet och gång- och cykeltillgänglighet är ett mål. Möjligheten till kompletterande bostadsbebyggelse i de östra delarna är ett framtida mål.
Kallinge är ett industrisamhälle ca två kilometer norr om Ronneby som växte upp kring Kockums järnverk i mitten av 1800-talet. Tätorten har i dag ca 4800 invånare och minskade med ca 300 invånare mellan åren 1995 och 2000.
Åldersfördelning i procent år 2000
Figuren visar åldersfördel- ningen i Kallinge tätort på män och kvinnor i förhållande till kommunen i helhet.
Blekinges enda fl ygplats ligger i Kallinge med fl yg till Stockholm. Länstrafi kens bussar till Växjö går via Kallinge och det är goda förbindelser med Ronneby resecentrum och Kustpilen mellan Karlskrona – Malmö/Köpenhamn. E22 och Rv 27 ligger i nära anslutning till orten. När Kockums Järnverk lades ner i början av 1990-talet gjordes området om till ett företagscentrum för olika verksamheter bland annat handel, tillverkning och dataföretag. Större arbetsplatser i Kallinge är Ronneby Garnison, träföretaget Gapro och vårdsektorn. Det fi nns ett antal mindre arbetsplatser med ca 1-
Ronneby Flygstation 54 stad och landsbygd i utveckling 50 anställda. Den kommersiella servicen består av dagligvaruhandel, några specialbutiker som blomsteraffär, konditori och frisör mm.
Kallinge torg
Det fi nns ett antal besöksmål på orten. Djupaforsklyftan där Ronnebyån rinner genom en 18 m djup ränna som bara är 1,5 m bred och 25 m lång omgiven av stora block och klippor.
Djupaforsklyftan
Djupafors
Gjuterimuseet där Kockums Jernverk och gjuteriteknikens historia kan studeras och Lönnamohagen, en naturskön ek- och enbacke med höjdformationer från istiden fi nns på orten.
55 stad och landsbygd i utveckling KALLINGE TÄTORT
RONNEBY FLYGSTATION
HANDEL
KALLINGE FÖRETAGSCENTRUM
FRAMTIDA UTRED- NINGSOMRÅDE FÖR BEBYGGELSE
56 stad och landsbygd i utveckling ORTSANALYS KALLINGE TÄTORT (invånarnas synpunkter)
STYRKOR Kallinge är ett samhälle med god service. Tätorten har ett bra centrum och närhet till naturen. Litet samhälle med god samverkan. Det fi nns ett rikt föreningsliv med bra anläggningar. Närheten till Karlsnäs med möjlighet till rikt friluftsliv.
SVAGHETER Kallinge och området i närheten är fl ygbullerpåverkat. Samhället är litet.
HOT Kallinge har en minskande folkmängd. Antalet störningar av fl ygbuller som kan öka ses som ett hot.
MÖJLIGHETER I Kallinge fi nns möjlighet till förstärkning av samhällets nuvarande kvaliteter. Möjligheter att attrahera barnfamiljer att bosätta sig här.
57 stad och landsbygd i utveckling 3.4.2 Bräkne-Hoby
KOMMUNENS MÅL FÖR BRÄKNE-HOBY Kommunens mål när det gäller bebyggelse och fysisk planering är att planera ett attraktivt boende i västra delen av samhället samt planera för nya verksamhetsområden. Ett mål är även att få en bättre trafi kmiljö i Bräkne- Hoby.
Bräkne-Hoby är kommunens tredje största tätort, belägen ca en mil väster om centralorten och ca två km från kusten.
Bräkneån har skapat bygden, isälvens sanddelta klämdes in mellan kustbygdens bergknallar. Över deltat reser sig rullstensåsen vid vars sydspets 1860-tals- kyrkan ligger. Den välbefolkade dalen förbands med Ronnebybygden genom den märkliga Runamoleden, också kallad Kongslyden. Med stenhuggeriet vid kusten och järnvägen genom Hoby/Svenstorp öppnades nya försörjningsmöjligheter. Här har man sedan 1100-talet varit företagsam och samhället vid kyrkan förstorades snabbt till en blandad bond-, hantverkar- och serviceby.
Tätorten har 1750 invånare vilket är en minskning med ca 140 personer mellan åren 1995 och 2000. Tabellen nedan visar åldersfördelningen i tätorten.
Åldersfördelning i procent
Figuren visar åldersfördel- ningen i Bräkne-Hoby tät- ort på män och kvinnor i förhållande till kommunen i helhet.
Bräkne-Hoby har ett bra läge för kollektivtrafi k tack vare järnvägen som har hållplats på orten. Kustpilen ger goda pendlingsmöjligheter med Karlskrona och Kristianstad. Två busslinjer trafi kerar också orten med förbindelse med Karlskrona-Karlshamn.
Bräkne-Hoby 58 stad och landsbygd i utveckling Industrin kom sent till Hobybygden. Storindustrin Facit-Halda kom och försvann under en trettioårsperiod. Den ersätts nu av träindustri, åkerinäring och mer diversifi erade industrier.
Det fi nns i dag ca 60 företag i Bräkne-Hoby. Den mycket allsidiga yrkesfördelningen, ovanlig i en församling av Bräkne-Hobys storlek, skapar ett välbalanserat och fl exibelt samhälle. Invånarna har tillgång till en stor arbetsmarknad på korta avstånd tack vare sitt centrala läge i landskapet.
Fornminne i Bräkne-Hoby
Hobybygden erbjuder besökaren en omväxlande och vacker natur. Bräkneåns dalgång är klassad som riksintresse och det fi nns även naturreservat och fornminnen i Bräkne-Hobys omgivning.
I Järnavik fi nns campingplats och vandrarhem och härifrån kan man ta sig med båt till Tjärö. Andra aktiviteter är sportfi ske, segling, sportskytte, ridning, vandring på strövstigar och leder.
Bräkne-Hoby kyrka
59 stad och landsbygd i utveckling BRÄKNE-HOBY TÄTORT
VERKSAMHETSOMRÅDE
IDROTT
HANDEL
FOLKHÖGSKOLA
NATURBRUKS- GYMNASIUM
”Om man ska uppnå två av de över- gripande målen i Vision 2010, är det angeläget att nya tomter i de mindre tätorterna skapas...” AB Ronnebyhus, utdrag ur samrådsyttrande
60 stad och landsbygd i utveckling ORTSANALYS BRÄKNE-HOBY TÄTORT (invånarnas synpunkter)
STYRKOR Bra kommunikationsläge Bra samhälls- och kommersiell service Historisk miljö med karaktärsfull kärna Natursköna omgivningar med Bräkneåns dalgång och närheten till havet Rikt föreningsliv med bra anläggningar Stark samhällsförening
SVAGHETER Ej strandnära samhälle Trafi kmiljön med genomfartstrafi k Gång- och cykelvägar saknas i vissa delar Ungdomar sysslolösa Inga lediga lägenheter eller tomter Centrum känns öde och förfallet
HOT Minskande folkmängd och service Minskning av skolverksamheten Försämring av kustbanans trafi kering Landstingets fortsatta engagemang Exploatering av öppna landskapet i söder
MÖJLIGHETER Marknadsföring av ortens möjligheter Ekoby eller bebyggelse utanför samhället Baspunkt för turism Fortsatt utveckling av återvinningsindustri Byn på nätet Utveckla musikevenemang
61 stad och landsbygd i utveckling 3.4.3 Listerby
KOMMUNENS MÅL FÖR LISTERBY Kommunens mål när det gäller bebyggelse och fysisk planering är att nya kustnära bostäder ska öka underlaget så att befi ntlig service kan bibehållas och om möjligt utveckla den. Kommunen är positiv till kompletteringsbebyggelse både i och utanför samhället.
Mindre kustnära tätort ca en mil öster om Ronneby, centralt beläget mellan E- 22 och kusten. Listerby har ca 600 invånare vilket är en minskning med ca 50 personer under åren 1995 - 2000. Tabellen nedan visar åldersfördelningen i tätorten. Åldersfördelning i procent
Figuren visar åldersfördel- ningen i Listerby tätort på män och kvinnor i förhållande till kommunen i helhet.
Listerbys närhet till fi n natur och kust med badplatser och båtbryggor innebär goda rekreationsmöjligheter. Sevärt i Listerby är framför allt skärgården med de vackra öarna med gamla ekar som växer i det öppna landskapet. Orten har bra kollektiva kommunikationer med både Ronneby och Karlskrona. Service som bank och post fi nns och sköts av affären. En större välsorterad möbelaffär är centralt placerad vid E-22an Det fi nns även en bensinmack med jourbutik. Listerby har få egna arbetstillfällen. Näringslivet består av mindre företag med ett fåtal anställda.
Listerby skärgård
62 stad och landsbygd i utveckling LISTERBY TÄTORT
VERKSAMHETER
IDROTT
HANDEL
SKOLVERKSAMHET
63 stad och landsbygd i utveckling ORTSANALYS LISTERBY TÄTORT (invånarnas synpunkter)
STYRKOR Bymiljön Närheten till skärgårdsnatur med varierande stränder Möjlighet till båtliv, bad och fi ske Goda kommunikationer och bra service Föreningsverksamhet Sommarsimskola
SVAGHETER Sjunkande underlag för skolor och annan service Saknar samlingspunkt för icke-idrottsintresserade Igenväxning av de grunda vikarna och annan påverkan på vattnet
HOT Dåligt utbud för tonåringar Trafi kmiljön Behov av förbättringar av mindra vägar och gång- och cykelvägar
MÖJLIGHETER Bevara och marknadsföra kustlandskapet Baspunkt för turism Fler båtplatser Utnyttja närheten till Johannishus
64 stad och landsbygd i utveckling 3.4.4 Johannishus
KOMMUNENS MÅL FÖR JOHANNISHUS Kommunens mål när det gäller bebyggelse och fysisk planering är att kommunen är positiv till kompletteringsbebyggelse både i och utanför samhället. Målet är att bibehålla den befi ntliga servicen och om möjligt utveckla den. Ett mål är att planera för en gång- och cykelväg mellan Listerby och Johannishus.
Samhället växte fram runt stationen på 1890-talet och är idag en av kommunens största tätorter. Blekinges enda slott ligger i Johannishus. Orten har ca 800 invånare vilket är en minskning med ca 40 personer mellan åren 1995 och 2000. Tabellen nedan visar åldersfördelningen i tätorten Johannishus.
Åldersfördelning i procent
Figuren visar åldersfördel- ningen i Johannishus på män och kvinnor i förhållande till kommunen i helhet.
Här fi nns dagligvaruhandel med post- och bankservice samt bensinpump. Bussförbindelser med Ronneby och Karlskrona fi nns i begränsad omfattning. Det fi nns ett tiotal företag och ca 5 föreningar och en aktiv samhällsförening.
Naturen runt orten består av odlad kustbyggd som övergår i ett mer slutet och småskaligt skogslandskap i norr. Björketorpsstenen, som är ett av landets märkligaste runstenmonument, är belägen vid Björketorp ca 7 km öster om Ronneby i närheten av Johannishus.
Johannishus skola
65 stad och landsbygd i utveckling JOHANNISHUS TÄTORT
SKOLA
SAMHÄLLSSERVICE
IDROTT
VERKSAMHETER
HANDEL
66 stad och landsbygd i utveckling ORTSANALYS JOHANNISHUS TÄTORT (invånarnas synpunkter)
STYRKOR Närhet både till Ronneby och Karlskrona Nära till omväxlande inlandsnatur Ridhus och möjlighet till hästsport Bra serviceutbud Rikt föreningsliv
SVAGHETER Ej strandnära samhälle Ingen cykelväg till Listerby Tåget stannar inte i samhället Kommunikationsmöjligheterna ej bra
HOT Sjunkande underlag för skola och service Ökade störningar från kustbanan Johannishus ”glöms bort” i kommunens planering
MÖJLIGHETER Bättre resmöjligheter Sänkt hastighet Att med lite resurser behålla ungdomarna
67 stad och landsbygd i utveckling 3.4.5 Saxemara
KOMMUNENS MÅL FÖR SAXEMARA Kommunens mål när det gäller bebyggelse och fysisk planering är att kommunen är positiv till kompletteringsbebyggelse både i och utanför samhället. Målet är att bibehålla befi ntlig service och om möjligt utveckla den.
Saxemara, ca 6 km söder om Ronneby, är ett kustnära samhälle med småskalig bebyggelse som är omgivet av vacker natur. Orten har ca 400 invånare bestående av åretrunt- och sommarboende.
Saxemara badplats
Orten har få arbetsplatser. De arbetsplatser som fi nns i Saxemara är inom skola och barnomsorg. Största fritidsaktiviteten är fotbollsklubben och det fi nns kvällsgymnastik i skolans lokaler. Kommersiell service fi nns i Ronneby. Kommunikationerna till och från Ronneby är begränsade.
Båtvarvet i Saxemara Saxemara båtvarv är ett småskaligt varv i skärgårdsmiljö. Blekinge Museum har köpt varvet för att skapa ett industrireservat.
68 stad och landsbygd i utveckling SAXEMARA TÄTORT
IDROTT
SKOLA
SAXEMARA BÅTVARV
69 stad och landsbygd i utveckling ORTSANALYS SAXEMARA TÄTORT (invånarnas synpunkter)
STYRKOR Bymiljön vid kyrkan Närhet till skärgårdsnatur med varierande stränder Möjligthet till båtliv, bad och fi ske Närheten till Ronneby
SVAGHETER Ingen handel Dåligt utbud för tonåringar Begränsade resmöjligheter med kollektivtrafi k Att bebyggelse för åretrunt-boende längs kusten begränsas i vissa detaljplaner med 50 kvm Saknas fl erfamiljshus
HOT Sjunkande underlag för skola och annan service Igenväxning av kustlandskapet på grund av jordbruksnedläggningar Det attraktiva landskapet blir mindre attraktivt
MÖJLIGHETER Bevara och marknadsföra kustlandskapet Baspunkt för turism Fler båtplatser Bättre resmöjligheter
70 stad och landsbygd i utveckling 3.4.6 Eringsboda
KOMMUNENS MÅL FÖR ERINGSBODA Kommunens mål när det gäller bebyggelse och fysisk planering är att kommunen är positiv till kompletteringsbebyggelse i och utanför samhället. Målet är att bibehålla befi ntlig service och om möjligt utveckla den.
Eringsboda är ett litet självständigt samhälle i kommunens norra del. Tätorten ligger omgivet av vacker natur och väl anpassad bebyggelse. Samhället har ca 370 invånare och är den ort i kommunen som inte har minskat sin befolkning mellan åren 1995 - 2000. Tabellen nedan visar åldersfördelningen i tätorten.
Åldersfördelning i procent
Figuren visar åldersfördel- ningen i Eringsboda tätort på män och kvinnor i förhållande till kommunen i helhet.
Livsmedelsaffär med bensin och post- och bankservice fi nns också på orten. Det fi nns inga kollektiva kommunikationer till Växjö. Till Karlskrona och Ronneby fi nns bussförbindelse.
En stark småföretagaranda råder i bygden. Det fi nns ett 40-tal företag kring Eringsboda som sammanlagt ger ett 100-tal arbetstillfällen. Eringsboda omges av intressant natur med sjöar, skog och öppen mark. Här fi nns Blomstergården, och Räntemåla gård som sevärda besöksmål.
Blomstergården, Eringsboda
71 stad och landsbygd i utveckling ERINGSBODA TÄTORT
SAMHÄLLSSERVICE
VERKSAMHETER
SAMHÄLLSSERVICE
SKOLA
SAMHÄLLSSERVICE
72 stad och landsbygd i utveckling ORTSANALYS ERINGSBODA TÄTORT (invånarnas synpunkter)
STYRKOR Bymiljön Ungefär lika långt till orter i närheten - Ronneby, Tingsryd, Emmaboda och Karlskrona Föreningsliv med ungdomsverksamhet Sommarsimskola
SVAGHETER Kommunikationerna till centralorten (-na) Trafi kmiljön Brist på företagslokaler Fritidssysselsättning för ungdomar saknas
HOT Sjunkande underlag för skolor och annan service Ungdomar söker sig till större orter Minskad servicegrad
MÖJLIGHETER Utveckla turismen Bättre resmöjligheter
73 stad och landsbygd i utveckling 3.4.7 Backaryd
KOMMUNENS MÅL FÖR BACKARYD Kommunens mål när det gäller bebyggelse och fysisk planering är att kommunen är positiv till kompletteringsbebyggelse både i och utanför samhället. Målet är att bibehålla befi ntlig service och om möjligt utveckla den.
Backaryd är en mindre ort mitt i Blekinge ca 2 mil norr om Ronneby som ligger inbäddat i vacker skogsnatur med många sjöar och fi na strövstigar. Orten har ca 400 invånare. Vilket är en minskning med ca 20 personer mellan åren 1995 och 2000.
Åldersfördelning i procent
Figuren visar åldersför- delningen i Backaryd tät- ort på män och kvinnor i förhållande till kommunen i helhet.
Backaryd har ett av de större företagen i kommunen; Backarydsgruppen med ca 110 anställda. Gruppen består av företag som Karroseriverken, U-liften och Euro-Lans.
Post, bank och apoteksservice sköts av ICA affären som håller öppet sju dagar i veckan och tillhandahåller förutom livsmedel även bensin. Ortens läge vid riksväg 27 innebär förhållandevis goda kommunikationer både till Ronneby och Växjö. Närheten till naturen och sjöarna ger möjlighet till friluftsliv och bad.
Klockstapeln i Backaryd 74 stad och landsbygd i utveckling BACKARYD TÄTORT
HANDEL
FÖRESLAGEN NY STRÄCKNING AV VERKSAM- RV 27 HETER
SAMHÄLLS- SERVICE
SKOLA
IDROTT
VERKSAM- HETER
75 stad och landsbygd i utveckling ORTSANALYS, BACKARYD TÄTORT (invånarnas synpunkter)
STYRKOR Bra kommunikationsläge med närhet till Ronneby och Tingsryd (Växjö) Omgivning med skogsnatur i ett sjörikt landskap Badplatser vid Skörjesjön Miljön kring kyrkan Bra service Flera arbetsplatser (inpendling) Livskraftig samhällsförening
SVAGHETER Begränsat utbud för tonåringar Trafi kmiljön, buller, olycksrisk och osäkerhet längs riksväg 27 Begränsade resmöjligheter med kollektivtrafi k
HOT Sjunkande underlag för näringslivet vid omdragning av riksväg 27 Sjunkande underlag för skolor och annan service Få företag innebär ökad känslighet vid förändring Sämre trafi kmiljö Att eldsjälar i samhället tappar intresset
MÖJLIGHETER Mera bosättning i attraktiva sjönära lägen Baspunkt för turism och kulturarrangemang Samverkan i norra kommundelen
76 stad och landsbygd i utveckling 3.4.8. Hallabro
KOMMUNENS MÅL FÖR HALLABRO Kommunens mål när det gäller bebyggelse och fysisk planering är att kommunen är positiv till kompletteringsbebyggelse både i och utanför samhället. Målet är att bibehålla befi ntlig service och om möjligt utveckla den samt planera för nya verksamhetsområde.
Hallabro är en av de mindre tätorterna i kommunen belägen utmed väg 27, ca 30 km norr om Ronneby. Omlandet består till största del av skogsmark med inslag av odlingsmark.
Orten har ca 265 invånare och har mellan åren 1995 och 2000 minskat med ca 25 invånare.
Åldersfördelning i procent
Figuren visar åldersfördel- ningen i Hallabro tätort på män och kvinnor i förhål- lande till kommunen i hel- het.
Livsmedelsaffär med post och bankservice fi nns. Ortens centrala läge vid riksväg 27 innebär relativt bra kommunikationer till Ronneby och Växjö. Flera arbetsplatser och goda sysselsättningsmöjligheter fi nns på orten och ny verksamhetsmark planeras. Rekreation som cykel- och vandringsleder erbjuds i ett sjörikt landskap omgivet med skogsnatur.
Riksväg 27 genom Hallabro
77 stad och landsbygd i utveckling HALLABRO TÄTORT
IDROTT
HANDEL
SKOLA
VERKSAMHETER
FÖRESLAGEN NY STRÄCKNING AV RV 27
78 stad och landsbygd i utveckling ORTSANALYS, HALLABRO TÄTORT (invånarnas synpunkter)
STYRKOR Bra kommunikationsläge med närhet till Ronneby och Tingsryd (Växjö) Omgivning med skogsnatur i ett sjörikt landskap Bra kommunal service Flera arbetsplatser Aktiv samhällsförening och föreningsliv med tillhörande anläggningar
SVAGHETER Miljö utan påtagligt centrum och affär Begränsat utbud för tonåringar Trafi kmiljön, buller, olycksrisk och osäkerhet längs riksväg 27 Inga planer på ny bebyggelse
HOT Sjunkande underlag för näringslivet vid omdragning av riksväg 27 Sjunkande underlag för skola och annan service Få företag ger känslighet vid förändring Sämre trafi kmiljö Förbifart av riksväg 27 kan innebära utarmning av tätorten
MÖJLIGHETER Baspunkt för turism Samverkan i norra kommundelen Miljöförbättring ”samhällscentrum” Att få människor att prata om Hallabro Landsbygdsturism
79 stad och landsbygd i utveckling 3.4.9 Belganet
KOMMUNENS MÅL FÖR BELGANET Kommunens mål när det gäller bebyggelse och fysisk planering är att kommunen är positiv till kompletteringsbebyggelse både i och utanför samhället. Målet är att bibehålla befi ntlig service och om möjligt utveckla den.
Belganet är ett aktivt samhälle i kommunens nordvästra hörn ca 30 km från Ronneby. Omgivningen består i huvudsak av skogsnatur med inslag av odlingsarealer och fl era sjöar. Bräkneån som är av riksintresse fl yter genom orten.
Bräkneån
I början av 1990 hade Belganet ca 190 invånare men under de senare åren har befolkningen minskat, år 2005 hade Belganet cirka 123 invånare. Kommunikationerna med centralorten är dålig, man måste ta sig de fem km till Hallabro för att därifrån ta bussen vidare. På orten fi nns en lanthandel som förutom livsmedel har bensin, post, bank och apoteksservice. En rik företagsanda råder i Belganet med småindustrier och ett antal företag inom olika hantverk. Ett antal lediga tomter fi nns att tillgå i norra Belganet.
Blekinge vildmarksled och fl era naturstigar sträcker sig genom bygden. I anslutning till leden kan man få se varggrop, spiksmedja, tjärdal och stanna till på Vildmarkscaféet. Det fi nns gott om träindustrier i Belganet och fl era av dem har fabriksförsäljning.
80 stad och landsbygd i utveckling BELGANET TÄTORT
LEDIGA TOMTER
HANDEL
IDROTT
VERKSAM- HETER
81 stad och landsbygd i utveckling ORTSANALYS BELGANET TÄTORT (invånarnas synpunkter)
STYRKOR Aktivt samhälle; samhällsförening och företag Serviceutbudet Omgivning med skogsnatur Bräkneån och fl era sjöar med badplatser Bra pendlingsavstånd till fl era större orter Turisminriktningen Sommarsimskola
SVAGHETER Kommunikationerna (till Ronneby) dåliga, saknas Fritidssysselsättningar saknas för tonåringar Litet underlag för kommunal service Inga bostäder för yngre
HOT Befolkningsminskning ger sjunkande serviceunderlag Ungdomar söker sig till större orter Eventuell företagsnedläggning Hus köpes av sommarboende
MÖJLIGHETER Utveckla turismen Baspunkt för turismen Samverkan i norra kommundelen Bättre resmöjligheter Möjlig utveckling av Ekoby mitt i ”vildmarken”
82 stad och landsbygd i utveckling 3.4.10 Landsbygden
KOMMUNENS MÅL FÖR LANDSBYGGDEN OCH SMÅORTERNA Kommunens mål när det gäller bebyggelse och fysisk planering på landsbyggden är att man ställer sig positiv till kompletteringsbebyggelse både i och utanför samhällena.
I framställningen av kommunens tätorter har ett ställningstagande varit att redovisa några av småorterna tillsammans under denna rubrik. Av utrymmesskäl kan inte alla småorter och samhällen redovisas i översiktsplanen.
Kommunens yta består till stor del av landsbygd och hit räknas bland annat mindre orter som Kuggeboda, Vieryd, Järnavik och Sjöarp i södra kommunen och Hasselstad, Silpinge, Vång, Möljeryd och Göljahult i norra kommunen. Landsbygden i kommunen återfi nns både i skärgårds- och skogsmiljö och här fi nns fl era mindre samhällen. Fler småorter fi nns i kommunen, men det är endast orter med över 50 invånare som redovisas på kartan. Vieryd ligger i södra kommunen vid mynningen till Vierydsån, som är en av Ronnebys större åar. Järnavik är en naturlig hamn och mycket välbevarad med anor från 1800-talet. Här fi nns bland annat naturreservat och ett järnåldersgravfält med resta stenar. I Sjöarp fi nns en gymnasiesärskola och ett fi nt kulturlandskap. Landskapet kring Sjöarp inbjuder till många friluftsaktiviteter och det pågår diskussioner om Sjöarp ska bli naturreservat. Vång ingår i ett större område som representerar ett slottslandskap med stordriftsprägel och med välbevarade och omfattande fornlämningsmiljöer samt kyrkomiljö. Öljehult är ett samhälle som ligger i ett omväxlande jordbrukslandskap med fi n natur och närhet till Blekinge Vildmarksled. I samhället Möljeryd återfi nns fl era stora jordbruksområden, fl era sjöar och en hjortfarm som är ett attraktivt turistmål.
På landsbygden fi nns få upprättade detaljplaner, exempelvis i Järnavik. Om ny bebyggelse ska tillkomma på landsbygden kan en ny detaljplanplan i undantagsfall behöva upprättas, det är dock i de fl esta fall inte nödvändigt med en ny detaljplan för ny bebyggelse. I vissa fall kan det till och med vara positivt att upphäva gällande detaljplaner. Kommunen är positiv till kompletteringsbebyggelse på landsbygden och i småtätorterna för att kunna upprätthålla befi ntlig service men även för att upprätthålla en levande landsbygd.
I kommunen fi nns fl era landsbygdgrupper som arbetar för att landsbygden ska bli mer levande och få fl er att fl ytta till landsbygden.
Bebyggelse på landsbygden
83 stad och landsbygd i utveckling Orter på landsbygden med över 50 invånare.
84 stad och landsbygd i utveckling ORTSANALYS LANDSBYGDEN
STYRKOR Närheten till naturen; hav och skog Vacker och historisk kulturmiljö på många ställen i kommunen Antalet hästar ökar
SVAGHETER Kommunikationer, kollektivtrafi k Serviceutbudet saknas ofta, inget underlag Svårt efterleva kvarboendeprincipen; alternativt boende saknas Oftast inte kommunalt VA-nät Nötkreatur inom jordbruket halverats
HOT Minskat antal betesdjur leder till igenväxt landskap
MÖJLIGHETER KRAV-odlad åkermark kan öka Hästgårdar kan bidra till bete av igenväxt landskap
85 stad och landsbygd i utveckling